FULLTEXT02

larsbjork
  • No tags were found...

FULLTEXT02

negativt utfall – vilket, för Foucault, utgörs av den gradvisa förlusten avpolitiskt inflytande:Låt oss säga att disciplinen är den enhetliga tekniska metod genom vilken kroppenskraft på billigast möjliga sätt reduceras i sin egenskap av “politisk” kraft och drivs till ettmaximum i sin egenskap av nyttig kraft. En kapitalistisk ekonomis tillväxt harframkallat den specifika modalitet som den disciplinära makten utgör och vars allmännalösningar och metoder för underkuvande av krafter och kroppar, eller kort sagt, varspolitiska anatomi, kan begagnas av de mest skiftande politiska regimer, inrättningar ellerinstitutioner.(Foucault, 2009, s. 222.)Det som Foucault i sina senare verk (t.ex. 1983) tar fasta på, är möjligheten tillen reversering av detta förhållande: subjektivering som en frihetsartikulation; enprocess varigenom individens egenskap av politisk, samhällsdelaktig kraft kanförstärkas (Leask, 2012). Denna betoning på subjektets ’egenverksamhet’ (sombland annat konvergerar med Ranciéres uppfattning om politisk subjektivering;se Biesta, 2010; Rancière, 1999; Simons & Masschelein, 2010) skiljer sigmarkant från Foucaults tidigare decentreringar av subjektet i förhållande tillmakt och diskurs – men den innebär inte, som Deleuze (1995) poängterar, attFoucault därigenom ’återinför’ det subjekt som han tidigare ’avskaffat’. ”There'sno subject, but a production of subjectivity: subjectivity has to be produced,when its time arrives, precisely because there is no subject” (Deleuze, 1995,s.113-114).Genom Deleuzes tolkning av Foucault återkommer vi alltså till idén omsubjektet som en process – inte som en entitet – och den mekanism som bästkunde ge den processen en inramning var för Foucault och Deleuze varkenmakt eller kunskap, utan motstånd. Detta är en förståelse av motstånd som,särskilt i en Deleuziansk tappning, har vissa drag av emancipatoriskt tänkande –men inte i form av en total frigörelse från maktens mekanismer enligt ettmodernistiskt eller klassiskt marxistiskt ideal om emancipation från ideologi ochfalskt medvetande (jfr. Biesta, 2008; Larsson, 2011; Lenz Taguchi, 2000). I ettmycket relevant citat har Biesta poängterat att:40

More magazines by this user
Similar magazines