Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 8Förändrade

kapitel 8Förändrade organisationsformeroch effekter på arbetsförhållandenNiklas Arvidsson och Eskil EkstedtStort eget ansvar för resultat, höga krav på social kompetens och mer ansvar för företagets ekonomiskarisker. Det är verklighet för allt fler arbetstagare när företag använder sig av projekt som arbetsform.Allt fler svenskar jobbar allt oftare i projekt. För att passa, eller snarare klara sig, i en neo-industriellekonomi förändras svenska företag snabbt. Men projekten ställer helt nya krav på arbetstagarna, sombland annat tvingas ta mer ansvar för sin utveckling och karriär, och ibland till och med ta över en del avföretagets affärsrisk, skriver Niklas Arvidsson och Eskil Ekstedt. Projektarbete skapar fokus på prestation;bland annat utvecklas ett särskilt ledarskap för detta som inte nödvändigtvis omfattar mänskligaoch sociala aspekter. Projektarbete kan å ena sidan vara engagerande och inspirerande, men ocksåpräglas av tydliga tidsramar och prestationskrav som skapar stress, skriver de bland annat, om en avde största förändringarna av svenskt näringsliv på många år.Det svenska näringslivet förändras snabbt för attpassa i en neo-industriell ekonomi. Vi diskuterarhur företag organiserar sin verksamhet internt föratt vara internationellt konkurrenskraftiga i dennanya situation samt hur förändringarna påverkar arbetsförhållandena.Våra slutsatser tyder på att detväxer fram en ny arbetsdelning mellan industri- ochtjänsteföretag samt att projektorganisering blir alltvanligare. Detta leder till ökat engagemang blandanställda men samtidigt också perioder av väsentligtökad stress. Arbetet blir mer prestationsinriktat därde anställda får ta större ekonomiska risker.I kapitlet diskuteras inte utvecklingen inom denoffentliga sektorn.En ny arbetsdelning i ett nytt samhälle?Mycket tyder på att det internationella arbets- ochnäringslivet har genomgått en stark omvandlingunder de senaste decennierna. Det industriella samhällevi levt i under 1900-talet har ersatts med någotannat (Bell 1976, Touraine 1971). Piore och Sabel(1984) benämner det ”the second industrial divide”och använder den flexibla specialiseringen i det nätverksbaseradenäringslivet i Italien för att illustreradetta. Castells (1996) bygger vidare på Piore ochSabels arbete och beskriver företagande i det nyasamhället som ett nätverksbaserat samarbete mellanföretag och andra. Putnam (1992) ser socialt kapital,alltså ömsesidig tillit och förtroende, som kärnani dessa nätverk. Det finns samtidigt tecken påatt individer och organisationer – i deras roller som86

Antal1 000 000800 000Summa tillverkning (SNI 2 och 3)600 000400 000200 000Summa verksamhetsnära tjänster (SNI 72, 73 och 74)019891991199319951997199920012003Figur 8.1. Sysselsatta inom tillverkningsindustri respektive verksamhetsnära tjänster 1989–2003.konsumenter, medborgare och företag – blir merkrävande och får större inflytande på hur produkteroch tjänster utformas (se Beck 1992, Inglehart 1990,Normann 2001, Zuboff & Maxmin 2002). Dennautveckling gäller kanske främst handel mellan företag,så kallade ”business-to-business”. Företagen kaninte längre bara lita till industrialismens framgångsrecept– teknisk forskning och utveckling, storskaligproduktion och smart marknadsföring – utan måstebli mer omvärldsorienterade för att förstå vad somskapar nytta för kunderna (Normann 2001).Allt det här betyder att svenska företag sommycket framgångsrikt byggt sin internationellakonkurrenskraft under industrialismens era måsteförändras för att behålla sina positioner. En hel delhar redan skett. Svenska industrijobb flyttas till Östeuropa,Indien och Kina, samtidigt som arbetslösheteni Sverige ökar. I ljuset av denna utveckling vill vibelysa förändringen inom svenskt näringsliv ur ettorganisatoriskt perspektiv och framför allt diskuteradess tänkbara effekter på hur företag internt organiserarsin verksamhet för att vara internationellt konkurrenskraftiga,och vilka effekter detta kan tänkasfå på arbetsförhållandena i dessa företag.Utvecklingen i det svenska näringslivetHur påverkas organiseringen av verksamhet inomsvenskt näringsliv? Antalet anställda i industrinhar visserligen blivit mindre ända sedan mitten av1960-talet i Sverige till följd av automatisering ochteknisk utveckling, men jobben inom industristödjandetjänsteverksamhet har i stället blivit fler, precissom i många andra länder och under flera decennier(Singelman 1978, Ullström 2002). Den långsiktigatillbakagången för industriföretagen kompenserasalltså av en ökning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag.I SCB:s statistik över antalet sysselsatta inom industrinrespektive industrinära tjänster hittar vi enanmärkningsvärd förändring under senare delen av1990-talet: Sedan 1993 har antalet sysselsatta i verksamhetsnäratjänster 1 ökat med 50 procent – från270 000 personer till 407 000! Under samma periodökade sysselsättningen inom industrin 2 frånen historiskt sett mycket låg nivå på runt 600 000till nästan 653 000 personer under 2003 (se figur8.1). Industrins ökning ska ses i ljuset av den kraftigatillbakagången i början av 1990-talet, efter enstark ekonomisk kris, och är delvis en konjunkturell87

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Vem är vållande? - Folksam
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net