De 12 utvalda planeringarna med kommentarer - Pedagog Stockholm

pedagogstockholm.se

De 12 utvalda planeringarna med kommentarer - Pedagog Stockholm

BedömningSida 2·······Denna bedömningsmatris används för att bedöma elevernas utveckling i trä- och metallslöjd.Moment På gång Når målen… …i hög gradHantverkOsäker men prövarsig fram medlärarens hjälpAnvänder verktygoch materialändamålsenligtVisar god förståelseför hur verktygen skaanvändas ochanvänder verktygoch materialArbetsprocessArbetsmiljö ochsäkerhetUtvärderingOsäker på vad somska göras i vilkenordning, svårt attlösa problem somuppstår, vet inte hurman går vidareHar inte förstått dethär med miljö ochsäkerhet ännuHar svårt attreflektera kring hurarbetsprocessen harsett utFörstår oftast i vilkenordning momentenska ske, löser en delav problemen själveller tar hjälp avkamraterFörstår hur manbeter sig medverktyg och materialoch arbetar oftast påett säkert sättKan beskriva hurarbetet gått till, vadsom gick bra och vadsom gick snettsjälvständigtFörstår i vilkenordning momentenska ske och har enklar bild av hurarbetsprocessen serut, löser de flestaproblemensjälvständigt, kanförklara och visa förkamrater hur mangörFörstår hur manbeter sig medverktygen, är räddom material ocharbetar alltid på ettsäkert sättKan beskriva hurarbetet gått till ochanalysera varför detgick som det gick- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -Reviderad 2012-01-08 av Marcus Vildir·································································································Lokal pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola


Slöjd årskurs 5Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012En röd tråd …eller en grön….engul…eller en svart…Garn är ett mångsidigt slöjdmaterial. Garn finns i många olikaformer, tjocklekar och i tusen olika färger. Det finns ullgarn,bomullsgarn, garn av lin, hampa, get- och kaninhår och garnframställt på konstgjord väg. Garn kan vi använda på fleraolika sätt för att tillverka olika föremål. Du kanske känner till virkning och stickning ochvävning? Men de är bara tre av många spännande sätt att tillverka saker av garn.Syfte med uppgiften – detta ska du lära digDu kommer att lära dig vilka egenskaper garn, tillverkade av olikamaterial, har och vilka redskap som passar till vilket garn. Dukommer att pröva olika garntekniker: virka, sticka och påta. Duväljer i samtal med läraren vad du vill tillverka och vilket garn duvill använda.TidsramArbetet med olika garntekniker kommer att pågå en termin.Typ av föremålVi gör mobilfodral, grytlappar, dukar eller annat.SlöjdmaterialGarn.SlöjdordGarnHärvaLöpöglaLuftmaskaFastmaskorRättmaskorPåtaVirknålStickorPåtredskapVerktyg och redskapDu kommer att använda dina händer, virknål, stickor, påtdockaoch/eller påtring.SlöjdteknikVi kommer att virka, sticka och påta.Reflektion, analys och dokumentationUnder arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens ord hurditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför det blir som detblir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten samlar du i dinslöjdmapp.


Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Arbetsområde åk 4GjutaAtt bearbeta metaller har ansetts magiskt ialla tider. Du ska få prova att gjuta i tennmed en gjutform som du har gjort alldelessjälv.Smält tenn är ungefär 300° varmt – så du ska få träna på att arbeta på ettsäkert sätt i smedjan – och du ska veta vad du ska göra om olyckan ändå ärframme.Du ska få lära dig att göra din egen gjutform i gips och i mdf (träskiva).Inom detta arbetsområde kommer du att få ta slöjdbevis för smedjan.Med checklistan nedan kan du pricka av när du klarat av de olika delarnaTEKNIK skära gjutform i gips såga gjutform i mdf gjutaVERKTYGgipsknivar och hobbyknivkontursågskyddsglasögon och förklädespisplatta och smältskopaögondusch gravera och präglagravyrmaskin och prägelstämplar- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -♥ Förslag på fördjupning:1. Göra ett självporträtt med gjutform i gips.2. Hur skulle man kunna göra en fusktärning?- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -_____________________________________________________________________________________________________Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola


Slöjd årskurs 9LektionsplaneringFritt Broderi:PorträttSyfte med uppgiften - detta ska du lära dig• Brodera ett porträtt• Överföra porträttfotot från mönsterpapper till valt tyg medtråckelstygn.• Kunna använda dig av 4 olika stygn; kedjestygn, stjälkstygn, franskaknutar och efterstygn.• Göra en provlapp med stygnen, provlappen limmas in i loggboken.• Använda dig av både muntliga och skriftliga instruktioner(bildillustrationer, lärare, @brodera).• Hantera broderitråd och broderinål, göra knutar, fästa tråden ochmontera i ram.• Skapa fritt med olika stygn, hitta på egna, testa olika trådar och prövaolika tekniker• Analysera och värdera din arbetsprocess och resultat med hjälp avslöjdspecifika begrepp (slöjdord) i loggboken.• Delta i och ge kamratbedömning då vi samtalar kring betygskriteriernaför bedömning av broderiet.Tidsram……veckor. Du får gärna ta hem och arbeta med broderiet. Du får komma ochhämta trådar och be om hjälp vid behov.Broderiet ska vara monterat och inramat senast v……MaterialBroderigarn; bomull, ull, sytråd, broderibåge, broderinål, linnetyg, ylletyg.Arbetsområdet avslutas med ett studie besök på Nordiska Museet, där vi besökerTextilkammaren (broderier) och Modemaktutställningen (trender och identitet).


Helena Ottander-Bjerkesjö, Mörbyskolan 2010.


Arbetsområde åk 6Grupparbete:Skolans nya skolgårdPLANERING:Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klasseni grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitttestamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köptsprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickatalla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten avpengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bliansvariga för att designa en helt ny skolgård.Uppdrag: designa ny skolgårdKrav: designen måste ha ett tema och ett passande namnTidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 minArbetsform: grupparbete, 2-4 elever per gruppRedovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet._____________________________________________________________________________________________________Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola


Den nya skolgårdenDesignen har vi döpt till:Vi som stod för den här designen heter:Så här tänkte vi kring vår design:Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:Så här fungerade samarbetet i gruppen:Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:


Slöjd årskurs 9Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012Naturen som inspirationSyfte med uppgiften – detta ska du lära digI alla tider har konstnärer och formgivare fått inspiration av naturensfärger och former. Till exempel Syskonen Jobs textila tryck ellerkonstformen art nouveau.Den här uppgiften är ett samarbete mellan bild och slöjd där du skautveckla din förmåga att omsätta skisser som du arbetat med ibilden till att dekorera ett föremål som du formger ochframställer i slöjden. I uppgiften kommer du att utveckla idéeroch överväga olika lösningar. Du kommer att använda dig avmånga olika tekniker, verktyg och material som du har möjlighetatt kombinera för att få fram speciella uttryck. Du kommer attFjärilssmycke i artnouveauanalysera och värdera ditt arbete både muntligt i gruppen ochskriftligt. Du ska också sätta ord på vad ditt föremål och vadföremålets dekoration signalerar.Tygtryck från JobsTidsramEfter två veckors teknikintroduktion i de båda slöjdarterna kommerdu att få arbeta i de olika slöjdsalarna. Skissarbetet sker påbildlektionerna under de två första veckorna. Tidsramen disponerardu själv beroende på hur omfattande ditt arbete är. Du harmöjlighet att arbeta med uppgiften under hela läsåret.SLÖJDORDKarvsnittReliefIntarsiaTextiltryckFritt BroderiTovningPräglingFöremålsfokusDu ska tillverka ett valfritt föremål och utifrån skisserna göra dekorationer på ditt föremål. Dukommer att göra två- och tredimensionella skisser och modeller.Material, verktyg, redskap och teknikerDu ska använda dig av traditionella tekniker, kombinera dem till egna uttryck och gärnatillverka teknikerna i nya material. (Exempel: Sticka i ståltråd. Skära reliefer i plats).Material: Textil, trä och metall. Även otraditionella material som plast och kartong.Verktyg och redskap: Lämpliga verktyg till det material du valt.Tekniker: Under teknikgenomgångarna får du testa på: Fritt broderi, textiltryck, tovning,karvsnitt/relief, läderprägling, intarsia, trådslöjd.


Slöjd årskurs 9Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012Reflektion, analys och dokumentationUnder arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdensord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varfördet blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbetensamlar du i din slöjdmapp. Denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från dittoch andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter ochkoppla det till ditt eget arbete.När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en muntlig eller skriftlig redovisning av dittslöjdarbete från idé till färdig produkt.Detta kommer vi att bedöma i uppgiften Hur kreativ du är med egna idéer Hur du planerar ditt arbete med skisser och val av material Hur du genomför ditt arbete och följer instruktioner och väljer arbetsmetoder Hur du har hanterat verktyg och redskap Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex om du vet hur långtditt material har rest och hur du har hushållit med slöjdmaterial) I vilken grad du tar egna initiativ Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när duframställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten) Hur du kan tolka ditt slöjdföremåls uttryckSe bedömningsmatris nedan (LPO 94)


Slöjd årskurs 9Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012Bedömning avKvalitativnivå 1Kvalitativnivå 2Idéer Jag saknar idéer Jag har en egengrundidé menbehöver hjälpatt formuleramigDin bedömningLärarens bedömningKvalitativnivå 3Jag har egna idéersom ärgenomförbaraKvalitativnivå 4Jag använder migav min fantasi,hittar på nya idéeroch utmaningarPlaneringDin bedömningJag planerar medhjälpav lärarenJag gör enklaplaneringar,visar någotintresse för färgoch formJag gör noggrannaplaneringar, tänkerpå form, funktionoch materialJag gör en välfungerandeplanering, arbetarmycketmedvetet medmaterial, form,funktion och tidLärarens bedömningGenomförande -ArbetsmetoderDin bedömningJag tränar medhjälp avläraren att hanteraverktyg, redskapochtillvägagångssätt.Jag tar vara påtidigarekunskaper ochföljer enklainstruktionerJag är självständigoch haregna idéer på hurjag skallgå tillvägaJag söker självlämpligarbetsmetodLärarens bedömningGenomförande -ProblemlösningDin bedömningJag ger lätt upp,utan att försökasjälvJag hittar egnalösningarmed stöd avlärarenJag väljer lösningutifrån minatidigare kunskaperJag tar själv redapåinformation hur jagkangå tillvägaLärarens bedömningGenomförande -InitiativförmågaDin bedömningJag har svårt att taegna initiativJag försöker attta egnainitiativJag tar egnainitiativJag tar ansvar,visaruthållighet ochhittar lösningar tillmitt arbeteLärarens bedömning


Slöjd årskurs 9Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012Utvärdering ochRedovisningDin bedömningJag har svårt attbeskriva mitt egetarbeteJag kanbeskriva minarbetsgångJag kan beskrivavad som är bra ochdåligt i arbetet påett begripligt sättJag kan beskrivatydligtvarför något hargått braeller dåligt utifråntidigareerfarenheterLärarens bedömningHur ditt val islöjden påverkarmiljön, kretslopp,resursförbrukningJag tränar medhjälp av lärare påatt vara varsammed material(förbrukning). Attvaraaktsam medverktyg ochmaskinerJag tränar påatt vara varsammed material(förbrukning).Att vara aktsammed verktygoch maskiner.Jag tar hänsyn ochär varsam medmaterial ochaktsam medverktyg ochmaskiner.Jag tar aktivthänsyn tillmiljö och ekonominär jagväljer material,använderverktyg ochmaskinerDin bedömningLärarens bedömningKulturarv/slöjdtraditionhistoriskt/kulturelltJag behöver hjälpmed att sesambandet mellanmitt eget skapandeochslöjdtraditioner.Jag kan sesambandmellan mitt egetskapande ochslöjdtraditionersamt form ochfunktion ochvardagen.Jag har förståelseförsamband mellanskapande ochslöjdtraditionersamt form ochfunktion ivardagen.Din bedömningLärarens bedömning


Lokal pedagogisk planeringHÅLLBAR UTVECKLINGett tematiskt arbetei flera ämnenSyftesmål:Slöjd Att välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrånsyftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekt.Innehåll:No Att jämföra och reflektera över sambandet mellan livsstil, miljö ochhälsa.So Att utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelaroch vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor.Sv Att tala och samtala i olika sammanhang och läsa, förstå och reflekteraöver olika texter.Att söka och värdera information från olika källor.Eleven kommer att få undervisning om;(Slöjd)-arkitektur,konst och design som inspirationskällor och förebilder för egetskapande-egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former-resurshushållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material(slöjd och svenska)-dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i en loggbok(So,No)-hur människor är beroende av naturen samt påverkar den och vad detta innebärför en hållbar utveckling-sambandet mellan återanvändning och minskad resursåtgångKonkretisering av mål:Eleverna kommer att få välja varsin stol som är från Ta-till-varaoch som de ska få reparera och återanvända så den blir som ny.På So och No-lektioner kommer eleverna arbeta med resurshushållning,


skogssavverkning och miljömedvetenhet. På svenska- och slöjdlektioner skerdokumentation av arbetet med stol och stoldyna.Arbetsätt:Eleverna kommer att få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och enhållbar utveckling genom ett praktiskt arbetssätt faktagenomgångar studiebesök filmer fortlöpande utvärdering dokumentation.Bedömning:Vi kommer att bedöma elevernas förmåga att formge och att framställa olika typer av slöjdföremål arbeta med olika redskap använda ämnesspecifika ord och begrepp dokumentera arbetet ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling samtala och uttrycka åsikter,lyssna på andra visa förståelse för texter hämta information och värdera denVi kommer att låta eleverna visa vad de lärt sig genom att-redovisa arbetet under processens gång i en loggbok med bild och text-muntlig redovisning i mindre grupper (ca 3-4) då den färdiga produkten visasoch eleven berättar med hjälp av sin loggbok hur arbetet fortskridit


Mobilhållare åk 7Ditt uppdrag:Om du tänker efter så inser du säkert att det är åtskilliga timmar du använt under årets lopp på att leta dinmobiltelefon då du skall iväg till skolan, träningen, kompisar osv.Du är dock inte ensam om detta eviga letande. Alla dina kompisar upplever samma problem. Ditt uppdrag ärdärför att finna en elegant, rolig och framförallt funktionell lösning på detta otroligt gigantiska problem.Uppdraget är alltså att designa och tillverka en hållare för din mobiltelefon, så att du alltid har någonstansatt förvara den då du är hemma. För att du verkligen skall använda den är det viktigt att du gör den så snyggsom möjligt, då den även kommer att fungera som prydnad då du och ”nallen” är i skolan. Tänk också på att”nallen” är minst lika trött som du efter en hård dag i skolan, så se till att även den får en bekväm vila.För att göra det extra kul så vill jag att din hållare har ett namn samt speglar din personlighet.Hjälpmedel:Här får du ta till precis vad som helst. Leta inspiration på internet, titta i butiker, annonser, prata medkompisar och framför allt... se dig noga omkring hemma hos dig själv, då det är där den skall stå heladagarna. Tänk även på att de flesta telefoner har inbyggd kamera som du kan använda för att dokumenterasådant som du blir inspirerad av.Tid:Du har 8 lektioner på dig (8 x 60 min). Försök göra så mycket av din planering som möjligt hemma.Redovisning:Du skall redovisa ditt projekt genom att kunna beskriva:1. hur du tänkt,2. hur själva bygget gått och3. vilken del av arbetet du tyckte var svårast att genomföra,4. vad du är speciellt nöjd med och5. vad du skulle gjort annorlunda om du fick möjlighet till det.Du skall även kunna visa upp din ritning/skiss och självklart får du gärna visa bilder, film, power-point ellerpå annat sätt förgylla din redovisning. Glöm inte att namnge ditt projekt.Bedömning :Detta kommer jag att betygsätta då jag bedömer din kunskapsnivå:• Hur väl du hanterar material, verktyg och tekniker• Hur du jobbar enligt slöjdens arbetsprocesser• Hur väl du lyckats fånga estetiska och kulturella uttrycksformer• ditt projekts koppling till samhälletMaterial:Här får du använda vad du vill, allt utifrån vad du vill uppnå. Tänk på att återvunnet mtrl alltid smakar gott ihjärtat.Lycka till... och framför allt... ha kul. / Christer


Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Uesid.1Didaktisk planDen gamla hyllan(Sammansättningar i trä Steg3)(Målningstekniker Steg5)5Kontext: årskurs 5/ 15 elever. Tidsram: 8 lektioner x 90 min/vecka.Hantverkstekniker: genomgående tapp med kil och patinering.Material: furu, hobbyfärg och klarlack.Redskap: handverktyg och pelarborrmaskin.Övrigt: blädderblock och elevernas loggböcker.SammanfattningUppgiften omfattar förmågorna: att kopiera, att utveckla idéer och att presentera. Genom attkopiera en gammal hyllkonsol får eleverna upptäcka hur trä kan sammanfogas vid slöjdandetav en hylla. Inspirationsmaterialet består av bilder av konstnären Paul Cézannes målningar.Under kunskapsområdet målningstekniker får eleverna arbeta med patinering och utvecklaegna färgkombinationer. Efter slöjdandet får de presentera den egna arbetsprocessen införgruppen. I ett avslutande samtal diskuteras gemensamt hur det går att beskriva skillnader i deestetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar.Syften och målSyften ur Kursplanen för slöjd Lgr11Att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiskatraditioner och förståelse för slöjd, hantverk ochdesign från olika kulturer och tidsperioder.Elevernas kunskapsmålDu ska kunna bygga hyllkonsoler medhantverkstekniken som finns i uppgiften.Att eleverna utvecklar förståelse för materialensegenskaper, deras användningsområden ochkombinationsmöjligheter (4-6).Du ska kunna blanda till olika färger ochanvända målningstekniken patinering.Att eleverna utvecklar en förmåga att värdera sinarbetsinsats i arbetsprocessen . (4-6)Du ska kunna presentera hur du harslöjdat och berätta varför du gjort så.Att eleverna utvecklar förståelse för hur olikakombinationer av färg, form och material påverkarslöjdföremåls estetiska uttryck (4-6).Du ska kunna beskriva vad du ser ochvad du känner när du tittar på våraslöjdföremål.Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & FritzesLgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes


Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Uesid.2Planering av undervisningenUppstarten (Elevmål Dengamlahyllan.doc)Eleverna får en skriven översikt av uppgiften med en målbeskrivning.Vi går igenom uppgiftens innehåll, syften och mål.Inspiration (Cezanne inspmtrl.doc)Vid ett dukat bord finns olika hyllor och konsoler från olika tider och på vägarna sitterinspirationsbilder av Paul Cézannes målningar. Vi tittar och diskuterar intryck ochupplevelser och gör anteckningar på blädderblocket och i loggböckerna.Hur bygger vi en stark hylla som tål tunga saker?Vilka färger vill vi välja som inspiration till målningen?Att kopieraVi utforskar vilket material och vilka hantverkstekniker som den gamla hyllkonsolenuppvisar. Eleverna får sedan utveckla idéer, formge och slöjda en egen hylla.MålningsteknikerVi uppdaterar vad eleverna kan och antecknar detta på blädderblocket. Vi går sedan igenomolika tekniker som används vid patineringsmålning. Vi börjar med att göra färgskisser medinspirationsbilderna som utgångspunkt, för att sedan måla hyllorna.SammandragningVarje lektion avslutas med att vi drar samman nya kunskaper och erfarenheter, genom att tittapå blädderblocket, samtala och anteckna i loggböckerna.Presentation av hur och varför?När vi är färdiga med slöjdandet får varje elev presentera sin slöjdprocess införklasskamraterna, samtidigt som läraren filmar elevens slöjdföremål.Vilka estetiska uttryck uppvisar slöjdföremålen?Vi tittar tillsammans på våra slöjdföremål och pratar om hur de kan beskrivas och vad vi anseratt de har för estetiska uttryck. Eleverna får använda sina loggböcker som stöd i samtalet ochfår även skriva ner nya begrepp tillsammans med egna förklaringar.SlutklämmenVi tittar tillbaka på blädderblocket och loggböckerna för att diskutera vilkabegreppskunskaper, förståelser och färdigheter som vi har utvecklat under uppgiften.Dokumentation och bedömningKunskapsutvecklingen dokumenteras och bedöms i lärandet och utgör en del avundervisningens pedagogiska grundtanke. Genom att vårt blädderblock speglar kunskaper ochvad vi gör i kronologisk ordning, så kan eleverna ta del av hur deras kunskaper utvecklas,vilket i sig leder till ytterligare lärande. Individuell bedömning med feedback sker islöjdprocessen och efteråt utifrån elevernas loggböcker och de filmade presentationerna.Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & FritzesLgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes


Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Uesid.3Övergripande syftenUppgiftens främsta syfte är ”att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioneroch förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder”, eftersomläroplanen föreskriver att eleverna i skolan ska ges förutsättningar att bli medvetna om vårtgemensamma kulturarv.Slöjdandet är enligt kursplanen ”en form av skapande som innebär att finna konkretalösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer.”Att utvecklakunskaper i slöjd innebär således bland annat att tillägna sig traditionella hantverkstekniker.Uppgiften är därför byggd kring en hantverksteknik som använts under långt tid. Genom attslöjda en hylla med en gammal hyllkonsol som förlaga ges eleverna förutsättningar attutveckla en förståelse för att slöjdande ofta bygger på traditioner och beprövade teknik, somhar utvecklats i takt med människans utveckling.Uppgiften innehåller även kunskapsområdet målningstekniker. Under arbetet medpatinering ges eleverna möjligheter att experimentera och utveckla egna idéer.Inspirationsmaterialet i denna del består av bilder av konstnären Paul Cézanne som verkaderunt sekelskiftet 1900. Tanken är att eleverna ska få kunskap om att färger som omger ossofta återkommer i trender och cykler. Bilderna är utvalda för att illustrera att det finns olikakombinationer av färgkulörer som ger olika intryck och upplevelser. Att uppgiften kopplarihop slöjdandet med inspiration hämtad ur bildkonsten, kan också bidra till att väckaelevernas nyfikenhet och vidga deras vyer. Ett annat syfte är att eleverna utvecklar enförståelse för att slöjden inte kan tas ur ett större sammanhang och ses som en isoleradföreteelse, eftersom olika kulturyttringar ofta överbryggar varandra och går hand i hand. Trotsatt färgblandning ofta missförstås som ett rent teoretiskt kunnande, så är det ettkunskapsområde som bygger på kunskap i handling. I teorin blir hälften rött i en blandningmed hälften blått en violett färg, men vid praktisk färgblandning upptäcker eleverna att detinte blir så i verkligheten. Momentet bidrar till att eleverna utvecklar förståelse förmaterialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.Efter slöjdandet får eleverna muntligt presentera den egna arbetsprocessen inför gruppen.Denna del i uppgiften syftar främst till att ge eleverna möjligheter att träna sinakommunikativa förmågor och utveckla en förtrogenhet med slöjdspråket. I presentationen fåreleverna redogöra för vilka val de har gjort i slöjdandet och varför, vilket syftar till att deutvecklar en förmåga att värdera hur arbetsinsatsen påverkar resultatet.Det avslutande samtalets diskussion behandlar hur det går att beskriva skillnader i deestetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar, i relation till de bilder de valt somutgångspunkt för slöjdandet. Momentet syftar till att utveckla elevernas förståelse för hurolika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.Elevens förmåga att språkligt kunna presentera vilka kunskaper hon tillägnat sig islöjdprocessen, är en del som starkt betonas i kursplanen.Urban Ekelund (2012-01-06)Urban Ekelund (2011-12-17)”Genom att slöjden utvecklar elevernas språkliga och kommunikativa förmågor, ökas elevernasmöjligheter att uppfatta verkligheten på ett nyanserat sätt, vilket leder till att de kan utveckla egnatankar och värderingar.” Ekelund (2011)Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & FritzesLgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes


Slöjd årskurs år 4Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012Ge liv till en figurSyfte med uppgiften – detta ska du lära digDin uppgift är att rita och tillverka en figur av bådemjukt och hårt material. Det kan vara av trä, metall,tyg eller garn. Du ska ge figuren ett liv och enidentitet precis som Geppetto i Pinocchio. Var bordin figur? Är den rik eller fattig? Vad gillar den attgöra? Har den några superkrafter? Din figur ska varatillverkad av så mycket återvunnet material sommöjligt. På så sätt ger du också liv i gamla saker somändå ska slängas!I den här uppgiften får du möjlighet att utveckla din förmåga att formge din egen personligafigur och kombinera både hårda och mjuka material som finns i slöjdsalarna. Du kommer attfå lära dig använda olika redskap, material och tekniker som du lär dig namnen på.Du kommer också att välja och motivera hur du ska arbeta med din slöjdfigur så att din denblir så bra som möjligt. Figuren ska vara tillverkad av återvunnet material, så som gamlatyger, spillbitar av trä eller annat som du kan hitta i slöjdsalarna eller hemma.Du kommer att få tänka till kring hur du jobbar och hur den färdiga figuren till slut blev. Medhjälp av slöjdens ord kommer du att skriva om det som du har gjort. Hur väl lyckades duuttrycka figurens identitet med till exempel stygn och metalldetaljer? Blev den som du tänkte?Kan du jämföra din figur med andra figurer som du sett?Tidsram7 veckors träning av tekniker i textil7 veckors träning av tekniker i trä och metall4+15 veckors tillverkning av figurenFöremålsfokusDu kommer att tillverka en figur till exempel en docka eller ett gosedjur.SlöjdmaterialDin figur ska bestå av både hårda material och mjuka material. Till exempel armar av trä ochkropp av tyg. Eller trä i kropp och kläder av tyg och garn.Din figur ska bestå av så mycket återvunnet material som möjligt. Titta hemma! Kanske finnsdet en gammal t-shirt eller fleece som kan bli figurens kropp. Kanske kan du ta med digkapsyler som kan bli skor eller en hatt till din figur. Kanske du kan plocka med en trädgren


Slöjd årskurs år 4Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012som du hittar på marken som kan tälja armar av, eller en gammal hylla i soprummet somnågon slängt bort som du kan såga till flera kroppsdelar av.Verktyg och redskapDu lär dig hur man trär en symaskin. Hur man ställer in sömmar och vad sömmarna användstill. Du använder olika nålar; knappnål, synål och broderinål och vi pratar om skillnadenmellan dem. Andra verktyg och redskap i slöjden som du använder är måttband, tygsax,markeringspenna.Du lär dig att klippa metalltråd med sidavbitare och böja för hand och med böjtång. Dukommer även att använda verktyg som guldsmedsax, fil och smärgelduk.Du lär dig hur man sågar med kontursåg i trä. Hur man spänner fast trästycket i hyvelbänkenmed hjälp bänktången, filklämma och bänkhakar och vi pratar om när det är lämpligt attvälja de olika hjälpredskapen. Du kommer även att använda verktyg som borrskaft,borrmaskin, fil, rasp, slippapper och täljkniv.SlöjdteknikerDe textila tekniker som ingår i uppgiften är maskinsömnad och handsömnad. Du lär dig symed raksöm och sicksack på maskin och kaststygn för hand. Du får lära dig hur man fäster entråd både på maskin och för hand. Vi går igenom broderistygnen efterstygn, förstygn,plattsöm och hu de olika stygnen kan skapa detaljer på din figur.I metall kommer du att arbeta med enkla bocknings- och böjningstekniker i tråd. Du lär digatt forma en grundstomme till en figur som sedan kan kläs med tyg. Du får lära dig hur manböjer ändarna på tråden inte sticker ut och skadar tyget.De trätekniker som ingår i uppgiften är att forma med såg och sammanfoga rörliga delargenom att ta bort eller sätta till material. Du får lära dig några olika varianter på rörliga delaroch hur man kan kombinera metall, trä och läderremsor.Även andra tekniker kan bli aktuella beroende på behov.Reflektion, analys och dokumentationUnder arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdensord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varfördet blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbetensamlar du i din slöjdmapp (för åk 6-9: denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!)I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från dittoch andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter ochkoppla det till ditt eget arbete.


Slöjd årskurs år 4Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en skriftlig redovisning av ditt slöjdarbete från idétill färdig produkt.Detta kommer vi att bedöma i uppgiften- Hur du har hanterat verktyg och redskap- Hur du har bearbetat ditt slöjdmaterial med hjälp av olika tekniker (t ex fästa trådaroch fila bort hack)- Hur du har valt material, färger, former och tekniker och varför- Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex vilka material som äråtervunna)- Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när duframställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)


Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter:____________________________________Arbetsområde åk 5SjälvporträttDu ska göra ett självporträtt och samtidigt öva upp liteolika slöjdtekniker, som sammansättning ochytbehandling. Du ska använda dig av mestadels trä,men får naturligtvis använda lite vad du vill också.Förutom slöjdtekniker innebär det här arbetsområdetockså att du övar på att gestalta något, alltså att jobbamed bildskapande. Du övar också på att stå för ditt arbete, dådu kommer att ställa ut det så att alla kan se det. Se till att du blir nöjd med det. Du kanvälja att göra det så likt dig själv som möjligt, eller att uttrycka och gestalta dig självannorlunda. Vad i din personlighet vill du spegla? Kanske har du alltid drömt om en rosatuppkamsfrisyr eller ett ben genom näsan. Ta chansen och gestalta det!Du ska öva dig på sammansättning genom att spika, skruva, plugga och limma ihop delarnatill ditt porträtt. Det finns många olika sätt att ytbehandla och du ska pröva flera olika.Detta arbetsområde är ett bra tillfälle att experimentera med material och tekniker. Go wild.Med checklistan nedan kan du kolla att du fått med alla delar som ska vara med.TEKNIK måla med hobbyfärg eller betsVERKTYGmålarhörnan lacka fast en pappersbild bränn med brännpennan spika fast något skruva fast något plugga fast någotbrännpennahammare och spikborr, skruv och skruvmejsellim och plugg- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -♥ Förslag på fördjupning: hur skulle ett porträtt i bara metall kunna se ut?Eller ett i helfigur och inte bara ansiktet?- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -_____________________________________________________________________________________________________Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola


Slöjd Elevens val årskurs 7Planering läsåret 2011-2012ÅTERBRUK - ett samarbete med Röda Korset DanderydUndervisningen är kopplat till Lgr11; Slöjden i samhället”Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhällsfrågor och utvecklingsfrågor.Undervisning i frågorna syftar till att utveckla en förmåga att reflektera och handla såväl lokalt somglobalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov”.Syftet med uppgiften och vad du lär dig:• Du lär dig att designa och skapa något nytt av något gammalt plagg, se möjligheteroch skapa fritt istället för att se ett material som förbrukat och som ska kasseras!• Du lär dig att prata kring textila material utifrån ett hållbarhetsperspektiv.• Du kommer att få förståelse kring trender, traditioner och kulturella uttryck.• Ditt mål är att tillverka/designa 4 arbeten. Du får välja att behålla ett av dem. De andra3 plaggen ska säljas på Röda Korset och intäkterna går till välgörenhet.• Du övar din förmåga att göra skisser, planera och dokumentera i din loggbok där duockså berättar vilka problem som du stött på och hur du löste dem. I samtal med helagruppen kommer läraren att lyfta fram exempel på ditt och andras arbeten som vidiskuterar och på så sätt lär du dig genom andras erfarenhet kopplat till ditt eget arbete.Fas 1 Du börjar terminen med att sy om en plastpåse till necessärer i olika former ochsamtalar kring återbruk, hur vi kan bidra till ett miljövänligare samhälle och kan ta vara på detvi har hemma för att göra om till något nytt. Vi besöker utställningen FOLKKONST påNordiska Museet och samtalar om hur människor alltid smyckat sin vardag och sytt om gamlakläder och kring traditioner/trender. Eleverna börjar med att sy om en gammal t-shirt.Fas 2 Vi åker till RÖDA KORSET, Danderyd. Alla får inhandla secondhandplagg för enöverenskommen summa. Vi avslutar besöket med att fika i deras lokaler och pratar medpersonal som berättar om verksamheten.Fas 3 Återbruksarbetet sätts igång med olika inspirationstillfällen. Läraren visar hurman ”slaktar” en tröja och ett par jeans. Under arbetsprocessen samtalar vi kring olikalösningar och resultat.Fas 4 I slutet av april formulerar gruppen en inbjudan till familjer, skolledning ochallmänheten att besöka vår utställning i Röda korsets lokaler där vi har försäljning av våraåterbruksplagg och produkter. Som avslutande del av arbetet lämnar vi över den skänktasumman till Röda Korset och avslutar Elevens val med en välförtjänt utflykt med fika.Helena Ottander-Bjerkesjö, textillärare Mörbyskolan Danderyd.


Arbetsområde åk 6Grupparbete:Skolans nya skolgårdPLANERING:Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klasseni grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitttestamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köptsprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickatalla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten avpengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bliansvariga för att designa en helt ny skolgård.Uppdrag: designa ny skolgårdKrav: designen måste ha ett tema och ett passande namnTidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 minArbetsform: grupparbete, 2-4 elever per gruppRedovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet._____________________________________________________________________________________________________Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola


Den nya skolgårdenDesignen har vi döpt till:Vi som stod för den här designen heter:Så här tänkte vi kring vår design:Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:Så här fungerade samarbetet i gruppen:Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:


Skolslöjd för slöjdlärare – idéutbyte ochinteraktiv fortbildningSammanställning av slöjdlärares kommentarertill de undervisningsplaner i slöjdsom ställdes ut på Nordiska museet i mars 2012Detta dokument är sammanställt av Jenny Frohagen, Urban Ekelund och Helena Bjerkesjöden 27 mars 2012. Det bör läsas ihop med de olika typer av planeringar, gjorda av slöjdlärare,som ställdes ut på slöjdlärarträffen på Nordiska museet. Utställningen var indelad i sexgrupper/kategorier som syftade till att visa på vad som stod i fokus i respektiveelevuppgift/arbetsområde (rubrikerna i mörkblått nedan). I varje grupp/kategori hade tvåplaneringar lyfts fram för granskning (rubrikerna i ljusblått nedan). Kommentarerna ipunktform bör läsas som frågor alternativt förslag på förbättringar. Upplägget var i principdetsamma under dessa båda kvällar. De lärare som medverkade den andra träffen, den 21mars, fick dock en punktlista att utgå ifrån som Jenny skrev ihop efter första tillfället (Bilaga1). Den var tänk att fungera som en ”lathund”, ett stöd att komma igång med diskussionen igrupperna, eftersom det kom kommentarer från första kvällen att det var lite otydligt vad manskulle göra i respektive grupp. Se det som ”work in progress”, dvs. lösa funderingar till vadsom kan vara lämpligt att granska i en lärarplanering (Jennys anmärkning). Denna punktlistafinns sist i detta dokument.Bästa kollegor, vår förhoppning är att dessa kommentarer tillsammans med det 40-taletslöjdlärarplaneringar som skickats in kan vara ett underlag för vidare diskussion på olikaskolor och lokala slöjdlärarnätverk för att vi som slöjdlärare ska utveckla vårt professionellaspråk, vår samsyn på uppgifter och undervisningen i stort. Kommentarerna är kortfattade ochriskerar därmed att bli svårtolkade, men bättre än inget tänker vi. Så håll tillgodo och lycka tillmer ert (vårt) fortsatta planeringsarbete!Önskar Jenny, Helena och Urban som i detta sammanhang stämmer in i kollegan MarcusVildirs devis: ”Copyright är för losers – allt åt alla!”. Ty delad kunskap och kritiskt granskadkunskap är säkrare kunskap än den som man håller för sig själv på sin kammare.Grupp 1: Tekniker och verktygKommentarer 1a, ”Pedagogisk plan i klädsömnad” åk ?• Lockande inledning saknas – syfte?• Dokumentation? Elevens egna omdömen?• Förmågor? Lärandemål?• Vilken årskurs är planen riktad till?• Kunskapskrav för A och C?1(6)


Kommentarer 1b, ”Gjuta” åk 4• Stel, inte så kreativ• Estetik saknas• Tredimentionell form• Ingen digital inspiration, kan visa bilder• Inte tydlig koppling till LGR11:s förmågor• Lgr11 fyra perspektiv, historiskt – ja! Inte övriga men kan komma in vid lärarensintroduktion till arbetsområdet.• Lärarens bedömning tydlig vad man ska kunna, till och med ett ”bevis” – slöjdbevisför smedjan• Tveksam koppling till vetenskaplig grund, viss beprövad erfarenhet.• Tillägg som behövs: reflektion/dokumentation, förmågor och vad bedömer vi.Övriga planeringar inom området:”Halvt i halvt” – syfte och mål saknas.”Tygtryck på förvaring” – bra med slöjdorden(liten ordlista), bra att upplysa eleverna omtidsram, bra med att syftet med uppgiften är med.Grupp 2: MaterialKommentarer 2a, ”En röd tråd… en grön… en gul… eller en svart…” åk 5• Bra med slöjdord• Bra skriven för eleverna• Bra slöjden lyfts fram som två slöjdarter• Eleverna tappar mycket teknik i symaskin och att använda den på ett funktionellt sätt iåk 5• Koppling till målen/förmågor i Lgr11 behöver utvecklas!• Historiskt perspektiv kan kopplas in genom garntekniker från förr• Hur visar du vad du lärt dig?• Miljöperpektiv finns endast i bedömningen, inte i stycket ”detta ska du lära dig”• Samarbete med svenska och slöjd. Fokus på Logg – arbetsbeskrivning med reflektion.• Entreprenörsskap – från idé till produkt. Utställning/visning. Organisationtillsammans.• Slöjdspecifika begrepp för arbetsområdet mycket bra – tydligt för eleverna.• Hela lpp: n är tydlig och elevnära• Ett ämne, samma loggbok. Bra!Kommentarer 2b, ”Metall” åk 3• Loggbok?• Muntlig redovisning?Övrig planering inom området:2(6)


Det var en gång en/ett ull…” – bra jobbat!Grupp 3: UttrycketKommentarer ”Ge liv till en figur” åk 4• Begreppet träning ifrågasatt, varför väljer man detta begrepp?• Mycket text! Till vem är den skriven? Kritik: endast provbitar i 14 veckor, funkar det?• Stor uppgift• ”Slöjden bör ta plats i de andra ämnena t ex skriva en berättelse om sin figur påsvenskan”• Bra med båda slöjdarterna i samma uppgift• ”Risk med att ämnet teoretiseras och slöjdens själ försvinner”Kommentarer ”Självporträtt” åk 5• Titta på abstrakt konst, uppgiften med uttrycket, inget inspirationsmaterial.• Om begreppet ”målarhörnan”: Penslar är ej ett verktyg.• Åk 5 känns mer inspirerande än motsvarande för åk 9. Bra att visa digitalt.• Porträtt kan planeras tillsammans (trä-textil). Planerningsdokumentationen kanminskas ner så att det passar båda slöjdarterna.Kommentarer ”Fritt broderi: porträtt” åk 9• Var är processen? Motivera valet, värdera den egna arbetsprocessen. Studiebesöketkanske skulle vara från början.• Om syftet: detta är mer beskrivning av uppgiften: syftet borde vara att utveckla de 4förmågorna• Kopplingar till Lgr11?• Studiebesök först, inspiration• Inte fokus på teknik/hantverkGrupp 4: FöremålKommentarer ”Den gamla hyllan” åk ?• Hur tydliggöra bedömningen? Vet eleven hur olika kunskaper kan visas?• Presenteras hela planeringen för eleven? Sid 3 – är den för lärare, rektor, föräldrar?• Kan man ”hitta på” egna mål? Kan man (får man) formulera omkursplaneformuleringen? Även betygskriterier?Kommentarer ”Mobilhållaren” åk 7• Skulle kunna fungera som underlag till en power-point-presentation.• Båda slöjdarter kan fungera i denna uppgift• Alla info på en gång- utmaning eller begränsning?• Åk 7 är en begränsning?• Design? Visa bilder via projektor, reflektera.• Eller fysiska inspirationmaterial behövs! Viktigt att kunna ta, vrida och vända.• För mycket text. Enklare beskrivning.3(6)


• Reflektion – vad har du lärt dig?• Begreppet slöjdens arbetsprocesser lullull, svårt att förstå.Övrig planering inom område 4:”Fånga drömmen”:• Hur mycket får man förändra Skolverkets matriser?• Orkar eleverna läsa detta?Grupp 5: ÄmnesövergripandeKommentarer ”Naturen som inspiration” åk 9• Bra med slöjdord• ”Kvalitativ nivå” i matrisen – formulering låter negativt. Skriv istället t ex ”Jagbehöver hjälp av med att hitta idéer”• Om skissarbetet: skissandet blir mer på allvar (integrerat med bilden)• ”Alla tycker att det är bra med samarbete. Slöjd är ett underskattat ämne, innehåller endel av alla ämnen, reflektion ska man öva på, bekräftelse viktigt”• Hur bedömer vi kreativitet? Kan kreativitet betygsättas och hur?Kommentarer ”Hållbar utveckling” Åk 7-9 särskola• Vem är läsaren? Årskurs?• En förmåga benämns• Saknar centrala mål• Kunskapskraven saknas• En bild kan infogas• Inledning som väcker intresse• Flytta upp centralt innehåll först i texten.• Varför så få ämnen med i projektet?• Vilka lärare som är med i ett ämnesövergripande projekt ska inte styras av läraresinbördes relationer?Grupp 6: Slöjden i samhälletKommentarer ”Skolans nya skolgård” åk 6• Lite tid• Vad vill du eleverna ska lära sig, koppling till Lgr11.• Vilka förmågor övas? Hur ska arbetat bedömas? Vad är budgeten?• 3D• Föra in: återvinning, skallära(koppla till matten), koppla till teknikämnet?Kommentarer ”Återbruk – ett samarbete med Röda Korset” åk 7• Var kommer citatet ifrån (i inledningen?)Övriga planeringar inom området:4(6)


”Bron över Jönsebro” åk 6 – vad är syftet? Vilka förmågor tränas? Vad är det som gör dettatill en TM-slöjd och inte en teknikuppgift? Bedömning?5(6)


Bilaga 1: ”Lathund”, Jenny Frohagen 2012Granska planeringar – hållpunkter:• Finns det tydliga lärandemål? – vilken/vilka förmågor som ska utvecklas genomuppgiften och vilket centralt innehåll som fokuseras.• Finns det en komplexitet i uppgiften när det gäller olika aspekter av ettslöjdarbete? Vad som står i fokus – teknik, material, typ av föremål, uttryck,ämnessamarbete och slöjden i samhället (t ex som husbehovsslöjd, som hobby,som yrke, som konstnärlig verksamhet, som resurshushållning, som motoriskträning, som social verksamhet osv.)• Lyfts slöjden fram som ETT ämne eller enbart som en slöjdart? (antingen textileller trä- och metall – även om man har en traditionell uppdelning är det viktigt attbetona att verksamheten i TX respektive TM är densamma!)• Vilka digitala resurser/hjälpmedel används i undervisningen?• Finns det en koppling till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?• Vad sägs om bedömningsformer – framgår det tydligt hur kunskapenbedöms? Vad framgår av hur läraren kommer att bedöma och ge återkoppling påelevernas arbete både under arbetets gång och av färdiga produkter?Testas/undersöks elevernas förkunskaper? Ska eleven göra någon form avsjälvbedömning och/eller kamratbedömning?• Finns det en koppling till något/några av Lgr11:s fyra perspektiv –historiskt,miljömässigt, internationellt, etiskt?• Hur förhåller sig planeringen till olika kunskapsformer? Vilka ”slöjdfakta”fokuseras? ”Slöjdfärdigheter” – vad ska tränas, utövas? Hur man kan förståolika slöjdfenomen? Hur man kan eleven utveckla förtrogenhet i slöjdarbetet?• Finns det en koppling till de generella kunskapsmålen i kap. 2.2? Om/hur man islöjden jobbar med det svenska språket i tal och skrift, använder sig avmatematiskt tänkande osv.6(6)

More magazines by this user
Similar magazines