är att arbetet oftast är väl avgränsat i tid och rum.Bara delar av verksamhet<strong>en</strong> kan utföras i långa serier,m<strong>en</strong> <strong>till</strong> och med <strong>en</strong>klare, återkommande verksamhetär ganska ofta projektorganiserad. Dessaförhålland<strong>en</strong> tycks sprida sig <strong>till</strong> andra delar av d<strong>en</strong>sv<strong>en</strong>ska ekonomin där d<strong>en</strong> industriella affärsmodell<strong>en</strong>inte längre är vanligast. G<strong>en</strong>om <strong>till</strong>fälliga projekt,med personer från flera olika funktioner och <strong>till</strong>och med från flera olika perman<strong>en</strong>ta organisationer,kan man möta kundernas efterfrågan bättre, vilketde industriellt organiserade företag<strong>en</strong> visat sig haallt större problem att klara (Normann 2001). ”Projektifiering<strong>en</strong>”kan tolkas som ett sätt att hantera <strong>en</strong>alltmer sofistikerad och välinformerad efterfrågan,inte minst d<strong>en</strong> mellan företag (Hobday 1998).Idag är det t.ex. inte ovanligt att vissa utvecklings<strong>en</strong>heterhar närmare ett hundratal projekt igång. Dettaför att ständigt kunna svara mot kunders förändradeprefer<strong>en</strong>ser och för att utnyttja d<strong>en</strong> tekniska utveckling<strong>en</strong>.I korthet leder detta <strong>till</strong> <strong>en</strong> ökad grad av projektifiering– allt fler individer arbetar och verkar iprojektform (Söderlund 2005, s 37).Det finns andra skäl att använda projekt som organisationsform.När det gäller utvecklings- och förnyelsearbetekan ett projekt ses som ett experim<strong>en</strong>tdär långsiktiga kostnader undviks, vilket förstås är<strong>en</strong> stor fördel vid ett ev<strong>en</strong>tuellt misslyckande. Projektkan bryta ner m<strong>en</strong>tala barriärer eller glasväggarsom uppstått mellan delar av gamla traditionellaorganisationer (Sydow m fl 2004), vilket gynnarinnovationer. Det är inte heller ovanligt att företagsledningardriver vissa aktiviteter i projektformför att få bra kontroll över kostnader och resultat.För viss verksamhet är dock perman<strong>en</strong>t flödesorganisationatt föredra. Det gäller oftast för långsiktigaoch rutinmässiga aktiviteter. Det kan handla om <strong>till</strong>verkningi långa serier med skalfördelar som kräverstora investeringar i realkapital, som i massa- ochpappersindustrin eller vid kompon<strong>en</strong>t<strong>till</strong>verkning.Samma sak gäller när <strong>till</strong>gänglighet<strong>en</strong> är viktig, somvid callc<strong>en</strong>terverksamhet. M<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> verksamhetsom marknadsföring och distribution drivs med fördeli perman<strong>en</strong>ta organisationer (Sydow m fl 2004).Det gäller också delar av d<strong>en</strong> kunskapsbildning somäger rum i organisationerna. D<strong>en</strong> perman<strong>en</strong>ta organisation<strong>en</strong>kan vara <strong>en</strong> förutsättning för att överförad<strong>en</strong> kunskap som bildats i ett projekt <strong>till</strong> ett framtidaprojekt (Ekstedt m fl 1999, Martinsson, kommande)g<strong>en</strong>om att omvandla projektmedlemmars privata expertis<strong>till</strong> gem<strong>en</strong>sam organisatorisk kompet<strong>en</strong>s. Medandra ord handlar det ofta inte om att välja <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>teller <strong>till</strong>fällig organisationsform, utan omvilka aktiviteter inom företag<strong>en</strong> som passar i vilk<strong>en</strong>form, samt utmaning<strong>en</strong> att anpassa de olika delarna<strong>till</strong> varandra.Vi har hit<strong>till</strong>s i första hand pekat på förändrademönster i efterfrågan som förklaring <strong>till</strong> att företag<strong>en</strong>organiserar sig i projekt så ofta. Kunderna fårstörre köpkraft, får ett mer differ<strong>en</strong>tierat bete<strong>en</strong>deoch blir mer sofistikerade. M<strong>en</strong> det är också högstsannolikt att förändrade förutsättningar för produktion<strong>en</strong>stöder utveckling<strong>en</strong>. Utbredning<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>moderna informationsteknologin sammanfaller med”projektifiering<strong>en</strong>”. IT-teknik<strong>en</strong> underlättar kommunikation<strong>en</strong>mellan olika produc<strong>en</strong>ter och mellanproduc<strong>en</strong>ter och konsum<strong>en</strong>ter. Därför är d<strong>en</strong> ettovärderligt stöd för <strong>till</strong> exempel projektledare. D<strong>en</strong>är också <strong>en</strong> förutsättning för projektarkitekter somutformar d<strong>en</strong> tekniska logistik<strong>en</strong> och det sammanhållandespråket (<strong>till</strong> exempel SDL) i de stora ochkomplicerade projekt<strong>en</strong> inom industrin och byggsektorn.De nya möjligheterna att koordinera aktivitetersom utförs parallellt av olika organisationerinom större system med ett gem<strong>en</strong>samt mål, främjardärmed specialisering, vilket är ytterligare <strong>en</strong> starkdrivkraft. Utveckling<strong>en</strong> i figur 8.1 kan delvis ses som<strong>en</strong> specialiseringsprocess där <strong>till</strong> exempel vissa typerav tjänster alltmer utförs av tjänsteföretag, medan annatmer tekniskt ori<strong>en</strong>terat arbete utförs av industriellaföretag. Vi ser därför IT-teknik<strong>en</strong> som <strong>en</strong> kraftsom gör det möjligt att realisera de förändringar påefterfrågesidan vi beskrivit.Projekt – ett viktigt inslagi d<strong>en</strong> nya arbetsdelning<strong>en</strong>Alla projekt skapar <strong>till</strong>fälliga system för att g<strong>en</strong>omförauppgifter (DeFillippi 2002, Lundin & Söderholm1995). Projekt<strong>en</strong> kan vara direkt kopplade <strong>till</strong>kunders specifika önskemål och blir därmed <strong>en</strong> starktsammanhållande kraft när olika funktioner och organisationerarbetar <strong>till</strong>sammans. M<strong>en</strong> de kan också90
vara inriktade mot <strong>en</strong> mer osäker framtida efterfrågan,som många forsknings- och utvecklingsprojektoch förändringsprojekt. I företaget omvandlas vanlig<strong>en</strong>detta arbete <strong>till</strong> ett projekt g<strong>en</strong>om att tidsgränseroch kostnadsramar sätts upp. En projektledaresom leder ett team får ansvaret för att uppgift<strong>en</strong> fullgörs.Projekt är ofta präglade av konkret handlingför att nå ett specifikt mål, vilket är helt upp<strong>en</strong>bart<strong>till</strong> exempel vid byggprojekt och IT-projekt, m<strong>en</strong>mindre klart vid utvecklings- eller förnyelseprojekt.Äv<strong>en</strong> i de s<strong>en</strong>are fall<strong>en</strong> finns vanligtvis ett mål äv<strong>en</strong>om detta kan ha form<strong>en</strong> av <strong>en</strong> vision (Ekstedt m fl1999).M<strong>en</strong> projektbegreppet är vagt och det finns storaskillnader mellan olika typer. Engwall (1995) anseratt det snarast ska ses som <strong>en</strong> begreppsfamilj än somett <strong>en</strong>tydigt begrepp. Det karakteristiska för begreppetprojekt beskrivs vanligtvis i termer av ett uttalatmål, <strong>en</strong> tidsram, och att projektet vanligtvis utförs avett team, m<strong>en</strong> de kan organiseras på olika sätt. Detfinns samtidigt de som hävdar att de nämnda eg<strong>en</strong>skapernainte beskriver hur projektarbete ser ut ipraktik<strong>en</strong> utan snarare <strong>en</strong> idealbild av ett projekt (set ex Blomberg 1998 och Sahlin-Andersson 1992).Ekstedt med flera (1999) skiljer på återkommandeoch unika projekt för att belysa deras distinkta funktionoch principer. De återkommande projekt<strong>en</strong> äroftast rutiniserade och drivs av projektledare som ärutbildade i projektledning <strong>en</strong>ligt gällande normerför ”best practice” 7 vilket begränsar osäkerhet<strong>en</strong>om slutresultat och arbetsprocesser. Projektbaseradverksamhet, som i byggsektorn, består i huvudsak avåterkommande projekt där uppgifter, ansvarsområd<strong>en</strong>och <strong>till</strong> och med medlemsuppsättningarna inteförändras särskilt mycket. För unika projekt medstörre variation i uppgifter, mål, ansvarsområd<strong>en</strong>och medlemmar är det av naturliga skäl svårare attförbereda sig g<strong>en</strong>om professionaliserad utbildning.Eftersom få har erfar<strong>en</strong>het av förnyelseprojekt användssärskilda utvecklingskonsulter med erfar<strong>en</strong>heterfrån flera olika organisationers förnyelsearbete.De unika projekt<strong>en</strong>, särskilt förnyelseprojekt<strong>en</strong>,utgår inte alltid från tydliga mål och leder inte <strong>till</strong>lika konkreta och handlingsinriktade resultat somde återkommande projekt<strong>en</strong>. De står dock vanligtvisför mycket retorik riktad mot aktörer både inomoch utanför organisation<strong>en</strong> (Ekstedt m fl 1999). Allaprojekt oavsett typ syftar <strong>till</strong> att skapa ett resultat iframtid<strong>en</strong> med hjälp av mål satta i nuet.Det resultat som ett projekt ska skapa kan sålundavariera (Söderlund 2005). Det finns två slag av syft<strong>en</strong>för projektarbete inom <strong>en</strong> organisation. Det <strong>en</strong>a äraffärsprojekt som g<strong>en</strong>omförs på uppdrag av externakunder som är kravställare och mottagare av slutresultat.D<strong>en</strong>na form är vanlig <strong>till</strong> exempel inombygg- och anläggningsindustri, <strong>en</strong>ergiproduktionsamt bland IT- och managem<strong>en</strong>tkonsulter. Det andraslaget är interna utvecklings- eller förändringsprojektsom ofta rör utveckling av teknik, produkter,tjänster och system samt bygger på att man integrerarflera funktioner – produktion, forskning, logistikoch försäljning – för att lösa <strong>en</strong> uppgift. Dessutomkräver detta ofta förändringar för organisation<strong>en</strong>, ikompet<strong>en</strong>s och arbetsprocesser. Beställare är interna<strong>en</strong>heter som <strong>till</strong> exempel forskning och utvecklings<strong>en</strong>hetereller marknadsavdelningar och ledning<strong>en</strong>.Det är äv<strong>en</strong> vanligt att projekt omfattar fleraolika organisationer. I ett företagsperspektiv handlardetta ofta om att ett företag har sålt ett projekt, sområd om kundori<strong>en</strong>tering eller teknisk förnyelse, <strong>till</strong>ett annat företag, och behöver samarbeta med olikaunderleverantörer och specialister för att förverkligadet förväntade resultatet. 8En annan typ av projekt är utvecklingsprojektsom är finansierade via off<strong>en</strong>tliga medel. Det kanhandla om projekt för regional utveckling finansieradeav <strong>till</strong> exempel EU eller Vinnova, med syfteatt sammanföra flera organisationer (som <strong>en</strong> TripleHelix-ansats) för att skapa utveckling i <strong>en</strong> eller fleraregioner. D<strong>en</strong>na typ av projekt behandlar vi inte id<strong>en</strong>na text utan vi fokuserar på hur projekt användsinom verksamhetsnära tjänster och industrin.MetodikDetta kapitel bygger <strong>till</strong> största del<strong>en</strong> på andra studierav näringslivets utveckling och organisering. Vihar kompletterat med 25 intervjuer i åtta organisationerinom byggsektorn, industri samt verksamhetsnäratjänster. Intervjuerna har varit semistruktureradeoch fokuserade på hur företag<strong>en</strong> organiserarsin verksamhet – framför allt om de använder perman<strong>en</strong>teller <strong>till</strong>fällig form – och konsekv<strong>en</strong>sernaför verksamhet<strong>en</strong> och de anställda. Vi har intervjuat91
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41: Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43: Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45: så som en följd av de krav som ar
- Page 46: 46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98: vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142:
kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144:
mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146:
Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148:
typer av förändringar än central
- Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl