Samverkan för konkurrenskraft - Teknikföretagen

teknikforetagen.se
  • No tags were found...

Samverkan för konkurrenskraft - Teknikföretagen

Samverkan för konkurrenskraftTeknikföretagens inspel till Forsknings- och innovationspropositionen


Samverkan för konkurrenskraftTeknikföretagens inspel tillForsknings- och innovationspropositionen1


InnehållTeknikföretagens förslag i korthet......................................................................... 3Konkurrensförutsättningar i omvandling............................................................... 4Global närvaro har gjort industrin i Sverige mer kunskapsintensiv..................................... 4Tillgång till kompetens påverkar företagens FoU-etableringar............................................ 5Förändringar av den industriella verksamheten................................................................. 6Behov av satsningar på Strategiska innovationsområden.................................................. 7Våra förslag för stärkt konkurrenskraft genom samverkan............................... 91. Kraftfulla satsningar på Strategiska innovationsområden– en plattform för samverkan...................................................................................... 9Behovsdrivna FoI-samverkansprogram för realisering av forskningsresultat............. 9Industriella demonstrationsprogram i fullskala..................................................... 13Innovationsupphandling...................................................................................... 132. Effektiv struktur för kunskapsöverföring och innovationskluster.................................. 15Stärkt konkurrenskraft för industriforskningsinstituten ........................................ 15Utvecklade innovationskluster ........................................................................... 163. Strategisk samverkan mellan industri, universitet ochhögskola samt institut i forskning och utbildning........................................................ 17Satsning på högskoleutbildning inriktad mot företagens behov............................. 17Ökad personrörlighet mellan akademi, institut och industri................................... 17Resurstilldelning till och meritvärdering vid högskolansom värderar industrierfarenhet och samverkan.................................................. 17Teknikföretagens förslag till strategiska innovationsområden........................ 19Produktion................................................................................................................... 20Klimat och energi......................................................................................................... 20ICT och mjukvaruutveckling........................................................................................... 21Industrinära tjänster – tjänsteinnovation........................................................................ 22Mobilitet och transporter.............................................................................................. 22Samhällssäkerhet........................................................................................................ 23Flyg- och rymdindustrin................................................................................................. 23Automation och industriell IT......................................................................................... 24Medicinteknik och hälsa............................................................................................... 25Material och råvarutillgång............................................................................................ 26Kreativa arbetsmiljöer................................................................................................... 272


Teknikföretagens förslag i korthet1. Kraftfulla satsningar på Strategiska innovationsområden– en plattform för samverkan• Behovsdrivna FoI-samverkansprogram för realisering avforskningsresultat.• Industriella demonstratorer i fullskala där ny teknik kantestas.• Innovationsupphandling som efterfrågar nya lösningaroch driver på teknikutvecklingen.2. Effektiv struktur för kunskapsöverföring och innovationskluster• Stärkt konkurrenskraft för industriforskningsinstituten– Fördubblad basfinansiering och utvecklad roll i FoI-systemet• Utvecklade innovationskluster– En tydlig, sammanhängande och effektiv struktur mednära samarbete mellan aktörer.– Stöd till kunskaps- och teknikutveckling i företagi samarbete med institut och akademi.3. Strategisk samverkan mellan industri, universitet och högskolasamt institut i utbildning och forskning• Satsning på högskoleutbildning inriktad mot företagens behov .• Ökad personrörlighet mellan akademi, institut och industri.• Resurstilldelning till och meritvärdering vid högskolan somvärderar industrierfarenhet och samverkan.3


Konkurrensförutsättningari omvandlingGlobala utmaningar skapar både hot och möjligheter, som t.ex. att bibehålla och utvecklaen konkurrenskraftig industri för att säkra jobben och skapa tillväxt. Klimat,hållbarhet, hälsa och kompetens/demografi är andra utmaningar som industrinkan svara upp mot med sina produkter och tjänster. För att möta dessa utmaningarkrävs en tydlig nationell profilering för att Sverige ska utgöra en globalt attraktivFoU- och innovationsregion.En nyckelfaktor för en konkurrenskraftig svensk forskning är att de parallella forskningssystemeninom industrin och akademin knyts närmare varandra. Näringslivetstår för tre fjärdedelar av Sveriges FoU-investeringar. Till stor del beror det på att enhandfull globala företag fortfarande har sin forskningsbas här. Det är dock inte givetatt huvuddelen av företagens FoU kommer att ske i Sverige framöver. Det internationellaforskningslandskapet förändras och utvecklas ständigt och för globala företagsker naturligt en kontinuerlig översyn av var förutsättningarna är mest gynnsamma irelation till kundbas, underleverantörskedja, kompetenstillgång och FoU-infrastruktur.Länders konkurrens om att attrahera företagens FoU-verksamhet ökar. Det ärviktigt att bygga på styrkeområden då behov av nischning/profilering ökar. I kommandesatsningar på forskning och innovation måste strategiska områden medtydlig industrirelevans prioriteras. Då hemmamarknaden för många svenska företagär relativt liten i förhållande till hela omsättningen så är följande faktorer avgörandeför om företagens FoU kommer att ske i Sverige även framöver:• tillgången till kompetent arbetskraft i Sverige• kvaliteten och relevansen på och användbarheten av den FoUsom bedrivs vid forsknings- och utbildningsinstitutionerna i landet• konkurrenskraftiga villkor avseende regler, skatter etc.Global närvaro har gjort industrin i Sverige mer kunskapsintensivHittills har svensk industris försäljning och produktion på växande marknaderinneburit att verksamheten i Sverige blivit mer avancerad och kunskapsintensiv.Den befinner sig högt upp i värdekedjan och detta har gjort att svensk industri fortfarandestår stark trots en allt hårdare och allt mer kvalificerad konkurrens.Enklare och mer standardiserad verksamhet har lokaliserats till lågkostnadsländer,samtidigt som svenska anläggningar fortsatt att utföra kunskapsintensiva moment.I samband med produktion i exempelvis Brasilien eller Indien levereras ofta avanceradekomponenter från Sverige eller andra industriländer medan enklare insatsvarorkan köpas lokalt. Detta varuflöde har bidragit både till specialisering och tilljobb i Sverige.4


Andelen avancerad och kapitalintensiv produktion ökar i SverigeAndelen FoU och administration ökar i SverigeAndelen tjänstemän ökar i SverigeMer avancerad produktion, FoU och tjänster i Sverige tack vare globaliseringenEtt ökat behov av tjänstemän och administration i Sverige är en konsekvens av enmer komplex värdekedja och den globala närvaron. Försäljningen utomlands harockså bidragit till kostnadstäckning för forskning och produktutveckling i Sverige.Även om utvecklingskontor i andra delar av världen successivt byggs ut har desvenska företagen fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige.Vi ser emellertid en ökad konkurrens om kunskapsintensiv produktion och FoUglobalt. Det är inte givet att huvuddelen av företagens forskning och utvecklingkommer att ske i Sverige framöver. Det avgörs främst av förutsättningarna inomforsknings- och innovationsområdet samt av hur Sverige klarar kompetensförsörjningenjämfört med andra länder.Tillgång till kompetens påverkar företagens FoU-etableringarLokalisering av mer avancerad verksamhet till nya marknader sker successivt, enligtTeknikföretagens studier. I ett första skede sker inköp av komponenter och försäljningpå de växande marknaderna. Därefter sker produktion för lokal marknad. Dettaföljs eventuellt av produktion för att även försörja regionen eller världsmarknaden.Med produktionen följer även service och lokalt utvecklingsarbete. Nästa steg ärFoU för världsmarknaden och sista steget är strategisk forskning. Om forskning ochutveckling flyttar från Sverige, följer dessutom snart kvarvarande produktion med.Ett stort utbud av utbildad arbetskraft är en av drivkrafterna till att utlokaliseraforskning och utveckling. Andra drivkrafter är att etablera sig nära stora marknaderoch att få tillgång till forskningsresurser och forskningssamarbeten. Flera storasvenska företag ökar sin forskning i Sverige, men den stora ökningen av företagensforskning och utveckling sker i andra länder. Konkurrensen om företagens forskningoch utveckling ökar.Det som i första hand avgör i vilken utsträckning forskning och utveckling kommeratt ske i Sverige framöver är tillgången till kvalificerad arbetskraft, kvaliteten på denFoU som bedrivs vid forsknings- och utbildningsinstitutionerna i landet samt hurväl samverkan fungerar. En politik för forskning och högre utbildning som ger godagrundförutsättningar är avgörande för svensk industris verksamhet i Sverige ochdärmed även för jobb och välstånd i landet i framtiden.5


Förändringar av den industriella verksamhetenDen pågående omvandlingen av den industriella verksamheten ställer krav på kommandeagerande. Teknikföretag hanterar olika tillverkningsprocesser, olika materialoch produkterna omfattar utveckling från många olika tekniska discipliner. Dettakompliceras ytterligare när nya affärsmodeller inkluderande mjukvaror och tjänstertillkommer. Några viktiga utvecklingstrender:• Ökad komplexitet och fler integrerade system.• Tjänster allt större del i industriell verksamhet. Tydlig kopplingmellan produktion/produkter och tjänster.• Kontinuerligt ökad utbildningsnivå hos de anställda.• Symbiosen mellan små och medelstora företag samt storaföretag ökar snarare än minskar.• Interaktionen företag, universitet, institut och andra aktörerblir allt viktigare.Inom flera av tillverkningsindustrins delbranscher, kan man observera tydliga vertikalaförflyttningar i värdekedjan. En tidigare ren leverantör blir teknikutvecklare,leverantörer av stora system tar också ansvar för den kontinuerliga driften hos kundenosv. Svensk industri har varit aktiv och framgångsrik i dessa förändringar, somkräver innovation på alla nivåer i företaget och som ofta adderar lönsamma tjänstertill den fysiska produkten.Små och stora företag samarbetar nära som kund och leverantör och som utvecklingspartners,ömsesidigt beroende av varandra. När personer rör sig mellan företagoch mellan företag och akademi tar de med sig nätverk och kompetens och bidrartill ökad kunskapsdelning. Miljöer där företag samverkar med högskola, universitetoch institut leder till kreativa samarbeten, nya idéer, nya jobb och ökad tillväxt.Kunskaps- och innovationsinnehållet ökar snabbt i produkterna, i produktionsprocessernaoch i marknadsledet hos industriföretag som ska växa på framtidens komplexamarknad. Potentialen för svensk tillverkningsindustri att hantera de omvälvandeförändringar som pågår är i huvudsak mycket god. Forskning och utvecklingsamt kompetensförsörjning är nycklar till en fortsatt framgångsrik industri därmedäven för svenska jobb och välstånd framöver.I en tid av omfattande förändringar av industrins förutsättningar, sätts landetsinnovationssystem på prov. Konkurrensförmågan bestäms av hur snabbt och effektivtföretagen kan ta till sig och tillämpa ny kunskap. Därför är det avgörande attkunskapstriangeln fungerar i alla delar.För att Sverige ska kunna vidareutveckla positionen som en ledande industrination,måste forskning, utbildning och innovation bilda ett väl fungerande sammanhang.Kunskapstriangeln beskriver på ett övergripande sätt den samverkan mellan forskning,högre utbildning och innovation som är nödvändig för att klara framtidakonkurrenskraft.6


Innovationsprogramför kommersialiseringInnovationForskning medindustrirelevansForskningHögskoleutbildningarinriktade motföretags behovUtbildningKunskapstriangeln med innovation i focusBehov av satsningar på Strategiska innovationsområdenSvenska teknikföretag ligger i världstopp när det gäller FoU-investeringar som andelav omsättningen. Det gör Sverige till ett ledande forskningsland men positionen kaninte tas för given, endast en handfull företag står för lejonparten av de svenska FoUsatsningarna.För att Sverige ska ha bästa möjliga förutsättningar för att attraheraFoU-verksamhet i framtiden krävs att näringslivets och det statliga forskningssystemetförstärker varandra.Det svenska forsknings- och innovationssystemet ska balansera ett nyfikenhets- ochbehovsdrivet perspektiv. Det inbegriper såväl grundforskning som tillämpad forskning.Det är viktigt att dessa olika former och drivkrafter ges utrymme att kompletteravarandra.Idag har dock de statliga satsningarna i Sverige en stark inriktning mot nyfikenhetsorienteradforskning. Även om det inte finns några knivskarpa gränser mellan såkallad nyfikenhetsmotiverad och behovsmotiverad forskning visar FoU-statistikenatt den svenska statliga forskningsfinansieringen till stor del går till att stödja nyfikenhetsmotiveradforskning, medan finansieringen av behovsmotiverad forskningutgör en minde del. I våra viktigaste konkurrentländer går en mycket större andeltill behovsmotiverad forskning än vad som är fallet i Sverige. Analyser från VINNO-VA visar att andelen behovsmotiverad samverkansforskning av statens FoU-anslaghar minskat med 20% från 1993 till 2012.De statliga satsningarna måste i högre utsträckning syfta till att skapa förutsättningarför industrins konkurrenskraft i Sverige och utveckla en “innovationsbrygga”mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. Det handlar om att säkra ochutveckla tillgången till kompetens och kunskap inom industrirelevanta områdenav hög internationell kvalitet för i Sverige verksamma företag. Detta kan ske genomvälutbildade ingenjörer och forskare samt samarbete med akademiska och institutsbaseradeforskningsmiljöer i världsklass.7


Våra förslag för stärkt konkurrenskraftgenom samverkanMed innovation menar vi att kunskap omsätts till nya värden. För att förstärka nyttiggörandeav forskningssatsningar behöver aktörer som ser nuvarande och framtidabehov hos användare, kunder och konsumenter ges inflytande över forskningensinriktning. Företag och samhälle behöver därför i större utsträckning än idaginvolveras i vilka forskningssatsningar som görs.1. Kraftfulla satsningar på Strategiska innovationsområden– en plattform för samverkanDet är därför avgörande att en ny kraftfull satsning på Stra tegiska innovationsområdengenomförs, där statligt finansierad forskning samordnas med satsningarpå implementering och införande av ny teknik och nya metoder. Denna satsningfrån staten kommer att utgöra en investering som ger tillbaka intäkter i form avkompetens- och kunskapsförsörjning, vilket ger förutsättningar för en gynnsamtillväxt. Framtidens stora samhällsutmaningar och Sveriges konkurrensfördelar börvara fokus för pro gram men inom de strategiska innovationsområdena. De börvara bransch- och kompetensmässigt gränsöverskridande och utgå ifrån behovidentifierade av industri och andra samhällsaktörer.I de Strategiska innovationsområdena bör följande komponenter ingå:• Behovsdrivna FoI-samverkansprogram för realisering av forskningsresultat.• Industriella demonstratorer i fullskala där ny teknik kan testas.• Innovationsupphandling som efterfrågar nya lösningar och driver påteknik utvecklingen.Behovsdrivna FoI-samverkansprogram för realiseringav forskningsresultatVi vill se att en samverkansmodell utvecklas mellan forskningsfinansiärer, industri,akademi och institut. Det bygger på ett ömsesidigt åtagande om att utveckla strategierför gemensamt finansierade forsknings- och innovationsprogram, FoI-samverkansprogram.Strategierna bör identifiera mål, indikatorer för uppföljning, färdriktningför forsknings- och innovationsbehov samt prioriteringar för offentligt/privatdelfinansierade FoI-samverkansprogram.Målet är en industridriven realisering i tidiga skeden där forskningsresultat genererasoch prövas under realistiska förhållanden. En långsiktigt fungerande samverkanmellan de olika parterna i innovationssystemet är avgörande för programmets genomförande.Utmärkande för programmet är att industrin tillsammans med aka-9


demi och institut driver processen från behovsformulering till realisering. Projektenär normalt branschöverskridande och utförs i nära samarbete mellan industri ochforskningsutförare inom akademi och institut.Resultatet av projekt i programmet är forskningsresultat som är färdiga för industriellimplementering. Programmet ska innehålla delar som är speciellt anpassadetill mindre företag inom tillverkningsindustrin, för att ta till vara deras potential tillförnyelse. Programmet drivs mot hög industriell och vetenskaplig kvalitet och nytta.Programmet bör innehålla:• Utlysningar av projekt kopplade till överenskomna strategier och färdriktning.• Regelbunden resultatuppföljning av projekt och aktörer.Genomförandet av satsningarna bygger på att säkerställa ett så högt industrideltagandesom möjligt. Det behöver därför finnas en flexibilitet i hur programmenutformas. Inom vissa områden finns sedan tidigare en väl utvecklad samverkan somär viktig att ta tillvara och bygga vidare på. Det är angeläget att ytterligare stärkasamarbetet mellan företagen och med akademi och institut. Det bör också finnasolika modeller för hur finansieringen ska fördelas mellan stat och industri. Statenkan initialt behöva ta ett huvudansvar för finansieringen av ett program inomområden där samverkansprogram inte tidigare funnits, till exempel inom generiska,branschöverskridande områden. Relevanta myndigheter, exempelvis Vinnova ochEnergimyndigheten, bör ges ansvaret att i nära dialog med industri, akademi ochinstitut genomföra och administrera de strategiska innovationsområdena. Kriterierför inriktning, utformning och genomförande av FoI-programmen sammanfattas ibilden nedan.Inriktning• Betydande utmaning för samhållet• Industrin är med och formulerar behoven• Långsiktiga program på minst fem år• Länkar till internationella samarbeten (EU)Utformning• Samverkan industri, akademi, institut ochforskningsfinansiärGenomförande• Involverar företag, universitet/institut• Utvärderas utifrån nytta och vetenskaplighet• Gemensam finansiering stat och industriKriterier för Strategiska innovationsområden10


Effekter av tidigare FoU-samverkansprogramTidigare satsningar på FoU-samverkansprogram har kännetecknats av storasamhällsekonomiska effekter. De har inte bara lett till stärkt konkurrenskraft förföretagen utan också inneburit betydande möjligheter till kunskapsuppbyggnadoch kunskapsöverföring mellan företag, akademi och institut. Programmenssamhällsekonomiska betydelse har bland annat konstaterats i utvärderingarinitierade av VINNOVA på uppdrag av regeringen. Utvärderingarna visar bland annatatt de genomförda insatserna bidragit till höjd konkurrenskraft, att befintligaFoU-miljöer stärkts och grunden har lagts för nya samarbeten samt att företagenfått tillgång till ny kompetens.Även i en rapport från Vetenskapsrådet konstateras att tidigare satsningarpå samverkansprogram visat på en ökad långsiktighet och konkurrenskraft inäringslivet samt ökad attraktionskraft för FoU- och innovationsverksamheti Sverige. Rapporten visar att ett utvecklat kunskapsutbyte, samarbete ochrörlighet mellan näringsliv och högskola leder till hög vetenskaplig kvalitet ochvetenskaplig förnyelse.Utveckla strategi för svenskt deltagande iEU:s forsknings- och innovationsprogramTeknikföretagen ser även att satsningar på Strategiska innovationsområden gerförutsättningar för en tydligare koppling till den samverkan som sker inom EU:sramprogram för forskning. I EU:s forskningspolitik har utvecklingen gått mot attinvolvera industrin i att styra forskningen mot de områden där företagen ser behovoch möjligheter och att i samverkan med akademi och institut samla resurser kringdessa områden.Instrumenten för att möta utmaningarna utgörs av industridrivna Europeiskateknikplattformar och ”Public-Private Partnerships”, det vill säga genom samarbetsprogrammellan staten och industrin. Även satsningen på EIT (European Instituteof Innovation and Technology) och de KIC:ar (Knowledge Innovation Communities)som etableras inom strategiskt viktiga områden, görs med involvering avindustrin. Genom att utforma det svenska FoI-systemet på motsvarande sätt förbättrasförutsättningarna för svensk medverkan i EU:s ramprogram för FoU.Samtidigt bidrar det till att Sverige kan behålla sin attraktionskraft som investeringslandför FoU- och innovationsverksamhet.Samverkansmodell utifrån EU:s TeknologiplattformarDen samverkansmodell mellan företag, akademi, institut och forskningsfinansiärersom vi vill se, överensstämmer till stora delar med den struktur som finns etableradpå EU-nivå.11


EU:s teknologiplattformar är initierade av industrin i samverkan med akademi,institut och Kommissionen. Plattformarna syftar till att påverka EU:s forskningsochinnovationsprogram genom att samla flera aktörer inom ett område. Fokus äratt identifiera behoven inom ett område och att ge förslag till färdriktning för attmöta dessa behov. Detta görs genom en strategisk forskningsagenda som samlarindustri, akademi och instituts gemensamma syn på forsknings- och innovationsinriktningsom ligger till grund för Kommissionens utlysningar av forskningsprojekt.En av dessa teknikplattformar är Manufuture som har tagit fram en omfattandestrategiska forskningsagenda med sikte på en radikal modernisering och utvecklingav hela tillverkningsindustrins samtliga processer. Den strategiska forskningsagendanhar även resulterat i ett gemensamt samverkansprogram mellan Kommissionen ochindustrin, med syfte att lyfta europeisk industris konkurrenskraft. Motsvarandesamverkansprogram finns på andra områden, Green Cars inriktat mot fordonsindustrinoch Energy-Efficient Building med fokus på byggindustrin.En första utvärdering av de PPP:er som senast etablerats visar mycket positiva resu l -tat. Samverkansprogrammen ses som en framgångsrik modell för att organisera forsknings-och innovationssatsningar med direkt industriell nytta. Det är också en modellsom föreslås utvecklas ytterligare i det kommande ramprogrammet Horizon 2020.Samverkansprogrammen har etablerat förutsättningar för ett närmare samarbetemellan Kommissionen och industrin när det gäller målsättningar för forskningsprogram.Detta har möjliggjort för industrin att ingå överenskommelser om långsiktigarestrategier för FoU-investeringar.En samverkansmodell för genomförandet av en nationell satsning på strategiskainnovationsområden skulle kunna utformas med utgångspunkt från hur EU:steknikplattformar och PPP:er fungerar. Se modell nedan.Plattform församverkanIndustridriven i närasamverkan medforskningsfinansiär,akademi ochinstitutStrategiskforskningsochinnovationsagendaFärdriktning ochprioriteringarSamverkansprogrammellanforskningsfinansiär,industri, akademioch institutFoI-samverkansprogramIndustrinära realiseringav forskningsresultatIndustriellademonstrationerInnovationsupphandlingModell för samverkan12


Industriella demonstrationsprogram i fullskalaSyftet med demonstrationsprogram är att möjliggöra ett större risktagande vid tidigindustriell installation av radikalt nya tekniker och metoder. Genom programmetkan marknadsintroduktion av ny teknik underlättas. Demonstrationsprogram är ettsätt att validera forskningsresultat innan de introduceras på marknaden via befintligaoch nya företag. I det senare fallet är detta ett sätt att möjliggöra de mycket tidigautvecklingsfaserna innan riskkapital kommer in.Samhällsnyttan av ett demonstrationsprogram är betydligt större än enskilda aktörersnytta. Enskilda företag kan oftast inte ensamma motivera en sådan investering.Ur samhällsperspektiv är det dock en investering som ger tillbaka i form av nyttiggörandeav kunskap och tillväxt.Demonstrationsprogram kan genomföras vid olika tidpunkter, antingen tidigt i dentekniska utvecklingen för att dra lärdom av försöket i fortsatt utveckling och designav produkten, eller i ett senare skede då huvudsyftet är att påvisa produktens tillförlitlighetoch prestanda för marknaden.Ett demonstrationsprogram kan vara en enskild teknisk lösning eller ett komplettproduktionssystem som kan tjäna som en förebild eller flaggskepp och skapa starkakompetenskluster. Programmet behöver anpassas efter industrins behov på snabbhetoch bygger på att företagen får möjlighet att använda sig av kompetensen hos deforskare som står för den bakomliggande kunskapen.Demonstrationsprogram möjliggör möten och samarbete mellan forskare och näringslivsamt mellan teknik och användare. Dessa möten leder till att nya metoder,arbetssätt och tekniker kan testas. Demonstrationsprogram kan fungera som en viktiglänk i innovationsprocessen och bidra till ett systematiskt lärande, ökat intresseför tekniken och ökade kontaktytor. Det är väsentligt att den kunskap som kommerfram i demonstrationsprojekt implementeras på ett systematiskt sätt och spridsvidare. Det behövs institutioner som kan sprida informationen om framgångar ochlärdomar av olika demonstrationsprojekt. Här har industriforskningsinstituten enviktig roll att fylla. Det är vidare angeläget att ordentliga utvärderingar genomförsav projekten som sedan sprids på ett korrekt sätt.InnovationsupphandlingEtt positivt samspel mellan offentlig efterfrågan och innovation i näringslivet kan gemycket positiva effekter på länders utveckling. Åtgärder på efterfrågesidan är av storbetydelse, eftersom de signalerar att en marknad finns för nya innovationer. Samhällethar också ett behov av att finna lösningar på stora samhällsutmaningar sominte kan mötas med befintliga produkter eller tjänster. Staten kan som ”framsyntkonsument” medverka till att ny teknik tas fram och introduceras på marknaden.En tydlig efterfrågan på nya lösningar främjar innovationer i syfte att ta fram kommersialiserbaralösningar.Upphandling av avancerade produkter ger, utöver de direkta effekterna, mycketstora indirekta effekter i form av att teknik och kunnande sprids till nya sektorer,ger upphov till nya produkter, tillverkningsprocesser och tjänster samt kompetensutveckling.13


Potentialen för innovationsupphandling som ett verktyg för att lösa samhälleligaproblem är stor. För företagen, inte minst små företag, är det viktigt att det finnsen hemmamarknad där olika lösningar kan prövas, samt demonstrations- ochreferensanläggningar som kan visas upp för kunder. Systemlösningar kräver ettomfattande samarbete mellan aktörer, utvecklingskostnaderna är höga och demonstrationsprojektär kostsamma varför en statlig medverkan är nödvändig för att fådessa till stånd. Framgångsrik upphandling förutsätter en central organisation somagerar som nationell ledare, ansvarar för visioner och mål samt ett tydligt ramverkoch supportfunktioner.I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen att resurser avsätts för innovationsupphandlingoch förkommersiell upphandling där VINNOVA:s roll blir attstötta innovationsupphandlingen och agera för förändrad attityd hos offentligaaktörer. Det underlättar framtagande av nya och bättre lösningar som driverinnovation istället för att gå på beprövade lösningar och lägsta pris. De resursersom avsätts ser vi som en viljeinriktning från regeringen att bygga vidare på.Vi vill se att regeringens förslag kompletteras med att utvalda offentliga myndigheterges i uppdrag att avsätta en procent av sin upphandling till innovationsupphandling.Målsättningar av det här slaget är något som vi nu ser sättas upp i andraländer. Syftet är att främja tillkomsten av nya lösningar som svarar mot viktigasamhällsutmaningar och därmed skapar grund för ny teknik och nya lösningar.Det skulle bidra till förnyelse, ökad kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhetsamtidigt som det bidrar till att nya produkter och tjänster tas fram som svarar motframtidens behov. Det gagnar så väl befintliga som nya företag, ökad tillväxt ocharbetstillfällen i Sverige. Den offentliga sektorns upphandling kan användas för attstimulera innovativa lösningar och produkter i betydligt större utsträckning än vadsom görs idag. Upphandlingen kan göras mer innovationsvänlig, genom att t.ex.fokusera på behov och funktioner snarare än att utgå från existerande lösningar.En större andel av myndigheters – såsom Energimed flera – upphandling börfrämja nya lösningar och produkter. Även andra delar av offentlig sektor bör vika enandel av sin upphandling åt innovationer.14


2. Effektiv struktur för kunskapsöverföring ochinnovationsklusterStärkt konkurrenskraft för industriforskningsinstitutenDe svenska industriforskningsinstituten är en starkt växande del av det svenskainnovationssystemet. Detta skiljer sig från många konkurrentländer. Trots deökningar som tidigare forskningsproposition innebar är våra industriforskningsinstitutsvagare finansierade än motsvarande och konkurrerande institut i andraländer.En högre andel statlig basfinansiering av instituten ger förutsättningar för attutveckla framför allt de små och medelstora företagens kompetens. Många mindreföretag behöver nätverk inom forskningsområdet för att kunna utvecklas, växa ochskapa sysselsättning.Industrin ser ökad basfinansiering som en viktig förutsättning för internationelltkonkurrenskraftiga institut i Sverige – i paritet med förhållande i andra industriländer.Detta motiveras också av att instituten ges ett breddat uppdrag i linje medutländska institut. Samtidigt ser industrin möjligheter att över tiden öka volymernauppdrag till instituten till närmast en fördubbling. Dessa faktorer tillsammansmedför att den statliga basfinansieringen successivt behöver fördubblas från nuvarandenivå omfattande 450 miljoner kronor.Industriforskningsinstitutens roll som länk mellan akademisk forskning och näringslivetsbehov av forskningsresultat måste stärkas. Med stärkta resurser kan institutenspela en större roll som nav mellan forskning i företag och inom högskolan. Institutensrelation till högskolorna bör stärkas, bl.a. genom inrättande av tjänster som delasmellan de olika verksamheterna. Instituten kan fungera bättre som viktiga länkarmellan företag och forskning inom högskolan om personrörligheten ökar.Instituten kan även, med stärkta resurser, ta en tydligare koordinerande roll i EU:sforskningsprogram för att ge institutssektorn möjlighet att verka i en internationellmiljö och därmed skapa större utväxling på investerade forskningsmedel.Genom att föra in kunskap utifrån och koppla samman satsningar i Sverige medEU-forskningen ges förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig svenskforskning. Det ökar även institutens möjligheter att medverka i strategiska forskningsprogrami internationella miljöer.Följande åtgärder behövs:• Fördubblad basfinansiering.• Stärk institutens roll i forsknings- och innovationssystemet.15


S tarka indus trifors knings ins titutSwereaVerkstad och materialS w ereaVerkstad ochmaterialSP S PBio-. Bio-, miljö- miljö och -och byggteknikbyggteknikSwedish ICTS wResearched is h IC TInformationsteknikR es ea rc hInformations -teknik• Fördubbla institutens• Öka basfinansieringinstitutens basfinansiering (450 mkr=> 1 miljard) fram till 2016• Vidareutveckla instituten• Vidareutveckla som brygga instituten mellan som akademi bryggamellan och akademi industrioch industri• Tydliggör och stärk institutens• Tydliggör roll som och samordnare stärk institutens för roll somsamordnare EU-forskning för EU -forskning• Stärkt • Stärkt roll som roll stöd som för stöd FoU för och FoUINInnventiaN V E N T IAFiber och Fiber förpackningoch innovationsverksamhet och innovationsverksamhet i små och iförpackningmedelstora små och företag medelstora företagUtvecklade innovationsklusterSamverkan mellan olika universitet, högskolor, institut och företag är väsentlig för6att stärka och vidareutveckla olika kluster. Runt högskola och universitet finns ettantal aktörer som har till uppgift att främja företagande, kunskapsutveckling ochsamverkan mellan akademi och näringsliv inom forskning och utveckling. De spelaren viktig roll i innovationssystemet för kunskapshöjning, teknikutveckling och inteminst för ökad kommersialisering av forskningsresultat i nya och befintliga företag.Även marknadskompletterande finansiering och rådgivning är väsentlig.Följande åtgärd behövs:• En tydlig, sammanhängande och effektiv struktur med nära samarbetemellan aktörer.En relativt liten andel av de svenska småföretagen investerar i FoU, trots att investeringari kunskapshöjning och teknikutveckling ger ökad konkurrenskraft, ökadproduktivitet och förbättrade förutsättningar att producera innovativa produkteroch tjänster. Statliga insatser som främjar samverkan mellan forskningsaktörer ochföretag samt teknik- och kunskapsutveckling i små företag ger god utdelning i formav arbetstillfällen, kunskapsdelning och ökad konkurrenskraft.Program som främjar små företags samverkan med stora företag och akademi, inteminst utanför Sveriges gränser, skapar en viktig språngbräda för ytterligare kompetenshöjandeåtgärder. Företagens medverkan i EU-program leder till ökad omsättning,nya produkter och tjänster, förbättrad kvalitet, ökad teknisk och vetenskapligkompetens, ökad förmåga att hantera teknologiska förändringar och inte minst nyanätverk och affärsmöjligheter.Forskningsfinansiärers program som stimulerar FoU i små företag är en viktig del iinnovationssystemet. Teknikföretagen vill i större omfattning se:• Program som stimulerar samverkan mellan små och stora företag, akademioch institut inom kluster och regionala innovationssystem.• Program som främjar forsknings- och utvecklingsarbete i små företag.16


Flera av de offentliga forskningsfinansiärerna har idag program som syftar till attstimulera samverkan och personrörlighet. Detta behöver förstärkas för att få störreeffekt och bör innehålla program som omfattar industridoktorander, tjänster somadjungerade professorer, industripostdoc med flera. Det är också viktigt med ettarbete inom högskolan i denna riktning. Bland annat behöver meriterings-,bedömnings- och belöningssystemen i större utsträckning premiera industrierfa -renhet och samverkan. Teknikföretagen föreslår följande prioriteringar för att utvecklastrategisk samverkan i utbildning och forskning:Resurstilldelning till och meritvärdering vid högskolansom värderar industrierfarenhet och samverkanFörst då samverkan mellan akademi och näringsliv blir en tydligare indikator iresurstilldelningssystemet både i fakultetsmedel och från statliga forskningsfinansiärerkommer samverkan värdesättas fullt ut inom akademin. Det ger högskolor ochuniversitet drivkraft för ökat nyttiggörande av den akademiska forskningen. Vi villockså lyfta fram industriforskningsinstitutens roll som brygga mellan industri ochakademi, t.ex. vad gäller att främja rörlighet av personer.Resurstilldelningen bör kopplas till indikatorer som täcker in samverkan, såsom:• Forskningssamarbete med näringslivet.• Antalet industridoktorander, adjungerade professorer ochandra former av personrörlighet.• Nyttiggörande av forskningsresultat.18


Teknikföretagens förslag tillstrategiska innovationsområdenTeknikföretagen vill föreslå att en modell utarbetas för hur det fortsatta forsknings-och innovationssamarbetet mellan stat och industri kan utvecklas. Modellenutgår från och bygger vidare på de områden där vi redan idag har en världsledandeindustri. Inom dessa områden har vi en djup spetskompetens och en god kompetensbasvid företag, universitet och institut att vidareutveckla. Ett viktigt kriteriumför prioriterade områden måste vara hur de kan tillgodose stora samhällsbehov ochlösa viktiga problem i samhället.Vår vision: Sverige ska bli det land i världen som är bäst på att utveckla innovationsmiljöer(FoU, innovation och högre utbildning) inom strategiskt viktigaområden, attraktiva för teknikföretags FoU och innovationsverksamhet.Teknikföretagen föreslår satsningar på följande strategiska innovationsområden:• Produktion• Klimat och energi• ICT och Mjukvaruutveckling• Industrinära tjänster• Mobilitet och transporter• Samhällssäkerhet• Flyg- och rymdindustri• Automation och industriell IT• Medicinteknik och hälsa• Material och råvarutillgång• Kreativa arbetsmiljöer19


ProduktionFöretagens produktion i Sverige utgör en fundamental förutsättning för fortsattsvensk välfärd, sysselsättning och tillväxt. Vi behöver utveckla en konkurrenskraftigspetskompetens för att klara den globala konkurrensen. Tillverkningsindustrinsverksamhet måste vara uthållig både vad gäller resurseffektivitet och kompetens hosmedarbetarna.För att stärka konkurrensläget för svenska teknikföretag måste de stora utmaningarnamötas med hjälp av betydande insatser från staten. Det handlar bl.a. om attutveckla förutsättningar för en uthållig produktionskapacitet, med flexibel digitaloch kunskapsbaserad produktion där människan står i centrum. För att få bästaeffekt av satsningarna behöver kunskapstriangelns alla tre dimensioner, forskning,innovation och högre utbildning, inbegripas.För att svensk tillverkningsindustri ska kunna hävda sig framöver kommer det attbehövas betydande och stärkta insatser på forsknings- och innovationsområdet.Utbildningen behöver stärkas såväl kvantitativt som kvalitativt på områden somkrävs för framgångsrik produktion. Teknikföretagen, Svenska Produktionsakademienoch forskningsinstitutet Swerea föreslår därför att Sverige gör en offensivsatsning utifrån industrins behov med kunskapstriangelperspektiv och medVINNOVA som huvudman inom området produktion.Klimat och energiEuropa och Sverige är framgångsrika inom de teknologier som är en förutsättningför att kunna lösa klimatproblematiken. Svenska företag är framstående när detgäller att minska miljöpåverkan från tillverkning och att utveckla resurseffektivaprodukter. Sverige har i flera avseenden goda förutsättningar för en fortsatt brautveckling och tillväxt inom dessa områden. Det kan handla om effektivare användningav resurser och att minska användningen av miljö- och hälso skadliga ämnen ien rad olika samhällssektorer, såsom transporter, fastigheter, industri och energi.Sverige har också en mycket stark ställning inom det energitekniska området,speciellt inom krafttransmissionsområdet. Sverige har en rad styrkeområden somhögspänningsteknik, krafthalvledarkunnande, kraftsystemteknik och inte minstutveckling och tillverkning av avancerade produkter och system inom kraftöverföringsområdet.En fortsatt stark utveckling inom detta område är en förutsättningför exempelvis integration av förnybar energi och ökad försörjningssäkerhet.20


Statliga satsningar på kunskapsuppbyggnad och FoU inom de områden sombeskrivs ovan är väsentligt för en fungerande kompetensförsörjning samt ökadeexportmöjligheter för svenska företag. En forsknings- och innovationsstrategi bördärför utvecklas och ett Strategiskt FoI-samverkansprogram startas. Inom klimatochenergiområdet är det även av särskild vikt att offentlig sektor har förmåga attagera som kompetent upphandlare av innovativa produkter och tjänster. Ett braexempel på kommunernas viktiga roll kan ses i de beställningar som görs förNorra Djurgårdsstaden.ICT och mjukvaruutvecklingFör svensk tillverkningsindustri är det av yttersta vikt att ICT-kompetensen i Sverigeutvecklas på ett effektivt sätt, med hög kvalitet och produktivitet. Detta gäller inteminst inom området mjukvaruutveckling där Sverige har en unik potential attvidare utveckla en global spetskompetens.Teknikföretagen, IT-telekomföretagen och Swedsoft föreslår en branschövergripandeindustridriven nationell satsning på effektiviserad framtagning av mjukvara. Meden sådan satsning kan internationell kompetens inom ett globalt växande områdelockas till Sverige. Svenska universitet skulle därmed stärka sin konkurrenskraft.Fler jobb skulle skapas tack vare ökad innovationstakt i såväl existerande som nyaföretag. Den outsourcing som vi nu ser skulle kunna bromsas och vändas.21


Industrinära tjänster – tjänsteinnovationIndustrins leverans av tjänster ökar liksom tjänsteföretagens funktion som leverantöri samverkan med industrin. Syftet är att skapa konkurrenskraft genom att erbjudakunderna ett högre värde. En större andel av kundleverans består idag av en kombinationmellan produkt och tjänst, där värdet ligger i kombinationen. Att optimeradetta kräver mera tvärgående forskningsinsatser än de traditionellt diskuterade.Tjänster utgör en allt viktigare del av innovationsförmågan, vilket innebär att förståoch utnyttja hur värde skapas resp. hur man kan organisera sig för värdeskapande.Det rymmer, förutom innovativa erbjudanden, både utveckling av nya arbetssätt,konstellationer av aktörer, affärsmodeller och hur företagen mobiliserar för attinteragera med kunden.Teknikföretagen och Almega föreslår en kraftfull satsning på detta område med syfteatt främja kompetensuppbyggnad som ger företagen förutsättningar att utvecklatjänster som kan konkurrera på en världsmarknad och som kan utgöra attraktivakunskapsmiljöer för företagsetableringar. Det föreslagna FoI-samverkansprogrammetbör vara behovsdrivet med fokus på hur företagen kan utveckla verksamhet ochaffärer utifrån ett tjänste-/värdeskapande perspektiv.Mobilitet och transporterSystem för transporter behöver moderniseras och anpassas till samhällets behovidag och i framtiden, vilket bl.a. innebär en anpassning till en åldrande befolkningoch en fortsatt urbanisering. Nya fordonskoncept och teknologier behövs. Sverigehar en unik styrkeposition vad gäller fordonstillverkning och är ett av få länder ivälden med kapacitet att ta fram fordon från idé till produktion.Fordonsbranschen kännetecknas av stark konkurrens, konsolidering och internationalisering.FoU-insatser kan i princip styras till det land eller den region somerbjuder bäst förutsättningar. Den framtida konkurrenskraften hos Sverige somnation är beroende på industrins förmåga att omsätta forskningsresultat i koncept,produkter och tjänster.Teknikföretagen ser det som angeläget att det pågående FoI-samverkansprogrammet,FFI, med fordonsindustrin som drivande, får en stabil och långsiktig vidareutvecklingmed fokus på de absolut viktigaste teknikområdena för fordonsindustrin.Hit hör transporteffektivitet, energi och miljö, fordons- och trafiksäkerhet, fordonsutveckling,fordons- och drivlineproduktion. Det finns även stora behov av finansieringoch drift av demonstratorer. Med en sådan satsning kan Sverige kvarstå som ettglobalt attraktivt kompetens- och innovationsområde för fordonstillverkning.22


SamhällssäkerhetSamhällssäkerhet är ett strategiskt viktigt område av flera skäl. Säkerhetsrisker iform av terrorism, epidemier, manipulativ användning av Internet, hot mot infrastrukturetc. behöver kunna hanteras resurseffektivt.Svensk tillverkningsindustri har potentialen att ta en ledande position i utvecklingenav system som övervakar och skyddar vår kritiska infrastruktur och samhällsflöden.Sensorer och tidig upptäckt är områden där Sverige idag har en framträdanderoll och där det behövs en fortsatt satsning för att behålla denna roll. Effektiv systemintegrationsom leder till bättre samverkan inom och mellan myndigheter ochandra samhällsaktörer är ett annat område där Sverige kan inta en ledande position.Teknikföretagen föreslår en industridriven satsning inom säkerhetsområdet somsamlar kompetens inom universitet, institut, industri och myndigheter samt aktörerrepresenterande tillämpningar i form av hamnar, flygplatser, kärnkraftverk, vägar,järnvägar etc. En sådan satsning skulle förbättra samhällets förmåga att hanterakriser och katastrofer samtidigt som det skulle stödja industrins ambitioner attvidareutveckla denna betydande industrigren.Beträffande mål, inriktning och strategier för dessa satsningar så pågår uppdateringav den nationella säkerhetsforskningsagendan som togs fram inför förra forskningspropositionendär dessa kommer att finnas mer detaljerat beskrivna. Arbetet ledsav SOFF med aktivt deltagande från MSB, Saab, Ericsson, LiU, LTU, Chalmers,INNOVA, FMV, Swedish ICT och Teknikföretagen.Flyg- och rymdindustrinEn tydlig trend globalt är att antalet civila flygprojekt ökar medan militära flygprojektblir färre, samtidigt som de nya projekten blir mer globala och involverar flerinternationella aktörer. Flyg och rymd är av stort nationellt intresse i tillväxtländernaoch forsknings satsningar för att bibehålla svensk konkurrenskraft i området äravgörande för en svensk tätposition. För att upprätthålla kompetens på den civilasidan är de offentliga forskningssatsningarna av stor vikt.23


Flygtrafiken inom Europa har en nyckelroll för EU:s tillväxt, men står även införansenliga utmaningar. Miljöeffekter och bränsleförbrukning har fått ett ökat fokussamtidigt som en stadigt ökande flygtrafik ställer krav på förändringar i trafikledningssystemenför minskad miljöbelastning, ökad säkerhet och effektivitet. Automation,intelligenta system, lätta material och energieffektiva lösningar är områdendär svensk flygindustri ligger långt framme. Det finns även områden som med rättasatsningar kan utvecklas till ett svenskt styrkeområde t.ex. obemannade flygandesystem.Den svenska rymdindustrin är internationellt orienterad, med den ena hälften avverksamheten inriktad mot de europeiska rymdprogrammen där svensk medverkanär direkt proportionell mot svenska statens bidrag och den andra hälften är rentkommersiellt inriktad, i huvudsak mot telekommunikation.För att möjliggöra en stark och konkurrenskraftig svensk flyg- och rymdindustriföreslår Teknikföretagen fortsatta satsningar på nationella flyg- och rymdforskningsprogramsamt demonstratorprojekt. Detta ger även nödvändiga förutsättningarför att den svenska flyg- och rymdindustrin ska kunna delta i de europeiska programmenoch vara internationellt konkurrenskraftig. Beträffande mål, inriktningoch strategier för dessa satsningar hänvisas till NRA Flyg 2010 (National ResearchAgenda) med bilaga, samt Rymdagendan. Båda dessa dokument har utarbetats medett brett deltagande från berörda svenska aktörer.Automation och industriell ITAutomation och Industriell IT är mycket centrala komponenter i lösningen av deutmaningar vi står inför; energieffektivisering, miljö- och säkerhetsfrågor. Det finnsett flertal områden där Sverige i dag intar en ledarposition, bland annat robotautomation,processautomation, transportautomation (tåg och lastfordon mm),styrning och övervakning av elkraftnät och elkraftautomation (kraftverk).Det är inom områden som systemteknik, tillgänglighet, användbarhet, realtidsystem,mekatronik, modellering och reglerteknik som svenska aktörer är starka.Det behövs Strategiska FoU-program inom Industriell IT och Automation medfokus på svenska styrkeområden. Detta är helt centralt för att bibehålla och stärkaSveriges konkurrenskraft inom automation.24


Medicinteknik och hälsaSverige har en gedigen meritlista inom området medicinteknik. Sverige utgör basför en rad goda exempel på livskraftiga företag som vuxit fram runt svenska innovationer.För att utnyttja den goda potential som finns för medicinteknik som framtidsbranschkrävs ett närmare samarbete, kring exempelvis utbildning och satsningarpå klinisk forskning, mellan industri, universitet och hälso- sjukvård.Finansieringen av relevant forskning inom medicinteknikområdet har minskat desenaste åren. Svenska universitetssjukhus medverkan i strategiskt viktiga satsningarför att utveckla nya tekniska metoder är en central och underutnyttjad konkurrensfaktor.Teknikföretagen ser ett stort behov av statliga långsiktiga satsningar på behovsmotiveradforskning inom medicinteknikområdet. Tekniska och medicinska fakulteterbör identifiera och satsa på gemensamma forskningsprojekt med utvecklingspotential.Regeringen bör säkerställa att läkare och annan vårdpersonal ges tydligaincitament att bedriva forskning inom medicinteknikområdet och identifiera deutvecklingsbehov som finns i den kliniska vardagen. Universitet och landsting börsamarbeta närmare med industrin för att exempelvis instifta gemensamma professureroch utbildningsprogram.25


Material och råvarutillgångFramtidens material har en central betydelse för teknikföretag. Det är väsentligt attmaterialutvecklingen kan bidra till låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv samtatt de är funktionella, säkra, återvinningsbara och energieffektiva. De behöver även iökad utsträckning vara baserade på förnyelsebara råvaror för att bidra till samhällsmålsom reducerad klimatpåverkan.En viktig förutsättning för att utveckla materialområdet i Sverige kommer att varatillgången till den kvalificerade forskning och kompetens som krävs för att utvecklaoch tillverka produkter som är ledande i ett internationellt perspektiv. En uthålligtkonkurrenskraftig industri måste kunna framställa sina produkter på ett energieffektivtsätt och med mindre påverkan på klimat och miljö. För att skapa förutsättningarför en fortsatt framgångsrik svensk industri behövs forskning inom områdensom materialvetenskap kopplat till klimatpåverkan, effektivare energianvändningoch avancerad modellering.Tillgång till och användarkunskap om avancerade material är avgörande för konkurrenskraftenhos stora delar av Sveriges tillverkande industri. För den materialanvändandeindustrin är det en utmaning att snabbt kunna integrera nya materiali produkterna för att uppfylla kommande krav på produkters funktioner, återvinningsbarhetoch energieffektivitet. Utvecklade material har stor betydelse för störrekundnytta och ökad konkurrenskraft.Material baserade på förnyelsebara råvaror är ett område med stor potential förhållbar tillväxt. Sverige har goda förutsättningar att ta en ledande roll i att skapaförutsättningar för utsläppsminskningar av växthusgaser, genom tillgången till såvälförnyelsebara råvaror som excellent forskning inom områden som kemisk biologi,bionanoteknik samt process- och tillverkningsteknik.Textil är en naturlig bärare av teknik och elektronik och med detta som bas finnsett stort behov av att utveckla textilierna där många branscher engageras. Teknikföretagenoch TEKO ser gemensamt en stor potential i att integrera teknik i textilieroch vidare finna hållbara lösningar till att den interagerar med omgivningen. Detär viktigt att skapa förutsättningar för att förverkliga dessa innovationer genom attt.ex. ta fram material, fibrer och processer för att möta behoven av nya lösningar.Sverige har en stor tillgång till miljövänliga material såsom cellulosafibrer och härfinns en stor potential för framtida produktion.Teknikföretagen och TEKO föreslår därför en satsning på FoI-samverkansprogrammed fokus på att ta fram såväl material som fungerande metoder för att integreramaterialen i produktframtagningsprocesser.26


Kreativa arbetsmiljöerArbetets organisering såväl som den fysiska och psykosociala miljön är viktiga förföretagens produktivitet och resultatet. Företagen bedriver sedan länge ett utvecklingsarbetekring den fysiska miljön; den ergonomiska arbetsmiljön, maskinsäkerhet,kemikalie-, buller- och riskhantering med flera frågor har en given central plats.Arbetsmiljökunskap och förståelsen för människa–maskin interaktionen skaparäven en viktig grundförutsättning för att utveckla innovativa och användarvänligaprodukter och tjänster av god kvalitet.Samtidigt blir företagskulturen allt viktigare i den framväxande kunskapsekonominoch omvandlingen av industrin. Tjänster blir en allt viktigare del av erbjudandetoch samarbete med kunder och leverantörer allt mer centralt. Anställnings- ocharbetsformer förändras och individen får i allt större utsträckning ansvar för sinarbetsplanering. Värdeskapande strategiskt personalarbete blir därmed en betydelsefullkonkurrensfaktor.Centralt för en god ledarskapskultur är att den kännetecknas av fokus på att skapagoda arbetsförhållanden och delaktighet, utmaningar och kompetensutveckling,erkännande av goda prestationer samt präglas av god kommunikation. Sverige haren konkurrensfördel i en etablerad samverkanstradition, i icke-hierarkiska arbetsorganisationeroch inkluderande ledarskap.Sverige saknar idag ett samlat grepp kring forskning om strategiskt personalarbete.Teknikföretagen föreslår därför att en strategi utarbetas med syftet att utvecklakompetens som kan bidra till innovativa och effektiva produktionsprocesser. Fokusbör ligga på arbetsmiljö, implementering av FoU-resultat, färre arbetsskador, anpassaderiskanalyser, förbättrad arbetsmiljö, attraktiva arbetsplatser, ett jämlikarearbetsliv samt utveckling av nya användarvänligas produkter.27


Teknikföretagens FoU-referensgruppJan- Eric SundgrenPontus de LavalMats EkbladSven-Åke EdströmTord HermanssonMagnus MadforsHelena MalmqvistLars Göran RosengrenUlf SjöblomBengt ThulinUlf WahlbergAB Volvo, ordförandeSaabElectroluxScaniaVolvo CarsEricssonABBAB VolvoSKFSKFEricssonTeknikföretagenAssociation of Swedish Engineering IndustriesKontaktpersoner på TeknikföretagenPeter Johanssonpeter.johansson@teknikforetagen.seLena Heldénlena.helden@teknikforetagen.sePer Fagrellper.fagrell@teknikforetagen.seCecilia Warrol Erssoncecilia.warrolersson@teknikforetagen.se28


www.teknikforetagen.seForm: Tagg, Stockholm, oktober 2011

More magazines by this user
Similar magazines