Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

pansionen av ett tayloristiskt industriellt system meddet löpande bandet i centrum (se t ex Ohlsson 1978)och de stora exportföretagen. Importen av arbetskraftunderlättade även att svenskfödda arbetare bytte sinajobb mot mer attraktiva tjänstemannayrken (Persson1972). Samtidigt var arbetskraftsinvandringen redanpå 1960-talet knuten till en invandrarpolitik som varframsynt jämfört med de flesta andra invandringsländeri Europa och hade som brett stöd i riksdagenoch av arbetsmarknadens parter. Politiken fokuseradepå att infoga alla i det generella välfärdssystemetoch på att inkludera de invandrade i den regleradearbetsmarknaden. Invandringen och social inkluderingav invandrade blev en integrerad del av densvenska modellen för ekonomi och arbetsmarknad.Utlandsfödda fick samma formella rättigheter inomvälfärdssystemet som infödda svenskar (Schierupm fl 2006, kapitel 8).Visserligen växte, som i andra invandringsländeri Västeuropa, en etniskt delad arbetsmarknad frammed arbetare från Finland, Sydeuropa och Jugoslavieni de minst attraktiva delarna av industrinoch i serviceyrken som städning och på restaurang.Diskriminering på arbetsmarknaden och i företagenblockerade yrkesmässig rörlighet och hindrade deinvandrade att få jobb som motsvarade deras kvalifikationeroch utbildning (t ex Schierup & Paulson1994).Men även med den traditionella svenska modellensuppenbara och växande strukturproblem från mittenav 1970-talet (t ex Schierup m fl 2006, kapitel 8, Weiss1998, kapitel 4) förblev full sysselsättning regeln, ochnär Sverige vid den tiden satte en ny mångkulturellkurs i invandrarpolitiken hade de invandrade fortfarandeen hög sysselsättning och en mycket låg arbetslöshet.Detta stod i kontrast till situationen i tillexempel Danmark, där ”fremmedarbejderne”, i likhetmed flera andra västeuropeiska länder, redan då hadekommit att bära den tyngsta bördan av en djup omstruktureringskrisi form av galopperande arbetslöshet(Schierup 1985, 1993). Den svenska modellens solidariskalönepolitik och den fulla sysselsättningen, kombineradmed en högre grad av fulltidssysselsättning(inom industrin) bland utlandsfödda kvinnor än blandsvenskfödda, betydde dessutom att inkomstskillnadernamellan invandrade och infödda som helhet var förhållandevisliten (Lundh m fl 2002, Wadensjö 1994).Men under 1980-talet började även utlandsföddai Sverige att lida av en avsevärt högre arbetslöshetän infödda, samt en lägre sysselsättningsgrad. Särskiltpersoner som kommit till Sverige som flyktingarhade svårt att komma in på arbetsmarknaden.Bland de tidigare arbetsmigranterna, som arbetat imånga år i påfrestande industri- eller servicejobb,blev många förtidspensionerade. Sverige var dockfortfarande olikt de flesta andra nordeuropeiskainvandringsländerna. Som helhet förblev arbetslöshetenbland utlandsfödda ganska låg i ett europeisktperspektiv och sysselsatta som förlorade sina jobbfångades upp av arbetsmarknadsåtgärder. Men med1990-talets kris, en förändrad ekonomisk politik ochen genomgripande omstrukturering av näringslivetbörjade den etniska delningen och etnisk grundadexkludering anta helt nya former och proportionersom inte bara har hållit i sig, utan som idag har kommitatt framstå än klarare.Den etniskt delade arbetsmarknadenMedan andelen arbetslösa i arbetskraften blandinrikes födda ökade från 1,3 procent 1989 till 7,61993, ökade den från 2,9 procent till 15,4 bland utlandsföddaunder samma period (Integrationsverket2005:21) och bland utländska medborgare från 3,5till 24 procent. Detta är naturligtvis extremår. År1989 präglades av högkonjunktur och en överhettadarbetsmarknad (se t ex Ohlsson & Broome 1988,Schierup 1991), 1993 av extrem lågkonjunktur. Menäven om de utlandsföddas arbetslöshet har sjunkiti takt med den minskade arbetslösheten överhuvudtaget,har snedfördelningen mellan infödda ochutländskt födda inte blivit mindre iögonfallande. Såledesvar andelen arbetslösa i arbetskraften bland inrikesfödda 4,3 procent under 2004, men 10,6 blandutlandsfödda (Integrationsverket 2005, s 21).Detta missförhållande är speciellt slående när detgäller personer födda i Afrika och Asien, men gälleräven europeiska länder utanför EU15 (EU exklusivenya medlemsländerna, 2004). Enligt Integrationsverketsberäkningar löpte vid millenieskiftet utlandsfödda”afrikaner” och ”asiater” som varit i Sverigemellan fem och nio år fyra gånger större risk föratt vara arbetslösa än infödda. Även när man konstanthålleren rad egenskaper, som individernas ut-65