Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

ginalisering och, på

ginalisering och, på en diskriminerande och etnisktdelad arbetsmarknad, även som ett alternativ till utbildning(Eyrumlü 1992, Ålund & Lundqvist 2004).Detta stämmer väl med Levin och Weströms (2001)slutsatser. De menar att olika former av institutionelldiskriminering påverkar invandrades möjlighetatt starta och driva framgångsrika företag samt atten koncentration av invandrardrivna småföretag imindre attraktiva (och mindre investeringsintensiva)delar av servicesektorn är bristen på finansiering.Det kan i sin tur bero på oförmåga eller ovilja blandbanker och andra finansiärer att värdera faktiskaerfarenheter och kvalifikationer bland invandradesom söker lån. Detta kan tvinga entreprenörer medinvandrarbakgrund att bli beroende av informellafinansieringskanaler genom etniska nätverk, ävenom ett flertal företagare med invandrarbakgrundverkar se just finansiering från låneinstitut som denmest centrala förutsättningen för sin verksamhet (sevidare i Levin & Weström 2001).Arbetsmarknadens gråzonTills nyligen var den irreguljära (informella, svartaeller gråa), arbetsmarknaden i Sverige sannolikt ihuvudsak begränsad till ”månskensarbete” utfört avpersoner som redan hade jobb inom arbetsmarknadensformella, reglerade sektor. Enligt olika internationellajämförelser har den gråa ekonomins omfånglänge varit enbart en bråkdel av den omfattande informellaekonomin i Sydeuropa, men även mindreutbredd än i Tyskland och de flesta andra länder iNordvästeuropa. Ett relativt generöst svenskt välfärdssystemhar, liksom i de andra nordiska länderna,gjort den informella sektorns mestadels lågavlönadeservicejobb mer oattraktiva, även för en växandegrupp bidragsberoende med invandrarbakgrund,precis som för andra invånare i landet.Men än viktigare än detta, hävdar Hjarnø (2003)i en jämförande studie av odokumenterad, eller ”illegal”,invandring och informella arbetsmarknader, ärden med internationella mått extremt starka fackligaorganiseringen i de nordiska länderna, inte minst iSverige, fackets närvaro även på små arbetsplatser samtsystemet med kollektivavtal och samverkan mellan defackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna(se också kapitel 14). Detta system har effektivtblockerat utvecklingen av en omfattande oreglerad arbetsmarknad– inte bara vid odokumenterad invandring,men även som ett alternativ för arbetslösa ellerbidragsberoende. Således har samarbetet mellan fackoch arbetsgivarorganisationer i de nordiska ländernalänge gjort statlig kontroll och omfattande polisiärverksamhet, som i till exempel Tyskland, i stort settöverflödig (se vidare Hjarnø 2003).Idag ställs dock facken inför nya utmaningar. Detgäller kontrollen av den oreglerade arbetsmarknadenoch nya typer av invandring som tagit fart eftermillennieskiftet, särskilt efter EU-utvidgningen2004. Men beredskapen att ta itu med dessa problemär fortfarande outvecklad i Sverige, både inomden fackliga rörelsen och hos myndigheterna.Ett aktuellt problem är den gråzon som börjatväxa fram på den svenska arbetsmarknaden pågrundval av EU:s så kallade tjänstedirektiv. Företagarefrån de nya medlemsländerna tolkar direktivetsom en rätt att operera i Sverige i det löneläge somgäller i det land där de är registrerade, medan desvenska fackliga organisationerna insisterar på attdessa företag tecknar svenska kollektivavtal. De utländsktregistrerade företagen fungerar vanligtvissom underentreprenörer till stora svenska företag.I många fall är det i själva verket utländskt registreradeenskilda ”företagare” som förmedlas av särskildarekryteringsbyråer – även dessa ett nytt fenomenpå den svenska arbetsmarknaden. Men dettaär ofta en täckmantel för företagens utnyttjande avinvandrad arbetskraft till löner som ligger långt undernivåerna i svenska kollektivavtal och en nonchalansav arbetstidsregleringar och säkerhetsföreskrifter.Detta orsakar ett stort antal arbetsolyckor blanddessa nya ”gästarbetare” (Pettersson m fl 2004). Sådanaarrangemang har blivit särskilt utbredda inombyggsektorn, traditionellt ett av de mest regleradesegmenten inom den svenska arbetsmarknaden.Men rekryteringsbyråer har specialiserat sig på attförmedla billig arbetskraft även till jordbruket, tillindustriföretag, städ- och restaurangnäringen samthushållstjänster.Med det så kallade Vaxholmsfallet som ett särskiltuppmärksammat testfall har denna nya gråzon på arbetsmarknaden,i skarven mellan EU-lagstiftningenoch det svenska kollektivavtalssystemet, blivit en avfackets största utmaningar.72

Tolkningen av tjänstedirektivet är än så länge enoavgjord tvistefråga. Samtidigt präglas arbetsmarknadenäven av en ökad oreglerad eller ”illegal” invandringav så kallade papperslösa. Frågan om ”illegal”eller ”odokumenterad” invandring är dock ettområde som ännu är föga belyst av forskningen iSverige (se vidare Johansson m fl 2005), till skillnadfrån andra delar av Europa, och särskilt Sydeuropa(se vidare i Schierup m fl 2006, kapitel 4, 7 och 9),där forskningen varit intensiv. Däremot har fall börjatdokumenteras av den grävande journalistiken (t exErnsjöö Rappe & Strannegaard 2004) samt ett fåtalfackliga rapporter (t ex Pettersson m fl 2004). Enligtfackliga uppskattningar återgivna i en aktuell rapportom ”illegal migration” för Migrationsverket (Johanssonm fl 2005) kan det finnas cirka 60 000 papperslösaillegalt arbetande i Sverige, varav de flesta arbetarför mycket låga löner och under extremt dåligaarbetsförhållanden. 2 Det gäller bland annat det växandeantal flyktingar som, till följd av en hårdnandesvensk asylpraxis, tvingas gömma sig från polis ochmyndigheter och som blivit den hårdast exploateradekategorin inom den oreglerade arbetsmarknaden.Ett uppmärksammat exempel bland många är denväxande marknaden för hushållstjänster som idagengagerar fler och fler papperslösa, särskilt kvinnliga,migrantarbetare som helt saknar rättsligt skydd(Ernsjöö Rappe & Strannegaard 2004). Hela dennautveckling lämnar i själva verket de mest utsatta påden svenska arbetsmarknaden utan skydd mot hänsynslösexploatering och drabbar samtidigt oftastområden av arbetsmarknaden där legalt invandradesamt svenska medborgare med utländsk bakgrund(från länder utanför EU15/OECD) är överrepresenterade.En särskilt utsatt kategori är alltså, påpekarSlavnic (2000, 2002), i förväg socialt exkluderade invånaremed utländsk bakgrund som måste kompletterakrympande socialbidrag med inkomster inomarbetsmarknadens alltmer exploaterande, konkurrensutsattaoch osäkra informella sektor.Internationalisering av forskningenDen svenska arbetsmarknaden präglas av alltmerskiftande former av ”etnisk delning”. Jag har berörtnågra aspekter ovan, till exempel den systematisktojämnt fördelade sysselsättningen, invandrades överrepresentationinom den växande floran av så kalladeatypiska jobb, småföretagens särskilda problemfält,den informella sektorns ”etnifiering”. Viktiga delarav denna komplexa svenska vertikala mosaik är otillräckligtforskningsmässigt belyst, vilket betyder atten framsynt politik har otillräckliga kunskaper attbygga på.Visserligen har invandrades ställning på arbetsmarknadenfått mer uppmärksamhet inom forskningenpå senare år. Det finns numera fler detaljeraderegisterundersökningar av frågor som sysselsättning,branschtillhörighet, utbildning, bidragsberoende,med mera – jag har refererat till några ovan. Integrationsverketföljer upp frågorna alltmer noggrant.Detta har lett till statistisk belysning av en rad mönstersom visar att diskriminering är en viktig faktorför den svenska arbetsmarknadens och arbetslivetsetniska delning. Kvalitativa analyser av institutionelltförankrade diskurser, som ligger till grund föroffentlig policyutveckling, bland arbetsmarknadensaktörer ger kompletterande insyn.Men dagens svenska forskning behöver bådebreddas och fördjupas. Det behövs forskning om institutioneroch organisationer, och om institutionellaförutsättningar för ökad arbetslivsintegration bådeinom det privata näringslivet och i den offentligasektorn. Det gäller till exempel frågor om hur förändringarav rekryteringsrutiner och bedömningarav kvalifikationer påverkar invandrade när företagsstrategier,arbetsorganisation och offentlig verksamhetomvandlas snabbt. Det handlar även om hur lagstiftningoch politiska krav på åtgärder för mångfaldoch mot diskriminering förvaltas av företag, fack ochmyndigheter. Ett brett EU-perspektiv behövs inomforskningen om arbetsliv, integration och mångfald.Genom att fokusera på diskriminering har EU-direktivoch EU:s transnationella utvecklingsprograminom sysselsättningsstrategin riktat uppmärksamhetenmot just förändringar i företags- och samhällsorganisationernaoch deras förmåga att främja ellermotverka inkludering i arbetslivet och samhället.Det svenska arbetslivet präglas idag av djupgåendeförändringsprocesser, varav den ökade etniska såkallade ”mångfalden” är ett av de mest centrala momenten.Vi ser en utveckling mot en postindustriellnätverks- och nischekonomi där migration ochetniska nätverk får en allt större betydelse för ar-73

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna