Ladda hem PDF-fil - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Ladda hem PDF-fil - Svensk Biblioteksförening

På säker grundEN DELFIUNDERSÖKNING OM VILKEN BIBLIOTEKSFORSKNING SOM BEHÖVS


Innehåll4 Förord6 Inledning7 Översikt över projektet7 Tidsram8 Den svenska bibliotekariekårens engagemang9 Experternas åtagande12 Projektets resultat12 Reflektion över forskningsintressen14 Nutid och framtid18 Skillnader mellan olika bibliotekstyper20 Bibliotekarierna och biblioteksforskningen


Förord”Forskningen inom biblioteksområdet bör ges ökad uppmärksamhet i regeringensforskningspolitik”. Så lyder en av de åtta punkterna i det program för enframtida bibliotekspolitik som Svensk Biblioteksförening har antagit tillsammansmed DIK, Sveriges Länsbibliotekarier och Sveriges Författarförbund.Utgångspunkten är förstås en medvetenhet om att forskning är avgörande iutvecklandet av framtidens bibliotek.Som samlande aktör för de svenska biblioteken vill Svensk Biblioteksföreningbidra till att biblioteksforskningen får bra förutsättningar. Svensk Biblioteksföreningsutvecklingsråd för verksamhet och användarkrav kom i en nyligenpublicerad rapport in på behovet av mer kunskap om biblioteken:”Ju mer man studerar olika frågor som rör biblioteken, desto mer komplexavisar sig frågorna vara. Vi vet till exempel inte i vilken utsträckningdet geografiska avståndet till biblioteket är ett hinder för besök. Vi vet inte ivilken utsträckning bibliotekets utformning eller bilden av biblioteket påverkaranvändningen av det. Vi vet inte om det är ’fel’ medier på biblioteket. Vi vetatt biblioteket används som mötesplats men mycket lite om hur och i vilkenutsträckning. Vi vet ganska lite om hur de elektroniska resurserna används. Detfinns därför ett stort behov av kunskapsutveckling, främst kvalitativt inriktadforskning, för att biblioteken ska kunna svara på samhällets krav och bådeanvändarnas och icke-användarnas önskemål och behov.”Inom biblioteksbranschen har det länge uttryckts önskemål om merforskning. För att ta reda på vilka områden som anses viktigast gav Svensk4


Biblioteksförening Bibliotekshögskolan i Borås i uppdragatt fråga de yrkesverksamma om vilka forskningsbehov deidentifierar. Undersökningen tillämpar Delfimetoden, somär en metod för att formulera och rangordna olika forskningsområden.Studien ger en samlad bild av hela fältetsforskningsönskemål, samtidigt som den erbjuder möjligheteratt göra jämförelser mellan olika bibliotekssektoreroch mellan behov idag och i framtiden.I slutet av 2008 publicerade föreningen rapportenTaggning och chick lit om det biblioteks- och informationsvetenskapligaämnets utveckling och den forskning somför närvarande pågår vid institutionerna. En jämförelsemellan Taggning och chick lit och På säker grund visar attden pågående forskningen inte alltid behandlar de frågorsom prioriteras högt av dem som arbetar på bibliotek. Inomnågra av de ämnen som befinner sig högt upp på listan utförsmindre forskning, exempelvis Faktorer som berör denstrategiska utvecklingen av nya bibliotekstjänster, inklusiveomprövning av etablerade tjänster, Bibliotekens förändraderoll i samhället: nya funktioner, nya mål, nya roller, nyatjänster och Utvärdering av biblioteksarbetets effektivitetoch inflytande. Vår förhoppning är att forskning finansierasoch kommer till stånd inom dessa och andra viktiga områdenoch givetvis också att biblioteken tar till sig forskningensresultat och tillämpar dem i verksamheterna.För att ge biblioteken bästa möjliga förutsättningar attvara ett effektivt redskap behövs en samlad nationell bibliotekspolitik.Det handlar om nationella strategier, målformuleringaroch definitioner av bibliotekens huvudfunktionersamt om att inrätta ett biblioteksorgan med uppgift attfölja upp, utvärdera och stimulera utveckling av biblioteksverksamheten,till exempel genom att uppmuntra relevantforskning. Sådana organ finns i andra länder, exempelvisDanmark. Denna rapport kan ses som ett inspel i debattenom bibliotekens uppdrag och behovet av en nationellbibliotekspolitik.Rapporten är skriven av professor Elena Maceviciuteoch professor Tom Wilson. Även Maria Lindh och IngaLalloo, universitetsadjunkter vid BHS, har medverkat.Svensk Biblioteksförening vill rikta ett varmt tack till deansvariga vid BHS för ett givande samarbete!Niclas LindbergGENERALSEKRETERARE SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING5


InledningBiblioteken befinner sig idag i en omvärld som ständigt förändras såväl socialtoch ekonomiskt som tekniskt och politiskt, och där alla dessa faktorer relaterartill varandra på ett komplext sätt. Tillgången till informationsteknologi harförändrats fundamentalt de senaste 15–20 åren. Samtidigt befinner vi oss nu ien period av ekonomisk tillbakagång, som oundvikligen kommer att begränsade resurser som kan investeras i offentlig service. Detta kommer också att innebäraatt färre människor själva har råd att satsa på att få tillgång till information.Det är i tider som dessa som bibliotekarieverksamheterna behöver inputfrån relevant forskning som kan leda fram till långtidsplanering och politiskabeslut. Önskemål om ytterligare biblioteksforskning har funnits länge och ensammanställning över vilka frågor som bör undersökas har efterfrågats. Ingenhar tidigare tagit reda på vilken forskning som de yrkesverksamma vid biblioteken– de som befinner sig mitt i förändringarna – upplever behövs mest. Efterlysertill exempel yrkesverksamma vid olika sorters bibliotek olika forskning?Vilka frågor är viktiga idag och vilka kommer att vara viktiga den närmastefemårsperioden? Och om man tvingas ställa olika forskningsområden mot varandra,vilka ska då prioriteras?Dessa och liknande frågor är bakgrunden till att Svensk Biblioteksföreningbeställde en Delfistudie om de svenska bibliotekens forskningsbehov. Dennarapport beskriver i korthet undersökningens tillvägagångssätt och resultat ochhur det kan tolkas. En fullständig redovisning finns i en längre och mer akademisktinriktad rapport på engelska.6


Översikt över projektetTidsramFör att kunna nå målet att få fram en förteckning över aktuella relevantaforskningsfrågor måste projektet genomföras under avgränsad tid. Manmåste också vara mycket fokuserad på att uppnå klart definierade mål.I detta projekt är målen:Projektet genomfördes av ett team forskare från Bibliotekshögskolan, Högskolani Borås, lett av professor Tom Wilson och professor Elena Maceviciute isamarbete med Inga Lalloo och Maria Lindh.Under ett år (hela 2008) genomförde teamet en Delfistudie i fyra etapper.En Delfistudie består i allmänhet av två eller flera faser av datainsamling(t ex genom enkäter), i vilka panelmedlemmar••en relativt snabb sammanfattningav experternasuppfattningar ochatt antalet forskningsområdenreduceradesgenom att de områdensom identifieradessom minst viktiga avexperterna ströks.frågas ut om vilken betydelsede förknippar med ett antal listadeelement. Studien inriktades på att ien expertgrupp söka efter konsensusangående de viktigaste ämnena förforskning av betydelse för svenskabibliotek. Metoden ansågs lämplig förden här typen av projekt och den tidsramsom angetts eftersom den tillät:• att få fram expertutlåtandenom olika forskningsprojektsom kan vara värdefulla förden praktiska verksamheten• att fastslå uppfattningar omforskningsbehoven de närmaste3-5 åren• att besluta om prioriteringarbland de identifierade forskningsproblemen• att, som ett resultat, utvecklaen agenda för biblioteksforskningi Sverige.7


Den svenska bibliotekariekårens engagemangEn förfrågan sändes till ett antal e-postlistor och hemsidor som används avsvenska bibliotekarier, och bibliotekarierna ombads föreslå namn på personersom skulle utgöra en expertgrupp. 125 personer föreslogs som experter och avdessa accepterade 97. Dessa bibliotekarier var någorlunda jämnt fördelade påfem olika bibliotekssektorer: 18 länsbibliotekarier, 15 folkbibliotekarier, 24forskningsbibliotekarier, 23 skolbibliotekarier samt 18 specialbibliotekarier.Sex av dessa avstod senare från att medverka och den slutliga expertgruppenbestod av 91 svenska bibliotekarier. Expertgruppen utsågs med andra ord avbibliotekarier eftersom det var väldigt viktigt för projektet att experterna åtnjötbibliotekariekårens förtroende.Forskningsteamet ville också undvika akademisk påverkan vid formuleringav forskningsområden. Därför riktades en uppmaning till den svenska bibliotekariekåren,också denna gång via e-postlistor, att ge förslag på forskningsområdentill enkäten. Dessutom genomsöktes relevanta e-postlistor i olika länder föratt komplettera de förslag som inkommit från den svenska bibliotekariekåren.Sammantaget analyserades över 200 forskningsfrågor och grupperades därefteri 64 bredare forskningsämnen inom sju huvudområden.8


Experternas åtagandeDeltagarna i expertgruppen skulle besvara två enkäter som gick ut på att göraprioriteringar bland föreslagna forskningsämnen. Rankningen av 64 olikaforskningsämnen gjorde övningen till en verklig utmaning för deltagarna i paneleneftersom de hade till uppgift att värdera vart och ett av de 64 ämnena påen skala från 1–10 (1 = minst viktigt, 10 = viktigast).Trots det stora arbete uppgiften krävde var deltagarnas svarsfrekvensmycket bra, 86 procent.I studiens andra omgång valdes de 20 mest prioriterade ämnena ut frånvarje bibliotekssektor och ställdes samman till en andra version av enkäten.Det totala antalet frågor hade därmed reduceratstill 41. Även om antalet frågor sålundareducerats hade panelenemellertid till uppgiftatt besluta om prioriteringsordningför dessa,inte enbart i dagslägetutan också med tanke påläget om fem år. Figurenvisar ett exempel på hurfrågorna i enkätens andraomgång presenterades.Exempel från enkät 2.9


Av exemplet framgår att expertdeltagarna hade tillgång till de prioriteringarsom gjorts inom varje ämne av de olika bibliotekssektorerna i den förstaomgången. Det presenterade exemplet fick högsta prioritet av forsknings- ochspecialbibliotek medan det prioriterades mycket lågt av läns- och folkbibliotek.Enligt teorin bakom Delfistudier bör tillgång till denna information påverkarespondenterna eftersom de tar hänsyn till de andras åsikter då de på nytt ställsinför uppgiften att prioritera. Av denna anledning krävde den andra enkätenännu mer intellektuell ansträngning av expertdeltagarna.Trots att svarsfrekvensen i den andra omgången inte var lika hög som i denförsta nådde den ändå 70 procent, vilket är mycket tillfredsställande för enenkät av sådan komplexitet.Bristen på personlig inblandning/interaktion i Delfistudier är både en fördeloch nackdel: å ena sidan kan inte starka personligheter påverka resultatengenom kraften i sina muntliga framträdanden; å andra sidan kan bristen på diskussionleda till ställningstaganden som inte testats i en muntlig dialog där manargumenterat för och emot. För att föra in litet diskussion i processen beslöt vidärför att bjuda in expertgruppen till en workshop, där resultatet av enkäternaskulle presenteras. Med utgångspunkt i detta skulle deltagarna försöka kommafram till konsensus angående vikten av de presenterade forskningsämnena.En inbjudan gick ut till expertgruppen vilket resulterade i att 16 bibliotekarierfrån alla fem bibliotekssektorer deltog i en workshop. Deltagarnas uppgiftvar att komma fram till en gemensam uppfattning ifråga om prioriteringarinom svensk biblioteksforskning. Experterna arbetade i grupper bestående avdeltagare från olika bibliotekssektorer. Man använde den s.k. diamantmodellensom utvidgats till att innehålla de 14 högst rankade forskningsämnena från denandra enkätomgången.10


Very highpriorityVery highpriorityHighpriorityHighpriorityHighpriorityHighpriorityHighpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityMiddlingpriorityLowpriorityVery lowpriorityLowpriorityRather lowpriorityLowpriorityRather lowpriorityVery lowpriorityLowpriorityRather lowpriority”Diamantmodellen”, original”Diamantmodellen”, expanderadEftersom skillnaderna mellan de olika bibliotekssektorernas prioriteringarfortfarande var mycket tydliga blev det tuffa diskussioner som krävde betydandeenergi och även vissa uppoffringar från deltagarna för att komma framtill ett slutligt resultat.11


Projektets resultatFör att rikta uppmärksamheten mot projektets viktigaste slutsatser, börjar vimed att presentera den slutliga listan för att därefter ta upp skillnader mellanforskningsbehov idag och i framtiden och mellan olika bibliotekstyper.Reflektion över forskningsintressenProcessen gick till så att deltagarna i workshopen delades in i fyra grupper, medfyra eller fem personer i varje grupp. Varje grupp var sammansatt av experterfrån olika bibliotekssektorer, och gruppen fick till uppgift att fördela fjortonämnen i en prioriteringsordning efter diamantmodellen (se figurerna på föregåendesida). De fyra grupperna slogs i ett andra skede ihop till två gruppersom ombads diskutera ämnena än en gång och på så vis komma till ny konsensus.De ämnen som skulle behandlas i denna omgång var de som rankats som”Mycket hög prioritet” eller ”Hög prioritet” av de ursprungliga grupperna.Efter en dag med intensiva diskussioner placerades följande ämnen högst påen, för de båda grupperna, gemensam lista:De tio högst rankade ämnena representerar inte bara ett intresse förforskning som stödjer utveckling av biblioteksservice, utan kan också ses medhänsyn till den ständigt förändrande omvärld i vilken bibliotekarier inom allasektorer befinner sig. Det finns en medvetenhet om att bibliotekens roll hållerpå att förändras i det moderna samhället och att den digitala tidsåldern innebärnya utmaningar. Man uppfattar att bibliotekens överlevnad – de akademiskabibliotekens, och särskilt folkbibliotekens – är beroende av förändring och12


Rankning Möjliga forskningsämnen1Faktorer som berör den strategiska utvecklingen av nya bibliotekstjänster,inklusive omprövning av etablerade tjänster2Bibliotekens förändrade roll i samhället. Nya funktioner,nya mål, nya roller, nya tjänster2 Biblioteks betydelse för lärande2Utveckling av bibliotekstjänster för barn ochungdomar i den digitala åldern5 Effekter av läsfrämjande verksamhet57Utvärdering av biblioteksarbetets effektivitet och inflytandeUtveckling inom vetenskaplig kommunikationoch konsekvenser för biblioteken7 Utveckling av biblioteket som rum9 Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning9Bibliotek, lärande och undervisning: att studeraeffekten av biblioteks- och informationsservice13


att relationen mellan bibliotek, utbildning och lärande måste bli tydliggjord.Utveckling av bibliotekens service är också kopplad till detta. Prioriteringen avforskning om förhållandet mellan barn och bibliotek pekar på ett intresse föratt göra biblioteken fortsatt angelägna för barn och ungdomar, trots konkurrerandefritidsaktiviteter.Ett intresse för framtiden syns i tio-i-topp-rankningen, med strategiskutveckling högst rankad, vilket också kan kopplas till bibliotekens framtidaroll och effekterna av digitala resurser. Att bibliotekens prestationer måsteutvärderas är en tydlig insikt. Vi kan föreställa oss att prioriteringen av dettaforskningsämne står i relation till en osäkerhet om bibliotekens framtida rolloch ett ökat behov av att tydligare kunna bevisa vad biblioteken bidrar med.Nutid och framtidAv de 14 ämnen som diskuterades på workshopen hade 13 hämtats frånresultaten av den andra omgången av enkätundersökningen. Forskningsämnenasom valdes förekom som tio-i-topp inom minst två bibliotekssektoreroch förekom också i båda kategorierna Aktuell betydelse respektive Framtidabetydelse. Dessutom lades ett 14:e område till, genom att ämnet Marknadsföringav biblioteks- och informationstjänster valdes från den totala rankningslistan,eftersom detta var det enda återstående ämnet som förekom i den totalatio-i-topp-rankningen inom båda kategorierna.Följande tabell visar skillnaderna mellan ämnen som rankats högst ikategorierna Aktuell betydelse och Framtida betydelse. Även om dessa skillnaderinte är slående, rankas några av ämnena (som forskning om marknadsföringoch digitaliseringsprojekt) högre, medan andra (t.ex. Referensserviceoch Bibliotekarien i undervisningsprocessen) verkar mindre viktiga förexperterna när det gäller framtida betydelse.14


Aktuell betydelse (generell rankning)Biblioteks betydelse för lärandeBibliotekens förändrade roll i samhälletBibliotek, lärande och undervisningUtveckling av bibliotekstjänster för barnoch ungdomar i den digitala åldernUtvärdering av biblioteksarbetetseffektivitet och inflytandeBibliotekarien i undervisningsprocessenReferensservice i den digitala tidsåldernEffekter av läsfrämjande verksamhetMarknadsföring av biblioteksochinformationstjänsterProblem med bibliotekens webb2.0-tillämpningarFramtida betydelse (generell rankning)Biblioteks betydelse för lärandeBibliotekens förändrade roll i samhälletBibliotek, lärande och undervisningUtvärdering av biblioteksarbetetseffektivitet och inflytandeUtveckling av bibliotekstjänster för barnoch ungdomar i den digitala åldernMarknadsföring av biblioteks- ochinformationstjänsterEffekter av läsfrämjande verksamhetEffekten av användarstudier förutvecklingen av bibliotekBibliotekarien i undervisningsprocessenEffekter av stora digitaliseringsprojekt15


De olika bibliotekssektorernas tio-i-topp-listorTabellen visar att alla högstprioriterade ämnen av framtidabetydelse inom folkbibliotekssektornförekommer i minst enannan sektor, liksom alla högstprioriterade ämnen inom denakademiska sektorn, utom ett.Specialbibliotekens värderingarskiljer sig mest från de andrasektorerna.Kommentar till färgkodningen:= ämnet finns med påfyra bibliotekssektorerstio-i-topp-lista.= ämnet finns med påtre bibliotekssektorerstio-i-topp-lista.= ämnet finns med påtvå bibliotekssektorerstio-i-topp-lista.= ämnet finns med påen bibliotekssektorstio-i-topp-lista.Akademiska bibliotekVetenskaplig kommunikation ochkonsekvenser för bibliotekenDigitala medier i vetenskap och forskningBiblioteks betydelse för lärandeBibliotekarien i undervisningsprocessenEffekter av digitaliseringsprojektUtvärdering av biblioteksarbeteEkonomisk betydelse av bibliotekDigitala resurser och hantering av dessaUtveckling av informationskompetensBibliotek, lärande och undervisningFolkbibliotekBibliotekens förändrade roll i samhälletBibliotekstjänster för barn och ungdomarMarknadsföring av biblioteks- ochinformationstjänsterEffekter av läsfrämjande verksamhetUtvärdering av biblioteksarbeteBiblioteks betydelse för lärandeAnvändarstudier för bibliotekStrategisk utveckling av nyabibliotekstjänsterUtveckling av biblioteket som rumBibliotek, lärande och undervisning


LänsbibliotekSkolbibliotekSpecialbibliotekBibliotekens förändrade roll i samhälletBibliotekens förändrade roll i samhälletDigitala resurser och hantering av dessaBibliotekstjänster för barn och ungdomarStrategisk utveckling av nyabibliotekstjänsterBiblioteks betydelse för lärandeUtveckling av biblioteket som rumEffekter av läsfrämjande verksamhetAnvändarstudier för bibliotekLedarskap på bibliotekSamarbete mellan bibliotek ochandra organisationerBibliotek, lärande och undervisningBiblioteks betydelse för lärandeBibliotekarien i undervisningsprocessenBibliotek, lärande och undervisningBibliotekstjänster för barn och ungdomarEffekter av läsfrämjande verksamhetBiblioteksintegrering och samarbeteUtveckling av informationskompetensLagstiftning och nationell bibliotekspolitikLäsforskning och biblioteksutvecklingBibehållande och bevarande avdigitala resurserEffekter av digitaliseringsprojektBehovet av informationstjänster iföretag och industriDigitala medier i vetenskap och forskningMarknadsföring av biblioteks- ochinformationstjänsterDe digitala tjänsternas inverkanStrategisk planering av bibliotekSystem för sökning och återvinningVetenskaplig kommunikation ochkonsekvenser för biblioteken


Skillnader mellan olika bibliotekstyperDet är viktigt att komma ihåg själva processen och att resultaten från denförsta enkätomgången är lika betydelsefulla som den sista rankningslistan,när vi ser de slutliga resultaten.I processen att komma fram till en tio-i-topplista (som medvetet var inriktadpå att nå konsensus) kom de ämnen som var sektorsspecifika att få en lägreprioritering. Vi har inte bortsett från detta, eftersom ämnen som inte inkluderadesi den slutliga listan kan vara mycket viktiga för en specifik sektor.Som väntat visar resultaten av den första enkätomgången tydliga skillnadermellan de olika bibliotekssektorerna. Till exempel rankades ämnet Utvecklinginom vetenskaplig kommunikation och konsekvenser för biblioteken högst avforskningsbiblioteken (beräknat utifrån medelpoäng för varje ämne), medansamma ämne rankades som nummer 46 av länsbiblioteken, 41 av folkbiblioteken,27 av skolbiblioteken och som tvåa av specialbiblioteken. Det ämne somrankades högst av specialbiblioteken, Behovet av informationstjänster i företagoch industri, rankades på plats 38 av forskningsbiblioteken, 43 av länsbiblioteken,50 av folkbiblioteken och på plats 52 av skolbiblioteken.Det fanns ingen avsikt att bortse från de här skillnaderna vid den andraenkätomgången och därför inkluderades de 20 högst rankade ämnena inomvarje enskild bibliotekssektor. Experterna uppmärksammades också på dessaskillnader mellan sektorerna inför den andra enkätomgången.Analysen av den andra enkätomgången visade en relativt större enighetmellan de enskilda sektorerna och den totala rankningen. Trots det faktumatt de sektorsvisa skillnaderna inte var lika tydligt markerade som i den förstaomgången, var de likväl tydliga i resultaten.18


Under workshopen kommenterade representanter från forskningsbibliotekssektornatt de skulle ha flyttat ämnena Utveckling inom vetenskaplig kommunikationoch Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning högre upppå listan.Experterna från specialbiblioteken hade intressen som inte var med blandde ämnen som diskuterades under workshopen överhuvudtaget. Dessa var tillexempel:• Bibehållande och bevarande av digitala resurser i bibliotek, museer ocharkiv – rankad som tvåa.• Effekter av stora digitaliseringsprojekt (nationella och internationella– t.ex. Google, Microsoft) på bibliotekens tjänster – delad tredjeplats.• Behovet av informationstjänster i företag och industri – delad tredjeplats.Skolbibliotekarierna i expertgruppen rankade följande ämnen från sjundetill tionde plats:• Biblioteksintegrering och samarbete.• Riktlinjer för utveckling av informationskompetens på allatyper av bibliotek.• Betydelse av lagstiftning för utveckling av bibliotekspolitikoch biblioteksverksamheter.• Läsforskning och biblioteksutveckling.Effekter av läsfrämjande verksamhet, som rankades högt av folk-, läns- ochskolbibliotek, lämnades också utanför diskussionen i workshopen.De flesta skillnaderna mellan de olika bibliotekssektorerna avspeglar desammanhang som biblioteken verkar inom. Dessa skillnader pekar på områdensom måste uppmärksammas för att varje enskild sektor ska kunna förbättraeffekterna av biblioteksverksamhet i sin specifika omvärld.19


Bibliotekarierna och biblioteksforskningenProjektet i sin helhet har visat att det finns ett stort intresse för och viktigainsikter kring vilka frågor som är möjliga och angelägna att beforska inomden svenska biblioteksvärlden. Diskussionerna på workshopen visade attbibliotekarier skiljer tydligt mellan olika typer av frågor: vissa kräveromedelbar handling snarare än långsiktig forskning (t.ex. nationell bibliotekspolitik),andra frågor kan dra nytta av forskning inom andra discipliner(huvudsakligen teknikrelaterade), en tredje grupp bedöms som mer interna(framför allt yrkesrelaterade frågor). De två senare kategorierna gavs lågprioritet redan under den första fasen (se tabellen på nästa sida).Men den låga ranking som dessa forskningsfrågor gavs betyder inte att deär oväsentliga. Snarare visar det att de är relativt mindre akuta eller bekymmersammaän de som rankats högst. I vissa sammanhang kan deras betydelse förändras.Det är rimligt att anta att svenska bibliotekarier har relativt stora möjligheteratt bli involverade i undersökningar, inte bara som undersökningsobjektutan också som utförare. Många av de forskningsfrågor som har formulerats avdeltagarna och som har hög prioritet på de olika bibliotekssektorernas dagordningskulle kunna vara föremål för mindre, interna undersökningar av bibliotek,bekostade av lokala myndigheter, akademiska institutioner eller stiftelser.En samordning av forskningsinsatser skulle kunna underlätta en bibehållensektoriell balans och utgöra ytterligare ett steg för att skapa en riktningför svensk biblioteksforskning. De institutioner som bedriver forskning inombiblioteks- och informationsvetenskap har fått ett viktigt underlag för utformningenav framtida biblioteksforskningsprojekt, och för ansökningar om forskningsfinansiering,genom de prioriteringar som gjorts i Delfistudien.20


De lägst rangordnade ämnenaALLALÄNSBIBLIOTEKARIERFOLKBIBLIOTEKARIERSKOLBIBLIOTEKARIERFORSKNINGSBIBLIOTEKARIERSPECIALBIBLIOTEKARIERKartläggning av B&I-tjänster 50 44 57 59 13 42Teknologi/lagringsmedia för bevarande 51 50 47 47 42 44Förändringar i klassifikationssystemet 52 37 42 57 34 56Moderorganisationens påverkan på bibliotek 53 54 43 33 53 49Säkerhetsfrågor 54 59 58 40 46 24Bibliotekarieyrket som profession 55 53 45 47 49 57European Space 56 61 51 53 55 52Administration av människor 57 56 53 49 58 59Virtuell verklighet 58 49 55 55 64 58Arbetstillfredsställelse och identitet 59 57 58 61 62 63Digitaliseringsprojekt i Sveriges bibliotek 60 63 63 58 61 55Bibliotekens historiska utveckling 61 60 62 60 57 61Införande av trådlöst nätverk 62 58 64 61 59 61Bibliotekariens allmänna image 63 61 60 64 63 60Professionella föreningar 64 64 61 63 59 6321


SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS RAPPORTER1. Fler besök och utlån. En rapport om hur kommunerna kan öka efterfråganpå bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för år 2005.2. Bibliotekens förtjänst. En forskningsöversikt om den samhällsekonomiskanyttan av bibliotek.3. Skolbiblioteken – en underutnyttjad och underprioriterad resurs.4. Sverige – så in i Norden efter. En jämförelse av nationell bibliotekspolitik iDanmark, Finland, Norge och Sverige.5. Myndighetsbibliotek – förutsättningar, problem, utmaningar.6. Bibliotekarien och professionen. En forskningsöversikt.7. Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration.8. Läsfrämjande – förnyelse behövs! En rapport med förslag till nya formerför statligt stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken samt tillläsfrämjande insatser för barn och vuxna.9. Taggning och chick lit. Biblioteks- och informationsvetenskapen i Sverige.10. Kommunala beslutsfattare om bibliotek.11. Dikt eller verklighet? En introduktion till biblioteksstatistik i Sverigeoch i andra länder.12. På säker grund. En Delfiundersökning om vilken biblioteksforskningsom behövs.Samtliga rapporter går att ladda ner på föreningens hemsida, www.biblioteksforeningen.org.De går också att beställa från föreningens kansli.22


GRAFISK FORM: WWW.REYBEKIEL.SETRYCK: MARKARYDS GRAFISKA AB, 2009


Inom biblioteksbranschen har det länge uttryckts önskemål ommer forskning, men någon tydlig översikt över vilka områden somär viktigast har inte funnits. Ett forskningsteam vid BHS, Bibliotekshögskolani Borås, har därför på uppdrag av Svensk Biblioteksföreningfrågat yrkesverksamma vid bibliotek vilka forskningsbehov deidentifierar. Undersökningen utgår från Delfimetoden, som är ettverktyg för att formulera och rangordna olika forskningsområden.Denna rapport ger en samlad bild av hela fältets forskningsönskemål,samtidigt som den diskuterar skillnader mellan olikabibliotekssektorer och mellan behov idag och i framtiden. Påtio-i-topp-listan återfinns ämnen om bibliotekens roll i samhället,bibliotek och vetenskaplig kommunikation och bibliotek, läsandeoch lärande. Flera ämnen berör utveckling, omprövning ochutvärdering av bibliotekens tjänster.

More magazines by this user
Similar magazines