LUM nr 1 - 30 januari (PDF 4 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

ttas universitetshuset som en bärare avoch historiska värden eller framstår detnärmast musealt objekt? Thomas Hellofessori arkitektur föreslår att man skaet med studenter. Han har en vision avka 3 000 kvadratmetrarna skulle kunnaförvandlas till en framtidsverkstad förLunds universitet.Gästkrönikand studenter!sedan var fullt av liv. Då huseradeKonstvetenskap på tredje våningen ochstudenterna flockades på galleriet utanförföreläsningssalarna på plan två.UNIVERSITETSHUSET, som är universitetets,och kanske också Lunds hjärta,var då i bruk på ett sätt som befolkadebåde byggnaden och platsen framför.Idag är båda ödsliga. Att huset tömts påundervisning väcker frågan om dessframtid. En plats för administration –med fem meters takhöjd i kontorsmodulerna?Eller ska dess historiska ochsymboliska roll tas på allvar – och salarnafyllas för kunskapsutbyte?I universitetets Strategisk plan 2002-2006 betonas återkommande behovetav gränsöverskridande. Tvärvetenskapefterlyses i både grundutbildning ochforskning. För att uppfylla målet måstenya mötesplatser etableras. Och då stigeruniversitetshuset – så stort, så centralt,så tomt – fram för min inre syn. Jagfår en vision av hur dess c:a 3 000 kvmskulle kunna användas: – ett slags ”LU:sframtidsverkstad”.VAD SOM KRÄVS ÄR en medvetensatsning att förlägga områdes- ochämnesövergripande kurser dit. Lokalerfinns; från ateljé under glastak till verkstäderi källaren. Och kommunikationsytorsom kan fungera som pausrum:atriet, galleriet, trapporna. Vad somockså krävs är en medveten satsning attgöra huset till en informell mötesplats.Alla vet att mötesplatser kräver fika-Studentskan känner sig hemma i ett universitetshus där hon möter studenter från alla ämnen på tvärvetenskapligaseminarier. Esoteriska fakultetsmadamer, numera åtta till antalet, vakar över henne.ILLUSTRATION: AINUR ELMGREN.möjligheter för att fungera. Har Pelarsalenspelat ut sin roll som representationslokal?Kan det fräscha Biskopshusetta över? Då kan Pelarsalen bliuniversitetets nya tidskrifts-, internetochsamrådscafé. Eller övre galleriet –det har plats för många bord och atrietsekande spökklocka skulle få konkurrensav cafésorl och tidningsprassel. Serveringkunde ske från en av flyglarna ochi fint väder kunde de franska fönstrenstå öppna mot Universitetsplatsen.Skulle det få byggnaden att leva igen ochskulle Universitetsplatsen åter korsas avstudenter?KLART ÄR ATT EN vitalisering barakan ske med ökad studentnärvaro. Bådehus och förplats har kapacitet att varauniversitetets centrum och knutpunkt.Men för att återerövra den rollen krävsockså en helhetsplan för stadsområdetsolika rum. Man måste återupprättaSandgatans gränser – denna medeltidagata som nu rinner ut i en obestämdsandöken. Man måste markera det ursprungligaHårlemanska Lundagård ochfå fason på Tegnérsplatsen. Man måstevårda detaljer, t.ex. lägga samma sortsgrus på Universitetsplatsens olika golvnivåer– inte som i dag en oskön mix påramperna. För, precis som inne iUniversitetshuset, är det respekt fördessa historiska miljöer som ger en modernitetför vår samtid – självklart inkluderandeoch simultan i tid och rum.THOMAS HELLQUISTADJ PROFESSOR I ARKITEKTUR11