Besök SERO på internet: www.sero.se Det nya vindkraftverket i ...

sero.se
  • No tags were found...

Besök SERO på internet: www.sero.se Det nya vindkraftverket i ...

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Årg. 25 Nr 1 - 2010I DETTA NUMMER bl.a:Kolla avgifter och elpriser sid 4Får Du bäst betalt för elenoch certifikaten? sid 4Vindkraften ökade med49% under 2009 sid 8Sverige deltar i IEA-projektför konsumentmärkningav små vindkraftverk sid 10Axplock från seminariumom solceller sid 14Det nya vindkraftverket i Gärdslösa. 2 MW Enercon,hälftenägt av Ölandsvind AB. Foto: Lennart SturessonBesök SEROinternet: www.sero.seGrön el gör skillnad sid 18Så byggs ett fundamenttill vindkraftverk sid 20Granska Sportfiskarnas argumentmot småskalig vattenkraft sid 26KLIMATKOMPENSERADTRYCKSAKwww.mapsverige.se


Energimakt – den nyakapprustningen?Världshistorien innehåller många militärakapprustningar. Den senaste vardet Kalla Kriget som symboliseradetiden efter andra världskriget, kampenmellan öst och väst om herraväldet.Den kapprustningen tog slut i sambandmed Sovjetstatens kollaps ochrivningen av Berlinmuren för 20 årsedan. Den militära kapprustningenhar därefter gått ned på sparlåga, menhåller på att ersättas av kampen omenergiherraväldet?Det moderna samhället är oerhörtkänsligt för störningar i energitillförseln,vi har stormarna Gudrun och Per ifärskt minne Men det är inte enbart energibärarenel som kan störa samhället,även minskade leveranser av gas, koloch olja får stora konsekvenser. Ävenom vi inte har 1970-talets oljekriser ilika färskt minne kan många fortfarandeminnas de problem minskade oljeleveranseroch chockhöjda priser fördemed sig. Skulle samma sak inträffa idagskulle konsekvenserna bli än värre.De länder som sitter på stora energitillgångarhar fått en politisk makt överde länder som är beroende av importeradenergi. Ett tydligt tecken på detta ärRyssland, som sitter på stora energiresurserav gas och olja. PremiärministerVladimir Putin har flera gånger demonstreratsin makt, om inte Ryssland fårdet pris för gasleveranser man vill haså börjar gaskranarna strypas, Ukrainaoch Västeuropa betalar då snällt.I samband med 1970-talets oljekriservar Sverige i en motsvarande situation;Oljan var billig och vi användeden till mycket. Men kriserna pekadepå vårt alltför stora importberoende avolja och i Sverige drog vi slutsatsernaav det. En målmedveten satsning påinhemska energikällor drogs igång,och det gällde förnybar energi. Det vari den andan som SERO och SvenskVattenkraftförening bildades 1980.En härlig tid för dem som ville satsapå produktion i förnybara energikälloroch dra sitt strå till samhällsstacken!För SERO gällde då som nu: ”främjaanvändningen av energi från förnybarenergikällor och främja ett effektivareutnyttjande av energi”. Detta tema äridag högsta mode och EU har gått itäten för att öka försörjningstrygghetengenom sitt Energidirektiv beslutat2009. Detta direktiv anger klara målför andelen förnybar energi av dentotala energianvändningen hos medlemsländernatill år 2020. Direktivetinnehåller även energieffektiviseringoch mål för minskning av utsläppen avväxthusgaser. EU har antagit det globaltmest ambitiösa målet och där kanSverige genom att vara lite extra ambitiösfå avsevärda exportinkomster.Men många av världens länder kopplarekonomisk tillväxt till ökad användningav energi, i synnerhet ekonomiersom är i stark utveckling som Kina ochIndien, och de vill inte öka sitt energiberoendetill andra länder. Att de prioriterarökad tillväxt före förnybar energioch växthuseffekten märktes inte minstvid klimatmötet i Köpenhamn i decemberförra året. Att koppla ökat välståndtill ökad energianvändning har varit ettklassiskt samband, men I-länderna harhaft vissa framgångar med att minskadenna koppling. Till exempel Sverigehar sedan 1970 enbart marginellt ökatsin energianvändning medan BNPunder samma period har ökat kraftigt.Men jordens befolkningsutveckling gördet allt svårare att hålla nere energianvändningenoch alla länder vill öka sinainhemska energiresurser för att kunnabibehålla eller öka välfärden och samtidigtslippa beroendet av import. Att fåsitta med Svarte Petter är inte önskvärt.Men vilka energikällor söker man?Tyvärr är det mest fossil energi ochkärnkraft man satsar på. EU-ländernahar emellertid ambitionen att utvecklainhemsk förnybar energi för att minskaimportberoendet och växthusutsläppen,något som faktiskt också gällerUSA, även om amerikanernas energihungerär så stor att man också planeraren del kärnkraft.De länder som satsar på förnybaraenergikällor kommer i längden att dradet längsta strået. Uran och fossilenergiär ändliga energikällor, man börjar redannu skönja slutpunkten. Att inteutveckla förnybar energi kommer obevekligtatt resultera i Svarte Petter.De nordiska länderna har utmärktaförutsättningar för förnybar energioch kan stödja andra EU-länder somär mindre lyckligt lottade. Risken förutövande av energimakt inom EU ärliten eftersom vi har ett fungeranderegelverk inom EU-gemenskapen.Nu väntar vi på medlemsländernashandlingsplaner för att visa hur manska nå sina mål till år 2020 för en ökadförsörjningstrygghet inom unionen.Christer SöderbergOrdförande, SEROSERO-journalenMedlemstidningUtkommer med 4 nummerper år i 4 000 ex.Redaktör och ansvarig utgivare:Olof KarlssonVretlundavägen 36731 33 KöpingTel. och fax 0221-197 65E-post:karlsson.sero@koping.netPapper:Holmen Ideal Matt 80 gr. miljögodkäntISSN 0283-6114Layout, sättning och tryck:Reklamtryckeriet i Köping AB 2009,Köpings Kommuns miljöpristagare 2007.Tel. 0221-100 87, fax 0221-137 952 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Vi är stolta över Brokvarn.Tibro Energi är en nöjdkund, Sweco gillade vårinsats.Vill du vara med?www.hydropower.nu 021SEROjournalen 180 nr. 700 1 - 2010 3


Kolla avgifter och elpriserEnergimarknadsinspektionen, EI, under sin nya generaldirektör Yvonne Fredriksson harsatt fart på att röja upp bland liggande ärenden. Bland dessa fanns många från 2004-2005 då vissa nätbolag tog ut höga avgifter för mätning och rapportering bland andraSydkraft Nät. För 2004 godtas 3 600 kr och för 2005 2400 kr.E.ON nät har gått med på att betalatillbaka mellanskillnaden mellan uttagetbelopp, 4700 kr och vad EI fastställt.Från 1 juli 2009 har E.ON Nätsänkt avgiften till 1500 kr per år menavstår från att betala tillbaka för högabelopp under åren 2006 och 2007vilket skulle sett snyggt ut att göra frivilligt.Enligt EI går det bara att begäraomprövning två år bakåt dvs för 2008och 2009. För att hjälpa kraftverksägareatt begära omprövning av avgiftenför mätning och rapportering lade jagut ett förslag till utformning på SERO:s hemsida och det kommer jag att återgöra.För alla som betalar mer än 2400 krper år för mätning och rapporteringfinns alltså chans att få nedsättning ochdet kostar inget att begära omprövning.Vissa nätbolag lägger till kostnaden förett abonnemang på samma nivå somgeneratoreffekten, men det anser jagvara fel. Ett miniabonnemang på 16 Abör räcka för belysning, datordrift ochev. handverktyg då kraftstationen inteär i drift och avtalen bör skiljas åt. Detfinns också privata företag som kan svaraför mätning och rapportering. InnanDu begär omprövning rekommenderarjag en muntlig kontakt med nätbolagetför att höra om de kan gå med på att retroaktivtsänka avgiften till högst 2400kr/år från och med 2008.Genom att begära och få ändradlagstiftning har Energimarknadsinspektionenfått kraftfulla verktyg attarbeta med och därmed delvis kommatillrätta med att beslut som gått nätbolagenemot på något sätt konsekventöverklagats av vissa bolag som därmedförhalat t. ex. återbetalning till elabonnenterså länge att dessa inte längre gåratt nå. En nyhet som ett led i en bättretillsynsverksamhet är också att nätbolagennumera måste anmäla i förvägtill EI förslag på ändrade taxor och fåförslagen granskade om ändringen ärmotiverad innan den blir godkänd.Olof KarlssonFår Du bäst betalt förelen och certifikaten?Det skiljer förbluffande mycket mellan högsta och lägsta pris som olika elhandlare villbetala. Genom att byta elköpare från en dålig betalare till en bra kan man vinna upptill 3 öre/kWh för el och certifikat tillsammans. Kolla därför i god tid, helst 3 månaderinnan nuvarande avtal löper ut om något annat bolag erbjuder bättre priser. Genomatt få in rapporter från olika kraftverksägare om vad de är erbjudna för priser kan viinformera vidare.SERO har ramavtal med Bixia ochGöteborgs Energi Din El om priseroch övriga villkor. Dessa båda företagär utvalda och har också fått licensav SERO att sälja el med varumärketSERO-el® och då ev. ta ut ett merprisför den elen. Om Du som producentär medlem i Svensk Vindkraftföreningeller Svensk Vattenkraftförening ochbetalat medlems- och serviceavgiftertill dem samt driver Ditt kraftverkenligt gällande tillstånd tilldelas Duautomatiskt rätte att sälja elen underSERO:s varumärke SERO-el®. I avtalenmed dessa båda företag ska Dumarkera att Du uppfyller villkoren föratt ha licens att sälja SERO-el® ochgodtar avdrag med 0,2 öre/kWh somförmedlingsprovision till SERO.På SERO:s hemsida www.sero.sefinns ett reportage om en lyckad ochmycket informativ producentträff somSERO och Bixia ordnade i Hässleholmden 4 mars. Genom att delta i våra seminarieri Norrköping den 7-8 maj fårDu veta mer om det osäkra läget för t.ex. elcertifikaten.Olof Karlsson, ansvarig för SERO:s elhandelspool4 SEROjournalen nr. 1 - 2010


iSvensk Vattenkraftförening kallar till föreningsstämma iArbetets Museum, Norrköping den 8 maj.Den 7 maj arrangeras på samma plats en offentligEnergidag med föreläsningar runt småskalig vattenkraftoch energipolitik i samarbete med SverigesEnergiföreningars RiksOrganisation och SvenskVindkraftförening.Svensk Vattenkraftförening firar 30 år somförening med en jubileumsmiddag för medlemmarden 7 maj.För ytterligare info och anmälan besök vårhemsida på www.svenskvattenkraft.seVarmt VälkomnaStyrelsenHallands VattenkraftsföreningDen 23 mars hade föreningen sittårsmöte på Ekholmens Wärdshus iVessigebro.Inbjuden gästföreläsare var chefsjuristPeter Ardö på Länsstyrelsen iHalland. Han talade om: Lagstiftninggällande vattenverksamhet.Det blev ett mycket intressant ochuppskattat föredrag där Peter fickmånga kluriga frågor från åhörarnaoch han gav många bra svar utan attför den skull bli byråkratisk. PeterArdö har varit sekreterare i utredningarSOU 2009: 42 gällande: ”Delbetänkandeav Miljöprocessutredningen”. Iden utredningen ingick även SVAF;sstyrelseledamot Walter Johansson somexpert.Hallands Vattenkraftsföreningenökar stadigt sitt medlemskap och harnu 65 medlemmar och av dom var hela60 % närvarande på årsmötet.Peter ArdöPå agendan framöver står ett studiebesökpå Statkraft i Laholm den 29maj samt den nu återkommande vattenkraftensdag den 5 september.En 2-3 dagars studieresa är under planering,där Norge ev. står på önskelistan.Kicki och Sven-Erik VänneåSEROjournalen nr. 1 - 2010 5


Stort intresse för miljöfondernaSedan några år har BIXIA och SERO ett samarbete med en miljöfond som skastödja utvecklingen av förnybar energi. Även SERO:s andra samarbetspartner ielmarknadsfrågor, Din El som är en del av Göteborg Energi, har i år startat enmiljöfond i samma syfte.De som vill starta energiprojekt inomförnybar energi, i första hand småskaliga,kan söka bidrag till förstudier ochprojektering, där pilotanläggningar fördemonstration av ny teknik har högprioritet. Men även ansökningar somavser litteraturstudier inom energi,dokumentation av intressanta projektsamt utveckling av organisationer somkan främja förutsättningar för förnybarenergi kan söka bidrag.Det finns således en god bredd pådet som kan stödjas, men vad sominte kan stödjas är bidrag till inköp avutrustningar och till byggen, investeringsbidrag,om det inte rör sig om ettintressant pilotprojekt.Tyvärr är det många som inte studerarkriterierna för bidrag tillräckligtnoggrant och deras ansökningar liknaransökningar för investeringsbidrag.Sådana ansökningar kan därför integodkännas.Din El hade sin första ansökningsomgångden 15 februari, men hadeinte hunnit bygga upp sin miljöfondtillräckligt mycket, varför flera ansökningarej kunde få bidrag. Därförblev anstormningen till BIXIAS ansökningsomgångden 31 mars mycketstor, 17 ansökningar som skulle dela på500 000 kr. Det blev ett hårt arbete förmiljöfondens styrelse, tre från BIXIAoch tre från SERO, att välja ut de somkunde få bidrag. Några föll på att demissförstått kriterierna, sökt investeringsbidrag,några hade en blandadansökan där vissa delar var intressantaoch kunde godkännas medan andraföll utanför kriterierna. Eftersom fondstyrelsenansåg att det fanns intresseför dokumentering av vissa delar avansökningarna, återsändes dessa förjustering och komplettering för attpassa kriterierna.En fondprisutdelning från BIXIA:sMiljöfond kommer att äga rum i sambandmed våra årsmöten i Norrköpingden 8 maj.Det finns ett stort intresse att kommaigång med mindre projekt inomförnybar energi för att minska miljöbelastningenoch utsläppen av växthusgaser,något samhället numera uppmanaralla till. Det växande intresset för våramiljöfonder visar tydligt på detta.Christer SöderbergLedamot av BIXIA:s miljöfondstyrelseLösning på gång omuttagsskatten förvindkooperativEfter ihärdigt lobbyarbete från vindkooperativen och andra t. ex. SERO och SVIF kanman skönja en acceptabel lösning. Förslaget kommer från Centern och framfördes i enriksdagsdebatt av partiets representant i finansutskottet Roger Tiefensee.Förslaget går ut på att uppvärderavärdet av den kapitalinsats som görs ikooperativet så att underlaget för uttagsskattreduceras. Uttagsskatt läggspå skillnaden mellan marknadspris påden el man köpt fråm kooperativet ochvärdet på insatt kapital och om dettaökar blir uttagsskatten lägre.Det är ännu oklart hur uppräkningenskall ske och det är också oklart hurframräkningen av marknadspriset skallske. Regeringen har därför uppmanatSkatteverket att i samråd med Energi-myndigheten fastställa ett årsmedelvärde– ett mycket besvärligt uppdrag.Centerpartiet räknar med att redani den vårbudget som läggs den 15 aprilfå med förslaget till ändring i regelverket.Förutsättningen är givetvis attövriga partier i regeringen ställer upppå förslaget.Den rödgröna oppositionen villockså lösa problemet med uttagsskattenför vindkooperativ men vill försttillsätta en utredning men resultatetav en sådan kan ta tid att genomföra.Därför förordar Linda Magnusson,VD för o2 Vindel och ledare för dengrupp av vindkooperativ som hjälptsåt för att jobba för en lösning att Centerpartietsförslag genomförs. Förslagetger ingen ideal lösning - uttagsskattenblir kvar - men tas den ut på ettavsevärt lägre belopp går det att levamed den resonerar man. Det viktigaär också att det kommer ett snabbtbeslut.Olof Karlsson6 SEROjournalen nr. 1 - 2010


CORNELIS MEKANISKA ABVi utför till kraftverksindustrin:- Turbintillverkning- Renoveringar- Reparationer- Service- Tillverkning av grindrensare- Automatiseringar- Ombyggnader- Betongsprutning- Injektering- Entreprenadarbeten- Mobil betongblandning- Uthyrning byggnadsmaskinerFör mer info www.cornelismek.seCORNELIS MEKANISKA ABGrönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.comFlowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvesteringLång livslängdEnkel monteringKorrosionsfriaGoda hydrauliskaegenskaperwww.consilio.noPlanerar du att bygga kraftverk? Över 350 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.noEtt företag iGroupSEROjournalen nr. 1 - 2010 7


Vindkraften ökade med49% under 2009Med ett tillskott på 512 MW till totalt 1560 MW kommer nu befintlig vindkraft att gemer än 3 TWh ett normalt vindår. Många mindre projekt håller på att byggas medanflera större lagts vilande eller avbrutits. Orsakerna till den bristande investeringsviljanär flera. Uttagsskatten på vindkooperativen har stoppat vidare utbyggnad med denägarformen som hittills svarar för 12 % av ägandet.En annan orsak är att elcertifi katensom stödform skapar en total osäkerhetom det framtida utfallet. I sin nuvarandeutformning finns ingen bottenför hur lågt priset kan sjunka. Till ochmed 2012 byggs medvetet ett kraftigtöverskott upp som måste ägas av någrasom är beredda att ta medvetna ekonomiskarisker. Först från 2013 hoppasman att överskottet skall successivtavvecklas under några år. Förändrasinte elcertifikatsystemet så att detger ökad säkerhet för producenternakommer investeringsviljan att byggany vindkraft att avta dramatiskt närnu pågående projekt är färdiga. Detär min bedömning och bästa sättet attundvika en sådan utveckling vore atterbjuda villiga investerare ett alternativmed garanterade lägsta inmatningspriserunder en 15-årsperiod. Sådanaså kallade feed in-system användsmed framgång i allt fler länder medanelcertifikatsystem är på väg ut i t. ex.Storbritannien.Elcertifikat eller Feed in– Vad önskasTyvärr får styrelsen i SERO inte medsig styrelserna i Svensk Vattenkraftföreningoch Svensk Vindkraftföreningpå att vi skall begära alternativet feedin - system för att säkra avkastningenpå investeringar. De hävdar att marknadenså småningom kommer attreglera certifikatpriserna och på detargumentet svarar SERO att mångaproducenter med stora lån då riskeraratt gå i konkurs helt i onödan i väntanpå att marknaden skall självreglera sigvia uteblivna nyinvesteringar. Den rödgrönaalliansen har öppnat för att införastabila feed in-system med börjanför sol-el, vågkraft och andra produktionsformerför förnybar el som ännuinte kan producera till marknadsprisermen behöver utvecklingsstöd underen övergångstid. Nuvarande hattandemed periodvisa investeringsbidrag ärförödande för t. ex. företag i solcellbranschen,som ena året har mångabeställningar, för att nästa år inte hanågon, eftersom folk avvaktar nästabidragsperiod.SERO har ställt en fråga till Energimyndighetenom vilken beredskapsplaneringman har om priset påelcertifikaten skulle kollapsa. Kanman förvänta sig att regeringen griperin och erbjuder inlösen av uteståendeelcertifikat till ett fast pris. Sådanagarantier fanns då systemet började år2003 och 2004 med medel avsatta ibudgeten. Dessa behövde inte användasdå marknadspriset var högre.Frågan är om SVAF och SVIF kanansluta sig till SERO:s uppfattning attsom alternativ till certifi katsystemetska villiga investerare också erbjudasett feed in-system enligt t. ex. tyskförebild. Detta kommer att diskuterasvidare på våra årsstämmor den 8 maj iNorrköping.Även framtida elprisetosäkertEnligt nuvarande prognoser kommer viatt ha ett överskott i produktionen avsvensk el på 20 TWh om några år. Omdet fanns tillräckliga exportmöjlighetertill kontinenten med deras högre priservore det inget problem men nu saknasde och det tar flera år innan kablarnakan vara på plats. Visserligen kommerelbilar och elhybrider att kräva el. Menstorleksordningen 10 TWh torde räckaför det behovet och det är mindre änväntade energieffektiviseringar friställer.Tittar man på Nord Pools forwardprisernågra år framåt ligger de runt 40öre/kWh.Olof KarlssonProp. 2009/10:144, 1 april 2010,FinansdepartementetI syfte att underlätta en önskvärd övergångtill högre andel biogas i energisystemetföreslås i propositionen ändringarav reglerna för beskattningen avbiogas och andra gasformiga bränslensom levereras i rörledning. Genomde föreslagna ändringarna säkerställsatt en säljare som ingått avtal om försäljningav biogas ska kunna levereraden utan att skatt betalas och att skattefrihetenför biogasen alltså kan följagasen till kunden enligt avtal.Vidare föreslås att en definition avbegreppet biogas införs i energiskattelagstiftningen.Med biogas bör förståsen vätskeformig eller gasformig produktsom framställts av biomassa ochvars energiinnehåll till övervägandedel härrör från produktens innehåll avmetan.8 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Originalet!Träröret från Boxholm.Nya dammluckor?Anlita... med 25 års erfarenhet i branschen.Vi bygger intagsgrindar och olika sortersdammluckor allt efter kundens önskemål.Några av våra kunder är Mälarenergi,Vattenfall, Filipstads Energi, VB Kraft.Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.Trärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör ärfortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Alltifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!Jakobssons Smide ABBox 28, 730 30 KOLSVATel: 0221-502 89, mobil: 070-33 513 00, 57 66 278E-post: jakobssons@smide.seBOXHOLM PRODUKTION ABBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.SEROjournalen nr. 1 - 2010 9


Sverige deltar i IEA-projektför konsumentmärkning avsmå vindkraftverkSom SERO-journalen tidigare rapporterat om, finns ett internationellt initiativinom IEA (International Energy Agency) Wind Task 27 som ska ta fram en metodför konsumentmärkning av små vindkraftverk. I början av året bestämde sigEnergimyndigheten för att även Sverige ska delta, med undertecknad som representanti detta arbete. Dessutom finns en svensk referensgrupp för projektet, där bland annatSvensk Vindkraftförening ingår. Det svenska projektet finansieras huvudsakligen avEnergimyndigheten. Arbetet med konsumentmärkningen bedrivs i samverkan meden pågående revidering av den internationella konstruktionsstandarden för småvindkraftverk, IEC 61400-2. Även Roger Larson från Intertek Semko medverkar därfrån Sverige.Den grundläggande tanken med konsumentmärkningenär att vindkraftverketi fråga måste ha genomgått enoberoende provning enligt internationellastandarder. Resultaten vad gällerelproduktion, ljud och hållbarhet presenterasi form av enkla nyckeltal påmärket, vilket ska göra det lätt även fören lekman att jämföra olika aggregat.För den som vill sätta sig in i fler detaljer,ska utförligare information finnastillgängligt på en webbplats.Målsättningen är att IEA publiceraren internationellt accepterad metodför konsumentmärkningen innan åretär slut, i form av en så kallad ”RecommendedPractice”, vilket gör att märkningenkan börja användas i praktiken.Det kommer då också bli möjligtatt ställa som krav för ett eventuelltbidrag, att vindkraftverket i fråga skavara konsumentmärkt enligt dennametod. Avsikten är att märkningensedan, som ett andra steg, blir inskriveni nästa utgåva av standarden IEC61400-2. Den nya utgåvan är inte klaroch det kommer sannolikt att ta ettpar år innan den träder i kraft, mendet diskuteras om märkningen då blirobligatorisk och kopplad till krav påproduktcertifiering. Certifiering inne-På mässan New Energy Husum fanns många små vindkraftverk och frågan omvarumärkning diskuterades.bär en högre säkerhetsnivå (genomatt en oberoende, ackrediterad organisationdå även har gått igenom konstruktionsberäkningaroch liknande)men också en högre kostnad för tillverkaren,som måste betala för dennaingående tredjepartsgranskning.Det tycks för övrigt som om destandarder för små vindkraftverk somantagits av BWEA och AWEA samtliknande nationella regler kommer attvara mer tillfälliga lösningar, men attIEC-standarderna blir de som kommerbestå i längden.Mitt råd till alla tillverkare ochimportörer av små vindkraftverk äratt redan nu börja förbereda sig på attkonsumentmärkningen och den inter-10 SEROjournalen nr. 1 - 2010


nationella standardiseringen kommeratt förändra marknaden till det bättre.Att sälja lågpresterande och osäkrasmå vindkraftverk, vilket enligt minmening hittills varit mer regel än undantag,kommer av allt att döma attförsvåras avsevärt inom de närmasteåren. I vissa länder har redan kravenför bidrag skärpts. Varje tillverkare/importör bör göra en bedömning omde små vindkraftverk man säljer verkligenär värda att satsas på, och omtillverkaren/importören i så fall harråd med sådant som riktig provning.Är svaret ja, så är mitt råd att bl.a.göra en riktig mätning av vind-effektkurvaenligt IEC 61400-12-1 (detär dock värt att veta att även dennastandard håller på att revideras). Görsdenna mätning av en oberoende, ackrediteradorganisation bör resultatetgå att använda för den kommandekonsumentmärkningen. Är resultatetav mätningen riktigt dåligt kanskeman får konstatera att det man troddevar en fantastisk konstruktion är bästatt läggas ner. Vad gäller säkerhetensätter redan idag IEC/EN 61400-2miniminivån för små vindkraftverk iEuropa.Jag har hört utvecklare, inte minstav alternativa utformningar av småvindkraftverk, argumentera varför justderas lösning ska vara så bra, men detär mycket sällan någon av dem kan visaupp en riktig mätning på det. Saktamen säkert närmar sig dock sanningensminut, då oberoende provning kommeratt behövas för att med trovärdighetkunna sälja ett litet vindkraftverk.Sven Ruin, SEROAlternativ metod förrenovering av löphjulArmatic Kraft AB, i Ställdalen i norraVästmanland, har fått ett löphjul till enFrancisturbin renoverat med Belzona.Arbetet utfördes av Defensa ServiceAB, i Säffle i juli 2009.Kraftstationen, Lilla Kumlans Kraftstation,har funnits sedan 1906 ochär belägen 5 km från Ställdalen i etttillfl öde till Arbogaån. Två turbinerfinns i stationen. Fallhöjden är ca 30m. Löphjulet till den ena turbinen, avfabrikat Finnshyttan, var aktuell förrenovering.Löphjulet, från 1946, är gjort ibrons. Det har svetslagats vid ett flertaltillfällen. Senast 1996. Diameter :350 mm. Bredd: 140 mm. Maxflödeca 600-700 l/s. Turbinen levereradeca 80 kW innan renovering. Effektenefter renoveringen 1996 uppgår till100 kW. Anledningarna till renoveringvar skador orsakade av en mutter somtumlat runt och sedan fastnat mellantvå skovlar. I övrigt kavitationsskadorsom lett till hål.Anledningen till att Belzona valdesvar att denna metod föreföll bättreoch att drifttiden till nästa renoveringförväntas blir längre.Generellt om här valda produkter:Dessa består av lösningsmedelsfri epoximed olika typer av fyllmedel, som gerspecifika egenskaper hos produkterna.Tack vare frånvaron av lösningsmedelsker ingen krympning under härdning.Detta medför god vidhäftning motTurbinen fraktades med släpkärra tillSäffl e.Francisturbin.underlaget utan sprickor i epoxin. Deträcker att belägga i två skikt istället för5-8 skikt som är fallet vid lösningsmedelsbaseradepoxi. Det finns ävenhälsomässiga fördelar jämfört medlösningsmedelsbaserad epoxi. Belzonaär att betrakta som kemisk svets, fastutan värmespänningar som är fallet vidvanlig svetsning.Löphjulet demonterades och transporteradestill Säffl e, där renoveringutfördes i Defensa’s verkstad.Det första momentet bestod i attnytt brons hårdlöddes fast på de skadadeskovlarnas kanter. Därefter gritblästringför erhållande av grov ytprofiloch avlägsning av oxider i enlighet medSA 2 _. Därefter spacklades återståendeskador och ojämnheter. Hål ochskovelkanter armerades dessutom medstålnät. Spacklet, Belzona 1311, innehålleren hög andel keramer och kananvändas för t ex skydd av stålsvetsfogar.Slutligen belades hela turbinhjuletmed en skyddande coating, Belzona1341, i två skikt. Produkten innehållerteflon och keramer, varför ytan blirglatt och hård. Detta resulterar i ett lågtströmningsmotstånd och en yta därerosion inte så enkelt ”får fäste”jämförtmed en metallyta. Ett effektivt korrosionsskydderhålles på köpet.Arne Danielsson, Armatic Kraft ärnöjd med resultatet till överkomligkostnad och hoppas på minst 15 årsdrift utan problem. Därmed bör renoveringenockså klara ett av flera krav föratt kunna få en ny tilldelningsperiod ielcertifi katsystemet Ett prestandatestefter renovering visade 90 kW. Vidhelt korrekta inställningar av turbinenskulle effekten ha uppgått till 100 kW.Armatic Kraft har dock ännu inte öppnatoch inspekterat turbinen.Olof Karlsson och Thomas KarlssonSEROjournalen nr. 1 - 2010 11


Atmosfärens innehåll avmetangas stiger snabbtVattenånga är den i särklass viktigasteväxthusgasen och svarar för över 90% av effekten. Den exakta andelenhar forskarna svårt att enas om. Nästviktigast är koldioxid där halten stigeri jämn takt på grund av användning avfossila bränslen och avskogning.Näst på tur är metangas, CH4, huvudkomponenteni naturgas. Växthuseffektenav metan uppskattas till ca 21gånger större än motsvarande mängdkoldioxid. Ännu större effekt har lustgas,N2O där varje molekyl motsvarareffekten av 350 koldioxidmolekyler.Jordbearbetning inom jordbruket kange stora utsläpp av lustgas och forskningpågår om hur utsläppen kan reduceras.Jordbearbetning genom plöjningoch harvning håller nere mängdenogräs på ett naturligt sätt. Uteblir denjordbearbetningen får ogräsbekämpningmed kemiska medel användas istället och vad som är minst negativtär en värderingsfråga.Tundran smälterMetan bildas vid nedbrytning av biomassat.ex. torv i syrefattig miljö. I ettvarmare klimat tinar det översta lagretpå tundran och släpper ut inlagradmetan som spär på växthuseffektenoch gör klimatet varmare så att ännumer av tundran tinar och släpper utmer metan i en självförstärkande cykel.Mot den processen är människanmaktlös.Ett påtagligt bevis för att permafrostenpå tundran tinar är att hus sombyggts på den frusna marken nu sjunkerner och behöver pålas ner till fastmark med enorma kostnader.Enorm energiDet totala energiinnehållet i all metansom ligger lagrad i tundran är mycketstort. Till detta kommer enorma mängdermetanhydrid på havsbotten i storaområden. Metanhydrid är metanmolekyleromgivna av fruset vatten. Ommetanhydrid pumpas upp till havsytansmälter isen och metanet frigörs somgas. Tekniken att utvinna energi frånmetanhydrid är ännu för dyr mendå olja och fossilgas sinar kan det bliaktuellt . Bedömning av hur mycketmetanhydrid det fi nns i världshavenskiftar stort från att motsvara jordenstillgångar på fossilgas och nedåt.Eventuell förbränning av dessa metantillgångaringer också betänklighetereftersom det skulle ge motsvarandeutsläpp av koldioxid.Nya forskarrönPå en stor konferens om växthusgaseri London den 22 februari i år presenteradeprof. Euan Nisbet från LondonUniversity och doktor Ed Dlugokenckyfrån Universitetet i Coloradonya mätresultat som visar på en snabbstigning av atmosfärens innehåll avmetangas de senaste årtiondena ochsärskilt 2007 och 2008. Nu är haltenav metangas i atmosfären ca 1 790 ppb(part per billion =miljard) och har ökatmed i medeltal 7 ppb åren 2007 och2008 och den ökningen var uppnåddredan första halvåret 2009. Då mätningarnabörjade 1984 var nivån 1630ppb. Situationen är oroande men detär för tidigt att dra några säkra slutsatserom framtiden. Metangas bryts nerefter några år i atmosfären och tidigaretrodde man att nedbrytningen motsvaradetillförseln av ny metangas men detverkar inte längre gälla.Olof KarlssonKälla: The Independent och Information,DanmarkBio-DME till tunga lastbilarFrån trä till transport är slagorden förbio-bränsleproduktionen i Piteå.Pilotanläggningen beräknas varaklar till sommaren. Den ska producera4 ton drivmedel per dag. Råvaran ärsvensk skog. Piteå är fortfarande ledandenär det gäller utvecklingen. Dehar en unik teknik där dimetyleter,DME, tillverkas med lågt innehåll avmetan och tjära.Mest krut läggs ner på att få framett miljövänligt drivmedel till tungalastbilar. Bio-DME är förnybart ochanses vara miljömässigt överlägset fossilabränslen.I framtiden är det tänkbart att hälftenav alla tunga vägtransporter drivsVolvo testar DME i 14 lastbilar.med Bio-DME från förgasad svartlut.Svartluten blir över när man kokarträflis till pappersmassa och användsi huvudsak till att torka massan. Närman använder Bio-DME istället fördiesel minskar utsläppen av fossil koldioxidmed 95 procent.Volvo deltar aktivt i projektet. Förrahösten började ett försök där Bio-DME användes till 14 lastbilar. Preembidrar också till introduktionen avbränslet. De har installerat fyra tankställenför Bio-DME. De finns i Göteborg,Stockholm, Piteå och Jönköping.Det betyder att man är på god väg attfå igång en fungerande produktion,rullande lastbilar och ett distributionsnät.Det som återstår är att skala uppproduktionen och bygga ut distributionsnätet.Christina KarlssonKälla: Energteknik12 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Elcertifikaten 2009Under 2009 blev den förnybara elproduktionensom fi ck elcertifi kat 15,6TWh.Fördelningen blevVattenkraft 2,45 TWhVindkraft 2,49 TWhBiokraft 10,6 TWhSumma 15,6 TWhI summan ingår bidrag från solcellermed 212 000 kWh = 0,000 212TWh.Vid annulleringen den 1 april avelcertifi kat för 2009 års kvotpliktigaelanvändning, annullerades certifikatmotsvarande 15,4 TWh. Den kvotpliktigaelanvändningen blev 90,6TWh sedan elintensiv industris elanvändningräknats bort eftersom defortfarande slipper delta i elcertifikatsystemet.Kvotplikten 2009 var 17 %och för 2010 17,9 %.För varje MWh som produceras tilldelasägaren 1 certifikat. Produktionenunder 1 månad summeras efter inrapporteringav varje dygns produktiontill Svenska Kraftnäts databas kalladCesar. Den 15:e i månaden efter produktionsmånadensätts intjänade certifikatin på ett konto i ägarens namnungefär som på ett bankkonto. Ägarenkan sedan göra vad man vill med deinnestående certifikaten. Vill manspara dem och sälja dem senare går detbra eller sälja dem direkt efter att dekommit in på kontot.Vanligt är att man säljer sina certifikattill den som köper elen antingen tillett fast pris som man tecknat avtal omför hela året eller ett rörligt pris somskiftar varje månad. Det rörliga prisetutgår ofta från det offentligt redovisademånadsmedelvärdet som Tricorona/Svensk Kraftmäkling redovisar på sinhemsida. I avtalen om att köpa certifikattill rörligt pris ingår ofta ett avdragpå månadsmedelvärdet med som lägst2-3 kr medan andra drar av upp till20 kr per certifikat motsvarande 2öre/kWh. Medelpriset på alla certifikatsom bytte ägare på Cesar under 2009var 293,19 kr (=29,3 öre/kWh).När en producent tar ut certifikatfrån sitt konto registreras överföringenhos Cesar som begär uppgifter omköpare så att certifikaten kan överförastill dennes konto, pris och antal. Det ärsäljaren som alltid begär överföringen.Som service till producenter som haravtal om rörligt pris har Svenska Kraftnätinrättat en service med gruppöverföring.För producenter som harSERO-avtal med Bixia eller GöteborgEnergi Din El om rörligt pris på certifikatenanmäler köparen med producentensmedgivande att elhandlarenfår göra en gruppöverföring för allaproducenter som skall ha det pris somavtalats. Detta är en mycket smidiglösning genom att producenten självslipper sköta överföringen som via telefonkostar 100 kr per gång. Dessutomkommer betalningen för certifi katenpå samma kreditfaktura som elen islutet på månaden.Som SERO-medlem via SVAF ellerSVIF kan man om driften sker enligtgällande tillstånd, automatiskt få licensatt sälja sin el under vårt varumärketSERO-el®. Ett byte av elköpare tillBixia eller Din EL i god tid innannuvarande avtalsperiod går ut, kaninnebära en ökad intäkt med upp till3 öre/kWh och inga fasta avgifter somavdrag. Begär bara att få ett SEROavtalmed Bixia eller Din El enligt deramavtal SERO förhandlat fram meddem och ange dessutom att företagetär medlem i SVAF eller SVIF så attleveransen har licens att säljas vidaresom SERO-el®.Olof Karlsson, ansvarig för SERO:selpoolMinskade utsläpp frånbiogasanläggningarBiogas gör större nytta för klimatet änvad man trott. Bränslet ger 95 procentlägre utsläpp av växthusgaser än vadbensin gör visar en forskningsrapport.Det är mer än de 80 procent, som manschablonmässigt räknat på hittills vidjämförelser.Siffrorna är framtagna av en forskargruppvid Lunds Tekniska Högskola.De har studerat en biogasanläggning iSkåne. Den påminner om ett tjugotalandra biogasanläggningar i landet. Ibiogasanläggningen rötas avfall ochgödsel.Forskarna har studerat både direktaoch indirekta utsläpp. Det är främstmätningarna av de indirekta utsläppen,som skiljer den här undersökningenfrån andra studier. De har t ex tagithänsyn till hur marken påverkas närman använder biogödsel istället förmineralgödsel. Metanutsläppen frånanläggningen är också registrerad.Mätningarna visar att biogasen ger16 gram koldioxidekvivalenter i formav metan, koldioxid och lustgas perkWh. Det är de här utsläppen som är95 procent lägre än för bensin.Genom att införa några enkla förbättringarkan man få ner siffran till120 procent. Då skulle framställningenav biogasen göra direkt nytta och intebara bli klimatneutral. Genom att värmabiogasanläggningen med flis skulleutsläppen kunna reduceras ytterligare,menar forskarna. En annan enkel åtgärdär att täcka gödsel- och rötrestlagrenför att förhindra kväveläckage ochutspädning med regnvatten.Christina KarlssonKälla: www.webfinanser.comSEROjournalen nr. 1 - 2010 13


Axplock från seminariumom solcellerSolceller. På Energitinget hölls ett halvdagsseminarium om solceller. Eftermiddageninleddes med att Linus Palmblad från Energimyndigheten presenterade myndighetensmål och visioner. Ett mål är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara energisystem.Myndigheten ska även verka för att öka andelen förnybara energislag samt bidra till attuppfylla klimatmålen. En trygg och säker energiförsörjning är också viktigt. Inte minstska goda affärsidéer utnyttjas.Enligt Linus Palmblad är Energimyndighetensvision om solceller attde blir ett vanligt inslag i stadsbilden,som ett resultat av en framgångsriksolcellsindustri med stark koppling tillvärldsledande svensk forskning.Den pågående verksamheten angåendesolceller rör utvecklingsprojekt,grundforskning, demonstration, affärsutveckling,ökad användning (tilllämpadforskning), information ochinternationellt samarbete.Seminariet fortsatte med en presentationav Adam Hultkvist, som är doktorandvid Uppsala universitet. Hanvisade en jämförelse mellan vad olikaländer installerat i form av solceller.Installation i MW under 2009Tyskland 3000-4000Japan 300-600USA 400-600Spanien 50-100Adam Hultkvist konstaterade att Tysklandhar ett bra inmatningssystem.Kraftigt nedskurna subventioner iSpanien till följd av ekonomisk krisoch höga kostnader har minskat utbyggnadeni landet markant. 2008installerades 2800 MW i Spanien.Under 2009 fanns det en uppsjö avsolcellsmoduler som var svåra att sälja.Det var svårt att få lån och prisras varett faktum. Kinesiska solcellsföretagtjänade mest. Det amerikanska solcellsföretagetFirst Solar med tillverkningi Kina hörde till de stora vinnarna. Kiselcellergick bäst. Företag med längrelån till underleverantörer och mindreföretag hörde till förlorarna. Prisskillnadernaär stora men solcellsmodulernaär ganska lika kvalitetsmässigt.Kina, Indien, Thailand och Taiwansäljer de billigaste solcellerna. De säljeräven mest. Många tyska företag görstora förluster. De har dessutom fåttavslag på sina krav på importtullar.2009 var världsproduktionen i effekt9 GW. Det var kaos på marknaden,men många börsnoterade solcellsföretaggick ändå på plus. Denamerikanska och japanska marknadenär opåverkad av de europeiska kriserna.Där förekommer inget prisras.Stöd har stor betydelseNu har marknaden stabiliserats. Efterdet tyska valet utlovade regeringenskattelättnader. Ett led var att skäraner solcellsstödet. Det har fått andraländer att följa efter. Tjeckien,Frankrike och Italien börjar skära nerpå sina subventioner. Antalet installationerhar minskat. Priserna sjunkermed 15-20 procent per år. En ökadmängd installationer kommer att skei Kanada, Indien och Bulgarien. Närdet gäller Sverige är stödet så lågt attmarknaden inte kommer igång. AdamHultkvist menar att en stark marknadär kopplad till sänkt stöd och tvärtom.Han påpekar också att stöden bör varastörningskänsliga. Det betyder i övrigtmycket att få ner priset i konkurrensmed andra energislag. Det är ocksåviktigt att det finns möjligheter attbörja med småskalig verksamhet.Det totala antalet installationerav solceller ökade under 2009 trotskrisen. Det berodde främst på detinmatningssystem som införts i mångaländer. Det långsiktiga målet är dockatt bli oberoende av stödsystem. AdamHultkvist poängterar att det behövsstödpengar för att komma dit.Kvaliteten mellan olika fabrikatav solceller skiljer sig inte längre såmycket åt. Kineserna köper europeiskamaskiner till tillverkningen. De lägrepriserna på produkter från Asien berorpå lägre arbetskostnader.RiskkapitalSeminariet fortsatte med en presentationav Klas Gustavsson. Han är involveradi Sustainable Technologies Fund.Det är en riskkapitalfond, som satsarpå företag med tillväxt. Det finns 58miljoner i fonden. Hittills har man satsati 10-14 företag, alla i sektorn inomförnybar energi. Investeringarna sker iföretagens tillväxt- och expansionsfas.Han tar upp problemet att svenskabanker har mycket lite erfarenhet avatt satsa i PV, PhotoVoltaic - solceller.Ett annat problem är att det är brist påskickliga arbetare som kan installeraPV. Tyska banker har däremot lånat utpengar. Det är en av orsakerna till detyska framgångarna.Klas Gustavsson jämför med bergvärme,som har varit en framgångsrik14 SEROjournalen nr. 1 - 2010


satsning i Sverige med många investeringar.Han föreslår att ett sätt att fåfart på marknaden i Sverige när detgäller solceller är att pensionsbolagenlånar ut pengar till förnybar energimed statlig garanti.2020 ska 5 GW solceller ha installeratsi Sverige. För att lyckas med detbehöver stödsystemet marknadsanpassas.Behovet av uppfinningar somökar utbytet hos solcellerna i vårt kallaklimat är också stort. Om satsningarnablir verklighet genererar det 5000-7000 nya jobb. Sverige har en fördel ikampen med Kina, som hålls tillbakaav långa leveranstider.Spridning av kunskapForskaren Marika Edoff från UppsalaUniversitet fortsatte presentationernaom solceller. Hon tog upp frågan omatt få tekniken lönsam och att detmåste rustas för storskalig produktion.De solceller, som tillverkas måste varamiljövänliga både i produktion och vidåtervinning.Uppsala universitet satsar på att spridakunskap om solceller. Universitetetanordnar en valbar kurs om solcellerför civilingenjörer. Studenterna skasedan kunna anställas i solcellsföretag.Det görs även satsningar på att få inenergiperspektiv inom andra utbildningar,främst de naturvetenskapliga.75 procent av dem som doktorerat påsolceller arbetar idag inom solcellsföretag.Målet med forskningen om solcellerär att få hög verkningsgrad, lågtillverkningskostnad, högt energiutbyteoch stor motståndskraft motyttre påfrestningar. Forskarna kommeratt lägga mest tid på att förbättra detsolabsorberande skiktet. En liten delav forskningen ägnas åt överföring tillkontakten.Sputtring är en metod, som användsi stor skala. Det ger bra beläggning påstora ytor. Sputtring är en etableradteknik. Nackdelen är att materialetkan skadas. Vid förångning användsspecialbyggd utrustning. Metoden ärskonsam mot ytan.Nytt material testasNya material undersöks för att kunnaersätta de sällsynta ämnena galliumoch indium. Bristen kan bli kännbarom 10-20 år. Ett nytt material, kasterit(Cu2ZnSnS4), testas. I det ingårsvavel istället för selen. En japanskgrupp har publicerat tester med 6,3 %verkningsgrad. Materialet liknar CIGsnär det gäller egenskaper. I Sverige kanman tillverka samförångad CIGS ivärldsklass. Marika Edoff säger att detär bra för förståelsen av tekniken. Detfinns även ett komplett laboratorium iUppsala.Sunday i majMarika Edoff gör reklam för Sunday,ett slags öppet hus, den 9 maj. Härdeltar bl. a. solcellsgruppen i Uppsala,SP i Borås samt solforskare från Linköping.Mer information finns på solelprogrammet.seoch solardays.se.Solceller i SverigeMats Andersson från Energibankentalade om solceller i Sverige.Solcellernas intåg i Sverige börjadepå 1970-talet. De första solcellernaanvändes av Rikspolisstyrelsen och Sjöfartsverketi nödtelefoner. 1984 var denförsta nätanslutna anläggningen färdigi Huvudsta, Solna. En stor anläggningpå 60 kW byggdes 1997 på IKEA-varuhuseti Älmhult. Hammarby Sjöstadmed en anläggning på 71 kW byggdesmellan 2002 och 2004, som är ett EUprojekt.1 jan 2010 fanns det 3,5 MW nätanslutensolcellsel installerad i Sverige.Ytterligare 4,5 MW fanns inom fritidssektorn.0,8 MW fanns i egenförsörjdaprofessionella system. Det är sammanlagt9 MW.2010 arbetar mer än 500 personermed solceller. Det är brist på personaloch leveranstiderna särskilt på växelriktarefrån utlandet är långa.I uländerna kan solceller användasför att få fram rent vatten och el tillbelysning, mobiltelefoner och datorer.Nyligen visade massmedia att barneni Bangladesh har fått möjlighetatt läsa läxor och klara proven tackvare solceller. De slipper illaluktandefotogenlampor och kan läsa längre påkvällarna.Mats Anderson berättade ocksåom planerna på ett solcellscentrum iNorrsundet norr om Gävle. Det är ettområde med hög arbetslöshet. Pengarhar sökts och man ska satsa på förnybarenergi. Prototyptillverkning, demonstrationer,industrianpassningar,solcellsfabrik, utveckling av UV-ljusdrivetvattenreningssystem är någraidéer. Det finns redan en pelletsfabriki området.Bengt Stridh från ABB tog uppkonsekvensanalys av investeringsstödetför solcellsanläggningar. Ett stödper byggnad kan utgå. Kostnaden fårmaximalt vara två miljoner och systemetska vara nätanslutet. Budgeten är210 miljoner kronor. Av dem är 153miljoner utdelade.Den totala årliga elproduktionenska vara minst 2,5 GWh under stödperioden.Uppskattningsvis kan produktionenuppgå till 5 eller 6 GWh. Systemprisernavar 35 % lägre än antaget.Systempriset är ca 60 kr/W inklusivemoms och installation.Sverige ligger på femtonde plats percapita av 21 länder i installerad effekt.Vi hamnar på artonde plats när det gällerinstallerad elproduktion. Tysklandhar 500 000 system med solceller påtaken. De nyinstallerar effekten 8 GWper år.Det är mest lokaler, affärer, som fåttstödet. Det rör sig om 50 % av stödpengarna.18 % har gått till småhus,10 % till flerbostadshus och 20 %till övrigt. Det är småhusägarna somär mest aktiva när det gäller att sökapengar.Bengt Stridh visade ett räkneexempelfrån sin egen anläggning på 25kW. Han fick ett överskott på 80-90% en solig sommardag. Medel för junioch juli var 60-70 procents överskott.Alternativen var att skänka överskottettill nätägaren, lagra i batterier ellersälja. Han hade konstaterat att försäljningenkrävde tre avtal.Bengt Stridh menade att det börinföras nettodebitering och höjd gränsför kvotplikt. Även kravet på timmätningbör tas bort. Samtliga föreläsarevar eniga om att villkoren bör förbättras.Tomas Kåberger, Generaldirektörför Energimyndigheten avslutade seminarietmed att säga att ett listigt sättatt integrera solceller i städerna är attanvända dem som billigt fasadmaterial.Den svenska solcellsbranschen omsätter4 miljarder per år. Exporten ärbetydande.Christina KarlssonSEROjournalen nr. 1 - 2010 15


Välkommen till vårt 3energiseminarier och v7 - 8 maj Arbetets MSERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation –Fredagen 7 maj, kl. 10.00 - 16.30 hälsar vi välkommen till två delvis parallellaenergiseminarier.SERO står för ett mera allmänt energiseminarium med fokuspå EU:s 2020-mål, medan Svensk Vattenkraftförenings seminarium behandlarden småskaliga vattenkraften och dess villkor.Seminarierna är öppna för allmänheten, så tipsa gärna vänner och bekanta!Anmälan med kontaktuppgifter, föreningstillhörighet och ev. önskan om specialkost vill vi hasenast 29 april till SERO:s kansli, tel. 0221-824 22, fax. 0221-825 22 eller e-mail. info@sero.seSeminarieavgiften, som inkluderar kaffe och lunch, är 500 kr för medlemmar och för övriga 750 kr inkl. moms.Avgiften betalas i samband med anmälan till SERO, PG 634 20 90-5 eller BG 5776-4151Program:09.30-10.00 Registrering och kaffe10.00-10.15 Inledningsanförande. Landshövding Magnus Holgersson samt Dörte Fouquet, EREF10.15-11.00 EU:s energidirektiv och Sveriges nya energipolitik, Paul Westin, EM, Eva Centeno, Näringsdep.,Anders Wijkman m.fl.11.00-11.25 Elcertifikatsystemet under förändring, Gustav Ebenå, EM11.25-11.30 Paus, uppdelning på två sessionerSession SERO:11.30-11.50 REPAP och Stream Map, EU-projektGöran Bryntse, Tomas Söderlund, SERO11.50-12.20 Bioenergins betydelse i den framtidaenergipolitiken, Kjell Andersson, SVEBIO12.20-13.15 Lunch13.15-13.35 Behov av mer överföringskapacitetoch flera prisområdenMagnus Torstensson, Svensk Energi13.35-13.55 90 MW vindkraft i GöteneJohan Lundqvist, Götene Energi13.55-14.15 Nya möjligheter med el i framtidenStig Göthe, Power Circle14.15-14.35 Solel, nu och om 10 årMalin Åman, Solect Power ABSession Vattenkraft:11.30-11.50 LRF och den småskaliga vattenkraftenCarl Wachtmeister11.50-12.20 Uppgradering av äldre vattenkraftstationerJörgen Johansson, ABB12.30-13.15 Lunch13.15-13.35 Damminventering i Jönköpings LänAnders Skarstedt, Länsstyrelsen Jönköping13.35-13.55 Småskalig Vattenkraft i NorgeBjörn Lauritzen14.15-14.35 Vattenkraftens roll i energisystemetSven Kullander, Kungl. vetenskapsakademien14.35-15.00 Kaffepaus och återgång till gemensam session15.00-15.30 Vilka villkor behöver den småskaliga förnybara energin för att utvecklas, SERO15.30-16.30 Paneldebatt om den nuvarande och framtida energipolitikenMedverkar gör bl.a. Anders Wijkman, Sven Kullander, Carl Wachtmeister och Kent Persson (v), m.fl.Jubileumsmiddag för medlemmar och speciellt inbjudna gäster:Vi samlas fredag kväll kl.19.00 i Restaurang Laxholmen (belägen i Arbetets Museum) för något gott attdricka följt av en trerätters middag.Middagen som kostar omkring 300 kr per person (drycker tillkommer) betalaspå plats direkt till restaurangen, men du måste anmäla ditt deltagande till SERO:s kansli senast 29 april.16 SEROjournalen nr. 1 - 2010


0-årsjubileum, våraåra föreningsstämmoruseum NorrköpingSvensk Vattenkraftförening – Svensk VindkraftföreningLördagen 8 maj ägnas förutom föreningsstämmor åt föreningsinterna föredrag ochdiskussioner. Deltagande är kostnadsfritt men för att vi skall kunna planera måltiderm.m. skall du anmäla dig till kansliet senast den 29 aprilProgram:09.30-10.00 Registrering och Kaffe10.00.10.30 Inledning och gemensam information om föreningarnas framtid från SERO, SVIF, och SVAF,10.30-11.30 Parallella föreningstämmor, SVIF och SVAF11.30-12.30 Föreningsstämma SERO12.30-13.30 Lunch13.30-14.00 Varvtalstyrning av turbin med frekvensomriktare.Ett SVAF-projekt presenteras av Alexander Sandström14.00-15.30 Information från föreningarna, samt utdelning från Bixias Miljöfond15.0- Avslutning och kaffe.Övrigt:• Ett tiotal företag i branschen kommer visa upp sina produkter och tjänster.• Boende i Norrköping ordnas på egen hand, men behöver du tips så är du välkommen att kontaktakansliet och självklart kontaktar du kansliet om du har några som helst undringar och frågor rörandeseminarium och föreningsstämmor.• På Arbetets museums hemsida , www.arbetsmuseum.se, hittar du mer information om platsen förvårt möte och också hur du hittar dit.• Mer information hittar du också på www.sero.se, www.svenskvattenkraft.se samt påwww.svenskvindkraft.orgVi hoppas på att få träffa många, många av er under ett par spännande dagar iden förnybara energins tecken, dagar där det också ges utrymme för trevligtumgänge, samt möjligheter att träffa gamla bekanta och att knyta nya kontakter.Varmt Välkomna!SERO - Sveriges Energiföreningars RiksOrganisationSvensk Vattenkraftförening och Svensk VindkraftföreningSEROjournalen nr. 1 - 2010 17


Grön el gör skillnadI en artikel på DN-debatt den 21 mars framför Thomas Broberg och Runar Brännlund enrad felaktiga påståenden om Grön el.För det första tycks man inte ha förstått”bankomatprincipen”, där en producentmatar in Grön el på en plats ochmotsvarande uttag kan ske på en annanplats. Tyvärr är ett svenskt system förursprungsgarantier ännu inte på plats,men beviset på grönt ursprung kan ettelhandelsbolag få fram genom en garantifrån producenten kombinerat medinköp av el och samtidigt produceradeelcertifikat. Den kombinationen ställerursprunget utan tvivel och tillämpas avelhandelsföretagen Bixia och Din Eldå de marknadsför el med varumärketSERO-el® från producenter anslutnatill SERO, Sveriges EnergiföreningarsRiksOrganisation. Att inköpen av Grönel balanserar försäljningen granskas avutomstående revisorer.Bevis saknas för påståendet att elhandelsföretagenskulle bluffa och blanda in”brun el” från kolkraft och kärnkraft isin saluförda Gröna el. Påhoppet får ansesvara ovanligt grovt när bevis saknas.Nästa felaktiga resonemang rörutsläppsrätterna. Artikelförfattarnaskriver helt riktigt att ökning av renförnybar el minskar behovet av kolkraftsom då behöver färre utsläppsrätter.Därefter påstår man att dessaautomatiskt skulle övertas av industrinsom skulle öka sina utsläpp. Varförskulle de göra det? I stället skulle deicke använda utsläppsrätterna hamnai potten av ej utnyttjade utsläppsrätteroch därmed innebära en minskning avde totala koldioxidutsläppen. I föregåendehandelsperiod blev den pottenglädjande stor och de fallande prisernapå utsläppsrätter indikerar att situationenblir likartad även denna period.Resonemanget om att köp av Grönel skall liknas vid att köpa avlatsbrev ärhelt förbluffande. Ovan har vi redovisatatt ökad produktion av grön el haren klar klimateffekt så som KonsumenternasElrådgivningsbyrå redovisar.Artikelförfattarnas påstående att dettainte stämmer grundas på den felaktigauppfattningen att ökad produktion avGrön el inte skulle ha någon positivklimatpåverkan. När den bevisligenhar det, faller hela grunden för påståendena.Vår förhoppning är att elkonsumenterinte låter sig vilseledas avartikelförfattarnas grundlösa argumentutan fortsätter välja el som gör klimatnytta.När fossilkraft och kärnkraft iframtiden betalar sin fulla samhällskostnadför miljöskador, hälsoskadoroch risker behöver konsumenten intelängre betala mer för den gröna elen.Resonemanget om elcertifikatenär delvis riktigt, men certifikaten börbetraktas som kompensation till demsom producerar ren, förnybar el jämförtmed fossilkraft och kärnkraft somju ännu inte betalar sin fulla samhällskostnad.Att elcertifi katen skallbegränsa produktionen av ny förnybarel till 25 TWh fram till 2020 är svårtatt förstå. Volymen kan med ett parårs varsel ändras av sittande regeringgenom ändringar i kvotplikten. Någotunderlag för påståendet att elcertifikatenskulle undergräva marknaden förGrön el saknas liksom för det upprepadepåståendet att ökad produktion avGrön el inte skulle göra klimatnytta.Slutligen en undran. Vilket syfte harartikelförfattarna med att med en radgrundlösa påståenden försöka slå undanallmänhetens engagemang för attfrämja en hållbar utveckling genom attköpa Grön el och därmed ge sitt bidragtill minskade utsläpp av växthusgaser?Christer SöderbergSERO, Sveriges Energiföreningars Riks-OrganisationJan-Åke JacobsonSvensk VindkraftföreningLars RosénSvensk VattenkraftföreningProducentträff i HässleholmBixias producenter av småskalig produktionsamt Smålands och HallandsVattenkraftföreningar var inbjudnatill Hässleholm 4 mars. Träffen var ettsamarrangemang med SERO.Ett 40-tal producenter deltog dennadag. Helena Klint och Carl Dohlsäterinledde dagen med att presenteraBixias satsning på inköp av närproducerad,förnybar el. Hanna Dahlbergtog vid och höll ett mycket uppskattatföredrag om elmarknaden och dessframtida utveckling. Caroline Möllerinformerade om Miljöfonden.Sedan tog SERO över programmet.Jenny Hedström från Energimyndighetenpresenterade möjligheter för attfå ny tilldelning av elcertifikat.Fortsatta föredrag hölls av ChristerSöderberg, Daniel Danielsson, SVAF,Jan-Åke Jacobson SVIF. Lars Åkesson,Pitch Wind, talade om småskaligvindkraft och slutligen berättade BengtSimmingsköld, VD, Eolus vind AB,om dagsläget för storskalig vindkraft.Vidare fi ck ett antal leverantörer tillbranschen möjlighet att presentera sinaprodukter och tjänster.Träffen var ett uppskattat inslag medbra information och gav en möjlighetJenny Hedström, Energimyndigheten.att skapa långsiktig kontakt med producenter.Helena Klint, Bixia och Olof Karlsson,SERO18 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Energitinget bjöd även på paneldebatt. Från vänster Christer Borg, Älvräddarna; Jan-Åke Jacobson, SERO; Peter Roberntz,WWF; Kjell Andersson, Svebio; Pernilla Winnhed, Näringsdepartementet; Christian Schwartz, Mölndal Energi; Anders Mathiasson,Svenska Gasföreningen och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen. Foto Jörgen Ek.Konflikter och möjligheter förförnybar energi i SverigeKonflikterna fick stå tillbaka för möjligheterna när olika intresseorganisationerdebatterade förnybar energi på eftermiddagen på Energitingets andra dag. Enighetråddet om det mesta alltifrån vikten av förnybar energi för en hållbar utveckling liksomatt alla energislag har sina för- och nackdelar.Att temat för Energitinget var effektiviseringlyste igenom även på paneldebattenom Konflikter och möjligheter förförnybar energiproduktion i Sverige.Samtliga deltagare från såväl miljöorganisationer,elproducenter och övrigasåg en stor potential i effektiviseringnär de skulle beskriva energisystemetom 20 år. Jan-Åke Jacobsson, SEROmenade att förnybar energi var detenda långsiktigt hållbara att satsa på.Han fick medhåll från övriga som dockvalde att prata om elgenerering och dåmed vissa förbehåll. Svante Axelssonfrån Naturskyddsföreningen ville tillexempel inte se torv som förnybar.Christer Borg från Älvräddarna tyckteatt befintlig vattenkraft skulle behållasmen med kravet att det byggs fiskpassager.Pernilla Winnhed, enhetschef påNäringsdepartementet, ville se säkraoch miljövänliga system utan att pekaut något speciellt energislag.Som styrmedel för att uppnå besparingarpekade flera av debattörerna påtimvis mätning som viktigt för att ökamedvetenheten hos konsumenternaom sin elanvändning. Även intelligentaelnät och smarta mätare nämndesnågot som enligt Pernilla Winnhed ärunder utredning. Christian Schwartzfrån Mölndal energi påpekade att nyalösningar för elmätning kräver investeringaroch för små elanvändare är denmerkostnaden det innebär för kundensvår att motivera. Jan-Åke Jacobssonpåpekade att ökad kunskap om elanvändningenäven kan vara av nytta förnätbolagen som mer exakt kan dimensionerasina nät i lika stor utsträckningoch gav som goda exempel elbolagen iSollentuna och Sala.Specifika kraftslag berördes också.En kortare diskussion om vattenkraftuppstod, dels i panelen och dels somfrågor från publiken. Några påståendenslängdes ut i luften innan debattledareTord Eng bröt diskussionen.Om vindkraften sa Svante Axelsson attNaturskyddsföreningen var både föroch emot. Med det menade han attdet finns projekt som fungerar bra menockså att vissa projektörer är nonchalantaoch inte ger möjlighet till dialogförrän man tvingas till det i sambandmed Miljö- konsekvensbeskrivningen.Jan-Åke Jacobsson nämnde då detnyligen avslutade projektet Uppförandekodför vindkraftprojektörer somSvensk Vindkraftförening genomförtpå uppdrag av Energimyndighetenoch som syftar just till att hantera dentypen av frågor. Upplysningen omprojektet Uppförandekod omnämndesav flera i panelen i sina avslutande ordsom det mest lärbara från debatten.Text: Tomas SöderlundSEROjournalen nr. 1 - 2010 19


Det tidskrävande arbetet med armering börjar.Tät armering 1 meter högt i ytterkant av grundplattan.Högre mot centrum.Grundplattan är klar för att ta emot fundamentsringen.Inre delen av fundamentringen armeraskraftigt.Armeringen klar för att ta emot ca 300 kubikmeter betong.en piedestal-lik konstruktion växa till2,5 meter. Även insidan av fundamentringenarmeras kraftigt och fyllsmed betong utom i centrum, där elkablaroch teleledning går upp. Drygt300 kbm betong behövs till fundamentet.Slutligen fylls betongplattan upptill marknivån med grus. Konstruktio-nen innebär att hela den stora, starktarmerade metertjocka betongplattanbär upp vindkraftverket och inte baraunderlaget till fundamentsringen.Fundamentet står klart att ta emotde första tre modulerna, transformatorn,elektroniken som omvandlarväxelströmmen ut från generatorn försttill likström och därefter åter till växelströmmen nu med rätt frekvens ochspänning innan elen går ut på nätet.Den översta modulen är personhissensom kan lyfta upp personal till maskinhuset78 meter upp.Olof KarlssonSEROjournalen nr. 1 - 2010 21


Energitinget – Motenergieffektivareuppvärmning av småhusSolvärme i nybyggda husHur väl kan man utnyttja solvärme inybyggda hus med etablerad och fungerandeteknik? Den frågan ställde sigKlaus Lorenz, Högskolan Dalarna fören tid sedan. Han tog därför kontaktmed två hustillverkare för att förmedlakunskap om solvärme. Genom attbygga hus med branta tak där man kansätta cirka 20 kvadratmeter solfångareutan risk för att snö fastnar, med godreflektion från marken och vända motsöder får man bra grundförutsättningar.Till det behövs en ackumulatortankpå cirka 2000-3000 liter. Under vinternbehövs visst tillskott men försökvisar att lite mer än 50 % av det totalavärmebehovet kan fås i form av värmefrån solen. Företaget Fiskarhedenvillanuppför nu en villa i samma anda i Borlänge.Intresset är stort enligt företagetsom säger sig ha kölista på folk som ärintresserade av att köpa villan.Är det ingen som uppfattatuppvärmningsbesluten?Antropologen Anette Henning från,SERC, Högskolan Dalarna har studeratbeslut kring uppvärmning av prefabriceradehus. Husköparen väljer sällanvärmesystem utan litar på husföretagetsom i sin tur försöker erbjuda kundendet de tror kunden vill ha. Det vill sägahusköpare och husföretaget hamnarKlaus Lorenz, SERC, Högskolan Dalarna berättar om solvärme i nybyggda hus.Foto Jörgen Ek.i en cirkel av antagande. Cirkeln gårdock att bryta genom till exempellånga processutlösande faktorer somklimatdebatt och att hustillverkarengör små ändringar fortlöpande motalternativa uppvärmningsmetoder.Hushållens energibeteende– en arena för förändringJenny Palm, Linköpings universitethar tittat på hur privatanvändare kanändra sitt energibeteende. En svårighetidag vid köp av prefabricerade husär de många beslut som fattas underkort tid och energifrågan blir lidande.Kunderna upplever också att hustillverkarnavar svåra att påverka och oftahänvisade till ett standardutbud. Kundernatrodde också att hustillverkarenredan tagit ett stort ansvar för energifrågan.Slutsatsen är att många sombygger nytt missar ett gyllene tillfälleatt påverka energianvändningen långtid framöver.Text: Tomas SöderlundSolceller och elbilar användermarken bättre än etanolbilarPå en kvadratmeter mark med veteodlingkan man få ut två deciliter etanolper år. Det räcker för att driva en personbiltvå kilometer. En solcellspanelpå samma yta producerar 100 kWhper år. På det kan en elbil köra 400 km.Med andra ord är elbilen 600 gångermer markeffektiv än etanolbilen. Medförbättrad solcellsteknik kan effektivitetenbli tre gånger så stor.Christina Karlsson22 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Energitinget – Energi sommotor i samhälletMiljöteknik från forskningtill affärForskningsrådet Formas stödjer grundforskningoch behovsstyrd forskning.Miljöteknik har varit en av ForskningsrådetFormas strategiska satsningarde senaste åren. Formas har genomtvå utlysningar i samverkan med näringslivet,VINNOVA och Energimyndighetenfi nansierat drygt tjugoforskningsprojekt inom området. Iforskningsstrategin utpekas sex styrkeområdenför Sverige varav ny teknikför energitillförsel och effektivare energianvändning– som solenergiteknik,fjärrvärmeteknik, effektiva industriellaprocesser, effektiv byggnadsteknik ochbelysningsteknik är några områden.Några av projekten redovisades på enegen session på Energitinget.Smarta elfönster medelektrokroma folierGenom att fönster förses med ettskikt som kan variera solinstrålningenkan man i norra Europa minska ellertill och med helt klara sig utan luftkonditionering.Genom att lägga enspänning mellan två kontakter fästapå fönstret kan ljusinsläppet varieras.Tekniken har sen utvecklats till elektrokromasmarta fönster baserade påpolymerfolier som försetts med ytbeläggningaroch laminerats med enpolymerelektrolyt. Men det räckerinte med att det bara fungerar i närtid.Skikten måste även ha god hållbarhetoch de prövas för att få kunskap omhur åldring påverkar lösningen. Förändamålet har impedansspektroskopisom är en icke-förstörande metodvalts. Som färdig produkt ska smartaelfönster kunna användas för visir påmotorcykelhjälmar, fönster på olikatyper av fordon och så småningomäven fönster i byggnader. Projektet skeri samarbete mellan Uppsala universitetoch företaget Chromogenics.Energieffektiva fönster medaerogelEtt i många fall idealiskt fönster förbyggnader släpper in maximal solin-Annika Björn, Linköpings universitet berättar om Effektivare biogasproduktiongenom säkrare dimensionering. Foto Jörgen Ek.strålning som upplevs som normalt ochleder ut minimal värme. Nästan denegenskapen har fönster av Aerogel, medundantaget att ljuset genom fönstretinte upplevs som helt normalt. Forskarevill därför tillsammans med tillverkarenAirglass AB i Staffanstorp pröva att medhjälp av glasskivor ändra ljuset. Metodenska prövas i en fullskaleanläggning.Projektet sker i samarbete mellan Lundsuniversitet och Airglass AB.Effektivarebiogasproduktion genomsäkrare dimensioneringBiogas ligger i tiden och efterfråganökar. Metoder för att öka produktionenär därför efterfrågade. En sådanmetod kan vara att blanda in nya material,t. ex. ensilage i rötkammaren.Men eftersom man även förändrarblandningens viskositet när man tillförnya ämnen måste utrustningen för tillexempel omrörning anpassas efter denya förhållandena. På så sätt kan mandimensionera utrustningen rätt ochundvika oönskade effekter som haverier.Projektet sker i samarbete mellanLinköpings universitet och ScandinavianBiogas Fuels AB.Kamp mellan bakterier närdrank blir biogasDrank som är en restprodukt videtanolproduktion är energirik ochanvänds som foder och kan ocksåanvända för framställning av biogas.Viktigt är då att hålla nere sulfatreducerandebakterier, eftersom dessakonkurrerar med metanbildarna ochgör biogasprocessen mindre effektiv.Dessutom ökar korrosionen i omslutandekärl. Genom att hitta vad somger metanbildarna fördelar framförsulfatreducerarna får man kunskap omhur man kan optimera biogasproduktionen.Projektet sker i samarbete mellanSLU, Tekniska Verken i Linköpingoch Svensk Biogas.Koldioxid som råvara ibiogasproduktionNär man framställer biogas bildas ävenmycket koldioxid som sen avskiljs föratt öka gasens energiinnehåll. Mengenom att tillsätta väte kan man ävenutnyttja koldioxiden för att omvandlaäven den till metan. Metoden som ärvälkänd kallas Sabatier-reaktionen ochkan skrivas som: CO 2+ 4H 2→ CH 4+2H 2O + värme. Vätgas som framställsmed hjälp av elektrolys kan användasig av el från till exempel vindkraft ochman får då en möjlighet att lagra energifrån oreglerad elgenerering. Projektetsker i samarbete mellan Kungliga TekniskaHögskolan och Agrivind AB därtidigare ordf. i Svensk Vindkraftförening,Lennart Blomgren är VD.Se även www.formas.se.Text: Tomas SöderlundSEROjournalen nr. 1 - 2010 23


Recension av KlimatkodenKlimatkoden kom ut på Medströms bokförlag 2009. Boken är en uppmaning. Vi skaleva mer klimatsmart. Politiker och allmänhet får tips om bra val för att kunna fattakloka beslut.Klimatkoden är skriven av meteorologenPär Holmgren och journalistenJessica Cederberg Wodmar. Pär Holmgrenhar arbetat på TV och har förelästom klimat i mer än tio år. Han harmärkt att många svenskar är väl insattai klimatfrågan och har börjat ställa merkniviga frågor. Den kvinnliga författarenvisar med många bilder i bokenatt hon har träffat många kända miljöprofiler.Hon har bland annat deltagiti klimatmötet på Bali och arbetat enperiod med Al Gore.Politiker brukar berömma Sverigeför att vara miljömedvetet och aktivtnär det gäller miljön. Det gäller särskiltnär vi ska jämföra oss med andraländer. Det är då särskilt förvånandeatt vi bara hamnar på 62 plats när detgäller utsläpp.Placeringen är ganska dålig, särskiltmed tanke på att vi har mycketkärnkraft och vattenkraft. Finland ochDanmark med sin naturgas är nästanlika dåliga som vi. Listan toppas avKina, USA, EU, Ryssland, Indien ochJapan. När det gäller utsläpp per personär vi ännu sämre. Totalt finns det200 platser. Fattiga länder som Tchadhamnar på plats 176.God kunskap i Sverige omklimatetSvenskarna hör däremot till de länderi Europa som är mest upplysta omklimatproblemet. 75 procent av befolkningenkan tänka sig att köpa enmiljövänlig bil. 30 procent av svenskarnahar ändrat på sina dagliga transporterför klimatets skull. 90 procentkan tänka sig att ta tåget i stället föratt flyga. 80 procent är intresserade avmediernas rapportering om klimatet.Ett kapitel i boken handlar om hurkända miljöprofiler i Sverige gör för attöka sin klimatinsats. Det är intressantatt läsa t ex om att chefen för Sverigesväderredaktion, Helen Johansson, harsolfångare på taket till sommarstuganoch vandrar långa sträckor i regnväder,med packning, för att minska bilåkandet.Just många av meteorologernaverkar ta klimatfrågan på största allvar.Andra personer, som får uttala sig ärFredrik Reinfeldt och Maud Olofsson.Statsministern påpekar att man bör läsapå, så att man vet vad som gör mest nytta!Han tycker också att man ska köpa elsom inte alstrar koldioxid. FolkpartistenJan Björklund är den ende som tydligtanger att man bör köpa kärnkraftselför klimatets skull. Maud Olofsson begränsarsina åsikter i det här fallet till endiskussion om lågenergilampor, tilläggsisoleringoch närproducerad mat. LarsOhly anser att man bör köpa 100 procentförnybar el. Maria Wetterstrandsbästa miljötips är att man ska köpa ettpar bra skor, eftersom promenader kanersätta många kortare bilresor. MonaSahlin anser att vi bör åka tåg och inteköpa vatten på flaska. Svante Axelssonoch Per Holmberg för fram att man kanköpa andelar i vindkraftverk.Test på eget miljöagerandeDet finns ett par test i boken. Ett avtesten går ut på att man ska undersökaom man ingår bland de 4 procent avden svenska befolkningen som tillhörmiljöeliten, eller om man är passiv,engagerad, nyvaken eller rentav sansadnär det gäller miljö. Skeptikern beskrivssom en person som tror att allaklimatförändringar har naturliga orsaker.Den här personen är varken oroligeller har dåligt samvete för klimatetsskull. Höjda skatter och miljöavgifterses som något, som bara kostar pengar.Den här personen lyssnar mest till sigsjälv och anser att det bara är dumt attköpa klimatsmarta varor. Om man åandra sidan tillhör miljöeliten är manberedd att minska sitt köttätande förklimatets skull, ser sig själv som densom är ansvarig för förändringar ochser inga hinder som oöverkomliga närdet gäller att leva miljömedvetet.I ett roande avsnitt beskrivs en Östermalmsdam.Hon tillhör klimateliten.Hon samåker, saknar egen bil och åkertaxi. Damen köper mycket dyra kläder,som håller i evigheter. Hon ger bortsticklingar i present i begagnat presentpapper.Överklasskvinnan konsumerarmängder av kultur. Hon lever klimatsmart,eftersom hon inte konsumerarmängder av varor.Matproduktion ger storautsläppEn tredjedel av svenskarnas koldioxidutsläppberor på maten vi äter. Härfi nns det med andra ord mycket attgöra. Närproducerat och ekologiskt ärskribenternas käpphästar. De vill attvi i första hand ska köpa av säsongensgrönsaker och i andra hand grönsakerfrån växthus uppvärmda med biogas.Författarna kan till och med tänka sigatt dricka ekologisk champagne, mendet beror nog mest på att de inte villfå i sig så mycket bekämpningsmedel.Vin hör till de grödor inom EU sombesprutas mest.Boken ger massvis med tips om hurman ska minska sina koldioxidutsläpp.Ett kapitel går igenom hela huset,rum för rum, och ger tips om förbättringarman kan göra. De skrivermycket om klimatbomber, som flygresor.Författarna hävdar att man skaklimatbalansera och köpa utsläppsrätter.De tycker att man ska plantera trädoch investera i förnybar energi för attdämpa sitt dåliga samvete.Boken innehåller även en bra genomgångav de miljömärken som finnsbåde på svenska och på importeradevaror. Det saknas dock information24 SEROjournalen nr. 1 - 2010


om märkning av miljövänlig el t. ex.SERO-el ®.Det som irriterar mest i boken är attman har lagt in kommentarer i marginalernaoch ringat in dem för hand.Det ger ett slarvigt intryck. De mångainfällda fotografierna och att varje kapitelfått sin egen färg ger däremot ettglatt intryck.Per Holmberg, som vill få oss attändra vårt beteende efter att ha lästboken, menar att det är ett stort problematt klimatförändringen inte harnågot ansikte och att den inte ses somett direkt hot för många människor,eftersom den sker gradvis. Men mångaär oroliga. Han skriver att det är svårtatt framkalla den rätta motbjudandekänslan, vilket skulle få människoratt engagera sig. Många har också settforskarnas påstådda osäkerhet som ettskäl till att inte göra något.Det är en lättläst och tankeväckandebok. Den vill få oss att inse att vi kanskeinte gör så mycket för klimatet somvi kanske tror. Boken skapar en positivkänsla av att man kan göra något för attförändra klimatet om man är många.Pär Holmberg höll för övrigt ettmycket uppskattat föredrag på Bixiasproducentträff i Linköping våren 2009.Christina KarlssonKlimatkodenJessica Cederberg WodmarPär HolmgrenMedströms Bokförlag, 192 sidCa 232 kr (Bokus.com)Uranbrist hotar2010-02-17. IAEA varnar för brist påuran inför den väntade utbyggnadenav världens kärnkraftproduktion. Nunär USA och andra länder annonseratutbyggnad av kärnkraften varnar IAEAför uranbrist.– Dels behöver man utöka de existerandegruvorna, men man behöveräven öppna nya gruvor. Idag nyproducerasbara 2/3 delar av det mankonsumerar. Resten tas från lager, t exhar man omvandlat vapenmaterialtill bränsle för kärnkraftverk och i ettperspektiv på 10-20 år kan det intefortsätta på det sättet, säger Hans Forsströmpå IAEA enligt Sveriges Radio.Upparbetning av uttjänt avfall ärockså ett alternativ. Enligt Hans Forsströmräcker inte det heller, om nuvärlden inte börjar bygga bridreaktorer,som kan använda uttjänt kärnbränslesom råvara. Så nu behövs ökad uranbrytning./ KL (processnet.se)Uranets vägNaturligt uran består av flera isotoper.(Olika isotoper av ett ämne har sammaantal protoner, för uran 92 men olikaantal neutroner i atomkärnan.) Summanav antalet protoner och neutronerkallas masstalet. Den viktigaste uranisotopenär U-235, som är klyvbar ochingår som 0,7 % av det naturliga uranman får från gruvdrift. Resten av detnaturliga uranet är en blandning avolika isotoper men över 90 % utgörs avden inte klyvbara isotopen U-238.För att fungera som bränsle i enkärnreaktor behöver andelen U-235öka till 3-4 % och andelen U-238minska i motsvarande grad. Den processenkallas anrikning och är mycketbesvärlig och energikrävande. Bara ettfåtal länder i världen har satsat på anrikningsanläggningaroch energin sombehövs kommer ofta från kolkraftverk.Vid anrikningen uppstår en restprodukt– utarmat uran med liten rest av U-235men desto mer U-238. Den restprodukten,DU- depleted uranium, är en giftigmetall med hög densitet har funnit enanvändning som stridsspetar i granatermed stor förmåga att tränga igenompansar. Vid träffen förångas uranet ochsprider sig i omgivningen som en giftigoch radioaktiv förorening. Vid krigeti Kosovo användes granater med DUsom nu skadar människor.För att få uran till atombomber drivsanrikningen vidare så att andelen U-235VATTENKRAFT SÖKES dag@skanegardar.seökar till 80-90%. När nu USA och Rysslandkommit överens om att skrota ettstort antal atombomber med höganrikaturan. Man plockar bort uranet ur bombenoch späder ut det med U-238 så att manfår reaktorbränsle med 3-4% U-235.Bristen på uran kan tvinga fram brytningi Sverige åtminstone till vår egenförbrukning. De som förordar en sådanbrytning borde sätta sig in i vilka enormaskador brytningen åstadkommer förbefolkningen i området och vidsträcktaområden kring gruvan genom spridningav radioaktivt stoft. I t.ex. Kanada finnsavskräckande exempel med förgiftadeskogar, sjöar och vattendrag.Olof KarlssonSEROjournalen nr. 1 - 2010 25


Granska Sportfiskarnasargument mot småskaligvattenkraftI en debattartikel i Göteborgsposten den 24 februari framför Joakim Ollén (JO),ordf. och Stefan Nyström (SN), generalsekreterare hos Sportfiskarna en rad felaktigapåståenden om småskalig vattenkraft. Låt oss granska deras påståenden.1. JO och SN hävdar att all småskaligvattenkraft är lönsam redan utanelcertifikat. Det är inte sant. Specielltnyrustade kraftverk behöver inkomstförstärkningenvia elcertifikat eller annatstöd och nästan alla behöver extrapengar för att underhålla dammar.2. ”Elcertifikaten saltar elnotan för hushållen”.Elcertifikaten till vattenkraftenkostar hushållen ca 0,8 öre/kWh sommed moms blir 1 öre/kWh, ett lågtpris för att bidra till ren el.3. ”Nya vattenkraftverk skulle förstöraekologin i vattendraget”. Återupptagendrift i några av de 2000 nedlagdakraftverk där det ofta funnits dammarsedan medeltiden medför i allmänhetså små ekologiska förändringar, särskiltom det saknas vandringsfisk att det bliren värderingsfråga om förändringen ärpositiv eller negativ. Miljönyttan avren förnybar elproduktion väger dockmycket tungt ur klimatsynpunkt.4. ”Subventionerna orsakar utarmningav den ekologiska mångfalden…”Stödet via elcertifkat är ingen subventionutan en kompensation föratt andra produktionsformer slipperbetala sina totala samhällskostnaderför utsläpp och risker. Påståendet omutarmning av ekologisk mångfaldsaknar vetenskapliga bevis i de flestafall och är en klyscha man slänger sigmed. I stället har ofta det ekologiskasystemet kring gamla kraftverk varitstabilt i hundratals år och om dammenskulle rivas bort enligt Sportfiskarnasönskan skulle däremot hela systemetslås sönder.5. ”… och öka trycket på utbyggnad avvåra sista orörda vattendrag.”I Sverige finns drygt 40 000 fors-sträckor varav drygt 2000 används förelproduktion och 38000 är fria för fiskem. m. Hur länge skall bluffen om desista orörda vattendragen fortsätta?6. ”Stödet är kostnadsineffektivt …”Inga bevis anförs. Däremot vet vi attsamhällskostnaden för alternativet kolkondensär mycket högre än stödet viaelcertifikat till ren förnybar el.7. ”… samhällsekonomiskt skadligt …”Åter ett påstående utan belägg.8. ”… och går stick i stäv mot de av riksdagenfastslagna miljömålen.”Vilka miljömål bryter de små vattenkraftverkenemot? Tvärtom medverkarproduktionen från små vattenkraftverktill att uppfylla både riksdagens ochEU:s klimat-, energi- och miljömål.9. Borttagning av elcertifikaten våren2006 skedde genom en utpressningsliknandekupp från Mp natten innanPersson skulle presentera vårbudgeten.Stöd för budgeten villkorades av attregeringen skulle lova kasta ut småskaligvattenkraft ur elcertifikatsystemetvilket regeringen fick fullfölja utananalys. Alliansregeringen återställdeordningen redan på hösten 2006.10. ”Småskalig vattenkraft står för mindreän 1,5 % av Sveriges elproduktion.”Till småskalig vattenkraft räknas enligtEU-norm kraftverk upp till 10 MW(10000 kW). Ett normalt vattenårproducerar sådana verk ca 4,3 TWh iSverige. Räknat på en årsproduktionpå 140 TWh blir det 3,1 % och inte1,5 %. Av den totala produktionen avvattenkraft, 67 TWh per år utgör densmåskaliga 6,4 %.Listan på felaktiga påståenden kangöras lång.SERO anser att kravet från Sportfiskarnaoch Naturskyddsföreningen att allasmå vattenkraftverk skall berövas elcertifikatensnarast möjligt är sällsynt fult.Syftet är att ge småkraftverken så dåligekonomi att de tvingas lägga ner, rivakraftverk och dammar för att främjaSportfiskarnas hobbyverksamhet. Sådanatilltag är inte acceptabla för ettsamhälle som behöver alla tillskott avren förnybar energi. Motivet ”skada påden biologiska mångfalden” är ett tillhyggesom används utan vetenskapligabevis bakom.Det nya Vattendirektivet ger utrymmeför övertolkningar och användsnu av bl a Kammarkollegiet vid miljöprövningarför att motarbeta vattenkraftenvid miljöprövningar. Frånhela Europa hörs nu protester mot attdet direktivet står i direkt strid motdet senare tillkomna förnybarhetsdirektivet2009/28/EG som kräver storasatsningar på alla former av förnybarenergi. Elcertifikaten är en ren vinstaffärför staten som tjänar över 1 miljardom året på det stödsystemet i form avmoms m.m. Miljösituationen i Sverigeoch världen är sådan att vi måste värnavår miljö genom att betrakta varje enskiltobjekt för sig och inte slå mot allai klump med generella åtgärder.Det som behövs närmast är attinföra rätten till ”delcertifikat” motsvarandekostnaden för delrenoveringav ett kraftverk i relation till en totalrenovering.Det skulle kraftigt underlättafortlevnaden av många små kraftverksom behöver rusta upp delar av kraftverketmen inte hela verket.Synpunkter på artikeln är välkomna.Olof Karlsson, V. ordf. SERO26 SEROjournalen nr. 1 - 2010


SERO - BIBLIOTEKETBygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffarin följande litteratur: Medlemspris Ord prisFörnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla Ny 400 kr 450 krförnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft 120 kr 140 krBoken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samtbeskriver problem som behöver lösas. 2006Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson 150 kr 200 krBeskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kananvändas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växlamellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.80 sidor. Rikt illustrerad. 2005Solenergi Praktiska tillämpningar i bebyggelse 122 s 370 kr 395 kr122 s, rikt illustrerad med praktiska lösningarSolvärmeboken av Lars Andrén, 83 s 150 kr 212 krEn koncentrerad bok om solenergi och solvärmesystem. Rikt illustrerad.Värmeboken – Halvera dina värmekostnader av Lars Andrén och Anders Axelsson Ny 195 kr2007, rikt illustrerad 120 sid. Ny upplagaBoken ger en grundläggande information om teknik, ekonomi och miljöeffekter av allavärmesysten som nu fi nns för småhus.220 krVätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfi e 210 kr 228 kr144 sid. S5 Illustrerad, fyrfärgVindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius 400 kr 480 krBoken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft.Teknik, miljö, ekonomi och projekteringEstetik och ingenjörskonst av Lars Brunnström 410 kr 480 krDen svenska vattenkraftens arkitekturhistoria. Ett praktverk om intressanta och vackra kraftverkVIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson 60 kr 100 krInnehåller en grundkurs om vindkraft. 1992Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson 200 kr 230 kr(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen ärallmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill trängadjupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse 71 sid 200 kr 225 krTeori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006Små Vattenkraftverk 170 kr 212 krEn handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverkframtagen av SRF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 formatSmå vattenkraftverk – en handbok på CDÖversättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft 80 kr 80 krInvesteringar i småskalig vattenkraft vid befi ntliga dammar– en studie av teknik-, ekonomi- och miljöfrågor av Sven Lees.94 sidor, rikt illustrerad i A5-format. 150 kr 170 krMoms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovanSERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22E-post: info.sero@koping.netSEROjournalen nr. 1 - 2010 27


Vår elförsäljning 2008 fördelades på: förnybart 73,9 %, kärnkraft11,4 % samt fossil och torv 14,7 %. Mer information på bixia.se.Ny kärnkrafthotar fortsattsatsning påförnybar energiCenterpartiets öppning för att ersättagamla kärnkraftverk med nya verkadeharmlös eftersom det förbands medkravet att inga statliga pengar fickanvändas till finansieringen. Dettakrav tycks dock inte gälla Vattenfall,som direkt började planera för nyakärnkraftverk tillsammans med dentunga industrin och kravet på att ingastatliga pengar får satsas verkar man halösningar på.Nästa konsekvens har blivit att många planer på att i storskala bygga ut vindkraften, har lagts på is eller avskrivits.Att produktionskostnaden för ny kärnkraft blir lika högsom för ny vindkraft spelar tydligen mindre roll. Inteheller ett förväntat elöverskott i storleksordningen 25TWh om några år med pressade elpriser även på förnybarel tycks spela någon roll för kärnkraftförespråkarnamen väl för oss som producerar ren förnybar el.Olika tekniker för att producera förnybar el hållerockså på att utvecklas. Jag tänker då på solceller och vågkraft.Kostnaden för att producera el med solceller låg tidigarepå ca 4,50 kr per kWh men är på väg att halveras.Det byggs också stora solkraftverk i ökenområden därspeglar utplacerade över många hektar reflekterar solstrålningenupp i toppen på ett torn där vatten kokas tillånga som driver en turbin med vidhängande generator.I torntoppen kan man också placera en stirlingmotor,men då handlar det om mindre anläggningar.Vågkraften verkar också lovande och de första störreexperimentanläggningarna kommer nu att byggas.Jämfört med vindkraften har vågkraften långsammareändringar i producerad effekt både vid uppgång ochnedgång.Det behövs ingen ny kärnkraft i Sverige på många åroch personligen anser jag det var mycket olyckligt attledningen för centerpartiet med svag förankring i medlemskårenfattade beslutet som riskerar få så svåra följderför oss som arbetar med förnybar energi.Olof Karlsson28 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Åland protesterar motslutförvar i forsmarkÅlands landskapsregering framför kraftig kritik mot det förslag till Miljökonsekvensbeskrivning,MKB som Svensk Kärnbränslehantering, SKB presenterat om slutförvaretför använt kärnbränsle i Forsmark.I yttrandet till SKB kräver man atten MKB skall utförligt beskriva allabetydande miljöaspekter. Så är detinte – det saknas bl a en beskrivningav de långsiktiga miljöeffekterna. Vidaresäger man att kärnkraft inte är enförnybar energikälla och därför på siktinte hållbart. Åland riskerar att få tvåslutförvaringsanläggningar för använtkärnbränsle på nära håll i Forsmarkoch Olkiluoto. Landskapsregeringenmotsätter sig den utvecklingen.Landskapsregeringen anser också attdet är av yttersta vikt att ett inlandsalternativför slutförvaring av använtkärnbränsle utreds noggrant. Medhänvisning till Östersjöns känsligamarina miljö ifrågasätter landskapsregeringenockså om sjötransporter avkärnavfall överhuvudtaget är lämpliga.Källa: Protokoll fört vid enskildföredragning med Social- och MiljöministerKatrin Sjögren i Ålandslandskapsregering.Det var ord och inga visor. Frågan ärdock om den svenska regeringen bryrsig om åländska synpunkter?Olof KarlssonMinskad försäljning av luftvärmepumparFörsäljningen av luftvärme-pumparhar gått ner med 19 % under det fjärdekvartalet 2009. Däremot har försäljningenav bergvärmepumpar ökat med8 % under samma period. Skillnadenberor förmodligen på att det delas uthögre rotavdrag för bergvärmepumpar,tror Martin Forsén, vd för SvenskaVärmepumpföreningen. Även försäljningenav frånluftvärmepumpar hardalat. Här beror minskningen troligenpå en vikande byggkonjunktur.Christina KarlssonKälla: Miljöaktuelltwww.solteknik.se SEROjournalen nr. 1 - 2010 29


SEROADRESSER9 april, 2010Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,SERO, Box 57, (Nibblesbackevägen 19, 2 vån ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING. Tfn 0221-824 22, -82102, Fax 0221-825 22E-post: Info.sero@koping.net Plusgiro 6 78 57-3 Bankgiro 829-8481 Org. nr 87 85 00 - 60 35Medlemsavgift i SERO: 250 kr för 2009. För familjemedlem på samma adress tillägg med 50 kr.Medlemstidning: SERO-Journalen Hemsida : www.sero.seSERO är registrerat hos FN som NGO, Non Governmental OrganizationOrdförande i SERO:Christer Söderberg, Smedslättstorget 44, 167 63 Bromma. Tfn 08-25 68 81 Fax 08 – 634 00 36Mobil: 070-677 26 90 E-post: soderberg.sero@telia.comVice ordförande i SERO redaktör för SERO-Journalen och ansvarig för SERO:s elförmedlingOlof Karlsson, Vretlundavägen 36, 731 33 KÖPING. Tfn/Fax 0221-197 65 Mobil 070 – 285 19 88E-post: Karlsson.sero@koping.netKassör i SERO och ansvarig för medlemsmatrikel och adressändringar samt V. ordf. i EREF, European RenewableEnergies Federation, dit SERO är anslutet tillsammans med motsvarande organisationer från 11 EU-länder:Peter Danielsson, Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN. Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.comSveriges Energiföreningars Service AB, (SERO Service AB) är ett av SERO helägt servicebolagAdress: Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post till kansliet info.sero@koping.netVD Peter Danielsson Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.comOrg nr 55 64 20 - 3403 Plusgiro 634 20 90 - 5 Bankgiro 5776-4151SEKTIONER INOM SEROVATTENKRAFTSvensk Vattenkraftförening, SVAF (tidigare Småkraftverkens Riksförening),är SEROs vattenkraftsektionOrdförande: Lars Rosén, Adilsvägen 3 D, 182 54 DJURSHOLM Tfn 08-753 23 42 E-post: lars.rosen@lansforsakringar.sePlusgiro 5424-7 Bankgiro 5965-7404Svensk Vattenkraftförening:s kansli, Box 57, (Nibblesbackev. 19, 2 vån, ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING,Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post : info@sero.seKassör i SVAF: Daniel Danielsson, Sjötorpsvägen 9, 240 10 DALBY Tfn: 046 – 20 12 94E-post: daniel.danielsson@gs-development.seKontaktperson för IF:s SERO-försäkring (en specialförsäkring för småkraftverk): Birgit Ek SERO:s kansliAvgifterna till Svensk Vattenkraftförening inkl. SERO för 2010 är:Medlemsavgift 250 kr samt en serviceavgift för kraftverksägare som beräknas enligt följande:A. Serviceavgift för kraftverk i drift: 100 kr plus 0,193 öre/kWh baserat på medelårsproduktion, dock högst 10 000 kr.Ägare med flera kraftverk beräknar summa av medelårsproduktionen. Moms tillkommer på serviceavgiften.B. Företag i branschen som är tillverkare, konsulter leverantörer av utrustning etc. 1000 krHallands Vattenkraftförening, Co ordf. Gunnar Olofsson, Reaskäl Mellomgården, 512 92 SVENLJUNGA.Tfn 0325-62 11 22. Sekr. Peter Sandberg, Bruket, Lindoms Kvarn, 310 31 ELDSBERGA Tfn. 035-432 04.Smålands Vattenkraftförening Co Ordf. Jan Johansson, Skogström, 335 93 ÅSENHÖGA Tfn 0370-971 47Årsavgift 170 kr. Plusgiro 627 38 89 – 3Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Co Ordf. Christer Hedberg, Gullsbyn Älvebacken, 671 94BRUNSKOG.VINDKRAFTSvensk Vindkraftförening är SERO:s vindkraftsektionSvensk Vindkraftförening co Ordf. Jan-Åke Jacobson, Nedre Möllan, 310 58 Vessigebro Tfn 0346-207 45, 070640 57 59E-post: Jan-ake.jacobson@telia.comSvensk Vindkraftförenings kansli: Danska gatan 12, 441 56 ALINGSÅS. Tfn/Fax 0322-933 40.E-post: info@svensk-vindkraft.org. Kanslist och redaktör för medlemstidningen Svensk Vindkraft: Örjan HedblomMedlemsavgift 2010 i Svensk Vindkraftförening och SERO : 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr.Bankgiro 5842-2551, Plusgiro 62 62 13-3Årlig serviceavgift för ägare av vindkraftverk: 3,50 kr + moms per installerad kW högst 20 000 kr + moms/ägare.Lokalföreningar inom Svensk Vindkraftförening:Vindkraft i Roslagen, Co ordf. Kaj Larsson, Mora 130, 760 10 BERGSHAMRA Tfn 0176-26 09 30Medlemsavgift i SERO+Svensk Vindkraftförening 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr betalas till Svensk Vindkraftförening.Plusgiro 62 62 13-3 Bankgiro 5842-2551Västsvensk Vindkraftförening, Co Ordf. Erik Karlsson Jättesås 415, 459 93 LJUNGSKILE, Tfn 0522-240 82Medlemsavgift i SERO+Svensk Vindkraftförening 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr betalas till Svensk Vindkraftförening.Plusgiro 62 62 13-3 Bankgiro 5842-2551BIOENERGIOrdf. Kurt Hansson, Norrbäck, 733 92 SALA. Tfn 0224-106 33. E-post: Kurt.hansson@gasilage.seMedlemsavgift 300 kr (inkl. medlemsavg. i SERO) Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO)SOLENERGICo Ordf. Leif Göransson, Kräcklinge, Eketorp, 716 92 FJUGESTA Tfn: 019 – 22 41 87E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se Medlemsavgift 300 kr (inkl. medlemsavg. i SERO)Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO) Sektionen samarbetar med Svenska Solgruppen ek.för.ENERGIEFFEKTIVISERINGSERO/EF, Co Ordförande: Göran Bryntse Österå 22,791 91 Falun Tfn 023-301 61, 070-621 71 96E-post goran.bryntse@falubo.seMedlemsavgift 300 kr (inkl medlemsavg i SERO)Plusgiro 6 78 57 -3 (SERO)SERO – Partnerskap – ATS (Tidigare SERO/Bistånd)Samordnare för nätverket. David Artursson, Granvägen66, 702 21 ÖREBRO, Tfn/fax 019- 36 41 14. Medlemsavgifti SERO 250 kr Plusgiro 6 78 57 - 3 eller Bankgiro829- 8481 (SERO)ELBIL SVERIGE, tidigare ELFIR, ElfordonsintressenternasRiksförbundCo Ordf. Håkan Joëlson, Björnvägen 426, 906 43 UMEÅTfn 090-13 68 61 Mobil 070-656 09 74 E-post: hakan.joelson@elbilsverige.seKassör: Ingemar Ljungcrantz, N Backegård,355 95 TÄVELSÅS, 0470-681 53E-post: elvira@elbilsverige.seSekr. Kjell Cederberg, Enoch Thulins väg 34A,261 53 LANDSKRONA Tfn 0418-45 77 16E-post: kjell.cederberg@elbilsverige.seMedlemsavgift 280 kr per år inkl SERO, enbart ElbilSverige 200 kr betalas till Pg 10 02 87 – 2. För SERO– medlemmar som är medlem i annan SERO-sektion/förening och dessutom vill bli medlem i Elbil Sverige ärmedlemsavgiften 100 kr.Hemsida: www.elfir.seVätgas och Bränsleceller, H – FCCo Ordf. Kjell Mott, Orustg. 18 F, 414 74 GÖTEBORGTfn: 031 – 24 86 80 E-post: Kjellmott@yahoo.seMedlemsavgift 300 kr inkl. SEROPg 6 78 57 – 3 (SERO)I sektionernas medlemsavgifter ingår medlemsavgift iSERO, som bara behöver betalas via en sektion.SERO Ungdom Adress SERO:s kansli. Ordf. JonathanHjorth, Haddås Södergård, 570 31 INGATORP.Mobil 070-686 70 70E-post: jonathan.hjorth@gmail.comMedlemsavgift 150 kr/år, studerande 100 kr.Pg 6 78 57-3 Bankgiro 829-8481 (SERO)Energi på lantgård i Sverige, EPL, Co Ordf.Göran Sarner, Sigfridslund 812, 260 21 RÖSTÅNGA.Tfn. 0413-54 31 10 Medlemsavgift 300 kr inkl. SEROBankgiro 5618-7875CET, Centrum för Ekologisk Teknik, Aschebergsgatan44, 411 33 GÖTEBORG. Tfn 031-705 07 40.Ordf Kjell Mott. Tfn 031-24 86 80.Medlemsavgift CET och SERO 230 kr. Enbart CET 150 kr.Plusgiro 29 12 39-2Lokala energiföreningar anslutna tillSERO:Västmanlands Energiförening, Co Ordf. StefanSpringmann, Näslundavägen 5, 734 40 HALLSTAHAM-MAR Tfn 0220-173 01Medlemsavgift 150 kr inkl SERO Plusgiro 435 73 54-2Dala Energiförening, Box 138, 791 23 FALUNPlusgiro 434 42 - 3 Medlemsavgift 160 kr, betalas inovember varje årOrdf. Dennis Adås Digertäktsv.32, 791 33 Falun Tfn 023-296 85 E-post: Dennis.adas@telia.comNärkes Energiförening, Närenergi, co KassörEddy Willers, Östanfallagatan 694 72 ÖSTANSJÖ Tfn0582-52394Ordf. Leif Pettersson, Markatorps Gård, 690 50VRETSTORP Tfn 0582-66 01 98Plusgiro 34 78 92-2 Medl. avg. 150 krSödermanlands Energiförening,Co Ordf Lars Besterman, Faskungev. 17, 632 33 ESKIL-STUNA. Tfn 070-333 80 48Medlemsavgift 200 kr Plusgiro 41 88 72-8Värmlands Energi- och Vindkraftförening,VEV, Co Ordf. Anders Björbole, Tallvägen 4, 663 31SKOGHALL 054-52 53 73Plusgiro 191 15 22-9 Medlemsavgift 150 krE-post: Anders.bjorbole@comhem.seVestas Användarförening.Ordförande Mats Olsson, Möllegårdsvägen 19,244 91 Kävlinge, Tfn 046-24 97 90, Fax 046-24 97 90,Mobil 0708-744733. E-mail mats.mollare@telia.comSekreterare. Rune Halldén, Hällebäcks Gård, 47195Skärhamn, Tfn 0304-670900, Fax 0304-671750,Mobil 070-6572423. E-mail rune.hallden@telia.comKassör. Ola Jönsson, Box 36, 27237 Simrishamn,Tfn 0414-13153, Fax 0414-13153,Årsavgift 2010, 300 kr, Postgiro 6099179-1, Bankgiro5108-0505Hemsida, www.vestasanvandarforening.org30 SEROjournalen nr. 1 - 2010


Vi har turbiner för alla fall.Nästan. Löphjulsdiameterpå från235 mm till 1650 mm.Vill du vara med?www.hydropower.nu 021SEROjournalen 180 nr. 700 1 - 2010 31


ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPINGBojkottaful-el!Vi ser tillatt elsystemetblir lite snällaremot miljön

More magazines by this user
Similar magazines