FOLKHÄLSOPLAN 2004 – 2007 FÖR KUNGÄLV

kungalv.se
  • No tags were found...

FOLKHÄLSOPLAN 2004 – 2007 FÖR KUNGÄLV

Samverkans- och folkhälsoarbete i Kungälv mellanFOLKHÄLSOPLAN20042007FÖR KUNGÄLVFALK Kungälvs kommun, Nämndhuset, 442 81 KUNGÄLVTelefon 0303-23 80 00, Telefax 0303-198 15


Prioriterade områdenoch mål 20042007Att skapa samhälleliga förutsättningar för engod hälsa på lika villkor för hela befolkningenär syftet med vårt folkhälsoarbete.I det hälsofrämjande arbetet måste man lyftaperspektivet, ta på sig folkhälsoglasögonen,se möjligheter att knyta ihop samhällsplaneringmed familj, fritid och arbetslivets förutsättningar.Därför vill vi i Kungälv arbeta utifrån stödjandemiljöer och stärka människors egenmakt– empowerment.


BakgrundSedan 1995 pågår ett samverkans- och folkhälsoarbete i Kungälv mellan Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen, Landstinget (regionen) och Kommunen.ArbetsmetodArbetet i Falk har sedan starten bedrivits i arbetsgrupper. Arbetsgruppernabestår av företrädare från olika myndigheter, verksamheter, frivilligorganisationeroch föreningar, näringsliv med intresse av arbetsområdet.En viktig princip i Falk är att såväl lednings- och verksamhetsgrupp som arbetsgruppernasdeltagare skall vara överens om hur arbetet skall genomföras.Den arbetsmetod som vuxit fram bygger på dialog och gemensamt lärande.En viktig uppgift för deltagarna i arbetsgrupperna är att skapa dialog mellanarbetsgruppen och den egna organisationen. Arbetsgrupperna leds av Falk:ssamordnare som fungerar som en stödtrupp i förändringsarbetet.Vad är en folkhälsoplan?Folkhälsoplanen är ett formellt dokument som beslutas av Kommunstyrelsenoch Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Syftet med folkhälsoplanen är att beskrivadet gemensamma tvärsektoriella arbetet i kommunen för att nå en bättre folkhälsa.Kungälv antog sin första folkhälsoplan 1998. Följande områden prioriterades:• Drog- och skadeförebyggande arbete• Kost och Motion• Allergier• Kvinnors hälsa• Ensamhet – relationer – separationer• Brist på tillit – maktlöshet• ArbetslöshetHälsa”Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att kunna förverkliga sina vitalalivsmål” (Nordenfelt)Världshälsoorganisationen (WHO) har formulerat följande definition på hälsa.”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt, fysiskt, psykiskt och social välbefinnandeoch ej endast frånvaro av sjukdom.”Definitionen innebär att hälsa mer kan ses som ett medel till livskvalitetoch mindre som ett självändamål. Definitionen innebär också att sambandetmellan hälsan och de sociala ekonomiska förhållanden, den fysiskaomgivningen och den individuella livsstilen lyfts fram.


Det utvecklingsarbete som pågår inom Falk:s nuvarandeprioriterade områden fortsätter i denarbetsform som hittills visat sig framgångsrik.Nuvarande folkhälsoplan antogs av Falk:s ledningsgrupp,Kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnd4 våren 2004.Genom samarbetet över organisations- och myndighetsgränsernahar det tvärsektoriella arbetet utvecklatoch stärkt samhörighet och samsyn vilket ledertill att vi bättre förstår för vem vi arbetar.


DefinitionerFolkhälsa: Begreppet folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndetför hela eller delar av befolkningen. Hälsa gäller individen medan folkhälsa ärden hälsa som är särskilt viktig för befolkningen eller samhället. Hälsa är enresurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället.Den amerikanske forskaren Aaron Antonovsky, som är en av det modernafolkhälsoarbetets förgrundsfigurer, har lanserat begreppet KASAM, känsla avsammanhang, som mycket viktig för folkhälsan. För att uppnå KASAM skallmänniskor ha förmågan att förstå sin situation, ha möjligheten att hantera denoch uppleva meningsfullhet i tillvaron.Empowerment: Hälsofrämjande arbete är en process som syftar till att göramänniskor kapabla att öka sin kontroll över och förbättra sin egen hälsa. Ettcentralt begrepp är empowerment som kan översättas till vardagsmakt.Konkret innebär detta möjligheten att uttrycka sina behov, stimulera till beslutsfattandeoch forma politiska, sociala och kulturella handlingar.Folkhälsoarbete: Det tvärsektoriella arbetet är en förutsättning för folkhälsoarbetet.All erfarenhet tyder på att folkhälsoarbetet blir mest framgångsrikt närolika aktörer kompletterar varandra och insatser utgår från god kunskapsgrund.Planerade och systematiska insatser för att främja hälsaoch förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverkafaktorer (frisk- skydds- och risk) och förhållanden (struktureroch miljö) som bidrar till en positiv hälsoutvecklingpå befolkningsnivå. Insatserna kan både vara samhällsoch/ellergrupp respektive individinriktade. (SOU 1998:43)Arenor för folkhälsoarbete: Stödjande miljöer för hälsa är en av nyckelstrategiernaför förebyggande och hälsofrämjande arbete. Stödjande miljöerfinns bl a där människor bor, arbetar och leker.Arbete med stödjande miljöer flyttar fokus från sjukdomstänkande till hälsotänkande,från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjandemöjligheter på vardagsarenor.Genom att arbeta utifrån vardagsvillkor blir det klarare vilka faktorer som ärav betydelse för hälsobeteenden och vilka aktörer som är samarbetspartnersinom det hälsofrämjande arbetet (se nästa sida).Viktiga arenor kan vara arbetsplatsen, mödra- och barnavårdscentral, förskolan,skolan, bostadsområdet och föreningar av olika slag.


Hälsans bestämningsfaktorerLika viktigt som det är att kartlägga och förstå riskfaktorerna för sjukdomsutvecklinglika angeläget är det att uppmärksamma hälsans frisk- och skyddsfaktorer.Friskfaktorer handlar till stor del om att kunna strukturera och påverka sitt livoch att ha ett fungerande socialt nätverk. Ohälsan bestäms av olika riskfaktorer.Hälsan bestäms av friskfaktorer som aktivt främjar hälsan samt avskyddsfaktorer som begränsar negativa hälsoeffekter av olika riskfaktorer.


Illustratör: Lennart RydénFörebyggande arbete inriktas ofta på att undanröja risker för att ta bort detsom kan ge ohälsa/sjukdom.Hälsofrämjande arbete inriktas på att främja hälsa vilket innebär att skapaförutsättningar för en process som möjliggör för individer, organisationer ochsamhällen att öka kontrollen över faktorer som påverkar hälsan och därigenomförbättra den.Helhetssyn inom folkhälsoarbetet innebär att beakta båda dessa perspektiv.Ett folkhälsoarbete för Kungälvs invånare måste riktas till att både reduceradet som förorsakar ohälsa/sjukdom och öka det som skapar överskott, motståndskraftoch livskvalitet.


I vårt samhälle möts vi dagligen av goda råd ochnya hälsotrender. Ibland kan det verka som attvägen till ett hälsosamt liv blivit själva meningen.Det är enkelt att klandra sig själv när man inte orkaruppfylla bilden av att vara vältränad och avstressad.Visst kan det vara hälsa att följa alla rådmen lika viktigt är vårt sunda förnuft.Utöver allt vi inte ska; som att inte röka, att intesitta still, att inte äta snabbmat, handlar hälsa omen upplevelse av trygghet och en förmåga att inseskillnaden mellan saker som går att påverka ochsaker som är svårare att lösa.


Utvecklingen i riketEtt övergripande mål för folkhälsoarbete är en jämlik och jämställd hälsa. Detfinns ett starkt samband mellan socioekonomiska förhållanden och hälsa.Detta gäller både vuxna och barn.Socialstyrelsens Folkhälsorapport och Social rapport 2001 visar på stora socialaskillnader i hälsa. Inkomstskillnaderna har ökat betydligt under 1900-talet och fortsättningsvis vilket haft en avgörande betydelse för befolkningenshälsa.Arbetare har genomgående större sjukdomsrisker än tjänstemän och lågutbildadehar betydligt fler hälsoproblem än välutbildade. Det finns också storakönsskillnader i hälsa. Risken att bli långvarigt sjukskriven är dubbelt så storför en kvinna som för en man.Ängslan, oro, ångest och sömnbesvär har ökat under 1990-talet med störstaökningen i yngre ålder, främst bland kvinnor.De sociala skillnaderna mellan barn och ungdomar är påfallande stora. Detgäller särskilt psykisk press som överförs på övriga familjemedlemmar därbarn är särskilt sårbara. Andelen ungdomar i åldersgruppen 11 – 15 år somuppger sig ha psykosomatiska och stressrelaterade besvär har ökat. Besvärenär vanligare hos flickor än hos pojkar men tendenser finns att ävenpojkar tydligare uttrycker dessa problem idag.Alltfler ungdomar dricker regelbundet alkohol och fler prövar narkotika. Detär framförallt bland tonårsflickor som rökningen ökar.Barn blir allt tyngre vilket ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomarsenare i livet. Allergier och annan överkänslighet är det långvariga problemsom är vanligast bland barn och dessa problem tenderar att öka.Antalet överviktiga ökar mest bland yngre vuxna. 1998 var drygt 2,5 miljonersvenskar överviktiga. Det finns skillnader i fysisk aktivitet beroende på utbildningsnivå,etnicitet och socioekonomi.Antalet långtidssjukskrivna har ökat dramatiskt sedan 1998. Hälsoutvecklingenhar varit särskilt negativ för anställda inom kommun och landsting, främstkvinnor inom omsorgs- och utbildningssektorn.Den kraftigt ökande arbetsrelaterade ohälsan är idag ett av de stora folkhälsoproblemenoch diagnosen psykisk ohälsa blir alltmer vanlig. Hälsa skadock även ses i ett helhetsperspektiv.Äldre har haft en gynnsam hälsoutveckling med bl a ökad rörlighet, synförmågaoch förbättrad tandhälsa. Fler rapporterar dock långvarig sjukdom, värkproblematikoch ensamhet.


I målen för folkhälsoarbetet i Kungälv har vi tagit hänsyntill såväl nationella som regionala riktlinjer.Resultaten för Kungälv i Liv och Hälsa–undersökningen(se motstående sida) visar att vi måste fortsättaarbetet såväl med områdena övervikt, blodtryck,rökning och alkohol som med allergier och kvinnorshälsa.Målen i Kungälvs folkhälsoplan utgår från ett livscykelperspektivfrån en gynnsam start i livet tillen hälsosam ålderdom. Målen är:• Främja goda uppväxtvillkor för barn ochungdomar• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor• Skadesäkra miljöer• Ökad hälsa i ett genusperspektiv


Hälsoläget i KungälvDen 1 november 2003 var antalet invånare i Kungälvs kommun 38 150.Under år 2003 genomförde Västra Götalandsregionen en folkhälsoenkät, Livoch Hälsa 2003, i Göteborgs stadsdelar och kranskommuner. Enkäten gick bl aut till Kungälvsbor mellan 16 och 84 år. Svarsfrekvensen i Kungälv var ca 72 %.En liknande enkät genomfördes i Kungälvs kommun år 1997.Kungälvsborna har trots höga ohälsotal en god självupplevd hälsa. Den liggerungefär på samma nivå som i den tidigare enkätundersökningen 1997. Avdem som svarade på enkäten 2003 upplever sig ca 81 % ha en god (inkl god,mycket god eller utmärkt) hälsa. I åldersgruppen 65-84 år uppger ca 69 % avmännen och 59 % av kvinnorna att de har god hälsa. Denna skillnad mellankvinnor och män är allmänt förekommande.Oro/nedstämdhet i viss utsträckning upplevs av 41 % av kvinnorna och 22 %av männen i Kungälv. För männen är denna siffra lägre än genomsnittet för helaGöteborgsregionen. Smärtor/besvär – i huvudsak måttliga – rapporteras av49 % av kvinnorna och 40 % av männen. Problemen är markant högre i denäldre åldersgruppen, framför allt bland kvinnorna.Övervikt-fetma, mätt med måttet BMI (Body Mass Index), har räknats fram medhjälp av uppgiven längd och vikt. Detta mått fungerar väl på befolkningsnivå,även om det i det individuella fallet ibland kan vara missvisande. Liv och hälsavisar att andelen invånare 16-84 år med övervikt eller fetma i Göteborgsregionenär ca 43 %, med lokala variationer. I Kungälv har ca 48 % övervikt eller fetma,och i de flesta åldersgrupper har skett en ökning jämfört med 1997. 15 % behandlaseller kontrolleras för högt blodtryck.Andelen män respektive kvinnor i Kungälv som är fysiskt aktiva i någon formpå fritiden uppgår till ca 89 %. Denna andel varierar mycket mellan kommunerna/stadsdelarna.Kungälvs siffror sammanfaller i stort med övriga närområdet.Det rapporterade tobaksbruket bland yngre 16-24 år är förhållandevis lågt iKungälv. Bland de yngre männen röker ca 6 % dagligen och ca 6 % snusardagligen. Bland kvinnorna röker respektive snusar ca 9 % respektive ca 0 %. Ihela befolkningen 16-84 år är andelen rökare och framför allt snusare högre äni den yngre gruppen. Jämfört med 1997 har kvinnornas tobaksbruk minskat.Det gäller även män i äldre åldersgrupper.Riskkonsumtion av alkohol bland unga (framräknat ifrån uppgiven konsumtionoch konsumtionsmönster) förekommer enligt enkäten hos ca 19 % av männenoch ca 12 % av kvinnorna i Kungälv. För de unga männen är denna siffra relativthög. Tittar man på hela befolkningen 16-84 år är ca 6 % av både kvinnoroch män riskkonsumenter av alkohol.72 % av Kungälvsborna är nöjda med fritidsmöjligheterna i sitt bostadsområde.


Livet är människans vänKommer bakom hennes axelKlappar henne lätt på skuldran.Här är jag!Människan vänder sig om och frågar:Känner jag dig?Sandro Key ÅbergInger Aronsson telefon: 0303-23 90 87inger.aronsson@kungalv.se mobil: 0705-94 50 82Ann-Mari Broberg telefon: 0303-23 90 86ann-mari.broberg@kungalv.se mobil: 0705-90 82 90Falk Nämndhusetlayout: Göran Fältgren442 81 Kungälv foto: Kjell-Olof Gustavsson

More magazines by this user
Similar magazines