F2008:03 Checklista för egenkontroll vid ... - Avfall Sverige

FörordAvfallsförbränningsanläggningar berörs av många olika lagkrav och som ett ramverk finns förordningen(1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.För att underlätta för anläggningarna att få bra strukturerade och heltäckande egenkontrollprogrameller – system (t ex som del av miljöledningsystemet) gav Avfall Sverige i uppdrag åt Jan Bergström,Bergström & Öhrström Nyköping att ta fram en mall/checklista för egenkontrollprogram.Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp bestående av Johan Thelander (Karlstad Energi), KatarinaFerbeek (Söderenergi), Linda Axelsson (Halmstad Energi&Miljö) samt Anna Karlsson (VattenfallVärme Uppsala).Vår förhoppning är att denna mall/checklista ska underlätta och effektivisera arbetet med den konkretaverkligheten som ska uppfylla alla de lagkrav som vilar på verksamheten. Vi vill med detta ocksåunderlätta en gemensam dialog, framförallt anläggningarna emellan, om hur lagkraven uppfylls påeffektivaste och för miljön gynnsammaste sättet.Avfall Sveriges arbetsgruppför avfallsförbränningUndergrupp Emission

InnehållBegrepp och förkortningar.............................................................................................................................31 Inledning ..............................................................................................................................................51.1 Läsanvisning...................................................................................................................................52 Egenkontroll ........................................................................................................................................62.1 Egenkontrollens innehåll...............................................................................................................63 Checklista .............................................................................................................................................83.1 Verksamhetsbeskrivning ...............................................................................................................83.2 Lagar och bestämmelser ................................................................................................................93.3 Sammanställning av gällande villkor ............................................................................................93.4 Ansvar .............................................................................................................................................93.5 Driftkontroll och avvikelserapportering .....................................................................................103.6 Kemikalier och farligt avfall.........................................................................................................103.7 Undersökningar av verksamheten ...............................................................................................113.8 Utbildning och kompetens............................................................................................................11Bilaga 1. Verksamhetsbeskrivning............................................................................................................... 12Bilaga 2. Lagar och bestämmelser............................................................................................................... 17Bilaga 3. Exempel på miljötillstånd............................................................................................................. 19Bilaga 4. Rutiner för verksamheten ............................................................................................................ 21Bilaga 5. Övrigt .............................................................................................................................................25Bilaga 6. Utsläppsvillkor för mall-anläggningen ........................................................................................282

Begrepp och förkortningarBegrepp och förkortningar som preciseras här används utan vidare beskrivning i dokumentet.MB är förkortning för Miljöbalken.NV är förkortning för Naturvårdsverket.MR är förkortning för den årliga miljörapporten som skall upprättas enligt NFS 2006:9.FVE är förkortning av förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.Förordningen avser då annat inte anges förordning (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning.Föreskriften avser då annat inte anges föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning.SS-EN 14181 är den CEN-standard som enligt föreskriften är gällande för kalibrering och kvalitetssäkringav automatiska mätsystem (AMS) för rökgasmätning.Handboken för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181 är utgiven gemensamt av AvfallSverige och SSVL.Avfallsförbränningsanläggning är definierad i förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränningi 3§. Här används den kortare benämningen anläggning.Egenkontroll avser alla sådana aktiviteter, rutiner och åtgärder som en verksamhetsutövare på egenhand har att planera, genomföra, dokumentera och följa upp för att uppfylla miljöbalkens syfte.Verksamhetsutövare (VU) är den juridiska eller fysiska person som innehar tillståndet att drivaanläggningen och har att uppfylla gällande krav och villkor. I detta program används begreppet VU förden eller de fysiska personer till vilken verksamhetsutövaren delegerat ansvar för verksamheten enligtFVE.Skador eller olägenheter för miljön är påverkan på grund av utsläpp eller andra liknande orsaker,liksom utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer, av frilufts- och upplevelsevärden eller avden biologiska mångfalden eller misshushållning med naturresurser, energi eller material.Olägenheter för människans hälsa är en störning som enligt medicinsk eller hygieniskbedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.Hänsynsreglerna är det sammanfattande begreppet för de gemensamma bestämmelserna i MB kap2. De avser den omvända bevisbördan i 1 §. VU har skyldighet att visa att de förpliktelser som följerav hänsynsreglerna uppfylls. Tillsynsmyndigheten behöver inte visa motsatsen. Hänsynsreglerna återgesi Bilaga 2. (sida 14)3

1 InledningPå uppdrag av Avfall Sverige har B&Ö upprättat denna mall för hur egenkontrollen kan utformas vidavfallsförbränningsanläggningar. Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll(FVE) har varit tillämplig sedan miljöbalken infördes 1999, och många anläggningar har därmed införtnågon form av dokumentation för att uppfylla kraven.Genom att förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning och de samhörande föreskrifternanu är giltiga också för befintliga anläggningar är det av vikt att en enhetlig mall finns där anläggningarnakan hämta information och anpassa sina program/system mot en harmoniserad egenkontroll föranläggningarna i landet.Genom den utökade omfattningen av automatiserad mätning av utsläpp från anläggningarna somkrävs i föreskriften och preciseras i SS-EN 14181(Handboken) är många delar av de kontrollprogramsom fortfarande gäller vid anläggningarna föråldrade och behöver ersättas med en sammanhållenegenkontroll.1.1 LäsanvisningProgrammet är utformat som en kortfattad checklista med de punkter som behöver ingå i egenkontrollen.För varje punkt finns en bilaga med beskrivning och motiv för vad som kan ingå i programmet.En inledande beskrivning av begreppet egenkontroll ges dock före checklistan. I Bilaga 5 ges en ytterligarebeskrivning av sambandet mellan bl.a. egenkontrollen, miljöledningssystem och kontrollprogram.5

2 EgenkontrollVid anläggningen finns flera olika system för att uppfylla kraven på drift, underhåll, kvalitet, säkerhet,arbetsmiljö och miljöskydd. Miljöledningssystem (ISO 14001 och EMAS) liksom NO x-avgiftssystemetär exempel på sådana.Egenkontroll avser enbart det arbete som utförs och dokumenteras för att uppfylla kraven enligt miljöbalkenoch förordningen. Arbetsuppgifter och särskilt dokumentationen av egenkontrollen kan iavgörande utsträckning vara samordnad med behoven för de parallella systemen som behandlar sammafrågor. Alla rutiner, beskrivningar och rapporter avseende en fråga bör vara densamma för såmånga system som möjligt.2.1 Egenkontrollens innehållFVE anger i fyra paragrafer de krav som ställs på varje VU och som behöver preciseras och praktisktutformas på ett användbart sätt vid varje enskild anläggning.I fri översättning anger FVE att:4 §. För varje verksamhet skall det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaretför de frågor som gäller för verksamheten enligt MB, förordningar och föreskrifter som utgetts med stödav MB, och domar och beslut som gäller för verksamheten.5 §. VU skall ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustningar för drift och kontroll hållsi gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs.6 §. VU skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- ochmiljösynpunkt. Resultatet detta arbete skall dokumenteras.Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människorshälsa eller miljön, skall VU omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.7 §. VU skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten ochsom kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt.Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna:1. Produkten eller organismens namn,2. omfattning och användning av produkten eller organismen,3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighetSkyddsåtgärderna vid den enskilda anläggningen har värderats vid tillståndsprövningen då MKB godkäntsoch genom de fastställda villkoren. Därutöver får också redogörelsen enligt förordningen 1 antasinnebära att skyddsåtgärderna är tillräckliga.1 SFS 2002:1060 17§.6

Egenkontrollen bör därmed dokumentera funktionen på den utrustning som begränsar miljöpåverkanoch precisera• hur verksamheten bedrivs,• hur anläggningar och utrustning underhålls,• hur kvalitetssäkrade mätningar genomförs vid anläggningen och• hur resultaten dokumenteras, värderas och rapporteras.Det är svårare att i egenkontrollen visa att tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas föratt skydda miljön och människans hälsa. Det beror bl.a på att dessa begrepp inte är väl definierade 2utan kan påverkas av ändrade attityder i samhället. Därför bör en regelbunden uppföljning företas avegenkontrollen. Man behöver i egenkontrollen ha rutiner som gör det enkelt att varje år sammanställaden redovisning som krävs för MR.Det är viktigt att VU fördelar arbetsuppgifterna för egenkontrollen och ansvaret för att de utförs på rättsätt på de personer som bäst kan utföra dem och ta ansvaret. VU skall fördela dessa arbetsuppgifter uti organisationen på ett tydligt och dokumenterat sätt. Den enskilde som tar på sig ansvar bör också fåsig tilldelat de nödvändiga förutsättningarna i form av kunskaper, befogenheter att fatta beslut och attvidta åtgärder, samt resurser (personal, pengar och tid). Det är viktigt med information mellan olikadelar av organisationen särskilt vid de större anläggningarna.2 Se Hänsynsreglerna sida 147

3 ChecklistaChecklistan innehåller enbart slutsatser om vad som bör ingå och dokumenteras i egenkontrollen.Närmare beskrivning och förklaringar finns i respektive bilaga.3.1 VerksamhetsbeskrivningBeskrivningen av anläggningen bör innehålla de administrativa uppgifter som skall redovisas i denårliga miljörapporten och en kortfattad beskrivning av verksamheten och dess huvudsakliga påverkanpå miljön och människors hälsa.Det är viktigt att beskrivningen uppdateras då förändringar sker. För den årliga miljörapporten angessärskilt att förändringar som skett under året skall anges. Bilaga 1 ger ett exempel på verksamhetsbeskrivningför mall-anläggningen.Oberoende av anläggningens utformning är det väsentligt att verksamheten har klara, tydliga och dokumenteraderutiner för följande punkter.3.1.1 Avfallsmottagningen• kvalitetskontroll inkl avvikelsehantering mot avfallsleverantör• dokumentation av avfallsslag och mängd• kontroll av att enbart tillåtna avfallsslag mottas• hantering av farligt avfall eller specialavfall• avfallslagring3.1.2 Förbränningen• tydlig och praktisk instruktion för upp- och nedeldning.• tydlig beskrivning av effektiv drift med koppling till redovisningen av mätresultaten från deautomatiska mätsystemen.3.1.3 Rökgasreningen• rutiner för utnyttjande av begreppet onormal drift• automatisk mätning i rökgasen. QAL3, genomförande och dokumentation• databehandling/beräkningar, datalagring inkl backup och behörigheter, kvalitetssäkring avrapporter• larm och övervakning (regelbunden kontroll av värden i kontrollrummet)3.1.4 Slagg och restprodukter från rökgasrening• rutiner för att regelbundet mäta innehåll av tungmetaller och oförbränt• dokumentera mängder samt behörig transportör och mottagare8

3.2 Lagar och bestämmelserFör verksamheten gäller tillståndet enligt miljöbalken (eller miljöskyddslagen) från miljödomstolen(MD) eller länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD). Tillståndet är förknippat med villkor somgäller specifikt för verksamheten. Likaså gäller den generella förordningen och föreskriften om avfallsförbränning(NFS 2002:28). Dessutom har verksamheten att uppfylla många krav och villkor somanges i andra förordningar och föreskrifter. En förteckning av de väsentliga regelverken ges i Bilaga 2.Det förekommer ofta ändringar i bestämmelserna som har innebörd för verksamheten. VU behöverdärför ha en ansvarig funktion/person som uppdaterar egenkontrollen med de förändringar som sker iregelverken och har ansvar för att de berörda funktionerna vid anläggningen blir informerade när förändringarsker.För de flesta anläggningarna gäller också av (NFS 2004:6) genom att de omfattas av lagen om miljöavgiftpå utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.3.3 Sammanställning av gällande villkor.Listan med gällande krav och villkor för anläggningen får upprättas separat för varje anläggning. IBilaga 3 ges ett exempel på en anläggnings miljötillstånd.Det är dock lämpligt att alla krav och villkor sammanställs i ett överskådligt dokument så att tillkommandekrav utöver villkoren i miljötillståndet också beskrivs, t ex utsläppsvillkoren i föreskriften föravfallsförbränning, ett exempel finns i Bilaga 6.Dokumentet bör utformas så att det lätt kan utnyttjas som grund för årlig MR. Denna skall i textdeleninnehålla redovisning av hur vart och ett av villkoren har uppfyllts under året.3.4 AnsvarVid anläggningen finns en VD eller verksamhetsansvarig som är ansvarig för allt som rör verksamhetenvid anläggningen. Denne bör delegera ansvaret för de olika delarna av egenkontrollen ner till dennivå där arbetet utförs. Ansvarsfördelningen skall vara dokumenterad och hållas uppdaterad löpande.Preciserat ansvar bör delegeras för• avfallsmottagning• driftens uppföljning av utsläpp till luft och vatten löpande under dygnet (kontrollrum)• miljömätsystem, rökgas (EMS/AMS-ansvarig) och vatten• interna och externa mätningar/kalibreringar, rökgas, vatten, askor/slam• kvalitetssäkrade dygns/månads/årsrapporter inkl beräkningar• datalagring, backup, behörighetsstyrning• rapportering av avvikelser internt och externt (t ex riktvärdesöverskridanden eller tillfälligstörning som buller/damm/lukt etc)• dokumentation av slagg/slam- och askmängder, mottagare• dokumentation av kemikalier och farligt avfall9

• underhåll (el och mek).Väljer VU att delegera ansvaret till befattningar i stället för till enskilda personer bör en aktuell uppdateradlista finnas som för varje dag/vecka anger vem som för tillfället innehar befattningarna.3.5 Driftkontroll och avvikelserapporteringI egenkontrollen dokumenteras de rutiner för driftövervakning och kontroll som används vid anläggningen.Det är enbart exempel som anges i Bilaga 4. Det viktiga för en fungerande egenkontroll är attinterna avvikelserapporter upprättas vid varje tillfälle en driftstörning inträffar som innebär eller skullekunna innebära överträdelse av ett riktvärde eller ett utsläppsgränsvärde eller annat villkor t.ex.störningar för närboende genom lukt, damm eller buller. Det är förutsättningen för att systematisktkunna eliminera orsaken till störningarna.Avvikelsen noteras i loggbok (eller motsvarande) och om den är ovanlig skall driftledningen informerasmuntligt.Driftstörningar eller haverier som leder till överskridande av riktvärden eller andra oförutsedda störningarsom direkt påverkar omgivningen t.ex spill av kemikalier eller farligt avfall skall leda till atttillsynsmyndigheten omgående informeras. Rutiner för vem vid anläggningen som sköter den externakontakten skall vara dokumenterad och överenskommelse om tidsramarna skall ha skett med tillsynsmyndigheten.En muntlig anmälan ska alltid följas upp av en skriftlig rapport med uppgift om typav störning/haveri samt tidpunkt och varaktighet, orsak till störningen, vilka utsläpp det medfört,åtgärder och tidplan för åtgärderna.En sammanfattande redovisning av avvikelser och störningar sammanställs i den årliga miljörapporten(MR). Se vidare Bilaga 5, (5.4 Rapportering)Klagomål på verksamheten från allmänheten skall dokumenteras enligt rutin inom ramen för egenkontrollen.Klagomålet skall noteras med angivande av datum, klockslag, vem som mottagit klagomålet,typ av klagomål samt vem som klagat (från vilket område klagomålet kommer). Alla klagomål dokumenterasenhetligt och skall presenteras för driftledningen som avgör vilka åtgärder det skall föranleda.3.6 Kemikalier och farligt avfallDokumenterade rutiner för inköp, förvaring och användningen av kemikalier skall upprättas och hållasuppdaterade. Likaså skall rutiner utarbetas för hantering och förvaring av farligt avfall som uppståri verksamheten. Observera att det finns omfattande regler kring brandfarliga varor där det krävs förteckningarmed lagrad volym samt placering på anläggningen, riskanalyser m.m.Förteckningar över mängder och sorter (med EWC-kod för farligt avfall) sammanställs och redovisas iden årliga miljörapporten (MR). Varje anläggning bör samråda med tillsynsmyndigheten om på vilken10

detaljnivå redovisningen behöver företas, men internt skall både kemikalier och avfall vara dokumenterat.3.7 Undersökningar av verksamhetenRutinerna för driften av anläggningen uppfyller de preciserade kraven för verksamheten. För att uppfyllahänsynsreglerna behövs också undersökningar 3 som inte är rutinmässiga. Anläggningen bör harutiner för att hantera sådana då behov identifieras. Exempel på sådana undersökningsbehov:• Restprodukterna (slagg, flygaskor, slam etc) som uppstår i verksamheten kan förändras övertiden beroende på vilket avfall som förbränns och ändringar i verksamheten. Då krävs ocksåenligt förordningen4 undersökning om gällande rutiner behöver förbättras. Om restprodukternadeponeras måste överensstämmelseprovning göras för att visa att ursprunglig karaktäriseringstämmer.• Värdering av risker genom kemikaliehanteringen. Sträva alltid att välja de bästa kemikaliernasom är nödvändiga för verksamheten. Då personalen får information om alternativ på marknadeninformeras inköpsansvariga. Därefter genomförs en värdering för att besluta om utbyteskall ske.• Rutiner för värdering av miljöpåverkan och risker vid förändringar av utrustning och projektsom skall genomföras vid anläggningen. Det bör alltid vara en kontrollpunkt före beslut ominvesteringar.3.8 Utbildning och kompetensEn framgångsrik egenkontroll baseras främst på personalen. Programmet för egenkontroll bör omfattarutiner för dokumentation av krav på kompetens för ansvarsfunktioner. Därtill bör utbildningsplanerupprättas och genomförd utbildning dokumenteras.3 SFS 1998:901, 6 §4 SFS 2002:1060, 12§11

Bilaga 1. Verksamhetsbeskrivning1.1 Mall-anläggningenDen här mallen för egenkontroll är utformad för en anläggning för förbränning av avfall med energiproduktion(värme och/eller el). Mallen omfattar enbart en ugnslinje. För anläggningar med fleraugnslinjer organisatoriskt integrerade med gemensamma resurser för ledning, personal, drift och underhållär mallen också i huvudsak giltig men för anläggningar med förbränningsenheter organisatorisktoch praktiskt åtskilda kan separata program för egenkontrollen behöva upprättas och implementeras.Mallen avser en anläggning på en avgränsad fastighet dit avfall som skall förbrännas transporterasmed lastbil.a) Avfallsmottagning.b) Mellanlagring på fastigheten före förbränningen.c) Förbehandling av avfallsbränsle inom anläggningend) Bränslematning till ugnen.e) Eldstad och panna där överhettad ånga produceras.f) Slagg och aska från ugn och panna till en slaggsilo.g) Ammoniak doseras i förbränningsgasen vid 950 o C (SNCR).h) Kyld rökgas från pannan (140 o C) renas i ett textilt spärrfilter där stoft, metaller och dioxin avskiljsfrån rökgasen. För att främja avskiljningen av kvicksilver och dioxin doseras kalk medaktiv koks i rökgasen före spärrfiltret.i) Stoftutmatning från spärrfiltret och transport till en stoftsilo.j) Den stoftfria rökgasen från spärrfiltret passerar en tvåstegs skrubber med kondensering avrökgasens fukt för återvinning av värme.k) Den renade rökgasen passerar en mätstation i skorstenen där halten av visa föroreningar mätskontinuerligt liksom rökgasflödet.l) I samma mätplan som k) finns också anordnat för manuell provtagning av rökgasen och kalibreringav det automatiska mätsystemet.m) Det förorenade kondensatet från skrubbersystemet j) renas i en reningsanläggning för processvattenbaserat på kemisk fällning och filtrering.n) Det renade kondensatet passerar innan det pumpas ut från anläggningen en mätstation därflöde, temperatur, pH och halten suspenderade ämnen mäts kontinuerligt samt provtagning avkondensatet sker med automatiska provtagare.o) I samma mätplan som n) finns anordningar för manuell provtagning av det renade kondensatetoch för kalibrering av mätsystemen.p) Lastbilstransporter av kalk till lagringssilo, ammoniak till lagringstank.Transporter av kemiska produkter (exempel smörjoljor, kemikalier för matarvatten och fjärrvärmevatten)mottas regelbundet men med långa tidsintervall beroende på förbrukning.Biltransporter av lätt eldningsolja mottas till lagringscistern på hösten varje år.12

q) Transporter av slagg, flygaska och slam från reningsanläggningarna ut från anläggningen.1.2 Beskrivning av verksamhetenBeskrivningen bör omfatta all väsentlig utrustning, dess funktion, drift och underhåll. Detta är i förstahand interna dokument som ger kunskap och information för drift- och underhållspersonal.Beskrivningen bör vara anpassad till de gällande villkoren för verksamheten, både kraven i miljötillståndetoch övriga utsläppskrav från föreskriften. Därför hänvisas också här till villkoren i miljötillståndetför mall-anläggningen, exempel i Bilaga 3 samt till sammanställningen av utsläppskraven,exempel i Bilaga 6.Varje funktionsbeskrivning skall vara kortfattad, men utformad så att den ger personalen nödvändiginformation för hur utrustning och processen fungerar och vilka rutiner som gäller.Hänvisningar (länkar) införda i funktionsbeskrivningen skall göra det möjligt att inhämta detaljernaför underhåll och annat viktigt men som inte är primärt om man slår upp funktionsbeskrivningen föratt få klarhet om vilken åtgärd som skall vidtas i en aktuell situation.Ritningar och bilder över processen som är väsentliga bör bifogas med förklaringar i de fall ex.visskärmbilderna inte är tydliga. Ett vanigt problem som behöver lösas denna väg är att storheter inteanges korrekt på skärmbilderna. Då skall facit finnas i egenkontrollen.Funktionsbeskrivningen kan indelas enligt a) – q).Beskrivningarna bör tas fram genom samarbete mellan alla berörda i anläggningen och beskrivningarnabör utvecklas till att bättre beskriva verkligheten från period till period. Detta arbete blir aldrigklart.a) Avfall mottas dagtid varje vardag. Mängden avfall på varje bil vägs in vid en vågstation innandet tippas i mottagningsfickor (bunker).Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt de rutiner som tillämpasoch anpassa dessa efter kraven i förordningen5. Se till att rutinerna i tillräcklig grad säkerställeratt det enbart är avfallskategorier (EWC-kod) enligt tillståndet som mottas.b) En begränsad mängd avfall mellanlagras på fastigheten före förbränningen. Beskriv anläggningsdelensutformning och funktion samt rutinerna för att alltid uppfylla kravet enligt villkoretMB 76 (lagring av avfall under tak och på hårdgjord yta).c), d) och e) Förbehandling och tillförsel av bränsle till ugnen.Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll.Redovisa rutinen för uppeldning och hur avfall tillförs först med 850°C i eldstaden. Beskriv rutinenför att uppfylla kravet på uppehållstid och temperatur enligt föreskriften7. Redovisa tilllämpningenav begreppen effektiv drift, onormal drift och de automatiska systemen som för-5 SFS 2002:1060 7§.6 Se villkoren i bilaga 37 NFS 2002:28 5, 29§§13

hindrar tillförsel av avfall8.Här kan hanteringen av oljan som används som tillskottsbränsle tas upp. Beskriv oljelagringoch brännare.Redovisa mätningen av eldstadstemperatur detaljerat och reservsystemen.Beskriv rutinerna som används för kalibrering av mätningen av eldstadstemperaturen.f) Slagg och aska från ugn- och panna matas ut till en slaggsilo.Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt rutinen för att fastställaatt oförbränt i slaggen utgör

Utförligare beskrivning av de mätningar ovanstående punkter kräverf) Den renade rökgasen passerar en mätstation i skorstenen där halten av vissa föroreningarmäts kontinuerligt liksom rökgasflödet.Mätningen skall utföras enligt SS-EN 14181. Det är optimalt att inkludera mätningen enligtMB 10 i samma kvalitetssystem.Notera också om HCl och HF mäts kontinuerligt med mätsystemet men inte ger kvalitetssäkrademätresultat. (MB 12: mätning av HCl och HF).Handboken9 innehåller förslag till hantering av allt som är formellt reglerat. Hänvisning tillhandboken förkortar beskrivningen. Man kan då inskränka sig till att beskriva avvikelserna iden enskilda anläggningen.Tydliga beskrivningar av mätsystemen och deras placering i anläggningen bör finnas10. Därutöverkan en länk (hänvisning) till mätsystemets dokumentation11räcka.Redovisningen av mätresultaten behöver finnas tydligt beskrivna. Utöver redovisningen av validerademätvärden för effektiv drifttid som följer av föreskriften12 skall också redovisningenav mätvärdena (ej validerade) avseende all drifttid beskrivas, (MB 8 och MB 10: NOx ochNH3) samt övriga utsläppsvillkor (exempel i Bilaga 6).Beskriv tydligt hur mätresultaten tolkas för att villkoren skall vara uppfyllda.Beskriv anläggningens principer för genomförande av kalibreringar av mätsystemen13 och hurupphandlingen av parallellmätningar med referensmetoder hos ackrediterade provningslaboratoriergår till. Det är enklast att i egenkontrollen införa den tekniska bilaga som bifogas offertförfrågan.g) I samma mätplan som k) finns också anordnat för manuell provtagning av rökgasen och kalibreringav det automatiska mätsystemet.Beskriv mätplanet och hur väl anpassat detta är till kraven14. Förekommer provtagning av vissaämnen i rökgasen på alternativa punkter i anläggningen (ex.vis före rökgaskylare) skall dessamätplan och arbetsplattformar också redovisas.Beskriv hur de periodiska mätningarna15 två gånger per år skall utföras och anläggningensprinciper för upphandlig av dessa mätningar. Det är enklast att i egenkontrollen införa dentekniska bilaga som bifogas offertförfrågan.9 Handbok för praktisk tillämpning av standarden.10 Handboken, A och B1.11 Handboken, B712 NFS 2002:28, 31§13 Handboken, C.14 Handboken, B115 NFS 2002:28 25.3§15

MB 9 innebär ett strängare utsläppskrav för kvicksilver än det som anges i föreskriften. Mätningenkan dock genomföras som periodisk mätning enligt föreskriftens krav.m) Det renade kondensatet passerar innan det pumpas ut från anläggningen en mätstation därflöde, temperatur, pH och halten suspenderade ämnen mäts kontinuerligt samt provtagning avkondensatet sker med automatiska provtagare.Tydlig beskrivning (bilder) av mätstationen redovisas och för de kontinuerliga mätningarnabeskrivs hur väl de motsvarar CEN-standard16.n) I samma mätplan som m) finns anordningar för manuell provtagning av det renade kondensatetoch för kalibrering av mätsystemen.Redovisa hur och hur ofta kalibrering sker genom parallellmätningar.Beskriv provtagningen och kvalitetssäkringen av vattenproven.Redovisa vilka ackrediterade SS-EN metoder som används för analyserna. Det är enklast att iegenkontrollen införa den tekniska bilaga som bifogas offertförfrågan vid upphandling från externalaboratorier.Upprätta tydliga protokoll som visar vad som skall mätas för MB 13 (kondensat) och föreskriften17 (Bilaga 6), frekvens och hur resultaten värderas för att uppfylla villkoren.r) Anläggningen måste visa om restprodukterna är farligt avfall eller ej enligt avfallsförordningen(SFS 2001:1063 samt allmänna råd). Totalhalten av metaller kan bedömas enligtVärmeforskrapport nr 866 för att avgöra om avfallet är farligt avfall eller ej. Vid deponeringavgör detta vilken typ av deponi som avfallet bör deponeras på.I de fall restprodukterna är farligt avfall och ska deponeras behövs en karaktärisering (laktester)göras enligt deponiförordningen (SFS 2001:512) samt föreskrift (NFS 2004:10) och allmännaråd (NFS 2006:10). Dispensmöjlighet upp till 3 ggr gränsen för klorider och sulfaterfinns. Resultatet från laktesterna avgör om deponering är möjlig.Observera att t ex omhändertagande av rökgasreningsrest på Langöa (Norge) klassas somåtervinning och inte som deponering.Även omhändertagande av slaggen kan vara förknippade med särskilda kvalitetskrav och rutinert ex metallutsortering, halt oförbränt, ”karbonatisering”/lagring.Totalhalten oförbränt (TOC) i askor som deponeras får vara högst 18% enligt föreskrift ochallmänna råd om hantering av brännbart och organiskt avfall (NFS 2004:4).16 NFS 2002:28 Bilaga 3.17 NFS 2002:28 Bilaga 4.16

Bilaga 2. Lagar och bestämmelserMiljöbalken är den ramlag som reglerar egenkontrollen vid anläggningarna. Miljöbalken har uttolkatsi det individuella tillstånd med villkor som gäller för verksamheten. Viktiga är också hänsynsreglerna iMB 2kap.2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig denkunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skyddamänniskors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder,iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga,hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människorshälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kanmedföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.4 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att användaeller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medförarisker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismersom kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller harbehandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014).5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samtutnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikälloranvändas.På MB baseras många förordningar och föreskrifter som påverkar verksamheten vid avfallsförbränningsanläggningarna.Den viktigaste för egenkontrollen är följande.Listan är inte fullständig och varje anläggning måste överväga vilka ytterligare regelverk som påverkarverksamheten.• Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.• Handbok 2001:3. Egenkontroll - en fortlöpande process. Grundbok med allmänna råd.För rapportering gäller Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport.Avfallsförbränningen skall också uppfylla kraven som fastställts i EU-direktivet (2000/76/EG) genomde svenska tillämpningarna i• Förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning och• Föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränningGenom föreskriften NFS 2002:28 blir också CEN-standard bindande för verksamheten vid de svenskaanläggningarna. Det gäller främst17

• SS-EN 14181 Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och Handboken för praktisk tillämpningFör beskrivning av avfall och avfallskategorier gäller avfallsförordningen SFS 2001:1063.För deponering av avfall gäller deponiförordningen SFS 2001:512 samt föreskriften NFS 2004:10,allmänna råd NFS 2006:10 och handbok 2007:1, samt föreskrift och allmänna råd om hantering avbrännbart och organiskt avfall NFS 2004:4.18

Bilaga 3. Exempel på miljötillståndFör att göra egenkontrollen konkret tar vi utgångspunkt i några typiska villkor som brukar vara formuleradei domar och beslut. Det är inte avsikten att de utgör alla villkor som förekommer utan skall enbartge ett underlag för att redovisa hur egenkontrollen kan samordnas för att uppfylla både miljöbalkenoch förordningen. Programmet ger en mall som kan utökas beroende på hur omfattande villkorsom angetts för verksamheten.Varje anläggning har genom domen/beslutet som medger tillstånd för verksamheten enligt MB ettvarierande antal villkor föreskrivna. Utöver dessa villkor gäller för anläggningen samtliga krav ochvillkor som föreskrivs för avfallsförbränningsanläggningar i förordningen 18 och föreskriften 19 . Ett exempelpå en sammanställning för utsläppskraven finns i Bilaga 6.En möjlig praktisk tillämpning av dessa krav och villkor finns i RVFs rapport 20 .Domslut för mall-anläggningen.TillståndMD lämnar Bolaget tillstånd enligt MB för att på fastigheten driva ett avfallskraftvärmeverk med maximalttillförd bränsleeffekt på 100 MW och årligen genom förbränning med energiutvinning återvinnamaximalt 200 000 ton avfall enligt förteckning i Domsbilaga 1.VillkorFör tillståndet gäller utöver naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) följandevillkor.r) MB 1. Om inte annat framgår av denna dom skall verksamheten – inbegripet åtgärder för attminska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsakligöverensstämmelse med vad Bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet.s) MB 2. Vid haveri i reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids fårförbränning av avfall under inga förhållanden fortgå mer än fyra timmar i följd. Den sammanlagdadrifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år.t) MB 3. Kemikalier och farligt avfall som uppkommer i verksamheten skall förvaras på ogenomsläppligaytor försedda med invallning och under tak.u) MB 4. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får som riktvärde* på grund av verksamheteninte överstiga50 dB(A) under vardagar40 dB(A) nattetid45 dB(A) övrig tid.18 SFS 2002:106019 NFS 2002:2820 RVF Utveckling 2004:0119

v) MB 5. Bolaget skall verka för att transporter till och från anläggningen sker via riksväg A.w) MB 6. Bolaget skall vidta lämpliga åtgärder för att motverka olägenhet i form av dålig lukt frånavfallet vid mellanlagring.x) MB 7. Mellanlagring av avfall skall i huvudsak ske under tak och på hårdgjorda ytor. Dettagäller dock inte träavfall som får lagras utomhus.Utsläpp till luftFöljande skall alltid gällay) MB 8. Utsläppet av kväveoxider (NOx) i renad rökgas får som riktvärde* och årsmedelvärdeinte överstiga 100 mg/m3n torr gas vid 11 % O2.z) MB 9. Utsläppet av totalt kvicksilver (Hg) i renad rökgas får som riktvärde* vid mätning inteöverstiga 0,03 mg/m3n torr gas vid 11 % O2.aa) MB 10. Utsläppet av ammoniak (NH3) i renad rökgas får som riktvärde* och dygnsmedelvärdeinte överstiga 10 mg/m3n torr gas vid 11 % O2.bb) MB 11. Kontinuerligt registrerande instrument skall finnas för mätning av ammoniak.cc) MB 12. Mätning av HCl och HF behöver inte ske kontinuerligt. Sådan mätning skall i så fall skeminst två gånger per år.Utsläpp till vattendd) MB 13. För utsläpp av renat kondensat skall följande riktvärden* som årsmedelvärde gälla ominte annat anges.pHlägst 7 vid mätningSusp20 mg/lHg0,005 mg/lCd, Tl, Pb, Ni, As, och Cu vardera 0,01 mg/lZn0,2 mg/lDioxin0,1 ng/l* Med riktvärde menasett värde som om det överskrids, medför skyldighet för VU att vidta åtgärder, så att värdet hålls.En sammanställning av utsläppsvillkoren som gäller för mall-anläggningen finns i Bilaga 6.20

Bilaga 4. Rutiner för verksamhetenHär beskrivs kortfattat de rutiner som bör ingå i egenkontrollen baserat på MB och förordning förmall-anläggningen. Varje enskild anläggning behöver avgöra vilka ytterligare rutiner som behövs ellervilka som kan undvaras.4.1 Mottagning av avfall.De krav som styr detta återfinns i förordningen 21 . Där anges:Den som bedriver verksamhet med förbränning av avfall i en förbränningsanläggning skall skaffasig kunskap om vilka mängder av varje slag av avfall som tas emot till förbränning. Detta skallgöras innan avfallet definitivt har tagits emot. Verksamhetsutövaren skall se till att uppgifter ommängden i varje slag av avfall antecknas. Om det möjligt skall uppgifterna avse de avfallskategoriersom anges i bilaga 1 till avfallsförordningen SFS 2001:1063. Anteckningarna skall bevaras iminst två år och skall på begäran uppvisas för tillsynsmyndigheten.Hur anläggningen praktiskt löser detta behöver redovisas. Det kan kanske innebära att kontraktsbilagormed bestämmelser om vad avfallet får innehålla tas med i egenkontrollen.Redovisa också hur länge anteckningarna sparas för inspektion. I förordningen anges kortare tid än fördokumentation i övrigt.Rutinerna för att dagligen uppfylla villkoren i MB5 (transporter), MB6 (lukt) och MB7 (lagring) kanlämpligen redovisas här, liksom rutinerna för hantering av slagg.4.2 Rutiner för driften.Skiftsansvarig tekniker/ingenjör ansvarar för och kontrollerar att driften följer de krav och riktlinjersom ställs upp av driftledningen.Styrning och kontroll av driften vid anläggningen sköts av personalen i kontrollrummet. Funktionsbeskrivning(Bilaga 1) och rutiner finns tillgängliga liksom instruktioner för arbetsmiljö och säkerhetskrav.Särskild vikt läggs vid att kontrollera driftsresultatet så att inga villkor avseende utsläpp till luft ochvatten kan komma att överskridas. En löpande driftjournal/loggbok eller motsvarande t.ex. i form aven inbunden bok förs där alla avvikelser från de normala noteras.Som ett komplement till driftjournalen finns ett flertal protokoll som löpande fylls i av personalen ikontrollrummet vilket säkerställer att kontroller görs att anläggningen fungerar på avsett vis. (Angevilka som används, t.ex. rondering etc.)Överföring av information till nästkommande skift sker, dels muntligt vid överlämnandet, dels skriftligtvia de noteringar som gjorts i driftjournalen.21 SFS 2002:1060 7§.21

Rutinen för att möta onormal drift 22 och som avses med MB 2 (haveri av reningsutrustning) finns dokumenteradi länk (Onormal drift).Mätvärden från de automatiska mätsystemen för kontroll av eldstadstemperatur och utsläpp till luftoch vatten finns i kontrollrummet och ser ut som exemplen visar (bifogas).Efter midnatt skrivs dygnsrapporten från mätsystemet som registrerar utsläppen till luft ut. Driftingenjörengranskar och signerar dessa nästa dag. (Bilägg exempel) Om det finns onormala värden idessa rapporter skall en avvikelserapport skrivas.(Exempel biläggs). Driftingenjör beslutar sedan omåtgärder.4.3 Kontroll och underhåll av processutrustning.Kontrollen av processutrustningen görs främst genom att anläggningen ronderas med fasta intervall.Upptäcks fel eller brister i utrustningen under ronderingarna som kräver underhållsinsatser lederdessa fel och brister till i en felanmälan om de inte lätt kan åtgärdas.Är bristerna av sådan art att det kan ge upphov till ökade utsläpp till luft eller vatten skall driftsingenjörsnarast informeras muntligt. Förebyggande underhåll sköts enligt separata rutiner.Driftingenjör tar baserat på felanmälan beslut om nödvändiga reparationer samt initierar och följerupp arbetet. Vid haverier och underhåll som kräver större insatser tas beslut av driftsledningen.4.4 Skötsel och underhåll av instrument och mätsystem.Anläggningen är försedd med ett stort antal styrsystem med instrument som utnyttjas för att kontrolleradriften och följa upp utsläppen från anläggningen. För att anläggningen skall kunna drivas på ettur både ekonomiskt och miljömässigt korrekt sätt krävs pålitliga mätresultat. Anläggningens instrumentdelas in i flera olika kategorier där kategori 1 är instrument som kontrolleras och kalibreras medfastlagda intervall, kategori 2 är instrument som kontrolleras om det finns misstanke att de inte fungerarpå avsett vis.Kategori 1 instrument är sådana som har vital betydelse för driften av anläggningen och som genomfelaktig funktion kan ge upphov till ökade utsläpp. Mätsystemen för kontroll av utsläpp till luft ochvatten tillhör kategori 1. För mätsystemen som kontinuerligt mäter utsläpp till luft företas fortlöpandekvalitetssäkring 23 enligt QAL 3.4.5 Utsläpp med rökgasRedovisning av utsläppen till luft baseras på de dygnsrapporter som genereras i det datoriserade rapporteringssystemet.EMS-ansvarig ser till att kalibreringar genomförs av mätsystemen och att de periodiskamätningarna blir genomförda av externa resurser.Driftingenjören skall kontrollera dygnsrapporterna varje dygn, signera dem och vidta nödvändiga åtgärder.Driftsingenjören granskar också resultaten från de periodiska mätningarna och avgör om resultatenföranleder åtgärder.22 NFS 2002:28 19-21§§23 Handboken22

4.6 VattenutsläppKraven på kondensatet från rökgasreningen är preciserat i villkoren för verksamheten både genom MB13 och i föreskriften 24 , se exempel på sammanställning i Bilaga 6.Vatten från anläggningens område som kan, om det är förorenat, utgöra en risk för miljön. Anläggningenhar undersökt risken för att detta skall kunna inträffa och genomför uppföljningar för att bedömaom behovet om åtgärder ökar. Riskbedömningen diskuteras med tillsynsmyndigheten.4.7 Buller, damm, lukt etc.Kravet på buller från verksamheten utanför närmaste bostad regleras i MB 4.De genomförda mätningarna har visat att verksamheten inte överskrider villkorsvärdena. Verksamhetensdominerande bullerkällor är lastbilar och hantering av avfallet.Vid förändringar i verksamheten som kan påverka buller/damning/lukt i omgivningen tas beslut omnya mätningar/undersökningar behövs. Dessa får avgöra om åtgärder behövs. Externa klagomål noterasi avvikelserapporter.4.8 KemikalierAnläggningen tillämpar bestämmelserna i FVE 25 för hantering, förvaring och dokumentation av kemiskaprodukter. Var noga med att ordna så att Skyddsblad finns tillgängliga lokalt då de behövs ochinte enbart i ett centralt dataregister. (Här kan närmare beskrivning av förvaring och dokumentationav kemikalierna tas upp om det inte finns tidigare i verksamhetsbeskrivningen).Det är anläggningens strävan att alltid välja de bästa kemikalierna som är nödvändiga för verksamheten.Då personalen får information om alternativ på marknaden informeras inköpsansvariga. Däreftergenomförs en värdering för att besluta om utbyte skall ske. Fortlöpande företas överväganden om detfinns orsak att ändra kemikalieanvändningen för verksamheten. Rapportering sker i MR.4.9 Farligt avfallOm anläggningen har tillstånd att ta emot och förbränna farligt avfall anges (hänvisa till tillstånd ellermotsvarande) vilka typer av farligt avfall (EWC-kod) som är tillåtna och ev. mängdbegränsningar fördessa. Vid mottagningen av icke-farligt avfall kan ibland farligt avfall upptäckas. Det sorteras då ut ochlagras på särskilt markerade platser. Farligt avfall som genereras i verksamheten lagras på samma sätt.Det farliga avfall som genereras av verksamheten (t ex spilloljor, elskrot etc) förvaras och dokumenterastill mängd och typ (hänvisa till instruktion). Då tillräckliga kvantiteter för effektiv transport lagrats,sker transport till mottagare med tillstånd att hantera den aktuella typen av farligt avfall. Transporternasker med speditörer som innehar vederbörliga tillstånd för transport av farligt avfall.Fortlöpande företas överväganden om det finns åtgärder i anläggningen som kan minska mängdenfarligt avfall som genereras i verksamheten. Rapportering sker i MR.24 NFS 2002:28 32 §25 SFS 1998:901, 7 §23

4.10 Restprodukter från rökgasreningRestprodukter från rökgasrening (flygaska samt ev. slam och gips) dokumenteras vad gäller mängd,typ samt transportör och mottagare (hänvisa till instruktion eller förteckning). Rutiner för provtagningenligt (hänvisa till rutin).OBS! Klarlägg tydligt i dokumentationen vilka av restprodukterna som är farligt avfall respektive inteär det, eftersom det påverkar kraven på provtagning och transporter samt slutomhändertagande.24

Bilaga 5. Övrigt5.1 Miljöledningssystem.Många anläggningar har väl utvecklade frivilliga miljöledningssystem (ISO 14001 och EMAS) sompraktiskt utvecklats under många år. Rutiner och erfarenheter från dessa bör användas för egenkontrollen.Det är dock viss skillnad på omfattningen. Miljöledningssystemen avser skyddet av miljön meddefinition enligt ISO medan egenkontrollen enligt MB skall täcka alla delar av miljöbalken, exempelvisockså hälsoskydd.Innehåller de frivilliga ledningssystemen rutiner för exempelvis revisioner som VU inte vill skall blioffentliga kan det finnas anledning att redovisa egenkontrollen separat. Tillsynsmyndigheterna ärskyldiga att bedriva tillsyn och den baseras bl.a. på egenkontrollen utifrån principen om omvänd bevisbörda.Det innebär att VU genom egenkontroll skall kunna visa för myndigheterna att de krav somhänsynsreglerna i MB och olika beslut och domar ställer på anläggningen är uppfyllda. VU måste kunnavisa upp resultat som gör detta tydligt.5.2 KontrollprogramDet förekommer fortfarande att anläggningar har gamla kontrollprogram förelagda av tillsynsmyndighetenbaserade på miljöskyddslagen. VU är skyldig att följa det förelagda kontrollprogrammet tills detär upphävt. Med ett reviderat program för egenkontroll kan VU begära att det gamla kontrollprogrammetupphävs.Det finns generellt sett inte något skäl för tillsynsmyndigheten att kräva något nytt kontrollprogram.VU är själv ansvarig för egenkontrollen. Begär tillsynsmyndigheten uttryckligen att VU skall redovisaprogrammet för anläggningens egenkontroll skall det ske, men det är inte tillsynsmyndighetens ansvaratt fastställa eller godkänna egenkontrollen.Det är först i nästa led –vid tillsyn – som tillsynsmyndigheten har skyldighet att se till att VU tagitansvaret för en fullödig egenkontroll enlig MB.Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att begära in ett förslag till program för egenkontroll i det fallman anser att befintlig egenkontroll är otillräcklig. VU kan i detta fall kräva att tillsynsmyndighetennoggrant ska precisera vad förslaget skall innehålla.Det förslag VU inger bör också implementeras i anläggningens fungerande egenkontroll, men någotgodkännande från myndigheten är inte att förvänta. VU har det fulla ansvaret för egenkontrollen.Möjligen meddelar tillsynsmyndigheten att förslaget är mottagit, men de kan vid nästa tillsyn krävanya förslag om samma fråga i de fall de bedömer det nödvändigt.Ett specialfall gällande kontrollprogram brukar framgå som ett villkor i domar meddelade enligt MB.Där kan stå ”Kontrollprogram med angivande av mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetod25

skall finnas”. Detta villkor innebär inget utöver det som generellt följer av FVE. Det kan möjligen varalämpligt att tillfoga beteckningen kontrollprogram på de avsnitt av egenkontrollen som villkoret avser.5.3 DokumentationEgenkontrollen bör vara en levande samling av dokument som revideras fortlöpande då anläggningoch utrustning förändras och då erfarenheterna ger skäl att förbättra rutiner och åtgärder. Då det gällermätningar och provtagningar 26 finns preciserade krav att dokumentationen skall sparas i fem år.Samtidigt säger NO x-avgiftssystemet 7 år och för CO 2-handeln anges 10 år. Man bör ha en enhetligrutin för hur varje version av dokumenten för egenkontrollen sparas medan nya versioner är giltiga förverksamheten.5.4 RapporteringAlla anläggningar är skyldiga att varje år presentera en miljörapport (MR) enligt NFS 2000:13 (ersättsnu med NFS 2006:9) och de tillämpningshandlingar som NV utger. Dokumentationen av egenkontrollenbör anpassas för att direkt ge underlaget för MR. Dess övergripande syfte är att redovisa hur verksamhetenunder året som gått har tillgodosett kraven för anläggningen och hänsynsreglerna i MB.Mätresultat som redovisas enligt egenkontrollen bör vara anpassade så att de direkt kan användas iemissionsdeklarationen som utgör en del av MR.Därutöver bör egenkontrollen utformas så att den ger underlag för den redovisning som krävs i MRenligt följande punkter 27ee) Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktionersamt att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.ff) Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar,avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medförteller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa.gg) Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetensförbrukning av råvaror och energi.hh) De kemiska produkter som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa ochsom under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.ii) Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymenavfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.jj) Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådanarisker som kan gew upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.Utöver MR gör många anläggningar periodiska redovisningar till tillsynsmyndigheten baserat på gamlarutiner från miljöskyddslagen. Med MBs krav på egenkontroll saknar många av dessa periodiskaredovisningar värde ur tillsynssynpunkt och kan upphöra. Med ett reviderat program för egenkontrollkan VU begära att den gamla förelagda redovisningen upphör.26 NFS 2000;15 5§27 NFS 2006:9 4§26

Programmet för egenkontroll bör – som anges i 3.5 - tydliggöra hur tillsynsmyndigheten skall informerasvid avvikelser från normal drift, exempelvis olyckor och haverier. Egenkontrollen behöver preciseravilka händelser som kan inträffa och som kan medföra olägenheter 28 för människors hälsa och miljön.Alla sådana händelser skall rapporteras för tillsynsmyndigheten då de inträffat. Det räcker med enmisstanke om att en olägenhet från en störning eller händelse kan uppstå. Egenkontrollen behöverprecisera vem eller vilka personer vid anläggningen som skall informeras om att störningen/händelseninträffat och vem som avgör om den skall rapporteras för tillsynsmyndigheten.5.5 Kontroll utförd med externa resurserI anläggningen finns ett stort antal utrustningar och komponenter som skall kontrolleras av ackrediterat/certifieratkontrollorgan. Som exempel kan nämnas tryckkärl, lyftanordningar, behållare och säkerhetsventiler.Intervallen för dessa kontroller varierar beroende på typ av komponent.Egenkontrollprogrammet skall givetvis innehålla rutiner för hur kontrollen upprätthålls men det ärinte föremål för redovisning i MR.Däremot skall kalibreringar av automatiska mätsystem för bestämning av utsläpp till luft och vattensamt de periodiska mätningar som genomförs av ackrediterade provningslaboratorier redovisas i MR.Dessa rapporter är ofta omfattande och skall vara tekniskt detaljerade. En överenskommelse med tillsynsmyndighetenom omfattningen av den sammanfattning som behövs i MR är därför att rekommendera.28 Se definition sida 427

Bilaga 6. Utsläppsvillkor för mall-anläggningenUtfärdad:07-06-10 Uppdaterad 07-07-01Utsläppsvillkor för Mall-anläggningenMDEGGränsvärdeRiktvärdeUtsläppsgränsvärdeÅrsmedelvärdeDygnsmedelvärdeHavtimmesmedelvärdeVillkor enligt domenVillkor enligt direktivet tillämpat i NFS 2002:28Gv Ett mätvärde som alltid måste innehållasRv Ett mätvärde som om det överskrids medför skyldighet för VU att vidta åtgärder så att Rv innehållsUgv Ett validerat mätvärde som får överskridas enligt NFS 2002:28,31 § och 32 §Årdygn_ hRenad rökgasParameterStoftKolmonoxid COTotalt organiskt kolTOCSvaveldioxid SO2Villkormg/m3 nt, 11% O2103010150501001501020105020050Typ av villkorBeskrivningUgv, dygn EG 100% av dygn-värden under året skall innehållasUgv, _ h EG 100% av _ h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, _ h EG 97% av alla _ h-värden under året skall innehållas.Ugv, _ h EG Pannan tas genast ur driftUgv, dygn EG 97% av all dygn-värden under året skll innehållasUgv, _ h EG Alla _ h-värden under en 24-tmmarsperiod skall uppfyllas, ellerUgv, 10min EG 95% av alla 10-minutersmedelvärden skall innehållas under en 24-timmarsperiod.Ugv, dygn EG 100% av dygn-värdena under året skall innehållasUgv, _ h EG 100% av _ h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, _ h EG 97% av alla _ h-värden under året skall innehållas.Ugv, dygn EG 100% av dygn-värdena under året skall innehållasUgv,_ h EG 100% av _ h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, _ h EG 97% av alla _ h-värden under året skall innehållas.ParameterVäteklorid HCl(saltsyra)Vätefluorid HFKväveoxider NOxVillkormg/m3 nt, 11% O2106010142100200400200Typ av villkorBeskrivningMD Endast periodisk mätning behöver företasUgv, dygn EG 100% av dygn-värdena under året skall innehållasUgv,? h EG 100% av ? h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, ? h EG 97% av alla ? h-värden under året skall innehållas.MD Endast periodisk mätning behöver företasUgv, dygn EG 100% av dygn-värdena under året skall innehållasUgv,? h EG 100% av ? h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, ? h EG 97% av alla ? h-värden under året skall innehållas.Rv, År MDUgv, dygn EG 100% av dygn-värdena under året skall innehållasUgv,? h EG 100% av ? h-värden under året skall innehållas. ellerUgv, ? h EG 97% av alla ? h-värden under året skall innehållas.Ammoniak NH3 10 Rv, dygn MDFör att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst 5 halvtimmesmedelvärden per dygn förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerligamätsystemet. Endast tio dygnsmedelvärden får fattas under året.28

Periodisk mätning i rökgasenVillkorParametermg/m3 nt, 11% O2 Typ av villkorKadmium Cd 0,05Ugv EGKadmium Cd +Tallium TItotalt 0,05* Ugv EGBeskrivningKvicksilver Hg0,030,05*RvUgvMDEGAntimon SbArsenik AsBly PbKrom CrKobolt Co totalt 0,5* Ugv EGKoppar CuMangan MnNickel NiVanadin VDioxiner och furaner 0,1 ng/m3 Ugv EGUtgående renat processvattenParameterVillkor mg/l Typ av villkorAnmärkning20Rv, År MDSuspenderad substans 45Ugv EG 100% av värderna skall innehållas.30Ugv EG Under 1 år får 95% av värdena ej överskridas.Kvicksilver Hg0,0050,03Rv, ÅrUgvMDEGKadmium Cd0,010,05Rv, ÅrUgvMDEGTallium TI 0,01Rv, År MD0,05Ugv EGBly Pb0,010,2Rv, ÅrUgvMDEGArsenik As0,010,15Rv, ÅrUgvMDEGKoppar Cu0,010,5Rv, ÅrUgvMDEGNickel Ni0,010,5Rv, ÅrUgvMDEGZink Zn0,21,5Rv, ÅrUgvMDEGDioxiner och furaner0,1 ng/l0,3 ng/lRv, ÅrUgvMDEG29

Rapporter från Avfall sveriges förbränningssatsning 2008F 2008:01Högre elutbyte ur avfallF 2008:02Bästa tillgängliga tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste IncinerationF 2008:03 Checklista för egenkontroll vid avfallsanläggningar baserat på FVE (SFS 1998:901)

Avfall Sverige Utveckling F2008:03ISSN 1103-4092©Avfall Sverige ABAdressTelefonFaxE-postHemsidaProstgatan 2, 211 25 Malmö040-35 66 00040-35 66 26info@avfallsverige.sewww.avfallsverige.se