FULLTEXT02

larsbjork
  • No tags were found...

FULLTEXT02

konstanta omförhandlingen av de upplevda motsatsernas inbördesstyrkeförhållanden – utan att någon av polerna tillåts ta överhanden. För dentidiga Nietzsche, exempelvis, var Apollos nyktra enhetssträvan oumbärlig för attkunna balansera Dionysos’ strukturupplösande och berusande verkan: estetiskfulländning uppkom endast i den ömsesidiga, komplementära relationen. Likasåhos Schiller var balansen mellan den sinnliga driften och formdriften absolutnödvändig för skapandet av en frizon mellan de båda krafterna, där en tredje –lekdriften – kunde inträda som inspirerande vägledning av det estetiskauttrycket.Vad beträffar komplexitetsvetenskaperna tog vi fasta på de resultat som görgällande att komplexitet (som ett mått på ett naturligt, eller simulerat, systemsförmåga att upprätthålla sin egen existens) är starkt beroende av systemetsförmåga att fungera nära kaos – alltså långt från ett jämviktstillstånd. Detta ären insikt, vill artikeln demonstrera, som hittar sin filosofiska kontinuitet hosDeleuze och Guattari: den konstanta rubbningen av jämvikt som orsakas avdestratifierande kontra stratifierande tendenser är också det nödvändigavillkoret för att upprätthålla en platå, det tillstånd vars inneboende potential tillhandling kan hållas vid en konstant nivå utan att förverkas eller förloras.Vilka var då de pedagogiska slutsatser som vi kunde dra av dessa resultat? Förstoch främst, att en pedagogisk verksamhet som vill tillvarata individensmöjlighet till kreativt deltagande i undervisning och lärande, inte kan kosta påsig ett ensidigt ideal om ordning och struktur utan att samtidigt ha begreppsligaresurser för att hantera, och kreativt interagera med, inflytanden som kanbeskrivas som kaotiska. Slutsatserna är därför i linje med t.ex. Biesta (2010),som hävdar att lärarens ansvar aldrig är att enbart facilitera lärandet ochpåskynda dess resultat, utan också att komplicera och störa läroprocessen – attskapa möjligheter såväl som hinder. Just därför, menar Biesta, ärsubjektivitetsfaktorn alltid nödvändig att beakta i lärandeprocessen: närhelstlärande sker, sker en liten eller stor påverkan på subjektets själv- ochverklighetsförståelse. Av samma orsak behöver läraren ha kompetens att vetahur man öppnar upp (destratifierar, med Deleuze & Guattari) det lärandesubjektets förankring i meningsbärande system, men också ha den praktiska46

More magazines by this user
Similar magazines