Skogstorpsskolan - Kumla kommun

Skogstorpsskolansid 4-5

Våga förändraDet huvudsakliga arbetet som heltidsarvoderad politiker och ordförande ikommunstyrelsen är att bevaka den kommunala ekonomin.Text: Kommunalrådet Dan-Åke MobergDET VORE MÅNGA GÅNGER roligare arr en·ban få agna sig le att förverkliga depolitiska visioner och mål som är grundenför d~ panipolitiska arbetet och som kommunensinvånare i allmänna val gen sinomdöme om. Ett politiskt mål diet löfteär i och för sig att ha en långsiktig, stabilekonomi for Kumla kommun.rrvÅRR sA ÅR de ekonomiska resursernabegränsade och ofta blir politiken anutilTI\n den ekonomiska verkligheten styramor de mål vi angett. Perspektivet blir liteannorlunda an vad VI kanske själva önskar- ekonomin blir många gånger överordnadden politiska viljan. Ser vi oss omkring ivan eget län och i landet som helhet ska vikanske ändå inte klaga. Kumla har underen följd av år haft en god utveckling. Antaletinvånare ökar stadigt, ekonomin är igrunden stabil och vi har år efter år kunnatutveckla den kommunala servicen.SER VI UTANFOR landets gränser är våraproblem i Kumla och i landet som helhetmånga gånger endast marginella.ÅNoJ.. i van dagliga arbete är ekonomincentral och viktig. Vi skall betala löneroch vi skall köpa in material och varorav alla de slag till de verksamheter vi bedriver.Kommunens verksamhet är omfattande.Vi brukar beskriva den kommunalaverksamheten som en diversehandel i alltfrån omsorg av små barn till v;lrd i livetsslutskede. Vi bygger gator och vägar,tillhandahåller driciuvanen och tar handom avfall i olika former. Vi är ca 1 700anställda som skall ta ansvar för art Kumlafungerar under arets alla dagar. Ibland fårvi höra an kulrur- och fritidsverksamheten,musikskolan eller tekmska verksamheteninte är lika viktig som övriga verksamheteroch därför bör stä tillbaka. Kanske kan detvara så i det korta perspektivet och i enmycket trängt läge.MEN SKALl KUMLl VARA TlUV$AMT att bo ochleva i och skall vi locka barnfamiljer ochandra till oss så behövs alla de kommunalaverksamhetsområden vi bedriver idag. Dåär alla lika viktiga. DäremOl och vilket anknytertill rubriken för denna krönika såkan kanske saker och ting göras p~ annatsän, omprövas med en ny inriktning. Alltbehöver inte se lika ut över åren.VARJE ÅR FLYTTAR ca 700 människot utfrån vår kommun och ca 800 flyttar in.Det innebär ständigt förändrade ktav ochförutsättningar i allt ifrån barnomsorg tillskola och äldrevård. Det påverkar behovetav nya tomter, vägar, vanen och avloppmed mera och det ställer förvantningarom utbud av kultur liksom idrotts- ochfritidsaktiviteter.ANNAT SOM PÅVERKAR kommunen och värekonomi är exempelvis antalet sjukskrivningaroch arbetslöshetens förandringar.Detta gäller såväl i vir kommun som landeti helhet. Sjukskrivningarna i Kumla och iDet är oftast värt försöket att ~ra. Blirdet fel far man pröva ett annat sätt eller taert steg tillbaka till det gamla.landet har under senare år ökat kraftigt ochinnebär stora påfrestningar i all offentligekonomi. Det berör landstinget i direktakostnader för läkarbesök m m och för stareninnebär det dels minskade skatteintäkterdels mycket stora kostnader för sjukersättningm m. För kommunsektorn innebärdet i sin tur att staten inte har utrymmean föra över lika mycket pengar i statligtstöd till kommunerna. Sjukskrivningarnaminskar också de direkta kommunala skatteintäkterna.Man kan med andra ord talaom kedjeeffekter på den offentliga ekonomin- alla får det sämre när det går dåligt- och omvänt - det blir bättre på alla hålli goda tider.MOTSVARANDE EFfEKTER på den offentligaekonomin gäller för våra arbetslösa. Sådet absolut bästa vore givetvis att vi slappen omfanande arbetslöshet och att vi hadeen så bra samhälle att sjukskrivningarnavar ett minimum. Så är det ju tyvärr inte.Därför är mycket av der politiska arbeteti kommunen an balansera ekonomin ochden verklighet som omger oss mot ambitioner,önskeroil och förvänmingar i dekommunala verksamheterna.EGEHTUGEN AR DET i sig en spännande utmaningatt försöka styra verksamheten s.å attvi över tiden kan utveckla och förbättraKumla utan an därför begära ökad skattav Er kommuninvinare.Det ligger ocksi ert stOn ansvar pikommunens politiker i våra nämnder och "slutligen på all vår personal an viga ifclgasänaredan befintlig verksamhet. Behövsden, kan den göras bättre, kan vi hittanya arbetsmetoder och vägar?DET KAH LÅTA ENKELT an sitta "påläktaren" som central politiker ochha synpunkter på verksamheten. Vivet an det ständigt sker stOra förändringari kommunen och an det därförär viktigt an srändigt pröva om redanbefinrJiga verksamheter kan utföras päannat sän. Det behöver inre bli sämre föratt man förändrar. En förändring innebärförhoppningsvis an man skapar utrymmeför nya aktiviteter inom den egna verksamheteneller på annat håll i kommunensbreda utbud.DET AR OFTAST VART försöket att ändra. Blirdet fel får man pröva ett annat sätt ellerta ett steg tillbaka till det gamla. Det ärinte fel att viga prova. Är vi delaktiga iförändringen och också lyckas så ökar oftaarbetsglädjen och gemenskapen.God Jul och GOtt Nytt År! _Kumlan 4 2003,

Lokaler· modern arbetsplats för barn ochvuxna - funktionell miljö för lärande.2005. Hösten 2005 kommer det därmedvara helt klart och då ska samtliga skolårfinnas på skolan.BakgrundNämnden beslutaclc an tankarna bakomSkola 2000 skulle vara utgångspunktför pedagogiken. Det beslutades vidarean en tydlig röd tnld skulle finnas för allverksamhet för barn mellan l och 16 år, attskolan skulle fungera som grannskapsskolaoch vara en samlingsplats där barn ochvuxna hade tillgång till lokaler både dagoch kvällstid, vardag som helg. Samverkanmed föreningsliv och näringsliv ansågs somviktigt. En skola som skulle vara byggd påen miljömedvetet sän och som skulle tatillvara närheten till naturen.Ett referensgruppsarbete stanade med personalfrån de olika förvaltningarna. Elevrådoch föräldrar var också representerade. Efterde önskemål och förslag som framkomur denna grupps arbete ritade kommunensarkitekt, Per Flodström, den skolbyggnadsom i dag håller på att byggas upp.Skola 2000Vad betyder då Skola 2000? Inom skolansområde pågår ständigt forskning kring upp-draget, hur vi kan utveckla och förbättraverksamheten, bur barnen lär, vilka godabetingelser som bör finnas för an man skafrämja barns lärande mm mm. Detta skanaturligtvis ligga till grund för allt arbetesom bedrivs inom vår förvalming. Vid ennybyggnation finns möjlighet att utformalokalerna så dessa anpassas på bästa möjli.ga sän för den pedagogik som ska bedrivas.Skola 2000 ser lokalernas utformande somen viktig del i det pedagogiska arbetet.Skola 2000 vill vara en modem arbetsplatsför barn och vuxna där hänsyn tagits tillaktuell skoiforskning och aktuella styrdokument.•...ser lokalernas utformande som enviktig del i det pedagogiska arbetet:Skola 2000 är ett skolutvecklingsprojektsom påverkar främst:ArbetsorganisarioD - små skolor i den stora- stor befogenhet till arbetslaget - organisationi arbetslag istället för klasser.Pedagogik - elevaktivt arbetssätt med längrearbetspass - tillvarata elevernas intresse ochbygga på individens ansvarsragande för sinlärande.UpptagningsområdeDe barn och ungdomar som bor i nord·västra delen av Kwnla hör till Skogstorpsskolansupptagningsomrlde. Det srorafiertalet har ridigare tillhört Hagaskolan.Hagaskolan lli färre elever och därmedges plats för barn i förskoleåldrarna. FrånStene skola kommer ocW elever som skagå på Skogstorp. Det gäller de som bor iex Hörsta, Vallersta och runt Hagaby. Fclnårskurs 6 kommer samtliga elever inomNorra skolomcldet att gå på Skogstorp,alltså även elever från Ekeby och Haga......skapa bästa möjliga förutsAtt·nlogar för att varje barn skall kunnautvecklas rikt och mAngsldlgt. ~ByggnationSkogsrorpsskolan kommer byggas i treetapper. Kommunen har som avsikt anbygga skolan utan att ta lån vilket kan möjliggörasnär investeringar sprids över Aeraår. "Första spadtaget" togs i maj 2003 ochetapp 1 kommer vara klar för inflytt hösten2004. Ca 300 barn/ungdomar kommer dåfinnas på skolan. Två förskoleavdelningarför barn mellan 1 och 5 år, en arbetsenhetför elever ftån förskoleklass till år 2 samtarbetsenheter för elever i skolår 6-8.TIll årsskiftet 04/05 kommer etapp 2 varaklar och etapp 3, vilken besclr av idrottshallen,kommer vara klar under vårenDagslägetIdag finns fem klasser på Vialundskolanvilka tillhör Skogstorpssatelliten_ De gåri skolår 6 och 7 och kommer från Hagaskolan.De kommer tillsammans medsina lärare fiytta in pl Skogstotpsskolantill hösten. På Hagaskolan finns idag enförskoleklass och en skolår 1 vilka bestårav barn som ska till Skogstorpsskolan undernästa lädr. Dessutom kommer de femmorsom idag går på Hagaskolan och Ekebyskola att börja på Skogstorp Dästa läsår,samt nlgra elever vilka idag går i skolår Soch 6 på Stene skola.Det är med stor glädje vi kunnat konstateraatt intresset har varit mycket StOrtbland lärare att arbeta på Skogstorp. Detvar väldigt många sökande på tjänsternasom finns idag och det ringer eller mailasmed jämna mellanrum förfrågningar frånintresserade lärare om när nästa ansökningsomgångkommer ut. Idag har drygt ettriotalsin rjänst på Skogstorp. Under vårenska denna grupp mer än fördubblas.låroplanenUnder arbetet med framtagandet av tankarkring Skogstorpsskolan har ett citatfrån Läroplan för grundskolan funnitsmed som ledstjärna: "Strävan skal/varaatt skapa de bäsra samlade beringelsernaför elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.BDessutom ett citat från Läroplan förförskolan: B •••skapa bästa mö;Jiga färutsättningarför att varje barn skall kunnautvecklas rikt och mångsidigt. " Detta vill viförverkliga även på Skogscorpsskolan.•,Kumlan 4 2003Kumlan 4 20035

Viktigt meddelande tillallmänhetenVMA år en förkortning fOr Viktigt Meddelande till Allmänheten. Ett VMA användsför att så snabbt som möjligt få ut infonnation och varningar till allmänheten.Text: Sara Klerestam, BeredskapssamordnareDET lR RAooHIN'lS' m.aREH som begär ettVMA vid en brand eller vid en situationdär kommunen och dess medborgareutsätts för påfresmingar. Det kan handlaom händc.lsu som är viktiga för allmänhetenatt lcinna till, t ex miljöolyckor; Slorae1avbron, utsläpp eller något liknande.VMA kan aktiveras via uromhussignaler;så kallade tyfoner.TYFOUSION.. EN VlKT1QT te1XIF1ANDE ljuder i7 sekunder med 14 St:kunders paus underminst 2 minuter. Signalen åtföljs av informationi radio om händelsen, och där kanman också fl råd och anvisningar.NAR FARAH AR OvER stanas signalen FaranÖver; och den ljuder i ca 30 sekunder.När du hör signalen ska du:1 $oka sk~dd momhus2 Stanga dorrar. fonsl' och ~O?nloler3. lyssna pa rad,on lor mformatlonAn~and frams! lokalrad,ons kanal P4,Det finns tva olika VMA-meddelanden.vamingsmeddelanden och informationsmeddelanden.VARt.. CUlANDENSiNJS omedelban i ensituation där det finns en risk för skada påliv, egendom eller miljö. Ett varniDgsmeddelandesänds alltid via media när VMAsignaJen är udöst. En vamingsmeddelandekan dock även läsas upp i radio utan enföregående tyfonsignal._ /4 ... III /404/( III /4""..VIKTUiT M&PO~/'ANP&"IiNA~N tiÄU'~ I.IVfi"INFORMATIONSMEODELAHDEH används för attförebygga och begränsa skador på människor,egendom eller miljö. Detta meddelandebehöver inte sändas omedelbar[ imedia utan det kan vänta till ett lämpligttillfälle. De allra flesta VMA meddelandenär informationsmeddelanden, och de föregåsinte av någon tyfonsignal.information om en händelse ges främst iriks- eller lokalradion, men Sveriges Televisionoch Svt Text, sidan 599, har ocksåmöjlighet att informera om lägesutvecklingen.De kommersiella TV-kanalerna,TV 4, Z-TV, TV3 och Kanal 5, samt dekommersieUa radiostationerna har numeraockså möjlighet att ge sina lyssnare tillgångtill VMA.SIGtW..ERNA. Viktigt Meddelande och FaranOver provas klockan 15.00 den fönta helgfriamåndagen i mars, juni, september ochdecember.KUMLA HAR 9 TYFONER som är placeradepå strategiska platser i kommunen. AJlalarmaggregat är inkopplade såväl i fredssomi krigstider. Del finns ytterligare någralannaggregat i Kvarntorp som är belägnavid industriområdet samt i det närliggandebostadsområdet.VMA signalen utlöses från huvudbrandstationeni Örebro eller från KumlabrandstatioD. Tyfonerna vid Kvarmorpsindustriområde utlöses på plats av räddningsledarenvid en händelse.ETT BESLUT OM ATT utlösa signalen ViktigtMeddelande fattas oftast av räddningsledarenvid Nerikes Brandkår, men även brand·chef, polischef, länsstyrelsen, luftfartsverketoch kustbevakningen kan besluta i frågan.Det är dock räddningsledaren som är ytterstansvarig för art information lämnasoch art allmänheten varnas vid en allvarligolycka.VID FRÅGOR OM VMA kan ni kontaktaIngvar Eriksson vid Nerikes Brandkår, tel019-208650. Vi kan även rekommenderaett besök på Nerikes Brandkårs hemsidawww.nerikesbrandkar.seHAR Hl ANDRA FRÅGOR som rör kommunensberedskap eller krishameringsförmåga ärni välkommen att ringa rill Sara KIerest:am,tel 019-58 81 22.•Välkommen med ansökanom medel ur ICAlBOBStipendiefond 2004Fond.... indamII Ar att frItr1a ku/tureIeridIoltsV'8fballorllet i KJ.mla k0mmung«lOm stipendiet' till personertrin Kt.nla fOr utbidni.-.g inom någotkUtuionl ~"'fOrpeJlnom nAgon idIolbgie ._M",Ans6kan skal hari.o11.1i1 senastmindag26 llPril 2004 till KumbI kclmrrulunder &di '1

Kumla MusikskolaMusikskolan har en lång tradition bakom sig och har viktiga steg att ta I enframtid där lärandet och uttrycken blir altt viktigare.Text: Mats Ohlund, MusikledareKAHl.ÅRANDET VARA eIl livsläng lust, enskapande process där aUa sinnen deltar?Kan fantasi, kreativitet och konstnärligauttryck bli en del i all undervisning ochallt lärande? Kan kultur och konstnärligtskapande vara en del av skolans vardag?Minga är frågorna runt ämnet lärande,och viktigare blir de att besvara. Ur vårtperspektiv och med våra erfarenheter trorvi att del är möjligt och rent av nödvändigtför utvecklingen.MUSlKSKOLAH IDAG BESTAR AV ca 500 eleversom spelar olika instrument och vi har ävenrockband, blåsorkestrar, stråkorkestrar,folkmusikgrupp, körer, storband, ja över20 grupper som spelar ihop. Musikskolanuppträdde under året 2002 vid nästan 100tillfällen, vilket vi tycker är väl godkänt.Under dt: senaste;lren har utvecklingen g.intill an samvetka med andra och inte minStmed musik- och kulrurskoloma i Hallsbergoch Askersund. Idag har vi gemensammakalendarier, personalträffar vat 4e vecka,kompetensutvecklingsdagar mm. Tankenär att vi ska kunna ge v;lra elevet ochvåra kommuner en bredare och bättreutbud vilket vi klarar rillsanunans. Vi fårmöjlighet att skapa attraktivare tjänsterför vår personal då vi kan samvetka ompersonal och inte minst så får lärarna ettstörre dynamiskare kollegium. Det har,bl a ucmynnat i en schlagerfestival 2001och en stor Beatleskonsen 2002 som sågsav minsr 3500 personer, lägerverksamhet,samspelsdagar nun.FÖR KUMLA$ DEL har utvecklingen av kulturprojektenvarit ett direkt resultat avvån samarbete, vi har fått möjlighet attgemensamt anställa kulmrpedagoger inomdrama och dans. I Kumla finns det uttalatsåväl i skolplanen som i politiska dokumentatt grundskola och musikskola skasamverka runt våra elever och dra verksamheter.Musikskolan bidrar med musik-,dans- och dramapedagog som tillsammansmed grundskolans arbelSlag utformar ettprojekt utifrån skolans ordinarie planering.Tanken är att kulturämnena ska förstärkaoch tillföra ytterligare en dimension rilI tematKULlUREN. Der har varit teman ombland annat sopor och återvinning, olikanationalitcrerAänder, 170(}.raler och dendramatiska maskeradbalen, romarriketgenom figuren Asterix ögon.l APRIL 2004 SKA EN utredning vara klar omhur Musikskolan ska kunna nå alla barni grundskolan. Är det sä att vi kommer attbli en kulturskola med kulturaktiviteter liktkulrurprojketen? Det vet vi i April 2004,helt klart är dock att det är en intressantoch stimulerande arbete. _"""'"" , 2003Kumla Utställningshall(Kumlo biblio1el.Tid; Tondogeo den 15 jon kl. 19.00......:HulclreolIIIellpo"l 60 kr inklusive h-öllsmodw som intogM;onslulning ~II AmozonutstöllningenSe vidore onnOI1\ i lokalpress. Bi1ietler ~nns oIl köpo p6Kumlo Bibliotek från och med 13 dec._.-

stort behov av omgående restaurering omdet skall kunna fortsätta att fungera. Rötterfrån den vegetation som växer på dammvallarnahar fått vallarna an börja läckaoch avlagringar av förorenade sedimentförsvårar kontrollerad vanenavledning.Genom restaurering av den gamlavattenbehandJingsanlAggnlngen kanvattenreningen förbä.rtras.ökad kunskap om denna unika del avSveriges industriella historia.TidsplanEn åtgärdsprogram kommer an upprättaSsamt antagande aventreprenör för attsedan kunna komma igång med anläggningsarbetenatill våren 2004. Arbetenakommer sedan att pågå fortlöpande framtill årsskihet 200512006.FinansieringEn snar upprustning är nödvändig för anförhindra an den sista spillran av rt:ninggår förlorad och för an förhindra att deföroreningar som lagrats i systemet gersig iväg nedströms. Därför kommer kommuneni samråd med Länsstyrelsen ochSveriges geologiska undersökning (SGU)an arbeta fram en åtgardsprogram, därsynet är att långsiktigt minska den mangdföroreningar, som transporteras från Kvarntorpmed yrvarmet.Projektet beräknas kosta drygt 30 milj.Åtgärderna finansieras av sraten, kommunenstår för projektledning. _Vattenrening i KvarntorpText: Peter Ericsson, Miljö- och häJsoskyddschef, och Göran FagerstrÖffi, Projektledare.HistoriaFrån början av 1940-talet till mitten av1960-talet bedrev det statsägda Svenskaskifferoljebolaget brytning av alunskifferoch framställning av oljeprodukter i området.Av rest- och spilloljor från bl.a. skifferoljebolagetsverksamhet och sedermeragenom externa inköp framställde SupraAB ammoniak. Ammoniaktillverkningenupphörde 1982. Dessa företags samladeverksamhet lämnade efter sig en mycketsvårt sargad och förorenad miljö. Den geografiskaytan som tagits i anspråk för dessaverksamheter uppgår till toralt cirka 450ha. Vattnet från området med vanenfylldadagbrott, mark som årerfyllts med skifferaskaoch den väldiga Kvarntorpshögen avvattnasvia Frommestabäcken till Kvismarekanal och vidare till Hjälmaren.VattenreningDet 50 år gamla vattenreningssystemetmed serpentindammar m.m. fungerarför närvarande som reningsbassänger förmetaller och oljor. Dena system iir dock i•MiljöeffekterGenom restaurt:rmg av den gamla vattenbehandlingsanläggningenkan varrenreningenförbättras. I takt med att Kvamtorpshögenså småningom svalnar kan mängden lakvattenoch därmed föroreningar från högenkomma att öka. Därför är återställningenav vattenreningsanläggningen av störstavikt.KulturmiljövårdenVanenreningssystemet norr om Kvarntorpshögeningick tidigare i Skifferoljebolagetsanläggningar och utgör en del av denindustriella kulturmiljö som lämningarnafrån skifferoljeepoken utgör. Den planeradevanenbehandlingen innebär an delar av dengamla anläggningen rustas upp och görstillgänglig för allmänheten vilket bidrar tillVattenreningssystemet som det såg ut när detvar nyanlagt.Kumlan 4 2003 Kumlan 4 2003"

g i ishallen pågår så länge det finns is i hallen.Vecka 1~Undag .30-16.45 utan klubba MIndag 10.00-16.30 utan klubbaTisdag 15.30-16.45 uran klubba 12.00-14.00 med klubbaOnsdag 15.30-16.4, med.klubba Tl~ag 10.00-16.30 utan klubbaTorsdag 15.30-16.45 utan klubba 12.00-14.00 med klubbalördag P.00-18.30 utan klubba Onsd1g 11.00-14.00 uran klubbaSöndag 11.00-12.00 med klubba Fredag 10.00-16.30 utan klubba12.00·16.00 med klubbalördag17.00-18.30 utan klubb.l00-16.30 uun klubba Söndag 11.00-12.00 med klubba14.00 med klubbaTi~ag 10.00·16 30'"utan klubba Vecka 212.00-14 QO med klubba 'Unda& 10.00-16.30 utan klubbaTorsdag 11.00-14 00 utan klubba 12.00-14.00 med klubbaFredag 11.00·14.00 utan klubba TItd g 11.00-12.00 utan klubbalordag 17.00-18.30 utan klubba Onsdag 15.30-16.45 utan klubbaSöndag 11.00-12.00 med klubba Torsdag 15.30-16.45 utan klubbalördag 1-.00-18.30 utan klubbaSandag l J .00-11.00 med klubbaFritidsgårdarnas öppettiderläsåret 2003/2004Fritidsgården KvistenMåndag 17.00-21.30Tisdag 17.00-21.30Onsdag 17.00-21.30Torsdag 17.00-21.30Fredag 20.00-24.00Diskotek "Plejset"Kumlaby FritidsgårdTisdag 17.00-21.30Onsdag 17.00-21.30Torsdag 17.00-21.3018 december-7 januari är fnddsgårdarna stängda.Kllmlan 4 2003lO

Regeringen villförbättra folkhälsanI propositionen MMåI fOr folkhälsan- lägger regeringen grunden för hur manska arbeta för att skapa förutsättningar för god follrnålsa på lika villkor förhela befolkningen Text: Birgitta Munksten. HäJsoplanerarePl.ANEA FOR DET LOKALA och regionalafolkhälsoarbetet är en av flera viktigaverktyg fÖr an få till stånd ett längsiktigtarbete som griper över flera sektorer.YÅAEH 1997 AHTOQ kommunfullmäktige ettlolcalt Fo!khälsopoliriskr program (örarbetet j Kurnla kommun. I vår kommunfinns en folkhälsoråd som arbetar med dehär frågorna. Det bcstir av tre kommunalapolitiker, förva1rningschefer, miljöchdochsamordnare för Brottsförebyggande nIdetsamt representanter för primärvård, Kumlaförsamling, Haluxa, OUF (Örebro länsidronsförbund) och försäkringskassan.Råder möts fyra gånger om året.TRYGGA OCH GODA UPPVlXTVIUKOR. Okadfysisk aktivitet. Minskat bruk av tobakoch alkohol, ett samhälle fritt frin narkotika.Iktta är tre av de nationella mll somregeringen lagt fram och som kommunenredan i dag samverkar om.I arbetet mot mllet trygga och godauppväxtvillkor strävar vi efter an skapastödjande miljöer där barn och unga gesmöjligheteran kunna göra hälsosamma valav livsstil och levnadsvanor. An arbeta fören lokal skolutvecklinggenom Hälsofrämjandeskola stärker barn och ungas hälsaoch ger ocksl förutsättningar för bästamöjliga lärande.möta föräldrar och barn med stöd utifrånderas behov.Arbetet med Barnkonventionen ochutarbetandet aven Barn och ungdomshandlingspianutgående från konventionenpågår utifrån målområde 3, Trygga ochgoda uppvåxrvillkor.MÅLOMRÅDET ÖKAD FYSSK AKTMTET handlarom an ge en ökad medvetenhet om häl·sovinsten med an fÖra på sig under minsten halvtimme varje dag. Ett inslag harvarit Hälsans dag som arrangetats runtHälsans stig.I!TT FÖRSLAG TILL Drogpolitisk handlingsplanför Kumla kommun som sammanfogarde Alkoholpolitiska, Tobakspolitiskasamt Narkotikapolitiska programmenhar under det senaste året arbetats fram.Handlingsprogrammet lägger grunden tillökade insatser i det drogförebyggande arbetetfrämst bland barn och ungdomar ochutg1r från det nationella målet 11.An PERSOtW.EH ÅR arbetsplatsens viktigastetillgång är en allmänt accepterad sanningliksom an en frisk personal ökar arbetsplatsensattraktionskraft. Inflytande ochdelaktighet är det allra första målomrldeti den nationella folkhälsopolitiken och detfinns vetenskapligt stöd för att anställdasinflytande på arbetsplatsen har en storhälsoftämjande effekt. _I'De som tror att de inte har tId medfysIsk aktivitet mAste förr eller senareav~tta tld för sjukdom"Edward StanleyStöd i föräldraskapet är en samverkanmellan primärvårdens preventiva enhet{mödravårdscentraUbarnavårdscenrralj,socialförvaltning, barn och utbildningsförvalrningensstödverhamhet samt Kumlaförsamling. Syftet med föräldrastödet är an20Kumlan 4 2003

3 år med BarnkonventionenDen 20 november 1969 antog FNs generalförsamling Konventionen om barnetsrättigheter, barnkonventionen. Det Ar fOrsta gången barns egna mänskliga rätttigheterfonnuleras. Sverige ratificerade bamkonventionen l september 1990.Text: Birgitta Munksten, Hälsoplanerare, och Annica Eriksson, Kommunalråd.K0HVDm0tEN U'TGAA från an barndomenhar en värde i sig och an barn är enutsatt grupp i samhället med särskilda behovav omvlrclnad och skydd. som ocksåinnefattar ett rättsligt skydd. Konventionentillerkänner barn medborgerliga, politiska,ekonomiska, sociala och kulwrella rättigheter.Den bygger på fyra viktiga huvudprinciper:an barnet har rän till likvärdigavillkor, an barnets bästa ska beaktas vidalla beslut, an barnet har rätt till liv ochutveckling samt an barnet har rän an sägasin mening och få den respekterad.MAJ ÅR 2000 GAV kommunstyrelsens arbetsutskottuppdraget an arbetet med en Barnoch ungdomshandlingsplan skulle påbörjas.Under ordförandeskap av kommunainldetAnnica Eriksson bildades enarbetsgrupp med representanterfrån kommunens samtligaförvaltningar samt Kumlaförsamling. Arbetsgruppensförsta resultatet blev, Målför arbete enligt FNs konventionom barns rättigheteri Kumla kommun, antagetav kommunfullmäktige hösten2001.MYCK!T HÄNDE fram till fullmäktigebeslutet. Resan framtill ett färdigt måldokumentom barnkonventionen skeddei samverkan med Rädda Barnenoch Barnombudsmannen.Dds genom information och utbildning avarbetsgruppens ledamöter och av nämnde!;kommunstyrelse och kommunfullmäktige.Arbetsgruppen reste på studiebesök tillKristinehamn för att inhämta erfarenheter.Södra skolomtådet genomlörde enutbildning för personal som arbetar medbarn i åldern 5-10 år, Barnkonventionen& Tjosanhejsan.'lAO HÄHDE 200212002 initierade arbetsgruppen en inventeringmed åsiktskort bland barnen i Kumla.Dessa åsik.rskort redovisas i rapporten"Viktigt för mej" barn och ungdomar berättari ord och bild om vad som är viktigtnu och i framtiden. På biblioteket visadesåsiktskonen i utställningen "Barnens Rått-tigheter". Åsiktskorten linns samlade i 12pärmar och finns i dag vid Kumla bibliotekför den som är intresserad av an ta delav dem. Dansverkstäder arrangeradesav Kulruralliansen för 7-12-åringar. Plhögstadiet fanns en dramapedagog frlnKumla församling som arbetade medbarnkonventionen.FOft FÖRSTA GA."'GEN är Kumlas skolor med iBamrättsveckan som genomlörs i samverkanmed Rädda Barnen. Bamrättsveckan ärinternationell och vänder sig till elever ochvuxna i grundskolan. Det är en temaveckaom FNs konvention om barnets rättighetersom genomförs i ansluming till den 20 november,den dag då FNs generalförsamlingantog Barnkonventionen 1989. Arbetet medbarnkonventionen och Bamränsveckan ärett långsiktigt arbete. Under veckan fokuserasarbetet på barnets ränigheter, menmålet är självklart att det ska genomsyraskolans dagliga arbete.FÖRSl..AOET TU SKOOSTORPSSItOLAN visas ochstadsarkitektkomoret tar in synpunkter.Kulturalliansen i Örebro visar utställningenFredssvampen pl biblioteket. Syftet medFredssvampen är an pl bams villkor främjafred och integration i och mellan olikakulturer. Grunden i verksamheten är FNsdeklaration om barnens rättigheter_ETT SBMAAlUM på biblioteket utifrån rapporten"Attvara barn i Kumla kommun- en betraktelse över barns liv och hälsaoch organisationen av arbetet med barnoch ungdom" genomförs i samverkan medSamhällsmedicinska enheten.SAMMANFATTNIMGSVlS var år 2002 ett aktivitetsårdå mycket hände utifrån Barnkonventionen.VAD HÄHDE 20031Arbetsgruppen initierade en utvecklingsarbeteför en första barnbokslur. Dettabarnbokslut kommer an redovisas vlren2004. Barnrättsveckan, vecka 47 erbjudsäven detta 1r av Rädda Barnen och förhoppningsvisser skolorna de möjlighetersom finns för en I1ngsiktigt aktivt arbetemed bamkonventionen.1 skrivande srundfinns inga av Kumlas skolor anmälda fördeltagande. En övergripande Barn- ochungdomshandlingsplan ska uppränas. Avdenna ska framgå hur barnkonventionenkan inrörlivas i beslut och verksamheterlokalt och klargöra hur barnperspektivetska beaktas och hur bams och ungas inflytandeska förstärkas.VAD HÄHOI!R 20041Arbetsgruppen avslutar sin arbete undervåren 2004. Gruppens förhoppning är atttillämpningen av bamkonvenrionen ska geett gemensamt förhl11ningssätt och ansvarför barn och ungdomar i Kumla kommunoch ge dem en ökad trygghet, samhörighetsamt bättre livsvillkor. _22 """""" , 2003 .......'2003 23

GruppfOrslndelseKonstsidanText: Mats RuneringTlto".......""""~J_.....Mulad teJe'!'eh, Jord odl.tybO.KvamtOipshOgen...... """""'"'2002NAsTAH Al.1.RA l..AMGST UPP på KvarnrorpshögenSlår den - "Bunker".En del besökare associerar direkt tillövergivna militära bunkrar idn krig ochorostider. Det skulle kunna vara en bunkerfdn gränstrakterna mellan Tyskland ochFrankrike eller utefter Atlantkusten. Andrabesökare associerar till krematorieugnar iförintelseläger. Ofta har besökare sagt siguppleva känslot av ångest eller obehaginför Bunker.OAVSETT VILKA. TANKAR man får om vadkonstverket egentligen ska föreställa såförmedlar Bunker en stark känsla av övergivenhet.Detta intryck beror främst på deöppna gluggarna med kraftiga järnkarmarförsedda med rostiga stabila luckor somvid kraftig vind gnisslande rör sig. Manförstår att ingen oljekanna nalkatS gångjärnenpå flera årtionden. Att tidens tandhar gnagt på Bunker förstår man ocksåav den väderbitna yrfinishen. Samtidigeförstår man att Bunker kommer att klaranaturens angrepp i århundraden siviinte människan tar bon den. Bunkerutstuderat murad med tegel av skikvalitet och yrstruktur.EN MERA LATTl(OPT TOLKNING är att Bunkerhelt enkelt är ett minne från det industrisamhällevi nu är på väg att lämna.OM MAN STIlUHTAR I vilken upplevelse Bunkerkan fönnedla: Bunker skapades av JamesBates för platsen Kvamtorpshögen underjuni och juli månader oIr 2002. Formspråketär inte lika starkt som i konsrverket AbsitOmen av Kent Karlsson men det är merladdat och väcker mer känslor. James Bateskallar konstverket för Bunker eftersom derliknar en bunker. Likheten är dock enligthonom en villfarelse. Konstverket är dedikerattill James far, Charles Bates, somdog två veckor innan Bunker var klar ochsom deltog ide allierades huvudinvasion avVästeuropa - i Normandie juni 1944.JAMES BATES är ursprungligen från Englandmen hat efter studier pol Konsthögskolani Stockholm blivit kvar i Sverige. Hanär nu huvudlärare i skulptur på ÖrebroKonstskola. James Bates finns sedan 2001representerad med den närbesläktade skulpturenBackdoor uteftct A-p" I ' iÖrebro. _EN ANNAN TANKE: Med jord på sibakom fasaden står konstvetkbackstuga i utkanten av odlingslanpol den sämsta jorden, inhysandes,sedan, de fattigaste och resufSimänniskor.