Pedagogiska nämnderna verksamhetsberättelse och ... - Västerås stad

SKOLVERKSAMHET I VÄSTERÅSFÖRSKOLAI Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levandeoch lägger grunden för barns lärande samt ger barn engod självkänslaAntalet förskolor i Västerås har ökat under 2012 från 138till 139 vid årets slut, 81 av dem är kommunala och 58 fristående.Därtill finns 53 enheter med pedagogisk omsorg(traditionellt familjedaghem) av vilka 39 är kommunalaoch 14 är enskilda verksamheter. Utöver detta finnskommunala förskolor i kommundelen Skultuna.Verksamhet 2010 2011 2012Förskolor 140 138 139- varav kommunala 82 82 81- varav fristående 58 56 58Pedagogisk omsorg 51 54 53- varav kommunala 43 42 39- varav enskilda 8 12 14Gruppstorlekar och personaltäthetProjektet förskolesatsning som inleddes år 2005 harfullföljts och slutfördes i samband med avläsningen den15 februari 2007. Från och med år 2007 ligger förskolesatsningenpermanent och har fortsatt hög prioritet.Bibehållen kvalitet i förskoleverksamheten har haft högstaprioritet när barn- och ungdomsnämnden genomförtförändringar i styrsystemen och ersättningsmodellen.GRUPPSTORLEK I FÖRSKOLA (15 FEBRUARI)Placerade Barn- Barn/Område år barn grupper gruppKommunal 2005 3 914 221 17,7Kommunal 2006 4 084 246 16,6Kommunal 2007 4 364 276 15,8Kommunal 2008 4 594 287 16,0Kommunal 2009 4 786 291 16,4Kommunal 2010 4 769 289 16,5Kommunal 2011 4 758 288 16,5Kommunal 2012 4 826 285 16,9Kommunal 2013 4 910 284 17,3Fristående 2005 1 656 101 16,4Fristående 2006 1 694 117 14,5Fristående 2007 1 781 125 14,2Fristående 2008 1 863 134 13,9Fristående 2009 1 985 147 13,5Fristående 2010 2 048 159 12,9Fristående 2011 2 142 161 13,3Fristående 2012 2 232 164 13,6Fristående 2013 2 320 164 14,1Totalt 2005 5 570 322 17,3Totalt 2006 5 778 363 15,9Totalt 2007 6 145 401 15,3Totalt 2008 6 457 421 15,3Totalt 2009 6 771 438 15,5Totalt 2010 6 817 448 15,2Totalt 2011 6 900 449 15,4Totalt 2012 7 058 449 15,7Totalt 2013 7 230 448 16,1Visar förskola (ej pedagogisk omsorg).Gruppstorlekarna minskade markant under projekttidenoch en tid därefter. Från 17,3 barn per grupp i februari2005 (totalt i snitt i Västerås) till 15,2 när de var somlägst 2010. Tendensen de senaste åren är dock att dengenomsnittliga gruppstorleken ökat med närmare ettbarn per grupp. I februari 2013 är snittet 16,1 barn pergrupp. Ökningen har skett i både kommunal och friståendeförskola, men den har varit störst i de kommunalaförskolorna. Det skulle behövts 13 nya avdelningar ifebruari 2013 i den kommunala förskoleverksamheten föratt erhålla en genomsnittlig gruppstorlek på 16,5 barn pergrupp samt ytterligare tre avdelningar för att nå 16,3 barnper grupp, vilket var uppsatt mål 2005.6

PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLA (15 OKTOBER)barn/Område år Personal personalKommunal 2004 734 5,4Kommunal 2005 771 5,3Kommunal 2006 871 5,0Kommunal 2007 904 5,0Kommunal 2008 902 5,3Kommunal 2009 911 5,3Kommunal 2010 897 5,1Kommunal 2011 907 5,3Kommunal 2012 * 902 5,4Fristående 2004 285 5,5Fristående 2005 310 5,2Fristående 2006 341 5,0Fristående 2007 348 5,1Fristående 2008 359 5,1Fristående 2009 385 5,0Fristående 2010 410 5,0Fristående 2011 418 5,0Fristående 2012 * 422 5,2Totalt 2004 1 019 5,4Totalt 2005 1 081 5,3Totalt 2006 1 212 5,0Totalt 2007 1 252 5,1Totalt 2008 1 261 5,2Totalt 2009 1 296 5,2Totalt 2010 1 307 5,1Totalt 2011 1 325 5,2Totalt 2012 * 1 324 5,3Källa: Skolverket, "Personal i förskolan 15 oktober".* 2012 års uppgifter är Västerås inlämnade statistik till SCB,ej offentliggjort av Skolverket i skrivande stund.De officiella uppgifter avseende personaltätheten somfinns gäller oktober respektive år. Personaltätheten ärförbättrad sedan 2004. Totalt redovisades en personaltäthetpå 5,4 barn per heltidstjänst vid periodens början.Motsvarande siffra för 2012 är 5,3 barn per heltidstjänst.Antal barn i förskoleålder har ökat med cirka 110 barnunder 2012. Efterfrågan av förskoleverksamhet (andeleninskrivna barn) ökar med en procent till 84,7 om aktuellbefolkningsprognos överensstämmer med utfallet. Denverkar dock vara för låg utifrån månadsstatistiken. Enförsiktig bedömning är att efterfrågan hamnar på ungefärsamma nivå som 2011 när det faktiska utfallet rapporteras.I så fall skulle minskningen i efterfrågan som uppstod2010 fortfarande hålla i sig. Den genomsnittliga efterfråganför 2011 var 83,7 procent. Antalet barn inskrivnai förskolan har ökat med cirka 180 barn, på grund avett ökat antal barn i förskoleålder. Av de barn som ärinskrivna i för skolan har andelen som väljer friståendeverksamhet fortsatt att öka med nästan en procentenhet,från 31 procent 2011 till nästan 32 procent 2012.Efter frågan på pedagogisk omsorg (traditionellt familjedaghem),har fortsatt att ökat från 244 till 262 barn. Enosäkerhetsfaktor efter juni 2011 är vad den effekt avskaffandetav vårdnadsbidraget kan medföra. Nettokostnadenper barn i förskoleverk samhet år 2012 uppgår till 103 000kronor.Prognos antal barn i förskoleverksamhet2013 och framåtAntalet barn i förskoleålder har ökat kraftigt under fleraår och förväntas fortsätta att öka med cirka 100 barn2013. Ökningstakten förväntas ligga på samma nivå framtill 2015 för att sedan sjunka något. Prognos för 2013 är8 692 barn i förskoleålder, att jämföra med drygt 8 000för fem år sedan. Prognos på antal barn i förskoleverksamhetför 2013 är 7 340 barn. Efterfrågan förväntas ligga på84,5 procent under 2013, utifrån de låga befolkningssiffrornaför åldersgruppen i aktuell befolkningsprognos.antal Barn i förskoleverksamhetVolymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal barn, efterfråganoch kostnader för förskoleverksamhet.Förskola 2010 2011 2012Antal inskrivna barn i förskola 6 991 7 111 7 289- varav i fristående förskola 2 109 2 201 2 317- varav i pedagogisk omsorg 230 244 262Andel inskrivna i förskoleverksamhet (%) 83,9 83,7 84,7Andel i fristående förskola 30,2 31,0 31,8Andel i pedagogisk omsorg 3,3 3,4 3,6Nettokostnad förskola, Mkr 704,2 721,4 750,7Nettokostnad per barn i förskola, kr 100 800 101 500 103 0001000090008000700060005000400030002000100002009 2010 2011 2012 2013Antal barn i förskoleålderAntal inskrivna i förskola2014201520162017* Prognos totalt antal barn i Västerås (exkl Skultuna) 1-5 år samthälften av sexåringarna.7

Ett urval av aktiviteter 2012• Två bussar motsvarande två förskoleavdelningar harköpts in till kommunen. Samtidigt som det finns enpedagogisk idé med bussarna, finns det också en förhoppningatt kommunen kan möta svårigheten med atterbjuda plats i förskolan i början av året med hjälp avbussarna.• Under våren har det pågått ett omfattande arbete medatt utarbeta nya eller revidera äldre rutiner för tillsynersom görs inom förskolan. Rutinerna har prövats vidolika tillfällen, både vid tillsyn efter nystart och tillsyn påförekommen anledning, och rutinerna har fungerat bra.• Nya områden i självskattningsformuläret i Västeråsstads fördjupade tillsyn har tillkommit utifrån den nyaskollagen (2012:800) och andra har reviderats. De nyaområdena handlar om teknik- och naturvetenskapligabegrepp.• Till det nordiska vänortssamarbetet för förskolan harFinland nu anslutit sig och 2012 hölls konferensen iLahtis. Det känns viktigt att ha en samlad bild av hurbarnen har det i de nordiska länderna. Olika temanvarje år med forskningsbaserad föreläsning, workshopsoch studiebesök på olika förskolor ger en bra gemensambild av förskolan i Norden.• Skolverkets nya allmänna råd för pedagogisk omsorgutkom under hösten 2012 och enskilda dagbarnvårdarehar fått ta del av innehållet vid ett gemensamt möte.• Utvärderingen av två extra dagar för utveckling ochplanering av förskolan visar många positiva fördelar.Personalen har fått möjlighet till gemensam kompetensutvecklingoch att förbättra i förskolans lekmiljö.Föräldrarna visar på förståelse för den nya möjlighetenför förskolan och försöker ordna egen tillsyn. I de fallföräldrarna inte kan ordna egen tillsyn har förskolornalöst det på olika sätt och upplever inte att det har varitnågra problem.• Under 2012 har förskolorna arbetat extra med att stöttabarn med annat modersmål än svenska på olika sätt.Via erfarenhetsutbyte har många förskolor fått tips påaktiviteter som är framgångsrika. För minoritetsspråkhar extra stöd i nordsamiska ordnats på en förskola.Mål- och resultatuppföljning inom förskolanFördjupad tillsynDen fördjupade tillsynen i förskolan utfördes under 2012i totalt 16 förskolor, varav tio var fristående förskolor ochsex kommunala. Granskningen bygger på tre delar: externbedömning, självvärdering och resultat från PN-enkäten(pedagogiska nämndernas skolenkät - förskolan). Vidden externa bedömningen har granskare från pedagogiskanämndernas stab och verksamma förskollärare iVästerås bedömt förskolan vid besök. I självvärdering harenheterna själva fått skatta kvaliteten i verksamheten.Självärderingen och den externa bedömningen görs medhjälp av indikatorer, som är framtagna med utgångspunkti nationella styrdokument. Sist läggs resultaten från PNenkätenpå som jämförelse. Den pedagogiska verksamheten,utifrån fördjupad tillsyn, bedöms överlag varamycket bra.Total sammanvägt resultat av de fördjupadeTILLSynerna 2012Trivsel och trygghetVerkningsfulltarbete motkränkandebehandlingInformationKälla: Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.Total sammanvägt resultat av den pedagogiskaverksamheten på de fördjupade tillsynerna 2012TeknikNaturvetenskapligabegreppMiljöMatematiska begreppPN-enkätObservatörernas skattningEgen skattningKälla: Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.4,04,03,0PN-enkätObservatörernas skattningEgen skattning3,02,01,02,01,0SamverkanPedagogiskverksamhetLek, kreativitetoch samvaroSpråk8

Normer och värdenTabellerna på följande sidor visar resultat från PN-enkätenoch ska ge en samlad bild av trivsel, trygghet samt inflytandei förskolor i Västerås.RESULTAT I SAMTLIGA FÖRSKOLOR, FÖRÄLDRASVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Mitt barn trivs i förskolan 4,67 3,77 3,792 Mitt barn är tryggt i förskolan 4,65 3,76 3,783 Mitt barn erbjuds en trygg miljö . . 3,75som lockar till lek och kreativitetANSVAR OCH INFLYTANDE4 Jag är nöjd med informationen jag 4,37 3,58 3,62får i förskolan5 Jag känner till målen för 4,25 3,47 3,51verksamheten i förskolan6 Jag är väl förtrogen med mitt 4,41 3,61 3,61barns utveckling i förskolanPEDAGOGISK VERKSAMHET9 Mitt barns förskola är bra på attabcdstimulera barnens intresse ochutveckling inom:- språk- matematik- naturvetenskap- teknik........3,713,703,673,5310 Mitt barns förskola är bra på att 4,23 3,68 3,68låta barnen använda matematiskabegrepp11 Mitt barns förskola utvecklar och . . 3,76stärker det svenska språket föralla barn12 Mitt barns förskola utvecklarmodersmålet för barn medutländsk bakgrund. . 3,2313abMitt barns förskola har en trygglek- och lärmiljö som lockar till lekoch kreativitet- inne- ute....3,703,54ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN14 Jag är nöjd med bemötandet jag 4,59 3,71 3,74får i förskolan15 Jag är nöjd med verksamheten i 4,54 3,67 3,69förskolanSvarsfrekvens (%) 75,30 73,60 67,90Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Föräldrarna ger, liksom vid tidigare mätningar, högstbetyg på frågorna om barnets trivsel och trygghet samtpå frågorna om bemötande och helhetsomdöme. Barnenuppger att de trivs i förskolan och ger totalt sett det högabetyget 2,84 på skalan i deras enkät, där betyget tre ärhögst. Betyget har stadigt legat över 2,8 sedan 2004.Föräldrarna uppger att förskolorna är bra på att stimulerabarnens intresse och utveckling inom främst språk,matematik och naturvetenskap. Teknik har ett någotlägre betyg. De uppger också i hög grad att förskolan haren trygg lek- och lärmiljö inomhus och som lockar tilllek och kreativitet. Utemiljön har ett något lägre betyg.Det är färre föräldrar än på övriga frågor som uppger attförskolan utvecklar modersmålet för barn med utländskbakgrund, den frågan har fått betyget 3,23 på den fyrgradigaskalan.ANDEL JA-SVAR PÅ SAMTLIGA FÖRSKOLOR, FÖRÄLDRASVARFråga 2010 2011* 2012*NORMER OCH VÄRDEN7 Mitt barns förskola har en plan 70,0 71,0 75,0mot diskriminering och kränkandebehandling (%)8 Personalen i mitt barns förskolaarbetar aktivt för att något barninte ska behandlas illa (%)89,0 88,0 89,0Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Fortfarande finns brister i arbetet med planen för diskrimineringoch kränkande behandling, både innehållsmässigtdär vissa delar saknas och i informationen därplanen ska nå ut till alla föräldrar. Var fjärde förälderuppger att de inte vet om det finns någon plan mot detta.Nästan alla föräldrar (89 procent) uppger att förskolornaarbetar aktivt för att inte något barn ska behandlas illa.Att arbeta med planen är en pågående process, och detviktigaste är att all personal är med i diskussioner ochpratar om förhållningssätt med koppling till de olikadiskrimineringsgrunderna och kränkande behandling.Sammanfattande analys av mål- ochresultatuppföljning inom förskolanResultatet av den fördjupade tillsynen är ofta väntat ochförskolechefen kan använda återkopplingen i syfte attförbättra kvaliteten i förskolan. Det är också förskolechefensuppdrag att redovisa resultatet till barn, personaloch föräldrar.Föräldrarna är mycket nöjda med förskolorna och högaresultat påvisas i alla områden, speciellt för verkningsfulltarbete mot kränkan de behandling. Detta kan påvisa att9

förskolan har lagt mer fokus på det målet under året utifrånfjol årets resultat. Observatörernas resultat visar dockatt det fortfarande saknas vissa moment i förskolans planmot kränkande behandling. Målet om samverkan avserbåde samverkan med förskoleklass och fritidshem, och dethar visat sig vara svårare för förskolan att samverka meddessa verksamheter eftersom föräldrarna kan välja skolafriare nu. Tidigare skedde samverkan enbart med dennärbelägna skolan.Resultatet visar att de fristående förskolornaskattar sig själva högre än de kommunala förskolorna.Observatörerna likaså. När det gäller rutiner för övergångarmellan förskola och förskoleklass visar observatörernanågot lägre resultat för de fristående än för de kommunalaförskolorna.Ett nära ledarskap ger oftast positiva resultat.Fristående förskolor utgörs oftast av mindre enheter. Detär ett något högre resultat i de fristående förskolornajämfört med de kommunala förskolorna, vilket eventuelltkan förklaras med att förskolechefen oftast finns i barngruppeneller på förskolan. Kommunala förskolecheferhar ansvar för flera enheter och finns därmed längre frånpersonalen och förskolan.Fokus de senaste åren har funnits på arbetet medspråk- och matematikutveckling, och resultaten är någothögre på de områdena än när det gäller teknik- ochnatur vetenskapliga begrepp som kan utvecklas vidare. Demånga fina exemplen på bra arbetssätt som finns på fleraförskolor syns inte så tydligt i resultaten, då det finns fleraförskolor som ännu inte nått lika långt med arbetet i denya målområdena.Utvecklingsområden:• Den pedagogiska medvetenheten behöver stärkas ochutvecklas i vissa förskolor.• Fokus på varje enskilt barns förmågor. Att arbetautifrån det positiva.• Förbättra arbetet med plan mot kränkande behandling.• Arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt.• Barns lekmiljöer behöver ses över på flera förskolor,både inne och ute.• Naturorienterade ämnen och teknik i förskolan.• Utvärdering och dokumentation behöver stärkas.FRITIDSHEMI Västerås arbetar alla efter en förankrad pedagogiskidé som lägger grunden till en positiv inställning för eninnehållsrik och aktiv fritidFritidshemmen ska komplettera skolan och ska utgå frånen helhetssyn på barnet/eleven och barnets/elevens behovgenom att erbjuda en meningsfull fritid, stöd i utvecklingi ändamålsenliga inne- och utemiljöer. Barngruppernaska ha lämplig sammansättning och storlek, system förplanering, uppföljning och utvärdering, resursfördelningoch social gemenskap.Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter ochsocial gemenskap samt att verksamheten utgår ifrån engenomtänkt pedagogisk idé. Utifrån grunduppdragetska Västerås fritidshem bedrivas i en god pedagogiskanda, i både inne- och utemiljön, som ger utrymme förutforskande aktiviteter. I alla verksamheter finns skickligapedagoger med ett ledarskap som bidrar till demokratiskavärden samt stimulerar till nya vägar för att utvecklaindivid och verksamhet. Syftet med utbildningsplanensmål är att fånga upp kvaliteten i fritidshemmen. Ett annatsyfte är att stärka den pedagogiska utvecklingen och på såsätt höja kvaliteten.Volymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal barn, efterfråganoch kostnader för fritidshem.Fritidshem (inkl pedagogisk omsorg) 2010 2011 2012Totalt antal barn 6-9 år* 5 656 5 811 6 000Totalt antal barn i fritidshem 5 196 5 421 5 674Andel i fritidshem (%) 91,9 93,3 94,6Nettokostnad fritidshem, Mkr 139,3 142,2 154,6Nettokostnad per barn, kr 26 800 26 250 27 250Totalt antal barn 10-12 år* 4 070 4 078 4 138Antal besök i öppen fritidsverksamhet 70 266 74 816 86 608Antal besök per barn och år 17,0 18,1 20,9Antal barn i öppen fritidsverksamhet 719 689 713Andel i öppen fritidsverksamhet (%) 17,7 16,9 17,2Nettokostnad öppen fritidsverksamhet, Mkr 13,3 13,6 13,5Nettokostnad per barn, kr 18 500 19 700 18 900* Totalt antal barn i Västerås (exkl Skultuna).Antalet inskrivna barn i fritidshem 6-12 år har ökat medöver 250 barn under året. Ökningen beror främst på ettökat antal barn i åldersgruppen 6-9 år, en ökning medcirka 200 barn. Barntalen i åldersgruppen 10-12 år harockså börjat öka något. Den preliminära siffran på efterfrågan2012, i väntan på definitiva befolkningssiffror för10

året, var 94,6 procent. Detta skulle innebära en ökningmed över en procent från 2011 års utfall på 93,3 procent.Nettokostnaden per barn i fritidshem år 2012 har ökatnågot till 27 250 kronor.Antal barn i åldrarna 10-12 år har fortsatt att öka någotunder 2012. Antalet deltagare i den öppna fritidsverksamhetenhar ökat mellan 2011-2012 från 689 till 713 barn.Efterfrågan till den öppna fritidsverksamheten i förhållandetill barnunderlaget har ökat något under året. Antaletbesök i den öppna fritidsverksamheten har ökat från 18till 21 per barn och år. En ökning med tre besök per barnoch år. Nettokostnaden per barn i öppen fritidsverksamhetår 2012 uppgår till 18 900 kronor.Mål- och resultatuppföljning inomfritidshemmenUnder 2010-2011 hade pedagogiska nämndernas stab iuppdrag att göra en översyn av fritidshemmen i Västerås.Uppdraget var att göra en lägesbild och analys gällandekvaliteten i verksamheten kopplat till de nationella målen,synliggöra resursanvändning, gruppstorlek och personaltäthet.Metoden har varit att två tjänstemän från staben underen halv dag besökt fritidshem för att bedöma verksamhetenutifrån på förhand givna kriterier, enhetens senastekvalitetsredovisning, en beskrivning för hur enhetenarbetar med värdegrundsfrågor som mobbning med merasamt storlek på barngrupper och antal anställda. Västeråshade totalt 44 fritidshem varav åtta är fristående, av dessahar staben besökt nio kommunala och fem friståendefritidshem. Under 2012 har den kommunala utförarenproAros fortsatt arbetet med att genomföra uppföljningenav övriga fritidshem enligt samma modell somstaben genomförde 2010-2011. Utföraren proAros haridentifierat ett antal styrkor och utvecklingsområden, ochutifrån det arbetat fram en handlingsplan för fritidshemsverksamheten.Utvecklingsområden• Den pedagogiska medvetenheten behöver stärkas.• Det pedagogiska syftet behöver klargöras och synlig görasför föräldrar och barn. De allmänna råden kan härfungera som vägledning och bidra till denna utveckling.• Ökad anpassning av innehållet till barnens behov,intressen, ålder med mera.• Fungerande former för inflytande i fritidshemmetbehöver utvecklas.• Verksamheten kan i större utsträckning använda allalokaler för aktiviteter och skapande genom att utnyttjaslöjdsalar, bibliotek, musiksal, idrottshallar med mera.Att man vid schemaläggning funderar kring hur mankan tänka kring personal från skolans alla verksamheter.• Samarbetet med skolan kan utvecklas genom skriftligarutiner för underlag kring barnets utveckling kopplat tillskolans utvecklingssamtal, vilket också ökar förståelsenav uppdraget gällande fritidshemsverksamheten.• Professionaliteten behöver stärkas samt att ledningenmåste vara förtrolig med målen och driva utvecklingsfrågorna.• Ökad kännedom om uppdraget genom att bland annatytterligare systematisera kvalitetsarbetet med personaloch barn samt föräldrar och synliggöra kopplingenmellan aktivitet, analys, verksamhetens mål och framförallt tydliggöra målen.Några generella slutsatser kring styrkor ochutvecklingsområden för fritidshemmenStyrkor• Bra pedagogiskt arbete där behov och intressen hosbarnen tas väl emot.• Barnen trivs och är trygga med kompisar, personal ochrektor.• Barnen trivs med aktiviteterna och det finns mycket attgöra.• Ett bra värdegrundsarbete genom bland annat samarbetsövningaroch samtal som skapar en bra grundplattformkring värdegrundfrågor och förhållningssätt, vilketgör att barnen känner sig trygga i verksamheten.11

Normer och värdenRESULTAT FRÅN SAMTLIGA FRITIDSHEM ÅRSKURS 2,FÖRÄLDRASVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Mitt barn trivs i fritidshemmet 4,53 3,63 3,652 Mitt barn är tryggt i fritids hemmet 4,53 3,61 3,62PEDAGOGISKT ARBETE3 Verksamheten i fritidshemmet . 3,47 3,47intresserar mitt barn4 Aktiviteterna och arbetssättet . 3,39 3,40varierar i fritidshemmet5 Mitt barn har möjlighet till . 3,57 3,59skapande verksamhet6 Mitt barn erbjuds en meningsfull . . 3,38fritid, som utgår från dess behovoch intressen7 Mitt barns fritidshem har en innemiljö. . 3,31som är ändamålsenlig, ut-vecklande, trygg och säker utifrånålder, mognad och behov8 Mitt barns fritidshem har en utemiljö. . 3,22som är ändamålsenlig, ut-vecklande, trygg och säker utifrånålder, mognad och behovANSVAR OCH INFLYTANDE9 Mitt barn får den hjälp och det . 3,57 3,54stöd det behöver i fritidshemmet10 På mitt barns fritidshem finns det . . 3,39former för barnens inflytande ochdelaktighetVERKNINGSFULLT ARBETE MOTKRÄNKANDE BEHANDLING11 På mitt fritidshem talar personalen . 3,51 3,59och barnen ofta om hur de skavara mot varandra12 Mitt barns fritidshem har en . 63,00 64,00plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan (%)ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN13 Jag är nöjd med bemötandet jag 4,55 3,64 3,64får i fritidshemmet14 Jag är nöjd med verksamheten i 4,41 3,47 3,47fritidshemmetSvarsfrekvens (%) 76,40 63,80 67,70Resultaten från enkäten visar att det är oförändrat högtbetyg från föräldrarna på samtliga frågeområden. Föräldraranser att deras barn i hög grad trivs på fritidshemmenoch är trygga. Frågorna får betyget 3,65 respektive 3,62på den fyrgradiga skalan, vilket är i nivå med förra året.De frågor som har lägst medelvärde är frågorna om innerespektiveutemiljön är ändamålsenlig, utvecklande, tryggoch säker utifrån barnens ålder, mognad och behov. Dehar fått betyget 3,31 respektive 3,22. Dessa frågor är nyaför året och kan därför inte jämföras bakåt i tiden.Åtgärder för utveckling• Säkerställa en god och ändamålsenlig inne- och utemiljö,samt återkomma med vilka brister som är identifieradeoch en tidplan på åtgärder som ska genomföras.• Beskriva hur det ser ut kring personaltäthet och detaktuella kompetensläget då det gäller den kommunalafritidshemspersonalen, samt upprätta en plan förkompetenshöjande insatser på kort och lång sikt.• Säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet.Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.12

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDEVERKSAMHETERFritidsgårdsverksamhetFritidsgårdens uppdrag syftar till att under fria formerunderlätta och ge utrymme för ungdomars möten.Ledarna ska ta till vara och främja ungdomars kreativitet,intressen och behov.Fritidsgårdarnas verksamhet präglas idag av ett aktivtdeltagande från besökarna, vilket framgår i resultatet av deenkätundersökningar som görs. Barn- och ungdomsnämndenvill att barn och ungdomar ska påverka och ha inflytandeöver sin situation. En viktig förutsättning för attungdomar ska ha möjligheten att påverka och ha inflytandeär hur personalen bemöter ungdomar på fritidsgården.Den senaste enkätundersökningen visar att resultaten istort sätt ligger på samma nivåer som 2011.Volymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal ungdomar,efterfrågan och kostnader för fritidsgårdsverksamhet.Fritidsgårdsverksamhet 2010 2011 2012Totalt antal ungdomar i åldern 13-18 år* 10 438 10 047 9 655Antal fritidsgårdsbesök 115 009 116 122 105 438Antal besök per ungdom och år 11,0 11,6 10,9Nettokostnad fritidsgårdsverksamhet, Mkr 35,3 38,5 35,5Nettokostnad per besök, kr 307 332 337* Totalt antal barn i Västerås (exkl Skultuna).Antal ungdomar i åldern 13-18 år fortsatte att minskakraftigt under 2012, en minskning med cirka 390 ungdomar.Antalet fritidsgårdsbesök har minskat till följd avdetta. I genomsnitt har antalet besök per ungdom och årminskat från 11,6 till 10,9 under perioden. Nettokostnadenper besök har ökat från 332 till 337 kronor.Viktiga händelser under 2012• Paletten som är en ny mötesplats för boende på Vallby,där familjecentrum med öppen förskola ingår, invigdespå hösten.• Sommaraktiviteten Try-it IDA hade rekordstort antaldeltagare med många föreningar i samverkan. Medmedel från budgeten för barn i ekonomisk utsatthetkunde Try-it IDA under hösten utvecklas och förlängasunder 40 veckor.• Lajv i stadsmiljö, Stadslajv, genomfördes för barn somfinns i den öppna verksamheten för 10-12-åringar.• Succé för Nightmare at the Rock som är en spökupplevelse.Denna aktivitet genomfördes för första gången iTillberga.• Dagkoloni på Ängsö genomfördes för barn 7-12 år.Mål- och resultatuppföljning inomfritidsgårdsverksamhetenRESULTAT FRÅN FRITIDSGÅRDSVERKSAMHETEN, UNGDOMSSVAR2010 2011 * 2012 *Delaktighet 3,64 3,56 3,51Bemötande 3,74 3,72 3,69Intresse 3,48 3,47 3,41Källa: Brukarenkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Resultaten för 2010 har därför omarbetats till den nya skalan.Tabellen är ett index. Varje område innehåller ett resultat, där flera frågorvägts samman.Både delaktigheten, bemötandet och möjligheten attutveckla sina intressen har fått höga värden av ungdomarna.Alla värden har placerat sig högt på skalanunder flera år, men resultaten 2011-2012 visar på enmarginell minskning.Sammanfattande analys av mål- och resultatuppföljninginom fritidsgårdsverksamhetenVerksamheterna har generellt sett en mycket god måluppfyllelse.Det beror i stora delar på att medarbetareoch chefer under en längre period har arbetat med ettsystematiskt kvalitetsarbete. Viktiga fokusområden harvarit be mötande, inflytande och att ungdomarna fårmöjlighet att utveckla sitt intresse. Inför sommaren 2009valde Västerås stad att utveckla sommarverksamheten,målgruppen var framför allt ungdomar 13-16 år. Pedagogiskanämndernas stab kan se att det har gett goda resultat,utifrån det har verksamheterna beslutat att fortsättautveckla detta för att på så sätt nå fler ungdomar.Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet har även haften starkt styrande effekt. Det beror sannolikt på att deni hög grad fångar det som är verksamhetens kärna ochdet som engagerar och driver chefer och medarbetare.Handlingsplanen sätter tydliga spår i den systematiskastyrningen och det aktiva samspelet mellan verksamheteroch beställare för att nå de uppsatta målen. Pedagogiskanämndernas stab kan se att verksamheterna på ett tydligaresätt bör identifiera sina framgångsrika modelleroch metoder. Under våren 2012 genomförde staben enny modell för uppföljning av verksamheterna. Modellenbygger på att staben i samverkan med verksamheternagenomför fördjupad uppföljning, denna modell påminnerom den som används inom förskolan. Staben har förhoppningaratt detta arbetssätt kommer att driva utvecklingenframåt ytterligare.13

Åtgärder för utveckling• Utveckla ett samspel mellan skola och fritidsgård föratt bidra till bättre måluppfyllelse och för att stötta deelever som inte får stöd från föräldrar.• Styrningen mot verksamheterna är god, men kanförbättras ytterligare genom att formulera tydligaremål samt följa upp detta genom arbetet med fördjupaduppföljning.•Verksamheterna behöver fördjupa sig i hur arbetet kringdemokrati, inflytande, genus och mångfald kan genomsyraalla verksamheter.• Öka antalet besökare i den öppna verksamheten.KoloniverksamhetKoloniverksamhet bedrivs för barn i åldrarna 7-12 årpå Västeråsgården under tre perioder med 60 barn perperiod, och på Björnöborg under tre perioder med30 barn per period. Barnen vistas tre veckor på Västeråsgården,medan vistelsetiden på Björnöborg är tolv dagar.Antalet sökande var ungefär detsamma som förra året,475 barn på totalt 270 platser. Av dessa var 51 procentflickor och 49 procent pojkar. Utifrån satsningen för barni ekonomisk utsatthet genomfördes totalt tre perioder dagkolonipå Ängsö. Två av perioderna var under en veckaoch en av perioderna var under två veckor. Totalt var det210 barn som ansökte om plats, av dessa blev 90 barnantagna till dagkoloni. Av de 90 barnen var 50 procentflickor och 50 procent pojkar.FörebyggarcentrumDe pedagogiska nämnderna har en samlad beställning vadgäller förebyggande arbete. Det drogförebyggande arbetetfinansieras av både stat och kommun. Samordningen skersom en del av de gemensamma beställningarna.Barnpiloternas grundläggande målsättning är att allabarn och ungdomar i Västerås som far illa eller riskerar attfara illa ska uppmärksammas och få hjälp. I Västerås finnscirka 500 aktiva barnpiloter.Barn, unga och vuxna fortsätter att i samma utsträckningkontakta barnombudet i olika frågor. Framför allthandlar det om mobbning och andra problem i skolan.En del av verksamheten på Förebyggarcentrum är organisationenHere 4 U, som består av vuxna och elever pågrund- och gymnasieskolor som aktivt arbetar förebyggandemot bland annat mobbning och droger. Utvärderingarav deras arbete visar på positiva effekter, bland annat enallmänt lugnare skolmiljö, högre närvaro, minskad skadegörelseoch fler engagerade elever.Förebyggarcentrum arbetar brett och mot många olikamålgrupper med alkohol- och narkotikaprevention. Den16 november 2011 tilldelades Västerås stad priset Åretsförebyggande kommun för sitt alkohol- och drogförebyggandearbete.Skolcoacherna arbetar med teambuilding i klasser,arbetslag och föräldragrupper för att öka kommunikations-och samarbetsförmågan. De stärker också ledarskapeti lärarprofessionen samt fokuserar på mål- ochlösningsfokuserat arbetssätt.FamiljecentrumFamiljecentrum finns i stadsdelarna och ska verka för attbostadsområdet ska utvecklas till den trygga stadsdelen,med goda uppväxtvillkor och ökad folkhälsa. Den skaäven bidra till att utveckla en god service i området.Den öppna förskolan som mötesplats är navet i familjecentrum.Här ska föräldrar och barn ha möjlig het attknyta nya sociala kontakter. Individ- och familjenämndenstår för den psykosociala kompetensen och avlastar denövriga socialtjänsten genom ett förebyggande arbete.Mål- och resultatuppföljning av koloniverksam -het, förebyggarcentrum och familjecentrumFamiljecentrum spelar en nyckelroll i att samordna ochleda de professionella nätverk som finns på området kringbarn- och ungdomsfrågor. De professionella nätverkenbidrar till att stärka de sociala nätverken för barn, ungaoch vuxna. Familjecentrum tar oftast initiativet tillsamverkan och fungerar som kittet mellan verksamheterpå området. Föräldravägledning, personalvägledning, stödsamtaloch föräldramöten har genomförts. Öppettidernapå öppna förskolorna varierar.Det tvärsektoriella arbetet på områdesnivå är viktigt,men svårt då organisationen i övrigt är sektorsuppdelad.Åtgärder för utveckling• Arbetet med implementering av handlingsplanen fördet förebyggande arbetet fortgår även under 2013.14

FÖRSKOLEKLASSI Västerås ska övergången mellan förskola och skolaleda till att olika lärkulturer möts och att nya samarbetsformersom gynnar barns lärande utvecklasFörskoleklassen ska kombinera två kulturer: grundskolansoch förskolans. Lek, skapande, ett temainriktat arbetssättoch barnens egen nyfikenhet står, liksom i förskolan, icentrum för den pedagogik som används i förskoleklassen.I förskoleklassen tränas språk och matematik mycket,även genom sånger, rim och ramsor. Elevernas språktränas med olika modeller och metoder, där exempelvisBornholmsmodellen förekommer på många skolor.Genom högläsning och att reflektera kring böckerna medeleverna tränas läsförståelsen. Flera enheter anger attmånga barn, ibland mer än hälften, kan läsa när de börjari årskurs 1. Praktisk matematik kommer ofta in i förskoleklassen.På många enheter framförs att det är viktigt attleken förblir central.GRUNDSKOLAI Västerås ska alla elever nå sin fulla potential och nåminst godkänt betyg i alla ämnenAntalet grundskolor i Västerås har ökat under 2012 från55 till 57. Ökningen har skett i fristående skola, medanantalet kommunala grundskolor är oförändrat. De kommunalaskolorna är 40 och de fristående skolorna 17.Utöver detta finns kommunala grundskolor i kommundelenSkultuna.Verksamhet 2010 2011 2012Grundskolor 54 55 57- varav kommunala 40 40 40- varav fristående 14 15 17PERSONALTÄTHET I GRUNDSKOLAN (15 OKTOBER)2010 2011 2012Grundskola (lärare/100 elever) * 8,5 7,8 7,8 **Riksgenomsnitt, kommunal grundskola 8,3 7,4 ***Källa: Skolverket* Endast huvudmannens skolor (kommunala).** Uppgifter 15 oktober. Ej officiella siffror för 2012, Västeråsinrapporterade uppgifter till SCB.*** För 2012 finns inga officiella siffror för riket som helhet ännu.Volymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal barn och elever,efterfrågan och kostnader för förskoleklass och grundskola.Förskoleklass och grundskola 2010 2011 2012Totalt antal elever i förskoleklass-årskurs 9* 14 159 14 164 14 280- varav i fristående skolor i Västerås 2 214 2 345 2 621- varav i annan kommun** 180 170 169Andel i fristående skolor i Västerås (%) 15,6 16,6 18,4Andel i annan kommun (%) 1,3 1,2 1,2Nettokostnad förskoleklass-årskurs 9, Mkr 1 033,2 1 051,0 1 085,0Nettokostnad per elev, kr 73 000 74 200 76 000* Inklusive fristående och annan kommun.** Kommunala och fristående skolor i annan kommun.År 2012 var antalet elever i förskoleklass och grundskola14 280, en ökning med drygt 100 elever från föregåendeår. Det innebär att elevtalen börjat öka efter en långperiod med sjunkande elevtal. De sjönk med nästan 1 000elever på fem år fram till 2011. Det har dock varit storaskillnader mellan de olika åldersgrupperna under 2012.Förskoleklass har haft en liten ökning och årskurs 1-3 harökat med cirka 150 elever. Antal elever i årskurs 4-6 har15

Årskurs 5RESULTAT FRÅN GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 5 I SAMTLIGASKOLOR, ELEVSVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Jag trivs i skolan 4,27 3,53 3,522 Jag är trygg i skolan 4,44 3,62 3,633 Jag har arbetsro i skolan 3,72 2,99 3,02PEDAGOGISKT ARBETE4 Skolarbetet gör mig så nyfiken att . 2,80 3,00jag får lust att lära mig mer5 Lärarna i min skola hjälper mig i . 3,70 3,70skolarbetet om jag behöver det6 Mina lärare förväntar sig att jag . 3,06 3,80ska nå målen7 Jag är med och påverkar min 4,41 3,29 3,71individuella utvecklingsplan8 Min individuella utvecklingsplan 4,41 3,13 3,58har betydelse för min utvecklingi skolan9 Jag får veta hur det går för mig i . 3,29 3,50skolarbetet10 Skolan har gett mig god kunskap . . 3,50om studie- och yrkeslivetANSVAR OCH INFLYTANDE11 Lärarna i min skola tar hänsyn till . 3,02 3,35elevernas åsikter12 Jag får vara med och påverka hur 3,92 2,74 3,03vi arbetar i skolan13 Jag vet vad jag ska kunna för att 4,31 3,28 3,41nå målen i skolanNORMER OCH VÄRDEN14 På min skola pratar personal och 4,41 3,45 3,58elever ofta om hur vi ska vara motvarandra15 Personalen i skolan arbetar 4,37 3,29 3,52aktivt för att inte någon elev skabehandlas illa16 Har du blivit mobbad av elev/ 12,00 10,00 9,00elever i skolan? (%)17 Har du blivit mobbad av vuxen/ 2,00 2,00 2,00vuxna i skolan? (%)18 Har elev/elever sagt främlingsfientliga15,00 14,00 13,00ord till dig? (%)19 Min skola har en plan mot 83,00 52,00 46,00kränkande behandling/likabehandlingsplan(%)20 Jag har av privatekonomiska skältvingats att avstå från en aktivitetsom skolan anordnat under detsenaste året (%). . 2,00Fråga 2010 2011* 2012*ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN21 Jag är nöjd med bemötandet jag 4,36 3,48 3,45får i skolan22 Jag är nöjd med verksamheten i 4,35 3,43 3,42skolanSvarsfrekvens (%) 88,30 87,40 87,10Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Frågor om trivseln och tryggheten i skolan fick precis somtidigare år höga betyg, 3,52 respektive 3,63. Det högstabetyget (3,80) fick frågan om lärarna förväntade sig atteleven ska nå målen i alla ämnen. Lägst betyg får frågornaom skolarbetet gör eleven så nyfiken att den får lust attlära mer (3,00), om eleven har arbetsro i skolan (3,02)och om eleven får vara med och påverka hur de arbetar iskolan (3,03). Dessa frågor hade lägst betyg även förra året.Få elever, cirka hälften av dem, uppger att deras skola haren plan mot diskriminering och kränkande behandling.Två nya frågor finns med detta år. Om eleverna uppleveratt skolan gett dem god kunskap om studie- och yrkeslivetoch där har eleverna gett betyget 3,50. Den andra fråganhandlar om eleverna tvingats avstå från någon aktivitetsom skolan anordnat på grund av privatekonomiska skäloch två procent av eleverna i årskurs 5 har uppgett det.18

Årskurs 8RESULTAT FRÅN GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 8 I SAMTLIGASKOLOR, ELEVSVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Jag trivs i skolan 4,27 3,35 3,382 Jag är trygg i skolan 4,39 3,48 3,513 Jag har arbetsro i skolan 3,51 2,74 2,73PEDAGOGISKT ARBETE4 Skolarbetet gör mig så nyfiken att . 2,25 2,42jag får lust att lära mig mer5 Lärarna i min skola hjälper mig . 3,22 3,24skolarbetet om jag behöver det6 Mina lärare förväntar sig att jag . 3,05 3,60ska nå målen7 Jag är med och påverkar min 4,28 3,07 3,44individuella utvecklingsplan8 Min individuella utvecklingsplan 4,06 2,71 3,18har betydelse för min utvecklingi skolan9 Jag får veta hur det går för mig i . 3,20 3,26skolarbetet10 Skolan har gett mig god kunskap . . 3,26om studie- och yrkeslivetANSVAR OCH INFLYTANDE11 Lärarna i min skola tar hänsyn till . 2,61 2,95elevernas åsikter12 Jag får vara med och påverka hur 3,41 2,38 2,57vi arbetar i skolan13 Jag vet vad jag ska kunna för att 4,13 3,05 2,99nå målen i skolanNORMER OCH VÄRDEN14 På min skola pratar personal och 3,65 2,76 2,96elever ofta om hur vi ska vara motvarandra15 Personalen i skolan arbetar 3,75 2,74 3,09aktivt för att inte någon elev skabehandlas illa16 Har du blivit mobbad av elev/ 7,00 8,00 7,00elever i skolan? (%)17 Har du blivit mobbad av vuxen/ 5,00 6,00 4,00vuxna i skolan? (%)18 Har elev/elever sagt främlingsfientliga18,00 21,00 20,00ord till dig? (%)19 Min skola har en plan mot 67,00 37,00 39,00kränkande behandling/likabehandlingsplan(%)20 Jag har av privatekonomiska skältvingats att avstå från en aktivitetsom skolan anordnat under detsenaste året (%). . 5,00Fråga 2010 2011* 2012*ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN21 Jag är nöjd med bemötandet jag 3,91 3,15 3,15får i skolan22 Jag är nöjd med verksamheten i 3,91 2,98 2,99skolanSvarsfrekvens (%) 74,40 82,40 84,80Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Eleverna i årskurs 8 har gett lägre betyg på alla frågorjämfört med eleverna i årskurs 5. Frågan om lärarna förväntarsig att eleverna ska nå målen i alla ämnen har fåttett betydligt högre betyg i år jämfört med förra året, 3,60jämfört med 3,05. Det är också den frågan som har fåtthögst betyg 2012. Därefter kommer frågorna om trivselnoch tryggheten i skolan som precis som tidigare år fåtthöga betyg, 3,38 respektive 3,51. Lägst betyg får frågornaom skolarbetet gör eleven så nyfiken att den får lust attlära mer (2,42) och om eleven får vara med och påverkahur de arbetar i skolan (2,57).Fortfarande är det en hög andel elever, 20 procent, somhar uppgett att andra elever sagt främlingsfientliga ord tilldem i skolan under det senaste läsåret. Andelen elever iårskurs 8 som anser sig vara mobbad av elev/elever ochav vuxna i skolan är i stort densamma som i fjol. Andelenelever som uppger att deras skola har en plan mot diskrimineringoch kränkande behandling är även den i stortsett densamma som i fjol, 39 procent.Resultat i årskurs 9GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE FÖRDELAT PÅ HUVUDMANGenomsnittligt meritvärde 2010 2011 2012Kommunala skolor i Västerås 208,3 211,7 206,7Fristående skolor i Västerås 235,7 220,0 228,1Samtliga skolor i Västerås 212,6 213,2 211,4Riksgenomsnitt, samtliga 208,8 210,6 211,4skolor och huvudmänKälla: Siris, Skolverket.Det genomsnittliga meritvärdet ökade successivt mellan2005 och 2011, men har sedan sjunkit sedan förra året.Det är en stor skillnad mellan meritvärdet bland dekommunala skolorna och de fristående skolorna. Ävenvariationen mellan elevers meritpoäng i de olika skolornafortsätter att vara stor. Meritvärdet för de olika skolornasträcker sig från drygt 175 poäng till närmare 242 poäng.Flickor har ett högre meritvärde på 225 poäng, jämfört19

ANDEL ELEVER SOM NÅTT BEHÖRIGHET TILL NATIONELLTPROGRAM FÖRDELAT PÅ HUVUDMANA andel (%) elever behöriga tillgymnasieskolan i Västerås 2012högskoleförberedande prograntalEkonomiOrganisation elever Yrkes- humanist Naturvhuvudman i åk 9 program Estetiskt Samhälls TeknikVästerås totalt 1 530 84,9 84,8 83,8 80,7- varav kommunala 1 197 83,0 82,6 82,0 78,8- varav fristående 333 91,6 91,0 90,4 87,7Riket totalt 100 521 87,5 86,5 85,0 83,4Källa: Siris, Skolverket.Det finns en stor variation mellan skolornas resultatoch även en stor variation inom skolan och mellan eleverna.Det är bekymmersamt att ämnesresultaten varierarmellan skolorna, och detta måste följas vidare och diskuterasdå skolan har en kompensatorisk roll. Trots storainsatser för att förbättra resultaten i matematik har inteandelen elever som nått målen ökat, utan återigen minskatfrån 92 procent till 88 procent under det senaste året.Färre elever nådde en behörighet till de högskoleförberedandegymnasieprogrammen jämfört med 2011, då85 procent nådde behörighet till dessa program 2012jämfört med 89 procent 2011.Behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedandeprogram uppgick 2012 till närmare 85 procent, varav friståendeskolor hade en högre andel behöriga elever (cirka92 procent) jämfört med de kommunala skolorna (83 procent).Från och med 2011 ändrades behörighetskraven tillgymnasieskolans program och det går därför bara att jämföraett år bakåt i tiden. Totalt varierar andelen behörigatill de olika programmen mellan cirka 81- 85 procent. Defristående skolorna har fler behöriga elever jämfört medde kommunala skolorna. Andelen icke behöriga elever ärdrygt 15 procent, vilket är en ökning jämfört med förraåret då andelen var elva procent.Sammanfattande analys av mål- och resultatuppföljninginom grundskolanFärre elever än tidigare i årskurs 5 uppger att deras skolahar en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan.I övrigt har de flesta frågor en positiv utvecklingbåde i årskurs 5 och 8 jämfört med förra året. Dock ärandelen elever som uppger att de blivit mobbade av annanelev det senaste läsåret fortfarande hög. Nio procentav eleverna i årskurs 5 uppger att de blivit mobbade avannan elev och motsvarande siffra för årskurs 8 är sjuprocent.Andelen elever som nått målen i alla ämnen är densammasom förra året, men det finns skillnader mellan dekommunala och de fristående skolorna. Färre elever nårmålen i flera av de olika ämnena och överlag har pojkarnasvårare att nå målen jämfört med flickorna.Åtgärder för utvecklingMåluppfyllelsen behöver fortsätta studeras, analyserassamt åtgärdas för att få en positiv utveckling. Detta gällerinte minst ur ett likvärdighetsperspektiv.Åtgärder har vidtagits inför budget 2013 för att säkerställaatt barn i behov av särskilt stöd får det stöd de harrätt till och att barn- och ungdomsnämndens prioriteringav riktade insatser får genomslag i verksamheten.Barn- och ungdomsnämnden fattade i oktober 2012beslut om att göra en fördjupad analys av hur undervisningeni tre skolor överensstämmer med framgångsfaktoreri undervisningen, enligt rapport från Skolinspektionen(Dnr 2010:1284). Nämnden får en rapport i januari 2013.Skolinspektionen har under 2012 gjort en kvalitetsgranskningav kommuners resursfördelning och arbetemot segregationsnegativa effekter i skolväsendet. Västeråskommun är en av 30 granskade kommuner. Rapportkommer i januari 2013.De ovan beskrivna rapporterna kommer att vara viktigabidrag i det fortsatta arbetet med skolutvecklingen iVästerås.21

GRUNDSÄRSKOLAI Västerås ska alla nå sin fulla potential och gespraktiska och teoretiska kunskaper för att klara ettsjälvständigt vuxenlivAntal elever inom särskolan har minskat under året.Diskussioner har påbörjats med särskolans rektorer omeventuella organisationsförändringar.Volymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal elever, efterfråganoch kostnader för grundsärskola.Grundsärskola 2010 2011 2012Antal elever i grundsärskola 287 256 242 **förskoleklass-årskurs 10*Integrerade i grundskola 14 12 18Nettokostnad grundsärskola, Mkr 120,1 116,4 106,0Nettokostnad per elev 418 500 454 700 437 900 *** Inklusive fristående och annan kommun.** Från och med 2012 inklusive integrerade i grundskolan.Antal elever i grundsärskola har fortsatt att minska. År2012 gick 242 elever i grundsärskola. Siffran visar bådeelever i Västerås och de som finns i annan kommun ellerhos annan fristående utförare. I grundsärskolan finnselever som väljer att gå integrerade i grundskolan ochdet antalet har ökat under 2012 till 18 elever, efter att haminskat under de senaste åren. Nettokostnaden per elevi grundsärskola (inklusive integrerade i grundskolan) år2012 uppgår till 438 000 kronor.Mål- och resultatuppföljning inomgrundsärskolanBETYGSFÖRDELNING I OLIKA ÄMNEN I GRUNDSÄRSKOLANSÅRSKURS 9 OCH 10*2010 2011 2012ej ej ejnått nått nåttÄmnen VG G målen VG G målen VG G målenBild 64,0 36,0 0,0 30,3 69,7 0,0 27,3 63,6 9,1Engelska 56,0 44,0 0,0 23,5 76,5 0,0 18,2 77,3 4,5Hem- och kon- 64,0 36,0 0,0 39,4 54,5 6,1 40,9 40,9 18,2sumentkunskapIdrott och hälsa 33,3 66,7 5,0 34,4 53,1 12,5 40,9 45,5 13,6Matematik 28,0 72,0 0,0 41,2 58,8 0,0 27,3 68,2 4,5Musik 40,0 60,0 0,0 26,5 70,6 2,9 50,0 45,5 4,5Naturoriente- 44,0 56,0 0,0 35,3 64,7 0,0 22,7 72,7 4,5rade ämnenSamhällsorien- 56,0 44,0 0,0 41,2 58,8 0,0 38,1 61,9 0,0terade ämnenSlöjd 52,0 48,0 0,0 58,8 41,2 0,0 69,6 26,1 4,3Svenska 48,0 52,0 0,0 38,2 61,8 0,0 27,3 68,2 4,5Teknik . . . . . . 0,0 87,5 12,5Totalt 48,8 51,2 0,0 36,9 61,0 2,1 36,0 57,0 7,0Källa: IST Analys, december 2012.G = Godkänt VG = Väl godkänt. = data saknas.*Av de som avslutar grundsärskolan och tar ut ett slutbetyg.För elever som avslutar sin utbildning i grundsärskolan,och som tar ut slutbetyg, redovisas mycket goda betygsresultat.Betygsstatistiken visar att drygt nio av tio elevernått målen i alla ämnen under det senaste året trots attandelen sjunkit något sedan 2011. Hem- och konsumentkunskap,idrott och hälsa och teknik är de ämnen därflest elever inte når målen.Normer och värdenTabellen på nästa sida visar resultat från PN-enkäten(pedagogiska nämndernas skolenkät) och ska ge en bildav trivsel, mobbning, främlingsfientlighet och inflytande iskolor i Västerås.22

RESULTAT FRÅN GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 4-10, ELEVSVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Jag trivs i skolan 4,32 3,44 3,442 Jag är trygg i skolan 4,55 3,64 3,663 Jag har arbetsro i skolan 4,05 3,32 3,14PEDAGOGISKT ARBETE4 Skolarbetet gör mig så nyfiken att . 3,27 3,59jag får lust att lära mig mer5 Lärarna i min skola hjälper mig i . 3,78 3,95skolarbetet om jag behöver det6 Mina lärare förväntar sig att jag . 3,87 3,91ska nå målen7 Jag är med och påverkar min 4,08 3,67 3,68individuella utvecklingsplan8 Min individuella utvecklingsplan 4,39 3,68 3,91har betydelse för min utvecklingi skolan9 Jag får veta hur det går för mig i . 3,62 3,73skolarbetet10 Skolan har gett mig god kunskap . . 3,73om studie- och yrkes livetANSVAR OCH INFLYTANDE11 Lärarna i min skola tar hänsyn till . 3,63 3,51elevernas åsikter12 Jag får vara med och påverka hur 4,18 3,38 3,31vi arbetar i skolan13 Jag vet vad jag ska kunna för att 4,24 3,66 3,66nå målen i de olika ämnenaNORMER OCH VÄRDEN14 På min skola pratar personal och 4,52 3,73 3,75elever ofta om hur vi ska vara motvarandra15 Personalen i skolan arbetar 4,62 3,79 3,75aktivt för att inte någon elev skabehandlas illa16 Har du blivit mobbad av elev/ 10,00 12,00 15,00elever i skolan? (%)17 Har du blivit mobbad av vuxen/ 3,00 0,00 0,00vuxna i skolan? (%)18 Har elev/elever sagt främlingsfientliga13,00 15,00 18,00ord till dig? (%)19 Min skola har en plan mot 76,00 57,00 65,00kränkande behandling/likabehandlingsplan (%)20 Jag har av privatekonomiska skäl . . 5,00tvingats att avstå från en aktivitetsom skolan anordnat under detsenaste året (%)ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅ VERKSAMHETEN21 Jag är nöjd med bemötandet jag 4,58 3,51 3,62får i skolan22 Jag är nöjd med verksamheten i 4,53 3,56 3,59skolanSvarsfrekvens (%) 78,20 82,40 94,30Överlag ger eleverna ett högt betyg på flertalet av frågeställningarna,de flesta frågor har ett betyg på över 3,5 påden fyrgradiga skalan. Eleverna är nöjda med verksamhetenoch bemötandet i skolan, båda påståendena har ettresultat över 3,5. Även frågorna om personalen arbetaraktivt för att inte någon elev ska behandlas illa och ompersonalen och eleverna ofta pratar om hur de ska varamot varandra har ett högt resultat, båda fick 3,75 på denfyrgradiga skalan.Oroande är att arbetsron har ett betydligt lägre betyg(3,14) och har försämrats sedan förra året. Oroande ärockså att mobbningen fortfarande är hög och dessutomökat jämfört med tidigare år, 15 procent av eleverna uppgeratt de har blivit mobbade av andra elever. Glädjandeär att ingen elev uppgivit att de blivit mobbade av vuxnapå skolan. Det har skett en kraftig ökning av elever somuppger att det har sagts främlingsfientliga ord till demi skolan under 2009-2012. Ökningen har gått från sjuprocent år 2009 till 18 procent 2012.Åtgärder för utveckling• Enheterna fortsätter att utveckla arbetet med ökadmåluppfyllelse.Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.23

verksamhet i mindre enheter och lokaler anpassades ochrenoverades i Rudbeckianska gymnasiet.Widénska gymnasiet fick möjlighet att starta Nationelltgodkänd idrottsutbildning (NIU) inom ytterligare enidrott, amerikansk fotboll, och kan nu erbjuda åtta olikaidrotter; bandy, fotboll, amerikansk fotboll, friidrott,gymnastik, handboll, ishockey och innebandy inomkonceptet. Utöver detta öppnades ett speciellt testcentrumknutet till skolan och en första kvalitetsgranskninggentemot de nationellt uppsatta kvalitetskriteriernagenomfördes med gott resultat.Gymnasiesamverkan i länet har diskuterats vidVästmanlands kommuner och landstings presidiemötenoch övriga träffar, befintliga avtal har utvecklats att omfattaäven särskola 2013. Den mest konkreta samverkansformenär att Västerås stad tillsammans med Ridskolani Strömsholm hos Skolverket ansöker om att få startaridsportutbildning under Widénska gymnasiet.Gymnasiemässan firade 2012 tioårsjubileum och förförsta gången hade utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenen egen monter, som var bemannad av politikeroch tjänstemän under hela mässan. Arrangemanget uppskattadesav såväl mässbesökare som politiker.Mål- och resultatuppföljning inomgymnasieskolanANDEL ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA FÖRDELATPER HUVUDMAN2010 2011 2012Andel elever med behörighet till 83,8 82,4 85,4högskola från nationella program*Andel elever med behörighet till 88,2 95,2 87,8högskola från specialutformade program*Andel elever med behörighet till 85,9 87,0 89,1högskola från fristående skolor*Andel elever med behörighet till 84,6 84,6 87,0högskola från samtliga skolor i Västerås*Riksgenomsnitt (samtliga 86,8 87,1 86,7skolor i landet)Källa: Siris, Skolverket.* Andel beräknad på de elever som fick slutbetyg.Andelen elever med grundläggande behörighet tillhög skolan från samtliga skolor i Västerås har från 2003till 2009 varit närmare 91 procent. Därefter skedde enförsämring under åren 2010 och 2011. Under 2012 ökadeandelen behöriga elever till högskola till 89 procent.ANDEL ELEVER BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA RESPEKTIVE LÄSÅR*Program 2010 2011 2012Nationella programBarn- och fritidsprogrammet 85,3 100 88,0Byggprogrammet 76,1 63,8 80,3Elprogrammet 100,0 66,7 92,6Energiprogrammet 78,9 86,7 84,6Estetiska programmet 94,7 87,3 93,2Fordonsprogrammet 70,8 63,0 70,3Handels- och administrationsprogrammet 71,9 66,7 80,0Hantverksprogrammet 87,1 84,6 92,9Hotell- och restaurangprogrammet 35,0 52,8 63,4Industriprogrammet .. 92,3 ..Livsmedelsprogrammet .. .. 84,6Medieprogrammet . 67,9 ..Naturvetenskapsprogrammet 95,7 94,3 98,1Omvårdnadsprogrammet 72,2 75,0 73,7Samhällsvetenskapsprogrammet 92,9 92,5 94,2Teknikprogrammet 95,8 88,2 75,0Summa nationella program 83,8 82,4 85,4Individuellt program . . .Specialutformade program 88,2 95,2 87,8Summa utbildningar vid fristående skolor 85,9 87,0 89,1Gymnasieskolan totalt 84,6 84,6 87,0Källa: Siris, Skolverket.. = data saknas... = resultatet baseras på färre än tio elever och redovisas ej.* Andel beräknad på de elever som fick slutbetyg.Bland de nationella programmen ökade andelen behörigaelever till högskolan under 2012 på nio av de 14 programmensom går att jämföra med 2011. Inom de nationellaprogrammen 2011 var det elprogrammet, estetiskaprogrammet, hantverksprogrammet, naturvetenskapsprogrammetoch samhällsvetenskapsprogrammet som hadeflest andel högskolebehöriga elever, alla över 90 procent.Hotell- och restaurangprogrammet, fordonsprogrammetoch omvårdnadsprogrammet hade minst andel högskolebehöriga.ANDEL ELEVER MED SLUTBETYG INOM FYRA ÅR FÖRDELATPER HUVUDMAN2010 2011 2012Andel elever med slutbetyg 78,8 82,1 82,1från nationella programAndel elever med slutbetyg från 90,5 81,9 83,2specialutformade programAndel elever med slutbetyg från 16,5 14,3 17,1individuellt programAndel elever med slutbetyg från 77,5 82,4 82,9fristående skolorAndel elever med slutbetyg från 74,2 75,7 76,4samtliga skolor i VästeråsRiksgenomsnitt (samtliga 76,0 76,0 76,7skolor i landet)Källa: Siris, Skolverket.25

Fråga 2010 2011* 2012*20 Jag har av privatekonomiska skäl . . 6,00tvingats att avstå från en aktivitetsom skolan anordnat under detsenaste året (%)ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN21 Jag är nöjd med bemötandet jag 3,96 3,17 3,25får i skolan22 Jag är nöjd med verksamheten i 3,73 2,99 3,04skolanSvarsfrekvens (%) 66,70 67,80 60,30Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Frågor om trivseln och tryggheten i skolan fick precis somtidigare år bland de högsta betygen, 3,39 respektive 3,62.Frågan om lärarna förväntar sig att eleverna ska nå måleni alla ämnen har ökat tydligt sedan förra året och fick nubetyget 3,53. Lägst betyg får frågorna om skolarbetet göreleven så nyfiken att den får lust att lära mer (2,46) ochfrågorna om personal och elever ofta pratar om hur de skavara mot varandra (2,58).Andelen elever som uppger att andra elever sagt främlingsfientligaord till dem i skolan under det senaste läsårethar minskat från 13 procent till tio procent. Andelenelever i gymnasieskolan som anser sig vara mobbad avelev/elever är oförändrad sedan flera år tillbaka och liggerpå fyra procent. Däremot har andelen elever som uppgettatt de har blivit mobbade av vuxen/vuxna minskat ytterligarei år och är nu fyra procent.Åtgärder för utveckling• Utvecklingsarbetet med gymnasiereformen GY 2011måste fortsätta och förstärkas.• Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska utvecklas ochvissa gymnasieskolors näringslivskontakter behöverstärkas.• Arbetet för att inkludera särskoleelever i den ordinariegymnasieskolan intensifieras.• Andel elever som erhållit högskolebehörighet har ökatoch denna positiva utveckling måste bibehållas ellerförbättras.• Fokus behöver läggas på att skapa en likvärdig utbildningi Västerås eftersom variationerna mellan bådeprogram och skolor är stora.• Projektarbete är ett av de ämnen som eleverna tycks hasvårast att nå kunskapskraven i. Anledningen till dettamåste analyseras och insatser vidtas.Sammanfattande analys av mål- ochresultatuppföljning inom gymnasieskolanBåde andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolaninom fyra år och andelen elever som blir behöriga tillhögskolestudier har ökat bland de nationella programmen.Betygspoängen är densamma som den varit underde senaste åren, det vill säga runt 14. Trots ökningenav andelen behöriga elever till högskolan och andelenelever med slutbetyg finns det en stor variation mellan deolika programmen gällande elevresultaten, både när detgäller andelen elever med behörighet och programmensgenomsnittliga betygspoäng. Eleverna uppger i stort settsamma resultat som 2011 på enkätfrågorna om blandannat trygghet och trivsel. Fler har uppgett att skolan haren plan mot diskriminering och kränkande behandling.Sex procent av gymnasieleverna har uppgett att de tvingatsavstå från en aktivitet som skolan anordnat under detsenaste året av privatekonomiska skäl.27

GYMNASIESÄRSKOLAI Västerås ska alla elever förberedas för ett självständigtvuxenliv när det gäller arbete, boende och fritidHösten 2013 träder den nya gymnasiesärskolan i kraft fulltut. Särskolan organiseras då i nationella och individuellaprogram.De nationella programmen integreras då i gymnasieskolani samverkan med motsvarande gymnasieprogram.Detta innebär att samtliga gymnasieskolor kommer att haintegrerad gymnasiesärskola. Individuella program organiserasi en särskild skolenhet, Lidmanska gymnasiet.Redan 2012 flyttade gymnasiesärskolan ut från Vedbooch inkluderingen påbörjades. De nationella programmentillhör nu respektive gymnasierektor och arbetet med attförbereda den övergripande reformen 2013 är i full gång.Under hösten invigdes nya Lidmanska gymnasiet isödra delen av byggnaden på Mälardalens högskola.Här inryms indivi duella program, även gymnasieeleversom tidigare gått sin gymnasietid i Sofiaskolan finns nuintegrerade i skolan.Volymer, efterfrågan och kostnaderTabellen nedan ger en överblick av antal elever, efterfråganoch kostnader för gymnasiesärskola.Gymnasiesärskola 2010 2011 2012Antal elever i gymnasiesärskola 157 165 175Nettokostnad gymnasiesärskola, Mkr 46,3 48,9 49,8Nettokostnad per elev, kr 294 900 296 400 285 000Antal elever i gymnasiesärskola har ökat något under2012 till totalt 175, varav 22 är elever i gymnasiesärskolai annan kommun. Nettokostnaden per elev i gymnasiesärskolauppgår år 2012 till 285 000 kronor.Mål- och resultatuppföljning inomgymnasiesärskolanANDEL ELEVER MED SLUTBETYG FÖRDELAT PÅ ÅR, PROGRAMOCH BETYG2011 2012Program vg g IG VG G IGFordonsprogrammet 15,4 84,6 0 19,2 80,8 0Hotell- och restaurang- 34,8 65,2 0 41,9 58,1 0programmetMedia, handel 26,5 73,5 0 29,7 70,3 0Individuellt program 15,7 84,3 0 24,5 75,5 0Totalt 24,6 75,4 0 28,7 71,3 0Källa, IST Analys december 2012.IG = Icke godkänt G = Godkänt VG = Väl godkäntAndelen elever som fick betyget Väl godkänt i sitt slutbetygi gymnasiesärskolan 2012 har ökat på alla program.Den högsta andelen Väl godkänt är satta på hotell- ochrestaurangprogrammet, där 42 procent fick Väl godkänt isitt slutbetyg.Normer och värdenTabellen nedan visar resultat från PN-enkäten (pedagogiskanämndernas skolenkät) och ska ge en bild av trivsel,trygghet samt inflytande i gymnasiesär skolan i Västerås.Elever i gymnasiesärskolan årskurs 1-4 ingår i enkäten.RESULTAT FRÅN GYMNASIESÄRSKOLAN, ELEVSVARFråga 2010 2011* 2012*TRYGGHET OCH TRIVSEL1 Jag trivs i skolan 4,26 3,54 3,502 Jag är trygg i skolan 4,53 3,54 3,683 Jag har arbetsro i skolan 4,07 3,26 3,23PEDAGOGISKT ARBETE4 Skolarbetet gör mig så nyfiken att . 3,15 3,20jag får lust att lära mig mer5 Lärarna i min skola hjälper mig i . 3,69 3,77skolarbetet om jag behöver det6 Mina lärare förväntar sig att jag . 3,62 3,66ska nå målen7 Jag är med och påverkar min 4,28 3,51 3,63individuella utvecklingsplan8 Min individuella utvecklingsplan 4,32 3,50 3,65har betydelse för min utvecklingi skolan9 Jag får veta hur det går för mig i . 3,54 3,56skolarbetet10 Skolan har gett mig god kunskap . . 3,56om studie- och yrkeslivet11 Skolan har gett mig god kunskapom boendefrågor och fritid. . 3,5028

Fråga 2010 2011* 2012*ANSVAR OCH INFLYTANDE12 Lärarna i min skola tar hänsyn till . 3,59 3,62elevernas åsikter13 Jag får vara med och påverka hur 4,14 3,61 3,44vi arbetar i skolan14 Jag vet vad jag ska kunna för att 4,22 3,53 3,46nå målen i de olika ämnenaNORMER OCH VÄRDEN15 På min skola pratar personal och 4,34 3,62 3,68elever ofta om hur vi ska vara motvarandra16 Personalen i skolan arbetar 4,52 3,66 3,70aktivt för att inte någon elev skabehandlas illa17 Har du blivit mobbad av elev/ 5,00 5,00 7,00elever i skolan? (%)18 Har du blivit mobbad av vuxen/ 2,00 1,00 3,00vuxna i skolan? (%)19 Har elev/elever sagt främlingsfientliga6,00 7,00 4,00ord till dig? (%)20 Min skola har en plan mot 78,00 65,00 73,00kränkande behandling/likabehandlingsplan(%)21 Jag har av privatekonomiska skäl . . 3,00tvingats avstå från en aktivitetsom skolan anordnat under detsenaste året (%)ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅVERKSAMHETEN22 Jag är nöjd med bemötandet jag 4,44 3,51 3,55får i skolan23 Jag är nöjd med verksamheten i 4,50 3,47 3,50skolanSvarsfrekvens (%) 89,00 85,00 88,0att deras skola har en plan för kränkande behandling/likabehandlingsplan jämfört med förra året, 73 procentuppger att en sådan finns.Åtgärder för utveckling• Speciellt fokus läggs på kompetensutveckling avrektorer, så hela särskoleproblematiken står klar.• Arbetet med att utveckla verksamheten så att helagymnasieskolan ses som en resurs med inkludering iVästerås stads samtliga kommunala gymnasieskolorsom mål fortsätter, det strategiska målet att inkluderagymnasiesärskolan i gymnasieskolan kvarstår.• Ett prioriterat utvecklingsområde är kompetensförsörjningenför samtlig personal inom gymnasiesärskolan,kopplat till det stora förändringsarbete skolformen stårinför. Gymnasiesärskolan har själva satt upp följandemål för sitt utvecklingsarbete 2010-2015:– Möjlighet till inkludering av hela program.– Utökad möjlighet för elever att läsa del av kurser ochprogram.– Fortbildning i specialpedagogik med inriktning utvecklingsstörningför pedagoger i den kommunalagymnasieskolan.– Klargöra de praktiska förutsättningarna förmottagande.Källa: PN-enkät 2012, Västerås stad, Pedagogiska nämndernas stab.. = data saknas.* OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011.Överlag får de flesta frågeställningar höga resultat. Mångaelever upplever att de får vara med och påverka arbetssätteti skolan och att de får hjälp av sina lärare om deär i behov av det. Eleverna uppger också i hög grad attde får vara med och bestämma sina individuella utvecklingsplaner,och de känner att utvecklingsplanerna har enbetydelse för deras utveckling. Detta är i linje med måleti utbildningsplanen, där det poängteras att alla elever skaha en individuellt anpassad studieplan. Däremot så hararbetsron ett av de lägre betygen 3,23 och frågan om skolarbetetväcker nyfikenheten att lära mer fick 3,20. Mobbningenbland eleverna har ökat jämfört med föregåendeår, från fem procent till sju procent. Även mobbningenfrån vuxna i skolan har ökat, från en procent till tre procent.Färre uppger att andra elever sagt främlingsfientligaord till dem jämfört med föregående år. Fler elever uppger29

VUXENUTBILDNING/EFTERGYMNASIALUTBILDNINGI Västerås ska alla som påbörjar en kommunalvuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrareeller särskild utbildning för vuxna nå målen enligt sinindividuella studieplanKommunal vuxenutbildning består av grundläggandevuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.Varje kommunmedborgare har rätt attdelta i grundläggande vuxenutbildning från och medandra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20år och saknar färdigheter som normalt uppnås i grundskolan.Det kommunala ansvaret går i huvudsak ut på atterbjuda vuxna samma möjligheter till grundläggandeoch gymnasiala studier som ungdomar har. Västerås staduppfyller kraven på uppsökande och genomförande avutbildning på grundläggande nivå på ett mycket bra sättoch tillhör de bästa bland jämförbara kommuner när detgäller grundskolekompetens.Västerås stad erbjuder ett mycket brett utbud av gymnasialayrkesutbildningar för vuxna. En del av den eftergymnasialautbildningen är yrkeshögskoleutbildningarna. Frånlänet lämnades 22 nya ansökningar in under hösten 2012.Av dessa beviljades nio starttillstånd. Fem utbildningarär placerade i Västerås. Det betyder att 40 procent av ansökningarnabeviljats, vilket är ett bra resultat i jämförelsemed andra län. Detta är troligen ett resultat av satsningenYrkeshögskola i Mälardalen, där länet deltar i ett trelänsprojektför att stimulera till fler YH-utbildningar.Andelen studerande med kort tidigare utbildninghar ökat under året, vilket leder till att resultaten försämrasoch att den totala studietiden blir längre för destuderande.Verksamhet 2010 2011 2012Vuxenutbildare 16 15 20- varav kommunala 4 3 5- varav fristående 12 12 15Volymer, efterfrågan och kostnaderTabeller nedan visar antal studeranden, efterfrågan ochkostnader för vuxenutbildning/eftergymnasial utbildning.Vuxenutbildning 2009 2010 2011Antal elever i vuxenutbildning* 3 663 3 093 4 494Heltidsstuderanden i grundläggande vux** 504 656 490Heltidsstuderanden i gymnasial vux** 1 042 1 682 1 469Antal elever i svenska för invandrare,* 1 237 1 711 1 361Antal elever i särskild utbildning för vuxna 45 45 45Nettokostnad grundläggande vux, Mkr 17,8 17,4 15,7Nettokostnad gymnasial vux, Mkr 43,9 25,0 34,7Nettokostnad svenska för invandrare, Mkr 14,6 11,3 11,8Nettokostnad särskild utbildning för vuxna, Mkr 2,0 1,9 1,8* Antal personer som deltagit i utbildning under läsåret.** Elever i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, omräknattill heltidsstuderande, vilket motsvarar 800 verksamhetspoäng perperson och kalenderår, med kommunen som utbildningsanordnare.Både antalet kursdeltagare och antalet heltidsstuderandei kommunal vuxenutbildning har fortsatt att öka sedan2009, både i Västerås och i riket. I Västerås ökade antaletmarginellt från 1 952 heltidsstuderande 2010 till 1 959 år2011. Av deltagarna kom 12 procent från annan kommun,en minskning från tidigare år.När det gäller andel av befolkningen som deltar ikommunal vuxenutbildning har Västerås ökat från 4,6till 4,9 procent, vilket är högre jämfört med andra igruppen större kommuner. Andelen utlandsfödda deltagareär tredje högst i kommungruppen med 49 procent.Merparten (75 procent) av de studerande gick i gymnasialvuxenutbildning och 25 procent gick i grundläggandevuxenutbildning.VuxenutbildningscentrumInformations- och vägledningsverksamheten har varitomfattande. Antalet personliga besök har ökat med cirka3 000 under året. Antalet ansökningar har ökat med21 procent jämfört med 2011. Ökningen av besök ochansökningar har medfört att extra personal fått anställasunder året. Antalet besökare på vägledningens chatt ochfacebooksida har också ökat kraftigt under 2012.En bidragande orsak till ökningen är att samverkansavtaltecknats med Surahammars kommun, där Västeråsstad genomför samtliga delar av Surahammars vuxenutbildning.Särskild utbildning för vuxnaSärskild utbildning för vuxna har under 2012 erbjuditutbildning i svenska, svenska som andraspråk, engelska,matematik och samhällskunskap med olika inriktningar.Kurserna har bedrivits på de tre nivåerna; grundläggandeochgymnasial särvux samt motsvarigheten till träningsskola.Flertalet kursdeltagare deltar i utbildning 1-3 gångerper vecka. Antalet kursdeltagare på särvux har under åretvarit 48.Undervisningen har bedrivits i små och väl sammansattagrupper samt även i enstaka fall enskilt.Kursen Kommunikation och samspel – på väg motarbete, som är en förberedelse för praktik/arbetsliv genomfördes2012. Lärlingsutbildningar har startats för trepersoner under 2012 med positivt resultat.30

Mål- och resultatuppföljning inomvuxenutbildning/eftergymnasial utbildningResultat för 2012 redovisas först i juni 2013, eftersomstatistiken redovisas per kalenderår.andel KURSDELTAGARE SOM SLUTFÖRT ELLER AVBRUTIT KURSI HUVUDMANNENS SKOLORStörreVästerås kommun städer Riket2010 2011 2011 2011Grundläggande vuxenutbildningSlutfört kurs 56 51 64 60Avbrutit kurs 22 25 23 24Fanns i pågående utbildning 23 24 13 16Gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildningSlutfört kurs 69 64 70 72Avbrutit kurs 15 16 16 17Fanns i pågående utbildning 16 20 12 10BETYG FÖR KURSDELTAGARE I GYMNASIAL VUXENUTBILDNING*Svenska A, Engelska A och Matematik A i huvudmannens skolorVästerås kommun2009 2010 2011Engelska A IG 13 16 19G 50 49 45VG 27 27 27MVG 11 9 9Matematik A IG 27 42 34G 35 33 41VG 22 17 18MVG 16 8 7Svenska A IG 20 19 37G 20 31 22VG 46 39 33MVG 14 11 9IG = Icke godkäntG = GodkäntVG = Väl godkäntMVG = Mycket väl godkäntKälla: Skolverket.* De olika betygsstegen anges som andel.Utbildning i svenska för invandrareUtbildning i svenska för invandrare är en kvalificeradspråkutbildning som syftar till att ge vuxna invandraregrundläggande kunskaper i det svenska språket. En studerandemed ett annat modersmål än svenska ska inomsvenska för invandrare få lära sig att utveckla ett funktionelltandraspråk.Man har rätt att studera svenska för invandrare när man:• är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16)• inte har grundkunskaper i svenska• är folkbokförd i en kommun.Utbildning i svenska för invandrare bedrivs i tre kursermed vardera två olika studievägar. Totalt deltog 1 947 studerandei svenska för invandrare under 2011 och i någon/några av studievägarna (en studerande kan läsa fler än enkurs under ett år) och i någon/några av kurserna, vilketär en minskning jämfört med 2010 då 2 148 studeradesvenska för invandrare. Merparten av de studerande ärbosatta i Västerås, drygt sju procent kommer från enannan kommun. I Västerås var 57 procent kvinnor och43 procent män, vilket är något fler kvinnor 2011 jämförtmed året innan då det var 54 procent. Andelen lågutbildadeoch högutbildade har ökat medan mellankategorinminskat i antal.ANDEL STUDERANDE SOM NÅR GODKÄNT RESULTATPER STUDIEVÄGriketStudieväg 2009 2010 2011 2011Studieväg 1A 30 46 36 40Studieväg 1B 41 39 36 28Studieväg 2B 48 47 45 36Studieväg 2C 42 47 50 35Studieväg 3C 40 56 47 35Studieväg 3D 43 48 51 47Källa: Siris, Skolverket.Andelen studerande som fått godkänt på respektivestudieväg har ökat på två av de sex studievägarna mellan2010 och 2011, medan andelen har minskat på de övrigafyra. Resultaten är över riksgenomsnittet på fem av de sexkurserna. Även i de övriga kvalitetsuppföljningar som görsbedöms verksamheten fungera bra, såväl med goda resultatsom nöjda studerande och undervisande personal.Ansvaret för mottagande flyktingar ligger numera hosArbetsförmedlingen. Samverkan med Arbetsförmedlingenhar fungerat väl under året. Krav på inrapportering avresultat och betygsuppföljning har införts i nya avtal. Dennya rektorsfunktion som inrättats, som bland annat hartill uppgift att följa resultatutvecklingen hos de studerande,har under året varit vakant i tre månader. Detta harlett till att uppföljningsarbetet inte kunnat genomföras påplanerat sätt.Åtgärder för utveckling• En mer systematisk analys behöver utvecklas för att följabetygsstatistik och genomströmning kontinuerligt.• Vuxenutbildningscentrum måste arbeta med att förbättrabetygsresultaten inom framför allt matematik,men även svenska och engelska.• Bättre metoder för att arbeta med lågutbildade medutländsk bakgrund behöver utvecklas.31

ArbetsmarknadUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har under femår haft det operativa ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.Huvudinriktningen är främst att insatserna ska utgåfrån individens behov och förutsättningar. Arbetslöshet,anställningsbarhet och kompetens är frågor som berörhela samhället.Prognoserna från Arbetsförmedlingen inför 2012 varrelativt dystra, det blev också en ökning av arbetslöshetenoch mot slutet av året kom en varselvåg över hela Sverige.Detta berodde till stor del på den globala finansiella oronsom också den förutspåddes inför 2012.Från och med 2012 redovisas inte längre den öppnaarbetslösheten och arbetslösa i program var för sig, utansammanslaget utifrån den registerbaserade arbetslösheten.Arbetslösheten för personer mellan 16-64 år underåret var som högst 10,4 procent. För gruppen 18-24 år varsiffrorna som högst på 21,9 procent. Dessa siffror har varitnågorlunda konstanta under hela året, med en svag förändringtill det bättre under sommarmånaderna maj-juli.De tendenser som ses inom arbetsmarknaden pekar påen tydlig nedgång i sysselsättningsgraden och följaktligenkommer även arbetslösheten att öka. Trycket finns kvarpå Västerås stads verksamheter i fråga om mottagandeav människor i åtgärd och praktik. En tydlig trend är attsvårigheterna för ungdomar utan grundläggande behörighet,utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsattarbetsförmåga och arbetslösa i åldern 55-60 år kvarståroch ökar.Ett urval av aktiviteter 2012Det viktigaste området var arbetet med att bidra till attunga människor får ett fotfäste på arbetsmarknaden ochdärför har Västerås insatser under året främst riktats motungdomsarbetslösheten. Många ungdomar har avslutatgymnasiet utan ett slutbetyg. En satsning på att ge alladessa en möjlighet att skaffa sig det inleddes under 2011och pågår under hela mandatperioden. Pedagogiskanämndernas stab kan konstatera att målgruppen stårlängre ifrån arbetsmarknad och studier än väntat, därförkommer stora kvalitetsmässiga förstärkningar att görasinför 2013. Dessa består till stor del av kraftigt utökat stödfrån studie- och yrkesvägledare. Andra förstärkningar ärtill exempel utökad utredning och stödinsats för exempelvisdyslexi samt förändringar i rekryteringsförfarandet.Inriktningen är att genom det utökade stödet och möjlighetenatt jobba praktiskt med lön, skapar motivation föratt läsa in sin grundläggande behörighet på sikt.Insatserna var också stödjande till enskilda att gå tillanställning, eget företagande eller andra former medhjälp av särskilda satsningar från utbildnings- och arbetsmarknadsnämndeni samverkan med till exempel socialastödinsatser, vägledning, utbildning, coachning ellerrehabilitering. Viktiga instrument som förebyggande insatservar och förblir ungdomsskola, vuxenutbildning ochandra kompetensutvecklande insatser.Vidare behöver särskilt invandrare och flyktingar somofta kan ha svårare att etablera sig på arbetsmarknadenuppmärksammas. Viktigt är att insatser når personer medfunktionsnedsättning, språksvaga och vuxna som stårlångt ifrån arbetsmarknaden.Under året har arbetet med utvecklingen av evidensbaseradearbetsmetoder fortsatt, och det arbetet är underständig utveckling.En anpassning till aktuella och framtida behov påarbetsmarknaden är under utveckling.Nya former, insatser och verksamheter är igång iform av bland annat Sociala företag, Gröna arenor,Rum för växande och Nuevo K2. Dessa verksamheterfinansieras via Europeiska socialfonden (ESF) samt viaSamordningsförbundet. Pilotprojektet Chance 2 Changehar godkänts av Samordningsförbundet som ett treårigtprojekt som förbundet är med och delfinansierar.Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden har även tagitett implementeringsbeslut om projektet som startar1 januari 2013 under namnet Chance 2 Change 3.0.Uttrycket En väg in ska användas och arbetssättet skavara holistiskt, det vill säga varje individs vilja samt fysiska,psykiska och kunskapsförutsättningar kartläggs, för atttillsammans med individen skapa hållbara lösningar. Inför2013 kommer arbetssättet En väg in att ytterligare befästas.Utvecklingen av sociala företag pågår och ska knytassamman med andra entreprenöriella verksamheter.Arbetsmarknadsområdet Engsö är igång och ska utvecklasmot grön rehab. Utvecklingspotentialen i området hartyvärr inte utnyttjats till fullo, därför sätts särskilt fokus pådetta under 2013. Även fler gröna verksamheter är underutveckling.Den tionde rekryteringsmässan skedde under året, där250 utställande företag var representerade med sammanlagt2 000 lediga jobb. Totalt besöktes mässan av 12 000personer i både Västerås och Eskilstuna. Efter två månadervar 350 av de erbjudna jobben tillsatta.Under 2012 erbjöds 950 platser för sommarjobbspraktiktill ferielediga gymnasieungdomar, av dessa tillsattes844 platser.32

Mål- och resultatuppföljning inom områdetarbetsmarknadEtt mål i Västerås är att antalet personer som är beroendeav försörjningsstöd ska minska och att genom målinriktateget arbete arbeta för att försörjningskvoten ökar. Hela67 procent har helt eller delvis minskat sitt försörjningsstöd,det motsvarar nästan 335 personer, vilket har enstor påverkan på Västerås stads kostnader för försörjningsstödet.RESULTAT AV BESTÄLLDA VERKSAMHETERAMA Arbetsmarknadmål % Utfall %Andel till jobb eller studier 50 34- andel kvar i arbete sex månader efter avslut 60 46Andel OSA till jobb eller studier 50 15- andel kvar i arbete sex månader efter avslut 85 100Andel i språkpraktik som fått språkutveckling 85 100Andel genomförd arbetsförmedlingsbedömning 90 70Andel helt eller delvis minskat försörjningsstöd 85 67Sommarjobbspraktiken omfattade 950 platser och av2 223 sökande anställdes 844 ungdomar. De 97 kommunalaarbetsgivarna tog emot 579 ungdomar, resterandetogs emot externt inom av kommunen upphandladeverksamheter och Mälardalens högskola.Inom Ung resurs erbjöds 160 halvårsplatser, varav 125besattes. Totalt ansökte 198 personer, varav 135 anställdes.Av dessa har 34 personer fått betyg. Två personernådde grundläggande behörighet. Inför 2013 har dockavsevärda förändringar i utförande av uppdraget skett ochdärför har beställaren höga förväntningar på utfallet.Endast 20 personer har nyttjat platser inom språkpraktiksfi, trots att den avtalade volymen var 250 platser.Stora svårigheter att hitta platserna trots löften från kommunensförvaltningar, men också en tröghet i anvisningarfrån utbildningsanordnarna tros vara orsaker till detta.Ytterligare en orsak är troligen en alldeles för låg bemanninghos utföraren AMA. Detta har påtalats och ävenlagts som ett utvecklingskrav inför 2013.Inom fas 3 har 108 personer i snitt per månad haft enplats inom kommunens förvaltningar och bolag.För tredje året i rad gjordes satsningen på sommarlovsentreprenörerför 50 ungdomar, 45 ungdomar deltogoch jobbade med en egen affärsidé.Inom Allegro deltog 70 personer av totalt 100 möjligadeltagare. Det vägledande konceptet med målgruppen varatt det skulle vara gymnasieungdom som ej erhållit grundläggandebehörighet och ett mål var att 100 procent skulleha en detaljerad personlig handlingsplan vid avslutad tid,resultat blev 100 procent.ÖVRIGA VERKSAMHETERAccessum, som är ett socialt företag, har scannat ochdigitaliserat en stor mängd material på stadsarkivet. Förtillgänglighetsguidens räkning har 190 lokaler tillgänglighetsinventerats.Arbetet kommer att fortsätta under2013. Arbetet med tillgänglighet har hämmats av ett byteav datamiljöer när det gäller Tillgänglighetsguiden. En nymiljö har nu kommit på plats och detta ska innebära enavsevärd kvalitetsförbättring.ANDEL SOM HAR FÖRMÅGA ATT DELTA IARBETSFÖRMEDLINGENS ORDINARIE VERKSAMHETELLER PÅBÖRJAR STUDIER ELLeR FÅR JOBBMål % Uppnått %Atlas 60 58Källa: Västerås stad, Vuxenutbildningscentrum.Tjej- och killcentrum övergick från den kommunalautföraren proAos till Arenan inom AMA Arbetsmarknadfrån och med 2012.33

KvalitetsarbeteArbetet med att förbättra kvaliteten, både internt i pedagogiskanämnderna och staben samt ute i verksamheterna,i förskola och skola är löpande. Kunskapsutvecklingensamt elevers, barns och föräldrars upplevelser och åsikterom skola och förskola följs kontinuerligt och systematisktupp via statistik, pedagogiska nämndernas skolenkät ochegen tillsyn. Även synpunkter och klagomål samlas in,sammanställs och analyseras systematiskt och redovisas.Andra övergripande områden som kontinuerligt följs uppär bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter,handikappolitiskt program, elevhälsa, miljö och personalfrågorsom kompetens och personaltäthet. Det internaarbetet beskrivs längre fram i detta kapitel under avsnittetInternkontroll.Den kommunala utföraren proAros har använt sigav ett systematiskt kvalitetsarbete, där bland annat uppföljningenär utarbetad som ett årshjul, där elevernaskunskaper mäts mot de nationella kunskapskraven tvågånger om året, i oktober och mars. Samtliga elever igrundskolan ingår i mätningarna. Elever i årskurs 1, 2 och3 mäts mot kunskapskraven i svenska och matematik, ochfrån och med årskurs 4 mäts samtliga ämnen. Prognosgörs om eleven kommer att klara kunskapskraven ellerinte. Sedan vidtar analysarbetet som är den viktiga delen iarbetet. Varje rektor kan följa sin skolas utveckling och urdatasystemet plocka material på gruppnivå, klassnivå, perämne och så vidare. Underlaget ska användas för att kontinuerligtutveckla och förbättra det pedagogiska arbetetpå skolorna. Det har gjorts och det pågår fortfarande enrad projekt inom verksamheterna, som bedrivs i syfte attförbättra och utveckla verksamheterna på olika sätt.Verksamheten Arenan har arbetat med elever i årskurs9 som inte nått kunskapskraven och bidragit medåtgärder för att öka andelen elever som når behörighettill gymnasieskolan. De har också arbetat med elever igymnasiet. De har bland annat haft samtal med elever igrundskolan och gymnasieskolan och fler av de som varitobehöriga har sedan blivit behöriga genom extra insatser.Kunskap om natur och miljö – AskövikenNaturskolan Asköviken arbetar efter en pedagogisk idé Attlära in ute. Naturskolans verksamhet riktar sig till alla barnoch ungdomar och pedagoger i Västerås, det vill säga till allskolverksamhet från förskola till gymnasieskola.Elevernas egna upplevelser och sinnesintryck är grundentill ett aktivt lärande. Naturskoleverksamheten gervidare upplevelser som skapar nya intressen och stärkersjälvkänslan hos många elever samt skapar intressenför livet, där naturen blir en källa för livslångt lärande.Naturskolan når många barn och ungdomar i Västeråsoch ger förutom kunskap om natur och miljö möjlighetertill utveckling i en miljö som många barn aldrig kommertill. Verksamheten har sitt centrum i Naturskolans hus,men bedrivs till största delen inom hela Askövikensnaturreservat.En annan viktig målgrupp för Naturskolan är pedagogersom genom utbildningsdagar vid Naturskolan stimulerastill uteundervisning och en undersökande/praktisknatur- och miljöundervisning samt hållbar utveckling.Året som gåttUnder år 2012 har Naturskolan haft drygt 6 400 skolbarnpå besök, som lärt sig mer om miljön, naturen, våtmarkenoch ekologiska samband.Kompetensutveckling av skolans personal har genomförtsför ungefär 350 pedagoger från förskolan och grundskolaninom ämnesområdena natur- och miljöundervisning,miljöcertifiering för skolan i Hållbar utveckling,Grön Flagg och utematematik.Verksamheten har också under året arrangerat fyraöppet hus-dagar och en kvällsguidning för allmänheten,som alla varit välbesökta och gett god respons.Under året har Naturskolan genomfört utvärderingarefter varje besök. Genom muntlig utvärdering anser cirka96 procent av eleverna som besökt Naturskolan att dehar lärt sig något nytt. I skriftliga enkäter uppger 99 procentav lärarna att de är mycket nöjda med sitt besök påNaturskolan, en procent av lärarna anser sig vara nöjda.Några av årets nyheter:• I mars 2012 påbörjades projektet Pedagogiska skolgårdari Naturskolans regi. Ett projekt vars syfte är att inspireraoch stötta skolledare, fritidspersonal och pedagoger attutveckla sin skolgårdsmiljö till ett mer aktivt pedagogisktanvändande. Två pilotskolor valdes ut i projektet:Källans förskola och Storängsskolan.• Under året byggdes ett tak ovanför den stora grillplatsen.Ett tak som har varit efterlängtat från besökareoch personal, då det skapar ett samlingsrum ute ochförenklar grillning vid nederbörd.• Under hösten blev det också klart att Naturskolankommer att fungera som basplats åt en av de mobilaförskolorna. Vallby förskolor påbörjade sina besök medsin mobila verksamhet under november och december.Barns och elevers inflytandeDet är en utmaning för de pedagogiska nämnderna attutveckla metoder för dialog med barn och ungdomar isyfte att öka deras inflytande. Nämnderna har under åretutrett frågan och beslutat sig för att dels starta ett arbetei syfte att främja ett likvärdigt arbete med elevdemokratii skolorna och dels starta ett metodutvecklingsprojekt föratt tillsammans med barn och unga bygga upp en långsiktigthållbar struktur för ungdomsdialog och inflytande.I syfte att stärka barns och ungas inflytande har de34

pedagogiska nämnderna sedan tre år tillbaka beslutatatt använda en barnchecklista i samband med beslutsom rör barn och ungdomar. Checklistan ska föreläggasnämnderna och ska bland annat beskriva hur barns ochung domars bästa har satts i främsta rummet samt ombarn och ungdomar har fått uttrycka sin mening. Underåret har arbetet med checklistan utvecklats och allt flerchecklistor har kommit till stånd. Arbetet med att etablerachecklistan som en naturlig del av ärendeprocessen harvisat sig ta lång tid och fortsätter även under 2013.Partnerskap för barnets rättigheter i praktikenVästerås stad har sedan 2005 varit en del av ett partnerskapför att främja barnkonventionens genomförande.Detta partnerskap förlängdes av kommunstyrelsen under2012 till att gälla till och med 2015. Partnerskapet skaparmöjligheter för idé- och erfarenhetsutbyte mellan elvakommuner. Syftet är att lära av varandra, hitta framgångsfaktorergenom kollegial granskning och användaframgångsrika metoder för att nå de nationella mål somriksdag och regering har satt upp. Det praktiska deltagandeti partnerskapet sker genom ordförande i barn- ochungdomsnämnden samt genom en tjänsteman från pedagogiskanämndernas stab. Partnerskapets arbetssätt harvisat sig vara i hög grad berikande och vitaliserande förde enskilda kommunerna. Under 2013 planerar partnerskapetskommuner att genomföra en kollegial granskningav varandras verksamheter. Hösten 2013 planeras Västeråsvara värd för en partnerskapskonferens om barnetsrättigheter i praktiken.Barn i ekonomisk utsatthetUnder 2011 kartlades situationen för barn i ekonomisktutsatthet i studien Har du inga gummistövlar. Motbakgrund av denna studie tilldelade kommunstyrelsende pedagogiska nämnderna, individ- och familjenämndensamt kultur-, idrotts- och fritidsnämnden en miljonkronor för 2012 till gemensamma insatser för att motverkakonsekvenserna för barn som lever i ekonomiskutsatthet. Tjänste män vid de tre nämndernas stabersamarbetade för att få bästa möjliga effekt av de tilldelademedlen. För barn- och ungdomsnämndens del genomfördesen utökning av platserna inom koloniverksamhetengenom att starta en dagkoloni på Ängsö under sommaren.Därtill utökades verksamheten Try-it IDA, som introducerarbarn och unga i föreningsaktiviteter, till att omfatta 40veckor och involvera elva kultur- och idrottsföreningar.Internkontroll 2012Under 2012 har de pedagogiska nämnderna varit djuptinvolverade i den organisationsförändring som beslutadesi kommunfullmäktige i maj. Från denna tidpunkt har enöverläggning kring ny skolorganisation varit en ståendepunkt i nämndberedningarna och på nämndernas sammanträden.I beredningsprocessen har en rad övervägandengjorts, där riskbedömningar varit en naturlig del iunderlagen. Genomgående har nämnderna haft fokus påatt försöka få med väl fungerande styrmekanismer frånbeställar- och utförarmodellen in i ny organisation.Arbetet på nämndernas stab har under de senaste årenpräglats av att legala frågor tagit mer utrymme, genom attlagstiftningen förändrats inom alla skolformer, ökade kravfrån tillsynsmyndigheten samt de effekter som vi ser somen följd av reformen bidrag på lika villkor.Nämndernas internkontrollplaner 2011 och 2012 harsyftat till att säkra att tjänstemannaorganisationen formerasför att möta de nya och mer komplexa kraven. Dethandlar om att i första hand klara att hantera de tvingandelegala och ekonomiska processer inom skolområdeti en tid av förändring. Konkret betyder det att frågor somtidigare kunnat hanteras med kvalitet av enskilda tjänstemännu kräver en samordning där olika yrkeskompetensersamverkar.Inför 2012 beslutades att den inriktning på internkontrollarbetetsom varit 2011 skulle fullföljas och atttvå ytterligare ansvarsområden skulle tillföras som prioriterade:omvärldsbevakning och kommunikation medfristående huvudmän.Det har under 2011 och 2012 arbetats fram rutiner fören laglig och lämplig hantering inom en rad för nämndernaviktiga ansvarsområden. Ett arbete som också varittill stor hjälp då en ny skolorganisation skulle formas.Nämnderna gav i december 2012 förvaltningen i uppdragatt ta fram en särskild riskanalys kopplad till igångsättandeav en ny samlad skolförvaltning, barn- och utbildningsförvaltningeni Västerås. Den riskanalysen bevakasoch följs upp av skolförvaltningens ledningsgrupp.En särskild policy för förvaltningens kommunikationmed fristående huvudmän har tagits fram, nämndernafattade beslut om den i december.Ett antal styrdokument har omarbetats under höstenför att fungera i den nya förvaltningen.35

Omvärld och samverkanSamverkan nationellt och internationelltPedagogiska nämndernas stab samverkan med mångaaktörer runt om i landet och även i andra länder. Stabenfinns representerad i sammanhang där det finns möjlighettill samverkan mellan skola och näringsliv, till exempelAutomation region, näringslivsträffar, marknadsföreningenoch Robotdalen. Ytterligare samverkan finns medHandelskammaren, Länsstyrelsen och Svenskt näringslivdär insatsen riktar sig till pedagogisk personal i skolanmed syfte att bättre matcha dagens utbildning för morgondagensarbetsmarknad.Västerås stad samverkar också med ideella föreningar,bland annat Ung företagsamhet för att stärka kontaktermed näringslivet, och sedan januari 2010 är de kommunalaskolorna i Västerås stad även medlemmar iden ideella föreningen Framtidsfrön genom projektetEntreprenörskap i skolan. Framtidsfrön erbjuder olikautbildningar och undervisningsmaterial som beskriverkonkreta metoder för samverkan skola och näringsliv.Västerås stad har även olika former av kommunsamarbete,till exempel genom flera former av nätverk somkvalitetsnätverk, ekonominätverk och nätverk med inriktningmot de olika verksamheterna förskola och skola.Även nätverk mellan skolchefer och politiska ordförandeni Sveriges större städer finns etablerade.Staben deltar också i olika sammankomster anordnadeav Sveriges kommuner och landstinget och är representanteri en referensgrupp med deltagare från hela Sverige.Detta är av stor vikt eftersom staben på så sätt kan varauppdaterad och omvärldsorienterad.Staben och nämnderna samarbetar inom en mängdolika områden med Mälardalens högskola, vilket ocksåredovisas på andra ställen i verksamhetsberättelsen.Samverkan sker på ett mer formellt plan genom deltagandei olika nämnder och samverkansgrupper, som tillexempel Regionalt utvecklingscentrum i D- och U-länoch fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik.FoU-samverkan sker företrädesvis med akademin församhälls- och teknikutveckling samt lärarutbildningarnavid högskolan. Samverkan sker också med olika projekt,som främst syftar till att stimulera intresset för teknik ochnaturvetenskap bland barn och elever.Pågående internationella projektUnder 2012 startade ytterligare många internationellaprojekt i Västerås skolor och de projekt som beviljadesEU-medel i Lifelong Learning Programme (LLP) under2011 fortsätter ytterligare ett år eftersom kontraktstidenär på två år. Detta betyder att Västerås under 2012 hadecirka 20 projekt på gång inom detta EU-program. Påden Sverigekarta som programkontoret använder för attkartlägga användandet av aktiviteter inom LLP liggerVästmanland tvåa i riket med särskild tyngdpunkt påVästerås.Inom LLP är konkurrensen hård i Sverige och det ärinte alla inlämnade projektansökningar som beviljas.Utvecklingsprojekten inom Comenius har fokus på blandannat matematik/naturorienterade ämnen, musik, miljö/hållbar utveckling, hälsa/idrott, design/konst och innebärnaturliga ämnesövergripande arbetsmetoder för de deltagandeskolorna, där elevers intresse för omvärlden ochkunskaper i engelska höjs avsevärt. Det är främst inomgrundskolans årskurs 3-6 som denna typ av projekt bedrivs,men deltagandet har ökat inom både förskolan och7-9-skolorna. Inom programmet Comenius finns ocksåmöjlighet att söka finansiering av fortbildning, fler ansökningarän tidigare har beviljats, men det är fortfarande ettutvecklingsområde att utnyttja denna möjlighet.Leonardo da Vinci stöttar projekt inom yrkesutbildningför lärare, elever och andra yrkesgrupper. Utlandsförlagdpraktik har erbjudits elever på handelsprogrammet, hantverksprogrammetoch omvårdnadsprogrammen på Irland.Detta projekt bygger på samarbete under många år ochinnebär också att Västerås tar emot irländska ungdomarför bland annat praktik i förskolor och inom sjukvården.Genom detta täta samarbete blir kvaliteten hög och intresseför att arbeta utomlands ökar hos eleverna i bådaländerna. Tranellska gymnasiet har ett motsvarande utbytemed Polen och Portugal. Hahrska gymnasiet har ettprojekt med utbyte av elever med England, som innebäratt tio elever inom byggprogrammet kan göra utlandsförlagdpraktik. Dessvärre har värdorganisationen i Englandkrånglat och under våren kommer därför eleverna erbjudasmöjlighet att göra praktik i andra europeiska länder.Flera av gymnasieskolorna har inlett kontakter inomEuropa som kommer att leda till ansökningar 2013 inom36

handelsprogrammet, bageriprogrammet och eventuelltteknikprogrammen.När det gäller samarbete med länder utanför EU fortsätterRudbeckianska gymnasiet sina samarbeten medEtiopien och Kina.Nordplus Junior stöttar samarbete inom de nordiskaländerna och Baltikum och där har praktik för elever påomvårdnadsprogrammet genomförts i Norge och Finlandmed Nordpluspengar. Nordplus har också finansieratfortbildning framför allt inom förskolan. Representanterför förskolan deltar också i det nordiska samarbetet kringjust förskolan, som sker genom att de fem vänorternaturas om att anordna en gemensam årlig konferens.Samverkan med Gloucestershire fortgår, men i någotmindre omfattning än tidigare utifrån deras ekonomiskaoch politiska situation. Flertalet Comeniusprojekt hardock fortfarande en engelsk partner från Gloucestershire,och det sker också utbyten och möten med andra samarbetspartners.Under 2012 påbörjades också samverkanmed Champagne-Ardennes regionen i Frankrike somVästmanlands kommuner och landsting skrivit nyttsamarbetsavtal med. Partners därifrån kommer att ingå iflera ansökningar 2013. Nya samarbetsregioner i partnerskapenär också Istrien i Kroatien, Sicilien i Italien ochKreis Offenbach i Tyskland.Under 2012 genomfördes en kampanj tillsammans medInternationella programkontoret för att öka användandetav e-Twinning, en digital samverkansplattform för lärareoch skolor inom EU, och genom det öka internationaliseringeninom skolan. E-Twinning är ett mycket brakomplement inom projekt, för att göra samverkansprojektvia nätet, samt för att söka partners. En informationsdaggenomfördes tillsammans med Eskilstuna kommun iVästerås, sex lärare erbjöds gratis utbildning utomlands(Bratislava och Prag), en lärare erbjöds gratis deltagandei en nationell konferens. Läraren blev därefter utsedd tille-Twinningambassadör. Användandet av e-Twinning harunder året ökat med 150 procent.2013 är det sista året under den nuvarande programperiodenoch programmet för 2014-2020 är ännu inte heltklart. Mycket av arbetet under året kommer att inriktas påatt förbereda för det nya och anpassa ansökningar efterdet, så att Västerås kan ta för sig av de utökade möjlighetersom förväntas erbjudas under den nya perioden.37

Resurser, budget och utfallBARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENErsättningsprinciper, resursfördelningsmodelleroch överenskommelserBarn- och ungdomsnämnden eftersträvar att fördelaresurser på ett tydligt och rättvist sätt. Avstämning ochutvärdering av ersättningsmodellen görs kontinuerligt isamverkan med verksamhetsföreträdare. Ersättningssystemetbygger på en grundersättning med en rörlig ersättningper barn/elev. Storleken på denna beror på barnets/elevens ålder och i vilken verksamhet det finns. Under2009 infördes nya bestämmelser i skollagen för lokalersättningtill fristående skolor/förskolor. Detta medförde attfrån och med 2010 utgår ersättning för lokalkostnaderenligt två principer, en för kommunal verksamhet och enför fristående verksamhet. Den kommunala verksamhetenersätts enligt tidigare modell som består av två delar,en fast hyresersättning som täcker, beroende på yta ochkvadratmeterhyra, mellan 45 och drygt 60 procent avhyreskostnaden för verksamheten och en rörlig hyresersättningper barn för resterande hyreskostnader. Friståendeverksamhet ersätts i enlighet med de nya reglerna genomen lokalersättningsschablon. Ersättningen motsvarar kommunensgenomsnittskostnad för motsvarande kommunalverksamhet. Utöver detta beräknas, för både kommunaloch fristående verksamhet, en ersättning utifrån respektiveskolas/förskolas socioekonomiska struktur, den så kalladesociala vikten. Den ska kompensera för att skolorna/förskolornaarbetar med olika förutsättningar. Extra ersättninglämnas också för elever som har modersmålsträning.BudgetramBarn- och ungdomsnämndens budgetram för 2012 fastställdesi kommunfullmäktige till 2 184,6 Mkr. Ramenfördelas mellan förskola 755,8 Mkr och skola 1 428,8 Mkrenligt nämndens beslut.UtfallDet redovisade utfallet för barn- och ungdomsnämndenvid årets slut är 2 173,7 Mkr. Detta innebär ett överskottpå 10,9 Mkr. Det fördelas mellan förskola 5,1 Mkr ochskola 5,8 Mkr.IntäkterTotala intäkter för barn- och ungdomsnämnden 2012uppgår till 203,6 Mkr. De överstiger budget med21,6 Mkr. Ökningen av intäkterna förklaras av fleraposter.När kommunen köper utbildning av fristående utförarefinns det möjlighet att återsöka momsbidrag frånstaten. Differensen mellan budget och utfall beror på attbud geten bygger på en schablon, medan den återsöktamomsen bygger på en individuell och mest fördelaktigberäkning. Den återsökta momsen påverkas i hög gradav utförarnas lokalkostnader. Momsbidraget uppgick till30,4 Mkr och var 4,0 Mkr högre än budget.Barn- och ungdomsnämnden administrerar sedan någraår tillbaka mottagandet av barn/elever som är folkbokfördai andra kommuner och av olika anledningar önskarplacering i Västerås. Barn- och ungdomsnämnden harunder året fakturerat andra kommuner för dessa barn/elever och sedan ersatt de enheter i Västerås där barnen/eleverna från de andra kommunerna finns. Dessa externaintäkter, liksom även kostnaderna, är svåra att beräknai förväg. Normalt har detta ingen resultatpåverkan förnämnden. Dessa intäkter var 9,3 Mkr högre än budgetoch täcker motsvarande ökning av kostnaderna. Intäkterför föräldraavgifterna är 3,4 Mkr högre än budget. Ejbudgeterade statsbidrag för Läsa-skriva-räkna och Komtekuppgår till 4,1 Mkr.RESULTATRÄKNING, MkrBarn- och ungdomsnämndenUtfall Budget Utfall2012 2012 2011Intäkter 203,6 182,0 203,9Kostnader -2 377,4 -2 366,6 -2 313,3Nettokostnader -2 173,7 -2 184,6 -2 109,4Kommunalskattemedel 2 184,6 2 184,6 2 113,3Årets resultat 10,9 0,0 3,9Antal barn per verksamhet jämförtmed budget och budgetramBarn- och ungdomsnämnden, förskolaB budget-Utfall Budget ram2012 2012 2012Förskola 7 027 7 010Pedagogisk omsorg 262 240Förskoleverksamhet 7 289 7 250 7 197totaltAntal barn per verksamhet jämförtmed budget och budgetramBarn- och ungdomsnämnden, grundskolaB budget-Utfall Budget ram2012 2012 2012Fritidshem 5 674 5 646 5 646Förskoleklass 1 510 1 514 1 502Grundskola 12 769 12 857 12 949Grundsärskola 242 292 29238

KostnaderDe totala kostnaderna för barn- och ungdomsnämnden2012 uppgår till 2 377,4 Mkr, vilket är 10,8 Mkr högre änbudgeterat. Avvikelse mot budget återfinns framför allt iökade skolskjutskostnader samt lägre kostnader på grundav färre antal elever i grundskola och grundsärskola.Ökade kostnader på 9,3 Mkr för interkommunala eleverkompenseras av ökande intäkter för dessa elever frånandra kommuner.Förskola, pedagogisk omsorg ochöppen förskolaNettoutfallet för verksamhet förskola var ett överskottmed 5,1 Mkr. Antalet barn inskrivna i förskoleverksamhetuppgick 2012 till 7 289, en ökning med 39 barn iför hållande till budget. Den kommunala verksamhetenhar haft 53 färre barn än budget och de fristående 90fler, antalet barn i annan kommun följer i stort settbudget. En förväntad kostnadsökning på grund av flerbarn i verksam heten uteblir till följd av ett lägre antalsmå- och heltidsbarn i verksamheten. Överskottet berorpå ökade intäkter vad gäller momsåterhämtning, 1,4 Mkr,föräldra avgifter, 2,1 Mkr och en ej använd budgetreserv på1,7 Mkr. Antalet barn i pedagogisk omsorg (traditionelltfamiljedaghem) var 262. Det innebär en ökning med22 barn jämfört med budget.SkolaNettoutfallet för verksamhet skola är en överskott på5,8 Mkr. Den fördelas mellan de olika verksamheterna.FörskoleklassUnder året har det i genomsnitt funnits 1 510 eleveri förskoleklass. Detta innebär fyra elever färre än budgeterat.Förskoleklassverksamheten redovisar ett underskottpå 1,1 Mkr.GrundsärskolaAntalet elever i grundsärskolan (inklusive grundsärskoleeleverintegrerade i grundskolan) har varit 242 elever,vilket innebär 50 färre än budget. Den stora elevminskningenmed 36 elever hösten 2011 har fortsatt 2012. Denvar dock inte tydlig vid budgetframtagandet 2012, däravde höga budgettalen. Detta medför att kostnaderna förgrundsärskolan visar en överskott på 12,7 Mkr.FritidshemTotal kostnad för fritidshem överstiger budget med1,5 Mkr.Antalet barn i de lägre åldrarna ökar nu. Antal inskrivnabarn i fritidshem/pedagogisk omsorg har varit 5 674,en ökning med 28 barn jämfört med budget. Antalet barn6-9 år är något lägre än budget, medan 10-12-åringarna ärnågra fler. Andelen heltidsbarn har ökat något, medanantalet barn med max sex timmar per vecka har minskat.Ersättningen för den öppna fritidsverksamheten är fastoch påverkar inte utfallet.Fritidsgårdsverksamhet och övrigfritidsverksamhetTotalt utfall för fritidsgårdsverksamheten och övrig fritidsverksamhetföljer budget. Ersättningen för fritidsgårdsverksamhet,övrig fritidsverksamhet och sommarkolonierär fasta beställningar och påverkas därför normalt inte avantal barn/ungdomar i åldersgrupperna.Förebyggande verksamhetDet totala utfallet för den förebyggande verksamhetenföljer budget med 24,2 Mkr. De är direktbeställningar ochpåverkas därmed inte av volymförändringar. Den består avtre enheter: IDA, Familjecentrum och Förebyggarcentrum.GrundskolaGrundskolan är inne i en period av förändring. Underåret har det i genomsnitt funnits 12 769 elever i verksamheten,en ökning med cirka 90 elever från föregående årmen cirka 90 elever färre än budget. Det har varit storasvängningar mellan de olika åldersgrupperna.Grundskoleverksamheten redovisar ett underskottpå 4,2 Mkr. Detta trots färre elever än budgeterat. Denstörsta avvikande posten är skolskjutsar, vilken överstigerbudget med 6,2 Mkr.39

Verksamhetsredovisning, MkrBarn- och ungdomsnämnden, förskolaUtfall Utfall Utfall Budget Av-Nettokostnad 2010 2011 2012 2012 vikelseFörskola 669,3 685,5 712,1 719,8 7,7Öppen förskola/familjecentrum 12,1 11,5 11,9 12,4 0,5Pedagogisk omsorg* 22,2 24,0 26,3 23,2 -3,1Politisk verksamhet 0,7 0,4 0,4 0,4 0,0TOTALT 704,2 704,2 750,7 755,8 5,1* Inklusive vårdnadsbidrag.Verksamhetsredovisning, MkrBarn- och ungdomsnämnden, grundskolaUtfall Utfall Utfall Budget Av-Nettokostnad 2010 2011 2012 2012 vikelseFritidsgårdsverksamhet 35,3 38,5 35,5 35,6 0,2Övrig fritidsverksamhet 3,8 4,3 3,6 3,4 -0,2Förebyggande verksamhet* 20,8 21,1 24,2 24,2 0,0Fritidshem 152,5 155,8 168,1 166,6 -1,5Förskoleklass 56,5 58,2 58,7 57,6 -1,1Grundskola 976,7 992,9 1 026,2 1 022,0 -4,2Grundsärskola 120,1 116,4 106,0 118,6 12,7Politisk verksamhet 0,7 0,7 0,8 0,8 0,0TOTALT 1 366,5 1 388,0 1 423,0 1 428,8 5,8* Ingår: IDA, Familjecentrum och Förebyggarcentrum. Tidigare endast Familjecentrum.40

Fördelning på internkontrakt/budgetposter, MkrBarn- och ungdomsnämnden, förskolaUtfall Budget Av-2012 2012 vikelseKommunal förskola 572,9 573,8 0,9Fritid och förebyggande 11,1 11,3 0,2Skolgemensamt stöd 2,5 1,1 -1,3Summa kommunal verksamhet 586,5 586,3 -0,2Vårdnadsbidrag 0,9 0,2 -0,7Fristående förskola 273,2 272,5 -0,7Momsbidrag fristående förskola -18,1 -16,7 1,4Summa fristående verksamhet 255,1 255,8 0,7Förskola annan kommun 0,9 0,5 -0,4Fristående förskola annan kommun 0,2 0,5 0,3Summa annan kommun 1,1 1,0 -0,1Totalt köp av huvudverksamhet 843,5 843,3 -0,3Skolskjutsar 2,6 3,0 0,4Nämnden 0,4 0,4 0,0Staben 5,5 4,5 -1,0Extens systemförvaltning 1,4 0,6 -0,8Administration förskola och pedagogisk omsorg 1,2 2,7 1,5Utvecklingsmedel 0,1 1,7 1,6Totalt köp av stödverksamhet 11,1 12,9 1,7Statlig kompensation maxtaxa -38,1 -38,2 -0,1Budgeterad reserv förskola 0,0 1,7 1,7Summa riktade medel -38,1 -36,5 1,6Avgifter -65,9 -63,8 2,1Totalt budget och utfall 750,7 755,8 5,142

Fördelning på internkontrakt/budgetposter, MkrBarn- och ungdomsnämnden, grundskolaUtfall Budget Av-2012 2012 vikelseKommunal grundskola 1 046,5 1 059,7 13,2Fritid och förebyggande 68,8 69,0 0,2Skolgemensamt stöd 48,2 46,9 -1,3Mälarstrandskolan 0,4 0,0 -0,4Summa kommunal verksamhet 1 164,0 1 175,6 11,6Avgifter -32,8 -31,8 1,0Arenan 0,5 0,5 0,0Skultuna -0,3 -0,3 0,0Fristående koloniverksamhet 3,6 3,4 -0,2Fristående fritidsgårdsverksamhet 3,2 3,3 0,1Fristående fritidshem 28,8 28,7 -0,1Momsbidrag fristående fritidshem -2,4 -2,0 0,4Fristående grundskola 199,9 200,7 0,8Fristående grundsärskola 2,7 1,6 -1,1Momsbidrag fristående skola -13,9 -11,7 2,2Summa fristående verksamhet 222,0 224,1 2,1Fritidshem annan kommun 1,7 1,1 -0,6Grundskola annan kommun 13,7 12,8 -0,9Grundsärskola annan kommun 0,3 1,1 0,8Summa annan kommun 15,8 15,0 -0,8Totalt köp av huvudverksamhet 1 369,1 1 383,1 13,9Skolskjutsar 44,4 37,5 -6,9Nämnden 0,8 0,8 0,0Staben 8,0 5,5 -2,5Administration fritidshem och pedagogisk omsorg 2,2 1,0 -1,2Extens systemförvaltning 1,5 1,8 0,3Skolmuseet 0,4 0,4 0,0Utvecklingsmedel 7,9 8,2 0,3Riktade medel 2,2 2,6 0,4Totalt köp av stödverksamhet 67,4 57,8 -9,6Statlig kompensation maxtaxa -15,1 -15,2 -0,1Statsbidrag Läsa-skriva-räkna 1,5 0,0 -1,5Budgeterad reserv 0,1 3,1 3,0Summa statliga medel samt reserv -13,6 -12,1 1,5Totalt budget och utfall 1 423,0 1 428,8 5,844

UTBILDNINGS- OCHARBETSMARKNADSNÄMNDENErsättningsprinciper ochresursfördelningsmodellerUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beräknarbidrag enligt samma principer till både kommunal ochfristående verksamhet. En viktig utgångspunkt i arbetetmed att fördela resurser är att skapa långsiktigt hållbaraekonomiska villkor för verksamheten och en kontinuiteti ersättningsnivåerna. Nämnden eftersträvar ett så tydligtoch transparent fördelningssystem som möjligt.I stort fungerar resursfördelningsmodellen i Västerås påföljande vis:• Löpande kostnadsredovisning i den kommunalagymnasieskolan sker i största möjliga utsträckning påprogramnivå.• Med ledning av redovisade kostnader per program ochriksprislistan föreslår nämnden grundersättningar pergymnasieprogram, med ledning av kostnader och medutrymme för politiska prioriteringar.• En pott för omfördelning, motsvarande cirka2 000 kronor per elev avsätts och omfördelning skertill elever som läser annat modersmål än svenska och/eller svenska som andraspråk samt till elever med lågameritvärden från grundskolan.Budgetram och budgetarbeteDen totala budgeten 2012 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenvar 708,0 Mkr. Vuxenutbildningscentrumansvarar för grundläggande och gymnasialvuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna ochutbildning i svenska för invandrare, och urskiljs i redovisningengenom separat ansvarskod. Arbetsmarknadansvarar för arbetsmarknadsåtgärder och urskiljs ur redovisningenmed separat ansvarskod. Gymnasieskola ochgymnasiesärskola redovisas under benämningen utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden exklusive Vuxenutbildningscentrumoch arbetsmarknad.UtfallDet redovisade utfallet vid årets slut är 666,9 Mkr. Detinnebär ett överskott på 41,1 Mkr.IntäkterDe totala intäkterna överstiger budget med 21,3 Mkr.De intäkter som redovisas (60,7 Mkr) består delvis avinterkommunal ersättning från främst Hallstahammaroch Surahammar (19,5 Mkr) samt återsökt momsbidrag(14,3 Mkr) och statliga bidrag (21,6 Mkr). De21,3 Mkr högre intäkterna jämfört med budget förklarasav den interkommunala ersättningen, statsbidrag tillVuxenutbildnings centrum samt flyktingschablon.KostnaderDe totala kostnaderna understiger budget med 19,9 Mkr.Avvikelserna på kostnadssidan består av färre elever änbudget i gymnasieskola och fler elever som väljer billigareprogram.GymnasieskolaUnder året har i genomsnitt 5 342 gymnasieelever, folkbokfördai Västerås, varit i utbildning (5 626 föregåendeår) exklusive gymnasiesärskola. Det innebär en någotökande andel ungdomar i gymnasieålder jämfört medtidigare år (102,6 procent jämfört med 102,2 procentresultaträkning, MkrUtbildnings- och arbetsmarknadsnämndenUtfall Budget Utfall2012 2012 2011Intäkter 60,8 39,5 65,9Kostnader -727,7 -747,5 -739,0Nettokostnader -666,9 -708,0 -673,1Kommunalskattemedel 708,0 708,0 697,0Årets resultat 41,1 0,0 23,945

föregående år). Den genomsnittliga ersättningen pergymnasieelev har varit 89 700 kronor (föregående år85 600 kronor).Av stadens gymnasieelever går 40,6 procent i engymnasieskola med annan huvudman än Västeråsstad (före gående år 37,8 procent). Under året har 158Västeråselever studerat i andra kommuners gymnasieskolor(föregående år 170).Antalet elever i gymnasiesärskola har jämfört medföregående år ökat med nio och är 175 på helårsbasis2012. I den kommunala gymnasieskolan går 145 elever,åtta elever går på Västerås Waldorfgymnasium och övrigai gymnasiesärskola utanför Västerås. Den genomsnittligaersättningen per gymnasiesärskoleelev exklusive skolskjutskostnadär 284 600 kronor (föregående år 294 600).Utöver ovan stående redovisade elever finns ett tiotalelever i gymnasiesärskoleverksamhet på Fridhemsskolanoch Sofiaskolan.Vuxenutbildning och arbetsmarknadDet redovisade utfallet vid årets slut för Vuxenutbildningscentrumär 64,0 Mkr. Det innebär ett överskott på9,8 Mkr. Under året har regeringen tillfört extra statsbidragför yrkesutbildningar som förstärkte budgeten.Det är framför allt en ökad användning av statsbidrag ochlägre kostnader på grundläggande vuxenutbildning sommedför att vuxenutbildningen kan lämna ett överskottefter året.För arbetsmarknad är det redovisade resultatet72,3 Mkr, vilket innebär ett överskott på 1,8 Mkr.Verksamheten Ung resurs och sommarlovspraktik hadeunder året färre platser än budgeterat, vilket i sin helhetger överskottet.46

VERKSAMHETSREDOVISNING, MkrUtbildnings- och arbetsmarknadsnämndenUtfall Utfall Utfall BudgetNettokostnad 2010 2011 2012 2012 AvvikelseGymnasieskola 503,1 481,6 479,0 515,2 36,2Konstskolan 2,0 1,5 0,8 1,5 0,8Gymnasiesärskola 46,3 48,9 49,8 42,8 -7,0Grundläggande vuxenutbildning 21,1 21,7 15,7 24,4 8,7Gymnasial vuxenutbildning 41,1 33,3 34,7 35,1 0,4Särskild utbildning för vuxna 1,9 1,9 1,9 2,0 0,1Utbildning i svenska för invandrare 11,3 13,7 11,8 12,3 0,5Utbildningsnämnden 0,7 0,9 1,0 0,6 -0,4Arbetsmarknad 70,4 69,7 72,3 74,1 1,8TOTALT 697,8 673,2 666,9 708,0 41,1FEM ÅR I SAMMANDRAGUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden2008 2009 2010 2011 2012Årets resultat, Mkr 14,2 16,3 -5,4 23,9 41,1Nettokostnad, Mkr 658,5 675,6 697,8 673,2 666,9Volymmått folkbokförda i VästeråsAntal gymnasieelever i utbildning 5 714 5 830 5 850 5 626 5 342- varav i kommunala skolor 4 200 4 155 3 942 3 496 3 172- varav i fristående skolor i Västerås 1 231 1 408 1 656 1 902 1 955- varav i annan kommuns skolor** 283 267 253 227 214Nettokostnad per elev, kr 81 700 83 200 86 000 85 600 89 700Antal gymnasiesärskoleelver i utbildning 165 158 157 165 175Nettokostnad per elev, kr 265 500 277 200 294 900 294 600 284 600Andel elever i gymnasieskola av totala 101,6 102,7 103,1 103,2 102,6 *antalet invånare i gymnasieålder (%)* Prognos utifrån befolkningsprognos Västerås stad.** Kommunala och fristående skolor i annan kommun.47

Antal gymnasieelever per skola och huvudman 2006-2012(Folkbokförda i Västerås)2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Carlforsska gymnasiet 1 098 1 116 1 093 1 070 1 033 950 916Edströmska 229 273 308 317 312 275 216Frimanska gymnasiet 104 171 81Hahrska gymnasiet 115 229 235Hässlögymnasiet 12 22 41 47 52 49 31Mälarstrandgymnasiet 14 33 37 36 32 35 17Rudbeckianska gymnasiet 1 302 1 335 1 395 1 409 1 335 1 213 1 124Tranellska gymnasiet 67 130 121Wenströmska gymnasiet* 1 433 1 367 1 315 1 262 673 53Widénska gymnasiet 94 188 242Wijkmanska gymnasiet 106 194 178Skultuna 12 10 9 12 16 12 11Totalt i kommunal 4 100 4 157 4 198 4 153 3 939 3 497 3 172gymnasieskola i VästeråsABB Industrigymnasium 150 161 168 180 194 204 212Design & Construction College 17 55 89Framtidsgymnasiet 16 50 68 59IT-Gymnasiet 217 186 149 142 153 148 129JB Gymnasiet 159 199 234 259 282 294 303Jensen gymnasium 37 121 220 247Klara Gymnasium 39 81 92 98 130 166 127Kopparlundsgymnasiet 138 141 139 129 121 129 129Kunskapsgymnasiet 27 85 128 157 154 151 147Moveitgymnasiet 1Praktiska 44 62 76 86 92 100 95Realgymnasiet 19 46 69Thoren Business School 28Västerås Citygymnasium 4 18 39 59 78Västerås Enskilda Gymnasium 6 18 2Västerås Fria Gymnasium 93 125 150 161 150 123 95Västerås Idrottsgymnasium 14 43 85 97 85 68Västerås Ridgymnasium 6 16 27 32 27 19Västerås Waldorfgymnasium 15 17 15 12 7 3 5Yrkesgymnasiet 24 56Totalt i fristående 882 1 081 1 232 1 408 1 658 1 902 1 955gymnasieskola i VästeråsAndra kommuner 226 236 211 193 176 169 158Fristående skolor utanför Västerås 30 55 73 74 77 58 57Summa elever i gymnasieutbiln 5 237 5 529 5 714 5 828 5 850 5 626 5 342exkl gymnasiesärskolaGymnasiesärskola i Västerås 129 137 140 139 135 141 153Gymnasiesärskola i andra kommuner 19 18 25 19 22 25 22Summa elever i gymnasieutbildn 5 385 5 684 5 879 5 986 6 007 5 792 5 516inkl gymnasiesärskolaKälla: Sammanställning av uppgifter från Extens, Västerås stad, (respektive år) samtPedagogiska nämndernas stabs uppgifter om interkommunala elever.* Wenströmska gymnasiet omorganiserades höstterminen 2010.48

Elever i gymnasieskola och gymnasiesärskola 2012(Folkbokförda i Västerås)budget 2012 Budget 2012 Utfall 2012underlag i ram detaljbudget genomsnittCarlforsska gymnasiet 842 916Edströmska 280 216Frimanska gymnasiet 81Hahrska gymnasiet 235Hässlögymnasiet 50 31Mälarstrandgymnasiet 40 17Rudbeckianska gymnasiet 1 225 1 124Tranellska gymnasiet 121Wenströmska gymnasiet* 730Widénska gymnasiet 242Wijkmanska gymnasiet 178Skultuna 14 11Summa i kommunal regi 3 181 3 181 3 172ABB Industrigymnasium 212Design & Construction College 89Framtidsgymnasiet 59IT-Gymnasiet 129JB Gymnasiet 303Jensen gymnasium 247Klara Gymnasium 127Kopparlundsgymnasiet 129Kunskapsgymnasiet 147Praktiska 95Realgymnasiet 69Thoren Business School 28Västerås Citygymnasium 78Västerås Fria Gymnasium 95Västerås Idrottsgymnasium 68Västerås Ridgymnasium 19Västerås Waldorfgymnasium 5Yrkesgymnasiet 56Summa i fristående regi 2 027 2 027 1 955Gymnasiesärskola i Västerås kommunal 128 128 145Gymnasiesärskola i Västerås fristående 7 7 8Summa i Västerås 5 343 5 343 5 280Andra kommuner (och landsting) 225 225 158Fristående skolor i andra kommuner 70 70 57Gymnasiesärskola utanför Västerås(kommunal och fristående) 30 30 22Summa elever 5 668 5 668 5 516Källa: Sammanställning av uppgifter från Extens, Västerås stad, (respektive år) samtPedagogiska nämndernas stabs uppgifter om interkommunala elever.* Wenströmska gymnasiet omorganiserades höstterminen 2010.49

fördelning på internkontrakt/budgetposter, MkrUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN)Utfall Budget2012 2012 AvvikelseGymnasieskolaCarlforsska gymnasiet 73,7 67,2 -6,5Edströmska 31,0 37,7 6,7Hässlögymnasiet 5,5 6,8 1,3Rudbeckianska gymnasiet 79,1 97,9 18,8Wenströmska gymnasiet 78,9 69,8 -9,1Gymnasiesärskola 28,8 30,6 1,8Mälarstrandgymnasiet 1,6 3,2 1,6Fritid och förebyggande 0,8 0,8 0,0Summa kommunal verksamhet 299,4 314,0 14,6Skultuna 0,9 1,1 0,2Arenan/Carlforsska 4,4 1,1 -3,3Fristående gymnasieskola 178,2 186,1 7,9Fristående gymnasiesärskola 5,4 3,5 -1,9Statsbidrag och moms -11,0 -10,5 0,5Andra kommuner gymnasieskola 20,1 28,1 8,0Andra kommuner gymnasiesärskola 3,8 8,7 4,9Skolskjutsar 9,7 9,4 -0,3Inackorderingstillägg 1,3 2,0 0,7Projektmedel, särskilda satsningar 3,7 4,5 0,8Reserv och resurspott 4,9 2,5 -2,4Extens 0,7 0,0 -0,7Staben 7,3 7,5 0,2Nämnden 1,0 0,6 -0,4Konstskolan 0,8 1,5 0,7Summa UAN exkl VUC och AMA 530,6 560,1 29,5Grundläggande vuxenutbildningKommunal utförare 4,0 6,4 2,4Fristående utförare 14,0 18,6 4,6Moms/statsbidrag -5,0 -0,8 4,2Vuxenutbildningscentrum administration 2,7 0,2 -2,5Summa grundläggande vuxenutbildning 15,7 24,4 8,7Gymnasial vuxenutbildningKommunal utförare 6,8 23,0 16,2Fristående utförare 32,8 31,9 -0,9Moms/statsbidrag -11,3 -21,5 -10,2Vuxenutbildningscentrum administration 6,4 1,8 -4,6Summa gymnasial vuxenutbildning 34,7 35,2 0,5Särskild utbildning för vuxnaKommunal utförare 2,1 1,9 -0,2Moms/statsbidrag -0,5 0,0 0,5Vuxenutbildningscentrum administration 0,2 0,0 -0,2Summa särskild utbildning för vuxna 1,8 1,9 0,150

Utfall Budget2012 2012 AvvikelseUtbildning i svenska för invandrareKommunal utförare 5,3 3,0 -2,3Fristående utförare 12,1 14,4 2,3Moms/statsbidrag -7,7 -5,3 2,4Vuxenutbildningscentrum administration 2,1 0,2 -1,9Summa utbildning i svenska för invandrare 11,8 12,3 0,5Summa Vuxenutbildningcentrum (VUC) 64,0 73,8 9,8Arbetsmarknad administration 1,2 1,4 0,2AMAAdministrativ enhet 3,3 3,0 -0,3Ledning 1,4 1,4 0,0Jobbcentrum 7,9 6,7 -1,2Offentligt skyddad anställning 5,7 9,5 3,8Lönebidrag 1,7 1,8 0,1Nuevo 1,0 0,3 -0,7AMA K2 - 0,5 0,5Arenan 1,4 1,6 0,2Praktiska enheten 6,3 7,3 1,0Naturvårdsenheten 4,8 3,6 -1,2Arbetsrehab 9,8 6,5 -3,3Socialkontor ekonomi, rehab - 0,8 0,8Ung resurs 9,1 10,0 0,9Jobbpraktik i närmiljö 1,2 1,0 -0,2Framtidsentreprenörer - 0,3 0,3Sommarpraktik/sommarlovsentreprenörer 10,7 11,8 1,1Summa AMA 65,5 67,5 2,0Accessum 2,5 2,3 -0,2Chance 2 Change 1,0 1,0 0,0Tjej- och killcentrum 0,5 0,5 0,0Atlas 2,8 2,8 0,0Summa arbetsmarknad 72,3 74,1 1,8TOTALT BUDGET OCH UTFALL 666,9 708,0 41,151

Barn- och utbildningsförvaltningenStadshuset721 87 VästeråsKontaktcenter: 021-39 00 00E-post: buf@vasteras.sewww.vasteras.seProduktion: Västerås stad Konsult och Service 835010 2013-03 Foto: Pia Nordlander