Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg

NR 1 • MAJ 2003 • ÅRGÅNG 21Migrering som öppnarnya möjligheter

NR 1 • MAJ 2003 •ÅRGÅNG 2110Ledare 3Unik design som utgårfrån medborgarens behov 4Supportportal som utbildar 6Svenskarna och Internet 7Väktare i stadens tjänst 8Intranäthotellet –en ny tjänst i webbhotellet 9Boendebehov kartläggsenkelt och säkert i webbenkät 10Bolistan sparar tid 11Effektivare systemutveckling med RUP 12Ett handfast stöd för projektledare 14Projekt för centraliserad drift 15Utrymme för pedagogik 16IT-visioner för framtidsstaden Göteborg 18Avbrott larmas via sms 20SiteCheck uppe på natten 21Vampyrer i Kunskapsnätet... 22Rum för aktiva elever 23Invandrade akademikersprider Kunskapsnätet 23Här uppmuntras elevernas datorintresse 24Stöd för föräldrar som vill engagera sig 25Vitalis – forum för IT i vård och omsorg 26Samverkan som bidrar till bättre vård 28Kommunsamverkan genom LIS/LÄR 29Nu är Gasell ännu bättre – igen 30Politikerrum på webben 314182624

Ett plus i kanten för personalenVårt mål är att kunderna ska uppleva oss som det bästa alternativet.Men hur nöjda är våra kunder egentligen? För att få svarpå denna centrala fråga mäter vi kundnöjdheten på många olika sätt,bland annat i vår årliga kundenkät.Enligt den senaste mätningen i november 2002 är den totala kundnöjdheten3,67 på en femgradig skala jämfört med 3,62 året innan.Andelen nöjda och mycket nöjda kunder är liksom tidigare 63 procent.De viktigaste kraven från våra kunder är att systemen ska fungera helatiden och att vi ska ha stabil, kunnig och kompetent personal som gersnabb support. Enkäten visar att vår styrka är att personalen ställer uppoch ger en god personlig service, att kunden har en tydlig kontaktpersonoch att personalen är kompetent.För att få en återkoppling på kundenkäten har jag under våren besöktalla stadsdelschefer tillsammans med kundteamledaren Birgit Skoog. Vi hardiskuterat med var och en vilka förbättringsområden vi bör prioritera.Att mina medarbetare får så mycket beröm i kundenkäten är glädjande.Jag hoppas att detta hänger ihop med att de uppleverADB-kontoret som en bra arbetsplats. Resultatet i medarbetarenkäten2002 pekar på att så är fallet. Nöjd medarbetar-index ökade från 58 till61 på en hundragradig skala. Motsvarande värden för staden totalt var51 respektive 53. Alla kvalitetsområden hade högre värden än vid förramätningen. Högst betyg fick jämställdhet/mångfald, fysisk arbetsmiljö,trygghet/trivsel, arbetstillfredsställelse och erkänsla.Idetta nummer av Databiten kan du läsa om flera spännande kundprojekt.Vi vill också berätta om två interna satsningar, som syftar tillatt öka vår professionalitet när det gäller systemutveckling, systemförvaltningoch projektadministration.Den ena gäller införandet av Rational Unified Process som process försystemutveckling. Med RUP delas projekten upp i korta iterationer, vilketökar flexibiliteten och underlättar kvalitetssäkringen. Kunden kan deltaaktivt i utformningen av systemet och tidigt förstå dess funktioner.Det andra projektet gäller vår egenutvecklade projektstyrningsmodellKAL, som bygger på LIS-konceptet. Med KAL kan vi kvalitetssäkra, administreraoch leda alla typer av projekt på ett enhetligt sätt. Än så längeär detta vårt interna arbetsredskap, men vi har redan märkt ett intressehos kunder för en sådan här produkt.På sidan 22–25 finns inspirerande exempel på hur Kunskapsnätetanvänds i skolarbetet och i kontakter med föräldrarna. Tack vare attGöteborgs stad och ADB-kontoret har antagits till The IBM Scholars Program,kommer vi nu att kunna tillföra Kunskapsnätet en rad nya funktioner.Medlemskapet innebär att Göteborgs kommunala skolor – från förskolortill gymnasier – får använda i stort sett alla IBMs produkter i utbildningoch icke-kommersiell forskning utan att betala några licenskostnader.Dessutom ger IBM rabatt på sina servrar. Den enda restriktionen äratt vi inte får utveckla renodlat administrativa applikationer för skolan, tillexempel för schemaläggning. Som motprestation blir ADB-kontoret referensinstallationför IBM.Det första som sker nu är att vi lägger in chattfunktionen Sametime iKunskapsnätet. WebSphere Application Server och Portal Server kanexempelvis användas för att bygga en förfinad skolportal. Ännu merintressant är kanske Learning Space, där man bland annat kan skapalektioner och sända dem i realtid via webben – med andra ord byggavirtuella rum för lärande.Som ende svensk har Lars Arvidsson från ADB-kontoret inbjudits attdelta i Microsoft Academic Licensing Council, ett råd som består avtjugo personer från hela världen.Genom att delta i rådet vill vi ta chansen att påverka Microsofts utvecklingav nya pedagogiska verktyg, som kan förändra lärandemiljön ochinvolvera lärare, övrig skolpersonal och föräldrar i lärprocessen på etthelt nytt sätt med hjälp av IT. Just nu är vi särskilt intresserade av verktygför att komma åt applikationer på webben. Minskade licenskostnaderfinns givetvis också på agendan.På sidan 18–19 refereras en paneldebatt där servicenämndens nyeordförande, Anders Prytz (s), målar upp sina IT-visioner förGöteborg. Ny vice ordförande är kommunalrådet Helene Odenjung (fp).Vi ser verkligen fram mot ett givande samarbete med den nya nämnden!Birgitta RoosdirektörDATABITEN ges ut av Göteborgs Stad ADB-kontoret • Ansvarig utgivare Birgitta RoosRedaktionsansvarig Birgitta Sundén • Artikelförfattare Evy Malmberg, Mia Olsson BroanderLayout Kristin Palmqvist • Omslagsfoto Jorma Valkonen • Tryckning Elanders Digitaltryck AB, Göteborg 2003D A T A B I T E N 1 • 20033

– Man går inte in på en kommunal hemsida för att roa sigoch surfa runt, utan för att man är ute efter något speciellt.Därför är vår strategi att gå från styrd till efterfrågadinformation, säger Udo Metz.Att detta är rätt tänkt styrks av alla positiva mail frånnöjda besökare på Halmstads nya webbplats.Unik design som utgårfrån medborgarens behovHalmstad har tagit ett helhetsgrepppå verksamhetsutvecklingi ett omfattande projekt,som leds av kommunens webbansvarigeUdo Metz. Projektet består av tre delar:Lotus Notes, LIS/LÄR och Internet.Idag finns cirka 1 600 Notes-användarei Halmstad. Sommaren 2002 gickHalmstad med i samverkansprojektetLIS/LÄR, och i samband med det gjordesen nystart för att öka och bredda användningen.Man startade med tre pilotförvaltningar,och i år införs LIS/LÄR på deelva resterande förvaltningarna.Internet-satsningen bygger på att medborgarnaenkelt ska kunna ta del av kommunensinformation och tjänster utifrånsina aktuella behov.Webbstrategi i två stegHalmstad var tidigt ute på webben, redan1995. Webbplatsen var bra för den tidensförhållanden, men hösten 2000 villekommunen göra en nysatsning.– Många av förvaltningarna hade egnawebbplatser med information. Men detvar väldigt lite som var matnyttigt förmedborgarna. Det fanns till exempel ingataxor eller regler på webben. Det ville viändra på, berättar Udo Metz.Hans idéer om att låta medborgarnasbehov styra innehåll och struktur påwebbplatsen vann gehör. Efter ett år hadehan fått klartecken för projektet.– Jag tog fram en övergripande webbstrategi,som jag diskuterade och stämdeav med ADB-kontoret för att se huridéerna skulle kunna förverkligas teknisktoch vad det skulle innebära rent praktiskt,berättar han.Det första steget var att organisera detinterna webbarbetet och sprida ansvaretför webbplatserna, så att allt inte hängdepå några få webbansvariga.– Det gällde också att hitta ett bra ochenkelt verktyg för att få ut innehåll påwebben. Efter att ha tittat på flera olikafastnade jag för dalis, säger Udo Metz.Nästa steg var att skapa en webbstrukturutifrån medborgarnas behov.– Nyckeln till en framgångsrik webbplatsär en bra struktur. Vi har varit fräckanog att strunta i den kommunala organisationensom struktur. Detta är väldigtvågat, vi är nästan ensamma i landet omatt ha gjort så!Inte bara 30 databaserVåren 2002 startade genomförandet. Deblivande webbredaktörerna fick utbildningi dalis. Samtidigt anpassade ADBkontoretett trettiotal dalis-databaser ochinstallerade dessa. Senare genomfördes etttrettiotal workshopar, där webbredaktörernafick stöd i det praktiska arbetet meddalis.– Det gjordes också ett omfattande teknisktarbete. Bland annat kartlade vi vilkaformulär och databaser på de gamlawebbplatserna som skulle föras över tilldalis, berättar ADB-kontorets AnetteFälldin som är ansvarig för Halmstadsdalis-införande.– En viktig del var integrering avMicrosoft-plattformen, där ett tiotalHalmstad har nästan 86 000 innevånare och hamnardärmed på sjuttonde plats bland Sveriges kommuner.Den kommunala verksamheten, med cirka 6 000anställda i fjorton förvaltningar och nio kommunägdabolag, omsätter mer än fyra miljarder kronor årligen.4 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Vi hade inte kunnat gå från idé tillhandling utan ADB-kontoret, sägerUdo Metz, här fångad i vårsolenssken tillsammans med Anette Fälldin.– Där finns kunnigt folk som harstött oss i alla delar av genomförandet.Genom att utnyttja webbhotelletär vi garanterade säker drift ochadministration av webbplatserna. Dalisär det enkla verktyg för webbpubliceringsom vi behöver för att kunna spridaarbetet långt ut i organisationen.– Överlag är vi väldigt nöjda medADB-kontoret, med allt från utvecklingtill kundservice. Allt går att lösa, ochdet går snabbt!Foto: Jorma Valkonenapplikationer som bygger på IIS, SQLoch Access togs med in i Notes/Dominomiljön.Vi gjorde så för att det blev billigareän att nyutveckla, säger hon.En kartapplikation från Geositionanpassades, så att information om kartobjektenenkelt kan matas in från dalis. Detär egentligen en avancerad lösning därkartkoordinaterna i Notes-applikationenskickas via xml till Geositions server iGöteborg, men användaren märkeringenting av allt som sker i bakgrunden.Dessutom vidareutvecklades Dominossökfunktion, så att sökningen görs på allade webbplatser i Halmstad som är skapademed dalis.Källan publicerar själv– Jag känner inte till någon annan kommunsom har gjort en så genomgripandeförändring av sin officiella webbplats påså kort tid, säger Udo Metz.– Det var ett större jobb än vi trodde –kanske inte så mycket det tekniska egentligen,utan främst detta att få folk atttänka och arbeta på ett annat sätt, atttänka utifrån användarens behov. Jag villge en eloge till alla webbarbetarna iHalmstad. De har anammat det härtänkesättet väldigt snabbt och lärt sig attanvända dalis för att förverkliga sina idéer.Antalet webbredaktörer och skribenterhar ökat successivt. Idag finns 120 stycken,och troligen kommer man att hamnapå ungefär 200.– Jag har avvecklat mig själv till sjuttiofemprocent! Min roll är att stötta deD A T A B I T E N 1 • 2003andra och skapa förutsättningar, i ställetför att producera och publicera allt materialsjälv, säger Udo Metz.En del kommuner anställer ett antalcentrala webbredaktörer på heltid. Allinformation passerar dessa, in och ut. IHalmstad gör man tvärtom, och låterwebbpubliceringen ingå i det vanligaarbetet. Källan till informationen står förpubliceringen själv, utan mellanhänder.– Med dalis har vi en fast design ochfärdiga mallar. Det innebär att webbarbetarnainte behöver spilla krut på att försökahänga med i alla trender på webben.De kan koncentrera sig på innehållet istället.”Jag vill hyra båtplats”Halmstads officiella webbplats www.halmstad.se har en design med tre huvudingångar:Jag vill, Självbetjäning och Kommunen. Under den första kan man blandannat välja ”Jag vill få jobb, plats, tillstånd”, ”Jag vill få vård och omsorg”, ”Jag villroa och aktivera mig” och ”Jag vill påverka och fråga”. Genom att klicka sig vidarehittar man snabbt rätt information eller tjänst.Under Självbetjäning kan man exempelvis hämta blanketter, ansöka om boendeparkering,räkna ut barnomsorgsavgift, registrera avläsning av vattenmätaren och bokaen stuga. Under Kommunen beskrivs organisation, politik, historia med mera.Dessutom finns rubrikerna A–Ö, Resvägar, Kartor och Sök. Under A–Ö finns massorav sökbegrepp i bokstavsordning. När man klickar på Bygglov kommer man tillByggnadskontoret, när man klickar på Familjedaghem kommer man till Barn- ochungdomsförvaltningen och så vidare.– Det finns flera ingångar till samma tjänst. När man vill ha en båtplats, kan manleta under A–Ö, använda sökfunktionen eller gå in på ”Jag vill få plats” och klickasig vidare, säger Udo Metz.– Som besökare ska man inte behöva gissa att det är enheten Idrott & Fritid påTekniska kontoret som hyr ut båtplatser. Man ska komma rätt på tjänsten utan attfundera på hur kommunens organisation ser ut.Övriga webbplatser har en design med huvudingångarna Det här gör vi, Självbetjäningoch Vår organisation. De kan ha olika utseende, men innehållet är struktureratutifrån den gemensamma designen.5

Supportportal som utbildarI februari öppnade Kundservice nya supportportal på webben.Där kan du som kund snabbt och enkelt få viktig information, fåsvar på vanliga frågor och göra beställningar – oavsett tidpunkt.Men tjänsten planeras att byggas ut ytterligare.ADB-kontorets Supportportalfungerar som ett första filtertill Kundservice. Istället för attbehöva ringa till Kundservice kan kundensjälv via webben få svar på många av sinafrågor i en FAQ (Frequently AskedQuestions – vanliga frågor och svar), görabeställningar och få viktig information,när som helst på dygnet.Kunskapsdatabasensom grund– Vi har gjort en enkel förstaversion där vilagt utdrag från vår egen kunskapsdatabas,lösenordsskyddad driftsinformationoch enklare beställningsformulär rakt nerSupportportalen, kundnyttaÖppen för alla via webbenSvar på frågor, när som helst på dygnetViktig informationen kan erhållas, när som helst på dygnetEnklare beställningar kan göras, när som helst på dygnetMan slipper ringa Kundservice vid standardfrågorFler kan få svar på en fråga som gäller mångaKompetenshöjande; bra funktioner kan upptäckas av mångaBehöriga kan snabbt få en bild av driftshistoriken, till exempel efter frånvaroFortfarande med tillgång till Kundservicepå ADB-kontorets hemsida, berättarNisse Waldefeldt, som ansvarat för framtagningenav Supportportalen.Supportportalen är för närvarandeöppen för alla, eftersom Kundservice villatt så många som möjligt går in och börjaranvända verktyget. Kontaktpersonerför varje kund har informerats, och påADB-kontorets hemsida uppmanas kundenatt använda den nya portalen.Samtliga mail från Kundservice innehållerinformation om Supportportalen och enlänk till den. Dessutom informerar manom och hänvisar till portalen i alla telefonsamtal.– Målsättningen är att Supportportalenska bli en självklar första instans när manhar problem och helst att man går in ditregelbundet, även när man inte har problem.Fler kunder får då tillgång till vitalinformation, och vi på Kundservice bliravlastade med vardagsärenden och kanerbjuda ännu mer och bättre support.Nya funktioner i framtidenFör att nå dit planerar Kundservice ochSupportportalens redaktion ytterligareförbättringar och utbyggnad av tjänsten.Nästa steg är att skapa ett eget gränssnittoch lägga till fler nyttiga funktioner, somatt kunden kan följa statusen på sitt ärendeoch att man direkt från en FAQ kanmaila in ytterligare frågor.– Det gäller att hitta en balans av lagommycket funktion och information i ettlättnavigerat system. Kunden ska intetappa bort sig i alldeles för många ärenden,utan snabbt få svar på sin fråga. Vitittar på andra lyckade lösningar för attskapa bästa möjliga verktyg, bland annatpå Yahoos supportportal som har en bramix info i ett tydligt system, berättarNisse Waldefeldt.– Visionen är att användarna ska kunnaöka sin kompetens med hjälp av Supportportalen,så att behovet av vardagssupportminimeras och kunderna kan utnyttjasystemen de köpt av oss maximalt.KundserviceÖppettider Måndag-fredag 07.00–19.00Telefon 031-711 45 11E-post, nytt ärende kundservice@adb-kontoret.goteborg.seE-post, pågående ärende team.kundservice@adb-kontoret.goteborg.seSupportportalenGå in på www.adb-kontoret.goteborg.se, väljSupportportalen under Snabblänkar längst upptill vänster.6 D A T A B I T E N 1 • 2003

Svenskarna och InternetTrots IT-branschens nedgång de senaste årenhar användningen av Internet ökat i Sverige.Hela 56 procent av de svenska hushållen hadetillgång till Internet under 2002 och tillgångentill bredbandslösningar ökar dramatiskt. Menvad gör svenskarna på Internet, vad tyckerman om verktyget och vem surfar?Bredbandsanslutningen till hushållenhar ökat från 4 procent till21 procent på två år, konstateradeInternet World Institutes vd ChristofferNilsson på ADB-kontorets frukostseminariumi februari som handlade om svenskarnasförhållande till Internet.Att e-posta är en av de mest populäraaktiviteterna på Internet. 45 procent avsvenskarna använder regelbundet e-post,som snabbt blivit ett av de mest användakommunikationsmedlen i Sverige. Annarsägnar svensken sig gärna åt att söka informationom sin hobby, surfa runt lite planlöst,läsa tidningen och nyheterna.Tre av fyra Internetanvändare är nöjdaeller mycket nöjda med Internet i stort.Två av tre anser att arbetet blivit mycketeffektivare med datorer. 39 procent anseratt de som inte har tillgång till Internetbefinner sig i ett allvarligt underläge.Storebror ser dig?Vad ser lillebror?Men det finns moln på Internethimlen.86 procent av de vuxna anser att barngenom Internet får tillgång till en massaolämpligt material. Och varannan svenskär oroad eller mycket oroad över att myndigheteroch arbetsgivare via Internet fåren ökad möjlighet till övervakning ochkontroll.Är då Internet ett hot mot människanssociala liv? Nej, enligt forskningen tycksinte Internetanvändandet isolera människorutan tvärtom ökar Internetanvändarnaskontakter med andra människor.Bland de egenskaper som uppskattas mesthos Internet är just förmågan att kommuniceramed andra människor. De traditionellamedierna som dagstidningar, tv ochradio är fortfarande de viktigaste källornaför nyheter och underhållning – liksomvänner, familjen och arbetskamrater.Ont om äldre surfareUnderrepresenterade bland surfarna äräldre människor. 68 procent av de svenskamännen har tillgång till Internet attjämföra med 64 procent av kvinnorna.Barn anses vara en trigger till att installeraInternet i hemmet. De som inte harInternet tycker att det är för dyrt, de harinte tid att installera eller så väntar de påbredband.Fortfarande ligger svenskarna internationelltlångt framme när det gällerInternetanvändning. Bara amerikanernahar högre tillgång till Internet med sina71 procent – att jämföra med svenskarnas66 procent och japanernas 48.World Internet Institute i Gävle är ett oberoende forskningsinstitutsom utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv studerar Internetspåverkan på samhället och individen. Ur deras forskning kan manutläsa svenskarnas förhållande till Internet.Läs mer på www.worldinternetinstitute.org.D A T A B I T E N 1 • 20037

Viktoriainstitutet, Göta Lejon och ADB-kontoret samarbetari ett projekt, som syftar till att införa mobil teknologi för attstödja väktarna i deras vardag. Målet är att minska stadenskostnader för skadegörelse och på sikt skapa ett tryggaresamhälle.Väktare i stadens tjänstUtgångspunkten för forskningsprojektetär att skapaförståelse för väktarnas arbetsmetoder,förutsättningar ochfunktion i samhället. Genom fältstudierdokumenteras och analyserasderas miljö, begreppsvärld, teknikanvändning,gruppgemenskap, samarbeteoch sociala interaktion.– Detta ska ge oss underlag för nykunskap inom mobil informatik,säger forskaren Peter Andreasson.Han har bedrivit fältstudier i tvåområden med helt olika karaktär, delsi Bergsjön, dels i ett affärsområde icentrum.I Bergsjön följer han med patrullerandeväktare femton kvällar i månaden.Här är anlagda bränder, krossadefönster och andra typer av skadegörelsede vanligaste problemen. Väktartjänstenfinansieras gemensamt avstadsdelsförvaltningen, Familjebostäderoch två privata fastighetsägare.Dessutom finns den så kalladePartnerskapsbilen med en hundföraresom patrullerar i Bergsjön och andraförorter.Rån och snatterierI affärsområdet, som består av Nordstanoch affärsgatorna inom Vallgraven,är problemen annorlunda.– I Nordstan finns många hemlösa,missbrukare och narkotikaförsäljare,och där förekommer mycket snatterieroch rån. Sexton väktare arbetar där,och tillsammans täcker de hela dygnet.Klockan fem varje morgon börjarde dagen med att gå runt och kontrolleraolika utrymmen. Samtidigtväcker de alla hemlösa som de träffarpå och avhyser dem, berättar PeterAndreasson.Affärerna i Nordstan har gått sammani en bevakningsring med bådeuniformerade och civilklädda väktaresom även patrullerar parkeringshuset.Inom Vallgraven ingår cirka 200affärer och vissa kommunala verksamheteri en annan bevakningsring.Foto: Evy MalmbergGöta Lejon samordnar säkerhetsarbetet inom Göteborgs stad, ochmålet är att hålla nere stadens riskkostnader.– År 2002 köpte Göteborg bevakningstjänster för 37 miljonerkronor. Den totala kostnaden för skador, försäkringspremier, teknikinvesteringaroch bevakning var 190 miljoner, berättar ArthurThiry (t h) på Göta Lejon här tillsammans med Peter Andreassonfrån Viktoriainstitutet (t v) och Daniel Bjarsch från ADB-kontoret.8 D A T A B I T E N 1 • 2003

SafeStreet är ett forskningsprojekt på Viktoriainstitutetsom startade våren 2002 och ska pågå tre år.Det övergripande syftet är att skapa ett tryggare ochsäkrare samhälle för göteborgarna.Genom etnografiska fältstudier av polis, räddningstjänst,väktare, socialarbetare och frivilligorganisationer fårforskarna kunskap om dessa gruppers vardag. Nästa stegär att designa och utveckla mobila applikationer ochtjänster som underlättar det operativa arbetet och skaparförutsättningar för ökat samarbete mellan grupperna.När någon använder sitt trygghetslarmdär, är väktare på plats inom enminut. De båda bevakningsringarnasamarbetar med varann och medpolisen.Bättre rapporterNär fältstudien är över i maj, går projektetin i nästa fas. Då ska de nyakunskaperna omsättas i design avmobilt IT-stöd för väktarna, och detär då ADB-kontoret kommer in i bilden.Det handlar bland annat om attstödja elektronisk rapportering i realtidvia mobiltelefon eller handdator.Informationen i rapporterna blir sökbar,och man kan ta fram statistik.Genom att se mönster och lära kännatoppar och dalar, kan man sedan sättain resurserna där de bäst behövs.– Idag får vi in pappersrapporter avskiftande kvalitet från väktarna. Olikaväktare använder olika begrepp, sådet är svårt att få en helhetsbild,berättar Arthur Thiry på Göta Lejon.Det som krävs är enkla inmatningsrutiner– helst röststyrda i framtiden– där frekventa händelser är fördefinierade.Händelserna ska kunna kopplastill objekt i en databas viasnabbknappar.– Tanken är att vi tillsammans medADB-kontoret ska bygga en systemarkitekturbaserad på mobil teknik,där relevant information kan matas inmed automatik från bevakningsföretagen,räddningstjänsten och polisen.– Just nu håller ADB-kontoret påmed en förstudie som gäller ett webbgränssnittför försäkrings- och säkerhetshantering.Vi har planer på attkoppla detta till väktarprojektet i ensenare etapp, säger Arthur Thiry.Intranäthotellet –en ny tjänst iwebbhotelletADB-kontorets webbhotell erbjudersäker och prisvärd drift för webbplatseroch webbapplikationer. Kundernaslipper investera i egen datakapacitet ochkompetens, vilket ökar utrymmet för satsningarpå webbplatsens innehåll och funktioner.Därmed kan de utnyttja webbplatsenpå ett effektivt sätt för att utvecklasin verksamhet. Webbhotellet har vuxitstadigt sedan starten, och idag användsdet av nästan alla förvaltningar och bolagsom har en egen webbplats.Vi erbjuder ett antal tjänster kringwebbhotellet. På kundernas uppdrag tar viexempelvis fram webbstrategier, utvecklarskräddarsydda lösningar, anordnar utbildningaroch leder workshops. Kompletterandeprodukter i webbhotellet är webbredaktionendalis, analysverktyget WebTrends ReportingCenter, enkätverktyget InIsUt och statistiksystemetPinn2000.Vid årsskiftet startade den nya tjänstenIntranäthotellet, som innebär att kundenkan bygga upp ett eget intranät innanförbrandväggen i stadsnätet. I intranätet läggsde webbapplikationer och webbsidor sominte bör eller får exponeras på Internet.Användarna når informationen via en vanligwebbläsare.Tjänsten kan också användas för att spridainformation från en förvaltning eller ettbolag till övriga som är anslutna till stadsnätet.Alla som ingår i stadsnätet kommeråt all information på Intranäthotellet sominte kräver särskild inloggning. Det går inteatt surfa in på Intranäthotellets webbsidorfrån Internet. Med den nya tjänsten får kundenalltså en både säker och kostnadseffektivdriftmiljö.Intranätplattformen är uppbyggd i MSWindows 2000-miljö med MS InternetInformation Services 5.0 (IIS) och MS SQLServer 2000.För mer informationkontakta kundansvarig ellerKerstin Wistedt, tel 61 33 77D A T A B I T E N 1 • 20039

Alla har rätt till tak över huvudetNär någon har nekats bostad på den ordinarie bostadsmarknadenoch inte heller kan få ett kommunalt kontraktvia Fastighetskontorets lägenhetsbyrå, är det stadsdelsförvaltningensåliggande att ordna tak över huvudet förpersonen i fråga.Idag löser stadsdelarna detta på olika sätt. Vanligast ärnågon form av köpta platser. AltBo Göteborg erbjuderomkring 700 platser. Stadsmissionen, Räddningsmissionen,Frälsningsarmén och andra frivilligorganisationer har tillsammans250–300 platser. Utöver dessa köper stadsdelarnaockså icke-upphandlade boenden. Totalt rör det sig om 400platser, som ofta är av undermålig kvalitet. Kommunenstotalkostnad för köpt boende har ökat under senare år, ochår 2002 uppgick den till 242 miljoner kronor.Avsaknaden av central samordning av kommunensbostadssociala åtaganden är grund till en stor del av deproblem som finns ute i stadsdelarna idag. Med en samordningkan dessutom koncernen Göteborgs samlade resurseroch kompetens utnyttjas bättre, vilket gagnar både kommunensekonomi och den boende.Detta är bakgrunden till att kommunstyrelsen i januari2002 gav stadskansliet i uppdrag att tillsammans med fastighetsnämndenredovisa och samordna åtgärdsförslag tillboendelösningar för personer och hushåll som av socialaeller medicinska skäl inte kan ordna sitt boende själva.Fastighetsnämnden har nu bland annat fått i uppdrag attkontinuerligt kartlägga boendebehovet i samverkan medstadsdelsförvaltningarna.Boendebehov kartläggsenkelt och säkert i webbenkätAtt kartlägga det samlade boendebehovet för vissa svaga grupperi kommunen är ingen enkel uppgift.– För att klara det i en så stor organisation som Göteborg med såmånga aktörer inblandade krävs ett bra datorstöd, säger BirgittaBranegård på Fastighetskontoret.Som chef för Fastighetskontoretslägenhetsbyrå såg BirgittaBranegård tydligt behovet avatt samordna stödet till de göteborgaresom av medicinska eller sociala skälinte kan ordna sitt boende själva.– Det fanns många eländigabeskrivningar i enskilda ärenden avpersoner som saknar boende eller borfel. Men det fanns ingen samlad bild,ingen kunde säga hur stort behovet äri Göteborg som helhet. Vissa stadsdelarhade gjort mätningar, andra inte.Mätningarna var inte enhetliga ochkunde därför inte jämföras. Det endavi hade statistik på var kostnaderna,konstaterar hon.I januari 2002 fick stadskansliet iuppdrag att tillsammans med fastighetsnämndenutreda kommunensinsatser på det boendesociala området.En arbetsgrupp tillsattes som består avBirgitta Branegård och två planeringssekreterarefrån stadskansliet.– Det krävdes en kartläggning avbehoven. Men hur skulle vi enkeltkunna göra detta i en så stor organisationmed så många aktörer inblandade?Min erfarenhet sa mig att vimåste ha ett bra datorstöd. Jag hadeprecis sett ADB-kontorets enkätverktygInIsUt på Börsendagarna, och jaginsåg nu att det var som klippt ochskuret för vårt syfte.Från idé till drift på ett årI februari 2002 startade arbetet medatt anpassa InIsUt. En arbetsgruppmed boendesekreterare från fyrastadsdelar tog fram kraven. När detfanns en prototyp, utökades arbetsgruppenmed åtta socialsekreteraresom testade den.– Cheferna för individ- och familjeomsorgfick löpande informationom projektet på sina månadsmöten.Den 20 februari i år inbjöd vi dem tillen kick-off för att presentera upplägget.ADB-kontorets projektledareJulia Olander och systemutvecklarenPer-Erik Gustafsson demonstreradeden färdiga databasen och visade enprototyp av det läsverktyg kopplat tillExcel som ska ingå. Alla fick sedanmed sig ett kuvert med användarnamnoch lösenord, så att de kundestarta inrapporteringen direkt, berättarBirgitta Branegård.En profil för varje hushållKartläggningen går till så att socialsekreterarnasvarar på femton frågor i enwebbenkät för varje hushåll. Eftersomenkäten innehåller känsliga uppgifter,valde Fastighetskontoret att utnyttjaADB-kontorets Intranäthotell som liggerinnanför stadsnätets brandvägg.– Det är enkelt att uppdatera informationoch ta ut rapporter, samtidigtsom man är säker på att uppgifternainte kommer i orätta händer, sägerJulia Olander.InIsUt ger en profil för varje hushåll,som dels beskriver det aktuellaboendet och orsakerna till det, dels10 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Om man vill ha en förändring tillstånd, måste både verksamhetsansvarigaoch politiker ha ett bra faktaunderlag.Med hjälp av enkätverktyget InIsUt kanvi kontinuerligt ge dem en helhetsbild avboendebehovet, säger Birgitta Branegård,Fastighetskontorets planeringsledare föruppdraget att samordna kommunensinsatser på det bostadssociala området.visar socialsekreterarens bedömningav det bästa framtida boendet för justdet hushållet. Avpersonifierade uppgiftergår till Fastighetskontoret, somgör en sammanställning totalt förkommunen.– Varje stadsdel äger sin egen information.De kan själv göra sammanställningarav olika slag, när de skaFoto: Jorma Valkonensvara på politikernas frågor och tafram planeringsunderlag. Det här ärett utmärkt instrument för att få framhur det ser ut i varje del av kommunen,säger Birgitta Branegård.Snabbinsats medPinn2000I september förra året fick BirgittaBranegård ett uppdrag av fastighetsnämndensordförande.– Han sa: Vi kan inte vänta på kartläggningenav boendebehovet, gå utoch gör en enkät i stadsdelarna! Jagbad ADB-kontoret hjälpa mig, ochde föreslog direkt att vi skulle göra enenkel enkät med hjälp av Pinn2000,berättar hon.Mätningar gjordes vecka 41, 46och 50. De visar hur många sombodde på upphandlade platser ellerpå vanliga hotell, som var inneboendeeller som sov mer ute än inne.Uppgifterna var uppdelade påkvinnor/män och på stora/små barnfamiljer.– Redan efter den första mätningengjordes en bedömning att vi måsteöka våra boendeplatser i kommunen.Fastighetskontoret fick i uppgift att tafram mark som kan bebyggas förändamålet. Idag finns marken, ochansökan om bygglov lämnades in iapril.– När det finns bra faktaunderlag,kan politikerna fatta beslut fort!• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •AltBo Göteborg är en kommunal boendeverksamhet, somdrivs av fyra AltBo-distrikt i samverkan med ett femtontalfrivilligorganisationer. Hit kan kommunens niohundra socialsekreterarevända sig, när deras klienter har ett akut behovav bostad.– Idag måste socialsekreteraren ringa runt till ett antalaktörer, för att ta reda på var det finns en ledig plats justnu. Jag har frågat mig om detta inte kan göras på etteffektivare sätt med hjälp av ett enkelt IT-stöd, sägerBirgitta Branegård.I mars fick ADB-kontoret därför i uppdrag att utvecklaBolistan, en webblösning som ska tas i drift under våren.Bolistan sparar tid– Bolistan ska underlätta socialsekreterarnas sökande ochminska antalet telefonsamtal som de behöver ringa. För attexterna aktörer ska kunna uppdatera Bolistan måste denligga utanför stadsnätet, det vill säga ute på Internet. Menden innehåller inga känsliga uppgifter, så det är inget problem,säger ADB-kontorets projektledare Anette Fälldin.– De som har platser att erbjuda måste uppdatera uppgifternapå webben varje dag. Det är av största vikt attsocialsekreterarna kan lita på uppgifterna, annars ringer derunt i alla fall, och då har vi inte vunnit något, sägerBirgitta Branegård.D A T A B I T E N 1 • 200311

Liksom många andra företag världen över har ADB-kontoret valtRational Unified Process som process för systemutveckling. Med RUPdelas projekten upp i korta iterationer, vilket ökar flexibiliteten ochunderlättar kvalitetssäkringen. Kunden kan delta aktivt i utformningenav systemet och tidigt förstå dess funktioner.Effektivare systemutvecklingmed RUPADB-kontoret startade sittRUP-införande i december2001, och hittills har modellenanvänts i fem pionjärprojekt. I det förstaskedet används fyra av de nio disciplinerna:kravhantering, analys och design, testoch projektledning. En första version avRUP-anpassning för ADB-kontoret hartagits fram, inklusive mallar och riktlinjer.– Våra nittio systemutvecklare har fåtten skräddarsydd grundutbildning. Vi harockså arbetat med kopplingar till vårttjänsteområde Processorienterad verksamhetsutvecklingoch till vår projektstyrningsmodellKAL, berättar HelleMikkelsen som leder införandet.– Det tar tid att förstå iterativ systemutveckling– det är ett stort steg att ta.Men nu börjar vi kunna skörda frukternaav införandet. Vi har bland annat tagitfram ett antal workshopar, som vi anpassaroch skräddarsyr för varje nytt projektdär RUP används.Många delmål på vägenMed RUP planeras projekten i fyra fasersom delas upp i ett antal korta iterationer.Mellan både iterationerna och fasernapasseras olika milstolpar.– Iterativ utveckling är ett nytt arbetssättsom ger kvalitetsvinster. Man tar enbit åt gången, testar resultatet och görmodifieringar efterhand. Iterationernager kunden möjlighet att justera sina krav,säger Helle Mikkelsen.ADB-kontoret har åtta interna coachersom ger stöd inom de olika disciplinerna.– Extra viktigt är det att projektledarnaförstår RUP, eftersom det är de som driverprojekten framåt, säger Birgitta Hanssonsom är coach för projektledardisciplinen.Krav- och riskdrivetMan brukar säga att RUP är krav- ochriskdrivet. Kraven på systemet specificerasi detalj genom modellering av olika användningsfall.Detta görs tillsammansmed kunden under projektets förberedel-DisciplinesFörberedelsefas (Inception)Syfte: Att fastslå projektets omfattning och avgränsningKriterier: Enighet, kravförståelse, uppskattning av tid och kostnaderEtableringsfas (Elaboration)Syfte: Att planera projektet, eliminera risker och fastställa arkitekturenKriterier: Stabil arkitektur, största riskerna behandlade, alla intressenteröverens om den fortsatta utvecklingenKonstruktionsfas/genomförandefas (Construction)Syfte: Att bygga systemetKriterier: Systemet tillräckligt stabilt för att tas i drift, alla intressenterredo för överlämnande/mottagandeÖverlämningsfas (Transition)Syfte: Att leverera systemet till dess användare.Kriterium: Användarna nöjdaDisciplinerna är verksamhetsmodellering, kravhantering, analys och design, implementering, test, driftsättning,versions- och ändringshantering, projektledning samt utvecklingsmiljö. Som framgår av bilden äralla discipliner involverade i varje iteration, men i olika hög grad.Antalet iterationer per fas varierar från projekt till projekt. Om man exempelvis bygger på en välkändteknisk plattform, behövs färre iterationer i etableringsfasen för att verifiera att arkitekturen är stabil. Ärdet däremot en helt ny utvecklingsmiljö eller teknik, kan fler iterationer krävas innan man går in i konstruktionsfaseni full skala.Det finns ett antal milstolpar under projektet. Vid dessa måste vissa kriterier vara uppfyllda innan mangår vidare (se exempel ovan). Om så inte är fallet måste ytterligare iterationer göras i den aktuella fasen.Business ModelingRequirementsAnalysis & DesignImplementationTestDeploymentConfiguration & Change MgmtProject ManagementEnvironment12 D A T A B I T E N 1 • 2003

Helle Mikkelsen (t v) leder RUPinförandetpå ADB-kontoret.Birgitta Hansson är coach förprojektledardisciplinen.Foto: Evy Malmbergsefas och etableringsfas. Även riskanalysengörs redan i detta tidiga skede.– Man gör en risklista och behandlarsedan de största riskerna först. Allt somkan riskera tidplan, kostnader och kvalitetska upp på bordet direkt. Utvecklingen avanvändningsfallen prioriteras sedan utifrånrisker och kundnytta, säger BirgittaHansson.De tidiga och täta testerna i RUP är ettsätt att hantera riskerna. Exempelvis testasredan under etableringsfasen att systemarkitekturenfungerar.– Systemarkitekturen måste vara verifieradoch under kontroll tidigt, så att detinte dyker upp något oväntat undergenomförandet.Inget självändamål– Fördelarna med RUP är många för oss.Vi får ett gemensamt arbetssätt, alla talarsamma språk, personberoendet minskaroch flexibiliteten ökar. Utvärderingarnaefter varje iteration skapar en grund förlärande och förbättringar. Det liggerockså mycket lärande i kvalitetsavstämningarnasom görs med jämna mellanrum,säger Helle Mikkelsen.– Men RUP är inget självändamål.Fokus ligger på ökad kundnytta genomeffektivare systemutveckling, där kundenkan delta aktivt i utformningen av systemet.”Six Best Practises”RUP bygger på IT-branschens samlade erfarenheter från framgångsrikaprojekt:Hantera kravEn strukturerad, effektiv kravhantering ger leverantör och kund engemensam syn på projektets omfattning och avgränsningar. Allaär överens om hur ändringar av kraven under projektets gång skahanteras.Utveckla iterativtI varje iteration arbetar man med alla disciplinerna, från krav tilltest, för att utveckla en liten, avgränsad del av systemet. Dettainnebär bland annat att risker och defekter upptäcks tidigt ochkan åtgärdas i tid.Modellera visuelltVisuell modellering med hjälp av bilder/kartor tydliggör komplexasamband i en enkel dialog med kravställare, kunder och slutanvändare.Verifiera kvalitet kontinuerligtKvaliteten verifieras under hela projektets gång. Den sedvanligasluttesten kompletteras med tester efter varje iteration.Kontinuerliga granskningar och utvärderingar gör det möjligt attutnyttja erfarenheterna från tidigare iterationer.Använd komponentbaserad arkitekturDenna typ av arkitektur ger flexibla lösningar, och man kan sparatid genom att återanvända komponenter. Det går att byta ut delarav systemet, vilket underlättar framtida underhåll.Hantera ändringar av programvaranÄndringshantering innebär exempelvis att man håller reda på vilkaändringar som tillhör en viss version, vem som gjort vad, när detgjordes och varför.D A T A B I T E N 1 • 200313

Ett handfast stöd för projektledareKAL är ADB-kontorets egenutveckladeprojektstyrningsmodell som bygger påLIS-konceptet. Med KAL kan alla typer avprojekt kvalitetssäkras, administreras ochledas på ett enhetligt sätt.Det finns många olika projektstyrningsmodeller,menvi valde att utveckla enegen för att få kopplingarna till LIS. Iarbetet har vi tagit tillvara många årssamlade erfarenheter av projektstyrningoch kompletterat dessa med nyaidéer, berättar Birgitta Hansson somär ansvarig för KAL.En processkarta visar översiktligtalla aktiviteter som projektledarenutför. Kartan är kopplad till LISVerksamhetshandbok. I modelleningår också KAL-databasen som ettgemensamt arbetsrum under projektetshela livslängd.– KAL-databasen stöder samverkanoch kommunikation i projektets olikaaktiviteter. Den är en viktig informationskällaför projektmedlemmarnaoch styrgruppen, och den är projektledarensstöd för att planera, dokumenteraoch följa händelseutvecklingen,säger Birgitta Hansson.Täcker alla faserKAL-databasen bygger på LIS Projektdatabasmed en speciell strukturunder fliken Projektadministration.Strukturen utgår från projektets faser:förberedelse, etablering, genomförande,överlämning och avslut.Dokumenten finns under den fas, därman först börjar arbeta med dem. Detfinns länkar från dokumenten till LISVerksamhetshandbok, och mallar kanhämtas i LIS Malldatabas.ADB-kontoret använder RationalUnified Process som systemutvecklingsmodell.Därför har vissa delarlyfts in från RUP, så att KAL skakunna användas även för iterativ projektledningav systemutvecklingsprojekt.Under förberedelsefasen finns stödför projektdirektiv, projektkalkyl,grov projektplan och riskanalyser.Under etableringsfasen ges blandannat stöd för detaljerad projektplan,informationsplan, rollfördelning ochekonomisk uppföljning. För genomförandetfinns avvikelserapport ochlägesrapport, och för överlämningoch avslut finns leveransförteckning,leveransgodkännande, stöd för detexterna projektavslutet och för deninterna genomgången av projekterfarenheter.Dessutom finns stöd för dokumentationav granskningar och en dagbok.Båda används under projektetsalla faser.Kanske ny produktKAL har varit förpackad på det härsättet i drygt ett år, men delar av denhar funnits tidigare.– KAL är ingen statisk modell, denlever och vidareutvecklas ständigt.Den passar för alla typer av projekt –systemutvecklingsprojekt, tekniskaprojekt, införandeprojekt och så vidare.Vi har redan använt den mångagånger. Än så länge är KAL vårt internaarbetsredskap, men det blir kanskeen produkt i framtiden eftersom vimärker ett stort intresse bland kunderna,berättar Birgitta Hansson.Hon ser många fördelar med KAL.– Vi får ett gemensamt och enhetligtarbetssätt, där vi gör saker i rättordning. Alla använder sammabegrepp, vilket gör det lätt för oss attprata med varann. Modellen underlättaroch stöder också lärande. Somny projektledare får man en checklistaoch verktygslåda. Man ser vad somska göras och när det ska ske, och detfinns mallar för de flesta dokumentsom ska skrivas.14 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Jag vill berömma samtliga involverade i projektet –projektdeltagarna från UBF, Studium, VUF, dentidigare leverantören och ADB-kontoret. Alla haragerat mycket ansvarsfullt och professionellt i sinaroller, säger Marija Bilic, här tillsammans med UlfHögberg från Studiumförvaltningen, Ulf Jonassonfrån Utbildningsförvaltningen och Ola Bryngelssonfrån Vuxenutbildningsförvaltningen.Projekt förcentraliserad driftNu genomför ADB-kontoret ettav sina största migrerings- ochinsourcingprojekt någonsin. Man gördet tillsammans med engagerad ochkunnig personal hos Utbildningsförvaltningen,Vuxenutbildningsförvaltningenoch Studiumförvaltningen.– Projektet är oerhört intensivt. Ettfemtiotal personer arbetar tätt tillsammansunder en kort tidsperiodmot samma mål. Nämligen att centraliseradrift och skapa en gemensamIT-plattform som effektiviserar ochsäkrar utvecklingen av kundernasrespektive kärnverksamhet. Konstenhar varit att inte störa deras verksamheteralltför mycket, berättar MarijaBilic som är ADB-kontorets kundansvarigaför UBF, VUF och Studiumförvaltningen.– Det som gör projektet extra spännandeär att UBF och Studium blirpiloter för den nya gemensammadomänstrukturen gbg2000, säger hon.Foto: Jorma ValkonenUtbildningsförvaltningen har omkring 1 800 anställda. UBFs kunder är cirka 14 000elever, fördelade på 15 gymnasier. Eleverna kommer från Göteborg och kranskommunerna,eftersom intagningen är gemensam inom Göteborgsregionen.UBF har cirka 700 arbetsstationer i det administrativa nätverket och cirka 3 000 i detpedagogiska. Ett tjugofemtal nätadministratörer ansvarar för de administrativa och pedagogiskanäten ute på gymnasieskolorna.Vuxenutbildningsförvaltningen upphandlar all kommunal vuxenutbildning i Göteborg.VUF har cirka 50 centralt anställda med lika många arbetsstationer. 60 personer arbetar vidfem lokala vuxkontor. 18 utbildningsanordnare – Studiumförvaltningen och 17 externa anordnare– genomför utbildning för drygt 10 000 studerande. 300 personer arbetar med elevregistreringi VUFs IT-system. Ett tjugofemtal nätadministratörer ansvarar för de administrativaoch pedagogiska näten på de interna och externa enheterna.Studiumförvaltningen (f d Studium i Göteborg AB) är en utbildningssamordnare inomGöteborgs kommun som erbjuder vuxenutbildning: svenska för invandrare, gymnasial ocheftergymnasial utbildning, kvalificerad yrkesutbildning och skräddarsydd utbildning utifrånolika uppdragsgivares behov. Fem nätadministratörer ansvarar för de administrativa ochpedagogiska näten.D A T A B I T E N 1 • 200315

Migrering i fem delprojektMigreringsprojektet innefattar en infasning av ADB-kontoret ochen utfasning av tidigare leverantör. Projektet sträcker sig överperioden 1 november 2002 till 31 maj 2003 och består av femdelprojekt:1. Gemensam domänstruktur med gbg2000Syfte: Att byta operativsystem från Novell Network till en heltny plattform i Microsoft Windows-miljö med Active Directory.Ger: Möjligheter till samverkan internt mellan skolorna och istadens gemensamma domän. Säker, effektiv drift med funktionersom exempelvis centraliserad datalagring, automatiserad installationav klienter och uppdatering av programvaror.2. Migrering av Oracle-databaserSyfte: Att flytta ett tiotal Oracle-databaser och applikationer fråntidigare leverantören Sterias Novell-miljö till den nya miljöngbg2000 på ADB-kontoret. Dessutom uppgradering till senasteversionen av Oracle. Det mest omfattande delprojektet.Ger: Utökad Oracle-funktionalitet med snabbare, säkrare accessoch kommunikation.3. SupportSyfte: Att bygga upp en supportorganisation med ADB-kontoretsKundservice med strukturerad inloggning och uppföljning avinrapporterade ärenden.Ger: En centraliserad förstalinjensupport som möjliggör högretillgänglighet, bättre utnyttjande av IT-verktygen samt en kontinuerligkompetensutveckling hos användarna.4.WebbSyfte: Att migrera den tidigare webbmiljön till ADB-kontoretsMicrosoft Windows 2000 med MS IIS 5.0 (Internet InformationServices) samt MS SQL server 2000.Omfattning: Ett 20-tal officiella skolwebbplatser, enkätsystemetBibase, skolornas bibliotekssystem, Webboard chatforum föradministrativ personal, lärare och elever samt kundernas egetintranät där samtliga skolor ingår.Ger: Högre tillgänglighet, uppgradering till gemensamma versioneroch möjlighet till utveckling av nya verktyg för publiceringav information.5. Pedagogisk plattformSyfte: Att ta fram ett utkast till beslutsunderlag, innefattandekravspecifikation samt förslag på valbara tekniska lösningar fören stabil och enhetlig plattform för det pedagogiska nätet.Ger: Förutsättningar för att ta fram en effektiv, samverkandelösning för den pedagogiska verksamheten ute på gymnasieskolorna.Utrymme för pedagogikUtbildningsförvaltningen har valt ADB-kontoret som en naturligsamarbetspartner för att utveckla sin IT-verksamhet. Just nugenomför de tillsammans med Vuxenutbildningsförvaltningenoch Studiumförvaltningen ett stort migreringsprojekt som påsikt ska ge utökat utrymme för kärnverksamheten.År 1999–2000 gjorde Utbildningsförvaltningenengenomlysning av sin ITverksamhettillsammans med stadskansliet.Denna resulterade blandannat i rekommendationer att gå motstadens tekniska plattform och ITstrategi.– Migreringsprojektet vi nugenomför med ADB-kontoret ser jagsom en reflektion av vad som händeri samhället i stort. Där ser man enökad integration mellan system, verksamheteroch organisationer via teknikenoch därmed möjligheter tillökat utbyte och effektiviseringar. Vihar långt fler tentakler in mot stan änvi hade för bara tre år sedan, berättarUlf Jonasson som är IT-chef på UBF.Migrering medmöjligheterI november 2002 startade jätteprojektetdär bland annat alla UBFs administrativaIT-system och servrar flyttasöver till ADB-kontoret från gymnasieskolornaoch den förra IT-leverantörenSteria. Samtidigt byter UBFteknisk plattform. Projektet är endirekt följd av det politiska beslutsom togs år 2000 efter analysen avUBFs tekniska miljö.– Migreringen till ADB-kontoretger oss flera fördelar och möjligheter.Vi går in i gbg2000-konceptet, vilketpå sikt innebär samordning av informationsstrukturenför staden i sinhelhet och därmed möjlighet tillflexibilitet och samverkan både16 D A T A B I T E N 1 • 2003

Foto: Jorma Valkonen– Teknikutveckling kräver stora resurser.Genom ADB-kontoret kan vi delta i enteknikutveckling som vi skulle ha svårtatt realisera själva, säger UtbildningsförvaltningensIT-chef Ulf Jonasson(t h), här tillsammans med StefanGranlund som är en av ADB-kontoretsdelprojektledare i migrationsprojektet.internt och externt. Den centraliseradeadministrativa driften blir merrationell än tidigare och våra teknikerkan släppa mindre intressanta områdenoch fokusera på utveckling avden pedagogiska plattformen. Det ärenbart genom effektivisering vi kanskapa oss utrymme för utveckling, vikan inte räkna med ökade resurser,säger Ulf Jonasson.– Samarbetet med ADB-kontorethar fungerat väldigt bra och kompetensenhos våra tekniker har tagits vältill vara. Initialt hade våra teknikerdelade meningar kring att centraliseradriften av det administrativa nätet.Men idag ser majoriteten nyttan ochdessutom en möjlighet att koncentrerasig på mer intressanta, och förkärnverksamheten mer betydelsefulla,teknikområden. Jag är imponeradöver ADB-kontorets sätt att projekteraoch planera trots vår verksamhetskomplexitet, volym och ibland litediffusa förutsättningar.Viktigt konkurrensmedelEn stor utmaning som UBF ochADB-kontoret står inför är att skapaen gemensam plattform för de pedagogiskasystemen, samt att hitta lösningardär de pedagogiska och administrativanäten på sikt kan ligga isamma fysiska nät men med särskildasäkerhetsarrangemang för den administrativasidan. Varje skola har sinprofil och inriktning som kräver enhel del lokala lösningar för det pedagogiskanätet.– Införandet av centraliserad administrativdrift och gbg2000-konceptet,teknikbyte och ökad samordning av depedagogiska näten blir sammantagetett konkurrensmedel för oss. Det ärviktigt att med begränsade resurserkunna ha en så effektiv drift som möjligt.Jag ser det också som viktigt att vipå Utbildningsförvaltningen är medaktöreri de strategiska sammanhangen istan. Då har vi möjlighet att påverka,likaväl som vi tar del av det som finnsatt tillgå, säger Ulf Jonasson.D A T A B I T E N 1 • 200317

I anslutning till Dataföreningens årsmöte den 10 mars hölls enpaneldebatt om IT-satsningar och visioner i Västra Götaland.Publiken blev bjuden på ett IT-perspektiv ur tre olika synvinklarsom gav bredd och en intressant dynamik i samtalet.IT-visioner förframtidsstaden GöteborgHuvudfokus under samtalet lågpå staden Göteborg sommöjliggörare av möten mellanmänniskor och verksamheter. Mandiskuterade kompetensklustret vidLindholmen Science Park där ett antalföretag inom samma områden utbyterkompetens och sporrar varandra tillutveckling, samt hur IT-stödet i stadenkan förenkla för medborgarna, effektiviseraför kommunanställda och höja statusenför vissa serviceyrken. Debattörervar Anders Prytz (s) som är ordförande iservicenämnden, Anders Sjöberg som ärordförande för Lindholmen SciencePark och Jan Hallberg (m) som är kommunstyrelsensvice ordförande.Anders Sjöberg berättade omutvecklingen kring Norra Älvstrandendär det byggs och planeras förfullt kring klustret av kompetens ochutveckling. År 2008 förväntar manatt 10 000 människor ska verka iområdet.– Vi måste ha en total kompetensmassainom vår region för att den skavara attraktiv för nationella såväl sominternationella spelare. Forskning ochutbildning skapar en framgångsrikregion, konstaterade han.Bra infrastrukturstärker varumärketAnders Prytz målade upp en bild avGöteborg som en potentiell framtidsstadmed utvecklingsmöjligheter, därde olika delarna av staden samverkarmed hjälp av IT:– Viktigt för att stärka staden ochregionen Göteborgs varumärke är attvi har en bra infrastruktur. Där harADB-kontoret en viktig uppgiftgenom att ge service till dem somarbetar och bor i Göteborgs kommun.Med IT kan vi effektivisera förkommunanställda, höja statusen pålågstatusjobb och underlätta livet förmedborgarna. Till exempel genom ettsmidigt utbyte mellan parterna i envårdkedja eller genom att medborgarnafår samtliga räkningar från kommunen– vatten, el, förskoleavgift, fritidsavgiftoch sophämtning – i enfaktura.– Klustret på Norra Älvstrandenspelar en vital roll för utbyte ochutveckling av kompetens. Ur medborgarperspektivär det positivt attFoton: Mia Olsson Broander– Jag vill lägga fokus på ADB-kontorets roll atttillsammans med förvaltningar och bolag utvecklastadens IT-verksamhet. Med IT kan vi göraGöteborg mer attraktivt för medborgare ochanställda i kommunen, genom att effektiviseraadministrationen och höja statusen på serviceyrkensom lärare, förskollärare och äldreomsorgspersonal,sa servicenämndens ordförande Anders Prytz.18 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Jag ser Norra Älvstranden som smältpunkten förhela den ekonomiska utvecklingen i Västsverige, sakommunstyrelsens vice ordförande Jan Hallberg.människor som jobbar där enkelt kanbyta jobb inom sitt kompetensområdeutan att för den skull behöva bytabostad, vårdcentral, dagis och skola.Öppenhet för det nyaSamtliga debattörer var eniga omGöteborgs roll för utvecklingen iVästra Götaland.– Det krävs en bättre infrastrukturi hela Västsverige. Vi har inte riktigtlyckats integrera oss i ett större kluster.Men där kan Göteborg vara enviktig motor, sa Anders Prytz.Jan Hallberg sammanfattade Göteborgshistoria och potential sommötesplats och plattform för nyaidéer och verksamheter:– En del ser på Göteborg som enliten, konservativ stad. Men som jagser det finns här en kraft att ta till sigdet som går att bygga vidare på.Blickar man tillbaka i tiden varGöteborg med sin hamn en av deförsta platserna i Sverige som togemot influenser från andra kulturer.Det har givit oss en öppenhet för nyaidéer, människor, kulturer och nyheter.Denna nedärvda göteborgska traditionav internationell handel ochmöten är förutsättningen för tillverkningoch kunskapsutveckling. IGöteborg är vi duktiga på evenemangoch möten människor emellan. Detär det vi ska bygga arenor för.Lindholmen Science ParkInom det 300 000 kvadratmeter stora teknikparksområdet på Lindholmenväxer det i dag fram ett kluster av utvecklingsintensiva företag inom mobiltinternet, telematik och modern mediaindustri i närkontakt med forskning ochutbildning på universitetsnivå.De första ”dragloken” som etablerar sig här är Ericsson, Volvo, WM-dataCaran, Semcon, Sigma och Victor Hasselblad. Chalmers och GöteborgsUniversitet är redan på plats genom IT-universitetet och Chalmers Lindholmen.Tanken är att samla, utbyta och utveckla kompetens inom samma områdenkring en öppen arena – till exempel i gemensamma forskningsprojekt, workshopar,kompetensutvecklingsprogram, konferenser, utbildningar och andraöppna forum. Klustret ska fungera kompetensdrivande och därigenom kontinuerligtattrahera ny kompetens och nya aktörer.D A T A B I T E N 1 • 200319

Avbrott larmas via smsKommunikationen står alltid i centrum på Got Event – intebara när biljetterna släpps till stora evenemang.Vid ett störreavbrott i kommunikationen drabbas hela verksamheten, ochdärför gäller det för Got Events IT-tekniker att lokalisera feletdirekt.Nästan alla Got Events servrarstår på ADB-kontoret.Det gäller bland annatNotes-servrar, webbservrar och intranät-servrar.Lokalt finns en programserver,en bildbanksserver och en serverdär användarnas personligainställningar sparas. På klientsidanfinns omkring 100 datorer som administrerasmed hjälp av ADB-kontoretsPCplattform.Den lokala utrustningen finns påUllevi, Scandinavium, Valhalla, ValhallaSporthallar och Gamla Ullevi.De fyra första anläggningarna förbindsmed fibernät, och kopplingentill stadsnätet finns i Scandinavium.Gamla Ullevi har uppringd kommunikation.Biljettkassorna i Scandinaviumär kopplade direkt mot Ticnet,men all övrig biljettförsäljning går viastadsnätet.Snabbare felsökning– Vid stora biljettsläpp får kommunikationeninte vara nere många minuter,för då kan biljettköparna i Göteborgdrabbas, säger Got Events IT-teknikerJonas Linderoth.– All övrig verksamhet är ocksåberoende av en fungerande kommunikation.Ta till exempel GöteborgHorse Show som är vårt största årligenåterkommande arrangemang. Dåhanterar vi information om alla hästar,ackrediteringar, sponsorer, prispengar,hotellbokningar, resultat –allt. Ett annat exempel är EM i friidrottsom Göteborg arrangerar2006. Där är ett stort projekt underuppbyggnad med bland annat adressböckeri Notes.När ett avbrott inträffar i kommunikationen,är det viktigt för JonasLinderoth att snabbt lokalisera felet.Detta är inte det lättaste, eftersomutrustningen är spridd över fem storaanläggningar med stora avstånd emellan.– För att kunna sätta in lämpligaåtgärder måste jag veta om brottet liggeri stadsnätet eller inom våra egnalokaler. Ligger det hos oss gäller detatt snabbt hitta rätt arena, rätt rum,rätt utrustning, säger han.Pilottest inför ny tjänstI mars startade en pilot för tillgänglighetsmätning,där Got Events lokalakommunikationsutrustning övervakasEnda nackdelen som Got Events IT-teknikerJonas Linderoth ser, är att hans konditionkanske blir sämre.– Nu behöver jag ju inte ta några raska promenadergenom Buråsparken för att lokaliserafelet. Det räcker ju att ta fram mobilen och läsasms:et, säger han.Foto: Evy Malmberg20 D A T A B I T E N 1 • 2003

med hjälp av ADB-kontorets övervakningsverktyg.Enbart Cisco-utrustningövervakas i piloten, som ska pågåi tre månader.– Därefter görs en utvärdering somska ge underlag för en ny tjänst. Vihåller på att ta fram en helhetslösning,bland annat med kopplingar tillNotes-databasen Driftshandboken därall utrustning dokumenteras, berättarADB-kontorets Tord Kylhage.När något händer med den lokalautrustningen som kräver en åtgärd,går ett larm direkt till Got Event viasms. Meddelandet visar vad som harhänt, var och när det hände.– Under piloten får jag dels ett sms,dels ett mail. I framtiden kan meddelandetstyras till intern personal ellerexternt, exempelvis till ADB-kontoretstekniker, säger Jonas Linderoth.– Jag räknar med att spara myckettid på detta. Dessutom får vi statistiköver tillgängligheten, som visar hurstabilt nätverket är och var de svagapunkterna finns. Statistiken blir ettbra underlag för förbättringar ochförebyggande arbete.Got Event, som ägs av Göteborgs stad, är ett av Nordens ledandearena- och evenemangsbolag. Huvuduppgiften är att värva och genomföra störreevenemang på Ullevi och Scandinavium, och att erbjuda rekreation av högstakvalitet på Valhallabadet.Till Got Event hör också Valhalla Sporthallar och Valhalla Idrottsplats. Dessaanläggningar är viktiga supportarenor när stora internationella sportevenemanggenomförs. Övrig tid används de för tränings- och seriespel. En del av året hyrsLisebergshallen in för idrottsverksamhet.På uppdrag av Göteborgsalliansen svarar Got Event för Gamla Ullevis skötseloch evenemangsadministration samt för skötseln av alliansens träningsanläggningar.Läs mer på www.gotevent.goteborg.se.• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •SiteCheck uppe på nattenNu kan ADB-kontoret erbjuda övervakning och åtgärder avwebbsidor även nattetid. Med larm i realtid och omstart avsidan och berörd server om det behövs.Allt sker automatiskti den nya tjänsten SiteCheck.Som tidigare garanterar vi fullövervakning av operativsystemoch hårdvara dygnet runt. MedSiteCheck kan vi nu också garanteraövervakning och åtgärder av specifikawebbsidor i realtid, även när vårexpertfunktion för webbhotellet ärstängd mellan 16.30 och 08.00, berättarTord Kylhage som ansvarar förövervakningsmiljön på ADB-kontoret.Tidigare när en sajt gått ner utanförkontorstid har kunden kunnat mailaeller ringa in en felanmälan tillKundservice. De har inlett ett ärende,som expertfunktionen tagit tag iklockan 08.00 när deras tjänst startar.Ibland har produktionsteknikernakunnat åtgärda felen via omstarter,men nu sker det grundläggande medautomatik.– Kunden vinner massor på det här– i ökad tillgänglighet och snabbareåtgärdstider när något ändras eller gårfel på en webbsida eller i länkarna tillandra webbplatser, konstaterar MarcusEhrnell som är expert på Unicenter.Utökad övervakningSiteCheck är en del i ett projekt förutökad övervakning av webbplatser.Dygnet runt ligger en agent, en programvarasom försöker surfa in påwebbsidan som ska övervakas medjämna intervaller, och kontrollerarom den svarar eller inte.Om webbsidan inte svarar, går ettlarm till ADB-kontorets övervakningsloggdär olika åtgärder utförsberoende på tid på dygnet:Under kontorstid skickas ett minicall-larmtill Webbhotellets expertfunktionmed instruktioner. Expertfunktionenkan då agera direkt för attlösa problemet.Utanför kontorstid går SiteCheckin och stoppar och startar tjänstensom gör att webbsidan inte fungerar,och kontrollerar sedan om sidan svarar.Gör den det är problemet löst,annars görs en omstart på servern.Skulle sidan fortfarande inte svaraskickas informationen kring problemetoch utförda åtgärder via minicalltill expertfunktionen, som kan ageradirekt när de kommer in på morgonen.Allt som sker under nedtagningoch omstarter loggas och kontrolleraskontinuerligt.– Olika webbplatser och servrar harolika egenskaper och behov av övervakning.I vissa fall kanske ingenåtgärd ska utföras, utan bara ett e-mailskickas. Innan vi går igång med automatiskövervakning av en webbsidagör vi därför alltid en förstudie. Sedankan vi garantera övervakning enligtkundens önskemål, säger MarcusEhrnell.D A T A B I T E N 1 • 200321

På Vampyrernas hemsida kan du träffa fyra pojkar frånLandamäreskolan. De ägnade en dag i veckan under tvåmånader åt att lägga in sina bästa berättelser, teckningar,ljudfiler och foton i ett projektrum i Kunskapsnätet. Fördetta vann de en digitalkamera till skolan.Vampyrer i Kunskapsnätet...Landamäreskolan i Biskopsgårdensatsar på IT som pedagogiskthjälpmedel. De flesta pedagogernahar gått ITiS-utbildningen, som harinspirerat till många spännande projektihop med barnen. De 300 eleverna samsasom 80 datorer, scanner, projektor ochdigitalkameror, och flera klasser arbetar iprojektrum i Kunskapsnätet.I höstas vann fyra pojkar Kunskapsnätetstävling om bästa projektrum med”Vampyrernas hemsida”. Prisutdelningenskedde i bamba, där de stolta vinnarnafick många applåder av sina skolkamrater,lärare och rektor. Pojkarna demonstreradesedan sitt projektrum, där var och en haren egen hemsida med berättelser skrivna iWord, inscannade teckningar, fotografier,ljudinspelningar och bilder hämtade frånInternet. Hemsidan fungerar som enportfolio, där eleven samlar alla arbetenhan är nöjd med.Växte som personer– Under arbetet växte pojkarna som personeroch deras självförtroende ökade. Desåg sin egen utveckling och reflekteradeöver lärandet. Nu läser de bättre, både påsvenska och engelska, och deras berättelserblir hela tiden allt bättre, säger klasslärarenAnne Klaamas som också är ITansvarigpå skolan.– Jag är rätt van vi datorer, mest spelarjag spel och skriver läxor. Det var roligt attjobba med Vampyrernas hemsida, bättreän vanliga lektioner, säger ”vampyren”Sebastian Ung med glimten i ögat.– Jag var också van vid datorer innan,men nu vågar jag jobba mer med dem,säger hans medvampyr Rikard Jensen.Sätter upp egna målLandamäreskolan har arbetat med portfolio-tekniki ett och ett halvt år.– Vi började med social kompetens.Eleverna sätter upp sina egna mål för hurde ska uppföra sig mot sig själv och andra.De arbetar sedan med ett mål åt gången,Anna Klaamas bjuder in föräldrar mede-postadress till barnens projektrum. Dekan också gå in i klassens projektrum,där all information om läxor, utflykteroch annat finns samlad. Vampyrernashemsida finns i Kunskapsnätet underProjektrum/Tips och idéer.till exempel att sluta vara tyken motmamma. För varje mål de når får de ettkörkort. Vi har också börjat så smått medportfolio i svenska, där målen gäller atttala, läsa och skriva. Så småningom ska viarbeta så här i alla ämnen, berättar AnneKlaamas.Skolans rektor Sally Jonsson konstateraratt elevernas arbete alltid har dokumenteratspå ett eller annat sätt.– Från början var det lärarna som gjordedet, men det var ofta mindre strukturerat.Sedan katalogiserades arbetena i enväska. Nu kan vi använda datorerna ochlägga upp ett projektrum för varje elev.Eleverna väljer själva vad de vill ta med.De kan följa sin utveckling, och bådeelev- och föräldrainflytandet underlättas,säger hon.Foton: Evy MalmbergFyra glada ”vampyrer”, fr v Tarek Marmouche,Danniel Nordström-Martinez, Rikard Jensenoch Sebastian Ung.22 D A T A B I T E N 1 • 2003

När eleverna i nuvarande klass 8C kom till Nordhemskolan som nyasjuor, skulle de göra något tillsammans för att svetsa samman klassen.Det var så klassens projektrum kom till – ett projektrum som blev ettav de vinnande bidragen i Kunskapsnätets tävling 2002.Rum för aktiva eleverPrisutdelningen skedde i sambandmed SDN Linnéstadens offentligamöte den 10 december, därpolitikerna fick chansen att se hurKunskapsnätet kan användas.– Alla elever i de kommunala skolornai Linnéstaden har en egen portal i Kunskapsnätetmed e-post, projektrum ochKunskapskällor. På Nordhemsskolan harvi ett femtontal projektrum, berättadeStefan Norrfjärd som är lärare i 8C.Han demonstrerade sedan klassens projektrum.Där fanns då ett 80-tal mapparmed presentationer av alla elever, analyserav en film de hade sett, rena ämnesmapparoch skolgemensam information. I ämnesmapparnaför svenska, engelska, geografi,historia, religion och samhällskunskap läggerlärarna in uppgifter som ska lösas, ocheleverna fyller sedan på med sina arbeten.– Alla elever jobbar aktivt i projektrummet,och vi bjuder in föräldrarna ditför att ta del av klassens arbete. En bra sakär att man kan nå projektrummet från vilkendator som helst med Internetuppkoppling– i skolan, hemma eller utei världen, sa Stefan Norrfjärd.På Nordhemsskolan finns också gemensammaprojektrum där alla elever lättkan hitta information som de behöver.Det gäller exempelvis musik, där sjuornakan hämta information om gitarrackord,åttorna om rockhistoria och niorna omklassisk musikhistoria.Stefan Norrfjärd, Maurits Otterloo, Julia Wernbom ochChristine Lindberg representerade klassen vid prisutdelningen.– I projektrummet kan föräldrarna få insyn i skolans arbete,lärarna kan peka på allt gott arbete som görs, och eleverna kanvisa hur duktiga de är och hur mycket de har lärt sig. Ertprojektrum har ett fantastiskt innehåll! sa Margaretha Johanssonfrån ADB-kontoret.• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •Invandrade akademikersprider KunskapsnätetSedan tre år tillbaka pågår ett samarbetsprojektmellan SDF Tynnered ocharbetsförmedlingen i Frölunda, som riktar sigtill långtidsarbetslösa akademiker med invandrarbakgrund.Syftet är att deltagarna efterutbildning och praktik ska få arbete inom skolansom exempelvis lärarassistenter, elevassistenteroch skolvärdar.– Skolan ska spegla barnens vardag, vilketbland annat innebär att vi måste satsa påstörre etnisk mångfald bland personalen.Genom det här samarbetsprojektet kan vi tatillvara möjligheterna som erbjuds av stat ochkommun på ett sätt som gagnar både deenskilda individerna och skolan, säger projektledarenAnnika Nordfeldt.Deltagarna praktiserar ute på skolor fyradagar i veckan. Den femte dagen studerar desvenska och samhällskunskap och fördjuparsig i den svenska skolans styrdokument. Såfort de får ett arbete lämnar de projektet.Hittills har ungefär hälften av deltagarna kommitut i arbetslivet, vilket är ett mycket braresultat.– Totalt har 80–90 personer deltagit i projektethittills – många pedagoger, men ocksåflera nätverkstekniker och programmerare.Därför vände vi oss till ADB-kontoret för atthöra om de var intresserade av ett samarbete.Det ledde till att ADB-kontoret utbildadesex av våra deltagare i Kunskapsnätet. Tankenär dels att de ska lansera Kunskapsnätet påsina praktikskolor, dels att de ska kunna projektanställasför att introducera Kunskapsnätetpå andra skolor, berättar Annika Nordfeldt.D A T A B I T E N 1 • 200323

På Nytorpsskolan i Hammarkullen är både personal och eleverflitiga datoranvändare, och Kunskapsnätet är ett viktigt stödbåde i det administrativa och det pedagogiska arbetet.Här uppmuntras elevernasdatorintresseVi vill ta tillvara elevernas datorintresse,så vi använder datorermycket i skolarbetet, sägerSandra Larsson som är lärare i matematikoch NO på Nytorpsskolan sedan hösten2002.Hon ingår i ett lärarlag på åtta personersom tillsammans har hand om skolanssexor och sjuor, totalt sex klasser.– Många av våra elever har svenska somandraspråk. För dem är datorerna ett stortstöd, inte minst när det gäller stavning.Kunskapsnätet ger också mycket hjälpoch stöd, särskilt för dem som inte är såvana vid datorer, berättar hon.– Med Kunskapsnätet finns allt samlatpå ett ställe, och vi når enkelt ut till allaelever genom e-post och olika projektrum.Eleverna använder kalendern för att sevilka läxor de har, och de gör sina redovisningari projektrum. Information sökerde i Kunskapskällorna och direkt påInternet. Lärarna lägger också ut länkartill sådant som de vill att eleverna ska tadel av.Många rum förolika ändamålI Nytorpsskolans projektrum lägger rektoroch hans medhjälpare in arbetsplaner,handlingsplaner, protokoll, scheman ochannat som personalen behöver ha tillgångtill. Här finns också ett digitalt blankettförråd.För att underlätta kommunikationenmed föräldrarna är vissa blanketteröversatta till arabiska, persiska, somaliska,bosniska/serbiska/kroatiska och sorani,exempelvis kallelser till föräldramöten ochutvecklingssamtal.Från projektrummet kan man ocksåkomma in i Nytorpsskolan 6–9, ett rumsom Sandra Larsson och hennes kollegaMagnus Johansson ansvarar för. En del avdetta rum är öppen för alla. Här kan elevernasföräldrar se kalendern, och det finnsockså mängder av länkar till allt möjligtsom rör skolans område.En annan del av rummet kräver inloggning,och där kan bara elever och lärare gåin. Varje klass har ett rum liksom elevrådetoch skoltidningen. Här finns ocksåanslagstavla, länkar till olika webbresurseroch ett antal ämnesrum.– För varje ämne finns kursplaner ochbetygskriterier. Där lägger vi också in bralänkar som vi hittar, berättar SandraLarsson.Lärarna i arbetslaget har ett gemensamtprojektrum, där de bland annat har enegen kalender och protokoll från sina träffar.Sandra Larsson har också ett eget rum,där hon sparar sina dokument.– Där kan jag komma åt dem, både iskolan och när jag sitter hemma och jobbar,det är jättebra, säger hon.Staden som temaI varje klassrum finns två datorer someleverna använder flitigt, både i skolarbetetoch på rasterna. För att de skullekomma igång med Kunskapsnätet utlystesen tävling i höstas, där varje elevdesignade ett eget förslag på hur klassenssida skulle se ut.Under våren ägnade sjuorna fem veckoråt ett arbete med staden som tema. Dedelades in i grupper om fyra, och varjegrupp fick en stadsdel att utforska påolika sätt. Temaarbetet innehöll de flestaskolämnena, främst svenska, engelska,matematik och bild, men också massor avhistoria, geografi, samhällskunskap ochteknik.Jonny Harju i 7A ingick i gruppen somfick Kortedala på sin lott.Foton: Evy MalmbergSjuorna i Nytorpsskolan har gjort ett temaarbeteom staden, som de har redovisat iKunskapsnätet. Grupperna har bland annatbyggt var sin modell av en riktig byggnad.Jonny Harju var med i en grupp som undersökteKortedala, och bakom honom skymtarderas modell av stadsdelshuset.– Eleverna ska göra en utställning medmodellerna, som föräldrar och syskon skainbjudas till. Där kommer också att finnasdatorer, så att de kan visa sina redovisningar,berättar läraren Sandra Larsson.24 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Vi gjorde intervjuer och samladefakta på Internet och på biblioteket. En avuppgifterna var att välja ut en byggnad,som vi fotograferade och mätte upp.Sedan gjorde vi en ritning och byggde enmodell efter den, berättar han.Roligare redovisningEleverna har använt Excel i temaarbetetför att göra tabeller och diagram.– När de själva får ta fram siffrorna somde ska presentera, väcks deras intresse föratt lära sig Excel. Det är mycket bättre änatt använda färdiga exempel, säger SandraLarsson.Varje elev gjorde också en skalenlig ritningav sitt eget sovrum. Uppgiften varsedan att inreda rummet med saker ur enIKEA-katalog till ett värde som motsvaradeen genomsnittlig månadslön i ”deras”stadsdel.Varje grupp fick ett eget rum, där dearbetade och gjorde sin redovisning.– Det var roligt att jobba på det här sättet,med dator och digitalkamera - mycketroligare än att redovisa på det vanligasättet, säger Jonny Harju.Han får medhåll av Sandra Larsson:– Att redovisa temaarbetet i Kunskapsnätetär en jättegrej för eleverna. I vanligafall brukar man låta dem skriva något,göra en muntlig redovisning och kansketa fram en väggplansch. Detta har allagjort många gånger, men att användadatorn för redovisningen är nytt ochspännande för dem, säger hon.• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •Barbro Petersens sexor på Trollängsskolan i Askim får aldrig medsig några lappar hem. I stället går föräldrarna in i Kunskapsnätetför att informera sig om barnens läxor, pågående arbeten, utflykteroch annat som rör det dagliga skolarbetet.Stöd för föräldrarsom vill engagera sigSom lärare kan man vara jättebra påatt skriva lappar, kopiera dem ochdela ut dem till barnen. Men vadsom händer sedan har man ingen kontrollöver, säger Barbro Petersen.Från sin tid som högstadielärare vethon hur förödande det kan vara för elevernaatt missa olika slags information.– Jag har sett många studiebegåvadesjuor som inte har klarat omställningentill högstadiet. Om de hade fått hjälp medatt hålla reda på läxor och annat, så skullede inte halkat efter och förlorat kontrollenöver skolarbetet, säger hon.Slipper mycket tjatMed dessa erfarenheter i bagaget beslötBarbro Petersen att använda e-post i ställetför lappar, när hon fick sin nuvarandeklass på höstterminen i fyran. Nu har hongått ett steg längre och använder ett projektrumi Kunskapsnätet för att kommuniceramed föräldrarna. I Föräldrarummetfinns allt de behöver veta om skolarbetet,och idag får de bara e-post när det är någotakut.– Föräldrarna tycker att det är en bra service,och ingen har någonsin knorrat över attinte få några lappar, berättar Barbro Petersen.Hon menar att detta arbetssätt på siktockså förenklar för läraren.– När man har hittat bra rutiner för– I Föräldrarummetkan jag vara tydligoch nå alla medsamma informationsamtidigt, sägerBarbro Petersen.kommunikationen, kan man undvikamånga tråkigheter och slippa mycket tjat.Barnen har så mycket omkring sig idag, såde kan behöva hjälp med att komma ihågallt. På det här viset kan föräldrarna ta ettstörre ansvar.Ett rum med utsikterI Föräldrarummet finns bland annatinstruktioner för alla större arbeten. Härframgår syftet med arbetet, den pedagogiskaidén bakom, vilka uppgifter somingår och hur barnen ska utföra dem.Just nu skriver eleverna en miniroman,och föräldrarna kan se precis vad de skagöra, kapitel för kapitel.En kalender visar alla läxor, utflykteroch annat som händer. Tider för utvecklingssamtalfinns under en särskild rubrik.Matsedeln finns både på skärmen och i ettutskriftsvänligt format. Veckobrevenbeskriver vad klassen har gjort.Fortfarande förekommer lappar, exempelvisfrån klassföräldrarna och föräldraföreningen.Barbro Petersen noterar dessaunder rubriken Utdelat i veckan, där föräldrarnakan se vad de ska hålla utkikefter.D A T A B I T E N 1 • 200325

I mars var Svenska Mässan mötesplatsen för allamed intresse av en bättre, säkrare och effektivarevård. Under tre dagar pågick där då Vitalis, denförsta IT-konferensen för vård- och omsorgsfrågor.Vitalis – forum för ITi vård och omsorgDe förändringar av arbetssätt ocharbetsformer som krävs för attmöta vårdens utmaningar ochproblem diskuterades ur ett IT-perspektivpå Vitalis, och många spännande lösningarvisades på den tillhörande mässan.Nedan presenteras ett axplock, som jagfastnade för eftersom de på olika sätt gynnarmig som presumtiv vårdtagare.Säkrare kirurgerDet svenska företaget Reachin Technologiesär världsledande när det gäller virtuellverklighet med haptik, det vill sägakänselåterkoppling. I sin monter påVitalis visade de en VR-simulator, därkirurger kan träna sig i titthålskirurgi påett mycket realistiskt sätt utan att riskeranågon patients liv.Någon gallblåseoperation via titthålvågade jag mig inte på, utan nöjde migmed att ta ett blodprov – en nog så skakandeupplevelse! Med hjälp av ett parspecialglasögon såg jag bilden på skärmentredimensionellt. I handen höll jag ettverktyg, som visades på skärmen som ettvalfritt instrument. Verktyget var kopplattill den speciella robotarm som ger känselupplevelsen.När jag tryckte nålen motden virtuella animerade handen på skärmen,kändes först ett litet motstånd ochsedan gav huden efter. Som en kvittens påatt jag hade träffat rätt, sögs blod upp isprutan.Hälsocentral på webbenVårdtjänster som levereras via Internetefterfrågas idag av fler och fler. På Vitalislanserade Gävleföretaget Rivermen ettgenerellt webbsystem, där varje hälsocentralenkelt kan välja vilka tjänster devill använda.Lösningen ligger under en fri licens, såkallad Open Source. Detta innebär attenheten som använder systemet även hartillgång till källkoden. När någon enhetvidareutvecklar eller uppdaterar systemet,måste koden publiceras så att alla intresseradefår tillgång till den.Information om hälsocentralen ochaktuella frågor har sin givna plats. Detfinns också kvalitetssäkrade länkar tillvårdinformation, exempelvis till Apoteket,Fass, Infomedica och Hälsolinjen. Sompatient kan jag boka telefontid, avbokaeller omboka besök, förnya recept, skickameddelanden till hälsocentralen och semottagna meddelanden.Just nu förbereds pilottester i Gävleborgslän. Dessutom håller Rivermen påatt ta fram en liknande lösning för kommunalvård och äldreomsorg. Tänkbaraanvändningsområden är biståndshandläggning,uppföljningsenkäter, rådgivningoch egenvård. Insyn och delaktighet kanöka genom att anhöriga kontakt med kontaktpersonerpå äldreboenden via e-post.Strömmande video är en teknik som kanbli användbar i framtiden, till exempel föratt ge anhörigvårdare instruktioner som röromvårdnad, sjukgymnastik, lyft och annat.Längre kvarboendeVåren 2002 startade ett pilotprojekt iGöteborg för att pröva om ny teknik kanförlänga kvarboendet för äldre i derashem. Några lägenheter i Tuve-Säveutrustades med spisvakt, brandlarm ochandra säkerhetsanordningar som komplementtill det vanliga trygghetslarmet. Ettinaktivitetslarm som styrs av rörelsesensorertalar om när ingen har rört sig i lägenhetenpå åtta timmar. Alla larm går ocksåvidare till hemtjänsten via sms.Projektet, som är ett samarbete mellanBostadsbolaget, stadsdelsförvaltningen,ADB-kontoret, SHC Active Investmentoch Intelli, presenterades i SHCs monterpå Vitalis.Förnyelse i äldreomsorgenFör drygt två år sedan startade HuddingeUniversitetssjukhus, Ericsson och Skandiatillsammans humanteknologiföretagetAlleato, dit man rekryterade omsorgsspeci-Foto: Jorma ValkonenDet svenska företaget Reachin Technologies visadesin VR-simulator, där kirurger kan träna sig i titthålskirurgipå ett mycket realistiskt sätt utan attriskera någon patients liv.26 D A T A B I T E N 1 • 2003

Gävleföretaget Rivermen visade ett intelligent patientkort, som kan rädda livet påpatienten i akuta situationer. Patientkortet innehåller samma uppgifter som idag,men det går också att lagra annan viktig information som vårdpersonalen snabbtoch enkelt behöver komma åt. Det kan till exempel gälla allergier, medicinering,kritiska diagnoser och kontaktdata. Patientkortet ersätter alltså inte befintligt journalsystemutan är ett komplement till det.En pilottest planeras i Gävleborgs län. Rivermen ska även ta fram en applikationför handdator, som underlättar för mobil personal att läsa patientkortet.Foto: RivermenI SHCs monter presenterades Kvarboendeprojektet i Tuve-Säve.Där fanns också ett simulatorprogram från Mentice, där man kundeträna sig att sy ihop ett sår och göra prydliga knutar på suturen.Dessutom visades bilsimulatorn Argus, som används för att testakörförmågan hos strokepatienter och andra som har fått olika hjärnskador.I simulatorn utsätts föraren för ett stort antal olika realistiskatrafiksituationer, där det gäller att reagera på rätt sätt. Argus ärutvecklad av göteborgsföretaget Neurological Simulation andEvaluation i samarbete med Karolinska sjukhuset.alister, humanister och tekniker. Humanteknologernavill med teknikens hjälp göradet lättare att se människor på äldreboendensom enskilda individer trots att de ärgamla och sjuka, och målet är att ge deäldre ett bättre och tryggare liv genom nyainnovativa lösningar.På Vitalis presenterade Alleato ett avlandets främsta exempel på datoriseratteknikstöd och nya arbetssätt inom äldreomsorgen,som återfinns vid det kommunalaäldreboendet Tallidsgården i Nacka.Där har man tillsammans tagit frambland annat planeringssystem för personalenoch lås-, larm- och nyckellösningar.Stor vikt har lagts vid att engagera personaleni implementeringen för att synliggöraderas arbete och höja statusen på det.En första utvärdering av effekternavisade att Tallidsgården skulle kunnaspara motsvarande cirka 1 500 arbetstimmarom året med hjälp av adekvat ITstöd,en siffra som beräknas stiga ytterligarevarefter rutinerna finslipas.Tryggheten ökar för de gamla och deanhöriga får bättre insyn. Dessutom blirarbetet roligare för personalen, vilket i sintur kan underlätta kommande nyrekryteringarenligt de ansvariga i Nacka.Stöd för hemtjänstenMetria har tillsammans med Jarlab utvecklatett stödsystem för hemtjänstens planerings-och uppföljningsarbete. Systemetbygger på ett smart utnyttjande av mobiltelefoner,Internet och digitala kartor.Hemvårdarna loggar alla vårdtjänster viasina mobiltelefoner, som kommunicerarmed en central server. De ringer enkelt instatusmeddelanden med hjälp av olika telefonnummeroch kortnummer som representerarvanligt förekommande åtgärder.Det inbyggda kartstödet innebär atthemvårdarnas positioner kan visas på enkartbild. Olika färgsymboler ger en godöversikt över var de befinner sig, vilkabesök som har utförts och vilka som återstår.Säkerheten för vårdkunderna höjseftersom eventuella larm kan kopplas tillden hemvårdare som finns närmast.Planeringskalendern kan användas förresursövervakning, utdelning av uppdrag,uppföljning, historik, resursplanering medmera. Den kan även användas i kombinationmed den digitala kartan för exempelvisbesöksplanering och uppföljning avrestider.I systemet dokumenteras hur mycketvård varje vårdtagare verkligen får, en dokumentationsom exempelvis kan användasför att visa hur vårdplanen uppfylls.Beslutsstöd för läkareMedHand International är ett helsvensktföretag som har tagit fram en plattformför att presentera information på handdatorer.På Vitalis visades ett skräddarsyttsystem för svenska läkare, DrCompanion.Hösten 2002 fanns systemet på alla störresjukhus i Sverige, totalt 500 system.Läkaren kan bära med sig hela referensbiblioteketi fickan, vilket sparar myckettid. Dessutom är informationen alltidaktuell. Här finns exempelvis Fass med enlänk till Interaktionsregistret som visarhur olika läkemedel påverkar varann,samtliga så kallade ICD- och DSM-koderför klassificering av sjukdomar, klassifikationav kirurgiska och radiologiska åtgärder,Jourläkarboken och mycket annat.Det går också att lägga in egna dokumentsom exempelvis kliniska riktlinjer, jourschemanoch vårdprogram.Med handdatorn kan läkaren kopplaupp sig mot sjukhusets journalsystem ochhämta information. Det går också att skrivaut recept och skicka dem på elektroniskväg till apoteket.Foto: Jorma ValkonenD A T A B I T E N 1 • 200327

Samverkan som bidrartill bättre vård– Vård och omsorg bedrivs till stor del i kommunerna. Idagligger ett trettiotal kommuner i frontlinjen när det gällerIT-utveckling. Får vi med dem i Carelink, tror jag att övrigakommuner gärna följer efter och använder deras lösningar,sa Carelinks vd Mats Larson som höll ADB-kontoretsfrukostseminarium i mars.Den ökade rörligheten i samhälletdriver på IT-användningi vården. Jag är övertygadom att yngre generationerkommer att välja vård utgående fråntillgänglighet och kvalitet snarare ännärhet, sa Mats Larson.– Personalen är också rörligare, manflyttar på sig och arbetar på flera ställensamtidigt. En ökad fragmenteringmed fler mindre enheter ökar behovetav kommunikation. Framtida rekryteringär också en viktig pådrivare,eftersom arbetet kan bli attraktivaremed ett bra IT-stöd för personalen.Kort om CarelinkFör att befintliga och nya IT-system inom vård och omsorgs ska kunna fungeratillsammans krävs samverkan mellan berörda parter, såväl inom Sverige som internationellt.Det är här Carelink kommer in i bilden.Carelink bildades i december år 2000 av Landstingsförbundet, SvenskaKommunförbundet, Privatvårdens arbetsgivarförbund och Apoteket AB. Bland medlemmarnafinns idag ett 20-tal landsting och 18 kommuner, däribland Göteborg.Sedan ett år är Västra Götalandsregionen medlem, och regionens IT-direktör ingåri styrelsen.Carelink arbetar inom sex programområden som samspelar med varann: kommunikationoch dokumentation i vårdprocessen, informationssäkerhet och katalog,infrastruktur, samverkande IT-produkter och tjänster, internationell samverkan samtutbildning och forskning.På www.carelink.se kan du läsa mer om Carelinks programområden ochsöka information om aktuella projekt. Genom att klicka på knappen ”goda exempelit inom vården” kan du bland annat följa 80-årige Wilhelms vandringar genomvårdvardagen och se vilka IT-stöd som används i olika delar av vårdprocessen.År 2010 förväntas en personalbristpå 10 procent bland läkare, 6 procentbland sjuksköterskor och 30 procentbland undersköterskor och annanvårdpersonal.– Detta är en jättestor utmaning.Det är naivt att tro att IT löser allt,men det kan bidra, sa Mats Larson.– Läkare står för 16 procent av personalkostnaderna,sjuksköterskor för27 procent och övrig personal för 57procent. Detta är tankeväckande. Vikanske borde fokusera mer på demsom svarar för mer än hälften av lönesumman.En hel del utveckling ochforskningspengar satsas på projektsom gäller IT-stöd för läkare och sjuksköterskor,men hur ska vi stödjaövriga personalgrupper bättre?Stora risker i vårdenI USA dör varje år mellan 50 000 och90 000 personer på grund av felbehandlingpå sjukhusen. Detta berorpå ökad komplexitet, kraftfullareläkemedel och djärvare, mer genomgripandeåtgärder. De allra flestadödsfallen är knutna till läkemedel.Patienten får fel läkemedel, fel doseller drabbas av en allergisk reaktion.I Storbritannien är motsvarande siffra1 200 per år.– Hälften av dessa dödsfall skullekunna undvikas med rätt IT-stöd, saMats Larson, som tror att Sverige liggerpå ungefär samma nivå som USAtrots de försiktigare siffror som presenteradesi en rapport i februari.Personal inom vården vill få ensamlad bild av patientens läkemedelmed hjälp av IT, och det pågår redanen del projekt med gemensam läkemedelslista.Ett projekt inom området kommunikationoch dokumentation i vård-28 D A T A B I T E N 1 • 2003

Carelinks vd Mats Larson har arbetet i 25 år inom hälso- ochsjukvård, bland annat som sjukhusdirektör i Gävle/Sandvikeni tio år.processen gäller elektroniska recept.Andelen e-recept varierar i landet. Ijuni 2002 var den exempelvis 97 procenti Norrbotten, 3 procent iStockholm och 39 procent i Halland.I december 2002 var 16 procent avalla recept i Sverige elektroniska.– Det förenklar för apoteket.Eftersom ordinationen är registrerad,är det dessutom möjligt att göra uppföljning,analyser och sammanställningar,sa Mats Larson.Unikt nationellt nätEtt exempel på Carelinks verksamhetär kommunikationsnätet Sjunet, ditalla landsting och regioner är anslutna.En av tjänsterna i Sjunet är videokonferenser.Denna utnyttjas blandannat i ett projekt, där sjuksköterskorFoto: Evy Malmbergoch tandläkare i Gårdsten stöds avUniversitetssjukhuset i Umeå.– Det blir allt svårare att samlakompetens. Att rekrytera en barnläkarenorr om Dalälven är nästanomöjligt, likaså att få specialister attarbeta på mindre sjukhus. Därför ärdet nödvändigt att samarbeta ochkonsultera på andra ställen, konstateradeMats Larson.Samarbetsprojekt som Sjunet kanockså sänka kostnaderna i vården,eftersom en stor beställare kan ställahelt andra krav på leverantörerna. NärSjunet tecknade nytt avtal för bredbandminskade kostnaderna med 75procent. Samma sak gällde för pkilösningar,där leverantören på eget initiativsänkte priset med 50 procent.Kommunsamverkangenom LIS/LÄRSamarbetsprojektet LIS/LÄR togtillfället i akt att presentera sig förandra kommuner på KommITS vårkonferens.Syftet var att värva flermedlemmar till samarbetet.KommITS är en ideell användarföreningför kommunal IT-samverkanmed syfte att tillvarata främst småoch medelstora kommuners intresse iIT-frågor. Föreningen som grundades1996 består idag av representanter förcirka 100 kommuner. KommITS gerbland annat ut en tidning och anordnartvå konferenser varje år. Läs merpå www.kommits.org.Temat för konferensen i Tylösandden 7 och 8 maj var kommunsamverkanoch plattformsfrågor med inriktningpå infrastruktur, applikationeroch teknik. Konferensen avslutadesmed en paneldebatt där representanterför några stora leverantörer diskuteradehur plattformar kan samverka iframtiden och hur infrastrukturenska se ut för att stödja samverkaninom exempelvis län eller regioner.Till konferensen hörde en mässdel,där det var givet att samarbetsprojektetLIS/LÄR skulle visa upp sig.– Styrgruppen beslutade att vi skullepresentera både LIS/LÄR-konceptetoch själva samarbetsprojektet.Syftet var att värva fler medlemmartill samarbetet för att hålla nere kostnadernaför utvecklingen. Vi pekadepå nyttoeffekterna och visade attdetta är ett koncept som används imånga kommuner i hela landet, frånHalmstad i söder till Umeå i norr,berättar ADB-kontorets Annika Palmsom är sekreterare i styrgruppen.LIS/LÄR-konceptet främjar gränsöverskridandesamverkan och lärande inom och mellanorganisationer. De databaser som alla medlemskommuneri samarbetsprojektet har tillgång tillär: diarium, elektroniskt arkiv, arbetsgruppsdatabas,sammanträdesrum, personligt arkiv, projektdatabas,malldatabas, politikerrum i Notes ochLIS-hjälp.D A T A B I T E N 1 • 200329

I mars släpptes en ny release av Gasell med nyhetersom utökad sökfunktion och samlad användarhjälp.Mycket arbete har också lagts ner på att öka hastighetenför användare med långsam uppkoppling.Nu är Gasell ännu bättre – igenDen tidigare sökfunktionenGasellsök har bytt namntill Fakturasök. Funktionsknappenhar flyttats till navigatorn,för att sällananvändarna ska hitta densnabbt. Dessutom har funktionalitetenutökats.– Tidigare fick man söka på tvåställen, bland arkiverade fakturor ochövriga. Nu görs sökningen bland allafakturorna i Gasell, säger ADB-kontoretsAngelica Axelsson.Fakturasök kommer att utvecklasytterligare. Bland annat finns önskemålom att kunna söka på fler fält ifakturan. Angelica Axelsson flaggarredan nu för en nyhet i nästa release,nämligen möjligheten att spara sökvillkoreni mallar.– Vi testade nyligen idén på användare,och de gillade den verkligen!Över femtio GasellerGasell är ett system för att hantera leverantörsfakturor i ettelektroniskt flöde, där användaren granskar, kontrollerar, konterar,attesterar och utanordnar fakturorna direkt på skärmen. Bådeelektroniska fakturor och inskannade pappersfakturor hanteras isamma system och på samma sätt. Inga fakturor ”försvinner”, ochdet är lätt att söka detaljinformation.Alla förvaltningar i Göteborg använder idag Gasell liksom någrabolag. Även ett antal andra kommuner har valt Gasell.I maj presenterade ADB-kontoret Gasell i samband med KommITSvårkonferens, där kommuner från hela landet deltog. KommITS ären ideell användarförening för kommunal IT-samverkan.En annan nyhet gäller prestanda.Genom att utnyttja ny teknik ochfinslipa applikationen, har man lyckatsöka hastigheten för dem som harlångsam uppkoppling.Mer användarstödInformationsvyn i Gasell är heltomgjord. Tidigare fanns dels grunddokumentationom systemet, delssärskild dokumentation om nya releaser.Nu har hjälpen samlats på ett ställe,under rubriken Användarinfo.– Vi har lagt in hjälpen i en trädstruktur,där användaren enkelt kanleta sig fram. Man kan till exempel gåin på Behörigheter, där informationom Attesträtt ligger på nivån under,berättar Angelica Axelsson.I informationsvyn finns också rubrikernaDiskussionsforum, Releaseinfooch Diverse info. Tidigare fanns lokaladiskussionsforum. Nu kommer allaanvändare in i ett gemensamt diskussionsforum,vilket ökar nyttan eftersommånga fler kan dela erfarenhetermed varann.Nyheterna i den senaste releasenpresenteras separat under Releaseinfo,men de ingår också i Användarinfo.– Under Diverse info finns tillexempel en länk till databasen med allastadens mottagarkoder. Användarnasönskemål kommer att styra vad somläggs in här. Det fina är att när vi läggerin något nytt, når alla användaresamma information samtidigt.Snabbare distributionI den nya releasen ingår även ett antalandra ändringar. En av dessa är möjlighetenatt via en knapptryckningsummera dagens utanordningar frånloggarna för att kunna stämma avbeloppet mot ekonomisystemet. Frånbörjan var det GAS som ville hadenna funktion, men alla andra kanockså ha stor nytta av den.I navigatorn används nu en tekniksom Lotus förespråkar. Den stora fördelenär att det inte behövs olika mallarför installationerna, vilket innebäratt alla kan få nya releaser samtidigt.– Vi har också förberett Gasell förförvaltningsinterna fakturor. I navigatornligger aktuella vyer dolda, och vikan enkelt koppla på dem när enkund vill börja använda denna funktion,säger Angelica Axelsson.30 D A T A B I T E N 1 • 2003

– Vår nämnd har efterlyst e-post och någon gemensam databas att jobba i.Därför blev jag väldigt intresserad när jag hörde talas om Politikerrummet,säger Kulturförvaltningens IT-chef Anna Petrén Kihlström.– Den smidiga tekniska lösningen tilltalar mig, att man enkelt kan kommaåt Politikerrummet från webben. Våra politiker kommer att få ett gemensamtarbetsrum här på förvaltningen där de har tillgång till dator.– Det är bra att man kan lägga sig på olika ambitionsnivåer och ökaanvändningen efter hand. Man kan till exempel börja med att lägga ut länkartill handlingar, så att de finns tillgängliga för alla. Bara detta att skapa ettsökbart arkiv är en stor vinst. Självklart kan inte vi tjänstemän bestämma hurPolitikerrummet ska användas. Politikerna måste själva sätta upp spelreglerna.– Chattfunktionen verkade häftig, men jag tror att det är en lång väg attgå innan vi är där. Fast någonstans måste man ju börja...Foto: Evy MalmbergPolitikerrum på webbenEtt arbetsrum på webben är precis vad dagens stressadefritidspolitiker behöver. Därför har ADB-kontoret tagitfram Politikerrummet, som stöder ett modernt arbetssättmed ökad samverkan.Politikerrummet bygger på Quick-Place från Lotus Notes, samma tekniksom används i Kunskapsnätet.Användaren kommer in i Politikerrummetfrån vilken dator som helst med Internetuppkoppling.Det enda som behövs är envanlig webbläsare, och säkerheten garanterasgenom personlig inloggning.Politikerrummet innehåller olika underrum.Ett av dem gäller nästa sammanträde,där en tjänsteman med en enkel knapptryckninglägger in kallelse, föredragningslistaoch bilagda tjänsteutlåtanden. Eftersammanträdena arkiveras handlingarna iett särskilt underrum, där alla kan kommaåt dem.Man kan också skapa underrum förvarje politiskt parti eller gruppering, vilketförenklar samverkan. Bara inbjudnamedlemmar har tillträde, och det är vattentätaskott mellan rummen. Här kanpolitikerna föra diskussioner och ta framgemensamma yttranden, yrkanden ochmotioner.Tillfälliga underrum kan användas, närman arbetar med en fråga en längre tid.Det går också att bjuda in experter, brukarråd,fackliga representanter och andraintressenter.Presidieanteckningar, protokoll, rapporter,policys, arbetsordning, telefonlista,budget – allt finns samlat på ett ställe.Genom att länkar till grunddokumentenanvänds, är informationen alltid aktuell.I Politikerrummet finns också en länksamlingmed länkar till exempelvis kommunfullmäktigeshandlingar. Var och enkan fylla på med egna länkar.Det finns också en chattfunktion, därman kan kommunicera med alla som ärinne i rummet för tillfället eller starta enprivat chatt med några av dem.Fördelar för politikerna:– ett modernt arbetssätt– ingen särskild tjänstedator för det politiska uppdraget– dokument och länkar samlade på ett ställeFördelar för förvaltningen:– snabb kommunikation med presidiet och nämnden– effektivare administration, minskade utskick– enkel supportFoto: Peter SvensonAskims SDN-ordförande Yvonne Stolpe deltog i ett seminarium därADB-kontoret presenterade Politikerrummet.– Jag kände spontant att det kan bli ett väldigt bra hjälpmedel.Förutsättningen är att alla politiker får datorer och att alla tar ansvar föratt själva söka information. Om man inte går in och läser, så hjälper detju inte vilka forum man har. Därför är det viktigt att lägga in bra utbildningoch ge politikerna möjlighet att träna aktivt, säger hon.– Politikerrummet är också ett bra verktyg för förvaltningen, som kanspara tid på att hänga handlingarna i ett gemensamt webbrum. De behöverinte kopiera en massa papper och skicka ut dem med post eller bud.De behöver heller inte göra informationspärmar till alla nya i nämnden.– Det är bra att kunna skapa avgränsade rum för olika konstellationer:nämnden, partierna, den borgerliga gruppen och den socialdemokratiskagruppen. Där kan man diskutera frågor innan nämndsammanträdet,skriva yttranden och förankra dessa.För mer informationkontakta kundansvarig ellerGitte Caous, tel 61 30 92D A T A B I T E N 1 • 200331

Göteborgs Stad ADB-kontoret403 31 GöteborgBesöksadress: Rosenlundsgatan 4Telefon: 031-61 30 00 • Telefax: 031-13 80 27Förvaltningsbrevlåda: adb-kontoret@adb-kontoret.goteborg.seWebbplats: www.adb-kontoret.goteborg.se