LUM nr 1 - 30 januari (PDF 4 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

www4.lu.se
  • No tags were found...

LUM nr 1 - 30 januari (PDF 4 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Bättre samarbete på Matematikcentrum2003 var ett turbulent år på Matematikcentrummen nu tycks det bråket ha blivithistoria och man börjar se framtidenan med en viss tillförsikt. Åtminstoneom man får tro den nye prefekten MagnusFontes som tillträdde under hösten.tematik liksom tidigare skulle vara uppdelati två avdelningar men att dessa delvisskulle vara fakultetsövergripande.Matematik skulle också få en gemensamnämnd för grundutbildningen.– Någon omorganisation har integjorts utan vi försöker förbättra arbetsmiljöninom nuvarande organisation.Jag tycker att stämningen är på väg attförbättras, säger Magnus Fontes.Olika kulturerHan håller med om att kulturerna påden naturvetenskapliga och tekniska fakultetenär olika. Själv kommer hanfrån Matematik LTH men känner sighemmastadd i båda kulturerna.– De problem vi har haft är inteovanliga i akademiska miljöer. Det finnsen mängd individualister som i stor utsträckningstyr sitt eget arbete och manhar som prefekt inte riktigt samma uppgiftsom en chef i näringslivet. Manmåste lära sig att lyssna åt alla håll, påanställda och på fakultetsledningen ochkunna jämka stridande viljor. Vi har desenaste 10–15 åren upplevt professorsreformenoch doktorandreformen ochanpassningen till sådant sker inte utanpåfrestningar. Och det blir inte bättre avdet kärva ekonomiska klimatet.Rent konkret har informationsspridningenförbättrats på Matematikcentrum.Prefekt och avdelningscheferträffas regelbundet; tidigare var sådanasammanträden inte lika formaliserade.– Det är viktigt att fler blir delaktigai beslutsprocesserna. Då är det lättare attförstå varför man fattade det ena ellerandra beslutet, menar Magnus Fontes.GÖRAN FRANKELOekonomiskt men bra medmedicinsk forskarutbildning– Livslönemässigt ett klart bakslag. Såvärderar en läkare sin forskarutbildningi en stor enkätundersökning som gjortsinom Medicinska fakulteten.Men trots dålig ekonomisk kompensationär de flesta nöjda med att ha utbildatsig.Hela 75 procent av alla medicinare somavslutat forskarutbildningen vid Lundsuniversitet mellan åren 1992 och 2001har deltagit i undersökningen som utförtsav Enheten för medicinsk pedagogikpå uppdrag av forskarutbildningskommittén.– Sammantaget har en stor andel avde tillfrågade varit nöjda med sin utbildningoch arbetslösheten bland de disputeradeär mycket låg, säger GöranThomé, en av utredarna.Huvuddelen av de disputerade, 70procent, har gått läkarprogrammet, menandelen doktorander med annan bakgrundökar stadigt.Många doktorerar på deltid. Närmare60 procent går forskarutbildningenvid sidan om annat arbete ochdetta gäller framför allt för läkare.Mediantiden för en deltidsdoktorand ärsex år och för en heltidsdoktorand fem.Lönar sig inteMånga läkare anser att forskarutbildningeninte lönar sig vare sig ekonomiskteller meritmässigt. Själva uppgerde ändå ha nytta av sina kunskaper i sittarbete och de värderar forskarutbildningenhögt eftersom den har varit positivför den personliga utvecklingen.– Det kan betyda att forskarutbildningeninte är optimalt anpassad förkraven inom sjukvården och att forskningoch sjukvård har glidit isär, sägerGöran Thomé som tror att resultatenkommer att leda till diskussioner ombättre anpassning av forskarutbildningen.Idag är andelen kvinnor vid forskarutbildningennärmare 50 procent. Det ären ökning med närmare 30 procentenheterpå tio år. Precis som i andradoktorandundersökningar som gjortsunder det senaste året visar Medicinskafakultetens egen undersökning att kvin-När två yngre forskare befordrades tillprofessorer 2001 uppstod en kontroversom vad som är matematik i vetenskapligmening och vad som inte är det. Ettav Matematikscentrums ämnesområdenhar delat huvudmannaskap och olikainriktning. Den avdelning som kallasMatematik LTH arbetar med tillämpadmatematik medan Matematik NF (dvs.Naturvetenskaplig fakultet) ägnar sig åt”den rena” matematiken. Bråket leddetill en utredning om centrets ”framtidauppdrag och inre organisation”. Ett avutredningens förslag var att ämnet manorkänner sig stressade i högre grad änmän och de anser också oftare att de särbehandlaspå grund av kön eller föräldraskap.Men de verkliga könsskillnaderna serman först under den postdoktorala perioden.Män och kvinnor gör post-doci ungefär lika stor utsträckning, men enmycket högre andel av männen förläggerdenna utomlands.Ett extra årNär det gäller meriteringen till docentkompetensfinns också en tydlig skillnadmellan män och kvinnor. Tio år efterdisputationen har ungefär 50 procent avmännen docentkompetens jämfört med40 procent av kvinnorna.– Vid Medicinska fakulteten diskuterasnu hur man ska få fler kvinnor attfortsätta sin akademiska karriär, sägerGöran Thomé. Bland annat diskuterarman att ge kvinnor som varit föräldraledigaett extra år i sin postdoktoralautbildning. Det innebär att de får kompensationför det år som de har varitföräldralediga plus ett extra år, eftersomett års frånvaro tar mer än ett år att taigen.Hela undersökningen finns påww.medfak.lu.seULRIKA OREDSSON13

More magazines by this user
Similar magazines