FULLTEXT02

larsbjork
  • No tags were found...

FULLTEXT02

de makt- och subjektiveringsmekanismer som redan verkat på subjektetskonstitution. ”As such, political subjectivation disrupts governmentalsubjectivation or identification; it includes a de-subjectivation of governmentalsubjectivities” (Simons and Masschelein, 2010, s. 595). Men vilka är då dessa’governmental subjectivities’? Vilka maktstrukturer är det som verkar över vårasubjektblivanden – våra egna, och våra barns och elevers? Nästa avsnitt ger eninblick i de forskningsresultat som bidragit till avhandlingens förståelse avdisciplinens, motståndets och subjektiveringens politiska determinanter.Neoliberalism och neokonservatism – politiska determinanter i detsamtida utbildningsklimatetVi kommer aldrig att finna meningen med ett fenomen, hävdade Deleuze i sinbok om Nietzsche och filosofin (2003), ”om vi inte känner till kraften sombemäktigar sig eller exploaterar det, som tar det i besittning eller uttrycker siggenom det” (s. 34). Det citatet anger en angelägen utgångspunkt för dennaavhandling – speciellt med tanke på att utbildningsvetenskaplig forskning underde senaste decennierna har identifierat en kraft med avgörande inflytande översamtidens skolpolitik – neoliberalismen (Apple, 2004; 2006; Ball & Olmedo,2013; Ball, 2003; 2006; 2012; Goodson, 2010). Med dess strukturellaindividualism, privatiseringsideal samt decentraliseringssträvan (Ball, 2012) harneoliberalismen framför allt accentuerat krav på marknadisering, valfrihet,konkurrenskraftighet, samt mätbara utbildningsresultat – vilket kan utläsas i enskandinavisk/svensk kontext såväl som i en internationell (Biesta, 2006; 2010;Dahlstedt, 2009; Englund, 1995; Lindblad, Lundahl, Lindgren & Zackari, 2002;Löfdahl & Pérez Prieto, 2009; Löfgren, 2012; Säfström, 2005; Webb, Briscoe &Mussman, 2009).Med neoliberalt inflytande kommer också idén om utbildning som en i grundoch botten ekonomisk transaktion till ett funktionellt uttryck; och därmednödvändigheten i att beskriva utbildningens olika aktörer (lärare, elever) iekonomiska termer: som leverantörer/konsumenter av kunskap (Biesta, 2006;Brown, 2005). Bilden av den entreprenöriella kunskapsarbetaren tar samtidigtform – inför läraren såväl som inför eleven – och avtecknar det autonomasubjekt som accepterar ansvar och hanterar de eventuella riskerna med enmisslyckad kunskapstransaktion (Ball & Olmedo, 2013; Bauman, 1995; 2001;18

More magazines by this user
Similar magazines