Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 1 av 6KIs ledningssystem för miljö och hållbar utvecklingRegler för hantering av blod och annat humantprovmaterialDetta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skallhanteras vid Karolinska Institutets laboratorier 1 .Lagrum Se AFS 1986:23 ”Skydd mot blodsmitta”Huvudprincipen i dessa regler är att hantera allt blod ochblodkontaminerat material som smittförande.Definitionen av ”blod”Tillstånd för hantering avblod krävs ejRiskbedömningDet är endast humant blod, och inte djurblod, som ärinräknat i det svenska regelverket. Med humant blod avsesäven blodprodukter/vävnad samt material som kommit ikontakt med blod/blodprodukter/vävnad som inte ärsmittrenade. Således är även blodplasma, spinalvätska,sputum, primärcellkulturer etc., samt allt material såsompipettspetsar och kanyler som kommit i kontakt med dessainräknat. KI definierar även blod från apor som potentielltsmittförande, och reglerna nedan gäller således även fördenna typ av material.Vid propagering av mikroorganismer från blod gäller intedetta regelverk, utan reglerna för respektive mikroorganism,se AFS 2005:01 /AFS 2011:02.Se separat dokument angående hantering av material fråndjur generellt (animaliska biprodukter).Det krävs inget tillstånd för att hantera blod underförutsättning att man inte förmerar/ odlar mikroorganismer iprovet. Blodhantering får ske vid alla laboratorier på KI därdet finns tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighettill handtvätt. Det behöver inte vara ett laboratorium anmältför skyddsnivå 2 och lokalen behöver således heller intemärkas upp på något speciellt sätt. Dock skall det laborativautrymme där arbete med blod sker vara tydligt utmärkt.Ansvarig chef ansvarar för att risker för ohälsa ocholycksfall undersöks och bedöms. Riskbedömningengenomförs tillsammans med inom ämnet kompetent1 Vid verksamhet inom sjukhusets lokaler skall sjukhusets regler tillämpas

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 2 av 6personal samt att skyddsombud skall ges möjlighet attmedverka.Riskbedömningen kan t ex utföras med hjälp avriskbedömningsblanketten BARA som finns att tillgå frånhttp://internwebben.ki.se/sv/biosakerhet.Skriftliga instruktionerVilka som får arbeta medblodArbetsteknik och hygienAvfallshanteringDet måste finnas skriftliga instruktioner om hur blodet skahanteras på respektive arbetsställe. De skriftligainstruktionerna ska baseras på en riskbedömning. Seexempel på vad som bör ingå i de skriftliga instruktionernasist i dokumentet. Notera att information om immunprofylaxskall inkluderas, samt instruktioner om vilka tekniskahjälpmedel och personlig skyddsutrustning som förebyggerstick- och skärskador och hud- och slemhinnekontakt.Arbete får utföras endast av den som fått utbildning omsmittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder. Detta dokumentinnehåller information om de smittrisker som anses kunnaförekomma vid blodhantering samt smittvägar. Forskarnamåste också informeras om de lokala skyddsåtgärderna viade skriftliga instruktionerna som ska finnas förblodhantering (se ovan). Vid Karolinska Institutet ska allasom hanterar blod erbjudas hepatit B vaccination. Seutförliga information under ”Hepatit B, Smittrisker” nedansamt dokumentet ’Vaccinationsregler gällande KIspersonal’.Generellt gäller god mikrobiologisk praxis 2 när blodhanteras. Sammanfattningsvis ska laboranten undvikabildning och spridning av aerosoler, spill och stänk.Desinficera allt material samt alla ytor efter arbetets slut.Det bildas mycket aerosoler när vätskor hälls från ett kärl tillett annat, och detta ska därför undvikas alternativt utföras ien mikrobiologisk säkerhetsbänkDetta avfall räknas som smittförande enligt KarolinskaInstitutets avfallsregler 3 . Sammanfattningsvis får intevätska/material hamna i avlopp/hushållssopor utan att i såfall först inaktiverats med verifierad metod.2 http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_01.pdf sidan 34.3 Se utförligare information under http://internwebben.ki.se/sv/laboratorieavfall-och-utslapp-till-avlopp,separata regler gäller i sjukhusens lokaler.

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 3 av 6Omhändertagande av spillOlycka/första hjälpenTillbud/ arbetsskadaObservera att virus intorkat i serum kan förbli infektiöst iflera dygn. Vid mindre spill kan 70% etanol användas, förstörre spill bör ett oxiderande medel användas, såsom t exklorin eller virkon, detta för att blod har en buffrandeförmåga. Notera att klorin räknas som farligt avfall enligtKIs avfallsregler. Torka dagligen bänkytor och centrifugermed 70% etanol (oxiderande medel skadar apparatur/ytor).Stänk i ögon/mun/slemhinnor: Skölj rikligt med ögonduscheller steril natriumklorid i första hand. Alternativt kankranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen.Stick/skärskada, samt hudexponering: Tvätta snarast medrikliga mängder tvål och vatten följt av desinfektion medhandsprit/70 % sprit.Vid misstanke om exponering för blodsmitta ska omedelbartnärmaste chef, samt Företagshälsovården kontaktas (underderas mottagningstid, alternativt infektionskliniken påKarolinska sjukhuset utanför mottagningstid).Alla stick/skärskador skall anmälas av arbetsgivaren, dvs.närmaste ansvarig chef, som allvarligt tillbud utanpersonskada på Arbetsmiljöverkets hemsida. Då sker ocksåen automatisk anmälan om arbetsskada tillFörsäkringskassan. I och med detta uppfylls kravet i 2 § iArbetsmiljöförordningen samt Socialförsäkringsbalkens42:a kapitel 10 §.Skadeanmälan ska göras av arbetsgivaren i samråd medskyddsombud och den drabbade. Tänk även på attskyddsombud och den drabbade ska ha en kopia avanmälan. Denna anmälan skall göras för att kunna bevisa ev.senare smitta/infektion och ge underlag för ev. ersättning förarbetsskada. Nollprov skall utföras av företagshälsovården/infektionsklinik omgående.Händelsen skall även rapporteras i KIs elektroniskaincidentrapporteringssystem.Ett enklare tillbud, dvs. en händelse som kunde orsakat:stick eller skärskada exempelvis fylld riskavfallsburkeller fynd av kanyl i tvättstänk av blod/blodsmittat material i ögon, mun påslemhinna eller på skadad hud

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 4 av 6Extra regler om man vet attblodet bär smittaHelblod/buffycoats/plasma/cellerfrånblodcentralCellkulturerSmitta via hud ochslemhinnorTransporterskall endast rapporteras som ett enklare tillbud i KIselektroniska incidentrapporteringssystem (från 2013).Generellt gäller regeln att hantera allt blod somsmittförande, och således har blod med känd smittrisk intehögre krav än annan hantering . Riskbedömningen ska liggatill grund för att välja skyddsåtgärder beroende på risken.Ingen extra märkning av rum etc. behövs.Oftast får forskare tillgång till blod från blodcentralen innandet har hunnit testas för kända blodsmittor. Materialet måstedärför hanteras som potentiellt smittförande.Cellkulturer omfattas också av dessa regler , om de är avprimär karaktär och från människa eller apa. I annat falldefinieras de som en mikroorganism i riskklass 1, se AFS2005:01.Blodsmittar oftast inte genom oskadad hud, men kan smittagenom små sår i huden inklusive t ex eksem. Arbetet skautföras med detta i åtanke. Se vidare nedan angåendeskyddsutrustning.Slemhinneexponering, såsom mun och ögon, utgör också ensmittrisk.Denna typ av prover ska transporteras som ”Biologisktämne, kategori B, UN 3373” alternativt ”undantagetmedicinskt prov” när det transporteras utanför respektivecampus. Se ”Packa provet rätt” från Smittskyddsinstitutetshemsida. Notera att detta alltså också gäller vid transportermellan olika campus/sjukhus.SmittriskerHepatit BHepatit B smitta är den största risken vid blodhantering.Det uppskattas att det är 6- 30% risk att få smittan vidinokulation med Hepatit B positivt blod. 45 Det är därförviktigt att personal som kan exponeras erbjuds preexponeringsvaccination.Vaccinationen erbjuds all personalsom hanterar blod på KI utan kostnad viaföretagshälsovården. 6Hepatitvaccinet anses som heltäckande ofta först efter den4 http://www.who.int/injection_safety/toolbox/docs/en/AM_HCW_Safety.pdf5 Observera att hepatitvirus kan vara infektiöst även efter flera dagars uttorkning.6 Se utförligare information i dokumentet ” Policy för vaccination av personal”

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 5 av 6Hepatit CHIVAndra smittriskertredje dosen. Företagshälsovården erbjuder vaccinetEngerix-B via något av följande vaccinscheman; 0, 1, 6månader, 0,1,2 mån eller 0,1,3 veckor. Vid ensnabbvaccinering rekommenderas en boosterdos efter 12mån för att säkerställa långtidsskydd. Hepatit B vaccinet ärockså effektivt givet som post-expositionsprofylax, medeller utan samtidig administration av hepatit Bimmunglobulin. 7Inkubationstiden är ca 2-6 månader. De första symptomenär ofta dålig aptit, illamående, muskel- och ledsmärtor ochlätt feber, men infektionen kan också vara asymptomatisk.Senare kan symptom på leverdysfunktion såsomgulfärgning av hud, slemhinnor och ögonvitorna, ocksåvitfärgning av avföring och mörkfärgning av urin kanförekomma. Vid ca 1 av 20 blir infektionen kronisk ochkomplikationer såsom skrumplever och levercancer kantillstöta.Både vaccin och postexponeringsprofylax saknas mothepatit C. Det uppskattas att det är ca 3% risk att få smittanvid inokulation med Hepatit C positivt blod. 4Symptomen och inkubationstiden är ungefär desamma somför Hepatit B, men asymptomatiskt bärande förekommer istörre utsträckning. Risken för kroniskt bärarskap är ca80%, och komplikationsrisken är större än för hepatit B.Vaccin saknas mot HIV, men postexponeringsbehandlingfinns. Det uppskattas att det är 0,3 % risk att få smittan vidinokulation HIV-positivt blod. 4Hepatit D och G, HTLV1 och 2 med flera virus samtbakterier och okända agens kan också innebära en risk,men risken är generellt mindre.Personlig skyddsutrustning och teknisk utrustningSkyddskläderSkyddshandskarLaboratorierock skall användas. Om rocken blivitkontaminerad eller misstänks ha blivit kontaminerad avblod ska den smittrenas innan den lämnas för rengöring, tex genom autoklavering. Rocken får inte lämnaarbetsområdet.Handskar ska användas för att skydda mot exponering vid7 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10147/2005-130-6_20051306.pdf

Diarienummer:7805/2012-204Datum (utf./rev.):2012-12-12Dokumentnamn:Regler för hantering av blod och annat humant provmaterialUtfärdat av:MiljöenhetenBerett av:BiosäkerhetskommitténSida 6 av 6StänkskyddStick/skärskadeskyddall hantering av blod. Handtvätt och handdesinfektion skaalltid utföras efter det att man tagit av sig handskarna. påatt handskarna blir smittförande, byt handskar ofta.Desinfektionsmedel förstör handskens skyddandeegenskaper. Tänk Handskval ska anpassas tillarbetsmoment och exponeringsnivå.Handskar som är anpassade för laboratorieändamål ochblodhantering (märka med EN374-2 och med en märkningmed biologisk fara-symbol t ex Orange nitrile från Nordicbiolabs) är mindre punkteringskänslig samt att den testatsav oberoende källa jämfört med undersökningshandskar(EN455).Använd skyddsglasögon och munskydd/visir vid risk föraerosolbildning eller stänk. En plexiglasskiva eller enmikrobiologisk säkerhetsbänk kan också fungera somstänkskydd.Vassa föremål såsom kanyler, rakblad och vassaglasföremål ska i möjligaste mån undvikas vidblodhantering. Sätt aldrig på hylsan på kanylen igen, utanlämna den exponerade kanylen direkt i behållaren förstickande/skärande föremål (helst med möjlighet tillkanylavtagare). Det finns flertalet produkter på marknadensom reducerar stick/skärskador, såsom trubbiga nålar.Exempel på innehåll i en hanteringsinstruktion1) Var hanteringen får bedrivas och hur denna verksamhet skiljs från andra typer avverksamhet.2) Vem som är ansvarig.3) Vilka som får arbeta med blodet (hur nya personer får utbildning om smittrisker,smittvägar och skyddsåtgärder inklusive vaccinationer).4) Risker med blodet i fråga, metodbeskrivning samt vilka moment som utgör den störstarisken.5) Val av personlig skyddsutrustning.6) Val av teknisk utrustning.7) Vilka rutiner som ska användas, såsom god mikrobiologiskpraxis/rengöring/desinfektion/rutiner för att lämna laboratoriet.8) Avfallshantering för fast samt flytande material.9) Incident/tillbudsrutiner inklusive kontaktuppgifter.10) Rutiner vid transporter av blod inom och utom KI.11) Övrig personal som kan behöva information om riskerna och hur detta ska gå till.