Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Antal1 000 000800 000Summa tillverkning (SNI 2 och 3)600 000400 000200 000Summa verksamhetsnära tjänster (SNI 72, 73 och 74)019891991199319951997199920012003Figur 8.1. Sysselsatta inom tillverkningsindustri respektive verksamhetsnära tjänster 1989–2003.konsumenter, medborgare och företag – blir merkrävande och får större inflytande på hur produkteroch tjänster utformas (se Beck 1992, Inglehart 1990,Normann 2001, Zuboff & Maxmin 2002). Dennautveckling gäller kanske främst handel mellan företag,så kallade ”business-to-business”. Företagen kaninte längre bara lita till industrialismens framgångsrecept– teknisk forskning och utveckling, storskaligproduktion och smart marknadsföring – utan måstebli mer omvärldsorienterade för att förstå vad somskapar nytta för kunderna (Normann 2001).Allt det här betyder att svenska företag sommycket framgångsrikt byggt sin internationellakonkurrenskraft under industrialismens era måsteförändras för att behålla sina positioner. En hel delhar redan skett. Svenska industrijobb flyttas till Östeuropa,Indien och Kina, samtidigt som arbetslösheteni Sverige ökar. I ljuset av denna utveckling vill vibelysa förändringen inom svenskt näringsliv ur ettorganisatoriskt perspektiv och framför allt diskuteradess tänkbara effekter på hur företag internt organiserarsin verksamhet för att vara internationellt konkurrenskraftiga,och vilka effekter detta kan tänkasfå på arbetsförhållandena i dessa företag.Utvecklingen i det svenska näringslivetHur påverkas organiseringen av verksamhet inomsvenskt näringsliv? Antalet anställda i industrinhar visserligen blivit mindre ända sedan mitten av1960-talet i Sverige till följd av automatisering ochteknisk utveckling, men jobben inom industristödjandetjänsteverksamhet har i stället blivit fler, precissom i många andra länder och under flera decennier(Singelman 1978, Ullström 2002). Den långsiktigatillbakagången för industriföretagen kompenserasalltså av en ökning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag.I SCB:s statistik över antalet sysselsatta inom industrinrespektive industrinära tjänster hittar vi enanmärkningsvärd förändring under senare delen av1990-talet: Sedan 1993 har antalet sysselsatta i verksamhetsnäratjänster 1 ökat med 50 procent – från270 000 personer till 407 000! Under samma periodökade sysselsättningen inom industrin 2 frånen historiskt sett mycket låg nivå på runt 600 000till nästan 653 000 personer under 2003 (se figur8.1). Industrins ökning ska ses i ljuset av den kraftigatillbakagången i början av 1990-talet, efter enstark ekonomisk kris, och är delvis en konjunkturell87