etsmarknad<strong>en</strong>s strukturomvandling, utveckling<strong>en</strong>av nya organisationsformer och för arbetslivets ändradevillkor. D<strong>en</strong> internationella forskning<strong>en</strong> om integrationoch mångfald bjuder på viktiga perspektivsom måste få utrymme i sv<strong>en</strong>sk forskning.Sv<strong>en</strong>sk forskning om integration och mångfald iarbetslivet behöver på det hela taget utveckla ett merinternationellt perspektiv, både i valet av forskningsproblemoch när det gäller förnyande teoretiskaperspektiv. Fokus på långsiktig strukturomvandlinginom ekonomi och arbetsliv är c<strong>en</strong>tralt, samt sambandetmed globalisering och välfärdsstat<strong>en</strong>s förändring.Sv<strong>en</strong>sk forskning bör kunna bidra internationelltmed både empiriskt intressant forskning ochteoretisk utveckling.Noter1. Det vill säga födda inom EU, EES samt USA, Kanada,Australi<strong>en</strong> eller Nya Zeeland.2. Det bör dock bemärkas att alla uppskattningar är extremtosäkra (se vidare Johansson m fl 2005).Refer<strong>en</strong>serAndersson R & Bråmå Å (2004) ”Selective Migration in SwedishDistressed Neighbourhoods: Can Area-based Urban PoliciesCounteract Segregation Processes? ” Housing Studies, 19(4), July 2004, s 517–539.Arai M, Regnér H & Schröder L (1999) Är <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>öpp<strong>en</strong> för alla? Bilaga 6 <strong>till</strong> Långtidsutredning<strong>en</strong>, Finansdepartem<strong>en</strong>tet,Stockholm.Arai M & Vilhelmsson R (2002) ”Unemploym<strong>en</strong>t Risk Differ<strong>en</strong>tialsbetwe<strong>en</strong> Immigrant and Native Workers in Swed<strong>en</strong>”i Vilhelmsson R (red) Wages and Unemploym<strong>en</strong>t of Immigrantsand Native Workers in Swed<strong>en</strong>. Avhandlingsseri<strong>en</strong>, Institutetför social forskning, Stockholm.Behtoui A (2004) ”Unequal Opportunities for Young Peoplewith Immigrant Backgrounds in the Swedish Labour Market”Labour, 18 (4), s 633–660.bel Habib H (2001) ”Mångfald döljer proletariat” Dag<strong>en</strong>s Nyheter,2001-02-21.Berggr<strong>en</strong> K & Omarsson A (2001) Rätt man på fel plats – <strong>en</strong> studieav <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> för utlandsfödda akademiker som invandratunder 1990 talet. Ura 2001:5, AMS, Stockholm.Bevelander P (2000) Immigrant Employm<strong>en</strong>t Integration and StructuralChange in Swed<strong>en</strong>. Almqvist & Wiksell, Stockholm.Ds 2000:69 Alla lika olika – mångfald i arbetslivet. Näringsdepartem<strong>en</strong>tet,Stockholm.Ekberg J & Gustafsson B (1995) Invandrare på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>.SNS, Stockholm.Ernsjöö Rappe T & Strannegaard L (2004) R<strong>en</strong>t hus. Slaget omd<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska dammråttan. Norstedts, Stockholm.Eyrumlü R (1992) Turkar möter Sverige. Carlssons, Stockholm.Franzén E (2001) ”Socialbidrag bland invandrare: Erfar<strong>en</strong>heterfrån Sverige” Sociologisk Forskning (3–4).Hammarstedt M (2001) ”An Empirical Analysis of ImmigrantSelf-employm<strong>en</strong>t in Swed<strong>en</strong>” i Hammarstedt M (red)Making a Living in a New Country. Växjö University Press,Växjö.Hjarnø J (2003) Illegal Immigrants and Developm<strong>en</strong>ts in Employm<strong>en</strong>tin the Labour Markets of the EU. Ashgate, Aldershot.Hjerm M (2001) ”Företagande, väg<strong>en</strong> <strong>till</strong> fattigdom eller frälsningför invandrare?” i Rosing A, Råberg C & Sundin E(red) Marginalisering eller integration? Invandares företagandei sv<strong>en</strong>sk retorik och praktik. En Forskningsrapport. NUTEK,Stockholm.Hjerm M (2002) ”Sysselsättning” s 87–100 i Vogel J, Hjerm M &Johansson S-E (red) Integration <strong>till</strong> sv<strong>en</strong>sk välfärd? Om invandraresvälfärd på 90-talet. Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån, Stockholm.Integrationsverket (2002) Rapport integration 2002. Integrationsverket,Norrköping.Integrationsverket (2003) Rapport integration 2003. Integrationsverket,Norrköping.Integrationsverket (2005) Statistikrapport 2004 – statistisk uppföljningav Rapport integration 2003. Integrationsverket, Norrköping.Johansson R, Johansson C & Rahman T (2005) Illegally Resid<strong>en</strong>tThird Country Nationals in the EU Member States: State Approachestowards Them and Their Profile and Social Situation.Report for the Swedish Migration Board, Tema Etnicitet,Linköping universitet.Jordan B (1996) A Theory of Poverty and Social Exclusion. PolityPress, Oxford.Junestav M (2004) Arbetslinjer i sv<strong>en</strong>sk socialpolitisk debatt och lagstiftning1930–2001. Avhandling, Uppsala studies in economichistory 72, Uppsala universitet.Kloosterman R (1999) ”The Institutional Context: TheoreticalExploration” s 90–106 i Rath J (red) Immigrant Businesses. TheEconomic, Political and Social Environm<strong>en</strong>t. Macmillan, London.Levin H & Weström A (2001) ”Finansieringssvårigheter somhinder för <strong>till</strong>växt. En studie av skillnader mellan företagaremed och utan invandrarbakgrund” i Rosing A, Råberg C &Sundin E (red) Marginalisering eller integration? Invandrares74
företagande i sv<strong>en</strong>sk retorik och praktik. En Forskningsrapport.Nutek, Stockholm.Light I & Ros<strong>en</strong>stein C (1995) Race, Ethnicity, and Entrepr<strong>en</strong>eurshipin Urban America. Aldine de Gruyter, New York.Lundh C (red) (2002) Arbete? Var god dröj! Invandrare i välfärdssamhället.SNS, Stockholm.Molina I (1997) Stad<strong>en</strong>s rasifiering. Etnisk bo<strong>en</strong>desegregation i folkhemmet.Geografiska regionstudier 32, Kulturgeografiska institution<strong>en</strong>,Uppsala universitet.Ohlsson R (1978) Ekonomisk strukturförändring och invandring.CWK Gleerup, Liber Läromedel, Lund.Ohlsson R & Broome P (1988) Ålderschock<strong>en</strong>. SNS, Stockholm.Olofsson J (2005) Sv<strong>en</strong>sk yrkesutbildning. Vägval i internationellbelysning. SNS, Stockholm.Paulson S (1994) ”Långtidssjukfrånvaro och arbetsmiljö”s 169–181 i Schierup C-U & Paulson S (red) Arbetets etniskadelning. Carlssons, Stockholm.Persson G (1972) ”Invandrarna och arbetarklass<strong>en</strong> i Sverige”Z<strong>en</strong>it, 27.Pettersson T, Mårt<strong>en</strong>sson K & Bardh P (2004) ”Arbetskraft <strong>till</strong>salu – sex månader med öppna gränser” LO, Stockholm.Porter J (1968) The Vertical Mosaic: Analysis of Social Class and Powerin Canada. University of Toronto Press, Toronto.RRV (1992) Utländsk kompet<strong>en</strong>s – ett resurs<strong>till</strong>skott <strong>till</strong> <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>.Riksrevisionsverket, Stockholm.Rosing A, Råberg C & Sundin E (red) (2001) Marginalisering ellerintegration? Invandares företagande i sv<strong>en</strong>sk retorik och praktik.En Forskningsrapport. NUTEK, Stockholm.Sangregorio I L (1984) Där invandrarna bor. Stat<strong>en</strong>s invandrarverk,Norrköping.Schierup C-U (1985) ”The Immigrants and the Crisis” Acta Sociologica,28 (1), s 21–33.Schierup C-U (1991) ”The Duty to Work. The Theory andPractice of Swedish Refugee Policy” i Ålund A & SchierupC-U (red) Paradoxes of Multiculturalism. Essays on SwedishSociety. Avebury, Aldershot.Schierup C-U (1993) På kultur<strong>en</strong>s slagmark: Mindretal og størretaltaler om Danmark. Sydjysk Universitetsforlag, Esbjerg.Schierup C-U & Paulson S (1994) Arbetets etniska delning. Studierfrån <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk bilfabrik. Carlssons, Stockholm.Schierup C-U & Ålund A (1987) Will They S<strong>till</strong> Be Dancing? Integrationand Ethnic Transformation among Yugoslav Immigrants inScandinavia. Almqvist & Wiksell International, Stockholm.Schierup C-U, Paulson S & Ålund A (1994) ”D<strong>en</strong> interna <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>– etniska skiktningar och dekvalificering” s 25–80 i Schierup C-U & Paulson S (red) Arbetets etniska delning.Carlssons, Stockholm.Schierup C-U, Hans<strong>en</strong> P & Castles S (2006) Migration, Citiz<strong>en</strong>shipand the European Welfare State. A European Dilemma.Oxford University Press, Oxford.Scott K (1999) The Immigrant Experi<strong>en</strong>ce: Changing Employm<strong>en</strong>tand Income Patterns in Swed<strong>en</strong>, 1970–93. Lund UniversityPress, Lund.Slavnic Z (2000) Exist<strong>en</strong>s och temporalitet. Om det samtida flyktingskapetskomplexitet. Avhandling, Sociologiska institution<strong>en</strong>,Umeå universitet.Slavnic Z (2002) ”Informell ekonomi och välfärdssamhället” iRosing A, Sundin E & Råberg C (red) Marginalisering ellerintegration. Invandrares företagande i sv<strong>en</strong>sk retorik och praktik.En forskningsrapport. NUTEK, Stockholm.SOU 1996:55 På väg mot eg<strong>en</strong>företagande. Arbetsmarknadsdepartem<strong>en</strong>tet,Stockholm.SOU 1999:49 Invandrare som företagare. För lika möjligheter ochökad <strong>till</strong>växt. Norstedts, Stockholm.SOU 2003:92 Unga utanför. Slutbetänkande av Utredning<strong>en</strong> omunga utanför. Näringsdepartem<strong>en</strong>tet, Stockholm.Spalloni BC (1994) ”Akademikers arbetsvillkor” Invandrare ochminoriteter, 21 (3), s 8–11.Storstadskommittén (1997) Delade städer. Underlagsrapport frånStorstadskommittén. SOU 1997:118, Norstedts, Stockholm.Wad<strong>en</strong>sjö E (1994) ”The earnings of immigrants in Swed<strong>en</strong>”uppsats pres<strong>en</strong>terad på The Sixth EALE Confer<strong>en</strong>ce inWarsaw, September 22–25.Waldinger R (1996) S<strong>till</strong> the Promised City? African-Americansand New Immigrants in Postindustrial New York. Harvard UniversityPress, Cambridge Massachusetts och London.Weiss L (1998) The Myth of the Powerless State. Governing the Economyin a Global Era. Polity Press, Oxford.Vilhelmsson R (2002) ”Ethnic Differ<strong>en</strong>ces in the Swedish YouthLabor Market” i Vilhelmsson R (red) Wages and Unemploym<strong>en</strong>tof Immigrants and natives in Swed<strong>en</strong>. Institutet för socialforskning, Stockholm.Vogel J (2002) ”Inkomst och fattigdom” s 35–56 i Vogel J,Hjerm M & Johansson S-E (red) Integration <strong>till</strong> sv<strong>en</strong>sk välfärd?Om invandrares välfärd på 90-talet. Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån,Stockholm.Ålund A (1985) Skyddsmurar. Etnicitet och klass in invandrarsammanhang.Liber, Stockholm.Ålund A & Lundqvist C (2004) ”Ungdomar, eget företagandeoch utbildning” projektbeskrivning, Departm<strong>en</strong>t of EthnicStudies, Norrköping.75
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25: skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27: Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29: SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31: familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33: den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35: kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37: Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39: Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41: Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43: Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45: så som en följd av de krav som ar
- Page 46: 46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98: vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126:
Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128:
Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130:
man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132:
kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134:
Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136:
Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138:
Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140:
arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142:
kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144:
mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146:
Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148:
typer av förändringar än central
- Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl