LUM nr 1 - 30 januari (PDF 4 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

www4.lu.se
  • No tags were found...

LUM nr 1 - 30 januari (PDF 4 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

”Kvinnoprästmotståndetstarkt inomakademin”Verkstädernasamladeunder en hattLUNDSUNIVERSITETMEDDELAR----------------NUMMER 1JAN 2004ÅRGÅNG 37FångarförlåtelsenI


▲Praktikanti OH-landEtt gammalt proffs på ledningsarbete, som serfram emot att hjälpa sitt alma mater. En vitalpensionär som delar sin tid mellan Sveriges televisionoch Lunds universitet, men som ocksåräknar med att hinna koppla av på golfbanan –förra året gick han 70 rundor.LUM har träffat Lunds universitets nye styrelseordförandeAllan Larsson.Allan Larsson besöker Geocentrum under sin vecka som ”praktikant” vid LU införsitt nya uppdrag som ordförande i universitetsstyrelsen.Det är mitten av januari och Allan Larsson harjust avslutat ett digert introduktionsprogram vidLunds universitet. Han har under en vecka gjortcirka trettio studiebesök. Han har träffat folk frånalla områden genom besök på olika institutioner.Han har pratat med lärare, studenter, administratörer,bibliotekarier och många andra och lyssnatpå mängder av föredrag till overheadprojektorernasdiskreta sus.Man skulle tro att han tröttnat, men då vetman inte hur veteraner som Larsson fungerar.Studiebesök är spännande, siffror är kul och overheadbilderen bonus.– Jag använder själv OH-bilder när jag hållerföredrag. Det hjälper den som lyssnar att kommaihåg och att förstå.Nu har det hunnit bli fredag, han ska snart taflyget hem. Men först träffar han pressen en stundi Gamla Biskopshuset. Syftet är att berätta omveckans intryck, men det blir mer av en programförklaring.Allan Larsson delar ut ett prydligtdokument som beskriver hur han vill lägga uppde kommande årens arbete.Det är ett proffs som ska leda Lunds universitetsstyrelse. En obruten 65-åring som för ett parår sedan i en tidning förklarade att nu skulle hanIII


▲Under sin introduktionsveckavid LU möttes AllanLarsson av en strid strömav OH-presentationer.Från vänster: BengtSöderström visar ochberättar om Naturvetenskapligafakulteten,Gunilla Jönson presenterarLTH, Göran Bexelloch Peter Honethredogör för universitetetsövergripande frågor.minsann sluta slita så hårt, och bara ägna sig åtdet han hade lust med. Han tänkte inte axla annatän det ordförandeuppdrag i Sveriges televisionsstyrelse som han just fått. Men så kom erbjudandetfrån Lund…– Det var så smickrande och lockande att jaginte kunde säga nej. Jag behövde ingen betänketidutan tackade ja direkt.Allan Larsson har fyrtio års yrkesliv bakomsig och har hunnit med fyra karriärer: som journalist(bl.a. vid Sveriges Radio), politiker (finansminister),chefstjänsteman (generaldirektör förAMS) och nu senast en internationell karriärinom EU.Kunskapsbasen skaffade han sig i Lund 1959–61. Allan Larsson pluggade samhällsvetenskapligaämnen, var inneboende på Stora Södergatan,slank in för en macka på jättecaféet Athén och varmed i Smålands nation.Det senare var naturligt. Larsson växte upp iBredaryd nära Värnamo, bara några mil frånRyssby där den fem år yngre Göran Bexell tillbringadesina barn- och ungdomsår, innan hankom till Lund, blev professor i etik och sedermerarektor. De gemensamma rötterna tycks gynnarelationen – Bexell och Larsson trivs ihop och serfram mot samarbetet. Det var f.ö. på Bexells förslagsom regeringen utnämnde Allan Larsson tillny styrelseordförande.FAKTA ALLAN LARSSONGeneraldirektör för AMS 1983–1990Finansminister 1990–91Styrelseordförande för SVT sedan år 2000Generaldirektör vid EU-kommissonen ansvarig för arbetsmarknadsfrågoroch sociala frågor fram till 2002.Medlem i OECDs rundabordsgrupp för uthållig utvecklingoch i Kofi Annans expertpanel om arbetsmarknad för ungdomar.Allan Larsson tar sin nya roll på stort allvar, förklararhan. Han har visserligen en del andra uppdragockså (se separat ruta) men det är de två förSVT och Lunds universitet som han kommer attprioritera. Han lämnar de uppdrag han sedan tidigarehar inom Lunds universitet, som ordförandesedan ett år i Centrum för Europaforskning och somledamot av rektors rådgivande fundraisinggrupp.Allan Larsson är införstådd med universitetetssärart och att styrelsen har en helt annan roll än iett privat företag där den beslutar om produktionen.Han tänker inte lägga sig i innehållet i forskning ochutbildning – det ska bygga på vetenskaplig grund.Ska bli bäst på styrelsearbeteVad kan då en universitetsstyrelse göra? AllanLarsson vill att den ska bli bäst på styrelsearbeteoch ledningssystem. Det handlar om att skapabästa möjliga förutsättningar för forskning ochutbildning av högsta klass. Larsson vill engageraden nya styrelsen i ett projekt med arbetsnamnetGovernance for Excellence. Ett sätt att förkovrasig är att ta in erfarenheter från andra universitet,både svenska och utländska.Han presenterar fyra ”vägvisare” för det kommandestyrelsearbetet. Styrelsen ska satsa på framförhållning,sikta på framtiden och ägna sig åtbudget, strategi och frågor som avser de närmasteett till tio åren. Den ska lägga kraft på förstärkningav verksamheten, försöka få fram mer resurser menockså försöka få ut mer av dem som redan finns.Samverkan är den tredje ”vägvisaren” – Larssonvill bidra till att i forskning och utbildning integrerasamverkan med det omgivande samhället. Profileringär den fjärde uppgiften; det innebär att göraLunds universitets styrkefaktorer ännu mer synliganationellt och internationellt.– Styrelsen har det väl förspänt genom attmycket bra arbete redan uträttats. Vi har den strategiskaplanen, den nya forskningsstrategin ochIV


udgeten som ger en grund att bygga vidare på.För att klara uppdraget måste styrelsen varaväl informerad och påläst. Allan Larsson vill attsammanträdena också används till presentationerav olika verksamheter och att de förläggs till olikadelar av universitetet.Styrelsens och rektors roller och uppgiftermåste hållas åtskilda, betonar han vidare. Styrelsenska ägna sig åt principbeslut, medan detaljbeslutenöverlåts på rektor. Den LU-medarbetaresom vill lobba för egen del och kanske försökapåverka ett kommande budgetbeslut, vinner ingetpå att vända sig till Allan Larsson. Han kommerkonsekvent att hänvisa till rektor – ordförandenvill inte vara en genväg till makten.I själva styrelsen kommer han att arbeta för attnå beslut i full enighet och för en enad front utåt:– Det är min uppfattning att styrelseledamöternainte ska uttala sig i nyhetsmedierna i frågorsom ska upp på kommande möten. Styrelsen uttalarsig genom sina beslut, och rektor har styrelsensförtroende att förmedla besluten till medarbetareoch allmänhet, inklusive media.Anklagades för munkavleFöre jul anklagade centerpartiet Allan Larsson,som ordförande i SVT-styrelsen, för att försökasätta munkavle på styrelsens ledamöter i sambandmed nedläggningen av programproduktionen påflera orter. Vill han göra samma sak med Lundsuniversitets styrelse?Larsson är medveten om att de regler om tystnadsom gäller för bolagsstyrelsers ledamöter inteomfattar en universitetsstyrelse.– Och jag förstår att t.ex. studentrepresentantermåste rapportera till sina organisationer. Men minerfarenhet är att en styrelse som kan hålla en konsekventlinje utåt blir mest framgångsrik. Åtminstonevi externa ledamöter borde kunna arbeta så.Han antyder också att den ledamot som väljeren annan väg riskerar att på sikt förlora inflytandei styrelsen.När Allan Larsson läste i Lund för fyrtio årsedan fanns 8.000 studenter. I dag är de 30.000fler. Vid universitetet finns också en rad nya utbildningaroch forskningssammanslutningar.– Det vittnar om en väldig förnyelsekraft. Detmesta är också väldigt bra. Lunds universitet skaha ett stort självförtroende, menar jag. Det är intedetsamma som självgodhet. Det sker en ständigkvalitetsutveckling. Tecken på detta är att Ekonomihögskolanär den enda i landet förutom Handelssom har internationell certifiering, liksom attde konstnärliga utbildningarna i Malmö lockar såmånga utländska studenter.Landets modernaste organisationLunds universitet har också landets modernasteorganisation, hävdar Allan Larsson, medveten omatt ett sådant uttalande lär provocera konkurrenterna.Alla ämnen samlas inom en och sammaorganisation i Lund – från teknik och medicin tillteologi och ekonomi – till skillnad från i t.ex.Göteborg och Stockholm.– Detta ger Lund en stor fördel, eftersom samarbeteöver ämnesgränser blir så mycket enklare.Och tvärvetenskap och samarbete är vad vi behöverför att lösa många av dagens och morgondagensproblem. Att Lunds universitet dessutom ärgeografiskt samlat underlättar ytterligare.Plötsligt ringer Allan Larssons mobiltelefon.Det är den franska televisionen som vill intervjuaSVT-ordföranden. Lojal med sina principer hänvisarhan till SVT-chefen Christina Jutterström.– På samma sätt kommer jag att hänvisa tillGöran Bexell, när media vill fråga om Lunds universitet.Jag vet av erfarenhet att det är bäst attarbeta på det viset, säger Allan Larsson.TEXT: BRITTA COLLBERGFOTO: KENNET RUONA”Det är minuppfattningatt styrelseledamöternainte ska uttalasig i nyhetsmediernaifrågor somska upp påkommandemöten.”V


Ett sista farvälKyrklig begravningväljs av traditionmer än av troGå i söndagsgudstjänst? – Sällan. Konfirmeras?– Möjligtvis. Kyrklig begravning? – Ja, det ärklart.Det är kontentan av hur svensken i gemenförhåller sig till kyrkans tjänster. Sekulariseringenmå gripa omkring sig allt mer, men den sistasociala riten ska ske i kyrkan.Göran Gustafsson, professor emeritus i religionssociologi,forskar om begravningssederoch berättar att en stor majoritet människorfortfarande väljer kyrklig begravning.Göran Gustafssons undersökning bygger påbland annat ett material med 2.222 begravningaroch en enkät med präster som officierade viddem. Enkäten genomfördes 1997 och enligtSvenska kyrkans statistik ägde 83.500 begravningarrum det året. Det innebär att 89 procentav alla som dog 1997 begrovs enligt Svenska kyrkansordning. En del av de övriga begrovs borgerligteller via andra samfund, t.ex. vissa invandrare.Men begravningar i Sverige är fortfarande enmonokultur. Etnisk och religiös mångfald blir detförst när de stora invandrargrupperna kommerupp i högre åldrar. För en liten del gick den sistafärden direkt från bårhuset till krematoriet utantal, sång och följe.– Det är fascinerande att kyrkliga begravningarhåller sin ställning, säger Göran Gustafsson.Trots att sekulariseringenhar brett utsig begravs deflesta fortfarandekyrkligt. FOTO:BERTIL ERICSON/PRESSENS BILD.Sociala nätverkMen det är inte det religiösa utan det sociala skeendeti begravningen som främst intresserar honom.Det framgår också av titeln på hans bok Närdet sociala kapitalet växlas in som kom ut förraåret.– Uppslutning och olika aktiviteter vid en begravningär mått på förekomsten av sociala nätverkkring de döda och visar också hur det socialakapitalet varierar mellan olika miljöer.VI


▲▲▲– För en samhällsvetare har begravningar nästanallt, säger han entusiastiskt. Demografi, familjensbetydelse, folkrörelser, massmedier, riter, traditioner…Som sociolog tycker Göran Gustafsson förståsatt det är intressant att studera sociala klyftor isamhället. Många av de människor som dött islutet på 90-talet har levt och verkat under en tiddå de sociala skillnaderna varit stora. Det framkombland annat i de stora levnadsnivåundersökningarsom gjordes i mitten av förra seklet.– Men idag verkar döden vara den stora jämlikaren.Jag blev överraskad av att de sociala skillnadernasuddades ut i så hög grad vid begravningen.Det är inte socialgruppen som avgör kistanskvalitet, mängden blommor, tal och deltagareutan det är i huvudsak andra faktorer. Gruppmarkeringarförsvinner allt mer. Förr kunde en avlidenarbetares fackliga organisation ställa uppmed fanor men det ser man sällan idag.Men könsskillnader finns kvar i viss mån ochdet hade Göran Gustafsson inte väntat sig. Ändain i döden får kvinnorna maka på sig. Det är flerkvinnor än män som inte uppmärksammas meden dödsannons, och det är färre människor somföljer dem till graven. Framförallt gäller dettaogifta och frånskilda kvinnor.– Till viss del kan skillnaderna förklaras socialtoch demografiskt och jag tror att de kommeratt försvinna i nästa generation, säger GöranGustafsson.Utanför Svenska kyrkanAtt lämna kyrkan behöver inte betyda att mansäljer ut möjligheten till en kyrklig begravning. IGöran Gustafssons material berättar präster attde i flera fall begravt personer som utträtt ur kyrkaneller aldrig tillhört den. I något fall utanpsalmsång och med ”lätt reviderade böner”. Och1997 begrovs drygt 1300 personer kyrkligt – utanatt de var medlemmar i Svenska kyrkan.– Jag tror inte en präst säger nej om anhörigaändå vill ha en kyrklig begravning. De kan alltidhänvisa till själavårdsmässiga skäl, säger GöranGustafsson.Varför är då den kyrkliga begravningen sålockande även för människor som har en ljum ochoengagerad syn på kristendomen? ”Den religiösaceremonin är viktig”. Så tycker mer än hälftenav dem som inte känner någon som helst gemenskapmed Svenska kyrkan. Och även bland uttaladegudsförnekare anser varannan att ”begravningarär viktiga”. Det framgår av en bred intervjuundersökningmed 1000 svenskar som GöranGustafsson också arbetat med. Men evighetsperspektivetväger lätt och värdet ligger i att begravningensker enligt gamla och kända traditioner.Musiken, inramningen, de kända psalmerna upplevspositivt – även om man inte delar psalmistenstro.Andelen borgerliga begravningar är förhållandevisliten och Göran Gustafsson tror inte helleratt den kommer att öka. Om inte den avlidne harinstruerat sina närmaste om önskade ceremonierkan de känna stor osäkerhet om vad som förväntasav dem. Vilken ”sorglig” musik ska de väljaistället för ”Blott en dag”? Den kyrkliga begravningenerbjuder ett begravningssamtal med enförstående präst och en utprövad ceremoni. Detkan vara tryggt i en situation då kanske hela tillvaronställs på ända.Individuella inslagMen den kända ceremonin kombineras nu alltmer med individuella inslag. Känslosamma Taube-visoristället för ”Jag har hört om en stad”. Ettfoto av den döda vid kistan, brev, barnteckningaroch personliga ting som blandas med blommor.(Men ett skick från frikyrkan att byta ut skovlarnamull mot rosor gillas inte av biskoparna…)Och vilka reaktioner framkallar inte familjesidornasdödsannonser där korset allt oftare ersattsmed andra symboler. Katter, hundar och hästarberättar förmodligen om den dödes kärlek tilldjur, en flygel eller traktor eller palett om intresseoch yrke. Men hur ska man tolka tre spelkort?Trots att dödsfall garanterat inträffar i allastillvaro är det ett förhållandevis lite utforskatområde. Den medicinska forskningen erbjudermånga data om dödsrisker – men att studera detfaktiska avskedet till denna världen har inte settssom en vetenskaplig utmaning. Åtminstone intei Norden där Göran Gustafsson och hans kollegorär ganska ensamma i sin nisch. I övriga Europaär det främst brittiska forskare som gjort”death, dying and disposal” till ett stort och egetforskningsområde. På Centrum för teologi och religionsvetenskapvid LU finns nu flera forskare –Jan-Olof Aggedal, Anna Davidsson Bremborg,Anna J Evertson, Curt Dahlgren och Jan Hermanson– som studerar olika aspekter på ämnet dödoch begravning. De båda sistnämnda ser just nupå nya trender i seden att sprida askan. Minneslundeller ängen vid sommarstugan?Själv vill Göran Gustafsson forska om mediaoch begravningar. Begravningsnotiserna är på vägut från tidningssidorna. Istället har vi fått kändisbegravningarpå nyhetssidorna och en TV-seriesom handlar om en begravningsentreprenörs familjoch som snabbt blivit ett kultprogram.SOLVEIG STÅHLGöran Gustafsson forskarom begravsningssederoch har överraskats avatt de sociala skillnadernasuddas ut i så höggrad vid dagensbegravningar.FOTO: PETRA FRANCKE.”Ända in idöden fårkvinnornamaka på sig.”VII


forts. Ett sista farvälTrosfrågor tonas nerMånga präster tonarner läran omuppståndelsen ochtron på evigt liv, visarJan-Olof Aggedalsforskning.FOTO: SOLVEIG STÅHL.– Vi har samlats här idag för att ta avsked av…Så inleder prästen oftast sitt griftetal – ensju, åtta minuter lång central del av en begravning.På denna tid ska prästen ge några personligaord om den döda, tolka tron på uppståndelseoch evigt liv på ett sådant sätt att desörjande får hjälp till livstydning, samt förmedlatröst och stöd i en svår situation. Går det?– Ja, men det förutsätter att prästen haft ett brabegravningssamtal med de anhöriga och att deockså kunnat ta upp de svåra existentiella frågorna,säger Jan-Olof Aggedal. Han har i sin avhandlingstuderat drygt 300 griftetal. De flesta ingår iGöran Gustafssons undersökning, men någrakommer även från Borgå stift. Det är den endastudie om griftetal som gjorts under modern tid,åtminstone i Norden. Aggedal, som också tjänstgörsom präst vid sidan om forskandet, har dessutomyrkesmässig erfarenhet av begravningar.Griftetalen har samlats in från Växjö, Strängnäsoch Härnösands stift och speglar därmed olikafromhetstraditioner i Kyrksverige. Mälardalenär t.ex. det område i Europa där människornasintresse för livsfrågor är allra minst.Jan-Olof Aggedal har analyserat griftetalensformspråk och innehåll samt hur prästen lyckatsintegrera begravningssamtal, trostolkning, bibelcitat,psalmer och andra inslag vid begravningen.– Många präster glider gärna förbi trosfrågornaoch tonar ner läran om uppståndelsen och tronpå evigt liv. Istället talar de om livet och döden istörsta allmänhet. De har ambitionen att vara tydligamen vågar inte. Men även om de sörjande intedelar tron kan de få hjälp av prästens tolkning såatt de ser en mening i vad som händer och kännerhopp i allt det svåra. Det gäller att formulerasig så att man möter den moderna människansbehov utan att svika kyrkans tro och lära.Seden med begravningssamtal har vuxit framsedan 1960-talet och är i dag obligatorisk för prästen.Samtalen får inte bara bli en insamling av biografiskadata och berättelser om den avlidnes intressen.De anhöriga måste ges tillfälle att prata om desvåra frågorna. Vad känner änkan efter en man somsupit och misshandlat henne? Vad ska prästen sägaför att hon ska uppleva hopp och försoning?Tro eller ej – det kristna kulturarvet skapargemensamma referensramar som underlättarmötet. Men idag äventyras den möjligheten –många människor i den yngre generationen harinte kunskap om kristendomen och förstår därförinte vad prästen pratar om. I sådana fall väljerprästen inte sällan att låta griftetalet bestå av diktläsning.Jan-Olof Aggedal har flera exempel på attDan Andersson eller Bo Setterlind har tagit densvåra trostolkningens plats.SOLVEIG STÅHLAnna DavidssonBremborg skastudera virtuellaminneslundar.FOTO: PETRA FRANCKE.Sorg i cyberrymdenVirtuella minneslundar har blivit ett nytt sättatt berätta om en anhörigs dödsfall och begravning.Inte bara fakta och hedersbetygelser somi dödsannonser och nekrologer, utan ocksåsmärta, saknad och detaljerade redogörelser försjukdomen och döden.Anna Davidsson Bremborg, forskningsassistent,ska studera minnessidor, speciellt för spädbarnsom dött före eller strax efter förlossningen.– Det finns många minnessidor, både privatahemsidor och mer organiserade, där föräldrar berättarom sina döda spädbarn och även lägger utbilder på dem. Det är ju bara föräldrarna som käntdessa barn och då är minnessidorna ett sätt att låtaomvärlden veta hur de såg ut och hur älskade ochsaknade de är, säger Anna Davidsson Bremborg.Är det inte märkligt att torgföra så privataupplevelser som att föda fram ett barn som dötti moderlivet och allt som detta för med sig?– På sätt och vis. Jag tror att detta i mycket ären generationsfråga. Unga föräldrar är vana vidatt använda nätet och de ser annorlunda på gränsenmellan det privata och det offentliga. Genomminnessidorna kommer de också i kontakt medandra föräldrar i samma situation och kan utbytaerfarenheter med dem. Internet ger dem chansatt skapa nätverk som kan vara till stöd.– Här finns ett spänningsfält mellan privat ochoffentligt som jag vill utforska. Med den här studienvill vi också närma oss ett anhörigperspektivi begravningsforskningen.SSVIII


INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAAkademiska verkstaden ärnamnet på en ny organisationmed ett 20-tal medarbetare.Universitetets verkstadsteknikersamlas nu under en hatt –men inte under ett tak.När LTH projekterades på60-talet byggdes det mångavälbemannade verkstäder.Skickliga tekniker anställdessom genom åren byggt värdefullaoch unika instrument åtforskarna. Men med åren blevorganisationen för dyr för institutionernasom tvingats draner på antalet tekniker ochverkstadsytor.niseras dock verkstäderna genomatt organisatoriskt läggasunder en hatt, Akademiskaverkstaden.Geografiskt ska verksamhetendock inte centraliserasmer och inte heller krympa.Snarare handlar det om attgöra den lönsam genom attöka användningen av underutnyttjadelokaler och utvidgaverksamheten för nya kunder.Styrelse och chefDen nya organisationen ska fåen styrelse vars ordförandeblir professor Jan-Eric Ståhl,ordförande i Univa. Chef förverkstaden är en av hansdoktorander, Lannie Kirkhorn.I styrelsen ska också finnasprefekterna för institutionernaför design, kemi ochfysik, samt representanter förUniva, studenter och facken.Organisationen är godkändi LTH:s styrelse och avuniversitetets rektor. Vad somåterstår är ett formellt godkännandeäven från Naturvetenskapligafakulteten.– Och så gäller det att fåacceptans av alla de berördateknikerna, vilket kanske ärdet svåraste, säger LTH:s prorektorKlas Malmqvist, somKlas Malmqvist har lett arbetsgruppen förverkstäderna. FOTO: BJÖRN LARSSONVerkstäderna går sammanHög medelålderEtt 20-tal personer finns kvari verkstäderna, de är erfarnamen har hög medelålder. Detär svårt att hitta ersättare fördem som går i pension. Destörsta verkstäderna finns påFysicum och Kemicentrum.Max-lab och Astronomi harmindre egna verkstädermedan V- och M-husen påLTH för länge sedan lagt nersina. Dock finns det på LTHtvå verkstäder för studenternai arkitektur och industridesign.Från och med i år omorgavaritordförande i den interimistiskaarbetsgruppen.– En tanke är att samordnainstrumentmakeri och de tvågrundutbildningsverkstädernaför arkitektur och industridesign.Genom att tillsätta enverkstadschef ska man delsgarantera att ekonomin skötsprofessionellt, dels att verkstadenstjänster marknadsförsbåde internt och externt.– Här bör t.ex. finnas storamöjligheter för Ideonföretagsom vill ha prototyper tillverkade.Även andra högskolorkan dra nytta av vår regionalaresurs, påpekar KlasMalmqvist. Det kan bli ettsätt att finansiera ny utrustningsom behövs i utbildningen.Två år på sigOrganisationen får nu två årpå sig att finna sin form. Frånoch med 2006 ska den gå runtekonomiskt.Teknikerna, som länge arbetatpå olika håll, är inte allaså entusiastiska över förändringarna,men facken har varitmed under processen ochstöder den nya organisationen.MATS NYGRENINSIDORNAEtt årsomrektorsid 2Internerdistansutbildassid 5Nya SOLfår läshussid 71


– Gärna beröm menäven konstruktiv kritik!Förra året intervjuade LUM Göran Bexellpå hans första arbetsdag som ny rektor.Exakt ett år senare möter vi honomigen under kristallkronorna i det storatjänsterummet i Universitetshuset.Hur har det varit – detta första årsom rektor?– Jag tror jag trivs. Tror, för jag kännerinte att jag inte trivs – och det brukarjag när något inte känns bra.Rektorsuppdraget innebär många spännandemöten med nya människor, nyauppgifter.Jobbar du mer än tidigare?– Egentligen inte. Jag har alltid arbetatmycket. Som områdesordförandevar jag professor på halvtid, drev ettstort forskarseminarium och hademånga doktorander. Tempot är högresom rektor, och man ska vara på topphela tiden. Samtidigt slipper jag detunga vetenskapliga avhandlingstexternasom jag ägnade kvällarna åttidigare.Vad gör du för att orka med?– Det är viktigt att koppla av, ochskaffa sig stunder som ger distans. Jagförsöker att inte slukas av småärendena,utan hålla fast vid de uppgiftersom jag tycker är centrala och – inteminst – möjliga att genomföra.Vilka uppdrag har du utöver demsom ingår i rektorstjänsten?– Jag sitter i Högskoleverkets styrelse– det ger kontakter och gör attman följer med bra i vad som händer.Jag sitter också sedan tidigare iCrafoordska stiftelsens styrelse och villgärna fortsätta. Däremot har jag frånbörjan tackat nej till styrelseuppdrag ibanker och företag. Skälet är att jag intemed mitt rektorsnamn velat medverkatill att Lunds universitet kopplas sammanmed något enskilt företag. Mankan resonera på olika sätt, men jag harvelat stå fri. Det är en annan sak meduppdrag i t.ex. allmännyttiga stiftelser.Vilka uppgifter har du som rektor arbetatmest med under året?– Att företräda universitetet utåt,bygga nätverk och öka närvaron, inteminst i Stockholm. Dekanerna och jaghar t.ex. besökt departement, forskningsrådm.fl. i Stockholm. I sammaanda startade vi Politikerforum ochKulturforum.– Den andra huvuduppgiften för migär att vara tydlig inåt i mitt policyskapande.I alla sammanhang försökerjag beröra vad som är universitetetsgrundläggande idé och att forskningensintegritet är en förutsättning för alltsamarbete med omvärlden.Hur har arbetet inåt universitetetyttrat sig konkret?– Det är ju ständiga kontakter, menett exempel är när vi formulerade universitetetsforskningsstrategier. Vi börjadediskutera med områdena i våras.Det var många och långa samtal och avvägningar,men vi nådde till slut totalsamstämmighet.–Vi i ledningsgruppen har också varitute på alla områden, liksom på enhandfull institutioner, och bjudit in deanställda till möten. Jag är mån om enöppen dialog.Men vågar alla säga sitt hjärtas mening?Och hur ser du på dig själv somrektor – makt korrumperar brukarman ju säga? Finns det risk att mansom rektor identifierar sig mer med”eliten” och får nya lojaliteter?–Visst finns risker, men jag är medvetenom dem. Och jag har inte fåttnågra nya lojaliteter. Jag är först ochfrämst lojal med Lunds universitet, ochdet är en så stark känsla att den kommerjag aldrig att överge.– Däremot finns en risk i att man blirväl bemött av alla. Men jag försökeruppmuntra dem jag möter att säga vadde tänker – jag vill gärna få veta vad somfungerar bra men vill också få konstruktivkritik! Jag vill motverka tystnadenskultur, ha högt i tak och fri åsiktsbildning.Då måste jag också leva upp tilldet själv. Och jag har närstående somhåller mig på jorden – både familjemedlemmaroch andra.Göran Bexell har varit rektori ett år. FOTO: KENNET RUONADu har talat mycket om forskningdet här gångna året?– Ja, vi är ju ett forskningstungt universitet.Men min ambition är att lyftafram utbildningen mer framöver. Jag villmedverka till att spetsa till undervisningen,öka forskningsanknytningenoch ingjuta mod i lärarna så att de bjuderpå sig själva i mötet med studenterna.Sedan diskuteras förstås utbildningsfrågorständigt, på olika sätt.Kvalitetsrådets framtida arbete, denhögskolepedagogiska utbildningen ochlikabehandling av studenter har varitviktiga frågor.2


På gångVad hände med din idé att varje studentska läsa fem poäng i något annatän sitt huvudämne?– Inget konkret än, men frågan finnsmed i vårt arbete för att skapa fler mötesplatser.Det gäller också att få fler attfå upp ögonen för att möjligheten redanfinns.Har grundutbildningen försämratspå senare år?– Resursfördelningssystemet är intebra, och det finns en risk att man sänkerkraven för att öka genomströmningen.Samtidigt får jag ständiga signaler omatt Lund inte sänker ribban, att vi hållerpå kvaliteten. Det visar sig också i attvåra studenter klarar sig bra i jobbkonkurrensenefter examen.Vad planerar du för 2004?–Vi ska försöka genomföra de delarav målen i vår forskningsstrategi sominte är direkt beroende av regeringensproposition senare, t.ex. att rekryterafler toppforskare och skapa nya karriärvägarför forskare, inte minst för underrepresenteratkön.– Jag vill också ta initiativ till ökadsamverkan inom regionen mellan högskolor,politiker, näringsliv och kultur.Vi skall också arbeta med kommunikationsstrategier,bara för att nämna något.För ett år sedan hade du inte hunnitprova den vinröda rektorshatten avsammet?– Nej, men det har jag nu! Och denpassar faktiskt.Du tillhör en generation som gjordeuppror mot traditioner och riter.Känns det löjligt att bära rektorshattoch rektorskåpa?– Jag har tänkt igenom det där – ochdet är många riter jag inte gillar. Men jagtrivs med att representera Lunds universitet,det är jag stolt över. Den övertygelsengör att det känns bra att markerarollen som rektor med t.ex. en hatt, enkåpa och en kedja.– Detta är vår tradition, som vi skahålla fram, samtidigt som vi understrykervår nyskapande och kreativa sida.En tradition kan leva vidare bara omden förnyas.BRITTA COLLBERGKanslern signalerar nyatyper av utvärderingarUniversitetskanslern har gästat LU påen av sina Sigbritsgator till akademiskalärosäten runt om i landet. Värdfolkethade valt ut Naturvetenskapliga fakultetensamt Klassiska och semitiska institutionensom lämpliga besöksmål.– Besöken är ett bra tillfälle att diskuteraaktuella frågor och att fånga upp problemoch glädjeämnen. Högskolornahar ju också synpunkter på vår verksamhetoch jag tar gärna emot konstruktivkritik. Programmet för besöken får högskolornalägga upp själva. Mitt endakrav är att det alltid ska vara några studentermed, säger Sigbrit Franke.Hos naturvetarna träffade hon bl.a.dekanus Bengt Söderström och prodekanusBertil Holmberg och diskuteradedoktorandutbildning.– Intressanta förbättringar. Detmärks att de tagit fasta på kritik ochönskemål som kom fram i Doktorandspegeln,t.ex. fler studierektorer och introduktionför nyantagna.Geocentrum imponeradeNaturvetarna visade förstås nya Geocentrumför universitetskanslern och detimponerade.– Vilken härlig miljö, säger hon entusiastiskt.Det var särskilt roligt att se hurde kunnat skapa en gemensam miljö förflera ämnen. Alla våra utvärderingarutmynnar i rekommendationer om samverkanoch profilering. På ett så stortlärosäte som Lund kan ju sådant åstadkommasinom universitetet. Men jag villse det även mellan lärosäten. Det blirnödvändigt att koncentrera resurser ochfå högskolorna att profilera sig och attsamarbeta mer.– Tyvärr medger systemet för resurstilldelninginte att profilering belönas.Istället satsar alla på likartade utbildningarsom är populära idag – allt för attdra till sig studenter. Det här är ett dilemmaför de små högskolorna. Mensom systemet ser ut förstår jag dem –vore jag rektor för en liten högskolaskulle jag göra samma sak. Systemet börändras redan från skolstadiet så atteleverna fick bättre incitament att väljaSigbrit Franke funderar över nya utvärderingar.språk och naturvetenskap.Vid besöket i Lund kommer förståsHögskoleverkets utvärderingar på tal.Klassiska institutionens verksamhet fickju allvarlig kritik i verkets rapport. Sedangjorde LUs utvärderingsenhet enegen granskning och fann att resultatentalade för hög kvalitet. Sigbrit Franketycker det var ett gott initiativ att menvidhåller att man inte kan koncentrerasig på resultaten. Urvalet kan då bli förexklusivt. Även om förutsättningarna ärdåliga kan det finnas duktiga studenter.Men vad händer med de övriga somhoppar av eller inte kan skriva uppsatseri tid därför att lärarresurserna är förfå.– Nu planerar vi för en temautvärdering.Vi ska se på internationaliseringoch hur högskolorna fullgör den tredjeuppgiften, säger Sigbrit Franke.– Högskoleverket satsar också på attkonstruera inträdesprov för olika utbildningar.Det första gäller teknikutbildningaroch är klart att användas ihöst. Det är tänkt som ett instrument föratt bedöma studenternas förkunskaperoch eventuella behov av kompletterandestudier i vissa ämnen. Intresset utepå högskolorna är stort – men det ärfrivilligt för dem att använda provet.Om det fungerar bra kommer vi att gåvidare med liknande prov för andraämnen.SOLVEIG STÅHL3


Kvinnoprästmotstånd samlas i akademinElisabeth Gerle, rektor vidPastoralinstitutet.FOTO: ULRIKA OREDSSONAkademin håller på att bli en tillflyktsortför kvinnoprästmotståndare eftersomderas vanliga karriärvägar harblockerats av Svenska kyrkan. Det hävdarElisabeth Gerle, rektor vid Pastoralinstitutet.– Genom att det finns många kvinnoprästmotståndarebland lärarna så permanentasproblematiken, säger hon.För drygt ett år sedan fick Teologiskainstitutionen ett brev från Pastoralinstitutetdär de blivande prästernas utbildningifrågasattes. Vid Pastoralinstitutetundrade man om kvinnligateologistudenter vid Lunds universitetkan få en likvärdig utbildning när detvingas ”ducka för” eller undvika läraresom är kända kvinnoprästmotståndare.– Vi var inte ute efter ett yrkesförbudvid fakulteten mot dem som inte vill hakvinnliga präster. Däremot ville vi belysafrågan om kompetens och lämplighetoch ifrågasätta hur många sådanalärare man kan ha i en yrkesutbildningför präster, säger Elisabeth Gerle.Idag har Pastoralinstitutet och Centrumför teologi och religionsvetenskapinrättat ett samarbetsorgan där representanterfrån båda utbildningsinstitutionernasamråder om uppläggetav prästernas utbildning. Båda parter ärnöjda med det nya samarbetet men ElisabethGerle är ändå orolig.– Idag kommer studenter till oss påPastoralinstitutet med ofullständigakunskaper i vissa ämnen på grund av attde har undvikit lärare vid Lunds universitetsom är kända kvinnoprästmotståndare,säger hon. Varje termin tar viemot ett antal studenter som är mer bevandradei traditioner där motståndetmot kvinnliga präster ingår på ett självklartsätt än i sin egen reformatoriska.Spegla sig i lärarenElisabeth Gerle betvivlar att det är möjligtför en undervisande lärare att skiljamellan sak och person i en så stor frågasom kvinnoprästfrågan.– Om en lärare är kvinnoprästmotståndareoch deltar aktivt i debattenutanför klassrummet så tror jag att hanouttalat påverkar studenterna i klassrummet,säger hon. Eftersom det rör sigom en yrkesutbildning är det extra viktigtatt studenterna kan spegla sig i läraren.Hon tycker att motstånd mot kvinnligapräster egentligen är en fråga ommänniskosyn. Därför blev hon glad ihöstas när prefekten vid Centrum förteologi och religionsvetenskap, FredrikLindström, var så tydlig gentemot enlärare som argumenterar mot homosexuella.I studenternas tidning sa hansig förstå om studenter kan känna sigkränkta och illa behandlade eftersomsexualitet berör människor så djupt.Detta resonemang borde gälla ävenför kvinnoprästmotståndare som utbildarkvinnliga präster menar ElisabethGerle, som motsätter sig att åsikten behandlasalltför lättvindigt.– Det handlar lika mycket om kränkningpå grund av kön som homofobihandlar om kränkning på grund avsexuell läggning, slår hon fast.Ingen åsiktsregistreringBengt Holmberg, dekanus vid Centrumför teologi och religionsvetenskap varkenförnekar eller bekräftar att fakultetenhåller på att bli en tillflyktsort förkvinnoprästmotståndare.– Vi sysslar inte med någon åsiktsregistrering,säger han. När en tjänst skatillsättas ser vi endast till pedagogiskaoch vetenskapliga meriter.– Men en lärares uppfattning i kvinnoprästfråganfår givetvis inte påverkalärarens behandling av en student, fortsätterhan. Respekt måste gälla i allarelationer, men jag tror inte att det skadarnågon att konfronteras med en annanuppfattning.Bengt Holmberg håller med ElisabethGerle om att det behövs fler kvinnligalärare vid Teologen, men han menar attdet har hänt mycket om man serutvecklingenunder en tioårsperiod. Idagär de kvinnliga studenterna och doktorandernai majoritet och i framtiden trorhan att det kommer att bli lättare attrekrytera kvinnliga lärare.– Även om mansdominansen i lärarkårenfortfarande är påtaglig försöker vifå bättre balans, bland annat genom attse till att könsfördelningen är 50/50 icentrets olika styrelser.JämställdhetspolicyI den skrivelse som Pastoralinstitutetsstyrelse riktade till Centrum för teologioch religionsvetenskap för drygt ett årsedan undrade man hur Lunds universitetlevde upp till sin jämställdhetspolicynär det gällde tillsättningen av nya tjänster.Under det senaste året har fem av åttafasta lärartjänster vid fakulteten gått tillkvinnor men när det gäller tillfälligaanställningar dominerar männen. Sex avtio korttidsvikariat gick till män.Elisabeth Gerle anser att Lunds universitetkunde göra mer för att få inkvinnliga lärare vid Teologen.– Vid vissa ämnen som ingår i prästersutbildning är kvinnorna kraftigtunderrepresenterade och det är just tilldessa ämnen som kvinnomotståndaresöker sig, säger Elisabeth Gerle. Honmenar att Lunds universitet går misteom innovationen genom att inte fångaupp nydisputerade kvinnliga doktorer.– Vill man verkligen ha jämställdhetså får man arbeta mer systematiskt. Dåmåste man också fundera över vilkasom erbjuds tillfällen att meritera siglångt innan tjänster utlyses.ULRIKA OREDSSON4


Interner skaLU-utbildasDe flesta hoppas nu på att Ekonomihögskolan ska få en tydligare profil. FOTO: KENNET RUONAHöga förväntningarpå nya fakultetenCrafoordsalen på Ekonomihögskolanvar fullsatt då rektor och nye dekanusprofessor Olof Arwidi höll informationsmöteom vad det innebär att vara fakultet.Förväntningarna bland de prefektersom inbjudits att tala på mötet var stora– samtliga hoppades på en starkareprofilering utåt och ett ännu bättre interntsamarbete.Mötet inleddes med en tyst minut förden nyligen bortgångne professor RolfOhlsson på Ekonomisk-historiska institutionen.Han var inte bara en framgångsrikforskare och lärare utan ävenbetydelsefull som ordförande i Ekonomihögskolanslärarförslagsnämnd.Olof Arwidi talade mycket om administrativastrukturer och vikten av dessa,men att det ändå är de personellastrukturerna som är viktigast. Han berättadeockså om hur framgångsrikEkonomihögskolan är och hur mångaavhandlingar man producerar.– Vi ligger faktiskt före Handels justnu, konstaterade han.Men det stora problemet är trotsdetta forskningsanslagen och OlofArwidi menade att enda vägen att klaraforskningen är att utöka de externa anslagen.Detta ska förhoppningsvis bli lättarenu med den nya organisationen då mankan vara tydligare mot omvärlden, ävenom man redan nu har en god relation tillnäringslivet genom bl.a. Ekonomihögskolansrådgivande kommitté.Nytillträdde kanslichefen MattiasBrattström berättade om sin verksamhetoch konstaterade att både ekonomiadministrationoch personaladministrationär nya områden för Ekonomihögskolan.Han presenterade sina medarbetare,sex personer varav de flesta ärnya som exempelvis en områdesekonom,en programkoordinator och en internationellhandläggare som även är sekreterarei lärarförslagsnämnden.Gert Paulsson, prefekt för Företagsekonomiskainstitutionen, riktade sigsärskilt till det nya kansliet med förhoppningenom att få minst lika godservice som man tidigare fått av Samhällsvetenskapligafakultetens kansli.Han såg fördelarna med att inte längrearbeta dubbelt d.v.s. med två kvalitetsråd(både Ekonomihögskolans och Samhällsvetenskapligafakultetens), och hantycker att det är positivt att kansliet nuär samlat.Tveksamma nationalekonomerProrektor Inga Persson passade på att geEkonomihögskolans personal en eloge.– Vi står och faller som kunskapsorganisationmed personalen. Var ochen av er har stor betydelse, sa hon.Hennes kollega på Nationalekonomiskainstitutionen, prefekt Lars Söderströmgjorde ingen hemlighet av attmånga på hans institution varit tveksammatill den nya organisationen, ochde prioriteringar som görs inom Ekonomihögskolan.– Det är viktigt att prioritera utbildningsom sådan och se utbildningsprogrammensom en del av den, sa han.Mer detaljerad information omEkonomihögskolans nya organisationkan man få på www.ehl.seMARIA LINDHI vår ska Lunds universitet inledadiskussioner med Kriminalvårdsstyrelsenom att låta interner studerapå universitetet på distansvia Internet.– Att ge internerna utbildning är detbästa sättet att rehabilitera dem, sägerLennart Badersten på Sekretariatetför fortbildning, vidareutbildning ochdistansutbildning.Han har besökt fängelser och pratatmed interner som berättat hur de brytsner när de inte har något vettigt attsyssla med.Innan någon nätbaserad distansutbildningkan komma ifråga måstedock flera frågor lösas. Bland annatmåste man hitta en lösning på hur tillgångentill Internet ska skärmas av förinternerna. Normalt är de inte tillåtnaatt använda Internet, men måste få tillgångtill det för sin utbildning, som jubygger på interaktivitet över nätet mellanlärare och studenter.Konkurrera på lika villkorEn annan fråga som ska diskuteras ärhuruvida internerna ska konkurrera pålika villkor med andra studenter omplatserna i det ordinarie utbildningsutbudet,vilket är Kriminalvårdsstyrelsensprincipiella linje, eller om manockså ska göra vissa anpassningar avkurserna.Vad vill då internerna studera?– Juridik finns det alltid ett intresseför, säger Lennart Badersten. Sedan ärdet många som vill läsa ekonomi,ingenjörsstudier, psykologi och sociologi.Jag har också träffat någon somville arbeta med ungdomar och läsa omsocialt beteende.PETRA FRANCKELennart Baderstenhar fått en ny målgrupp– interner.5


Pedagogiska meriterpå väg att värderasLärarförslagsnämnderna börjar så småttlära sig att värdera pedagogiska meriter.Men de nya kraven på pedagogiskutbildning och skicklighet som gällersedan ett år har ännu inte slagit igenomfullt ut. Bara de humanistisk-teologiskaoch samhällsvetenskapliga områdenaomvandlade under 2003 ett fåtal utlystafasta lärartjänster till tidsbegränsadeanställningar, med hänvisning till att desökande saknade tillräcklig högskolepedagogiskutbildning.FAKTA om högskoleförordningenDe nya bestämmelserna i högskoleförordningeninnebär att den som söker lektorstjänst förutomforskningsmeriter ska ha ”genomgått högskolepedagogiskutbildning eller på annat sättförvärvat motsvarande kunskaper samt visat pedagogiskskicklighet”.Men man kan ändå anses behörig ”omanställningens innehåll föranleder det eller omdet annars finns särskilda skäl”.Lunds universitet har satt som mål att allalärare ska ha genomgått en högskolepedagogiskutbildning på minst tio veckor. Vidsjälva anställningen räcker dock en utbildningpå fem veckor ”eller motsvarande”. Dock skaden som anställs inom två år ha skaffat sig enhögskolepedagogisk utbildning på minst tioveckor.Detta framkom vid ett seminarium nyligen.Deltagare var ett 60-tal personer– representanter från universitetets sextonlärarförslagsnämnder, från det pilotprojektför högskolepedagogisk utvecklingsom Lunds universitet fått i uppdragatt genomföra samt från universitetsledningen.Det är i lärarförslagsnämnderna uppvärderingenav den pedagogiska skicklighetenmåste ge utslag och tas på allvar,menade arrangörerna vicerektorEva Åkesson och Essie Kjällquist, Personalenheten.Därför är det viktigt attlärarförslagsnämnderna och de som arbetarmed utvecklingsarbetet träffas ochkan diskutera bedömningsprinciperna.Inom områdena naturvetenskap, teknikoch medicin har de nya kraven integett utslag i tidsbegränsade anställningar,utom i något enstaka fall, visaderedovisningen vid seminariet. Här ärkonkurrensen om kompetenta personermycket stor, och områdena vill inte riskeraatt gå miste om skickliga forskareäven om de inte har den formella pedagogiskameriteringen. Det har handlatmycket om bedömningar av pedagogiskbehörighet ”motsvarande 5 veckorshögskolepedagogisk utbildning”. I flerafall har ”särskilda skäl” åberopats föranställning.Skriftliga riktlinjerDärmed inte sagt att de pedagogiskaaspekterna förbises, menade bland andraLennart Nordberg, personalansvariginom Naturvetenskapliga fakulteten.Där har man sedan tidigare skriftligariktlinjer för pedagogisk bedömning.Men lärarförslagsnämnderna har ocksåanvänt sig av pedagogiska sakkunnigaoch av intervjuer, där man försökerringa in de sökandes ”pedagogiska insikt”,genom att be dem reflektera översin syn på högskolepedagogik och sinutvecklings- och förändringsvilja.Peter Nilsson-Ehle, medicinska lärarförslagsnämnden,menade att man därutvecklat en ”känslighet för de pedagogiskameriterna”, men att man, mednågot undantag, inte avstått från attanställa personer utan pedagogiska meriter,av rädsla att annars helt gå misteom dem.Samma inställning har man på LTH,där bara två av elva nya tillsvidareanställdalektorer förra året hade denformella pedagogiska kompetensen –fem veckors utbildning eller motsvarandeerfarenhet.– Vi behöver flexibilitet. Vi kan inteförvänta oss att människor ska flyttalångt, sälja sin bostad och ta med sinfamilj – om de inte erbjuds fasta jobb.Men vi tar väl hand om dem och ser tillatt de kommer in i det pedagogiska tänkesättetnär de väl är här, säger KerstinTorfgård, sekreterare i LTH:s lärarförslagsnämnd.S- och HT-områdena, som ofta harmånga sökande, har dock skärpt kravensedan styrelsens riktlinjer kom i höstas.Under slutet av 2003 ändrades ett parutlysta fasta jobb till tidsbegränsade anställningarmed hänvisning till att de pedagogiskameriterna inte räckte till.Man måste visa att man menar allvar,menade representanter för lärarförslagsnämnderna.– Samtidigt måste vi skilja på behörighetoch skicklighet, sa Greger Andersson,ordförande i Historisk-filosofiskasektionens lärarförslagsnämnd. Och vifår aldrig ersätta kvalitet med kvantitet.Behörighetskravet är en svår nöt. Detfinns olika uppfattning om vad som kanbetraktas som motsvarande en femveckorshögskolepedagogisk kurs. Vissaseminariedeltagare tyckte att en ämneslärarexamenfrån Lärarhögskola intevar tillräckligt, andra hävdade tvärtom.Inom Samhällsvetenskapliga områdethar man gjort bedömningen att de sökandesom är disputerade i beteendevetenskapligaämnen som pedagogik ärbehöriga, medan det är mer tveksamt it.ex. ämnen som kulturgeografi. Och vidEkonomihögskolan omvandlades tvåtjänster till tidsbegränsade med hänvisningtill att de sökande saknade högskolepedagogiskutbildning.Positiv till förändringarEva Åkesson är positiv till de förändringari lärarförslagsnämndernas arbetesom framkom vid seminariet:Trots att universitetsstyrelsens riktlinjerkom först i höstas och att de flestatjänsterna förmodligen var utlysta innande nya bestämmelserna trädde i kraft, såmärks en tydlig kursändring. Signalernahar gått fram!Det är viktigt att de som tar besluteni lärarförslagsnämnderna verkligen tarhänsyn till den pedagogiska kompetensen,säger hon.– Vi vill inte att folk ska uppleva attde luras att meritera sig pedagogiskt,och att det sedan ändå bara är forskningsmeritersom räknas.Hon understryker att de nya reglernainte får användas stelbent, för att utestängabra pedagoger som saknar formellameriter, eller för att hindra rekryteringav skickliga personer.– Reglerna ska utnyttjas för att höjakvaliteten.BRITTA COLLBERG6


SOL får både bibliotek och läshusDen första etappen av universitetetsSpråk- och litteraturcentrum invigs tillhösten. Just nu håller bibliotekspersonalvid sex olika institutionsbiblioteksom bäst på att förbereda flytten, sompåbörjas den 1 juni.– Biblioteket kommer att bli en viktigdel i det nya centret, säger Catta Torhellsom sedan drygt ett år tillbaka arbetarmed att organisera det nya områdesbiblioteket.SOL-centrets huvudingång vettermot UB-parken. Det första besökarenska mötas av när han eller hon kommerinnanför dörrarna är en stor foajé ochen reception.– Det är viktigt vilket ansikte vi visarutåt, säger Catta Torhell, som är övertygadom att nysatsningen på det nyaspråk- och litteraturcentret kommer attbidra till att språkämnena tvättar bortkrisstämpeln.Bakom foajén öppnar sig biblioteket,där åtta institutionsbibliotek ska samsasom tre våningar.Sittgrupper och datorerI den första etappen ska institutionsbibliotekenfrån engelska, lingvistik,litteraturvetenskapliga, nordiska, romanskaoch tyska institutionerna flyttain. Institutionsbiblioteken för Klassiskainstitutionen och Öst- och Centraleuropastudierflyttar in först år 2006.Institutionen för östasiatiska språk tillhörockså Språk- och litteraturområdet,men eftersom de har mycket samarbetemed Centrum för Öst- och Sydöstasienstudierska institutionens bibliotek äveni fortsättningen finnas kvar i det gemensammaAsienbiblioteket.Det kommer att finnas en del sittgrupperoch datorer inne i biblioteketmen de stora läsesalarna är förlagda tillen annan huskropp som kallas Läshuset.Läshuset ligger i anslutning till biblioteketmed en glasfasad som vetter norrutoch har gaveln mot Sölvegatan. Därinneska alltså studenterna få läsplatser ochbibliotekarier och IT-folk ska fåarbetplatser.– Det kommer att bli en professionellbiblioteksverksamhet på ett helt annatsätt, säger Catta Torhell. Bibliotekenkommer att kunna samarbeta mer medSölve- gatanBibliotekLäshusetGamla geologen/LingvisthusetHumanisthusetFoajéAbsalonHuvudingångUB-parkenNya Språk och litteraturcentrum. Läshuset ligger i anslutning till biblioteket med en glasfasad som vetternorrut och med gaveln mot Sölvegatan.inköp och infrastruktur samtidigt somnärheten till institutionerna finns kvar.Vi kommer att få nya möjligheter attskräddarsy lösningar åt studenter, lärareoch forskare.Sedan årsskiftet har den humanistiskafakulteten fått en egen områdesbibliotekarie.Han heter Tommy Johanssonoch kommer att bli områdetsrepresentant i den centrala biblioteksgruppenE-huset miljödiplomeratE-huset och dess fem institutioner påLTH blev först vid Lunds universitet medatt miljödiplomeras. Diplomen deladesut strax före jul av LTH:s rektor GunillaJönson.Universitetets miljöchef Kerstin Gustafssonoch hennes medarbetare Ulrika Jarnung, harjobbat mycket med E-huset under 2003.– Det finns fyra obligatoriska krav för enmiljöcertifiering, förklarar Kerstin Gustafsson:att prefekten har det formella ansvaret, att detfinns en organisation för miljöarbete, att detfinns ett mål för minst två av de mest betydandemiljöaspekterna och att de anställda har gått enmiljöutbildning. Dessutom poängsätts åtgärderinom transporter, energi, avfall, råvaror ochförbrukningsartiklar, kemikalier, inköp, laboratorieroch verkstäder. Minst 65 % av full poängULRIKA OREDSSONmåste uppnås för en miljödiplomering.På E-huset har man särskilt arbetat medtjänsteresor, inköp och miljöutbildning. Dessutomhar källsorteringen byggts ut.– Vi hade ganska bra koll på inköp och utskickredan innan. Det som hänt är att mångablivit varse vårt sopflöde. Nu är det återvinningöverallt medan papperskorgarna försvunnit.Detta har skett helt på frivillig väg bl.a. tack varearbete av miljöansvariga på varje institution ochtvå timmars utbildning till alla anställda, berättarhusprefekten Mats Cedervall.När det gäller energisparande finns mer attgöra i E-huset med sina över 1.000 datorer. Meni den rapport som gjordes om M-huset (”Varttar watten vägen?” i LUM nr 8/03) omnämndesE-huset som en föregångare.MATS NYGREN7


Nanotekniker samarbetar med AsienHarry J Whitlow, professor i kärnfysikvid LTH och vid Malmö högskola, befinnersig under vårterminen i Japan för attarbeta med nanokomponenter för elektronikindustrin.Dessa tillverkas medhjälp av jonstrålning.Forskningen sker på Simulation ScienceCentre vid Okayama University of Sciencetillsammans med professor SachikoNakagawa och hans forskargrupp.Kungliga Vetenskapsakademin och JapanSociety for Promotion of Sciencehar gjort gästspelet möjligt.Innan han reste sa Harry J Whitlowatt han ser det som en stor ära att fåmöjlighet att forska vid det universitet isom är världsledande inom området.– Arbetet ger spännande framtidsmöjligheter.Genom projektet får vi direktkontaktmed japansk spjutspetsforskningoch en chans att knyta kontaktermed den världsledande japanskaforskargruppen. Japan har den störstaEtt surrealistiskt målat ansikte med uppspärradegröna ögon och stor röd munpryder omslaget på den nyutkomnaantologin Vidgade sinnen, skriven avhumanistiska sinnesforskare från Lund.Bilden är vald bland annat på grund avsurrealisternas intresse för att skaka omsinnesintrycken så att betraktaren servärlden på ett nytt sätt.Det nätverk av sinnesforskare som stårbakom boken omfattar ett 50-tal personer.Sedan grundandet för ett par år sedan(se LUM 2/02) har nätverket arrangeratflera konferenser, seminarieserieroch en 5-poängskurs i ”Sinnenashistoria”. I vår kommer fler seminariersamt ett symposium om den tyske poetenRainer Maria Rilke, där poesinsroll för att väcka och förmedla sinnesintryckbetonas.En av de två samordnarna för nätverketär litteraturvetaren Lars GustafAndersson. Hans intresse i sammanhangetär just poesi, närmare bestämtsinnenas roll i modern poesi. Den andraär idéhistorikern Elisabeth Mansén somteknologibaserade ekonomin i Asienoch satsar stora pengar på vetenskapligforskning. Detta ger en helt annan dimensionpå verksamheten än i Sverige.Hemma arbetar Whitlow och professorLars Montelius inom Nanometerkonsortietmed små strukturer.I november besökte Whitlow ochhans medarbetare Vaida Auzelyte ochMay Ling Ng Centrum för jonstråletillämpningarvid universitetet i Singaporeoch dess ledare Frank Watt. Därfinns den mest avancerade apparatureni form av en accelerator som ”ritar upp”föremål med hjälp av en stråle protoner.– I framtiden kan man tillverka höghastighetselektronikför t.ex. mobiltelefonieller för den ännu snabbarefotoniken där elektronerna ersatts avfotoner (ljus). För att industriell tillverkningska bli möjlig tar vi fram mönsterformerför elektoniska chips i nanoskala,berättade Harry J Whitlow.– Tekniken kan bl.a. göra det möjligtSinnesprojektet blev bok och seminariumskriver om sinnenas hierarki.– För oss i västvärlden verkar detsjälvklart att synen är det främsta sinnet.Men så har det inte alltid varit, förklararhon.– I äldre teologi är hörseln viktigare.Gud talade ju till sina profeter, han skrevinte brev till dem! Andra har tvärtomnedvärderat hörseln och kallat den förlögnens sinne, med hänvisningar tillviskningar och tasslande förtal.Elisabeth Mansén ser sinnesprojektetsom det roligaste hon arbetat med.– Alla som får höra talas om det blirglada och upplivade av att något såsjälvklart och viktigt som våra sinnenblir föremål för den här typen av forskning.Alla – både akademiker och ickeakademiker– brukar också ha idéer ochsynpunkter att tillföra, säger hon.I den nyutkomna antologin berättarhon själv om den surrealistiska konstnärenMeret Oppenheim, känd bland annatför att ha gjort en luden tekopp.”Den odelade överraskningen när läpparnamöter varm päls på frukostkoppenskant kan lära oss något nytt om li-Harry J Whitlow vid acceleratorn i Singapore.att förse sedlar och andra stöldbegärligating med en mikromärkning som avslöjarförfalskningar eller identifierar museiföremål,sa han.MATS NYGRENvets oförutsägbarhet och sinnenas oroväckandenärvaro”, skriver Mansén.Till de övriga författarna hör filmvetarenAnna Arnman, som berättar omsinnesmässigt avtrubbade monster ikultfilmen Hellraiser, och etnologenCarina Sjöholm, som beskriver dofter,ljud och andra intryck från biosalongernasmörker. Musikvetaren BengtEdlund skriver om musikers kroppsligaerfarenheter av olika stycken och olikainstrument, och idé- och lärdomshistorikernDavid Dunér berättar omEmanuel Swedenborgs tanke attdarrningar – vågrörelser och tremulationer– utgör grunden för allt liv och alltvi uppfattar med våra sinnen.Rilkesymposieti vår är det sistasom görs medsinnesprojektetsnuvarande anslag.INGELA BJÖRCKElisabeth Mansénskriver om sinnenashierarki.8


Folkhögskolan krävdemer än universitetet– Lärarna vet att jag kommer från Eslöv,och det ibland känns som om de kollarmig lite extra.Det säger en student som gick detförberedande året på Eslövs folkhögskolaoch som nu kommit in på en utbildningvid Lunds universitet.I mitten av januari samlades ett antalstudenter som läst vid Eslövs folkhögskola,vicerektor Eva Åkesson, mångfaldshandläggareSanimir Resic ochstudievägledare Britt Marie Rönn iGamla kirurgens tornrum. De före dettaEslövseleverna skulle berätta om sinaerfarenheter från det högskoleförberedandeåret som förre prorektorn ArneArdeberg initierade i samarbete medfolkhögskolan. Året anordnades som ettpilotprojekt i syfte att öka den socialaoch etniska mångfalden vid universitetet.Ett års drillning i Eslöv skulle ge enplats vid Lunds universitet – om de klaradestudierna.Första kullen ser resultatNu har den första kullen varit lundastudenteri ungefär ett halvår och debörjar kunna se resultatet av det högskoleförberedandeåret.– När jag tänker på Eslöv får jag bådebra och dåliga vibbar, säger en tjej somnu går på socionomutbildningen. Detvar mycket klydd och kommunikationenmellan Lunds universitet och folkhögskolanvar dålig. Det gick rykten omatt pilotprojektet skulle läggas ner ochvi visste aldrig om vi skulle komma in påden utbildningen som vi ville gå.Sanimir Resic menar att det lades alltförmycket fokus på om utbildningenskulle ge någon platsgaranti eller inte.– Huvudtanken med utbildningen varatt ni skulle förbättra era möjligheter attklara universitetsstudier, säger han.Alla eleverna gjorde högskoleprovet,men de fick också ett folkhögskoleomdömeoch en möjlighet att söka in påen särskild kvot.Många kom in på de utbildningar deville. Andra gjorde inte. En tjej som idagläser på sociologi ville egentligen gåsocionomutbildningen. Socialhögskolanställde fyra platser till pilotprojektetsförfogande, men det fanns fler i klassensom ville bli socionomer.– Jag trivs i och för sig med studierna,men jag skulle gärna vilja ha en yrkesutbildninginnan jag fyller 30, säger hon.En annan tjej, som ville gå juristprogrammet,läser stats- och förvaltningsrättistället. Hon hoppas kunna blijurist ändå.– Jag hade svårt med svenska språkettill en början, men nu går det bättre,säger hon.Mer krävandeTill vicerektors Eva Åkessons förvåningverkar Eslövsstudenterna eniga om attfolkhögskolan var mer krävande änuniversitetet. De lärde sig mycket ochinte ens de studenter som inte kom in påsitt förstahandsalternativ verkar ångraåret i Eslöv.Mest översvallande är killen somkom in på läkarlinjen:– Universitetet är fantastiskt och jaghar haft stor hjälp av den engelska somjag lärde mig på folkhögskolan.Att han kom in på en annan kvot äringet som han pratar högt om bland sinakursare på läkarlinjen, eftersom han ärrädd att det skulle väcka ont blod.– Konkurrensen om platserna är såstor, förklarar han.Andra studenter, som kommit in påmindre eftertraktade utbildningar, harinte märkt av några negativa reaktioner.Sanimir Resic berättar att de lärarevid universitetet som han varit i kontaktmed bara haft positiva omdömen omEslövsstudenternas kunskaper. Nu harsamarbetet med folkhögskolorna utvidgatsoch nästa år kommer förhoppningsvis200 elever från 13 folkhögskoloratt påbörja studier vid Lunds universitet.– Vi är fortfarande bland de mestsocialt och etniskt homogena universiteteni Sverige, så därför är detta ett viktigtled i att öka mångfalden, säger EvaÅkesson.ULRIKA OREDSSONKort-nyttGIS upprustarGIS-Centrum – dvs centrumbildningenför geografiska informationssystem harfått ett anslag på 400 000 kronor avSparbanksstiftelsen i Skåne. Pengarnaska användas till datorer och laboratorieutrustningåt lärare och forskare.Upprustningen medför också ett ökatsamarbete med parter utanför LU, somkommuner, länsstyrelser och andrahögskolor.Sakkunniga utseddaFöljande personer har utsetts till sakkunnigaför bedömning av ansökningarnatill anställningen som professor i psykologiinkluderande parapsykologi ochhypnologi: professor Sven Carlsson,Psykologiska institutionen, Göteborgsuniversitet, professor Henry Montgomery,Psykologiska institutionen, Stockholmsuniversitet och professor JessicaUtts, Department of Statistics, Universityof California, Davis.Öresundslånekort tillstudenter och forskareStudenter och forskare vid Lunds universitet,Malmö högskola och Köpenhamnsuniversitet ska i fortsättningenkunna låna böcker hos varandra. Detsker genom ett nytt Öresundslåneavtalsom slutits mellan Lunds universitetsbibliotek,Malmö högskolas bibliotekoch Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.Den som har ett Öresundslånekorthar rätt att använda bibliotekens samlingaroch elektroniska resurser enligtde regler som gäller på respektive ställe.Lånekortet ger däremot inte rätt tillandra typer av tjänster som t.ex. fjärrlånoch tillgång till elektroniska resurserhemifrån.Kommunicera med FASEtt nytt elektroniskt webb-baserat systemför kommunikation mellan forskarnaoch FAS, eKlara, öppnade i slutetav november 2003. Se mer på FASwebbplats www.fas.forskning.se9


Vårens LUM-krönikor:Image och verklighetDet har handlat mycket om identitet påsenare år. Och om image, varumärkeoch branding.Andra buzzwords inom universitetsvärldenär konkurrens, fundraising,mångfald och rekrytering.Universiteten ska överleva på enmarknad. De ska bevara sin särart. Deska slå vakt om excellens och kvalitet,men samtidigt vara öppna för alla.Var det för att de oskrivna reglerna somskyddar universitetens integritet plötsligtkändes hotade som man börjadesätta dem på pränt?I mitten på 90-talet fick Lunds universitetsin första strategiska plan. Denandra, som gäller fram till 2006, antogs2001.LUM har tidigare konstaterat att denordiska universitetens strategiska planerär väldigt lika varandra. Profileringenhandlar mest om att visa attakademierna skiljer sig från andra verksamheteri samhället.Parallellt med strategiskrivandet haruniversiteten sett över sin marknadsföringoch analyserat sina ”varumärken”.Bilden av LU1999 startade projektet ”Bilden av LU”som var först i sitt slag i Sverige. Olikamålgrupper intervjuades och den förhärskandebilden av Lunds universitetanalyserades. Den visade sig splittradoch motsägelsefull. Vissa egenskaperskymde andra. Universitetets ålder ochtraditioner överskuggade att Lund är ettinnovativt universitet med internationelltframstående forskning.Lunds universitets Bilden-projekt harinspirerat andra svenska universitet tillliknande analyser, t.ex. pågår just nu ettbilden-projekt vid Uppsala universitet.LUM kommer under våren att reserveragästkrönikan för sex skribentermed uppdrag att skriva om bilden avLunds universitet – var och en utifrån ettsärskilt perspektiv.Vi börjar med det mest konkreta –huset.Hur förhåller sig universitetets huvudbyggnadtill den bild som man villförmedla? Kan huset förändras för attbättre spegla ett öppet universitet ochinte ett som ungdomar från studieovanamiljöer reflexmässigt avläser som ”Tillträdeförbjudet”. Att många reagerar såvisade intervjuer LUM gjorde på gymnasieskolori Malmö för ett par år sedan.Bilden av CambridgeLunds universitet är inte ensamt om attskicka motsägelsefulla signaler. ElituniversitetetCambridge har svårt attlocka till sig nya studentkategorier äveni det närmaste grannskapet. Man vill nuförsöka sprida bilden av Cambridgesom ett mångfaldsuniversitet, inte ettreservat för överklassbarn. Problemet äratt man samtidigt vill framstå som bäst.Men kan dörren stå på vid gavel till deexklusivas skara? Ja, det finns de som ärövertygade om det.Senare krönikor kommer att ta uppbland annat sådana aspekter och vadsom skulle behövas för att uppnå detsom formuleras i den strategiska planen.Utgångspunkten är att det som Lundsuniversitet säger sig vara och vilja varabör märkas, synas och manifesteras –både i formella och informella sammanhang,på ett konkret fysiskt plan och iarbetsplatskulturen, i bestämmelser ochregelverk.Välkommen med egna inlägg! E-postadressen är LUM@info.lu.seBRITTA COLLBERGUniversitets strategiska plan innehåller värderingar,visioner och mål. Vårens LUM-krönikor skahandla om dem, ställda mot dagens verklighet.Fyll huset meDE NYA STUDENTERNA på LTH:sarkitektprogram får sin första föreläsningi universitetshusets aula. Det fungerarbra. Jag brukar visa ett foto på husetmed de fyra fakultetsmadamerna –skulpturerna vid entrén som togs bort1902 – och berätta att nu hade det behövtsåtta madamer – områdesmadamer– för att representera universitetets helakunskapsfält. Så klargörs att också LTHhör till universitetet. Sedan går jag in pårum och rumsföljder. Då lämpar sig aulanutmärkt som illustration, så rik ochmångtydig med sin absid och sina skepp,sina läktare och sina valv. Efter föreläsningentittar vi på trapporna, atrietoch Universitetsplatsen med sina olikanivåer – fina exempel på riktade ochsekventiella rum.Jag tror studenterna uppskattar det.För en ung generation får mötet medden gamla, lite högtidliga byggnaden ensärskild laddning. Det blir ett möte insitu mellan historia och framtid. Miljöngör det lätt att under föreläsningen talaom moderniteten som ständigt måste ståunder omprövning och som i dag självklartmåste omfatta respekt för historiskavärden, för historiska platser – intesom museala objekt, utan som verktygför förståelse och bärare av iblandomistlig kunskap.NÅGON GÅNG KOMMER fråganvad universitetshuset används till? Jagsvävar lite på målet: rektor, kansli och såFilosoficirkeln. Det låter tunt. Jag minnsju att universitetshuset för inte så längeUppfakunskapsom ettquist, prfylla huhur de cir10


ttas universitetshuset som en bärare avoch historiska värden eller framstår detnärmast musealt objekt? Thomas Hellofessori arkitektur föreslår att man skaet med studenter. Han har en vision avka 3 000 kvadratmetrarna skulle kunnaförvandlas till en framtidsverkstad förLunds universitet.Gästkrönikand studenter!sedan var fullt av liv. Då huseradeKonstvetenskap på tredje våningen ochstudenterna flockades på galleriet utanförföreläsningssalarna på plan två.UNIVERSITETSHUSET, som är universitetets,och kanske också Lunds hjärta,var då i bruk på ett sätt som befolkadebåde byggnaden och platsen framför.Idag är båda ödsliga. Att huset tömts påundervisning väcker frågan om dessframtid. En plats för administration –med fem meters takhöjd i kontorsmodulerna?Eller ska dess historiska ochsymboliska roll tas på allvar – och salarnafyllas för kunskapsutbyte?I universitetets Strategisk plan 2002-2006 betonas återkommande behovetav gränsöverskridande. Tvärvetenskapefterlyses i både grundutbildning ochforskning. För att uppfylla målet måstenya mötesplatser etableras. Och då stigeruniversitetshuset – så stort, så centralt,så tomt – fram för min inre syn. Jagfår en vision av hur dess c:a 3 000 kvmskulle kunna användas: – ett slags ”LU:sframtidsverkstad”.VAD SOM KRÄVS ÄR en medvetensatsning att förlägga områdes- ochämnesövergripande kurser dit. Lokalerfinns; från ateljé under glastak till verkstäderi källaren. Och kommunikationsytorsom kan fungera som pausrum:atriet, galleriet, trapporna. Vad somockså krävs är en medveten satsning attgöra huset till en informell mötesplats.Alla vet att mötesplatser kräver fika-Studentskan känner sig hemma i ett universitetshus där hon möter studenter från alla ämnen på tvärvetenskapligaseminarier. Esoteriska fakultetsmadamer, numera åtta till antalet, vakar över henne.ILLUSTRATION: AINUR ELMGREN.möjligheter för att fungera. Har Pelarsalenspelat ut sin roll som representationslokal?Kan det fräscha Biskopshusetta över? Då kan Pelarsalen bliuniversitetets nya tidskrifts-, internetochsamrådscafé. Eller övre galleriet –det har plats för många bord och atrietsekande spökklocka skulle få konkurrensav cafésorl och tidningsprassel. Serveringkunde ske från en av flyglarna ochi fint väder kunde de franska fönstrenstå öppna mot Universitetsplatsen.Skulle det få byggnaden att leva igen ochskulle Universitetsplatsen åter korsas avstudenter?KLART ÄR ATT EN vitalisering barakan ske med ökad studentnärvaro. Bådehus och förplats har kapacitet att varauniversitetets centrum och knutpunkt.Men för att återerövra den rollen krävsockså en helhetsplan för stadsområdetsolika rum. Man måste återupprättaSandgatans gränser – denna medeltidagata som nu rinner ut i en obestämdsandöken. Man måste markera det ursprungligaHårlemanska Lundagård ochfå fason på Tegnérsplatsen. Man måstevårda detaljer, t.ex. lägga samma sortsgrus på Universitetsplatsens olika golvnivåer– inte som i dag en oskön mix påramperna. För, precis som inne iUniversitetshuset, är det respekt fördessa historiska miljöer som ger en modernitetför vår samtid – självklart inkluderandeoch simultan i tid och rum.THOMAS HELLQUISTADJ PROFESSOR I ARKITEKTUR11


Medfak lär av HollandEtt nytt sätt att integrera sjukvård ochmedicinsk forskning prövas framgångsrikti Holland. En arbetsgrupp inomMedicinska fakultetens LeKa-programhar gjort studiebesök vid ett AcademicMedical Center i Amsterdam och är positivtöverraskade av erfarenheternadärifrån.Universitetssjukhuset har förts sammanmed fakultetens akademiska verksamhetunder en gemensam ledning och haridag omkring 6 000 anställda.– Fakultetens dekanus är ocksåsjukhuschef och har det övergripandeansvaret för sjukvård, forskning ochutbildning, berättar Jonas Åkesson,anestesiläkare vid UMAS, som har sammanfattatLeKa-gruppens intryck i enrapport.AMC i Amsterdam har varit igångsedan 1993. Den organisatoriska förändringeninnebär att varje sjukvårdsklinikär samorganiserad med sin akademiskamotsvarighet i ett kliniskt ämnesområdeunder ledning av en läkare meddokumenterad klinisk och akademiskerfarenhet inom området, en sk coreprofessor. Ledningen för de prekliniskaområdena har motsvarande akademiskakompetens. Varje core professor (totaltett 30-tal) har stöd av flera sk strategyprofessors (totalt ca 130).Hela verksamheten vid AMC har organiseratsinom nio divisioner. All personal,både akademisk och sjukvårdsanställda,liksom alla ekonomiska medelsorterar under divisionernas ämnesområden,berättar Jonas Åkesson.Tvärvetenskaplig forskningVid AMC bedrivs också tvärvetenskapligforskning. Dessa områden, som ihuvudsak har kommit till efter centralabeslut, löper på tvären mellan ämnesområdenasspecialiteter. De har inga egnalokaler eller forskningsmedel utan fungerari första hand som virtuella mötesplatserför kontakter mellan forskaresom har olika kompetens men forskarinom samma eller liknande problemområden.–Vi var imponerade av hur väl integrationenfungerar. Så är också infrastrukturenmycket väl genomtänkt. Avståndenär korta och logistiken föredömlig,säger Jonas Åkesson.Klinisk FoU har bättregrundresurser ochgynnas av organisationenvid AMC. Läkarnakunde avsätta mellan 7och 35 procent av sin tidtill FoU. Vid svenskauniversitetskliniker harinte ens disputeradeforskare de möjligheterna.Men det är ocksåmöjligt att relativtsnabbt inrätta nya flervetenskapligaforskningsområden.Forskningenfinansieras i huvudsakvia interna anslag och forskarnavid AMC behöver inte lägga mycket tidsom LU-forskare på att söka externa anslag.För första gången arrangeras i år ettsommaruniversitet i samarbete mellanLunds universitet och University of Californa(UC). I Lund erbjuds en 10-poängsmångvetenskaplig utbildning iglobala frågor, med fokus på relationernamellan Europa och USA. Hälften avlärarna kommer från Kalifornien, hälftenfrån Lund. Kursen ges på engelskamed lika många svenska som amerikanskastudenter.Kursen ligger på grundutbildningsnivå och behörigär den som redan läst 20 poäng.Sammanlagt tar man in cirka 120 studenter.Kurserna har både ett svenskt och amerikansktupplägg, och för de svenska studenter som funderarpå att läsa i USA, blir detta ett smakprov.– Det här är en unik möjlighet till en fortochvidareutbildning, samtidigt som man lärkänna människor från ett annat land. Eftersomkursen är koncentrerad i tiden, tror vi att detFakultetens arbetsgrupp vid ett broräcke i centrala AmsterdamFrån vänster Michelle Chew, Jonas Åkeson, Helena Jernström ochJuan Merlo.KarriärmöjligheterArbetsgruppen fann också att de akademiskakarriärmöjligheterna tycks varabättre och tydligare vid AMC. Doktorsgradär behörighetskrav för en överordnadklinisk tjänst och läkarna svararidag för ca 40 procent av disputationernavid fakulteten.Erfarenheterna från AMC är så godaatt nu har sju av Hollands åtta medicinskafakulteter och universitetssjukhusslagits samman på motsvarande sätt,berättar Jonas Åkesson. LeKA-gruppensuppdrag från dekanus är att föreslågrundläggande principer för den framtidaorganisationen av LUs medicinskafakultet. Men några konkreta förslag ärgruppen inte beredd att lägga framännu. LeKA är Medicinska fakultetenseget program för ledarskapsutvecklingsom nu är inne på sin fjärde omgång.En längre version av Jonas Åkessonsreserapport finns på www.medfak.lu.seSOLVEIG STÅHLSvensk/amerikanskt sommaruniversitetsociala utbytet blir särskilt gott, säger kursansvarigeGöte Hansson, professor i internationellekonomi och som också håller i en av delkurserna.Förutom ungdomsstudenter anser han attkursen lämpar sig som fortbildning för lärare,journalister och anställda vid företag med internationellaaffärer.Kursen heter ”Europe and America: a Dialogon Critical World Issues”. Den löper från 28juni till 20 augusti, och är indelad i två fyraveckors-moduler.Exempel på delkurser är ”Genus,makt och globalisering”, ”Religiöst våldoch global förändring” samt ”Mänskliga rättigheter:internationell rätt, politik och kultur”.Lunds universitet och University of Californiahar ett mångårigt studentutbytesavtal, mendetta är första gången man håller ett gemensamtsommaruniversitet. Behovet artikuleradesi USA där intresset är stort för studier sommartid.Sista ansökningsdag är 1 mars 2004.BRITTA COLLBERG12


Bättre samarbete på Matematikcentrum2003 var ett turbulent år på Matematikcentrummen nu tycks det bråket ha blivithistoria och man börjar se framtidenan med en viss tillförsikt. Åtminstoneom man får tro den nye prefekten MagnusFontes som tillträdde under hösten.tematik liksom tidigare skulle vara uppdelati två avdelningar men att dessa delvisskulle vara fakultetsövergripande.Matematik skulle också få en gemensamnämnd för grundutbildningen.– Någon omorganisation har integjorts utan vi försöker förbättra arbetsmiljöninom nuvarande organisation.Jag tycker att stämningen är på väg attförbättras, säger Magnus Fontes.Olika kulturerHan håller med om att kulturerna påden naturvetenskapliga och tekniska fakultetenär olika. Själv kommer hanfrån Matematik LTH men känner sighemmastadd i båda kulturerna.– De problem vi har haft är inteovanliga i akademiska miljöer. Det finnsen mängd individualister som i stor utsträckningstyr sitt eget arbete och manhar som prefekt inte riktigt samma uppgiftsom en chef i näringslivet. Manmåste lära sig att lyssna åt alla håll, påanställda och på fakultetsledningen ochkunna jämka stridande viljor. Vi har desenaste 10–15 åren upplevt professorsreformenoch doktorandreformen ochanpassningen till sådant sker inte utanpåfrestningar. Och det blir inte bättre avdet kärva ekonomiska klimatet.Rent konkret har informationsspridningenförbättrats på Matematikcentrum.Prefekt och avdelningscheferträffas regelbundet; tidigare var sådanasammanträden inte lika formaliserade.– Det är viktigt att fler blir delaktigai beslutsprocesserna. Då är det lättare attförstå varför man fattade det ena ellerandra beslutet, menar Magnus Fontes.GÖRAN FRANKELOekonomiskt men bra medmedicinsk forskarutbildning– Livslönemässigt ett klart bakslag. Såvärderar en läkare sin forskarutbildningi en stor enkätundersökning som gjortsinom Medicinska fakulteten.Men trots dålig ekonomisk kompensationär de flesta nöjda med att ha utbildatsig.Hela 75 procent av alla medicinare somavslutat forskarutbildningen vid Lundsuniversitet mellan åren 1992 och 2001har deltagit i undersökningen som utförtsav Enheten för medicinsk pedagogikpå uppdrag av forskarutbildningskommittén.– Sammantaget har en stor andel avde tillfrågade varit nöjda med sin utbildningoch arbetslösheten bland de disputeradeär mycket låg, säger GöranThomé, en av utredarna.Huvuddelen av de disputerade, 70procent, har gått läkarprogrammet, menandelen doktorander med annan bakgrundökar stadigt.Många doktorerar på deltid. Närmare60 procent går forskarutbildningenvid sidan om annat arbete ochdetta gäller framför allt för läkare.Mediantiden för en deltidsdoktorand ärsex år och för en heltidsdoktorand fem.Lönar sig inteMånga läkare anser att forskarutbildningeninte lönar sig vare sig ekonomiskteller meritmässigt. Själva uppgerde ändå ha nytta av sina kunskaper i sittarbete och de värderar forskarutbildningenhögt eftersom den har varit positivför den personliga utvecklingen.– Det kan betyda att forskarutbildningeninte är optimalt anpassad förkraven inom sjukvården och att forskningoch sjukvård har glidit isär, sägerGöran Thomé som tror att resultatenkommer att leda till diskussioner ombättre anpassning av forskarutbildningen.Idag är andelen kvinnor vid forskarutbildningennärmare 50 procent. Det ären ökning med närmare 30 procentenheterpå tio år. Precis som i andradoktorandundersökningar som gjortsunder det senaste året visar Medicinskafakultetens egen undersökning att kvin-När två yngre forskare befordrades tillprofessorer 2001 uppstod en kontroversom vad som är matematik i vetenskapligmening och vad som inte är det. Ettav Matematikscentrums ämnesområdenhar delat huvudmannaskap och olikainriktning. Den avdelning som kallasMatematik LTH arbetar med tillämpadmatematik medan Matematik NF (dvs.Naturvetenskaplig fakultet) ägnar sig åt”den rena” matematiken. Bråket leddetill en utredning om centrets ”framtidauppdrag och inre organisation”. Ett avutredningens förslag var att ämnet manorkänner sig stressade i högre grad änmän och de anser också oftare att de särbehandlaspå grund av kön eller föräldraskap.Men de verkliga könsskillnaderna serman först under den postdoktorala perioden.Män och kvinnor gör post-doci ungefär lika stor utsträckning, men enmycket högre andel av männen förläggerdenna utomlands.Ett extra årNär det gäller meriteringen till docentkompetensfinns också en tydlig skillnadmellan män och kvinnor. Tio år efterdisputationen har ungefär 50 procent avmännen docentkompetens jämfört med40 procent av kvinnorna.– Vid Medicinska fakulteten diskuterasnu hur man ska få fler kvinnor attfortsätta sin akademiska karriär, sägerGöran Thomé. Bland annat diskuterarman att ge kvinnor som varit föräldraledigaett extra år i sin postdoktoralautbildning. Det innebär att de får kompensationför det år som de har varitföräldralediga plus ett extra år, eftersomett års frånvaro tar mer än ett år att taigen.Hela undersökningen finns påww.medfak.lu.seULRIKA OREDSSON13


Skissernas museum:Klart förinflyttningFräscht, ljust och rymligt. Och inga återvändsgränder.I mitten av januari la byggarna sistahanden vid Skissernas museum, somhar renoverats, byggts om och till underett och ett halvt år. Det dröjer dock tillhösten innan museet slår upp portarnapå nytt.Den ser inte så märkvärdig ut från utsidan,arkitekten Johan Celsings nya tillbyggnadav museet. Men den sluter välan till fasaden på Hans Westmans storatillbyggnad från 1959. Och inuti visarden sig innehålla generösa utrymmen,både för tillfälliga utställningar och förverkstäder och magasin. Dessutom knytertillbyggnaden ihop museet, så attman kan vandra runt hela första våningenutan att behöva vända och gåtillbaka. Källarplanet har också blivithoplänkat. Ytterligare plus är att museethar fått ett särskilt transportintag, någotsom personalen saknat länge.Museichef Jan Torsten Ahlstrand ärpåtagligt nöjd.– Det ska bli en stor lättnad att flyttatillbaka igen efter ett och ett halvt år iexil ute på Gastelyckan, säger han.Början av decemberUnder tiden som museet har varit stängthar de åtta anställda varit sysselsattamed musealt arbete, bl.a. konservering,inventering och digitalfotografering avmuseets ca 25 000 skisser och modeller.Nu börjar återflyttningen, som kommeratt ta ett bra tag. Inte förrän i början avdecember öppnas museet igen, lagom tillatt det fyller 70 år. Då invigs nya basutställningarmed skisser och modellertill svensk och internationell monumentalkonst.Den nya tillbyggnaden kommer attrymma två tillfälliga utställningar. Påandra våningen visas en utställning omCarl Fredrik Reuterswärds offentligaverk, bl.a. den världsberömds knutslagnarevolvern. I den mindre gallerigångenpå första våningen ställs skisserI den mindre utställningssalen i tillbyggnaden ären hel vägg är uppglasad mot museets nyaskulpturpark, som i sig blir som ett konstverk.till utställningsbyggnader av JohanCelsing ut. Bland dem märks naturligtvisSkissernas museum.Då visas också förslaget till ytterligareen utbyggnad av museet – etapp två– som bl.a. är tänkt att inrymma ytterligareutställningslokaler samt ett auditoriumoch en ny entréhall med reception,kafé och butik m.m.– Det är en ännu större tillbyggnad änJohan Celsings tillbyggnad till Skissernas museum ansluterväl till Hans Westmans Svenska sal från 1959.På andra våningen i tillbyggnaden ryms två nyautställningssalar för tillfälliga utställningar, bådamed vackra grangolv. FOTO: PETRA FRANCKEden här, och skulle gissningsvis kostabortåt 100 miljoner kronor, säger JanTorsten Ahlstrand, och konstaterar attden tillbyggnaden – när och om den blirav – får bli någon annans bekymmer.Själv behåller han chefskapet överåterinvigningen av museet, men lämnarunder 2005 över till yngre krafter.PETRA FRANCKESöktrycket till högskolan fortsätter att ökaAntalet sökande till socionomutbildningen ökarmed 26 procent jämfört med föregående vårtermin.Svårast är dock att få en plats påpsykologutbildningen. Intresset för att blisystemvetare har däremot halverats. Det visaren färsk analys från Högskoleverket.Antalet sökande till universitet och högskolorfortsätter att öka inför våren 2004. Jämförtmed föregående vårtermin med 8 procent.Störst ökning i antalet sökande har apotekarutbildningenmed hela 31 procent ocharbetsterapeututbildningen med 25 procent.För läkarutbildningen är uppgången 10 procent,psykologutbildningen 13 procent,sjukgymnastutbildningen 12 procent,socionomutbildningen 26 procent och tandläkarutbildningen12 procent.Svårast att komma in på är psykologutbildningen.Där finns det 11 förstahandssökandeper plats. Högst betyg kräver fortfarandeläkarutbildningen.Till lärarutbildningarna ökar antalet sökandemed 19 procent jämfört med föregående termin.Därmed är antalet sökande tillbaka på dennivå som gällde för 4-5 år sedan, det vill sägainnan den nya lärarexamen som är gemensamför alla lärarkategorier infördes. Intresset fövårdutbildningar ökar också, uppgången påsjuksköterskeutbildningen är 4 procent. Juristutbildningenhar också ett växande söktryck.Ekonomutbildningen har däremot färre förstahandssökandeän under förra vårterminen.14


En expansiv 25-åringI år fyller Centrum för genusvetenskap25 år. Tillsammans med Disa, föreningenför genusstudier vid Lunds universitet,firar man med fyra separata temadagar,varav den sista utmynnar i enstor jubileumsfest.– Vi har mycket att fira! Inte minst attså många nya forskare och studentersöker sig till oss. En ny generation ärberedd att ta över, säger studierektornSara Goodman och prefekten Eva Fasth.Centrum för genusvetenskap startadesom Forum för kvinnoforskning. Mansorterade i början under Forskningspolitiskainstitutet och höll till i någrakontoriserade studentrum på Delphi.Redan här började man bygga upp detkvinnovetenskapliga bibliotek som bliviten profil för Lund. Sedermera blevForum en egen enhet inom det tiondeområdet och fick lokaler i Palaestra.Numera ingår man i Samhällsvetenskapligafakulteten och huserar i sammabyggnad som Historiska institutionen.Redan från början gavs friståendekurser, 1995 startades grundutbildningi genusvetenskap och nu finns genusvetenskapsom examensämne för filkand och fil mag. Den stora expansionenkom dock för tre år sedan. I dag harCentrum nästan 150 helårsstudieplatser,och med kort- och nätkurser handlar detom cirka 300 personer som läser genusvetenskap.– 95 procent är kvinnor men männenblir stadigt fler och de är mycket välkomna,säger Sara Goodman.Från hösten startar ett nytt genusvetenskapligtutbildningsprogram på120 poäng.Fyra temadagarJubileumsfirandet koncentreras till fyratemadagar.Den 8 mars, på Internationellakvinnodagen, arrangerar Centrum tillsammansmed Avdelningen för medieochkommunikationsvetenskap en konferensom ”Genus, makt och medier” iPalaestra, med föredrag och paneldebatt.Senare i vår ägnas en dag åt ”Genus,makt, migration och globalisering”. Ioktober är temat sexualitet. Och i novemberavslutas jubileumsåret med enkonferens om ”Genus och generation”,dit flera genusforskare som varit medom att starta Centrum har inbjudits somföreläsare. Det blir också företrädare förandra generationer, och även för deyngsta som ännu inte disputerat.Många yngre forskare har för övrigtsökt sig till Centrum på senare tid. Dehar egna forskningsanslag och har valtatt förlägga sina projekt dit. Här finnst.ex. Lena Karlsson från Umeå som harett fyraårigt anslag från Vetenskapsrådetför att studera engelska autobiografierpå nätet. Petra Ragnerstam, forskare iengelsk litteratur, och Carina Listerborn,kulturgeograf, är andra medlängre projekt som sökt sig till Centrum.– Vi är glada för detta, även om vi blirtrångbodda. Det är ett tecken på att vihar en bra forskningsmiljö, menar SaraGoodman.Jämställdhet och ITCentrums egna lärare driver flera forskningsprojekt.Sara Goodman har nyssavslutat en analys med genusperspektivav datorteknikens användning i undervisningi Europa. Tillsammans medShirley Booth, professor i pedagogik,har hon nu ett projekt om genus ochjämställdhet inom området IT och lärande.Hon har också med Centrum-kolleganDiana Mulinari startat ett treårigtArton personer, därav två män, har sökt tjänstensom professor i genusvetenskap vid Lundsuniversitet. Det finns många välmeriterade ochkända namn bland de sökande, t.ex. queerteoretikernoch teaterforskaren Tiina Rosenbergfrån Stockholm och professorn i kulturgeografiTora Friberg, Linköping, som tidigarevarit verksam i Lund.De två männen är engelsmannen JeffHearn, maskulinitetsforskare i Helsingfors ochen av de stora namnen inom genusforskningen,samt Ulf Mellström, socialantropolog frånLund som doktorerade vid Tema teknik och socialförändring i Linköping.De sökande Yvonne Due Billing, sociolog,och Inger Lövkrona, etnolog, båda Lund,sökte professuren också när den utlystes förstagången och var då högt rankade. Andra som nusöker från Lund är psykologen Margot Bengts-Sara Goodman är glad över alla unga forskaresom nu söker sig till Centrum för genusvetenskap.utvecklingsprojekt på uppdrag av Rådetför högre utbildning, med syfte att hittamodeller för att få in ett genusperspektivi utbildningen. Diana Mulinari driversjälv två projekt finansierade av Vetenskapsrådet,om feministisk teori och omkvinnor som väljer att föda med kejsarsnitt.Vidare har Maria Nilsson nyligenfått flera större forskningsstipendier förnya projekt om Birgit Th. Sparre, MargitSöderholm och Det nationella projektet.Christina Carlsson Wetterberg,som det här året är verksam i Köpenhamnför att skriva en bok om FridaStéenhoff, deltar i ett samnordisktgenusprojekt.BRITTA COLLBERGIntressanta sökande till genusprofesssurenson och historikern Monika Edgren, nu verksamvid Malmö Högskola.Den första innehavaren av genusprofessuren,Bente Rosenbeck från Köpenhamn,slutade i augusti.På Centrum för genusvetenskap är man gladöver att så många kvalificerade sökt den ledigaprofessuren. Ett bidragande skäl är förmodligenkonferensen ”Gender and power in the NewEurope” som man arrangerade i augusti somlockade över 700 deltagare.Övriga sökande är: Bozena Webart, Umeå,Antje Hornscheidt, Berlin, Anna Wahl, Stockholm,Ewa Gunnarsson, Stockholm, MariaSjöberg, Åsljunga, Eva-Maria Svensson, Öckerö,Hilda Römer Christensen, Köpenhamn,Gunlög Fur, Rottne, Anne-Jorunn Berg,Trondheim samt Wibke Kolbe, från Bielefeld.BRITTA COLLBERG15


Professor i klinisk barnonkologiförenad med anställning som överläkare.Ref nr I E311 6609/2003, ans30 jan 2004. Info 046-173452.Professor i bildkonst, heltid, vidKonsthögskolan i Malmö. Ref nr183/2003, ans 31 jan. Info 040-325706.Universitetslektor i industriell automation.Ref nr 2021, ans 4 febr.Info 046-2224788.Universitetslektor i logopedi. Refnr I E 321/2004, ans 15 febr. Info 046-173670.Professor i medicinsk etik. Ref nrIE 311 44/2004, ans 20 febr.Maria och Seved Ribbingsuniversitetslektorat i äldrevårdoch gerontologi med inriktningmot åldrandet och äldres vård ochomsorg. Ref nr 103/2004, ans 1 mars.Info 046-2221932.Annons30 jan:Carl Magnus Pålsson i idé- ochlärdomshistoria: ”Ombyggnad pågår.Lunds tekniska högskola och ingenjörsrollensförändring”. Kl 10.15 i sal 201,Institutionen för kulturvetenskaper,Lund. Therese Bengtsson i experimentellpatologi: ”Functionalanalysis of the a10b1 integrin”. Kl9.00 i GK-salen, BMC, Lund. MarianneStarck i kirurgi: ”Endosonographyof the anal spincter in women withparticular reference to obstetricsphincter tears”. Kl 9.15, kirurgiskaklinikens föreläsningssal, Universitetssjukhuseti Malmö. Peter Svenssoni företagsekonomi: ”Setting themarketing scene. Reality productionin everyday marketing work”. Kl 13.00i Crafoordsalen, Holger CrafoordsEkonomicentrum, Tycho Brahes väg1, Lund. Jan Henrik Nilsson i kulturgeografioch ekonomisk geografi:”Östersjöområdet. Studier avinteraktion och barriärer”. Kl 10.15i föreläsningssalen, 1:a vån GeocentrumI, Sölvegatan 10, Lund. Martin P.Andersson i kemisk fysik: ”Surfacevibrational and electron spectroscopyexperiments and first-principlecalculations”. Kl 13.15 Kemicentrum,sal A, Lund.2 febr:Sofie Bager-Charleson i pedagogik:”The parent´s school. Narrative reserachabout parental involvement in school”.Kl 13.15 i Carolinasalen, Kungshuset,Lundagård.6 febr:Lena Lang i pedagogik: ”…och denljusnande framtid är vår… Någraungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium”.Kl 13.15 i sal E 122,Lärarutbildningen i Malmö. ErikBaggerud i kemisk apparatteknik:”Modelling of mass and heat transportin paper – evaluation of mechanismsand shrinkage”. Kl 13.15 i sal K:C,Kemicentrum, Getingevägen 60, Lund.Joachim Albrecht i kvartärgeologi:”Marginal behaviour of the lastScandinavian ice sheet during its finaltermination and deglacation overNortheastern Germany”. Kl 10.15Geologiska institutionens föreläsningssal,Sölvegatan 12, Lund. CharlotteTullgren i pedagogik: ”Den välregleradefriheten. Att konstruera detlekande barnet.” Kl 10.00 i sal 7-318på Högskolan i Kristianstad.7 febr:David Hoff i rättssociologi: ”Varföretiska kommittéer”. Kl 10.15 i Carolinasalen,Kungshuset, Lundagård.10 febr:Kutte Jönsson i praktisk filosofi:”Det förbjudna mödraskapet. Enmoralfilosofisk undersökning avsurrogatmödraskap”. Kl 10.15 i sal104, Kungshuset, Lundagård, Lund.13 febr:Olaspers Jonny Eriksson i fysikaliskkemi: ”Interfacial behaviour ofsurfactants and enzymes: studies atmodel surfaces”. Kl 10.15 i hörsalB, Kemicentrum, Lund.Följande disputationer har ägt rum:Stig Alenäs i kyrkohistoria: ”Lojaliteten,prostarna, språket. Studieri den kyrkliga ”försvenskningen” iLunds stift under 1680-talet”. SvanteHolmquist i ekonomisk historia:”Kapitalbildning i svensk industri 1870-1930”. Jan Silvander i straffrätt:”Dator- och datarelaterade brott”.Eva Nordström i etnologi: ”I väntanpå asyl. Retorik och praktik i svenskflyktingpolitik”. Thomas Ek i litteraturvetenskap:”En människas uttryck.Studier i Hans Ruins självbiografiskaessäistik”. LΩdur SkúliErlendsson i mikrobiologi:”Membrane-bound thiol-disulfideoxidoreductases in Bacillus subtilis”.Ken Lundborg i teoretisk ekologi:”Foof hoarding: Memory and socialconditions – an evolutionary approach”.J o h a n L i n d g r e n igeobiofärsvetenskap: ”Earlycampanian mosasaurs (Reptilia;Mosasauridae) from the KristianstadBasin, southern Sweden”.4 febr: Konferens: Forskarutbildningför framtiden. Vilka förändringarär nödvändiga och önskvärda för densvenska forskarutbildningen? ArrHögskoleverket. För mer information,se www.hsv.se/forskarutbildning3-4 mars: Kunskapsdagarna 2004”Samhällets sårbarhet”. Arr Krisberedskapsmyndigheten(KBM) ochGöteborgs universitet. För mer informationoch program sewww.krisberedskapsmyndigheten.seeller louise.mwinyipembe@krisberedskapsmyndigheten.se9-10 mars: Konferens: SverigesEnergiting 2004. Plats: Eskilstuna.Arr Mälardalens högskola, Energimyndigheteroch Eskilstuna Kommun.Info, se www.sverigesenergiting.sesamt tel 013-128509.Av utrymmesbrist har LUM inte någoninformation om stipendier & forskningsanslag.Aktuella listor hittasdäremot på www.eken.lu.se/stipendieroch www.lu.se/instsek/eu:eu.htmlAnnons16


Filosoficirkel med särskilt temaI slutet av januari inleddes terminenför Den nya filosoficirkeln.Vårens tema är ”Den mänskliganaturen”. Arbetsgruppen somutarbetar programmet, uppfattardetta som en tämligen kontroversiellfrågeställning. Vissa människortror inte att det finns någon specifikmänsklig natur, utan istället attvåra handlingar, tankar och beteendenkan förklaras av den omgivandemiljön.Tanken att den mänskliga naturenär en ideologisk konstruktionsnarare än ett begrepp med vetenskapligrelevans är inte ovanlig.Samtidigt finns det de forskare ochfilosofer som menar att människanhar universella egenskaper somfinns i alla kulturer och miljöer – attbakom alla variationer döljer sig enenda människa. Steven Pinkersbok The Blank Slate från förra åretär ett lidelsefullt försvar för dennatanke och den var en av de mestrecenserade och diskuterade internationellastorsäljaren år 2003.Arbetsgruppen har satt sammanett program för att belysadenna frågeställning på ett allsidigtsätt och som vanligt utifrån olikafackvetenskapliga och filosofiskaperspektiv. Finns det en specifiktmänsklig natur?Samuel Rubenson, som ärprofessor i kyrkohistoria, inleddeterminen med ”Och Gud skapademänniskan till sin avbild”.Se vårens program längst ner påsidan.LUM kompletterarI artikeln om en kurs i textstudieroch kreativt skrivande för läkarstudenteri förra numret av LUMhade namnen på dem som utarbetatdenna tvärvetenskapliga kurstappats bort. Det är Christina Sjöblad,professor i litteraturvetenskap,och Margareta Söderström,docent i socialmedicin.Aten från förr i tiden. FOTO: HAGBLOMSAtén kan återuppståInsamlingen går bra för att det anrikajättekaféet Atén ska återuppståpå AF-borgens bottenplan. Hittillshar AF fått löften om två miljonerkronor och behöver ytterligaren enmiljon.Beslut om att återupprätta Aténtas under våren. Blir projektet avhandlar det om att skapa en flexibellokal som förutom kafé ocksåska kunna användas till fester,grupparbeten och konserter. Enuteservering planeras mot Lundagård.Riskerar varningför trakasserierI början av december anmäldeLunds doktorandkår en professorför att ha trakasserat sin kvinnligadoktorand. Universitetet har utrettärendet och rektor Göran Bexell harbeslutat överlämna det till Statensansvarnämnd för prövning.Doktoranden och professorninledde ett förhållande i höstas somdoktoranden ganska snart ville avbryta.Professorn, som ville fortsättarelationen, började då tala nedsättandeom doktoranden.Universitetets utredning slår fastatt professorn ”har utnyttjat sinmaktposition för att skada sin doktorandi dennes forskarutbildning”och att han därmed åsidosatt sinaskyldigheter som lärare.Nu rekommenderar universitetetStatens ansvarsnämnd att utfärdaen varning enligt lagen omoffentlig anställning.UODen nya filosoficirkeln – vårterminen 2004Den mänskliga naturen3/2 Livets enhet och den mänskliganaturen, Uno Lindberg10/2 Människan och djuren – styrdaav kemiska signaler, Bill Hansson17/2 Människan – en barnslig apaför vilken livet är en lek, Sven Jönsson24/2 Moralen – en betvingare ellerbefriare av den mänskliga naturen,Lena Halldenius2/3 Det mänskliga hos djuren ochdet djuriska hos människan, SverreSjölander9/3 Naturvetenskaplig människosynoch viljans frihet, Germund Hesslow16/3 Antaganden om den mänskliganaturen hos politiska ideologier, GöranDahl23/3 Självkännedom och människovärdeinom västerlandets filosofi,Victoria Höög30/3 Att skapa den fulländade individenför att bygga det fulländadesamhället – från Platon till folkhemmet,Gunnar Broberg6/4 Vem är människan? Om de trenärmandena till den mänskliga naturen,Bernhard Gabé13/4 Variation i mänskligt beteendei rummet, Jonathan Friedman20/4 Variation i mänskligt beteendeöver tiden, Dick Harrison27/4 Jung och den mänskliga naturen,Ingela RomareOBS Lokal Palaestra4/5 Homo economicus – finns han?,Ingemar Ståhl11/5 Den mänskliga naturen på vitaduken, Erik Hedling18/5 Etik i ekonomi – en oxymoroneller ett nödvändigt villkor, HansDe Geer25/5 Några speciella möten mellankonst, vetenskap och teknik,Bodil Jönsson1/6 Den inbilska människan, PerErik LjungTid och plats: kl 19.30 (med akad.kvart) i Lunds universitets aula30/1 Hälsningsgille. Rektor Göran Bexell hälsar alla nya studenter välkomnai universitetsaulan kl 12.00 och 12.15 – 16.00 presenterar sig nationer, AkademiskaFöreningen, studentföreningar, kårer och företag i AF-borgens Stora sal.30/1 Idéseminarium: Ångest som pedagogiskt medel?! Pirjo Birgerstam,lektor vid Institutionen för psykologi, Lund – Seminariet har som tema ångestensom en pedagogisk möjlighet. Är ångestskapande arbetssätt av godo ellerondo? Vad riskerar man, vad kan man vinna? Och hur? Kl 13.15-16.00UCLU:s utbildningslokal, Tornavägen 11, Lund.3/2 Seminarium. ”Universiteten, samhället och etiken”, Lunds universitetsrektor Göran Bexell, professor i etik vid LU. Kl 13.15-16.00 Kårhusetsaula, John Ericssons väg 3, Lund. Arr Personalenheten. Info 046-2220852.3/2 Filosoficirkeln ”Den mänskliga naturen”. Uno Lindberg, ”Livets enhetoch den mänskliga naturen”. Kl 19.30 Lunds universitets aula. Se även:www.folkuniversitetet.se10/2 Filosoficirkeln ”Den mänskliga naturen”. Bill Hansson ”Människanoch djuren – styrda av kemiska signaler”. Kl 19.30 i Lunds universitets aula.Se även www.folkuniversitetet.se10/2 Seminarium om stress och stresshantering för arbetsledare. Utbildningenvänder sig till dig som chef och arbetsledare och som känner att du vill läradig mer om stress och stresshantering. Kl 09.00-12.00. Info 046-2224786.11/2 Lunchseminarium: Seminarium Nätkurser och nätstudenter. Kl 12.15-13.00 UCLUs seminarierum, Tornavägen 9 B, Lund.17/2 Filosoficirkeln ”Den mänskliga naturen”. Sven Jönsson ”Människan– en barnslig apa för vilken livet är en lek”. Kl 19.30 i Lunds universitetsaula. Se även: www.folkuniversitetet.se17


Kort-nyttForskarskolornaen succéHögskoleverkets första redovisningav forskarskolorna visar att de ökarkvaliteten i forskarutbildningen.Doktoranderna får fler handledareoch avbryter sällan sina studier.Möjligheterna att utveckla nya kurserär lättare och fler har studiefinansieringenklar.På regeringens förslag etableradesår 2001 sexton nationellaforskarskolor. Syftet var att manville pröva forskarskolemodellenytterligare för att öka kvaliteten iforskningen. Forskarskolorna syftarockså till att öka samarbetet inomforskarutbildningen.Forskarskolor finns vid tio avlandets lärosäten, däribland LU.Fler studenter frånandra länderI mitten av januari kom huvuddelenav de 400 utbytes- och magisterstudenterfrån i stort sett hela världensom antagits att studera vidLunds universitet under vårterminen2004. Antalet studenter somLunds universitet antar på dettasätt ökar år från år. Universitet beräknaratt det totala antalet internationellastudenter inom utbytesprogrameller något av universitetetsmagisterprogram på engelskakommer att uppgå till drygt 1.600detta läsår.Tvärsnitt förnyasVetenskapsrådets tidskrift Tvärsnittär under förändring. Den ska än ihögre grad bli en tidskrift av och förforskarna själva inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapligavetenskapsområdet.Ämnesrådet vill förändra Tvärsnitt,strama upp och fördjupa. Liksomfallet är nu, ska forskarnasjälva skriva, begripligt för bådekollegor och ”den bildade allmänheten”.Föreslår professuri arbetarhistoriaI ett brev till Utbildningsdepartementetföreslås att Centrum förarbetarhistoria får en egen professur.Undertecknare är LO, Landskronaskommunledning och ledningenför Lunds universitet.Centrum för arbetarhistoria liggeri Landskrona, men är knutet tillHistoriska institutionen. Ett 40-talorganisationer är medlemmar iCentrum för arbetarhistoria, somhar hand om bl.a. Arbetarrörelsensarkiv med material från 1800-taletoch framåt. Det är forskningenkring arbetarhistoria som behöverutvecklas, säger brevskrivarna, ochföreslår att en professur inrättas omtvå år.Akademikerna ökarNästan var tredje person i arbetsförålder i Sverige har någon form avakademisk utbildning, visar SACO:s”Akademikerrapporten 2003”.Den visar också att stora skillnaderråder mellan kvinnliga ochmanliga akademiker och att detfortfarande är långt till jämställdhet.En majoritet av SACOs medlemmarär nu kvinnor.Av rapporten framgår att enmajoritet av akademikerna är nöjdamed sina jobb, men tycker att detfinns för många hinder som gör detsvårt för dem att utvecklas i yrket.Utvecklingsmöjligheterna måsteförbättras, annars kommer utbyggnadenav den högre utbildningeninte att ge de positiva effekter somfrån början eftersträvades, skriverSACO i ett pressmeddelande.Läs mer på www.saco.seNytt programEtt tvåårigt utvecklingsprogram föryngre kvalificerade handläggareplaneras att starta i vår. Mer information:Ingrid Estrada-Magnusson,tel 208 52.Klinisk forskning på efterkälkenMedan omvärlden satsar offensivtpå klinisk forskninghalkar Sverige efter. Detframkom vid ett symposiumom finansiering av medicinskforskning som Vetenskapsrådetsämnesråd för medicinordnade.De utländska forskningsfinansiärernapresenterade ambitiösa satsningar.Företrädare för NationalInstitutes of Health i USA berättadeom kraftigt ökade anslag. I fokusstår ett nytt strategiskt programsom bl.a. ska satsa på prioriteradesjukdomar och högriskprojekt somhar svårt att få medel genom denvanliga finansieringen. Även andraländer satsar stort. Kanada, Nederländernaoch Finland har hunnit ikapp och förbi Sverige.Forskningsfinansieringen harförändrats mot mer strategiska insatser,t.ex. systembiologi. Det finnsGenerösa anslag till LUVetenskapsrådet beslöt i slutetav förra året att dela utcirka 1,6 miljarder kronor i anslagtill drygt 1000 ansökningar.Sammanlagt hade Vetenskapsrådetfått in 4600 ansökningarvilket innebär atten femtedel av alla som söktefick stöd.Området natur- och teknikvetenskapfick totalt cirka 750 miljonerkronor, medicinsk forskning cirka490 miljoner kronor, humanioraoch samhällsvetenskap nära 200miljoner kronor och utbildningsvetenskapnära 120 miljoner kronor.Lunds universitet fick det störstasammanlagda anslaget på 260 miljonerkronor. Lund ligger på förstaplats i tilldelningen till natur- ochteknikvetenskap, på tredje plats itilldelningen till medicin och humaniora/samhällsvetenskapsamt påfemte plats i tilldelningen till utbildningsvetenskap.I årets utdelning fanns en nybidragsform inom samhällsvetenskapoch humaniora som går underäven en trend att tala om hälsoforskningsnarare än medicinskforskning.En annan internationell trend äratt forskningen inom akademinoch sjukvård samordnas alltmer.Syftet är att snabbare föra överkunskap från laboratorierna till patienterna.Men i Sverige är trendenden motsatta enligt den nyasjukhusdirektören för Karolinskauniversitetssjukhuset, Cecilia SchelinSeidegård. Hon är oroad överatt den kliniska forskningen i sjukvårdenhamnat i kläm under de senasteårens besparingar.Utbildnings- och forskningsministerThomas Östros förklaradeatt medicinsk forskning kommeratt vara ett prioriterat områdenär det finns nya resurser att satsapå forskning. Han betonade att befintligaresurser måste utnyttjaseffektivare.SOLVEIG STÅHLrubriken ”långsiktigt stöd till ledandeforskare”. Avsikten är attstödformen ska garantera ledandeforskare minst femtio procentsforskningstid under sex år. Totaltansökte 53 forskare om stödet och11 stycken fick det beviljat.Vid Lunds universitet har professorni nordiska språk ChristerPlatzack, professorn i kognitionsforskningPeter Gärdenfors ochdocenten i religionshistoria OlleQvarnström beviljats det långsiktigastödet.Vetenskapsrådet belönadeockså 26 excellenta forskare somfick ett extra tillskott utöver övrigaprojektbidrag. Sex av dessaexcellenta forskare finns vid Lundsuniversitet. Dessa är professorn izooekologi Thomas Alerstam,professorn i maskinelement Bo Jacobson,professorn i kemisk fysikVilly Sundström, professorn imedicinsk inflammationsforskningRikard Holmdahl, professorn ineurologi Olle Lindvall samt MichaelSchoenhals som är lektorvid Institutionen för östasiatiskaspråk. Läs mer på www.vr.se18


Stor satsningpå byggforskningGenom ett samarbete mellanFormas och ByggsektornsInnovationsCentrum, BIC, satsarstaten genom Formas 30miljoner kronor per år påbyggforskning. Miljö, förnyelseoch tillväxt står i fokus.Effekter på människors hälsa,miljöpåverkan och resursanvändningi bygg- ochfastighetssektorn är högtprioriterade områden. Tankenär att samarbetet mellanForskningsrådet för miljö,areella näringar och samhällsbyggande(Formas) och (BIC)ska leda till ekonomisk tillväxti byggsektorn, som är enav Sveriges största näringar.Miljö och kretsloppFormas anslår högst 30 miljonerkronor per år för tillämpadforskning med start under2004. Lika mycket förväntasi samfinansiering frånmedverkande parter inombygg- och fastighetssektorn.Utlysningen inriktas framför allt mot följande områden:miljö och kretslopp, energianvändning,processer,informations- och kommunikationsteknik(ICT), byggherrerollen.Samarbete med byggsektornsparter förutsätts liksomett internationellt perspektivi arbetet.Vidare satsar Formas 56miljoner per år under perioden2004 – 2007 på grundläggandeoch behovsmotiveradmiljöforskning. Av dessafördelas 23 miljoner tillekologisk produktion, 10 miljonertill vardera områdenamiljötoxikologi, klimat ochmarin miljö. Tre miljoner anslåstill trädgårdsforskning.Mer information kan gesav: Sture Blomgren, planeringschefFormas, 08-775 4060.HÄNTSTEFAN LOHMANDER, professori ortopedi vid LU, har tilldelats detinternationella forskningspriset”Arthur Steindler ResearchAward”. Priset utdelas vartannat årav den amerikanska föreningenOrthopaedic Research Society tillforskare somlämnat internationelltbetydandebidragtill förståelsenavrörelseorganenssjukdomaroch skador.Stefan Lohmanderleder en forskargrupp ochett forskarnätverk som studerarledsjukdomen artros. Det är ett flervetenskapligtsamarbete som engagerarforskare inom ortopedi, sjukgymnastik,reumatologi, genetik,vårdforskning, radiologi och biokemi.LARS BJÖRCK, professor vid Institutionenför cell- och molekylärbiologihar av regeringen utsetts till nyledamot i styrelsen för Stiftelsen förstrategisk forskning.Förordnandetgällerfrån årsskiftettill och medutgången avår 2005.Stiftelsenför strategiskforskning bildades1994med medelfrån de tidigare löntagarfonderna.Dess ändamål är att stödja naturvetenskaplig,teknisk och medicinskforskning.Lars Björck är född 1949. Hansforskningsområde är samspeletmellan sjukdomsframkallande mikroorganismeroch den infekterademänniskan.SVEN RYDEN-FELT, professoremeritus vidLunds universitet,har tilldelats2003 årssvenska CapitalismAward.Priset utdeladesi en rad länder under decembermånad som en avslutning på enkampanj för kapitalism och frihet.Sven Rydenfelt är idag 93 år gammaloch han fick priset för hans ”60år långa engagemang för ekonomiskoch personlig frihet.”AGNETHABLADH har utsettstill ny rektorför högskolani Kalmar.Hon ersätts avKerstin Eliassonsom blir nystatssekreterarevid Utbildningsdepartementet. KerstinEliasson är för närvarande vetenskapligattaché vid ambassadeni Washington och har tidigare varitdepartementsråd vid Utbildningsdepartementeti sex år.ANNA HULTGÅRDH-NILSSON,docent vid Institutionen för cellochmolekylärbiologi, har fått fortsattförordnande som ledamot avstyrelsen för Stiftelsen för internationaliseringav högre utbildningoch forskning.SCRIPTA JUBILERAR. En avbiblioteksorganisationens äldstaelektroniska tjänster har jubileratoch firats med tårta av sina skötare.Det är Lunds universitets avhandlingsdatabassom går under namnetSCRIPTA och finns på webbadressenwww.lub.lu.se/dissdb/som under julhelgen passerade sin3000e spikning och samtidigt fylldeåtta år.Den elektroniska avhandlingsdatabasenersatte den trycktaScripta Academica Lundensis somkom ut en gång om året.GEOCENTRUM prisas. Lundsstadsbyggnadspris på 30 000 kronorgick till Geocentrums arkitekterPaula Block och Peder Lindblad.I juryns motivering står det attbyggnaden vid Sölvegatan är välavvägd och kompletterar på ettsjälvklart sätt gatans, i denna del,konturlösa gaturumNYE REKTORN vid Stockholmsuniversitet heter Kåre Bremer. Hanåtervänder därmed till det universitetdär han tog sin grundexamenoch där han disputerade i botanikår 1976. År 1989 blev han professori systematisk botanik i Uppsalaoch 2001 huvudsekreterare förämnesrådet naturvetenskap ochteknik vid Vetenskapsrådet. KåreBremer är också ledamot vid Kungligavetenskapsakademin sedan1997.CARL BORREBAECK, professor iimmunteknologividLTH, har valtsin i KungligaIngenjörsvetenskapsakademinförsina bidraginom forskningsamtkommersialisering av akademiskaresultat. Claes Borrebaeck har startatBioInvent International AB samtAlligator Bioscience AB.NYA PROFESSORERAnställning av Mats Lundströmsom adjungerad professor i oftalmologi.Befordran av SusanneIwarsson till professor i arbetsterapi19


INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAPå gångIdeon måste marknadsföra sig bättre.Nya utmaningarväntar Ideon"Åtta utmaningar för Ideon"var rubriken för den rapport,som Thomas Frostberg, chefredaktörför nyhetsbrevetRapidus, presenterade vid ettIdeon-seminarium i mitten avjanuari.Arrangemanget avslutadeforskningsbyns 20-årsjubileum,som i övrigt ägderum förra året.Nystartade företag behöverstöd och rådgivning, menadeThomas Frostberg. Förhoppningenär att det nybildadeInnovationsforum, ettsamarbete mellan Lunds universitet,Teknikbrostiftelsen iLund, Region Skåne ochIdeon Center, ska kunna levaupp till förväntningarna.Det behövs fler mötesplatseroch bättre service inomhela Ideon-området.Marknadsföringen avIdeon behöver förstärkas ochvarumärket vårdas.Ideon behöver också enstrategi för sin fortsatta expansion.Ett särskilt marknadsföringsbolagi samarbetemed storföretagen i Lundskulle öka attraktionskraften.Frostberg menade ocksåatt det gäller för Ideon attfånga upp nya trender, ökasamarbetet mellan företagenoch matcha kompetensenmed samarbetspartners t.ex.på andra sidan sundet.Forskningsbyn bordeockså bli proffs på kvinnligtentreprenörskap. Idag är endast13 procent av Ideonföretagensgrundare kvinnor.CHRISTER HJORTJurist – teologiehedersdoktorTeologiska fakultetskollegiethar utnämnt professorn irättshistoria Kjell-Åke Modéervid Juridiska fakulteten iLund till hedersdoktor vidTeologiska fakulteten. HÄNTProfessor Modéer är en internationelltkänd rättshistoriker varsmångsidiga arbete också präglas avdjupa insikter i förbindelserna mellanrättens teori och praxis å enasidan och kristendomens och ävenislams historia och teologiska tänkandeå den andra.Han har också i flera år samarbetatmed forskare i kyrkohistoria,kyrkovetenskap och islamologi vidCentrum för teologi och religionsvetenskap.Kjell-Åke Modéer har även varitprorektor vid Lunds universitet ocharbetade mycket för datoriseringenav universitetet i början av 80-talet.Samhällsvetenskaputsåg tre doktorerSamhällsvetenskapliga fakultetenhar utsett tre nya hedersdoktorer.Det är författaren och filmarenLasse Berg, affärsmannen OlofStenhammar och Ronald D Lee,professor i eknomisk demografi vidUniversity of California.SPELADE ALLAN?Allan Larsson, LU:s nye styrelseordförande,föreföll dock genuintintresserad, då han avsatte en helvecka för att sätta sig in i verksamhetenoch prya vid universitetet. Allan”Ladd” Larsson hade laddatupp med flera skarpa förslag förstyrelsearbetet, som ska förstärkaexcellensen i olika avseenden.Internutbildning?Universitetet vill nu erbjuda distansutbildningtill studieintresseradepersoner, som för tillfället är föremålför kriminalvårdens ansvar ochomsorg.Göran Bexell avtackar LON.LU-veteranvidare till VäxjöFråga Lund är ett känt TV-program,men innanför universitetsadministrationensväggarhar Fråga LON kommit att bliett minst lika känt begrepp.LON, eller Lars Olof Nilsson, somuniversitetets förre planeringschefegentligen heter, har efter 35 årlämnat Lunds universitet – för att bliuniversitetsdirektör i Växjö.Den långa lundakarriären börjadevid Historiska institutionen.– Jag skulle bli lärare som allaandra, men plötsligt fanns inga lärartjänsteratt söka, berättar LONsom istället började forska.Men det blev ingen doktorsexamenheller. Fackligt engagemangledde till kontakter med universitetsadministrationenoch en dagringde byråchefen David Stormoch frågade om LON ville bli amanuenspå Utbildningsbyrån.Väl inne i universitetsadministrationenerbjöd universitetsdirektörStig Hammar honom en tjänstsom byråsekreterare på LTH.– Han skickade mig till en platssom jag inte ens visste existerade,säger LON, och medger att det varmed tunga steg som han i januari1973 vandrade genom snömoddenupp till LTH där han möttes av ”oerhörtfientliga damer”.– De ville inte tillhöra Lunds universitetoch såg mig som en utsändlakej som skulle ersätta deras tidigarechef.Damernas fientlighet avtogsnart och Lars Olof Nilsson stannadevid LTH i 19 år. Under den tidengjordes ett försök att slå sammanden naturvetenskapliga medden tekniska fakulteten.– Resultatet blev inte så bra,men jag tycker ändå inte att det varfeltänkt, säger LON i efterhand.1992 återvände han till universitetetscentraladministration, försttill Utredningsenheten och senaretill den nybildade Planeringsenhetensom han varit chef för sedanår 2001.LON tycker att det har varit roligtatt arbeta vid Lunds universitet.– Här finns en anda av att vi intealltid måste vara absolut följsammatill alla slags påfund, säger han.ULRIKA OREDSSONOsså vi på sladdenEn knäckfråga i sammanhangethur denna studerandekategoriska få tillgång tillinternet, vilket är en förutsättningför att kunna delta i LU:sdistansstudier. Utan internetingen internutbildning!Och man kan ju förstå att detinte är meningen att en internhur som helst ska kunna hämtahem en fil utifrån.I pressen noteras nu att denfd socialsekreterare som dömtsför att ha lurat Perstorps kommunpå miljonbelopp, ska börjaläsa juridik vid universitetet. Perstorphör ju till de Skånekommunersom har låg övergång till högskolestudier.Sett i detta perspektiv ärdet ett positivt initiativ, förutom attdet bidrar till en breddad rekryteringoch mångfald vid juristutbildningen.PS. Arbetet med universitetets upphandlingav varor och tjänster kräveralltmer tid och resurser. Blandingångna sk ramavtal kan noterasett med en cykelaffär i Lund och ettkakavtal med ett större konditoribeläget vid ett av stadens mest berömdasalutorg.20


▲Debattören och etikern Ann Heberlein:Ingen plikt attförlåtaDen som följt Sydsvenskans kultursida det senasteåret har knappast kunnat undgå ”Ann Heberlein,doktorand i etik”. Hon står som författare tillen lång rad texter om allt från aparta konstinstallationertill antisemitism, ätstörningar och våldtäkter.Gemensamt för alla inlägg är att de på olika sätthandlar om etik, övergrepp och människans värde.Det är områden som ligger Ann Heberlein varmt omhjärtat, och som dessutom har beröring med hennesavhandlingsarbete. Detta handlar om förlåtelse, etttema som också väcker hennes personliga engagemang.– För att orka hålla på med något så länge somman gör med en avhandling, så måste man vara personligtengagerad, menar hon.Avhandlingens kärna är en beskrivning av fenomenetförlåtelse från olika aspekter. Ann Heberlein haranvänt sig av inte bara filosofiska och teologiska texter,utan också av skönlitteratur (romaner av bl.a. JM Coetzee, Ian McEwan och Christine Falkenland)och en sångtext (Alanis Morrissette). Hon vill ringain och beskriva olika betydelser av begreppet förlåtaoch förlåtelse.Att vi alla redan tror oss veta vad förlåtelse innebärgör egentligen inte saken lättare. Redan i vardagligasammanhang visar sig begreppet nämligen väldigtmångsidigt. Att vägra att förlåta kan vara detsammasom att fastna i hat och bitterhet, men kan iandra fall betyda att behålla ett kraftfullt vapen. Attförlåta kan ge en känsla av välbefinnande, men kani andra fall innebära att sänka sin egen självrespekt.Ann Heberlein hemma på Österlen.IX


▲Vänstra bilden:Ann Heberlein meddottern Hanna somkom oplanerat mittunder avhandlingsarbetet.Högra bilden:Ann Heberleinjobbar mest med sinavhandling hemmapå den avstyckadegården på Österlen.Förlåtelse kan dessutom beröra både enskildapersoner och grupper, och både nutid och historisktid. Ett svenskt exempel är när AkademiskaFöreningen i Lund för inte så länge sedan bad omförlåtelse för sin vägran att på 40-talet ta emot engrupp judiska läkare som ville fly till Sverige.Att förlåta anses nästan alltid positivt. Man skaförlåta en syndare, säger kyrkan; man ska förlåtaför att kunna gå vidare, heter det i andra sammanhang.Självkänslan viktigastMen är det verkligen så givet? Nej, menar AnnHeberlein för sin del. Hon tycker inte att det ärsjälvklart att riktigt svåra övergrepp ska förlåtas.En kvinna som misshandlats av sin man bordet.ex. inte känna sig pressad att förlåta mannen tillpriset av sin egen självkänsla.– Ett annat exempel som jag mött är en frikyrkligflicka som hade blivit våldtagen. Hon plågadessvårt inte bara av våldtäkten, utan också avatt känna Guds plikt att förlåta gärningsmannen,säger Ann Heberlein.En Gud med sådana krav vill hon inte själv tropå.– Gud kan ge oss kraft att förlåta. Men Gudkan också se vad vi går igenom, och förstå om vii vissa fall inte orkar göra det. I sådana fall kanvi överlåta förlåtelsen till Gud, hoppas hon.Ann Heberlein har haft både yrkesmässiga ochpersonliga skäl till att ägna sig åt dessa svåra frågor.Hon har nämligen själv en gång blivit våldtagen.Det var länge sedan, men händelsen förstördemer än ett år av hennes liv och de själsligaärren sitter ännu kvar.Om detta har hon skrivit i en av sina tidningsartiklar,där hon beskriver våldtäktens följder påett sätt som både är personligt, tappert och självutlämnande.Man förstår också att ärret fortfarandesmärtar. Ändå kändes det viktigt för henneatt berätta.– Det är vanligt att våldtäktsoffer gömmer sigoch känner skam, även om det inte är de somborde skämmas. Jag har skämts i många år, mennu vill jag inte göra det mer! säger hon.Ingen särskild sortHon ville också visa att de som råkar ut för envåldtäkt inte är en särskild typ av kvinnor.”Vi blir våldtagna i våra hem, på gatan, i tvättstugan.Vi är lärare, poliser, kassörskor. Vi ärnågons dotter, mamma, älskade. Vi är inte ensärskild sort,” skriver hon i artikeln.”Därför ber jag dig: du måste förstå att det härmåste få ett slut. Vi måste prata om våldtäkter –med våra barn, i skolan, i kyrkan, i idrottsföreningaroch scoutförbund. Överallt där barn ochungdomar finns. Annars tar det aldrig slut”.Med sina inlägg, och även med sin nyutkomnalärobok i sexualetik för blivande lärare ochpräster, vill Ann Heberlein väcka debatt och fåmänniskor att tänka efter. Hon har också fåttmånga reaktioner. Inte inom universitetet – där ärdet snarare avsaknaden av reaktioner som låtit sigX


märkas – utan i form av brev och telefonsamtalfrån läsare.De många tidningsartiklarna har i huvudsaktillkommit under Ann Heberleins senaste föräldraledighet.Det var också indirekt den lilla dotternFanny som fick henne att skriva sitt första inlägg.Detta handlade om en uppmärksammad våldtäktpå en ung flicka i Ystad, där det sågs som förmildrandeatt flickan frivilligt följt med de pojkar avvilka hon senare våldtogs.– Hon följde med dem för att hon var bekantmed dem. Ska detta räknas som en nackdel förhenne och en ursäkt för förövarna? Ska jag läraFanny att aldrig bli bekant med pojkar, eftersomalla pojkar är potentiella våldtäktsmän? undrarAnn Heberlein upprört.Diskuterar med sönernaHon har också två söner på nio och tio år. Frågorom rättvisor och orättvisor, kön, makt ochförlåtelse – både i större sammanhang, och närdet gäller så enkla saker som utspilld mjölk ochbarngräl vid matbordet – kommer därför ofta uppi familjens vardag.Familjen flyttade för ett par år sedan från Lundtill Österlen, där Anns make Magnus är präst iHammenhög och Stiby. Själv sjunger hon i kyrkokören,men har annars inte åtagit sig några traditionellaprästfruplikter. Att vara trebarnsmor,forskare och skribent är mycket nog.På familjens avstyckade gård finns får, höns,hundar och kattor, men däremot inte den förstpåtänkta hästen.– Det blev en baby i stället – och tiden räckerinte till bådadera! säger hon.Fanny kom oplanerat mitt under avhandlingsarbetet,så Ann Heberleins hästdrömmar får väntanågra år.Jobbar mest hemmaHon har inget emot de långa pendlingsavstånden.Dels njuter hon av den ensamma tystnaden i bilen,dels är det inte så ofta hon gör resan till Lund.Huvudarbetsplatsen finns i hemmet på Österlen,vilket hennes ganska kala och boklösa arbetsrumpå Teologicum vittnar om.Enda nackdelen med hemmaskrivandet är attmakens församlingsbor kan ha svårt att dra gränsenmellan hennes arbetstid och hennes fritid.Men det har Ann Heberlein å andra sidan ocksåsjälv. I hennes liv flyter det personliga och det arbetsmässigaständigt samman, både när det gällertiden och engagemanget.TEXT: INGELA BJÖRCKFOTO: KENNET RUONA”Ska jag läraFanny attaldrig blibekant medpojkar, eftersomallapojkar ärpotentiellavåldtäktsmän?”AnnonsXI


Hur styrs styrelserna?Skandia-affären ger styrelseforskare nya uppslagStyrelseforskaren ClaesSvensson tycker att manutbildar blivande ekonomerför lite i övergripandestyrning av företag.FOTO: KENNET RUONA.XIIVad händer med forskningen då praktiken drariväg från teorierna? Som i Skandia-affären dåen till synes kompetent styrelse plötsligt blir ettlättlurat byte för giriga chefer som var gårdagensansvarsfulla och duktiga företagsledare.Eller blev man kanske inte lurad och var är dåmoralen i det svenska näringslivet? Har möjligenlandets ekonomutbildningar ett visst ansvar– det är ju här som direktörerna utbildas.Direktörer som sedan blir ledamöter i varandrasstyrelser...På Företagsekonomiska institutionen finns enforskargrupp som arbetar med övergripande styrningav företag, corporate governance, dvs. relationenmellan företagsledning, ägare och styrelse.Blev styrelseforskarna tagna på sängen avSkandia?– Vi blev både överraskade och lite beklämda,säger professor Claes Svensson som menar att detbehövs mer av hans ämne, både i grundutbildningenoch i samhällsdebatten.– Det talas för lite om ägarstyrning och villkorenoch kraven på styrelsearbete. Och det finnsinga utbildningsblock som handlar om corporategovernance i ekonomprogrammet. Det är en brist!Däremot deltar Claes Svensson och hans kollegaMatts Kärreman i Stiftelsen EFL och vidareutbildardet skånska näringslivet i just styrelsefrågor.– Det är efterfrågan på moral- och etikinslag ochvi lägger stor vikt vid de frågorna, säger han.Som svar på frågan om det finns något inomstyrelseforskningen som kan förklara det somskett inom Skandia och den allmänna utvecklingenmot ökad girighet i näringslivet, berättar ClaesSvensson om den s k Agency-teorin. Den är centralinom corporate governance och utgår ifrånatt företagsledare arbetar utifrån ett egenintresse,de vill ha makt och är ute efter stora och snabbabelöningar. Ägarna vill att företagsledningen skatjäna pengar åt dem, även på längre sikt, och styrelsenär till för att ägarna ska få bättre kontrollpå företagsledningen. Ledningens och ägarnas intressenär inte förenliga.Men i Skandia har styrelsens kontrollfunktionbrustit – eller?– Vi sitter på åskådarplats när det gäller Skandiamen det ser onekligen ut så. Aktiebolagslagenlägger mycket stor vikt vid just styrelsens kontrollfunktionsom i detta fallet verkar ha slagit tillalldeles för sent.Skärpa rutinerFör att undvika sådana här situationer bör manvara noggrannare med styrelsearbetet, kanskeskärpa rutinerna och se närmare på styrelseledamöternasolika kompetenser och tydliggöra derasplikter, menar Claes Svensson. Han tror att detblir en skärpning och berättar om den internationelladiskussion som är på gång efter alla företagsskandaleri England och USA.– Man funderar på att utvärdera styrelser. Det


är särskilt pensionsfonder och försäkringsbolagsom diskuterar detta med utgångspunkt frånbland annat bonussystem.En annan fråga är vem som ska sitta i styrelser,om det är lämpligt att exempelvis universitetsanställdagör det. LUs före detta rektor Boel Flodgrensitter i den kritiserade Skandia-styrelsen sedanflera år tillbaka, dvs. även när hon var rektor.LUs nuvarande rektor Göran Bexell säger i enintervju på sidan 2 i Insidorna att han inte vill tastyrelseuppdrag i företag eller banker eftersomhan inte vill att Lunds universitet ska kopplasihop med ett enskilt företag. Enligt lagen om offentliganställning, LOA, är det inte tillåtet för arbetstagarei offentlig tjänst att ha bisysslor somkan skada myndighetens anseende. Claes Svenssonvill inte uttala sig om enskilda fall, men anserallmänt att universitetsanställda ska ha en kritiskhållning och hög integritet. Om han självskulle erbjudas ett styrelseuppdrag i ett enskiltföretag skulle han tacka nej.– Vi sitter inne med en del konfidentiell informationfrån våra vetenskapliga undersökningarav svenska bolagsstyrelser och tycker inte att detskulle vara förenligt med egna styrelseuppdrag.Claes Svensson menar dock att universitetsanställdakan ha en särskild kompetens som det aktuellaföretaget efterfrågar. Då kan det finnas anledningatt överväga styrelseuppdrag, tycker han.Skandia-affären leder kanske inte till nyaforskningsområden men väcker i alla fall nyaforskningsfrågor.– Vi ser det som extra angeläget att fortsättavåra undersökningar av svenska börsbolags styrelser,säger Claes Svensson.Vill inte bli intervjuadEn förbindelsegång mellan byggnaderna på Ekonomihögskolanleder från Företagsekonomiskainstitutionen över Nationalekonomiska ner tillInstitutionen för handelsrätt där Boel Flodgrenhar sin professur. Hon vill inte bli intervjuad iLUM om Skandia så länge rättsprocessen motföretaget pågår.– Därefter uttalar jag mig gärna, drar slutsatseroch reflekterar utifrån då klarlagda fakta, säger hon.Hennes kollega och prefekt, professor Per Samuelsson,är dock tillgänglig för frågor. Inom handelsrättforskar man just om lagstiftningen somreglerar kapitalmarknaderna. Per Samuelssonsreaktion på Skandia är pragmatisk.– Vi har sett detta förr. Och varför skulle näringslivetsfolk vara bättre än andra?Han menar dock att aktiebolagslagen minskareffekterna av sådana här affärer, och tycker attgällande lagstiftning fungerar tillfredsställande.– I stort sett. Det är en svår balansgång. Lagenmåste ge stort handlingsutrymme för att affärsverksamhetska kunna utvecklas. En företagsledningkan inte arbeta framgångsrikt om den harständiga hot om skadestånd över sig eller alltfördetaljerade regler.Istället för att skärpa lagstiftningen kan man ide fall som rör bonusprogram låta bolagsstämmanfatta beslut om vilka belöningssystem somska tillämpas, menar Per Samuelsson.Skandia-affären är ett tacksamt exempel att taupp i undervisningen.– Jag har under senare tid haft ovanligt mångalivgivande aktuella fall att använda mig av i minundervisning, även Systembolaget. Det handlarom vikten av att reflektera och vara vaksam.Per Samuelsson berättar att en fempoängskursi företagsetik ur ett juridiskt perspektiv är på gångvid hans institution. Den ska erbjudas alla ekonomstudenteroch troligen starta redan i höst.Tappar förtroendetFrån Institutionen för handelsrätt är det inte långttill gula villan där studentkåren Lundaekonomernahuserar. Här finns vice ordförande Sara Johanssonsom är ansvarig för utbildningsfrågoroch sitter bl.a. med i Ekonomihögskolans kvalitetsråd.Hur ser studenterna på alla affärer inom sinblivande arbetsmarknad?– Det är inte så kul, erkänner Sara. Det är tråkigtnär kända personer är inblandade. Man tapparförtroendet för dem.Studenterna diskuterar affärerna sinsemellanoch även i formella organ som Kvalitetsrådet.– Vi har ett seminarium på gång nu som heter”Demokratins väktare” som tar upp frågor kringmoral och etik.Men inte mycket av dessa frågor finns med igrundutbildningen.– Därför välkomnar vi verkligen den fempoängskursi företagsetik som nu snart ska erbjudasekonomstudenterna.Sara Johansson har inte direkt saknat moralochetikaspekten i utbildningen, men tycker i efterhandatt det hade varit bra med praktikfallkring etiska problem redan på A- och B-nivån.– Jag såg till min glädje att etik nu finns medsom tema för uppsatser på C-nivån.Men höstens affärer avskräcker nog inte ungdomarfrån att utbilda sig till ekonomer, tror Sara.– Visst är det tråkigt, men den här typen avaffärer dyker ju upp lite överallt, även inom andrayrkeskategorier.MARIA LINDHFOTNOT: Konsumentverket har meddelat att man inte längrevill ha någon styrelseledamot i Skandia för egen räkningeftersom verket inte vill kopplas ihop med företaget. BoelFlodgren som är Konsumentverkets ledamot har ocksåmeddelat att hon inte längre vill sitta i Skandias styrelse.Per Samuelsson berättaratt en fempoängskurs iföretagsetik ur ettjuridiskt perspektiv är pågång på Institutionen förhandelsrätt. FOTO: MARIALINDH.Studenten Sara Johanssontycker inte att hon har fåttsärskilt mycket utbildning imoral- och etikfrågor.FOTO: MARIA LINDH.XIII


Astronomy BC(Before Computers)Observatoriet vid Svanegatan1867. Här fanns Astronomiskainstitutionen fram till 2001.Ett kartotekblad frånLund General Catalogue,en planerad generalkatalogöver 40 000 galaxeroch stjärnhopar.XIVHur klarade man sig utan datorer för bara någradecennier sedan? Om detta finns anledning attfundera när man läser Lunds UniversitetshistoriskaSällskaps årsbok 2003 som handlar om astronomin.Hur kunde t.ex. astronomerna hållaordning på den myllrande stjärnhimlen? Det fickgå med hjälp av enorma kortregister, hårt arbetanderäknebiträden och en och annan fiffiginnovation. I takt med att astronomernas vetenskapligaambitioner växte åren före datorernasintåg krävdes extraordinära lösningar.Följ med LUM till denna kritiska epok: till AstronomyBC – Before Computers.Den första lundaastronom som använde sig avdatorer var en kvinna: Ingrid Torgård. Hon disputerade1956 på en avhandling om hur stjärnorrör sig i galaxer. Vid denna tid visste man hur dentotala massan kunde fördela sig i en galax men attberäkna hur enskilda stjärnor borde röra sig varen komplicerad uppgift. Ingrid Torgård fick tillståndatt använda Sveriges första dator, MatematiknämndensBESK.Det skulle dröja till omkring 1970innan Astronomiska institutionen fickegna datorer. Redan 1941 hade en annanastronom brottats med liknandeproblem som Torgård. Han hette ErikHolmberg och simulerade med hjälpav flyttbara glödlampor hur stjärnorpåverkade varandra.Holmberg ville veta hur galaxerkan fånga in varandra och bildadubbelgalaxer, trippelgalaxer osv.Då är det nödvändigt att förstå samspeletmellan enskilda stjärnor i degalaxer som kommer tillräckligtnära varandra. Gravitationen mellantvå stjärnor är lätt att beräkna,men hur beräknar man gravitationskrafternanär man har fleramiljarder stjärnor att ta hänsyntill? Det skulle ha varit en krävandeuppgift även för en modernsuperdator.Holmberg löste problemet elegant. Han utgickfrån det faktum att ljusets intensitet avtar medkvadraten på avståndet till ljuskällan – sammaförhållande råder när det gäller gravitation. SåHolmberg konstruerade en ”analogmaskin” med74 elektriska glödlampor som kunde flyttas framoch tillbaka på ett rutmönstrat underlag om 3 x4 meter. Lamporna hade specialtillverkats av Lumafabrikeni Stockholm. Med högre spänningfick man större ljusstyrka vilket alltså motsvaradestjärnor med större massa och större gravitation.Holmberg kunde beräkna den gravitationsom verkade på en enskild stjärna genom att tabort motsvarande glödlampa och placera en fotocelli dess ställe.– Av all den forskning som gjorts här vid Astronomiskainstitutionen är förmodligen Holmbergsarbete det mest citerade genom tiderna. Dethar blivit legendariskt. Många berättar nämligengärna om det i förordet till moderna vetenskapligauppsatser där astronomiska datormodeller ingår,säger astronomidocenten Ingemar Lundström.Räknebiträdenas epokAnnars sköttes många beräkningar på institutionenvid Svanegatan av en avdelning benämndRäknebyrån. Den bestod av kvinnliga räknebiträdenutrustade med räknesnurror. Behovet av ökadberäkningskapacitet insågs redan av astronomiprofessornCarl Vilhelm Ludvig Charlier som i enansökan 1908 skrev: ”Lyckligtvis möjliggör densenare tidens upptäckt av praktiska räknemaskineranvändandet av relativt billig arbetskraft –fruntimmer med vanlig skolunderbyggnad samtanlag för numeriska beräkningar kunna utföra enstor del av det erforderliga arbetet”.Räknebyrån fanns kvar ända fram till 1970-talet och därför finns det ännu verksamma astronomersom minns den väl. Så berättar t.ex. professorArne Ardeberg:– Räknebiträdena satt runt ett stort bord medtravar av stjärnkataloger och böcker. Det var ocksådet ställe där posten delades ut. Damerna letadei kataloger, gjorde beräkningar och ritade ävendiagram; det fanns ett rejält ritbord i rummet.


Räknebyrån upptog större delen av räknehuset som byggdes 1912.– I många år leddes byrån av en mycket bestämddam som hette Ingeborg Olsson. Hennevågade inte ens prefekten sätta sig upp mot.Ett av de räknebiträden över vilken Ingeborg Olssonsvaksamma blickar spelade är institutionensnuvarande högskolesekreterare Herta Nilsson.– Jag hade realexamen och några års arbetserfarenhetsom kontorist när jag flyttade till Lundoch blev anställd som räknebiträde 1960. Jaglockades av jobbet för jag tyckte det var kul attsitta och räkna. I själva verket var också arbetsuppgifternarätt varierade. Det kunde t.ex. kommanågra glasplåtar med spektrograf från Sydafrikaeller Australien och man fick uppgiften attgöra mätningar på dessa. Vi visste vad det helagick ut på, och det gjorde uppgifterna roliga ochmeningsfulla, minns Herta Nilsson.Kärvande räknesnurrorRäknesnurrorna användes fram till genombrottetför datorerna. Arne Ardeberg har blandade känslorinför dessa hjälpmedel.– Ju fler sifferkolumner de opererade med julättare kunde de hänga upp sig. Jag hade en räknesnurramed 18 siffror och det var ett h-e när denkärvade. Framför allt hände det vid divisioner. Dåvevade man nämligen baklänges och kunde intelägga samma kraft i hela rörelsen, berättar professorArdeberg.Det blev inte bättre när den elektriska räknesnurrankom.– Den förde ett förfärligt oväsen. I dag skulleman inte ha accepterat en sådan ljudnivå. Ochäven elektriska snurror kunde hänga sig. Det brukadehjälpa om man lyfte den och släppte den ibordet, säger Herta Nilsson.Det som i sinom tid skulle lagras i databaserfick mödosamt präntas på katalogkort. Enligtprofessor Knut Lundmark ska det 1937 ha funnitsett hundratal kortregister och kartotek på institutioneninnehållande kanske en halv miljonkort. Det var nödvändigt att göra en katalog överalla dessa register för att undvika dubbelarbete.KortkaosSjälv drev Lundmark ett projekt med det pampiganamnet LGC Lund General Catalogue där40 000 galaxer och stjärnhopar skulle registreras.Men strömmen av astronomiska data och observationerökade lavinartat och LGC blev ohjälpligtefter. Efter Knut Lundmarks död stod det ochsamlade damm i institutionens källare. Källarenöversvämmades 1999, sedan en pump slutat attfungera och kartoteket fick omfattande skador.Lundmark låg också bakom det berömda panoramatöver Vintergatan som blivit något av en symbolför lundaastronomin. Det var svårt att sammanfogaalla de foton som fanns över Vintergatanutan skarvar och förvrängningar i projektionen.Det som i dag skulle ha gjorts med dator och skrivaregjordes för hand 1953–55! KonstnärsparetTatjana och Martin Kesküla målade med fotografiernasom förlagor. För att varje stjärna skulle geett levande intryck måste man omge den med mikroskopiskapunkter som gjorde den diffus. Arbetetpågick i två år och krävde 3 000 arbetstimmar.År 1970 blev datorn hjälpmedel i den astronomiskaforskningen i Lund. Då togs ASTOL (ASTronomernaOrakel i Lund) i bruk, en anläggningför bearbetning av astronomiska bilder.GÖRAN FRANKELAstronomiska institutionensnuvarande högskolesekreterareHerta Nilsson anställdes somräknebiträde 1960. Här med enräknesnurra från den tiden.FOTO: GÖRAN FRANKEL.FOTNOT: En del avmaterialet till denna artikelkommer från LundsUniversitetshistoriskaSällskaps årsbok 2003:Lundaögon mot rymden.Den som vill läsa mer kanskaffa boken på Astronomiskainstitutionen eller hosLunds UniversitetshistoriskaSällskap.XV


FOTO: PETRA FRANCKE.Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundXVIHallå!… professor Bo Jakobsson på Avdelningenför kärnfysik, som tillhör den s.k. tungjonfysikgruppensom har fått ett anslagfrån Knut och Alice Wallenbergs Stiftelsepå 1,5 miljoner kronor för vidareutvecklingav kärnfysikaliska experiment.I ljuset av vad storskalig internationell fysikforskningkostar låter det ändå som en rätt blygsamfickpeng…?– Förvisso, men anslaget är bara avsett för att flyttaoch uppgradera redan befintligt utrustning. Dethandlar om detektorsystemet CHICSi som finnsi den s k CELSIUS-acceleratorn i Uppsala. Denstängs av 2005 och då överförs CHICSi och ettspeciellt gasjet-strålmål till GSI – Gesellschaft fürSchwerIonenforschung – i tyska Darmstadt. Helautrustningen är värderad till ca 30 miljoner kronor,vilket Wallenbergstiftelsen i hög grad bidragittill tidigare.Vad är CHICSi för något?– Det är ett detektorsystem. I CELSIUS har vit.ex. gjort experiment för att identifiera alla deprodukter som uppstår när atomkärnor av neonkolliderar med argon inne i acceleratorringen. Detgår till så att neonkärnor injiceras i ringen där deförst cirkulerar accelereras till sluthastighet ochsedan får cirkulera så där en hundra miljonervarv. För varje varv passerar de en tunn stråle avargongas som skjuts in vinkelrätt mot neonstrålen.CHICSi registrerar vad som händer i kollisionerna.Systemet består av totalt 2000 detektorerfördelade på 540 ”teleskop”. Ett teleskopbestår av tre sensorer som identifierar partikelneller kärnfragmentet och mäter dess utsändningsvinkeloch energi.CHICSi sitter alltså nära kollisionszonen?– Inte bara det. Till skillnad från de flesta andradetektorsystem sitter den inte utanpå ringen utaninne i denna. Det betyder större känslighet i mätningarna,men också vissa tekniska problem eftersomsensorer och elektronik utsätts för storapåfrestningar.Hur ska detta system användas i Darmstadt?– Det finns långt framskridna planer på att byggaom GSI till ett nytt europeiskt forskningscentrumför forskning kring tunga atomkärnor ochantiprotoner. Kostnaden för detta beräknas till casex miljarder SEK, och tyskarna hoppas att åtminstone25 procent av denna kostnad ska täckasav andra europeiska nationer.Det här är ju grundforskning. Går det att ringa inett större sammanhang där denna forskning hörhemma?–Tyskarna trycker på att mycket av forskningeni det nya GSI kommer att ha astrofysikaliska tilllämpningar.Astrofysikerna behöver laboratorierdär man kan studera extrema materie- och energitillståndsom finns t.ex. i supernovor och neutronstjärnoroch kring svarta hål. Man påpekarofta att man genom kombinationen av atomkärnestrålaroch antiprotonstrålar kan studera bådequark matter och dark matter, dvs. den okändamateria som uppstod kort efter Big Bang respektiveden materia som i dag kanske utgör en stordel av universums massa.Är det svårt att få pengar till kärnfysik?– Ja, definitivt. Det finns områden inom tillämpadkärnfysik – bl.a. i Lund – som klarar sig bra, menför den grundläggande kärnfysiken har situationenradikalt försämrats de senaste tio åren medkraftiga reduceringar såväl lokalt (fakultetsanslag)som nationellt (forskningsrådsanslag) Menfrån båda håll prioriterar man i allt högre gradforskning vid internationella frontlinjeanläggningaroch GSI kommer definitivt att bli en sådananläggning. Det inger ett visst hopp.GÖRAN FRANKEL

More magazines by this user
Similar magazines