Klimat och transporter 2010 - Miljöfordon Syd

miljofordonsyd.se
  • No tags were found...

Klimat och transporter 2010 - Miljöfordon Syd

Mormor klimathjälteSpårtaxi möjlighetför framtidenÖstra Göinge åretsmiljöbilskommunsidan 16 sidan 34 sidan 20klimat &transporteren tidning om miljöbilar,förnybara bränslen ochen grönare trafik | nov-10hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorSuccé förtrafikantveckansidan 12Biodiesel möjlighetför landsbygdensidan 32Resfria möten sparartid, pengar och miljösidan 26Hon ger Saabs elbilkraft med unik teknikSvenskan Christina Lampe-Önnerud är en av världens mest kunniga batterikonstruktörer. I samverkan med Saabhar hon varit med att utveckla en elbil med en räckvidd på över 20 mil. Detta gör Saab till en av de ledande elbilstillverkarnai världen. sidan 30Sparsam körning med hjälp av datorn sidan 50 • Skåne kraftsamlar för biogasen sidan 56


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorJärnvägen är het i USA med stora privata investeringarDet investeras i järnvägar igen ibilismens förlovade land, USA. Förett år sedan investerade WarrenBuffett, en av USA:s rikastemän, i järnvägsbolaget BurlingtonNorthern Santa Fe. På ett år harhans investering vuxit från motsvarande288 miljarder kronor till380 miljarder svenska kronor, meddagens valuta.Samma järnvägsbolag är inblandadei ett stort utbyggnadsprojekti Texas. Det handlar om en sträckningsom kallas för Tower 55 där detidag är trångt på spåret. Nu går ettantal privata järnvägsbolag in ochsamfinansierar en utbyggnad somdessutom får ett statligt stöd påmotsvarande 220 miljarder svenskakronor.ur innehållet4Energimyndigheten: Omställning inomtransportsektorn är nödvändig5Energimyndigheten stöderhållbara transporterLokala ambassadörer inomtransportområdetKommunerna allt bättre på miljöbilar26Resfria möten sparar tid, pengar & miljöBilsalongen i Paris:Politiska beslut i centrumUnikt danskt spårtaxisystem37Goda exempel stimulerar utvecklingav hållbara transporter2128634Krafttag för hållbara ocheffektivare transportsystemen tuff utmaning stundar inom transportområdet,ett arbete för både ökadenergieffektivitet och minskad klimatbelastning.Den växande ekonomin och ökandefolkmängden ställer stora krav på fungerandetransporter för både medborgare ochnäringsliv. För att skapa ett effektivt transportsystembehöver planeringen samordnasbättre och den struktur för transporter somredan finns måste utnyttjas mer effektivt.nationellt satsar Energimyndigheten merpå hållbara transporter genom att ge stöttningtill kommuner och enskilda projekt.De har exempelvis i samverkan med Trafikverketgenomfört transportutbildningunder våren 2010 för landets kommunalaenergi- och klimatrådgivare.Energimyndigheten ger också kommunernaökade resurser genom stöd till energieffektivisering,satsar även på forskning ochteknikutveckling genom stöd till förnybaradrivmedel och elbilar. Energimyndighetenssatsning på hållbara transporter kompletterarTrafikverkets redan gedigna arbete inomområdet. Detta leder fram till mer kunnigakommunala energi- och klimatrådgivaresamt ökat engagemang för hållbara ocheffektivare transportsystem på lokal nivå.Exempelvis medverkade 103 kommuner ochstäder i Sverige under årets Trafikantvecka,att jämföras med 51 året innan. En fördubbling!på det regionala och lokala planet bidrarde regionala Energikontoren i nära samarbetemed kommuner, kommunförbund,landsting, regionförbund och länsstyrelser,Trafikverket mm till en smart tillväxtoch hållbar samhällsutveckling. Energikontorensfrämsta ansvar är att varakatalysator och drivkraft i denegna regionen. Det finns 13 regionala kontorsom täcker hela landet. Kontoren samordnasvia FSEK, Föreningen Sveriges regionalaenergikontor. Inom EU finns idag över 380energikontor, vilket innebär att Energikontorenhar tillgång till ett unikt europeisktnätverk.denna informationstidning om klimatoch transporter är en satsning för att spridakunskap och goda exempel för miljöanpassadetransporter till beslutsfattare inomkommuner och landsting. Målet är att fåigång en utökad lokal och regional diskussionkring hur vi tillsammans kan hjälpasåt i omställningsarbetet för hållbara ocheffektivare transportsystem.Välkomna att kontakta ert regionala energikontor.Said AshrafiOrdförande Föreningen för Sveriges Energikontorwww.fsek.seKlimat & Transporter är en informationstidningutgiven av Föreningen Sveriges Regionala Energikontori samverkan med Miljöfordon Syd och medstöd av Energimyndigheten. www.fsek.seAnsvarig utgivare:Said Ashrafisaid.ashrafi@ksl.seProjektledning och annonser:Jonas Lööf, Miljöfordon Sydwww.miljofordonsyd.seGrafisk form:Ronny Östling/RÖDwww.ostlingdesign.seTryck:Mittmedia print, 2010Klimatneutralt och Svanenmärkt tryckeri.Tidningen trycks på miljömärkt papper.2


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorfoto: sjRegeringens budgetförslag minskar anslagen till järnvägenI år går enligt prognosen 54 procentav infrastrukturinvesteringarnatill järnväg. I budgeten för nästa årföreslås 48 procent, 12,9 miljarderkronor. För 2014 beräknas 27 procentgå till järnväg, fem miljarderkronor. Då blir de sammanlagdainvesteringarna för väg och järnväg31 procent mindre mot i år. Hela denminskningen drabbar järnvägen.Investeringarna där skärs ned medtvå tredjedelar. Även anslaget förbl.a. drift och underhåll skärs ner.Källa: Föreningen SvenskaJärnvägsfrämjandet1 453 mil63%Svenska bilister körde under 2009 i genomsnitt1 453 mil, en minskning medFordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas,4,3 procent jämfört med föregåendesom används som drivmedel till fordon. Biogas är förnyelsebartmedan naturgas är ett fossilt bränsle. Under årenår, enligt Statoil, vars undersökninghar23andelen biogas i fordonsgas ökat. Under år 2009 varbaseras på ny statistik från Statistiskaandelen biogas 63 procent.Centralbyrån.386,80 ppmgånger ökad olyckriskAtt sms:a medan mankör bil ökar olycksriskenmed hela 23Koldioxidhalten i atmosfären under september månad var 387 ppm (partsgånger. Sms:andet är likaper million) mätt vid Mauna Loa Observatory, Hawaii. Motsvarande periodfarligt som att köra bil kraftigt berusad,enligt tidningen Motor från Mo-för 2009 och 2008 var 385 respektive 383 ppm. Detta innebär att koncentrationenav koldioxid för närvarande ökar med 2 ppm per år och totalttormännen. Sverige är enda landet isedan slutet av 1800-talet har koldioxidhalten ökat med drygt 38 procent. Europa där samtal i mobiltelefon utanKälla: www.co2now.orghandsfree och sms-ande är tillåtet.foto e.on1816I slutet av oktober 2010 finns1 699 etanolstationer och 117stationer med fordonsgas vilketinnebär förnybart drivmedelpå 1816 publika stationer iSverige. Källa: www.etanol.nuoch www.gasbilen.se.foto: istockphotoFramtidens drivmedel är här:Potatisskal och mögligt bröd.Biogas är nästan för bra för att vara sant. Det är något så fantastiskt som etti stort koldioxidneutralt drivmedel som fungerar och som finns här och nu.Råvaran är organiskt avfall – som matavfallet i dina sopor – och till skillnadfrån bensin är avgaserna nästan fria från gifter.Och väljer du en gasbil sparar du massa pengar. Gas är billigare per liter änbensin och du behöver inte betala någon fordonsskatt de första fem åren.Har du tjänstebil sjunker förmånsvärdet med 40 procent.Nackdelar, då? Nej. Finns inga. Byt till biogas.Tankställena blir fler och fler.Just nu kan du tanka gas (biogasoch/eller naturgas) på drygt100 platser i Sverige. Dessutom:Gasbilar går att köra på bensinockså, de har två tankar, och dentotala räckvidden är jämförbarmed alla andra bilar.Bilen. Miljöbov nr 1. Ungefär 40 procent avall koldioxid som släpps ut i Sverige kommerfrån trafiken. Så kan det inte hålla på.En utbyggnad av biogasproduktionen ochfler gasbilar är det snabbaste och enklastesättet att hyfsa till siffrorna.Koldioxidneutralt, vad är det? Väldigt förenklat: När vikör en bensindriven bil eldar vi upp olja som annarshade stannat under jorden i evig heters evigheter. Dåtillför vi koldioxid till atmosfären. Kör vi en biogasdrivenbil kommer bränslet från organiskt avfall, och koldioxidensom bildas då ingår i det naturliga kretsloppet.Vi tror på handling. Läs mer på eon.se3


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorEn elbil var första bilen över 100 km/hDen första bilen som någonsin uppnåddehastigheten 100 km/h var enbatteribil – La Jamais Contente. Åretvar 1899 och föraren en belgare vidnamn Camille Jenatzy.Bilen hade två motorer på totalt50 kW och en batterispänning på200 V. Batterierna var förstås blybatterier,något annat fanns inte viddenna tidpunkt. Namnet La JamaisContente betyder ”Aldrig nöjd”.Bilen fick namnet eftersom batteriernaständigt krävde påfyllningav vatten.Omställning inomtransportsektorn nödvändigIdag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges totalaenergianvändning och en tredjedel av utsläppen av växthusgaser.Fossila bränslen dominerar stort, endast 5,4 procent var förnybarenergi 2009.– Att ställa om dagens transportersektor till mer energieffektivoch minskade utsläpp av växthusgaser är både en viktig och entuff utmaning, säger Kristina Birath, transporthandläggare påEnergimyndigheten.Våra transporter är viktiga för samhället.Vi behöver exempelvis ta osstill och från arbetet, transporter geross möjlighet att träffa människoroch se nya platser samt att livsmedeloch andra produkter behöver transporterastill olika ställen.Men samtidigt har transportsektornsenergianvändning ökat med80 procent under perioden 1970till 2009 och står idag för enfjärdedel av Sveriges energianvändning.Eftersom transportsektornnästan uteslutande använder fossilabränslen, 5,4 procent var förnybarenergi 2009 kommer dess omställningfå stor betydelse de närmasteåren i och med de ökande kravenpå både energieffektivitet och påminskade utsläpp av växthusgaser.Idag står transporterna för cirkaen tredjedel av landets växthusgasutsläpp.Vad kan vi göra för mer hållbaratransporter?– Det finns i huvudsak tre åtgärdersom behöver kombineras för attminska transportsektorns klimatpåverkan.Det handlar om energieffektivarefordon, en övergång frånfossila till förnybara drivmedel samtöverflyttning till energieffektivaretransportslag och ett minskandetransportbehov, informerar KristinaBirath.Var tycker du man ska börja för att fåstörst effekt?– Drygt 90 procent av energianvändningenför inrikes resor stårvägtransporterna för, vilket kantjäna som en vägledning var vi börBantrafik, 3 %Sjöfart, 1 %Vägtrafik, 93 % Luftfart, 2 %Energianvändning för inrikes transporterår 2009 fördelad på trafikslagbörja och var olika åtgärder kan fåstörst effekt.Vad gör Energimyndigheten inomtransportområdet?– Energimyndighetens uppdragpå transportområdet är att främjaenergieffektivisering och att ökaandelen förnybart bränsle. Myndighetenarbetar med forskning ochutveckling av effektivare fordon ochproduktionsmetoder för förnybarabränslen, såväl som energieffektiviseringgenom överflyttning tillenergieffektivare transportslag.Energieffektivisering är en viktigdel i arbetet med att minska transportsektornsklimatpåverkan, sägerKristina Birath.Att stimulera till ökad cykling ärett område som ligger Kristina extravarmt om hjärtat:– Jag försöker få familjen attKristina Birath är transporthandläggare påEnergimyndigheten, som arbetar för merenergieffektiva och hållbara transporter.Cykel är ett område som ligger hennevarmt om hjärtat.cykla mer genom att visa på möjligheteroch nytta. Exempelvis ärungefär hälften av alla bilresor iSverige under fem kilometer, ettavstånd som i de flesta fall är möjligtatt cykla, vilket samtidigt germotion och en bättre hälsa.text: jonas lööffoto: stefan nilssonVad svenskarna ”absolut”kan tänka sig att göra för attminska sin klimatpåverkan:79 % Köra mer bränslesnålt72 % Köpa en mer miljövänlig bil71 % Åka tåg istället för flyg62 % Köra långsammare54 % Samåka mer53 % Köra bil mindre45 % Åka mer kollektivtKälla: Naturvårdsverket4


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorHastighetsanpassning sparar bränsleBränsleförbrukningen kan påverkaspå flera sätt. Ett av de enklastesätten är att lätta på gasen ochhålla hastighetsgränsen. Bränsleförbrukningenökar med hastigheten.Om alla höll de skyltade hastighetsgränsernaskulle koldioxidutsläppenminska med cirka 700 000 ton/år iSverige.En sänkning från 100 km/tim till90 km/tim ger en bränsle-besparingpå cirka 1 dl/mil för personbilar och5 dl/mil för lastbilar.Källa: Energimyndighetenfoto: fotoakutenEnergimyndighetenstöder hållbara transporterEnergimyndighetens uppdrag på transportområdet är att främja energieffektivisering och öka andelen förnybartbränsle. Genom olika program och verktyg stimulerar myndigheten företag, kommuner och regioner att arbeta mer medenergieffektivisering och hållbara transporter. På denna sida presenteras flera av Energimyndighens olika program. Merinformation finns även på Energimyndighetens hemsida: www.energimyndigheten.seKommunal energiochklimat-rådgivningEtt viktigt uppdrag är att förmedlakunskap om energi till allmänheten.De kommunala energi- ochklimatrådgivarna fungerar sommyndighetens kanal. I varje kommuni Sverige finns rådgivare somhar till uppgift att informera omåtgärder för energieffektiviseringoch förnybar energi till allmänhet,organisationer och företag. Rådgivningom transporter är en del avarbetet. Under den Europeiska trafikantveckangenomförde energi- ochklimatrådgivare runt om i landet enrad aktiviteter som uppmuntrade tillatt använda energieffektivare ressättpå korta sträckor. Läs mer om demlängre fram i tidningen.EnergikontorenEnergimyndigheten samarbetarmed de regionala energikontorensom finns runt om i landet. Dehar i uppdrag att stå för regionalenergikompetens och kunna stöttakommuner, företag och regionalaaktörer med kunskap om energieffektiviseringinom alla sektorer.Energikontoren bedriver projekt föratt utveckla kunskap och metoderför energieffektivisering i fastigheter,transporter och processerhos företag, kommuner och andraorganisationer.Uthållig kommunEnergimyndigheten driver projektet”Uthållig kommun” som bygger påerfarenhetsutbyte och nätverkandemellan de 66 deltagande kommunerna.Transportfrågor berörsfrämst inom två så kallade temaområde– transporter och fysiskplanering. Förutsättningarna atteffektivisera transporterna skiljersig stort mellan en storstadskommun,glesbygdskommun ochpendlarkommun och därför byggermycket av arbetet på att skapanätverk mellan kommuner medlikartade transportproblem.EnergikartläggningscheckarFöretag som använder mer än500 MWh energi per år kan sökamedel för att göra en energikartläggning,en s.k. energikartläggningscheck.Företaget kan söka upptill 30 000 kronor och stå för en likastor summa själv. Kartläggningenska omfatta energianvändning förel och värme, men även för transporteroch mynna ut i en plan medkonkreta åtgärder för minskadenergianvändning.Forskning och utvecklingpå transportområdetEn viktig uppgift är att stötta forskningoch utveckling av ny teknik påenergiområdet. Myndigheten hargett stöd till flera projekt som syftartill att utveckla metoder för attfoto: istockphotogöra drivmedel av biomassa. Blandannat är det utveckling av metoderför att göra cellulosaetanol samtförgasning av biomassa för produktionav DME och biogas. Nyligenhar myndigheten fattat beslut attelva projekt får ta del av drygt 100miljoner kronor som ska främjateknikutvecklingen inom biogassektorn.Myndigheten stöttar ocksådemonstrationsprogram med fokuspå elbilar i flera svenska städer,samt en teknikupphandling av 1000elfordon.Informations- ochutbildnings-projektLokala och regionala aktörer kan isamverkan söka pengar från Energimyndighetenför informations- ochutbildningsprojekt för energieffektiviseringoch förnybar energi.Ny ansökningsomgång är i börjanav 2011. Än så länge är det inte såmånga projekt som fokuserar påtransporter men det kan ju bli fler!I ett antal kommuner på västkustenska familjer som vanligtvis kör bilprova hur det fungerar att användacykelkärra för korta sträckor, bådeför transport till skolor och fritidsaktivitetersamt för matinköp. Ettannat projekt fokuserar på idrottsföreningar;deras lokaler och transportertill träning och match.Energieffektiviseringi transportsektornDet är viktigt att öka kunskapenom metoder och medel för energieffektiviseringav transportsektorn,utöver förbättringar i fordonen.Energimyndigheten har ett nyttforsknings- och demonstrationsprogramför energieffektivisering itransportsektorn. Det kan omfattalösningar för att underlätta överflyttningtill energieffektivare transportslag,beteendepåverkansmetoder,informationsteknik inriktat påperson- och godstrafik inom vägochspårtransport och sjöfart, sättatt öka andelen resfria möten ellerandra lösningar inom området.Energieffektiviseringsstöd tillkommuner och landstingSedan januari 2010 finns ettenergieffektiviseringsstöd som allakommuner och landsting kan sökaför att ta fram en energieffektiviseringsstrategiför den egna organisationen.Där ingår transporternasenergianvändning som en viktigdel. Länsstyrelserna har i uppdragatt samordna kommunernas arbetemed stödet. 263 kommuner och19 landsting har beviljats stöd.Stödet finns under 2010–2014. Desom får stödet åtar sig att aktivtarbeta med att genomföra energieffektiviseringsstrateginsamt attrapportera effekter av sitt arbete tillEnergimyndigheten årligen.5


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorVindkraft står för en femtedel av världens el år 2030Vindkraft kan stå för 12 procent avden globala efterfrågan på el framtill 2020, och så mycket som 22 procentår 2030, enligt en ny studiesom publicerats av Global WindEnergy Council och GreenpeaceInternational.– År 2010 sätts en ny vindturbinupp ungefär var 30:e minut, varaven av tre turbiner uppfördes i Kina.År 2030 kan marknaden vara tregånger större än i dag, med 202miljarder i investeringar, sägerSven Teske, senior energiexpert påGreenpeace International.Källa: Greenpeacefoto: fotoakutenLokala ambassadörer inomRoger Gunnarsson, är samordnareför energi- och klimatrådgivarnai sydost ochprojektledare på EnergikontorSydost. Han skriver här omhållbara transporter, landetsenergi- och klimatrådgivaresom lokala ambassadörer samtreflekterar över vad som styrvåra beteenden och får oss atttänka nytt.Vad kan få dig att ändra beteende?De flesta av oss ändrar beteende omvi tjänar på det, inte sant?Saker vi tjänar på kan tillexempel vara att spara pengar, atträdda miljön eller helt enkelt att måbättre. Att tjäna eller spara pengaroch må bättre är oftast kanske destarkaste drivkrafterna avdessa tre, men allt fler avoss tycker att miljöfråganär viktig.Du väljer väl alltid densnålaste och miljöriktigasteprodukten när duska köpa kylskåp, bil ellerlampa?En självklarhet, eller…Ofta är den miljöriktigaprodukten lite dyrare iinköp än alternativet – ärdå valet lika lätt? Dennaprisskillnad får självklartmånga av oss att tveka.Låt mig ta ett vardagligtexempel:Du är i affären för att köpaen ny lampa till din bordsbelysning.Varför ska du då köpaRoger Gunnarsson, är samordnare för energi- och klimatrådgivarna i sydost och projektledare på Energikontor Sydost. Genom stödfrån Energimyndigheten har han under våren 2010 varit med och utbildat cirka 200 av landets energi- och klimatrådgivare till attbli lokala ambassadörer i transportfrågor.en lågenergilampa för 50kronor, när alternativetär en glödlampa för femkronor?Jo, för om du köperglödlampan så förlorardu drygt 100 kronorper år i energikostnad,jämfört med lågenergilampan(om du harlampan tänd cirka femtimmar per dygn).Alternativet medlågenergilampan blir ännubättre, om man också betänker attden har fem gånger längre hållbarhetstidän glödlampan.Ibland kan den mest miljöriktigaprodukten vara billigast men ändåväljer vi inte denna.Ett annat exempel på detta ärnär vi ska köpa bil. Många av ossköper bil efter hur vi ska användaden när vi är på semester. Vi görinte valet med utgångspunkt attvi till kanske 95 procent åker heltsjälva i bilen.I många fall skulle en liten bilmera matcha de behov som vi har,ibland kan kanske cykel vara detbästa alternativet?Förändringar behövsVisste du att ungefär 25 procentav alla våra bilresor är under tvåkilometer, 50 procent är under femkilometer? Många av dessa resorgår fortare och är billigare med encykel – framför allt i större städerdär man ska hitta och betala för enparkeringsplats till bilen. Ändå åkervi bil.Hjulen viktiga även för lastbilardet finns fortfarande mycket attgöra för att minska fordonens förbrukningoch därmed miljöpåverkan.Vi vet att ett högre ringtryckminskar förbrukningen i personbilaroch nu har Michelin tillsammansmed Volvo gjort ingåendetester på lastbilar.Det visade sig att två tredjedelarav Europas lastbilar idag rullarmed felaktiga hjulinställningaroch många av dessa fordon har feltyp av däck eller fel ringtryck. Ivissa fall skulle man kunna sänkakoldioxidutsläppet med 15 procentgenom att rätta till de här felen.– Vi vet att hjulinställningen,däcktypen och ringtrycket haren avgörande effekt på fordonetsförbrukning, säger Arne-HelgeAndreassen, affärsområdeschef fördäck och hjulinställningar på VolvoTrucks eftermarknadsavdelning.6


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorEuropas första tankstation med flytande biogasEuropas första publika tankstationför flytande biogas invigdes ioktober. Stationen ligger vid StigsCenter i Göteborg, där det årligensäljs mest drivmedel i Sverige. Tankstationenär ett samarbete mellanFordons-Gas Sverige, Volvo Lastvagnar,EON och AGA och en direkt följdav Volvo Lastvagnars beslutatt satsa på en ny lastbilmodellsom drivs med flytande biogas.– Flytande biogas för lastbilar ären ny marknad där vi vill vara medoch konkurrera, säger Tula Ekengren,på FordonsGas Sverige.foto: fordonsgas sverigetransportområdet» Att tänka på det vi gör och inte välja av gammal vana (...)är viktigt för vår gemensamma framtid. De kommunalaenergi- och klimatrådgivarna runt om i landethar detta som sin kanske viktigaste uppgiftnu när man har börjat arbeta även med transportfrågor.Att tänka på det vi gör och inte väljaav gammal vana gällande energiochklimatfrågor i allmänhet ochtransporter i synnerhet är viktigtför vår gemensamma framtid. Dekommunala energi- och klimatrådgivarnarunt om i landet har dettasom sin kanske viktigaste uppgiftnu när man har börjat arbeta ävenmed transportfrågor.projektet ”Den goda staden”med syfte att forma hållbaraoch väl fungerandestäder har pågått i sexår. ”Den goda staden”är ett samverkansprojektmellan kommunernaJönköping, Norrköping och– roger gunnarsson, samordnare energi- och klimatrådgivarna i sydostKompetenshöjning på vägFram till idag har nästan 200 rådgivareutbildat sig inom transportområdetför att kunna vara denoberoende och kunniga transportrådgivaresom just du behöver i dinkommun.Behöver du exempelvis hjälpinom hållbart resande för attsmartast planera transporter i dinverksamhet så kan den kommunalaenergi- och klimatrådgivaren kanskehjälpa dig. Likaså om du vill fåreda på hur man skapar en bilpool,vilka fordon och bränslen som ärmest energi- och klimateffektivaeller bara ha tips om sparsamkörning så kontakta din energiochklimatrådgivare i hemkommunen.Vi behöver göra mycket inomtransportområdet i Sverige framöveroch alla behöver vi dra vårt stråtill stacken.Många aktiviteter är redan igångUnder hösten har många transportaktivitetergenomförts avenergi- och klimatrådgivarna ofta isamarbete med de regionala energikontorenrunt om i landet. Exempelvismedverkade 103 kommuneroch städer i Sverige under Europeiskatrafikantveckan, att jämförasmed 51 året innan. En fördubbling!Det genomfördes miljöbilsdagar,cykelkampanjer, utbildningar inomsparsam körning, föreläsningar ochutställningar med mera. Flera aktiviteter,utbildningar, seminarier ochutställningar kommer att genomförasframöver av energi- och klimatrådgivarnaoch energikontoren.Detta visar att Energimyndighetensoch Trafikverkets satsningarstärker arbetet för en mer hållbartransportsektor.Samverkan som stärkerGenom myndigheternas stöd ökarkunskaperna och engagemangethos till de kommunala energi- ochklimatrådgivarna på lokal nivå ute ilandets kommuner. Detta är mycketbra och kanske helt nödvändigt förProjektet ”Den goda staden” skapar hållbara städerfoto: jönköpingskommunatt verkligen få till en långsiktig ochhållbar förändring inom transportområdet.Men genom Energimyndighetensoch Trafikverkets satsningarstärks och utvecklas även arbetet påregional och nationell nivå genombland annat gemensamma utbildningaroch aktiviteter.Nya idéer föds och projekt skapaspå lokal, regional och nationellnivå och man utvecklar nyagemensamma informationskanalerför transportfrågor, vilket ger ökatengagemang och drivkraft somborgar för mer hållbara och effektivaretransportsystem.Sammanfattningsvis ligger denstörsta besparing gällande energiochklimat i att förändra vårt beteendeoch vårt tankesätt. En sanningsåväl hemma som på arbetsplatsenoch det gäller inte minst inomtransportområdet. De kommunalaenergi- och klimatrådgivarna ärmed sin unika kompetens perfektalokala ambassadörer även i transportfrågor.Roger Gunnarsson,samordnare energi- och klimatrådgivarnai sydost samt projektledarepå Energikontor SydostUppsala, Sveriges kommuneroch lands ting, Boverket ochTrafikverket. Samarbetsparternahar utvecklatgemensamma kunskaperoch erfarenheter om stadsutvecklingoch transporter.Det finns många inspireranderapporter att ta del av. Projektetavslutas med en konferens25–26 november i Stockholm, därdeltagarna delar med sig av sinaerfarenheter och goda exempel.Mer information:www.trafikverket.se/dengodastadenMålet är klimatneutralagodstransporterKNEG eller Klimatneutralagodstransporter på väg ärett samarbetsprojekt somarbetar för att godstransporternapå de svenskavägarna ska vara klimatneutrala.Chalmers har gjort förstudiensom säger att en halvering avklimatpåverkan från en typisksvensk fjärrtransport är möjligmellan 2005 och 2025. De totalautsläppen av växthusgaser frånden vägburna godstrafiken kanminskas med upp till 15 procentunder samma period, trots denförväntade trafikökningen. Denhistoriska trenden att mer trafikleder till större utsläpp kanalltså brytas och grunden förkoldioxidneutrala godstransporterär lagd.Medlemmar i KNEGär Green Cargo, GöteborgsMiljövetenskapliga Centrumvid Chalmers tekniska högskola,ICA Sverige AB Logistik,Lantmännen, Posten Logistik,Preem, Ragn-Sells, Renova AB,SCA, Schenker AB, Stora Enso,Sveriges Åkeriföretag, Trafikverket,Volvo Lastvagnar, VolvoLogistics, och Östgötafrakt AB.Genom att arbeta med effektivaretransporter, effektivarefordon, effektiv bränsleproduktionoch utökad användning avförnybara drivmedel är måletatt halvera klimatpåverkan frångodstransporter redan till 2020.foto: peter lydén7


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorKomplett system för solcellsladdning av elbilenFöretaget SolarCity har tagitfram ett komplett system för attladda elbilen med hjälp av solceller.Systemet bygger på att solcellermonteras på exempelvis hustaket.Solcellerna producerar likström somkonverteras till vanlig hushållselinnan den används för att laddabilen. Skiner solen och du väljeratt cykla till jobbet istället skickarsystemet ut den överblivna elektricitetenpå nätet och du krediterasför den ström du bidrar med.Nya möjligheter för infrastrukturenVi står inför ett avgörande stegi mänsklighetens utveckling.Ett steg som påverkar vår miljötill det bättre samtidigt somden kommer att skaka om vårarbetsmarknad och vår ekonomi.Allt pekar på att framtidens mobilitetkommer att bygga på elektricitet.Vi har redan eldrivna bilar i litenskala och vi kommer att ha eldrivnabilar i allt större utsträckning iframtiden. Förmodligen inte debilar vi idag kallar för elbilar menväl eldrivna bilar.Den avgörande skillnaden ärnär vi får bilar som går att köra påel i några mil och detta i sammatempo som den övriga trafiken. Närdet gäller bussar finns det redanidag trådbussar. En teknik som kanutvecklas och som även finns föreslagenför viss lastbilstrafik.Det finns både bussar ochlastbilar med hybridteknik menframför allt finns det personbilarmed hybridteknik. Toyota, medsystermärket Lexus, leder den utvecklingenmed flera modeller. Frånextremt snåla Toyota Auris, en av debästa stadsbilarna just nu, till teknisktavancerade stadsjeepen LexusRX450h. Den senare har under ettantal år funnits med fyrhjusldriftdär bakaxeln är eldriven.toyota har levererat ett antalPrius med större batterikapacitettill ett fältförsök i Strasbourg. Deförsta personbilarna med kapacitetatt gå flera mil på el och detta i enhastighet där de följer trafiktempoti tätorten. Det dagliga användandetav de här bilarna har bl.a. visat attbehovet av laddstolpar inte är såstort som man räknat med. De härbilarna är laddhybrider, vilket betyderatt batterierna laddas hemma pånatten och på jobbet under dagen.De har då batterikapacitet för någramil innan en förbränningsmotortar över.Det betyder i korthet att mankan börja planera för en stadskärnautan bullrande och förorenandeförbränningsmotorer. Det betyderNissans modell av en tänkt framtida infrastruktur med speciella filer och parkeringsplatserför elfordon.också att vi kan ändra vår syn påbilen som ett problembarn i tätorterna.I stället för att leta olika metoderatt bekämpa bilismen kan vi taden till vårt hjärta och leva i fredligsamexistens med våra hjulförseddatransportmedel. Även scootrar medeldrift är på väg ut på marknaden.alla drömmer vi om renare luftoch mindre buller. Fullt möjligt attuppnå genom att stänga stadskärnornaför förbränningsmotorer.Under en övergångsperiod kan vikomma att behöva större p-husmed uthyrning av elfordon för desom inte skaffat eldrivna fordon.Ytterligare ett incitament för attbyta teknik. På tal om p-hus så kanvi med hjälp av eldrift och modernit-teknologi göra dem betydligt kompaktaremed större kapacitet ochmindre risk för stölder. Bilarna kanfjärrstyras till att packas väldigt tättoch den som behöver sin bil ringerden från mobilen så ser logistikdatorni p-huset till att den rullas framför avhämtning.det här teknikskiftet ger ossmånga möjligheter med en smartstyrning av infrastrukturen. Vikan få större frihet att välja typav boende och utnyttja städernasomland bättre. Vi kan ha helt bilfriastadsdelar för i första hand ungdomaroch pensionärer. Vi kan habostadsområden med flerfamiljshusoch parkeringsgarage för ungafamiljer med bil och ett jobb ellerfritidsintresse som gör att de måsteha en bil. Vi kan också ha villakvartersom idag, och mindre autonomaförorter på endast ett par kvarter därdet finns möjlighet att ha häst elleregen grönsaksodling. Allt inomramen för transporter med förnybarabränslen.Nyckeln för att komma dit liggeri laddhybrid-tekniken som ger osselfordon som kan användas på exaktsamma sätt som vi använder dagensbilar. De kan också vara lika storaför dem som behöver det.Opel Ampera är ett exempelpå en framtidssäker lösning därelmotorn är kompletterad med enräckviddsförlängare i form av enförbränningsmotor som kan köraspå E85. Den används endast för attproducera el till eldriften och till attladda batterierna. Mercedes-Benzhar tre olika lösningar. Antingenbara en elmotor och en batterikapacitetför 20 mil eller mindrebatterikapacitet med en räckviddsförlängaresom gör att den kan gå60–80 mil. Både en vanlig förbränningsmotoroch en bränslecell,som drivs med vätgas, testas somräckviddsförlängare.toyota Prius i laddhybridversionhar däremot en bensinmotor somdriver hjulen tillsammans med enelmotor, eller var för sig. Mindreenergiförluster, säger Toyotas representanter.Jaguar har precis visat enprototyp av laddhybrid med fyraelmotorer som tillsammans gernästan 800 hk och kan förses medel från mikrogasturbiner närbatterierna är slut.Volvos testflotta av V70-bilar iladdhybridversion har en dieselmotorsom driver framhjulen ochen elmotor som driver bakhjulen.Framhjulsdrift med förbränningsmotorvid långresor, bakhjulsdriftmed elmotor i stadstrafik och fyrhjulsdriftmed båda motorerna omväglaget är dåligt.Renault har löst problemet medräckvidden genom att erbjuda enenkel teknik för batteribyten längsvägen. Även Tesla har en liknandelösning för sin sedan-modell.Det är inte svårt att inse vadtekniken betyder för miljön och vårtberoende av fossila bränslen då merän 2/3 av alla bilresor är kortare än3 mil. En dörr för biobränslen öppnasoch vi kan få betydligttrevligarestadskärnor.Stefan NilssonMiljöintresseradmotorjournalist8


Välkommen till BiogasTing!TEMA: Ny teknik, Infrastruktur & Politik- Stockholm den 1:a decemberKom och lyssna på spännande föredrag och nätverkamed regionens och landets biogasaktörer.Välj mellan olika sessioner med teman som lokalabiogasnät, förgasningsteknik, uppgraderingstekniker,flytande biogas samt politik och regional utveckling.Studiebesök på Louddens kryoanläggning!Kom och se den nya anläggningen för uppgraderingoch produktion av flytande biogas.Utställning:• Regionbuss medflytande gas• Biogasambulans• Småskalig uppgraderingMer information och program finns påwww.biogasost.seOBS! Sista dag för anmälan är 22 novemberOffice of Regional PlanningStockholm County CouncilVarmt välkommen till en fullspäckad dag i biogasens tecken!Biogas Öst- Över 40 aktörer inom hela biogaskedjan i samverkanVi arbetar för mer produktion, förbättrad distribution och ökad konsumtion av biogas iUppsala, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Östergötland och Örebro län.www.biogasost.se• Blogg med biogasnyheter från regionen• Biogasstatistik för regionen• Information om seminarier och arrangemang• Dekaler för uppstripning av Din gasbil• Rapporter, utredningar och broschyrer• Information om Biogas Öst och vårt arbete Få information via vårt Nyhetsbrevanmälan: biogasost@energikontor.sewww.energikontor.se


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorTrafikverket ansvarar för långsiktiga infrastrukturplaneringenDen 1 april 2010 startade Trafikverket.Samtidigt avveckladesBanverket, Vägverket och SIKA.Trafikverket ansvarar för den samladelångsiktiga infrastrukturplaneringensamt för byggande, driftoch underhåll av statliga vägar ochjärnvägar. Det är en stor förändringsom öppnar möjligheter attförbättra funktionen i det samladetransportsystemet.Trafikverket ska förenklaför resenärer, trafikanteroch operatörer och stödjautvecklingen i Sveriges regioner.Gunnar Malm, generaldirektörpå Trafikverket.Målet är ett tillgängligt ochsäkert transportsystem somtar hänsyn till miljö och hälsa.Energikontoren – unik kraft iSveriges regionala energikontorfinns i hela landet och är enetablerad kraft i det internationella,nationella och regionalaenergi- och klimatarbetet.– Energikontoren är unika då vijobbar utan vinstintresse för enhållbar regional och lokal tillväxtinom områdena förnybar energi,energi-effektivisering och miljöanpassadetransporter, säger FredNordström, VD Nenet NorrbottensEnergikontor.Inom EU finns idag 380 lokalaoch regionala energikontor, av dessafinns 13 i Sverige som täcker helalandet från Kiruna i norr till Malmöi söder.illustration: wickstrom illustrationDe flesta svenska energikontorenhar startats som tidsbegränsadeprojekt med stöd från EU:s olikaprogram. Men idag har energikontorenutvecklats till långsiktigaverksamheter genom samarbetemellan Energimyndigheten, EUkommissionen,regionförbund,landsting, länsstyrelser, kommunalförbund,näringsliv och kommuner.Det finns idag drygt 110 anställdamedarbetare på landets energikontormed bred kompetens.God samverkanI Föreningen Sveriges RegionalaEnergikontor, FSEK, samarbetar allaenergikontor för att driva gemensammaprojekt på nationell nivå,utbyta erfarenheter med varandrasamt vara en enhetlig röst i nationellafrågor. Samtidigt medverkarman i olika EU-projekt tillsammansmed energikontor och organisationeri hela Europa vilket ger en starksamverkan och ett världsomspännandekontaktnät.Det nära samarbetet med kommuner,landsting och länsstyrelsertydliggör energikontorens lokalaoch regionala roll och närvaro.Exempelvis samordnar energikontorenlandets kommunala energiochklimatrådgivare på uppdrag avEnergimyndigheten. Genom dettanätverk har energikontoren skapaten mycket effektiv informationskanalut i samhället via kontakter isamtliga 290 kommuner.– Genom vår oberoende ställningoch vårt strategiska arbeteflätar energikontoren ihop internationella,nationella, regionala och lokalaförutsättningar för att utvecklaenergi- och klimatfrågorna runt omi Sverige, berättar Fred Nordström.En naturlig samarbetspartner – äveninom transportområdetEn stor utmaning stundar nu inomtransportområdet, ett betydelsefulltarbete för både ökad energieffektivitetoch minskad klimatbelastning.I Sverige finns erfarenheter att detär viktigt att offentliga myndigheter,organisationer och företag gårföre och visar upp framkomligautvecklingsvägar. Här har Sverigeskommuner en mycket viktig roll attspela.– Ska vi lyckas med den tuffaomställningen inom transportsek-Konkreta exempel – energikontorenDet finns 13 regionala Energikontor i Sverige. De utgör en oberoende och naturlig samarbetspartnerför kommuner och näringsliv inom områdena förnybar energi, energieffektiviseringoch miljöanpassade transporter.Sveriges regionala energikontorDet finns 13 energikontor i Sverige.Energikontoren är regionala kompetenscentruminom områdena förnybarenergi, energieffektivisering ochmiljöanpassade transporter.Energikontoren är oberoende aktörerutan vinstintresse som kan erbjuda:• Bred kompetens inom energiområdet• Kunskapen att leda och samordnastora som små projekt• Stor erfarenhet av informationsarbetevia kampanjer och utbildningar• Omfattande nätverk såväl regionalt,nationellt och internationellt• Hög trovärdighet som oberoendeoch icke vinstdrivande aktörerEnergikontoren tar initiativ till ochmedverkar i olika projekt kringenergieffektivisering och förnybaraenergikällor med finansiering frånEnergimyndigheten, EU, länsstyrelser,regionalförbund och andra organisationer.Utställning för miljöbättre resandeenergikontoret RegionförbundetÖrebro har samordnat framtagningav en utställning med tipsoch råd för miljöanpassat resande.Genom denna samverkan harnu alla energikontor tillgång tillminst var sin utställning somäven de kommunala energi- ochklimatrådgivarna använder för attsprida oberoende råd om miljö,klimat och resande. Projektet harkunnat genomföras tack vare stödfrån Energimyndigheten.Katarina Bååth, projektledare förutställningen, EnergikontoretRegionförbundet Örebro.10


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorRekordsnabb minskning av nya bilars klimatpåverkanRedan under det första halvåret2010 minskade koldioxidutsläppenfrån nya bilar med 5,1 procentjämfört med helåret 2009, från 165till 156 gram per kilometer. Men detär stora skillnader mellan kommunerna,där utsläppen varierar från129 gram per kilometer i Dals-Ed till181 gram per kilometer i Bräcke, enskillnad på 40 procent.Det framgår av ett index för förstahalvåret 2010 över nya bilars klimatpåverkan,som presenteras avTrafikverket, Naturvårdsverket ochKonsumentverket.foto: daniel k johanssonenergi- och miljöarbetettorn behöver vi samverka mer och idenna process har Sveriges regionalaenergikontor en viktig roll attspela, säger Fred Nordström.Hos energikontoren finns kompetensoch uppbyggda kontakter föratt bidra till mer hållbara transportergenom att:• vara regionala samordnare förhållbara transporter• vara mentorer för ökad kunskaphos beslutsfattare• stötta fler kommuner att visavägen för en mer hållbar transportsektor• öka engagemanget hos lokalaföretagare och allmänhet inomtransportområdet• skapa ekonomiska resurser tillolika regionala utvecklingsprojektför hållbara transporter genomatt söka medel från stat och EU.– Genom energikontorens omfattandekompetens och olika nätverkser vi det både naturligt och somen utmaning att dra vårt strå tillstacken och öka fokus och göra enarbetsinsats för mer hållbara transporter,säger Fred Nordström.text: roger gunnarsson» Ska vi lyckas med den tuffaomställningen inom transportsektornbehöver vi samverka meroch i denna process har Sverigesregionala energikontoren viktig roll att spela– fred nordström, vd för norrbottens energikontor ab (nenet)foto: nenetsamordnar hållbara transporter:Regionala mobilitetskontorSamordning av utbildningHannele Johansson, en av tre projektledareför mobilitetskontoren.energikontor sydost driversedan 2005 regionala mobilitetskontori Kalmar och Kronobergslän och från 2008 även i Blekingelän. Kontoren samverkar medTrafikverket Region Syd, kommunerna,Regionförbunden och länstrafikbolageni Blekinge, Kalmaroch Kronobergs län. Syftet medkontoren är att driva frågor somrör personresor för att få till ståndett hållbart trafiksystem i hela regionen.Exempel på projekt inommobilitetskontoren är kommunalaavsiktsförklaringar för hållbaratransporter, smarta hemtjänstresor,smarta landstingsresor, sydosttrampar och upphandlingsnätverki Blekinge. Nuvarande projektperiodsträcker sig till 2012. Projektethar finansiering från Naturvårdsverket,Trafikverket och EU.foto: ronny östling/rödför att möjliggöra genomförandeav lokala aktiviteter såkrävs emellanåt specifik användarutbildning.Mälardalens ochVästernorrlands energikontor harsamordnat handledarutbildning isparsam körning med simulatorerför egen personal samt kommunernasenergi- och klimatrådgivare.Genom denna utbildninglärde sig deltagarna att på egenhand hantera simulatorer försparsam körning på mässor ochutställningar.En kunskap som använts för attgenomföra flera lokala aktiviteterCarita Wiklund, samordnare av utbildningen,Energikontoret i Mälardalen.foto: kristina birath.under bland annat EuropeiskaTrafikantveckan, med syfte att ökaintresset för bränslesnål bilkörning.11


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorElen räcker för alla bilar i SverigeAnders Lewald, enhetschef på Energimyndigheten,säger att tillgångenpå el är god i Sverige och räcker föratt driva dagens 4,3 miljoner personbilar.Om alla bilar byts mot elbilarger det en ökning på 10–15 TWh,vilket är ungefär 10 procent av vårtotala elanvändning.Miljöeffekterna beror på hur manbetraktar energisystemet och vadsom händer på sikt. Enbart planeringsmålenför ny vindkraft i Sverigeger mer el än vad dagens samtligabilar behöver.Källa: DN MotorPeugeots elbil iOn.foto: peugeotTrafikantveckan är ett årligen återkommande arrangemang som hålls runt om iEuropa. Tanken med arrangemanget, som alltid hålls 16–22 september, är att ökaintresset för mer hållbara transporter. Under årets trafikantvecka deltog 103 svenskastäder och kommuner, jämfört med 51 förra året.Uppsving för trafikantveckanEuropeiska trafikantveckan startade1998 med en bilfri dag och utökadestill en hel vecka 2002. Syftetär att visa upp hållbart resande ochsprida kunskap och informationom hur fler kan resa på ett mermiljöanpassat sätt. I år registreradesaktiviteter i 103 svenska städeroch kommuner från Kiruna i norrtill Simrishamn i söder. Detta vardubbelt så många som förra året då51 kommuner deltog. Årets tema var”Res smartare, må bättre” ett temasom förenar miljö och hälsofrågor.Genom att ersätta flera av alla kortabilresor med att cykla, gå eller åkakollektivt så får man mer motionsom leder till både bättre hälsa ochmiljö.Kontinuerligt arbeteArbetet med hållbara transporterär ett långsiktigt och kontinuerligtarbete, alltså inte något som skerunder en vecka om året. Trafikantveckanär dock ett effektivt sätt attbelysa vikten av det miljöarbete somgörs ute i kommunerna. På kommandesidor visas ett urval av allagoda exempel som genomfördesunder årets trafikantvecka.text: stefan nilssonEuropeiska trafikantveckan genomförs varje år, 16–22 september runt om i Europa. Syftet är att visa upp hållbart resande och sprida kunskapoch information om hur fler kan resa på ett mer miljöanpassat sätt. I Sveg genomfördes som exempel en kampanj i samverkan med Bilprovningen.Totalt deltog 103 svenska kommuner och städer under årets trafikantvecka, där temat var ”Res smartare, må bättre”.Under trafikantveckan 2010 medverkade 103 städer och kommuner från Kiruna i norrtill Simrishamn i söder.I Gagnef, Leksand och Rättvik genomfördesen morotskampanj 22 september undertrafikantveckan. Cyklister och resande medkollektivtrafiken fick dela på 500 lokalodlademorötter som uppmuntran för att delämnade bilen hemma denna dag.ArjeplogArvidsjaurAskersundAvestaBodenBollnäsBorgholmBotkyrkaBoxholmBräckeBåstadEdsbynEksjöEmmabodaEnköpingEskilstunaEslövFinspångFlenForshagaGagnefGrumsGällivareGävleGöteborgHalmstadHaparandaHelsingborgHuddingeHudiksvallHultsfredHögsbyJokkmokkJönköpingKalixKalmarKarlskronaKarlstadKilKindaKirunaKnivstaKramforsKristianstadKöpingLandskronaLaxåLeksandLesseboLinköpingLuleåLysekilMalung-SälenMariestadMjölbyMoraMotalaMunkforsMölndalMönsteråsMörbylångaNordanstigNorrköpingNyköpingNässjöOlofströmOskarshamnOxelösundPajalaPiteåRättvikSandvikenSimrishamnSkellefteåSollefteåStockholmSträngnäsSundbybergSundsvallSvalövSöderhamnSölvesborgTibroTimråTingsrydTranemoTrosaUppvidingeVadstenaVansbroVarbergVästeråsVäxjöÅngeÅtvidabergÄlmhultÄlvsbynÖdeshögÖrnsköldsvikÖstersundÖsthammarÖverkalixÖvertorneå12


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorMinst 40 nya tankställen för gasbilar till 2012OKQ8 och Eon fortsätter att tillsammansbygga upp ett nät av nyatankställen för fordonsgas i Sverige.I september invigdes en ny stationi Rinkeby utanför Stockholmoch den kommer att följas av fler.Målsättningen är att OK/Eon under2012 ska ha ett 70-tal tankställenför gasbilar från södra delarna avlandet upp till Uppsala, vilket innebärminst 40 nya tankställen. Idagfinns 110 tankställen för gasbilar iSverige.Se dem på www.gasbilen.sefoto: eonAvesta:Cykelpendling för miljönoch hälsanEn tidig tidig höstmorgon i Grytnäs utanför Avesta samlas några som tror på cykeln som transportredskap och en bra vägtill bättre hälsa. Solen har ännu inte gått upp men energi- och klimatrådgivarna Magnus Hellstrand och Mirjam Nykvistär redan på plats vid Grytnäs kyrka. Trafikantveckan i Avesta satte cykeln i fokus och nu skall de vara med i en gemensamcykelpendling till Stora Enso en mil bort.När solen precis lyfter över horisontenger sig gruppen i väg frånsamlingspunkten i utkanten avAvesta. Cykelpendlingen är en del idet arbete som energi- och klimatrådgivarnagör för att underlätta förcyklisterna i kommunen och för attfå allt fler att välja cykeln i stället förbilen.Själva navet i det här arbetet ären Facebook-grupp för alla cykelintresseradei kommunen. Enmötesplats där det informeras omevent samtidigt som cyklisternasjälva kan framföra sina synpunkteroch önskemål.– Facebook är bra för att skapaintresse och en samhörighetskänsla,säger Magnus Hellstrand.Friskvård och miljöInför evenemanget hade energiochklimatrådgivarna varit ute ochdelat ut sadelskydd med informationom Facebook-gruppen ochStora Enso hade informerat om dengemensamma cykelpendlingen i sininterninformation.– För företagets del handlardet både om friskvård och miljö,förklarar Mirjam Nykvist, och dehar visat ett riktigt stort intresse förvårt arbete.Med vädergudarnas goda samarbetsviljablir det en trevlig cykelturtill jobbet och man är framme tidigareän beräknat. En bonustid somanvänds för att testa den elcykelsom Magnus tagit med sig.– Jag vill visa att det finns lösningarför de som vill komma framtill jobbet och känna sig fräschatrots en cykeltur på en timme,berättar Magnus Hellstrand.Vandrande skolbussenAndra aktiviteter med fokus påcyklingen var ett samarbete medcykelhandlarna där de fick erbjudanågon produkt med rabatt i annonseringeninför Trafikantveckan.Dessutom satte kommunen upp encykelpump centralt för att underlättaför alla på två hjul.– Det är viktigt med moröttersom offentliga cykelpumpar, bracykelvägar och trygga cykelparkeringar,berättar Mirjam.Trafikantveckan innehöll ocksåföräldramöten där energirådgivarnavar ute och informerade föräldrarnaom tanken bakom den vandrandeskolbussen. Ett projekt för att få föräldraratt hjälpas åt med att gå medbarnen till skolan i stället för attträngas med bilarna utanför skolan.Slutligen noterades att bilhandlarnai kommunerna lyckats väldigt»bra med miljöbilsförsäljningen.En handlare i Hedemora hade sålt68 procent miljöbilar och nu räknarman med att göra det till en återkommandemätning för att se vilkasom lyckats bäst.– Tävlingsmomentet är bra närdet gäller att sätta fokus på miljöbilsförsäljningen,avslutar Magnus.text och foto: stefan nilssonDet är viktigt med morötter somoffentliga cykelpumpar, bra cykelvägaroch trygga cykelparkeringar– mirjam nykvistFörst på plats var Från vänster: Hans-Olov Andersson samt energi- och klimatrådgivarnaMirjam Nykvist och Magnus Hellstrand.13


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorResrobot.se – hitta den smartaste resan från dörr till dörrResRobot gör det enkelt för dig attjämföra resealternativ med tåg,buss, båt, flyg samt bil i hela Sverigeoch i detalj planera resan från dörrtill dörr.Företaget bakom ResRobot ärSamtrafiken i Sverige, som arbetarmed att göra det enklare att resakollektivt genom att erbjudakombinerade resor med fungerandebyten mellan olika trafikföretagoch färdmedel iSverige.R e s R o b o tPetter Blomquist hade parkerat den gröna trehjuliga miljöcykeln på torget.backig stad, sa Gitte Martinssonsom visade en laddhybrid i cykeltappning.El/pedal-hybrid cykeln Ketonicmöttes av ett mycket stort intresseav besökarna på det solvärmdahösttorget. De flesta var överens omatt hjälpen från elmotorn mycketväl kan vara den avgörande faktornför att en och annan skåning väljeratt bli en cyklande bilist. Just detbegreppet var också temat för cykeldagen.Ett tema som gick igen påkampanj-väskorna.Cykelns alla möjligheter– Vi har satsat på den här dagenmed bland annat plakatbäraresom vandrat runt i stan och gjortCO2-neutral mobil reklam förMikael Wendel från Trafikverket visadeverkets mycket informativa nya broschyrerom regler för cyklister och fotgängare.cykelmässan, berättar KarolinaNilzen, energi- och klimatrådgivarei Helsingborg.Hela mässan visade på ett imponerandesätt upp mångsidighetenhos det kanske allra miljövänligastefordon som rullar på våra gator.Fem man starka Odd Trial Team,från Jönköping, körde uppvisningmed trickcyklar och gjorde ävennågra nummer tillsammans medclownen.Faktum är att bilarna också fickvara med på ett hörn men endast iform av eldrivna modellbilar där detävlande själva genererade kraftengenom att trampa på en motionscykel.Bäste tramparen körde ocksåsnabbast på miniracingbanan.Bland alla roliga och hälsosammainslag fanns också ett riktigtseriöst i form av Trafikverkets informationsstånd.– Vi testar reflexer och informerarom trafiksäkerhet och miljö,förklarade Mikael Wendel ochvisade upp Trafikverkets mycketinformativa nya broschyrer omregler för cyklister och fotgängare.Det var andra året i rad somcykelmässan blev ett inslag i Trafikantveckansom i sin tur arrangeradesför tionde året i Helsingborg.– Vi har haft dagar med fokuspå elbilar och andra dagar medfokus på kollektivtrafiken, berättadeKarolina Nilzen, som höll i trådarnaden dagen då många bilister valdeatt cykla.text och foto: stefan nilssonKarolina Nilzen höll i trådarna dagen då många bilister valde att cykla.Modellbilstävling där flitigaste tramparen körde fortast.15


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorDäck: ”Var tredje bilist kör med farligt tryck”Under Michelins informationskampanji somras undersöktes 459 bilar.Var tredje bilist körde med ett sålågt däcktryck, 0,5 bar eller merunder rekommenderat tryck, attMichelin benämner det som”farligt”.– Vid 0,5 bar under det rekommenderadetrycket har bilensprestanda förändrats och riskenför vattenplaning startar redan vid70 km/h istället för 90 km/h. Dessutomär ett för lågt lufttryck denvanligaste orsaken till punkteringar,säger Lennart Lomaeus, nordiskmiljö- och trafiksäkerhetsansvarigpå Michelin.foto: michelinKarlstad:Mormor blev klimathjälteRuth Haffling heter klimathjältinnan i Molkom. Hon vann fototävlingen och därmed en elcykel.I Karlstad månar man om sina hjältar. Inte minst klimathjältarna. Som ett led i årets Trafikantvecka utlystes en fototävling medtemat klimathjältar och gensvaret kom från en rad olika håll. Segrade gjorde en 83-årig klimathjälte som nominerats av barnbarnet.Nu är båda riktigt glada, faktiskt, då första priset var en elcykel som nu kommer att hjälpa mormor i hennes dagligacyklande i det backiga Molkom, strax norr om Karlstad.Energirådgivarna i Karlstad jobbadepå bred front under Trafikantveckan.En kommunikationsplan togsfram redan inför veckan och fototävlingenmed temat: ”Klimathjältar ivardagen” utlystes. Inför tävlingenpuffade man för den med bland annatradioreklam och webannonser.– Vi fick bra respons på de webannonservi köpte på lokaltidningarnashemsidor, berättar MikaelLaakso som är projektledare. Vikände att vi verkligen nådde ut medvårt budskap. Nästan alla i Karlstadvisste att nu var det dags för Trafikantveckan.När tävlingsbidragen räknatskunde man konstatera att 24 bidragskickats in och att man fått in enrejäl bredd på kandidaterna. Därfanns en ung bilintresserad killesom ställer bilen och väljer att cyklatill och från jobbet med en 70 årgammal damcykel. Han uppmärksammadesi ett lokalt tv-inslag ochpå så vis fick hela projektet nyttiguppmärksamhet. Där fanns ocksåen ung kvinna som cyklar 450 milom året och en annan kvinna somstädar efter både sig själv och andranär hon cyklat ut till någon rastplats.– Visst hade vi hoppats på någrafler deltagare men folk är alltidrädda för att framhålla sig själva ochså var det ju första gången vi hadeen sådan här tävling där fokus varpå den enskilda individen, förklararMikael.Ställde bilen vid 75Så fanns där naturligtvis Ruth Hafflingi Molkom. Hon ställde av bilennär hon var 75 och konstaterade attdet var både kul och hälsosamt attcykla i stället. Under sommaren kandet hända att hon cyklar flera mil påsamma dag och då handlar det om16


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorEU: 62 procent biobränsle möjligtAndra generationens etanolproduktionfrån jordbruksrester kan ge enmiljon jobb i EU år 2020 och ersätta62 procent av EU:s bensinanvändning,enligt Bloomberg New EnergyFinance, som föreslår 15 procentetanol i all bensin och fler flexfuelbilar.Källa: Gröna Bilisters nyhetsbrevGröna Bilister: Statoil bästa bränslebolagStatoil har utsetts till Bästa Bränslebolagi Gröna Bilisters Granskning2010, bland annat för spårbarhet avbiobränslen, relativt högt ställdakrav på alla bränslen i linje medFN:s Global Compact och en bredsatsning på förnybara drivmedel.Statoil, Preem, OKQ8 och Shellbesvarade föreningens enkät.Norrköping:Ecodriving för politikernaAnvänd bilen mindre ochanvänd den smartare varnyckelorden för några av aktiviteternai norrköping underTrafikantveckan. I kommunhusetstod några datorer uppställdaför övning av teknikeni ecodriving och först ut icybertrafiken var kommunenspolitiker. Ett smart drag somlockade media att skriva omTrafikantveckan.Det var trångt runt borden i kommunhuseteftersom politiker frånbåda blocken ställde upp för att visahur duktiga de var på ecodriving.Allt ivrigt bevakat av lokala medierty detta tilldrog sig några dagarinnan Sverige gick till val. Alla villesprida budskapet om politikernasengagemang eller brist på detsammatill Norrköpingsborna.Satsning på datorbaseradutbildningEcodriving förpolitikerna var enav aktiviteterna iTrafikantveckan iNorrköping menredan vid infarternamöttes man avett annat av Trafikantveckansbudskap. Vilandebilar under bilöverdrag medtexten: ”Ge din bil semester den22 september”. En uppmaning tillNorrköpings-borna att lämna bilenhemma och känna på hur stadenallt mer anpassas för ett hållbartresande. Spårvagnarna är lite av»flaggskepp i den allt miljövänligarekollektivtrafikensom kompletteratsmed satsningar påbåde cykelvägar ochbättre gångbanor.– Under året har vi blandannat breddat gångbanor och byggtbättre cykelväg längs Hagebygatan,säger Johan Swärd,trafikplanerare i Norrköpingskommun.Norrköping ärockså först i SverigeDet var lärorikt och tillräckligtrealistiskt. Det finns flera sakeri den här körsimulatorn som jag känneratt man kan ta med sig uti verkliga trafiken ochspara både bränsle och miljö.– jörgen rundgren, oppositionsråd för moderaternaPolitiker från båda blocken tävlade i ecodriving i datormiljö och media spred budskapet till allmänheten. Engagemangetvar stort och det var trångt runt bordet.med datorbaserad utbildning isparsam körning. En utbildningsom först kommer att erbjudas dekommunanställda som kör längst itjänsten.Lärorikt och realistisktDet var just de här datorsimuleradetrafikexemplen sompolitikerna utsattesför när de invigdekörsimulatorerna.Eftersom körningengenomfördes veckaninnan valet var detuppkavlade armar ochtävlingsinstinkt somgällde för de fyra politikernafrån de båda blocken. Alla fick ochtog chansen att visa sina färdigheteri den allra billigaste formen avmiljövänligare bilism. Någon togfaktiskt i så hon blev åksjuk.– Det var lärorikt och tillräckligtrealistiskt, sa Jörgen Rundgren,oppositionsråd för Moderaterna. Detfinns flera saker i den här körsimulatornsom jag känner att man kanta med sig ut i verkliga trafiken ochspara både bränsle och miljö.Idén föddes undertransportutbildningenEtt sådant exempel som hannämnde var tekniken att rulla påi nedförsbacken och sedan inte accelererai uppförsbacken efteråt.– Jag fick idén till det här undertransportutbildningen, avslöjadeenergi och klimatrådgivaren RolfKarlberg, som skapade den härkampanjen som sitt examensarbete.Sedan var det bara att låta mediaberätta om hur duktiga kommunenspolitiker är på att köra miljöenligtoch kampanjen blev känd ihela Norrköping.text och foto: stefan nilsson19


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorElfordon på andra planeterDet finns fordon på tre himlakropparvad vi känner till – jorden,månen och Mars. På två av dessa ärsamtliga fordon eldrivna, nämligenpå månen och på Mars. Det finnsalltså en övervägande majoritet avhimlakroppar med enbart elfordon...En eldriven Lunar Rovar parkeradpå månen nära Hadley Rille, en långkanal som antagligen formadesav lava för 3–4 miljarder år sedan.Fotot togs under Apollo 17-färdentill månen 1971.foto: nasaKommunerna allt bättrepå miljöbilarillustration: wickstrom illustrationHur bra är kommunerna i landet på att själva köpamiljöbilar? År 2009 granskade Miljöfordon Syd samtligakommuners personbilsflottor utifrån ett miljö- ochtrafiksäkerhetsperspektiv med stöd av Trafikverket.I årets uppföljning medverkade 149 kommuner.Varför är kommunernas 25 000personbilar viktiga när det finnscirka 4,3 miljoner bilar i Sverige?Svaret ligger i att kommunernamed sin offentliga upphandling kanfå igång en marknad för det som ärbra för miljön. På så sätt visar manäven vägen för företag och allmänhetatt också göra bättre miljöval.Att köpa in fler miljöbilar bidraräven till att fler miljöbilar på siktkommer ut på begagnatmarknaden.Detta ger fler möjligheten att bidratill en bättre miljö – alla har ju interåd att köpa en ny bil.”Granskning av 290 kommunerspersonbilar utifrån ett miljöochtrafiksäkerhetsperspektiv” ärett projekt som drivs av MiljöfordonSyd med stöd från Trafikverket.– Syftet med projektet är attgranska och redovisa hur bralandets kommuner är på att köpamiljöbilar samt ge dem ett underlagsom stimulerar till kontinuerligförbättring, säger Pernilla Hansson,projektledare Miljöfordon Syd.Ny granskning 2010En första granskning gjordesunder 2009 för att få reda på hurbra kommunerna i landet är på attköpa miljöbilar. Genom utdrag frånVägtrafikregistret kunde samtligaregistrerade personbilar hos kommunernaoch tillhörande enheterlistas. Med hjälp av Bilfaktasdatabas innehållande informationom alla marknadens bilar kundesedan andel miljöbilar bestämmas.Dessutom redovisades även hurbränslesnåla kommunernas bilarär, samt dess klimatpåverkan ochtrafiksäkerhet.Under september 2010 gjordesen uppföljning för att kunna se hurläget utvecklats sedan förraåret. Årets granskning harlagt fokus på att se förändringarjämfört med föregåendeår, detta för att engagera såmånga kommuner som möjligt attbli bättre. 149 kommuner visadeintresse och medverkade i åretsgranskning.Östra Göinge bäst 2010I klassen störst förbättring i andelmiljöbilar segrar Östra Göingekommun som gått från noll till hela62,3 procent – en förbättring på62,3 procentenheter. Närmast följerSkinnskatteberg och Bromölla meden förbättring på 61,5 respektive42,6 procentenheter. Precis somförra året är Lessebo i topp avseendestörst andel miljöbilar, med fantastiska100 procent. Genomsnittligandel miljöbilar 2010 hos kommunernaär 51,6 procent jämförtmed 44,1 procent förra året, vilketinnebär att landets kommuner blirallt bättre på att köpa miljöbilar.I kategorin störst förbättring avseendebränslesnålare fordon segraräven här Östra Göinge vars fordon– Syftet med projektet är att granska ochredovisa hur bra landets kommuner ärpå att köpa miljöbilar samt ge dem ettunderlag som stimulerar till kontinuerligförbättring, säger Pernilla Hansson, projektledareMiljöfordon Syd.har blivit nästan 20 procent snålarevilket motsvarar en minskadbränsleförbrukning på 1,4 deciliterper mil i genomsnitt i kommunens53 personbilar. Skinnskattebergoch Gullspång tar hand om andrarespektive tredje plats.Karlshamn klimatbästNär det gäller störst förbättring iklassen låg klimatpåverkan visardet sig att Karlshamns kommun tarhem första platsen med imponerande28 procents reduktion avkoldioxidutsläppen, med ÖstraGöinge och Oxelösund på övrigapallplatser. I klassen minskadklimatpåverkan handlar det om enkombination av fordon med lägreförbrukning och andel bilar somkan drivas med förnybara drivmedelsåsom etanol och biogas.I en fordonsgranskning är detäven viktigt att studera hur trafiksäkrakommunbilarna är. Tyvärr såsaknas krocksäkerhetsinformationom flera bilar/bilmodeller i Vägtrafikregistretvilket gör att resultateti denna del mer ska ses som enindikation. I Heby, Hedmora ochTrosa har 87 procent av kommunernaspersonbilar högsta krocksäkerhet,fem stjärnor i Euro-NCAP. Trekommuner som kan tjäna som gottexempel och visar att kommuneräven satsar på trafiksäkra fordon.Kommunerna visar vägenGenom att konsekvent köpa miljöbilaralternativt snålast bil i klassenoch tanka med miljöbästa bränslebedömer Miljöfordon Syd det somfullt möjligt för landets kommuneratt nå ner till 130 g/km både avseendeenergieffektivitet och klimatpåverkansenast 2012 (motsvarar cirka0,50 liter bensin per mil), vilket ärEU’s mål för nybilsförsäljningen.Detta är mål som redan uppfyllsav de bästa kommunerna i landet,vilket visar att det är möjligt för flerkommuner att följa efter.text: jonas lööfFortsättning på nästa uppslag >>21


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorOktober 2010: 41,0 procent miljöbilarI oktober registrerades 10 845miljöbilar,motsvarande 41,0 procentmot 35,9 procent i oktober 2009.Hittills i år är miljöbilsandelen 39,0procent mot 38,5 procent sammaperiod i fjol. Av miljöbilarna i oktobervar 47,5 procent diesel, 29,2procent etanol, 15,9 procent bensin,2,8 procent hybrid och 4,6 procentgas, enligt BilSweden.Alla kör för fort – sant eller falskt?Falskt! Hälften av alla bilförarehåller hastighetsgränserna. Deflesta som inte gör det kör någotför fort. Det är dock ett pedagogisktproblem att övertyga dessa om attskillnaderna i olycksrisk – skadeföljdär mycket stora redan vid småhastighetsskillnader! De som körså fort att de riskerar sitt körkort ärlyckligtvis få. Källa: NTFforts. Kommunerna allt bättre på miljöbilarStörst förbättring av miljöbilar i absolutaprocentenheter 2010 jämfört med 2009KommunAntalbilar2010Antalmiljöbilar2010Andelmiljöbilar(%) 2010Andelmiljöbilar(%) 2009Förändring%-enheterÖSTRA GÖINGE 53 33 62,3 0,0 62,3SKINNSKATTEBERG 13 8 61,5 0,0 61,5BROMÖLLA 41 24 58,5 15,9 42,6NORSJÖ 21 11 52,4 14,3 38,1OXELÖSUND 20 14 70,0 35,3 34,7GULLSPÅNG 28 10 35,7 3,7 32,0ÄLVKARLEBY 29 10 34,5 3,4 31,0RONNEBY 152 98 64,5 34,9 29,6GRUMS 35 11 31,4 3,0 28,4PITEÅ 172 99 57,6 32,1 25,5NORRKÖPING 253 215 85,0 60,2 24,7TIERP 77 21 27,3 2,7 24,5STRÄNGNÄS 68 28 41,2 16,7 24,5ÅSTORP 34 10 29,4 6,1 23,4TRANEMO 53 29 54,7 31,7 23,0FALU 157 86 54,8 31,9 22,9ALE 86 52 60,5 40,5 20,0KÄVLINGE 63 30 47,6 27,9 19,8SKÖVDE 202 138 68,3 48,6 19,7LINDESBERG 130 28 21,5 2,3 19,2Snitt granskade 14 844 7 656 51,6 44,1 7,5kommunerHögst andel miljöbilar personbilar,20 i topp 2010KommunAntalbilar2010Antalmiljöbilar2010Andelmiljöbilar(%) 2010Andelmiljöbilar(%) 2009LESSEBO 21 21 100,0 100,0KNIVSTA 19 18 94,7 100,0LERUM 61 56 91,8 82,5TROSA 23 21 91,3 84,2HEDEMORA 54 47 87,0 88,4NORRKÖPING 253 215 85,0 60,2VINGÅKER 29 24 82,8 81,5LILLA EDET 55 45 81,8 78,4MELLERUD 63 50 79,4 75,9TINGSRYD 53 42 79,2 64,4KARLSTAD 289 226 78,2 66,0ESKILSTUNA 266 206 77,4 66,1HEBY 39 30 76,9 77,8NYKÖPING 122 93 76,2 64,5KARLSKRONA 297 226 76,1 80,8ÖSTHAMMAR 79 59 74,7 75,0MALMÖ 592 442 74,7 70,7PARTILLE 121 90 74,4 65,5VÄXJÖ 257 189 73,5 66,8BORGHOLM 65 47 72,3 53,6Snitt granskadekommuner14 844 7 656 51,6 44,1Om granskningenGranskningen avser personfordon somär registrerade på respektive kommuneller tillhörande enheter. Utdraget frånVägtrafikregistret är gjort september2010. Vissa förändringar i kommunernasbilinnehav kan ha skett efter dettautdrag. Bilar som används av kommunernamen som är registrerade påannat sätt omfattas endast om kommunensjälv aktivt förmedlat detta vidavstämningen.Som miljöbil räknas bilar som uppfyllerden nationella definitionen somgällde för miljöbilspremien (förordning(2007:380) om miljöbilspremie) somi innehåll är samma som nu gäller förbefrielse från fordonsskatt i fem år förmiljöbilar (se sidan jämte).CO 2 -energi (g/km) avser värdet fråneuropeisk standardtest som är lika föralla bilar och det värde som redovisasav alla biltillverkare. Detta värdetar hänsyn till bilens förbrukning påstandardbränsle. Eftersom inte hänsyntas till om bilen drivs med fossilt ellerförnybart bränsle, så blir detta ettvärde på bilens energiförbrukning ellerenergieffektivitet. I tabellen redovisasrespektive kommuns genomsnitt.CO 2 -energi (l/mil) är ovan värdeomräknat till genomsnittsförbrukningliter bensin per mil.CO 2 -klimat (g/km) har beräknats baseratpå CO 2 -energi-värdet, där hänsyntagits till klimatnyttan för alternativadrivmedel. Jämförs detta värde medCO 2 -energi så framkommer klimatnyttanav förnybara drivmedel jämförtmed bensin och diesel.Fem stjärnor EURO-NCAP ( ),Andel bilar med högsta betyg, femstjärnor, i Krocktestet EURO-NCAP, ettmått på hur trafiksäkra fordon kommunernaköper.Kommunernas gasbilar antas i dennaundersökning tankas med 100 procentbiogas och etanolbilarna med 100 procentE85. Detta ger en klimatnytta förgasbilar (-80 procent) och etanolbilar(-51 procent) baserad på uppdateradeutsläppsvärden för rapporten ”Bilindex2009” (utgiven av Vägverket, Naturvårdsverketoch Konsumentverket).Tankas gasbilarna enligt snittet i Sverige(15 procent bensin och 85 procentfordonsgas bestående av 63 procentbiogas och 37 procent naturgas) så blirklimatnyttan -42 procent i stället för-80 procent. Om etanolbilarna tankasenligt snittet för 2009 (60 procent E85och 40 procent bensin) så blir klimatnyttan-24 procent i stället för -51procent jämfört med bensin.För största miljönytta är det viktigtatt man som kommun även har uppföljningav vad som tankas i bilarna.Femårig skattebefrielseför miljöbilarpersonbilar som uppfyller dennationella miljöbilsdefinitionenbehöver inte betala fordonsskattunder de fem första åren från det attfordonet togs i bruk.Skattebefrielsen infördes 1 januari2010 och gäller personbilar somtas i bruk för första gången i Sverigeefter den 1 juli 2009. Den gäller föralla, oavsett om man köper bilensom privatperson, juridisk personeller i ett företag.foto: ronny östling22


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorGrönlandsisen smälter snabbare än någonsinInlandsisen på Grönland smälterfortare än någon förutspått. Värmerekordi området har gjort att hela540 kubikkilometer is försvann denhär sommaren.Avsmältningen är den kraftigastesedan mätningarna började påGrönland 1873 och beräknas varamellan 25 och 50 procent större ännormalt. De illavarslande uppgifternakommer från klimat- ochpolarforskaren Sebastian H. Mernildvid Universitetet Alaska Fairbanks.Källa: Aftonbladetfoto: stock.xchngEnergieffektivast fordonspark 2010KommunAntalbilarCO2-Energig CO 2 /kmCO2- E n e r g iliterbensin/milLESSEBO 21 109,0 0,45KNIVSTA 19 121,7 0,51HEBY 39 140,4 0,58MÖRBYLÅNGA 57 141,2 0,59ÖSTRA GÖINGE 53 141,5 0,59VARBERG 179 141,6 0,59MÖLNDAL 145 143,4 0,60SKINNSKATTEBERG 13 144,2 0,60LEKEBERG 22 144,4 0,60ÄLVKARLEBY 29 144,7 0,60Snitt granskadekommuner14 844 169,1 0,70Störst förbättring av energieffektivitet2010 jämfört med 2009KommunAntalbilarCO 2 -Energi2 0 0 9g CO 2 /kmCO 2 -Energi2010g CO 2 /kmFörbättringg CO 2 /kmFörbättring%ÖSTRA GÖINGE 53 175,1 141,5 33,6 19,2SKINNSKATTEBERG 13 177,8 144,2 33,5 18,9GULLSPÅNG 28 180,9 155,2 25,7 14,2LJUSNARSBERG 22 192,0 165,7 26,4 13,7ÄLVKARLEBY 29 162,3 144,7 17,6 10,9TYRESÖ 90 186,7 166,8 19,9 10,6FALU 157 172,0 154,1 18,0 10,4NORSJÖ 21 176,3 158,6 17,7 10,0GRUMS 35 183,2 165,4 17,8 9,7TIERP 77 172,3 155,9 16,4 9,5Snitt granskadekommuner14 844 174,5 169,1 5,4 3,1Klimateffektivast fordon 2010KommunAntalbilarCO 2 -Klimat2010LERUM 61 81,9TROSA 23 83,7LILLA EDEt 55 84,6KATRINEHOLM 90 87,1VINGÅKER 29 94,7HEDEMORA 54 96,5HELSINGBORG 297 96,7NORRKÖPING 253 99,0TINGSRYD 53 99,9MELLERUD 63 100,2Snitt granskadekommuner14 844 135,3Störst förbättring klimateffektivitet2010 jämfört med 2009KommunAntalbilarCO 2 -Klimat2009CO 2 -Klimat2010Förbättringg CO 2 /kmFörbättring%KARLSHAMN 109 143,5 103,4 40,1 28,0ÖSTRA GÖINGE 53 175,1 130,1 45,1 25,7OXELÖSUND 20 149,7 112,9 36,9 24,6NORRKÖPING 253 127,8 99,0 28,8 22,5SKINNSKATTEBERG 13 177,8 144,2 33,5 18,9RONNEBY 152 156,6 127,5 29,2 18,6GULLSPÅNG 28 180,9 155,2 25,7 14,2STRÄNGNÄS 68 171,6 147,7 24,0 14,0LJUSNARSBERG 22 192,0 165,7 26,4 13,7NORSJÖ 21 163,3 141,3 22,0 13,5Snitt granskadekommuner14 844 142,0 135,3 6,7 4,7Högst andel trafiksäkra fordon 2010KommunAntalbilarAndel5 stjärnorAndel4 stjärnorAndel3 stjärnoreller lägreSaknarinfoHEBY 39 87,2 2,6 0,0 10,3HEDEMORA 54 87,0 1,9 0,0 11,1TROSA 23 87,0 13,0 0,0 0,0LERUM 61 85,2 1,6 1,6 11,5GRUMS 35 82,9 0,0 0,0 17,1FALU 157 82,8 3,8 1,3 12,1KARLSKRONA 297 81,8 5,4 0,0 12,8LEKEBERG 22 81,8 4,5 0,0 13,6LILLA EDET 55 81,8 5,5 0,0 12,7MELLERUD 63 79,4 15,9 0,0 4,8Snitt granskade 14 844 44,8 28,1 3,1 24,0kommunerNationell miljöbilsdefinition• Bensin- och dieseldrivna fordon inklusiveelhybridmodeller, som tillhörmiljöklass 2005 eller uppfyller nyaEURO 5-normen, där utsläppen avväxthusgasen koldioxid (CO2) maximaltär 120 g/km (motsvarar ungefär0,5 liter bensin och 0,45 liter dieselper mil). För dieselbilar krävs ävenett partikelfilter eller annan effektivrening som släpper ut maximalt 5 mgpartiklar per km.• Bilar som tillhör miljöklass 2005eller uppfyller nya EURO 5-normenoch drivs med alternativa drivmedel,såsom etanol E85 (85 procent etanol,15 procent bensin), naturgas och biogas,tillåts ha en bränsleförbrukningsom motsvarar 9,2 liter bensin/100km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt9,7 Nm 3 gas/100 km.• Elbilar som tillhör miljöklass El ochhar en maximal energianvändning på37 kWh/100 km. Flera elbilar förväntaskomma in på svenska marknadende närmaste två åren.Automatväxlade versioner av fordonsom drivs med alternativa drivmedeltillåts förbruka mer bränsle änmaxnivåerna som anges ovan om deär identiska i övrigt med en manuelltväxlad modell som klarar kraven.23


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorMackdöden: Qstar tror på landsbygdenMackdöden har blivit ett begreppoch många menar att det är ett avlandsbygdens största hot. Qstar,Pump och Bilisten har tillsammansnärmare 440 stationer från norrtill söder och är ett exempel somhjälper till att hålla landsbygdenlevande.– Att hitta lönsamhet på landbygdenär ingen självklarhet. En litenorganisation och stordriftsfördelaratt ha många stationer gör det möjligtför oss att satsa på landsbygdensamt på små och medelstora städer,säger Claes Bergström, vd på Qstar.foto: qstarMiljön slagträ i infekteraddebatt om dubbdäckVintern står för dörren och frågan är om man skall satsa på dubbfria eller dubbade vinterdäck. Just den här hösten har debattenhårdnat efter att Trafikverket presenterat en undersökning som visade att man löper 42 procent högre risk att dödas om man väljerdubbfria vinterdäck istället för dubbade när det är vinterväglag. Samtidigt betraktas dubbdäcken som ett större hot mot miljön.Det råder ingen tvekan om att vi bori ett land där vinterväglaget är ettproblem för de flesta trafikanterna.Det är också ett miljöproblem menur många olika perspektiv. Rentgenerellt ökar vinterdäcken en bilsförbrukning genom att de har etthögre rullmotstånd. Samtidigt ärsalt- och sandspridning två olikamiljöproblem. Saltet påverkar växtlighetenintill vägkanten och sandenökar slitaget på vägarna och ger upphovtill fler hälsofarliga partiklar.Just de här partiklarna är riktigtheta i debatten och det råder delademeningar om var de kommer ifrån.Det har konstaterats att små partiklarkan vara dödliga i en viss dosför människor med andningssvårigheter.Det har också konstateratsatt partiklar i den här storleken harsitt ursprung i slitage som kan varahjul, bromsar och spår i tunnelbananeller fordon som körs påisfria vägar med sand- och saltresterkvar. Det kan också komma fråndubbarnas nötning mot asfalteneller fordonens bromssystem. Dessutomvet vi att partiklarna kommerfrån förbränning av dieselolja utanatt man har partikelfilter och frånförbränning av villaolja samt ved.Då återstår frågan om vi vågar köpadubbade vinterdäck utan att betraktassom miljöbovar.Val för miljön och säkerhetenDå flera däcktillverkare har tagitfram lättrullande vinterdäck medoch utan dubb kan vi göra ett aktivtval för miljön. Detta genom att väljaett modernt lättrullande däck somsamtidigt har ett bättre fäste än ettgammalt däck.När det gäller partiklarna så vetvi att de som dör av partiklarna dörtidigare än de annars skulle gjort.Dubbdäcksförbudet blir ett slag i luften näromtanken saknas och gruset blir kvar.Det kan röra sig om några timmartidigare till några månader. Dettaskall då vägas mot Trafikverketsundersökning som slår fast riskernamed dubbfria däck. Vi vet också attdubbdäcken ruggar isytan så att dedubbfria fungerar bättre. Enbartdubbfria polerar däremot isytan såatt alla däck får sämre fäste.Vi vet också att det minskadedubbdäcksanvändandet i Norge integav avsett resultat förrän hastighetensänktes och gatorna sopadesoftare. Finska undersökningar visarpå att dubbfria vinterdäck spriderpartiklarna mer än andra däck, tackvare mjukare gummi och mer sajpning(skåror i mönstret). De visarockså att det bästa resultatet, när detgäller att minska antalet farliga partiklar,nås genom ökad rengöring avgatorna. Alla har vi använt sandpapperi skolan.Smutsiga gator är problemetI Sverige har det gått en vinter meddubbdäcksförbud på Hornsgatani Stockholm. En gata som intesopades ren under vintern. I börjanav april låg det drivor med sand ochsmå partiklar på gatan men inte påtrottoaren som sopats. Hur var detmed amibitionen att sänka partikelhaltenhär?Det tråkiga är att miljön användssom slagträ och ett hot mottrafiksäkerheten. De allra flestahalkolyckorna inträffar i korsningaroch skarpa kurvor så det går attadressera halkbekämpningen tillutsatta ställen och på så vis minskapartikelhalten i luften. Enbart dubbfriavinterdäck ställer högre krav påsandning och saltning, vilket ocksåbetyder mer partiklar i luften.Min rekommendation är att densom vet med sig att han/hon intestressar i trafiken och kör medvetetmed koll på yttertemperaturen kanklara sig bra med dubbfria däck.Det gäller dock att hålla ett längreavstånd och att inte låta sig ryckasmed när någon annan kör fortare.Den som måste passa tider i trafikenoch måste ut i alla väder ellervet med sig att hon/han inte har fullkoll på temperatur och väglag börsatsa på dubbade vinterdäck för sitteget och för andras bästa.Jag är helt övertygad om att valethar försumbar betydelse för miljönsom däremot mår bättre av attdäcken är nya och lättrullande.text & foto: stefan nilsson24


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorGöteborgsk miljöteknik minskar oljeanvändningenGöteborgsbaserade COT harutvecklat en patenterad miljöteknikför kontinuerlig rening avsmörj- och hydrauloljor under drift.Med hjälp av COTs teknik minskaskonsumtionen av fossila bränsleneftersom oljan inte behöver bytaslika ofta. Detta är extra intressantför den som har stora fordonsflottorsom drivs av nyare bränslen somRME-diesel och etanol som gör attoljan behöver bytas oftare än medkonventionella bränslen som dieseloch bensin.Källa: Business Region Göteborgfoto: scaniaNu är elbilarna på gångNationell elbilsupphandling – anmäl ert intresse nu!under oktober och fram till19 november har företag, organisationeroch myndigheter chansenatt gå med i den nationella elbilsupphandlingen.Elbilsupphandlingenska bidra till att fler elbilsmodellerkommer till Sverige - snabbareoch till bästa möjliga kommersiellavillkor. Upphandlingen ska ocksåunderlätta elbilsköpen för deltagandeföretag och organisationer.Dessutom kommer det finnas möjlighetatt ansöka om viss ekonomiskersättning till de cirka 1 000 förstafordonen.Stockholms stad och Vattenfallhar initierat projektet och SKL Kommentusgenomför den nationellasamordnade upphandlingen, Elbilsupphandling2011, av elfordon somombud åt de upphandlande myndigheteroch organisationer som väljeratt delta.Ett av de första stegen i genomförandetför intressenter som villskaffa fordon genom upphandlingenär att formellt anmäla sig ochsamtidigt precisera sin efterfråganpå elbilar.– Även de som förra åretmedverkade i vår mätning avelbilsintresset måste alltså göra enny anmälan för att ingå i upphandlingen,säger Eva Sunnerstedt,projektledare Miljöförvaltningen iStockholm.Anmälan görs på: https://www.sklkommentus.se/web/Elbilar2011.aspxMitsubishi börjar sälja elbil i Sverigemitsubishi börjar leverera elbileni-MiEV våren 2011 i Sverige, somett av de första länderna iEuropa, pris 379 000 kr.Beräknad volym för2011 är 800 elbilar.Kunder är blandannat OKQ8,Fortum ochGävle, Malmöoch Växjö.Toyota testar laddhybrid i Sverigetoyota inleder två års test medtvå Prius laddhybrid i Sverige, medplaner på storskalig introduktionfoto: mitsubushi2012. Körsträckan på el är 20 km.Totalt har drygt 600 Prius laddhybridproducerats.Elbilen Peugeot iOn rullar snart iÖstersunds kommunpeugeot sverige undertecknadei oktober ett samarbetsavtal medÖstersunds kommun om test avelbilen Peugeot iOn i vinterklimat.Avtalet innebär att Peugeot placerar40 av de första Peugeot iOn iÖstersund. Peugeot iOn, som ärden första i en helt ny generation100-procentigt eldrivna fullstorabilar, beräknas rulla in i vinterstadenÖstersund i februari 2011.Östersunds kommun drivertillsammans med Jämtkraft,”Green Highway – demonstrationav elbilar i vinterklimat”. Det är ettprojekt med stöd av Energimyndigheten,som innebär att företag,organisationer och privatpersonerfår ett bidrag på 25 000 kronor närde köper eller leasar en elbil. Totaltingår 56 elbilar i projektet.Citroën garanterar restvärdefoto: peugeotTestflotta med Audi A1 e-tron förökad kunskap om e-mobilitetstartskottet för Audis elbilsprojekttillsammans med E.ON, StadtwerkeMünchen och Münchens tekniskauniversitet (TUM) har nu gått.Det handlar om en testflotta med 20Audi A1 e-tron som under nästa årska rulla på Münchens gator i syfteatt öka kunskapen om e-mobiliteti framtiden. Bakom ratten i AudiA1 e-trons premiärtur i trafik sattTysklands transportminister PeterRamsauer.foto: audimånga kan tänka sig att köpa ineller leasa en elbil, men är oroligaför dess andrahandsvärde.Citroën leasar ut elbilen C-Zeromed garanterade restvärden, vilketger kunden en fast och trygg månadskostnad.GM och Nissan garanterar batterierbåde nissans kommande elbil Leafoch GM:s laddhybrid Volt får 8 årseller 160 000 km batterigaranti.Detta innebär att tillverkarna tror påsin teknik och kunderna kan kännasig tryggare.foto: citroënfoto: nissan25


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorTrafikverket: Ny miljöbilspolicyTrafikverket införde i oktober en nytuff policy för sina egna tjänstebilarsom innebär krav på energieffektivitetoch buller, med en skärpning2012. Kraven är utformade så attäven tyngre fordon accepteras omde är tillräckligt energieffektiva. Enbil på 900 kg får släppa ut 101 gramCO2/km, och en bil som väger 1900kg får släppa ut 147 gram CO2/km.I nuläget är Trafikverket bundna avden svagare nationella miljöbilsdefinitionen,men Trafikverkets kankomma att bli gällande för framtiden.Whisky blir biobränsleDen skotska whiskyindustrins restprodukterkan bli biobutanol, somkan låginblandas i bensin.Källa: Edinburgh Napier UniversityResfria möten sparartid, pengar och miljöDen mest miljövänliga resan är den som aldrig blir av. AV-media i Växjö är en del av RegionförbundetSmåland. Här jobbar Joey Hofwander och Marie Renevall med det resfria mötet. Det handlar omutbildning och olika former av möten där man utnyttjar internet för att nå varandra utan att belastamiljön och sig själva med långa eller korta resor.26


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorAudi: Bilen tar tågetAudi transporterar sina bilar på tågmed DB Schenker Eco Plus som använder100 procent grön el, mellanfabriker och till hamnen i Nordsjön,med tre tåg om dagen. 70 procentav alla nya Audi transporterasmed tåg. Utsläppen minskar med5 250 ton CO2/år, eller 35 kg CO2/bil.Visste du att alla som jobbar hemifrån en dagi veckan sparar 20 procent bränsle och utsläppvarje vecka på minskade arbetsresor?» Inget kan ersätta det fysiska mötet helt och hållet,men det har visat sig atten kombination kan vara alldeles utmärkt.Ett första möte på plats i exempelvis Stockholm kan sedan följasupp av flera webb-möten med deltagarna utspriddaöver hela Sverige, eller världen med för den delenIstället för att sätta sig på tåget sätterman sig istället framför sin datoroch slår på webb-kameran. Sedanär dörren öppen för ett möte därman kommunicerar med både bild,ljud och text. Sitter man som ensammötesdeltagare kan man användadatorns ordinarie skärm medan engrupp kan ha en projektor som geren större bild på vita duken.Alla deltagarna ser varandra ochkan prata fritt med varandra. Härfinns också många mötesspecifikafunktioner som exempelvis ettgemensamt anteckningsblock därvem som helst kan gå in och görasina anteckningar under mötet.Tekniken är flexibelRent tekniskt bygger man upp dethela runt programvaran Adobe Connect,som körs i webb-läsaren ochfungerar oavsett om användarensitter vid en pc- eller en mac-dator.Den som inte har webb-kamera ochhead-set (lurar och mikrofon) måstedock komplettera med sådana.– Vi jobbar med den här lösningenåt kommunerna, skolornaoch Landstinget, berättar Joey, somär it-pedagog.Det kan handla om att kopplasamman ett antal skolor för gemensamhemspråksundervisningeller att koppla samman deltagare ikommunens EU-projekt med andradeltagare ute i Europa. Tekniken ärflexibel och ger stora möjligheteratt lösa olika former av möten på ettkostnadseffektivt och smidigt sätt.När det gäller exemplet med hemspråksundervisningenkan det varaoerhört svårt att överhuvudtaget genomföraden utan den här teknikenom det är väldigt få elever spriddaöver ett stort geografiskt område.– Inget kan ersätta det fysiskamötet helt och hållet, men det harvisat sig att en kombination kanvara alldeles utmärkt, förklararMarie Renevall, medieinformatörpå AV-media. Ett första möte påplats i exempelvis Stockholm kansedan följas upp av flera web-mötenmed deltagarna utspridda över helaSverige, eller världen med för dendelen.Tänka i nya banorHon berättar om ett tillfälle därett tiotal pedagoger deltog i någraföreläsningar som hölls i Stockholm.Varje webb-möte innebar enbesparing på dryga tusenlappeni reskostnad per deltagare, lågträknat. Dessutom slapp de väckningvid femtiden och fakirtåget medavresa innan 06.00.– Det handlar alltså om att sparapengar och miljö samtidigt somman ger människor mer tid över förannat än att resa, säger Joey.Det handlar även om att läramänniskor att tänka i nya banor.Både Joey och Marie är ute ochberättar om webb-mötena för att ökaintresset och få alla att se möjligheterna.Hela projektet är ett led iRegionförbundet södra Smålandsarbete för regional utveckling ochen hållbar tillväxt.I dagsläget finns två virtuellamötesrum tillgängliga med stödfrån AV-media. Det fungerar så– marie renevall, medieinformatör på av-mediaatt Marie eller Joey först skickar utenkla skriftliga instruktioner tillhur man kopplar upp sig. Sedanär de med, från sina datorer, viduppstarten av första mötet och sertill att allt rullar igång. Skulle ettproblem uppstå så står de försupport även efter första mötet.Dessutom har man nu köpt tilltio licenser där åtta av dem skallfinnas tillgängliga ute på de åttakommunerna, en på Landstingetoch en finnas som back-up. Enanvändarlicens kostar knappt femtusen för ett år. Det finns också enenklare skollicens som kostar drygatusenlappen per år. Den har manköpt till 25 skolrum ute i regionenoch ger bland annat både elever ochpersonal möjlighet att hålla kontaktmed exempelvis vänortsskolorna.Dessutom används skollicenserna iEU-projektet Comenius där låg- ochmellanstadieskolorna har kontaktmed motsvarande skolor i två andraEU-länder.– Efter att ha jobbat med det hären tid har vi kunnat konstatera attmånga blir glada när de inser attmöjligheten finns och att det är såenkelt att koppla upp sig, sammanfattarMarie.text och foto: stefan nilsson– Efter att ha jobbat med det här en tid har vi kunnat konstatera att många blir glada när deinser att möjligheten finns att konferera via datorn och att det är så enkelt att koppla uppsig, säger Marie Renevall..Klimatsmart i”One Tonne Life”Flera stora aktörer har gått ihopi ett projekt för att se hur mankan minska privatpersonersmiljöpåverkan på bred frontmed fokus på vardagslivet. Dethandlar om boende, resande ochmathållning.I början av 2011 börjar enutvald tvåbarnsfamilj leva ”OneTonne Life” i en nybyggd villai Hässelby utanför Stockholm.Att komma ner till ett ton perperson är en tuff utmaning medtanke på att årsgenomsnittet ivärlden idag ligger på cirka sjuton.Projektet har initierats av detre företagen A-hus, Vattenfalloch Volvo Personvagnar, somtillsammans förser familjenmed ett klimatsmart boende, enelbil, förnybar el samt mätteknikoch expertis på energiområdet.ICA och Siemens har ocksågått in som branschpartners ochbreddar därmed ”One TonneLife”-expertisen med kunnandepå ytterligare två områden.Maten är en betydande del avvår klimatpåverkan. Hushållsapparaterstår för cirka hälftenav familjens elanvändning, omvi bortser från uppvärmningoch varmvatten.Köpenhamnsbor:Hellre cykel än elbilköpenhamns kommun investerar25 miljoner Dkr för inköp avvätgasbilar och en vätgasmack,som led i att bli koldioxidneutralår 2025. Men en opinionsundersökningvisar att kommuninvånarnahellre serutbyggda cykelsatsningar.foto: one tonne life27


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorRegeringen klimatkompenserar för fem miljoner kronorI oktober gavs Energimyndigheteni uppdrag att beräkna och förvärvareduktionsenheter för högst femmiljoner kronor som kompensationför de klimatutsläpp som genererasnär regeringens ministrar och tjänstemänreser i tjänsten med flyg.– Klimatkompensationen görs iavvaktan på att flyget inkluderas isystemet med utsläppshandel. Allatransportslag ska bärasina miljökostnader, meninnan så sker klimatkompenserarregeringen för flygresorna, sägermiljöminister Andreas Carlgren.Källa: Miljödepartementetfoto: istockphotoDet var mycket eldrivet på bilmässan i Paris. längst till vänster uppifrån: Citroën SurVolt, Audi e-tron (dieselhybrid) och Pininfarina/Bolloré Bluecar. Ovan Seat Paris. till höger uppifrån: Nissan Leafs teknik och Lexus CT 200h (bensinhybrid). längst till höger uppifrån:Honda Jazz (bensinhybrid) och Peugeot HR1.Politiska beslut slog igenom i ParisDet har varit bilmässa i Paris. En mässa där biltillverkarna bjuder över varandra i innovationskraft. Som vanligt skulle man kunnasäga men i år låg ett tydligt fokus på låga utsläpp. Krasst kan man säga att politiska beslut skapat en marknad där miljövänligarebilar får marknadsfördelar. Det är därför nian var den vanligaste siffran i mässhallarna intill Versailles. Nio som i 99 gram CO2/kmeller 119 gram eller 139 gram...Skall man våga sig på en summeringav årets bilnyheter så var fokusi högsta grad på snåla dieselbilarsamtidigt som elbilarna visades uppsom enkla stadsbilar, spektakulärasportbilar och i allt fler hybridversioner.Toyota sitter tryggt i hybridbåtenoch kunde lugnt lansera en helt nymellanklassbil under varumärketLexus. Toyotas pretsigemärke, ellerpremiummärke som branschensäger. I Lexus CT 200h har manhelt enkelt monterat en drivlinafrån Toyota Prius och emballeratden med en lyxigare outfit i formav en sportigt designad femdörrarshalvkombi.Honda valde i stället att följa uppsina hybridmodeller, Insight ochCR-Z, med en billigare och rymligarehybridversion av Honda Jazz.CR-Z är en kompakt och futuristisktdesignad sportbil som finns påmarknaden medan Jazz är en högreoch mer praktiskt designad femdörrarsfamiljebil. Här ligger fokus påutrymme och praktiska lastegenskaperi kombination med hybriddrift.PSA-gruppen, Citroën ochPeugeot, slog på trumman för sindieselhybrid. Inte första mässanman talat lyriskt om sin kommandesupersnåla hybrid. Nu lovar dockPeugeot att ha 3008 i hybridversionhos handlarna per omgåendeoch Citroën kramar sitt nygamlavarumärke, DS, genom att visa uppen DS4. Mer lyx och flärd än bådeC4 och DS3 men också en viskningom att den kommer i dieselhybridversion.Renaults elbilar prissattaFransmännen är överlag förtjustai elbilar. Renault offentliggjordeprissättningen för sina elbilar,Fluence och Kangoo, samtidigt somman vänligen öppnade orderböckernaför dessa modellerna. Fluencekostar 266 750 kr inklusive momsi Sverige och Kangoo 194 000 krexklusive moms (vänder sig mesttill företagare). Batterier ingår intei priserna. De kan hyras för 799 krinklusive moms, Fluence, eller699 kr exklusive moms för Kangoo.Renault samarbetar med Nissansom naturligtvis visade sin elbilNissan Leaf. En bil vi får vänta litepå i Sverige då Nissan prioriterarländer där det finns ett statligt stödför elbilar. Nissan visade också enrespektlös stadsbil kallad Townpod28


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorFördubblad kollektivtrafik till 2020Svensk Kollektivtrafik, BussbranschensRiksförbund, SvenskaTaxiförbundet, BranschföreningenTågoperatörerna samt SverigesKommuner och Landsting har startatett gemensamt projekt ”Fördubbladkollektivtrafik” med visionenatt resandet med kollektivtrafikska fördubblas till 2020, jämförtmed år 2006. Vidare ska resenärerår 2020 se kollektivtrafiken somett naturligt inslag i det vardagligaresandet enligt devisen ”Kollektivtrafikenär en självklar del avresandet i ett hållbart samhälle”.Källa: Fördubbling.sefoto: michael engmanovan: När det drog ihop sig till pressvisning i Peugeot-montern och publikensamlades framför scenen där nya 508 rullades ut hördes plötsligtett irriterat Määärd!!!. Någon nyfiken mässbesökare lyfte helt kallt påtäckelsen och kikade på Peugeots nya stadsbil innan täckelsen officielltskulle falla. Määärd skulle kunna översättas till någon svensk svordomoch fördömandet kom från någon av mässvärdarna som skulle lyftatäckelsen för HR1 efter 508:ans premiär. HR1 är Peugeots bensinhybrid förden täta urbana miljön med en instrumentering och ett handhavandesom hämtat inspiration från mobiltelefonerna.med teknik från Leaf och en fyrkantigkaross vars interiör anpassasefter det dagliga behovet.Supersportbil med hybriddriftSpanska Seat visade ett elbilskonceptav typen kompakt sportig halvkombimed namnet Seat Paris. Audivisade tredje generationen e-tron.Den här gången handlar det om enfyrhjulsdriven öppen supersportbilmed hybriddrift. Oh Lord! Can´t youbuy me an Audi!Förlåt denna travestering på JanisJoplins klassiker, men det finnstillfällen då man blir lyrisk över detsom bilindustrin åstadkommer barade politiska piskorna kittlar de rättafeta nackarna.Nu ville ju Janis ha en Mercedesoch det är heller inte omöjligt ävenom man vill hålla sig till eldrift.A-klass med eldrift offentliggjordesi Paris och det talades om en SLS-AMG med massor av el-hästkraftersamt en eldriven lastbil för närtransport.Saab i fokusVolvo då? Sveriges industriellaflaggskepp berättade naturligtvisgärna om den eldrivna C30:n, V70hybrid-testerna och ett framtidainfrastrukturprojekt samt karossi material som gör att den ocksåfungerar som batteri.Saab då? Biltillverkaren somfungerar som en sådan där dockamed blyfot och rund botten. Dockansom kan nockas hur många gångersom helst men ändå reser sig medett leende måste vara den perfektamaskoten för Trollhätte-gänget.Plötsligt stod de i fokus för helavärldens elbilsintressenter meden 9-3 som just där och då kundestoltsera med världsledande batteriteknikoch en eldriven bakaxel somdessutom hjälper till att förbättraväghållningen.Än lever svensk fordonsindustri.Än lever tron på framtida mobilitetmed förnybara bränslen.Den stolta brittiska bilindustrindå?Jaguar chockade alla med enladdhybrid med fyra elmotorer påsammanlagt 778 hk och mikrogasturbinersom räckviddsförlängare.Räckvidd på el är 11 mil och denrullar 90 mil med gasturbinernasom batteriladdare. Toppfart: 330km/t.Lotus visade en rad nya energieffektivasportbilar men också eneldriven stadsbil, sin trecylindrigamotor som är tänkt som rangeextendertill laddhybrider och enmotor för en rad olika biobränslen.Land Rover hade världspremiärför nya mindre och snålare lyxterrängbilenRange Rover Evoque.Men, va f-n, som Berglings hadeuttryckt sig. Varför har indienägdaLand Rover hämtat instrumenteringeni nya baby Range Rovernfrån japansk-franska MitsubishiOutlander/Citroën C-Crosser.Slutligen så berättade Opel attman kommer att bygga sin OpelAmpera, laddhybriden, med enförbränningsmotor som går påE85. Den i särklass mest realistiskamiljöbilen på hela mässan och enbil som är på marknaden undernästa år.text och foto: stefan nilsson29


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorBussbranschen vill införa en supermiljöbuss-premieRegeringen föreslår i budgeten sompresenterades i oktober införandetav en ny supermiljöbilspremie2012 på 40 000 kronor per bil somsläpper ut minimalt med koldioxid.För att påskynda elektrifieringenav busstrafiken föreslår SvenskaBussbranschens Riksförbund attäven en ”supermiljöbusspremie” börinföras för bussar som drivs med el.Denna supermiljöbusspremie bordevara på cirka 400 000 kronor perbuss för att motsvara premien förpersonbilar. Källa: Svenska BussbranschensRiksförbund.foto: scaniaHon ger Saab en kanonstartSaab är en biltillverkare som varit nere för räkning otaliga gånger. På årets bilmässa i Paris visadeTrollhätte-företaget att man är med i striden om framtidens fordonsteknik med en lovande elbiloch bakaxel med elektrisk drivning. En antydan om en framtida fyrhjusldriven hybrid-Saab.När det gäller elbilar är batteriernaden svåraste nöten att knäcka.Batteriernas lagringskapacitet,uthållighet och laddningsegenskaperär direkt avgörande för enelbilsintroduktion. Detta gäller allabilar med eldrift från hybrider överladdhybrider till rena elbilar.I dagsläget är det bara Tesla,Renault och nu också Saab somtalar om längre räckvidder än15–16 mil på en uppladdning. Saabvisade sitt första elbilsbygge påbilmässan i Paris och då avslöjademan också ett intressant samarbetemed en av världens mest kunnigabatterikonstruktörer, svenskanChristina Lampe-Önnerud medföretaget Boston Power.Batterikapaciteten ökar stadigtDå japanska och amerikanska forskningsinstitutspår en dubbleringav batterikapaciteten i femårsintervallerfrågar vi henne om framtidenoch vad hon tror om forskningsinstitutensuppgifter.»– Kanske lite väl optimistisktmen vi har bara sett början av utvecklingenännu svarar hon.Christina, en auktoritet när detgäller utvecklingen av litiumjonbatterier,fastnade för naturvetenskappå gymnasiet. Hon började pluggakemi och matte på universitetet iUppsala, där hon intresserade sigför litiumjonens egenskaper redani slutet på 80-talet. Litiumjonteknikenvar känd på 70-talet och börjadeanvändas i mobiltelefoner ochbärbara datorer under 90-talet.Hon jobbade bland annat medlitiumjonbatterierna katoder. Ettviktigt område än idag. En sydkoreanskforskare har nått mycketbra resultat med en ny typ av katod.Forskarna som jobbar med nästageneration batterier, litium-air,jobbar också med katoden. Därtalar kanadensiska forskare om entredubbel energitäthet jämfört meddagens litiumjonbatterier.MIT ringdeUniversitetet stödde henne på allasätt och hon introducerades redandär i det här med patenträtt. Undersin forskning i Uppsala registreradehon två patent kopplade till litiumjonen.Hennes forskning väckte intresseandra sidan Atlanten och endag ringde man från MassachusettsInstitute of Technology, MIT, somdet heter i forskarvärlden, för attlocka över henne dit.– Jo, det är sant, de ringde faktisktoch ville att jag skulle kommaöver och jobba för dem, säger Christinamed ett stort leende.På MIT jobbade hon med sinalitiumjoner och hennes forskningvar så framgångsrik att hon erbjödsatt bli professor.– Jag hade en underbar tid påMIT, säger hon. Intressant forskningpå jobbet och körsång på minfritid.Hon funderade på om det var dethär hon ville, tvekade lite och antogistället utmaningen att kommersialiserasitt kunnande.Startade eget som Boston Power– Bell Labs ringde och erbjöd migen tjänst där jag fick möjlighetenatt jobba med batteriteknologi somaffärsidé, säger hon.Hon flyttade till New York ochtog steget över till affärsvärlden föratt slutligen konstatera att litiumjonteknikenhöll på att slå i taketrunt millenieskiftet.– Det började uppstå säkerhetsproblemute hos användarna, somöverhettning, förklarar Christina.Efter en nedgång i affärsvärldeni början av 2000-talet, ett resultatav terrordåden den 11/9 2002, börjadehon bli rastlös och bestämdesig för att starta företagetBoston Power.– Jag kavladeupp armarnaoch satte migpå en 200 årNär jag konstruerade det här batteriet satte jagsom mål att det skulle hålla vad vi lovade,kunna laddas snabbt, inte utgöranågon säkerhetsrisk och varahelt miljövänligt i fråga om råvaror,produktion och återvinning– christina lampe-önnerudgammal gård i Boston, berättarChristina.Hunden, en amerikansk cockerspaniel, blev lycklig av att se merav sin matte som satte sig ner ochtittade på vad som gått snett ibatteriteknologin. Hon tittade påden tidens batterier och satte ihopett helt nytt system baserat på sinaerfarenheter. Hon såg över allt frånkemin i batteriet över mekanikentill produktionenochslutligen hadehon registrerat120 patent. Nu vardet återigen fokus påsvenskan som kunde det härmed batterier. Kineserna ringde ocherbjöd henne att prova det de kallade:”Your crazy ideas”, i produktion.Teorierna höll och resultatet såg vii Saabs monter på Paris bilmässa2010. Ett batteri som har högre energitäthetän andra batterier och detbetyder att Saabs eldrivna 9-3 kombigår 20 mil på en uppladdning.Men är det siffror vi kan lita påoch hur länge håller batteriet?30


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorSpoiler minskar bränsleförbrukningen för lastbilarSvenska lastbilstillverkaren Scaniahar tagit fram en spoiler som styrluftströmmarna bakom lastbilenså att luftmotståndet minskas.Konstruktionen minskar inte bilensnyttolast och den kan monterasäven på befintliga fordon. Bränsleförbrukningenberäknas minskamed 2 procent.– För Transportlaboratoriets bilar,som rullar 36 000 mil om året ochförbrukar i genomsnitt 2,6 liter/milhandlar det om en årlig besparingpå nästan 1 900 liter och 5 ton lägreCO2-utsläpp – per bil. Det positivtför näringens lönsamhet såväl somför miljön motsvarar resultatet avflera års motor- och chassiutveckling,säger Anders Gustavsson, vdför Scania Transportlaboratorium.i elbilsracet– I love your questions, sägerChristina och hennes ögon glittrarnär hon får en chans att berättaom batteriet som just nu väckt helabilindustrins intresse.– När jag konstruerade det härbatteriet satte jag som mål att detskulle hålla vad vi lovade, kunnaladdas snabbt, inte utgöra någonsäkerhetsrisk och vara helt miljövänligti fråga om råvaror, produktionoch återvinning, berättar hon.Saab är coolaHon lovar att batteriet fungerar i tioår med minimala kapacitetsförlusteroch att det kan laddas på en mängdolika sätt utan att åldras i förtid.– Vi kanske tappar 20 procent avkapaciteten på tio år, säger hon.Bättre än alla andra.Då återstår frågan om varfördet blev Saab som fick tillgång tillbatteriet först av alla.– Det coola med Saab är att detär ett tekniskt kunnigt bolag medtekniskt kunnig och driven personal,svarar hon.Jag vill minnas att Per Gillbrandsa samma sak när han visade nyaSaab-motorer. Låt oss hoppas attChristinas batterier kan bära Saabmot en ljusare framtid och inteskrotas innan världen är mogensom fallet var med Pers motor medvariabel kompression.– Jag tror att vår timing är så bra,svarar Christina som om hon lästmina tankar. Eldriften kommer påett eller annat sätt och batterierna ärnyckeln, avslutar hon.För Saabs del handlar det om enförserie på 5 bilar som följs upp avytterligare 75 bilar. De senare kommeratt leasas ut till privatpersoneroch företag för att utvärderas infören framtida produktion.– Vår nya plattform för nästageneration av bilar, Phoenix-plattformensom kommer 2012, är förbereddför bilar med eldrift, berättarMats Fägerhag, som är ansvarig förfordonsutveckling på Saab.text & foto: stefan nilssonChristina Lampe- Önnerud var på plats vidbilmässan i Paris och kunde visa den Saab9-3 som utustats med hennes bilteknik tillsammansmed Saabs Mats Fägerhag, somär ansvarig för fordonsutveckling på Saab.31


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorEon: Långsiktiga biogasregler krävsMer kollektivtrafik = friskare människorSkåne är bäst i Sverige på att producerabiogas, men bara 11 procentav regionens potential på tre TWh/år, motsvarande 300 000 bilar, tastill vara, anger Eon Gas. De begärlångsiktigt spelregler för biogasproduktionoch gasfordon, medbl.a. fortsatt reduktion av förmånsvärdetoch skattebefrielse förbiodrivmedel.American Public Transport Associationsstudie visar att människorsom lever i samhällen med omfattandekollektivtrafiknät motionerarmer, lever längre och är friskare ände som bor i städer där man är merbilberoende. Trafikdödligheten ärlägre där kollektivtrafiken är välutbyggd.Lovande teknik för bränsleI Göteborg finns företaget Ecopar med Hans Jansson som eldsjäl, delägare och styrelseordförande. Han följer nogaoch deltar i utvecklingen mot nya bränslen. Idag säljer företaget ett bränsle som ersätter diesel i fordon där kravetpå renare avgaser är direkt avgörande. Bränslet tas fram med en teknik som gör om naturgas till en vätska som kananvändas i dieselmotorer. En metod som går att överföra till biogas och i förlängningen skulle kunna ge oss gårdsbutikersom säljer biodynamiskt odlade grönsaker, kött och miljövänligt bränsle. Allt dessutom närproducerat.Vi talar om fossila drivmedel ochbiodrivmedel.De förstnämnda betraktassom miljöbovar som i snabbtakt ökar växthuseffekten. Begreppsom är lite missvisande då även defossila drivmedlen är biodrivmedeli grunden men med den skillnadenatt de finns lagrade från en svunnentid. När vi använder nyproduceradbiomassa för att producera drivmedelbalanseras CO2-tillskottet vidförbränningen mot den CO2 somväxterna tar upp när de växer.Kort sagt så kan man beskrivavårt användande av bränsle som ettkretslopp där kol-, väte- och syreatomeringår som huvudkomponenter.Haken med de fossila bränslenaär att balansen i det här kretsloppethaltar då vi tillför CO2 i atmosfären.Koldioxid som enligt de flestaforskarna höjer temperaturen påjorden och skapar extrema vädersituationer.Ett mer handfastproblem där det råder konsensusär att våra lager av fossila bränslenkommer att ta slut. Vi lever högt påen lagrad resurs och vi spelar etthögt spel med balansen i klotetsvädersystem.Diesel från naturgasPrincipen för alla förbränningsmotorerär densamma ur ettkemiskt perspektiv. Kolväten reagerarmed syre och det bildas blandannat koldioxid. De här grundläggandekemiska principerna liggerbakom ett patent som svenskaEcopar har. Ett patent som ger demmöjlighet att producera ett dieselbränsleav naturgas eller biogas.Nu används detta bränslet imiljöer där de cancerogena avgasernamed höga partikelhalter somorsakats av dieselbränsle är ett problem.Ecopar, som bränslet kallas,ger väldigt rena avgaser. Haken ärdock att bränslet har sitt ursprungur våra fossila lager.Nästa steg är en förvätskning avbiogas till ett bränsle som fungerari alla dieselmotorer. En processsom löser en lång rad av biogasensbegränsningar. Transporterna blirenklare och billigare. Fordonen blirbilligare, rymmer mer och får enlängre räckvidd.Spännande framtidsmöjligheter– Även om vi räknar med en vissenergiförlust i och under processengår ekvationen ihop mot bakgrundav att en buss byggd för att drivasmed fordonsgas är närmare miljonendyrare än en som drivs meddiesel, säger Roland Davidsson, somär motortekniker och en av referens-Vanliga förnybara drivmedelEtanolFramställs av cellulosa, spannmål ellersockerrör. E85 består av 85 procentetanol och 15 procent bensin. Etanolbilarhar en tank och kan köras på renbensin, ren E85 eller vilken blandningsom helst av de två bränsleslagen.Bilen känner av vilken blandning somär i tanken. Nästan all bensin i Sverigehar 5 procents inblandning av etanol.Under 2011 utökas etanolinblandningeni bensin till 10 procent. E95 är ett etanolbränsleför bussar – 95 % etanol somblandas med 5 % glykolliknande vätskasom hjälper till att antända bränslet ien dieselmotor.+ Väl utbyggd infrastruktur finns påcirka 1 700 bensinstationer i Sverige+ E85 minskar utsläppen av CO 2 medcirka 50 % jämfört med bensin 1)– Kortare räckvidd, drar 35 % merbränsle jämfört med bensin (lägreenergiinnehåll)– Dåliga produktionsmetoder förekommer– Kan produceras av potentiell matråvaraBiogasFramställs genom rötning av organisktmaterial såsom avfall från slakterier,matrester från hushåll och restauranger,gödsel från hästar och kor. Degasfordon som finns i Sverige har tvåtanksystem, ett för gas och ett förbensin. Om gasen tar slut slår bilenautomatiskt om till bensindrift. Biogaskan blandas med naturgas och säljsunder samlingsnamnet fordonsgas.+ Minskar jordbrukets klimatpåverkan+ Ren biogas minskar utsläppen avfossil CO 2 med 80 % jämfört medbensin 1)+ Minskar övriga utsläpp med cirka70 procent+ Cirka 3–4 kronor lägre milkostnadjämfört med bensin– Kortare räckvidd på gas jämfört medbensinbil– Begränsad infrastruktur,ca. 120 stationer i Sverige– Ungefär 40 % av all fordonsgas somtankas är fossil naturgas– Inköpskostnad för fordon fortfarandehög1)Enligt Bilindex 2009, rapport från Trafikverket, Naturvårdsverket och KonsumentverketRapsmetylester, RMEDieselersättare som framställs genomkemisk förädling av rapsolja med hjälpav metanol. Används idag främst somlåginblandning, 5 % i MK1-diesel. Under2011 möjliggörs låginblandning upp till7 %.+ Har cirka 50 % lägre klimatpåverkanjämfört med diesel+ Används främst som bränsle i bussaroch lastbilar– Ren RME fungerar ej ihop medpersonbilars partikelfilter, men ingaproblem vid låginblandning– Få tankställen med ren RME i Sverige– Risk för högre utsläpp av kväveoxiderän dieselVätgasFramställs genom att vatten delas tillsyre och väte med hjälp av elektricitet.Kan sedan förbrännas i en förbränningsmotorsom får ungefär halvaeffekten jämfört med om den körspå bensin. Kan också användas i enbränslecell som producerar el genomatt vätet reagerar med syret i luftenoch bildar vatten.ElElbilar och så kallade plug-in hybridereller laddhybrider kommer in på marknadeninom ett par år. Dessa behöverladdas med el. Redan idag finns elybridbilarsom kombinerar en förbränningsmotormed en eller flera elmotorer.+ Hög verkningsgrad, ca 90 %, jämförtmed bensin- och dieselbilens, ca 20respektive 25 % där resten blir värme+ El kan produceras från förnybarakällor som biobränsle, sol, vind ochvatten+ Låg milkostnad, runt 3 kronor+ Ren eldrift minskar bilens utsläpp avluftföroreningar ur ”avgasröret” med100 %+ Kan laddas med två hål i väggen– El på marginalen är kolkraft idag– Hög inköpskostnad för fordonenBioDMEDME står för DiMetylEter, en dieselersättaresom bland annat tillverkas avsvartlut och nyligen introducerats sombränsle till i första hand lastbilar.32


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorFörsta elbilspionjärerna utseddaPilotfasen av Stockholms stads ochVattenfalls elbilsupphandling är avslutad,med Mitsubishi i-MiEV ochFiat 500 EV som vanligast beställdabilarna och en merkostnad på76 000–239 500 SEK, vilket ersättstill 25 procent. 26 elbilar är bokade,med utrymme för fler bilar varfören ny ansökningsomgång genomförstill och med 1 december, meden senare upphandling som siktarpå 6 000 elbilar och laddhybrider.De som beviljats anslag är bl.a.Örebro kommun, Dagens Nyheter,Öresundskraft och Taxi 020.foto: ev adapt abpersonerna för företaget Ecopar.Han berättar också att det finnsandra spännande framtidsmöjlighetermed den här tekniken.– Ta exempelvis ett lantbruksom har några hundra djur, fortsätterRoland. De skulle kunna rötagödsel, eventuellt kombinerat medrestprodukter från odlingen avgrödor, till metangas, upparbeta dentill fordonsgas och sedan förvätskaden till diesel.– Då skulle bonden kunna säljabåde bränsle, biodynamiskt odladegrönsaker och närslaktat kött i engårdsbutik. Det ger ett helt nyttperspektiv på en framtida infrastruktur.Då kan vi glömma det härmed mackdöden på landsbygdenavslutar han.Tror på biodrivmedelTekniken finns och kostnaderna ärinte avskräckande. En pilotanläggningär inte långt borta.– Det handlar om några miljonerför biogasanläggningen ochnågra miljoner för anläggningensom förvätskar det hela, säger HansJansson som är eldsjäl, delägare ochstyrelseordförande i Ecopar.– Än så länge är detta framtiden,» Ta sockerrörsodlingarna i Brasilien. I dag eldas alltsom blir över efter skörden upp (...) Allt detta skulle kunna konverterastill dieselersättning och bensinersättning för att i ett slagdubbla energiuttaget från odlingen,minska utsläppen och förbättra arbetsmiljön.dock, fortsätter Hans. Nu gäller detatt vi börjar ta tillvara den naturgassom eldas upp ute på oljefältenvärlden runt.Roland Davidsson är motortekniker och enav referenspersonerna för företaget Ecopar.I dagsläget är det knappt lönsamtatt utnyttja den naturgas som hittastillsammans med råoljan. Den eldasupp på plats istället.– Kort sagt så betyder det attdieselersättning som är framställdav naturgas gör större miljönyttaeftersom vi tar tillvara en överskottsproduktsom i dag bara bidrar tillväxthus-effekten genom att denförbränns till ingen nytta, konstaterarHans.Just det här med att tillvaratasådant som bara blir skräp är förHans nyckeln till en hållbar mobiliteti framtiden. Han beskriver medentusiasm kall katalytisk omvandlingav bioprodukter och vanligthederligt skräp från soptippar.Metoden kan producera dieselersättningoch bensinersättning från detvi i dag bara eldar upp.– Ta sockerrörsodlingarna iBrasilien, säger han. I dag eldas– hans jansson, delägare och styrelseordförande i ecopalallt som blir över upp och det ökarCO2-utsläppet. Allt skulle kunnakonverteras till diesel och bensin föratt i ett slag dubbla energiuttaget,minska utsläppen och förbättraarbetsmiljön.Hans är optimistisk när detgäller tillgången på biobränsle ochhänvisar till en rapport som US nationalrenewable energy laboratorygjort. En undersökning som visaratt biobränsle har en potential attersätta dagens fossilbränsleförbrukning.– Nu handlar det om potential,inte reella produktionssiffror, sägerHans. Men det är inte omöjligt. Lärvi oss att hushålla med bränslet ochinte äta kött så klarar vi framtidensbränsleförsörjning.Hans försiktighet med köttätandethar sin orsak i att det går åt storaåkerarealer för köttproduktion.text & foto: stefan nilsson33


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorPreem: Talldieselraffinaderi invigdPreems raffinaderi i Göteborg ärförst i världen att kommersielltframställa standarddiesel av restprodukterfrån skog och växtoljor.Sunpine levererar råtalldiesel frånhösten. Till dess används rapsolja,vilket minskar CO2-utsläppen med14 procent. Innehållet förändrasöver tid, i början med en sommarkvalitetmed hög andel förnybar råvaraoch en vinterkvalitet med lägreandel för att klara låga temperaturer.I början distribueras produktentill företagskunder, 2011 finns den påPreems mackar.foto: preemFlexibelt spårtaxisystempå väg mot ett genombrottElbilar är på tapeten och spårtaxi är ett lockande system i en värld där tätorterna växer sig allt större ochbebyggelsen blir allt tätare. Kan vi byta ut dagens bilar mot eldrivna diton med batterier eller skall vi satsapå eldrivna spårtaxibanor?Vågar vi göra något radikalt åtinfrastrukturen i framtiden? Vågarvi behålla dagens infrastruktur ochlåta den förändras utan politisk styrning?Vågar vi fråga en uppfinnareom han/hon tror att vi kan skapa ettklimatsmart samhälle.Vi vågade fråga Palle R Jensen,uppfinnare som funderat på etthållbart transportsystem i framtidametropoler de senaste tjugo åren.Hans svar är både genomtänkta ochskapar en tro på en smärtfri övergångtill en framtid med hållbaratransporter med minimal miljöpåverkanoch maximal flexibilitet. Fråganär bara vilken världsmetropolsom blir först med världens enda»spårtaxi med utrymme för bådekollektivtrafik, godstransporter ochindividualism.Spårtaxi för individualistenPalle R Jensen är uppfinnare ochjobbar med sitt livsverk på ingenjörshögskolani Köpenhamn. Hanser framför sig ett transportsystemsom tar storstadsproblematiken påallvar men samtidigt öppnar dörrenför både individualism och valfrihet.På något sätt verkar Palle hatänkt på allt. Hans konstruktionbygger på en trekantig skena därolika typer av fordon samsas omutrymmet och drivs med elektricitetsom distribueras i skenan. Fordonenstyrs med dator och kommunicerarmed varandra i ett trådlöstnätverk. Alla fordon har egna batteriersom gör att de kan köras någramil på egen hand. Längs spåretfinns ett antal påfarter och utfarterdär fordonen växlas in på spåreteller ut från det.Poängen är att man kan integreraett spårtaxisystem i denbefintliga infrastrukturen. Man kanha ringleder och eller matarledertill och från city där fordonen följerspåret för att lämna det på lämpligtavstånd från målet. Man behöverinte bygga allt på en gång och mankan lämna känsliga kulturmiljöerorörda.Man behöver heller inte lika storbatterikapacitet som i rena elbilaroch man öppnar upp för flera olikaKapaciteten är betydligt högre än dagenstransportsystem. Vi behöver en bredd på 2,5 meter och då har visamma kapacitet i antal fordon som en tvåfilig motorväg.En liten modell som visar en korsning där bilarna lämnar spåret eller kör upp på det.– palle r jensenfordonstillverkare då fordonen inteär bundna till spåret. Någon villha en kompakt sportig bil medannågon annan vill ha en minibusssom rymmer nio personer.Vill man ge sig iväg en längresträcka från spåret hyr man enräckviddsförlängare i form av enbränslecell eller en förbränningsmotorsom förser bilen med elkraft.Jag frågar honom om hur det härfungerar på vintern. I snöstorm tillexempel.– Det fungerar fint, säger han,spårets trekantiga utformning ochplacering fyra meter över markengör att snön inte kan fastna. Dessutomkan varje fordon individuelltöka friktionen mot skenan omdet behövs genom att en elmotorökar trycket mellan drivhjulen ochskenan.Transporter då. Var skall lastbilarnagå?– På samma spår som personbilarna,svarar han omedelbart. Detfinns speciella containertransportfordonoch det går att bygga smålastbilar.De som inte vill ha en egen bil då?,är min nästa fråga.– Det finns ett modulsystem avsmå bussar med hög komfort.Bussar med tio platser där varjepassagerare har en egen stol ochen egen dörr, svarar Palle. Dessabussarna kopplas ihop till längreenheter allt efter behov.Kapacitet?– Kapaciteten är betydligt högreän dagens transportsystem. Vibehöver en bredd på 2,5 meter ochdå har vi samma kapacitet i antalfordon som en tvåfilig motorväg.Löser vi storstadsproblematiken på dethär viset?, är min viktigaste fråga.– På flera sätt, förklarar Palle.Trafiken kräver mindre yta, vi fårlägre ljudnivå och mindre miljöpåverkani ett trafiksystem sombygger på förnybar energi. Dessutomfår vi en större frihet att utformainfrastrukturen. Det blir billigareoch smidigare att pendla samtidigtsom tiden på spåret kan utnyttjasför arbete eller frukost. Föraren tarfordonet till spåret, programmerarresrutten och tar hand om fordonetnär det växlats av.– Det här borde tilltala även fordonstillverkarnaeftersom 80 procentav fordonen byggs av vanligafordonskomponenter som används idagens bilindustri, lägger Palle till.34


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorPrius över 2-miljonerstrecketToyotas hybridbil Prius, som kombinerarel och förbränningsmotor, harnu sålt i över två miljoner exemplarsedan den första modellen lanseradesi Japan 1997.På övriga marknader startade försäljningen2000. Totalt har Toyotasålt 2,8 miljoner hybridfordon.Målet är att inom några år säljaminst en miljon hybridbilar om året.2012 kommer också en elbil, men tillen början bara för USA.Under 2012 lanseras Toyota Priusäven som laddhybrid i Sverige.foto: toyotaovan: Rullarna som styr friktionen mot spårethindrar att bilen slirar vid halka.nedan: Palle i den rullande prototypen itestlabbet.Palle och hans studenter har skissat på ett spårtaxisystem som knyter ihop Köpenhamn under rubriken Ring 3.Så här skulle RUF kunna integreras i dagensöresundsbro.Glesbygden då?, fortsätter jag.– Spåret kan byggas ut mellantvå storstäder med flera av- och påfarterlängs spåret. Det ger fler möjligheteratt bo utanför städerna ochpendla till och från arbetsplatsen.Palle tar med mig in i ett avutbildningsrummen på högskolan.Där sitter tre studenter frånFinland, Nederländerna och Polen.Han visar en bild på hur mantänker sig att Öresundsregionenskulle kunna knytas ihop med spårfrån Helsingborg och Lund tillMalmö och vidare till Köpenhamnsamt förgrenas till Roskilde ochHelsingör därefter.Då återstår frågan om var projektetstår idag?– Vi är med i slutupphandlingennär det gäller KöpenhamnsRing 3-projekt, berättar Palle.Han har stora förhoppningar påKöpenhamns-projektet då det finnsfler som är intresserade men helstvill se ett system i drift innan debestämmer sig. I dagsläget finnsendast en 25 meter lång testbanaoch ett fungerande fordon vidIngenjörshögskolan i Köpenhamn.– Vi har kommit så långt medtesterna att vi fått ett ”Proof ofconcept”, men vi behöver något attvisa upp. Vi har en konkret förfråganfrån Rumänien och i Calcuttafinns lokala entreprenörer som ärintresserade av att bygga och drivadet danska systemet.Det finns alltså intresse jorden runt.Senast var RUF (Rapid Urban Flexible)med till finalen i en googletävlingsom lockat 150 000 olikaprojekt med fokus på miljövänligauppfinningar. Endast 16 projektgick vidare till finalen där RUF varett av två projekt som handlade omtransporter.Kanske kan Köpenhamns Ring 3bli den avgörande öppningen förPalles RUF.text & foto: stefan nilsson35


hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontorEU: Mer biobränslen, etanol ökar snabbare än biodieselEU:s biobränslen för transportsektornökade 18,7 % under 2009, till12,1 Mton eller 4 % mot målet på5,75 % för 2010. Mest etanol användesi Tyskland, drygt 580 000 ton,före Frankrike, 455 000 ton och Sverige,200 000 ton. Mest biodieselanvändes i Tyskland, 2,2 Mton, föreFrankrike, 2,1 Mton med Sverige på11:e plats med 160 000 ton. Biogasanvänds i princip enbart i Sverige,medan cellulosabaserade bränslennärmar sig kommersialisering iflera länder, allt enligt EU:s bränslebarometer.Lotus lösning för framtidenSportbilstillverkaren Lotus harpresenterat en intressant lösningför en framtida stadsbil,Lotus City Car Concept. Detfinns två riktigt intressantalösningar i den här bilen, somgör den användbar både somstadsbil och för längre resorutan att den behöver fossilabränslen.Istället för att montera en elmotorpå en vanlig bil och låta den samverkamed bilens förbränningsmotorhar Lotus valt att bygga en speciellförbränningsmotor och monteraden på en elbil. Resultatet är en bilsom klarar av att gå 6 mil som renelbil men har en räckvidd på 50 miloch kan startas omedelbart igenså snart den tankats. Toppfartenär 170 km/t, men den farten kanbilen bara hålla så länge det finnsström i batterierna och bränsle itanken. Nöjer man sig med svenskmotorvägsfart, 120 km/t, hinnerförbränningsmotorn med att laddabatteriet under färd. Den uppgivnaräckvidden gäller dock en någotförsiktigare körning. Accelerationen0–100 km/t går på 9 sekunder.Motorn är konstruerad för attanvändas till att ladda en generator ien laddhybrid och den väger endast56 kg tack vare att man lyckats konstrueraden så att det går att gjutamotorblock, topplock och grenrör iett enda stycke aluminium.Fördelarna är att det blirbetydligt billigare än att användaen bränslecell som räckviddsförlängareoch man får en bil som kananvändas på exakt samma sätt somdagens bilar med den skillnaden attdet dagliga pendlandet och stadskörninggörs på el utan att manbehöver en bil med många dyra ochtunga batterier. Bilen blir också likalättkörd som en elbil då den intebehöver någon växellåda och startarmed maximalt vridmoment, vilketbetyder att den är lätt att starta äveni brantaste uppförsbacken.Motorn har tre cylindrar med ensammanlagd cylindervolym på1,2 liter. Den går att köra på bensin,etanol eller metanol, vilket betyderatt den fungerar med förnybarabränslen som ger ett mindre CO2-tillskott i atmosfären.text & foto: stefan nilsson13 Regionala Energikontor i Sverige– en oberoende och naturlig samarbetspartner för kommuner och näringsliv inom områdenaförnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter.Energikontoret Skåne046-71 99 00www.ek-skane.seVästernorrlands Energikontor0620-68 27 68www.energikontoret.nuEnergikontoret i Mälardalen AB016-550 0090www.energikontor.seEnergikontoret Östra Götalandinfo@energiost.sewww.energiost.seGävle Dala EnergikontorEnergy Agencywww.gde-kontor.seGävle Dala Energikontor026-40 40 200www.gde-kontor.seNorrbottens Energikontor AB0920-20 02 60www.nenet.seHållbar utveckling Väst031-339 18 00www.hallbarutvecklingvast.seEnergikontor Sydost0470-72 33 20www.energikontorsydost.seEnergikontoret Regionförbundet Örebro019-602 63 00www.regionorebro.se/energikontoretKSL Kommunförbundet Stockholms Län08-615 94 00www.ksl.seEnergikontoretJämtlands Läns EnergikontorJämtland County Energy AgencyJämtlands län Energikontor063-57 01 62www.energikontoret.z.seEnergikontoret Halland035-17 98 00www.regionhalland.seEnergikontor Värmland054- 701 10 95www.regionvarmland.se36


Goda exempel stimulerartill hållbara transporterLåt dig inspireras av lokala och regionala goda exempel för mer hållbara transporter som sker runt om i landet.Uppslag som visar på möjligheter och som kan tjäna som underlag för beslutsfattare i kommuner och landstingatt ta efter och genomföra på hemmaplan.Denna informationstidning omklimat- & transporter är ett initiativfrån Sveriges regionala energikontori samverkan med Miljöfordon Sydoch med stöd av Energimyndighetenför att sprida kunskap ochgoda exempel för miljöanpassadetransporter till beslutsfattare inomkommuner och landsting. Måletär att få igång en utökad lokal ochregional diskussion kring hur vi tillsammanskan hjälpas åt i omställningsarbetetför hållbara och mereffektiva transportsystem.Runt om i landet genomförsmånga intressanta åtgärder ochaktiviteter med syfte att göra våratransporter mer hållbara. Inspirerasav vad andra redan gör och ta gärnakontakt med de exempel som kanvara intressanta för er att genomförai er kommun eller region. Genomatt hjälpa varandra slipper var ochen uppfinna hjulen på egen hand.Bläddra vidare och läs om exempelvis:– Elmopedsturné med Pär Holmgren– Regional färdplan för biogas i Skåne– Bilhandlare visar vägen till grönare fordon– Elfordon tillverkade i Sverige tillgängliga för leverans– Hockeybussar och användning av cykelkärror minskar bilåkning– Sparsam körning sänker förbrukningen– Bränslebolaget som satsar på landsbygden– Miljöbilar gillar grön energi– Landsting satsar på smarta resor...och många fler.Miljötipsbok sparar bränsle, pengar & miljö!Bilen behövs. Likaså en bra miljö! Tiden är kommen där vi behöver hjälpas åt attminska våra bilars miljöbelastning. I denna bok har vi samlat ett smörgåsbord avtänkbara tips som varje bilförare kan använda för att spara både pengar och miljö!Varje tips presenteras med en intresseväckande illustration samt kort fakta ochhur mycket man kan spara.Boken är en rolig, miljövänlig och billig gåva till anställda, kunder,leverantörer, kommunens invånare, vänner m.fl.20 %rabattvid köp av helkartong(116 böcker).Författare: Jonas Lööf, Miljöfordon SydSpecialpris: 30 kr exkl. moms (6 procent).Porto tillkommer.Beställ på: info@miljofordonsyd.seAnge antal böcker, leveransadress ochfaktureringsadress.37


Unikt samarbete ska leda tillhållbara transporter i SydostDen 27 augusti 2010 undertecknadesav Landstingen iBlekinge, Kalmar och Kronobergslän, Trafikverket samtEnergikontor Sydost en gemensamavsiktsförklaring som skaleda till mer hållbara transportervid de tre arbetsplatserna.Tillsammans med forskaren vidKTH, Markus Robért, ska parternaidentifiera och genomföra åtgärderenligt den så kallade CEROmetodikensom gör det möjligt attomvandla fluffiga klimatmål tillmål för resbeteende. Det kan t.ex.handla om att gå eller cykla tilljobbet, att åka kollektivt i stället föratt köra bil eller att ersätta fysiskamöten med videokonferenser osv.Men först måste de anställdas trafikvanordokumenteras och kartläggasmed hjälp av en enkät, någotsom görs i en förstudie finansieradav Trafikverket.– Kring årsskiftet ska studienvara klar. Då börjar det verkliga arbetet,säger Liselott Sjöholm, miljöchefpå landstinget i Kalmar län.Stor besparinspotentialHörnstenen i förstudien är atthitta ekonomiskt lönsamma vägarmot målet, samt att hitta sätt atttillvarata medarbetarnas behov ochönskemål. Tidigare studier visar attorganisationer sparar mellan en tilltvå miljoner kronor per 1000 anställdaoch år. Totalt handlar det härom drygt 16 000 anställdas resor itjänst samt till och från arbetet.Metodiken, som har tagits frami forskaren Markus Robérts doktorsavhandlingvid KTH, har använtsframgångsrikt i flera stora företagsom Swedbank, Telia Sonera,Apoteket, Posten samt ett femtontalkommuner och andra offentligaorganisationer. Nu ska alltsåCERO-modellen ligga till grund förmiljöarbetet vid de tre landstingeni sydost.»Idel glada miner bland representanter för Landstinget i Kalmar län, Trafikverket, Energikontor Sydost samt KTH efter undertecknandet avavsiktsförklaringen i Kalmar den 27 augusti 2010.CERO-metodiken borde vara allmänt intressanteftersom den hjälper organisationer att formulerapraktiskt genomförbara klimatmålsom är förenliga med såväl ekonomisk lönsamhetsom med personalens acceptans.Att flera parter gemensamt beslutarsig för att arbeta för smartare resorpå ett så här strukturerat sätt ärunikt. Arbetet enligt CERO i landstingeni sydost är tänkt att användassom ett gott exempel och spridas tillandra organisationer i landet.Föregångare i regionenHannele Johansson, projektledarepå Energikontor Sydost och initiativtagaretill projektet vid de trelandstingen säger så här:– Jag ser den förstudie som nugenomförs på de tre landstingeni sydöstra Sverige som ett mycketintressant projekt som det är viktigtatt nå ut med för att ge andraaktörer i vår egen region, i helalandet och i förlängningen kanskei Europa, en möjlighet att följaefter. CERO-metodiken borde varaallmänt intressant eftersom denhjälper organisationer att formulerapraktiskt genomförbara klimatmålsom är förenliga med såväl ekonomisklönsamhet som med personalensacceptans. Genom att alla trelandstingen i Sydost nu bestämt sigför att tillämpa metodiken kommerMobilitetskontoren i Blekinge, Kalmaroch Kronobergs län är ett samverkansprojektmellan olika aktörer inomden regionala energi- och transportsektornsåsom länstrafikbolagen, Trafikverket,kommunerna, landstingenoch regionförbunden. Kontoren drivsav Energikontor Sydost och finansierasav Trafikverket, Naturvårdsverketgenom s.k. KLIMP-medel samt EU.Genom olika utvecklingsprojektoch informationsåtgärder sprider– hannele johansson, projektledare på energikontor Sydostvi att få mycket kraftfulla exempelsom kan spridas till såväl offentligasom privata aktörer. Den tydligakopplingen till ekonomiska målhoppas vi även ska locka företag i regionenatt intressera sig för metodikenoch för hållbara transporter.Regionala klimat- och mobilitetskontor i Sydostmobilitetskontoren kunskap somunderlättar för människor att göraklimatsmarta resval. Men mobilitetskontorensarbete handlar också omatt tydliggöra samspelet mellan såvälfolkhälsa som ekonomi och miljö.Koordinering och informationsspridningav landstingens CERO projektsker inom ramen för mobilitetskontoren.Andra motsvarande regionalaprojekt som drivs av de tre mobilitetskontorenär t.ex. Bättre kommunalahemtjänstresor och SydostTrampar.0470-72 33 20www.energikontorsydost.se38


Enkelt att leva utan bilMed en linjeomläggning,tydligare information ochnytänkande marknadsföringhar kollektivtrafiken i Karlstadökat resandet med 38 procent.Visionen för Karlstadsbuss äratt det ska vara enkelt att levai staden utan bil.Kommunen har startat biogasproduktionoch om två år ska stadsbussarnadrivas av biogas.– Att arbeta på båda planen ärdet bästa och inte bara titta isoleratpå bussens utsläpp. Kan vi få fleratt åka buss istället för bil bidrarbussen till att utsläppen minskarbetydligt mer, säger RobertSahlberg, marknadsanalytiker påKarlstadsbuss.Resa utan tidtabell2007 gjorde Karlstad en omläggningav busslinjerna. Täta turer,digitala tavlor på hållplatsenvisar när nästa buss går och pålättlästa linjekartor hittar mansnabbt rätt buss. Det har gjort detenklare att resa utan att läsa tidtabellen.– Linjeomläggningen är denstörsta anledningen till att vi lyckatsöka resandet, berättar Robert Sahlberg.Nu får Karlstad ta emot studiebesökfrån andra städer som villveta hur de har gjort.Robert Sahlberg vill få Karlstadborna att se bussen som ett attraktivt sätt att resa.Kollektivtrafik i attraktivförpackningMålet för branschen är att fördubblaresandet till 2020.– Vi har den tuffaste biten kvar,för att nå dit ska vi arbeta med detvi kallar Kollektivtrafikens förpackning,säger Robert Sahlberg.En bekvämare resa, kortarerestid, fasta linjesträckningarinspirerade av spårvagnstrafik,bussar genom gröna områden,modernare design på bussarna ochtystare fordon tack vare biogas skagöra bussen till ett attraktivt val förfler. Dessa utvecklingsområden skatestas i en ny linjesträckning somskär genom hela staden.Så här har Karlstadsbuss ökat resandet• Förarutbildning i bemötande.• Tavlor vid busshållplatser ochmobilen visar i realtid när bussenkommer.• Tydliga linjekartor inspirerade avStockholms tunnelbana.• På de mest trafikerade stråken gåren buss var tionde minut.• Särskilda hockeybussar till och frånFärjestads matcher.• Marknadsföring som sticker ut.Biodrivmedel i VärmlandMiljöanpassade transporter är en nyckelfråga, inte minsti Värmland som satt upp ett mål att vara klimatneutralt år 2030.Region Värmlands energikontor harunder de senaste tre åren arbetatmed att öka kunskaperna om miljöbilaroch drivmedel. Detta under enperiod när transport och klimat harkommit allt högre upp på agendanför allt fler. Med seminarier, miljöbilsmässor,utbildningar och ettnätverk av producenter, distributöreroch användare, har man försöktbidra till att släcka kunskapstörsten.– Nätverket efterfrågar en fortsättningav arbetet med mer konkretinriktning, säger Siv Jansson, projektledareEnergikontor Värmland.Därför söker Energikontoret tillsammansmed kommunerna, Länsstyrelsen,Trafikverket och Värmlandstrafikmedel till ett regionaltprojekt för att dyka djupare i hurregionens råvaror, från gödsel, avfalloch skogsråvara, kan användas tillproduktion av biodrivmedel. Produktionav biogas och RME finnsredan i regionen och fler aktörer ärpå väg in på marknaden. Samtidigtbörjar kommunernas hushållsavfallbli efterfrågade råvaror.– Här behövs en strategi för hurvi bäst utnyttjar resurserna ochstimulerar företagandet, säger DagHallén, verksamhetsledare EnergikontorVärmland.Visning av miljölastbilar är en av de informationsinsatser Energikontor Värmland genomförtinom EU-projektet ”BIONIC – biodrivmedel i Värmland”.Tel: 054-701 10 95www.regionvarmland.se39


Hockeybussar till SkellefteåAIK:s hemmamatcher!Projekt Hockeybussar startades2007/2008 för att minskabiltrafiken till och från hockeymatcherna,och har nu etableratssom ett mycket gott exempelpå hur man med enklamedel kan uppnå stor nytta.Trafiksituationen i samband medSkellefteå AIKs hemmamatcherinnehöll många problem. En stormängd bilar skulle under en väldigtbegränsad tidsperiod färdas tillsamma ställe. Trafiken gav upphovtill stora utsläpp av koldioxid ochandra avgaser, och ledde också tillatt farliga och onödiga situationeruppstod.Inledningsvis kördes fem linjeroch avgiftsfria resor. Bussarna körfrån olika startpunkter runtomi kommunen och går direkt tillhockeyarenan. Efter avslutad matchfinns bussarna alldeles utanförentrén och har en egen bussfil, medföreträde före annan trafik. De frånbörjan avgiftsfria resorna kostarnumera 20 kr korta turer och längreturer 40 kr (tur&retur).Konceptet med hockeybussarhar slagit väldigt väl ut i Skellefteå.Bussarna fick stort lokalt mediautrymme,marknadsföring skedde imatchernas periodpauser och flyerssattes på parkerade bilar m m. Arbetetmed Hockeybussarna i Skellefteåpräglas av stark målmedvetenhetoch stor noggrannhet. Statistik försöver passagerare, minskade CO2-utsläpp och vädersituationer undermatchdagarna. Med gemensammakrafter har kommunen, Skelleftebussoch Skellefteå AIK lyckats förbättrasituationen i alla avseenden.De ekonomiska förutsättningarnahar skapats genom jämn och högbeläggning på bussarna, rimligtpris och långsiktiga sponsoravtalmed näringslivet (ofta kopplat tillföretag i den by/förort där bussengår). Skellefteå-exemplet har väcktstort intresse bland övriga elitserieklubbartack vare hög originalitetoch stort innovationsvärde, och fleraklubbar har uttryckt intresse för enliknande lösning.För vidare information, kontaktaHelena Stefansson-Nilsson,Skellefteå kommun, Bo Andersson,Skelleftebuss AB eller PA IsraelssonSkellefteå AIK eller gå in på:www.skelleftebuss.sewww.skelleftea.se/hockeybussenwww.skellefteaaik.seSäsongen 2009/2010Totalt för alla fem bussar:• Minskning av koldioxidutsläpp13,8 ton• 10 896 passagerareSparsam körning tillsammans med enSamma bil, samma förare ochsamma jobb utfört på sammatid men med upp till 10 %lägre bränsleförbrukning. Detär resultatet av att TekniskaVerken i Kiruna AB genomförtutbildning i Sparsam körningoch lagt upp ett långsiktigtuppföljningsarbete tillsammansmed en Sparcoach.– Den stora vinnaren är miljön menäven företaget och personalen ärekonomiska vinnare då besparingendelas lika, 50 procent av pengarnagår tillbaka till personalen i form avaktiviteter , berättar Michael Nilsson,chef på Gatu/VA-avdelningenpå Tekniska Verken i Kiruna AB.Tekniska Verken i Kiruna ABjobbar aktivt med miljöfrågor ochde många och ofta tunga transporternautgör en betydande delav företagets totala miljöpåverkan.Bland annat ska snö röjas, avfalltransporteras och olika typer avuppdrag ska utföras på hela Kirunakommuns 20 000 kvadratkilometerstora yta.Bra verktyg betyder mycketEtt bra verktyg för att börja jobbamed en sänkt bränsleförbrukningär konceptet Sparcoach tillsammansmed utbildning i Sparsamkörning. Sparsam körning är ettsätt att minska bränsleförbrukninggenom att man utbildas i attanvända gaspedal och växelspak påett bättre sätt. Sparcoachen fungerarsom rådgivare och hjälper företagatt utveckla rutiner för att följaupp bränsleförbrukningen och attmotivera och engagera förarna attbehålla och utveckla sitt sparsammakörsätt.Upplägget fungerar på alla typerav fordon men det är på de tungafordonen som det snabbt blir stora40


På resenärens sida i alla lägenFärre bilar i Umeå centrum.Ökad tillgänglighet för arbetspendlarei Umeåregionen.Allt för en bättre luftkvaliteti Umeåregionen. Det är måletför Hållbart resande i Umeåregionen.Mer än hälften av resorna i Umeåregionenär kortare än fem kilometer.Är inte det löjligt? Det tycker ialla fall projektet Hållbart resande iUmeåregionen.– Det gäller att få människor attprova på ett nytt beteende och det ärnågot vi har tagit fasta på. Förra åretsläppte vi ut 100 vanebilister somtestresenärer på stadsbussarna ochytterligare 38 som fick testa att busspendlamellan Umeå och Vännäs,säger Ida Lundström på Hållbartresande i Umeå.Buss på provTestresenärna får ett gratis månadskort.I gengäld lovar de att lämnabilen hemma minst tre arbetsdagarper vecka, eller totalt tolv arbetsdagarunder perioden. Testresenärernahjälper också till att förbättralokaltrafiken genom att ge synpunkteroch förslag ur en bilists synvinkel.Mer än 80 procent har fortsattatt åka buss efter periodens slut.Skolorna visar vägenProjektet samarbetar också med sjuskolor i Umeåregionen. Skolornafår stöd i att komma igång medaktiviteter för att få fler att gå ellercykla till skolan. Vid två av skolornahar föräldrarna också fått hjälp attstarta en Vandrande skolbuss. Detär ett organiserat samgående, därföräldrarna turas om att gå medbarnen till skolan.Taxi utan tomgångTaxichaufförerna på de två störstataxibolagen i Umeå uppmuntradesatt stänga av motorn när de hämtaroch lämnar passagerare. Den lillaförändringen minskar tomgångskörningenmed i genomsnitt femminuter per taxiresa. Utslaget påalla bilarna ger det en bränslebesparingpå sex procent. En storbesparing för taxibolagen och enbetydande minskning av utsläppen!Resenären i centrum– Den stora utmaningen för osssom projekt är att inte bara få människoratt tänka nytt, utan ocksåomsätta tanken i handling. Attfaktiskt ändra sitt resbeteende. Senser jag som vår roll att alltid, alltid,stå på resenärens sida och ta varjetillfälle att föra resenärens talan, sägerCarina Aschan, projektledare påHållbart resande i Umeåregionen.Lite mer än halvvägs in i projektethar man redan börjat se en deleffekter. Projektet har nått drygt40 000 personer och engagerat flerän 3 000 personer i olika aktiviteter.Sammanlagt har detta besparatUmeås luft ungefär 500 tonkväveoxider på grund av minskadebilresor. En lovande start på vägenmot slutmålet – en god luftmiljö iUmeåregionen.Anställda: 5 personerProjektperiod: juni 2008 – maj 2011sparcoach spar både pengar och miljöbesparingar. En sänkt bränsleförbrukningpå 10 procent för en lastbilsom drar 5 liter per mil och rullar10 000 mil per år ger en besparingpå 5 000 liter eller 50 000 kronor.Samtidigt minskar koldioxidutsläppenmed ca 12 ton per år. FörTekniska Verken i Kiruna AB gerarbetet en totalt besparing på merän 20 000 liter bränsle per år.Kunskap och motivation betyder alltFör att nå resultat krävs att personalenär motiverad och därfördelar bolaget och berörd personalpå den ekonomiska besparingen.Personalens pengar går till personalaktiviteteroch för dessa har mankunnat genomföra uppskattadearrangemang.– Det är viktigt att personalen ärmotiverad, dessutom får vi chansenatt göra något trevligt tillsammanssamtidigt som det ger en besparingsom annars antagligen skulle hauteblivit, säger Michael Nilsson,Gatu/VA-chef.Uppföljningen sker genomnoggrann statistik över förbrukningenför varje fordon.– Att förändra ett reflexmässigtbeteende som sättet att köra bilkräver systematisk uppföljning avförbrukningen och kommunikationmed förarna. En liten bonus stimulerartill ytterligare ansträngningar.Att TVABs systematiska arbete buritfrukt syns på bränslestatistiken,berättar utbildaren Jan Sörvåg ochsparcoachen Staffan Svanberg.– Vår förhoppning är att andraska se vad man åstadkommit i dethär fallet och ta efter. För ett åkerifinns hundratusentals kronor attspara samtidigt som miljöbelastningenminskar, avslutar de.Kontaktinformation:Mats Nilsson, InformationschefTVABTel: 0980-705 30Staffan Svanberg, SparcoachTel: 070-552 76 360920-20 02 60www.nenet.se41


Ett enat ÖstergötlandUppslutningen kring denEuropeiska trafikantveckan harökat från år till år och Östergötlandär inget undantag.Kampanjen samordnades iår av Energikontoret och allakommuner i regionen medverkade.Både små och stora kommuner slötupp kring den Europeiska trafikantveckan.En rad spännande aktiviteterpågick i Östergötland, allt frånuppmuntran av personer som väljeratt resa kollektivt, till utbildningaroch större evenemang som cirkuskonster!Norrköpings politiker pausade ivalarbetet för att testa Eco2Trainer,som är en utbildning i sparsamkörning. I Linköping stängdes storgatanav under en dag för biltrafikoch förvandlades till en pulserandemarknadsplats. Men det var intebara de stora kommunerna sombjöd på engagemang och inspiration.Birgitta Palmqvist, samordnareför hållbar utveckling i Boxholm,höll ställningarna i kommunen ochvar på plats och pratade med resenärerpå pendeltåg och bussar ochdelade ut uppmuntrande reflexer.– För oss små kommuner ärElke Schmelt, Birgitta Palmqvist, Lisbeth Wolander. på torget i Boxholm under Europeiska trafikantveckan.det viktigt att ha en gemensammötesplats inom regionen för attdiskutera och utbyta erfarenhetkring frågor om hållbart resande.Energikontoret spelar en viktig rollsom regional samordnare. Jag ärstolt över att regionen står enad iden Europeiska trafikantveckan,säger Birgitta.foto: fredrik svatonTillsammans förhållbara transporterParallellt med att leda och utforma biogasprojekt så samarbetarEnergikontoret Östra Götaland med Trafikverket region Öst för attfler människor ska välja ett hållbart resande. Tillsammans antarman utmaningen att öka energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppenfrån regionens fordonsflotta.Energikontorets uppdrag sammanfallermed Trafikverkets ansvar förvägtransporternas miljöpåverkan.Åke Ståhlspets, projektledare påTrafikverket, har mångårig erfarenhetav samarbete med Energikontor.– I tidigare samarbeten har jagsett stora fördelar i Energikontorennär det gäller att koordinera verksamhetoch aktiviteter inom ett läneller region. Jag ser Energikontoretsom en naturlig samarbetspartneroch tror på fortsatt goda resultat iÖstergötland, säger Åke.Energikontorets särskildauppdrag från Trafikverket innebäratt initiera, realisera och samordnaaktiviteter inom transportområdet.– På Energikontoret satsar vi påkunskapsspridning, kampanjer ochgemensamma regionala aktiviteterför att minska miljöbelastningenfrån trafiken. Stödet och samarbetetmed Trafikverket gör att vi kan taoss an transportfrågor från ett bredareperspektiv, säger Ida Svensson,projektledare på Energikontoret. Vihar goda förutsättningar att arbetamed dessa frågor, då vi har förmånenatt samordna ett nätverk medrepresentanter från alla kommuneri Östergötland. I nätverket finnsmycket kunskap kring dessa frågoroch framförallt ett stort engagemang,avslutar Ida.Martin Kleivard visar att det går att göra det omöjliga möjligt på cykel i Linköping underEuropeiska trafikantveckan.foto: ida svensson, energikontoretBiogas i VadstenaVadstenas kommunledning tar nu initiativ för att få igång enlokal biogasproduktion. I Vadstena kommun finns flera gårdarmed betydande gödselmängder som till stor del fortfarande är enoutnyttjad resurs. Med stöd av landsbygdsprogrammet inledsnu en utredning om tillgängliga gödselmängder och hur arbetetför en lönsam och koldioxideffektiv produktion av biogas ikommunen ska drivas vidare.Kommunens målsättning medutredningen är att i samarbete medkommunens lantbrukare ta framett affärsmässigt beslutsunderlagför förutsättningarna att producerabiogas av gödsel. Intresset blandlantbrukarna är stort.– Projektet ska i samarbetemellan lantbrukare och andraintressenter utveckla en affärsmodelldär både leverantörer, ägare ochköpare i produktions- och distributionskedjanär aktivt involverade,säger kommunens planeringschefLeif Gustavsson. Idag är efterfråganpå biogas som fordonsgas betydligtstörre än produktionen så vi serfram emot en framgångsrik etableringav en lokal biogasproduktion iVadstena.42


1,7 miljoner till Ydre kommunför att satsa på biogasMed stöd från Landsbygdsprogrammet och regionala utvecklingsmedelsatsar nu Ydre kommun tillsammans med ett antallantbrukare på att bygga en anläggning för biogasproduktion.Anläggningen ska stå klar senast sommaren 2013.Ydre är en av Sveriges minsta kommunermed knappt 3 700 invånare.Att kommunen nu satsar på biogasproduktionär ett led i kommunensarbete med att utveckla produktionenav förnybar energi och bidratill samhällets klimatomställningi kombination med en satsning pålandsbygdsutveckling.– Vi ser mycket fram emot denhär satsningen säger Pär Fransson,kommunchef i Ydre. Vi sågmed en gång potentialen efter denförstudie som gjordes i våras. Jaghoppas vi kommer se flera positivaeffekter på kommunens landsbygdsochnäringslivsutveckling. Vi ärövertygade om att arbetet med produktionoch användning av biogassom minskar utsläppen av klimatpåverkandekoldioxid går att förenamed ett tillväxtvänligt företagsklimat,avslutar Pär Fransson.Under våren 2010 gjordes enförstudie kring förutsättningarnaatt starta en gödselbaserad biogasproduktioni kommunen. En drygfjärdedel av kommuninvånarnaarbetar direkt eller indirekt medlivsmedelsproduktion. Energimängdeni den gödsel som producerasinom lantbruken räckeromvandlad till fordonsgas tillomkring 1 250 bilar som kör 1000mil om året på biogas. En satsningpå biogas inom Ydre kommun erbjuderdärmed en ny grön marknadmed nya affärsmöjligheter för de lokalaföretagen i produktionskedjan.Idag efterfrågas den biogas somproduceras i Sverige framföralltsom fordonsbränsle, men det finnsfler användningsområden som exempelvisel- och värmeproduktion.Allt som idag drivs med naturgaskan också drivas med biogas. Vilketalternativ som blir mest lönsamti Ydre kommun får kommandeutredningar visa.– Det är härligt att vi fårekonomiskt stöd för projektet!säger Mikael Stenquist, ledamoti kommunstyrelsen och även densom ansvarat för kommunensförstudie. För att kunna producerabiogas av våra lokala råvarorbehöver naturligtvis ett antal frågorlösas, fortsätter Mikael. Under projektetsgång ska vi lösa frågor omaffärsform, lokalisering, substrat,Mikael Stenquist, ledamot i kommunstyrelsen och projektledare för Ydres satsning påbiogas.miljötillstånd och upphandling. Vidprojektets slut ska vi ha driftstartatbiogasanläggningen. Vi hoppaskunna visa att en satsning på biogaskan bli en lönsam affär även försmå kommer och naturligtvis förvåra lokala lantbruk.Biogasregionen ÖstergötlandLinköpings kommun är idag världsledande i andel fordon somdrivs på biogas. Flera andra kommuner i regionen har de senasteåren gjort omfattande satsningar på biogas och nu sker utvecklingi en stor del av länet inte minst inom lantbrukssektorn. I länetkörs bland annat över 1 200 personbilar och omkring 100 bussarpå biogas. Världens enda biogaståg trafikerar dessutom sträckanLinköping – Västervik.Välkommen tillÖstergötlandsårliga Biogasdag!Biogasdagen 2011 arrangerar EnergikontoretÖstra Götaland i samarbete med Linköpingskommun och Svensk Biogas AB. Välkommen till Linköping den 5 maj2011! Mer information kommer inom kort på www.energiost.seEn viktig profilfråga för EnergikontoretÖstra Götaland är att ledaoch utforma nya biogasprojektsamt att bistå regionens samarbetspartnersvid ansökningar om projektmedel.I höst har Energikontoretbistått vid två ansökningar som fåttfinansiering: ett fullskaleprojekt förny biogasanläggning i Ydre kommunsamt en utredning kring förutsättningarnaför biogasproduktion iVadstena kommun.– Energikontorets uppgift är attsamordna och stimulera det arbetesom genomförs av lokala aktörer.Det är väldigt viktigt att insatser ochprojekt genomförs i samarbete mednäringslivet, regionala organisationeroch forskningen, säger EnergikontoretsVD Kerstin Konitzer.info@energiost.sewww.energiost.se43


Tillvarata den inhemska biogaspoBiogas är en klimatsmartenergibärare med stor potentialoch med en viktig roll attspela i omställningen mot ettklimatvänligare transportsystem.Med offensiva offentligasatsningar kan vi se till att heladen inhemska produktionspotentialenutnyttjas och samtidigtlösa avfallsproblem ochskapa jobb.den svenska biogasproduktionenuppgår för närvarande till ca 1,4TWh per år. Med dagens utbyggnadstaktkan produktionen varauppe i 3,3 TWh redan om två år(baserat på planerade anläggningar).Att siffran är så hög kan förvånamånga. Biogas är en underskattadpusselbit i energiomställningen.Branschorganisationen EnergiGasSverige räknar med en potential förden svenska biogasproduktionenfrån inhemska restprodukter somgödsel, matavfall, avloppsslam ochskörderester som motsvarar 10,6TWh. Denna potential kan uppnåsmed dagens tekniska förutsättningaroch motsvarar drivmedel tillcirka 900 000 personbilar varje år.Det är en femtedel av personbilsflottan!för att den positiva utvecklingenför biogasen ska fortsätta, behövspolitiska beslut som ger aktörernai branschen trygghet. Många biogasprojektdrivs idag med en storportion god vilja och med övertygelsenatt biogas är en framtidsproduktnär vi ställer om energisystemet.Samhället måste våga satsa på denya gröna energiformerna även omlönsamheten i företagsekonomiskatermer inte alltid är den bästa i enung bransch. I dagsläget är detdärför nödvändigt med ekonomisktstöd till utveckling av infrastrukturför biogas. I en samhällsekonomiskanalys, där lokala arbetstillfällenoch miljönytta vägs in är sådanastödinsatser definitivt lönsamma.kommuner och offentliga aktörerhar en mycket viktig roll när detgäller biogasens utveckling, t exgenom trafikupphandlingar, avfallshantering,planer och mål. Att kommunalaoch regionala trafikanordnaredeklarerat att de väljer biogashar varit förutsättningen för mångabiogasanläggningars tillkomst. Attkommuner upphandlar tjänstebilarsom kan drivas med biogas gerockså viktig draghjälp åt producenteroch distributörer. Både när detgäller koldioxidutsläpp och avfallshanteringkan biogasproduktionhjälpa oss att uppnå nationella ochlokala miljömål. Enligt det nationellamiljömålet för matavfall skulleminst 35 procent av matavfallet frånhushåll, restauranger, storkök ochbutiker återvinnas genom biologiskbehandling senast i år. Målet ärlångt ifrån uppnått. En effektivaresortering av avfall har stor betydelseStockholm Gas tankställe vid Arlanda.foto: biogas östför utvecklingen på biogasområdet.Ju mer organiskt avfall som sorterasut, desto större blir mängdentillgängligt substrat för biogasproduktion.Ett lokalt avfallsproblemkan bli en lokal energitillgång somskapar lokala arbetstillfällen ochbidrar till regional utveckling ochförsörjningstrygghet.Men det är inte bara genom attöka mängden tillgängligt substratoch genom att erbjuda avsättningför slutprodukten som offentligaaktörer kan bidra till utvecklingen.Långsiktiga spelregler och lagar ärockså en väsentlig förutsättningför biogasaktörernas möjligheteratt göra nya satsningar. En annanviktig uppgift är att underlätta tillståndsprocessernaför ny biogasinfrastruktur.varje år tar svenska biogasanläggningaroch tankstationer emotstudiebesök av biogasaktörer frånandra länder. Internationellt liggerSverige i täten när det gäller attutnyttja biogas som fordonsbränsle.Trots det upplever vi att frågan fårliten uppmärksamhet på hemmaplan.Inom branschen råder storenighet om att biogas gör störstsamhällsnytta när den uppgraderastill fordonsgas. Regeringens mål äratt den svenska fordonsflottan skavara oberoende av fossila bränslenår 2030. Uppgraderad biogas ärtillgänglig redan idag och kommeratt ha stor betydelse inom överskådligframtid. Fordon som drivs meduppgraderad biogas är inte bara ettklimatsmart val, utan ger ocksåförbättringar i stadsmiljön genomatt mängden hälsofarliga utsläppoch buller minskar.Det finns idag sex regionalasamverkansorganisationer med detgemensamma målet att påskyndabiogasutbyggnaden. Vi bidrar tillatt kunskaper och behov kommunicerasinom branschen och att nyaidéer och lösningar uppstår. Detoffentliga måste bidra med ekonomiskaoch juridiska ramar som gördet attraktivt att satsa på en av deviktigaste pusselbitarna i ett gröntenergisystem – biogasen.Anna Säfvestad Albinsson,Biogas NorrAnna Hansson, Biogas SydBeatrice Torgnyson Klemme,Biogas ÖstClaes Rosengren, Biogas MittHans Larsson, Biogas VästJohnny Lilja, Biogas Sydostfoto: biogas öst44


tentialen för jobben och klimatet!”I norra Sverige har vi tillgång till biogas, men förädlar denför lite och facklar för mycket. Vi behöver i första handsatsa på fler uppgraderingsanläggningar till fordonsgas och påtankstationer. De stora avstånden gör att samverkan mellankommuner, länsstyrelser och näringsliv i alla länen är avgörandeför att lyckas. Den stora potentialen för ny produktion av biogaskommer från jordbruket. Stora arealer trädesmark kan användasför vall- och rörflensodling utan att det påverkar matproduktionen“Anna Säfvestad Albinsson, projektledare Biogas Norrwww.biofuelregion.se”I Gävle Dala-regionen har vi nyligen fått den förstafordonsgasmacken. Kommunerna och stora skogsföretagoch energiföretag sitter på stora potentialer att producerabiogas. Deras engagemang behövs! Vår region satsar på förnybarenergi och siktar på att försörja hela fordonsflottan medinhemskt producerade biodrivmedel och fordonsel!Claes Rosengren, ordförande BiogasMittwww.biogasmitt.se”I Västsverige är utvecklingen fortsatt mycket stark inomområdet biogas till fordon. Nya produktionsanläggningarbyggs, en kraftig utbyggnad av tankstationer pågår och tungafordon med metan/dieselteknik lanseras. Den stora utmaningenär att få producenterna, distributörerna, fordonstillverkarna ochkunderna att gå någorlunda i takt med varandra.Hans Larsson, projektledare Biogas Västwww.biogasvast.se”I östra Mellansverige och Mälardalsregionen har vi fåttuppleva en fantastisk marknadsutveckling när det gällerfordonssidan. Nu är det viktigt för oss att produktionen hinnerifatt så att de aktörer som vill satsa har tillgång till fordonsgas.Därför behövs det stöd till biogasproduktion och det är av storvikt att tillståndsprocesser för nya produktionsanläggningarunderlättas.Beatrice Torgnyson Klemme, projektledare Biogas Östwww.biogasost.se”I södra Sverige har vi sattupp ambitiösa mål förbiogasen. 2020 ska Skånes kollektivtrafikvara fossilfri och 3 TWHbiogas produceras. Med en starkgemensam vilja bland aktörernaoch en stark forskning i regionenhar vi goda förutsättningar att nådessa mål. Som redskap i arbetethar vi tagit fram en färdplan medtydliga åtgärder som ska samlaaktörerna i kraftsamlingen. Denstora utmaningen är att skapa degoda förutsättningarna som krävsför att den positiva biogasutvecklingenska nås.”I Sydostregionen bygger biogasens framtid på samverkan.Fler biogasmackar kräver mer produktion frånnärområdet, eftersom substrat är bristvara i regionen. Biogasutvecklingenbygger på samverkan inom fyra områden, kommunernamed hushållsavfall, lantbruket med grödor och gödsel,kommunernas reningsverk samt utvecklingsområden som t.ex.marina substrat.Johnny Lilja, projektledare Biogas Sydostwww.biogassydost.seAnna Hansson, verksamhetsledareBiogas Sydwww.biogassyd.sewww.biogasmitt.se45


Snålbilsrally väcker intresseför bilar och miljöSöker ni en enkel och roligaktivitet för att väcka intressetför transportfrågor och bättrebilanvändning? Vill ni dessutomengagera bilhandlare ochfå möjlighet att provköra olikamiljöbilar? Då kan snålbilsrallyvara ett bra alternativ att arrangerai er kommun.foto: stefan nilssonUnder 2008 bjöd kommunalrådeti Tingsryds kommun in tänkbaraintressenter i form av bilhandlare,centrumföreningen, Tingsrydstravet,och flera andra organisationeratt planera och genomföra olikaaktiviteter under en temavecka omhållbara transporter senare sammaår i anslutning till den Europeiskatrafikantveckan.Sven-Olof Carlsson är miljöengageradbilhandlare och säljer Saab,Opel och Chevroletbilar på familjeföretagetAutoverkstaden i Tingsrydoch Karlshamn.– För oss är det viktigt att varamed och visa upp oss när det händersaker i kommunen och lite extraintressant när det gäller miljö.Hållbara Hästkrafter i Tingsrydblev arbetsnamnet på veckan somskulle ha fokus på att väcka intressetför miljöfrågor hos invånarnai kommunen som merparten ärbilägare.Snålbilsrally engagerarPå Autoverkstaden i Tingsryd funderademan på vad de skulle göraför aktiviteter under veckan för attlocka fram intresset hos tänkbarakunder att sig till deras bilhall.Det var då Sven-Olof fick idén omsnålbilsrally.– Tanken med snålbilsrallyär enkel. Det handlar i grundenom att kombinera provkörning avmiljöbilar med att köra snålt på enbestämd sträcka. Det har potentialatt öppna upp en spännande dialogmellan säljare och kund, där vi sombilhandlare även kan visa att vi harkunskaper inom miljöområdet somkan leda till bättre användning ochlägre förbrukning av de bilar visäljer.» Tanken med snålbilsrally är enkel. Det handlar i grunden om attkombinera provkörning av miljöbilarmed att köra snålt på en bestämd sträcka.Det har potential att öppna upp en spännande dialogmellan säljare och kund, där vi som bilhandlareäven kan visa att vi har kunskaper inom miljöområdetsom kan leda till bättre användningoch lägre förbrukning av de bilar vi säljer.Syftet med snålbilsrally handlar omatt öka intresset för att köra bränslesnåltpå ett stimulerande sätt.– Genom att erbjuda alla somtestar en present så känner sig allafrån början som en vinnare samtatt ha priser till de bästa så lockasäven tävlingsgenen fram hos deflesta. Miljö måste vara kul och inteuppfattas som en uppoffring, då blirdet bara några få som kommer ochde är allt som oftast redan frälsta,menar Sven-Olof.Planering a och oPå Autoverkstaden avsatte man tvåSaab 9-3 Biopower miljöbilar. Enbana på cirka två mil bestämdessom innehöll landsväg, körningi samhället och på mindre vägar.Då nya bilar är utrustade medfärddator är det enkelt att mätabränsleförbrukningen, det är baraatt nollställa innan start och läsa avden vid målgång. Annonser sattesin i lokalpress med erbjudande attbesöka bilhallen och testa snålbilsrally.Frågan var nu bara hur mångasom skulle komma.– Vi blev positivt överraskade avdet stora intresset, drygt ett 50-tal kom till oss och testade underveckan, vilket är mycket bra för enaktivitet som man kör för förstagången. Flera av dem körde mer änett varv, då man tyckte att man haftotur med trafiken och därför fåttonödigt hög förbrukning, berättarSven-Olof.Vad blev bästa resultat under veckan?– En Saab 9-3 Biopower drarTelefon: 0477-551 50www.autoverkstaden.se– sven-olof carlsson, autoverkstaden i tingsrydenligt tillverkaren cirka 1,1 liter E85per mil blandad körning och detbrukar vara bra om man kan kommaner till den siffran på svenskavägar. Bästa resultat i Tingsryd blevimponerande 0,80 liter per mil,vilket bevisar att det är möjligt attspara mycket bränsle och pengarsamt att miljön tjänar på det.Hur skulle du vilja sammanfattaaktiviteten snålbilsrally?– Många deltagare, låg förbrukningsamt ett stort intresse frånmedia med flera artiklar gör attsnålbilsrallyt får betecknas somen succé. Extra roligt är att mångalokala energi- och klimatrådgivarehört av sig och använt konceptetsnålbilsrally runt om i landet för attöka intresset för snålare bilkörning.Nästan så att man känner sig litestolt och som en uppfinnare, så nukanske man även som bilhandlarekan bli nominerad till nobelpriset imiljö, funderar Sven-Olof Carlssonlite skämtsamt som avslutning.46


Bidrag till gröna pumpari KronobergBehovet av statliga bidrag är betydelsefullt om det i fortsättningen ska vara möjligt att tanka förnybara drivmedel även på mindre orter och landsbygd, där de allra flesta mindre bensinstationerfinns. I denna utveckling är pumpbidraget i Kronobergs län ett mycket bra verktyg som stimulerar en utveckling mot ett fossilbränslefritt samhälle.foto: stefan nilssonStatliga bidrag, samverkan mellan flera olika aktörer samt informationsspridning och marknadsföring är betydelsefullafaktorer för ökad introduktion av miljöbilar och tankställen med förnybara drivmedel.I Kronobergs län eftersträvas ettoberoende av fossila drivmedel.Detta innebär en extra tuff utmaninginom transportsektorn, somidag är mer eller mindre beroendeav fossilt bränsle. Därför är det enviktig uppgift att öka introduktionenav miljöbilar hand i hand medfler tankställen med förnybaradrivmedel.För att ett län ska kunna blioberoende av fossila drivmedel behöverman kunna tanka förnybaradrivmedel även på mindre orter ochlandsbygden.Som en del inom klimatinvesteringsprogrammet,KLIMP, i Kronobergslän (2007–2011) finns detett bidrag för att stimulera mindrebensinstationer och aktörer som villinstallera pumpar med förnybartdrivmedel.vilket innebär att de säljer under1 000 m 3 bensin och diesel tillpersonbilar per år.• Bidraget gäller alla förnybaradrivmedel såsom etanolbränsletE85, biogas, biodiesel (RME), menäven el-laddstationer med grön el.• Bidraget är maximerat till drygt20 procent av investeringskostnadenmed ett tak på 63 750 kronorper pump. Bidraget räcker till40 gröna pumpar i Kronobergslän.Arbetet i projektet samordnasav Energikontor Sydost där blandannat en arbetsgrupp har bildatsbestående av bränslebolag, energibolag,mackägare, bilhandlare ochkommuner. Genom erfarenhetsutbyteoch samverkan mellan olikaaktörer och intressenter skapas ökatintresse och förutsättningar för flergröna pumpar.Intresset för projektet och grönadrivmedel har hittills varit ganskastort, speciellt under projektetsförsta två år, och många stationeruppvisat ambitioner att investera ien grön pump. Dock har bränslebranschenskraftfulla strukturrationaliseringaroch den ekonomiskakrisen hämmat utvecklingen ochflera av de mindre stationerna somvisat intresse har till och med tvingatslägga ned.Fortfarande pengar kvarTrots tuffa tider på bränslemarknadenfinns förhoppningar att storadelar av projektets miljönytta pådrygt 3 000 ton koldioxid ska kunnanås i Kronobergs län.Hittills har fyra pumpar medetanolbränslet E85 installerats ilänet. Prognosen är ytterligare femstationer med E85 under projekttiden.Detta är mycket lägre änförväntat, däremot är två stationermed biogas på gång samt att intressetökar kraftigt för el-laddstationer.Den första el-laddstation är redaninvigd och flera är under byggandeoch det finns indikationer på attupp emot 20 till 30 el-laddstationertotalt kommer att installeras underprojektperioden. Men fortfarandefinns mycket pengar kvar att söka iprojektet.• Bidraget gäller för stationer iKronobergs län, som inte berörsav den så kallade pumplagen,0470-72 33 20www.energikontorsydost.se47


Clean Drive – miljöintresseradeI Europa är målsättningentydlig, nya personbilars koldioxidutsläppmåste minska.Biltillverkare tvingas genomEU-lagstiftning att minskautsläppen senast 2012 eller såväntar dryga böter. Clean Driveär projektet som stöttar bilhandlareatt bli en del av lösningenför ett grönare Europa,genom att rekommendera merenergi- och klimateffektivafordon till sina kunder.Clean Drive är ett spjutspetsprojektför ökad introduktion av merenergi- och klimateffektiva fordon(miljöbilar), som involverar en viktigmålgrupp: bilhandlare, biluthyrnings-och billeasingföretag för attnå det övergripande EU-målet 130gram fossil CO2/km i genomsnittfrån nybilsförsäljningen till 2012-2015. En nivå som i genomsnittmotsvarar en förbrukning på 0,55liter bensin per mil eller 0,50 literdiesel per mil. 65 procent av nybilsförsäljningenomfattas 2012 för att2015 omfatta samtliga bilar somsäljs. Om inte detta uppfylls väntardryga böter för biltillverkarna.» För oss är miljön mycket viktig, och vi vill som bilhandlarevara en del av lösningen. Clean Drive projektetär spännande då det har ett hållbart tänksom förenar affärer hand i hand med bättre miljö.– joakim ulestedt är marknadschef på liljas personbilarTuff utmaning2007 var genomsnittet i nybilsförsäljningeni EU-25 158 gram fossilCO2/km. För att nå 130 g CO2målet behövs en minskning med istorleksordningen 20 procent totalteller runt 3 procent per år fram till2015 jämfört med 2007. I Sverige ärutmaningen ännu tuffare eftersomvårt genomsnitt 2009 låg på 165gram CO2/km.Exempelvis om alla kunderköper den snålaste bilen i varjestorleksklass finns redan idag enpotential att minska utsläppen medcirka 25 procent. Detta tillsammansArbetsmodellen i Clean DriveClean Drive bygger på en arbetsmodellsom provats i ett svenskt pilotprojekt”Koldioxideffektiva bilhandlare iKalmar län” med goda resultat. Den ärstrukturerad som ett ledningssystemoch syftar till att stödja bilhandlare attöka försäljningen av miljöfordon.Steg 1: Var är du nu? – Analys av denaktuella situationen avseende såldabilar, andel miljöbilar etc.Steg 2: Workshop – Planering ochutbildning för att möta framtidamarknader, kundernas behov, ökadmarknadsföring av miljöbilar etc.Steg 3: Marknadsföring – Användkampanjverktygen (broschyrer,evenemang etc.) för att locka nyakunder.Nätverkande – utbyte av erfarenhetermed andra progressiva företagoch aktörer.Steg 4: Uppföljning och utvärdering– Följ upp verksamheten kontinuerligt.Utvärdera vilka förändringarsom kan uppnås efter kampanjen?Vad betyderegentligen CO2?CO 2 är den kemiska beteckningenför koldioxid. Koldioxid är en växthusgassom uppstår vid all typ avförbränning.Utsläppen kan beräknas påföljande sätt: när 1 liter bensinförbränns bildas 2,36 kg koldioxidmedan 1 liter diesel ger upphov till2,6 kg. Detta innebär att 130 gramCO 2 /km motsvarar en bränsleförbrukningpå cirka 5,5 liter bensinoch 5,0 liter diesel per 100 km.48


ilhandlare i Europa visar vägenmed bättre teknik och förnybaradrivmedel samt beteenderelateradeåtgärder (till exempel ökad medvetenhet,bättre informationsmaterialoch högre motivation) gör attdet finns goda förutsättningar attuppnå projektets mål.Clean Drive som startade i april2010 och är treårigt, samordnas avEnergikontor Sydost, och förutomSverige medverkar: Tyskland,Frankrike, Irland, Lettland, Italien,Slovenien, Grekland och England.Stort intresseI projektet ska en regional arbetsgruppmed ett tiotal bilhandlarebildas i varje medverkande land.I Sverige har redan ett femtontalbilhandlare från sydost anmält sittintresse.Joakim Ulestedt är marknadschefpå Liljas Personbilar:– För oss är miljön mycket viktig,och vi vill som bilhandlare varaen del av lösningen. Clean Driveprojektet är spännande då det harett hållbart tänk som förenar affärerhand i hand med bättre miljö.På Liljas Personbilar är miljöfrågoringet nytt. Exempelvis uppvisadede lägst CO2-genomsnitt avalla Volvohandlare i Sverige 2008.Joakim betonar att det är viktigt attarbeta med miljöfrågorna kontinuerligt,att man hela tiden kan blibättre och att det inte bara handlarom att sälja en miljöbil med lågautsläpp.– Vi vill hjälpa kunden med etthelhetstänk när det gäller miljö, dethandlar dels om bilen men även omval av drivmedel, tillbehör såsomdäck, tvättning och service. Detmåste vara enkelt för kunden attvälja rätt med tanke på vad som ärbra för miljön.Ökad försäljningÄven Smålands största bilhandlareHolmgrens Bil medverkar i CleanDrive med målsättning att bli bättrepå miljöfrågor och sälja fler miljöbilar.– Vi är självfallet intresseradeav att sälja fler miljöbilar och varjeprojekt som har till uppgift att gestöttning och rådgivning om hur viska bli bättre på att sälja miljövänligtär bra, säger Benny Holmgren,vd för Holmgrens Bil.»Vi är självfallet intresserade av att sälja fler miljöbilaroch varje projekt som har till uppgift att gestöttning och rådgivning om hur vi skabli bättre på att sälja miljövänligt är braInte heller på Holmgrens Bil ärmiljöfrågor något nytt menar BennyHolmgren:– Vi har tidigare utbildat helavår personal i miljöfrågor och förraåret hade vi exempelvis en miljötävlingdär våra kunder fick köraen Toyota Prius en bestämd sträckaså bränslesnålt som möjligt, vilketvar både uppskattat och manade tilleftertanke.Ambassadörer visar vägenI projektet Clean Drive ska ävenen nationell referensgrupp bildasi respektive deltagarland. Densvenska referensgruppen består avTrafikverket, Energimyndigheten,Miljöstyrningsrådet, LRF, regionalaaktörer som Miljöfordon Syd,Norrbottens Energikontor, BioFuelRegion, Hållbar Mobilitet Skåne,generalagenter som Saab, Volvo,Opel, bränslebolag som Statoil,samt ett antal kundreferenser somleasingföretaget Autoplan och någrakommuner.Genom att stötta medverkandebilhandlare med miljökunskapoch samordning av gemensammaaktiviteter visar erfarenheter frånett svenskt pilotprojekt att bilhandlarnakänner sig mer trygga i sinroll att diskutera miljöfrågor medsina kunder och på så sätt rekommenderardem att köpa bilar medlägre koldioxidutsläpp och bilar somBilhandlare intresserade att medverkai den regionala arbetsgruppeni Sverige. Flera av de medverkandebilhandlarna har försäljningsställenpå flera orter, enbart huvudsäte angesinom parantes:Holmgrens bil (Jönköping), Liljas Personbilar(Kalmar), Smålands Motorcentrum(Kalmar), Hermibil (Växjö),– benny holmgren, vd för holmgrens bili högre grad kan drivas med förnybaradrivmedel.Projektet vill visa att engageradebilhandlare minst når ner till EU’smål för nybilsförsäljningen 2012om maximalt 130 gram CO2/kmsamt fördubblar sin försäljning avbilar som släpper ut mindre än 120gram CO2/km till 2012 (16 procentav totala försäljningen i EU-27 2008är riktvärde). Summa summarummiljöintresserade bilhandlare visarvägen för ett grönare Europa.Tingsryds Autoverkstad, KarlshamnsAutoverkstad, Bilbolaget i Växjö,Be-Ge Personbilar (Oskarshamn),Autogruppen Sydost (Toyota & BMW iKalmar), Hertz biluthyrning (Kalmar),AVIS biluthyrning (Växjö), AVIS biluthyrning(Kalmar), Bilkompani Kalmar,Råbergs bil (Karlskrona), Kronobergsbilaffär (Växjö).0470-72 33 20 • www.energikontorsydost.sewww.clean-drive.eu49


Sparsam körning möjligtäven med hjälp av simulatorVisste du att du kan spara 10till 15 procent bränsle enbartgenom att förändra ditt beteendebakom ratten? Sparsamkörning är ett utbildningskonceptsom kan genomföras påolika sätt – grundläggandeteoriutbildning, körning medbil i verklig trafikmiljö samtutbildning i virtuell miljö.Med hjälp av simulatorn Eco2Trainerkan du exempelvis träna påacceleration, framförhållning ochjämnare körrytm och nå din destinationpå samma tid men med merbränsle kvar i tanken. Ett körsättsom skonar både plånbok och miljö.Miljöfordon Syd i samverkanmed flera regionala energikontorarbetar för att sprida erfarenheteroch öka intresset kring sparsamkörning. Ett körsätt som fungerarlika bra på personbilar som påtunga fordon och arbetsmaskiner.I samverkan med trafikskolor,utbildnings- och utvecklingsföretagstimuleras kommuner och företagatt utbilda sina medarbetare genomett upplägg som skräddarsys förrespektive organisation.I samverkan med utvecklingsföretagetStage IT, erbjuds blandUtbildningsdeltagarna får direkt feedback från Eco2Trainer och märker omedelbart på vilket sätt deras beteende förändras.annat unik utbildning i sparsamkörning med hjälp av det datorbaseradeverktyget Eco2Trainer. Eco-2trainer liknar en körsimulator medratt och pedaler placerade framfördatorskärm. Datorn innehåller enprogramvara som består i bådeteoretiska avsnitt och praktiskaövningsmoment i en virtuell trafikmiljö.Fördelar med virtuell miljöAtt träna sparsam körning i envirtuell miljö ger ett lika gott inlärningsresultatsom utbildning i enverklig trafikmiljö. I båda fallen ärdet möjligt att spara upp till mellan10 och 15 procent bränsle.Fördelarna med att använda endatorbaserad utbildning i sparsamkörning är:• En lärare utbildar flera föraresamtidigt vilket är tids- och kostnadseffektivt.• På cirka 2–4 timmar lär sig deltagarnaatt behärska sparsam körning.Övningarna är datorbaseradeoch helt självinstruerande, såden som vill kan öva hur mycketsom helst och förfina sin teknik.• Inget bränsle förbrukas under utbildningen,vilket sparar miljön.• Det finns ingen risk för trafikolyckorunder utbildningen.• Deltagarna kan fokusera på övningsmomenten,utan att störasav omgivande trafik.• Eco2Trainer är ett motiverandeoch roligt träningsverktyg. Eftersomförutsättningarna för alladeltagare är exakt de samma såkan resultaten jämföras och deltagarnakan tävla mot varandra.• Eco2Trainer är även ett braverktyg för repetition för alla somtidigare genomgått en utbildningi sparsam körning och behöverfräscha upp sina kunskaper föratt behålla en låg förbrukning.Efter avslutad utbildning fårdeltagarna ett diplom som bevis påatt de genomgått en utbildning isparsam körning.Med Eco2Trainer är det möjligt att utmanasina arbetskamrater och chefen underrättvisa förhållanden. foto: gun noordTel: 0470-745055www.miljofordonsyd.seinfo@miljofordonsyd.seMiljöfordon Syd… är en icke vinstrivande föreningsom sedan 2002 verkar för ökadintroduktion av miljöbilar, grönaredrivmedel och en mer miljöanpassadfordonsanvändning, såsomsparsam körning, val av däck medmera.… samlar aktörer som är intresseradeav bilar och en bättre miljö.Medlemmar är kommuner, landsting,energikontor, bränslebolag,bilhandlare, taxibolag, biluthyrningsföretagoch privatpersoner.… är politiskt obundna… är som starkast i Småland ochBlekinge, men har uppdrag ochsamverkansaktörer över helaSverige50


Qstar, Pump och Bilistenhåller landsbygden levandeMitt ute på den östgötskalandsbygden, mellan Valdemarsvikoch Åtvidaberg, liggerdet lilla bysamhället Kvarnvik.Här möts de smala landsvägarnai en korsning och manhar både Önn och Storsjön i sinomedelbara närhet.– Här i Kvarnvik har vi inte mer änkanske 150 personer som är åretrunt-boende,berättar Astrid MarieJonsson. Lite fler under sommaren,förstås, och så stannar det till en dellångtradare och arbetsfordon när deändå passerar.Astrid är en av tre kvinnor somtillsammans driver byns lanthandel.De tre kvinnorna är mellan 35 och50 år. De driver lanthandeln och ärskötare på automatstationen somligger rakt över vägen.– Vi har drivit butiken och tagithand om stationen sedan Qstar togöver och byggde om till en automatstationmed kortpelare 2002, fortsätterAstrid. För vår verksamhet ärmacken ett komplement som verkligenär jätteviktigt! Den erbjuder enservice som tillsammans med vårbutik är helt avgörande för att intebyn ska dö ut.Drivmedelsföretaget Qstar börjadesin bana med en automatstationi Östra Husby. Året var 1990.Man etablerade nya stationer allteftersom ekonomin tillät. Konceptetvar enkelhet och funktionalitet iform av automatstationer. Allt eftersomföretaget växte såg man vilkafördelar det ändå är att ha mångastationer i sin kedja. Under 2008genomfördes ett större förvärv,som inneburit att Qstar, Pumpoch Bilisten nu finns under ett ochsamma tak.– Nu har vi närmare 440 stationerfrån norr till söder, berättarClaes Bergström, vd på Qstar. Vihar kortsamarbete så att man kananvända sitt tankkort på samtligaQstar-, Pump- och Bilistenstationer.Ensam är inte starkSom enskild handlare är det oerhörtsvårt att driva en egen mack, omman inte har en större organisationi ryggen. Stordriftsfördelarna ärmånga. Bränsleinköp, kortsamarbeteoch arbetet kring myndighetersmiljökrav är viktiga fördelar mansom enskild handlare drar nytta avom man tillhör en större kedja.Den svenska drivmedelsbranschengenomgår mycket omvälvandestrukturförändringar. De storabolagen har under flera år satsat pågenomgripande rationaliseringar,som inneburit att de lagt ner ettstort antal stationer, framför allt pålandsbygden. Mackdöden har blivitett begrepp och hotar landsbygdensmöjligheter.Pump och Bilisten är till störstadelen återförsäljarägda bolag. Dehar en lång tradition av driftigaföretagare som ofta utgör en viktigknutpunkt lokalt. Roland Larssonär återförsäljare för Bilisten meden väl inarbetad bensinstation ochverkstad i Tibro i Västergötland.– Att ha en stark organisation iryggen är oerhört viktigt. Vi skullealdrig kunna driva en mack sominte var del av en större kedja,säger Roland, som varit med längei branschen. Vi tillhörde förut enav marknadsledarna, men när derationaliserade från 700 till 400 stationerstod vi maktlösa. Nu tillhörvi Bilistenkedjan och känner ossmycket nöjda med det samarbetet,avslutar Roland.Den senast byggda stationen ärQstars automatstation i Tidaholm.Den är en av de drygt 60 stationersom även säljer E85.– Det är bara ca 20 stationersom p.g.a. sin försäljningsvolym harkrav på sig att erbjuda ett alternativtbränsle, såsom E85, men på alla nyastationer försöker vi se till att erbjudaett sådant alternativ, säger SofiaBergström som arbetar med avtal/etablering på Qstar i Norrköping. Vitycker att vi har hittat en nisch sompassar vårt bolag och känner ossglada och stolta över att vi samtidigtkan hjälpa till att hålla landsbygdenlevande, avslutar Sofia.Qstar, Pump och Bilisten är ettsvenskt bensin- och drivmedelsbolagmed ca 440 bensin- ochdieselstationer runt om i Sverige.Under varumärket Qstar finns 170automatstationer. Under varumärketBilisten finns ca 150 st stationer,varav 1/3 är återförsäljarägda. Undervarumärket Pump finns ca 100stationer, varav ca 1/3 är återförsäljarägda.De flesta stationerna finnspå små och medelstora orter samtpå landsbygden.Tel: 011-28 00 0051


Pär Holmgren– en klimatriddare på elmopedEn del flyger jorden runt ijetplan för att prata klimat,andra kör elmoped från Ystadtill Haparanda. I sommar gersig meteorologen Pär Holmgrenut på turné för tredje åreti rad. Och färdmedlet är en delav budskapet:– Ofta när det handlar om klimatoch hållbarhet lyfter man fram attdet behövs ny teknik, men elmopederfinns ju redan. Det är bara att gåin i affären, köpa en och börja köra.Enligt Pär Holmgren finns detingen anledning att gå och väntapå den perfekta elbilen. I stan kanen elmoped ofta ersätta bilen helt,och ska man ut på långresor är detändå bekvämare att åka kollektivt.Fast Pär är något av en pionjär ocksånär det gäller långfärdsåkning. Påelmopedturnéerna tillsammansmed artisten Staffan Lindberg sättsmopparna på rejäla prov.– Under en dag på årets turnéåkte vi nästan tolv mil. Jag trorwww.zetelectric.seTel: 08-640 07 94faktiskt att det är ett inofficielltvärldsrekord!Kör man genom hela Sverigekan det krävas en del inplaneradeladdningspauser, men till vardagsär det inte krångligare att ladda sinelmoped än att ladda mobilen. Pärhar själv satsat på en modell medurtagbart batteri som man kan tamed sig upp på kontoret eller in ilägenheten. Då behöver man intetänka på förlängningssladdar ochannat som kan trassla till det.– Jag brukar säga att det tarcirka tio sekunder att ladda. Det ärungefär så lång tid, högt räknat,som jag behöver för att sätta instickkontakten på kvällen och draut den på morgonen. Att batterietsedan står där hela natten, det bryrjag mig inte så mycket om.Kostnaden är inte hårresande– för några kronor kan Pär köra såmycket han behöver under en veckahemma i Uppsala. Själva fordonetär naturligtvis en lite större investering:– Visserligen kan man hitta billigamopeder för fem–sex tusen, mendå har de blybatterier. Det är mycketbättre att välja en moped med litiumbatterii stället. Den kostar mer,men litium har stora miljöfördelarjämfört med bly.Elmopedturnén handlar förståsom mer än mopeder, laddningaroch batterier. Den är en manifestationför klimatet, och Pär Holmgrenryggar inte för att föra fram ett obekvämtbudskap. Det räcker inte attminska utsläppen – de ska i principbort helt. Dessutom måste vi rensaupp bland de utsläpp som vi redanhar gjort:– I dag är andelen koldioxid iatmosfären uppe i 390 miljontedelar,men den siffran borde ner till350, alltså långt under gränsvärdetpå 450 som fortfarande det mesta avklimatförhandlingarna och klimatpolitikenutgår ifrån. Då krävsinte bara ny teknik utan också enomställning av samhället.Om tillräckligt många människorbryr sig tillräckligt mycket kandet bli en snabb förändring, menarPär. Att börja köra elfordon handlaregentligen om samma processersom att gå över från skrivmaskin tilldator. I början kan det väcka uppmärksamhet,men så småningomblir det avvikande helt normalt. Tilldess kommer elmopedturnén medPär Holmgren att rulla vidare:– Vi kommer att köra tills folkinte lägger märke till oss längre,tills vanliga artister också tar elmoped.Det ligger förhoppningsvis inteså många år fram i tiden.Pärs elmopedPär kör ZET 45, en svart-vit elmopedmed en maxhastighet på 45 km itimmen. Motorn är helkapslad ochborstlös med en effekt på 1 500watt, och drivs av ett litium-jonbatteri (48 volt, 40 amperetimmar).En laddning tar 6 timmar, ochräcker för 7 mils körning. Batterietkan laddas 2 000 gånger. Det är ettså kallat intelligent batteri.Mopeden kostar 19 920 kr i inköp,exklusive moms. Hjälmen kostar450 kr.För 10 000 mils körning får manräkna med följande utgifter:Laddning: 10 000 kr (beräknat påett elpris på 1 kr/kWh)Två däckbyten: 1 000 krTvå byten av bromsbelägg: 700 krÖvrig allmän service och byte avslitagedelar: 2 000 kr.Totalkostnad vid körda 10 000 mil =34 070 kr eller 3,40 kr/mil52


Miljöbilar på grön energiSjälva tanken med vindkraftsproducerad el och eldrivna bilar är enmycket lockande framtidsvision. Ren och förnyelsebar el till helt renabilar. Hans-Olof Nilsson har redan i dag förverkligat den tanken.Hans-Olof driver sitt företagH-O Enterprise AB med affärsidénatt producera miljövänlig eli vindkraftverk runt om i Sverige.Vid årsskiftet 2010/2011 är nio verkigång från Skåne i söder till Dalarnai norr. Elen som produceras säljssedan till kraftbolagen.Säljer andelarI år har han varit med att startabolaget Isgrannatorp Enterprise ABmed ett Enercon E-82 vindkraftverkutanför Kristianstad. Idén meddetta verk är att sälja andelar tillelbilsägare. Ett sätt att försäkra sigom att man bidrar med lika mycketny grön energi som den energi mananvänder till sin bils laddning.– Vi säljer 5000 aktier eller andelarpå 1 000 kWh produktion ochvarje andel motsvarar grön energitill cirka 650–900 mils körningför en elbil, då en elbil förbrukarrunt 1,1–1,5 kWh/mil, beroende påkörsätt förklarar Hans-Olof.Kör man längre köper man tvåandelar och så vidare.Mycket snackHans-Olof tycker det snackas förmycket och vill genom sina vindkraftverkvara med att göra transportsektorngrönare.– Vi vet att kunder som tänkerinvestera i en elbil också har ettmiljöintresse och vill säkerställa attköra sin bil på 100 procent förnybarenergi och helst utan koldioxidutsläpp.För att hjälpa dessa kunder isin strävan om en bättre miljö informerarvi om vår lösning där varjeandel ger grön energi till laddningmotsvarande 650–900 mils körningoch i princip helt utan utsläppav koldioxid.Köp av en andel innebär ocksåatt bilföraren hjälper till att byggaupp ny förnybar energi, blir delägarei ett vindkraftverk och en myckettrovärdig ambassadör för konceptetelbilar, vindkraft och förnybar energi.Denna kunskap och medvetenhetgör också att elbilsföraren kanföra sakliga och konstruktiva samtalmed sina grannar, arbetskamrateroch andra ännu inte så väl upplystapersoner. Varje andel kostar 3 500kronor och ger en årlig avkastningpå några procent vid normal drift avvindkraftverket.Andelarna till för allaAndelarna är tillgängliga för allasom på sikt kan tänka sig att köpaen elbil, men redan idag vill varamed och skapa förutsättningar förgrönare fordon och transporter.H-O Enterprise ABKompensationen sker på energibasisdär 1 liter bensin eller dieselmotsvarar cirka 10 kWh energi.Använder man 1000 liter bensineller diesel på årsbasis så motsvarardet 10 andelar. För att snabba påinköp av en elbil, en bil med lägreförbrukning och minskat bilåkande,köper H-O Enterprise AB tillbakaandelar som inte längre behövs itakt med minskade utsläpp.FordonstillverkareHans-Olof tycker att alla fordonstillverkareoch bilhandlare som verkligentror på övergången till elfordonskulle leverera varje fordon med enandel i förnybar energiproduktionsom exempelvis står för de förstacirka 1 000 milens körning. Dennaandel följer bilen tills den återvinnsoch andelen blir då tillgänglig fören annan ny bil. Personer som körmer än 1 000 mil kan naturligtvisköpa egna andelar som matchar detårliga körandet.– Vi står just vid soluppgångenav övergången till elfordon och viär övertygade om att bilförarnakommer att bestämma hastighetenpå detta skifte och ju mer de förståroch är involverade, ju mer vill destötta denna process och inte minsthjälpa till att spara vår miljö, avslutarHans-Olof.Pool med elbilarFör att öka intresset och kunskapenför elbilar bygger Hans-Olof Nilssonnu även upp en elbilspool. Genomdenna pool får andelsägare i vindkraftverketmöjlighet att låna ochprovköra marknadens olika elbilar.Inledningsvis har han köpt in enC-Zero, en Mitsubishi iMiev ochytterligare ett par är på gång.Sedan tidigare har han sin elsportbil,Tesla Roadster, som han gärnakommer ut och visar upp.– Många vill klämma och kännainnan man bestämmer sig förvilken elbil man ska köpa. Jag vill gedem som verkligen är intresserademöjlighet att testa olika modeller,så att vi tillsammans kan göraomställningen möjlig till en merenergieffektiv fordonsflotta somkör på grön energi med låga elleringa koldioxidutsläpp alls, sägermiljöentreprenören Hans OlofNilsson.031-330 22 50www.hoenterprise.se info@hoenterprise.se53


Elbilar på väg – regionaltupprop i sydöstMagnus Eriksson, Växjö energi, till vänster och Fredrik Daveby, Länsförsäkring Kronoberg, med Växjö energis elbil vid flishögen på Växjös biobränsleeldade fjärrvärmeverk.Mycket talar för att elbilar är lösningen för våra framtida transporter. Frågan är bara hur det är att leva med en elbil.Miljöfordon Syd har med stöd av Trafikverket startat ett projekt i syfte att räta ut en del frågetecken runt elbilen i praktiskt bruk.Ett regionalt projekt i sydostsverige där redan ett par företag valt att gå med för att stödja en elbilsintroduktion.– Som energibolag kommer vi attbli berörda och vi vill redan nu varamed och följa utvecklingen, sägerMagnus Eriksson marknadschef påVäxjös energibolag VEAB. Vi villhelt enkelt inte sitta i baksätet ochse på.VEAB har i dag en elbil frånnorska Think men har ocksåbeställt två stycken elbilar frånMitsubishi. Bilar som kommer attanvändas i företagets dagliga verksamhet.VEAB vill samtidigt bidratill att leva upp till Växjö kommunsambitioner att fortfarande varaEuropas grönaste stad.– Någon måste gå före och skapaefterfrågan och uppmärksamhetkonstaterar Magnus, och det ärlättare för oss som företag än förexempelvis en privatperson.Länsförsäkring Kronoberg harockså valt att beställa en MitsubishiiMiev och ser ram emot att kunnaanvända bilen som reklamplats, därman profilerar sig som miljömedvetnaoch framtidsintresserade.Även här kommer bilen att användastill dagliga transporter i ochrunt Växjö.– Vi ser oss som ett miljöföretagsom jobbar för att förebygga skador,säger Fredrik Daveby, vd LänsförsäkringKronoberg, och tillägger atthan gärna vill vara med och påverkautvecklingen mot nästa generationmiljöbilar.Bakgrunden till projektet är attdet i dag kan vara svårt som ensamaktör att få köpa ett elfordon. Tillverkningenär ännu liten och könär lång. Kort sagt så finns det flerawww.miljofordonsyd.seTel: 0470-74 50 55intressenter som vill vara med påtåget från början och detta projektsyftar till att man hjälps åt med attskapa efterfrågan på flera fordonoch ett ömsesidigt erfarenhetsutbytenär elbilarna väl börjar rulla.– Projektet syftar till att läggagrunden och skapa en stabil plattformför att möjliggöra en hållbarintroduktion av elfordon i ett regionaltperspektiv, säger MiljöfordonSyds Jonas Lööf, som är projektledare.Under augusti 2010 påbörjadesarbetet genom företagsbesök ochandra informationsinsatser för attsamla ihop minst 200 intressentersom har för avsikt att köpa minstvar sitt elfordon (minst 200 elbilar)under projektets första år. Initiativtagaretill projektet är Växjö Energi,Växjö Hem, Hyresbostäder i Växjö,Växjö Fastighetsförvaltning,Vidingehem, Videum och Växjökommun. I samverkan med MiljöfordonSyd har perspektivet breddatsoch blivit regionalt med ytterligareintressenter som Uppvidingeoch Älmhults kommuner, Regionförbundetsödra Småland, IKEA,Länsförsäkring Kronoberg, EnergikontorSydost med flera. MiljöfordonSyd har utsetts till samordnareoch nu bjuds företag, kommuner,organisationer och privatpersonerin att medverka i projektet för atttillsammans möjliggöra en hållbarintroduktion av elfordon i regionen.Elbilar på väg – elbilsupprop i samverkanär ett regionalt initiativ somsöker 200 intressenter till elbilar isydostregionen.Är ni en föregångare/pionjär?Är ni intresserade att köpa minsten elbil?Är ni intresserad av samverkan?Anmäl ert intresse och bli en del avprojektet ”Elbilar på väg”För mer information och intresseanmälan- www.elbilsupprop.se54


Kraftsamling för biogasensutveckling i StockholmBiogasen är ur många synvinklardet bästa fordonsbränsletur miljösynpunkt med ettmycket lågt bidrag av CO2 omman tittar på hela kedjan frånproduktion till förbrukning.Råvaran finns allmänt tillgängligi form av avfall som annarsskulle vara ett problem att bliav med.Efterfrågan på fordonsgas, somkan bestå av det fossila bränsletnaturgas eller det förnybara bränsletbiogas, har stigit snabbt i Stockholmi takt med att antalet bilar somdrivs med fordonsgas ökat. Detta dåregeringen tydligt visat på biogasensfördelar genom ökat stöd förgasbilar.Initialt uppstod en brist beroendepå att produktionen inte ökadei takt med efterfrågan och marknadensaktörer drog åt olika håll. Ensituation som krävde samordningoch handlingskraft. Särskilt motbakgrund av att potentialen för ökadbiogasproduktion i Stockholm ärstor.– För att råda bot på situationenhar Kommunförbundet StockholmsLän (KSL) sedan 2009 arbetat medatt föra samman VA-sidans ochavfallssidans aktörer i diskussionerkring hur man kan genomförabiogassamarbeten, berättar SaidAshrafi, Kommunförbundet StockholmsLän (KSL).Samarbete gav resultatEfter att beslutsfattare i de olikakommunstyrelserna i regionenfattat beslut om ett ökat utnyttjandeav avfallet till biogasproduktion,genom samarbete mellan aktörernaoch ett användande av den befintligainfrastrukturen, märks nu enstadig ökning av produktionen ochen bättre tillgänglighet för de somanvänder bränslet, som exempelvistaxiförare.De senaste åren har man därförkunnat märka en påtaglig höjningav aktivitetsnivån på området dåmånga aktörer – varav en del nya– börjat agera mer konkret på marknadenoch genomfört såväl olikaplaneringsarbeten och utredningarsom rena anläggningsprojekt.Ett led i arbetet för en ökadbiogasproduktion var en storbiogaskonferens som genomfördesGösta Lindh, vd Stockholm vatten, tankar en VW Passat Ecofuel med biogas från Bromma reningsverk.av Kommunförbundet StockholmsLän i samarbete med länets VA ochavfallsorganisationer, Regionplanekontoreti Stockholms län samtsamverkansorganet Biogas Öst den8 oktober i år. 120 aktörer samladespå Nalen för att diskutera framtidennär det gäller hur biogasproduktioneni Stockholm. Utgångspunktenför diskussionerna var det regionalahandlingsprogrammet för Energioch Klimat för Stockholms län.Detta med fokus på att effektiviseraenergiförsörjningen, ställa om tillförnybara energikällor samt användaavfall som resurs. Vid konferensenpresenterades goda erfarenheteroch satsningar från aktörer som SollentunaEnergi, Sundbybergs Stad,SÖRAB, Stockholm Vatten och SRVÅtervinning. Dessutom berättadeTelge Återvinning och SYVAB omsitt samarbete för att producerabiogas från matavfall.Stor potential för biogasIdag är läget det att Stockholmvatten, Käppalaförbundet ochSYVAB producerar biogas vidreningsverken i bl.a. Bromma ochHenriksdal, Käppalaverket ochHimmerfjärdsverket. En produktionsom kan ökas i takt med attman ökar insamlingen av matavfallför samrötning på reningsverken.Stockholms län står ut lite frånövriga län med väldigt stor potentialför biogas från reningsverk ochmatavfall, medan övriga har störstpotential från lantbruket.– Inget pekar dock på att vi under2010 når det 35 %-iga målet förbiologisk behandling av matavfall såän finns det en stor potential kvaratt utnyttja trots att utvecklingensnabbt gått åt rätt håll. Det är nuviktigt att kommunerna intensifierararbetet med att samla inmatavfall från hushållen. Det finnsett stort intresse både bland hushållenoch fastighetsägarna. Det finnsinget att vänta på säger AndersEkegren, kommunalråd i Solna ochordförande i KSLs Samhällsbyggnadsberedning.Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)Said Ashrafi, 08 - 614 9412, said.ashrafi@ksl.sewww.ksl.se55


Skåne kraftsamlar förbiogasenI ett unikt samarbetemellan offentligaverksamheter ochprivata aktörer satsarnu Skåne stort på biogasoch på Skåne som enledande region för biogas.Idag produceras ca 350 GWhbiogas per år. Målet är att år2020 producera 3 TWh och justnu sjösätts färdplanen som skaleda oss dit.kraftsamlingen är ett initiativ avRegion Skåne och drivs i samarbetemed Biogas Syd och ett flertal andraaktörer. För att stärka biogasensposition på marknaden och för attöka på produktion och användningav biogas måste vi samarbeta. Vibehöver ta ett ordentligt krafttagoch samla så många resurser vi kanoch arbeta på en så bred front sommöjligt. Alla insatser är viktiga föratt vi ska lyckas i detta arbete.foto: mårten ahlm, montage: anna troedssonbakgrunden till kraftsamlingenär att Skåne blev utsett till pilotlänför grön utveckling. Biogas är enviktig pusselbit i klimatarbetet ochSkåne har goda förutsättningar attersätta delar av det fossila bränsletmed biogas. Länet är tätbefolkat ochdet alstras stora mängder organisktmaterial inom både jordbruk ochlivsmedelsindustri som lämpar sigväl för biogasproduktion. Den storafolkmängden på en liten yta göräven att transportavstånden för detorganiska avfallet till biogasanläggningarnaär korta. Även avståndetDetta är Biogas SydBiogas Syd är en regional samverkansorganisationmed ett brettmedlemsnät som arbetar för attutveckla biogasen i alla dess delar.Organisationen är en del av EnergikontoretSkåne och har KommunförbundetSkåne som huvudman.För mer informationom kraftsamlingeni Skåne kontakta:Anna HanssonTel: 040-631 22 69mellan producent och konsumentkan göras kort och möjligheterna attknyta samman material och energiflödenmellan stad och land är goda.I Skåne finns även många drivandenyckelaktörer, organisationer ochforskningsinstitutioner som ligger iframkant inom biogasområdet. Detfinns också ett gasnät på den västrasidan av Skåne som underlättarutbyggnaden av biogas.färdplanen är ett dokumentsom tagits fram som en ledstjärnai kraftsamlingsarbetet. Kort ochgott är färdplanen en handlingsplansom identifierar möjligheter,Peter ErlövTel: 044-309 35 85samverkansbehov och resurser somkrävs för att nå målen. Färdplanenriktar sig till skånska nyckelaktörer,det vill säga kommuner, energibolag,avfallsbolag, teknikföretaginom biogasområdet samt de regionalaoffentliga aktörerna. I färdplanenidentifieras vad som behövergöras, vem som ska göra det och vaddet beräknas kosta. Åtgärderna ifärdplanen grundar sig på en visionom att år 2020 ska Skåne vara ettCenter of Exellence för biogas. Detinnebär bland annat att Skåne har:• en biogasproduktion på 3 TWh,• den största förgasningsanläggningeni EuropaCecilia ThapperTel: 040-631 22 68• samt att 25 % av bilarna i Skåneär biogasbilar.färdplanen har tagits fram avBiogas Syd och Region Skåne. Vidframtagandet har även ett antalandra aktörer varit inblandade samtett 20-tal nyckelaktörer intervjuatsutifrån nuvarande och framtida produktionoch konsumtion av biogas.Vad händer nu?Färdplanen har skickats ut till kommuneroch berörda aktörer runtomi Skåne. Den 1 december anordnasett kick off-seminarium som kanses som ett startskott för färdplanen.Nu hoppas vi att så mångasom möjligt följer med på tåget ochbidrar till biogasens utveckling. Detär dags att omsätta teori i handlingoch vi har en spännande och händelseriktid framför oss.text: anna troedsson, biogas syd(energikontoret skåne)56


Familjer testar cykelkärraistället för bilFör många familjer kan en cykelkärra vara ettbra alternativ till bilen. Hållbar utveckling Västska under 2011 låta femton familjer användacykelkärror i sin vardag för att se hur de uppleverdet.foto: Tracy Hornbrook/iStockphoto– Skolskjuts, storhandling ochskjuts till fritidsaktiviteter, mycketav det vi idag använder bilen till kanvi istället använda en cykelkärratill, säger Joakim Achim Friedrich,projektledare på Hållbar utvecklingVäst, det regionala energikontoret iVästra Götaland.Fördelarna är många: Det ärbilligare. Du behöver inte köra runtoch leta parkeringsplats. Det germotion och är hälsosammare. Detär säkrare, eftersom det farligastepå skolvägen ofta är all trafik därföräldrarna lämnar barnen medsina bilar.– Dessutom blir föräldrar somanvänder cykelkärror en viktigförebild för nästa generation. Barnoch ungdomar brukar fortsätta meddet transportmönster de får medsig från uppväxten även som vuxna,säger Joakim. Jag är själv sådan ochkör nu bil väldigt sällan.Just nu söker han och energiochklimatrådgivarna i kommunernaMölndal, Skövde och Tranemoefter barnfamiljer som vill blitestpiloter. En storstadskommun, enmindre stad och en mindre tätort.– Vi vill ha familjer som harcyklar, men inte cyklar så mycketidag, och med små barn som kanåka i cykelkärrorna.Familjerna ska cykla i sin vardagoch berätta om hur de uppleverdet, vad som går bra och vad somger problem. De kommer även attblogga om sina upplevelser ochförhoppningsvis följas av lokalamedier.Tanken är framförallt att projektetska skapa uppmärksamhetför att cykelkärror kan vara ett braalternativ till bilen, men även attkommuner ska ta till sig av erfarenheternaför att kunna underlättaför cyklister med cykelkärra genomRegionalt nätverk för mer hållbara kommuner i Västra GötalandHållbar utveckling Väst driver ettkommunnätverk för hållbar utvecklingdär transporter är ett av flera fokusområden.Under början av 2011 kommerHUV och nätverket att arrangera workshoparom miljöanpassad upphandlingav transporter. De kommer att handlaom hur kommuner kan formuleradrivande miljökrav i förfrågningsunderlag,informera entreprenörer omkommande krav, samt göra uppföljningar.Inom nätverket utreds också envidareutveckling av Verktygslådan förhållbar planering (hallbarplanering.se).Idag är 30 kommuner med i kommunnätverketoch under senhösten 2010så får alla kommuner i Västra Götalanden förnyad inbjudan att medverka inätverket. Se HUV:s webbplats förmer information om nätverket ochinbjudan.HUV och Trafikverket samverkar förmer hållbara transporterHållbar utveckling Väst samverkar medTrafikverket för att kunna arbeta meraktivt med transportfrågor i sina nätverk.Extra fokus läggs på hur energi-till exempel bättre cykelbanor ochcykelparkeringar vid köpcentra.Projektet genomförs av Hållbarutveckling Väst och kommunernaMölndal, Skövde, Tranemo i samarbetemed Trollhättan, Falköping,Trafikverket, Cykelfrämjandet ochSvensk Cykling. Energimyndighetenfinansierar projektet.text: erik andré, hållbar utveckling västoch klimatrådgivarna kan arbeta medtransportrådgivning. HUV kommerdessutom att starta ett nätverk förfordonsansvariga på kommunerna.Startseminarium hålls 23 november iGöteborg.Som en del av samverkan arrangeradesett heldagsseminarium om logistikför kommuner som drog fullt hus medpolitiker och tjänstemän 1 september.Där visades bland annat hur hemtjänsteni Karlshamn och på Orust genomlogistikplanering minskat sina körsträckoroch ökat tiden hos brukarna.Hållbar utveckling VästRegionalt energikontor i Västra Götalandwww.hallbarutvecklingvast.se 031-339 18 0057


Årlig kommungranskningger miljöbättre fordonUnder 2009 granskade MiljöfordonSyd alla 290 kommunerspersonbilsflottor utifrånett miljö- och trafiksäkerhetsperspektivmed syfte att gekommunerna ett verktyg attförbättra sig. Granskningengenomfördes i samverkanmed Infotorg/Bilfakta ochmed stöd av Trafikverket. Denårliga uppföljningen 2010 visaratt kommunerna köper flermiljöbilar samt fordon medlägre bränsleförbrukning ochklimatpåverkan.Sveriges kommuner är viktiga föregångarei samhället då det gäller attarbeta aktivt för minskade koldioxidutsläppfrån personbilstrafiken.Deras inköp av personbilar bidraräven till att fler miljöfordon så småningomnår begagnatmarknaden.Detsamma gäller även då kommunernaköper trafiksäkra fordon.Även om kommunerna inte harnågot lagkrav som tvingar dem attköpa miljöanpassade eller trafiksäkrabilar, så är deras val viktiga då depåverkar företag och privatpersoneratt följa efter.I Miljöfordon Syds projekt”Granskning av 290 kommunerspersonbilar utifrån ett miljö- ochtrafiksäkerhetsperspektiv” granskadessamtliga kommuners personbilsflottor2009, för att ge alla enöversikt och ett nuläge att arbetavidare med. Gransknigen genomfördesi samverkan med Infotorg/Bilfakta och med stöd av Trafikverket.Under 2010 års uppföljningvisade 149 kommuner intresse attse hur dem utvecklats jämfört med2009. Vissa kommuner har kommitlångt i arbetet att både miljöanpassasin fordonsflotta och göra den mertrafiksäker, vilket bekräftas av resultateti granskningen. För kommunersom inte kommit lika långt gergranskningen ett bra underlag somgör det lättare att sätta upp konkretaförbättringsmål som kan följas uppårligen.Miljöfordon Syd har tillsammansmed Infotorg/Bilfakta och med stödav Trafikverket utvecklat en metodsom redovisar; antal personbilar,antal och andel miljöbilar, bilarnasenergieffektivitet (CO2-energi),bilarnas klimatpåverkan (CO2-klimat), bilarnas ålder, andel bilarsom enbart kan drivas med fossiladrivmedel, buller, trafiksäkerhetmed mera. Granskade kommunerfår en sammanställd lista med derasresultat överskådligt redovisat.Fler granskasPå uppdrag av Trafikverket granskasnu Uppsala, Västmanlands, Södermanlandsoch Örebro landstingspersonbilar på motsvarande sätt.Intresse finns även från fler landsting,regionförbund, organisationeroch företag att både granska sinafordon samt jämföra sig med sinhemkommun och de bästa kommunernai landet.Ständig utvecklingMetoden är utvecklad för att hjälpaoch stimulera fler kommuner att blibättre på bilar avseende miljö ochtrafiksäkerhet. Under 2010 gjordesett antal förbättringar och nästa årkommer granskningen även skaomfatta information om lätta transportbilar,tunga fordon, bussar ochandra vägfordon i trafik. Ett annatförslag är att redovisa utvecklingenpå en hemsida,www.kommunfordon.se.Detta ger kommunerna möjlighettill kontinuerlig kontroll översina fordon där fler kan få tillgångtill en översikt av kommunensfordon. På detta sätt blir det enklareför politiker, bilansvariga, inköpare,och förvaltningschefer att följa ochpåverka utvecklingen.I faktarutan redovisas övergripanderesultat för granskningen2010 jämfört med 2009. Samtligalistor presenteras påwww.miljofordonsyd.se.Intresserade för medverkan igranskningen 2011 kan redan nuanmäla sig till Miljöfordon Syd.illustration: martin wickströmUnder 2010 års granskning medverkade149 kommuner. Granskningenavser personbilar. Nedanpresenteras övergripande resultatför utvecklingen i dessa kommunerjämfört med 2009:• Andelen miljöbilar ökade från44,1 % till 51,6 %.• Energieffektiviteten ökademed 3,1 %, vilket motsvarar enminskad medelförbrukning från0,73 till 0,70 liter bensin per mil igenomsnitt.• Klimatpåverkan minskade med4,7 %, vilket motsvarar engenomsnittlig minskning medcirka sju gram CO 2 /km per bil.• Andelen bilar med 5 stjärnorEURO-NCAP är i genomsnitt44,8 %, 28,1 % har 4 stjärnor medandet saknas info om 24,0%.Andelen bilar med högsta betygökar, men eftersom modellenför att testa bilar gjorts om finnsinga exakta jämförelsesiffror för2009.0470-74 05 55www.miljofordonsyd.se58


Nissan Cabstar som100 procent elbilEVdrive bygger Nissan Cabstar3,5T med 100 procent eldrift.Lätt lastbil som får köras medvanligt B-körkort. Påbyggnadgörs enligt kundens önskemål,t. ex. flak eller skåp med inredning.Projektet är ett samarbetemellan Volvo Truck Centeroch Evdrive. Volvo Truck Centerär återförsäljare av NissanCabstar i Sverige.EVdriveEvdrive har lång erfarenhet av bådeservice och konvertering av elfordon.Idag rullar fordon som byggdesför 5–6 år sedan. Utan problem ochbatteribyte. Med denna kompetensoch erfarenhet i ryggen har man nutagit fram Nissan Cabstar som Elbil.Laddning & KörsträckaKörsträckan på en laddning är 6–10mil beroende på val av batteri. Detfinns tre olika batterier att välja på.Laddaren är inbyggd i bilen ochansluts till ett vanligt 230 V eluttag.Med cirka 600 000 motorvärmaruttagi Sverige och ett oräkneligt antalandra eluttag så kan bilen laddasnästan var som helst. Att få bilenfullt laddat tar cirka 8–10 tim. Bilenkan kompletteringsladdas underdagen för att förlänga körsträckan.Som standard finns dessutombatteri-bytessystem. Att byta batteritar 5–10 min vilket fördubblar körsträckan.Bilen på plats under Elmia under Lastbil 2010.Ekonomiskt och Miljövänligt.En lastbil med eldrift får snabbareen bättre ekonomisk kalkyl än enliten personbil. Förklaringen är atten lastbil i stadstrafik drar mycketbränsle/energi. En elbil har enmycket lägre energikostnad perkörd mil. Skillnaden i energikostnadel – diesel per körd mil är stor.Lastbil med eldrift behöver därförinte vara dyr. Även miljömässigt blirskillnaden stor. Nu finns det möjlighetatt köra miljövänligt. Miljövinsteni närområdet blir stor. Ingentomgångskörning vid trafikljus, iköer eller vid kortare uppehåll. Ingautsläpp när Du kör en Elbil.Laddkabel: En vanlig sladd i ett vanligtuttag.LeveransNissan Cabstar Elbil är färdig förleverans och kan beställas omgående.Målgruppen är främst verksamhetermed service inom närområdetsom bostadsbolag, parkförvaltning,kommunala elbolag och andraliknande verksamhetsområden.Motor med effekten 28 kW.Bilen byggs och marknadsförs av: EV-driveVillagatan 2 311 64 VESSIGEBRO. Tel: 0346-206 30 E-mail: info@evdrive.seKontaktperson: Ulf Josefsson Tel: 070-376 32 8259


VÅRFRAMTIDSVISIONÄR REDAN HÄR.Volvo C30 DRIVe Electric är en central del av Volvo Personvagnars framtidsvision – somredan börjat rulla på vägarna. Bilen drivs uteslutande av batterier, som du enkelt laddar i ettvanligt vägguttag och som räcker 120–150 km.Till skillnad från de flesta andra elbilar är det en helt vanlig bil, som är precis lika säker ochkul att köra som en vanlig Volvo C30. Tyst som en mus gör den 0–100 på under 11 sekunder.Och tack vare våra unika lösningar för värme och kylning fungerar den precis lika bra året om.Bilen finns redan i ett tiotal exemplar och med start måndagen den 4 april tillverkar vi ytterligare250 stycken i vår fabrik på Hisingen. Dessa bilar leasar vi sedan ut till företag och institutioner,för att snabbt lära oss ännu mer om hur vanliga kunder trivs med och upplever den nyatekniken. Allt för att du ska kunna köpa Volvo C30 DRIVe Electric så snart det bara går.VOLVO C30 DRIVe ELECTRICFÖRBRUKNING VID BLANDAD KÖRNING: 1.5 KWH/MIL BATTERI 24KWH RÄCKVIDD 15 MIL, KOLDIOXIDUTSLÄPP CO2 G/KM 0 G MILJÖKLASS: EL. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. NÄR DU KÖPER EN NY VOLVOINGÅR ALLTID VOLVO ASSISTANS SAMT VAGNSKADE- OCH ROSTSKYDDSGARANTI. ERBJUDANDET KAN INTE KOMBINERAS MED ANDRA ERBJUDANDEN, RABATTER ELLER RAMAVTAL. WWW.VOLVOCARS.SEVolvo. for life

More magazines by this user
Similar magazines