Kallelse med handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2013 ...

Kommunstyrelsen2013-03-13

Kommunstyrelsen mandatperioden 2011-2014LedamöterGrupp(s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd)Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd)Said Lundin (s)Joakim Jansson (m)Maria Sundell (s)Sebastian Andersson (m)Jenny Jansson (s)Alf Sifversson (m)Rolf Berg (s)Mona Petri (c)Lars Hansson (c)Helena Hansson (c)Torbjörn Segelod (fp)Mikael Karlsson (ksff)Ersättare och dess inträdesordningFör ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följandeordning:1. Olle Strömberg (s)2. Pia Hässlebräcke (s)3. Håkan Bergqvist (s)4. Inger Orsbeck (s)5. Liza Kettil (s)6. Birgitta Karlsson (c)7. Peter Andersson (c)8. Bengt Ryrmalm (c)9. Jan Petersson (c)10. Hans-Joakim Isenheim (mp)För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning:1. Christer Börjesson (m)2. Ove Göransson (v)3.4.För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning:1. Rolf Jacobsson (kd)Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i dengrupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättarefrån den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa störstagruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

KOMMUNSTYRELSENKallelse/UnderrättelseTid: Onsdagen den 13 mars 2013 kl 09.00Plats:Utses att justera:Kommunhuset Forum, GullmarssalenFöregående justeringsperson: Alf Sifversson (m)Justering: 15 mars kl 08.00Ordförande:Sekreterare:Åsa Karlsson (s)Aya NorvellÄrendenNrÄrenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid1 Ramavtal för Saltkällan Säteri 1:3Dnr KS 2004–206Sid5Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid2 Driftsbidrag LångedalsvägenDnr KS 2013-6683 Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland för 2014-2020Föredragande Christian Martins från Fyrbodals kommunalförbund 10.00 -12.00Dnr KS 2013-54Tillväxtenhetens tjänsteskrivelse med förslag till beslut bifogas kallelsen senare154 Formerna för kommunstyrelsens välfärdsutskottDnr KS 2012-352655 Remiss Handlingsplan Jämlik hälsa Västra GötalandsregionenDnr KS 2013-88726 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda egna företagare,samt samordning av kommunala bolagDnr KS 2010-37967 Demenscenter i Munkedals kommunDnr KS 2012-4091108 Reviderade riktlinjer VästbusDnr 2012-891319 Pågående och kommande upphandlingarFöredragande Elin Karlsson 13.00-14.0014710 Aktuell situation Munkedalsskolan 148455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330

KOMMUNSTYRELSEN11 Pedagogisk verksamhet obekväm arbetstidDnr KS 2012-15612 Verksamhetsplan 2012 -2015 Fyrbodal och Lilla EdetDnr KS 2013-4514915513 Patientsäkerhetsberättelse 2012Dnr KS 2013–5818314 Kvalitetsberättelse; vård och omsorg samt stödDnr KS 2013-80, 2013-8115 Arbetsmiljöberättelse; vård och omsorg samt stödDnr KS 2013-82, 2013-8316 Bokslut 2012Dnr KS 2012-7719922024517 Anmälan av delegationsbeslut 32318 Ekonomisk månadsavstämning 32519 Månadsstatistik, äldreomsorg och barnomsorg 32620 Information från Fyrbodals kommunalförbund 32721 Avrapportering förtroendevaldas uppdrag 32822 Revisorernas granskning av konsulttjänster 329

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL5Sida 3KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2004 -206Ramavtal för Saltkällan Säteri 1:3PM Villastad AB har ansökt om förnyat plantillstånd för detaljplanläggning av fastighetenSaltkällans Säteri 1:3 vid Saltkällan. Kommunstyrelsens beviljade plantillstånd2007 med Solidvillan och 2010 med PM Villastad AB. Båda dessa avtal harlöpt ut.De presenterade idéerna innehåller ca 100 bostäder i olika former, såväl villor somflerbostadshus samt viss verksamhet. Området ansluts till kommunalt va.BeredningSamhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2013-02-19.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar godkänna upprättat ramavtal för fastigheten SaltkällansSäteri 1:3 med PM Villastad AB.* Kommunstyrelsen beslutar att fastställa planbeskedsavgiften till 8000 kr.Ärendet handläggs under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestidJusterandes signUtdragsbestyrkande

sida 162013-02-19 Dnr: KS04/206-214KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSERamavtal för Saltkällans Säteri 1:3PM Villastad AB har ansökt om förnyat plantillstånd för detaljplanläggning avfastigheten Saltkällans Säteri 1:3 vid Saltkällan. Kommunstyrelsens beviljadeplantillstånd 2007 med Solidvillan och 2010 med PM Villastad AB. Båda dessa avtalhar löpt ut.De presenterade idéerna innehåller ca 100 bostäder i olika former, såväl villor somflerbostadshus samt viss verksamhet. Området ansluts till kommunalt va.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. Ekonomiinga2. MiljöMark planlagd för camping kan komma att ianspråktagas för bostäder. Läget närakollektivtrafik och motorvägen är positivt ur pendlingssynpunkt3. FolkhälsaBostäder med fin utsikt över fjorden och nära till skog och mark är bra förvälbefinnandet.4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuelltFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar godkänna upprättat ramavtal för fastigheten SaltkällansSäteri 1:3 med PM Villastad AB.Kommunstyrelsen beslutar att fastställa planbeskedsavgiften till 8000 kr.Mats TillanderSamhällsbyggnadschefLars-Göran BergKommunchefBeslutet expedieras till:PM Villastad ABPlaningenjörenSamhällsbyggnadschefen455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL8Sida 4KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013-66Driftsbidrag LångedalsvägenKommunstyrelsen beslutade 2008-09-10 om följande inriktning för vissavägföreningsvägar (del av väg över Kungsmarken, del av Strömstadsvägen,Kvistrumsvägen, Bruksvägen, Hedevägen, Möevägen och Långedalsvägen):"kommunalt driftsbidrag på del av driftskostnaderna enligt vägverkets(Trafikverket) beräkningsmodell utgår. Avtal bör vara 10-åriga." De utpekadevägarna har en stor andel genomfartstrafik.Av de aktuella vägarna har hittills endast Långedalsvägen och Hedevägen överförtstill vägförening.Långedals Vägsamfällighet har inkommit med begäran om kommunalt driftsbidragför åren 2008-2013. Vägsamfälligheten har statligt bidrag för Långedalsvägen.Enligt Trafikverkets beräkningar uppgår kostnaderna för barmarksunderhåll ochvinterväghållning till 27057 kr per år. Trafikverket ger bidrag med 80 % avkostnaderna, dvs. 21646 kr. Vägsamfällighetens egen kostnad uppgår till 5411 krper år.Utöver bidraget finansieras vägunderhållet även med medlemsavgifter. OmKommunstyrelsen beslutar om en bidragsmodell bör bidrag inte utgåretroaktivt. Bidrag kan förenas med villkor.Innebar KS-beslutet 2008 att kommunalt bidrag ska utgå till enskilda vägar medgenomfartstrafik utan statsbidrag eller till enskilda vägar med statsbidrag och dåför den delen som inte utgörs av statsbidrag? Ska bidrag, efter särskilt beslut,kunna utgå för investeringsåtgärder på de här aktuella vägarna? Vägföreningarmed statsbidrag har möjlighet att söka särskilt driftsbidrag hos trafikverket förstörre insatser av engångskaraktär.Förvaltningen utgår i sitt förslag nedan att kommunalt bidrag för de aktuellavägarna endast ska utgå om vägföreningen inte får bidrag från Trafikverket.BeredningEnhetschefens Gata/mark tjänsteskrivelse 2013-02-20.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att avslå begäran om kommunalt bidrag tillLångedalsvägen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL15Sida 5KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KSRemiss från Fyrbodals kommunalförbund: Strategi för tillväxt ochutveckling för Västra Götaland för 2014-2020En gemensam strategi för Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan VästraGötalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. Strateginär förankrad i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU). Den 29 januari beslutadeBHU att skicka ut materialet på remiss. För kommunkollektivet sker detta genomde fyra kommunalförbunden i länet. Den 7 februari beslutade kommunalförbundetsdirektion att skicka ut materialet på remiss till medlemskommunerna.Efter remissbehandlingen kommer ett slutligt förslag att behandlas på BHU den 25juni, Regionstyrelsen 10 september och beslutas därefter av Regionfullmäktige 24september 2013.BeredningTillväxtenhetens tjänsteskrivelse med förslag till beslut bifogas kallelsen senare.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2013-02-0716Kommunerna i FyrbodalRemissVästra Götaland 2020Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland för 2014 - 2020(OBS Denna skrivelse innehåller två delar. Dels själva remissarbetet men också uppstartenav arbetet med genomförandeplanen).En gemensam strategi för Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan VästraGötalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. Strategin ärförankrad i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU). Den 29 januari beslutade BHU attskicka ut materialet på remiss. För kommunkollektivet sker detta genom de fyrakommunalförbunden i länet. Den 7 februari beslutade kommunalförbundets direktion attskicka ut materialet på remiss till medlemskommunerna.Denna strategi är ett viktigt dokument. Utifrån detta kommer samtliga strategi- ochstyrdokument som ska påverka övriga regionalpolitiska prioriteringar under perioden att utgå.Detta inkluderar även exempelvis de strukturfondsprogram och interregprogram som kommeratt bli aktuella under kommande programperiod. Därför är det av högsta vikt att en dialog försbrett inom hela den kommunala sektorn och att det förhoppningsvis blir ett stort engagemanglokalt för remissarbete.Efter remissbehandlingen kommer ett slutligt förslag att behandlas på BHU den 25 juni,Regionstyrelsen 10 september och beslutas därefter av Regionfullmäktige 24 september 2013.Frågor på remissen besvaras av Tomas Ekberg (tomas.ekberg@vgregion.se) 0706-678385,Emma Mattson (emma.mattson@vgregion.se) 0762-623267 samt Lasse Lindén 0752-440821(lasse.linden@fyrbodal.se.Stöd för remissarbetet:- Beskrivs våra svårigheter och problem rätt i dokumentet?- Vilka frågor och områden är allra viktigast för oss i vår kommun?- Vilka frågor och områden är viktiga för ett gemensamt arbete i Fyrbodal?- Vilka områden saknar vi i dokumentet? Vad har man helt missat? Behöver någotutvecklas ytterligare?- Tar dokumentet hänsyn till hela länet – även er kommun?- Är det några frågor och områden som bör tonas ner i strategin?

17Uppstart av arbetet med en för Fyrbodal gemensamgenomförandeplan för perioden 2014 – 2020.I detta remissutskick vill vi också få in en första prioritering av ”hur vi ska genomföra detta”.Vi har tillsammans uppdraget att ta fram en gemensam genomförandeplan för Fyrbodal församma period som strategin kommer att gälla. Visserligen är inte strategin färdig och beslutadännu, men vi behöver redan nu starta även detta arbete parallellt med remissen för att få en välförankrad och genomtänkt plan.Så därför vill vi också ha svar på följande frågor:- Vilka av de 10 prioriterade områdena i strategin är viktigast för er? Som kommun ochför det gemensamma arbetet i Fyrbodal.- Vilka 10 frågor är viktigast för er av ”de 33”? Rangordna dessa.- Föreslå en aktivitet för de frågor som är relevanta för ett gemensamt arbete i Fyrbodalav de 10 prioriterade.- Är det några frågor som inte berör er? Vilka?- Hur kommer detta att förankras i er kommun?- Får detta konsekvenser på era egna lokala styrdokument? Vilka?Remissvaret och svaren på de frågor kopplade till genomförandeplanen skickas tillFyrbodals kommunalförbund (kansli@fyrbodal.se) senast den 5 april../. Bifogas: Förslag till strategi och en summering.Lars LindénFörbundsdirektör

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION18VÄSTRA GÖTALAND 2020STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLINGI VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020Remissversion1

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION23 19Västra Götalandsregionen 2013-02-01RegionutvecklingssekretariatetRemissversionVÄSTRA GÖTALAND 2020STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020INNEHÅLL1. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE 32. VÄSTRA GÖTALAND 2020 – UTGÅNGSPUNKTER 4Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet – de avgörande framtidsfrågornaGrundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdragViktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjasBestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områdenGöteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ge avtryck i hela regionen3. MÅL OCH INRIKTNING 8Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklasEn kunskapsregion för alla – som syns och engagerar – och där vi tar ansvarTio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delar33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020EU2020 utgångspunkt för målen för samhällsutvecklingen4. VAD VI VILL ÅSTADKOMMA – OMRÅDEN OCH PRIORITERADE FRÅGOR 11En ledande kunskapsregion 11En region för alla 17En region där vi tar globalt ansvar 23En region som syns och engagerar 27LITTERATUR 31APPENDIX – MÅL OCH INDIKATORER2

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION201. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDEVÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett VästraGötalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Beslutom att anta strategin fattas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.Strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götaland bereds politiskt via en beredning, Beredningen förHållbar Utveckling (BHU), där valda representanter för kommuner och region möts. Kommunernarepresenteras av företrädare för kommunalförbunden i Boråsregionen, Fyrbodal, Göteborgsregionenoch Skaraborg. BHU har samordnat arbetet med att ta fram strategin. Övriga aktörer har haftmöjlighet att medverka i och påverka arbetet i arbetsgrupper. En grupp med representanter föruniversitet och högskolor, näringsliv, staten, fackliga organisationer, folkrörelser etc., har haftmöjlighet att diskutera och lämna synpunkter på inriktning och innehåll.VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för tillväxt- och utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år2020. Strategin utgör det huvudsakliga verktyget för samarbete i Västra Götaland och för att isamverkan kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer ochfrån EU.Strategin utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet, den gemensamma visionen förterritoriet Västra Götaland, beslutad av regionfullmäktige 2005. Ett gott liv förutsätter att invånarnahar något meningsfullt att göra, känner delaktighet i samhället, har resurser för att styra sitt liv ochsin utveckling och en bra hälsa. Sambandet mellan arbete, delaktighet och hälsa är mycket starkt.Värdegrunden är hållbar utveckling med lika betoning på ekonomiska, sociala och ekologiska frågor.Strategin är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och hanterar utmaningarna i EU2020.BHU har det formella ansvaret för genomförande av VÄSTRA GÖTALAND 2020. BHU leder därmedockså arbetet med uppföljning och utvärdering av genomförandet. En beskrivning av hurgenomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år. Meromfattande uppföljningar genomförs vartannat år, en halvtidsutvärdering genomförs efter 2017.Ambitionen har varit att ta fram en strategi som är fokuserad och tydlig med vad som ska åstadkommas,men som lämnar öppet för ett genomförande som är nyskapande. Genomförandet sker viahandlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen kommer i samband med detårliga budgetarbetet ta fram en samlad bild av de insatser man avser att prioritera och driva inomramen för strategin inför kommande år. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionalagenomförandeplaner. Samarbetsformerna för genomförande kommer att diskuteras vidare medpartnerskapet under våren 2013. Centrala verktyg i genomförandet är de EU-program som drivs iVästra Götaland, statliga och andra europeiska utvecklingsresurser etc.3

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION212. VÄSTRA GÖTALAND 2020 - UTGÅNGSPUNKTERAttraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet – avgörande framtidsfrågorVÄSTRA GÖTALAND 2020 ska bidra till att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitetoch kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och med vår omvärld. Enregion som tar ansvar för framtiden. Fokus ska ligga på unga och kommande generationer. 1Framtiden i Västra Götaland blir allt mer beroende av vår attraktivitet. Den globala arbetsfördelningenoch befolkningsutvecklingen gör att konkurrensen om talangerna och om de välutbildadeökar över hela världen. Fram till år 2020 gör också de flesta i dagens rekordstora svenska ungdomsgenerationeravgörande livsval. Den globala arbetsfördelningen och teknikutvecklingen ger samtidigten fortsatt ökning av omvandlingstrycket i ekonomin. En stark välfärd för invånarna förutsätter enekonomi med hög produktivitet. Västra Götalands framtid som en kunskapsdriven region bygger påhögt nyskapande, en ständig utveckling av kunskaper, kompetens och en effektiv resursanvändning.Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som får möjlighet att och villutvecklas. Västra Götaland behöver kännetecknas än mer av att vara tillåtande, en region medmånga möten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och påfritiden. Vår värdegrund i hållbar utveckling och vår vision Det goda livet innebär dessutom att vi harhöga ambitioner när det gäller att visa solidaritet med vår omgivning, och när det gäller att se till attutvecklingen berör alla invånare och alla delar av vår region. Solidaritet innebär också att vi välkomnarinvånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vårregion. Och vi förstår att en attraktiv region attraherar invånare med de mest skilda förutsättningar.Grundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdragFör att hantera de avgörande framtidsfrågorna krävs en god förståelse av de grundläggandedrivkrafterna för regional tillväxt och utveckling, men också en insikt i Västra Götalands särdrag,särskilda förutsättningar och utmaningar, och hur dessa påverkas av omvärldsförändringarna.Grunden i utvecklingsarbetet är att fortsätta förbättra tillgången till arbete, utbildning, kultur för flerGrundfrågan för tillväxt och utveckling och för att ge invånarna en bra framtid handlar om att byggaen region där fler har möjlighet att utnyttja Västra Götalands samlade utbud av utbildning, arbete,kultur etc. När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företagensoch andra organisationers förutsättningar att utvecklas. Möjligheterna till specialisering och naturligklusterbildning ökar, med höjd produktivitet som följd. En annan central effekt av mer täta ochbefolkningsrika marknader är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokalamarknaden förbättras, nyföretagandet stärks, utvecklingen blir mindre känslig för händelser iomvärlden, mer robust. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT-utbyggnadär en central del av strategin. Men också fortsatta satsningar som ser till att en grundläggande infrastrukturför utveckling inom olika områden finns tillgänglig för invånare och företag i hela regionen.1 Omfattande analyser av utvecklingen i Västra Götaland de senaste decennierna, utvärderingar av utvecklingspolitikenoch bedömningar av de globala utvecklingstendenserna utgör grund för omvärldsanalysen. Selitteraturförteckningen.4

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION22Globaliseringen ökar betydelsen av att vara attraktiv, vårt globala näringsliv spelar en viktig rollI ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågående globaliseringenuppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar,öppnar sig en allt större värld av möjligheter. Ungdomskullarna minskar på de flesta håll i världensamtidigt som den accelererande kunskapsnivån i ekonomin ökar betydelsen av att attraherainvånare med starka kvalifikationer. Bristen på kvalificerade medarbetare ökar efterhand, inte minst iEuropa. Det sker samtidigt som arbetsmarknaden blir global. FoU och kunskapsintensiva företag blirallt mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna. Regioner som förutsätts haintressanta, attraktiva miljöer i ett brett perspektiv.Attraktivitet för studenter, forskare etc. är särskilt viktigt för Västra Götaland som en av de regioner ivärlden där näringslivet satsar mest resurser på FoU. Företagens möjligheter till kompetensförsörjningpå hemmaplan är avgörande för möjligheterna att fortsätta utvecklas i regionen. De FoUintensivaföretagen utgör i sig en vital faktor för Västra Götalands förmåga att attrahera studenter,forskare och kvalificerade medarbetare. En internationellt sett hög andel av invånarna i VästraGötaland menar själva att de lever ett bra liv. Det finns således goda skäl till offensiva satsningar föratt attrahera invånare till regionen. Satsningar behövs också för att öka vår synlighet i omvärlden ochvår påverkan på framtidens utveckling globalt.Ökad arbetslöshet, bristande integration, unga i problem och bristande jämställdhetSamtidigt finns ett antal allvarliga och långsiktigt olösta problem som delvis förstärkts under detinledande decenniet på 2000-talet. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till myckethöga nivåer. Ungdomar och första generationens svenskar är särskilt utsatta. Alla delar av regionenhar heller inte utvecklats lika bra. Trenderna i ekonomin ger koncentration till framförallt storstädermen också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning ocharbetsliv och en bättre matchning av kompetenser är centralt för att vända utveckling och för attstärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling. Starka nätverk i samhället blir generellt en alltviktigare fråga. Och frågan om jämställdhet behöver fortsatt hög prioritet. Utvecklingen de senastedecennierna är både lovande och oroande. Medan löner och jobb fördelas mer jämställt än tidigare,förändras utbildnings- och yrkesval långsamt och makt fördelas i huvudsak fortsatt traditionellt.Fullfölja våra ambitioner för en fossiloberonde ansvarsfull regionVi i Västra Götaland ska också ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Vi kan sköta inköp ochupphandling på ett ansvarsfullt sätt och vi kan gemensamt arbeta för mer hållbar konsumtion. Detbeslut som togs av ett brett partnerskap i oktober 2009, om en energiförsörjning utan fossila bränslentill år 2030, ska fullföljas, och förutsätter en ökad och generell prioritet i utvecklingsarbetet.Viktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjasDe beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedöms ha starkaförutsättningar att utvecklas på lång sikt. Det gäller inte minst vid en jämförelse med andraeuropeiska regioner. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med stark produktivitet iförväntade tillväxtbranscher. Innovationskapitalet är sammantaget bland det allra starkaste i världen.EU:s analyser ger Västra Götaland goda förutsättningar att utvecklas bra långsiktigt, och då i ettbredare perspektiv där hänsyn också tas till befolkningsstruktur, etc. Att Västra Götalands starka5

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION23potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling. Ingen annannordisk region har en sådan bredd i näringslivets specialisering kopplat till globalt verksammaledande företag. Förutsättningarna i Västra Götaland är unika. VÄSTRA GÖTALAND 2020 bidrar till attutnyttja dessa förutsättningar på bästa sätt.Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områdenNäringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar.Arbetet bedrivs medvetet på ett sätt som gör att kunskaper och kompetens från olika industriellakluster möts och samverkar med akademi och samhälle i övrigt. Utgångspunkten är de storasamhällsutmaningar vi ser framför oss. De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, Grön kemi, Marin miljö och marinasektorer är fem samarbetsområden som pekats ut i en process där politiker, akademi och näringslivhar medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller harambitioner att bli världsledande. Utvecklingsarbetet ska bedrivas strategiskt och utnyttjakompetenser från alla organisationer samtidigt som hela Västra Götaland ska används som testarena.Andra starka områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är inom kulturella och kreativanäringar, IKT, textil, energi, livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen. Arbetet ska drivas så attnya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar så att näringslivetbreddas och beroendet av enstaka branscher och företag minskar.Utvecklingsarbete utgår från utmaningar och från behovet att stärka våra utvecklingsverktygI genomförandet av strategin drivs frågorna både från de samarbetsområden och samhällsutmaningarsom identifieras och med en tydlig ambition att stärka den infrastruktur för tillväxt ochutveckling, de verktyg, som byggts upp i Västra Götaland. Följande figur ger en förenklad bild avrelationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktygen för samhällsutveckling. VÄSTRAGÖTALAND 2020 prioriterar insatser och sätter mål för såväl utmaningar som verktyg.Figur 1 – Relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktyg för tillväxt och utvecklingInsatser/VerktygUtmaning/KlusterHälsa – Life ScienceHållbara transporterHållbarstadsutvecklingEtc …..ScienceParks ochInkubatorerKompetensförsörjningInvesteringar iinfrastruktur ,kollektivtrafik,ITHållbaraochinnovativaInköpEtableringav företagSamarbete-Forskning,Innovation,riskkapitalGöteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ska ge avtryck i hela regionenGöteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling i Västsverige. I enallt hårdare global konkurrens ökar vikten av att dessa förutsättningar tas tillvara. Satsningar inomramen för strategin ska genomföras där de har störst effekt. Samtidigt ska alla delar av regionen gesbra förutsättningar att utvecklas. Det är en grundförutsättning. Den starka infrastruktur förutveckling som finns i regionen, i många fall med koncentration till noder i de olika delarna av6

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION24regionen ska fortsätta att utvecklas. En snabb integration av de olika arbetsmarknaderna i Västsverigepågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. De särskildaförutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga, ska tas tillvara, och ger samma effekt. Särskilduppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra.Samtidigt är det viktigt att konstatera att för merparten av prioriterade frågor som strategin omfattarkommer insatser att genomföras i varje kommun i Västra Götaland. Det lokala arbetet är grundläggandeför frågor kring entreprenörskap, företagsklimat, koppling mellan utbildning och arbetsliv,arbetet med kommunikationer, frågor om hållbara inköp, insatser för en mindre fossilberoendeekonomi, satsningar på kultur och turism etc.7

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION253 MÅL OCH INRIKTNINGInvånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklasVästra Götalands vision är Det goda livet. Målet med VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna iVästra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet med arbetet är att ytterligarestärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregionför kvinnor och män. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i VästraGötaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. 2 Syftet följs upp med indikatorer för samhällsutvecklingbaserade på dem som gäller för EU 2020 (se nedan).En kunskapsregion för alla – som syns och engagerar – och där vi tar ansvarStrategin består av fyra delar. Insatserna inom En ledande kunskapsregion ska bidra till att ytterligarestärka attraktiviteten i högre utbildning och forskning, till offensiva satsningar på industriellutveckling och samhällsutveckling i samverkan mellan företag, akademi och samhälle och till innovativainsatser för att stärka kreativitet, nyskapande, entreprenörskap. Insatserna för En region för allaska bidra till att alla i utbildning får en bra koppling till arbetslivet och förbättra kompetensförsörjningoch matchning på arbetsmarknaden. Grundförutsättningen för en region för alla och för tillväxtoch utveckling är fortsatta investeringar i transportsystem, kollektivtrafik och IT-infrastruktur.En region där vi tar globalt ansvar ska bidra till ett än mer ambitiöst arbete med energi- ochklimatfrågan, till en ansvarsfull inköps-/upphandlingsverksamhet och till effektiv resursanvändning.Ökade satsningar på att informera om de insatser som görs genomförs för att påverka värderingaroch normer i samhället i mer hållbar riktning. En region som syns och engagerar utgör en samladsatsning på att stärka Västsveriges position som en region präglad av ett livaktigt kulturliv, av möten,evenemang. Deltagande och utövande ska breddas och fokus på ungdomar ska stärkas än mer. Tilldetta kommer fortsatta insatser för att stärka Västra Götalands position som en attraktiv region förinvesteringar, som en region som berör och som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling.Tio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delarStrategin består av tio prioriterade områden. Inom varje område utgår arbetet från långsiktiga målsom ska nås senast 2020. Samtliga dessa mål har koppling till Vision Västra Götaland och sätterinvånarna i centrum. För varje område anges prioriterade frågor. Totalt består strategin av 33 frågorsom sammantaget beskriver vad vi tillsammans vill åstadkomma mot år 2020 i Västra Götaland.1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning1.2 Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta2 EN REGION FÖR ALLA2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet2 En första mätning görs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs Universitet8

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION263 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020Inom varje område i strategin beskrivs de frågor vi prioriterar mot år 2020. Frågorna har formuleratsså att de beskriver vad vi vill åstadkomma. Nedan presenteras samtliga prioriterade frågor, sorteradeunder respektive del i strategin.En ledande kunskapsregionFler ska gå vidare till högre utbildningAttrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärldenTät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivetPositionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöerStimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskapSkapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företagFrämja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företagProfilera tillväxtområden/klusterUtveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktikStimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovationFortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science ParksEn region för allaSkapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m.Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdomKraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildningFörenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbeteBättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivetUtveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehovInvestera i transportinfrastruktur för personer och godsBygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkanBidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhetUtveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra GötalandEn region där vi tar globalt ansvarArbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningarAnvända affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotentialUtveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och landGenomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra GötalandDriva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingarSamverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling9

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION27En region som syns och engagerarFrämja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra GötalandUtveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskulturÖka närvaro och påverkan på EU och internationelltSatsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemangStärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningarDriva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra GötalandEU2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nåsSamma indikatorer som i EU2020 används för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessakompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt.MÅL EU2020 – VÄSTRA GÖTALAND 2020Mål Mål Läge MÅL DEL IEU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGINÖkad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % (KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 % (KV55, M43) 55 (M, KV) 1Minskade skolavhopp

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION284 VAD VI VILL ÅSTADKOMMA – OMRÅDEN OCH FRÅGOR1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGIONEn ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högreutbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet ochnyskapande. Västra Götaland är och ska vara ett kunskapssamhälle med ett internationelltkonkurrenskraftigt näringsliv. Inom ett antal områden som berör globala samhällsutmaningarfinns en ambition att bli världsledande. Den gemensamma kraftsamling som pågår, meduppbyggnad av arenor för utveckling, demo, tester, etc. drivs vidare. Regionens ledandeindustriella kluster är centrala. Arbetet med att stärka företagsklimatet intensifieras.Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktivautbildningar och forskningsmiljöer. Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning avantalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft.1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskningAtt studenter och forskare väljer att utbilda och etablera sig i regionen är en central fråga förVästra Götaland, och för svensk utveckling. De globalt verksamma företagen är ofta beroendeav den lokala miljön och av lokal försörjning av kvalificerad kompetens för att utvecklas.Konkurrensen om studenter, forskare, kvalificerad arbetskraft ökar snabbt i en global värld.Att utbildningen håller hög kvalitet är en grundförutsättning. Insatserna här handlar om attattrahera fler förstahandsökande studenter genom att stärka kringmiljöer, om att stimulerafler från Västra Götaland att studera vidare och om att stärka kopplingarna mellan utbildningoch arbetsliv i utbildningarna. Ökade satsningar ska göras för att stödja utveckling av internationelltkonkurrenskraftiga FoU-miljöer. Målet är att 46 procent av befolkningen i åldern25-64 år ska ha högskoleutbildning år 2020 (40 % 2013). Skillnader mellan kvinnor och mänska minska liksom skillnader i övergång till högre utbildning mellan kommuner i regionen.Frågor vi prioriterar:1. Fler ska gå vidare till högre utbildning2. Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden3. Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet4. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer1.1.1 Fler ska gå vidare till högre utbildningDe gemensamma satsningarna på att öka andelen som går vidare till högre utbildning och påatt jämna ut skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan olika delar av regionen ska öka.Ungdomar som ”läser vidare” ska ha bra förutsättningar att göra väl informerade val. Måletär att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inomtre år efter gymnasium och att nämnda skillnader minskar. Processer och aktiviteter skadrivas från en analys som identifierar centrala aktiviteter. Tänkbara områden kan varainsatser riktade till föräldrar och elever från studieovana miljöer, olika former avmentorsprogram samt särskilda satsningar vid Science Centers i Västra Götaland. Bland deaktörer som bör medverka finns kommuner, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen,arbetsmarknadens parter och företagens organisationer.11

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION291.1.2 Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärldenHögre utbildning och forskning med bra kvalitet och tillgång till bostäder är grundförutsättningarför att attrahera studenter. Kontakter med det omgivande samhället och en starkinfrastruktur för studerande och forskare är en förutsättning för att de ska trivas och stanna iregionen. Målet är att 25 % av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götalandår 2020 och att andelen utländska högskolestuderande ska vara hög jämfört med övrigaSverige. Ökade möjligheter att studera och forska i andra delar av världen behöver ocksåstimuleras. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar centralaaktiviteter. Tänkbara områden för insatser handlar om marknadsföring, stöd/samarbetensom ger bra förutsättningar att studera/forska och för internationella utbyten, utveckladeutbildningsformer och starkare kopplingar till det omgivande samhället. Satsningar på att ökautbytet mellan forskarsamhället, högre utbildning och arbetslivet generellt kommer attintensifieras (se 1.1.3 samt 2.1.2) Centrala aktörer är universitet/högskolor, studentkårer,kommuner, arbetsgivare och Västra Götalandsregionen.1.1.3 Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivEn tätare, mer långsiktig samverkan mellan den högre utbildningen och arbetslivet harmånga fördelar. Forsknings- och utbildningsresultat förbättras. Företag och organisationerutvecklas. Arbetet med olika former av ”arbetsintegrerat lärande” och ”professionsanknutenutbildning” är framgångsrikt i Västra Götaland, men kan utvecklas. Målet är att stimulera ochbidra till en fortsatt ökning av antalet studenter som ges möjlighet att delta i olika former avutbildning med en direkt koppling till arbetslivet och till att en ökad andel av utbildningarna iden högre utbildningen organiseras på detta sätt. Processer ska drivas i samverkan i VästraGötaland. Särskilda aktiviteter ska genomföras inom områden där beroendet av nyckelkompetensär störst. Här finns en koppling till ambitionen att bli världsledande inom någraområden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, företagens organisationer, kommuneroch Västra Götalandsregionen.1.1.4 Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöerUtveckling av internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer skastimuleras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att vara världsledande(se sid 6). Samtliga universitet och högskolor har strategier där man identifieratområden att satsa extra på inom forskning och utbildning. Målet är att stärka den internationellaattraktions- och konkurrenskraften för forsknings- och innovationsmiljöer i VästraGötaland. Betydande nationella/internationella satsningar på forsknings- och innovationsmiljöerska ske inom våra samarbetsområden. Processer och aktiviteter ska drivas somstödjer profilering och samarbeten mellan regionens lärosäten inom gemensamt identifieradeområden. Samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och offentliga aktörer är enviktig utgångspunkt för att bygga miljöer med hög kvalitet och relevans. Miljöerna ärmagneter för att locka forskare, kapital och samarbetspartners. Aktiviteter för att ökamobiliteten när det gäller internationellt framstående forskare är en del i arbetet. Miljöernaska vara ledande i att ta fram nya innovationer. Centrala aktörer är universitet/högskolor,näringsliv, myndigheter, kommuner, EU, Science Parks, Västra Götalandsregionen ochregionala klusterinitiativ.12

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION301.2 Ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutvecklingVästra Götaland ska vara platsen där det lönar sig att utveckla en idé. En region med ettöppet och tillåtande klimat för individer med olika bakgrund och kompetens. En region därföretag vill utvecklas och driver ett aktivt utvecklingsarbete. Uthålliga insatser behövs somutvecklar arenor och effektiva åtgärder för att stimulera kreativitet, entreprenörskap ochförnyelse. Att bidra till ett starkt företagsklimat och till att en mångfald av företag och företagsformerhar bra förutsättningar är en viktig uppgift. Invånarna i Västra Götaland ska fåtillgång till en allt mer diversifierad arbetsmarknad där en ökad andel är anställda i växandesmå- och medelstora företag och där fler driver egen verksamhet. Målet är att fler kvinnoroch män vill starta och startar företag (20/1000 år 2010) samtidigt som fler unga vill driva enegen verksamhet. Hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor.Frågor vi prioriterar:1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag1.2.1 Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskapBetydelsen av kreativitet, entreprenörskap och intraprenörskap (kreativitet på arbetsplatser)för tillväxt, utveckling och välfärd har ökat och blir en allt viktigare faktor för utveckling. Närförståelsen för värdet av kreativitet finns och fler ges möjligheter att utveckla och användasin kreativitet växer förnyelse och dynamik i samhället. Omfattande insatser har gjorts iVästra Götaland, i utbildningssystemet, i arbetslivet, vid myndigheter etc. men mycketåterstår. Målet är att X % (fördelat lika mellan kvinnor och män) ska ha en positiv attityd tillentreprenörskap år 2020. Processer och aktiviteter som synliggör och stimulerardrivkrafterna bakom kreativitet, entreprenör- och intraprenörskap ska drivas och kopplas tilljämställdhetsarbetet, skolungdomar och studenter prioriteras. Fortsatta satsningar på attöka förståelsen av kreativitet i privata, offentliga och ideella verksamheter ska genomföras.All verksamhet kvalitetssäkras och samordnas. Centrala aktörer är entreprenörsstödjandeorganisationer, utbildningsaktörer, företagens organisationer, kommuner, VästraGötalandsregoionen, m.fl.1.2.2 Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företagNyföretagande är viktigt för nytänkande, för att utveckla ett mer dynamiskt och diversifieratnäringsliv och för att öka sysselsättningen. Antalet nya företag ökar i Västra Götaland men ärfortfarande lågt vid en nationell och internationell jämförelse. Fortsatta insatser behövs.Ökat fokus på att skapa gränsöverskridande mötesplatser blir viktigare. Ett sätt att starta nyakonkurrenskraftig verksamhet är när individer eller delar av verksamheter knoppar av frånbefintliga företag. Målet är 20 nya företag/1000 invånare år 2020. Processer och aktiviteterska drivas som medverkar till att innovations- och rådgivningsaktörer blir vassare, mersamordnade och tydligare gentemot sina målgrupper. En ökad regional samordning behövsför förmedling av utvecklingskapital i olika former. Insatser som underlättar för kunskapsbaseradenya idéer och avknoppningar främjas. Inkubatorer är centrala för genomförandet.Riktade åtgärder krävs för att underlätta för nya företag inom tjänstebaserade näringar, somvård och omsorg, besöksnäring, kulturella näringar. Nya finansieringsformer och modeller för13

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION31värdering ska utvecklas som tar större hänsyn till jämställda, socialt och miljömässigt hållbaraidéer. Centrala aktörer är rådgivningsaktörer, inkubatorer, Almi, offentligt och privatriskkapital, kommuner/kommunalförbund, Västra Götalandsregionen.1.2.3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företagSmå och medelstora företag (SMF) spelar en avgörande roll för sysselsättning, förnyelse ochbidrar till att utveckla ett mer diversifierat näringsliv. Kraven på förändring ökar på en alltmer global marknad. Fler företag behöver vara innovativa när det gäller organisation, teknikoch kunskaper. Målet är en högre tillväxttakt i SMF i Västra Götaland än i riket under varje årfram till år 2020. Utvecklingsarbetet ska bidra till ökad innovationsförmåga genom satsningarpå kunskap, kreativitet, kapital och internationalisering. Regionala kluster prioriteras (sid 6).Kunskapsöverföring mellan SMF och regionens högskolor och universitet, industriforskningsinstitutoch industriella centra är viktigt. En sammanhållen regional infrastruktur för innovationssupporttill SMF (som exempelvis ”Industriell Dynamik”) utvecklas vidare. Gränsöverskridandemöten mellan företag inom kreativa näringar och andra företag blir viktigare.Science Parks är centrala noder för arbetet. En förutsättning för offentliga satsningar är attarbetet utvecklas och drivs i samverkan med och med engagemang från näringslivet.Företagsklimatet ska stärkas genom fortsatta insatser för att förenkla för entreprenörskapoch företagsamhet vid lokala och regionala myndigheter. Centrala aktörer är Science Parks,industriella utvecklingscentra, institut, universitet/högskolor, företagens organisationer,Almi, offentligt och privat riskkapital, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen.1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnyttaEn ökad specialisering och koncentration av verksamheter sker nu inom företag, akademi ochorganisationer. För att skapa förutsättningar för att utveckla världsledande företag och forskningmed regional förankring, krävs samling kring gemensamma frågor. I Västra Götalandsker detta genom att fokusera på utmaningar med koppling till hållbar samhällsutveckling.Arbetssättet innebär att samhällets samlade resurser utnyttjas för att driva utveckling avkunskaper, organisationer och samhällsutveckling. I skrivande stund har ett antal samhällsutmaningaridentifierats med en ambition att utveckla världsledande verksamheter inomavgränsade områden (se sid 6). Målet är en kontinuerligt ökad andel anställda med längreakademisk utbildning i näringslivet i Västra Götaland, jämfört med Sverige och EU, mot år2020. Målgruppen är företag, akademi, offentlig och ideell sektor i samverkan.Frågor vi prioriterar:1. Profilera tillväxtområden/kluster2. Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik3. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation4. Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks1.3.1 Profilera tillväxtområden/klusterArbetet med att fokusera insatser för innovation och företagsutveckling till områden där vi ärinternationellt konkurrenskraftiga eller har särskilda förutsättningar att bli det, ska fortsätta.Arbetet sker inom ramen för identifierade samhällsutmaningar (se sid 6). Förutsättningarnaär olika för olika kluster. Vissa har stark forskningsinriktning med globala marknader, andra är14

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION32mer företagsbaserade och i vissa fall är områdena en förutsättning för andra branscher attväxa. Målet är en hög produktivitetstillväxt och investeringsnivå i centrala branscher inomutpekade klusterområden, jämfört med Sverige och Europa. Arbetet utgår från och bygger påhandlingsprogram som anpassas till förutsättningar inom respektive område. Förmågan attdriva klusterprocesser behöver stärkas än mer och gränsöverskridande samarbete utvecklas.Insatser för att stödja nya områden med internationell potential ska genomföras. Kapacitetenför internationella allianser och samarbeten ska stärkas. Science Parks är viktiga för attmobilisera och driva klustersatsningar. Centrala aktörer är näringslivet, universitet/högskolor,forskningsinstitut, nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen.1.3.2 Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktikAtt praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och pröva nya lösningar är viktigt för attsnabba på utvecklingsprocesser. Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på attöppna upp miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt påinnovationsupphandling behövs. Målet är att fler projekt drivs i partnerskap mellan företag,lärosäten och samhällsaktörer. De samhällsutmaningar som utpekas ska stå i centrum. Infrastrukturi form av testmiljöer prioriteras, men fler projekt ska genomföras i riktiga miljöer, iskola, sjukvård, på transportområdet etc. Arbetssättet förutsätter att offentliga aktörer medansvar för t.ex. hälso- och sjukvård, transporter och stadsplanering deltar och driverutveckling och innovation i samverkan med övriga parter. Tillfälliga ”labb” där studenter,medarbetare och andra engageras för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar skafortsätta att utvecklas. Centrala aktörer är offentliga verksamheter, företag, universitet/-högskolor, institut och nationella myndigheter.1.3.3 Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovationFör svensk och europeisk tillväxt och utveckling, är det viktigt att en ökad andel av de satsningarsom görs på forskning och innovation i Sverige och i EU, får en koppling till VästraGötaland. Bara då kan de mycket stora satsningar, som inte minst företagen i regionen gör påFoU bidra fullt ut till Europeisk konkurrenskraft och utveckling. Målet är en ökad medverkan ioch påverkan på strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt, program och policys.Antalet koordinatorer i de aktuella programmen och initiativen ska bli fler. Fler initiativ däreuropeiska, nationella och regionala medel kompletterar varandra ska drivas. Fler små ochmedelstora företag (SME) ska delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Fler ska delta ipositioner där det är möjligt att påverka utvecklingen (i expertgrupper, som utvärderare etc).Process och aktiviteter ska drivas för att öka medfinansiering av projekt och samarbeteninom nämnda områden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, forskningsinstitut,nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen.1.3.4 Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science ParksVästra Götaland har 2013 sex Science Parks som fokuserar på styrkeområden med relevansför den omgivande delen av regionen. I Göteborg, Lindholmen – med inriktning på fordonselektronik,säkerhet, logistik och media. Sahlgrenska – med fokus på biomedicin och hälsaoch Johanneberg – med stadsutveckling och materialvetenskap. I Borås (Sjuhärad) design ochsmarta textilier. Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) är inriktat mot produktionsteknik, miljö/-15

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION33energi, kreativa näringar och Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) virtuella system,dataspel, informationsteknologi.Science Parks i Västra Götaland är en viktig infrastruktur för att genomföra satsningar påforskning, innovation och företagsutveckling. Dessa miljöer erbjuder stöd till individer förkommersialisering och affärsutveckling (via inkubatorer), stöd till SMF samt till företag,akademi och offentliga aktörer som vill samarbeta inom styrkeområden/kluster. Fortsattutveckling av Science Parks som plattformar för samarbete mellan företag, lärosäten ochoffentliga aktörer ska ske. 4 Målet är att en ökad andel av nationella och internationellasatsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland. Fler SMF ska delta i forskningsochinnovationsprogram. Klusterstödet ska professionaliseras. Samverkan regionalt,nationellt och internationellt ska fortsätta öka. Klusterinitiativen ska ha ökat fokus påhållbarhet och jämställdhet. Centrala aktörer är företag, universitet/högskolor, institut,myndigheter, kommuner och regioner samt internationella intressenter.4 Detta sätt att arbeta, s.k. Open Arenas inom Science Parks, har uppmärksammats internationellt (OECD 2011).16

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION342. EN REGION FÖR ALLAEn region för alla handlar om att öka de gemensamma satsningarna på att ge alla invånare iVästra Götaland bra möjligheter att utvecklas inom ett antal avgörande områden. Allaungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället och tendensen att många avförsta och andra generationens svenskar hamnar i utanförskap måste brytas. Det gemensammaarbetet med kompetensförsörjning och matchning av kompetens ska intensifieras,något som samtidigt betyder mycket för konkurrenskraften i företag och organisationer. Attge alla invånare bra möjligheter att ta tillvara Västra Götalands samlade förutsättningar förarbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikation är grunden för en regionför alla, och för tillväxt och utveckling. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet förungdomar, för första generationens svenskar och i alla delar av Västra Götaland.2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietidenOmfattningen av och kvaliteten på kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv är enavgörande fråga för framtiden i Västra Götaland. Det är en av de helt centrala frågorna förminskat utanförskap och stärkt integration. Det är också viktigt för företags- ochorganisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i olika delar av regionen.Målet är att insatserna inom området ska bidra till att elever och studenter i Västra Götalandhar en personlig koppling till arbetslivet med bra kvalitet senast år 2020.Frågor vi prioriterar:1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m.2. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom3. Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning2.1.1 Skapa en sammanhållen arena för ungdomars möjligheter till praktik m.m.Att ge alla ungdomar en koppling till arbetslivet är en grundläggande fråga för att stärkaderas förutsättningar att utvecklas i utbildningen och i vuxenlivet. Det är särskilt viktigt förungdomar utan egna kontakter och nätverk. Det är därmed en avgörande fråga för bättreintegration. För företagen är tydliga kopplingar väsentligt. Det gäller inte minst på mindrelokala arbetsmarknader där de kan vara avgörande för att attrahera unga kvinnor och mänefter genomförda högre studier.Målet är en kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla igrundskola, gymnasium, vuxenutbildning i hela Västra Götaland senast år 2020. Arbetethandlar om att skapa en tydlig struktur och stödsystem för arbetsplatsförlagd praktik ochkommunalt feriearbete. Utgångspunkten är att vidareutveckla praktikplatsen.se och tatillvara den erfarenhet och struktur som byggts upp runt densamma. I konceptet ingår attsamordna och kvalitetssäkra behoven av praktik, tillgången på praktik, matchningen mellanpraktik och tillgång, handledarutbildning och ersättningar. En kontinuerlig process ska drivasför att utveckla verksamheten. Inte minst för att bryta rådande könsmönster i de val somgörs. Centrala aktörer är kommuner och kommunalförbund, företags- och fackligaorganisationer, Västra Götalandsregionen.17

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION352.1.2 Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdomMånga unga saknar utvecklande kontakter med vuxenvärld och arbetsliv. En ökad betoningav värdet av volontärarbete är ett sätt att öka utbudet av vuxna från arbetslivet som möterunga. Att få möjlighet att ägna ett antal arbetstimmar per år åt frivilligarbete är dessutom enviktig generell fråga. Frivilligarbete har stort värde för medarbetarnas engagemang, för synenpå den egna organisationen, för arbetsplatsers långsiktiga attraktivitet och utveckling. Dethar också en positiv effekt på hur nöjda invånarna är med sina liv. Målet är att antalet medarbetaresom ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ska öka kontinuerligt iVästra Götaland. Olika modeller för volontärarbete i Sverige och andra länder ska analyseras.Modeller och former att använda för frivilligarbete ska föreslås. Frågan ska drivas och manifesterasi Västra Götaland. Olika former för att koppla frivillig/volontärarbetare till ungdomareller till andra aktiviteter ska analyseras och värderas. Väl fungerande verksamheter skafrämjas. Fokus ska ligga på att motverka utanförskap och stärka integration. Centrala aktörerär Västra Götalandsregionen, kommuner, statliga förvaltningar, arbetsmarknadens parter.2.1.3 Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildningAtt ge studenter en koppling till arbetslivet är viktigt för att stärka deras förutsättningar attetablera sig i regionen, för att utvecklas och därmed för att stärka regionens potential. Enfortsatt satsning på och utveckling av arbetet med genusmedvetna, kvalitetssäkrade systemför mentorskap, olika former av examensarbeten och praktikplatser för den högre utbildningen,är viktigt. Målen är att öka antalet mentorsplatser med xx procent under perioden tillminst x.000 studenter per år i Västra Götaland år 2020, att xx.000 studenter har examensarbetei någon form och xx.ooo har praktikplats eller motsvarande. 5 Berörda aktörer verkargemensamt för att kvalitetssäkring etableras och för att omfattningen ökar när det gällerarbete med mentorskap, examensarbeten, praktikplatser etc. vid högskolor och universitet.Förutsättningar för ett gemensamt systemstöd kan utredas. En mobilisering för att ökautbudet av ”examensarbeten” och praktikplatser genomförs. En årlig exjobbskonferens medalla aktörer kan genomföras. Centrala aktörer är lärosätena i Västra Götaland, näringslivetsorganisationer, fackliga organisationer, kommuner, region och andra myndigheter.2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighetHur invånarnas kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är enavgörande framtidfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att växa.Fler behöver arbeta, också för att bli mer delaktiga i samhället. Konkurrenskraften behöveröka genom att behovet av kunskaper och kompetens tillgodoses bättre. Tre frågor kräversärskild uppmärksamhet. Vägen till arbetsmarknaden för de som är utan arbete ska förenklas.Kompetensförsörjning och livslångt lärande för de som har arbete ska stärkas för att ökaindividens valmöjligheter och rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetet med den långsiktigakompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, via kompetensplattformar etc. behöver utvecklasvidare. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet och att en växande andel av demsom arbetar anser att de har rätt kompetens för och möjligheter att utnyttja den i arbetet.5 Målen preciseras i samverkan med lärosätena under våren 2013.18

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION36Frågor vi prioriterar:1. Förenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbete2. Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet3. Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov2.2.1 Förenkla vägen till arbetsmarknaden för dem utan arbeteÖkade regionala insatser behövs för att stärka arbetslösas möjligheter att komma in påarbetsmarknaden. System och strukturer inom området kunskap och kompetens behövervara flexibla och anpassas efter individernas och arbetsmarknadens behov. Nya alternativavägar till arbetsmarknaden prövas och invånarnas kompetenser synliggöras bättre. Deviktigaste insatserna beskriver målen för arbetet. Vägen till arbetsmarknaden ska kortasgenom att kvalitetssäkrad validering görs tillgänglig för alla som har behov av det. Självständigoch samordnad studie och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla. Utbildningssystemetska bli mer flexibelt och anpassas efter individens och arbetsmarknadens behov.Förutsättningarna för att skapa en självständig och samordnad struktur för en studie- ochyrkesvägledning som bryter traditionella könsmönster, tillgänglig för alla invånare oavsettålder och situation, ska prövas. En struktur för validering ska etableras i Västra Götaland(inom nationell kvalifikationsram) som gör validering till ett accepterat och kvalitetssäkratverktyg hos både utbildningsanordnare och arbetsgivare. Centrala aktörer är utbildningsanordnare,arbetsgivare, fackliga organisationer, kommuner, Västra Götalandsregionen.2.2.2 Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivetStrategiskt arbete med kompetensförsörjning på arbetsplatser ger bättre utnyttjande avkompetens och stärker organisationers och individers utveckling. Kompetensutveckling ochlivslångt lärande ger handlingsalternativ för dem som arbetar och bidrar till en rörligarearbetsmarknad. Målet är en kontinuerlig minskning av antalet SMF i Västra Götaland somupplever att brist på kunnig, kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expanderaverksamheten. XX.000 insatser (beroende av EU-medel) ska ha genomförts för attfrämja strategisk kompetensförsörjning vid små och medelstora arbetsplatser före år 2020.Validering ska vara ett nyttjat, accepterat och förankrat verktyg vid kompetenskartläggning iarbetslivet. Studiefinansieringssystemen ska anpassas för livslångt lärande. Stödet för attarbeta med strategisk kompetensförsörjning för livslångt lärande i samverkan mellan SMFska stärkas. Existerande kompetensförsörjningsprocesser, på både organisations- ochindividnivå, ska utnyttjas och utvecklas. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivaresamt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen.2.2.3 Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehovTill 2020 förväntas ökad brist på arbetskraft. Långsiktigt tänkande kring arbetskraftsförsörjningeni samverkan mellan arbetsmarknadens parter behövs för att stå emot utvecklingen.Målen är balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år 2020.Samverkan mellan olika eftergymnasiala utbildningar ska utvecklas och en kontinuerlig dialogoch struktur för kompetensförsörjning inom Västra Götalands ska ha etablerats senast 2016.En samverkansgrupp med representanter från eftergymnasial utbildning bildas, kartläggerbefintliga utbildningar och föreslår hur regelsystemet kan anpassas för mer samverkan. Ensamordnad utbildningsstruktur med gemensam ansökningsprocess skapas i Västra Götaland.19

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION37Forum där branschorganisationer och utbildningsanordnare kan föra en dialog kring kompetensbehovoch utbildningsinnehåll etableras. Förutsättningar för fler och bättre kontaktermellan SMF och högre utbildning stärks. Centrala aktörer är utbildningsanordnare,arbetsgivare samt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen.2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitetAtt ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud avarbete, utbildning, kultur är avgörande för att skapa en robust region och för tillväxt och utveckling.Väl fungerande transporter för personer och gods och en högkvalitativ IT-infrastrukturär en förutsättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots en tredubbling av investeringarnai infrastruktur och kollektivtrafik sedan Västra Götalandsregionen bildades hartillgången till kommunikation brister. Flera länkar saknas i vad som kan betecknas som grundläggandetransportinfrastruktur i en storstadsregion och omfattas inte av det ”Västsvenskapaket” som nu genomförs. Effekterna är betydande. Regionens potential att bidra till svenskoch europeisk tillväxt och utveckling tas inte tillvara. Transport och IT-infrastrukturen hardärmed inte heller förutsättningar att bidra fullt ut till målet om hållbar utveckling, varken iekonomiska, sociala eller i miljömässiga termer. Fortsatta investeringar behövs.Utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) ärdessutom en profilfråga för Västra Götaland. Kopplingarna till andra delar i strategin ärmånga. Det gäller t.ex. ambitionen att utveckla Västra Götaland som testarena för hållbaratransportlösningar. (se del 1), det gäller behovet av gemensamma regionala framtidsbilderoch det berör normer och värderingar (se del 3). Målet är att invånarna i alla delar av VästraGötaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation i olika former.Frågor vi prioriterar:1. Investera i transportinfrastruktur för personer och gods2. Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet4. Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland2.3.1 Investera i transportinfrastruktur för personer och godsFör att binda samman huvudorter i lokala arbetsmarknadsregioner krävs snabba ochmoderna järnvägsförbindelser. Sträckan Borås - Göteborg Landvetter Airport - Göteborgbehöver byggas och sträckan Skövde – Göteborg har betydande kapacitetsproblem.Tillgängligheten till större och närliggande arbetsmarknader som Halmstad, Jönköping,Örebro, Karlstad och Halden behöver förbättras. Andra särskilt angelägna frågor ärutbyggnad av E 20, nya slussar för Vänersjöfarten i Trollhättan, samt anslutande väg- ochjärnvägsförbindelser till Göteborgs Hamn. Ett förverkligande av en snabb järnvägsförbindelseOslo – Göteborg – Malmö/Köpenhamn (totalt 7,5 miljoner invånare) är ett europeiskt projektmed avgörande långsiktig betydelse för ekonomisk tillväxt och för hållbar utveckling.I alla bedömningar av Västsveriges internationella attraktivitet och konkurrenskraft drar ettbegränsat utbud av destinationer på flygsidan ner bedömningen. Ökat samarbete för attförbättra tillgången behövs samtidigt som vi arbetar aktivt för att göra flyget mer hållbart,20

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION38också globalt. Att förutsättningarna för Göteborgs hamn fortsätter vara starka är viktigt.Göteborgs hamn är Nordisk hub för transoceana direktlinjer. Ett mer effektivt och hållbartutnyttjande av infrastrukturen krävs. En utvecklad infrastruktur i gränsytan mellan olikatransportslag behövs, men framförallt en bättre samordning, organisering, och utveckling avnya attraktiva tjänster för dessa gränssnitt. Fördelarna med olika trafikslag ska tas tillvara.Kombinerade transporter och resor underlättas bl.a. genom satsningar på terminaler.Målet är utbyggnad av en infrastruktur som bidrar till en fortsatt vidgning av de lokalaarbetsmarknaderna i Västra Götaland och som ger förutsättningar för effektiva och hållbaraperson- och godstransporter. Det gäller lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.Processer och aktiviteter drivs inom de etablerade samverkansformer och regleradeprocesser som utvecklats för planering av transportinfrastruktur det senaste decenniet.Frågorna om flyg, hamnar och gränsytan mellan olika transportslag bör vara en del av dessaprocesser. För att minska klimatpåverkan från transporter ska klimatsmarta alternativprioriteras. Ett stort antal aktörer deltar. För Västra Götaland har Beredningen för HållbarUtveckling ansvar för att driva arbetet framåt. Ett gemensamt forum för hållbara transporterpå ledningsnivå med internationella aktörer bör initieras.2.3.2 Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkanEn väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en attraktiv storstadsregion.Resandet med kollektivtrafik har ökat mycket snabbt i Västra Götaland under 2000-talet. Dengemensamma ambitionen i Västra Götaland är tydlig. Utbyggnaden ska fortsätta och marknadsandelarnaöka. Den strategiska inriktningen är att möta behoven där efterfrågan ärstörst. I stadstrafik och i det nät som knyter samman lokala arbetsmarknader i Västsverigefinns stor potential att ta nya marknadsandelar. Samtidigt ska en grundläggande nivå förlokala resor garanteras i hela regionen. Till det kommer ett behov av att ge alla möjlighet attta sig till viktiga platser för handel, kultur, nöjen etc.. Beslutet att införa trängselskatt iGöteborg 2013 bidrar till mindre trängsel och en ökad andel kollektivtrafikresenärer.Konkreta mål har beslutats. En tredjedel invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik(Göteborgsregionen 40 procent). Nio av tio invånare (kvinnor/män) ska vara nöjda med sinsenaste resa med kollektivtrafiken år 2020. Minst 90 procent av persontransportarbetet skautföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindreenergi per personkilometer jämfört med 2010. Kollektivtrafiken är en central resurs och ettskyltfönster inom ramen för ambitionerna i Västra Götaland att vara testarena för hållbaratransportlösningar. Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. provas ständigt.Nya samarbetsformer behövs för att bättre koppla forskning och praktik. Än mer långsiktigavisioner/mål för en attraktiv och hållbar kollektivtrafik behöver tas fram. BHU är centralaktör för att driva denna typ av strategiska frågor. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandhar ansvar för kollektivtrafiken. VGR och kommunerna har samråd i kollektivtrafikråd.2.3.3 Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhetBredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT med högkvalitet är en förutsättning för att invånare och företag ska kunna verka i regionen. Ettomfattande arbete har genomförts för att stärka tillgången till bredband i s.k. bristområden21

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION39(regional bredbandsstrategi). För år 2020 är målet att nio av tio hushåll och företag ska hatillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning. IT:s roll för samhällsutvecklingenär central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra tillett mer hållbart samhälle – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga påinvånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende,arbetsliv etc. Etablerade samverkansformer och reglerade processer för arbetet med dendigitala agendan finns (BHU).2.3.4 Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra GötalandUtvecklingen av en långsiktigt hållbar region förutsätter gemensamma regionala framtidsbilder.För Västra Götaland saknas sådana bilder i dag. Sambandet mellan investeringar ifastigheter och möjligheten till god kollektivtrafikförsörjning är ett av flera områden sombehöver ökad uppmärksamhet. Målet är att skapa en tydligare och mer gemensam bild avhur Västra Götaland ska utvecklas långsiktigt när det gäller arbete, boende, utbildning, vårdoch omsorg, handel, kultur och andra tjänster. En bild som efterhand får genomslag i lokal,regional och nationell planering. I denna process och dialog är det angeläget att kvinnor ochmän utifrån sina önskemål och behov har möjlighet att bidra med kunskap och erfarenheter.Städer och regioner i hela världen brottas med betydande sociala, ekologiska och ekonomiskautmaningar. Uppbyggnaden av ett internationellt centrum för kunskap och praktik inomområdet Hållbar Stadsutveckling pågår. Central aktör är BHU, kommuner och kommunalförbund,länsstyrelsen i Västra Götaland, universitet och högskolor m.fl..22

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION403 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAREn region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbartsamhälle på områden som också mer tydligt berör utvecklingen i andra delar av världen. Närvi gör det stärker vi också vår konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktig tillväxt ochutveckling. Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsriktmen behöver breddas och intensifieras. Stora förändringar kommer att krävas både påindivid- och samhällsnivå. De klimatpåverkande utsläppen behöver minskas från ca åtta tillett ton per individ och år, på sikt.Ökat fokus krävs på resurseffektivitet, på att inköp- och upphandling driver hållbar utvecklingoch innovation, och på att sprida kunskaper om de insatser som görs. Det senare för att bidratill en förändring av normer i samhället i mer hållbar riktning. Ledarskapet från den offentligasektorn kan bli tydligare och bättre stödja hållbar utveckling; ekonomiskt, socialt och miljömässigt.Målet är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år 2030. Detantogs i oktober 2009 av en bred samling aktörer från alla delar av samhället. 2020 ska fyraav tio invånare vara medvetna om att målet finns, två av tio ska bedöma att detta påverkarderas sätt att agera.3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkanFör att Västra Götaland ska vara en resurseffektiv fossiloberoende ekonomi år 2030 måstesamhällets infrastruktur ge förutsättningar för detta, teknikutveckling och investeringarmåste drivas i tillräcklig takt, samverkansmöjligheter måste utnyttjas och värderingar ochnormer i samhället måste tydligare än i dag stödja hållbar utveckling. Här fokuseras ett antalområden som ska bidra till att öka takten i omställningen till ett mer resurseffektivtklimatsmart samhälle. I andra delar av strategin genomförs åtgärder för en utveckladkollektivtrafik och ett mer hållbart transportsystem etc. (1.3, 2.2, 2.3) och för hållbarkonsumtion (3.2). Västra Götaland ska vara en testarena för resurseffektiva lösningar,affärsdriven miljöutveckling ska drivas aktivt, integrationen mellan land stad ska stärkas förett mer hållbart kretslopp och i fler frågor ska vi gå från test till fullskaligt genomförande.Målet är att invånarna i Västra Götaland senast 2030 lever i en region utan fossila bränslen.Frågor vi prioriterar:1. Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar2. Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotential3. Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land4. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland3.1.1 Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningarBetydelsen av att skapa testarenor och demomiljöer betonas genom hela denna strategi.Offentliga myndigheter har ett särskilt ansvar för och förutsättningar att gå före och utvecklaoch implementera framtidens resurseffektiva och hållbara lösningar, i egna och i offentligtfinansierade verksamheter. Processer och aktiviteter ska drivas som främjar ett fortsattintensivt arbete med resurseffektvitet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan vidmyndigheter och i offentligt finansierade verksamheter. Frågorna kan handla om allt ifrån23

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION41hur arbetet organiseras till hur offentligt finansierad service erbjuds. En minskning avtransportarbetet för ett mer klimatsmart samhälle kan stå i centrum både när det gällerpersonal och tjänster. Offentliga aktörer i Västra Götaland ska vara föredöme för hållbarutveckling och resurseffektivitet. Utvecklingsresurser ska användas för att stimuleraförändringsarbetet. Formerna för samverkan mellan berörda aktörer behöver stöd för attutvecklas. Aktiviteter som utvärderar och följer pågående ”försöksverksamhet” ska stödjas.Aktiviteter som marknadsför lösningar och affärsmöjligheter internationellt ska genomföras.Centrala aktörer är kommunala, regionala och statliga organisationer och myndigheter.3.1.2 Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med miljöpotentialAffärsdriven miljöutveckling innebär att affärsutveckling av teknik/produkter och avsättninglokalt och globalt kommer i första hand när frågor med stor miljöpotential väl identifierats.Metoden har provats och använts med goda resultat i Västra Götaland under ett antal år.Målet är att skapa en stark inhemsk miljöteknikmarknad som har globala ambitioner. Enprocess ska drivas som leder till utveckling av ett system som fångar upp och främjarutvecklingen av idéer till kommersiella lösningar, produkter eller tjänster och till attaffärsmöjligheter paketeras och kommuniceras. Kopplingen till andra delar i strategin ärtydlig men det finns ett betydande värde i att som här ta miljön i sig som utgångspunkt för desatsningar som görs. Genomförande av aktiviteter och projekt ska ske samordnat när det ärmöjligt. Centrala aktörer för att driva frågan är Västra Götalandsregionen, kommuner/kommunalförbund/BusinessRegion Göteborg och Science Parks.3.1.3 Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och landStadens behov av energi- och materialförsörjning och livsmedel, och staden som producentav stora mängder avfall, ger självklara, numer ofta förbisedda, kopplingar till intilliggandelandsbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är viktigt både för att nå en hållbarstadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Västra Götaland har med sinkaraktär av ett Sverige i miniatyr, möjlighet att vara modell för ett väl fungerande samspelmellan stad och land, i Sverige och i Europa. Målet är att stärka kretsloppen och bidra tillbiologisk mångfald. Förutsättningarna för en hållbar landsbygdsutveckling ska vara starka.Fokus ligger på fortsatt utveckling av lokala och närproducerade livsmedel, utveckling avstrategier för produktion och avsättning av biomassa och på att få en kretsloppsinriktadavfallshantering. Arbetet tar sin utgångspunkt i relationen stad/land . En plattform somsamordnar och driver frågan med denna inriktning bildas. Centrala aktörer är kommunalförbunden,länsstyrelsen i Västra Götalands län, landsbygdens organisationer, VästraGötalandsregionen, företagens organisationer.3.1.4 Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra GötalandEtt stort antal utvecklingsarbeten för hållbar utveckling pågår i Västra Götaland. När teknikenär mogen, metoderna utvecklats och demoprojekten fungerar är den avgörande frågan attomsätta kunskaperna i större skala. Genom samarbete mellan offentliga aktörer sparasresurser i form av tid och pengar och samhällsutvecklingen påverkas mer. Ett exempel påarbetsmetoden är den process som drivits mellan kommunerna och Västra Götalandsregionenkallad Smart energi. Målet är att före år 2020 ha nått överenskommelser när detgäller inköp och hantering för ytterligare tre frågor inom områden med betydelse för att24

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION42bidra till att de övergripande målen om energieffektivitet, transporteffektivitet och resurshushållningnås. BHU är en central aktör för att se till att frågor initieras och drivs. Övrigaoffentliga och offentligt finansierade verksamheter är viktiga i genomförandet.3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationerKunskapen om betydelsen av vanor och hur de påverkas av rådande normer och värderingar isamhället har ökat under senare år. För att utveckla ett mer hållbart samhälle räcker det intemed ett samhällsbygge – en infrastruktur – som ger förutsättningar för hållbar utvecklingeller nya tekniska lösningar. Värderingar och normer måste stödja hållbara vanor och en merhållbar konsumtion. Dessutom behövs en kraftfull satsning på att utveckla en mer aktivgemensam arena för hållbara och innovativa inköpsbeslut. Här finns en tydlig möjlighet förden lokala och regionala nivån att mer konkret visa ansvar för och i någon mån direktpåverka utvecklingen i ett större perspektiv. Målet är att allt fler invånare tar hänsyn till hurderas konsumtion påverkar sociala och miljömässiga förhållanden lokalt och globalt.Frågor vi prioriterar:1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling3.2.1 Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingarDet är inte vad vi säger utan hur vi gör som avgör vilka värderingar och normer som råder isamhället. En omställning till ett mer hållbart samhälle i ekonomiska, miljömässiga ochsociala termer förutsätter att värderingar och vanor förändras i hållbar riktning. Att arbetamedvetet med denna typ av frågor kräver en process där representanter för alla delar isamhället medverkar, att arbetet vilar på god vetenskaplig grund, och ett starkt politisktengagemang. Målet är att en ökad andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar sombidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtion mot år 2020. En central del i arbetethandlar om att stimulera och sprida nya affärsmodeller för mer resurssnål konsumtion ochför slutna materialcykler. En annan utgångspunkt är det engagerade arbetet för hållbarutveckling som bedrivs av många aktörer i Västra Götaland. Centrala aktörer är företag ochföretagens organisationer, kommuner, region, universitet och högskolor, näringslivet,fackliga och frivilligorganisationer.3.2.2 Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utvecklingInköpens betydelse för att driva utvecklingen framåt betonas på flera ställen i denna strategi.Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet.Särskilda processer med egna resurser behövs för att utveckla både den inriktning ochsamverkan som är nödvändig. Ledningsnivån i berörda offentliga organisationer måste varaengagerade. Det finns ett stort intresse för och uppenbar nytta med samverkan när det gällerkunskapsuppbyggnad på inköpsnivå mellan offentliga och mellan offentliga och privataorganisationer. Målet är att fyra av tio invånare i Västra Götaland år 2020 vara medvetna omdet ansvar kommuner, region och statliga myndigheter i Västra Götaland tar vid inköpsbeslutoch i andra relationer med omvärlden. År 2020 ska det också finnas etablerade system för attfölja hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhets- och innovationsperspektiv.25

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION43Processer och aktiviteter ska drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inomområdet, som skapar förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling imyndigheter och vid offentligt finansierade verksamheter, som gör det möjligt att följa hurinköpsverksamheten fungerar i Västra Götaland i ett globalt perspektiv och som bidrar till attvi i Västra Götaland löpande kan följa och påverka utvecklingen av de förutsättningar somgäller för inköp i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Samverkan bör sökas medorganisationer och föreningar som driver frågorna och med den nationella nivån i Sverige. Encentral aktör är föreningen CSR Västsverige som tidigare initierat liknande processer för ettantal stora privata och offentliga aktörer och som bland sina medlemmar har små och storaföretag, myndigheter, ideella och offentliga verksamheter. Kommunerna i Västra Götalandoch Västra Götalandsregionen förutsätts medverka aktivt i arbetet.26

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION444 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAREn region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera VästraGötaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemangoch nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra Västra Götaland till enattraktiv region för investeringar, en region som berör, som aktivt är med och påverkar framtidensutveckling. Sveriges bredaste kulturarbete ska nå fler och bredare grupper, ungdomaroch spetsig ungdomskultur fokuseras. En omfattande evenemangsverksamhet ska ha starkaförutsättningar och besöksnäringen utvecklas. Satsningar behövs för att öka vår synlighet iomvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Målet är att enökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region.4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och ungaEtt gott liv – för individen och för samhället som helhet – förutsätter tillgång till kultur. Kulturär ett av Västra Götalandsregionens fem prioriterade politikområden. Två tendenser är tydligai samhällets utveckling: kultur upptar en allt större del av människors vardag, och den blirallt viktigare för den sociala hållbarheten. Kulturen är också en viktig del av besöksnäringen.En central uppgift för kulturpolitiken är att stärka demokrati och socialt kapital genom attbidra till dialog och möten mellan människor i samhället. Ett rikt kulturliv bidrar till en tillväxtför alla, gynnar nyskapande och stärker relationerna till andra regioner i och utanför EU.Utifrån den samhällsanalys som ligger till grund för denna strategi är det tydligt att kulturen, idess bredaste bemärkelse, kan bidra med lösningar för några av de stora utmaningarna förframtiden i Västra Götaland. Det gäller attraktivitet, särskilt för barn och unga, det gällerintegration och det gäller delaktighet och framtidstro i alla delar av regionen. Insatsernamåste, för att ge effekt, ta sin utgångspunkt i de samlade satsningarna på kultur och samverkamed det som sker i samhället i övrigt. Kulturens betydelse för ekonomisk tillväxtbeskrivs i tidigare delar av strategin. Målet är att invånarna generellt och ungdomar speciellt,i alla kommuner i Västra Götaland, engagerar sig, och deltar än mer aktivt i samhällslivet.Frågor vi prioriterar:1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur4.1.1 Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra GötalandKulturlivet i Västra Götaland är erkänt starkt och brokigt i positiv bemärkelse. Betydelsen förattraktivitet är stor och kulturen bidrar till att människor vill bo i Västra Götaland. Ny teknikförstärker trenden att en och samma individ är både konsument och producent av kultur. Detskapar nya förutsättningar för ett livaktigt samhälle. En betydande del av kulturens finansieringfördelas samtidigt till områden som haft svårt att bredda sin publik. Flera projekt harvisat att det går att ändra på det. Kulturen behöver mer än i dag bidra som en kraft förattraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i varje kommun i Västra Götaland. Arbetetmåste ske i samverkan med föreningsliv, skola, folkbildning, högskolor och universitet ocharbetsliv. Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande isamhällslivet i stort, inte minst i förenings- och kulturliv, och att de själva menar att de har27

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION45goda förutsättningar för detta där de bor. Fokus ligger på en breddning av användning ochdeltagande i kulturlivet och på att finna verktyg som gör det möjligt att ytterligare stärkavardagsengagemanget i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet med kultur bedrivs i närasamarbete mellan kommuner och region, i ett planeringssystem där också nationella resurseringår. Nationella resurser fördelas delvis efter lokala och regionala prioriteringar. Tydligarefokus på delaktighet kan ge betydande effekter. En rad centrala aktörer räknas upp i texten.Kommuner och Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar att agera.4.1.2 Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskulturDe samlade förutsättningarna och aktiviteterna för att ge barn- och ungdom möjligheter tillett bra liv och till att utvecklas är starka i Västra Götaland. Det gäller mötesplatser, kultur,evenemang, aktiviteter, i ett brett perspektiv. Ett ökat och mer samlat fokus på unga och påatt medverka till interkulturella utbyten i all evenemangs-, kultur- och besöksverksamhet ärsamtidigt en avgörande fråga för framtiden. En region som inte anses vara intressant förunga människor är, i en allt mer global värld, snart en ointressant region i ett betydligtbredare perspektiv. Målet är att en växande andel unga säger sig vilja bo i ”Västra Götaland”som vuxna. Processer och aktiviteter ska drivas som samlar och utvecklar insatser i enriktning som främjar barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter, brett och spetsigt, i helaVästra Götaland. Västra Götaland skall utveckla sina många arenor för kulturevenemang ochgöra dem mer kända och attraktiva. Västra Götaland skall också stärka sin redan ledandeposition när det gäller musik, film, design och mode. Centrala aktörer är kommuner, VästraGötalandsregionen, föreningar, evenemangsföretag etc..4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärldenKunskapen om och synen på Västra Götaland och dess delar blir en allt viktigare fråga närbetydelsen av attraktivitet ökar. Mötesindustri och evenemang är centrala områden, inteminst för en fortsatt utveckling av de delar av tjänstesektorn som skapar ingångsjobb åtmånga unga i dag. Samordning och utveckling av marknadsföring av regionens delar är enannan central fråga liksom insatser för etablering av företag. Målet är att öka kunskapen omoch uppskattningen av Västra Götaland och dess delar i regionen och utanför. Allt fler skavälja att tillbringa en ökad del av den tid de själva disponerar över i Västra Götaland.Frågor vi prioriterar:1. Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt2. Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang3. Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar4. Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland4.2.1 Öka närvaro och påverkan på EU och internationelltAtt världen hänger samman i politiskt och ekonomiskt hänseende innebär att VästraGötaland allt mer påverkas av händelser, trender och beslut i andra delar av världen. Minstsex av tio frågor på en regional eller lokal fullmäktigeagenda har koppling till beslut på EUnivå.Vision Västra Götaland konstaterar att Västra Götaland ska ha en stark internationellposition, utveckla allianser och partnerskap för att få gehör för de regionala intressena i deteuropeiska samarbetet och delta i samarbete på den globala arenan. Ökade satsningar28

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION46behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ettglobalt perspektiv. Särskilt prioriterat är att utveckla samverkan och samarbetet med”Bryssel” och ”Stockholm”. Målet är att det ökade engagemanget för och vår påverkan påinternationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt och påvisbart.Processer och aktiviteter ska drivas som bidrar till en gemensam utveckling av relationer tillprioriterade länder och världsdelar. Region, kommuner, näringsliv och universitet skautveckla ett nära informationsutbyte om internationella kontakter och öka samarbetet föratt stärka dessa kontakter. En gemensam agenda bör slås fast i dialog med lärosäten,näringslivs- och fackliga och andra organisationer i Västra Götaland och drivas gentemot EUoch svenska staten. Exempel på viktiga områden är framväxten av ”åttamiljonersstaden” frånOslo till Öresund, behovet att minska legala och mentala gränshinder mot Norge och attstärka transportinfrastruktur och kollektivtrafik samt att dra nytta av läget i skärningspunktenmellan ”makroregionerna” Nordsjön och Östersjön. Fortsatta satsningar ska ske föratt öka kunskapen om svensk och europeisk politik hos medborgarna i Västra Götaland.4.2.2 Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemangMötesindustri och evenemangsverksamhet har stor utvecklingspotential och bidrar samtidigttill att stärka bilden av Västra Götaland som en attraktiv region. Göteborg har en nationelloch internationell status som plats för större evenemang. Mötesindustrin har förutsättningaratt bli en framgångsfaktor i hela regionen genom att den bygger på lokala förutsättningar iform av exempelvis högskolor och kunskapsintensiv verksamhet. Målet är att VästraGötaland år 2020 har en väl etablerad och genomförd evenemangs- och mötesstrategi därföretag och offentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokaliseraevenemang, möten, kongresser och konferenser till Västra Götaland. Det ger oss i VästraGötaland förutsättningar att bidra till och själva nå det nationella målet om en dubbleradomsättning i besöksnäringen till år 2020. Centrala aktörer är kommuner och VästraGötalandsregionen, universitet/högskolor, samt organisationer som driver evenemang ochutvecklar evenemangsverksamhet som Gbg& Co, Svenska mässan, Convention Bureauer etc.4.2.3 Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningarBesöksnäringen växer snabbt och står för en allt större andel av ekonomin i Västra Götaland,Sverige och Europa. I återkommande svenska undersökningar är Göteborg och Västkustenden destination flest vill besöka. Att hela potentialen i besöksnäringen kan utnyttjas bättre iframtiden är inte bara en angelägenhet för Västra Götaland utan också för Sverige ochEuropa. En fortsatt samordnad satsning på produkt- och destinationsutveckling, tillgänglighetoch marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt och tydliga roller mellan offentligaoch privata aktörer definieras. Målet är att Västra Götaland år 2020 är Skandinaviensmest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöksregion och att Göteborg, Västkusten,Vänern etc. samlat har en starkare position som internationellt känd destination.Processer som driver utveckling av fler samlade exportmogna produkter är en förutsättning.Centrala aktörer är ”turistföretag”, kommuner, Västra Götalandsregionen, turistråd etc.29

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION474.2.4 Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra GötalandNäringslivet i Västra Götaland är i mycket hög grad internationellt orienterat och regionen ärett centrum för internationell industri, handel och logistik. Bara i Göteborgsregionen finnsöver 2300 utlandsägda företag. Vi ser en tilltagande globalisering framför oss där konkurrensom kompetens, kapital, teknik och jobb hårdnar. För territoriet Västra Götaland blir detdärför allt viktigare att attrahera investeringar från Sverige och från utlandet och att synas påden globala kartan. Ambitionen är att vår region har positionerats som en av Europas mestspännande tillväxtregioner och ett skyltfönster för hur hållbar tillväxt skapas i praktiken.Målet är att attrahera strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor iför regionen viktiga värdekedjor. Fram till 2020 skall vi öka de samlade satsningarna i VästraGötaland på att attrahera utländska investeringar och utveckla nya och samordnade samverkansprocesserinom prioriterade kluster. Centrala aktörer är kommuner/kommunalförbund/BusinessRegion Göteborg, Västra Götalandsregionen, Universitet och högskolor,företagsorganisationer.30

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION52 48LitteraturAlgehed, Egels-Zandén, Ekberg, Johansson, Solér (2012): New Leadership – How can Consumers, Companiesand Policymakers join forces towards a Low Carbon Economy? www.locareproject.euAlgehed, Winnes (2010): Miljökultur: Vad vet forskarna om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan, SPRapport 2010:62Annoni, Kozovska (2010): EU Regional Competitiveness Index RCI 2010Antoni, R (2010): Attraktiva städer, I ”En region blir till, Västra Götalandsregionen 1999-2008, SOM Institutet,red Nilsson, L.BAK Basel Economics, (2008): Västsverige/Göteborg: Quality of Life as a Location Factor for Highly QualifiedPeople, Rapport Tillväxt och Utveckling 2008:6BAK Basel Economics (2010) Lasting competitiveness – global trends and their impact on European regions. SeStorstadsregioner i framtiden (www.vgregion.se)BAK Basel Economics (2010), International Benchmarking Report - 2010BAK Basel Economics (2012) Migration: Attractiveness, Openness, Integration. An International Benchmarkingfor Västra Götaland. (Tillväxt/Utveckling 2012:1)Bok (2011): The Politics of Happiness – What Governments Can Learn From the New Research on Well-BeingBraunerhjelm & Karlsson (2011): Steven Klepper: Recipient of the 2011 Global Award for EntrepreneurshipResearchCentre for International Competitiveness (2008): www.cforic.org/index.php, The World KnowledgeCompetitiveness IndexClark, Diener, Geporgellis, Lucas (2008): Adaption to Life Events www.voxeu.orgEU-kommissionen (2010): Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för allaErnstson, Fransson, Lorentzon (2011): Vision Västra Götaland – Det goda livet, Occasional Papers 2011:1,Göteborgs Universitet, CRA.Florida (2000): The Economic Geography of TalentFlorida (2002): The Rise of the Creative ClassFlorida (2005): Cities and the Creative ClassFlorida (2006): The Flight of the Creative Class: The New Global Competition for TalentFlorida (2009) Who's Your City? (international edition): How the Creative Economy Is Making Where You Livethe Most Important Decision of Your LifeFrey (2008): Happiness – A revolution in EconomicsGilovich, Van Boven (2003): "To do or to have: That is the question" Journal of Personality and SocialPsychology 2003, Vol. 85, No. 6, 1193–1202Glaeser (2011) TheTriumph of The CityHowell (2009): “Buying Experiences, Not Possessions, Leads To Greater Happiness” Science Daily 2009Jacobs (1961): The Death and Life of Great American Cities, New YorkJacobs (1984): Cities and the Wealth of Nation, New YorkJohansson, Strömqvist (2005): Västsverige och den Nya Ekonomiska Geografin31

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION53 49Klepper (2011): Nano-economics, spinoffs, and the wealth of regions, Small Bus Econ (2011) 37:141–154Köcher, Raffelhüschen (2011): Glüksatlas Deutschland 2011Layard (2005): Happiness - Lessons from a New ScienceNilsson Å(2011): Kulturvanor i Sverige, 1987–2010, [SOM-rapport nr 2011:23].Nilsson Å (2011): Scenkonst i Västsverige 1995–2010 [SOM-rapport nr 2011:24]Nilsson L (red) (2010): En region blir till, Västra Götalandsregionen 1998-2008, SOM-institutetNilsson, Johansson (red) (2009): Att bygga, Att bo, Att leva – En bok om Västra Götaland, SOM-institutetNäringsdepartementet (2007): En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap ochsysselsättning 2007-2013, N7037Näringsdepartementet (2012): Den nationella innovationsstrategin, N2012.27OECD (2009) Regions Matter - Economic Recovery, Innovation and sustainable GrowthOECD (2009): How Regions Grow - trends and analysisOECD (2010): Factbook 2010: Economic, Environmental and Social StatisticsOECD (2011): How’s Life?: Measuring well-being, OECD PublishingPowdthavee (2010): The Happiness EquationPutnam R (2000): Bowling alone – The Collapse and Revival of American CommunitySmith (2011): The New North – The World in 2050SOM Institutet Vision Västra Götaland (Som Rapport nr 2011:1)SOU 2010:88 (2011) Vägen till arbete, Bilaga 1-4 LångtidsutredningenSpreitcher, Porath (2012) Creating Sustainable Performance, Harward Business Review Jan/Feb 2012.Statens folkhälsoinstitut (2012): Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”Tillväxtanalys (2011): Statistik 2011:04 – Nyföretagandet i Sverige 2010Tillväxtanalys (2011): Regional Tillväxt 2011 – en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner,Rapport 2011:07Västra Götalandsregionen - www.vgregion.se/regionutveckling/utvarderingsserie.Västra Götalandsregionen (2000): Strategi för miljöarbetet i Västra Götaland, Regionfullmäktige § 286/2000Västra Götalandsregionen (2001): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Tillväxtens tre dimensioner - Regionalpolitik för hållbar tillväxtVästra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Stora utmaningar för en hållbar framtidVästra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Underlag för Tillväxtprogram ochRegionala UtvecklingsstrategiVästra Götalandsregionen (2005): Vision Västra Götaland, Det Godal LivetVästra Götalandsregionen (2007): Hållbar utveckling i Västra Götaland. Utveckling – Utvecklingsarbete -FramtidVästra Götalandsregionen (2012): Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra GötalandVästra Götalandsregionen (2007): Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007 – 2013 (www.vgregion.se)32

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION54 50Västra Götalandsregionen (2009): Klimatstrategi för Västra Götaland. Smart energi. Hur vi tillsammans skaparhållbar tillväxt.Västra Götalandsregionen (2011): Befolkningsprognos Västra Götaland 2010-2020, Fakta & Analys 2011:1Västra Götalandsregionen (2011): ”Ett konkurrenskraftigt Västra Götaland”Västra Götalandsregionen (2011): Fakta Västra Götaland 2011, www.vgregion.seVästra Götalandsregionen (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Rapport Tillväxt och Utveckling2011:4Västra Götalandsregionen (2012): Högutbildades flyttströmmar till och från Göteborgs arbetsmarknadsregion,Fakta & Analys 2012:1Västra Götalandsregionen (2012): Regionrapport 2012, Utveckling – Utvecklingsarbete – Framtid, Nyautmaningar för Västra Götaland, Rapport Tillväxt och Utveckling 2012:3Västra Götalandsregionen (2012) EN MÖTESPLATS I VÄRLDEN Kulturstrategi för Västra Götaland 2012–Västra Götalandsregionen (2012): Västra Götalands kulturplan 2013–2015Västsvenska Industri och Handelskammaren (2010) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder blandVästsvenska gymnasieungdomar, 2010:9Västsvenska Industri och Handelskammaren, http://www.handelskammaren.net/sv/Politisk-Paverkan/100listan/Västsvenska Industri och Handelskammaren (2012) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder blandVästsvenska gymnasieungdomar, 2012:4Visionspanel Västra Götaland (2008): Visionspanelens slutrapport - www.vgregion.se/visionWilkinsson/Picket (2009): The Spirit Level, Why More Equal Societies Almost Always Do BetterYale (2012): Environmental Protection Index 2012 (http://epi.yale.edu)33

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION51APPENDIX – MÅL OCH INDIKATORERDe mål som har koppling till invånarnas attityder och på hur de upplever utvecklingsförutsättningarna i Västra Götalandmäts genom s.k. medborgarenkäter. En första mätningen genomförs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid GöteborgsUniversitet.ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅL FÖR STRATEGINS FYRA DELAR OCH TIO PRIORITERADE OMRÅDENÖVERGRIPANDE MÅL VÄSTRA GÖTALAND 2020Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas1. En ledande kunskapsregionMålet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning av antalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökadkonkurrenskraft∗∗∗46 procent av befolkningen i åldern 25-64 år ska ha högskoleutbildning år 2020 (40 % 2013). Skillnader mellan kvinnoroch män ska minska liksom skillnader i övergång till högre utbildning mellan kommuner i Västra GötalandFler kvinnor och män vill starta och startar företag (20/1000 år 2020) samtidigt som fler unga vill driva en egenverksamhet. Hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnorAndelen anställda i näringslivet med längre akademisk utbildning ökar kontinuerligt och mer i Västra Götaland jämförtmed Sverige och EU varje år mot år 20202. En region för allaMålet är sjunkande strukturell arbetslöshet för ungdomar, för första generationens svenskar och i alla delar av VästraGötaland∗ Elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet med bra kvalitet senast år 2020∗ En sjunkande strukturell arbetslöshet och att en växande andel av dem som arbetar anser att de har rätt kompetensför och möjligheter att utnyttja den i arbetet∗ Invånarna i alla delar av Västra Götaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation i olika former.3. En region där vi tar globalt ansvarMålet är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år 2030. 2020 ska fyra av tio invånare vara medvetna omatt målet finns, två av tio ska bedöma att detta påverkar deras sätt att agera∗∗Invånarna i Västra Götaland lever senast 2030 i en region utan fossila bränslenAllt fler invånare tar hänsyn till hur deras konsumtion påverkar sociala och miljömässiga förhållanden lokalt och globalt4. En region som syns och engagerarMålet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region∗∗Invånarna generellt och ungdomar speciellt, i alla kommuner i Västra Götaland, engagerar sig, och deltar än mer aktivti samhällslivetKunskapen om och uppskattningen av Västra Götaland och dess delar ökar i och utanför. Allt fler ska välja att tillbringaen ökad del av den tid de själva disponerar över i Västra Götaland.34

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION52MÅL FÖR STRATEGINS 33 PRIORITERADE FRÅGOR UNDER RESPEKTIVE DEL OCH OMRÅDE1. En ledande kunskapsregion1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning∗∗∗∗Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasium ochskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan kommuner i Västra Götaland ska minskaEn fjärdedel av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland år 2020 och andelen utländskahögskolestuderande ska vara hög jämfört med övriga Sverige.En fortsatt ökning av antalet studenter ges möjlighet att delta i olika former av utbildning med en direkt koppling tillarbetslivet, och en ökad andel av utbildningarna i den högre utbildningen organiseras på detta sätt.Stärkt internationell attraktions- och konkurrenskraften för forsknings- och innovationsmiljöer i Västra Götaland.Ökande nationella/internationella satsningar på forsknings- och innovationsmiljöer inom våra samarbetsområden.1.2 Ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling∗ Allt fler ungdomar (fördelat lika mellan kvinnor och män) ska ha en positiv attityd till entreprenörskap. 6∗ 20 nya företag/1000 invånare ska startas år 2020.∗ Små och medelstora företag ska växa snabbare i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år 2020.1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta∗∗∗∗Hög produktivitetstillväxt och höga investeringsnivåer i centrala branscher inom utpekade klusterområden, jämförtmed Sverige och Europa.Fler projekt som drivs i partnerskap mellan företag, lärosäten och samhällsaktörer.Ökad medverkan i och påverkan på strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt, program och policys.En ökad andel av nationella och internationella satsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland.2. En region för alla2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden∗ En kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grundskola, gymnasium,vuxenutbildning i hela Västra Götaland senast år 2020.∗ Antalet medarbetare som ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ska öka kontinuerligt i Västra Götaland.∗ Öka antalet mentorsplatser med xx procent under perioden till minst x.000 studenter per år i Västra Götaland år 2020,att xx.000 studenter har examensarbete i någon form och xx.ooo har praktikplats eller motsvarande. 72.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet∗ Kvalitetssäkrad validering görs tillgänglig för alla som har behov av det och självständig och samordnad studie ochyrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla∗ Kontinuerlig minskning av antalet SMF i Västra Götaland som upplever att brist på kunnig, kompetent arbetskraft är etthinder för att utveckla och expandera verksamheten. XX.000 insatser (beroende av EU-medel) ska ha genomförts föratt främja strategisk kompetensförsörjning vid små och medelstora arbetsplatser före år 2020.∗ Balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år 2020.2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet∗ Utbyggnad av infrastruktur som bidrar till en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland ochsom ger förutsättningar för effektiva och hållbara person- och godstransporter.∗ En tredjedel invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik (Göteborgsregionen 40 procent). Nio av tio invånare(kvinnor/män) ska vara nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafiken år 2020. Minst 90 procent avpersontransportarbetet ska utföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindreenergi per personkilometer jämfört med 2010.∗ 2020 ska nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning.∗ Skapa en tydligare och mer gemensam bild av hur Västra Götaland ska utvecklas långsiktigt när det gäller arbete,boende, utbildning, vård och omsorg, handel, kultur och andra tjänster.6 Två frågor i Handelskammarens årliga enkät till gymnasieungdomar, Fokus Attityd, kan användas för att mäta utfallet. Jagskulle vilja starta eget företag (värde 2012=3 på femgradig skala), Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster (3,1).7 Exakta nivåer i dagsläget samt möjlig ambitionsnivå kommer diskuteras med lärosätena i Västra Götaland våren 201335

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION533. En region där vi tar globalt ansvar3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan∗ Offentliga aktörer i Västra Götaland ska vara föredöme när det gäller att införa resurseffektiva hållbara lösningar∗ Skapa en stark inhemsk miljöteknikmarknad med globala ambitioner.∗ Stärka kretsloppen och bidra till biologisk mångfald.∗ Överenskommelser för ytterligare tre frågor, före år 2020, inom områden med betydelse för att bidra till att deövergripande målen om energieffektivitet, transporteffektivitet och resurshushållning nås3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer∗ En ökande andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar som bidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtionmot år 2020.∗ Fyra av tio invånare i Västra Götaland ska år 2020 vara medvetna om det ansvar kommuner, region och statligamyndigheter i Västra Götaland tar vid inköpsbeslut och i andra relationer med omvärlden. År 2020 ska det finnasetablerade system för att följa hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhetsperspektiv.4. En region som syns och engagerar4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga∗ Invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande i samhällslivet i stort, inte minst i förenings- och kulturliv,och menar själva att de har goda förutsättningar för detta där de bor.∗ En växande andel unga säger sig vilja bo i ”Västra Götaland” som vuxna.4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden∗ Det ökade engagemanget och påverkan på internationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt ochpåvisbart.∗ Västra Götaland ska år 2020 ha en väl etablerad och genomförd evenemangs- och mötesstrategi där företag ochoffentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokalisera evenemang, möten, kongresser ochkonferenser till Västra Götaland.∗ Västra Götaland ska år 2020 är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöksregion och attGöteborg, Västkusten, Vänern etc. samlat har en betydligt starkare position som internationellt känd destination.∗ Strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor i för regionen viktiga värdekedjor ska attraheras36

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION58 54MÅL OCH INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLINGENEU2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nåsSamma indikatorer som i EU2020 används för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessakompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt.MÅL EU2020 – VÄSTRA GÖTALAND 2020Mål Mål Läge MÅL DEL IEU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGINÖkad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % (KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 % (KV55, M43) 55 (M, KV) 1Minskade skolavhopp

VÄSTRA GÖTALAND 2020REMISSVERSION59 55VÄSTRA GÖTALAND 2020STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och2020. Strategin fokuserar på frågor som kräver samverkan mellan aktörer och sektorer och påområden som är en direkt del av ansvaret för tillväxt och utveckling. Hållbar utveckling i dess tredimensioner – den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Strategin utgår från VisionVästra Götaland och har en direkt koppling till EU:s utvecklingsstrategi för samma period (EU 2020),och till nationella prioriteringar.VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts avBeredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och VästraGötalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer frånalla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin.VÄSTRA GÖTALAND 2020 beskriver för var och en av de 33 frågor vi prioriterar, vad vi villåstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Vi ska vara enledande kunskapsregion för alla, som syns och engagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar viutveckling i hela Västra Götaland.38

62 58FRAMGÅNGSFAKTORER OCH UTMANINGAREn stark välfärd för invånarna förutsätter en ekonomi med hög produktivitet. VästraGötalands framtid som en kunskapsdriven region bygger på högt nyskapande, en ständigutveckling av kunskaper, kompetens och en effektiv resursanvändning. Ett kunskapsdrivetattraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som får möjlighet att och vill utvecklas.Västra Götaland behöver kännetecknas än mer av att vara tillåtande, en region med mångamöten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och påfritiden.I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågåendeglobaliseringen uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och förintresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. FoU ochkunskapsintensiva företag blir allt mer beroende av att söka sig till de mest attraktivaregionerna. Vi behöver öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidensutveckling globalt.Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till mycket höga nivåer. Ungdomar ochförsta generationens svenskar är särskilt utsatta. Utanförskap måste motverkas ochintegrationen stärkas. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika bra. Trenderna iekonomin ger koncentration till framförallt storstäder men också till andra större städer ochattraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre matchningav kompetenser är centralt för att vända utveckling både när det gäller integration ochungdomsarbetslöshet. Men också för att stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling ihela Västra Götaland. Traditionella könsmönster måste brytas.Vi i Västra Götaland ska också ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Vi har högaambitioner på klimatområdet och vi välkomnar invånare från alla delar av världen som sökernya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vår region. Vi förstår att en attraktiv regionattraherar invånare med de mest skilda förutsättningar.De beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedömsha starka förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Att Västra Götalands starka potentialutnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling.

63 59SÄRSKILDA UTGÅNGSPUNKTERVÄRLDSLEDANDE INOM HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLINGNäringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar.De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Life Science, Hållbaratransporter, Hållbar stadsutveckling, Grön kemi, Marin miljö och marina sektorer är femsamarbetsområden som pekats ut som centrala i en process där politiker, akademi ochnäringsliv har medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där VästraGötaland är eller har ambitioner att bli världsledande. Andra områden där ett aktivtutvecklingsarbete ska drivas är inom kulturella och kreativa näringar, IKT, textil, energi,livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen.GÖTEBORG ÄR MOTOR, ARBETET SKA GE AVTRYCK I HELA REGIONENGöteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling iVästsverige. Samtidigt ska hela regionen ha bra förutsättningar att utvecklas. Den starkainfrastruktur för utveckling som finns, i många fall med koncentration till noder i de olikadelarna, ska fortsätta att utvecklas. En snabb integration av de lokala arbetsmarknaderna iVästsverige pågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. Desärskilda förutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga och ska tas tillvara. Särskilduppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra.FYRA GENERELLA PERSPEKTIV SOM FÅR TYDLIGA GENOMSLAG I ARBETETVision Västra Götaland pekar ut en gemensam region, jämställdhet, integration ochinternationalisering som generellt prioriterade perspektiv. Strategin har formulerats med ensträvan att finna och åtgärda de avgörande frågorna för respektive perspektiv. När det gällerjämställdhet och klimatmål genomförs dessutom mer generella åtgärder.MÅL FÖR SAMHÄLLETS UTVECKLING – KOPPLING TILL EU 2020 OCH SVENSKA MÅLAmbitionerna när det gäller samhällets utveckling stämmer väl med de för EU2020. Sammaindikatorer används. Målsättningarna i Västra Götaland är genomgående mer ambitiösa änför EU och Sverige.MÅL EU2020 – VÄSTRA GÖTALAND 2020Mål Mål Läge MÅL DEL IEU 2020 Sverige VG 2010/12 VG STRATEGINÖkad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % (KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 % (KV55, M43) 55 (M, KV) 1Minskade skolavhopp

64 6033 PRIORITERADE FRÅGOR BESKRIVER VAD VI TILLSAMMANS SKA ÅSTADKOMMA TILL ÅR 2020Målet för VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Fyradelstrategier drivs. Vi ska vara en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globaltansvar och en region som syns och engagerar. Inom varje delstrategi prioriteras ettantal områden, totalt tio. Inom varje område beskrivs de frågor vi drivertill år 2020. I huvuddokumentet anges motiv, mål och vad somska göras. Hur det ska göras är enfråga för genomförandet.

65 61DET ÖVERGRIPANDE MÅLET 2020Målet med VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjligaförutsättningar att utvecklas. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka iVästra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter.STRATEGINS FYRA DELARStrategin består av fyra delar med totalt tio prioriterade områden. Rubrikerna för de fyradelarna beskriver vår samlade ambition att vara en kunskapsregion för alla, som syns ochengagerar och där vi tar ansvar. Det är på det sättet vi menar att invånarna i Västra Götalandfår bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Inom varje område utgår arbetet från långsiktigamål som ska nås senast 2020. Samtliga dessa mål har koppling till Vision Västra Götalandoch sätter invånarna i centrum. För varje område anges ett antal prioriterade områden.1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGIONPrioriterade områden: Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnyttaEn ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högreutbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet och nyskapande.Västra Götaland är och ska vara ett kunskapssamhälle med ett internationelltkonkurrenskraftigt näringsliv. Inom ett antal områden som berör globala samhällsutmaningarfinns en ambition att bli världsledande. Regionens ledande industriella kluster är centrala.Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktivautbildningar och forskningsmiljöer. Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning avantalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft.2. EN REGION FÖR ALLAPrioriterade områden: Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitetEn region för alla handlar om att öka de gemensamma satsningarna på att ge alla invånare iVästra Götaland bra möjligheter att utvecklas. Ett antal utmaningar är särskilt tydliga.Utanförskapet måste minska och integrationen stärkas. Alla ungdomar måste ha braingångar i samhället och i arbetslivet. Det gemensamma arbetet med kompetensförsörjningoch matchning av kompetens behöver intensifieras. Det betyder också mycket förkonkurrenskraften i företag och organisationer. Att ge alla invånare bra möjligheter att tatillvara Västra Götalands samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genomolika former av kommunikation – via transport- och it-infrastruktur - är grunden för en regionför alla men också för tillväxt och utveckling. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshetgenerellt, och speciellt för ungdomar och första generationens svenskar, i alla delar avVästra Götaland.

623. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVARPrioriterade områden: Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationerEn region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbartsamhälle. Ökat fokus krävs på resurseffektivitet, på att inköp- och upphandling driver hållbarutveckling och innovation, och på att sprida kunskaper om de insatser som görs. Det senareär viktigt för att bidra till en förändring av normer och värderingar i mer hållbar riktning.Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsrikt menbehöver breddas och intensifieras. De klimatpåverkande utsläppen behöver på sikt minskafrån ca åtta till ett ton per individ och år. Målet, antagit 2009 av en bred samling aktörer, är enutfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år 2030. 2020 ska fyra av tio invånarevara medvetna om att målet finns och två av tio ska bedöma att det påverkar hur de självaagerar.4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERARPrioriterade områden: En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Ökat utbyte med och påverkan på omvärldenEn region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profileraVästra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten,evenemang och nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra VästraGötaland till en attraktiv region för investeringar, en region som berör, som aktivt är med ochpåverkar framtidens utveckling. Sveriges bredaste kulturarbete ska nå fler och bredaregrupper. Ungdomar och spetsig ungdomskultur fokuseras. En omfattande evenemangsverksamhetska ha starka förutsättningar och besöksnäringen utvecklas. Satsningar behövsför att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globaltperspektiv. Målet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever attde bor i en attraktiv region.

67 63GENOMFÖRANDEBeredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och VästraGötalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor ansvarar för genomförandet avstrategin. Genomförandet sker via handlingsprogram och genomförandeplaner.Rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år och mer omfattandeuppföljningar görs vartannat år. En halvtidsutvärdering genomförs under år 2017.Strategin handlar om områden där vi måste agera tillsammans. 33 frågor som kräversamverkan prioriteras. Vad vi vill åstadkomma till 2020 är tydligt. Genomförandet förutsätterett brett engagemang i samhället. Centrala aktörer är universitet och högskolor, andrautbildningsanordnare, forskningsinstitut, företag, företagens organisationer, fackligaorganisationer, civilsamhället, regionala och nationella statliga aktörer, EU, kommuner,kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, m.fl.Västra Götalandsregionen ger i sin årliga budget en samlad bild av de insatser man avser attprioritera och driva i Västra Götaland inom ramen för strategin kommande år. Respektivekommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Centrala verktyg igenomförandet av strategin är de EU-program som drivs i Västra Götaland samt andraeuropeiska och statliga utvecklingsresurser etc.

68 64’VÄSTRA GÖTALAND 2020STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år2014 och 2020. Strategin fokuserar på frågor som kräver samverkan mellan aktörer ochsektorer och på områden som är en direkt del av ansvaret för tillväxt och utveckling. Hållbarutveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram förarbetet. Strategin utgår från Vision Västra Götaland och har en direkt koppling till EU:sutvecklingsstrategi för samma period (EU 2020), och till nationella prioriteringar.VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet harletts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna ochVästra Götalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer ochindivider från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin.Denna summering av strategin ger en överblick av innehållet. Huvuddokumentet används vidgenomförandet. Det finns tillgängligt på vgregion.se/xxx och beskriver för var och en av de33 frågor vi prioriterar, vad vi vill åstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjligautvecklingsförutsättningar. Vi ska vara en ledande kunskapsregion för alla, som syns ochengagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar vi utveckling i hela Västra Götaland.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL65Sida 6KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KSFormerna för kommunstyrelsens välfärdsutskottMed anledning av en motion från Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp)och Ove Göransson (v) beslutade kommunstyrelsen 2013-02-13 § 20 på förslag avordföranden att inrätta ett ”välfärdsutskott” och uppdrog samtidigt till förvaltningenatt tills nästföljande sammanträde ta fram förslag till formerna för utskottet.Utifrån kommunstyrelsens diskussioner den 13 februari och samtal medkommunalrådet och områdeschefer föreslås följande:- Syftet med utskottet ska vara att för sektorerna barn och utbildning, vård ochomsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen itolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ettforum för informationsutbyte mellan politik och förvaltning.- Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga ochekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer ochuppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor.- Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet,bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning,vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas avmyndighetsutskottet.Då kommunstyrelsen har en långtgående delegation av beslutanderätt tilltjänstemannanivån och antalet ärenden som hanteras av kommunstyrelsen i desshelhet är begränsad blir den största uppgiften för utskottet att vara ett forum fördiskussion och förankring mellan politik och förvaltning.För utskottet föreslås gälla att det ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare ochha en ordförande och en vice ordförande. Ersättarna ska inte ha närvarorätt när deej tjänstgör. Inkallelse ska ske enligt den inkallelseordning fullmäktige beslutat omför nämnderna.Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, utan endast ha beredande uppgifter. Detska vara möjligt för utskottet att ge uppdrag till förvaltningen.Utskottet bör rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen.BeredningKommunsekreterarens tjänsteskrivelse 2013-02-21.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att utskottets uppdrag ska vara:Att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöraden politiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål ochriktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forum förinformationsutbyte mellan politik och förvaltning.Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga ochekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer ochuppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL66Sida 7KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet,bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning,vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas avmyndighetsutskottet.* Kommunstyrelsen beslutar att följande ska gälla för utskottets sammansätningoch arbetsformer:- Utskottet ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare,- Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöteren ordförande och en vice ordförande,- Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindradatt tjänstgöra,- Ersättare ska inkallas till tjänstgöring enligt den av kommunfullmäktige beslutadepartigruppsordningen,- Utskottet ska kunna ge uppdrag till förvaltningen,- Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt,- Utskottet ska rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-21 Dnr: KS 2012-35267KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEUppgifter och arbetsformer för kommunstyrelsensvälfärdsutskottMed anledning av en motion från Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp)och Ove Göransson (v) beslutade kommunstyrelsen 2013-02-13 § 20 på förslag avordföranden att inrätta ett ”välfärdsutskott” och uppdrog samtidigt till förvaltningenatt tills nästföljande sammanträde ta fram förslag till formerna för utskottet.Regler för utskotts sammansättning och arbetsformerTermen utskott har reserverats för organ som består av förtroendevalda som skaväljas bland ledamöterna och ersättarna i nämnden.Ett utskott kan fungera på olika sätt. Det kan vara i rent beredande syfte, det kanges rätt att fatta beslut på delegation av nämnden, eller en kombination av båda.Eventuell beslutanderätt regleras i delegationsordningen.SKL skriver i kommentarerna till sitt underlag till reglemente för kommunstyrelsen (cirk1991:147) att utskottetens arbetsformer inte regleras i lagen utan får bestämmas lokaltinom kommunallagens gränser. Kommunallagens krav på innehållet i reglementen avsernämndernas verksamhet och arbetsformer. Detta ger stöd för att begränsa reglerna ireglementet till föreskrifter om vilka utskott som skall inrättas och utskottens uppgifter.Arbetsformerna får nämnderna reglera själva. Å andra sidan kan det vara lämpligt medenhetliga regler för utskotten i samtliga nämnder. Dessutom kan nämnderna delegeraärenden till utskott vilket ställer större krav på att utskottens arbetsformer är formelltriktiga. Ett sätt att styra upp utskottens arbetsformer och ge dem viss status är att skriva inregler i reglementet. SKL:s förslag innebär att vissa regler av kommunaldemokratisk vikt tasin i reglementet. Övriga regler om utskottens arbetsformer får nämnderna själva reglera.Kommunstyrelsens nuvarande två utskott är mycket lite reglerade i reglementet.Kommunstyrelsen har beslutat om vissa ytterligare ramar men klargörande beslutbör fattas. Detta bör tas upp i samband med att kommunstyrelsens reglementerevideras vilket planeras att göras senare under år 2013. Dock föreslårförvaltningen att kommunstyrelsen för välfärdsutskottet för in några regleringarredan nu och att en översyn för samtliga utskott görs senare.Välfärdsutskottets uppgifterUtifrån kommunstyrelsens diskussioner den 13 februari och samtal medkommunalrådet och områdeschefer föreslås följande:Syftet med utskottet ska vara att för sektorerna barn och utbildning, vård ochomsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen itolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forumför informationsutbyte mellan politik och förvaltning.Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga och ekonomiskauppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer och uppmärksammakommunstyrelsen på viktiga frågor.Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet, beredasamtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning, vård ochomsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas avmyndighetsutskottet. Då kommunstyrelsen har en långtgående delegation avbeslutanderätt till tjänstemannanivån och antalet ärenden som hanteras av455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 268kommunstyrelsen i dess helhet är begränsad blir den största uppgiften för utskottetatt vara ett forum för diskussion och förankring mellan politik och förvaltning.Exempel på frågor där förvaltningen önskar fler kontaktytor med politiken är bl.a.systematiskt kvalitetsarbete för utbildningsområdet, utvecklings- och lednings- ochstyrningsfrågor i allmänhet.Utskottets sammansättning och arbetsformerFör utskottet föreslås gälla att det ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare ochha en ordförande och en vice ordförande. Ersättarna ska inte ha närvarorätt när deej tjänstgör. Inkallelse ska ske enligt den inkallelseordning fullmäktige beslutat omför nämnderna.Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, utan endast ha beredande uppgifter. Detska vara möjligt för utskottet att ge uppdrag till förvaltningen.Utskottet bör rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen.Frågeställningar kring rollfördelning mellan kommunstyrelsenoch kommunfullmäktigeI nuläget arbetar den av kommunfullmäktige inrättade ”styrgruppen förgenomlysning av välfärdssektorns verksamheter” med omfattandeberedningsarbete inom välfärdsområdet. Styrgruppen är inrättad av fullmäktige ochdess ledamöter utsedda av samtliga vid tiden för inrättandet partier representeradei fullmäktige. Styrgruppen i sin nuvarande form kommer troligen att upphöra näruppdraget är slutfört. Fullmäktige har också inrättat beredningen för samhällsdialogsom delvis kan sägas ha samma uppdrag som styrgruppen.Om styrgruppens beredande verksamhet i olika grad tas över av välfärdsutskottetriskeras en maktförskjutning från fullmäktige till kommunstyrelsen. Detta skullekunna ses som motverkande vissa principer på vilka bildandet av nuvarandepolitiska organisation vilar. Med anledning av detta kan det finnas anleding förkommunstyrelsen att följa utvecklingen av kommunfullmäktigesberedningsorganisation.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiArvodeskostnader för ett år: 11 sammanträden med 7 ledamöter medhalvdagsarvoden 363 kr (2012) ger en kostnad på knappt 18.000 kr. Till dettakommer okända kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst och övrigakostnadsersättningar, samt arvoden/ersättningar i samband medutskottsberedningar. Ett utskott kräver administrativt stöd. Beredning, kallelse,sammanträde, protokollsskrivning, diarieföring och expediering beräknas omfattaomkring tre dagars arbete för en person per sammanträde, beroende påärendemängd och ärendetyper. Detta kan lösas genom omprioriteringar inomadministrativa avdelningen.2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 3694. Facklig samverkan enligt FASEj relevantFörslag till beslut• Kommunstyrelsen beslutar att utskottets uppdrag ska vara:- Att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöra denpolitiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål och riktlinjer förverksamheten. Utskottet ska också vara ett forum för informationsutbyte mellanpolitik och förvaltning.- Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga ochekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer ochuppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor.- Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet,bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning,vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas avmyndighetsutskottet.• Kommunstyrelsen beslutar att följande ska gälla för utskottetssammansätning och arbetsformer:- Utskottet ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare,- Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottetsledamöter en ordförande och en vice ordförande,- Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot ärförhindrad att tjänstgöra,- Ersättare ska inkallas till tjänstgöring enligt den av kommunfullmäktigebeslutade partigruppsordningen,- Utskottet ska kunna ge uppdrag till förvaltningen,- Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt,- Utskottet ska rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen.Markus HurtigKommunsekreterareAdm enhetenStaffan AlmhedeAdm chefAdm enhetenBeslutet expedieras till:Kommunsekreteraren455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL72Sida 8KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013-88Remiss Handlingsplan Jämlik hälsa Västra GötalandsregionenPå uppdrag av Regionstyrelsen har Folkhälsokommittén tagit fram en handlingsplanför jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen beslutade 2013-01-22 attuppdra åt Folkhälsokommittén att remittera handlingsplanen till de 49 kommunernai Västra Götaland.Handlingsplanen utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet "att skapasamhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen"och syftar till att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrundav nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minskaskillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper.Remissfrågor med svar:1. Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ettramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i positivriktning?Att arbeta för en jämlik hälsa är en av de viktigaste uppgifterna vi har.Framtagandet av en handlingsplan för gemensamma insatser genom samverkan ärett viktigt steg att ta för att fokusera arbetet och lägga ut riktningen för kommandeinsatser och prioriteringar. Västra Götalandsregionens handlingsplan för jämlikhälsa kommer att vara ett viktigt stöddokument för kommunens fortsatta arbeteinom området och mottages därför positivt. Handlingsplanen kan dock uppfattasnågot vag och pekar inte ut de insatser och prioriteringar på ett sådant sätt somvar förhoppningen. De åtgärder som anges i planen är menade att enbart ses somtänkbara exempel, och mycket arbete kvarstår för att ytterligare bryta ner dessapunkter till konkreta handlingar.2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningaroch myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland?Det är mycket viktigt att vi tar ett samlat grepp kring dessa frågor, och ju merarbete vi kan göra tillsammans desto bättre. Om vi alla arbetar åt samma håll harvi större möjligheter att göra skillnad. Att delta i nätverk kring dessa frågor ärdärför något som kommunen anser är viktigt.3. Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtalgällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns detförslag på andra former av samverkan?Folkhälsoavtalet är ett mycket viktigt stöddokument för kommunen i dessarbete. Att inkludera arbete för att minska skillnader i hälsa i avtalet kan vara ettalternativ för gemensamma tag inom detta område, men för att kunna besvara ensådan fråga krävs ett mer specificerat förslag på hur den inkluderingen skulle seut. Kommunen ställer sig dock öppen för denna möjlighet.BeredningFolkhälsosamornarens tjänsteskrivelse 2013-02-21Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissyttandet som svar till VästraGötalandsregionen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

78Handlingsplan för jämlik hälsai Västra GötalandHandlingsplanens syfteHandlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningarför jämlik hälsa och ska ses som ettverktyg för att underlätta samverkan. Planen ären tillämpning av den folkhälsopolitiska policyni Västra Götaland vilken i sin tur vilar på denregionala visionen ”Det goda livet”.Handlingsplanen utgår från det nationellafolkhälsopolitiska målet ”att skapa samhälleligaförutsättningar för en god hälsa på likavillkor för hela befolkningen” och syftar till attprecisera sådana beslut, åtgärder och insatsersom mot bakgrund av nuvarande kunskapoch för närvarande har bäst förutsättningar attminska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper.Insatserna ska vara formadeefter lokala förutsättningar och behov.Så här är handlingsplanen uppbyggdI handlingsplanen identifieras de förhållanden,omständigheter och situationer, som uppfattas varade mest centrala att påverka för att skillnaderna ihälsa ska minska i Västra Götaland. Situationernaär grupperade under de tre folk hälso politiska utmaningarnasom har ett livsloppsperspektiv, Tryggaoch goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande ochÅldrande med livskvalitet. De två utmaningarnaav mer övergripande karaktär, att skapa förutsättningarför Goda levnadsvanor respektive Livslångtlärande har integrerats i de tre förstnämnda.Till varje situation identifieras åtgärder sombedöms kunna att påverka respektive situation igynnsam riktning. Åtgärderna representerar etturval av de flera hundra förslag som samlats in.Utöver åtgärder behövs dels en hållbar formellstruktur som möjliggör samordning av insatsermellan olika huvudmän, dels kunskapsutvecklingenpå området, dels system för att följa utvecklingenav den jämlika hälsan i Västra Götaland.Handlingsplanens webbplats (www.vgregion.se/jamlikhalsavast) innehåller, förutom självahandlingsplanen, en sammanställning av forskningsresultat,kartläggningar och statistik kringde olika situationerna. Därutöver finns en sammanställningav de åtgärdsförslag som samlats inunder processen. Handlingsplanen är tänkt attvara ett ”levande dokument”, som ska utvärderasoch kompletteras efter hand som kunskapsområdetutvecklas och nya åtgärder föreslås.Åtgärder inom hälso- och sjukvården somsyftar till jämlikhet i hälsa hanteras inom befintligahandlingsplaner, uppdrag och beställningartill vårdens utförare. Det sker med stöd och rådav olika regionala funktioner till exempel det Regionalanätverket för hälsofrämjande hälso- ochsjukvård, Kunskapscentrum för Jämlik vård ochKompetens centrum om våld i nära relationer.Handlingsplanen som verktygHälsan påverkas av en mängd faktorer och förhållandenpå strukturell nivå och i individens närmiljö.Det har att göra med socioekonomiska ochgeografiska förhållanden, jämställdhet, etnicitet,trosuppfattning, funktionshinder, barn och äldre.Investeringar i människors möjligheter attdelta och vara engagerade i samhällsfrågor ärinvesteringar i en demokratisk samhällsutvecklingfri från våld och tvång, i samhället så väl som inära relationer.Utmaningen ligger i att förena å ena sidan enväxande teoretisk kunskap om hur ojämlikheti hälsa genereras från strukturell nivå via lokalaförhållanden till den enskildes levnadsvanor, medå andra sidan all den praktiska kunskap som finnsbland professionella i verksamheterna och i förvaltningarna,om vilka åtgärder som är realistiskaatt implementera.Handlingsplanen ska bidra till insikt om attdet som redan görs och den kunskap som vi redanbesitter gör oss rustade att möta utmaningenatt förbättra hälsotillståndet i de befolkningsgruppervars hälsa idag är orättfärdigt låg. Omhandlingsplanen bidrar till denna insikt då blirhandlingsplanen det verktyg den är avsedd att bli.rdjämlik hälsasocial hållbarhetuppväxtvillkordelaktighetutbildning arbetelevnadsvanorvälfä

80Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbetepå en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens.Åtgärder• Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll för att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet attfatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval.• Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenomdet formella utbildningssystemet ska få fler möjligheter till utbildning, t.ex. inom kompetensplattformVästra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet ochantalet studieplatser på folkhögskolorna.Unga vuxna, personer med kort utbildning,med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättningär i större utsträckning arbetslösa.Skapa förutsättningarför ökat arbetsdeltagandeÅtgärder• Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning,t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnodernatill att i samarbete med Samordningsförbund,Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfattaandra personer som står långt utanför arbetsmarknaden.• Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att flerpersoner som står långt utanför arbetsmarknaden ska fåett jobb.• Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande socialaföretag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inomVästra Götalandsregionens program för social ekonomi.• Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildningsamt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid.• Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverkadiskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivetefterlevs.• Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetslivsom underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgiftersamtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att fåett arbete med lön istället för åtgärder.Personer med svag anknytning till arbetslivet haroftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrarhälsotillståndet.Åtgärder• Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och tafram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till,framförallt i socioekonomiskt utsatta områden.• Anordna via samordningsförbund och idéburna organisationerfler aktiverande och hälsofrämjande insatser för arbetslösa.rdjämlik hälsasocial hållbarhetuppväxtvillkordelaktighetutbildning arbetelevnadsvanorvälfä

83Skapa förutsättningar förtrygga och goda uppväxtvillkorHandlingsplanen innehåller åtgärder för att påverkatre situationer med stor betydelse för utvecklingen avojämlikhet i hälsa. Det rör sig om åtgärder under deförsta levnadsåren, om åtgärder som verkar för likaförutsättningar för lärande, för en aktiv fritid med ettrikt kulturutbud samt åtgärder för goda levnadsvanorunder hela uppväxten – det handlar om att genomföraintentionerna i konventionen om barns rättigheter.Åtgärderna syftar sammantaget till att främja barnoch ungas möjlighet att vara delaktiga i samhället samtatt förstå och hantera sin omgivning och att kännaframtidstro. Därför kan investeringar i sådana åtgärderockså vara investeringar i en demokratisk samhällsutveckling.Barns och ungdomars livsvillkor berör verksamheterhos flera aktörer. BVC- och MVC-verksamheter,förskole- och skolverksamheter, Länsstyrelsen och deidéburna organisationerna har alla en viktig roll. Ensystematisk samverkan mellan aktörerna är väsentligför att påverka situationerna i gynnsam riktning.Bland pojkar har det utvecklats en ”anti-pluggkultur”som särskilt bland pojkar från hem med ickeakademiskbakgrund blivit till en norm. Flickor är istörre utsträckning studiemotiverade men rapporterari betydligt högre utsträckning än pojkar tecken påstress relaterad psykisk ohälsa.Kunskapen behöver förbättras om hur livsvillkorpåverkar förutsättningarna för barnens kognitivautveckling samt i vilken grad insatser i till exempel förskolaoch skola kan verka för en gynnsam utveckling.Det är ett utvecklingsområde där en samverkan mellanforskning, praktik och politik behöver etableras.Barn och unga som lever med små socioekonomiskaresurser har sämre förutsättningarför en gynnsam hälsoutveckling.Skillnaderna i ekonomiska förhållanden under uppväxtenär stora. I Västra Götaland växer tretton procentav barnen upp i hushåll med svag ekonomi, mättmed Rädda Barnens index. Sex procent av barn medsvenskfödda föräldrar växer upp med knappa ekonomiskaresurser. Motsvarande andel bland barn medminst en av föräldrarna född utomlands är 31 procent.Ensamstående mödrar har en särskilt ogynnsamsituation. Nästan vart tredje barn till ensamståendemödrar växer upp med små ekonomiska resurser.Dessa kvinnor har oftare låginkomstyrken. De haroftare deltidsarbeten och därmed lägre inkomster.Sedan 1990-talet har ensamstående mödrar fått sämremöjligheter att försörja sig och sina barn jämfört medandra familjer.Det finns en markant skillnad mellan barnhushålldär föräldrarna är födda i Sverige jämfört med hushålldär minst en av föräldrarna är utlandsfödd. I de senareär arbetslösheten betydligt högre och hushållets disponiblainkomst därför lägre.Åtgärder• Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekternaav att fattigdom förs över mellan generationer.• Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutvecklingom metoder för arbete på hälso främjande arenor, t.ex.förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som intenås idag.• Utveckla metoder för föräldrastöd så att detta i högreutsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås.• Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever iriskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar som missbrukar, barn tillföräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa.• Intensifiera förebyggande insatser för att minska antaletskador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken.8

84Barn och unga som lever med små socioekonomiskaresurser löper större risk för attlämna grundskolan utan godkända betyg.Förskolan har enligt forskningen stor betydelse förbarns utveckling avseende hälsa, kognitiv och språkligutveckling. Forskningen visar att förskolans betydelseför framför allt den språkliga utvecklingen är stor ochgynnar sannolikt barn från hem med små resurser.Ökningen av förskolegruppernas storlek och minskningenav antalet pedagoger per barn sedan 1990-taletkan ha en ogynnsam effekt.Skillnaderna i skolresultat mellan olika grupper avungdomar är betydande. Andelen ungdomar med tvåsvenskfödda föräldrar och som 2009/10 hade behörighettill gymnasiet var 91 procent i Västra Götaland.Motsvarande andel bland elever med minst en avföräldrarna födda utomlands var 86 procent medanandelen bland elever födda utomlands var 63 procent.Motsvarande andelar bland barn till föräldrar medeftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning ochförgymnasial utbildning var 88 procent,72 procent respektive 46 procent.Åtgärder• Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgiftatt ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder,t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar förnyinvandrade barn och unga att etablera sig i grundochgymnasieskola.• Utforma strategier för hur kunskapen om förskolebarnensutveckling och förskolans betydelse för social jämlikhetkontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet.• Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolanhar för att stimulera barnens kognitiva förmåga,särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsammasocioekonomiska förutsättningar.• Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder föratt förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever gårut grundskolan med godkända betyg.Barn och unga som lever med små socioekono miskaresurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid,ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor.Levnadsvanor och valet av fritidsaktiviteter bland barnoch ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnasförmåga att betala för utrustning och avgiftersamt av utbudet av aktiviteter. Under skolåren utvecklastydliga skillnader mellan pojkar och flickor bådebeträffande levnadsvanor och hälsoutveckling. Överviktoch fetma är vanligare bland barn till föräldrarmed kort utbildning och bland barn med utländskbakgrund. De skillnader som finns mellan stad ochlandsbygd förklaras till stor del av socioekonomiskaskillnader på individnivå.Åtgärder• Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiskamiljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar ocheffektivare lokalanvändning.• Utvärdera och implementera metoder för att stödjabarn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanoroch som vänder sig till alla, men särskilt tillde med små socioekonomiska resurser.• Öka de idéburna organisationernas möjligheter atterbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden,kön, funktionsnedsättning, kulturella ochgeografiska skillnader.• Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol,Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att tillexempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfriamötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet.9

85Skapa förutsättningarför ökat arbetsdeltagandeFörändringen på arbetsmarknaden påverkar hur arbetslöshetenfördelar sig. Arbetsmarknaden ställer allthögre krav på människors kognitiva förmåga. Kravenpå formell kompetens ökar och arbeten med lägre kravpå kompetens minskar, vilket leder till att unga vuxnamed enbart förgymnasial utbildning får allt svårare attetablera sig på arbetsmarknaden.Anknytningen till arbetslivet påverkas av såvälarbetsförhållanden som arbetsmiljö. I takt med attarbetslivet förändras behövs nya former för samverkanmellan arbetsmarknadens parter, idéburna organisationeroch offentliga förvaltningar för att motverka attogynnsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljöförstärker ojämlikhet i hälsa.Personer utan gymnasiebehörighet har alltsvårare att få arbete på en arbetsmarknad medstigande krav på formell kompetens.Arbetslösheten bland de med endast grundskoleutbildningligger i genomsnitt kring 17 procent iVästra Götaland. Detta kan jämföras med andelenarbetslösa bland de med gymnasieutbildning vilkenär 8 procent och 5 procent för de med eftergymnasialutbildning. Andelen arbetslösa bland de med endastgrundskoleutbildning varierar bland regionens kommunermellan 5 och 41 procent.Åtgärder• Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll i syfte attstärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ettkvalificerat beslut om sitt/barnets vägval.• Utveckla kompletterande och alternativa studieformer isamverkan för att de som inte gått igenom det formellautbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning,t ex inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ettregionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudetoch antalet studieplatser på folkhögskolorna.10

86Unga vuxna, personer med kort utbildning,med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättningär i större utsträckning arbetslösa.Högst arbetslöshet återfinns i åldersgruppen 15–24 år,utrikes födda och personer med enbart förgymnasialutbildning. Bland dessa grupper är arbetslösheten mellan15 och 25 procent, till skillnad från övriga åldersgrupper,svenskfödda eller personer med eftergymnasialutbildning där arbetslöshetsnivåerna ligger kring4-8 procent. I Västra Götaland ser vi även en geografiskspridning av ungdomsarbetslösheten (18–24 år)där siffrorna varierar mellan 7 och 32 procent. Detförsvinner varje år fler jobb för personer med kortutbildning än för de med lång. Personer med kortareutbildning riskerar inte bara att förlora jobbet utanäven att bli kvar i arbetslöshet längre.Det krävs inte bara alternativa utbildningar för attkomma in på arbetsmarknaden, utan också andra typerav insatser, till exempel mentorskap och coachning.Diskriminering på arbetsmarknaden har djupa rötter isamhällets regelverk, normsystem och maktstrukturer.Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller könär den vanligaste anledningen till anmälningar, tätt följtav diskriminering på grund av funktionsnedsättning.Personer med svag anknytning till arbetslivethar oftare livsvillkor och levnadsvanor somförsämrar hälsotillståndet.Personer som skattar sin hälsa som god eller mycketgod är 82 procent för de som är yrkesarbetande. Förde som är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder ärmotsvarande siffra 59 procent och för personer medsjuk-/aktivitetsersättning 21 procent.Personer med sämre hälsa drabbas i högre grad avarbetslöshet än personer med bättre hälsa, samtidigtsom arbetslösheten i sig leder till sämre hälsa. Det finnstydliga samband mellan arbetslöshet och levnadsvanor.I Västra Götaland är andelen med två eller fler ohälsosammalevnadsvanor 34 procent för kvinnor som är arbetslösaeller i en arbetsmarknadsåtgärd och 50 procentför män i samma grupp, jämfört med 15 respektive 33procent bland de som är yrkesverksamma. Sambandetfinns även mellan arbetslöshet och missbruk av alkoholoch droger. Arbetslösa har större risk att falla in i ettmissbruk och har även svårare att ta sig ur.Det finns även en annan växelverkan mellan arbetslöshetoch hälsa. Ohälsa riskerar att minska chansernaför att ta sig tillbaka till arbetslivet. Denna selektionseffektär särskilt stor vid försämrad psykisk hälsa.Åtgärder• Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsattanställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnodernatill att i samarbete med Samordningsförbund,Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfattaandra personer som står långt utanför arbetsmarknaden.• Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att flerper soner som står långt utanför arbetsmarknaden ska fåett jobb.• Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande socialaföretag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inomVästra Götalandsregionens program för social ekonomi.• Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildningsamt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid.• Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till attmotverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivetefterlevs.• Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetslivsom underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgiftersamtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att fåett arbete med lön istället för åtgärder.Åtgärder• Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter ochta fram ett grundkoncept som alla invånare, framförallt iutsatta områden, ska ha tillgång till.• Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och tafram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgångtill, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden.11

87Skapa förutsättningarför åldrande med livskvalitetÄven om sambanden är oklara talar flera studier omatt sämre socioekonomiska förhållanden tidigare i livettenderar att leda till snabbare försämring av hälsa medökande ålder. Det finns kopplingar mellan å ena sidanekonomiska resurser i förhållande till möjligheter attdelta i samhällslivet och å andra sidan graden av tillgänglighettill olika mötesplatser och förutsättningaratt vara aktiv.Målgruppen äldre är heterogen, med stora skillnadermellan olika grupper. Därför krävs särskilt fokusoch kunskap om att de generella insatserna inte nåttfullt ut till dessa grupper.För att kunna utveckla förebyggande och främjandeinsatser bland äldre krävs fördjupad samverkan mellanoffentlig verksamhet och idéburna organisationer.Flera grupper av äldre upplever ofrivilligensamhet.Att delta i sociala sammanhang, ha tillit till andramänniskor och känna trygghet i offentliga miljöer ärgenerellt lägst bland äldre. Socialt deltagande mätsgenom medverkande i sociala aktiviteter, socialt stödoch tillit till andra människor och samhället.I gruppen 65-84 år rapporterar 36 procent av kvinnornaoch 41 procent av männen lågt socialt deltagande.Det kan jämföras med gruppen 16-29 år därmotsvarande siffror är 12 respektive 13 procent ochmed gruppen 45-64 år, där siffrorna är 20 respektive25 procent.Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandetav faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomioch funktionsförmåga.I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatseroch nära sociala relationer. Funktionsförmåganminskar och kräver en närmiljö som upplevs tryggoch säker.Åtgärder• Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentligmiljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre medutländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resursereller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kanbilda modeller.• Utveckla nya vägar för att nå ut med information ombefintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialtdeltagande.• Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifieraoch nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser.De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp avvolontärverksamhet, de idéburna organisationerna elleralternativa arbetsmarknader.12

88För många grupper av äldre är samhället intetillgängligt.Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet,den fysiska och den ekonomiska. Den fysiskatillgänglig heten handlar om att alla ska kunna ta delav samhällsinformation och samhällsservice oavsett tillexempel funktionsnedsättning eller språksvårigheter.Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst pånationell nivå, via pensionssystemet. På regional ochlokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningarför att människor inte ska exkluderas av privatekonomiskaskäl.I Västra Götaland finns det flera exempel på hurtillgängligheten brister för olika grupper bland deäldre. 42 procent av kvinnor över 65 år har en såkallad låg inkomst (under 60 procent av medelinkomsten).Samma siffra för män över 65 år är 28 procent.Det kan jämföras med gruppen mellan 30-64 år därandelen som har en låg inkomst varierar mellan 13-17procent. Av de över 65 år har 20 procent aldrig använtinternet för att ta del av samhällsinformation. Uppskattningarvisar även att omkring 12 procent av allaöver 65 år är födda utomlands och en del av dessa kaninte svenska. Det finns även studier som visar att äldreöver 70 år i större utsträckning förlorar kontakten medtandvården jämfört med yngre.Åtgärder• Skapa ett regiongemensamt centrum och nätverk för tillgängligsamhällsinformation. Där ska finnas kunskap omexempelvis översättning till olika språk, klarspråk, lättlästoch punktskrift, samt hur informationen ska nå i synnerhetäldre med utländsk bakgrund, funktionsnedsättningeller äldre med små ekonomiska resurser.• Arbeta för att inkludera tandvård i hälso- och sjuk vårdenshögkostnadsskydd.• Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken skabli mer tillgänglig, utifrån exempelvis ekonomi, fysisktillgänglighet och information om kollektivtrafik.• Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i VästraGötaland med ambitionen att särskilt nå äldre med småekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund.Flera grupper av äldre har sämre förutsättningarför ett aktivt åldrande.Åldrandet innebär minskad fysisk förmåga. Med hjälpav riktad information och åtgärder ökar möjligheternaför ett aktivt åldrande och lärande under hela livet. IVästra Götaland genomförs ett antal generella insatsermed goda resultat för hälsan i den äldre befolkningen,men med sämre utfall i grupperna äldre kvinnor, äldremed utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättningeller äldre med små ekonomiska resurser.Förutsättningarna för ett aktivt åldrande skiljer sigåt mellan grupper äldre. I många fall talas det om enonödig ohälsa. Inom gruppen 65-84 år rapporterar 17procent av kvinnorna att de har en stillasittande fritid,jämfört med den yngre gruppen där samma siffra är11 procent. Äldre kvinnor är även överrepresenteradei fallstatistiken där antalet höftfrakturer tredubblasmellan åldrarna 65-74 och 75-84 år. Andelen män isamma ålder utgör i sin tur 40 procent av den totalafallstatistiken.Åtgärder• Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-årsålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en struktureradmetod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ettaktivt åldrande.• Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor,äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättningeller med små ekonomiska resurser ska kunnagenomföra FaR © -ordinationen (fysisk aktivitet på recept).• Utveckla befintliga metoder för att nå ut med informationom trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgruppermed sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande,som ett komplement till förebyggande hembesök ochinformationsträffar.13

89Vad behövsför att genomföra åtgärderna?Ojämlikhet i hälsa utgör ett hot mot en hållbar utvecklingframför allt genom att försvåra en smart ochhållbar tillväxt för alla och motverka social sammanhållning.Denna syn återspeglas i EU:s tillväxtstrategiEuropa 2020 i vilken konstateras att en ”stor insatskommer att behövas för att bekämpa fattigdom ochsocial utestängning samt minska ojämlikheten i hälsa”.I WHO:s strategi Health 2020, antagen i september2012, utgör arbetet för att motverka ojämlikhet Ihälsa en av hörnstenarna. WHO stöder sig på omfattandekunskapssammanställningar då man pekar påbetydelsen av en samordning av nationella, regionalaoch lokala politiska beslut och insatser.I rapporter och översikter av åtgärdsprogram ochsatsningar för att motverka ojämlikhet i hälsa framstårtre förutsättningar som särskilt viktiga. Det gäller attfå samverkansstrukturer på plats och det måste finnasen utveckling av kunskaperna om underliggandemekanismer bakom ojämlikhet i hälsa. Det måsteockså finnas ett uppföljningssystem för att förstå omde åtgärder och insatser som implementeras har effekt.Det behövs formella strukturer för legitim ochlångsiktig samverkan.En ökad jämlikhet i hälsa förutsätter en nära samverkanmellan olika aktörer och att det finns en formellstruktur för en sådan samverkan. Regionen beslutarom åtgärder som i första hand kan implementerasi regionens egna verksamheter samtidigt som enframgångsrik handlingsplan förutsätter ett gemensamtåtagande tillsammans med andra samhällsaktörer.Ett verktyg kan vara avsiktsförklaringar, i vilkensamverkande parter kommer överens om vad man villåstadkomma och med vilka medel. Ett exempel kanvara en avsiktsförklaring som syftar till att fördjupaoch utveckla arbetsmiljöarbetet i samverkan mellanbl.a. arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket,Arbets- och miljömedicinska institutionen och Hälsanoch Arbetslivet för att begränsa risker och utvecklade positiva faktorerna i arbetslivet. Ett annat exempelkan vara en avsiktsförklaring med Västsvenska idrottsförbundetoch Västergötlands idrottsförbund inomramen för Framtidens Idrottsförening.För att en sådan samverkansstruktur ska bli legitimkrävs att det finns ett politiskt stöd. Genom att formulerajämlik hälsa som ett politiskt ansvarsområde minskarrisken att det försvinner på den politiska agendan.Handlingsplanens åtgärder har fokus på vadregionen, kommunerna och andra regionala aktörertillsammans kan åstadkomma av egen kraft. Därutöverbehövs politiska initiativ på nationell och internationellnivå för att påverka de underliggande orsakernatill att ojämlikhet i hälsa uppstår och reproducerasöver generationerna. Därför bör det regionala arbetetför att öka jämlikheten i hälsa också omfatta ett stödtill aktörer på den nationella nivån som syftar till attunderlätta för regering och riksdag att verka för enjämlik hälsa. Det kan handla om att bidra till det samarbetesom påbörjats inom ramen för SKL:s Samlingför social hållbarhet eller till det internationellt växandeengagemanget inom WHO/Regions for HealthNetwork och WHO/Healthy Cities.14

90Det finns en ökande insikt om att kortsiktiga insatserunder enstaka budgetår sällan leder till förbättringarav hälsotillståndet i befolkningen. Många aktörerhar därför pekat på behovet av ett synsätt som innebärmöjligheter till långsiktiga investeringar för enökad jämlikhet i hälsa. Sociala investeringsfonder harnämnts som ett möjligt verktyg för att skapa utrymmeför att satsa resurser nu som längre fram leder till uteblivnasamhälleliga kostnader.Samordningsförbunden kan ge inspiration till hurman kan organisera en strategisk samverkan mellanolika huvudmän för att gemensamt kunna investera ilångsiktiga mål.Åtgärder• Skapa beslutsforum och verktyg för att underlättaimplementeringen av sådana insatser vars effekter blirsynliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara atttillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktigainsatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder föratt bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeinsatser.• Gör ”jämlik hälsa” till ett permanent politiskt ansvarsområde.• Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under enövergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hurpolitikområdet ”jämlik hälsa” ska kunna få en hög politiskförankring.• Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgiftblir att samordna åtgärder för att ökajämlikhet i hälsa.• Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifesterasamverkan mellan huvudmän för att genomföra olikaåtgärder.• Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationellnivå.Det behövs forskningsinsatser – prioriteradeområden behöver identifierasDet finns fortfarande en rad oklarheter beträffandeorsaksförhållanden och mekanismer bakom ojämlikhälsa. Det gäller till exempel hur strukturella förhållandenpåverkar individens hälsotillstånd under olikafaser i livet eller hur könsordning kan förstärka ellermot verka effekten av materiella livsvillkor på hälsotillståndet.Exempel på angelägna forskningsområdenär förskole miljöns betydelse för kognitiv utvecklingsärskilt bland barn med föräldrar utan akademisk bakgrund.Ett annat exempel är att stimulera kunskap omhur genus, klass, etnicitet, ålder och funktionsförmågainter agerar så att en gynnsam hälsoutveckling förstärkseller motverkas.Forskning visar att åtgärder som påverkar basalalivsvillkor, till exempel utbildning, arbete och inkomst,sannolikt är effektivare för att minska ojämlikhet ihälsa än insatser ”närmare individen”. Utmaningenligger i att påverka strukturella faktorer och samtidigtsamordna insatser för att påverka mer närliggandefaktorer.Det förutsätter att det finns en tät dialog mellanforskning, praktik och politik.Åtgärder• Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverkbestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikheti hälsa.• Finn former för hur det regionala arbetet och en nationellkommission kan ge ömsesidigt stöd.• Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialogmellan teori, praktik och politik.15

91Det behövs system för att mäta och följa upp huråtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsautvecklas.Erfarenheterna från genomförda översikter och strategiervisar att avsaknaden av information om hur hälsanfördelar sig i befolkningen leder till att ojämlikheter ihälsotillståndet inte erkänns som ett problem.Det är därför nödvändigt att organisera ett uppföljningssystemför att kunna följa hur den jämlika hälsanutvecklas i Västra Götaland.Det behövs också kunskap om i vilken mån deföreslagna åtgärderna faktiskt implementeras och, påsikt, vilka effekter de har.Ett sådant uppföljningssystem bör utformas så attdet harmonierar med ett nationellt system. De valdaindikatorerna kan med fördel användas för att följaupp den sociala dimensionen i den regionala visionen”Det goda livet”.Åtgärder• Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingenav jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant systemkan vara barnhälsoindex och ”äldre hälsoindex”.• Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutadeåtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de harför att minska ojämlikhet i hälsa.16

92Organisering och processProcessen som föregått handlingsplanen för en jämlikhälsa i hela Västra Götaland har varit omfattande ochinkluderat aktörer inom olika organisationer på såvällokal, regional, nationell och internationell nivå. Denpolitiska styrgruppen har sammanträtt kontinuerligtoch angivit den politiska färdriktningen och väglettarbetsgruppen genom att forma handlingsplanensramverk och innehåll. Arbetsgruppen har bestått av representanterför organisationer, myndigheter, kommunerm.fl., se organisationsskiss. Samtliga aktörer hardeltagit i arbetet utifrån sina respektive organisationersuppdrag och processen har inneburit att förankringeni ”hemmaorganisationerna” har varit viktig för varjenytt steg framåt i arbetet.Förankringsarbetet för handlingsplanen inleddesmed en konferens vars syfte var att människor frånolika verksamhetsfält tillsammans skulle ge förslag påcentrala situationer och åtgärder som har potential attminska ojämlikheten i hälsa i Västra Götaland. Defemhundra förslag som inkom bildade utgångspunkteni arbetet att ställa samman handlingsplanen förjämlik hälsa i hela Västra Götaland.Parallellt med processen i Västra Götaland har ettmotsvarande arbete bedrivits på nationell nivå genomSveriges kommuners och Landstings (SKL) nätverk”Samling för social hållbarhet – minska skillnader ihälsa”. I det nätverket, där Västra Götalandsregionenvarit en aktiv part, har ytterligare ett tjugotal regioner,landsting och kommuner deltagit.Internationellt har Västra Götalandsregionen deltagiti två EU-finansierade projekt inriktade på jämlikhälsa, Joint Action – Equity Action och Progress ReTHI.17

93BakgrundsdokumentKunskapssammanställningBakom handlingsplanen finns en kunskapssammanställningmed forskning och statistik från Västra Götaland, och varsfrämsta syfte är att styrka de situationsbeskrivningar ochåtgärder som finns i handlingsplanen (www.vgregion.se/jamlikhalsavast). Mycket av informationen är hämtad frånrapporter som nämns under Lästips nedan samt från Statensfolkhälsoinstituts publikationer (www.fhi.se/publikationer).Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor,ligger till grund för mycket av den statistik som finns ikunskapssammanställningen. Mer information om resultatetfrån enkäten finns att läsa i rapporten Resultat frånfolkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor i Västra Götaland2011 eller på webbplatsen för enkäten (www.vgregion.se/folkhalsoenkaten).I kunskapssammanställningen finns en förteckning överden forskning som handlingsplanen vilar på.Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra GötalandI rapporten Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsakostar samhället (www.vgregion.se/jamlikhalsavast) beskrivskonsekvenserna av ojämlikhet i hälsa i ekonomiska termer.Här finns också en kortfattad översikt över andra liknandeberäkningar.Rapporten finns på webbplatsen www.vgregion.se/jamlikhalsavast.Föreslagna åtgärder – bruttolistaDe förslag på åtgärder som arbetats fram av Västra Götalandsfolkhälsoaktörer på seminarier och workshops under2012 finns samlade i en bruttolista. I den finns många välkvalificerade förslag som inte möter de identifierade situationernai handlingsplanen men som ändå är värda att bäramed in i framtiden.Bruttolistan hittar du på webbplatsen www.vgregion.se/jamlikhalsavast.LästipsUppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa presenteraspå webbplatsen www.vgregion.se/jamlikhalsavast.En läsvänlig översikt över ojämlikhet i hälsa i Sverigeoch en redovisning av forskningsläget 2012 finns i Denorättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa ochlivslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen (red.).På Malmökommissionens webbplats (www.malmo.se/kommission) finns en rad värdefulla tematiska översikter.Internationellt och nationellt finns numera ett flertal policyinriktadeöversikter och strategier med rekommendationer,vilka inspirerat vårt arbete.Slutrapporten från WHO:s kommission om de socialabestämningsfaktorerna för hälsa (www.who.int) innehålleren rik sammanställning av forskningsresultat och statistik iett globalt perspektiv.För oss har den engelska översikten Fair society – Healthylives (www.instituteofhealthequity.org), den norska strategin(www.regjeringen.no) och den danska Social ulighed isundhed (www.sst.dk) varit till stor nytta.Det nationella nätverket som samordnas av SKL presenteraspå SKL:s webbplats (www.skl.se).Sambandet mellan en socialt hållbar utveckling ochojämlikhet i hälsa diskuteras i P-O Östergrens rapport från2012: Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsansjämlikhet ihop? (www.malmo.se).Andra regionala uppdrag som berör ojämlikhet i hälsafinns hos Kunskapscentrum för jämlik vård (www.jamlikvard.vgregion.se)och Nätverket för hälsofrämjande hälsoochsjukvård (www.vgregion.se/hfs).17

94Ord och begreppArenorPlatser där människor samlas och kan nås. Exempel påarenor är familjecentraler, skolor, arbetsplatser, bostadsområden,bibliotek och intresseorganisationer.FolkhälsaUttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyntill såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsahandlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra sommöjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.FolkhälsoaktörerDen eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresseoch engagemang för folkhälsans utveckling.FrämjaGagna, underlätta, understödja, gynna och vara bra för.Ett hälsofrämjande arbete är inriktat på att bibehålla och/eller utveckla folkhälsan.FörebyggaFörhindra att något inte önskvärt uppstår. Förrebyggandefolkhälsoarbete är inriktat på att förhindra hälsorisker och/eller ohälsa.Hållbar utvecklingEn utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyrakommande generationers möjligheter. Det handlar omtre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utvecklingsom är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utvecklingär när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde.Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdEtt mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivska genomsyra hela hälso- och sjukvården och varaen självklar del i all vård och behandling.Ideella sektornOrganisationer utanför offentlig verksamhet och näringslivsom har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Denverksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationerkan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet.Jämlik, jämlikhetAtt alla människor har samma rättigheter, möjligheter ochskyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.Jämställd, jämställdhetAtt kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheteroch skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.Kognitiv förmågaFörmågan att hantera information och kunskap.Könsöverskridande identitetAtt någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genomsin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöraett annat kön.LevnadsvanorVanor som berör till exempel mat och motion, tobak ochalkohol samt sömn och stress.LivsvillkorSamhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållandensom påverkar individens möjligheter att ta ansvarför sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk,boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytningtill arbetsmarknad.MötesplatserPlatser där människor träffas, skapar kontakt, utbyter idéeroch utövar aktivitet.Social ekonomiMed social ekonomi avses organiserade verksamheter somprimärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiskavärderingar och är organisatoriskt fristående från den offentligasektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheterbedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelseroch liknande sammanslutningar. Verksamheter inom densociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, intevinstintresse som främsta drivkraft.Social integrationAvser full tillgänglighet till samhällets möjligheter, rättigheteroch service.Socioekonomiska grupperGrupper som beskrivs av rangordnade strukturer, till exempelutbildningsnivå, yrke och inkomst.ÄldrePersoner mellan 65 och 79 år.Äldre äldrePersoner 80 år och äldre.18

95Läs mer på webbplatsen vgregion.se/jamlikhalsavastFölj uppdraget Samling för social hållbarhet – handlingsplan för jämlik hälsapå bloggen www.jamlikhalsavast.se. Där kan du kommentera och prenumerera på inlägg.jämlik hälsasocial hållbarhetuppväxtvillkorutbildning arbetedelaktighetlevnadsvanorvälfärdScanna QR-koden i din smartphone så kommer du till:Webbplats: www.vgregion.se/jamlikhalsavastwww.logiken.seSamling för social hållbarhetHandlingsplan för jämlik hälsai hela Västra Götaland

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL96Sida 9KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2012-352Ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda egna företagare,samt samordning av kommunala bolagRevisorerna avlämnade 2012-12-20 en rapport avseende granskning avkommunens rutiner för utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst medsyfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll.Utbetalning till egna företagare har hittills baserats på uppgifter som företagarensjälv lämnat om förlorad arbetsförtjänst. Det råder viss osäkerhet om rutinernauppfyller kraven på god intern kontroll.Revisorerna noterar också att det saknas en fullt utbyggd samordning av deninterna kontrollen med alla de kommunala bolagen. Revisorerna föreslår attkommunen bör införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vidförlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag.Kommunstyrelsen beslutade 2013-01-16 att översända ärendet på remiss tillarvodesberedningen.Arvodesberedningen behandlade 2013-02-12 ärendet och yttrar följande:Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst per dag för näringsidkare föreslås vara 0,2procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. För Munkedals kommuninnebär detta år 2013:• Basbelopp 2013: 44500 kr• Kommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet =37825 kr/månad• 37825 X 12 månader = 453900 kr• 0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag (maxbelopp)Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 krArvodesberedningen tillstyrker revisorernas bedömning och föreslår att samordningska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning aversättning vid förlorad arbetsförtjänst.BeredningKommunsekreterarens tjänsteskrivelse 2013-02-25.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att samordning ska ske mellan kommunen ochsamtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst.* Kommunfullmäktige beslutar att följande regler ska komplettera nuvarandebestämmelser för ersättning för förlorad arbetsförtjänst:- Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarandeett belopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsensordförande. Ersättningen betalas ut per förlorad arbetstimme (8h/dag),- Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning,Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL97Sida 10KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13- Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämnainkomstredovisning till kommunen,- Regeln ska gälla från och med 2013-06-01.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-25 Dnr: 2010-3798KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEErsättning för förlorad arbetsförtjänst förförtroendevalda näringsidkare, samt samordningkommunala bolagRevisorerna avlämnade 2012-12-20 en rapport avseende granskning avkommunens rutiner för utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst medsyfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll.Slutsatserna var att kontrollen i allt väsentligt var tillfredställande. Det råder dockosäkerhet kring om nuvarande rutiner och regler kring utbetalning av förloradarbetsförtjänst till egna företagare uppfyller kravet på god intern kontroll.Utbetalning till egna företagare har baserats på uppgifter som företagaren självlämnat om förlorad arbetsförtjänst. För att få uppslag till eventuella förändringaroch förenklingar vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst till egnaföretagare föreslår revisorerna att kommunen ska ta del av de arvodesregler somgäller i Trollhättans och Uddevallas kommuner.Revisorerna noterar också att det saknas en fullt utbyggd samordning av deninterna kontrollen med alla de kommunala bolagen. Revisorerna föreslår attkommunen bör införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vidförlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag, om det i kommunenförekommer förtroendevalda som erhåller ersättning vid förlorad arbetsförtjänstsom också har förtroendeuppdrag i andra kommunala bolag.Kommunstyrelsen beslutade 2013-01-16 att översända ärendet på remiss tillarvodesberedningen.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förtroendevalda somär näringsidkareNuvarande reglerI nuvarande arvodesregler är inte ersättning vid förlorad arbetsförtjänst särskiltreglerat för näringsidkare. Enligt Regler för arvoden och ersättningar tillförtroendevalda 3§ har samtliga förtroendevalda rätt till ersättning vid styrktförlorad arbetsinkomst med maximalt 1517 kr/dag.Förtroendevalda som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilketbelopp har rätt till en schablonersättning som baseras på av försäkringskassanfastställd sjukpenninggrundande inkomst.a) Sjukpenninggrundande inkomst, maximalt 1517 kr/dagb) Sjukpenninggrundande inkomst maximalt 190 kr/tim(dock maximalt 8 x timersättning/dag)Siffrorna gäller för 2013 och räknas om årsvis i förhållande till prisbasbeloppet.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 299Arvodesberedningens remissyttrandeArvodesberedningen behandlade 2013-02-12 ärendet och yttrar följande:Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst per dag för näringsidkare föreslås vara 0,2procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. För Munkedals kommuninnebär detta år 2013:• Basbelopp 2013: 44500 kr• Kommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet =37825 kr/månad• 37825 X 12 månader = 453900 kr• 0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag (maxbelopp)Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 krSamordning kommunala bolagArvodesberedningen tillstyrker revisorernas bedömning och föreslår att samordningska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning aversättning vid förlorad arbetsförtjänst.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInternkontrollen förbättras. Den föreslagna schablonersättningen per timme ärrelativt lågt satt vilken kan ge något lägre kostnader för kommunen.2. MiljöInga miljökonsekvenser3. FolkhälsaInga folkhälsokonsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASEj aktuelltFörslag till beslut• Kommunstyrelsen beslutar att samordning ska ske mellan kommunen ochsamtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förloradarbetsförtjänst.• Kommunfullmäktige beslutar att följande regler ska komplettera nuvarandebestämmelser för ersättning för förlorad arbetsförtjänst:- Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarandeett belopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet förkommunstyrelsens ordförande. Ersättningen betalas ut per förloradarbetstimme (8 h/dag),455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 3100- Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning,- Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämnainkomstredovisning till kommunen,- Regeln ska gälla från och med 2013-06-01.Aya NorvellKommunsekreterareAdm enhetenStaffan AlmhedeAdm chefAdm enhetenBeslutet expedieras till:KommunsekreterarenRevisorernaPersonalavdelningenSamtliga gruppledare i fullmäktigeFörfattningssamlingen455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

Minnesanteckningar 2013-02-12101KOMMUNFULLMÄKTIGEArvodesberedningenTid och platsNärvarande ledamöterSaid Lundin, ordförandeOve Göransson (v)Hans-Joachim Isenheim (mp)Kommunhuset Forum, Kochrummetkl 17.00-18.00Bertil Schewenius (m)Gunilla Segelod (fp)Lars Hansson (c)Övriga närvarandeMarkus Hurtig, kommunsekreterareAya Norvell, tillträdandekommunsekreterareWenche Hagbartsen, lönesystemansvarigYvonne Silkehammar, personalhandläggare§ Ärende1 Revisorernas granskning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst 2012Revisorerna avlämnade 2012-12-20 en rapport avseende granskning avkommunens rutiner för utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst medsyfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll.Slutsatserna var att kontrollen i allt väsentligt var tillfredställande.Revisorerna föreslår dock dels att kommunen ska ta del av de arvodesregler somgäller i Trollhättans och Uddevallas kommuner för att få uppslag till eventuellaförändringar och förenklingar vid utbetalning av ersättning av förloradarbetsförtjänst till egna företagare och dels att kommunen bör undersöka om detfinns skäl till att införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vidförlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag.Kommunstyrelsen beslutade 2013-01-16 att översända ärendet på remiss tillarvodesberedningen.Beredningen diskuterar utifrån bestämmelserna i Trollhättans kommun attersättningen per dag för näringsidkare ska vara 0,2 procent av årsarvodet förkommunstyrelsens ordförande. För Munkedals del skulle detta år 2013 innebära:Basbelopp 2013: 44500 krKommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet = 37825kr/månad37825 X 12 månader = 453900 kr0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag.Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 krBeslut/åtgärd:• Beredningen beslutar att lämna följande svar till kommunstyrelsen:1. Beredningen tillstyrker att samordning ska ske mellan kommunen och

Minnesanteckningar 2013-02-12102KOMMUNFULLMÄKTIGEArvodesberedningensamtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning för förloradarbetsförtjänst.2. Beredningen föreslår att följande ska gälla för ersättning för förloradarbetsförtjänst för näringsidkare:Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarande ettbelopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsensordförande. Ersättningen betalas ut per förlorad arbetstimme (8 h/dag).Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning.Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämnainkomstredovisning till kommunen.2 Förlorad pensionsförmånYvonne Silkehammar och Wenche Hagbartsen redogör för ersättning för förloradpensionsförmån.Antecknat avOrdförandeMarkus HurtigKommunsekreterareSaid Lundin (s)

103

104

105

106

107

108

109

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL110Sida 11KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2011-356Demenscenter i Munkedals KommunKommunfullmäktige beslutade 2011-10-27 att utreda möjlighete möjligheten attutveckla ett demenscentrum för att kvalitetshöja demensvården i hela kommunen.Utredningen visar att det finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen,att det finns behov av kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gällerkvalitetsarbete och de nationella riktlinjernas rekommendationer för personcentreradomvårdnad och att det finns behov av utveckling av närståendestödet efterde specifika behov som demenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjasoch spridas genom nätverk inom hela kommunen.Inom tilldelad budget beräknas att följande kan göras:• Upparbeta ett nätverk med primärvården (läkare och sjuksköterska).• Organisera handledarverksamheten• Webbaserade utbildningar inom demenssjukvård för handledare• Ansluta till kvalitetsregister BPSD samt SveDem• Demenssjuksköterska/projektledare• Demensutbildning för undersköterskor genom omvårdnadslyftetFörändringar som kommer att innebära kostnadsökningar:• Ökad bemanning• Personalutbildning• Investeringar i boenden och boendemiljö• Stödperson till brukare och anhöriga• Specialistkompetens för undersköterska, sjuksköterska och arbetsterapeutBeredningEnhetchefens Allégården och områdeschefens tjänsteskrivelse.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningens inriktning ochslutsatser.* Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma medberäkningar på kostnader som en fortsatt verksamhet kommer att innebära.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-19 Dnr: 2012-409111KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEDemenscenter i Munkedals KommunDet finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen, det finns behovav kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gäller kvalitetsarbete och denationella riktlinjernas rekommendationer för personcentrerad omvårdnad. Detfinns behov av utveckling av närståendestödet efter de specifika behov somdemenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjas och spridas genomnätverk inom hela kommunen.Att samla kompetens till ett ställe är fördelaktigt beträffande utnyttjandet av olikaprofessioners kompetens och det teambaserade arbetssätt som vården för med sig.Ett demenscenter följer den för kommunen uttalade visionen om en samladkompetens inom ett Äldrecenter med normer, värderingar och arbetssätt. Denkunskap som finns och som man får ger ett mervärde för demensomsorgen ikommunen.För att lyckas med förändring behövs det mer än skriftlig och muntlig information,utbildning och praktisk träning. Det behövs en kombination av flera olika insatser,ex utbildning, praktisk träning, återkoppling samt att kommunen kan erbjuda stödoch vägledning av god kvalitet. En förutsättning är att tid och resurser kan avsättassamt ge möjlighet att involvera användarna i ett tidigt skede. För att uppnå deförväntade effekterna måste man förstå de olika arbetssätten och implementeringskomponenterna.Dvs de faktorer som bidrar till utvecklandet av ett kunskapscenterinom demensområdet inom Lilla Foss Äldrecenter.Inom närsjukvårdsarbetet har det tagits fram en verksamhetsplan som baseras påarbete i framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet. I planen ingår bl.a. god vårdvid demenssjukdom och förslaget till demenscenter i Munkedals Kommun liggerhelt i linje med denna verksamhetsplan.En del av dessa förändringar kommer att kunna genomföras i tilldelad budgetram,men för vissa kommer det att innebära ökade kostnader när det gäller personal,utbildning och boende. Detta kommer att vägas in i äldreboendeutredningen och iarbetet med de nya föreskrifterna kring bemanning för demensboenden (SOSFS2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personermed demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden).Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInom tilldelad budget beräknas att följande kan göras:• Upparbeta ett nätverk med primärvården (läkare och sjuksköterska).• Organisera handledarverksamheten• Webbaserade utbildningar inom demenssjukvård för handledare• Ansluta till kvalitetsregister BPSD samt SveDem• Demenssjuksköterska/projektledare• Demensutbildning för undersköterskor genom omvårdnadslyftet455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2112Förändringar som kommer att innebära kostnadsökningar:• Ökad bemanning• Personalutbildning• Investeringar i boenden och boendemiljö• Stödperson till brukare och anhöriga• Specialistkompetens för undersköterska, sjuksköterska och arbetsterapeut2. MiljöBeslutet innebär ingen direkt förändrad påverkan på miljön.3. FolkhälsaMed bakgrund i den evidensbaserade kunskapen i de Nationella riktlinjerna 2010,Äldreomsorgsplanen och värdegrund för Munkedals kommun, kvalitetsutveckling avarbetssätt samt metodiskt strukturerat kvalitetsarbete, ska den enskildedemenssjuke personen och hans eller hennes anhöriga uppleva trygghet, säkerhetoch gemenskap. En samlad kompetens i ett demenscentrum inomLilla Foss Äldrecentra kan främja folkhälsan genom hälsofrämjande ochsjukdomsförebyggande insatser och god vård och omsorg inom demensvården.4. Facklig samverkan enligt FASSker enligt samverkansavtal 25 februari 2013.Förslag till beslut• Kommunstyrelsen godkänner utredningens inriktning och slutsatser.• Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med beräkningarpå kostnader som en fortsatt verksamhet kommer att innebära.Ann-Charlotte NylanderEnhetschefAllégårdenMaria Ottosson LundströmOmrådeschefVård och omsorg455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

1113Demenscenter i MunkedalsKommunArbetsgrupp:Ann-Charlotte NylanderLena BjörsellAnnelie Waltersson455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

2114InnehållSammanfattning ............................................................................................ 3Demenscenter i Munkedals Kommun ................................................................ 4Tidig kännedom .......................................................................................... 4Trygghet och kontinuitet .............................................................................. 4Tydlighet ................................................................................................... 5Tillgänglighet ............................................................................................. 5Stort professionellt kunnande i omsorgen ...................................................... 5Framgångsrika metoder ............................................................................... 6Särskilda konsekvensbeskrivningar .................................................................. 8Ekonomi på Demenscenter Allégården – ........................................................ 8Miljö .......................................................................................................... 8Folkhälsa ................................................................................................... 8Facklig samverkan enligt FAS ....................................................................... 8Bilaga 1 ........................................................................................................ 9Stödperson vid demens ............................................................................... 9Kvalitetskrav på stödpersonerna ................................................................ 9Stödpersonernas uppdrag ......................................................................... 9Bilaga 2 ....................................................................................................... 10Demensteam ............................................................................................. 10Bilaga 3 ....................................................................................................... 11Demenssjuksköterska/demensutvecklare ...................................................... 11Bilaga 4 ....................................................................................................... 12Demensombudens uppdrag i linje med de Nationella riktlinjerna för demenssjuka............................................................................................................... 12Demensombudens uppdrag ...................................................................... 12Bilaga 5 ....................................................................................................... 13Administratörer i BPSD ............................................................................... 13BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom .............. 13Kvalitetskrav på BPSD administratörer ....................................................... 13BPSD Administratörens uppdrag ............................................................... 13Bilaga 6 ....................................................................................................... 14Bilaga 7 ....................................................................................................... 15455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

3115SammanfattningDet finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen, det finns behovav kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gäller kvalitetsarbete och denationella riktlinjernas rekommendationer för personcentrerad omvårdnad. Detfinns behov av utveckling av närståendestödet efter de specifika behov somdemenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjas och spridas genomnätverk inom hela kommunen.Att samla kompetens till ett ställe är fördelaktigt beträffande utnyttjandet av olikaprofessioners kompetens och det teambaserade arbetssätt som vården för med sig.Ett demenscenter följer den för kommunen uttalade visionen om en samladkompetens inom ett Äldrecenter med normer, värderingar och arbetssätt. Denkunskap som finns och som man får ger ett mervärde för demensomsorgen ikommunen.För att lyckas med förändring behövs det mer än skriftlig och muntlig information,utbildning och praktisk träning det behövs en kombination av flera olika insatser, exutbildning, praktisk träning, återkoppling samt att kommunen kan erbjuda stöd ochvägledning av god kvalitet. En förutsättning är att tid och resurser kan avsättassamt ge möjlighet att involvera användarna i ett tidigt skede. För att uppnå deförväntade effekterna måste man förstå de olika arbetssätten och implementeringskomponenterna.Dvs de faktorer som bidrar till utvecklandet av ett kunskapscenterinom demensområdet inom Lilla Foss Äldrecenter.Inom närsjukvårdsarbetet har det tagits fram en verksamhetsplan som baseras påarbete i framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet. I planen ingår bland annat godvård vid demenssjukdom och förslaget till demenscenter i Munkedals Kommunligger helt i linje med denna verksamhetsplan.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

4116Demenscenter i Munkedals KommunKommunfullmäktige har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utredamöjligheten att utveckla ett demenscenter för att kvalitetshöja demensvården ihela kommunen. Bakgrunden är socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård ochomsorg vid demenssjukdom (2010) som innehåller rekommendationer och åtgärdertill kommuner, primärvård och landsting.Syftet med utredningen är att belysa på vilket sätt ett demenscenter kan bidra tillbättre förutsättningar för att arbeta med faktorer som har visat sig ha en gynnsameffekt vid demenssjukdom. En samlad kompetens i ett övergripande team kanfungera som ett stöd till vårdpersonal i hela kommunen samt ge stöd till den somär demenssjuk och deras närstående.Inför framtiden 140101 kommer grundläggande bestämmelser finnas förbemanning inom det särskilda boendet. Varje person kommer att beviljashemtjänstinsatser som skall utföras på det särskilda boendet/demensboendet.Bemanning skall finnas dygnet runt, så att utan dröjsmål ska personal kunna gestöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vidare finns krav påteoretiska kunskaper om demenssjukdom. Dygnet runt ska det finnas någon ipersonalstyrkan som kan stödja och vägleda övrig personal i arbetet. Dygnet runtska det också finnas någon som har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter isyfte att tillgodose nya eller förändrade behov av insatser. Handledning ska finnas.Hälso- och sjukvårdspersonal skall finnas tillgänglig.Målet är att presentera ett förslag till utformning och verksamhetsidé för ettdemenscenter med hänvisning till kvalitetsfrågorna som uppdraget belyser. Medpersoner med demenssjukdom menas en person med fastställd demensdiagnoseller person som har demenssymtom där andra orsaker till symtomen uteslutits.Tidig kännedomo Sprida kunskap till allmänheten om demenssymtom och information omvart man skall vända sig.o Specifikt riktad information och kunskap till medarbetare och tillanhöriga.o Skapa ett attraktivt kostnadsfritt anhörigstöd, erbjuda.avlastning/avlösning efter behov för demenssjuka och deras närstående.o Ökad samverkan primärvård genom samverkansteam.Trygghet och kontinuiteto På individnivå ska så få omsorgspersonal som möjligt arbeta runt denenskilde. Vårdtagaren ska vistas i så få miljöer som möjligt samt mötaprofessioner med kompetens och erfarenhet och erbjudas lämpligahjälpmedel.o Använda kända och beprövade arbetsmetoder som gynnarvårdtagaren och närståendevårdare.o Förebyggande teambaserat arbetssätt i ordinärt boende genomatt en stödperson utses för den demenssjuke och deras anhöriga.Stödpersonen kan också vid behov bidra med avlösning i det egnahemmet. Se bilaga 1.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

5117ooI varje hemtjänstgrupp ska det finnas någon med erfarenhet ochextra kompetens i demens. Enhetschefen för respektivehemtjänstgrupp ska kopplas in tidigt för kontakt med anhöriga.Utveckla dagverksamheten genom mobil verksamhet för att mötaden enskilde där den bor.o På organisationsnivå upprätta ett övergripande demensteam, se bil 2.Enhetschefer för demensenheterna och hemtjänstens demensgrupp,demenssjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigsamordnare ochbiståndshandläggare.oFör professionen ska demenssjuksköterska, se bil 3, arbeta med nätverkdels mot demensombud på boendeenheterna för spridning av kunskapdels mot utbildade administratörer i BPSD (beteendemässiga ochpsykiska symtom vid demenssjukdom). Dvs representanter frånrespektive enhet som blir demenssjuksköterskans förlängda arm.Ombudens uppdrag ska följa i huvudsak de nationella riktlinjer fördemens. Se bilaga 4. Demenssjuksköterskan ska också samverka medsjuksköterskor/distriktsjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.Tydligheto Tydlighet för den demenssjuke/närstående och personal är att veta vadsom är kommunens respektive regionens ansvar, vilket stöd och vilkenvård som finns att få. Informationsmaterial ska finnas för vägledning tillallmänheten om primärvårdens ansvar respektive kommunensansvarsområden. Se bil 6.o Att informera anhörig och medarbetare om bakgrund till nationellaregister, kvalitetssäkringsmetoder och valfriheten att registreras iregistren.o Upprätta en handlingsplan för demensvården i Munkedals kommun.Tillgängligheto Öka den tid då kommunens personal är tillgänglig för demenssjuka ochderas närstående.o Flera insatser på ett ställe skapar tid, kontinuitet, tillit och trygghet.Stort professionellt kunnande i omsorgeno Olika professioner inom demensomsorg med specialistkompetens.o Demenssjuksköterskans arbetsuppgifter skall företrädas i ett störresammanhang än medicinskt och skall specificeras inför framtidademenscenter. Demenssjuksköterskan ska ge möjligheten till nätverkoch samverkan för att öka kunskap och utbyta erfarenhet medmedarbetare.o Sjuksköterska från hemsjukvården i demensteamets nätverket.o Arbetsterapeut och sjukgymnast med inriktning demens för hjälpmedeloch funktionsbedömning.o På respektive enhet ska demensombud finnas med stort intresse fördemensvård och som vill sprida kunskap vidare till arbetskollegor påarbetsplatsen.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

6118oooooVid kännedom om person med demenssjukdom ska en stödkontaktetableras i kommunen. En stödperson, en kontaktperson som följerpersonen med demensproblematik genom sjukdomsprocessen, enundersköterska med stort engagemang för demensvård och intresse föranhörigstöd.Vid BPSD ska det finnas utbildade administratörer som ärsammankallande till teamträffar och registrering i kvalitetsregister. Enperson som har lätt för att samarbeta och vill sprida kunskap.När behov av omsorg i hemmet finns ska det finnas kompetens ikommunens hemtjänstgrupper vilket innebär att erfarna undersköterskorinom demens utför omsorgen.Medarbetare som arbetar med demenssjuka i Munkedals kommun skavara engagerade och genuint intresserade för den specifika målgruppen.Dom ska vara utbildade undersköterskor och deltagit i webbutbildningDemens ABC samt BPSD.På demenscentret skall det vara känt vilka professioner som finns atttillgå. Det skall vara enkelt att söka stöd och information.Framgångsrika metodero Utifrån de Nationella riktlinjernas rekommendationer tillskapa ettsmåskaligt boende på Allégården med max åtta platser per avdelning.o Målet är att kunna erbjuda den demensdrabbade en fysisk miljö som ärpersonligt utformad, berikad och hemlik.o Säkerställa en lugn ljudmiljö.o Erbjuda möjlighet till utomhusvistelser.o Färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättarmöjligheterna att orientera sig.o Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet ochtillgänglighet och som ger ett meningsfullt innehåll i dagen.o Teambaserat arbetssätt, fysisk aktivitet, social gemenskap med cirklaroch träffar för den demenssjuke. Insatser ska också vända sig till yngredemenssjuka personer.o Personcentrerad omvårdnad, levnadsbeskrivning och kontaktperson ärviktiga förutsättningar i en god demensomvårdnad.o Anhörigstöd med möjlighet att få stöd i svåra situationer även i det egnahemmet samt kunskapscirklar för anhörigvårdare.o Avlösning i det egna hemmet som passar den enskildes behov.o Avlastning på korttidsboende i en hemlik miljö efter familjens behov.o För att lyckas med förändring och implementering av nya metoder krävsnödvändiga byggstenar som vision, kompetens, belöning, resurser ochen handlingsplan. Se bil 7.o Att i framtiden utforma en handlingsplan som beskriver den lokalavårdkedjan inom demensomsorgen i kommunen. Den skabeskriva samverkansmöjligheter, arbetssätt och olika professionersom ska bidra till ökad trygghet, säkerhet, social gemenskap ochfysisk aktivitet för den demensdrabbade och närstående.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

7119oI uppdraget beskrivs nya satsningar/förslag för att nå de intentioner somsamhället kräver inför framtiden. Föreslagna arbetsmetoder i uppdragethar synliga fördelar.o Att utveckla nya undersköterskeroller som stödpersoner,demensombud och BPSD-administratörer, finna nya tänkbaraarbetssätt för att öka trygghet och tilliten till omvårdnaden avdemenssjuka personer samt bidra med ökad kompetens föranhöriga och personal.o Anhörigsamverkano Personcentrerad omvårdnad enl. Socialstyrelsens föreskrifter2012 med insatsbeslut, genomförandeplaner och fungerandekontaktmannaskap samt tillgång till sjukvårdande insatser,tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet, samt vägledningdygnet runt. Demensboendeplatser ska finnas i hela kommunenför dygnet runt behov och vara specialiserade till dementasbehov.o Att prova en kombination av insatser som återkopplas mellankollegor.o Att börja prova i liten skala.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

8120Särskilda konsekvensbeskrivningarEkonomi på Demenscenter Allégården –• Demenssjuksköterska• Arbetsterapeut med inriktning demens• Frigörande av stödpersonens tid till att följavårdtagaren och anhöriga under sjukdomsprocessen• En undersköterska med spetskompetensel vid nyrekrytering äldreomsorgspedagog• Demensombud, utökat ansvar och tid för spridningav kunskap• BPSD administratörer, tid för utbildning och teamarbeteWebbutbildning för samtliga undersköterskorDemens ABC, BPSD mfl• Avsatt tid för handledning• Utökad bemanning om behoven så visarMiljöInga särskilda konsekvenser som påverkar miljön.FolkhälsaMed bakgrund i den evidensbaserade kunskapen i de Nationella riktlinjerna 2010,Äldreomsorgsplanen och värdegrund för Munkedals kommun, kvalitetsutveckling avarbetssätt samt metodiskt strukturerat kvalitetsarbete, ska den enskildedemenssjuke personen och hans eller hennes anhöriga uppleva trygghet, säkerhetoch gemenskap. En samlad kompetens i ett demenscentrum inomLilla Foss Äldrecentra kan främja folkhälsan genom hälsofrämjande ochsjukdomsförebyggande insatser och god vård och omsorg inom demensvården.Facklig samverkan enligt FASFortlöpande information och diskussion på apt och samverkan, kvalitetsgruppensamt i den kommungemensamma samverkansgruppen och ledningsmöten inomvård och omsorg.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

9121Bilaga 1Stödperson vid demensMunkedals kommun erbjuder personer med demenssjukdom och anhöriga enpersonlig stödperson. Syftet är att erbjuda råd och stöd och information i ett tidigtskede i sjukdomsförloppet och på ett enkelt sätt ge kunskap om vilka stödinsatsersom finns att få.Stödpersonen är en utbildad undersköterska med kunskap och erfarenhet avdemensvård samt har goda kunskaper om vilken hjälp som finns för personer meddemenssjukdom och deras anhöriga. Det är helt avgiftsfritt att ha en stödpersonoch det krävs inget biståndsbeslut. Stödpersonerna gör även hembesök.Kommunens demenssjuksköterska förmedlar kontakten med en stödperson.Uppdraget är förlagd i hemtjänstens organisation inom demensgruppen.Kvalitetskrav på stödpersonernaNågra undersköterskor inom vård och äldreomsorgsförvaltningen får ett uppdragsom stödperson. Förutom undersköterskekompetens är kraven på stödpersonernaatt de:• Har erfarenhet av och kunskap i demensvård• Har körkort• Har erfarenhet av att arbeta självständigt• Har intresse för anhörigstöd samt kunskap och förståelse för närståendevårdaressituationStödpersonernas uppdragStödpersonerna har fokus på personer med demensdiagnos och deras anhöriga iordinärt boende personer som ännu inte har vård- och omsorgs -insatser från denkommunala äldreomsorgen.Stödpersonerna håller kontakt med den enskilde under hela sjukdomsförloppet tillsnågon annan inom förvaltningen med kunskap om demenssjukdom tar över somkontaktperson.Stödpersonerna ska också fungera som avlösare vid avlösning för närståendevårdaretill person med demensdiagnos.Syftet är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen genom attkontakta bara en person. Stödpersonen kan sedan länka vidare till andra funktioneri kommunen eller primärvården.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

10122Bilaga 2DemensteamDe som ingår i teamet är enhetschefer för demensenheterna och hemtjänsten,demenssjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigsamordnare och biståndshandläggaresamt läkare och sjuksköterska från primärvården.Teamets uppdrag är att leda utveckling och kvalitetssäkring av kommunensdemensvård genom att:• Utarbeta rutiner för arbetsmetoder för vården av demenssjuka• Omvärdsbevaka och uppdatera nyheter i verksamheten• Vid behov medverka vid vårdplanering• Informera om olika stödinsatser till brukare och till anhöriga• Utbilda och handleda personal, kontinuerligt och då problem uppstår• Att ansvara för att hålla regelbundna teamträffar bidra till en arbetsplan• Regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. Utforma en aktivitetsplan• Att i framtiden utveckla ett samarbete på lokal nivå samt försöka etableraett samarbete med minnesmottagningen vid Uddevalla Sjukhus.• Samverka genom nätverk med hemsjukvårdens sjuksköterskor/distriktsjuksköterskor inom demensvård och omsorg455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

11123Bilaga 3Demenssjuksköterska/demensutvecklareArbetsuppgifter i ett större sammanhang än medicinskt• Råd och stöd inom demens enskilt och i grupp till anhöriga• Ingå i demensteamet för samverkan• Nätverksamordnare för demensombud och BPSD-administratörer• Samverka med ovan för att öka kunskap genom utbildningsinsatser• Utbyta erfarenhet med sjuksköterskor inom hemsjukvården ochmedarbetare inom vård och omsorg, genom konsultativa insatser• Handleda personal inom vård och omsorg• Bedriva utvecklingsarbete för kommunen inom demensområdet455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

12124Bilaga 4Demensombudens uppdrag i linje med de Nationella riktlinjerna fördemenssjukaKvalitetskrav på demensombudenNågra undersköterskor på respektive boendeenhet samt inom hemtjänsten får ettuppdrag som demensombud. Förutom undersköterskeutbildning är kraven påombuden att de:• har erfarenhet av och kunskap i demensvård• har erfarenhet av självständigt arbete• har stort intresse för demensvård• vill medverka till att utveckla demensvården framåt• vill sprida kunskap till sina arbetskollegor på arbetsplatsen• vill ta del av och göra sig förtrogen med de nationella riktlinjerna för vårdoch omsorg vid demenssjukdom (2010)För att sprida kunskap och skapa nya arbetssätt inom demensvården behövspersoner som har ett genuint intresse för demensomsorg, demensombuden skaarbeta självständigt, hon blir en representant för sin enhet och demenssjuksköterskansförlängda arm. Ombudet ska fungera som handledare, på en delställen kan denna person också fungera som administratör till kvalitetsregister”Bättre liv för sjuka äldre” dvs tex Senior Alert, BPSD men främst ska ombudetsprida nyheter och ge möjlighet till mer kunskap för sina medarbetare som hon fårvia nätverksamverkan med demenssjuksköterskan.Demensombudens uppdrag• Delta vi demensombudsträffar• Handleda och inspirera sina arbetskamrater• Vara en förebild i arbetet med demenssjuka• Regelbundet, förmedla ny information från demensombudsträffar• Ta tillvara den demenssjukes intresse i alla sammanhang• Medverka till att alla medarbetare gör de webbaserade ABC- och BPSDutbildningarna• Medverka till att minska användandet av lugnande läkemedel• Inspirera till användandet av bemötandestrategier, aktiviteter ochhjälpmedel som behandlingsmetod• Förmedla information till anhöriga om kommunens utbildningar och stöd• Vara observant på miljöns betydelse för den demenssjuke (färg, form ochsäkerhet)• Kan vara personer som är ansvariga för registrering i kvalitetsregistren inom”Bättre liv för sjuka äldre”455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

13125Bilaga 5Administratörer i BPSDSyftet med BPSD registret är att minska BPSD, Beteendemässiga och Psykiskasymtom vid Demenssjukdom. För att börja registrera krävs en 2 dagarsadministratörsutbildning.BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid DemenssjukdomI dag beräknas det att ca 90% av de personer som fått en demensdiagnos, någongång under sjukdomstiden, får ett beteendemässigt symtom, som har sin grund ien upplevelse eller känsla som inte kan kommuniceras i ord. Det kan röra sig omallt ifrån apati till utåtagerande och psykotiska symtom. Kontaktmannen har ettstort ansvar och får ett utökat ansvar gentemot anhöriga och medarbetare.Tillsammans ska arbetslaget göra en metodisk kartläggning av symtom för att finnalämpliga personcentrerade åtgärder vilka kan lindra besvären. Administratören ärden person som får inloggningsrätt för att registrera i registret.Kvalitetskrav på BPSD administratörer• Intresserad av teamarbete• Intresserad av nya arbetssätt• Arbeta självständigt och initiera teamträffar och uppföljningar• God samarbetsförmåga• Tycka om att arbeta vid dator• Erfarenhet av demensomsorg• Vill avsätta administrativ tidBPSD Administratörens uppdragEfter genomförd utbildning till administratör är rollen att• Stötta vid webb-utbildning• Delta vid skattning• Registrera data• Se till att uppföljning bokas• Vara den som ”pushar” på avdelningen• Vara länk mellan kontaktperson och sjuksköterska, då det gäller tidsbokningmm• Kontrollera att vård- och omsorgsplaner följs• Redovisa resultaten kontinuerligt till enhetschef455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

14126Bilaga 6Demensvård i MunkedalMunkedalsvårdcentralDemensutredning läkare ochäldresjuksköterskaDemensdiagnosKommunens insatser utankostnad för den enskildeVctäldresjuksköterska informerarnågon ikommunensdemensteam omdemensdiagnosernagenomsamverkansträffarÖverföringsanteckning/ SamtyckeA) SOL-insatserbiståndshandläggareMötesplats/TräffpuntAnhörigstödsverksamhetKommunens insatsermed kostnad för denenskildeB) HSL-insatserHemsjukvårdensdemens-ssk /distriktsköterskaC) Förebyggandestödinsatserdemens-ssk,arbetsterapeutDemensteam,samverkan mellanbiståndshandläggareenhetschefer,demenssk,arbetsterapeut,anhörigsamordnareFörebyggandeinsatserdemenssjuksköterska,arbetsterapeutoch stödpersonHemsjukvårdsjuksköterska/distriktsköterska meddemenskompetensHemtjänst,Demensgrupp,DemensombudDagverksamhetför dementaboende i ordinärtboendeSärskilt boende,demensutbildadeundersköterskor,demensombud455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

12715Bilaga 7Nödvändiga byggstenar i ett förändringsarbeteCvisionl + [ Kompetens l + li.'lö\iit~~ ~~d~:r'l Visionl[ll Vision l + l Kompetens l""'.~ '*-~~~ ·T:.'''' llJ~• • ',··" ,'fi'$ " ," .Kompetens + -~a ···r.·;.~+ lltfötr~tll '.,. ~ag;~gl Vision l + l Ko~~etens l + l~Belö'l'iili'lt'~ ll Vision _l + [ Kompetens l +Källa: Ledarskap i human service-organisati oner,lngela Thylefors, Natur&Kultur (Efter Knoster , 1991 lm~r~~ ; ··+ [ Resurs_~~J +++l Resurser l +l Resurser l ++l Resurser l ++l Resu.-5~~+FörändringFörvirringÅngestMotståndFrustrationTrampkvarn455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

128

129

130

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL131Sida 12KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2012-89Reviderade riktlinjer VästbusKommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensammariktlinjer, ”Västbus riktlinjer” kring samverkan när det gäller insatser för barn ochungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats medsärskilda riktlinjer när det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn ochungdomar. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen.Västkoms styrelse beslutade (2012-12-18 §24) att godkänna förslag till nyariktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra nya kommunalförbunden att i sin turatt göra det samma.Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade (2013-02-07 §3) attrekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samtVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn.BeredningOmrådeschefens Stöd tjänsteskrivelse 2013-03-01.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att anta Västbus reviderade riktlinjer 2012 samtriktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 11322013-03-01 Dnr: 2012-89KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEVästbus reviderade riktlinjer 2012, samt Västbusriktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga.Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensammariktlinjer, ”Västbus riktlinjer” kring samverkan när det gäller insatser för barn ochungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats medsärskilda riktlinjer när det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn ochungdomar. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen.Västkoms styrelse beslutade (2012-12-18, §24) att godkänna förslag till nyariktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra nya kommunalförbunden att i sin turatt göra det samma.Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade (2013-02-07),§ 3) attrekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samtVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiIngen påverkan2. MiljöIngen påverkan3. FolkhälsaFrämjar de familjehemsplacerade barnen och ungdomarnas psykiska och fysiskahälsa.4. Facklig samverkan enligt FASNejFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att anta Västbus reviderade riktlinjer 2012 samtriktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga.Åsa ThuressonEnhetschefIndivid-och familjeomsorgPeter MartinssonSektorchefStöd455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

FYrb€gdMissiv13320L3-02-26Västbus reviderade riktlinjer 2O12 samtVästbus riktlinjer för familjehemsplaceradebarn och ungaKommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensarnma riktlinjer, 'Yästbusriktlinjer", kring samverkan niir det gäller insatser frr barn och unga med sammansatt social ochpsykiatrisk problematik. Under 20ll/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna harkompletterats med såirskilda riktlinjer nåir det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn.Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen.VästKoms styrelse beslutade (2,012-12-18, S 24) att godkiinna ftirslag till nya riktlinjer och samtidigtrekommendera de fina kommunalftirbunden att i sin tur att göra det samma.Direktionen i Fyrbodals kommunalftirbund beslutade (2013-02-A7, $ 3) att rekommenderamedlemskommunernratt anta Viistbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer ftirfamiljehemsplacerade barn (bifogas).Fragor besvaras av charlotta.wilhelmsson@finbodal.se,tfn: 0522 -44 08 67Beslut skickas till:Fyrbodals kommunalforbundBox 305451 18 UddevallaMrl;fuCharlotta WilhelmssonBeredningsansvarig HälsaFyrbodals kommunalftirbund

138 134Västbusreviderade riktlinjer 2012*Gemensamma riktlinjer för kommunerna ochregionen i Västra Götaland om samverkan avseendebarn och ungdom med sammansattpsykisk/psykiatrisk och social problematik*Ersätter riktlinjer antagna avVästkoms styrelse 17 mars 2005Regionstyrelsen 12 april 2005

139 1351. Gemensamma grundläggande värderingarNedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensammariktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endastbenämningen barn.• Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I allaöverväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och fåden respekterad.• Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskilduppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner ochlandsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifierabarn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning ochinsatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om detinte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård.• En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinskbehandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer imiljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas.• Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. Ide fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genomsamarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrigåsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.• Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård,behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utanoskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnetsbehov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även omkostnadsansvaret är oklart.2

1362. Förtydligande av målgrupp och ansvarMålgruppMålgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansattpsykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens frånolika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd ochdärmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sinabehov.Ansvar basnivå/specialistnivå 1Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de iförsta hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och iförskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, attge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser.Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet,förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- ochbarnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår).Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor ocharbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska,psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärderför elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrånskolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör ocksåunderlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån.Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad,förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån.Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnetskrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när dettasker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillståndinklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå.En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstensindivid- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer medfunktionsnedsättning enligt LSS , barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- ochungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt desärskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik ochbehandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras.Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser påspecialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser liggerkvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser försina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtaletinte föreskriver annat.1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare.3

141 1373. Samverkansskyldighet - InformationsskyldighetSocialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. Enmotsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats avsocialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen.Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i denegna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan ellersamordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmänFör att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus.4. Gemensam kompetensutvecklingVäl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamhetersamt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha godkännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektivechefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar.Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt attregelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa engemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt ochdelregionalt.Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Denregionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet skerdelregionalt.4

142 1385. Samverkan kring det enskilda barnetSkolaSocialtjänstBUPHabiliterigenPrimärvårdVästbusAndraviktigaaktörerBarnet och familjenBarnet har behov av insatserfrån olika organisationer –Gemensam, skriftligindividuell plan upprättasVård och behandlinggenomförs. Respektivehuvudman svarar förinsatser och därmedförenade kostnader ienlighet med sitt ansvarVästbusUppföljning/utvärderingSamverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2 .Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner.2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se ”Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn”5

1391. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer attbarnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten.2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligareresurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas omman ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in.3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret församverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall ägarum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet.4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargörabarnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöraansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behovav utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamhetertillsammans med barnet/familjen.Av den individuella planen skall det framgå:1. Vilka insatser som behövs2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planenOm någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats somobehövlig ska detta motiveras i den individuella planen.6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas.Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs.7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats,dess omfattning och kostnadsansvar.6

1406. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vidplacering utanför hemmetI nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellansocialtjänsten och psykiatrin.Boende och sociala insatsergenom socialtjänstenBoende och sociala insatsergenom socialtjänsten+Psykiatrisk utredning,behandling och/ellerkonsultationfrån PsykiatrinPsykiatrisk heldygnsvård ochbehandlingfrån PsykiatrinFörtydligande av den mellersta rutan:Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet somsocialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrinansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berördpersonal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) ochsärskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse).I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov avpsykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna skeantingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar fördenna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörandebarnet till berörd personal/familjehemDå placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efterplaceringen.7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjernalokalt/delregionalt/regionaltVästbus organiseringVästbus styrgruppFör att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Tillden skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter:Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen ochen från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst.Två representanter från Primärvården.Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vidbehov.Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen.7

141Delregional ledningsgruppDelregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus-/kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och skagemensamt ansvara för genomförandet.Gruppen består av:- Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri- Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar- Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar- Företrädare för primärvård- Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov)Lokal VästbusgruppStruktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokalaförutsättningar.Rutin för avvikelserapporteringAvvikelserapport upprättas i ett ärende:Då Västbus riktlinjer inte följs.Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs.Då parterna inte kommer överens.Tillvägagångssätt vid oenighet:Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen.Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys.Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen förvägledning utifrån Västbus riktlinjer.Rutin för uppföljning av riktlinjernaOrdförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per årför:Dialog och informationErfarenhetsutbyteLyfta goda exempelFölja upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter ochsvårigheterInventera och initiera lokala utbildningsbehovDe lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder tilldelregional grupp senast sista februari:Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighetAntal möten i lokal VästbusgruppDe utbildningsinsatser som gjorts lokaltAntal avvikelserapporter och analys8

146 142Västbus riktlinjerförfamiljehemsplacerade barn och ungaBakgrundVästra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställdeunder våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götalandom samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och socialproblematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för ”Västbus”.Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiskautvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och idelregionala ledningsgrupper.För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en VästraGötalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännenVästra Götalandsregionen och VästKom.InledningDessa riktlinjer är en bilaga till ”Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen iVästra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansattpsykisk/psykiatrisk och social problematik".Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull användsendast benämningen barn.Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga- förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

143- förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sinarespektive uppdrag för familjehemsplacerade barn.Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan• placeringskommun/avlämnande skola• vistelsekommun/mottagande skola• Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård• involverade yrkesgrupper.Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m.gymnasieskola.Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaseradpraktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behovav insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och deprofessionellas expertis.Forskning visar bl.a. att• skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn• bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barnslångsiktiga utveckling som forskningen känner till• på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter• det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiskahälsan för att motverka den ökade utsattheten• ”sammanbrott” d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfallChefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskildariskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som attfamiljehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker.Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innanbarnet blir placerat, för att• klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför• tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskildastödinsatser som kan komma behövas• tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behovmedan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

148 144Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten• Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendetinför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska- inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte ombarnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga,LVU)- informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen- informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras- informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om attbarnet familjehemsplaceras.• Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola,skola ansvara föratt information överlämnas till mottagande förskola, skolaatt möte sker med mottagande skola.• Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran avsocialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar.• Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården ivistelsekommunen genomför hälsoundersökningen.• Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten iplaceringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen tillskolsköterska eller skolläkare i mottagande skola.• Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå iuppföljningen enligt BBiC.• Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vidplaceringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av.• Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnetfyller 18 år.• Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokalsamtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information.Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektiveledningsgrupp/dokument.• Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmallöverlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet avfamiljehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida underrespektive ledningsgrupp/dokument.

149 145Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att enöverflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då tillvistelsekommunen.Placeringskommunens ansvar – avlämnande skola:• Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola,skola ansvara föratt information överlämnas till mottagande förskola, skolaatt möte sker med mottagande skola.• Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättadehandlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehållersekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas.Vistelsekommunens ansvar – mottagande skola• Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintligmedicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuellutvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram.• Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar,socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är attmötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta omsocialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa.• Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås skadetta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap 3 § 8-9. Rektorn ska därefter setill att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd iskolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammetbeslutas av rektorn.• Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare,familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVUavgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka.• Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som ärfamiljehemsplacerade.Hälso- och sjukvårdens ansvarEnligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellanbarnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

146 VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad)ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsoochsjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar förmåttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd,• För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnetär listad.• Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska eftersocialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin turunderrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen• Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten attbarnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbartvistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänstenmeddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbartmeddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om varbarnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i VästraGötalandsregionen kontaktas.• Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran avsocialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen.Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida.LÄNK• Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården ivistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrikPlaceringskommunens ansvar – Socialtjänsten, fjärde punkten.Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjerVästbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning avriktlinjerna.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL147Sida 13KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Information om pågående och kommande upphandlingarElin Karlsson, kommunens upphandlare, informerar om:- pågående och kommande upphandlingar- upphandlingen av entreprenaden för ombyggnad av Hällevadsholms skola- möjligheter att få fler anbudsgivare i upphandlingarnaFörvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL148Sida 14KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Aktuell situation MunkedalsskolanMed anledning av den senaste tidens händelser på Munkedalsskolan informerarAnn-Catrin Göthlin om den aktuella situationen samt vidtagna åtgärder.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL149Sida 15KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2012-156Pedagogisk verksamhet obekväm arbetstidKommunstyrelsen beslutade 2012-05-09 att frågan om kvällsöppen pedagogiskverksamhet i kommunen skulle skjutas upp till våren 2013. Anledningen var attefterfrågan på kvällstillsyn var begränsad.Kommunernas skyldighet är att erbjuda förskola för barn från och med ett års ålderi den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete, studier eller isärskilda fall utifrån barnets eget behov. Kommunerna är inte skyldiga att erbjudaförskoleverksamhet under kvällar, nätter och veckoslut eller i samband med störrehelger. Däremot står det i nya skollagen att kommunen skall sträva efter atterbjuda annan pedagogisk omsorg för barn under den tid då förskola ellerfritidshem inte erbjuds. Detta med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete.De ekonomiska förutsättningarna har inte förbättrats sedan frågan behandladesförra gången. Under rådande omständigheter ses inte kvällsöppen verksamhet somett alternativ. Däremot bör arbetet med att sträva efter alternativa lösningar fortgå.BeredningBarnomsorgssekreterarens tjänsteskrivelse 2013-02-25.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att avvakta med beslut om kvällsöppenpedagogisk omsorg.* Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt förvaltningen att fortsätta utredafrågan samt alternativa lösningar inför framtida behov.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-25 Dnr: 2012-156150KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEPedagogisk omsorg på obekväm arbetstidInledningKommunstyrelsen beslutade 2012-05-09 att frågan om kvällsöppen pedagogiskverksamhet i kommunen skulle skjutas upp till våren 2013. Anledningen var attefterfrågan på kvällstillsyn var begränsad. Det var totalt tolv barn som ansökte omkvällstillsyn vid en förfrågan under våren 2012. Dessutom stod kommunensamtidigt inför mycket stora ekonomiska anpassningar inför 2013.Även organisatoriskt var det svårt att starta en sådan verksamhet med så pass kortvarsel att den skulle kunna stå klar till hösten 2012. Däremot skulle frågan tas upppå nytt kommande vårtermin.Kommunens ansvar/skyldighetKommunernas skyldighet är att erbjuda förskola för barn från och med ett års ålderi den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete, studier eller isärskilda fall utifrån barnets eget behov. Även barn vars föräldrar är föräldraledigamed yngre syskon, eller som har arbetssökande föräldrar skall erbjudas förskola 15timmar per vecka. Dessutom skall samtliga barn från och med höstterminen det årde fyller tre erbjudas allmän förskoleverksamhet under minst 525 timmar per år.Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet under kvällar, nätteroch veckoslut eller i samband med större helger. Däremot står det i nya skollagenatt kommunen skall sträva efter att erbjuda annan pedagogisk omsorg för barnunder den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Detta med hänsyn tillföräldrars förvärvsarbete.FamiljeperspektivDå både familjestruktur och arbetsmarknad idag jämfört med förr ser annorlundaut, har behovet i samhället av barnomsorg på obekväm arbetstid ökat. Många harinte sitt sociala nätverk där de själva bor och har därför svårt lösa sin vardag. I dennya skollagen har man därför förtydligat strävansmålet att försöka hitta lösningarför omsorg på obekväm arbetstid, då det kan underlätta för många familjersförvärvsarbete.Uppdrag från utbildningsdepartementetRegering gick därför i december 2012 ut med ett pressmeddelande om att dekommer satsa totalt 108,5 mkr tom år 2016 i statsbidrag till kommuner som satsarpå omsorg under obekväm arbetstid. Under hösten 2013 kommer det avsättas 15,5miljoner och kommande år 31 miljoner per år.Det är Skolverket som getts regeringsuppdrag att komma med riktlinjer förinförandet, men ännu är inget klart. Många frågetecken kvarstår kring denna fråga.Hur kommer ersättningsnivån se ut och i vilken omfattning måste varje barn varainskriven på kvällsomsorg per månad för att generera statsbidrag. Det enda somframgått är att verksamhet måste erbjudas minst 30 timmar per månad och barn.Vi vet inte heller hur många av Sveriges 290 kommuner som kommer ansöka omstatsbidrag för detta. Den faktiska ersättningen per kommun kan bli mycket liten.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2151Ekonomiska konsekvenserBeräkningar för att starta upp en kvällsöppen verksamhet gjordes redan år 2010 iden fördjupade utredningen för område Barn- och utbildning. En kvällsöppenverksamhet med öppettid från 18-22 beräknades kosta drygt 500 tkr. Beräkningengjordes utifrån att en extra personal på deltid måste tillsättas samt något extra förkostpersonal. I summan ingick även kostnader för måltider, förbrukning samt visslokalkostnad. Dessutom engångskostnader för material som madrasser, sängkläderosv.Däremot ingick inte kostnader för eventuella taxiresor för fritidsbarn från respektivefritidshem till kvällsöppen verksamhet. Denna kostnad kommer helt att styras avhur många fritidsbarn som är inskrivna i kvällsomsorgen, antalet tillsynstillfälle perbarn och månad, samt från vilket fritidshem barnen reser. Vid ett försök att ta framen snittkostnad per resa skulle det bli drygt 300 kr per resa. En sådan resa femdagar per vecka året om skulle generera en kostnad på 80 000 per år.SammanfattningVi ser i dagsläget inte att de ekonomiska förutsättningarna blivit bättre sedandenna fråga behandlades förra gången. Den faktiska kostnaden för kvällsöppetalternativ kommer vara helt beroende av antal barn som efterfrågar detta och hurmånga taxiresor som kommer att krävas. Inte heller är något klart från Skolverketssida hur deras ersättning kommer se ut och var detta landar.Om kvällsöppen verksamhet skall införas vid redan befintlig förskola måsteplanering för detta ske långt innan. Platserna som uppstår inför hösten måste hållasuppbokade för familjer med omsorgsbehov på kvällstid. Det innebär att beslut omen sådan verksamhet måste ske senast under april månad för eventuell starthöstterminen 2013.Under rådande omständigheter ser vi inte kvällsöppen verksamhet som ettalternativ. Däremot bör arbetet med att sträva efter alternativa lösningar fortgå.Under året som gått har andra lösningar diskuterats. Ett alternativ har varit att seöver möjligheten med att en eller två dagbarnvårdare erbjuder omsorg underkvällstid. Denna lösning bör ses över ännu en gång både ekonomiskt, samt om detär genomförbart rent praktiskt.Ett annat alternativ är att se över möjligheten för familjer att själva hitta lösningarvia flerfamiljslösningar, men med viss samordning via kommunen.Tvåfamiljssystem finns redan idag för barn mellan 1-5 år och alternativet är attman ser över regelverket så att det istället skulle kunna vara ett alternativ för barnupp till 13 år.Nya alternativa lösningar kan vara något lättare att införa under pågående år. Deär inte är så beroende av att starta upp under hösten, då det naturligt skapasplatser på förskolor.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 3152Förslag till beslut• Kommunstyrelsen avvaktar beslut om kvällsöppen pedagogisk omsorg tillsvidare, men fortsätter utreda frågan samt alternativa lösningar införframtida behov.Ann-Sofie KristianssonBarnomsorgssekreterareOmråde Barn- och UtbildningAnn-Catrin GöthlinChefOmråde Barn- och Utbildning455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

153

154

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL155Sida 16KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013-45Verksamhetsplan 2012 -2015 Fyrbodal och Lilla EdetUnder första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ettarbete med att ta fram ny verksamhetsplan för åren 2012-2014.Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter undersamma period. Den övergripande frågeställningen vid framtagandet var:”Hur samarbetar/samverkar vi inom den nära vården i Fyrbodal 2012-2014 för attpå bästa sätt tillgodose invånarnas behov av vård och omsorg inom ramen för våragemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen.”Målgrupper för samverkan är i första hand:- Äldre personer- Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg- Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende.Fem närsjukvårdsgrupper samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk harunder hösten 2011 arbetat med ”Framtidsverkstäder” för att utifrån typfall gällandeindivider beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar tillovanstående frågeställning.Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagardeltagit i Framtidsverkstäderna som följts upp lokalt samt med en avslutandegemensam konferens i februari 2012. Närsjukvårdsgruppernas - samtberedningsgruppens ordförande har stämt av processen löpande.Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11systembristområden som deltagarna fått möjlighet att värdera och sedan slutligenprioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan VårdsamverkanFyrbodal 2012-2014.Verksamhetsplanen antogs av Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp 2012-10-11med en förhoppning om att verksamhetsplanen ska antas i medlemskommunerna.BeredningMedicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2013-02-19.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplanen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-19 Dnr:2013-45156KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEVerksamhetsplan för 2012-2015Verksamhetsplanen baseras på Underlag för verksamhetsplan– Framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla EdetAntagen av Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningsgrupp 2012-10-11BakgrundUnder första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ettarbete med att ta fram ny verksamhetsplan för åren 2012-2014.Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter undersamma period. Den övergripande frågeställningen vid framtagandet var:”Hur samarbetar/samverkar inom den nära vården i Fyrbodal 2012-2014 för att påbästa sätt tillgodose invånarnas behov av vård och omsorg inom ramen för våragemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen.”Målgrupper för samverkan är i första hand: Äldre personer Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende.Målet omfattar också samarbete/samverkan inom Specifika områden för vård och omsorg som ex. palliativ vårdVerksamhetsplan för 2012-2015 och samverkansavtal för 2012-07-01Fem närsjukvårdsgrupper samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk harunder hösten 2011 arbetat med ”Framtidsverkstäder” för att utifrån typfall gällandeindivider beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar tillovanstående frågeställning.Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagardeltagit i Framtidsverkstäderna som följts upp lokalt samt med en avslutandegemensam konferens i februari 2012. Närsjukvårdsgruppernas - samtberedningsgruppens ordförande har stämt av processen löpande.Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11systembristområden som deltagarna fått möjlighet att värdera och sedan slutligenprioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan VårdsamverkanFyrbodal 2012-2014.Följande bristområden har identifierats av närsjukvårdsgrupperna (utan inbördesprioritering) Struktur, logistik och kommunikation Vårdplaneringen Undvikbara inskrivningar i slutenvård Kompetensbrister inom hela det geriatriska området Omhändertagande på rätt vårdnivå Läkemedelsområdet Hälsofrämjande och proaktivt arbete Särskilda diagnosgrupper i behov av samverkan: Fallskador, Hjärtsvikt, Stroke,KOL. Demens, Vård i livet slut samt samsjuklighet psykiatri/missbruk. Stöd till anhöriga behöver utvecklas455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2157 Parternas uppfyllande av sitt uppdrag Avvikelsehanteringen mellan vårdgivare på systemnivåDärtill har beredningsgruppen för psykiatri/missbruk arbetat med förslag tillverksamhetsplan utifrån sitt uppdrag. De har identifierat följandeframgångsfaktorer:Alltid brukarperspektiv. Det lokala arbetet som sker närmast brukaren är allra viktigast. Därför ärgrunden i samverkansarbetet lokala samverkansplaner baserade på såväl nationelladirektiv som regionala överenskommelser. FoU bör kopplas till ledningssystem för samtliga vårdgivare gällande målgruppen. ”VästBus” arbetet bör vävas in i psykiatrisamverkansarbetet. Identifiera och fokusera på specifika samverkans- och utvecklingsområden.I verksamhetsplanen har delar av handlingsplanen ”Det goda livet för sjuka äldre iVästra Götaland” arbetats in.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInte aktuellt2. MiljöInte aktuellt3. FolkhälsaIngår i kommunens uppdrag4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuelltFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal2012-2015.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:Vårdsamverkan Fyrbodal455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

158Verksamhetsplan 2012-2015Verksamhetsplanen baseras påUnderlag för verksamhetsplan – Framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edetsamt delar av”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland”Handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre.Antagen av Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningsgrupp 2012-10-11.

159Om samverkanFinns något ord som är så lätt att skriva, men så svårt att beskriva som samverkan.Detta nödvändiga som växer fram ur en ömsesidig förståelse av hur olika perspektiv fungerar ihop ur en personsmånga behov.Peter BrusénLeg. Psykolog och författare2

160InnehållINLEDNING OCH BAKGRUND ................................................................................................................................................................................................. 5OMVÄRLD ..................................................................................................................................................................................................................................... 7Ekonomiska förutsättningar vid förändrat verksamhetsansvar ......................................................................................................................................................................9FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ........................................................................................................................................................................ 9PROAKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD/VÅRD- OCH OMSORG OCH VÅRDPLANERING I SAMVERKAN............................................................. 10AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET – ASIH ..................................................................................................................................................................... 13DIREKTSPÅR TILL SJUKHUS. ................................................................................................................................................................................................ 13SAMORDNAD VÅRDPLANERING, UTSKRIVNING OCH UPPFÖLJNING ..................................................................................................................... 14GOD OCH SÄKER LÄKEMEDELSBEHANDLING FÖR ÄLDRE ........................................................................................................................................ 16GOD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE ........................................................................................................................................................................................ 17GOD VÅRD VID DEMENSSJUKDOM ..................................................................................................................................................................................... 18FÖRBÄTTRA STÖDET TILL ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE ...................................................................................................................................... 18ÖKAD GERIATRISK KOMPETENS ........................................................................................................................................................................................ 193

161AVVIKELSEHANTERING (AVSER SÅVÄL ÄLDRE- SOM PSYKIATRIOMRÅDET).................................................................................................... 20FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN INOM PSYKIATRI/MISSBRUKSOMRÅDET ............................................................................................................... 21UPPDATERING OCH IMPLEMENTERING AV LOKALA SAMVERKANSPLANER ..................................................................................................... 21VÅRDSAMVERKANSARBETE INOM PSYKIATRI/MISSBRUK OCH BARN OCH UNGA. ........................................................................................ 22UTVECKLA ARBETE MED INDIVIDUELLA PLANER ....................................................................................................................................................... 22PSYKISK OHÄLSA BLAND ÄLDRE. ...................................................................................................................................................................................... 23FORTSATT GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING ÖVER HUVUDMANNAGRÄNSER. ...................................................................................... 23STÖDJA INFÖRANDET AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUK OCH BEROENDE SAMT NATIONELLA RIKTLINJER FÖRPSYKOSOCIALA INSATSER VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND. ............................................................................ 24GEMENSAM BRUKARSAMVERKAN ..................................................................................................................................................................................... 25ARENA FÖR SAMVERKANSFRÅGOR INOM NATIONELL SATSNING PRIO PSYKISK OHÄLSA - 2012-2016. ................................................ 254

162InledningVårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som funnits sedan år 2000. Arbetet fastställs i samverkansavtal. Ingåendeparter är de 14 kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edet, VG Primärvårds vårdgivare, NU sjukvården samt Hälso- ochsjukvårdsnämndernas Kansli.Under 2011 bildades ett delregionalt politiskt samrådsorgan som verkar utifrån antaget inriktningsdokument och arbetsordning.Det gemensamma målet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området för att härigenom skapaökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshushållning med bibehållen och förbättradvårdkvalitet.Syftet är att:• Skapa en gemensam arena för vårdsamverkan mellan berörda huvudmän i frågor som berör ingående parter.• Verka för att resurser används på ett optimalt sätt• Skapa förutsättningar för att brukare/patient skall uppleva insatserna som en helhet utan gränserBakgrundUnder första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ett arbete med att ta fram ny verksamhetsplan föråren 2012-2014. Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter under samma period. Den övergripandefrågeställningen vid framtagandet var:”Hur samarbetar/samverkar inom den nära vården i Fyrbodal 2012-2014 för att på bästa sätt tillgodose invånarnas behov av vårdoch omsorg inom ramen för våra gemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen.”Målgrupper för samverkan är i första hand:• Äldre personer• Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg• Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende.Målet omfattar också samarbete/samverkan inom• Specifika områden för vård och omsorg som ex. palliativ vård5

163De fem närsjukvårdsgrupperna samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk har under hösten 2011 arbetat med”Framtidsverkstäder” för att utifrån typfall gällande individer beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar tillovanstående frågeställning.Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagar deltagit i Framtidsverkstäderna som följts upplokalt samt med en avslutande gemensam konferens i februari 2012. Närsjukvårdsgruppernas - samt beredningsgruppensordförande har stämt av processen löpande.Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11 systembristområden som deltagarna fått möjlighet attvärdera och sedan slutligen prioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal 2012-2014.Följande bristområden har identifierats av närsjukvårdsgrupperna (utan inbördes prioritering)• Struktur, logistik och kommunikation• Vårdplaneringen• Undvikbara inskrivningar i slutenvård• Kompetensbrister inom hela det geriatriska området• Omhändertagande på rätt vårdnivå• Läkemedelsområdet• Hälsofrämjande och proaktivt arbete• Särskilda diagnosgrupper i behov av samverkan: Fallskador, Hjärtsvikt, Stroke, KOL. Demens, Vård i livet slut samtsamsjuklighet psykiatri/missbruk.• Stöd till anhöriga behöver utvecklas• Parternas uppfyllande av sitt uppdrag• Avvikelsehanteringen mellan vårdgivare på systemnivåDärtill har beredningsgruppen för psykiatri/missbruk arbetat med förslag till verksamhetsplan utifrån sitt uppdrag. De haridentifierat följande framgångsfaktorer:6

164• Alltid brukarperspektiv.• Det lokala arbetet som sker närmast brukaren är allra viktigast. Därför är grunden i samverkansarbetet lokalasamverkansplaner baserade på såväl nationella direktiv som regionala överenskommelser.• FoU bör kopplas till ledningssystem för samtliga vårdgivare gällande målgruppen.• ”VästBus” arbetet bör vävas in i psykiatrisamverkansarbetet.• Identifiera och fokusera på specifika samverkans- och utvecklingsområden.OmvärldÄldre nationelltFlera olika studier, liksom patient och brukarundersökningar, visar att sjuka äldres behov av sammanhållen vård och omsorg inteuppmärksammas tillräckligt. (Se vidare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal 2012-2014)Deras behov att hantera en skör livssituation, ofta med flera olika sjukdomstillstånd, är svårt i dagens fragmenterade vård- ochomsorgssystem. Problemen handlar om att det är svårt att orientera sig och hitta rätt samt hantera alla de olika kontakterna medvården och omsorgen. Många faller mellan stolarna och ett stort ansvar får tas av anhöriga och närstående. Inte sällan hamnaräldre på sjukhus för sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård i samarbete med äldrevården skulle kunnat förebygga.Detta innebär utvecklings-, resurs- och kvalitetsutmaningar för såväl vården som omsorgen.Sedan 2010 har staten tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande äldre. I december 2011slöts en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre där ett antal viktiga målområden lyftesfram.• Ökat inflytande i vården och omsorgen• Preventivt arbetssätt• God läkemedelsbehandling för äldre• God vård i livets slutskede• God vård vid demenssjukdomUtifrån den enskildes perspektiv är målet: ”Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård ochomsorg.”7

165Äldre – Västra Götalands länFör att kunna ta del av prestationsersättning kopplat till ovanstående finns tre övergripande krav:Det skall i länet finnas en gemensam struktur för ledning och styrning i samverkan samt ett gemensamt förankrat beslut om enhandlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om demest sjuka äldre. I planen skall beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förhållanden, konkreta och mätbara mål,planerade aktiviteter samt beskrivning av uppföljning redovisas. Huvudmännen skall också fatta beslut att införa ledningssystemför kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS2011:9)Under april månad 2012 har beslut om gemensam struktur för ledning och styrning på länsnivå fattats. Det pågår även ettlänsgemensamt arbete med utarbetande av handlingsplan för länet. I denna process har en representant för kommunerna,primärvård och sjukhus medverkat. Beslut om denna fattas hos respektive huvudmän under 2012 (region och de 49 kommunerna).För det länsgemensamma arbetet har struktur för en sammanhållen vård och omsorg beslutats.Kopplat till överenskommelsen mellan staten och SKL ges, förutom prestationsersättningar till verksamheterna, stödresurser i formav medel till styrning och ledning, utvecklingsledare samt analysarbete. I tillägg sker en satsning på ”Ledningskraftsteam”.Äldre - FyrbodalDå såväl de nationella målområdena och intentionerna som underlagsmaterial till handlingsplan för länet väl sammanfaller medVårdsamverkan Fyrbodals identifierade systembrister faller det sig naturligt att väva in den nationella satsningen i pågåendeutvecklingsarbete. Den nationella satsningen planeras fortgå till 2014.Föreliggande verksamhetsplan är därför baserad på såväl delregionalt arbete i Fyrbodal, nationella intentioner som handlingsplanför länet.Missbruk och beroende nationelltRegeringen beslutade under år 2008 om en översyn av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Ett slutbetänkandefrån Missbruksutredningen överlämnades från utredaren våren 2011, Bättre insatser vid missbruk och beroende – Individen,kunskapen och ansvaret, SoU 2011:35. Vårdsamverkan Fyrbodals politiska samrådsorgan önskar att vårdsamverkansarenan haren beredskap för att hantera innehållet i den proposition som väntas utifrån utredningen.8

166Ekonomiska förutsättningar vid förändrat verksamhetsansvarHuvudmännens uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvård framgår av Hälso- och sjukvårdslagen m.fl. lagar samt Hälso- ochsjukvårdsavtal 2012 för regionen och de 49 kommunerna i länet. Vissa av verksamhetsplanens förslag kan innebära förändratverksamhetsansvar med ekonomiska konsekvenser för huvudmännen. Sådana förändringar bör regleras i avtal. Utgångspunktenavseende ekonomiska effekter i sådana avtal ska vara, att varje huvudman även framdeles tar sitt kostnadsansvar enligt HSL m.fl.lagar och Hälso- och sjukvårdsavtal, så att förändrat verksamhetsansvar ej innebär övervältring av kostnader på annan huvudman.Detta är betydelsefullt för att underlätta lokala och delregionala lösningar i syfte att pröva nya arbetsformer.MålområdenFörebyggande och hälsofrämjandeIntentionen är att uppgifter om samhällets olika vård- och omsorgsverksamheter finns samlad, samordnad och är lättillgänglig. Somäldre utgör detta en trygghet och säkerhet innan, om och när behov uppstår. Vård och omsorgspersonal är kunnig och vet varinformationen finns att hämta. Hög tillgänglighet, bra bemötande, empatisk och kompetent personal ansvarar för att vägleda ochmedverka till att individen kommer till rätt instans.På vård/hälsocentraler i regionen finns en funktion som i ett strukturerat program erbjuder personer 65 år och äldre att över tid följasin hälsa.Mål• Att patienten/brukaren upplever en god tillgänglighet, ett bra bemötande och får hjälp att komma till rätt vårdgivare.• Att utveckla ett mer systematiskt arbetssätt för att främja äldres hälsa och förebygga ohälsa.Aktivitet Ansvarig Tillsammans medUppmärksamma äldre inom Folkhälsoarbetet Inom ramen för folkhälsoavtalVårdcentral och intresseorganisationerrespektive kommunUppsökande och samordnad information Kommun Vårdcentral9

167Utvecklande av koncept av hälsofrämjandeoch sjukdomsförebyggande verksamhet tillpersoner över 65 år på vårdcentral.Utveckling av 1177 till ”callcenterfunktion”Länsnivå - Västra GötalandLänsnivå - Västra GötalandUppföljningsmått:Aktiviteter inom ramen för folkhälsoavtalGeografiska kommunområden med uppsökande och samordnad information.Antal vård-/hälsocentraler som inrättat funktion för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheter till personer 65 år ochäldre.Tillgänglighet till information och vägledning för att nå ökad hälsa. Uppföljningsmått bör utvecklas.Proaktiv hälso- och sjukvård/vård- och omsorg och vårdplanering i samverkanPå vårdcentraler och inom kommunens socialtjänst identifieras personer med risk för ohälsa. Mun- och tandhälsa, psykisk ohälsaoch läkemedelsanvändning ingår. De olika vårdgivarna samarbetar för att en uppdaterad proaktiv och personcentrerad vård- ochomsorgsplan finns för personer med kronisk sjukdom eller sammansatt vårdbehov. Denna kan snabbt aktiveras om hälsan sviktarvilket ger trygghet för den enskilde och är även vägledande för vård och omsorgspersonal. Fast namngiven vårdkontakt inomrespektive primärvård och kommun ansvarar för samordningen av de identifierade personerna. Vid behov kan hembesök ske avdistriktssköterska, läkare, rehabiliteringspersonal eller hemsjukvårdsteam.Vid kontakt med akutmottagning på sjukhuset sker riskidentifiering med efterföljande vårdplanering i hemmet och AktivHälsoStyrning (AHS) kompletterar och samordnas med insatsen på den listade vårdcentralen. Utsedd läkare har det samordnademedicinska ansvaret inkl. ansvar att koordinera läkemedelsansvar.Mål:Att personer 65 år och äldre med risk för ohälsa, alternativt har insatser från flera vård- och omsorgsgivare, är identifierade och haren proaktiv vård- och/eller omsorgs plan som kontinuerligt uppdateras i samband med kontakter med olika vårdgivare. Planenmedverkar till rätt vård på rätt nivå. Om brytpunktsamtal genomförts skall detta dokumenteras i planen. Åtkomst av dokumentation10

168över vårdgivargränser är möjlig. Undvikbara besök inom akut- och slutenvården minskas eller upphör. Vårdcentraler har detövergripande medicinska samordningsansvaret för personer med kronisk sjukdom eller sammansatt vårdbehov som i huvudsakligger inom primärvårdsnivån.Aktivitet Ansvarig Tillsammans medArbeta fram rutiner för identifikation av Vårdcentral och kommunpersoner med kronisk sjukdom ochsammansatt vårdbehov på vårdcentral ochinom kommun.Upprättande av fast vårdkontakt föridentifierade personer.Vårdcentral, Kommun ochLänssjukvårdSkapa struktur, innehåll och rutin förPrimärvårdKommun och länssjukvårdsamordnad vårdplan mellan primärvård ochkommun. I de fall specialistsjukvård är aktuellskall denna medverka.Öka den äldres och anhörigas medverkan Aktuell vård och omsorgsgivareoch delaktighet i vårdenArbeta med kvalitetsregister – Senior Alert Kommun Länssjukvård och VårdcentralTydligt läkaransvar, dygnet runt, inkl. PrimärvårdKommun/länssjukvårdhembesök i hemsjukvård och vid särskildaboenden.Utveckla Samverkande sjukvård och Länssjukvård1177, kommun och primärvårdkontaktvägar mellan 1177-ambulans-MÄVAvårdcentraloch kommunNyttja det, via avtal, utökade uppdraget för 1177/ MÄVA/Jourcentralkommunsjuksköterskan i större omfattning.Kända kontaktvägar för konsultation mellan LänssjukvårdPrimärvårdprimärvårdens och specialistvårdens läkare.Införande av Aktiv hälsostyrning på sjukhus. Projekt Aktiv hälsostyrning Länssjukvård/Vårdcentral11

169Uppföljningsmått:Antal riskidentifierade personer, enligt ovan, med fast vårdkontakt per vårdcentralAntal upprättade vårdplanerAntal hembesök från primärvården för läkare, distriktssköterska (alt. Specialistsjuksköterska inom äldrevård) och/ellerrehabiliteringspersonal.Antalet utbildningsinsatser inom områden för Senior Alert gällande undernäring, fall, trycksår och munhälsa.Antal registrerade brytpunktsamtalAntalet fallolyckor personer 65 år och äldre.Undvikbar slutenvård enligt nationella kriterierUppföljningsparametrar Samverkande sjukvårdUppföljningsparametrar Utökat uppdrag för kommunsjuksköterskaAntal identifierade personer inom Aktiv HälsoStyrning med uppföljande kontakt.Antal personer med kronisk sjukdom och sammansatt vårdbehov i förhållande till antalet listade i åldersgruppen 65 år och äldre -utvecklasUtvecklingsområden:Utökade möjligheter för biståndshandläggning och flexibla insatser efter kontorstid.Arbeta för att mobil distriktssköterska i äldrevård blir obligatoriskt i primärvårdens Krav och kvalitetsbok.Utökad delegering och tillgång till enklare medicinsk diagnostik inom kommunal hemsjukvård, ex viss provtagning och enklaremedicinteknisk utrustning.Utveckla samarbete mellan primärvårdens distriktssköterskor och kommunsjuksköterskor12

170Avancerad sjukvård i hemmet – ASIHDen specialiserade sjukhusvården arbetar i den nära vården i vårdtagarens hem, även särskilt boende, i samarbete medprimärvård och kommunal vård och omsorg.Mål:• Kompetens och resurser finns inom den nära vården. Undvikbar slutenvård och återinläggningar minskar.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medASIH beskrivs, utvecklas och etableras isamverkan mellan specialistsjukvård,primärvård och kommunal hemsjukvårdför specifika målgrupper.LänssjukvårdVårdcentral och kommunUppföljningsmåttUndvikbar slutenvård och återinläggningar minskar.Direktspår till sjukhus.Om sjukhusets specialiserade insatser behövs så skall direktinläggning på avdelning vara möjlig, dygnet runt. Förutsättning är attprimärvårdsläkare gjort bedömning eller att ambulanspersonal tagit kontakt för medicinsk prövning samt att avstämning skett medmottagande enhet och att vårdplanen är uppdaterad– ”inskrivningsklar”. Den äldres särskilda sårbarhet bör beaktas i triagering.Mål:• Kriterier och rutiner för direktspår är överenskomna och formaliserade.• Direktspår möjlig på regionens samtliga länssjukvårdsenheter.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medGemensamma kriterier och rutiner för Länssjukvård/Vårdcentraldirektspår är överenskomna ochformaliserade.Checklista vid in- och utskrivning sjukhus. Samtliga13

171Bibehålla och vid behov utveckla rutiner LänssjukvårdVårdcentralför direktkontakt läkare - läkare MÄVA.Stödja utveckling/införande för de KommunLänssjukvård och vårdcentralkommuner som önskar tillämpaarbetssättet ”Trygg hemgång”.Förenklad rutin vid misstänkt fraktur. Länssjukvård Kommun och primärvårdUppföljningsmåttAntal direktinläggningar i förhållande till inläggningar på sjukhus.Undvikbar slutenvård enligt nationella kriterier.Återinskrivningar inom 30 dagar enligt nationella kriterierSamordnad vårdplanering, utskrivning och uppföljningEn trygg sjukhusvistelse kännetecknas av att den föregåtts av kontakt mellan den nära vården och sjukhuset. Den enskildesvårdplan är aktuell och tillgänglig. Vid inskrivning sker en strukturerad bedömning av risker. Läkemedelsavstämning genomförs,läkemedelsberättelse och läkemedelslista aktualiseras. Den individuella vårdplanen uppdateras.Inför utskrivning kallas berörda parter till SVPL, alt skickas remiss till primärvård gällande uppföljning och kontakt med fastvårdkontakt/fast läkare. När behov finns ska dialog ske mellan sjukhusläkare och läkare i primärvårdsläkare för att underlättaplanering av fortsatt vård.Dialog och planering av hemgång görs alltid med den enskilde och om så önskas med anhöriga. Patient får alltid skriftliginformation om vad som gjorts, vad som skall ske, vem som kan kontaktas mm.Fast vårdkontakt, för de mest sjuka äldre, kontaktar inom 48 timmar efter hemkomst och hembesök görs vid behov.Uppgifter om vård- och omsorgstagaren kan nås av alla berörda vårdgivare dygnet runt genom IT-lösningar.Mål:• Sammanhållen vård- och omsorgsinformation. Trygg och säker vårdvistelse, in- och utskrivning samt uppföljning efterhemkomst.14

172Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medÖkad följsamhet till rutiner för:LänssjukvårdKommun och vårdcentral• Utskrivning av patienter medsamordande insatser som inte ärföremål för SVPL• Epikris och läkemedelsberättelseoch läkemedelslista• Skriftlig patientinformation vidutskrivning• Uppföljning efter sjukhusvistelseUtveckla och införa alternativa former för Samtligavårdplanering ex. Videoplanering.Stödja utveckling/införande för dekommuner som önskar tillämpaarbetssättet ”Trygg hemgång”.KommunVårdcentral och länssjukvårdUtvecklingsområdenUtveckla och integrera SVPL - KLARA till befintliga IT system.Epikriser och remisser tillgängliga via KLARA.Sammanhållen journal.UppföljningsmåttAntal information till fast vårdkontakt innan hemgång i förhållande till antal utskrivna.Antal kontakter 48 timmar efter hemgång i förhållande till definierade som mest sjuka äldre.Antal skriftlig information till patienten i förhållande till antalet sjukhusvistelser.Minskat antal återinläggningar inom 30 dagar.15

173God och säker läkemedelsbehandling för äldreInsatser för att undvika olämplig läkemedelsanvändning genom införande av ”Handlingsplan för äldre och läkemedel inom VästraGötalandsregionen” samt ”Riktlinjer för ApoDos användning”. Strukturerade läkemedelsavstämningar genomförs till samtligapersoner över 75 år minst en gång årligen. I anslutning till inskrivning i hemsjukvård eller inflyttning på särskilt boende görs alltidläkemedelsavstämning/genomgång.Mål:• Använda läkemedel till äldre på ett optimalt sätt. Olämpliga läkemedel, läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykosskall minska.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medTillämpa Handlingsplan för äldre ochläkemedel i VGR samt riktlinjer förApoDos tillämpas i det praktiska arbetet.Vårdcentral och länssjukvårdLäkemedelsgenomgång sker i anslutningtill inskrivning i hemsjukvård ellerinflyttning i särskilt boende.Vårdcentral och länssjukvård -behandlingsansvarigKommun – för vårdtagare inskrivna ihemsjukvårdKommunLäkemedelsberättelse upprättas vid LänssjukvårdVårdcentral (och kommun)hemgång från sjukhus.Förbättringsarbete utifrån BPSD register 1 Kommun VårdcentralKompetensutveckling för samtligapersonalkategorier.SamtligaUtvecklingsområdeGemensam läkemedelsöversikt mellan vårdgivare, implementeras via NOD.UppföljningsmåttMinskning av olämpliga läkemedel enligt de nationella målen.1 BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Här avses kvalitetsregister.16

174Följsamhet till gällande föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:9)God vård i livets slutskedeGod vård och omsorg den sista tiden i livet är viktigt. Brytpunktssamtalet är ett sätt att markera när målet för vården ändrarinriktning. Vården inriktas på att skapa trygghet, lugn, symtomlindring av smärta, ångest och oro.Mål:• Tillämpa Nationella riktlinjer samt nationellt och regionalt vårdprogram för vård i livet slutskede. Brytpunktssamtal,närståendestöd, symtomlindring. Ingen skall dö i ensamhet.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medInförande av nationella riktlinjer samt Samtliganationellt och regionalt vårdprogram förvård i livets slutskede.Anslutning till Kvalitetsregister Palliativ Länssjukvård och kommunVårdcentralregistret. Ett fokusområde i utveckling avvård och omsorg inom området bör varabrytpunktsamtal.Fortsätta och utveckla palliativaLänssjukvårdVårdcentral och kommunvårdkedjan/vårdprocessen utifrån NUsjukvården som processägare för depatienter som är inskrivna ilänssjukvårdens palliativa enhetSkapa möjligheter för kommunens ochprimärvårdens personal att auskultera vidNU sjukvårdens palliativa enhet.LänssjukvårdVårdcentral och kommunUppföljningsmåttAntal registreringar i Palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall i hemkommun.Genomförda och registrerade brytpunktsamtal.17

175Utförda åtgärder i linje med regionalt vårdprogram.God vård vid demenssjukdomInsatser för att förbättra kvalitén i demensvården genom att utreda, diagnostisera, behandla och vårda utifrån den enskildes behov.Huvudmannaövergripande Nationella riktlinjer för demensvård införs. Anslutning till nationella kvalitetsregister.Mål• En likvärdig behandling med tidig diagnostisering samt samordnad och personcentrerad omvårdnad för personer meddemenssjukdom samt medverkan av och stöd till anhörigvårdare.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medFortsätta införandet av Nationella riktlinjer SamtligaAnslutning till kvalitetsregister SveDem Vårdcentral, länssjukvård och kommunAnslutning till kvalitetsregister BPSD Kommun Vårdcentral och länssjukvårdUtveckla det gemensamma arbetet i Kommun och VårdcentralLänssjukvårddemensvården mellan vårdgivarna.Stöd och utbildning till anhöriga. Kommun VårdcentralUppföljningsmåttAntal utförda demensutredningar registrerade i SweDem i relation till antal personer som nyinsjuknat i demenssjukdom.Antal utförda nyregistreringar i BPSD kvalitetsregister.Antal gemensamt genomförda utbildningarFörbättra stödet till anhöriga och närståendeStudien Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre visar att anhöriga står för en stor del av de multisjuka äldres omsorg men de gesinte tillräckligt stöd för att hjälpa sina närstående.18

176Mål• Anhöriga ska ses som en samarbetspartner i vården och omsorgen om brukaren/patienten. Integrera anhörigperspektivet isocialtjänstens och hälso- och sjukvårdens samtliga verksamheter.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medAnställda i socialtjänst och hälso- och KommunPrimärvård och länssjukvårdsjukvård utbildas i anhörigstödFörhållningssätt och bemötande avanhöriga ska utvecklasInformation om kommunensanhörigverksamhet skall finnas iregionens verksamheter.Uppföljningsmått:UtvecklasSamtligaKommunPrimärvård och länssjukvårdStödprocesserÖkad geriatrisk kompetensDen geriatriska kompetensen behöver utvecklas inom samtliga professioner och yrkesgrupper. Allt mer av avancerad vård ochomsorg sker i öppna vårdformer vilket kräver ny kompetens. Arbetskraftsbrist förutspås inom äldrevård. Äldrevårdens statusbehöver höjas - ett sätt att är att kräva utbildning och fortbildning.Mål• Öka den geriatriska kompetensen för olika yrkesgrupper – även kring normalt åldrande. Öka kunskapen om läkemedel ochäldre.19

177Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medFortsätta och utveckla MÄVAsLänssjukvårdVårdcentral och kommunauskultationsprogram.Bättre samordning mellan vårdcentral och Vårdcentral och kommunhemsjukvård gällande utbildning.Bjuda in vårdgrannar vid utbildning. SamtligaFörbättrad samverkan mellan verksamhetoch utbildningsgivare som gymnasiet/högskola och universitetVerka för att kompetenshöjning sker påuniversitets- och högskolenivå för berördayrkeskategorier.UppföljningsmåttAntal aktiviteterAvvikelsehantering (Avser såväl äldre- som psykiatriområdet)Idag saknas gemensamt Webbaserat avvikelsesystem för samtliga vårdgivare. Sammanställning av avvikelser sker inte påsystemnivå som möjliggör lärande och systematiskt förbättringsområde.Mål:• Minskat antal avvikelser som förorsakar skada för vårdtagaren. Analys – åtgärder – återkoppling – lärandeAktiviteter Ansvarig Tillsammans medSammanställning och återrapportering av Samtligaavvikelser på systemnivå.Genomgång av avidentifierad avvikelsestående punkt på närsjukvårdsgruppernasmöten.Samtliga20

178Utvecklingsområde:Vårdgivargemensamt webbaserat avvikelsesystem.UppföljningsmåttUtvecklasFörbättrad samverkan inom psykiatri/missbruksområdetUtifrån den länsövergripande överenskommelsen (2011) gällande psykiatri samt Fyrbodals mall för lokala samverkansplaner önskarberedningsgruppen prioritera följande områden:Uppdatering och Implementering av lokala samverkansplanerMål:• De lokala psykiatrigrupperna skall ha uppdaterade planer för sitt arbete.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medSteg I. Stöd för de lokalaLokala psykiatrisamverkansgrupperna Beredningsgrupp/ledningsgrupppsykiatrisamverkansgrupperna att ta framuppdaterade lokala planer ochimplementera dessa. Innehållet bör utgåfrån Fyrbodalsmallen.Efterfråga behov i arbetet från de lokalagrupperna.Steg II. Beredningsgruppen skall arbetavidare med de förslag/behov av stöd somkommer från de lokala grupperna.BeredningsgruppLedningsgruppUppföljningsmåttÅterkoppling till berednings- och ledningsgrupp. Första avstämning december 201221

179Tillskapa samverkan mellan vårdsamverkansarbete inom psykiatri/missbruk, idag avseende vuxna, och detsamverkansarbete som sker inom ramen för barn och unga.Mål:• Identifiera behovsområden och förbättra samverkan inom dessaAktiviteter Ansvarig Tillsammans medDialog med Samverkansgruppering barnoch unga kring behovsområden församverkan.BeredningsgruppLedningsgruppUppföljningsmåttUtvecklasUtveckla arbete med individuella planerMål:• Individuella planer upprättas där brukaren och samtliga vård- och omsorgsgivare är delaktiga. Planerna finns tillgängliga förall öppenvård, region och kommun i realtid.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medDelta i arbete med kravspecifikation inför Beredningsgrupp via Vårdsamverkans Ledningsgruppny upphandling kring SVPL 2012. kansliBistå projekt ”Länssamordning förstärktkompetens” i uppdrag Individuell plan.Styrgrupp ”Länssamordning förstärktkompetens”Beredningsgrupp22

180UppföljningsmåttEnligt projektplaner.Psykisk ohälsa bland äldre. Utvecklingsområde med behov av såväl ny kompetens som nya arbetssätt.Mål:• Ökad kunskap och förbättrad vård och omsorg till personerna i behovsgruppen.Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medSom en första omvärldsorientering resernio personer från Fyrbodalområdet tillnationell konferens kring psykisk ohälsahos äldre maj månad 2012. Dessaåterkopplar från konferensen tillberedningsgruppen för ev. vidareutvecklingsarbete.BeredningsgruppLedningsgruppGenomföra uppdragsutbildning,Högskolan Väst. Psykisk ohälsa blandäldre.BeredningsgruppLedningsgruppUppföljningsmåttUtvecklasVidareförvalta projekt Kunskap gör skillnad i samverkan med länsprojektet Baspersonalens Kompetens.Finna former för fortsatt gemensam kompetensutveckling över huvudmannagränser.Mål:• Långsiktig kompetensutveckling inom relevanta gemensamma områden23

181Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medVerka för fortsatt gemensamBeredningsgruppLedningsgrupp”basutbildning” inom psykiatriGenomföra utbildningsdag kringSocialstyrelsens inventeringsverktygvåren 2013.Omvärldsbevakning av aktuellautbildningsfrågor.BeredningsgruppBeredningsgruppLedningsgruppLedningsgruppUppföljningsmåttGenomförda aktiviteterStödja införandet av Nationella riktlinjer för missbruk och beroende samt Nationella riktlinjer förpsykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.Mål:Utvecklas och kopplas till nationella målAktiviteter Ansvarig Tillsammans medUtbildningsinsatser samt stöd till lokala BeredningsgruppLokala psykiatrisamverkansgrupperpsykiatrisamverkansgrupper.UppföljningsmåttUtvecklas och kopplas till nationella mål24

182Gemensam brukarsamverkanMål:• Finna former för och utveckla brukarsamverkan inom Vårdsamverkan Fyrbodals arbete. Ta tillvara erfarenheter från”Kunskap gör skillnad”Aktiviteter Ansvarig Tillsammans medStödja lokala psykiatrisamverkansgrupper BeredningsgruppLokala psykiatrisamverkansgrupperkring brukarmedverkanFortsatt kontakt med brukarföreningar och”ambassadörer”UppföljningsmåttUtvecklasBeredningsgruppLokala psykiatrisamverkansgrupperArena för samverkansfrågor inom Nationell satsning PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inompsykisk ohälsa 2012-2016.Mål:Enligt nationell satsningAktiviteter Ansvarig Tillsammans medEnligt nationell överenskommelse mellan BeredningsgruppLedningsgruppstaten och SKLUppföljningsmåttEnligt nationella kriterier.25

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL183Sida 17KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013–58Patientsäkerhetsberättelse 2012Kommunstyrelsen i rollen som vårdgivare är skyldig att bedriva systematisktpatientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse.Under året har de viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten varit attkommunstyrelsen beslutat att inrätta ledningssystem för systematisktkvalitetsarbete, upptagit fall, läkemedels avvikelser, Lex Maria-anmälningar ochpatientsäkerhetsberättelse i internkontrollen sam att vårdpersonal börjat registreraavvikelser i verksamhetssystemet.Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt upp dokumentationengenom egenkontroll av journalgranskning, resultatet har sammanställts.96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksår och felnäringi slutet av augusti. Under hösten sjönk antalet riskbedömningar.Det har varit en minskning av rapportering av fall- och läkemedelsavvikelser underåret. Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering avverksamhetssystemet Magna Cura.BeredningMedicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2013-02-15.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för 2012.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-15 Dnr: 2013-58184KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEPatientsäkerhetsberättelse 2012Syftet med patientsäkerhetslagen är att ha en hög patientsäkerhet inomkommunens hälso- och sjukvård och sträva efter att minska antalet vårdskador,oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonalbegått misstag.Vårdgivaren tillika kommunstyrelsen är också skyldig att bedriva systematisktpatientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse.Av patientsäkerhetsberättelsen ska framgå:- Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år- Vilka åtgärder som var vidtagits för att öka patientsäkerheten- Vilka resultat som uppnåttsSammanfattning av patientsäkerhetsberättelsenDe viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten.Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ledningssystem för systematisktkvalitetsarbete.I internkontroll ingår fall, läkemedelsavvikelser, Lex Maria ochpatientsäkerhetsberättelse.Vårdpersonal registrera avvikelser i verksamhetssystemet.Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll.Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt upp dokumentationengenom egenkontroll av journalgranskning, resultatet har sammanställts.Hur risk för fall, felnäring och trycksår har identifierats.96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksår och felnäringi slutet av augusti. Under hösten sjönk antalet riskbedömningar. Registrering sker ikvalitetsregistretregistret Senior Alert.Hur hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till ökad patientsäkerhet genomatt rapportera risker, tillbud och negativa händelser.Det har varit en minskning av rapportering av fall- och läkemedelsavvikelser underåret.Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering avverksamhetssystemet Magna Cura.Hur patienters och närståendes synpunkter och klagomål som harbetydelse för patientsäkerheten har hanterats.Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunensrutiner för inkomna klagomål och synpunkter. Utredningen sker i verksamhetensom också har analyserat klagomålen. Svar på utredning skickas till den somframfört klagomål eller synpunkt.Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbete.Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärderför personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service ochomvårdnad upphört att gälla fr.o.m. 2010.I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetatsfram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt. Det är att stöd ivägledning i samband med patient- och närståendekontakt.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2185Systematiskt kvalitetsarbete som bedrivits under året.Avvikelser för läkemedel och fall har minskat.Särskilda boende registrerar i Senior Alert.Särskilda boende och hemsjukvård registrerar i palliativa registret.Anslutit till BPSD registret.Registrerat följsamhet till hygienföreskrifter i nationell mätning.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga konsekvenser2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuelltFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för 2012.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

186Patientsäkerhetsberättelseför vårdgivareÅr 20122013-02-10Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaDiarienummer: 2013–58Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

187InnehållsförteckningSammanfattning 3Övergripande mål och strategier 4Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4Struktur för uppföljning/utvärdering 6Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder somgenomförts för ökad patientsäkerhet 7Uppföljning genom egenkontroll 7Samverkan för att förebygga vårdskador 8Riskanalys 8Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9Hantering av klagomål och synpunkter 9Sammanställning och analys 9Samverkan med patienter och närstående 9Resultat 9Övergripande mål och strategier för 2013 122

188SammanfattningDe viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten.Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ledningssystem för systematisktkvalitetsarbete. I internkontroll ingår fall, läkemedelsavvikelser,Lex Maria och patientsäkerhetsberättelse.Vårdpersonal registrera avvikelser i verksamhetssystemet.Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll.Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt uppdokumentationen genom egenkontroll av journalgranskning. Resultatethar sammanställts och återrapporterats.Hur risk för fall, felnäring och trycksår har identifierats.96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksåroch felnäring i slutet av augusti. Under hösten sjönk antaletriskbedömningar. Registrering sker i kvalitetsregistretregistret SeniorAlert.Hur hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till ökad patientsäkerhetgenom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser.Det har varit en minskning av fall- och läkemedelsavvikelser underåret. Målen att minska fall med 10 procent och läkemedelsavvikelsermed 20 procent har uppnåtts.Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering avverksamhetssystemet Magna Cura.Hur patienters och närståendes synpunkter och klagomålsom har betydelse för patientsäkerheten har hanterats.Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligtkommunens rutiner för inkomna klagomål och synpunkter. Utredningensker i verksamheten som också har analyserat klagomålen.Svar på utredning skickas till den som framfört klagomål ellersynpunkt.Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbete.Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) omskyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformerför service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m. 2010.I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärderarbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt.Det är att stöd i vägledning i samband med patientochnärståendekontakt.Systematiskt kvalitetsarbete som bedrivits under året.Avvikelser för läkemedel och fall har minskat.Särskilda boende registrerar i Senior Alert.Särskilda boende och hemsjukvård registrerar i palliativa registret.Anslutit till BPSD registret - Beteendemässiga och Psykiska symtomvid Demens.Registrerat följsamhet till hygienföreskrifter i nationell mätning.3

189Övergripande mål och strategierKF mål”Alla ska ha rätt till en värdig omsorg”Regeringen och SKLs målSett ur den äldres perspektiv är målsättningen”Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vårdoch omsorg”Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetetLagar och föreskrifter- 2010:659 Patientsäkerhetslagen- 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen- 2011:9 SoS föreskrifter och allmänna råd om ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete- SoS föreskrifter om användning av medicintekniska produkteri hälso- och sjukvårdenVårdgivarens ansvarHögst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är kommunstyrelsen.Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetetsamt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt.Vårdgivaren ska genom ledningssystem säkerställa att verksamhetenuppfyller de krav och mål som ställs på den i lagar och föreskrifterom hälso- och sjukvård, socialtjänst, och stöd och service tillvissa funktionshindrade.Ge direktiv och säkerställa att vårdprocesser fungerar verksamhetsövergripande.Utse ledningsansvar.Verksamhetschef ansvarVerksamhetschef för hälso- och sjukvård kan uppdra åt annan personalatt utföra uppdraget eller delar av uppdraget se nedan.Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa ochdokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligtskall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.Ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessanås.Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärderkan vidtas för att förbättra vården.4

190Områdeschefs ansvarOmrådeschef har verksamhetschefens uppdrag inom sitt område.Inom område stöd ingår verksamheterna IFO, LSS, psykiatri ochelevhälsa. Inom område stöd utför områdeschefen verksamhetschefensuppdrag att verksamheten tillgodoser hög kvalitet av vården.Inom område vård och omsorg ingår särskilt boende, hemvård,hemsjukvård, rehab och dagverksamheter för demenssjuka och socialaaktiviteter. Inom område vård och omsorg utför områdeschefenverksamhetschefens uppdrag att verksamheten tillgodoserhög kvalitet av vården.Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvarMAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlighälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde.I ansvaret ingår att patienterna får den hälso- och sjukvård som läkareförordat.Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa ochdokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligtskall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärderkan vidtas för att förbättra vården.Enhetschefens ansvarDeras uppdrag består i att ansvar för att alla medarbetare engagerasoch har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säkervård.Enhetschefers ansvar är att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenterasoch att dessa följs upp och analyseras.Enhetschef ska rapportera risker för vårdskador samthändelser som har medfört eller hade kunnat medföravårdskada till MAS.Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvarDen legitimerade personalen och även boendestödjare, habiliteringspersonal,undersköterskor och vårdbiträde som har delegationpå hälso- och sjukvårdsuppgifter ska bidra till att hög patientsäkerhetupprätthålls.Personal ska rapportera risker för vårdskador samt händelser somhar medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till enhetschef.5

191Ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta iframtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner, metoder,risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat.Struktur för uppföljning/utvärderingI patientsäkerhetsarbetet ska det finnas rutiner och riktlinjer för attförebygga vårdskador.LäkemedelsavvikelserLäkemedelsavvikelse rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare,habiliteringspersonal, undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterskabedömer åtgärder samt signerar.Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredningMAS sammanställer läkemedelsavvikelser för året.Redovisades i årsrapportering till kommunstyrelsen.FallrapportFall rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare, habiliteringspersonal,undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterska bedömeråtgärder samt signerar. Vid allvarlig händelse kontaktas MAS somgör en utredningMAS har sammanställt fall och fallskador för året.Fall och fallskador redovisades i årsrapporteringen till kommunstyrelsen.Medicintekniska avvikelserVid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning samtanmälan till läkemedelsverket och tillverkare.MAS sammanställer medicintekniska avvikelser och informerar berördachefer.Medicintekniska avvikelser redovisades i årsrapporteringen tillkommunstyrelsen.RiskbedömningarRiskbedömningar, åtgårder och uppföljning av felnäring, trycksåroch fall görs i Senior alert.MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer.Redovisat Senior alert i årssammanställning till kommunstyrelsen.MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer.Palliativa registretMAS har redovisat kvaliteten av indikatorer i palliativa registret i förberörda chefer.Kvaliteten av indikatorer i palliativa registret har redovisats i årssammanställningentill kommunstyrelsenAvvikelse i Klara SVPLDen gemensam rutin för samordnad vårdplanering och informationsöverföringmellan region, primärvård och kommun registreraravvikelse när rutin inte följs.Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive verksamhetför utredning och åtgärd, svar till regionen. När kommunen upp-6

192märksammar avvikelse som påverkar patientsäkerheten behandlasden av regionens verksamhet.Hur patientsäkerhetsarbete harbedrivits samt vilka åtgärder somgenomförts för ökad patientsäkerhetVårdpersonal får utbildning i läkemedelsrutinen i samband med delegationsutbildningenBoendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterskor och vårdbiträdehar fått utbildning i att registrera i avvikelsemodulen.Team har startats upp för att göra riskbedömningar i Senioralert.Initiera kvalitetsgrupper i verksamheterna. Det är undersköterskor,arbetsterapeut, sjukgymnast och arbetsterapeut som ingår.Översyn av bemanning natt pågår.Registrering i Palliativa registret sker och det ger en bild av vilkaförbättringsåtgärder som ska påbörjas.Projekt pågår att utveckla och säkerställa vården för demenssjukaUppföljning genom egenkontrollLäkemedelsavvikelser, fall- och fallskador samt Lex Maria följs upp ivarje delårsbokslut och årsbokslut (patientsäkerhetsberättelse).Enkätundersökningar på särskilt boende och hemtjänstKartläggning av rutiner , kartlaggt vilka rutiner som behöverrevideras och behov av nya rutiner. Det har skett en jämförelsemed andra kommuner.Öppna jämförelser, KKiKGranskning av journaler och annan dokumentation i samband medklagomål och synpunker, avvikelser internt och externt.Patientnämndsärenden, vid inkomna ärende granskning av dokumentation.Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter.Jämför resultatet i nationella registren Palliativa registret och SeniorAlert.7

193Samverkan för att förebygga vårdskadorLokala samverkansavtalPrimärvården och kommunenPrimärvården och kommunen har samverkansavtal det är möte fyragånger per.Primvårssjuksköterska med inriktning på äldre och kommunens demens-,vårdplaneringssjuksköterska och biståndshandläggare harupparbetet samarbete.Primärvården, psykiatri och kommunenSamverkansavtal som reglerar samarbetet. Möte två gånger per år.Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla EdetSamarbete mellan kommunerna i Fyrbodal och lilla Edet i vårdfrågor.NärsjukvårdsgruppNärsjukvårdsarbete pågår mellan Lysekil, Sotenäs och Munkedal.Det är vårdgivare inom primärvården i egenregi och privata vårdgivare,psykiatrin representeras av Carema, Lysekils, Sotenäs ochMunkedals kommuner, NU-sjukvården och vårdsamverkan Fyrbodal,det är möte fyra till fem gånger per år.SVPL Klara och informationsöverföringArbetsgrupp inom vårdsamaverkan Fyrbodal för SVPL Klara och informationsöverföringträffas fyra gånger per år.HygiensjuksköterskaHygiensjuksköterska bistår med utbildning och rådgivningVästra GötalandTandvårdsenhetenIntyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömningFörskrivare är kommunenMunhälsobedömning utförs av folktandvården. I Folktandvårdensuppdrag ingår att personal får utbildning i munhälsa. Tandhygienistgör en enkel munhälsobedömning på patienter som tackat ja.HjälpmedelInom område hjälpmedel finns samarbete mellan kommuner ochregion. Hjälpmedel förskrivs av kommun alternativt regionen.Centrum för läkemedelsnära produkterGemensamt för kommunerna och regionen. Förskrivning av inkontinenshjälpmedeloch kosttilläggNätverk inom norra Bohuslän och FyrbodalNätverk i kommunalförbundet Fyrbodal och norra Bohuslän försocialchefer, områdeschefer och MASLokala nätverk för enhetschefer i hemsjukvård, rehab, hemtjänst/hemvård.RiskanalysHändelseanalys av allvarliga avvikelser sker i samband med Lex Mariaoch Lex Sarah utredningar.8

194Hälso- och sjukvårdspersonalensrapporteringsskyldighetAll personal rapporterar avvikelser. Avvikelser rapporteras i verksamhetssystemetav vårdpersonal, avvikelsen utreds av sjuksköterska,arbetsterapeut eller sjukgymnast. Allvarliga avvikelser rapporterastill MAS. Återkoppling till verksamheterna på verksamhetsmöteeller APT.Hantering av klagomål och synpunkterKlagomål och synpunkterKlagomål och synpunkter, som kommer direkt till verksamheternadiarieförs centralt. Utredningen och analys sker i verksamheten ochsvaret ges oftast både muntligt och skriftligt till den som framförtkagomålet eller synpunkten. Svar på klagomål och synpunkter diarieförs.Finns det ärende från patientnämnden så diarieförs, utreds, analyserasoch sammanställs dessa.Klagomål som anmälts till Socialstyrelsen som har betydelse för patientsäkerhetenutreds och analyseras av MAS på uppdrag av vårdgivare.Vid allvarlig risk för skada eller vårdskada, klagomål från socialstyreleninformeras kommunsstyrelsens myndighetsutskott, KSMU.Sammanställning av klagomål och synpunkter, ärende från patientnämndenoch klagomål via socialstyrelsen sker till kommunstyrelsenen gång per år. Rutinen behöver revideras.Sammanställning och analysInkommande klagomål och synpunkter, ärende från patientnämndoch klagomål från Socialstyrelsen sammanställs i område stöd och iområde vård och omsorg. Det är ledningsgruppen i respektive områdesom analyserar och sammanställer inkomna ärende årsvis föratt se mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.Samverkan med patienter och närståendeSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) omskyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformerför service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m. 2010.I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärderarbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt.Det sker ett samråd vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder.I samband med utredningar samtalas med vårdtagare/närstående.Vård -/rehab planer görs upp med den enskilde eller närstående9

195ResultatStrukturmåttUtbildningar som baspersonal och legitimerad personal gåttunder åretDelegationsutbildningar till vårdpersonalUtbildning i förflyttningsteknik till vårdpersonalUtbildning i munhälsa till vårdpersonal av tandhygienistBPSD är ett kvalitetsregister för att säkerställa och utveckla demensvården.En sjuksköterska är utbildad i registeranvändningEn 2-dagars utbildning som förberedelse inför Samverkande sjukvård(22 sjuksköterskor)Utbildning i ”Medicinska bedömningar akutsjukvård” och”Prehospitala bedömningar av äldre med stort vårdbehov” (7,5+7,5 p) (2 sjuksköterskor)Handledarutbildning (2011-2012) (7 sjuksköterskor,1 arbetsterapeut)Demensutbildning (arbetsterapeut)IT teknik kognitiva hjälpmedel (multiprofessionella teamet)Smärtlindring (sjukgymnaster)ProcessmåttPPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner ochklädreglerMätning Resultat 2010 Resultat 2012Antal observationer (personer) 153 personer 123 personerAndel korrekta basala hygienrutineroch klädregler ialla 7 stegAndel korrekt desinfektion avhänderna före patientnära arbeteAnder korrekt observation avhänderna efter patientnära arbeteAndel korrekt användning avhandskarAndel korrekt användning avförklädeAndel korrekt hygienrutiner steg1-4Andel fri från ringar, klockor ocharmband21 procent 30 procent55 procent 54 procent97 procent 95 procent85 procent 90 procent65 procent 55 procent25 procent 30 procent87 procent 90 procentAndel kort eller uppsatt hår 95 procent 96 procent10

196Andel korrekt arbetsdräkt 86 procent 93 procentAndel korrekta klädregler steg5-780 procent 82 procentI kvalitetsregistret Senior Alert används evidensbaserade instrumentsom mäter vårdtagarnas riskfaktorer för fall, felnäring och trycksårDet finns ett samband emellan antal vårdtagare som faller och riskför fall, felnäring. Förebyggande arbete är samhällsbesparande.Riskbedömning Antal utförda2011Antal utförda2012Fall 176 124Felnäring 176 124Trycksår 176 124ResultatmåttAntal avvikelser på särskilt boende och hemtjänst har minskat. Antalfall minskade från 2011 till 2012 med 19 procent, läkemedelsavvikelserminskade under samma period med 23 procent.SVPL – samordnadvårdplanering.Avvikelser 2010 2011 2012Läkemedel 127 282 218Fall och fallskador 426 644 524Medicintekniska produkter 1 0 3SVPL - Regionen till kommun 0 2 4SVPL - Kommun till region 4 1 13Klagomål Socialstyrelsen 1 0 0Klagomål/synpunkter 6 3 2Lex Maria 1 0 0Patientnämnden (vård och behandling) 0 0 2Tandvårdenheten 2 3 0Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier.- Senior alert - Riskbedömning av trycksår, felnäring och fallhar genomförts på särskilda boende och korttidsboende.94procent var registrerade i augusti, i december var målet uppfyllttill knappt 50 procent.Vid mätpunkten den 1 oktober var 86 procent registrerade,målet 90 procent uppfylldes inte.- Utveckla hälso- och sjukvårds dokumentation. Sjuksköterskor,arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att dokumenteraenligt ICF. Att fortsätta med egenkontroller kommerfortsatt vara en målsättning.- Inom varje verksamhet, särskilt boende och hemtjänst, avsätttid för att planera vem utför vad i teamarbete. Målet äruppfyllt.11

197- Att inrätta kvalitetsgrupper på varje boende för att diskuterasystematiskt kvalitetsarbete. I fokus står nödvändig tandvård,munhälsa, inkontinens, riskbedömningar trycksår, falloch felnäring, avvikelser, nattfasta, palliativ vård. Målet harinte uppnåtts fullt ut.- Under året har särskilt boende och hemtjänst deltagit ipunktprevalensmätning, PPM, basala hygienrutiner och klädregler.Målet att ha utbildning i basala hygienrutiner är inteuppnått men att delta i PPM mätningen är uppfyllt.- Läkemedelsgenomgångar för personer som är 75 år ochäldre och har fler än 10 läkemedel, projekt initierat av HSNsamverkan med Sotenäs, Lysekils kommuner och primärvården.Projektet igångsattes inte.- Att minska fall och läkemedelsavvikelser med 10 respektive20 procent är uppnåttÖvergripande mål och strategier förkommande år 2013KF mål och strategiAlla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso-ochsjukvårdRegeringen och SKLs målSett ur den äldres perspektiv är målsättningen”Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till engod vård och omsorg”Mål för verksamheter inom område Vård och omsorg och Stöd− Under året ska hälso- och sjukvårdsjournaler dokumenterasenligt ICF. Utbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuteroch sjukgymnaster kommer att initieras.− Starta upp hygienutbildning med stöd av hygienssjuksköterskai NU-sjukvården.− Utbildning i att kvalitetssäkra inkontinensvården starta medinformationsmöte för chefer, sjuksköterskor och inkontinensombudunder vården. Därefter får varje verksamhet arbetamed kvalitetssäkring.− Fortsätta medverka i PPM av basala hygienrutiner och klädregler−−−Särskilda boende följer upp kvalitet på förutbestämda områdebl.a. avvikelser, riskbedömningar, registrering i palliativaregistretUtveckla vården kring demenssjukdomarFortsatt arbete med verksamhetsplan för Fyrbodal och LillaEdet 2012 -201512

198Uppnå nationella målen att registrera i kvalitetsregister−−−−SveDem (Svenska Demensregistret) avvakta med registreringarBPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom)Registrera BPSD syndrom på ett standardiserat arbetssättPalliativa registretRegistrera alla som avlider och är inskrivna i kommunalahälso- och sjukvården, särskilda boende och hemsjukvård.Senior AlertRegistrera riskbedömningar och planerade åtgärder samtuppföljning av 90 procent av de som bor på särskilda boendeoch har korttidsplats.13

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL199Sida 18KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013-80, 2013-81Kvalitetsberättelse; vård och omsorg samt stödAtt skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 (Dnr 2012-401). Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.Verksamheterna ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpandeutveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhetenligt gällande författningar.Inom vård och omsorg samt stöd i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbetestartat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjudainsatser av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stödDetta arbete skall sammanfogas med det stora arbetet som har inletts för helakommunen avseende kvalitet och ledningssystem. Det skall också sammanfogasmed KF:s styrkort.BeredningMedicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2013-02-15.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kvalitetsberättelsen för området vårdoch omsorg 2012.* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kvalitetsberättelsen för området stöd2012.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-15 Dnr: 2013-80200KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEKvalitetsberättelse Vård och omsorg 2012Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpandeutveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhetenligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivareeller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta enkvalitetsberättelse.Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbetestartat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatserav god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom attarbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärderaverksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi görär det rätta.Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande sommöjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- ochkvalitetsarbete.Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr 2012-401. Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga konsekvenser2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuelltFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse Vård och omsorgför 2012.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 12013-02-15 Dnr: 2013-81201KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEKvalitetsberättelse område Stöd 2012Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpandeutveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhetenligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivareeller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta enkvalitetsberättelse.Kvalitets och ledningssystems arbete har påbörjats inom område stöd med ettflertal olika aktiviteter. Detta arbete skall sammanfogas med det stora arbetet somhar inletts för hela kommunen avseende kvalitet och ledningssystem. Det skallockså sammanfogas med KF:s styrkort som också kommer ses över underkommande år.Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande sommöjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- ochkvalitetsarbete.Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr 2012-401. Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga konsekvenser2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuelltFörslag till beslutKommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse område Stöd2012.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

202Kvalitetsberättelse förområde Vård ochomsorgÅr 20122013-02-25Maria Ottosson LundströmDnr: 2013-801

203InnehållSammanfattning ......................................................................................... 3Övergripande mål och strategier ......................................................... 4Organisatoriskt ansvar ............................................................................. 4Struktur för uppföljning ........................................................................... 4Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet .. 5Förebyggande arbete ................................................................................ 5Interna granskningar ................................................................................ 6Externa granskningar ............................................................................... 6Resultat och analys ................................................................................... 7Mål för kommande år 2013 .................................................................... 82

204SammanfattningSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) omledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hurkvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren (HSL)och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att detfinns ett ledningssystem för verksamheten.Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet innehåller enstruktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten iverksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering skagöras. Det är ett verktyg som vi måste ha för att kunna säkrakvaliteten. Ledningssystemet ska vara ett stöd för ledningen att göraverksamheten säker och för att rätt saker görs i rätt ordning och på rättsätt. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalengörs delaktig i kvalitetsarbetet.Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattandeutvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkrakvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor sombehöver vård, omsorg och stöd. Genom att arbeta mer strukturerat ochsystematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan viidentifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är deträtta.Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att bli såheltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunensövergripande mål- och kvalitetsarbete.3

205Övergripande mål och strategierVisionEn hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sigan framtidens utmaningar tillsammans!KF mål och strategiAlla ska ha rätt till en värdig omsorg− Införa värdighetsgarantiVård och omsorgs mål och strategiÄldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sigav kommunens äldreomsorg− Arbeta fram förslag till värdighetsgarantier inomäldreomsorgen. Samverkan med brukare ochpensionärsorganisationer− Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan,broschyrer mmÄldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur ochnär omsorgsinsatserna utförs− Använda genomförandeplanen som ett centralt verktyg ivardagsarbetet− Utreda möjlighet till rambeslut och förenkladbiståndshandläggningOrganisatoriskt ansvarKommunstyrelsen har rollen att fast ställa kommunenskvalitetsarbete och följer upp och utvärdera verksamheten.Välfärdschef har det övergripande ansvaret för välfärdsektorn.Områdeschef ansvarar tillsammans med enhetschefer för attkvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetarehar ansvar att aktivt delta i kvalitetsarbetet.Struktur för uppföljningKF och område Vård och omsorg mål, strategier och mått följs upp isamband med delårsbokslut och årsbokslut Se resultatResultatet i Internkontrollen är återrapporerat och godkänt på KSden möte 2012-12-12. Kvalitetsberättelse, arbetsmiljöberättelseoch patientsäkerhetsberättelse bifogas årsbokslutet. Se internagranskningar4

206Åtgärder som vidtagits för att säkraverksamhetens kvalitetKommunstyrelsen beslutade i juni 2012 att kvalitetsledningssystemför verksamheterna enligt SoL, LSS och HSL ska arbetas fram.Hemtjänsten− Kartläggning av rutiner inom hemtjänsten visar på vilkarutiner som behöver uppdateras. Att uppdatera dessa rutineringår i 2013 års kvalitetsarbete.− Egenkontroll av social dokumentation visar på inom vilkaområde i genomförandeplan och daganteckningar sombehövs mer handledning och utbildning i.− LarmSärskilt boende− Kartläggning av rutiner visar på rutiner som behöveruppdateras. Att uppdatera dessa rutiner ingår i 2013 årskvalitetsarbete.− Egenkontroll av social dokumentation visar på inom vilkaområde som det behövs mer handledning och utbildning igenomförandeplan och daganteckningar.− Ett nytt och säkrare trygghetslarm har upphandlats ochinstalleras på samtliga särskilda boenden.Klagomål och synpunkterRutin klagomål och synpunkter behöver uppdateras. Det finns inuläget två rutiner i kommunen. Klagomål och synpunkter behöverdiskuteras i verksamheterna.Lex SarahRutin för Lex Sarah behöver uppdateras. Lagen behöver diskuteras iverksamheterna. Det behövs kriterier för vad är missförhållande.Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp behöver definieras.IT-säkerhetVerksamhetssystem Magna Cura införs gemensamt med Sotenäsoch Lysekils kommun.I uppdraget ingår att uppdatera IT- säkerheten för de trekommunerna med rutiner för loggning, behörigheter utifrånlagstiftning om sekretess och tystnadspliktFörebyggande arbeteAnhörig- och frivilligverksamhetenAnhörigsamornare skickar brev med information om kommunensverksamheter till personer som fyller 79 år. Återkoppling erbjudsgenom hembesök eller telefonsamtal.Det finns anhörigcafé som har olika programpunkter. Det är öppeten eftermiddag i veckan. Programet annonseras i Bohuslänningen.5

207Interna granskningarFöljande internkontrollområde inom vård och omsorg redovisade iKS 2012-12-12:− Synpunkter och klagomål− Lex Sarah− Uppdatera rutin för granskning av avgifter− Uppföljning av hantering av privata medel− Näringsriktig mat− Säker mat− Ramavtalstrohet inom inköp av livsmedel− Rutin för arbetsmiljö-, kvalitets- och arbetsmiljöberättelseInternkontrollområde som redovisas i årsbokslutet 2012 är:− Patientsäkerhetsberättelse− Kvalitetsberättelse− ArbetsmiljöberättelseExterna granskningarSocialstyrelsen granskningar för år 2012− Öppna jämförelser för särskilda boende och hemtjänsthttp://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-1-5− Äldre guiden redovisades 2012-05-08. Resultatet bygger påmätningarfrån den 1 oktober 2011http://www.socialstyrelsen.se/aldreguiden− Nöjd Kund Index - NKINKI undersökning som gjordes av Socialstyrelsen 2008 och 2010har ersatts av nytt frågeformulär 2012http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-12-24KKiK - Kommunens kvalitet i korthethttp://www.kolada.se/6

208Resultat och analysResultatmått/Uppföljning delårsbokslut och bokslutMåttÅrsbokslutNKI- Nöjd Kund Indexhur nöjd är brukaren med deninformation som gesSärskilt boende > 80Eget boende > 96NKI- Nöjd Kund IndexInflytande, hemtjänst (påverka tid)Inflytande, särskilt boende( ” )Information, hemtjänstInformation, särskilt boendeNKI för hemtjänsten i sinhelhet är 96 vilket är 13 irankingen av Sverigessamtliga kommuner (80för 2011). Högsta värdenaär när det gällerpersonalens bemötandeoch hur personal tarhänsyn till önskemål ochåsikter. Lägsta värdenagäller information,kontinuitet och möjlighetatt påverka tiderna. NKIför äldreboenden i sinhelhet är 82 vilket är 112 irankingen (76 för 2011).Resultatet är bättre änföregående år och högstavärdena är hur personalentar hänsyn till åsikter ochönskemål och vad mantycker om maten. Lägstavärdena är socialaaktiviteter, utemiljön samttillgång till sjuksköterska.59 procent51 procent71 procent50 procentVäntetid från ansökan tillerbjudande om plats i särskiltboende. Ska sänkas i jämförelsemed 2011Antal kvalitetssäkradegenomförandeplaner - fler änhösten 2011> 22Väntetid från ansökan tillerbjudande om plats isärskilt boende har under2012 varit i snitt 12 dagarvilket är ett bättre resultatän 2011.Arbetet är underuppbyggnad och det7

209Lex Sarah 0kommer vara ettprioriterat mål 2013.Klagomål och synpunkterKlagomålen har ökatunder 2012 inom vård ochomsorg. Till största delenhandlar kalgomålen omatt man upplever attpersonalen inte har tid attge en god vård ochomsorg. Några fåklagomål som handlar omdåligt bemötande ochdåligt städat.Mål för kommande år 2013KF mål och strategiAlla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso-ochsjukvård− Införa värdighetsgarantiVård och omsorgs mål och strategi1.V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säkerhälso- och sjukvård- VoO - Införa värdighetsgaranti1. Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förväntasig av kommunens vård och omsorg- Arbeta fram förslag till värdighetsgarantier inomäldreomsorgen. Samverkan med brukare ochpensionärsorganisationer.- Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan,brochyrer mm- Implementera den nationella värdegrunden i helaäldreomsorgen2. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur ochnär utförs- Arbeta med individuella genomförandeplanerFortsätta granskning av kontrollområde inom internkontroll som20128

210Övergripande mål för flera av kommunens verksamheter- Starta upp arbetet med det systematiska ledningssystemet- Gemensamma rutinen för synpunkter och klagomåluppdateras- Lex Sarah rutinen uppdateras−−−−−−Vid kartläggning av rutiner inom hemtjänsten och särskiltframkom att det saknas rutiner eller att rutiner behöverrevideras. Målet är att påbörja revidering av rutinerunderåret.Nya föreskrifter om ansvaret för personer meddemenssjukdom och bemanning på särskilda boende träder ikraft 1 januari 2014. Ett viktigt arbete 2013 är att förberedainför de nya föreskrifterna.Ett omfattande arbete med att implementera äldreomsorgensnationella värdegrund har startat och kommer pågå underhela 2013. Förslag till lokala värdighetsgarantier beräknasvara klara under våren.Ett arbete med att revidera äldreomsorgsplanen pågår ochett förslag till ny äldreomsorgsplan ska vara klar undervåren.Nytt larmsystem har upphandlats och kommer installeras påsamtliga äldreboenden under 2013.Genomlysningsarbetet pågår och kommer fortsätta under2013. Ett förslag till utveckling av demenscenter/äldrecenterutreds i samband med boendeutredningen. En omfattandegenomlysning av hemtjänsten har startat och kommer pågåunder 2013 där en analys kommer göras av kostnader,resursfördelning, organisation, metoder och bistånd.9

211Kvalitetsberättelse förområde StödÅr 20122013-02-18Peter MartinssonDnr: 2013-811

212InnehållsförteckningInnehållInnehållsförteckning.............................................................................. 2Sammanfattning: ....................................................................................... 3Övergripande mål och strategier ......................................................... 4Organisatoriskt ansvar ............................................................................. 4Struktur för uppföljning ........................................................................... 4Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet .. 5Förebyggande arbete ................................................................................ 6Interna granskningar ................................................................................ 6Externa granskningar ............................................................................... 6Resultat och analys ................................................................................... 7Mål för kommande år 2013 .................................................................... 82

213Sammanfattning:Kvalitets och ledningssystems arbete har påbörjats inomområde stöd med ett flertal olika aktiviteter. Dettaarbete skall sammanfogas med det stora arbetet somhar inletts för hela kommunen avseende kvalitet ochledningssystem. Det skall också sammanfogas med KF:sstyrkort som också kommer ses över under kommandeår. Så sammanfattningsvis kan man säga att områdestöd har ett flertal utmaningar att se fram emot underkommande år.3

214Övergripande mål och strategierEn hållbart växande kommun med engagerade invånare somtar sig an framtidens utmaningar tillsammans!KF målMinska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa− Skapa resursteam för barn och unga− Tidiga stödinsatser skola/förskolaÖka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbärförsörjningsstöd- Samverka med AME, föreningar m flOmråde Stöds mål och strategierFörebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inommålgruppen 0-18 år− Värdegrundsarbete för personal inom förskola ochdagbarnvårdare i Munkedals kommun.− Erbjuda COPE utbildning till alla föräldrar i Munkedalskommun med barn och ungdomar från 0-18 år− Elevhälsoarbete via ResursteametÖka antalet praktikplatser/sysselsättningsåtgärder/studieplatser tillde som uppbär försörjningsstöd− Samverkan kring unga vuxna 18-24 år. Myndigheter isamverkan, AF, IFO och AMEOrganisatoriskt ansvarKommunstyrelsen har det övergripande ansvaret förverksamheternas kvalitet.Välfärdschef har det övergripande ansvaret för välfärdsektorn.Områdeschef ansvarar tillsammans med enhetschefer för attkvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetarehar ansvar att aktivt delta i kvalitetsarbetet.Struktur för uppföljningKF och område Stöds mål, strategier och mått följs upp i sambandmed delårsbokslut och årsbokslut. Se resultatResultatet i Internkontrollen har delvis följts upp i KS möte 2012-12-12. Kvalitetsberättelse, arbetsmiljöberättelse ochpatientsäkerhetsberättelse bifogas årsbokslutet. Se internagranskningar.4

215Åtgärder som vidtagits för att säkraverksamhetens kvalitetKommunstyrelsen beslutade i juni att kvalitetsledningssystem, förverksamheterna enligt SoL, LSS och HSL ska arbetas fram (SOFS2011:9).Biståndsenhet−Egenkontroll av myndighetsutövning visar på om område iutredningen inte är rättssäkert. Det som framkom var attuppföljning inte utförs en gång per år.Integration Boende ensamkommande flyktingbarn− Det innefattar Ungbo – HVB hem för ensamkommandeflyktingbarn, PUT- boende för personer med uppehållstillstånd.− Daglig verksamhet AMEVerksamhet med inriktning mot arbetsmarknadsåtgärder ochsysselsättning/daglig verksamhet. Verksamheten harkvalitetssäkrat handkassor, dagkassor inom enhetensverksamhet.Gruppbostad LSS− Verksamheten har startat upp arbetet med att säkrakvaliteten inom kultur och fritidsaktiviteter.IFO – Arbetet har påbörjats inom många område. BBIC licens snartklar med Socialstyrelsen. Handledning till familjehem. Ett flertalrutiner har arbetats fram under året som idag ligger på insidan.Personlig assistans− Under året har det skett en genomlysning av fakturahantering som sker gentemot försökringskassan. Avsiktenmed genomlysningen är att inte betala räntekostnader påförsäkringskassans fakturor.Socialpsykiatri− Socialpsykiatrins verksamhet har utretts och en aveffekterna är att ett multiprofessionellt team har startat upp.Resursteamet/elevhälsa− Översyn över ledningsorganisationKlagomål och synpunkterRutin klagomål för synpunkter behöver uppdateras. Det finns inuläget två rutiner i kommunen. Klagomål och synpunkter behöverdiskuteras i verksamheterna.Lex SarahRutin för Lex Sarah behöver uppdateras. Lagen behöver diskuteras iverksamheterna. Det behövs kriterier för vad är missförhållande.Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp behöver definieras.IT-säkerhetVerksamhetssystem Magna Cura införs gemensamt med Sotenäsoch Lysekils kommun.5

216I uppdraget ingår att uppdatera IT- säkerheten för de trekommunerna med rutiner för loggning, behörigheter utifrånlagstiftning om sekretess och tystnadspliktUtbildningUtbildningar i det nya lönesystemet Heroma för all personal samtbrandutbildning för chefer. Påbyggnadsutbildningar i BBIC.Handledning till nya familjehem. Utbildning i det nya larmsystemetpå ON kontor.Förebyggande arbeteAnhörigverksamhet funktionshindrade: Ej kommit igångAnhörigverksamhet missbruk: Pågår ett flertal grupperPå G: pågår och är idag en permanent verksamhetFörebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inommålgruppen 0-18 år: ICDP utbildning inom fsk och skola har pågåttunder hela år 12.Interna granskningarInternkontroll redovisas i KFInternkontroll:Följande internkontrollområde inom vård och omsorg redovisade iKS 2012-12-12:− Synpunkter och klagomål− Lex Sarah− Uppföljning av rutin för kvaliteten av kultur ochfritidsaktiviteter− Uppdatera rutin för granskning av avgifter− Uppföljning av hantering av privata medel− Inventering flödet av avgiftshantering vid korttidsboendeinom LSS− Rutin för biståndsutredningar inom LSS− Inventering och utredning av fakturor från försäkringskassainom LSS− Rutin för arbetsmiljö-, kvalitets- och arbetsmiljöberättelseInternkontrollområde som redovisas i årsbokslutet 2012 är:− Kvalitetsberättelse− Arbetsmiljöberättelse− PatientsäkerhetsberättelseExterna granskningarSocialstyrelsen− SocialpsykiatriSocialstyrelsen hade tillsyn för gruppen ”Kommunernas insatser tillpersoner med psykiska funktionshinder” under 2011. Det varpresentation av tillsynens resultat över vad som framkom nationelltoch regionalt hösten 2012.6

217Dnr: KS 2011-58http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-4-19− Öppna jämförelser LSSÖppna jämförelser undersökning Jämförelsen av kommunernas stödtill personer med funktionsnedsättning har genomförts för tredjegången.http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionsnedsattningKKiK - Kommunens kvalitet i korthethttp://www.kolada.se/Resultat och analysResultatmått/Uppföljning i bokslutMåttÅrsbokslutÖka andel gymnasiebehöriga Gymnasiebehörigheten(skolan)var 84 %, enförsämring jämfört medföregående år (92,9 %)Öka skolnärvaron (skolans siffror) Går ej att mäta.Bättre resultat än föregående år iTrivselenkäten i åk 8, vissa frågorangående demokrati, mobbing,osvMinska antalet anmälningar tillsocialtjänsten jämfört medföregående årTrivselenkät i skolan, antaldeltagande personal ivärdegrundsarbeteDen trivselenkät somgenomförs i V8avseende bl a trivselhos elever i ÅK 9 visarpå en sjunkande siffraför Munkedal.Barnavårdsanmälningarhar ökatTrivselenkät från skolaninväntasÖka antal deltagande föräldrar iCOPE under år -12 och ijämförelse med år -11Inga resurser atterbjuda utbildningunder åretArbetslöshetsstatistik, minskaandel arbetslösaAF:s statistik visar attarbetslösheten förMunkedal har sjunkitsedan föregående år.Sifforna ärdessutobättre än förriket. Arbetslösaungdomar 18-24 år;Riket 17,6 % (-0,4 %),Västra Götaland 18,4 %7

218Öka andel i praktikplatsLex Sarah 0Klagomål och synpunkter 5(-0,8 %) Munkedal 19,5% (- 0,8). Förändringinom parentesjämförelse med 2011.Arbetsmarknadsenhetenhar ökat antaletpraktikplatser från 58(2011) till 69 platser.Den största ökningenhar skett inomprövningsspåret.Mål för kommande år 2013KF/KSs mål och strategierMinska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa− Skapa resursteam för barn och unga− Tidiga stödinsatser skola/förskolaÖka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbärförsörjningsstöd- Samverka med AME, föreningar m flOmråde Stöds mål och strategierMinska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsaÖka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbärförsörjningsstöd- Fokus barn och ungdomar- Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomisktbistånd- Fokus vuxna brukare inom LSSFortsätta granskning av kontrollområde inom internkontroll som2012Övergripande mål för flera av kommunens verksamheter- Starta upp arbetet med det systematiska ledningssystemet- Uppdatera en gemensam rutin för synpunkter och klagomål- Lex Sarah rutinen uppdaterasKvalitetsarbete inom område Stöd− Kartläggning av rutiner inom LSS boende och boendestöd− Egenkontroll av social dokumentation boendestödjare,habiliteringspersonal och personliga assistenter8

219−Egenkontroll av dokumentation för myndighetsutövningKvalitetsarbete i samverkan med Primärvården ochöppenvårdspsykiatri Capio psykiatri (Carema), se Lokalapsykiatriavtalet Handlingsplan 2013− Ta fram rutiner för information till barn till psykiskt sjukaAtt ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälpoch stöd− Utbildning i Våld i nära relationerNätverket Våld i nära relationer har två gemensamma träffarunder året− Informationsmaterial inom psykiatriBroschyr med information kring vart man vänder sig för stödvid psykisk ohälsa9

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL220Sida 19KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2013-82, 2013-83Arbetsmiljöberättelse; vård och omsorg samt stödAtt skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 (Dnr2012-401). Den ska redovisas i samband med årsbokslutet. I arbetsmiljöberättelseingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar organiseras och huransvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv ochvidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetetså arbetsmiljön blir bra.Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro underåret, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamhetermed många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal ocharbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledningvid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningaroch tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatsersom finns att tillgå.På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst ”sjuk- och friskanmälan”som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälanoch personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheterhar minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtaletmed återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal.Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under åretbehövt extra stödinsatser från hälsobolaget.Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2012. Enhetschefer inomstöd har upplevt sin arbetssituation vara väldigt ansträngd pga hög arbetsbelastningi form av en ökning av administrativa arbetsuppgifter samt att nya verksamhetssystemhar införts under året. Inom IFO har arbetsbelastningen på familjegruppenvarit väldigt hög under 2012 med en topp under hösten 2012, antalet barnavårdsanmälningarhar ökat i jämförelse med 2011. Detta har medfört att arbetsgivarenhar varit tvungen att sätta in administrativt stöd samt utredningsstöd föratt klara av uppdraget.BeredningMedicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2013-02-15.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för områdetvård och omsorg 2012.* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för områdetstöd 2012.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-15 Dnr: 2013-82221KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEArbetsmiljöberättelse Vård och omsorg 2012ArbetsmiljöArbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvarorganiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas enskyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna förohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.ArbetsmiljöberättelseDär beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder somvidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året.Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro underåret, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har storaverksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personaloch arbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknarhandledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt medrehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- ochstödinsatser som finns att tillgå.På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst ”sjuk- ochfriskanmälan” som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emotsjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessaenheter har minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligtsamverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal.Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under åretbehövt extra stödinsatser från hälsobolaget.Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr 2012-401. Den ska redovisas i samband med årsbokslutet.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga konsekvenser2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuellt455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2222Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för Vård och omsorg2012.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 12013-02-15 Dnr: 2013-83223KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEArbetsmiljöberättelse område Stöd 2012ArbetsmiljöArbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvarorganiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas enskyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna förohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.ArbetsmiljöberättelseDär beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder somvidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året.Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2012. Enhetschefer inomstöd har upplevt sin arbetssituation vara väldigt ansträngd pga högarbetsbelastning i form av en ökning av administrativa arbetsuppgifter samt att nyaverksamhetssystem har införts under året. Inom IFO har arbetsbelastningen påfamiljegruppen varit väldigt hög under 2012 med en topp under hösten 2012,antalet barnavårdsanmälningar har ökat i jämförelse med 2011. Detta har medförtatt arbetsgivaren har varit tvungen att sätta in administrativt stöd samtutredningsstöd för att klara av uppdraget.Insatserna är också insatta för att främja arbetsmiljön för socialsekreterarna. InomLSS och Socialpsykiatri har arbetsgivaren varit tvungen att sätta in extra resurserpga av ökande behov inom respektive verksamhet och för att klara av uppdrag ochsäkerställa att personalens arbetsmiljö är förenlig med lagar och föreskrifter. Detadministrativa stödet till chefer har setts över under hösten och detta har medförtatt cheferna idag kan lägga mer fokus på arbetsledning och chefskap. Vissomfördelning av tjänster har också genomförts inom LSS/socialpsykiatri under åreti syfte att effektivisera och sätta in resurser där behoven är störst.Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr 2012-401. Den ska redovisas i samband med årsbokslutet.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga konsekvenser2. MiljöInga konsekvenser3. FolkhälsaInga konsekvenser4. Facklig samverkan enligt FASInte aktuellt455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2224Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för område Stöd2012.Gunnel SvenssonMedicinskt ansvarig sjuksköterskaBeslutet expedieras till:455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

225Arbetsmiljöberättelse förområde Vård ochomsorgÅr 20122013-02-18Maria Ottosson LundströmDnr:2013-821

226InnehållSammanfattning .............................................................. 3Övergripande mål och strategier ........................................ 4Organisatoriskt ansvar ...................................................... 4Struktur för uppföljning .................................................... 5Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder somgenomförts för säkrare arbetsmiljö..................................... 6Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ................. 7Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete .................. 7Resultat och analys .......................................................... 7Mål för kommande år 2013 ............................................... 92

227SammanfattningDen goda arbetsplatsenI Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbetamed god hälsa och gott humör.För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav ochbehov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla,utveckla och belöna kompetent personal.Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatetskall präglas av ömsesidig respekt.Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vårverksamhet.Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrerasamtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisationetc.Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa enpositiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer.Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket högsjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten ochAllégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med mångamedarbetare som gör det svårt att hinna med personal ocharbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att mansaknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har underåret jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informeratom kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns atttillgå.På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst”sjuk- och friskanmälan” som innebär att det är en legitimeradsjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få rådoch stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat endel under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligtsamverkansavtalet med återkommande samverkan, APT ochmedarbetarsamtal.Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheterhar under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget.3

228Övergripande mål och strategierEn hållbart växande kommun med engagerade invånare somtar sig an framtidens utmaningar tillsammans!KF s mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare− Flexibla arbetstidsmodeller− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad− Alla ska ha tid för reflektionOmråde Vård och omsorg mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetareUtveckla en tydlig personal och kompetensförsörjningsplan− Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskadsysselsättningsgrad− Utveckla en tydlig person och kompetensförsörjningsplanMålsättning för cheferMunkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder ochutvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara engod förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och geåterkoppling till medarbetarna.Organisatoriskt ansvarStyrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är blandannat:Arbetsmiljölagen (AML)Medbestämmandelagen (MBL)Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2)Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1)Kränkande särbehandling (AFS 1993:19)Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicyFriskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsenJämställdhetspolicyLedarskapspolicyDen goda arbetsplatsenArbetsgivareKommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret församtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde.VälfärdschefChefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rör områdeStöd, Vård och omsorg, Barn och utbildning.Områdeschef4

229Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rörverksamheter inom område Stöd.EnhetschefChefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rörverksamhetsområdet.MedarbetareMedarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetetoch att följa skyddsföreskrifter.Skyddsombud/arbetsplatsombudSkyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering ochgenomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer isamverkanssystemet.FAS 05 Lokalt kollektivavtalI avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT)ansvarområde beskrivetKommungemensam samverkansgruppDen kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är attskapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunalaverksamheten.Sektor Välfärds samverkansgruppI syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för ensamlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal ochpengar, bildas inom varje sektor en samverkansgrupp. Områdetssamverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rörhela välfärdssektorn.Område Vård och omsorg samverkansgruppI syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för ensamlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal ochpengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdetssamverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rörområdet Vård och omsorg.Lokal samverkansgruppDen lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kringfrågor som rör hela enhetens ansvarsområde.APTSyftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialogmellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta medutveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egnaområdetStruktur för uppföljningRedovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut5

230Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/kvalitetsberättelse. Se resultatSystematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas iårsbokslut/kvalitetsberättelse, arbetsskador, hot och vård,jämställdhet, sjukfrånvaro, tillbud. Se resultatHot och våld är även ett mått som följs upp i internkontrollHur arbetsmiljöarbetet har bedrivitssamt vilka åtgärder som genomförtsför säkrare arbetsmiljöArbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivåIdentifiera risker inom arbetsmiljö i andras hemRiskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m flIdentifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvårdrehabilitering kommunen startar upp verksamheten.Hemtjänsten använder Prevents checklista.SkyddsronderChecklista” Exempel att beakta vid riskbedömning”,Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende?Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan.SjukfrånvaroanalyserRedovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaronUppgift för Lokala samverkansgruppen, Samverkansgrupp områdeVård och omsorg, områdeschef Vård och omsorgFörebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – Steget föreMålsättningen är att på ett tidigt stadium "fånga upp" signaler frånde anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar.UtbildningarFörbättrad organisationUtbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap,att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitetArbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivåFriskvårdUnder året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp -strävan att ha en rökfri arbetsplats.Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som harcirkelträning varje vecka, West Coast har träningstider för Zumbaoch Body pump.Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan.Personalstöd6

231Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOSInternationalrådgivning.Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet.Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta denegna hälsanRådgivning och behandling genom företagshälsovårdenUppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedalskommuns medarbetare med;Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet,lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar,ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstödRiskbedömningar inför ändringar i verksamhetenABC inför förändringar i verksamhetenSå här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematisktarbetsmiljöarbete: ”När ändringar i verksamheten planeras, skaarbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa ellerolycksfall som kan behöva åtgärdas?”8 § andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbeteSamverkan i det systematisktarbetsmiljöarbeteFöretagshälsovården– Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetetAlla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt tillarbetsrelaterad sjukvårdOmråde Vård och omsorg samverkangruppLokala samverkansgruppenAPTResultat och analysResultatmått/uppföljning bokslutMåttHögre grad av medarbetare somskattar att dem kan påverka sinarbetstid(medarbetarenkät) (KF, VoO)ÅrsbokslutUtav 216 som svarat påmedarbetarenkäten ärhelhetsbedömningenmestadels positiv. Deflesta upplever att manmår ganska bra.Majoriteten har förtroendeför sin närmsta chef, attdet är bra stämning iarbetslaget och att APToch medarbetarsamtal7

232Medarbetarna upplever att dehar tid för reflektion ochåterhämtning(medarbetarenkät) (KF)Mätning av sysselsättningsgrad.(KF)Totala sjukfrånvaron skallsänkas jämfört med föregåendeår (KF, VoO)Antal individuellautvecklingsplaner 100 procentav tillsvidareanställd personal(VoO)Antal personal som är nöjdamed sin sysselsättning 80procent (VoO)Arbetsskador(Systematisk uppföljning)Hot och våld(Systematisk uppföljning, internkontroll)Jämställdhet(Systematisk uppföljning)Sjukfrånvaro(Systematisk uppföljning)fungerar bra.Förbättringsområdenafinns när det gällerkompetensutveckling ocharbetssituationen.Majoriteten upplever att deinte hinner med sinaarbetsuppgifter och att deinte kan påverkaarbetstider och innehåll.Nästan hälften upplever atttiden för reflektion ochåterhämtning är alldelesför liten.Genomsnittligsysselsättningsgrad inomvård och omsorg är 79 %.Sjukfrånvaron för områdetunder hela 2012 är 5,9 %vilket är något högre änföregående år.Enhetscheferna har intehaft förutsättningar attgenomföra individuellautvecklingsplaner med allamedarbetare.Några enheter arbetar medatt omfördelatimanställningar till ökadgrundbemanning. Enkommunövergripandeutredning pågår om attkunna erbjuda heltid tillalla som önskar.Anmälningar finns pårespektive arbetsplats.Av de 38 registreradetillbuden är 11 anmäldasom hot och våld (slag,nypning, spark)Diskuteras på respektivearbetsplats.Enhetscheferna har underåret jobbat aktivt medrehabutredningar ochtydligare informerat omkommunens olikafriskvårds- ochstödinsatser som finns atttillgå. På både Allégårdenoch inom hemtjänsten har8

233man infört en tjänst ”sjukochfriskanmälan” sominnebär att det är enlegitimerad sjuksköterskasom tar emot sjukanmälanoch personalen kan få rådoch stöd.Sjukskrivningarna på bådadessa enheter har minskaten del under hösten.Tillbud(Systematisk uppföljning)Tillbuden är till stor delbrukarrelaterade (hot ochvåld), halka (ishalka, halagolv) samt trafikincidenter.Antalet registrerade tillbudvar under året 38.Mål för kommande år 2013KF s mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare− Flexibla arbetstidsmodeller− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad− Alla ska ha tid för reflektionKFs mått− Högre grad av medarbetare som skattar att dem kanpåverka sin arbetstid (medarbetarenkät)− Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion ochåterhämtning (medarbetarenkät)− Mätning av sysselsättningsgrad.− Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregåendeårOmråde Vård och omsorg arbetsmiljömålUpprätta handlingsplan vid våld i nära relationer samt informera påarbetsplatser.Stor insats kommer att läggas på det systematiskabrandskyddsarbetet, med grundläggande utbildning för samtligpersonal, utbildning av kontrollant- och brandskyddsansvarig mm.Internkontroll- hot och våld9

234Personalavdelningens arbetsmiljömålTa fram Policy för- Hot och våld- Kränkande särbehandling- Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy)Uppdatera policy- Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy)- JämställdhetspolicyUtbildningar- Förbättrad organisationMångfald och jämställdhetArbeta med processer- Hur hanteras Alkoholfrågor- Sjuk och friskanmälan – projekt över två årInför varje samverkans möte är arbetsmiljön en stående punkt pådagordningen.10

235Arbetsmiljöberättelse förområde Vård ochomsorgÅr 20122013-02-18Maria Ottosson LundströmDnr:2013-821

236InnehållSammanfattning .............................................................. 3Övergripande mål och strategier ........................................ 4Organisatoriskt ansvar ...................................................... 4Struktur för uppföljning .................................................... 5Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder somgenomförts för säkrare arbetsmiljö..................................... 6Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ................. 7Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete .................. 7Resultat och analys .......................................................... 7Mål för kommande år 2013 ............................................... 92

237SammanfattningDen goda arbetsplatsenI Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbetamed god hälsa och gott humör.För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav ochbehov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla,utveckla och belöna kompetent personal.Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatetskall präglas av ömsesidig respekt.Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vårverksamhet.Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrerasamtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisationetc.Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa enpositiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer.Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket högsjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten ochAllégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med mångamedarbetare som gör det svårt att hinna med personal ocharbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att mansaknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har underåret jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informeratom kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns atttillgå.På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst”sjuk- och friskanmälan” som innebär att det är en legitimeradsjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få rådoch stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat endel under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligtsamverkansavtalet med återkommande samverkan, APT ochmedarbetarsamtal.Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheterhar under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget.3

238Övergripande mål och strategierEn hållbart växande kommun med engagerade invånare somtar sig an framtidens utmaningar tillsammans!KF s mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare− Flexibla arbetstidsmodeller− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad− Alla ska ha tid för reflektionOmråde Vård och omsorg mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetareUtveckla en tydlig personal och kompetensförsörjningsplan− Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskadsysselsättningsgrad− Utveckla en tydlig person och kompetensförsörjningsplanMålsättning för cheferMunkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder ochutvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara engod förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och geåterkoppling till medarbetarna.Organisatoriskt ansvarStyrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är blandannat:Arbetsmiljölagen (AML)Medbestämmandelagen (MBL)Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2)Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1)Kränkande särbehandling (AFS 1993:19)Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicyFriskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsenJämställdhetspolicyLedarskapspolicyDen goda arbetsplatsenArbetsgivareKommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret församtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde.VälfärdschefChefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rör områdeStöd, Vård och omsorg, Barn och utbildning.Områdeschef4

239Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rörverksamheter inom område Stöd.EnhetschefChefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingåendekunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtalsamt de författningar och lokala föreskrifter som rörverksamhetsområdet.MedarbetareMedarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetetoch att följa skyddsföreskrifter.Skyddsombud/arbetsplatsombudSkyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering ochgenomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer isamverkanssystemet.FAS 05 Lokalt kollektivavtalI avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT)ansvarområde beskrivetKommungemensam samverkansgruppDen kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är attskapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunalaverksamheten.Sektor Välfärds samverkansgruppI syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för ensamlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal ochpengar, bildas inom varje sektor en samverkansgrupp. Områdetssamverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rörhela välfärdssektorn.Område Vård och omsorg samverkansgruppI syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för ensamlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal ochpengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdetssamverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rörområdet Vård och omsorg.Lokal samverkansgruppDen lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kringfrågor som rör hela enhetens ansvarsområde.APTSyftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialogmellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta medutveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egnaområdetStruktur för uppföljningRedovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut5

240Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/kvalitetsberättelse. Se resultatSystematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas iårsbokslut/kvalitetsberättelse, arbetsskador, hot och vård,jämställdhet, sjukfrånvaro, tillbud. Se resultatHot och våld är även ett mått som följs upp i internkontrollHur arbetsmiljöarbetet har bedrivitssamt vilka åtgärder som genomförtsför säkrare arbetsmiljöArbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivåIdentifiera risker inom arbetsmiljö i andras hemRiskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m flIdentifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvårdrehabilitering kommunen startar upp verksamheten.Hemtjänsten använder Prevents checklista.SkyddsronderChecklista” Exempel att beakta vid riskbedömning”,Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende?Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan.SjukfrånvaroanalyserRedovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaronUppgift för Lokala samverkansgruppen, Samverkansgrupp områdeVård och omsorg, områdeschef Vård och omsorgFörebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – Steget föreMålsättningen är att på ett tidigt stadium "fånga upp" signaler frånde anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar.UtbildningarFörbättrad organisationUtbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap,att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitetArbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivåFriskvårdUnder året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp -strävan att ha en rökfri arbetsplats.Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som harcirkelträning varje vecka, West Coast har träningstider för Zumbaoch Body pump.Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan.Personalstöd6

241Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOSInternationalrådgivning.Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet.Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta denegna hälsanRådgivning och behandling genom företagshälsovårdenUppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedalskommuns medarbetare med;Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet,lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar,ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstödRiskbedömningar inför ändringar i verksamhetenABC inför förändringar i verksamhetenSå här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematisktarbetsmiljöarbete: ”När ändringar i verksamheten planeras, skaarbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa ellerolycksfall som kan behöva åtgärdas?”8 § andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbeteSamverkan i det systematisktarbetsmiljöarbeteFöretagshälsovården– Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetetAlla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt tillarbetsrelaterad sjukvårdOmråde Vård och omsorg samverkangruppLokala samverkansgruppenAPTResultat och analysResultatmått/uppföljning bokslutMåttHögre grad av medarbetare somskattar att dem kan påverka sinarbetstid(medarbetarenkät) (KF, VoO)ÅrsbokslutUtav 216 som svarat påmedarbetarenkäten ärhelhetsbedömningenmestadels positiv. Deflesta upplever att manmår ganska bra.Majoriteten har förtroendeför sin närmsta chef, attdet är bra stämning iarbetslaget och att APToch medarbetarsamtal7

242Medarbetarna upplever att dehar tid för reflektion ochåterhämtning(medarbetarenkät) (KF)Mätning av sysselsättningsgrad.(KF)Totala sjukfrånvaron skallsänkas jämfört med föregåendeår (KF, VoO)Antal individuellautvecklingsplaner 100 procentav tillsvidareanställd personal(VoO)Antal personal som är nöjdamed sin sysselsättning 80procent (VoO)Arbetsskador(Systematisk uppföljning)Hot och våld(Systematisk uppföljning, internkontroll)Jämställdhet(Systematisk uppföljning)Sjukfrånvaro(Systematisk uppföljning)fungerar bra.Förbättringsområdenafinns när det gällerkompetensutveckling ocharbetssituationen.Majoriteten upplever att deinte hinner med sinaarbetsuppgifter och att deinte kan påverkaarbetstider och innehåll.Nästan hälften upplever atttiden för reflektion ochåterhämtning är alldelesför liten.Genomsnittligsysselsättningsgrad inomvård och omsorg är 79 %.Sjukfrånvaron för områdetunder hela 2012 är 5,9 %vilket är något högre änföregående år.Enhetscheferna har intehaft förutsättningar attgenomföra individuellautvecklingsplaner med allamedarbetare.Några enheter arbetar medatt omfördelatimanställningar till ökadgrundbemanning. Enkommunövergripandeutredning pågår om attkunna erbjuda heltid tillalla som önskar.Anmälningar finns pårespektive arbetsplats.Av de 38 registreradetillbuden är 11 anmäldasom hot och våld (slag,nypning, spark)Diskuteras på respektivearbetsplats.Enhetscheferna har underåret jobbat aktivt medrehabutredningar ochtydligare informerat omkommunens olikafriskvårds- ochstödinsatser som finns atttillgå. På både Allégårdenoch inom hemtjänsten har8

243man infört en tjänst ”sjukochfriskanmälan” sominnebär att det är enlegitimerad sjuksköterskasom tar emot sjukanmälanoch personalen kan få rådoch stöd.Sjukskrivningarna på bådadessa enheter har minskaten del under hösten.Tillbud(Systematisk uppföljning)Tillbuden är till stor delbrukarrelaterade (hot ochvåld), halka (ishalka, halagolv) samt trafikincidenter.Antalet registrerade tillbudvar under året 38.Mål för kommande år 2013KF s mål och strategierFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare− Flexibla arbetstidsmodeller− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad− Alla ska ha tid för reflektionKFs mått− Högre grad av medarbetare som skattar att dem kanpåverka sin arbetstid (medarbetarenkät)− Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion ochåterhämtning (medarbetarenkät)− Mätning av sysselsättningsgrad.− Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregåendeårOmråde Vård och omsorg arbetsmiljömålUpprätta handlingsplan vid våld i nära relationer samt informera påarbetsplatser.Stor insats kommer att läggas på det systematiskabrandskyddsarbetet, med grundläggande utbildning för samtligpersonal, utbildning av kontrollant- och brandskyddsansvarig mm.Internkontroll- hot och våld9

244Personalavdelningens arbetsmiljömålTa fram Policy för- Hot och våld- Kränkande särbehandling- Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy)Uppdatera policy- Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy)- JämställdhetspolicyUtbildningar- Förbättrad organisationMångfald och jämställdhetArbeta med processer- Hur hanteras Alkoholfrågor- Sjuk och friskanmälan – projekt över två årInför varje samverkans möte är arbetsmiljön en stående punkt pådagordningen.10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL245Sida 20KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§ Dnr KS 2012-77Bokslut 2012Kommunstyrelsens resultat för 2012 visar på ett överskott på 5,2 mnkr, dettainklusive kollektiven. Tillväxtenheten, sektorn för Verksamhetsstöd och Sektorn förSamhällsbyggnad bidrar till detta överskott genom bland annat lägre kostnader.Inom Tillväxtenheten är det bland annat lägre kostnader för arvoden ochpersonalkostnader. Inom sektorn för Verksamhetsstöd är det lägre kostnader pågrund av nya avtal, samt intäkter vid försäljning av fordon. Sektorn förSamhällsbyggnads överskott är en följd av lägre kostnader för snöröjning och elinom Fastighetseneheten.Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående åruppgår till 60 431 tkr för år 2012. Årsförbrukningen uppgick till 32 557 tkr och gerett överskott på 27 874 tkr, 17 376 tkr av dessa medel föreslås balanseras över tillår 2013.BeredningKommunchefens och ekonomernas tjänsteskrivelse 2013-02-22.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat bokslut.* Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att 17 376 tkr av ejianspråktagna investeringsanslag för år 2012 överförs tillinvesteringsanslagen för år 2013.* Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer det egnakapitalet för VA-kollektivet till 810 326,22 kr och för renhållningskollektivettill 137 249,09 kr.Justerandes signUtdragsbestyrkande

sida 12013-02-22 Dnr: KS 2012-77246KOMMUNSTYRELSENTJÄNSTESKRIVELSEBokslut 2012 för KommunstyrelsenKommunstyrelsen har upprättat förslag till bokslut för år 2012.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiDriftsredovisningKommunstyrelsens resultat för 2012 visar på ett överskott på 5,2 mnkr, dettainklusive kollektiven. Tillväxtenheten, sektorn för Verksamhetsstöd och Sektornför Samhällsbyggnad bidrar till detta överskott genom bland annat lägrekostnader. Inom Tillväxtenheten är det bland annat lägre kostnader för arvodenoch personalkostnader. Inom sektorn för Verksamhetsstöd är det lägrekostnader på grund av nya avtal, samt intäkter vid försäljning av fordon.Sektorn för Samhällsbyggnads överskott är en följd av lägre kostnader försnöröjning och el inom Fastighetseneheten.InvesteringsredovisningInvesteringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående åruppgår till 60 431 tkr för år 2012. Årsförbrukningen uppgick till 32 557 tkr och gerett överskott på 27 874 tkr, 17 376 tkr av dessa medel föreslås balanseras över tillår 2013.2. MiljöIngen påverkan3. FolkhälsaIngen påverkan4. Facklig samverkan enligt FASInformation om bokslut 2012 har getts på samverkansmöte den 25 februari.Förslag till beslutKommunstyrelsen godkänner upprättat bokslutKommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att 17 376 tkr av ejianspråktagna investeringsanslag för år 2012 överförs tillinvesteringsanslagen för år 2013.Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer det egnakapitalet för VA-kollektivet till 810 326,22 kr och för renhållningskollektivettill 137 249,09 kr.Lars-Göran BergKommunchef Mattias Nygren Micaela FondinEkonomEkonomBeslutet expedieras till:KommunchefEkonomichefSektors-/områdeschefer455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

247Kommunstyrelsensbokslut 2012KS 2012-771

248Innehållsförteckning1. EKONOMISK REDOVISNING, KOMMUNSTYRELSEN TOTALT ...................................... 31.1 DRIFTSREDOVISNING .............................................................................................................................. 31.2 BALANSRÄKNING ...................................................................................................................................... 62. RESULTAT PER SEKTOR ................................................................................................................ 72.1 TILLVÄXTENHETEN ................................................................................................................................... 72.2 SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD ........................................................................................................ 82.3 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD ....................................................................................................... 92.4 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD ........................................................................................................................ 103. INVESTERINGAR............................................................................................................................ 134. UPPFÖLJNING AV MÅL OCH MÅTT PER SEKTOR ............................................................ 134.1 KOMMUNSTYRELSEN .............................................................................................................................. 144.2 TILLVÄXTENHETEN ................................................................................................................................. 224.3 SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD ...................................................................................................... 264.4 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD ..................................................................................................... 304.5 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE BARN OCH UTBILDNING ............................................................... 334.6 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE VÅRD OCH OMSORG...................................................................... 394.7 SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE STÖD ............................................................................................. 445. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET ..................................................................................... 486. FRAMTID ............................................................................................................................................ 527. INTERN KONTROLL INOM KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER ..................... 55BilagorBilaga 1: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013Bilaga 2: Redovisning av synpunkter och klagomål 2012Bilaga 3: OrdlistaBilaga 4: VA-verksamhetsberättelse för 20122

249Kund/BrukareEkonomiArbetssättHållbartsamhälleMedarbetare1. Ekonomisk redovisning, Kommunstyrelsentotalt1.1 DriftsredovisningResultaträkning(mnkr)Utfall Årsbudget Resultat Utfall UtfallKommunstyrelseninkl. kollektiven 2012 2012 2012 2011 2010Verksamhetens intäkter 125,2 94,4 30,8 157,0 155,7Verksamhetens kostnader -575,5 -549,5 -26,0 -599,3 -587,0Nettokostnader -450,3 -455,1 4,9 -442,3 -431,4Kommunbidrag 489,0 489,0 0,0 480,2 465,8Res efter kommunbidrag 38,7 33,8 4,9 37,9 34,4Kapitalkostnad -33,5 -33,8 0,3 -35,9 -33,3Årets resultat 5,2 0,0 5,2 2,0 1,1Sammanställning av Kommunstyrelsens verksamheter(mnkr)Sektor/enhet Utfall Årsbudget ResultatTillväxtenheten 28,17 30,69 2,52Sektorn för verksamhetsstöd inkl. Bilvård 17,28 18,40 1,11Sektorn för Samhällsbyggnad inkl. kollektiv 60,03 62,04 2,01Sektorn för Välfärd 378,28 377,84 -0,44Kommunstyrelsen totalt 483,8 489,0 5,2Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett positivt resultat på 5,2 mnkr.Kommentarer till avvikelser gentemot budget redovisas per sektor under kapitel 2.3

250Intäktsredovisning för åren 2010-2012mnkrIntäktsutveckling 2012 2011 2010Externa intäkter 107,6 96,8 97,1Interna intäkter 17,6 60,1 58,6Kommunbidrag 489,0 480,2 465,8Summa intäkter 614,2 637,2 621,5De externa intäkterna har ökat mellan åren 2011 och 2012. Mellan 2010 och 2011 vardet en minskning. Ökningen till år 2012 beror främst på högre ersättning frånmigrationsverket. Detta gäller framförallt inom område Stöd avseende verksamheten förensamkommande flyktingbarn, men här finns motsvarande kostnader. Ersättning frånFörsäkringskassan för personlig assistans har ökat jämfört med föregående år. EU-bidragär högre 2012 då man fått bidrag för projekten IKON och Ungdomssamverkan. Intäkterför sålda platser och andra ersättningar från kommuner och landsting har också ökat,framförallt inom områdena Barn & utbildning samt Vård & omsorg. Det har även varithögre intäkter för avgifter för VA, barnomsorg och äldreomsorg.Vad gäller de interna intäkterna så har dessa minskat mellan 2011 och 2012. Till år 2012har man tagit bort internhyressystemet där man tidigare fördelade ut hyra ochdriftskostnader för lokaler till respektive enhet. Numera bokförs dessa kostnader hosFastighetsenheten och man vidarefakturerar inte dessa poster internt.Kommunbidragen har ökat mellan åren till följd av ökade kostnader för tex. löneökningarmm.4

251Kostnadsredovisning för åren 2010-2012mnkrKostnadsutveckling 2012 2011 2010Anläggnings- och underhållsmaterial 1,2 1,2 1,8Bidrag 20,7 26,2 27,4Entreprenad och köp av verksamhet 98,1 92,7 94,2Konsulttjänster 4,2 3,7 3,8Personalkostnader (inkl utbildning och intern repr.) 370,1 354,1 336,2Lokal- och markhyror 11,5 44,8 42,4Bränsle, energi, vatten 14,7 23,4 26,2Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 16,3 16,3 18,1Kontorsmaterial och trycksaker 1,2 1,1 0,9Kapitalkostnader 33,5 35,9 33,3Övriga kostnader 37,6 35,8 36,0Summa 609,0 635,2 620,4Kostnaderna för anläggnings- och underhållsmaterial har minskat mellan åren 2010 och2011, främst inom VA-verksamheten då det under år 2011 var lägre driftskostnader tillföljd av få störningar. För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år.Kostnaden för försörjningsstöd har minskat under flera år och är en av orsakerna till attkostnadsposten bidrag har minskat i kommunen. År 2010 var kostnaden avseendeförsörjningsstöd 11,7 mnkr, 2011 uppgick den till 10,1 mnkr och för år 2012 var den 7,9mnkr. En annan orsak till minskade kostnader för bidrag är att kommunen från och medår 2012 inte längre äger någon andel av Västtrafik. Under 2010 och 2011 betalades 3,4mnkr respektive 3,5 mnkr avseende ägarersättning för kollektivtrafik.Vad gäller entreprenad och köp av verksamhet har det mellan åren 2010 och 2011 variten minskning av dessa kostnader och är bland annat en följd av minskat elevantal pågymnasiet, vilket ger lägre kostnader för köpta platser. Även kostnaderna förskolskjutsar och färdtjänst hade då minskat. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna ökatoch beror på högre kostnader för köpta platser inom område Stöd, samt kostnader frånköp av andra kommuner. Från och med år 2012 köper kommunen IT-verksamhet frånLysekils kommun.För konsulttjänsterna har kostnaderna ungefär varit i samma nivå under åren 2010 och2011. För år 2012 har de varit högre, en orsak är att kommunen under året har infört ettnytt PA-system där man köpt in konsulttjänster.Mellan åren 2010, 2011 och 2012 har personalkostnaderna ökat, vilket delvis förklarasav löneökningarna mellan åren. Från år 2010 till 2011 har det varit ökadepersonalkostnader för nyanställda fastighetsskötare som kommunen tidigare köpt som entjänst. Den största ökningen av personalkostnader är inom områdena Vård & omsorg,samt Stöd. Detta beror bland annat på ökade timmar inom hemtjänsten samtverksamheten för ensamkommande flyktingbarn.5

252För lokal- och markhyror har kostnaderna ökat mellan 2010 och 2011 och är en följd avhögre kostnader för internhyran i och med nybyggda och ombyggda kök, samtutbyggnaden på Önnebacka förskola. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna minskatbetydligt och är en följd av att kommunen från och med år 2012 har tagit bortinternhyressystemet.Vad gäller kostnaderna för bränsle, energi och vatten var dessa lägre 2011 än 2010 tillföljd av minskade driftskostnader för lokaler i och med den milda vintern under året,samt lägre el-pris. 2010 var ett år med ett kallt klimat både i början och i slutet av året.Till år 2012 har kostnaderna minskat väsentligt och även detta är en följd av att mantagit bort internhyressystemet. Tidigare internfakturerade Fastighetsenhetenverksamheterna för driftskostnaderna för lokaler. För år 2012 har dessa kostnader varit iungefär samma nivå som föregående år för kommunen.För kostnaderna avseende förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial har det variten minskning från år 2010 till år 2011, vilket var en följd av inköpsstoppet som infördesunder 2011. För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år. Under år 2012 hardet i samband med delårsbokslutet i april tagits beslut om restriktivet i ekonomiskthänseende vilket kan vara en anledning till att kostnaderna inte har ökat.Kostnaderna för kontorsmaterial och trycksaker har varit i ungefär samma nivå mellanåren 2010 till 2012.Kapitalkostnaderna ökade mellan åren 2010 och 2011 och berodde bland annat på denybyggda och ombyggda köken, samt utbyggnaden för Önnebacka förskola. Mellan 2011och 2012 har dessa kostnader minskat och beror bland annat på att kommunen såltanläggningar till Lysekils kommun då de tog över kommunens IT-verksamhet. Det hardock även varit minskade kapitalkostnader inom Fastighetsenheten till följd av översynav avskrivningstiderna där man gjorde justeringar och korrigerade vissaavskrivningstider.Övriga kostnader var för åren 2010 och 2011 i ungefär samma nivå. För år 2012 vardessa kostnader högre och är en följd av att kommunen numera leasar datorerna frånLysekils kommun.1.2 BalansräkningEget kapital (EK) krIngåendeEKResultat2012KommunbidragResultat efterkommunbidragUtgåendeEKVA 775 548 -381 221,78 416 000 34 778,22 810 326,22Renhållning 123 134 7 654,09 6460 14 115,09 137 249,09VA-kollektivets utgående egna kapital uppgår till 810 326,22 kr och Renhållningensuppgår till 137 249,09 kr.6

2532. Resultat per sektor2.1 TillväxtenhetenBelopp i mnkrResultat ResultatAvdelning 2012 2011Kommunchef, fysisk planering mm 1,81 1,24Näringsliv 0,26 0,18Arbetsmarknadsenheten 0,40 0,63Turism, kollektivtrafik 0,02 -0,14Kultur 0,03 0,00Tillväxtenhetentotalt 2,52 1,92Kommentar till resultat per enhetKommunchef, fysisk planering mmÖverskottet är en följd av lägre kostnader för arvoden, lägre personalkostnader på grundav effektivisering, samt intäkter för sålda tjänster och lägre kostnader för administration.Fysisk planering redovisar dock underskott, vilket beror på pågående planering av tvåkommunala detaljplaner för befintliga fritidsområdena Bergsvik och Gårvik.NäringslivÖverskottet beror till stor del på lägre kostnader för utbildningssatsningar och ökadebidragsintäkter.ArbetsmarknadÅrets överskott beror på att 2 st handikappanpassade bussar inte bytts in under året därleasingen har gått ut och kostnaderna har endast varit för bilvården. Omsorgsresor harvarit lägre än vad som budgeterats. För övrigt har vikariekostnaderna sänkts och flerdeltagare har varit inskrivna i sysselsättningsfasen (FAS 3) än budgeteratTurism, kollektivtrafikEtt mindre överskott redovisas för året.KulturEtt mindre överskott redovisas för året.7

2542.2 Sektorn för verksamhetsstödBelopp i mnkrResultat ResultatAvdelning 2012 2011Personalenheten 0,13 0,19Löneenheten -0,05 ingår ovanEkonomienheten 0,03 -0,10Administrativa enheten 0,57 1,23Bilvårdsenheten 0,44 0,23Sektorn för verksamhetsstödtotalt 1,11 1,54Kommentar till resultat per enhetPersonalenhetenÖverskottet beror på lägre personalkostnader.LöneenhetenUnderskottet beror på högre personalkostnader till följd av införandet av nytt PA-system.EkonomienhetenEtt mindre överskott redovisas för året.Administrativa enhetenÖverskottet beror på nya avtal som gett lägre kostnader, bland annat för telefoni,skrivare, kopiatorer och kopieringspapper.BilvårdsenhetenÖverskottet beror till stor del på intäkter vid försäljning av två bilar.8

2552.3 Sektorn för SamhällsbyggnadBelopp i mnkrResultat ResultatEnhet 2012 2011Tekniska enheten -0,19 0,31Fastighet 2,41 0,22Park och skog -0,26 0,05VA 0,04 1,07Renhållning 0,01 -0,02Sektorn för Samhällsbyggnadtotalt 2,01 1,64Kommentar till resultat per enhetTekniska enhetenUnderskottet är en följd av högre kostnader för bostadsanpassning.FastighetÖverskottet är en följd av lägre kostnader för fastighetsskötsel framförallt på grund avlägre kostnader för snöröjning. Elkostnaderna för året har varit betydligt lägre änbudgeterat till följd av lågt el-pris, samt få kalla månader under året. Kostnaderna föradministration visar också ett överskott på grund av tjänst som varit vakant under delarav året.Park och skogUnderskottet är en följd av högre kostnader för personal.VAEtt mindre överskott redovisas för året.RenhållningEtt mindre överskott redovisas för året. Verksamheten utförs i Rambos regi.9

2562.4 Sektorn för VälfärdBelopp i mnkrResultat ResultatOmråde 2012 2011Barn och utbildning 5,95 3,02Stöd -3,43 -7,46Vård och omsorg -2,96 1,36Sektorn för Välfärd totalt -0,44 -3,08Kommentar till resultat per områdeBarn och utbildningDet positiva resultatet inom område barn och utbildning kan hänföras till att storrestriktivitet har rått i alla verksamheter då resultaten i området under lång tid av 2012visade underskott. Cheferna var solidariska och visade återhållsamhet för attkompensera underskott inom vissa områden. Denna återhållsamhet innebar bland annatatt vikarier inte alltid tillsattes vid frånvaro och att vissa vakanser inte återbesattes.Intäkterna för område Barn & utbildning ger ett överskott och beror bland annat på merintäkter för sålda platser, barnomsorgsavgifter och statsbidrag.Områdets avsatta budget för eventuellt ökade platser inom förskolan under hösten 2012har inte behövt fördelas ut och ger därmed ett överskott. Förskoleområde norr visaröverskott på ca 1,2 mnkr beroende på att alla förskoleplatser i Dingle inte togs i anspråkvid höstterminens start och då rekryterades inte heller personal i den utsträckning somvar planerat. Vidare lyckades inte förskoleområde norr rekrytera planerat antalförskollärare utan barnskötare anställdes istället vilket gav en lägre kostnad.Kostnader från Västtrafik avseende skolskjutsar och taxiresor har varit lägre änbudgeterat. Ledningen för Barn o utbildning har varit mycket restriktiv avseendekostnader för kompetens-utvecklingsinsatser, vilka har varit lägre än budgeterat.Kunskapens hus visar ett överskott på ca 2,9 mnkr och är en följd av lägre kostnader änbudgeterat för köpta platser inom gymnasiet samt statsbidrag. Kommunen har fått del avextra yrkesvuxplatser för 2012 som regeringen delade ut till regionen, på grund avnedläggningen av SAAB och Pininfarina. Beslutet om dessa pengar kom väldigt sent pååret och kunde därför inte omsättas i nya utbildningar. In och utflyttningar påverkarbudgeten i olika riktningar. Under 2012 var utflyttningar av ungdomar i gymnasieåldernnågot större än inflyttningarna. Inom kunskapens hus område har man under åretgenomfört fler uppdragsutbildningar än man beräknat, med befintlig personal.Processtekniska gymnasiet rekryterade fler elever än prognosen, vilket också inverkarpositivt.Förskoleområde syd redovisar underskott till följd av höga kostnader för timvikarier tillföljd av hög sjukfrånvaro. Även Sörbygdens rektorsområde visar underskott till följd avhögre personalkostnader bland annat för att kunna anpassa verksamheten till högre kravpå behörighet inom årskurs 7-9.10

257StödKostnaderna avseende placeringar inom stöd har ökat utifrån budget och då både inomIFO, socialpsykiatri och LSS. I synnerhet är det dyra utredningsinsatser av föräldrarsomsorgsförmåga som har medfört ökade kostnader under året. När det gällervuxenplaceringar så har de placeringarna varit av sådan art att kommunen inte harkunnat tillgodose den enskildes behov av hjälp och stöd på hemmaplan.Försörjningsstödet har minskat vilket får ses som en väldigt positiv utveckling. Vårbedömning är att det kan fortsätta att minska men då bör inte konjunkturen fallaytterligare.IFO: Underskott beror på ökande institutionskostnader inom vuxen och barn och unga.När det gäller barn och unga så avser kostnaderna i det stora, kostnader för utredning avfamiljer med omsorgsvikt där vi behöver underlag till våra barnavårdsutredningar ochförslag till åtgärder. Antal familjehemsplacerade barn har även ökat under året. På vuxensidan avser kostnaderna yngre vuxna med missbruksproblematik ochpsykosocialproblematik.LSS: Orsakerna till detta är bland annat ökat inflöde av ärende, förändringar iförsäkringskassans bedömningar och beslut som medför en kostnadsövervältring påkommunen. Denna fråga har kommit upp på socialchefsnätverket och även tillkommunens presidium. Ökande kostnader mertid/övertid svårt att tillsätta vikarier. Svårtatt budgetera då inflyttning har skett under året. Individuella behov på gruppboende sommedför ökande kostnader.Psykiatri: Ökat antal beslut om insatser i boendestöd. Ökande kostnader på institutionvuxen. Komplexa ärenden som kommunens ordinarie verksamhet inte kan hantera dådet finns fara för den enskilde och andra. Svårt att budgetera då vissa är inflyttade frånandra kommuner under året.Integration: verksamheten i PUT-boendet är mycket svårprognosticerat. Detta för attdet är helt avhängigt av vilka asylsökande som hamnar på våra 3 asylplatser. Inte ensMigrationsverket kan med säkerhet prognosticera handläggningstid, utfallet avasylutredningen eller eventuella åldersuppskrivningar för enskilda personer innanasylutredningen avslutats. Verksamheten finansieras av statliga medel.Resursteam: Har följt budget, litet överskott, pga av personalens återhållsamhet.11

258Vård och omsorgBeviljad hemtjänst har ökat med i snitt 870 tim/månad, totalt ca10 000 på helår. Förkommunens hemtjänst har det inneburit ett behov av utökad bemanning med ca 7årsarbetare. Privata kundvalsutförare har stått för i snitt 72 timmar/månad. Ävenbehovet av kommunal hemsjukvård har ökat och sjuksköterskorna har haft en högarbetsbelastning med en hel del övertid på grund av svårigheter att rekrytera vikarier. Enhög arbetsbelastning och hög vårdtyngd innebär att det ibland är nödvändigt att sätta inextrapersonal för att inte äventyra liv, hälsa och säkerhet. Mycket vård i livets slutskedeinnebär också att extraresurser ibland varit nödvändigt. Under året har 49 personaravlidit på våra särskilda boenden.Nytt hjälpmedelsavtal har lett till fördyrade kostnader. Enligt ny lag är kommunen skyldigatt besiktiga samtliga taklyftar och andra hjälpmedel vilket medfört kostnader som intevarit budgeterade.12

2593. InvesteringarInvesteringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år ärtotalt 60 431 tkr för år 2012. Årsförbrukningen uppgick till 32 557 tkr. Av återståendemedel på 27 874 tkr föreslås 17 376 balanaseras över till 2013, för mer detaljeradinformation se bilagan: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013.Två stora projekt, Säleby industriområde samt VA Tungenäset, har byggts ut under året.Om- och tillbyggnaden av Hällevadsholms skola liksom utbyggnad av lokala va-ledningari Saltkällan har påbörjats. Bruksskolans kök har byggts om och moderniserats ochKungsmarksskolans idrottshall har fått nytt tak.Redovisning2012Budget2012Resultatöverföringtill 2012Årsbudget2012Avvikelse motårsbudgetÄskande omöverföring tillår 2013Tillväxtenheten/kommunchef 1 403 4 950 2 980 7 930 6 527 3 925Sektorn för Verksamhetsstöd 1 096 4 050 370 4 420 3 324 1 120Sektorn för Samhällsbyggnad 28 280 20 550 22 685 43 235 14 954 9 335Sektorn för Välfärd 1 777 3 450 1 396 4 846 3 069 2 996Summa 32 557 33 000 27 431 60 431 27 874 17 3764. Uppföljning av mål och mått per sektorI styrkortet motsvaras siffrorna 1-3 enligt nedan:1 - målet är inte uppnått- målet kommer inte att uppnås2 - målet är delvis uppnått3 - målet är uppnått• Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån förvaltningensstyrkort.• Statuskommentar: varför målet är rött eller gult.• Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive fokusområde.13

4.1 Kommunstyrelsen2604.1.1 Styrkort för KommunstyrelsenFörslag S+C Budgetår 2012Antaget KF 2011-06-30 § xxDnr KS 2011-175En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälleMålStrategiMått1. Resultat enligt god ekonomiskhushållning, som över tid ger ökathandlingsutrymme2. Under mandatperioden avsätta 20miljoner till pensionsskulden1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöraekonomiska konsekvenser.1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg1. Effektivare administrativaprocesser i hela organisationen1. Fler nöjda, stolta och kompetentamedarbetare1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa pålika villkor för alla i hela kommunen2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt,miljömässigt3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid3. Minska energianvändningenåt pedagogisk utveckling4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbärförsörjningsstöd5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot vårakunder/medborgare1. VoO - Införa värdighetsgaranti1-2. Arbeta med ständigaförbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivetarbetssätt och dokumentation1. Kritisk granskning av investeringar2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge1. Möjlighet till förändradförutsättningar utifrån individuella behovsysselsättningsgrad1-2. Bostadsförsörjningsplan1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola1-2. Se över och förtydliga1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja ochansvarsfördelningen inomförebygga ohälsa.kommunen2. Avsättning sker då utrymme ges iresultatet4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverkamed föreningslivet3. Energieffektivisering, annan uppvärmning6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner1. Årets resultat 2012 skall uppgå till0,4 % av skatteintäkter och generelltstatsbidrag.1. Ej överstiga investeringsbudgetenmax 33 mnkr.1. Positiv soliditetsutveckling, dvsförbättras jämfört med 20111. V o O- Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner- NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse avvälbefinnande.- Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år2. B o U- Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde- Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9- Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang.demokrati, mobbing osv1-2. Tidmätning1. Processkartläggning1. Högre grad av medarbetare som skattaratt dem kan påverka sin arbetstid(medarbetarenkät)3. Stöd- Öka andel gymnasiebehöriga- Öka skolnärvaron- Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät- Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad.2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd- Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa- Öka andel i praktikplats1. Välfärdsbokslut vartannat år1. Följa folkhälsoindex årligen1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart 20121. Medarbetarna upplever att de har tid förreflektion och återhämtning(medarbetarenkät)2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar2. 30 nya företag5. 2012 ett resultat av utredning, allaktivitethus.1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid.jämfört med föreg.år6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska14

2614.1.2 Uppföljning av styrkort för KommunstyrelsenMål per fokusområdeStatus01-04Status01-08Status01-12Ekonomi1 Resultat enligt god ekonomisk hushållning, 2 2 3som över tid ger ökat handlingsutrymme2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner 2 1 2till pensionsskuldenHelhetsstatus ekonomi 2 2 2Kund/Brukare1.VoO – Alla ska ha rätt till en värdig omsorgUppgiftsaknasUppgiftsaknasStatuskommentar2 Arbete pågår med att ta fram förslag till lokalavärdighetsgarantier. Seniornätverk har startat och har haft 5möten hittills.Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner men kanutvecklas ytterligare. Beaktas i ”nya” Magna Cura2. BoU – Alla elever ska uppnå målen i åk 9 1 1 1 Resultatet för år 2012 är sämre jämfört med föregående år,därmed är inte måttet uppfyllt.3. Stöd – Minska antalet barn med psykisk ochfysisk ohälsa4. Stöd – Öka arbetsmarknads/sysselsättningartill de som uppbär försörjningsstöd1 2 3 Utbildning av all personal inom förskolan och dagbarnvårdareavseende värdegrundsarbete enligt ICDP är genomförd.2 2 3 Tät samverkan mellan AME, AF och IFO. Syfte att snabbare få utde personerna i sysselsättning som uppbär försörjningsstöd ikommunen. AF:s statistik visar en påverkan i positivt hänseende ikommunen. Arbetslösa ungdomar 18-24 år; Riket 17,6 % (-0,4%), Västra Götaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8).Förändring inom parentes jämförelse med 2011.5. Tillväxt – Skapa allaktivitetshus ochmötesplatser för alla åldrar6. Samhällsb – Högre effektivitet ochservicegrad gentemot våra kunder/medborgareHelhetsstatus kund/brukare 2 2 22 2 2 Långt framskriden planering med tänkt start 2013.2 2 2 Kommunen satsar på tomter i de stora tätorterna ochindustrimark inom pendelavstånd.Det finns en plan för utbyggnad av gc-vägar15

Mål per fokusområdeArbetssätt1. Effektivare administrativa processer i helaorganisationenStatus01-04Status01-08Status01-12Statuskommentar2622 2 2 Samtliga chefer har genomgått en ledarutbildning, ”förbättradorganisation” innehållande coachande ledarskap, leda i förändringoch gruppers effektivitet. Kommunledningsgruppen och sexnyckelpersoner bland enhetscheferna har genomgått enfördjupningsdel inom området förbättrad organisation. I nästaskede kommer dessa nyvunna erfarenheter att förankras vidare ihela organisationen.Arbetet med att ta fram ett förnyat mål- och kvalitetssystem harpåbörjats och kommer att bli färdigt för användning från och medhösten 20132. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogiskutveckling2 2 2 Översyn av de olika områdenas ledningsorganisation pågår för enjämnare arbetsbelastning. I några fall är antalet medarbetarecirka 70 per chef, vilket påverkar verksamheternas kvalitetnegativt beroende på mindre möjligheter till en fullgod styrningoch ledningHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2Medarbetare1. Fler nöjda, stolta och komptenta 2 2 2 Enligt medarbetarenkäten:medarbetareHögre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sinarbetstid; ca 50 % upplever att de inte kan påverka detta, ochlika många att de kan påverkaMedarbetarna upplever att de har tid för reflektion ochåterhämtning; Mer än hälften upplever att de inte har tid förreflektion och återhämtning.Helhetsstatus medarbetare 2 2 2Hållbart samhälle1. Skapa förutsättningar för en god och jämlikhälsa på lika villkor för alla i hela kommunen.2 2 2 Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapaförutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genominsatser som t ex ett allaktivitetshus och socialainvesteringsfonder.2 2 2 Arbetet inom området landsbygdsutveckling har pågått även förår 2012 med goda resultat2. Ge hela kommunen livskraft – socialt,ekonomiskt, miljömässigt3. Minska energianvändningen 2 2 3 Minskningen från 2011 fortsätter.Helhetsstatus hållbart samhälle 2 2 216

2634.1.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomi1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4% av skatteintäkter och generelltstatsbidrag: Detta mått är uppnått.1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr: Detta mått är uppnått.1. Positiv soliditetsutveckling, dvs. förbättras jämfört med 2011: Detta mått redovisasi årsredovisningen.2. Minskad pensionsskuld: Detta mått är uppnått då avsättning gjorts under året.Kund/Brukare1 VoOÖka antalet kvalitetssäkrade individuella genomförandeplaner: Arbetet är underuppbyggnad och det kommer vara ett prioriterat mål 2013.NKI undersökning; bättre resultat än föregående år av upplevelse av välbefinnande: NKIför hemtjänsten i sin helhet är 96 vilket är 13 i rankingen av Sveriges samtligakommuner (80 för 2011). Högsta värdena är när det gäller personalens bemötande ochhur personal tar hänsyn till önskemål och åsikter. Lägsta värdena gäller information,kontinuitet och möjlighet att påverka tiderna.NKI för äldreboenden i sin helhet är 82 vilket är 112 i rankingen (76 för 2012). Resultatetär bättre än föregående år och högsta värdena är hur personalen tar hänsyn till åsikteroch önskemål och vad man tycker om maten. Lägsta värdena är sociala aktiviteter,utemiljön samt tillgång till sjuksköterska.Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föregående år har under 2012varit i snitt 12 dagar vilket är ett bättre resultat än 2011 (74 dagar).2. Barn & utbildningBetyg i årskurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde: resultatet för år 2012 är sämrejämfört med föregående år, därmed är inte måttet uppfyllt.Genomsnittligtmeritvärde År 2012 År 2011Årskurs 9 189,4 197,8Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelserAndelen godkända skall öka i de nationella proven i åk 3,6,9:Andelen godkända i årskurs 3 har ökat. För årskurs 6 finns ingen uppgift att jämföra medföregående år, då 2012 är första året som man gör proven i denna årskurs. För årskurs 9har resultatet försämrats i svenska och matematik, men förbättrats i engelska.Resultat i de nationella proven i årskurs 3 och 6 (%) År 2012 År 2011Årskurs 3 74 68,4Årskurs 6 74 USUppgifter hämtade från KKIK17

264Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 (%) År 2012 År 2011Matematik 86,4 88,6Engelska 97,2 96,6Svenska 95,4 95,8Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelserVad gäller resultat av måttet ”bättre resultat än föregående år i trivselenkät i åk 8” kandetta inte redovisas då det inte görs någon särskild enkät för endast åk 8. Vad gällerenkäten i årskurs 9 så har kommunen generellt sett försämrat sina resultat jämfört medföregående år och ligger i de flesta fallen sämre än genomsnittet för kommunerna inomV8.3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga: detta mått är inte uppfyllt, 84% för 2012 och92,9% för 2011.Öka skolnärvaron: Kan i dagsläget inte mätas. Inför läsår 2013/2014 har en ny modul iverksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig.Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät: Inför läsår 2013/2014 har en ny modul iverksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig.Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. med föregående år: Detta mått ärinte uppnått då antalet anmälningar har ökat. Antalet orosanmälningar för barn och ungavar 2011: 144 st och för år 2012: 163 st, vilket är en ökning med 13%.4.Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa: AF:s statistik visar attarbetslösheten för Munkedal har sjunkit sedan föregående år. Sifforna är dessutombättre än för riket. Arbetslösa ungdomar 18-24 år; Riket 17,6 % (-0,4 %), VästraGötaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentesjämförelse med 2011.Öka andel i praktikplats: Arbetsmarknadsenheten har ökat antalet praktikplatser från 58(2011) till 69 platser. Den största ökningen har skett inom prövningsspåret.5. 2012 ett resultat av utredning, allaktivitetshus: Långt framskridna planer för ettallaktivitetshus, både för verksamhetens innehåll och lokaler.6. Samhällsbyggnad – Fler nöjda kunder (enkät). Enkätundersökning har genomförtsunder året, dock var svarsfrekvensen väldigt låg. Ny enkät kommer att skickas ut under2013.ArbetssättProcesskartläggningDen administrativa enheten har kartlagt ärendeprocessen och utvecklat arbetssättet.Hänsyn har tagits till fokusgrupperna: Registrator, handläggare, sekreterare, politikersamt medborgare, myndighet och media. Arbete med effektivare administrativaprocesser i hela organisationen har påbörjats detta i och med ESF-utbildning i Förbättradorganisation. Utifrån ESF-utbildningen har ett arbete med att införa ständigaförbättringar påbörjats. Arbetet bygger på att under strukturerade former arbeta medförbättringsarbete i organisationen med en hög delaktighet från anställda. Under 2013kommer ett fåtal pilotprojekt inom området att påbörjas.18

265MedarbetareHögre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid(medarbetarenkät): 47 % uppger att man kan påverka sina arbetstider i hög ellermycket hög utsträckning. I föregående enkät var motsvarande 30 %Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät)41 % uppger att man har tid för reflektion/återhämtningMätning av sysselsättningsgradFör kvinnor är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden 87 %, för män 96 %. Totaltinnebär detta en genomsnittlig tjänstgöringsgradpå 88 %Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående årEfter en positiv utveckling under åren 2005-2010 har de senaste två åren visat på enoroande ökning av sjukfrånvaron. Mellan 2011 och 2012 har det varit en ökning, därav ärmåttet inte uppfyllt.19

266Hållbart samhälleVälfärdsbokslut vartannat år: Inget har gjorts under 2012, nästa välfärdsbokslut görsunder 2013.Följa folkhälsoindex årligen: Folkhälsoindex är ett urval indikatorer som kommunen valtatt mäta varje år för att följa utvecklingen inom folkhälsoområdet. Indikatorernasammanställs till ett index som jämförs mot rikets siffror. Tidigare år har kommunenlegat under rikets snitt, men vi har närmat oss rikssnittet successivt varje år. I 2012 årsfolkhälsoindex hamnar kommunen på rikets snitt, vilket är en mycket positiv utveckling.Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar 2012: Arbetet pågår. Beräknas kunnagenomföras under våren 2013Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottföreningar och för 2012 bibehålla de senaste treårens nivå på deltagarantalet i aktiviteter: Ungdoms- och idrottsföreningar redovisar tvågånger per år de aktiviteter som genomförts, för barn och ungdomar i åldern 7-20 år,under året. Den 15 augusti redovisas aktiviteter under första halvåret och den 15februari redovisas det andra halvåret. Totalt uppgår budgeten för aktivitetsbidraget till330 tkr, och bidraget till respektive förening är baserat på det deltagarantal iaktiviteterna som föreningen redovisar.Deltagarantal för aktiviteter förungdomar 7-20 år inom ungdoms- och idrottsföreningarär för 2012 i nivå med tidigare år.30 nya företag: Under året har det registrerats ca 50 nya företag med säte i Munkedalskommun.Följa demografi av ålderspyramid: Uppgift för 2012 kan först tas ut i slutet av mars ochredovisas senare.Energiplanen: Ny energiplan har antagits. Större delen av åtgärderna i den föregåendeenergiplanen är vidtagna.Energianvändning i egna fastigheter ska minska: Är i stort sett oförändrad jämfört medföregående år.20

2674.1.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbeteMedarbetarenkäterna visar på mycket hög grad av arbetstillfredställelse och delaktighet.Arbetsbelastningen upplevs dock generellt som hög eller mycket hög. Under året harockså sjukfrånvaron ökat. En särskild arbetsgrupp under personalchefens ledning hardärför skapats för att ta fram åtgärder för att komma till rätta med detta. Redan nu haralla anställda tillgång till ett antal olika insatser. Exempelvis erbjuds möjlighet att delta ikommunens hälsopaket med ett antal aktiviterer för att förhindra negativa konsekvenserav stillasittande arbete. Dessutom finns tillgång till personalstöd och företagshälsovård.Analysen av medarbetarenkäten pekar på ett antal förbättringsområden. Förutomarbetsbelastning och sjukfrånvaro bör kompetensutveckling få ett ökat utrymme efterflera år av minskning. Chefer måste också ges större möjligheter att genomföramedarbetarsamtal på ett seriöst sätt, vilket är mycket svårt i de fall där chefen har uppemot 70 medarbetare.Slutsatser: Generellt upplevs Munkedals kommun som en bra arbetsgivare där i stortsett alla är stolta över sitt arbete. Efter flera år av omorganisation ochbudgetanpassningar finns nu bättre förutsättningar att utveckla verksamheten i enpositiv riktning21

2684.2 Tillväxtenheten4.2.1 Styrkort förTillväxtenhetenTillväxtenhetenBudgetår 2012En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälleMålStrategi1. Tillväxt - Alla verksamheter skagenomföras inom ramen för tilldeladbudget.1a. I alla tjänsteskrivelser tydliggöraekonomiska konsekvenser.1b. Genom projektmedverkan skapamervärden för kommunen.1. Tillväxt - Skapa (a) allaktivitetshusoch (b) mötesplatser för alla åldrar.1a. Lägga fram ett konkret förslag påallaktivitetshus som innefattarsamverkan med föreningslivet.1b.Örekilsparkens möjligheterundersöks.1. Tillväxt - Effektivareadministrativa processer i helaorganisationen1. Öka andelen genomfördamöten på distans (fler än tvådeltagare).1. Tillväxt - Fler nöjda, stolta ochkompetenta medarbetare1. Tillväxt - Skapa förutsättningar för en godoch jämlik hälsa på lika villkor för alla i helakommunen2. Tillväxt - Ge hela kommunen livskraft -socialt, ekonomiskt, miljömässigt1a. Planlagda, individuella 1,2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljömedarbetarsamtal och lönesamtal. perspektivet1,2,3. Bostadsförsörjningsplan medtemaboende.1b. Alla ska ha tid för reflektion 1,2. Utveckla föreningslivet1c. Alla ska kompetensutvecklas.1,2. Alla verksamheter arbetar för att främjahälsa och förebygga ohälsa.1, 2. Arbetssökande ska ha ett intyg sombeskriver arbetsinnehåll under tiden på AMEoch ett personligt CV.Mått1a. Varje år förbruka maximalt 100 %av budgeten.1b. Extern medfinansiering ska minstvara lika stor som den kommunalainsatsen.1. Minst 10 möten 2012. Minst 201a. Slutgiltigt politiskt beslut undermöten 2013. Minst 30 möten2012, Full drift 2013. Utvärdering 2014.2014.1b. Utredning om Örekilsparkensframtida utformning klar 2012.1a. Alla medarbetare (100 % varjeår).1b. Medarbetarna upplever att dehar tid för reflektion ochåterhämtning (medarbetarenkät).Bättre resultat varje år.1. Välfärdsbokslut vartannat år (2011, 2013osv).1. Följa folkhälsoindex årligen1,2. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart20121, 2. 80 % av de arbetssökande ska ha intygoch CV2. Andelen boende på landsbygden iförhållande till totalbefolkningen ska inteminska. Index 0 2011.2. Andelen invånare i arbetsför ålder 24-65 år(försörjningskvoten) ska inte minska mer änVG-regionen.2. För 2012 bibehålla de senaste tre årens1c. Minst 3 tillfällen till alla under nivå på deltagarantalet i aktiviteterna för2012. Minst 5 tillfällen 2013. Minst 7 ungdomar i åldern 7-20 år hos ungdoms- ochtillfällen 2014.idrottsföreningar. Fram till och med 2014 skadeltagarantalet ha ökat med 10%.2. 30 nya företag2. Minst 10 kultur- och föreningsarrangemang2012. Minst 14 st. - 2013. Minst 15 st. - 2014.22

4.2.2 Uppföljning av styrkort för TillväxtenhetenAktiviteterEkonomiAlla tjänsteskrivelser fyller kravet på ekonomiskkonsekvensanalys.Status01-04Status01-08Status01-12Statuskommentar3 3 3 Väl etablerad rutin269Genom projektmedverkan skapa mervärden för kommunen 3 3 3 Ett antal projekt – pågående eller påplaneringsstadiet – leder till ökad kvalitetHelhetsstatus ekonomi 3 3 3Kund/BrukareKonkret förslag på allaktivitetshus som innefattar samverkanmed föreningslivet2 2 2 Långt framskridna planer – både förverksamhetens innehåll och lokalerÖrekilsparkens möjligheter undersöks 2 2 2 Arbetet påbörjat. Medel finns avsatta iinvesteringsbudgeten för 2012Helhetsstatus kund/brukare 2 2 2ArbetssättÖka andelen möten på distans 2 2 2 Vid ett antal tillfällen har detta skett underåretHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2MedarbetareFler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 3 3 3 Samtliga är stolta över sitt arbete och tyckeratt Munkedals kommun är en bra arbetsgivareHelhetsstatus medarbetare 3 3 3Hållbart samhälleSkapa förutsättningar för god och jämlik hälsa för alla i helakommunenGe hela kommunen livskraft – socialt, ekonomiskt,miljömässigtHelhetsstatus hållbart samhälle 2 2 22 2 2 Vi arbetar kontinuerligt med målet att skapaförutsättningar för god och jämlik hälsa ikommunen genom insatser som t ex ettallaktivitetshus och sociala investeringsfonder.3 3 3 Under året har det registrerats ca 50 nyaföretag med säte i Munkedals kommun.Arbetet med bostadsförsörjningsplanen har nukommit igång.Deltagarantal för aktiviteter för ungdomar7-20 år inom ungdoms- och idrottsföreningarär för 2012 i nivå med tidigare år.23

2704.2.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomi1a Varje år förbruka maximalt 100 % av budgeten: Enheten uppvisar ett överskott vidårets slut och uppfyller då måttet.1b Extern medfinansiering ska minst vara lika stor som den kommunala insatsen: Igenomförda projekt är målet om 50 % medfinansiering uppfyllt.Kund/Brukare1a Allaktivitetshus – Start planeras hösten 2013. Under tiden fortsätter projekt Stugan1b Utredning om Örekilsparkens framitda utformning klar 2012: För Örekilsparken gälleratt arbetet påbörjatsArbetssätt1 Minst 10 möten på distans 2012: Antalet möten på distans har ökat och måttet 10möten under 2012 har uppnåtts med god marginalMedarbetare1a Planlagda, individuella medarbetarsamtal och lönesamtal med alla medarbetare(100 % varje år): Medarbetarsamtal och lönesamtal är genomförda med all personalinom enheten.1b Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning, bättre resultatvarje år: I senaste medarbetarenkäten uppger 70 % att de har tid för reflektion ochåterhämtning.1c Alla ska kompetensutvecklas - Minst 3 tillfällen till alla under 2012: Målet är uppnått.Hållbart samhälle1. Följa folkhälsoindex årligen: Folkhälsoindex är ett urval indikatorer som kommunenvalt att mäta varje år för att följa utvecklingen inom folkhälsoområdet. Indikatorernasammanställs till ett index som jämförs mot rikets siffror. Tidigare år har kommunenlegat under rikets snitt, men vi har närmat oss rikssnittet successivt varje år. I 2012 årsfolkhälsoindex hamnar kommunen på rikets snitt, vilket är en mycket positiv utveckling.1,2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar 2012: Arbetet pågår. Beräknas kunnagenomföras under våren 20131,2 80 % av de arbetssökande ska ha CV och intyg: Detta mått har uppnåtts.2. Andelen boende på landsbygden i förhållande till totalbefolkningen ska inte minska.Index 0 2011:Redovisas i april då SCB-statistik för 2012 redovisas.2 Andelen invånare i arbetsför ålder 24-65 år (försörjningskvoten) ska inte minska merän VG-region: Statistik för år 2012 är inte redovisad ännu, kommer i slutet av mars.24

2712. Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottföreningar och för 2012 bibehålla de senastetre årens nivå på deltagarantalet i aktiviteter: Ungdoms- och idrottsföreningar redovisartvå gånger per år de aktiviteter som genomförts, för barn och ungdomar i åldern 7-20 år,under året. Den 15 augusti redovisas aktiviteter under första halvåret och den 15februari redovisas det andra halvåret. Totalt uppgår budgeten för aktivitetsbidraget till330.000 kronor, och bidraget till respektive förening är baserat på det deltagarantal iaktiviteterna som föreningen redovisar.Deltagarantal för aktiviteter förungdomar 7-20 år inom ungdoms- och idrottsföreningarär för 2012 i nivå med tidigare år.2. 30 nya företag: Under året har det registrerats ca 50 nya företag med säte iMunkedals kommun.2. minst 10 kultur- och föreningsarrangemang 2012: Uppnått med god marginal, 26offentliga och 44 barn- och skolarrangemang4.2.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbeteAPT, medarbetar- och lönesamtal har genomförts enligt samverkansavtalets intentioner.Samtlig personal ger uttryck för hög grad av delaktighet och trivsel i sina respektiveuppdrag.Sjukfrånvaron för tillväxtenhetens personal har varit närmast obefintlig under 2012.Kommunen erbjuder olika former av personalstöd ex. via företagshälsans utbud.Friskvårdsaktiviteter finns också att tillgå liksom andra personalbefrämjande aktiviteterbåde inom enheten och tillsammans med andra ex. personalföreningens arrangemang.Under 2012 med fortsättning 2013 genomförs brandskyddsutbildning för all personal.Slutsatser: Enligt vad som framkommer i medarbetarsamtal och medarbetarenkät kankonstateras att arbetstillfredställelsen är hög. Insatta åtgärder bedöms därför hamedverkat till ett gott arbetsklimat och till engagerad personal, som dessutom sällan ärfrånvarande.25

4.3 Sektorn för Verksamhetsstöd2724.3.1 Styrkort för sektorn för VerksamhetsstödSektor för verksamhetsstödBudgetår 2012En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle1. Resultat enligt god1. Effektivareekonomisk hushållning, som Nöjda och kompetenta administrativa processer i 1. Fler nöjda, stolta ochöver tid ger ökatinterna kunderhela organisationen kompetenta medarbetare3. Minska energianvändningenMål handlingsutrymme2. DelaktigaStrategi1 a Alla enheter ska varakostnadseffektivare1. Kartlägga processer ochhitta effektivare lösningarRätt hjälp till självhjälpUtbildning inya/förändrade processer1 a Förändrat arbetssättför att nå målet effektivareprocesser1-2. Arbeta med ständigaförbättringar för effektivarerutiner, arbetssätt ochdokumentation3. Ökad färdighet1. Alla ska ha tid för reflektion 3. EnergirådgivningMått1. Minska kostnaderna församtliga enheter inomsektorn1. Analysera minst fyraprocesser inom sektornAtt mäta de valdaprocesserna1. Kartläggning avtidsåtgången i processerna1. Antal utbildningstillfällen ide valda processerna1. Högre grad av medarbetare somskattar att dem kan påverka sinarbetstid (medarbetarenkät)1. Medarbetarna upplever att dehar tid för reflektion ochåterhämtning (medarbetarenkät)1. Mätning av sysselsättningsgrad.3. ett utbildningstillfälle ienergirådgivning1. Totala sjukfrånvaron skall sänkasjämfört med föreg.år2. Alla enheter skall tillämpastrukturdagordning1. Avsatt tid för arbetet medeffektivare processer1+2. Ökad grad avdelaktighet(medarbetarenkät)26

4.3.2 Uppföljning av styrkort för sektorn för VerksamhetsstödAktiviteterStatus01-04Status01-08Status01-12StatuskommentarEkonomiInsatser för att öka kostnadseffektiviteten 2 2 2 Arbetet påbörjatHelhetsstatus ekonomi 2 2 2Kund/BrukareÖka kundnöjdheten och kompetens genom utbildning 2 2 2 Förberedelser pågår delvisHelhetsstatus kund/brukare 2 2 2ArbetssättFörändrat arbetssätt med målet ökad effektivitet 2 2 2 Förberedelser pågår delvisHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2MedarbetareFler nöjda, stolta och komptetenta genom ökad delaktighet 2 2 3 Delvis genomfört och pågåroch färdighetHelhetsstatus medarbetare 2 2 3Hållbart samhälleMinska energianvändningen genom ökad kunskap inom 1 1 1 Inte uppnått- inte förberettområdetHelhetsstatus hållbart samhälle 1 1 127327

2744.3.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomiSektorn har hållit budgeten och i vissa fall har kunnat sänka kostnaderna såsom avtal förtelefoni och växel.Kund/BrukareSamtliga nya chefer har genomgått en central introduktion inom områdena personal,ekonomi och administration.Samtliga chefer har genomgått en ledarutbildning, ”förbättrad organisation” innehållandecoachande ledarskap, leda i förändring och gruppers effektivitet.Kommunledningsgruppen och sex nyckelpersoner från enhetscheferna har genomgått enfördjupningsdel inom området förbättrad organisation.Samtliga chefer/friskvårdsombud har genomgått utbildning i rökningensskadekonsekvenser.Chefer och personalredogörare har fått utbildning i det nya lönesystemet.Chefer och handläggare har genomgått utbildning i ärendeprocesser.Chefer har genomgått utbildning i delegationsordningen.Samtliga ledamöter i miljö-bygg har övergått till en digital hantering med hjälp av skläsplattor.Samtliga chefer har genomgått utbildning i E-handel.ArbetssättDen administrativa enheten har kartlagt ärendeprocessen och utvecklat arbetssättet.Hänsyn har tagits till fokusgrupperna: Registrator, handläggare, sekreterare, politikersamt medborgare, myndighet och media.Löneenheten har påbörjat en processkartläggning, LEAN med syfte att förbättra ocheffektivisera arbetsprocesserna.Ekonomienheten har påbörjat procesen med införarandet av en personalbudgetmodul.MedarbetareI syfte att förtydliga årsarbetstidsavtalet har tillämpningsanvisningar tagit fram isamverkan.Samtliga enheter använder strukturdagordning för sina APT.Samtliga chefer har genomgått utbildning i förbättrad organisation och informerat påAPT.Delaktigheten för anställda sker i övergripande informationsmöten för samtliga anställdainom sektorn och en närmare dialog sker på enheternas APT. Sektorns samverkansgrupphar bl a behandlat frågor inom arbetsmiljöområdet.Sjukskrivningstalet (4%) innebär en ökning och i stort handlar det om enlångtidssjukskrivning.Hållbart samhälleUtbildning i energirådgivning har inte kunnat genomföras under året.28

2754.3.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbeteAnställda inom sektorn för verksamhetsstöd ges möjlighet till att arbeta flexibeltbeträffande arbetstidens förläggning. Ett kollektivavtal om årsarbetstid finns som grundoch tillämpningsanvisningar har tagits fram i samverkan. Årsarbetstiden ger möjlighet attkunna kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Det finns dessutom möjlighet attförlägga visst arbete utanför arbetsplatsen.Anställda har erbjudits möjlighet att delta i kommunens hälsopaket med ett antalaktiviterer för att förhindra negativa konsekvenser av stillasittande arbete. Dessutomfinns tillgång till personalstöd och företagshälsovård.Under året fick samtliga anställda inom sektorn en brandskyddsutbildning.En lönekartläggning har genomförts med syfte att upptäcka, åtgärda och förhindraosakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män (som utför arbete som är att betraktasom lika eller likvärdigt). Lönekartläggningen 2012 resulterade i en åtgärd för lärare föratt minska skillnaderna mellan män och kvinnor.29

2764.4 Sektorn för Samhällsbyggnad4.4.1 Styrkort för sektorn för SamhällsbyggnadSektor förSamhällsbyggnadBudgetår 2012En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle1. Resultat enligt god ekonomisk 1. Samhällsb. - Högre effektivitet 1. Effektivare administrativa processer i 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta 1. Minska energianvändningenhushållning, som över tid ger ökat och servicegrad gentemot våra hela organisationenmedarbetareMål handlingsutrymmekunder/medborgare1a.Se särskildmiljöhandlingsplan , fastställdamålStrategiMått1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöraekonomiska konsekvenser.1. Kritisk granskning avinvesteringar1. Ekonomisk uppföljning varannanmånad1. Ej överstiga investeringsbudgetenmax 33 mnkr.1. Budget i balans vid uppföljning1. SB - Det goda värdskapet ochsamverka med andra kommuner1-2. Arbeta med ständiga förbättringar föreffektivare rutiner, arbetssätt ochdokumentation1 a. Bättre samverkan inom kommunen1.b Information till verksamheterna 1 b. Utredn va-samv Uddevalla1. SB - Fler nöjda kunder1 b. Färdigställa Va -utredningsrapport1. a Webbinformation tillkommuninvånareverksamhetsområde gator ochvägar ( bättre än index i riket2011: 71 %)1. b Förbättrat resultat i enkät tillhyresgäster (enhetschefer) jämförtmed föreg.år1 a. Upprätta kompetensutv planer1b.Kontinuitet på gemensammaaktiviteter1a. 100 % upprättadekompetensutv planer1. Högre grad av medarbetare somskattar att dem kan påverka sinarbetstid (medarbetarenkät)1. Medarbetarna upplever att dehar tid för reflektion ochåterhämtning (medarbetarenkät)1. Totala sjukfrånvaron skallsänkas jämfört med föreg.år1a. Se särskildmiljöhandlingsplan plan ochåtgärder 20121b. Energirådgivning1c.. Energieffektivisering, annanuppvärmning1a. Se särskildmiljöhandlingsplan plan1bc. Energiplanen1bc. Energianvändning i egnafastigheter ska minska jämförtmed föreg år30

4.4.2 Uppföljning av styrkort för sektorn för SamhällsbyggnadAktiviteterStatus01-04Status01-08Status01-12StatuskommentarEkonomiReklam för tomter o industrimark 1 2 2 Info om Smedberg och Säleby finnsEffektivare fastighetsskötsel 2 2 2 Samarbetet med vsh-vaktmästare utvecklasytterligareUnderlag till förslag om VA-samverkan 3 3 3 Utredningen är klar och beslut fattat.Samgående genomförs från och med 1 januari2013Helhetsstatus ekonomi 2 2Kund/BrukareInfo till vsh (tex vem gör vad) 2 3 3 Om pågående arbeten, gränsdragn listor,revideras inför 2012Enkät till hyresgäster 2 2 2 På gångRevidera och organisera hemsidan 1 1 1 På gångHelhetsstatus kund/brukare 2 2ArbetssättBättre samverkan inom kommunen 2 2 2 Fastighet/Verksamhetsvakt, skola/ städUtredn va-samv Uddevalla 3 3 3 Pågår, även FärgelandaGIS-info tillgänglig på hemsidan/ insidan 1 2 2 På gångHelhetsstatus arbetssätt 2 2MedarbetareUpprätta kompetensutv planer 1 1 2 På gångKontinuitet på gemensamma aktiviteter 3 3 2 GenomförsHelhetsstatus medarbetare 2 2Hållbart samhälleSe bif handlingsplan 2 2 2 Flera åtgärder på gångHelhetsstatus hållbart samhälle 2 227731

2784.4.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomiSektorn har ett resultat på drygt 2 mnkr, främst beroende på lågt energipris.Investeringsvolymen 2012 har varit 28,3 mnkr.Kund/BrukareBeslut om samverkan har under 2012 tagits avseende VA (med Färgelanda ochUddevalla) och miljö (med Lysekil och Sotenäs). Samverkan inleds 2013.ArbetssättUtredningarna har slutförts.MedarbetareMedarbetarenkäten visar på god trivsel men att medarbetarna uppleverarbetsbelastningen som hög. Tid för reflektion saknas.Hållbart samhälleRedovisas i miljöbokslutet.4.4.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbeteSektorns sjukfrånvaro har varit låg och ger en indikation på att arbetsmiljön är god.32

2794.5 Sektorn för Välfärd, område Barn och utbildning4.5.1 Styrkort för barn och utbildningOmråde Barn och UtbildningBudgetår 2012En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Barn/elever/vuxna Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälleMål1. Använda tilldelade resurser påbästa sätt. Göra rätt saker frånbörjan med fokus på barn, eleveroch vuxna2. B o U - Alla elever ska nå målen i år 92 a Alla elever fullföljer gymnasieutbildningeninom 3 år2 b Biblioteket. Verka som pedagogisk resursi skolans verksamhet2 c Hög kvalitet inom förskolan1. Effektivare administrativa processer ihela organisationen2. Enhetschefer ska ägna mer tid åtpedagogisk utveckling1. Fler nöjda, stolta och kompetentamedarbetare1. Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkorför alla i hela kommunen2. Minska energianvändningenStrategi1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöraekonomiska konsekvenser2. BoU- All verksamhet som riktar sig mot barn ochungdom ska ge förutsättningar utifrånindividuella behov1. Utveckla metoder för ständigaförbättringar, effektiva organisationer iprojektet förbättrad organisation1. Främja en god psykosocial arbetsmiljö. 1. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet1. Månatlig ekonomisk uppföljning - Tidigt identifiera varje barns behov2. Mäta tidåtgången under ennormalvecka under våren och hösten1. Reflektion ska ingå som ettnaturligt inslag i arbetet1. Alla verksamheter arbetar för att främja ochförebygga ohälsa.Mått1. Varje enhet ska hålla sig inomtilldelad ram- Tidiga insatser efter behovet 3. Energirådgivning- Arbeta proaktivt /förebyggande2. B o U- Betyg i årkurs 9, skall genomsnittligtmeritvärde inte vara lägre än snittet i riket.1. Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa1. Högre grad av medarbetare som skattar- Resultatet skall förbättras i de nationella 1. Genomföra utbildning i förbättradårskurs 6 och 9. Enkäten består av 42 frågor, varav fleraatt dem kan påverka sin arbetstidproven i år 3, 6, 9.organisation för enhetscheferär utformade för att skapa indikatorer. Förbättrat resultat(medarbetarenkät)- V8 mjukenkät i år 9 skall Munkedal ligga påjämfört med enkät 2009genomsnitt jämfört med andra kommuner iv8.2 a Gymnasieelever som fullföljer sinutbildning inom 3 år, totalt, andel ( 90%)2 b Utlåningsstatistik. Öka andelen utlåningartill elever2 c Förskoleenkät. Bibehålla det godaresultatet inom förskolan.2. Kartläggning av tidsåtgång åtpedagogisk utveckling1. Resultatet i (medarbetarenkät) frågorang. Arbetsmiljö, hälsa ocharbetstillfredsställelse ska förbättras1. Medarbetarna upplever att de har tid förreflektion och återhämtning(medarbetarenkät)1. Totala sjukfrånvaron skall sänkasjämfört med föreg.år3. Ett utbildningstillfälle per år i energirådgivning33

2804.5.2 Uppföljning av styrkort för Barn & utbildningAktiviteterStatus01-04Status01-08Status01-12StatuskommentarEkonomiI alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser 2 2 3 Vi följer mallen för tjänsteskrivelser där dennaaspekt ska beskrivas. Kontroll sker även vidöverlämning till nämndsekreterareMånatlig ekonomisk uppföljning 3 3 3 Månadsuppföljningar görs liksom delårsbokslut. Vidtveksamheter följs dessa upp särskilt. På varje enhetmånatliga uppfölningar med all personal på APT.Helhetsstatus ekonomi 2 2 3Kund/BrukareAll verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska geförutsättningar utifrån individuella behov2 2 2 Sker men de senaste årens budgetanpassningarhar medfört att personal inom förebyggandeverksamhet och tidiga insatser har reducerats.Skollagens krav på att utreda barns behov av stödminskar Elevhälsan/ Resursteamets möjligheter tillinsatser.Tidigt identifiera varje barns behov 2 2 2 Begränsningar i möjligheterna att utreda barns behovoch att möta med rätt insatser då resurserna förElevhälsa är reducerade efter årens anpassningar.Tidiga insatser efter behovet 2 2 2 Skolinspektionen pekade på verksamheternas behovav att omstrukturera kommunens särskilda stöd.Mängden elevassistenter kommer att miskas under2013 och två nya specialpedagoger ska anställas tillkommunens resursteam.Arbeta proaktivt /förebyggande 1 1 1 Till stor del saknas resurser. Ansökan har gjorts omstatsbidrag till elevhälsan vilket resulterade i ettavslag. Munkedals kommuns satsning på socialinvesteringsfond medger två tjänster till Stödteamfrån årsskiftet 2012-2013. Rekrytering klar. Teamethar startat upp sitt arbete. Ny ansökan angåendestatsbidrag till elevhälsan har lämnats in.Helhetsstatus kund/brukare 2 2 234

Arbetssätt 01-04 01-08 01-12Utveckla metoder för ständiga förbättringar 2 2 2 Utbildning för chefer och nyckelpersoner ; ständigaförbättringar går på avslut och arbetsgrupper harbildats inom vissa målområden somarbetsgrupperna arbetar vidare med.LiA (lärande i arbetslivet) har påbörjats medhandledning till förskolechefer och rektoreravseende lärande samtal som ett led i arbetet medatt få till en utvecklingsorganisation och somsystematik i kvalitetsarbetet i Munkedal ,områdebarn och utbildning.Effektiva organisationer i projektet förbättrad organisation 2 2 2 Tidsmätning ännu ej påbörjadHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2MedarbetareFrämja en god psykosocial arbetsmiljö 2 2 2 Trots olika insatser för att förbättra arbetsmiljönmärks tydliga tecken på ökad känsla avotillräcklighet bland pedagoger och övrig personal.Ohälsotalen har ökat under 2012. Kostnader förtimvikarier ökar .Reflektion ska ingå som naturlig del av arbetet 2 2 2 Sker, kontinuerligt i grupp t ex i lärande samtal föratt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ochutveckling/ förbättring av verksamheternas innehåll,på de flesta enheter.Helhetsstatus medarbetare 2 2 2Hållbart samhälleI alla beslut tydliggöra barn- och miljöperspektivet 2 2 2 Miljöperspektivet beaktas i alla tjänsteskrivelserenligt mall. För barnperspektivet saknas fastlagdaarbetsstrukturer men i det dagliga arbetet tas alltidhänsyn till barnens bästa.Alla verksamheter arbetar för att förebygga ohälsa 2 2 2 Tillgång till subventionerade friskvårdsaktiviteter2 2 2 Handledning till vissa grupper1 2 2 Varierat utbud inom företagshälsovårdenHelhetsstatus hållbart samhälle 2 2 228135

2824.5.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomiAlla enheter ska hålla sig inom tilldelad ram: Några av enheterna visar underskott för år 2012och därmed är inte måttet uppfyllt. Underskottet är en följd av högre personalkostnader tillföljd av bland annat sjukfrånvaro, med på vissa enheter en stor ökad kostnad för timvikarier.Vissa enheter har kompenserat för underskott enligt ovan. Området sammantaget visaröverskott.Kund/Brukare2 Betyg i årskurs 9, skall genomsnittligt meritvärde inte vara lägre än snittet i riket:Snitt för riket är 210,6. I och med detta ligger kommunen under snittet och har inte uppfylltmåttet.Genomsnittligt meritvärde År 2012 År 2011Årskurs 9 189,4 197,8Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser2 Resultatet skall förbättras i de nationella proven i år 3,6,9:Det är första året som man gör de nationella proven i årskurs 6, därmed kan man inte jämförautfallet med föregående år. För årskurs 3 har man dock förbättrat resultatet, likaså i engelskaför årskurs 9. Dock har resultatet i årskurs 9 försämrats i ämnena matematik och svenska.Resultat i de nationella proven i årskurs 3 och 6 (%) År 2012 År 2011Årskurs 3 74 68,4Årskurs 6 74 USUppgifter hämtade från KKIKAndel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 (%) År 2012 År 2011Matematik 86,4 88,6Engelska 97,2 96,6Svenska 95,4 95,8Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser36

2832 V8 mjukenkät i år 9 skall Munkedal ligga på genomsnitt jämfört med andra kommuner i V8:Generellt sett har kommunen försämrat sina resultat jämfört med föregående år och ligger i deflesta fallen sämre än genomsnittet.2a Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (90%): Måttet är inteuppfyllt.Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år År 2012Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser79,62b Utlåningsstatistik – öka andelen utlåningar till elever: Antalet lån var 4231 för år 2012,föregående år var det 4635 lån, i och med detta är måttet inte uppfyllt.2c Förskoleenkät – bibehålla det goda resultatet inom förskolan: Byte av chef på sommaren påförskoleområde norr innebar att förskoleenkäten inte genomfördes där. Fortsatt goda resultat iområde syd.ArbetssättSystematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen, arbete med ständiga förbättringar, stöd tillchefer, satsningar på att utveckla undervisningen och stegvis höjning av lärartätheten på 7-9-skolan ska främja arbete för att öka måluppfyllelsen.MedarbetareMedarbetarenkäten genomfördes 2011. Resultatet återfördes till cheferna sen höst 2012 varfören gemensam analys för området inte har genomförts. Reflektion genomförs idag struktuerat igrupp i form av lärande samtal på många enheter. Arbete för att förebygga ohälsa och arbetamed tidiga insatser måste förändras och intensifieras.Den totala sjukfrånvaron för området uppgår till 7,35% för år 2012, vilket är en ökning jämförtmed föregående år då den uppgick till 5,2%.Hållbart samhälleRutiner ska arbetas fram för att i utredningar och beslut synliggöra barnperspektivet och lyftain barnets röst. Arbete för hållbarhet kan utvecklas ytterligare.37

2844.5.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbeteSjuktalen har ökat på de flesta enheterna under året som gått. Barn och utbilning står nuför de högsta sjuktalen i kommunen. Vissa enheter har många långtidssjukskrivna. Aktivtrehabiliteringsarbete pågår med stöd av Personalenheten men enbart åtgärder förlångtidssjukskrivna hinns med. Förskolechefernas ansvar för många enheter och förmycket personal inverkar menligt på chefernas möjligheter att finnas i verksamheternaoch vara väl förtrogna med personalens situation och satsa på rehabiliteringsarbete vidupprepad korttidsfrånvaro. En satsning på att utöka förskolechefstjänsterna måste göras2013. Alla enheter arbetar med systematiskt kvalitetsarbete; brandskydd, risk ochsårbarhetsanalyser, internkontroll etc. Avsaknad av systematiskt kvalitetsarbete enligtskollagen saknades vid Skolinspektionens tillsyn. En struktur för detta har arbetats framoch arbete enligt den kommer att påbörjas under vårterminen. Cheferna arbetar medsamverkansavtalet och genomför medarbetarsamtal I lönerevisionsarbetet gjordes ensärskild satsning på kvinnliga grundskollärare .38

2854.6 Sektorn för Välfärd, område vård och omsorg4.6.1 Styrkort för vård och omsorgOmrådeVård och OmsorgBudgetår 2012En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle1.Goda förutsättningar förSkapa förutsättningar för en god ochFler nöjda, stolta ochV o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg enhetschefer att utöva ett brajämlik hälsa på lika villkor för alla ikompetenta medarbetareMålledarskaphela kommunenStrategi1. Använda resurserna på bästamöjliga sätt inom tilldeladbudgetramGemensammamånadsuppföljningar på områdesochenhetsnivå1. Äldre personer och deras anhöriga skaveta vad de kan förvänta sig av kommunensäldreomsorg2. Äldre personer ska kunna påverka och hainflytande över hur och näromsorgsinsatserna utförsVoO - Införa värdighetsgaranti2.Olika yrkesproffesioner inom VOarbetar i team för ökad kompetensoch kvalitet2. God kontroll av verksamhetensinnehåll och kvalitet1a. Se över ledningsorganisationenVård och omsorg för en jämnarsansvarsfördelningutveckla en tydlig personalochkompetensförsörjningsplanÄldre har rätt till en trygg boendemiljöoavsett var man borAlla förändringar/åtgärder ska nogaanalyseras utifrån kvalitet ochekonomi innan ställningstagandeVid behov omfördela resurser inomområdet1a. Arbeta fram förslag tillvärdighetsgarantier inom äldreomsorgen.Samverkan med brukare ochpensionärsorganisationer.1b. Tydliggöra och förbättra informationen viahemsidan, brochyrer mm1.alla enhetschefer ska ingå i någotnätverk utanför kommunen, och fåmöjlighet till individuellkompetensutveckling2. Utveckla metod och arbetssätt föratt planera insatserna i brukarenshem istället för på sjukhusUtveckla arbetstidsmodellersom möjliggör önskadsysselsättningsgradAll personal ska ha enindividuell utvecklingsplanMedverka i planering av tryggboendemiljö både i det enskildahemmet och ibostadsförsörjningsplaneringen i stortMåttPrioritera investeringar ochutbildningsinsatser gemensamtinom områdetMånadsuppföjningarDelårsbokslutÅrsbokslut2a. Använda genomförandeplanen som ettcentralt verktyg i vardagsarbetet2b.Utreda möjlighet till rambeslut ochförenklad biståndshandläggning.1. NKI - hur nöjd är brukaren med deninformation som ges SB: över 77% EB:över 76 %1. NKI- inflytande över 72%,NKI- information över 66%1. Väntetid från ansökan till erbjudande omplats i särskilt boende skall sänkas jämförtmed 2011.2.Utveckla metoder och rutiner förkvalitetsgranskning och internkontroll1.Medarbetarenkät. Antalmedarbetare/enhetschef2. antal och tidsåtgång för planering ihemmet respektive på sjukhus -minskad planeringstiden på sjukhus3. Genomförda internkontroller Minst5 genomförda internkontroller underåret1. Högre grad avmedarbetare som skattar attdem kan påverka sinarbetstid (medarbetarenkät)Antal personal som är nöjdamed sin sysselsättningsgrad.80%Antal individuellautvecklingsplaner 100% avtillsvidareanställd personal2a. Antal kvalitetssäkradegenomförandeplaner - fler än hösten 20111. Totala sjukfrånvaron skallsänkas jämfört med föreg.år39

2864.6.2 Uppföljning av styrkort för område Vård & omsorgAktiviteterStatus01-04Status01-08Status01-12StatuskommentarEkonomiGenmensamma uppföljningar inom området 2 2 3 Gemensamma uppföljningarFörändringar/åtgärder ska noga analyseras utifrån 2 2 2 Det görs vid de förändringar som vi själva inomkvalitet och ekonomi innan ställningstagandeområdet kan styra över. Mångaåtgärder/förändringar kan vi inte själva styraöver på områdes-/enhetsnivå.Vid behov omfördela resurser inom området 3 3 3 Vid behov omfördelas resurser inom området.Helhetsstatus ekonomi 2 2 2 Aktivt arbete med att hitta åtgärder för att”hålla” budgetKund/BrukareArbeta fram lokala värdighetsgarantier. Samverka medpensionärsorganisationer.Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan ochbroschyrerAnvända genomförandeplanen som ett centralt verktyg idet dagliga arbetet2 2 2 Arbete pågår. Seniornätverk har startat ochhar haft 5 möten hittills.2 2 2 Arbetet pågår med att se över och uppdaterahemsidans information3 2 2 Samtliga enheter arbetar medgenomförandeplaner men kan utvecklasytterligare. Beaktas i ”nya” Magna Cura3 3 3 Beslutat i KS och startade 1/9 2012Utreda möjligheten att införa förenkladbiståndshandläggningHelhetsstatus kund/brukare 2 2 2 Utifrån förutsättningarna arbetas det ständigtmed att förbättra ”brukarinflytandet”40

ArbetssättSe över ledningsorganisationen Vård och omsorg fören jämnare ansvarsfördelningAlla enhetschefer ska ingå i något nätverk utanförkommunen, och få möjlighet till individuellkompetensutvecklingFrigöra tid för ledarskap genom mer samordnad ochstrukturerad administrationStatus01-04Status01-08Status01-122 2 2 Översyn av områdets ledningsorganisationpågår för en jämnare arbetsbelastning2 2 2 Flera enhetschefer ingår i nätverk utanförkommunen. Förbättrad organisation” ochVärdegrundsutbildning Gbg universitet.Individuella utvecklingsplaner är ännu inteupprättade.1 1 1 Bemanningsenheten är under uppbyggnad.Fördelning av områdets resurser föradministration är beslutad men inte genomförd.En processkartläggning behöver göras avenhetschefernas och ledningsgruppens arbete2 3 3 KS har beslutat om att införa Trygg hemgångfrom september. Arbetet har startade 1/9 20122 2 2 Arbetet har kommit igång och är en bra bit påvägUtveckla metod och arbetssätt för att planerainsatserna i brukarens hem istället för på sjukhusUtveckla metoder och rutiner för kvalitetsgranskningoch internkontrollHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2 Kreativt arbete pågårMedarbetareUtveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskadsysselsättningsgrad2 2 2 Några enheter arbetar med att omfördelatimanställningar till ökad grundbemanning. Enkommunövergripande utredning pågår om attkunna erbjuda heltid till alla som önskar.Utveckla en personal- och kompetensförsörjningsplan 1 1 1 Arbetet har inte påbörjats.287All personal ska ha en individuell utvecklingsplan 1 1 1 Enhetscheferna har inte haft förutsättningar attgenomföra individuella utvecklingsplaner medalla medarbetare.Prioritera investeringar och utbildningsinsatsergemensamt inom området3 2 2 Utbildningsbudget ligger centralt för områdetoch uppföljning sker av vilka utbildningsinsatsersom sker inom området. Flerautbildningsinsatser kan vi inte påverka självainom området.Helhetsstatus medarbetare 2 1 1 Inga bra förutsättningar på grund av lågbemanning/personaltäthet och chefer med storaorganisationer, många medarbetare och liteadministrativt stöd.Hållbart samhälleMedverka i planering av trygg boendemiljö både i detenskilda hemmet och ibostadsförsörjningsplaneringen i stortHelhetsstatus hållbart samhälle 2 2 22 2 2 Välfärdsgenomlysningens boendeutredningpågår.41

2884.6.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomiOmrådets ledningsgrupp för ständigt en diskussion om hur resurserna används på bästa sättoch omprioriteringar och omfördelningar görs vid behov där det är rimligt och möjligt.Svårigheten för vård och omsorg att kunna hålla budget beror på ett ökat behov av om vårdoch omsorg både inom hemtjänsten och på äldreboendena.Kund/brukareNKI för hemtjänsten i sin helhet är 96 vilket är 13 i rankingen av Sveriges samtliga kommuner(80 för 2011). Högsta värdena är när det gäller personalens bemötande och hur personal tarhänsyn till önskemål och åsikter. Lägsta värdena gäller information, kontinuitet och möjlighetatt påverka tiderna.NKI för äldreboenden i sin helhet är 82 vilket är 112 i rankingen (76 för 2011). Resultatet ärbättre än föregående år och högsta värdena är hur personalen tar hänsyn till åsikter ochönskemål och vad man tycker om maten. Lägsta värdena är sociala aktiviteter, utemiljön samttillgång till sjuksköterska.Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende har under 2012 varit i snitt 12dagar vilket är ett bättre resultat än 2011.Kvalitetssäkrade genomförandeplaner. Arbetet är under uppbyggnad och det kommer vara ettprioriterat mål 2013.Lokala värdighetsgarantier. Arbetet pågår.ArbetssättLedningsorganisationen inom vård och omsorg ses över. Enhetscheferna har mellan 30 och 72medarbetare, genomsnittet är 43 medarbetare/enhetschef (exl.timanställda).MedarbetareUtav 216 som svarat på medarbetarenkäten är helhetsbedömningen mestadels positiv. Deflesta upplever att man mår ganska bra. Majoriteten har förtroende för sin närmsta chef, attdet är bra stämning i arbetslaget och att APT och medarbetarsamtal fungerar bra.Förbättringsområdena finns när det gäller kompetensutveckling och arbetssituationen.Majoriteten upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter och att de inte kan påverkaarbetstider och innehåll. Nästan hälften upplever att tiden för reflektion och återhämtning äralldeles för liten.Genomsnittlig sysselsättningsgrad inom vård och omsorg är 79 %.Sjukfrånvaron för området under hela 2012 är 5,9 % vilket är något högre än föregående år.Hållbart samhälleÄldreboendeutredningen pågår.42

2894.6.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljö- ochjämställdhetsarbeteFlera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro under året,framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamheter medmånga medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet.Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledning vid svåra ärenden.Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informeratom kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégårdenoch inom hemtjänsten har man infört en tjänst ”sjuk- och friskanmälan” som innebär att detär en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd ochstöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. För övrigtarbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT ochmedarbetarsamtal.Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året behövtextra stödinsatser från hälsobolaget.43

4.7 Sektorn för Välfärd, område stöd2904.7.1 Styrkort för område StödOmråde StödBudgetår 2012MålEn hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle3. Stöd - Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar 1. Effektivare administrativa1. Följa budgetinom målgruppen 0-18 årprocesser i hela organisationenStrategi1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöraekonomiska konsekvenser.1.Månadsavstämningar, delårsbokslut4. Stöd - Öka antaletpraktikplatser/sysselsättningsåtgärder/studieplatser till de som uppbärförsörjningsstöd.3. Stöd - Värdegrundsarbete för personal inom förskola ochdagbarnvårdare i Munkedals kommun.3. Stöd - Erbjuda COPE utbildning till alla föräldrar i Munkedalskommun med barn och ungdomar från 0-18 år.3. Stöd - Elevhälsoarbete via Resusrsteamet4. Stöd - Samverkan kring unga vuxna 18-24 år. Myndigheter isamverkan, AF, IFO och AME .3. Arbeta mer koncentreradpå den yngre målgruppen 0-6år.4.Fortsätta med att arbetamed arbetslösa ungdomar imålgruppen 18-24 år, attpermanenta på G1. Fler nöjda, stolta ochkompetenta medarbetare1. Handledning till alla enheterinom område stöd.3. Minska energianvändning inomområde stöd.3. Energirådgivning till allaarbetsgrupper inom område stöd.3. Stående punkt APTMått1. Bokslut och delårsbokslut1. Alla har ekonomiskkonsekvensbeskrivning3. Stöd- Öka andel gymnasiebehöriga (skolan)- Öka skolnärvaron (skolan siffror)- Trivselenkät i skolan, antal deltagande personal i värdegrundsarbete.- Öka antal deltagande föräldrar i COPE under år -12och i jämförelsemed år -11- Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år4. Stöd- Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa- Öka andel i praktikplats3.Processkartläggning av detförebyggande arbetet inommunkedals kommun gällandemålgruppen 0-18 år.4. Processkartläggning avarbetet med arbetslösaungdomar 18-24 år.1. Högre grad avmedarbetare som skattar attdem kan påverka sinarbetstid (medarbetarenkät)1. Medarbetarsamtal 100%under år -121. Medarbetarna upplever attde har tid för reflektion ochåterhämtning(medarbetarenkät)1. Mätning avsysselsättningsgrad.1. Totala sjukfrånvaron skallsänkas jämfört med föreg.år3. Minska engergianvändning inom deegna verksamheterna. Först ochfrämst gruppboende LSS och då ijämförelse med år 11.44

4.7.2 Uppföljning av styrkort för område StödAktiviteterStatus01-04Status01-08Status01-12StatuskommentarEkonomiFölja budget 1 1 1 Målet ej uppnåttHelhetsstatus ekonomi 1 1 1Kund/BrukareVärdegrundsarbete inom förskola ochdagbarnvårdare3 3 3 Utbildningsuppdraget klart. Påbörjat nya uppdraginför 2013.Cope 1 1 1 Har inte påbörjats några kurser under 2012.Elevhälsoarbete 2 2 2 Översyn av ledningsorganisation och uppdrag harpåbörjats under 2012.Samverkan IFO/AF/AME 2 2 2 Bra resultat i kommunen gällande arbetslöshet samtutbetalning försörjningsstöd.Helhetsstatus kund/brukare 2 2 2ArbetssättFokus den yngre målgruppen 0-6 år 2 2 3 Utbildningsinsats avseende ICDP till personal inomfsk och dagbarnvårdare klartPermanenta på G 3 3 3 Är idag en ordinarie verksamhetHelhetsstatus arbetssätt 2 2 2-3 Vissa projekt avklaradeMedarbetareHandledning till alla personalgrupper inom1 1 1 Finns vissa arbetsgrupper kvar inom stöd.stödHelhetsstatus medarbetare 1 1 1 Se ovanHållbart samhälleStående punkt APT i alla arbetsgrupper 3 3 3Energirådgivning till alla arbetsgrupper 1 1 1 Ej uppnåttHelhetsstatus hållbart samhälle 2 2 229145

2924.7.3 Uppföljning av styrkortets måttEkonomi1 Bokslut och delårsbokslut: Månadsuppföljningar och delårsbokslut görs kontinuerligt.Årets resultat visar på ett underskott om -3,4 mnkr.1 Alla har ekonomisk konsekvensbeskrivning: Alla tjänsteskrivelser har ekonomiskkonsekvens-beskrivning.Kund/Brukare3 Öka andel gymnasiebehöriga (skolan): För år 2011 var andelen 92,9% för år 2012 varden 84%. Detta innebär en försämring jämfört med föregående år.3 Öka skolnärvaron (skolans siffror):kan i dagsläget inte mätas. Inför läsår 2013/2014har en ny modul i verksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätningmöjlig.3 Trivselenkät i skolan, antal deltagande personal i värdegrundsarbete: Den trivselenkätsom genomförs i V8 avseende bl a trivsel hos elever i ÅK 9 visar på en sjunkandesiffra för Munkedal.3 Öka antal deltagande föräldrar i COPE under år -12 och i jämförelse med år -11: Ejgenomförts några utbildningar under 2012.3 Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år: Antal anmälningar ökade ijämförelse med år 12.4 Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa: AF:s statistik visar att arbetslöshetenför Munkedal har sjunkit sedan föregående år. Sifforna är dessutom bättre än förriket. Arbetslösa ungdomar 18-24 år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 %(-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med 2011.4 Öka andel i praktikplats: Arbetsmarknadsenheten har ökat antalet praktikplatser från58 (2011) till 69 platser. Den största ökningen har skett inom prövningsspåret.Arbetssätt3 Processkartläggning av det förebyggande arbetet inom Munkedals kommun gällandemålgruppen 0-18 år: Processkartläggning har påbörjats inom IFO men har inteavslutats pga arbetsbelastning inom enheten.4 Processkartläggning av arbetet med arbetslösa ungdomar 18-24 år: Utredning inomområdet är gjord och är presenterad på KS av Anders Fischer. Arbetet kring och medmålgruppen fortsätter inom IFO.46

293Medarbetare1 Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid(medarbetarenkät): Ungefär 50% av responderna uppskattar att de inte kan påverka sinarbetstid.1 Medarbetarsamtal 100% under år 2012: Alla inom området har fått medarbetarsamtal.1 Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning(medarbetarenkät). Ungefär 50% av responderna upplever att de inta har tid förreflektion.1 Mätning av sysselsättningsgrad: Ingen mätning genomförd1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år: Sjukfrånvaron för år2012 uppgår till 5,0 %. För år 2011 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 5,0 % förområdena Vård och omsorg och Stöd.Hållbart samhällePersonal på Stöd sopsorterar vid luncher i forum. Personalen använder i största möjligamån bilpoolen vid tjänsteärende.4.7.4 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljöochjämställdhetsarbete:Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2012. Enhetschefer inom stödhar upplevt sin arbetssituation vara väldigt ansträngd pga hög arbetsbelastning i form aven ökning av administrativa arbetsuppgifter samt att nya verksamhetssystem har införtsunder året. Inom IFO har arbetsbelastningen på familjegruppen varit väldigt hög under2012 med en topp under hösten 2012, antalet barnavårdsanmälningar har ökat ijämförelse med 2011. Detta har medfört att arbetsgivaren har varit tvungen att sätta inadministrativt stöd samt utredningsstöd för att klara av uppdraget. Tjänstemän/kvinnaäven utsatt för överfall i sitt tjänsteutövande vilket lett till ytterligare översyn avsäkerheten inom enheten.Insatserna är också insatta för att främja arbetsmiljön för socialsekreterarna. Inom LSSoch Socialpsykiatri har arbetsgivaren varit tvungen att sätta in extra resurser pga avökande behov inom respektive verksamhet och för att klara av uppdrag och säkerställaatt personalens arbetsmiljö är förenlig med lagar och föreskrifter. Det administrativastödet till chefer har setts över under hösten och detta har medfört att cheferna idag kanlägga mer fokus på arbetsledning och chefskap. Viss omfördelning av tjänster har ocksågenomförts inom LSS/socialpsykiatri under året i syfte att effektivisera och sätta inresurser där behoven är störst. Arbetsmiljöarbetet kommer fortsatt vara en viktig frågadå våld och hot inom verksamheterna är en realitet och tendensen är att det ökar i helalandet.47

2945. Viktiga händelser under åretTillväxtenhetenDecember 2011 utnämndes Munkedals kommun till ”Årets Kommun” avriksorganisationen Hela Sverige ska leva. Motiveringen var det pågående arbetet med attförse landsbygden med optisk fiber samt utvecklingen av service på landsbygden. Dessaarbeten har fortsatt under 2012. Vid årsskiftet var fyra fiberområden helt klara och fibernär ljussatt. Fyra fiberområden har grävt färdigt eller är i det närmaste färdiga. Deområden som återstår att gräva och förlägga kanalisation och blåsa fiber i är tvåområden på Tungenäset. Värvning av medlemmar och projektplanering pågår inomTorrebyområdet.Även arbetet med att behålla och utveckla servicen på landsbygden pågår. Detta är ettarbete som uppmärksammats av Tillväxtverket som 2012 utsåg Munkedals kommun till”Pilotkommun för utveckling av service på landsbygden”. En av 13 kommuner i Sverige.Detta är ett arbete som pågår fram till 31 dec 2014 med fokus på Sörbygden i förstahand. På sikt kommer även de övriga kommundelarna att omfattas.Syftet är att tillsammans med företag och ideella organisationer hitta lösningar isamverkan för behålla och utveckla servicen på landsbygden.Projektet har genomfört ett rådslag med invånarna och företagare i Sörbygden med syfteatt vaska fram vilken service som främst bör behållas och utvecklas för att Sörbygdenska vara en attraktiv plats att bo och bedriva verksamhet i.Båda dessa projekt har uppmärksammats i vår omvärld. Detta har bidragit till att flerakommuner och andra organisationer bjudit in till eller varit på besök i Munkedal för att tadel av detta arbete.Två intressanta och viktiga seminarier där Munkedals kommun och Tillväxtenheten ståttsom värd har genomförts.Ett seminarie handlade om framtidens bostadsförsörjning i landsbygdskommuner.Inbjudna till detta seminariet var Arena för Tillväxt, Boverket, Myndigheten förtillväxtanalys, Länsstyrelsen, VG-Regionen, Fastighetsägarbranschen, byggbranschen,riksdag- region, och kommunpolitiker från norra Bohuslän, samt ansvariga tjänstemänför bostadsförsörjning. Syftet med seminariet var att belysa de hinder som finns förbyggandet av nya bostäder på landsbygden. Sammanfattning av seminariedagen finnsatt läsa på www.tillvaxtbohuslan.seDet andra seminariet genomfördes av Tillväxtverket tillsammans med Kammarkollegietsupphandlingstjänst och Sveriges kommuner och Landsting, SKL. Syftet med seminarietvar att visa på de möjligheter som finns i Lagen om offentlig upphandling, LOU, attförenkla för de små företagen att lämna anbud på förfrågningsunderlag vid offentligaupphandlingar. Seminariedagen visade på att det till stor del handlar om hurförfrågningsunderlagen utformas om de mindre företagen och producenter ska kunnadelta i upphandlingen. Offentlig upphandling kan på sikt bli en möjlig tillväxtmotor för demindre företagen i regionen vid innovativa upphandlingsformer.Efter 17 år lämnade Agneta Johansson i mars tjänsten som näringslivschef. Samtidigtgjordes en organisationsförändring på Tillväxtenheten där tjänsterna som Näringslivschefoch Utvecklingsstrateg togs bort och ersattes med en näringslivsutvecklare med ansvaräven för landsbygdsfrågor.Ett av målen i Kommunstyrelsens styrkort var att 30 nya företag ska startas under 2012.Resultatet blev ca 60 nyregistrerade företag. Det har genomförts fyra träffar medNyföretagarcentrum under året med ca 15-20 deltagare vid varje tillfälle.48

295Svenskt Näringslivs enkätundersökning hösten 2012 om vilket sammanfattande omdömesom företagen vill ge företagsklimatet i kommunen visar på ett fortsatt bra resultat förMunkedals kommun. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän når Munkedalskommun bästa resultatet. Enkätundersökningen publicerades i januari 2013 och ska inteförväxlas med Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet som publiceras under april2013.Projektet ”Dingle Horse Arena” har tagits över av Naturbruksgymnasiet i Dingle. Nyprojektledare har tillsats och arbetet med att ta fram affärsplan är klart. Projektet hargenom organisationen ConnectVäst genomgått en så kallad ”Språngbräda”.Språngbrädan syftar till att låta några experter från näringslivet ta del av affärsidén,verksamhets- och affärsplanen för att ge en bedömning av relevans och möjligtgenomförande. Dessa gav ett positivt omdöme av projektet. Under hösten har arbetetfortsatt med placering av arenan och möjliga markköp.”En resa i tiden” genomfördes för andra året. Nationaldagsfirandet har blivit folkfest.Sveriges mest väldokumenterade hällristning(Lökeberg) gavs ut. Höstlovsaktiviteter inomKulturplaneterna (dans, bild, cirkusskola, träskola)genomfördes kostnadsfritt för barn.Följande fem detaljplaneområden har vunnit laga kraft under året: Vässje 2:4 vidIdrottsplatsen i Hällevadsholm, Vässje 3:1 m. fl. vid Stationsområdet i Hällevadsholm,Dingle 4:33- Dingle Förskola, Möe 1:14, 1:2 m. fl. vid Korpåsvägen i Munkedals samhälleoch Foss 2:68 -centrumparkeringen i Munkedals samhälle.Det ger möjlighet till att bygga ut ca 25 st nya villatomter, 35 st nya lägenheter och enutökad verksamhet för förskola/äldre boende.Den 1 januari 2012 tog tillväxtenheten över projektägarskapet av ungdomsprojektetStugan från Naturbruksgymnasiet i Dingle. Under hösten 2012 gjordes en ansökan omatt få förlänga projektet till 2013-08-31, vilket beviljades av Länsstyrelsen och LeaderRanrike.Tillväxtenheten och biblioteket har under hösten slagits samman till en ny, större enhetunder arbetsnamnet Tillväxt/kultur. I samband med att förra bibliotekschefen avgick medpension sommaren 2012 tillsattes ingen ny chef. Istället anställdes en chef för den nyasammanslagna enheten Tillväxt/kultur från 15 januari 2013.Sektorn för VerksamhetsstödUnder 2012 utreddes ett gemensamt lönekontor för kommunerna Sotenäs, Lysekil ochMunkedal.Fortsatt stor arbetsbelastning på hela organisationen och i synnerhet på löneenheten isamband med implementeringen av nytt lönesystem. Samarbete med de tre andrakommunerna beträffande systemansvaret.Munkedals kommun deltog med samtliga chefer i EU-projektet ”Förbättrad organisation”som innehöll metoder för coachande ledarskap, leda i förändring och grupperseffektivitet.Ekonomienheten tog fram struktur för kommunens internkontrollarbete.Utredningen kring heltidstjänstgöring togs fram och resulterade i ett beslut som innebärett införande från och med 2014 för område vård/omsorg och stöd.Resultatet av medarbetarenkätet sammanställdes och förvaltningen analyserade och togfram handlingsplaner på olika nivåer i organisationen.Aktiviteter kring beslutet om rökfri arbetstid genomfördes under året.49

296En upphandling av ny pensionsadministratör genomfördes tillsammans med Lysekil,Sotenäs, Tanum och Strömstad.Sektorn deltog i en arbetsgrupp kring uppdraget om en översyn av kommunens mål ochkvalitetsarbete.Ett förslag av introduktion av nyanställda togs fram.En gemensam introduktion av nya chefer genomfördes för första gången samlad i engrupp.Ett antal verksamhetsövergångar (miljö och va) till andra arbetsgivare har påverkatsamtliga enheter inom sektorn på olika sätt vad det gäller förberedelser.IT-samarbetet med Lysekil realiserades i en gemensam nämnd med Lysekil somvärdkommun. Från och med 2013 ingår även Sotenäs kommun i samarbetet.Sektorn för SamhällsbyggnadUtbyggnaden av va-ledningarna mot Gårvik har inletts, del 1 av 3 har färdigställts.Säleby industriområde, med 80000 m2 tomtmark har byggts ut och är nu tillgängligt förhugade spekulanter. Om- och tillbyggnad av Hällevadsholms skola har påbörjats.Utredningarna om samverkan inom VA- och miljöområdena har slutförts och beslut omsamverkan har fattats.Kostenheten har överförts till Samhällsbyggnadssektorn. Detta bör leda till ett bättresamarbete mellan fastighet och kost.Sektorn för Välfärd, område Barn & utbildningUnder året har verksamheterna organiserat och tagit emot asylsökande barn samtensamkommande flyktingbarn som fått uppehållstillstånd. Lärartätheten har sjunkitunder året. Skolinspektionen har gjort stor tillsyn i Munkedals kommun och lämnat sinbeslutsrapport till huvudmannen. En mängd områden kritiserades. Skolinspektionenkunde dock konstatera att barn/ elever kände sig trygga i verksamheterna. Enåtgärdsplan har formulerats i svaret till Skolinspektionen, som har att ta ställning till omföreslagna åtgärder räcker till. Eventuellt återbesök våren 2013. Nya chefer har påbörjatsin anställning under 2012 ; en förskolechef , en rektor samt skolchef.Beslut har tagits om förändrad skolorganisation vilket medför att årskurs sex stannarkvar på sina ”moderskolor”, att åk 7-9 från Hedekas skola flyttas till Kungsmarksskolan,att Fisketorps skola läggs ner , med verkställighet ht 2013 . Planering av förändradskolorganisation har skett under hela höstterminen 2012 och fortsätter vt 2013 . Besluttogs om en om och tillbyggnad av Hällevadsholms skola. En utredning har startats meduppdrag att sr över hur små förskolenheter i centrala Munkedal skulle kunnasammanföras till större. Inom förskolorna pågår en utbildning av medarbetare i ICDP,lärande samspel. Stort fokus har i skolornas verksamhet lagts på att utveckla lärarnasstora ansvar för dokumentation enligt nya styrdokumentens krav; individuellautvecklingsplaner med skriftliga omdömen i alla ämnen. Ett nytt betygssystem har införtsoch betyg har utdelats i åk 6 för första gången.50

297Sektorn för Välfärd, område Vård & omsorgDen beviljade tiden inom hemtjänsten har ökat med totalt ca 10 000 timmar frånföregående år. Det är viktigt att ha en organisation som kan anpassas till ständigtförändrade behov för att kunna ha en kostnadseffektiv verksamhet men också för attpersonalen ska kunna ha en rimlig och hanterbar arbetssituation. En bemanningsenhethar startat och är under utveckling och kommer fylla en viktig funktion när det gäller attkunna anpassa hemtjänstens föränderliga behov.Trygg hemgång som är en form av korttidsvård som sker i det egna hemmet istället förpå ett korttidsboende. Planeringen sker nu i hemmet istället för på sjukhuset. Trygghemgång startade i september och kommer följas upp och utvärderas efter halvåret2013.Avtalet med Matfabriken i Sala är uppsagt och sedan september erbjuder kommunen intelängre matdistribution. De som inte själva klarar att laga sin mat kan nu få hjälp med deti hemmet. Hemtjänstpersonalen har under året fått utbildning i nutrition och praktiskmatlagning. Genom omvårdnadslyftet har flera outbildad personal fått möjlighet att gåutbildning. En utbildning i psykisk ohälsa hos äldre pågår och en utbildning i demenskommer starta under våren.Planeringen av samverkande sjukvård har pågått under året och startar upp januari2013. Detta innebär ett samarbete mellan hemsjukvården, sjukvårdsrådgivningen ochambulansen.1 november blev parboendegarantin lagstadgad och det pågår ett arbete med att ta framett regelverk för hur garantin kan tillämpas i Munkedals kommun.Sektorn för Välfärd, område StödFörsörjningsstödet har minskat för första gången på flera år vilket får ses som väldigtpositivt då det i flera andra kommuner går åt andra hållet. Arbetslösheten har ocksåminskat i kommunen vilket är en positiv tendens. Barnavårdsanmälningar ökar ijämförelse med förra året och antalet är högt i jämförelse med andra kommuner i NB.Behov av boendestöd har ökat under året vilket har medfört en större belastning påenheten. Nya verksamhetssystem har införts under året vilket medfört en ökadbelastning under införande på organisationen men får ses som positivt på sikt då vårbedömning är att det skall underlätta/effektivisera fortsatt arbete inom området.Kommunens boende för ensamkommande barn/ungdomar startade upp under år -12. Deförsta ungdomarna anlände till boendet under sommaren. Arbetsmarknadsenheten tillhörfrån och med 2012 område stöd vilket får ses som väldigt positivt då den verksamhetenger en helhet till vårt uppdrag. Det samma gäller biståndsenheten som från och med år12 ingår i område stöds verksamet. Beslut om gemensam socialjour inom fyrbobodal ärett viktigt beslut för kommunen.51

2986. FramtidTillväxtenhetenDen gemensamma enheten Tillväxt/kultur förväntas ge ökade möjligheter till utvecklinginom ett antal av kommunens verksamhetsområden. Nya samarbetsytor och tillskott avnya idéer kommer att bidra till ett ökat utbud av aktiviteter och därmed ökad livskvalitetför kommunens invånare. Allaktivitetshusets fortsatta planering och under höstenemotsedda start kommer också att ha stor betydelse.Projektet ang. landsbygdsutveckling startade hösten 2012 och fortsätter underytterligare två år. Förväntas ge stora effekter för Munkedals alla kommundelar. Projektetsom Pilotkommun för utveckling av service på landsbygd startade 1 juni 2012 ochfortsätter under ytterligare två år. Flera serviceområden har pekats ut som viktiga förprojektet att arbeta med. Bland annat livsmedelsbutiken, pumpstation, kontanthantering,vägar, gång- och cykelvägar, varuleveranser och kollektivtrafik. Utveckla nya tjänstersom möjliggörs genom fiberutbyggnaden som t.ex. utveckla Hedekas skola till enhögteknologisk skola med högt IT-användande för att skapa möjlighet till undervisningpå distans inom ämnen som lokalt inte kan erbjudas. Framtidens skola som blir ettsjälvklart val även för de som inte bor i Sörbygden.Arbetet med fiberutbyggnaden fortsätter och kan ge landsbygden fantastiska möjligheteratt utvecklas att dra både nya invånare och företag till Munkedals kommun. Genomsamarbete mellan de tio fiberföreningarna kan en paraplyorganisation bildas som blir enstark part vid framtida förhandlingar med bredbandsoperatörer om nya tjänster ochpriser.Även fiberföreningarna kan bli en ny aktör på IT-marknaden, t.ex. genom atttillhandahålla serverhallar för andra företag.Sektorn för VerksamhetsstödUnder 2013 kommer sektorn att fortsätta att utreda och förbereda inför ett gemensamtlönekontor för Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Placeringen kommer att varai Munkedals kommun med start 2014-01-01.Ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att pågå kopplat till EU-projektet ”Förbättradorganisation”. Förslag kommer att tas fram i samverkan beträffande värdegrund,ledarskap, medarbetarskap och förbättrade processer.Sektorn kommer att genomföra en genomlysning av samtliga styrdokument med syfteatt minska antalet och att konkretisera nivåerna.Arbetsmiljö och förtydligande kring policy, regler och ansvar behöver konkretiseras underde kommande åren med focus på att förebygga och minska ohälsan.Administrativa enheten kommer att genomföra en genomgång och uppdatering avarkivreglemente och dokumenthanteringsplaner.Tillsamman med Fyrbodal starta upp projekt med e-arkiv, e-tjänster och e-förvaltning ilinje med SKL:s strategi för e-samhället, som är antagen av Munkedals kommun.Ett fördjupat växelsamarbetet med Sotenäs och Lysekil kommuner utreds. Vi harsamarbete i 5 år, det samarbetet har fungerat bra. Från och med 2014 är tanken attpersonalen ska tillhöra samma organisation på samma sätt som IT eller tillsammans medIT. På så sätt kan personalstyrkan optimeras och servicen förbättras.52

299Sektorn för SamhällsbyggnadDiskussioner och utredningar om samverkan såväl internt som extern kommer attfortsätta. Insatser för företagsetableringar, bostadsbyggande är även fortsättningsvis enviktig del i sektorns arbete.Större vikt bör läggas på underhållsfrågor avseende såväl gator som fastigheter.Bristande underhåll leder på sikt till högre kostnader och lägre trivsel.Sektorn för Välfärd, område Barn & utbildningMedel har tilldelats för att en satsning på personaldatorer och en påbörjad satsning pådatorer till barn i behov av särskilt stöd ska komma till stånd. En påbörjad verkställighetunder våren 2013. Planering framåt enligt kommunens genomförandeplan för IKT iområde barn och utbildning. En upphandling ska starta gällande en skolportal till stöd förlärarnas dokumentation med utbildningsinsatser kopplade till den. En struktur försystematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen kommer att tas i bruk med början ht 2013 .Fortsatta utredningar enligt politiskt beslut gällande förskolor i Dingle och i Hedekas.Chefssituationen inom förskolan ses över. En ny ledningsorganisation ska verkställas.Lärartätheten på 7-9-skolan behöver ökas.Vår påbörjade satsning på att utveckla matematikundervisningen fortsätter. Samarbetemellan skola och socialtjänst för att få till stånd goda hemmaplanslösningar för barn iriskzon behöver utvecklas. Planering för hemmaplanslösning gällande elever isärskolegymnasium inriktning träningsskola fortsätter. En utveckling/ omstrukturering avdet riktade personella stödet till barn/ elever pågår. En om och tillbygd förskola/skola iHällevadsholm ska tas i bruk. Verksamheterna ska utvecklas enligt huvudmannens svartill Skolinspektionen,Sektorn för Välfärd, område Vård & omsorgNya föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning påsärskilda boende träder i kraft 1 januari 2014. Om kommunen ska kunna leva upp tilllagkraven utifrån föreskrifterna krävs en utökning av personal på äldreboenden, bådeundersköterskor och sjuksköterskor. Föreskrifterna innebär att alla som bor påäldreboende ska ha ett beslut om hemtjänstinsatser som ska följas upp kontinuerligt. Detkommer innebära mer jobb för biståndshandläggare. Ett viktigt arbete 2013 är attförbereda inför de nya föreskrifterna.Ett omfattande arbete med att implementera äldreomsorgens nationella värdegrund harstartat och kommer pågå under hela 2013. Förslag till lokala värdighetsgarantierberäknas vara klara under våren.Ett arbete med att revidera äldreomsorgsplanen pågår och ett förslag till nyäldreomsorgsplan ska vara klar under våren.Nytt larmsystem har upphandlats och kommer installeras på samtliga äldreboendenunder 2013.Genomlysningsarbetet pågår och kommer fortsätta under 2013. Ett förslag till utvecklingav demenscenter/äldrecenter utreds i samband med boendeutredningen. En omfattandegenomlysning av hemtjänsten har startat och kommer pågå under 2013 där en analyskommer göras av kostnader, resursfördelning, organisation, metoder och bistånd.53

300Sektorn för Välfärd, område StödLagförändringar i socialtjänstlagen som kommer påverka vissa verksamheter inomområde stöd. Lagförändringar syftar till att ställa ännu högre krav på myndigheten samtatt säkerställa att brukarens behov tillgodoses på ett ännu bättre sätt än tidigare. Vårbedömning är att detta kan medföra ökade kostnader inom område stöd. Behovet avkontorslokaler är stort. Och aktualiseras under 2013-2014. Boendet förensamkommande ungdomar kommer att behöva fler rum/lägenheter under 2013-2014.Här krävs det att allmännyttan i första hand är behjälplig med detta uppdrag. Införandeav nya verksamhetssystem under 2013-2014. Behovet av samverkan/samarbete mellankommunerna är fråga som kommer aktualiseras än mer under kommande år.54

3017. Intern kontroll inom KommunstyrelsensverksamheterKommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Enligt reglemente förintern kontroll, har varje nämnd skyldighet att upprätta en internkontrollplan för sinverksamhet. I planen ska anges vad som ska kontrolleras, hur kontrollen utförs ochföljas upp. Planen ska revideras årligen.Planen föregås av en risk- och väsentlighetsanalys som ligger till grund för urval av vilkakontroller som skall göras. Rapportering av genomförd internkontroll skall göras i slutetav året till kommunstyrelsen.Återrapportering har skett av 2012 års internkontrollplaner för samtligaverksamhetsområden inom kommunstyrelsen. För varje punkt i planerna har enbedömning gjorts utifrån att;Kontrollområdet fungerarKontrollområdet fungerar men behöver utvecklasKontrollområdet fungerar inteFlera av årets kontroller visar att fortsatt granskning bör göras, därför föreslås i dessafall att granskningspunkterna överförs till 2013 års internkontrollplaner.Nya planer har upprättats inom respektive sektor/område/enhet samt enkommungemensam granskning för 2013 och antagits av kommunstyrelsen.Årlig dokumenterad kontroll av avtalstrohetKommungemensam granskning under 2012 var ramavtalstrohet inom kontorsmaterialsamt möbler. Analysen av utfallet sammanfattas att avtalstroheten är bra. 97 % rätt påkontorsmöbler och 86 % på möbler/textiler, dvs handlat på ramavtal/ eller inköp som detinte finns ramavtal på.Utifrån revisorernas granskningsrapport där man vill har årlig dokumenterad granskningav livsmedel har man granskat dels kommunövergripande på livsmedel och dels inomköken.Granskning av ramavtalstroheten för hela kommunen inom livsmedel som visar attavtalstroheten är bra. 89,5 % har man handlat på ramavtal eller gjort inköp av livsmedelsom inte det finns ramavtal på.Resterande 10,5 % är inköp av livsmedel som inte det finns ramavtal på och kan varalivsmedel som finns hos våra ramavtalsleverantörer. Främst är det inköp ilivsmedelsaffärer i området. Främst är det små boenden inom LSS, AME och fritids/öppnaförskolan som handlar i butikerna.Orsaken av att man handlar livsmedel från butik och inte från ramavtalade leverantörerkan vara att vissa verksamheter ingår det som en social träning för deltagarna. Därdeltagarna ha i sitt vardagliga arbete att gå och handla. Andra orsaker är att volymen ärför liten på de små boenden som finns i kommunen.88,1 % är köpt på ramavtalade leverantörer som Svensk Cater och Arla. 1,5 % är köptutan ramavtal eftersom ramavtalsleverantörena inte har det upphandlat (färsk fisk,färskt bröd och jordgubbar).55

302Bilaga 1: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013Sammanställning per sektorRedovisning2012Budget2012Årsbudget2012Avvikelse motårsbudgetÄskande omöverföring tillår 2013Tillväxtenheten/kommunchef 1 403 4 950 2 980 7 930 6 527 3 925Sektorn för Verksamhetsstöd 1 096 4 050 370 4 420 3 324 1 120Sektorn för Samhällsbyggnad 28 280 20 550 22 685 43 235 14 954 9 335Sektorn för Välfärd 1 777 3 450 1 396 4 846 3 069 2 996Summa 32 557 33 000 27 431 60 431 27 874 17 376Resultatöverföringtill 2012ResultatöverföringÄskande om Del/Slut-Redovisning BudgetÅrsbudget Avvikelse mot överföring till redovisas2012 till 2012 2012 årsbudgetår 2013AnsvarsområdeProjekt20122012 Kommentar till äskande om överföring till 2013jaTillväxtenheten/Kommunchef 1178 DETALJPLANER 1 228 168 500 000 480 139 980 139 -248 0291299 Fibernät 127 900 500 000 500 000 000 000 3 872 100 1 2 4 3 872 0001303 Till KS förfogande 0 2 850 000 0 2 850 000 2 850 0001304 Konst i offentlig miljö 46 700 100 000 0 100 000 53 300 53 000 Till utsmyckning i kommunenSektorn för Verksamhetsstöd 1054 BYTE PA-SYSTEM 1 096 377 1 800 000 0 1 800 000 703 623 400 000 ja1003 UTBYTE PC / SKRIVARE 0 750 000 0 750 000 750 0001082 NÄTVERKSKOMP O DATASERV 0 300 000 0 300 000 300 0001243 OMBYGGNAD DATANÄT 0 50 000 0 50 000 50 000 50 0001284 METAKATALOG 0 0 370 000 370 000 370 000 370 0001285 INTEGRATIONSPROGRAM 0 150 000 0 150 000 150 0001305 Dubbla datalinj redundans 0 100 000 0 100 000 100 0001306 Förändrad dokumenthanteri 0 300 000 0 300 000 300 000 300 0001307 Datalagringssystem SAN 0 600 000 0 600 000 600 000Sektorn för Samhällsbyggnad 1048 BYTE FORDON / REDSKAP P&M 148 780 450 000 101 572 551 572 402 7921071 VA-SANERING 289 615 1 200 000 1 599 737 2 799 737 2 510 1231072 SÄKERST. AV SKYDDSOMR 0 0 0 0 01074 BELÄGGN O BROARB 610 190 400 000 0 400 000 -210 190 ja1140 BYTE AV ARMAT.GATUBELYSN 359 650 300 000 0 300 000 -59 6501169 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 306 501 300 000 0 300 000 -6 501 ja1171 MASKINUTBYTE VA 969 619 2 600 000 0 2 600 000 1 630 382 ja1196 VA-ledning SALTKÄLLAN 32 800 0 0 0 -32 8001200 STRAT FASTIGHETSFÖRv 25 375 300 000 0 300 000 274 6251204 OMB KOMMUNALA FASTIGHETER 526 439 400 000 369 143 769 143 242 704 240 000 ja1212 UTB BOSTADSOMR 97 970 300 000 0 300 000 202 0301222 AKUTA U-HÅLLSÅTG 1 499 899 1 500 000 0 1 500 000 101 ja1223 Håby-Lycke 1:39,1:2,2:2 2 800 000 0 0 0 -2 800 0001227 ÅTGÄRDER VATTENTÄKTER 74 414 0 139 031 139 031 64 6181228 OMB M-DALS ARV 329 937 0 0 0 -329 9371229 VA INOM SALTKÄLLAN 83 540 0 0 0 -83 5401233 HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT 228 011 300 000 321 782 621 782 393 7721238 VA-LEDNING M-DALS HAMN 0 0 102 000 102 000 102 0001241 PROJEKT HÅBY 0 100 000 0 100 000 100 000 100 0001247 KÖKSUTREDNING 3 628 379 2 500 000 1 219 939 3 719 939 91 560 90 000 ja1248 ENERGISPARÅTGÄRDER ISHALL 659 969 200 000 504 092 704 092 44 124 40 000 ja1253 HANDIKAPPÅTGÄRDER 0 100 000 0 100 000 100 000 100 0001254 UTBYGGN BOSTADSOMR MÖE 444 720 0 471 512 471 512 26 792 ja1256 ENGERGIÅTGÄRDER 1 414 858 2 500 000 0 2 500 000 1 085 142 1 000 000 ja1259 KOMMUNAL FLYGKARTA 334 856 500 000 669 071 1 169 071 834 2151263 PROJ VA-GÅRVIK 59 289 200 000 299 408 499 408 440 1191265 VA - TUNGENÄSET 4 948 779 -3 100 000 8 810 471 5 710 471 761 6921266 VA BERGSVIK 35 480 0 785 699 785 699 750 2191272 INDUSTRIOMRÅDE SÄLEBY 5 280 915 1 000 000 6 020 250 7 020 250 1 739 335 1 700 000 ja1277 FÖRSKOLAN ÖNNEBACKA 0 0 0 0 01280 Jordtipp smedberg 0 0 0 0 01286 GEOTEKNIK FOLKETS PARK 0 0 268 544 268 544 268 544 260 0001288 ÅTGÄRDER HISSAR 533 058 1 000 000 0 1 000 000 466 942 450 000 ja1291 BRANDSÄKERHET 105 809 100 000 0 100 000 -5 8091293 VATTENRESERVOAR 370 960 1 000 000 0 1 000 000 629 0401296 KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB. 0 0 550 000 550 000 550 000 550 0001300 P-PLATSER M. CENTRUM 362 550 0 452 360 452 360 89 810 80 0001308 Möevägen GC o Vägförb. 32 300 1 000 000 0 1 000 000 967 700 960 0001309 Ombyggn. toa kommunhus 81 061 100 000 0 100 000 18 9391310 Tak sporthallen 999 980 1 000 000 0 1 000 000 20 ja1311 Tillbyggn. H-holms skola 604 778 4 300 000 0 4 300 000 3 695 222 3 695 000Sektorn för Välfärd (Barn & utb) 2204 SÖRBYGDEN 3 ÅR 72 000 0 0 0 -72 0002208 FSK NORR 3 ÅR 15 588 0 0 0 -15 5882211 MUNKEDAL 5 ÅR 19 560 50 000 0 50 000 30 4402212 STALE 5 ÅR 55 249 50 000 0 50 000 -5 2492213 SVARTEBORG 5 ÅR 75 974 60 000 0 60 000 -15 9742214 SÖRBYGDEN 5 ÅR 201 508 50 000 0 50 000 -151 5082215 KULTURENHETEN 5 ÅR 30 939 45 000 0 45 000 14 0612216 KUNGSMARKSSKOLAN 5 ÅR 0 70 000 0 70 000 70 0002217 KOMVUX 5 ÅR 0 25 000 0 25 000 25 0002218 FSK NORR 5 ÅR 32 172 50 000 0 50 000 17 8282219 FÖRVALTNINGSLEDNING 5 ÅR 0 33 000 195 579 228 579 228 579 154 000 Till möbler och inventarier för årskurs 6 som flyttar ut till modersskolor2220 KOSTENHET BUN 5 ÅR 36 705 72 000 0 72 000 35 295 35 000 Inventarier till kostenheten inom Sektorn för Samhällsbyggnad2251 FSK SÖDER 3 ÅR 20 784 0 0 0 -20 7842252 FSK SÖDER 5 År 5 218 50 000 0 50 000 44 7822258 Musikskolan 5 år 0 45 000 0 45 000 45 0002259 Musikskolan 3 år 39 891 0 0 0 -39 891Sektorn för Välfärd (Vård & omsorg, Stöd) 2308 ÄO ARBETSTEKN HJÄLPMEDEL 98 941 150 000 78 441 228 441 129 500 129 000 utbyte av sängar på boende enligt plan2322,2336 ÄO-GEM DATA, Magna Cura 751 093 300 000 429 750 729 750 -21 343 -21 000 Införandet av verksamhetssystem Magna Cura och Phoniro, projektet startar tidigare än planerat, budget finns 2013.2333 GEM INVENTARIER ÄO 45 367 200 000 248 248 448 248 402 882 367 000 Inköp av värdeskåp, nyckelskåp och läkemedelsskåp till samtliga boenden pågår.Inventarier kök Vård o omsorg 35 000 Inventarier till kostenheten inom Sektorn för Samhällsbyggnad2335 ÄO LARM 276 415 2 200 000 444 413 2 644 413 2 367 998 2 367 000 Upphandling klar. Installation av nya larm på samtliga boenden startar i februari 2013.SUMMA 32 557 028 33 000 000 27 431 181 60 431 181 27 874 153 17 376 000

303

304

305

306Bilaga 3: Ordlista till bokslut 2012Vård och omsorg, samt StödLOV= Lagen om valfrihetLSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindradeIFO= Individ och familjeomsorgSoL= SocialtjänstlagenLVU= Lagen med särskilda bestämmelser om vård av ungaLVM= Lagen om vård av missbrukare i vissa fallLass= Lagen om assistansersättningHSL= det kommunala ansvaret inom sjukvård och rehabilitering enligt Hälso- ochsjukvårdslagenBBIC= Barnens behov i centrum, utredningsmetod inom barn och familjHVB-hem= hem för vård och boende av vuxna missbrukareLPT= lagen om psykiatrisk tvångsvårdÄO= ÄldreomsorgeBilder(Maraknda)= Datasystem för hantering av fakturor och ordrar.Usk= UndersköterskaVb= VårdbiträdeHab= HabiliteringspersonalBarn- och UtbildningRO= RektorsområdeIUP= Individuell utvecklingsplanV8= Verksamhetsutveckling (för de 8 kommunerna: Munkedal, Lysekil, Strömstad,Tanum, Sotenäs, Orust, Färgelanda, Dals-Ed)KU8= Kollegial utvärdering (för de 8 kommunerna: Munkedal, Lysekil, Strömstad,Tanum, Sotenäs, Orust, Färgelanda, Dals-Ed)GY= GymnasietDBV= DagbarnvårdareLgr= Läroplan för grundskolan

307Lpo 94= Läroplan för obligatorisk skolverksamhetPECS= Picture exchange communication system (bildkommunikationssystem för barnmed autsim)SPSM= Specialpedagogiska skolmyndighetenICDP= International child development programmeBUP= Barn och ungdomspsykiatriAU= ArbetsutskottPIM= Praktiskt IT- och mediekompetensHT= HöstterminVT= VårterminF-5= Förskoleklass till årskurs 5DAISY= Digitalt anpassat informationssystemSFI= Svenska för invandrareBVC= BarnavårdscentralIV= Individuellt programÖvriga verksamheterKS= KommunstyrelsenKF= KommunfullmäktigeIT= InformationsteknikVA= Vatten och avloppARV= AvloppsreningsverkAME= ArbetsmarknadsenhetenPA= PersonaladministrationGemensamma förkortningar för alla verksamheterAPT= ArbetsplatsträffarTkr= Tusentals kronorMnkr=Miljoner kronorKKIK= Kommunens kvalitet i korthet

308Munkedals kommunVA-verksamhetsberättelse20121

309Innehållsförteckning1. Inledning ...................................................................................................................... 32. Organisation för VA-verksamheten .................................................................... 33. Redovisningsmodell ................................................................................................. 54. Ekonomi ........................................................................................................................ 65. Måluppfyllelse .......................................................................................................... 136. Viktiga händelser och förändringar under året ............................................ 157. Framtiden ................................................................................................................... 152

310VA-verksamhet i Munkedals kommun1. Inledning2007 trädde ”Lagen om allmänna vattentjänster” i kraft. I och med den nya lagen komkrav på särredovisning VA-verksamheten.2. Organisation för VA-verksamhetenVA-verksamheten är organiserad i förvaltningsform under kommunstyrelsenssamhällsbyggnadssektor.Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 35ledamöter och 24 ersättare. Fullmäktige leds av ett presidium som består av enordförande, en vice ordförande samt en andre vice ordförande.Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska nämnd. Den har till uppgift att ledaoch samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsenbestår av 15 ledamöter.Sektorn för SamhällsbyggnadSektorn för Samhällsbyggnad ansvarar för och samordnar kommunens tekniskaverksamhet, i enheterna fastighet, vatten- och avlopp (VA) samt övrig tekniskverksamhet och ansvarar dessutom för verksamheterna inom områdena bygg och miljö.Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av det egna beståndet, offentligbelysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor samt bostadsanpassningar handläggsinom sektorn. Skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunensverksamhetsfastigheter samt skötsel av kommunens badplatser, mark och skogar äräven de sektorns ansvarsområde.Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler medgod service och kvalité. Rambo AB ansvarar för avfallshantering och offentlig renhållning.VA-enhetens ansvarsområden är drift och underhåll av VA-nät med tillhörandevattenverk, reningsverk, pumpstationer och vattenreservoarer.Exploateringsfrågor, dvs projektering och om-, till- och nybyggnad av fastigheter samtbostads- och industriområden administreras inom sektorn i nära samarbete medTillväxtenheten.3

311KommunfullmäktigeOrdförande: Christer Nilsson (c)KommunstyrelsenOrdförande: Åsa Karlsson (S)Kommunchef: Lars-Göran BergSamhällsbyggnadsförvaltningenSektorschef: Mats TillanderGata/markOrdförande: AlfSifversson (m)Kommunchef: Lars-Erik KnutssonOmslutning: 144mkrAntal anställda: 79*FastighetOrdförande: AlfSifversson (m)Kommunchef: Lars-Erik KnutssonOmslutning: 144mkrAntal anställda: 79*Park och skogOrdförande: AlfSifversson (m)Kommunchef: Lars-Omfattning av tjänster inom sektornErik KnutssonVA-enheten utför endast tjänster inom den allmänna anläggningen, dvs. Omslutning: utför 144 inte mkruppgifter på konkurrensutsatt marknad. VA-enheten har inga egna Antal resurser anställda: för 79*entreprenadverksamhet (såsom ledningsläggning) utan köper dessa tjänster avupphandlade entreprenörer. Sektorn för Samhällsbyggnad har ingen egen stab utanbestår endast av samhällsbyggnadschef. Administration såsom ekonomi, personal mmligger centralt på kommunstyrelsenivå.VAOrdförande: AlfSifversson (m)Kommunchef: Renhållning Lars-Erik Rambo Knutsson ABOmslutning: 144 mkrAntal anställda: 79*MILJÖ & BYGGOrdförande: AlfSifversson (m)Kommunchef: Lars-Erik KnutssonOmslutning: 144 mkrAntal anställda: 79*VAEnhetschef VA:Kenneth Öhman4

3123. RedovisningsmodellRedovisningsmodellDen kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen.Kommunen ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa enligt godredovisningssed. För externredovisningen används Kommunbas 05. Kontoplanen harutformats för att medverka till enhetliga definitioner för den externa redovisningen ochhanterar kontoklass 1-8. För att hantera intern redovisningen så används sex andrakoddelar. För att utläsa de interna posterna inom koncernen används koddelen motpart.VA-kollektivet har under 2012 haft ett kommunbidrag omfattande 416 tkr, dettakommunbidrag avser kapitalkostnader för ej såld kommunal industrimark ochkommunala villatomter, samt överföringsledningar som VA-kollektivet ej kan belastasför. För år 2012 visar VA-verksamheten ett överskott på 35 tkr, utfallet för intäkterna harvarit högre än budgeterat.Anläggningsavgifterna redovisas fr o m 2009 som en förutbetald intäkt, förutom den delsom är en direkt kostnad för anslutningen. I Munkedal är denna direkta kostnad satt till15 tkr per anslutning. Det innebär att det finns förutbetalda anläggningsavgifter underlångfristiga skulder. Någon investeringsfond finns ej, därför ingen upplösning av fonden.Beräkning av leverantörsskuld är gjord utifrån en schablon: totala leverantörskostnaderför VA i förhållande till totala leverantörskostnader för hela kommunen. Denna andel iförhållande till den totala leverantörsskulden vid årsskiftet ger en leverantörsskuld förVA.Fördelning av gemensamma kostnader med annan verksamhetVA-verksamheten använder sig av olika tjänster inom kommunen. Nedan visas vilkatjänster samt hur de är fördelade.KostnadAdministrationInköpsfunktionBilarInbrottslarmLivsmedelsavgiftTelefoniDatorkostnadLokalhyror inkl el och vaPortoInterna räntekostnaderSkötselavtalMotivEn schablon fördelas för tjänster som Va-verksamhetenutnyttjar för ekonomi, personal, diarie, kommunstyrelse,samhällsbyggnadschef, kommunchef.En schablon fördelas för inköpsfunktionen i kommunen.Här ingår lönekostnader för kommunens inköpare samtkostnaden för ett gemensamt inköpssamarbete i NorraBohuslän.Kommunen leasar sina bilar över en 4-årsperiod. Underdessa fyra åren betalar varje enhet en leasingavgift samten restvärdesavgift baserad på leasingavtalet. Utöverdenna avgift betalas en intern bilvårdsavgift. Dennaavgift täcker kostnader för service, reparationer mm.I denna avgift ingår SOS-avgift, avgift till vaktbolag,årsabonnemang samt diverse administration.Avser tillsynsavgift för vattenverkEnligt schablonVerklig kostnadHyra fördelas per m2Enligt schablonIntern räntesats enligt rekommendationer från Sverigeskommuner och landstingAvtal med Park och skog avseende skötsel av grönytorkring VA-anläggningar.5

3134. EkonomiVerksamhetens intäkterIntäkterna uppgår till ca 18,3 mnkr. Brukningsavgifterna uppgår till ca 17,6 mnkr ochmotsvarar 96 % av de totala intäkterna. Den skattefinansierade verksamheten skjuter till416 tkr för kapitalkostnader för ej såld kommunal industrimark och kommunalavillatomter, samt överföringsledningar som VA-kollektivet ej kan belastas för.Verksamhetens kostnaderVerksamhetens kostnader uppgår till ca 15,8 mnkr och har ökat jämfört med föregåendeår. Ökningen beror bland annat på högre kostnader för konsulter, lokalhyror, kemikalieroch förbrukningsmaterial.SemesterlöneskuldSemesterlöneskulden för VA-verksamheten uppgår till 0,36 mnkr.FinansnettoVA-verksamhetens investeringar är till största del finansierad via kommunlån.Verksamheten belastas av finansiell kostnad i form av internränta motsvarande 4,2 % förår 2012.Periodens resultatVA-kollektivet visar ett överskott på 35 tkr.AnläggningstillgångarAnläggningstillgångarna uppgår till ca 80,6 mnkr vid årets slut. Dock är ej Nedre Lyckemedräknat här (obj 111,13810,7). Denna tillkommer år 2013 och ska delas mellanTekniska enheten och VA.Avsättningar till pensionerDen upparbetade pensionsskulden uppgår till 1,1 % av kommunens totala skuld.Beräkningen är gjord utifrån verksamhetens andel av kommunens totala lönesumma.Ansvarsförbindelsen ingår i kommunens totala, varför uppgift ej anges.6

314Eget kapital (EK) krIngåendeEKResultat2012KommunbidragResultat efterkommunbidragUtgåendeEKVA 775 548 -381 221,78 416 000 34 778,22 810 326,22Det utgående egna kapitalet för VA-kollektivet uppgår till 810 tkr.InvesteringsredovisningVA-kollektivet hade 2012 en investeringsbudget inklusive resultatöverföringar från 2011på 13 636 tkr. Utfallet landade på 7 194 tkr, och visar därmed ett överskott på 6 442 tkr.Belopp i krAnsvarREDOVISNING2012BUDGET2012RESULTATÖVERFTILL 2012ÅRSBUDGET2012AVVIKELSE MOTÅRSBUDGETANSVAR1831 VA-KOLLEKTIVET 7 194 431 1 900 000 11 736 346 13 636 346 6 441 915PROJ1071 VA-SANERING 289 615 1 200 000 1 599 737 2 799 737 2 510 1231171 MASKINUTBYTE VA 969 619 2 600 000 0 2 600 000 1 630 3821196 VA-ledning SALTKÄLLAN 32 800 0 0 0 -32 8001227 ÅTGÄRDER VATTENTÄKTER 74 414 0 139 031 139 031 64 6181228 OMB M-DALS ARV 329 937 0 0 0 -329 9371229 VA INOM SALTKÄLLAN 83 540 0 0 0 -83 5401238 VA-LEDNING M-DALS HAMN 0 0 102 000 102 000 102 0001263 PROJ VA-GÅRVIK 59 289 200 000 299 408 499 408 440 1191265 VA - TUNGENÄSET 4 948 779 -3 100 000 8 810 471 5 710 471 761 6921266 VA BERGSVIK 35 480 0 785 699 785 699 750 2191293 VATTENRESERVOAR 370 960 1 000 000 0 1 000 000 629 040Totaler 7 194 431 1 900 000 11 736 346 13 636 346 6 441 9157

315ResultaträkningRESULTATRÄKNING(Belopp i Tkr) 20122011Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget AvvikelseVerksamhetens intäkter -18269 -17531 738 -17 979 -16 990 989Externa intäkter (not 1) -17776 -17115 661 -17 366 -16 488 878Interna intäkter (not 2) -77 0 77 -111 0 111Kommunbidrag (not 2) -416 -416 0 -502 -502 0Verksamhetens kostnader 15777 14482 -1294 14 459 14 560 101Verksamhetens kostnader (not 3) 10720 10014 -707 9 747 10 337 590Interna kostnader (inom koncernen) (not 4) 1410 957 -453 1 216 927 -289Avskrivningar (not 5) 3647 3512 -135 3 495 3 296 -2000Verksamhetens nettokostnader -2492 -3049 -556 -3 521 -2 430 1 091Finansiella intäkter (not 6) 0 0 0 0 0 0Finansiella kostnader (not 7) 2457 3049 591 2 450 2 430 -21Resultat före extraordinära poster -35 0 35 -1 070 0 1 0700Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 00Periodens resultat -35 0 35 -1 070 0 1 070NOTFÖRTECKNING(Belopp i tkr)RESULTATRÄKNINGNot 1 Externa intäkter 2012 2011Brukningsavgifter -17 626 -16 543Årets periodiserade anslutningsvgifter -145 -504Förändring av investeringsfond 0 0Övriga intäkter -5 -319Summa verksamhetens intäkter -17 776 -17 366Not 2 Interna intäkter inkl. kommunbidrag 2012 2011Brukningsavgifter -63 -68Övriga interna intäkter inkl. kommunbidrag -431 -545Summa interna intäkter inkl. kommunbidrag -493 -613Not 3 Externa Drift och underhållskostnader 2012 2011Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 653 183Entreprenader och köp av verksamhet 2 168 2 312Konsulttjänster 343 161Lön arbetad tid 2 794 2 760Lön ej arbetad tid 57 55Traktamenten och övrig löneersättning 1 0Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 187 1 173Personalsociala kostnader 26 16Lokal- och markhyror 139 27Hyra/leasing anläggning 16 17Bränsle, energi och vatten 1 828 1 931Förbrukningsmaterial och inventarier 970 545Kontorsmaterial, trycksaker 8 4Reparation underhåll maskiner/inventarier 69 47Diverse främmande tjänster 228 196Tele- och datakommunikation 91 88Transporter och resor 7 0Annonser 0 0Försäkringavgifter/riskkostnader 22 82Övriga kostnader 115 149Summa verksamhetens kostnader 10 720 9 7478

316Not 4 Interna kostnader 2012 2011Administrativ avgift innehållande: 357 357Kommunfullmäktige och kommunstyrelsenEkonomiEkonomiassistentLöneassistentPersonalSystem ekonomi,e-handel, personalFöretagshälsovårdFacklig TidPensionsadministrationFörsäkringsvärdetFörvaltningschefWeb - infoÖvriga interna kostnader: 2012 2011Dator 59 64Fordsonskostnad 216 132Grönyteskötsel 55 55Hyra 469 463Inköpsfunktion 10 10Larm 0 0Livsmedelsavgift 0 16Porto 15 20Städ 0 19Telefoni 70 78Övrigt 159 2Summa 1 410 1 216Kostnaderna fördelar sig enligt följande 2012 2011Entreprenör och köp av verksamhet 2 19Hyror 524 411Leasing 0 0Bränsle energi vatten 0 108Div främmande tjänster 226 142Tele datakommunikation 143 162Försäkringsvg/riskkostnader 0 0Diverse kostnader 158 18Administrativa tjänster 357 357Summa interna kostnader 1 410 1 216Not 5 AVSKRIVNINGARAnläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. ÅR ÅRFöljande avskrivningsprocent tillämpas.Materiella anläggningstillgångarVA-ledningar 50 50Byggnader, verk 25 25Vattenmätare, maskiner 10 10Inventarier, fordon 3-5 3-5Årets avskrivningar fördelas på 2012 2011Ledningar 1 508 1 504Byggnader, verk 1 166 1 145Vattenmätare, maskiner 754 605Inventarier, fordon 174 208Pågående arbeten 44 33Summa avskrivningar 3 647 3 495Not 6 Finansiella intäkter 2012 2011Dröjsmålsränta brukningsavgifter 0 0Summa finansiella intäkter 0 0Not 7 Finansiella kostnader 2012 2011Internräntekostnad på anläggningstillgångar 2457 2450Bankgiroavgifter 0 0Summa finansiella kostnader 2457 24509

317BalansräkningBALANSRÄKNING(Belopp i mnkr)TILLGÅNGAR 2012 2011AnläggningstillgångarByggnader, verk (not 8) 20551 16 113VA-ledningar (not 9) 36701 37 919Vattenmätare, maskiner (not 10) 4920 4 607Inventarier, fordon (not 11) 804 955Pågående arbete (not 12) 17599 17 432Summa anläggningstillgångar 80 574 77 027Nedre Lycke (obj 111,13810,7 ) ej med tillkommer år 2013. Denna ska delas med Tekniska och VA.OmsättningstillgångarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter 136 -94Kundfordringar 0 235Summa omsättningstillgångar 136 142SUMMA TILLGÅNGAR 80 711 77 169EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAROCH SKULDEREget kapitalEget kapital 810 776varav: Årets resultat 35 1 070Summa eget kapital (not 13) 810 776AvsättningarAvsättningar för pensioner (not 14) 59 84Summa avsättningar 59 84SkulderLångfristiga skulderLån till kommunen (not 15) 74897 72 058Investeringsfond 0 0Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 16) 3131 2 752Summa långfristiga skulder 78 028 74 810Kortfristiga skulderElkostnad december 105 349Entreprenörskostnad december mm 469 186Övriga kortfristiga skulder (not 17) 1 239 964Summa kortfristiga skulder 1 813 1 499Summa skulder 79 841 76 309SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 80 711 77 169OCH SKULDER10

318NOTER BALANSRÄKNING 2012 2011(Belopp i tkr)Not 8 Materiella anläggningstillgångarByggnader, verkIngående anskaffningsvärde 44 772 43 951Investeringar 5 604 821Försäljning/utrangering 0 0Omklassificeringar 0 0Utgående anskaffningsvärde 50 376 44 772Ingående av- och nedskrivningar 28 659 27 514Återförda av- och nedskrivningar 0 0Årets av- och nedskrivningar 1 166 1 145Utgående av- och nedskrivningar 29 825 28 659Utgående bokfört värde 20 551 16 113Not 9 LedningarIngående anskaffningsvärde 61511 61 423Investeringar 290 88Försäljning/utrangering 0 0Omklassificeringar 0 0Utgående anskaffningsvärde 61801 61511Ingående av- och nedskrivningar 23592 22 088Återförda av- och nedskrivningar 0 0Årets av- och nedskrivningar 1508 1 504Utgående av- och nedskrivningar 25 100 23 592Utgående bokfört värde 36701 37919Not 10 Vattenmätare, maskinerIngående anskaffningsvärde 8075 6 703Investeringar 1079 1 372Försäljning/utrangering 11 0Omklassificeringar 0 0Utgående anskaffningsvärde 9144 8075Ingående av- och nedskrivningar 3469 2 863Återförda av- och nedskrivningar 0 0Årets av- och nedskrivningar 754 605Utgående av- och nedskrivningar 4223 3469Utgående bokfört värde 4 920 4 607Not 11 Inventarier, fordonIngående anskaffningsvärde 2970 3 055Investeringar 21,98 0Försäljning/utrangering 0 0Omklassificeringar 0 -85Utgående anskaffningsvärde 2 992 2 970Ingående av- och nedskrivningar 2014 1 807Återförda av- och nedskrivningar 0 0Årets av- och nedskrivningar 174 208Utgående av- och nedskrivningar 2 188 2 014Utgående bokfört värde 804 955Not 12 Pågående arbeteIngående anskaffningsvärde 17490 16 904Investeringar 211 586Försäljning/utrangering 0 0Omklassificeringar 0 0Utgående anskaffningsvärde 17 701 17 490Ingående av- och nedskrivningar 58 25Återförda av- och nedskrivningar 0 0Årets av- och nedskrivningar 44 33Utgående av- och nedskrivningar 103 58Utgående bokfört värde 17 599 17 43211

319Not 13 Eget kapital 2012 2011Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 776 -295Tillskott, kommunbidrag 416 502Årets resultat 35 568Utgående balans eget kapital 810 776Not 14 PensionsavsättningarPensioner inkl löneskatt (andel av kommunens) 59 84Summa avsättningar 59 84Not 15 Långfristiga skulderLån från kommunen 74 897 72 058Summa långfristiga skulder 74897 72058VA-avdelningen har ingen egen kassa utan nyttjar kommunensfinansavdelning för att hantera det behov av externfinansiering som uppstårvid stora utbetalningar såsom anskaffning av anläggningstillgångar.Not 16 Förutbetalda anläggningsavgifter 2012 2011Ingående värde 2752 1385Avgår årets periodisering -56 -30Årets anläggningsavgifter 579 1915Årets direktintäkt (varav 15 tkr är intern direktintäkt för anslutningsavgift inom kommunen) -145 -519Utgående värde 3131 2752Not 17 Övriga kortfristiga skulderLeverantörsskuld 793 551Semesterlöneskuld 360 346Upplupna löner 85 68Övriga kortfristiga skulder 0 0Summa kortfristiga skulder 1 239 96412

3205. MåluppfyllelseI styrkortet motsvarar färgerna av siffrorna 1-3 enligt nedan1 RÖTT - målet är inte uppnått- målet kommer inte att uppnås2 GULT - målet är delvis uppnått3 GRÖNT - målet är uppnåttSektorn för SamhällsbyggnadEkonomiStatus01-12StatuskommentarAktiviteterSamla och effektivisera kommunens fast förv 2 Egen personal har anställts, ingen samordn med andra orgReklam för tomter o industrimark 2 Med på mässor, hemsida mmMått:Sålda tomter o ind markHelhetsstatusKund/BrukareStatus01-122 villatomter och 1400 m 2 industrimarkStatuskommentarAktiviteterInfo till vsh (tex vem gör vad) 2 Info om förändringar mmBättre extern info om Park & Skog 3 Löpande info på InsidanRevidera och organisera hemsidan 2 Flera revideringar gjordaMått:Antalet utskickHelhetsstatus13

321ArbetssättStatus Statuskommentar01-12AktiviteterBättre samverkan inom kommunen 2 Utredn och samverkansprojekt på gångUtredn va-samv Uddevalla 3 Beslut taget om VA-samverkan från 1 januari 2013GIS-info tillgänglig på hemsidan 2 Mer tillgängligt, GIS-finesserna blir flerBättre info på hemsida och mot press 2 Mer finns att göraMått:Rapport om läget i utrednAntalet kompl på hemsidan/notiser i pressHelhetsstatusMedarbetareStatus01-12Rapport till KSStatuskommentarAktiviteterGemensamt cafe i kommunhuset 3 Genomfört!!!!! Till stor belåtenhetUpprätta kompetensutv planer 2 De flesta har planKontinuitet på gemensamma aktiviteter 2 Aktiviteter ordnasMått:Antal upprättadeAntal genomförda 11HelhetsstatusHållbart samhälleStatus01-12StatuskommentarAktiviteterSe handlingsplan 2 Många av miljöinsatserna har genomförtsMått:Energiförbrukning 3 Se miljöbokslutetHelhetsstatus14

3226. Viktiga händelser och förändringar under åretArbetet med VA-ledningar på Tungenäset har påbörjats under 2012. Etapp 1 har färdigställts.Färdigställande av VA-anslutningar i Saltkällan har påbörjats. Utbyggnaden av Sälebyindustriområde har genomförts under året.7. FramtidenArbetet kommer att fortsätta domineras av nya handelscenter och företagssatsningar och dekonsekvenser som följer av detta. På bostadsområdet måste nya bostäder tillskapas med olikaupplåtelseformer (äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt). Även mark för industri- ochhandelsändamål kommer att behöva anskaffas. Detta kommer att ställa krav på relativt storainvesteringsvolymer de närmaste åren bland annat inom VA.Det är på Tungenäset det största intresset att exploatera för bostäder finns. Inom befintligabostadsområden finns intresse att bygga större och bekvämare bostäder. En utbyggnad av VAnätär en förutsättning för att detta ska kunna genomföras.Samverkansutredning för VA-verksamheten tillsammans med Uddevalla Kommun och FärgelandaKommun är klar. Beslut har tagits i alla 3 kommuner om bildande av VA-bolag, Västvatten ABfrån 1 januari 2013.15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL323Sida 21KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Anmälan av delegeringsbeslut 2013-03-13Kapitel 1 Allmänna sektorsövergripande områdenFlik 1Nr 1.1.5Flik 2Nr 1.2.8Allmänna sektorsövergripande ärendenBesluta i ärenden som nödvändigtvis måste avgöras och inte kan vänta tillnästa sammanträde. Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad kommunalvuxenutbildning på gymnasial nivå – till Skolverket. Dnr KS 2012-406Upphandling / inköpTeckna avtal – KW Grävtjänst AB anlitats för utbyggnad av GC-väg Saltkällan,ca 85 m. Dok id: 41485Nr 1.2.4 Antagande av anbud – varmluftsugn till Kungshöjdens kök. Dnr KS 2013-89Flik 4 PersonalärendenNr 1.4.1 Uppsägning av kollektivavtal. Dnr KS 01/139-021Nr 1.4.2Nr 1.4.2Flik 5Nr 1.5.3Beslut om deltidsarbete med oförändrad pensionsgrundande lön, särskildavtalspension samt pensionsförstärkning vid förtida uttag av tjänstepensionenligt regler för pension. Dnr KS 2013-67.Beslut om deltidsarbete med oförändrad pensionsgrundande lön, särskildavtalspension samt pensionsförstärkning vid förtida uttag av tjänstepensionenligt regler för pension. Dnr KS 2013-67.Yttranden, överklaganden mm till andra myndigheterAvge yttrande på kommunens vägnar med undantag för mål och riktlinjer;Yttrande till Skolinspektionen ang elev vid Kungsmarksskolan i Munkedalskommun, med hemkommun Lysekil. Dnr KS 2011-385.Kapitel 2 SamhällsbyggnadssektorFlik 6 Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd)Nr 2.1 Besluta om bostadsanpassningsbidrag.Nr 2.18Besluta om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.Kapitel 3 TillväxtenhetenFlik 7 Kultur, fritidsärenden, näringsliv, folkhälsaNr 3.1.2 Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar. Slututbetalning avaktivitetsbidrag för hela året 2012. Dnr KS 2013-27Kapitel 4 Område Barn och utbildningFlik 8 Förskola/skolaNr 4.1.1 Avstängning av elev i de frivilliga skolformerna enligt 5 kap 17-20 §§ SL (14dagar). Dnr KS 2013-43Kapitel 5 Område StödFlik 11 Individ- och familjeomsorg, förebyggande barn/elev, flyktingverks.Beslut om insatser/bistånd perioden 2013-01-01 – 2013-01-31Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL324Sida 22KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13Kapitel 6 Område Vård och omsorgFlik 14 Äldreomsorg, hemvård, rehab, debitering äldreomsorgsavgifterBeslut om insatser/bistånd perioden 2013-01-01 – 2013-01-31.Flik 15Flik 18Flik 19Flik 20Flik 21Färdtjänst och riksfärdtjänstBeslut om insatser/bistånd perioden 2012-10-01 – 2013-01-31.Anställningsbeslut från område Barn och utbildningAnställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorgAnställningsbeslut från övriga verksamheterBeslut i kommunstyrelsens myndighetsutskottProtokoll 2013-02-05 §§ 11-16Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen avdelegationsbesluten.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL325Sida 23KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Ekonomisk månadsavstämningEkonomisk avstämning för februari.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL326Sida 24KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Månadsstatistik, äldreomsorg och barnomsorgStatistik presenteras för äldreomsorgen och barnomsorgen för februari.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL327Sida 25KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Information från Fyrbodals kommunalförbundÅsa Karlsson avger information från Fyrbodals kommunalförbund.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL328Sida 26KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Avrapportering förtroendevaldas uppdragFörtroendevalda rapporterar kring utförda uppdrag.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL329Sida 27KOMMUNSTYRELSEN 2013-03-13§Revisorernas granskning av konsulttjänsterInformation kring granskning av kommunens användandning av konsulttjänster.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.Justerandes signUtdragsbestyrkande