Teknikföretagen Direkt 8 2007

teknikforetagen.se

Teknikföretagen Direkt 8 2007

#8 DECEMBER 2007 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direktPernilla byter jobbfyra gånger om dagenFÖRBÄTTRINGAR Ett systematiskt arbetsmiljöarbetepå Dometic i Motala har totalt förändratarbetsrutinerna i produktionen, som tidigareinnehöll repetitiva moment och tunga lyft.800 anställda berörs. SIDAN 15foto: daniel roosElectrolux blirsmartare i alla ledLEANMODELL Alla anställda i Electrolux 21Europafabriker ska besöka den rullande utställningenom EMS – företagets egna globalaproduktionsstrategi för lean produktion. Härhar EMS-lastbilen nått huvudkontoret i Stadshageni Stockholm. SIDAN 8-9Foto: Adam HaglundOlofström står och fallermed Volvo PersonvagnarTILLSAMMANS Kommunalrådet Margaretha Olsson (s) och platschefenHelén Savmyr, Volvo, är de som styr Olofström. SIDAN 4’Industriavtalet har tilltrooch legitimitet hos parterna.Det har skapat … gemensamtansvar, reallöneökningar och låginflationstakt. rune larsson SIDAN 6Världsledande doldisdubblar vinstenTEKNIKFÖRETAG Lorentzen & Wettre, som görmätinstrument för pappersindustrin är totaltokänt av gemene man – men i den egna nischenett stort namn. SIDAN 16


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007 Stolpe, stolpe, ribba utSverige är i världstoppen iyrkeskunskaper. Det framgickalldeles klart vid Yrkes-VM i Shitzouka i Japan 16-19 november 2007.Men vi hade inte det därflytet som krävs för att fåmånga medaljer. I flera grenarkan man tala om ”stolpe,stolpe, ribba ut”. Det sliraren del i smådetaljernavilket kom att bli avgörandeför flera av de svenska deltagarna.BERÖM Den som fick högstpoäng bland samtliga i yrkeslandslagetoch som fick medaljför ”bästa nationella prestation”var Victor Svensson frånGlimåkra och Österängskolani Kristianstad. Han tävladei grenen industrielektriker,där konkurrensen är extremthård. Hans insats räckte tillen fjärdeplacering, slagenav Frankrike, Österrike ochSingapore.– Victor har tränat myckethårt ända sedan han vannYrkes-SM våren 2006 så hankom ordentligt förberedd tillJapan. Men i slutspurten undersista tävlingsdagen gjordehan en del små missar i programmeringen,säger HåkanNilsson, expert i industrieloch en av domarna under VM.Victor är värd allt beröm försin insats.Två andra som var extremtvälförberedda inför Yrkes-VMvar Kenny Karlsson, just nustuderande vid Chalmers, ochAndreas Berglund, OppundaEl i Katrineholm. De tävlade imekatronik och landade på ensjätteplats – den bästa svenskainsatsen någonsin i dennagren – med mycket stark vittringpå en betydligt bättre placering.– Jag vet att vi kan nå mycketbättre resultat, säger KennyKarlsson. Nästa år är det EuroSkillsi Holland och då tänkervi ta en gruvlig revansch.Ny grenAndreas Adén från Flygt iEmmaboda kämpade i CNCsvarvningoch landade på enelfte plats. Denna gren är nyvilket innebär att vi svenskarhar en hel del att lära. ÄvenCNC-fräsning är ny gren medTomas Persson från ScaniaAndreas Adén, Flygt i Emmaboda, kämpade sig till en elfte plats i CNC-svarvning.Tomas Persson, Scania i Södertälje,har just avslutat sista momenteti CNC-fräsning.Victor Svensson, Österängskolani Kristianstad, som kom på fjärdeplats i industrielektriker.och Södertälje som svensk deltagare.Även Tomas kom påelfte plats vilket han inte varhelt nöjd med.– Ge mig chansen i Euro-Skills och jag kommer att nåett helt annat resultat. Vadsom krävs är att träna upp säkerhetenoch snabbheten. Tittapå japanen som vann.– Han har tränat på heltid itvå år och var hur säker somhelst, säger Tomas. Scania harställt upp för mig jättemycketmen om vi ska lyckas i framtidenmåste vi få ännu mer träningstid.Yrkes-VM eller World Skillshar blivit en allt tuffare tävlingmed ett ökande antal deltagarländer.I år var inte Indienoch Kina med fullt ut. Dekommer dock säkerligen medstormsteg och då blir det ännuhårdare.Nu toppades medaljligan avKorea som tog 10 guld, 9 silveroch 5 brons. Som god tvåakom värdlandet Japan med 12guld, 4 silver och tre brons. Ettfoto: leif schelinAndreas Berglund, Oppunda El iKatrineholm knep sjätteplatsen iimekatronik.stort utropstecken måste sättasför lilleputten Schweiz somkom på tredjeplatsen med 4guld, 5 silver och 4 brons.Det svenska yrkeslandslagetdeltog i 29 grenar av totalt40. Vi gjorde en riktig kämpainsatsoch var väl förberedda.Men den internationellakonkurrensen är allt hårdarevilket också märktes på densvenska medaljskörden.Sverige lyckades ta tvåbronsmedaljer i florist ochi beauty care – inga starkasvenska exportbranscher. Detvar dock nära medalj i grenarnabyggnadsplåtslageri ochtryckning där det blev fjärdeplatserliksom för VictorSvensson.Dessutom tog vi tre femteplatseroch tre sjätteplatser.Halv miljon besökareNu gäller det att kavla upp ärmarnaoch börja jobba införnästa WorldSkills som arrangerasav Kanada 2009. Då ska viinte bara kämpa väl utan ta ettflertal medaljer.Yrkestävlingar är viktiga dåde sätter fokus på yrkeskunnandeoch yrkesutbildning.Skolledningar och lärare fårmöjlighet att visa att de haren konkurrenskraftig utbildningnär deras elever kommerså långt att de är bland de bästai världen. Och det var flera iyrkeslandslaget som placeradesig så.WorldSkills är en tävlingsom arrangeras vartannat år.Nu gick den av stapeln i Shizoukai Japan. Tävlingen är ettgigantiskt arrangemang varsomfattning man endast kanfatta genom att vara på plats.Tävlingsgrenarna är avmycket skiftande karaktär –från kockar, skräddare och frisörertill svetsare, plattsättareoch vvs-montörer Antalet besökaredetta år kan uppskattastill en halv miljon underde fyra dagar som tävlingarnapågick.Kronprinsen på platsDe japanska värdarna hadegjort ett jättejobb och lyckatsengagera en hel armé av funktionärersom fanns till hands ialla tänkbara situationer.Den japanske kronprinsenhedrade tävlingarna med sinnärvaro, inte bara under invigningen,utan besökte ävende tävlande när de var i fullaktion, vilket är mycket ovanligt.Då fick funtionärsarménoch säkerhetsvakterna visa sigpå styva linan.Genomgående var det extremtstor press på de tävlandesom inte är vana vid sådanuppmärksamhet. Som jämförelsekan nämnas att de svenskaYrkes-SM tävlingarna sågsav ungefär 20 000 personer. •LEIF SHELIN


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Olofström står och faller medDet står inte Volvo på vägskyltarna när man närmar sigOlofström i Blekinge, men det skulle kunna göra det. Ingenstansi landet är ett teknikföretag så dominerande på enort som här.2 400 arbetar på företaget och omkring 1 000 hos underleverantörertill Volvo på en ort där det inte bor fler än13 500 personer som dessutom blir färre för varje år. Menden udda konstellationen av jätteföretag och småkommunhar fungerat väl i årtionden, och i kommunalhuset grubblarman inte över sin sårbarhet eller sitt ensidiga beroende avett enda bolag.Kommunalrådet Margareta Olsson (s) och platschefenHelén Savmyr, Volvo är kvinnorna som styr Olofström.ANSVAR Det var inte så längesedan som företagsledaren påVolvo här närmast sågs somen brukspatron som bestämdedet mesta men också tog ansvarför arbetarnas lediga tid.Fritidsanläggningen Fritzatorpetvid sjön Halen byggdes tillexempel av Volvo som ocksådrev Bruksboden där invånarnakunde handla billigt.Idag nöjer sig företaget medatt sponsra föreningar inomidrott och kultur men även deanslagen har minskat. Å andrasidan ställde man upp generösthärom året när Olofström firadesin kulturella gigant, nobelpristagarenHarry Martinson.Numera träffas ledningarnaför företag och kommun enPROFFS De karossdetaljer ochplåtdetaljer Volvo Personvagnargör i Olofström skickas vidaretill koncernens sammansättningsfabrikeri Sverige ochutomlands.En femtedel av all plåt somanvänds i Sverige passerarOlofström som är Sveriges näststörsta containerhamn. 80 pro-gång i kvartalet för att informeravarandra. Däremellan mötsman då och då i en gemensamklimatgrupp, i diskussionerom den nya översiktsplanen,för att driva på Banverketom järnvägsspår till Kustbanan,vid uppvaktningar hos ministraroch andra för att äntligen fåvägen till Halmstad byggd ochpå olika nivåer i nästan dagligakontakter.Det hela startade 1927 dåden första karossdetaljen frånOlofström levererades till Volvosom 1969 tog över produktionengenom att köpa företagetsom pressade plåten. Verksamhetenväxte och tidvis har manhaft mellan 4 000 och 5 000 anställda.• björn jerkert”Fight” förklara industrins konkurrenslägeFärska siffror från Statistiskacentralbyrån visar att detbara är SSAB i Oxelösundoch Billerud i Grums somdominerar en kommuns arbetsmarknadlika mycketsom Volvo gör i Olofström.Företaget verkar på en globalmarknad där konkurrensenär stenhård och teknikutvecklingensnabb.cent skickaspå tåg, restenpå lastbil.På detstora företagetär mannöjd medden lillakommunenoch medservicen där.Jonas Knutsson,Volvo– Vi samarbetar väldigt braoch har en öppen kommunikation.Kommunen är proffsigoch vi får den service Olofströmförmår, säger företagetsinformationsansvarige JonasKnutsson.Problemet för ett företag attvara för dominant på en ort äratt det medför förväntningar.Fordkoncernen, där Volvo ingår,har ju en omsättning somen mindre nation och kommunensekonomi motsvararkanske bara en tiondel av denVolvo har i Olofström. Ändåbehöver företaget samhälletshjälp med infrastruktur, utbildningmed mera.En gång anställdes det helatiden mer folk vid fabriken.Idag är det allt fler karossdetaljermed allt färre anställda somgäller för att överleva. På de fyrasenaste åren har man i Olofströmökat produktionen med60 procent utan att det har behövtsmer personal.– Det är en fight som vi förvarje dag och något vi hela tidenmåste förklara, säger JonasKnutsson om att få alla attförstå hur konkurrensläget äri fordonsindustrin. Här krävsnog en mental omställning.Svårt hitta rätt personalPlatschef Helén Savmyr ser fördelarmed att verka på en litenort där det under generationerhar byggts upp en stor kompetensoch där man är lojal ochstolt över sitt företag.– Samtidigt kan det vara ennackdel att man vid beslut omförändringar påverkas av attdet kanske gäller ens granne ellersläkting. Dessutom kan detvara svårt att hitta rätt personali närområdet, säger hon.Hon tror inte att man vidstora personalminskningar ellereventuella nedläggningarkan styras av hur beroende ortenär av just de jobben.– Avgörande är ju att nå lönsamhetoch konkurrenskraft,säger hon.Jonas Knutsson tycker attsamhället borde hjälpa till ännumer med bra kommunikationeroch med att exploatera marksom industrin behöver mensjälv har svårt att bekosta. Detär också viktigt att det tillkommerfler företag och fler underleverantöreroch att det bedrivsän mer avancerad forskningoch utveckling på orten för attindustriklustret ska bli långsiktigtframgångsrikt.När det gäller behovet avmer industrimark så har manjust nu ett problem. Kommunenoch företaget är inte överensom exploateringen av ett


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007 foto: adam haglundKurser våren 2008Volvofoto: adam haglundområde. Frågan har gått i ståoch Volvo tvingas tills vidareförvara pressverktyg och annati lokaler på andra orter vilketkräver mer transporter som hotaratt förlänga ledtiderna i produktionen.Jonas Knutsson är nöjd medsamarbetet med kommunenoch andra om Industriellt utvecklingscentrum,IUC, ochom Yrkeshögskola Syd. Volvoger nu också stöd till ett nyttTeknikcollege.Man har ännu inte haft någraproblem med att hitta kompetentarbetskraft när man behövtnyanställa.– Men vi är oroliga för framtiden,vi kommer att få storapensionsavgångar, säger JonasKnutsson. • björn jerkertFAKTAKommuner där privata arbetsgivare dominerar mest:Oxelösund, SSAB 51%Grums, Billerud 42%Olofström, Volvo Personvagnar 39%Hofors, Ovako Steel 35%Färgelanda, Int. Automotive Component Group 28%Hammarö, Stora Enso 28%Skinnskatteberg, Systemair 28%Emmaboda, ITT Flygt 27%Sandviken, Sandvik Materials Technology 27%Siffrorna baseras på Företagsregistret där egenföretagare inte räknas somanställda. Källa: SCB och Arena för TillväxtBättre attityder tilleget företagande– Volvo är en tillgång ochen magnet som drar till sigandra företag, säger kommunalrådetMargaretha Olsson(s). Hon försäkrar attkommunen inte har någonsärskild strategi för om Volvoen dag skulle försvinnafrån orten. Olofström skulleha en framtid ändå.SAMARBETE – Det är inte talom att bolaget styr och ställersom det vill utan om samarbete.Idag är vi medvetna om våraolika roller. Jag tycker att Volvotar sitt samhällsansvar, sägerkommunalrådet. Vid uppvaktningarhos staten om att få vägaroch järnvägar byggda ochstatsbidrag för miljösatsningarhar kommunen nytta av att haVolvo som partner.Den regelbundna informationenom företagets planertycker Margaretha Olsson ärnödvändig för att kommunenska hinna få fram utbildningar,infrastruktur och annat i tid.Men några affärshemligheterfår inte röjas. För någraår sedan uppmanade kommunensnäringslivsdirektör KjellPersson småföretagen i traktenatt förbereda sig för ökade beställningarfrån Volvo som hadeexpansionsplaner. Det tycktedåvarande platschefen inteborde ha avslöjats och Perssonfick inte vara med på kvartalsmötena.Kjell Persson försvarar sigmed att utbyggnadsplanernaredan var kända och deltar änidag inte i de här mötena.Han har dock täta kontaktermed Volvo och vet vilkenenorm betydelse företaget harför hela regionen med sitt kunnandeom fogning och formningav metall.Ingen 70-talsindustriHans och kommunens tre målär att få till stånd mer forskning,utveckling och utbildning,mer kommersiell handeloch att ändra befolkningensattityder som är alltför negativatill eget företagande. På denförsta punkten är bilindustrinavgörande.– Volvo idag är ingen 70-talsindustri utan en högteknologiskverkstadsindustrimed mycket kunniga anställda,säger Kjell Persson. Det ärmycket viktigt att Olofströmfinns med på kartan när denglobala bilindustrin omstruktureras.Han tycker inte att varkenstaten eller regionen verkar insevad som behövs.– Om samhället ser till attlogistiken fungerar så kommerföretagen. • björn jerkertAFFÄRSJURIDIKInternationell kontraktsrätt11 mars, StockholmOffert-Order-Avtal14 februari, Stockholm22 april, Karlstad13 maj, SundsvallARBETSRÄTTAtt förhandla med facket3-7 februari, StorhognaAtt genomföra en lokal förhandling– metod och teknik13-15 maj, StockholmPraktisk arbetsrätt23 januari, 30 januari,7 februari, Jönköping29-30 januari, Västerås5-6 februari, Stockholm13-14 februari, Falun20-21 februari, Orbaden27-28 februari, Kiruna4-6 mars, Göteborg11-12 mars, Helsingborg13, 14, 18 mars, Umeå1-2 april, Ludvika15-17 april, Skövde6-7 maj, Västerås7, 14, 21 maj, Toftaholm13-14 maj, Stockholm27-29 maj , HalmstadLA-dag11 mars, Trollhättan8 april, Göteborg8 april, Linköping10 april, Oskarshamn15 april, Eksjö16 april, Växjö22 april, Hestra24 april, Motala29 april, Jönköping8 maj, Umeå13 maj, Örebro15 maj, Karlstad20 maj, Västerås21 maj, Malmö22 maj, Halmstad22 maj, Falun28 maj, StockholmAtt sätta lön – seminarium18 mars, Värnamo16 april, MalmöLöneadministration I26-28 februari, GöteborgLöneadministration II22-24 april, StockholmARBETSMILJÖArbetsmiljöarbetet i företaget19-20 februari, Skövde11-12 mars, Falun11-12 mars, Jönköping9-10 april, UmeåSjukskrivning ochrehabilitering2 april, Linköping15 april, SkellefteåSystematiskt arbetsmiljöarbeteoch chefens arbetsmiljöansvar(chefshandboken)5 februari , Malmö10 april, Karlstad15 maj, UmeåMILJÖKemikaliekunskapför teknikföretag21 februari, Karlstad29 april, Göteborg10 juni, MalmöMiljöbalken och egenkontroll12-13 februari, Örebro22-23 april, JönköpingKomplett utbud och företagsanpassade kurserwww.teknikforetagen.seJournummer för rådgivningNär du behöver rådgivning inomnågot av våra verksamhetsområdenkan du under kontors tidringa jour numret08-782 08 80.För att få snabbare serviceär det bra om du har företagetsorganisationsnummertill hands.


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Mer industrirelevantforskning efterlysesCivil forskning måste få upp till 1 procent av BNP – det villsäga åtta miljarder kronor årligen. Det var en av synpunkterna,som fördes fram av Teknikföretagens vd Anders Narvinger,när Industrikommittén till regeringen lämnade överindustrins så kallade inspel inför forsknings- och innovationspropositionen2008.Fredrik Reinfeldt tog emotIndustrikommitténs inspelutan att lämna några besked.Forsknings- och innovationspropositionenär ännuinte skriven och statsministernville inte lova någotsom kan äventyra den ekonomiskastabiliteten i landet.RESURSER Reinfeldt visadei princip förståelse för kravenpå en mer industrirelevantforskning.– Men jag har en finansministersom ska säga sitt och enbudgetförhandling som skaäga rum. Det finns resurser,konstaterade han, men de skaräcka till mycket, bland annatutbyggnad av psykiatri och infrastruktur.FORUM Ett annat av budskapenpå Industridagen i november,gällde ett mer långsiktigtformaliserat samarbete mellanIndustrikommittén och regeringen.– Vi ser gärna ett forum mellanindustri och regering somska omfatta strategiska FoUochinnovationssatsningar,vilka stöder industrins fortsattautveckling, sade Narvinger.Samarbetet mellan industrikommitténoch regeringenhar fungerat bra hittills, menadehan, men det vore en poängatt ha ett etablerat och permanentforum.– Bakgrunden till inspeletInga besked från Reinfeldt’Jag har en finansministersom ska säga sitt ochen budgetförhandlingsom ska ägarum. Det finns resursermen de skaräcka till mycket.FREDRIK REINFELDT– Grunden för den ”nordiska”modellen är en välfärdsstatbyggd på företagande ocharbete. Dödsdomar med innebördenatt vi inte längre behöverindustri och tillverkning iFOTO: KARIN FJELLSverige har kommit på skam.Industrins tillväxt är ett måttpå dess förmåga att överleva.Reinfeldt erkände att industrinspelar en stor och viktigroll för svensk ekonomi. Sverigehar också ett gott investeringsklimat,underströk han,men det kan naturligtvis blibättre.Han talade länge om den rödatråden i alliansens ekonomiskapolitik – den så kalladearbetslinjen.– Industrins överlevnad berorav att folk befinner sig påarbetsmarknaden. I dag gårvi in allt senare i arbetslivetoch lämnar det allt tidigare.Till detta kommer att var fjärdesvensk i arbetsför ålder intebefinner sig i jobb av olikaskäl. • LOTTA FORSMANAnders Narvinger,Teknikföretagenär att densnabba tekniskautvecklingenoch den internationellakonkurrensenökarpressen påFoU-insatser,fortsattehan. Förett export- och industriberoendeland som Sverige är dettaavgörande.2004 överlämnade Industrikommitténen ”offert” till regeringen.Den baserades påen diskussion inom industrinTio år medindustriavtalet– Om industrin vill sättaett märke för lönerörelsen2010, bör ni bli klara i godtid före utgången av marsmånad. Den våren löpernämligen avtalen ut för ytterligare1,2 miljoner anställdapå andra avtalsområden.HYLLAS Det rådet fick Industrikommitténsparter av ClaesStråth, generaldirektör förMedlingsinstitutet och en avdeltagarna i den debatt omsvensk lönerörelse, som ägderum på Industridagen. Övrigadeltagare var Rune Larson,erfaren medlare samt SvanteNycander, förre detta chefredaktörDagens Nyheter.Diskussionen formade sigsom en hyllning till det tio årgamla industriavtalet, eller somRune Larson sade:– Under de här tio åren hardet skett en remarkabel förändringpå förhandlingsområdet.Industriavtalet har tilltro ochlegitimitet hos parterna. Dethar skapat en känsla av gemensamtansvar, reallöneökningarFAKTAmed fokus på sex kritiska områden.Årligen har därefterkommittén presenterat lägesrapporter,som i år bland annatvisar att en mycket brasamverkan skett inom området”Förstärkt yrkesutbildning”,det vill säga teknikcollege.– Vi tycker inte att det räckermed lärlingskonceptet, sadeNarvinger och konstateradeatt det nu finns nio godkändaregionala teknikcollege samtdrygt 20 utbildningssamordnare.Totalt arbetar cirka 150kommuner aktivt för att förverkligakonceptet. • LOTTA FORSMANoch låg inflationstakt.Samt fått andraavtalsområdenattfölja efter.ClaesStråth höllmed. Industriavtalethar lett tilltio år meden fungerande lönebildningClaes Stråth, gdMedlingsinstitutetmen är mycket mer än en förhandlingsordning,sade han ochsyftade på den konkurrensutsattasektorns normerande roll.– Den är under diskussionhela tiden. Men det är mycketsvårt att se vad som kan sättasi stället.Svante Nycander berörde denaktuella diskussionen om behovetav ett nytt huvudavtal (seäven sidan 12).– Arbetsgivarna har rätt i sinkritik av fackets överutnyttjandeav strejkvapnet och varsel.Dessa används visserligen relativtsällan, men när det skerdrabbas företagen hårt. •Industrikommitténs förslag införforsknings- och innovationspropositionen 2008✓ Staten bör totalt satsa mer på forskning och en större andelbör gå till industrirelevant forskning.✓ Satsningen till civil forskning måste öka till 1 procent av BNP.✓ Institutssektorn måste lyftas till en internationellt konkurrenskraftignivå.✓ Samverkan mellan företag, akademi och institut måste stimuleras.✓ De små och medelstora företagen behöver involveras mer iforsknings- och innovationssystemet.FOTO: KARIN FJELL


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007 Stort rekryteringsbehovpå Väderstad-VerkenDen östgötska jordbruksmaskintillverkaren,Väderstad-Verken,väntas anställa50-100 personer per år dekommande fem åren. Under2006 och 2007 har företagetanställt 100-talet nyamedarbetare och trendenser ut att hålla i sig.Fler unga behövs tillVäderstad-Verken.LANTBRUK Bakom rekryteringsbehovetstår en kraftig expansioninom lantbrukssektornmed ökad efterfrågan på effektivalantbruksmaskiner somföljd. Företaget räknar med enproduktionsökning på omkring100 procent.Väderstad-Verken växer intebara i Sverige. Störst tillväxtpotentialfinns på de nya marknadernai Östeuropa.Huvudkontoret ligger i Väderstaddär även all produktionsker och det är där huvuddelenav nyrekryteringen ska ske.Bland de personalkategoriersom efterfrågas starkast finnsproduktionsledare, konstruktörer,inköpare, montörer, serviceteknikeroch svetsare.Väderstad-Verken är långtifrån det enda svenska industriföretagetsom efterfrågar kompetentarbetskraft. Konkurrensenbland arbetsgivarna är stor.Hittills har man dock haft relativtlätt att hitta kompetentamedarbetare.– Vi arbetar ständigt för attvara en attraktiv arbetsgivare,säger Anders Bergqvist, personalchef.Välkomnar TeknikcollegeMen enligt Bergqvist krävs merän nöjda medarbetare för attlocka till sig nya. Därför har företagetinlett samarbete meduniversitetens ingenjörsprogramsamt det Teknikcollegesom finns i regionen.– Just nu har vi flera eleverfrån Teknikcollege, som görsin praktik hos oss, vilket bådargott för framtiden, säger han.Tidigare i år fick Väderstad-Verken motta det prestigefylldaexportpriset Export Hermessamt ett pris från SIFV( Svenskainstitutet för förslagsverksamhet).– Prisen är bevis på att vi ärett företag med stark innovationskraftoch förmåga att omsättagoda idéer till effektivalösningar. Exportpriset visarockså att vi är ett företag därdet finns möjligheter till internationellakontakter och utbyten,vilket förhoppningsvislockar potentiella medarbetare,säger han. • LOTTA FORSMANSamverkan minskar sjukfrånvaronREHAB Många långtidssjukskrivna återvänderaldrig till arbetet. Men om arbetsgivaren,företagshälsovården och försäkringskassansamverkar mer systematiskt rehabiliterasfler – och samhället sparar stora pengar. Detvisar Jenny Kärrholm i en doktorsavhandlingfrån Karolinska Institutet.Resultaten bygger på en samarbetssatsningsom gjordes kring 64 långtidssjukskrivnapersoner mellan 1997 och 1999.Jenny KärrholmRepresentanter från arbetsgivaren, försäkringskassanoch företagshälsovården träffades regelbundet föratt hitta lösningar för enskilda individer. En uppföljning sex årsenare visade att deltagarna hade haft i genomsnitt 5,7 dagarfärre sjukdagar per månad, jämfört med en kontrollgrupp. EnligtJenny Kärrholm innebar detta att samhället sparade 56 600 krper person under en sexårsperiod, eller totalt 18,7 miljoner kronorför alla 64 deltagare. •Ny kunskap tillde mindre företagen i LinköpingPRAKTISKT Nu stärks banden mellan Linköpings universitet(LiU) och företagen. En ny centrumbildning - Centrum för affärsutvecklingi mindre företag (CAM) - ska se till att små och medelstoraföretag får tillgång till forskningsresultat för praktisk tilllämpningi verksamheten. Samtidigt får LiU bättre möjligheteratt fånga upp aktuella problem ute på fältet till forskning och utredningar.Initiativet skapar ett ömsesidigt utbyte för affärsutvecklingi mindre företag och en mer konkurrenskraftig region.CAM riktar sig till företag med 10 - 250 anställda.– Syftet är att anpassa forskningsresultat till dessa företagoch översätta dem till begripliga och praktiskt användbara åtgärder.Vi ska ner till ”skiftnyckelnivån”, säger Ronny Mårtensson,vd för Åtvidabergs Sparbank och ordförande i CAMs styrelse.Operativ ledare är Anna Öhrwall Rönnbäck, teknologie doktori Industriell ekonomi och universitetslektor vid Institutionen förekonomisk och industriell utveckling. •TeknikföretagensPlustjänster– förmånspaket för medlemsföretagmed upp till 50 anställdaTelefonparkeringAtt använda tjänsten är enkelt! Ni registrerar eramobil- och bilregistreringsnummer hos Easypark ochsen är det bara att börja parkera. En Easyparkdekalplaceras i din bilruta. P-vakten ser då att du betalarmed Easypark. Du startar och stoppar dina parkeringargenom att ringa 0770-87 00 00. När du ringeranger du taxakoden som står på närmaste p-automat.P-kostnaden samlas och redovisas på enegen faktura eller på din korträkning.Som medlem i TeknikföretagenKUNSKAPSUTBUD erbjuds du 2 månader presenterarTeknikföretagens ”testa utan abonnemangsavgift” utbud av kurser,därefter 31 kr/månad samtrapporter och handböcker inomingen anslutningsavgiftolika kompetensområden.(ordinarie pris 300 kr).3 –7 februari 2008, VemdalenAtt förhandla med facket– arbetsrättslig analys och förhandlingsstrategiEtt effektivt chefskap – att leda och fördelaarbetsuppgifterna i företaget på bästa sätt– kräver goda kunskaper beträffande arbetsrättsligafrågeställningar samt erfarenhet ochkompetens i konsten att förhandla.I kursen ingår föreläsningar, grupparbeten,förhandlings­ och rollspel samt diskussioner.Kursen kräver grundläggande kunskaper ilag och avtal.Kursen är upplagd på tre och en halv dag.Beställ den på www.teknikforetagen.seIntresseanmälan tillmaria.bergqvist@teknikforetagen.seInformation: britt­marie.nordin@teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Tema: LeanExternt bollplanklyfter produktioneni mindre företagNu ska mindre teknikföretag få hjälp att utvecklasin produktion enligt ”lean”-modellen.Tio pilotföretag har 2007 valts ut för att ingå i Produktionslyftetoch 80 personer från 40-talet företagpåbörjar en högskoleutbildning i lean produktion –en satsning i kölvattnet på IVA-projektet Produktionför konkurrenskraft. Teknikföretagen är en av initiativtagarnatill dessa satsningar.Bakom Produktionslyftet liggerdet faktum att stora företaghar egna produktionsprogrammedan små ochmedelstora företag ofta saknar resurserför detta. Samtidigt har de mindreföretagen en stor betydelse för landetstillväxt och måste effektivisera sinproduktion för att möta en allt tuffarekonkurrens.– Försvinner produktionen från Sverigeförsvinner också produktutvecklingen,säger Johan Ancker, chef industriellutveckling på Teknikföretagen. Någotmåste göras för att få företagen att självautveckla sin produktion för bättre resursanvändningoch ökad effektivitet.65 miljoner i tre årDärför startade Produktionslyftet i januari2007. Arbetet koncentreras i ett förstaskede på runt 300 medelstora företaginom tillverkningsindustrin med mellan50 och 250 anställda, företag som levererartill företag med globala marknader.KK-stiftelsen, Nutek och Vinnova bidrarunder den första treårsperiodenmed sammanlagt 65 miljoner kronor. IFMetall och Teknikföretagen stöder projektetmed eget arbete regionalt och lokaltoch de deltagande tillverkningsföretagenbidrar med insatser i de egnaföretagen.Huvudmän, det vill säga ansvarigaför genomförandet, är IVF Industriforskningoch utveckling och Chalmerstekniska högskola.– Under hösten blev det klart vilkatio företag som tagits ut som piloterunder det första året, säger BirgittaÖjmertz, IVF som är programdirektöri Produktionslyftet. De tio är: FurhoffsRostfria, Skövde , Autotube, Varberg,Danielson Sverige Visby, HP Tronic,Ljungby, HT Svarv i Kalix, Johpomek,Osby, Kockums Maskin, Kallinge, PlymoVent,Lycksele, Rapid Granulator,Bredaryd och Scana Steel Booforge,Karlskoga.Hjälp till självhjälp– Vi utbildar i lean och coachar företageni deras leanarbete, men pilotföretagenmåste samtidigt ha en starkdrivkraft och vilja att förändra sig själva,säger Birgitta Öjmertz. Idén är hjälptill självhjälp, så att förbättringsarbetetfortsätter även efter Produktonslyftetsinsats.– Företagen lever med ett oerhörttryck från den globala konkurrensen påatt förbättra sig. Produktionslyftet erbjuderdet nödvändiga externa stödetnär företagen ska ta sig igenom självaförändringsprocessen.Inspiration, informationsspridning,etablering av kontakter, samt kvalificeradutbildning, liksom att coacha dedeltagande piloterna, som sedan ocksåska vara goda exempel för andra företag,är Produktionslyftets arbetsmetoder..En förebild är brittiska IndustryForum från 1994, då Honda, Nissan ochToyota etablerade sig i brittisk bilindustri,ett organ som betytt mycket förmoderniseringen av industrin.Nu pågår också uttagningen av 2008års 25 produktionslyftsföretag. Dessa företagbetalar totalt 150 000 kronor för attfå kvalificerad stöttning och handledningmed lean produktion som utgångspunkt.I det ingår också utbildningenlean produktion 7,5 poäng på ChalmersIndustrihögskola, för två av förändringsarbetetsnyckelpersoner på företaget.Sammanlagt motsvarar det cirka 25 procentav den verkliga kostnaden för denhjälp företaget får. •LOTTA FORSMANElectrolux blir smProduktivitetsförbättringar på cirka5 procent per år är resultatet avElectrolux nya produktionsstrategiEMS – en global leanmodell, som nugenomförs samtidigt i vitvarujättensalla bolag.Själva grundidén är att alla i företagetska jobba smartare i alla led.BÄTTRE – Electrolux Manufacturing System(EMS) är vår variant av lean productionsom nu varit i bruk i två år, sägerMagnus Yngen, Electrolux vitvaruchefför Europa. Produktionsstrategin omfattarinte bara förbättringar i ren produktionutan också transporter, logistik,personalresurser – och i nästa led företagetsleverantörer.Först i världenElectrolux är den första vitvarutillverkarensom genomför ett leanprogram i allasina enheter i världen.En manifestation av det är EMS-lastbilen,som i höst turnerar runt till de 21fabrikerna i Europa. Bilens rullande utställninghar redan besökts av 15 000 avde 19 000 anställda inom produktioneni Europa. I slutet av november kom bilentill huvudkontoret i Stadshagen ochsedan återstår bara fabrikerna i Spennymore,Motala och Mariestad.Alltid utmana oss självaBakgrunden till EMS är den hårt konkurrensutsattavärld som ett konsumentvaruföretagsom Electrolux lever i.– Vi måste hela tiden utmana osssjälva för att behålla den position vi harpå marknaden och klara konkurrensenäven om fem år, understryker MagnusYngen.EMS startade 2005 och innebär attElectrolux alla enheter i hela världen arbetarmed samma mätmetoder – och attman överallt varje fredag gör en avstämningenligt samma nyckeltal. Till hjälphar man till exempel informationshörnorpå arbetsplatserna med anslagstavlor,förslagslådor och dataskärmar somvisar hur varje enhet ligger till.Produktionsstrategin bygger på tregrundpelare, stabilitet, processförbättringaroch kulturförändring (se ruta).Steg för stegMagnus Yngen betonar att EMS inteinnebär att företaget ska jaga kostnader iförsta hand.– Det slår inte alltid väl ut vad gäller


10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Många kvinnor blir professorer på KTHOBALANS Nio av de nya professorer somKTH installerade 16 november i år ärkvinnor. Det är tre gånger så många somnågonsin tidigare installerats vid sammatillfälle.Att nio nya kvinnliga professorer på enoch samma gång betraktas som ett stortframsteg ska ses mot bakgrund av attdet oftast tidigare har varit en per år, ochatt det aldrig tidigare varit fler än tre.Anders Eriksson Förutom det långsiktiga arbetet medatt öka andelen kvinnor på alla nivåer inomKTH inom projektet Future Faculty, har en särskild satsninggjorts under hösten för att snabbt korrigera en obalans på denakademiska toppnivån.–Tyvärr verkar det som vår traditionella rekryteringsprocesstenderar att konservera den obalans som råder, säger AndersEriksson, tillförordnad rektor på KTH, och den som tagit initiativettill den särskilda satsningen på kvinnliga professorer. •Vittna på webbenBERÄTTA Tekniska muséets projekt ”Från matematikmaskintill IT” samlar och dokumenterar svensk IT-historia från 1950-,60- och 70-talen.Hittills har närmare 180 personer delat med sig av sina erfarenheter.Nu kan man även berätta sin historia genom att skrivadirekt på webben.Webbplatsen ger också möjlighet till informationsutbyte ochdiskussioner mellan tidiga IT-användare och andra intresserade.Den kommer att vara aktiv fram till den 30 maj 2008.Projektet initierades ursprungligen av Dataföreningen ochska bland annat lägga grunden för framtida forskning. Den förstafasen av projektet fokuserar på perioden 1950 – 1980.Projektet är ett samarbete mellan Tekniska muséet, Dataföreningeni Sverige och KTH.Gå in på www.ithistoria.se och skapa ett konto eller bara läsandras inlägg. Alla tidiga IT-användare är välkomna! •Vikteffektiva lättmetallstrukturergynnar miljön och jobbenResultatet blev bättre änväntat efter tre år med FoUprojektetVikteffektiva lättmetallstrukturer,Vilmer.Viktbesparingarna för olikafordonskomponenteröversteg väntade 40 procent.Och koldioxidutsläppenminskar när fordonenblir lättare.KONCEPT Projektet som avslutas2007 har finansierats avVinnova och deltagande industrimed 26 miljoner kronor.Ett antal konceptfall har tagitsfram: ett bilsäte, en lastvagnsdörr,en framvagn för personbiloch ett underkörningsskydd(FUP) för lastbil.När aluminiumprofilerkombineras med plåt- ochpressgjutna detaljer på lastvagnsdörrenger det en viktbesparingpå 42 procent.Ett bilsäte byggt i pressgjutenmagnesium kombineradmed höghållfast stål ger enviktbesparing på 49 procent.Framvagnen som är enkombination av aluminiumprofiloch gjutgods som fogastill en stålkaross sparar 64procent i vikt och underkörningsskyddetför lastbilar baseratpå aluminiumprofil ochgjutgods sparar 48 procent.600 jobbMan har också tittat på påverkanpå miljö, ekonomi och sysselsättning.Enligt Arne Melander, vid’Korrosions- och MetallforskningsinstitutetKimab, projektledareför Vilmer motsvararproduktionen av konceptfallenen omsättning i industrin påcirka 400 miljoner kronor vilketkan ge 600 jobb.Konceptfallen leder tillminskade koldioxidutsläppmed 90 000 ton per år genomatt fordonens vikt minskaroch bränsleåtgången därmedgår ned.Lättmetallösningarna ärKonceptfallen leder till minskade koldioxidutsläppmed 90 000 ton perår genom att fordonens vikt minskar ochbränsleåtgången därmed går ned.dyrare än de stållösningar somde ersätter men Arne Melandermenar att merkostnaden ärintjänad av slutkunden på tvåtill fyra år.Ett av konceptfallen, bilsätethar redan gått i produktion.Alla konceptfall bedöms hagoda förutsättningar att realiserasför produktion i Sverige.Partners och samfinansiärerär: Vinnova, IRO, VolvoCars, Volvo Trucks, Scania,ESAB, Scandria, Strömsholmen,Finnveden Metal Components,Mönsterås metall,EBÖ, SAPA, Profilgruppen,Stena Aluminium, Kimab,SweCast, Ingenjörshögskolani Jönköping, Linköpings Universitet,IVF Industriforskningoch utveckling. •LOTTA FORSMANNya medlemmari TeknikföretagenBL Products Förpackningsmaskiner AB, NorrköpingHammar Invest AB, NylandHammar Mekan AB, NylandMowere Electronic AB, BlentarpNordcast AB, VetlandaPinus Maskin AB, SundsvallPredire Testcenter AB, SölvesborgRobotteknik Automation Vetlanda AB, VetlandaSauer-Danfoss (Älmhult ) AB, ÄlmhultSkultuna Trading, SkultunaSpånga smides & Mekaniska Verkstad, JärfällaTerocell AB, HovmantorpWärtsilä Senitec AB, VarbergWijo AB, BjästaVitech Virkeshantering AB, NylandVolvo Technology Transfer AB, GöteborgTeknikföretagensPlustjänster– förmånspaket för medlemsföretagmed upp till 50 anställdaEnergiEl utgör en stor kostnad för många av Teknikföretagens medlemsföretag.De kraftiga prissvängningarna på elmarknaden innebär också attel-inköpet blivit mer riskfyllt och komplext.Att handla el på bästa sätt (Aktiv Portföljförvaltning) har krävt storaförbrukningsvolymer vilket i praktiken inneburit att endast deallra största förbrukarna haft tillgång till den möjligheten.Bergen Energi erbjuder alla Teknikföretagens medlemsföretagoavsett storlek att till en reducerad förvaltningsavgiftteckna avtal om Bergen Energi El-Fond vilket ger medlemmentillgång till Aktiv Portföljförvaltning och därigenom bättreriskhantering och möjlighet till ett lägre elpris.Intresseanmälan tillmaria.bergqvist@teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007 11Ny finansieringsform för småföretagRicky Holmström äger ochleder Hofpartner AB i Åmål,ett industrikonsultföretagsom blivit ett tillverkningsföretag.Som till och medmåste hyra in konsulter föratt hinna med. En ny finansieringsformhar funnitsmed i omvandlingen.RULLAXEL I fjol kom den verkligtstora chansen. Hofpartnersom blandat konsultarbetemed legotillverkning fick möjlighetatt köpa över en produktfrån Megtec Systems AMALAB, som tillverkar utrustningtill tryckpressar.Produkten är en luftexpanderanderullaxel, vilken hamnatutanför Megtecs egentligakärnverksamhet. Trots lönsamhetfanns inte tid att utvecklavare sig produkt ellermarknad.Det gällde nu för Hofpartneratt finansiera köpet. Aldrigså bra idéer kan man intelåna på i banken. Där krävsfasta värden att inteckna, ellerborgen.Då kom Värmlands Kreditgarantiföreningin i bildenmed lokala grupper som bedömeraffärsidéer och ett kapitalav medlemsinsatser och EUpengar.Därmed var det ”bara”att sätta igång. Amal-Shaft,rullaxelns varumärke, växernu fram i verkstaden i källaren.– Det är för trångt nu, sägerRicky Holmström när vi taren runda i produktionsavdelningendär ett par CNC-maskinerträngs med en stor manuellsvarv.Ricky Holmström togöver tillverkningen avrullaxeln Amal-Shaft,med hjälp av Värmlandskreditgarantiförening.Tolv miljoner ska bli mer– Vi tillverkar sedan 2003,en enhet för EKG-mätningsom vi utvecklat själva. Vi harockså legotillverkning och ingenjörstjänster,som vi fortsättermed på nuvarande nivå,men inte utvecklar ytterligare.Tolv personer arbetar i företagetsom omsätter tolv miljonerkronor om året, men detska bli mer. Företaget har ungefär60 procent av den svenskamarknaden för rullaxlaroch exporterar en stor del.– Vi är ju inte med ännu i destörsta segmenten, på pappersbrukentill exempel, där papperrullas ut på väldigt grovaaxlar. Dimensionerna varierarfrån ett par centimeters diametertill uppåt 40 i längderfoto: tomas nilssonmellan 40 centimeter och femoch en halv meter.Rullaxeln sitter i maskinerför av- och upprullning av olikamaterial till exempel papper,kartong, textil, plast, tejp,etiketter och metallfolie. Dessamaterial rullas upp på ettpapp- eller plaströr, eller hylsa.Inuti hylsan finns axeln somdet pumpas in luft i. Axelnsexpanderelement pressas dåut i hylsan, vilken därmed sitterfast och kan drivas runt ellerbromsas.StyrelseordförandeproffsRicky Holmström grundadeföretaget 2001 tillsammansmed Jerker Fjellman som ocksåarbetat med utveckling. Nuhar dock Jerker klivit av företagandetoch återgått till enanställning.– Vi har rutinerat folk iverkstaden med över 35 års erfarenhetav rullaxeltillverkning.Vi har också kostat påoss en riktigt professionell styrelseordförande.– Håkan Patriksson har tidigarevarit chef för Sparbankeni Trollhättan och är en verkligklippa, säger Ricky Holmström.Hjälp med coachingI uppgörelsen med kreditgarantiföreningeningår att manska ha coacher från föreningen.– Vi har inte behövt utnyttjadet speciellt mycket, sägerRicky Holmström, men detär ett utmärkt erbjudande attnya företagare kan få rutineradhjälp.Ricky Holmström vill intelägga ut någon verksamhet.– Det är ju en väldig fördelatt ha produktion och utvecklingpå samma ställe. Här harvi konstruktörer men även enegen ekonomi och administrationi huset. Det blir korta vägaroch snabba beslut.Däremot har Hofpartner idagarna bildat en gemensamförsäljningsorganisation medTriton Valsteknik i Vålberg,som tillverkar, belägger, renoveraroch servar valsar. •Tomas Nilsson/TextraKreditgarantin som hjälper småföretagare finansiera stabila idéerIDÉER Värmlands kreditgarantiföreningär en av snart tjugotaletföreningar i landet meduppgift att gå i borgen för företagaresom behöver finansieringtill sunda och stabila företagsidéer.Föreningens kapital bestårav medlemsinsatser frånföretag som vill utnyttja, ellerstödja, föreningens tjänstermen också från kommuneroch banker. Med kapitaletvänder sig kreditgarantiföreningentill Europeiska Investeringsfondenunder EUkommissionenskommando.Fonden åtar sig att återförsäk-ra föreningens borgensåtagandenför ett belopp femtongånger större än föreningenskapital.Den som behöver låna tillutökning, investering eller ettövertagande, blir medlem ochbetalar en avgift på minst 5000 eller 10 000 kronor beroendepå företagets storlek.En lokal kommitté i kommunentar ställning till ansökanoch avger ett yttrande tillen regional kommitté på länsnivå.Denna tillstyrker, avslåreller bordlägger, innan SverigesKreditgarantiförening tardet formella beslutet.Föreningen lånar dock inteut pengarna utan går bara iborgen. Lånen tas fortfarandei banken.Till paketet hör också attkundföretaget får någon ellernågra coacher som ska ge stödoch dela med sig av sina erfarenheter.•Tomas Nilsson/Textra


12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Bättre mattelärare bot mot avhoppTEKNIK Allt fler studenter hoppar av sina ingenjörsutbildningarpå grund av för dåliga förkunskaper. Inför därför särskildateknikprofilklasser redan i grundskolan, föreslår Sveriges Ingenjörersom på tisdagen antog ett nytt utbildningspolitisktprogram. I det föreslås dessutom bättre utbildade lärare i matematikoch naturvetenskap samt fler undervisande ingenjöreri skolan.Bakgrunden är att i höstas började 30 procent färre studenterpå högskolornas ingenjörsprogram jämfört med 2001. Antaletsökande till civilingenjörsutbildning minskade från 12 000till 9 000, visar statistik från Högskoleverket. Det har också visatsig att bara hälften av dem som börjar en ingenjörsutbildningtar ut examen. Det är inte bara ett hot mot tillväxten, detär också ett svek mot våra unga, anser Sveriges Ingenjörer. •Stororder för Läckeby Watervärd cirka 90 miljonerKONTRAKT Läckeby Water AB, divisionPurac, har tillsammans med den danskepartnern E. Pihl & Søn AS, tecknat kontraktför ett stort avloppsreningsprojekt iColombo, Sri Lanka. Det totala ordervärdetär på cirka 600 miljoner kronor, varavLäckeby Waters andel utgör cirka 90 miljonerkronor.Vd Martin HagbynLäckeby WaterProjektet som finansieras av Sida bestårav två delprojekt i två olika områdenrunt Colombo, dels Ja-Ela Ekala, som ärbeläget norr om Colombo och dels Ratmalana-Moratuwa,söder om Colombo.Varje delprojekt omfattar byggnation av ett avloppsreningsverk,avloppsnät och pumpstationer och genomförs med modernsvensk miljöteknik. Läckeby Water AB kommer att utföraprojektering samt leverera maskiner och el- och styrutrustningtill reningsverken och pumpstationerna.Totalt behandlas 25 000 m3 avloppsvatten per dygn i de bådareningsverken. Projekttiden beräknas till cirka fem år. •Medlemmarnas HusMedlemmar i Teknikföretagen kan till mycketförmånliga priser boka konferenslokaler påStorgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler ivarierande storlek från 6 till 75 gäster.Läs mer påwww.teknikforetagen.se/lokalerInformation & bokning 08-782 08 01ArbetsrättSaltsjöbadsavtaletprövas av avtalsparternaÄr det dags för en översyn avhuvudavtalet mellan SAF ochLO från 1938, det så kalladeSaltsjöbadsavtalet?En diskussion på det temathar kommit igång medursprung i den analys av densvenska modellen som startadedirekt efter avtalsförhandlingarna2007.MISSNÖJE Under hösten harSvenskt Näringsliv bjudit inLO och PTK till samtal om ettnytt huvudavtal, något som tagitsemot med artig försiktighetpå den fackliga sidan.I bakgrunden ligger blandannat ett starkt arbetsgivarmissnöjemed konfliktreglerna,främst den generösa svenskarätten till sympatiåtgärder,vilket Teknikföretagen förtfram vid flera tillfällen.1938 års Saltsjöbadsavtal,som markerade tillkomsten avden svenska modellen ingicks iett situation när parterna villeundvika en hotande lagregleringav spelreglerna på arbetsmarknaden.Förutsättningarna för avtaletvar på många sätt annorlundaän i dag. Konflikterna påarbetsmarknaden var vanligtförekommande och ledde tillmånga förlorade arbetsdagar.Vid sidan av LO fanns syndikalistiskaoch andra konkurrerandefackliga organisationer.Vidare fanns strejkbrytarorganisationersamt rådde depressionoch massarbetslöshet.Grundläggande var ett gemensamtmissnöje med situationen,få aktörer, stigandeorganisationsgrad och medmycket kraftfulla lockouter,inte minst sympatilockouter.En ny omvärldSedan dess har mycket hänt.Arbetsrättslig lagstiftning harblivit omfattande med förtroendemannalagen,LAS-regler,MBL, med mera. Principen omstatens neutralitet på arbetsmarknadenhar alltså brutits.Fri rörlighet av kapital innebäratt företagen inte på sikt är beroendeav att bedriva sin verksamheti något visst land. Denationella lönekartellerna genomkollektivavtal har därförminskat i betydelse.Foto: Pressens BildSaltsjöbadsavtalet undertecknas mellan SAF och LO 1938. Sittandefr.v: Gunnar Andersson, Lo:s andre ordf, August Lindberg, LO:sordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund,VD i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, Hilding Molander, Arnold Sölvén,Wiking Johnsson, Carl J Malmros, Nils Holmström och Ivar O Larsson.Globaliseringen innebär attkonfliktviljan i de internationelltkonkurrensutsatta sektorernaminskat medan denvuxit i inhemskt orienteradesektorer. Företagets värdekedjahar delats upp i olika företagsom samarbetar med leveranser”just in time”. Transportsektornsbetydelse i integreradeproduktionssystem ärmycket stor.Sammantaget har företagenssårbarhet för störningar genomstridsåtgärder ökat. Förbundsförhandlingarmellan ettmycket stort antal förbund harökat risken för sympatistrejker.Lockouter däremot har ipraktiken blivit omöjliga attanvända.Grundläggande obalansAtt diskutera reglerna för facketsstridsåtgärder har länge ansettsmycket kontroversiellt.Efter en rad uppmärksammadesympatistrejker under senareår från bland annat Elektrikerförbundetoch Pappershar arbetsgivarsidan funnit attsaken måste behandlas för attåstadkomma en bättre balans.Därtill kom erfarenhetenfrån avtalsrörelsen 2007, dådet enligt Anders Weihe, Teknikföretagenschefsjurist, stodklart att LO med ”facklig självrätt”kan driva igenom sinasamordningsbeslut utan att arbetsgivarnakan hålla emot.– Våra invändningar gällernaturligtvis inte den grundläggandefackliga rätten attvidta så kallade primäråtgärder,riktad till en motpart i syfteatt få ett kollektivavtal, sägerWeihe.Det stora missnöjet blandarbetsgivarna gäller den fundamentalaobalansen i förhandlingssituationen.Facket har ett konfliktvapen,som arbetsgivaren intehar. Krasst uttryckt är arbetsgivarens”vapen” att lämnaSverige och/eller flytta tillverkningutomlands.Följande punkter finns påarbetsgivarsidans önskelista:• Rätt till primäraktionerbegränsas i syfte att få ett kollektivavtaloch att försvara sigmot sådana angreppsåtgärder.• Deltagare i en konflikt skavara direkt berörd av det kollektivavtalsom eftersträvas.Svarsåtgärder begränsas till attberöra samma grupp som tilllåtsdelta i en angreppsåtgärd.• Sympatiåtgärder förbjuds.• Ökad möjlighet att göra enså kallad proportionalitetsbedömning,för att så långt möjligtundvika skador för tredjeman eller störning av viktigasamhällsfunktioner– Vi vill inte riva ned kollektivavtalssystemet,försäkrarAnders Weihe. Men det kaninte upprätthållas om inte bäggeparter är nöjda. Reglernamåste förankras även hos arbetsgivarna.• LOTTA FORSMAN


STORA DESIGNPRISET UPPMÄRKSAMMAR AFFÄRSFRAMGÅNGAR MED ETT INTEGRERATOCH KONSEKVENT DESIGNARBETE. DET TILLDELAS SVENSKA FÖRETAG OCH DERASDESIGNLEVERANTÖRER. DESIGNEN SKA VARA AVGÖRANDE FÖR PRODUKTENSKOMMERSIELLA FRAMGÅNG. ÖVRIGA BEDÖMNINGSKRITERIER ÄR DESIGNSTRATEGI,INNOVATIV HÖJD, NYHETSVÄRDE, PRODUKTANPASSNING, ANVÄNDARNYTTA, ERGONOMIOCH MILJÖKRAV. PRISET DELAS UT ÅRLIGEN AV TEKNIKFÖRETAGEN I SAMVERKANMED STIFTELSEN SVENSK INDUSTRIDESIGN, SVID, OCH SVENSK FORM.MER INFORMATION OM PRIS OCH ANMÄLAN FINNS PÅ WWW.STORADESIGNPRISET.SE


14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007Svenskhet bygger starka varumärkenHistorien om det modernaSverige kan mycket välspeglas i berättelserna omde stora svenska exportföretagenstillkomst. Det anserteamet bakom boken ”AmazingSweden”, en kärleksförklaringtill landet Sverige,skriven för en internationellpublik.SVENSKHET – Boken ges ut påengelska, eftersom den ska varaanvändbar för svenskrelateradeglobalt verksamma företag,som i sin exportverksamhet användersvenskhet som en del isitt varumärkesbyggnade, sägerMarie Dahlberg, bokens författare.Boken ges ut av SnowflingMedia och bakom den finnsockså fotografen Lena Kolleroch formgivaren Maria Ravegård.I ett av avsnitten berättasframgångssagan som ligger tillgrund för svensk stålindustrioch företaget Sandvik. Det börjarmed den svenske affärsmannenGöran Fredrik Göransson,som varken är uppfinnare ellertekniker men ändå lyckasknäcka koden för hur järn omvandlastill användbart stål genombessemermetoden. Göranssonkommer på hur deFrån Sandviks stål till St Jude Medicals pacemaker. Historien om de stora svenska exportföretagen berättas i Amazing Sweden (Snowfling Media 2008).svenska superstålet ska tillverkasoch grundar Högbo Stål &Jernwerk som sedan blir SandvikenJernverk.– Urvalet av företag i bokenhar gjorts för att visa hur mångageniala uppfinningar, innovationeroch patent, som dettalilla land har frambragt, sägerMarie Dahlberg. Hon exemplifierarmed historien om männenbakom Volvo, Assar Gabrielssonoch Gustaf Larsson, enekonom och en tekniker som1924 delar samma dröm, denom en serietillverkad svensk bil.Volvos första ritkontor hamnari barnkammaren hos familjenLarsson och en kort tid senareär en produktion av tio provvagnari full gång. En makalösbedrift, skriver hon.– Trilobiten från Electroluxär ett annat intressant exempelpå lyckad svenskhet, påpekarhon. Den visar den modernaindustridesign som Sverige idag är så känt för i världen.I avsnittet om Electroluxpresenteras också teknologenoch uppfinnaren Baltzar vonPlaten besatt av tanken att skapaen evighetsmaskin som förvandlarkyla till värme. Fullt utlyckades han aldrig men däremotmed det motsatta – att förvandlavarmt till kallt och skapaett av världens första kylskåpför hemmabruk – en produktsom blev stommen i sortimenteti vitvaruföretaget Electrolux.Ett senare exempel på framgångarinom medicinteknikenär Rune Elmqvists utveckling avvärldens första inoperabla pacemakerpå 1950-talet, som liggertill grund för världsledande StJude Medicals produkter.För övrigt innehåller bokenen bred exposé över det svenska.Det är en resa genom kulturen,historien, naturen, traditionernaoch maten.Amazing Sweden, på 300 sidorkommer att finnas tillgängligpå marknaden i början av2008 för ett pris på cirka 435kronor. Boken kan beställas påorder@snowflingmedia.com •LOTTA FORSMANENDAST FÖR MEDLEMMAR!Klimatet – den svåraste utmaningenEn omvärldsanalysRapporten innehåller en sammanfattning av IPCC:s slutsatser, Sternrapporten ochVattenfalls studie Climate Map 2030. Den ger också en utblick mot utvecklingen iJapan, Kina, USA och EU.Beställ rapporten, best.nr V110103,kostnadsfritt på Teknikföretagens hemsidawww.teknikforetagen.se eller kontaktamaria.sandqvist@teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #8 DECEMBER 2007 15foto: åke svenssonPernilla byter jobb fyra gånger om dagenFyra gånger varje arbetsdag byter Pernilla Karlsson på teknikföretagetDometic i Motala arbetsuppgift.– Jag får lära mig mycket nytt, konstaterar hon.ARBETSMILJÖ Åttahundra personervid Dometic i Motalabygger bland annat kylskåp,vattenrenare och fläktar förhusvagnar, husbilar och båtar.Nästan allt går på export. Arbeteti verkstaden har här, som påmånga andra håll, innehållit ettantal repetetiva arbetsmomentoch tunga lyft, men arbetsrutinernaförändras successivt.– Vi har under många årgenomfört ett systematiskt arbetsmiljöarbeteöver hela fabriken,berättar platschefenKenth Bengtsson.Arbetet inleddes redan försex-sju år sedan och för ett parår sedan beslutade man fokuseraän mer på arbetsmiljön,för att locka ungdomartill verkstadsmiljön och bli enattraktiv arbetsplats. I sammaveva kom Arbetsmarknadsinspektionenför sedvanlig inspektion.– Dometic fick ingen allvarligkritik utan generellt positivfeedback på vårt arbete.Inspektören hade en del synpunkterpå ytterligare förbättringar,men det kändes intesom ett myndighetsbesök utanvi fick igång en bra dialogom olika sätt att jobba. Blandannat diskuterades rutiner imonteringsarbetet och arbetsrotationi större skala, frågorsom vi själva funderat på. Resultatetblev att åtgärdernalanserades över hela fabriken.Typiskt win-win-lägeResultatet blev ett innovativtarbete som tog sikte både påarbetsmiljön och på företagenspågående effektiviseringssträvandenenligt Lean productionmetoden.Tunga arbetsmomenthar automatiseratsbort.Förändringarna har skett isamverkan med de fackliga organisationerna.– Samarbetet har varitfruktbärande. Vi har fått inmånga bra idéer från olikahåll, förslag som fick ligga tillgrund för följande års arbetsmiljöplan.Vardagsinnovationer, oftapå initiativ från medarbetarnainom pågående leanprojekt, hargenomförts direkt. Det har tillexempel handlat om lyfthjälpmedelså att utrustning alltidfinns i rätt arbetshöjd för montören.Stora automatiseringenmed bland annat robotar innebaratt en del jobb försvann.– Men de som är kvar ärtrevligare, mer kvalificeradeoch mindre farliga. Tunga momenthar tagits bort eller robotiserats.Samtidigt har vi fått ettbättre flyt i produktionen ochtydliga effektivitetsvinster. Jagser en typisk win-win-situation,säger Kenth Bengtsson.Nytt jobb efter varje rastGenom en omorganiseringav arbetsuppgifterna byter ettpar arbetslag arbetsuppgift eftervarje rast. Arbetsrotationeninfördes för att minskaden risk för förslitningsskadorsom ensidiga arbetsuppgifterkan medföra, men den visa-de sig också ha andra fördelar.Fler medarbetare kan fler arbetsuppgifter.Pernilla Karlsson ingick sedanflera år i ett arbetslag somletar läckor på kylskåp genomatt sänka ner dem i stora vattenkar.Nu har hennes och ytterligareett arbetslag kompetensutvecklatsså att de kan tahand om fler arbetsuppgifter,bland annat reparera en läckandekylapparat. Det kräver att dekan svetsa och i en intensivkursunder en månad fick de denkunskapen.– Under en arbetsdag roterarvi på fyra olika arbetsuppgifter.Vi byter arbetsuppgift eftervarje rast, berättar hon ochser mest fördelar:– För mig personligen vardet ett lyft att lära mig flera arbetsuppgifter.Arbetsinnehållethar ökat och arbetsdagenkänns mycket kortare, det är vialla inom arbetsgruppen överensom.Även Kenth Bengtsson ärnöjd. Visst har vi investerat endel, men fördelarna överväger.Viktigast är att risken förarbetsskador minskar, men påköpet fick vi en bättre arbetsplats,mindre känslig för frånvaro.• GÖRAN KRISTIANSSONFotnot: Företag som jobbar med arbetsmiljösom konkurrensfördel blirframtidens vinnare. Det är temat förarbetsmiljömässan på Elmia, 20-22maj 2008.Bra arbetsmiljö strategisk frågaArbetsmiljöfrågor har traditionellthanterats av experteren bit ner i organisationeni företagen. Men bra arbetsmiljöär en strategiskfråga som företagsledningenbör engagera sig i, anserKenny Kvarnström, arbetsmiljöexpertpå Teknikföretagen.INTRESSE En bra arbetsmiljöär ju inte ett mål i sig, menarhan, detär en förutsättningför att klaraproduktions-,kvalitets-ochleveransuppdrag.Om företagetskaKenny Kvarström,Teknikföretagenkunna leva upp till sin ambitionatt sätta kunden först fårdet inte finnas några olösta säkerhets-och hälsorisker.– Det är naturligtvis värdefulltför ett företag är att kunnaerbjuda medarbetarna enfrisk och stimulerande arbetsmiljödär de trivs och kännersig respekterade.– Om arbetsledningen visarintresse för personalen, kommerpersonalen att intresserasig för företaget. •GÖRAN KRISTIANSSON


Posttidning BAvsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 StockholmPRESSGRANNARIndustrin i gemensammaplatsannonserEn riksomfattande annonskampanjav typen ”Karlskoga söker civilingenjörer...”,där de arbetskraftssökandeföretagen presenteras gemensamti en annons med ett attraktivtKarlskoga som ”avsändare”.Det blir inom kort det första konkretaresultatet av torsdagsförmiddagensdiskussion arrangerad avTeknikföretagen, med bland andraen lång rad lokala medlemsföretag.Man kom också fram till att en utbyggdinfrastruktur är nödvändig.NWT.se 23/11/07”Reaktionerna från aktiemarknadenalltid överdrivna”Trots fulltecknade orderböcker gårverkstadsbolagen som sänken påbörsen. ”Reakionerna från aktiemarknadenär alltid överdrivna”, sägerIndutrades vd Johnny Alvarssontill Ny Teknik.Att Stockholmsbörsens maskinindexsjunkit 16 procent på en månadbekymrar honom inte.– Hela två tredjedelar av alla maskinföretagensäger att de kör förfullt, säger Teknikföretagens chefsekonomAnders Rune. Börsen ochföretagen lever i ”två olika världar”.Dagensps.se 22/11/07Cleantech – en del av lösningenKlimatförändringarna och människanspåverkan på miljön är någraav vår tids viktigaste frågor. Begreppetcleantech definierar teknikföretagensroll som en del av lösningen,som är att fortsätta utveckla effektivare,mer energisnåla och återvinningsbaratekniker och produkterför att erbjuda samma eller bättrelivsbetingelser med minskad miljöpåverkan.Det skriver Lennart Österlund,Teknikföretagen, regionchef regionväst.Bt.se 21/11/07Intressanta diskussioneri VimmerbyPå onsdagen var bransch- och arbetsgivarorganisationenTeknikföretageni Vimmerby.Organisationen gör nu en turné ihela landet och pejlar in hur det stårtill med produktionen inom företagoch näringsliv samt för en allmändiskussion om klimatet i kommunen.– Det har varit intressanta diskussioner,kommenterade kommunalrådetCarl-Axel Centerstig.Vimmerby Tidning 1/11/07Intervjun: Peter UddforsVärldsledande doldis dubblar vinstenLorentzen & Wettre ärföretaget som är totaltokänt av gemene man –men i den egna nischenlika välbekant som Coca-Cola. Det säger vd PeterUddfors, mannen somfick sitt jobb genom attsingla slant.Lilla Lorentzen & Wettre i Kistamed långa anor inom ett avanceratteknikområde har hävdatsig genom att satsa på FoUoch envist hålla på tillverkning i SverigeVi kommer aldrig att ens användaunderleverantörer i Kina, säger PeterUddfors, vd för Lorentzen & Wettre.Vi har en liten tillverkning i Kistaoch lägger ut uppdrag till leverantörer iStockholmstrakten. Företaget är världsledandeinom mätinstrument för pappersindustrin.Det innebär små serier,som kräver stor närhet mellan utvecklingoch produktion.– Korta ledtider är helt avgörandeför oss. Lorentzen & Wettres positionsom marknads- och kvalitetsledare göratt vi aldrig har råd att sjabbla med kvaliteten,säger han.Lorentzen & Wettre grundades 1895av två norrmän med verksamhet inommaskiner för pappersindustrin och enhög exportandel redan från början. Sedandess har en rad ägarförändringarskett. 1904 tog det svenska dotterbolagetöver verksamheten och sedan harbolaget haft som ägare bland annat Incentivefrån 1986 och numera FredrikLundbergs Cardogrupp från 1996.Övriga pappersmaskiner har såltsbort och sedan 1980-talet är produktionenhelt koncentrerad på instrumentsom mäter olika pappersegenskaper.Företagets ”krona”Produkterna är mycket komplexa ochtillverkas i serier av normalt 60 – 70 exemplarför export till 50-talet länder.Exportandelen är 90 procent.Maskinerna utför allt från enklaremätning av tjocklek på papper tillatt vara avancerade system för mätningav papperets alla egenskaper somdragstyrka, rivstyrka, ytråhet, permabilitet(genomströmning av vatten ochluft), absorptionsförmåga, färg, vithetoch vikt.Det här systemet för automatiseradpappersprovning, L&W Autoline 400,från 2007 är företagets ”krona” ochkostar 4 miljoner kronor och tillverkasi 20 exemplar per år – mot konkurrenternaspå tre ex per år.Produktgrupperna kan delas in i:• Fasta mätverktyg (se ovan)• Instrument för att mäta bland annatfibrer i pappersmassa med kamerateknik• Online-sensorer, som sätts in i pappersmaskinernaför att direkt i pappersbananmäta hur papperet formas– Utvecklingen går oerhört snabbt.8-9 procent av våra kostnader går tillutveckling, men vi har få patent, sägerUddfors. 85 procent av produkterna harvi utvecklat under de senaste fem åren.Stora kunder– Att våra kunders nisch är papperstillverkningbidrar till vår godautveckling, säger Peter Uddfors. Konsumtionenav papper ökar i takt med enökad miljömedvetenhet.Lorentzen & Wettre har 98 av de100 största pappers- och pappersmasseföretageni världen som kunder.Marknaderna är stora pappers- ochmassaländer som USA, Japan, Kina.Störst tillväxt sker i Indien.Peter Uddfors kan inte ge någon lönsamhetssiffraenbart för Lorentzen &Wettre, eftersom man ingår i Cardogruppen.Men divisionen ”Pulp andPaper solutions” där bolaget ingår kanLORENTZEN & WETTREProdukter: Mätutrustning förpappersindustrinGrundat: 1895Ägs av: CardoAnställda: 200 varav 100 i KistaOmsättning: En ansenlig del av CardoPPS (686 Mkr 2006)Resultat: Växer med 105 procent06- 07notera en resultatökning 2006 – 07 på105 procent.TriangelPeter Uddfors är född 1964 i Stockholmoch kom till Lorentzen & Wettre 1991 direktefter sin civilingenjörsexamen frånKTH. Han och en kompis hade singlatslant om vem som skulle få ett eftertraktatexjobb i USA på ett pappersföretag.Peter Uddfors vann och åkte dit och fickkontakt med L & W – där man erbjödhonom jobb. Efter jobb som försäljare idet franska dotterbolaget, vd för det tyskadotterbolaget, marknadschef i moderbolagetoch vd för ett finskt programvaruföretagi detaljhandeln kom han tillbaka tillLorentzen & Wettre 2003 som vd.Hans bidrag till företaget är triangeldevisen,där hänsyn till de tre gruppernaägare, anställda och kunder måste spelalika stor roll för att bolaget ska vara lönsamt.•LOTTA FORSMAN

More magazines by this user
Similar magazines