Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning, 2010

rabbalshedekraft.se

Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning, 2010

Projekt Vävra berg, Kungälvs kommunArkeologisk utredning och naturvärdesbedömningLinda Andersson och Karin Olsson


Projekt Vävra berg,Kungälvs kommunArkeologisk utredning och naturvärdesbedömningLinda Andersson och Karin Olsson


Projekt Vävra berg, Kungälvs kommunArkeologisk utredning och naturvärdesbedömningKulturhistoriska rapporter 61© Rio Kulturkooperativ 2010Fastighet: Vävra 7:10, Harkeröd 1:2 och 1:3, Hålta socken, Kungälvs kommun, Västra GötalandslänBelägenhet i 90 2,5 gon V: Norr 64237800, Öst 1262800Höjd över havet: 30-100 meterBeställare: Rabbalshede Kraft ABProjektnummer: 0941Projektansvarig: Annika ÖstlundFältansvarig: Karin OlssonÖvrig personal: Linda AnderssonFör personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida.Fältarbetstid: 2009-08-18 – 2009-08-31Arkiv: Rio KulturkooperativFoton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen.Omslagsbild: Gränsmärke (0941:4) i hällmarkstallskog mellan verksplats 4 och 5.Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samtLänsstyrelsen i Västra Götaland.Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren.Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ.Redigering och layout: Optimal PressTryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUNDISSN 1652-1897Sökord: Vindkraft, gränsmärke, hägnad, backstuga, Stabyhålan, Vävra berg, Kungälv, BohuslänRio KulturkooperativEkelidsvägen 5457 40 FJÄLLBACKAwww.riokultur.serio@riokultur.se


InnehållSammanfattning 5Syfte 7Metod 7Utredningsområdet 7Tidigare undersökningar 7Naturmiljö 7Kulturmiljö 9Resultat Naturmiljö 11Resultat Kulturmiljö 12Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning 15Generell hänsyn 15Särskild hänsyn 16Rekommendationer inför fortsatt arbete 17Källor 19Bilagor 211. Naturhänsyn2. Lämningar3. Fåglar i Vävra bergsområdet


Projekt Vävra berg,Kungälvs kommunArkeologisk utredning och naturvärdesbedömningSammanfattningRio Kulturkooperativ har på uppdrag av RabbalshedeKraft utfört en arkeologisk utredningoch naturvärdesbedömning inom ett områdeför planerad vindkraftpark. Utredningsområdetutgörs av ett relativt högt beläget kuperat område,beläget inom fastigheterna Vävra 7:10,17, Harkeröd 1:2 och 1:3 i Hålta socken, Kungälvskommun. Området domineras av barrskogi den västra delen och blandskog i den östradelen. Platserna för vindkraftverken är belägnapå höjdryggar eller uppstickande bergknallar.Vägdragning sker till största del i skogsmark.I vindområdet finns utpekade naturvärdeni form av sumpskogar. Naturmiljön vid verksplatsernautgörs främst av hällmarkstallskogsom omges av blandskog av naturskogskaraktärutan direkta spår av skogsbruk. De områdeneller objekt med lokala naturvärden sompåträffades vid inventeringen utgörs av sumpskog,blockbranter och små bäckar. Stora delarav området har inslag av äldre träd och dödved.Som ett resultat av den arkeologiska utredningenhar 25 lämningar mätts in. Det rörsig om 12 gränsmärken, 12 hägnader och enlägenhetsbebyggelse (backstuga). Kulturvärdenaär i första hand knutna till senare tidersutmarksbruk.I det fall rekommendationerna följs vid anläggningav verk och vägar bedöms projektetkunna genomföras utan stor påverkan på natur-och kulturmiljön inom vindområdet.Värdena i kulturmiljöer samt biologiska värdeni riksintressen och naturreservat i omgivningarna,bedöms inte påverkas direkt aven vindkraftetablering. Dessa berörs visuelltoch denna påverkan är en fråga för miljökonsekvensbeskrivningen(MKB) för projektet.Detsamma gäller värdefulla odlingslandskap iomgivningarna.Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lagom kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkensgenerella hänsynsregler, där stor viktläggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer.Ansökan om ingrepp i lämningar lämnastill länsstyrelsen. För fasta fornlämningargäller också att de förutom lämningen i sigäven omfattar ett större fornlämningsområde,vars storlek bedöms från fall till fall. Tillståndför ingrepp i fast fornlämning söks hos länsstyrelsen.Gränsmärken i aktuell gräns är skyddadeenligt 14 kap 8 § brottsbalken. Ansökan omSärskild Gränsutmärkning lämnas till Lantmäteriet.De åtgärder som kommer att vidtas för attminska påverkan på de värden som framkommiti utredningen bör redovisas i MKB:n förprojektet. Lämpliga hänsynsåtgärder för attnya vägar byggs i området kan vara att hasmala avverkningskorridorer, spara de grövstaträden samt låta död ved och en del av deträd som tas ned i samband med byggnationligga kvar i området. Ytterligare information5


om flyttstråk bör införskaffas. Avstånd till eventuellahäckningsplatser för berguv och pilgrimsfalki området hanteras inte i denna rapportmed hänsyn till sekretessen kring dessa arterutan bör samrådas direkt med länsstyrelsen.Ingen kunskap om förekomst av fladdermöss iområdet finns. Då det finns miljöer i anslutningtill vindområdet, främst Gullbringa naturreservat,som bedöms intressanta för fladdermösskan det inte uteslutas att fladdermusfaunankan påverkas av en vindkraftsetablering. En inventeringav fladdermöss kan vara lämplig föratt bättre kunna göra en bedömning.6


SyfteRio Kulturkooperativ har på uppdrag av RabbalshedeKraft utfört en arkeologisk utredningoch en naturvärdesbedömning inom områdeför planerad vindkraftpark vid Vävra berg,Kungälvs kommun. Syftet med utredningenvar att utreda förekomsten av okända fornlämningaroch kulturhistoriska lämningar inomutredningsområdet, illustration 1. Utredningenhade också i uppgift att översiktligt inventeraoch bedöma naturmiljön inom och i anslutningtill utredningsområdet.MetodVid utredningen inventerades hela områdetav arkeolog Karin Olsson. Bedömning av naturvärdenhar utförts av biolog Linda Andersson.Inventeringen utfördes i augusti 2009. Enöversiktlig genomgång av äldre kartmaterialhar utförts.Som utredningsområde definieras ett områdepå cirka 100 meters diameter vid planeradverksplacering, och en korridor på cirka 20meter längs planerad vägsträckning. I någrafall har även alternativa vägsträckningar ochverksplatser utretts. Längs de bilvägar som lederin i området har endast okulär besiktningfrån bil utförts, dessa bilvägar anses inte haingått i utredningsområdet.Objekt och områden med fornlämningar ochkulturhistoriska lämningar fotodokumenterades,beskrevs och mättes in med GPS. Vidutredningen gavs de framkomna lämningarnanummer 0941:1-25 i Rio Kulturkooperativs databas.Lämningarna har rapporterats till FMIS,och erhållna fornlämningsnummer framgårav tabellen i bilaga 2. Även känsliga biotoperoch naturvärdesobjekt beskrevs och mättes inmed GPS.Faunan har inte inventerats i fält men befintligkunskap om fågellivet har sammanställtsgenom arkivstudier och intervjuer av ornitologermed lokal kännedom. I bilaga 3 redovisasen sammanställning som bygger på det underlagsom togs fram för samråd med Länsstyrelseni Västra Götaland i november 2009 ochhar kompletterats i efterhand. Bedömningenav området med avseende på fladdermössinom området och i de närmaste omgivningarnaär gjord genom en tolkning av ortofoton,topografiska kartor och annat tillgängligt materialsåsom ängs- och hagmarksinventeringen,nyckelbiotopsinventeringen, våtmarksinventeringen,fastighetskartans lövskogar samt kändafladdermusinventeringar.UtredningsområdetUtredningsområdet utgörs av ett relativt högtbeläget kuperat område inom fastigheternaVävra 7:10, 17, Harkeröd 1:2 och 1:3 i Håltasocken, Kungälvs kommun. Området utgörsav hagmark och skogsmark. Platserna förvindkraftverken är belägna på höjdryggar elleruppstickande bergknallar. Vägdragning sker tillstörsta del i skogsmark.Tidigare undersökningarInga arkeologiska undersökningar har tidigareutförts inom projektområdet.Inför byggnation av bostadshus vid GullbringaGolfbana väster om projektområdethar Bohusläns museum utfört arkeologiskutredning och förundersökning, Falkenström2006, Crawford och Falkenström 2007. Tvåboplatser och ett stenröse registrerades ochundersöktes. Boplatserna daterades till stenålder.I mitten av 1970-talet delundersöktesett gravfält daterat till järnålder strax nordvästom det aktuella projektområdet, Riksantikvarieämbetet2009.NaturmiljöVindområdet är beläget i ett kuperat skogslandskapmed hällmarkstallskog på höjdernaoch sprickdalar med våtmarker och sumpskogar.På sluttningarna och i dalarna växer barrochblandskog av naturskogsartad karaktär.I det planerade vindområdet finns fyra sumpskogsobjekt.Inga andra värdefulla skogligabiotoper är utpekade i området, Skogsstyrelsen2009. I omgivningarna finns ett antal områdensom är skyddade på grund av höga naturvärden.Ett riksintresse för naturvård, Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 14135),ligger 200 meter väster om vindområdet,7


8Ill. 1. Planerad utformning av vindparken. Kartan visar planerade vägar och verksplatser. Skala 1:30000.


Länsstyrelsen 2009. Naturvärdena i riksintresseområdetär knutna främst till stora sammanhängandelövskogsområden och välutveckladebetade havsstrandängar, högproduktiva grundbottenområdensamt viktiga rast- och övervintringsområdenför fågellivet.Nordväst om vindområdet, cirka 600 meterfrån närmaste verk, ligger Gullbringa naturreservatoch Natura 2000-område med värdefullek- och bokskog. Förutom sällsynta lavar förekommerskyddsvärda arter som mindre hackspettoch stenknäck.Hålta naturreservat, som även är Natura2000-område, ligger cirka 800 meter norr omvindområdet. Syftet med Natura 2000-områdetär att bibehålla den trädbärande betesmarkenoch ädellövträden. Naturreservatet beskrivssom biologiskt värdefullt med variationsrikasmåbiotoper, en vacker landskapsbild ochgoda möjligheter för friluftsliv. Även Kärna naturreservat,2 kilometer sydväst om området,och Guddehjälm Natura 2000-område, drygt2 kilometer österut, har värdefull ek- och bokskog.FåglarInga lokaler som är särskilt utpekade för fågellivetberörs direkt av projektet. En sammanställningav känd kunskap om fågellivet i områdethar gjorts av biolog Lars Gerre, bilaga 3.Skogshöns, lom, svanar, änder, gäss, trana,vadare, rovfåglar, hackspettar, nattskärra ochträdlärka behandlas i sammanställningen. Detär arter och artgrupper vilka ses som sårbaraför vindkraft, är rödlistade och/eller är upptagnai bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. I sammanställningenbedömer man att befintlig kunskapär tillräcklig för de flesta fågelarter för attkunna bedöma påverkan på fågellivet. Mer informationhar kommit in efter att sammanställningenblev klar. I Vävra bergsområdet häckarett par tranor och två par sångsvan. Författarenkänner inte till exakt var i området dessahäckar men det kan vara inom vindområdet dådet troligen finns lämplig häckningsmiljö. Nattskärraär en vanlig häckfågel i Vävra bergsområdet.Sammanlagt bedöms fem till tio revirhävdandehanar finnas i och runtom vindområdet.Avstånd till eventuella häckningsplatserför berguv och pilgrimsfalk i området hanterasinte i denna rapport med hänsyn till sekretessenkring dessa arter utan bör samrådas direktmed länsstyrelsen.FladdermössEn sammanställning av känd kunskap om förekomstav fladdermöss i området har sammanställtsav biolog Stefan Petterson. En merstorskalig vy uppvisar ett småkuperat landskapmed produktionsskog på höjderna och ett inslagav inflätad jordbruksmark i dalgångarna.Den planerade parken ligger nära kusten ochutgörs främst av barrskog med ett visst inslagav lövträd och våtmarker. Inom den planeradevindkraftsparken finns fyra mindre sumpskogar.Vindområdet saknar som helhet de flestaav de faktorer som är gynnsamma för fladdermössoch bedöms vara av låg till medelhögkvalitet och måttligt intressant ur fladdermusperspektiv.Intressantast ur fladdermusperspektiv ärområdet strax nordväst om vindområdet,runt Gullbringa naturreservat. Gullbringa ärett skogs- och odlingslandskap längs vägenmellan Kungälv och Marstrand. Branta dalsidorger en inramning åt den odlade dalen.Bergssluttningarna är beväxta med lövskog avfrämst ek och bok och här finns flera störrebokskogsbestånd. Reservatet är splittrat menbestår främst av äldre ädellöv och är ett Natura2000-område. Detta område bedöms kunnavara intressant att kartera avseende fladdermöss.Inga fynd eller inventeringar avseende fladdermössär kända från Kungälvs kommun.Närmast kända är tre inventerade lokaler iRödboområdet på nordöstra Hisingen, cirka 1mil sydost om den planerade parken. Endastfyra arter påträffades vid dessa lokaler; storfladdermus, nordisk fladdermus, dvärgfladdermusoch gråskimlig fladdermus. Ingen avdessa arter är rödlistade eller ovanliga.KulturmiljöVindkraftverken vid Vävra berg planeras inomett område som kan beskrivas som utmark för9


Ill. 2. En vanlig form av gränsmärke, 0941:22.berörda fastigheter. Inom utredningsområdetfanns inga tidigare registrerade fornlämningar.Omgivningarna kring utredningsområdet ärmycket rika på fornlämningar av olika typer.I bergen kring området finns ett antal gravarfrån brons- och järnålder i form av rösen ochstensättningar (exempelvis Hålta 47:1, 49:1-3, 50:1, Lycke 8:1). De lämningar som tidigareregistrerats tyder på att utredningsområdet harutnyttjats extensivt under förhistorisk tid, menatt det ändå haft en relativt stor betydelse.I dalgångarna kring området finns storamängder förhistoriska lämningar, bland annatboplatser från sten, brons- och järnålder, gravfältfrån brons- och järnålder, och fossil åkermark.Den större mängden lämningar tyder påatt de lägre liggande markerna har använtsmer intensivt.Under historisk tid har utredningsområdettillhört dels utmarken till Vävra by, dels de tvågårdarna på Harkeröd. Inom dessa utmarksområdenfinns ett antal torvmossar samt fleragrus- och sandtäkter. Här fanns fram till mittenav 1800-talet även ett antal vattendrivnakvarnar. Närområdet har haft stora ekonomiskavärden för de kringboende. Det finns ingabelägg för att Vävras eller Harkeröds gemensammautmark skiftades förrän vid Laga skiftepå 1830-talet, Storskifteskarta 1781, LagaSkifteskarta 1835, Storskifteskarta 1788,Storskifte/Enskifte 1822. Då skiftet skeddefick alla gårdar del av alla mossar.Under slutet av 1860-talet dikades Granmossenut och kunde därmed användas för täktoch odling. Vid denna tid etablerades ett antalmindre torp och backstugor kring mossen.En av backstugorna, ”Friskens”, är registreradhos FMIS (Hålta 101:1). Byggnaden har restaureratsoch ägs av Hålta Hembygdsförening,Riksantikvarieämbetet.Norr om utredningsområdet finns tre miljöersom utpekats som kulturhistoriskt värdefullamiljöer i Kungälvs kommuns kulturmiljövårdsprogram,Kungälvs kommun 1990. Kungälv27, Gullbringa Säteri, består av ett antal byggnaderuppförda under 1600-1800-talen. Gullbringablev säteri under 1600-talet, men gårdenfinns belagd sedan 1366. Kungälv 6 bestårav odlingsmark vid Vävra och Båröd, ochkaraktäriseras av två större gravfält, Hålta 32och 33. Denna miljö finns även uttagen i Länsstyrelsenssammanställning av fornlämningsmiljöeri Bohuslän, Länsstyrelsen 1984, ochär även registrerat som en del av ett värdefulltodlingslandskap (82-04), Länsstyrelsen 1995.Miljön kring den medeltida kyrkan i Hålta, däräldre bebyggelse omges av ett öppet kulturlandskap,är registrerad som Kungälv 28, ochsom del av 82-04.I närheten av området finns även ett antalriksintressen för kulturmiljövård, Länsstyrelsen2009. Kastellegården-Ragnhildsholmen (KO15), räknas som en central plats under järnålderoch äldre medeltid. Området innefattar ett10


Ill. 3. Kartan visar registrerade lämningar och inmätta naturhänsynspunkter inom den västligaste delen av projektområdet.Skala 1:5000.av Bohusläns största gravfält, Västra Porten-Stora Smällen. Det omfattar också stadslämningarnai Kungahälla, Kastellegården, samtRagnhildsholmens borgruin. Solberga-Ödsmål(KO 17) består av ett för Bohuslän representativtagrart kulturlandskap med ett antalbybildningar, som till exempel Solberga ochÅseby med flera. Här finns även representativafornlämningar från bland annat brons- ochjärnålder och en kolerakyrkogård från 1834.Riksintresset på Älgön (KO 18) består av fornlämningarfrån sten- och bronsålder, ett representativtodlingslandskap, industrilämningarfrån sillfiskeperioderna, samt välbevarad jordbruksbebyggelse.ArkivhandlingarEn översiktlig genomgång av äldre kartmaterialhar gjorts. Till Vävra by och berörda fastigheterinom Vävra hör fyra kartor: Storskifteskartafrån 1781 med endast inägor, Laga Skifteskartafrån 1835, Hemmansklyvningskarta från1848, samt en Hemmansklyvning/Laga Skifte/Klyvningskartafrån 1902, de tre senareinklusive utmark. Till Harkeröd hör två kartor:Storskifteskarta från 1788 utan utmark, samtEnskifte/Storskifteskarta från 1822 med bådeinägor och utmark.Resultat NaturmiljöHär följer en allmän beskrivning av resultatenav naturvärdesbedömningen. Objekten beskrivsi bilaga 1 och redovisas på illustration3-5.Skogen i området är olikåldrig och varierad.På höjderna växer hällmarkstallskog med inslagav öppna hällmarker. I den östra delenfinns inslag av ädellövträd så som bok ochek, speciellt i sluttningar och de mer lågläntaområdena. I den västra delen är barrträd merdominant, främst tall. På höjderna finns äldrehällmarkstallskog. I hela området finns dödved och inslaget av äldre och grova träd är relativtstort.11


Ill. 4. Kartan visar registrerade lämningar och inmätta naturhänsynspunkter inom den mellersta delen av projektområdet.Skala 1:10000.Hällmarkstallskogen har ofta varit opåverkadav skogsbruk under lång tid, och mängdendöda eller döende träd är ofta högre här än iden skötta skogen. Skogen är gles och luckigoch det grunda jorddjupet på hällmarkerna göratt även gamla träd har mycket klena dimensioner.Enstaka träd växer sig grova i sprickoroch stråk med större jorddjup. Hällmarkernamagasinerar soliga dagar mycket värme vilketgynnar bland annat nattflygande insekter ochde djur som lever av dessa. Sprickor och blocki hällmarker ger bra skydd och övervintringsplatserför ormar och ödlor. Den döda veden idenna öppna varma miljö hyser ibland mångaovanliga värmeälskande arter av till exempelinsekter och lavar.Blockbranter och ett fåtal mindre våtmarker,sumpskogsmiljöer, fuktstråk och bäckar berörsav projektet, se illustration 3-5 och bilaga 1.Våtmarker och sumpskogar är viktiga biotoper,både som näringsfällor av främst kväve ochsom livsmiljö för många växt- och djursamhällen.Våtmarkens växt- och djurliv kan påverkasnegativt om man till exempel genom anläggningav väg ändrar de hydrologiska förhållandena.Resultat KulturmiljöI detta avsnitt presenteras resultatet av denarkeologiska utredningen. För en specifik beskrivningav varje enskild lämning hänvisas tillbilaga 2. Lämningarna redovisas på illustration3-5.Som ett resultat av utredningen har 25 lämningarregistrerats. Det rör sig om 12 gränsmärken,12 stenhägnader och en lägenhetsbebyggelse.Dessa har givits nummer 0941:1-25i Rio Kulturkooperativs databas.GränsmärkenUnder utredningen har 12 gränsmärken registrerats.Dessa har fått nummer 0941:2-8, 11,12, 15, 16 och 22. Gränsmärkena berättar omett landskap som innehöll resurser som var så12


Ill. 5. Kartan visar registrerade lämningar och inmätta naturhänsynspunkter i den östra delen av projektområdet,där parken ansluter från den befintliga vägen. Skala 1:5000.viktiga för människorna att det var betydelsefulltatt ha tydliga ägogränser. Gränsmärkenas statusenligt KML har bedömts utifrån om de ingår i enaktuell gräns eller ej, deras konstruktion samtförmodade ålder. Förmodad ålder baseras påhistoriskt kartmaterial samt utseende.Lämningarna 0941:2, 3, 5-8 och 12 utgörsav 5-50 flata eller kantiga stenar lagda i enrelativt flack stapel. Vissa av märkena är utrasade.Dessa märken har ingen visarsten. Ingetav dem markerar någon aktuell gräns.0941:4 består av två flata sidstående stenarmed en rundad sten emellan. Märket markerarden aktuella gränsen mellan de två fastigheternapå Harkeröd och är välbevarat, seomslagsfoto.Lämningarna 0941:11 och 22 består avcirka fem staplade flata stenar med en upprättståendevisarsten. Inget av dessa märkenmarkerar någon aktuell gräns, illustration 2.Lämningarna 0941:15 och 16 består avupprättstående kantiga block. De markerarinte någon aktuell gräns. Det är möjligt att dehör samman med en äldre väg som går frånHarkeröd upp mot lämning 0941:24. Dennaväg är inte markerad på någon av de historiskakartorna, utan bör ha tillkommit efter 1822,Enskifte/Storskifteskarta 1822.Det är osäkert om de gränsmärken sominte markerar aktuella gränser har markeratgränser som tillkommit vid storskiftet för attskifta utmarken och har upphört att gälla vidlaga skifte, eller om de har tillkommit senare isamband med torpbebyggelsen i området. Detförra kan anses som mindre troligt, då utmarkeninte är karterad vid storskiftet, Storskifteskarta1781, 1788, Laga Skifteskarta 1822,1835. Då det inte har varit möjligt att bedömagränsmärkenas ålder har samtliga registreratssom övriga kulturhistoriska lämningar.Hägnader – stengärdesgårdarUnder utredningen registrerades 12 stenhägnader.Dessa fick nummer 0941:1, 9, 10,13


Ill. 6. Jordkällare vid backstugan Stabyhålan, lämning 0941:24.13, 14, 17-21, 23 och 25. Flertalet hägnadermättes in som punkter. Vissa mättes in somlinjer för att tydligare visa hur de är placeradei relation till den planerade vägdragningen.Hägnadernas fulla sträckning är därmed interedovisad.Flertalet hägnader är placerade på det somtidigare varit Harkeröds utmark.Två av hägnaderna markerar aktuella gränser.Lämning 0941:1 markerar fastighetsgränsenmellan Vävra och Harkeröd och lämning0941:10 markerar fastighetsgränsen mellanVävra och Gullbringa. Båda dessa är uppbyggdaav två till åtta varv sten. De är vällagda ochrelativt välbevarade.Lämning 0941:19 ligger nära gränsen mellanHarkeröd och Veneröd. Den löper även längsden äldre vägen mot 0941:24. Den består avett till tre varv huggna, kantiga och rundadestenar. Vissa delar består av större upprättståendeblock. Muren är mycket vällagd, menhar rasat på några ställen. Även lämningarna0941:9 och 13 är av samma typ.Övriga hägnader, 0941:14, 17-21, 23 och25, representerar en annan typ av hägnad. Dehar färre varv, i de flesta fall två eller tre, ochär uppbyggda av enbart rundade stenar. De ärmer eller mindre utrasade och i vissa fall övertorvade.Dessa hägnader ligger alla i de delarav Harkeröds utmark som uppodlades undersenare delen av 1800-talet. Dessa finns intemarkerade på Ensikftes/Storskifteskartanfrån 1822, och det är troligt att de har tillkommiti samband med den mer intensiva användningenav utmarken. Lämning 0941:21 och 25har direkt koppling till lämning 24, backstuganStabyhålan.Samtliga stenhägnader har registrerats somövriga kulturhistoriska lämningar.Lägenhetsbebyggelse, backstugaLämning 0941:24 ligger i den södra alternativavägsträckningen, i det sydvästra hörnet av ettmindre gärde. Den består av två husgrunder,en jordkällare samt en rektangulär fördjupningi marken.Den större husgrunden är kvadratisk, 6 x 6meter stor och som mest cirka 0,6 meter hög.Den är överväxt med träd. I den nordöstra halvanfinns ett 2 x 1,8 meter stort spisröse, cirka 0,8meter högt, främst bestående av sten men ävenen del tegel. Murarna är relativt välbevarade.14


Väster om husgrunden finns en jordkällare,6 x 5 meter stor, totalt cirka 2 meter hög. Jordkällarenär till viss del byggd in i sluttningen.En 4 meter lång terassmur löper ut från jordkällarenåt söder. Väster om jordkällaren finnstvå hägnader (0941:21 och 25) som löper utfrån lämningen mot nordväst och sydost ochförmodligen ingår i ett hägnadssystem. Jordkällarensöppning är 0,8 x 1,05 meter stor ochdelvis igenlagd med sten. En gång leder in tillett större utrymme, illustration 6.Norr om jordkällaren, i direkt anslutning tilldenna, finns ytterligare en grund. Denna är 3,5x 2,3 meter stor och som högst 1,10 meterhög. I den södra väggen vid jordkällaren finnsen öppning. Murarna är relativt välbevarade.Norr om den större husgrunden finns en rektangulärfördjupning i marken, cirka 6 x 2 meterstor och som mest 0,4 meter djup. I sydöstrahörnet av fördjupningen finns en utrasad stenkonstruktion.I den östra väggen, ut mot gärdet,har det förmodligen funnits en öppning.Lämning 0941:24 har inte kunnat återfinnasi det historiska kartmaterialet. Den finns intemarkerad på Enskiftes/Storskifteskartan från1822. Backstugan har alltså sannolikt etableratssenare än 1822.Enligt information från Hålta Hembygdsföreningär det troligt att platsen heter Stabyhålan,Hålta Hembygdsförening 2009. Det äroklart om det rör sig om en backstuga ellerett litet torp. Då det inte tycks finnas någonladugård eller liknande ekonomibyggnad kanman anta att det har varit en backstuga. Stabyhålanbeboddes av Alfred Kristiansson ochhans hustru Johanna, och senare av derasdotter Emma. Det är möjligt att huset kan havarit bebott in på 1940-talet. Det finns hittillsingen information om när Stabyhålan etablerades,men förmodligen har det skett underslutet av 1800-talet.Under slutet av 1860-talet och början av1870-talet byggdes ett antal torp och backstugorkring Granmossen på Vävras mark, blandannat backstugan ”Friskens” som har restaureratsav Hålta Hembygdsförening och idaganvänds för föreningsaktiviteter, Riksantikvarieämbetet2009. Det är sannolikt att Stabyhålanhar etablerats under ungefär sammatidsperiod.Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömningKulturvärdena inom området är främst knutnatill senare tiders utmarksbruk. Områdets naturvärdenär främst knutna till sumpskogsmiljöer,blockbranter och att området inte är präglatav aktivt skogsbruk.Områdets östra del består av relativt olikåldrigblandskog med inslag av bok och ek, i denvästra delen är det barrskog som dominerar.Inslag av äldre träd finns i hela området. Föratt minimera påverkan på områdets naturmiljöbör man hålla så smala avverkningskorridorersom möjligt samt spara de grövsta träden föratt minimera påverkan på naturmiljön.Förutsatt att rekommendationerna under Generellhänsyn och Särskild hänsyn nedan följsvid anläggning av verk och vägar, bedöms projektetkunna genomföras utan stor påverkan på denlokala natur- och kulturmiljön. Alternativ till anslutningfrån den befintliga vägen bör utredas.Natur- och kulturvärden i de skyddade områdenai omgivningarna, så som naturreservat,Natura 2000-områden, riksintresseområden,värdefulla odlingslandskap och kulturmiljöer,bedöms inte påverkas direkt av det planeradeprojektet. Dock kan visuell påverkan bli aktuelli dessa områden.Påverkan på fladdermusfaunan är svår attbedöma med befintlig information. Informationenom häckande fågel i området är tämligengod, med undantag för berguv och pilgrimfalk.Generell hänsynFornlämningar är skyddade enligt 2 kap iKML och genom miljöbalkens generella hänsynsregler,där stor vikt läggs vid hänsyn tillkulturlämningar och kulturmiljöer. För fastafornlämningar gäller också att de förutom lämningeni sig även omfattar ett större fornlämningsområde,vars storlek bedöms från fall tillfall. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnastill länsstyrelsen.Generell hänsyn bör visas de kulturhistoriskalämningarna, genom att vägområden och15


verksplatsområden inte bör läggas närmarelämningarna än 10 meter.Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt14 kap 8 § brottsbalken. Ansökan om särskildgränsutmärkning lämnas till Lantmäteriet.Ett antal värdefulla naturelement och småbiotoper finns spridda över området. Dessabör undvikas vid exploatering genom generellhänsyn. Det gäller:• Lågor, högstubbar och torrakor. Såväl liggandesom stående döda träd är viktigastrukturer för en mängd olika organismer,och utnyttjas exempelvis som födosökslokaloch boplats för fåglar och insekter, ochsom livsmiljö för svampar och lavar. I förstahand tillåts träden stå eller ligga kvar. Iandra hand kan de placeras i skogspartierkring verksplatserna eller de nya vägarna.• Äldre träd. Dessa lämnas i största möjligamån. Där detta inte är möjligt kan trädentas ned och lämnas som död ved.• Senvuxen tall. Gamla knotiga tallar pågrunda jordar som trots sin höga ålder kanha klena dimensioner. Dessa långsamväxandeträd är ofta viktiga för till exempelskalbaggar och lavar. Senvuxen tall lämnasi största möjliga mån. Där detta inteär möjligt kan träden tas ned och lämnassom död ved.• Bäckar och fuktstråk mellan myrar och våtmarker.Viktigt att vid anläggning av vägej ändra de hydrologiska förhållandena.Passage av bäckar eller diken görs medförsiktighet. Att anlägga väg med hjälp avtrumma är en lämplig hänsynsåtgärd. Detär anmälnings- respektive tillståndspliktigtberoende på om storleken på vattenflödet.Sprängning bör undvikas i största möjligautsträckning. Om man spränger berg i elleri nära anslutning till våtmarker ökar riskenatt områdets hydrologi förändras.• Våtmarker och sumpskogar. Vid verksplaceringareller vägdragningar nära våtmarkereller sumpskogar lämnas en beväxt zonmellan verksplats/väg och skyddsobjekt.Sprängning bör undvikas i anslutning tillvåtmarker då det kan påverka hydrologin.• För åtgärder i biotopskyddade stenmurar,bäckar och diken (det vill säga stenmurar,diken och bäckar i jordbruksmark) krävsdispens från länsstyrelsen.Särskild hänsynInför den fortsatta planeringen av projektet börföljande särskilt beaktas. De inmätta lämningarnaoch naturelementen redovisas på illustration3-5.• Vägdragning mellan verk 1 och 2 passeraren del grövre träd, främst tall (naturhänsyn2). Avverkningskorridoren bör hållas smaloch avverkade träd samt död ved bör lämnaskvar. Vägen passerar även ett gränsmärke,0941:11. Vägen kan behöva justerasnågot norrut för att undvika märket.• Vid verksplats 2 finns en brant ned mot ettutpekat sumpskogsobjekt. Verksplaceringenbör inte flyttas söderut i verksområdet,vägen samt uppställningsytor bör som planerathållas norr om verksplaceringen föratt undvika att anläggningsarbetet påverkarsumpskogen negativt. Vid branten i densydvästra delen av verksområdet finns ettgränsmärke, 0941:12. Märket ligger närabranten och inte centralt i verksområdet.Det är önskvärt att verksplatsen justerasså att märket kan kvarligga ostört.• Vägsträckning mellan verk 2 och 3, näraverk 3, berör en långsträckt fin blockbrant.Vägen går mycket nära branten. Här rekommenderasatt vägen flyttas lite norrut föratt spara en trädridå längs branten (naturhänsyn7). Vägen upp mot verk 3 kanmed fördel flyttas lite österut med hänsyntill blockbranten. I den västra delen av vägsträckanpasseras en bäck (naturhänsyn 3och 4). Passagen är val vald men generellhänsyn bör tas. Vägen passerar genom enhägnad, 0941:13. Vägen bör anläggas såatt man inte behöver göra en större öppningi stenmuren än nödvändigt. De bortplockadestenarna bör staplas upp i anslutningtill muren.• Vägdragningen mellan verk 3 och verk 4passerar genom en hägnad, 0941:1. Vägen16


ör anläggas så att man inte behöver göraen större öppning i stenmuren än nödvändigt.De bortplockade stenarna bör staplasupp i anslutning till muren.• Vid verksplats 4 finns en brant ned mot enliten sjö precis söder om verksområdet,håll ifrån kanten här. Åtgärder i våtmarkeni nordöstra delen av verksområdet bör undvikas(naturhänsyn 17-19).• Vägdragning mellan verk 4 och 5 passerarett torrare stråk mellan två våtmarksområden.Passagen är väl vald, markduk och utfyllnadbör används för att minimera påverkanpå att områdets hydrologi. Vägen passerartre gränsmärken, 0941:2-4. 0941:2och 3 ligger norr om vägen, 0941:4 söderom den. Vägen bör om möjligt dras så attmärkena undviks.• Inom verksområde 5 finns fyra gränsmärken,0941:5-8. En alternativ verksplaceringcirka 50 meter nordost om den ursprungligaplaceringen föreslås för att undvikadessa.• Norra alternativsträckan från verk 5 tillvägen som ansluter öster om vindparkensammanfaller delvis med befintlig skogsväg.Den passerar genom två hägnader,0941:9 och 0941:17. Det är önskvärt attvägen placeras i befintlig öppning i 0941:9.Vid 0941:13 bör vägen anläggas så attman inte behöver göra en större öppning istenmuren än nödvändigt. De bortplockadestenarna bör staplas upp i anslutning tillmuren. Denna vägsträckning bedöms varalämpligare än den södra sträckningen.• Södra alternativsträckan från verk 5 tillvägen som ansluter öster om vindparkenpasserar flera stenhägnader, 0941:14,17-21 och 25 och en backstuga, 0941:24.Sträckningen går längs fina branter medmycket ädellöv och hassel. Den norra vägdragningenbedöms vara lämpligare än densödra.• Första sträckan från vägen mot det södraoch norra alternativet är problematisk. Denplanerade vägsträckningen går här genomen hästhage längs en brynmiljö. Här finnsäven ett registrerat gränsmärke, 0941:15,och en hägnad, 0941:14. Den senare följeren äldre, i vissa sträckningar stensatt väg.Denna väg har inte registrerats. Möjligaalternativ till vägdragningen inom områdetbör utredas. Hägnaden är biotopskyddaddå den ligger i jordbruksmark. Om hägnadenkommer att påverkas av vägdragningenbehövs det dispens från länsstyrelsen.Rekommendationer inför fortsatt arbeteDe åtgärder som kommer att vidtas för attminska påverkan på de värden som framkommiti utredningen bör redovisas i MKB:n förprojektet.Skyddade områdena i omgivningarna, somnaturreservat, riksintresseområden och kulturmiljöer,kan komma att påverkas visuellt.Det är en fråga som bör behandlas i MKB:n förprojektet. Detsamma gäller värdefulla odlingslandskapi omgivningarna.Information om förekomst av fladdermössbör förbättras genom inventering för att kunnabedöma eventuell påverkan.De uppgifter om olika fågelarter som harsammanställts bedöms för de flesta arter varatillräckliga för att kunna bedöma påverkan aven eventuell vindkraftsetablering på fågelfaunan.Det kan vara bra att få mer precis informationom var sångsvan och trana häckar i Vävraberg för att eventuellt kunna ta hänsyn till dem.Eventuellt kan en inventering av nattskärrabehöva göras. I de delar av parken där artenförekommer kan anläggningsarbeten lämpligenundvikas under nattskärrans häckningssäsong,från mitten av maj till och med augusti.Det kan vara bra att få mer information omfågelsträcket över Vävra bergsområdet genomytterligare kontakt med lokala ornitologer ellerinventering. Avstånd till eventuella häckningsplatserför berguv och pilgrimsfalk i områdethanteras inte i denna rapport med hänsyn tillsekretessen kring arterna utan bör samrådasdirekt med länsstyrelsen i det fortsatta MKBarbetet.17


Källor LitteraturCrawford, Judith; Falkenström,Per2007Två boplatser i Gullbringa. Arkeologisk förundersökning Hålta132, 133 och 134 Gullbringa 1:4, Hålta socken, Kungälvskommun. Bohusläns museum Rapport 2007:81.Falkenström, Per 2006Gullbringa golfbana Arkeologisk utredning Hålta socken,Gullbringa 1:4, RAÄ 132 och 133. Bohusläns Museum Rapport2006:35.Kungälvs kommun 1990 Kulturminnesvårdsprogram.Länsstyrelsen 1984Länsstyrelsen 1995Länsstyrelsen Västra Götaland 2008Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän. Länsstyrelsen iGöteborgs och Bohuslän, rapport nr 10.Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän.Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- ochkulturmiljövärden. Publikation 1995:21, Länsstyrelsen iGöteborgs och Bohus Län.Fladdermöss i Orusts, Strömstads och Tanums kommunersommaren 2007.Muntliga källorHålta Hembygdsförening.Jansson, Gösta.2009 Telefonsamtal 8/10/2009KartorCharta öfver Harkereds Inägor uti Göthebor och Bohus Län Inlands Nordre Härad och Hålta Sokn.Carta öfver Alla Ägor till Harkered By i Götheborgs Län Inlands Nordre Härad och Hållta SochnCharta öfver Tomter och Inägor till Wäfra By uti Götheborgs och Bohus Lähn Innlands Nordre Härd. Och Holta Sokn.Karta öfver alla ägorna till Wäfra By uti Hålta Socken och Inlands Nordre Härad af Bohus LänKarta öfver Inägor, Beteshagar och Torfmossar till 3/8 dels samt lfver Utmarker till ¾ dels mantal af Vävra By uti Götheborgs och BohusLän , Inlands Nordre härad och Hålta SockenKarta öfver utmarken till ½ mantal Nordgården och 3/8 mantal Ågården af byn Väfra uti Hålta Socken, Inlands Nordre och Bohus LänKarta öfver alla egorna till ¼ mt. Sörgården och 1/16 mt. Lillegården af byn Väfra uti Hålta socken, Inlands Nordre härad och Bohus LänÖvriga källorArtportalen 2009 www.artportalen.seLänsstyrelsen 2009Länsstyrelsernas GIS-tjänst, www.gis.lst.se.Riksantikvarieämbetet 2009Fornsök, www.fmis.raa.se.Skogsstyrelsen 2009 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se.19


Bilagor


Bilaga 1. NaturhänsynNr Beskrivning1 Håll vägen uppe på kanten för att minska påverkan på naturmiljön.2 En äldre grov gran står vid vägen. Visa generell hänsyn.3 Vägen går längs med en liten bäck, som rinner ned till den större bäcken. Visa generell hänsynoch anlägg väg med trumma.4 Vägen korsar en större bäck vid ett kuperat och blockigt område. Visa generell hänsyn ochanlägg väg med trumma.5 Två grova granar och en grov tall. Visa generell hänsyn.6 Fuktstråk mellan två bergknallar. Visa generell hänsyn.7 Bergbrant med block. Dra vägen en bit ifrån branten så att det går att spara en trädridå.8 Damm I beteshage. Visa generell hänsyn vid vägdragning.9 Bergbrant. Anlägg vägen på ett avstånd så att det går att spara en trädridå och hassel mellanvägen och branten.10 Liten bäck. Visa generell hänsyn och anlägg väg med trumma.11 Vägen passerar ett fuktstråk. Visa generell hänsyn.12 Vägen passerar ett fuktstråk. Visa generell hänsyn.13 Vägen passerar ett fuktstråk. Visa generell hänsyn.14 Stora flerstammade bokar intill klippbrant. Dra vägen en bit ifrån branten så att det går att sparaen trädridå. Visa generell hänsyn.15 Ett parti med grova barrträd. Visa generell hänsyn.16 Fuktstråk med bäck. Visa generell hänsyn.17 Vägen passerar en mindre våtmark. Visa generell hänsyn.18 Fuktstråk, trumma.19 Våtmark, visa hänsyn vid eventuell sprängning och utfyllnad.20 Två stora tallar. Visa generell hänsyn.21 Fuktstråk längs traktorspår, blir liten bäck. Visa generell hänsyn och använd trumma vidanläggning av väg.22 Liten bäck. Visa generell hänsyn och anlägg väg med trumma.22


Bilaga 2. LämningarNr Typ Antal Längd Bredd Höjd Beskrivning Bedömning RAÄNo1 Hägnad 1 0,5 0,7 Markerar fastighetsgränsen mellan Vävra och ÖvrigHarkeröd. Uppbyggd av två – fem varv rundade kulturhistoriskstenar, 0,3 – 0,6 meter stora. Hägnaden är relativt lämningvälbevarad. Fortsätter i båda riktningar (sv - no)från punkten.2 Gränsmärke 1 2,5 2 0,3 Består av cirka 40 kantiga stenar. Märket har Övrig Hålta 152ingen visarsten och är delvis utrasat.kulturhistorisklämning3 Gränsmärke 1 1,5 1 0,2 Består av fem kantiga stenar, 0,5 – 1 meter stora. Övrig Hålta 149Det har ingen visarsten. Märket är utrasat. kulturhistorisklämning4 Gränsmärke 1 1,2 0,4 0,8 Två kantstående stenar med en liggande sten Övrig Hålta 154mellan sig. Märket är oskadat. Markerar gränsen kulturhistoriskmellan Harkeröd 1:2 1 och 1:3 1.lämning5 Gränsmärke 1 2 1,5 0,3 Består av cirka 50 kantiga stenar, 0,1 - 0,9 meter Övrig Hålta 153stora. Det har ingen visarsten. Märket är något kulturhistoriskutrasat.lämning6 Gränsmärke 1 2 1,5 0,3 Cirka 35 kantiga stenar, 0,1 – 0,9 meter stora, Övrig Hålta 150ingen visarsten. Märket är något utrasat. kulturhistorisklämning7 Gränsmärke 1 1,2 1 0,2 Märket består av cirka 15 kantiga stenar, 0,2 – 0,5 Övrig Hålta 151meter, ingen visarstenkulturhistorisklämning8 Gränsmärke 1 1 0,4 0,3 Tre stenar, varav två liggande och en halvupprätt. Övrig Hålta 148Stenarna är 0,5 - 0,7 meter stora. Det har ingen kulturhistoriskvisarsten.lämning9 Hägnad 1 0,6 0,7Markerar inte någon aktuell gräns. Den består avtvå till fyra varv av rundade stenar, 0,3 – 1 meterstora. Fortsätter i båda riktningar (n-s) frånpunkten.Övrigkulturhistorisklämning10 Hägnad 1 0,5 1Hägnaden markerar fastighetsgränsen mellanVävra och Gullbringa. Den består av tre till åttavarv kantiga/flata stenar, 0,3 – 1 meter stora. Denär vällagd men utrasad på vissa ställen. Fortsätteri båda riktningar.Övrigkulturhistorisklämning11 Gränsmärke 1 0,7 0,5 0,6 Består av fem staplade stenar, flata och rundade, Övrig Hålta 147samt en sidstående visarsten.kulturhistorisklämning12 Gränsmärke 1 1,2 1 0,2 Består av tio flata stenar, 0,5 – 1,2 meter stora. Övrig Hålta 146Märket har ingen visarsten.kulturhistorisklämning13 Hägnad 1 0,5 1,217 Hägnad 1 0,5 0,6Hägnaden består av upp till nio varv med rundade Övrigstenar, 0,2 – 1 meter stora. Den är mycket vällagd, kulturhistoriskmen utrasad på ett par ställen. Fortsätter i båda lämningriktningar.14 Hägnad 1 0,8 0,6 Löper längs en äldre väg, och markerar inte någon Övrig Hålta 143gräns. Den är uppbyggd av två - fyra varv rundade kulturhistoriskstenar, 0,4 – 1 meter stora.lämning15 Gränsmärke 1 1,2 0,3 1 Ligger i anslutning till en äldre väg och en hägnad Övrig Hålta 142(0941:14) på Harkeröds mark. Det markerar inte kulturhistorisknågon aktuell gräns. Märket består av ett lämningupprättstående trekantigt block.16 Gränsmärke 1 1 0,4 1 Placerat i anslutning till en äldre väg och markerar Övrig Hålta 155inte någon aktuell gräns. Märket består av ett kulturhistoriskupprättstående block.lämningByggd av ett – tre varv rundade stenar , 0,2 – 0,6meter stora. Ställvis utrasad. Fortsätter i bådariktningar (n-s) från punkten.Övrigkulturhistorisklämning23


18 Hägnad 1 0,5 0,3Markerar inte någon aktuell gräns. Den består avett – två varv rundade stenar, 0,2 – 0,5 meterstora. Hägnaden är något utrasad. Fortsätter ibåda riktningar (nv-so) från punkten.Övrigkulturhistorisklämning19 Hägnad 1 0,6 0,8Löper längs en äldre väg mot 0941:24. Den består Övrigav ett – tre varv, huggna, kantiga och rundade kulturhistoriskstenar, 0,4 – 1,5 meter stora. Vissa delar består av lämningstörre upprättstående block. Muren är mycketvällagd, men har rasat på några ställen. Fortsätteri båda riktningar från punkten.20 Hägnad 1 0,4 0,5Markerar inte någon aktuell gräns. Den består avtvå – tre varv rundade stenar, 0,2 – 0,5 meterstora. Muren är något utrasad. Fortsätter i bådariktningar (n-s) från punkten.Övrigkulturhistorisklämning21 Hägnad 1 0,5 0,3Består av två – tre varv rundade stenar, 0,2 – 0,5meter stora. Den är något utrasad. Fortsätter ibåda riktningarna, kröker åt öster strax söder ompunkten, löper sedan parallellt med en traktorväg.Övrigkulturhistorisklämning22 Gränsmärke 1 0,7 0,5 0,3 Markerar inte någon aktuell gräns. Märket består Övrig Hålta 145av sex flata stenar, 0,2 – 0,5 meter stora. Det har kulturhistorisken upprättstående visarsten.lämning23 Hägnad 1 0,4 0,3Markerar inte någon aktuell gräns. Den består avett – två varv främst rundade stenar, 0,3 – 1 meterstora. Fortsätter i nordnordvästlig riktning frånpunkten.Övrigkulturhistorisklämning24 Lägenhets- 1 26,4 25,5 2 Lämningen består av två husgrunder, en Övrig Hålta 144bebyggelse,jordkällare och en rektangulär fördjupning i kulturhistoriskbackstugamarken. Lämningen är beväxt med träd men ändå lämningrelativt välbevarad.Den större husgrunden är kvadratisk, 6 x 6 meterstor och som mest cirka 0,6 meter hög. Den äröverväxt med träd. I den nordöstra halvan finns ett2 x 1,8 meter stort spisröse, ca 0,8 meter högt,främst bestående av sten men även en del tegel.Murarna är relativt välbevarade.Väster om husgrunden finns en jordkällare, 6 x 5meter stor, totalt cirka 2 meter hög (främre väggenär 1,5 meter), med en 4 meter lång terassmur åtsöder. Väster om jordkällaren finns två hägnadersom löper ut från lämningen mot nordväst ochsydost och förmodligen ingår i ett hägnadssystem.Jordkällarens öppning är 0,8 x 1,05 meter stor ochdelvis igenlagd med sten. En gång leder in till ettstörre utrymme.Norr om jordkällaren, i direkt anslutning till denna,finns ytterligare en grund. Denna är 3,5 x 2,3meter stor och som högst 1,10 meter hög. I densödra väggen vid jordkällaren finns en öppning.Murarna är relativt välbevarade.Norr om den större husgrunden finns enrektangulär fördjupning i marken, cirka 6 x 2 meterstor och som mest 0,4 meter djup. I sydöstrahörnet av fördjupningen finns en utrasadstenkonstruktion. I den östra väggen, ut motgärdet, har förmodligen funnits en öppning.25 Hägnad 1 0,3 0,1Är där vägsträckningen korsar den nästan heltraserad och täckt av jord, men blir högre längresöderut. Fortsätter i båda riktningar (nv-so) frånpunkten.Övrigkulturhistorisklämning24


Bilaga 3. Fåglar i Vävra bergsområdetOmråde för planerad vindkraftspark i Kungälvskommun.Inledning och metodDetta är en sammanställning av känd kunskapom fågellivet i Vävra bergsområdet med omgivningar.Den har tagits fram som ett underlagför samråd med länsstyrelsen om vilka fågelinventeringarsom kan behöva göras i ochrunt planerad vindkraftpark på Vävra berg.Betoningen ligger på skyddsvärda arter ellerartgrupper som ses som mer sårbara för vindkraft,är rödlistade eller är med i bilaga 1 i EUsfågeldirektiv. En art kan tillhöra en eller fleraav dessa kategorier. Skogshöns, lom, svanar,änder, gäss, trana, vadare, rovfåglar, hackspettar,nattskärra och trädlärka behandlas isammanställningen.Sammanställningen är gjord genom intervjuer,studier av kartor och ortofoto och informationssökningpå Artportalen. Arbetet har genomförtsunder hösten 2009 och kompletteratsmed ytterligare information i mars 2010.Vindområdet med omgivningarVindområdet, det vill säga området innanfördet beräknade 40 dB(A) kurvan, är beläget i ettkuperat skogslandskap med hällmarkstallskogpå höjderna och sprickdalar med våtmarkeroch sumpskogar. På sluttningar och i dalarnaväxer barr- och blandskog av naturskogsartadkaraktär, Andersson 2009.Det finns sex tjärnar och några mindreöppna våtmarker inom vindområdet. En litestörre våtmark, Fullsmossen, ligger strax norrom vindområdet. Fyra mindre sumpskogsobjektfinns inom och två strax utanför området.I samtliga växer lövsumpskog, oftast björkdominerad.I den västra delen finns en litennyckelbiotop med äldre bokskog. I övrigt finnsdet inga registrerade högre naturvärden i skogeninom området. I det omgivande landskapet,inom en radie på cirka 1 kilometer, finnsnågra mindre naturvärdesområden beståendeav ädel-lövskog och branter. I Gullbringanaturreservat växer äldre bokdominerad skogmed relativt mycket död ved, Skogsstyrelsen2009.Det ser ut att finnas några större branter i denvästra delen av vindområdet som skulle kunnavara lämpliga som häckningsplats för korp ochovanliga rovfågelarter. Det verkar även finnasflera lämpliga branter och stup inom en radieom cirka två kilometer runt vindområdet bådenorr och söder om vindområdet i anslutning tilldalgångarna med jordbruksmark, Länsstyrelsen2009.Vid kusten runt vindområdet finns grundavikar med strandängar som är fina fågellokaler.De främsta är Ödsmåls kile och Tofta kile.Ödsmåls kile ligger cirka 4,5 kilometer norr omnärmaste verk. Det är en rast- och häckningslokalför framför allt vadare, änder och gäss.Det är den enda häckningslokalen för sydligkärrsnäppa i Bohuslän. Tofta kile, cirka 4 kilometersydväst om närmaste verk, är en invalladhavsvik med våtmark, vassområden ochnärliggande betesmarker. Där finns en rik häckfågelfaunamed flera arter, till exempel årtaoch skäggmes, som är ovanliga i Bohuslän.Det är också en viktig rastlokal för vadare ochsimänder. Lökebergs kile, drygt 2,5 km norrom närmaste verk, är den havsvik som liggernärmast vindområdet. Där rastar vadare, simänder,svanar och gäss, framför allt grågäss,under sensommar och höst. Dessa kustområdenmed ett rikt fågelliv attraherar flera olikarovfågelarter. Arter som brun kärrhök, duvhök,fiskgjuse, havsörn och pilgrimsfalk ses regelbundet,BohOF 2009, Artportalen 2009, Länsstyrelsen2009.Häckande fågelarter i vindområdetDet finns mycket få rapporterade fynd frånvindområdet på Artportalen. Det finns rapporteradefynd från dalgångarna runt omkring,framför allt från Vävra och Gullbringa golfbana,norr respektive nordväst om vindområdet. Merintressanta fynd tas upp i texten nedan.Det finns inga registrerade fynd av tjäder frånvindområdet eller landskapet runt omkring, inomen radie på cirka 3 kilometer, Artportalen 2009.Tjäder är ovanlig så här nära västkusten och detär osäkert om den förekommer i området.25


Det finns inga registrerade fynd av orre inomvindområdet eller landskapet runtomkringinom en radie på drygt 3 kilometer från verken,Artportalen 2009. Det är osäkert om orreförekommer i området.Järpe är mycket ovanlig i denna del av Sverige.Det är inte troligt att arten häckar i vindområdeteller i det närmaste landskapet runtomkring.Sannolikt häckar varken storlom eller smålomi vindområdet eller inom 5 kilometers radiei landskapet runtomkring, Aronsson 2009.Det finns flera tjärnar i vindområdet som kanvara lämpliga häckningsmiljöer för änder, svanaroch gäss. I det omgivande landskapet, åtsöder och sydost, finns några större tjärnar,som närmast cirka 1,5 kilometer från närmasteverk, Länsstyrelsen 2009. Två par sångsvanhäckar i Vävra bergsområdet, Strandvik 2009.Vanliga arter i denna del av Sverige som gräsand,knipa, kricka och kanadagås kan häckai vindområdet. Två gräsänder sågs enligt Artportaleni Vävra vatten i slutet av april 2004.Endast de vanligare vadarna skogssnäppa,morkulla och enkelbeckasin bedöms kunnahäcka i vindområdet, Länsstyrelsen 2009. Envarnande skogssnäppa sågs vid Vävra vatten islutet på april 2004, Artportalen 2009.Ett par tranor häckar i Vävra bergsområdet,Strandvik 2009. Arten verkar även häcka fåtaligti det större omgivande landskapet runtVävra berg, Artportalen 2009.Ormvråk kan häcka i vindområdet. Den häckartroligen framför allt i anslutning till öppnakulturmarker i dalgångarna runt Vävra berg.Det finns flera fynd varje år från dalgångenoch slätten norr om vindområdet, några underhäckningstid, de flesta från vintern, Artportalen2009. Sparvhök och möjligen även duvhökskulle kunna häcka i vindområdet eller dessnärmaste omgivningar. En duvhökshona sågsi början på september 2008 vid Lökeberg,drygt en kilometer från närmaste verk. Artenses regelbundet i Nordre älvs dalgång och vidkusten, men relativt få fynd är under häckningstid.Cirka fyra par bivråk häckar i Kungälvskommun, Naturcentrum 2009. Bivråk harsetts under häckningstid i mitten av juli 2008och i slutet på maj 2009 i dalgången norr omvindområdet och kan häcka i närheten. Bivråkses regelbundet under häckningstid vid Nordreälv och vid Tofta kile, sydväst om vindområdet,Artportalen 2009.De tre vanligaste hackspettarterna i den härdelen av landet, större hackspett, gröngölingoch spillkråka, kan sannolikt häcka i vindområdeteller dess närmaste omgivningar.Det finns få hackspettfynd på Artportalenfrån området inom cirka 2 kilometer runt deplanerade verken. Spillkråka har rapporteratsfrån Hålta naturreservat under häckningstid desenaste tre åren. Den har även rapporteratsfrån Lökebergs kile i slutet av maj 2007 ochfrån Skålleröd i början av juni 2006. Skogspartiermed mycket lövträd nere i dalgångarna ärsannolikt bättre livsmiljö för mindre hackspettän den barrdominerade skogen uppe på åsarna.Björksumpskogarna på åsen kan dockvara bra livsmiljö. Mindre hackspett har konstateratshäcka vid Lökebergs kile och i Håltanaturreservat under några av de senaste åren,Artportalen 2009.Nattskärra häckar i Vävra bergsområdet. Enuppskattning är det det finns 5-10 par i området,Strandvik 2009. Den vill gärna ha glesaöppna tallskogar i anslutning till mer öppenmark som häckningsmiljö och kan även jagainsekter vid kulturmarker i dalgångarna, speciellti början av häckningssäsongen, Strömberg2009.De glesa tallskogarna med gläntor uppe pååsarna skulle kunna vara lämplig häckningsmiljöför trädlärka som dock verkar vara enovanlig häckfågel i Kungälvs kommun, Aronsson2009, Artportalen 2009.Sträckande fågelarter genom vindområdetVävra berg ligger i ett område i Kungälvs kommundär fågellivet bedömts ha normal känslighetför vindkraft. Verken planeras som närmastcirka 700 meter från kustzonen, där fågellivetbedömts ha mycket förhöjd känslighet,bland annat på grund av områdets betydelseför sträckande fåglar, Naturcentrum 2009.Om det kan förekomma ett mer koncentreratfågelsträck även över Vävra bergsområdet26


under vår och framför allt höst känner författareninte till.Fåglar i omgivningarna runt vindområdetFiskgjuse häckar med något par i den nordöstradelen av Kungälvs kommun. Möjligenkan något par häcka vid Nordre älv, Aronsson2009. Sjöarna i det inre av Bohuslän är oftarelativt fiskfattiga. En uppskattning är att cirka90% av gjusarnas fiskfångst sker i havet i dennorra delen av Bohuslän, Strömberg 2009.Fiskgjusarna som häckar i Kungälvs kommunbehöver sannolikt inte passera genom vindområdet.Arten ses regelbundet vid kusten, frånapril till september, Artportalen 2009.Pilgrimsfalk häckar i kommunen. Det är merän 4 kilometer till närmaste lämpliga brant,Lindberg 2009. I kustzonen, cirka 700 meterfrån närmaste verk, har fågellivet mycket förhöjdkänslighet för vindkraft, bland annat pågrund av att pilgrimsfalk förekommer i området.Någon eller några kungsörnar ses de flestaår i den sydvästra delen av Kungälvs kommun.Observationerna har framför allt varit undersenhöst och vår, Artportalen 2009. Arten verkarinte övervintra regelbundet i denna del avBohuslän.Havsörn övervintrar vid kusten och vidNordre älv. Tre par och en hane uppehåller sigregelbundet i området varje vinter, Artportalen2009, Naturcentrum 2009.Ett mindre antal fjällvråkar ses under flyttningstidvår och höst varje år i den västra delenav Kungälvs kommun. Arten jagar framförallt i öppna områden. De flesta ses vid kusteneller i jordbruksområden några kilometer österom den planerade vindparken, Artportalen2009.Åtminstone några par brun kärrhök häckarregelbundet vid Nordre älv och vid kusten sydvästom vindområdet. Kärrhökar jagar framförallt vid våtmarker och öppna kulturmarker i dalgångarnaoch ses ibland i dalgången norr omvindområdet, Artportalen 2009.Blå kärrhök ses regelbundet vid havsvikarnaoch i Nordre älvs dalgång under flyttningen,framför allt på hösten, Artportalen 2009.Tornfalk verkar vara en ovanlig häckfågelpå fastlandet i Kungälvs kommun, Aronsson2009.Tornfalken jagar huvudsakligen i öppna kulturmarker.Enstaka falkar ses i dalgången norrom vindområdet vår och höst, Artportalen2009.Berguv häckar vid kusten väster om vindområdet.I kustzonen har fågellivet mycket förhöjdkänslighet för vindkraft, bland annat pågrund av att berguv förekommer i området.Berguv uppträder tillfälligt i området västerom Dammetorpen, drygt en kilometer västerom närmaste verk, Strandvik 2009. Närmastehäckningsplats ligger mer än 2 kilometer frånnärmaste verk, Lindberg 2009.RekommendationerDe uppgifter om olika fågelarter som har sammanställtsovan bedöms för de flesta artervara tillräckliga för att kunna bedöma påverkanav en eventuell vindkraftsetablering på fågelfaunan.Det kan vara bra att få mer precis informationom var sångsvan och trana häckar i Vävraberg för att eventuellt kunna ta hänsyn tilldem. Nattskärran kan häcka med flera par iområdet. Eventuellt kan en inventering behövagöras. I de delar av parken där arten förekommerkan anläggningsarbeten lämpligen undvikasunder nattskärrans häckningssäsong, frånmitten av maj till och med augusti.Det kan vara bra att få mer information omfågelsträcket över Vävra bergsområdet genomytterligare kontakt med lokala ornitologer ellerinventering.27


KällorSkriftliga källor och källor på internetAronsson, N. (red) 2009Artportalen www.artportalen.se/birds åren 2004-2009, 09.10.29.BohOF 2009 Bohusläns Ornitologiska Förenings hemsida, www.bohof.com.Länsstyrelsen Länsstyrelsens karttjänst – www.gis.lst.se 09.10.29.Naturcentrum AB 2009SkogsstyrelsenFågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar påVästkusten, supplement 34, Göteborg.Översiktlig bedömning av fågellivets känslighet för vindkraft iKungälvs kommun. Faktaunderlag till vindbruksplan.Skogsstyrelsens GIS tjänst, www.skogsstyrelsen.se, Skogenspärlor 09.10.20Muntliga källorLinda Andersson, biolog, Rio Kulturkooperativ. 2009.Peter Lindberg, Göteborgs Universitet, Projekt Pilgrimsfalk. 2009.Peter Strandvik, Göteborg, Projekt Berguv. 2009.Göran Strömberg, Tanumshede, Kommunombud för Bohusläns Ornitologiska Förening, BohOF. 2009.28


-9000-4200-2300-1800-1100-50014001000-6000-3300600800-7700-9000-6000-4200-2300-3000-20001500MesolitikumTidigmesolitikumSenmesolitikumNeolitikumTidigneolitikumSenneolitikumBronsålderÄldre bronsålderYngrebronsålderMellanneolitikumJärnålderYngrejärnålderÄldre järnålderRomerskjärnålderFolkvandringstidVikingatidHensbackaSandarnaLihultTrattbägarkulturGropkeramiskkulturBåtyxkulturFörromerskjärnålderVendeltidMedeltidPeriodKulturiiiab© björn schagerström


RIOKULTURKOOPERATIVARKEOLOGIKulturhistoriska rapporter 61ISSN 1652-1897

More magazines by this user
Similar magazines