Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Biblioteksbladet07:2008årgång 93Folkbibliotekens identitet – stabil eller i farozonen?Forskningsbibliotekens framtid – hälsan tiger still?Specialbiblioteken – en förbisedd resurs?


Innehåll Förord Biblioteksbladet 07:20083 Tidens dialektik och detav-bildande biblioteket.Joacim Hansson6 Forskningsbibliotekensframtid – bristen pådiskussion oroväckande?MarieLouise Samuelsson9 ”ifla är en enorm resurs”Åsa Ekström11 Vad gör folk framfördatorn? Henriette Zorn12 Specialbiblioteken på slakoch spänd lina.Magdalena Gram16 som-undersökningen 2008.Henriette Zorn18 Biblioteket – Västeråstankeställe. Åsa Ekström21 Utnyttja minoriteternaskunskap bättre!Barbro Bolonassos23 Integration och mångfald:Gävle tar litteraturen tillhjälp. Henriette Zorn24 Biblioteken på Bok &Bibliotek.Henriette Zorn26 Nackabornas ”nya”bibliotek. Henriette Zorn28 Litteraturhus Nynäshamn –Sveriges första? Åsa Ekström35 In memoriam:Inga Brita Söderhjelm.Elisabeth Genell StormAvdelningar17 Debatt och kommentar30 Utblick32 Recensioner36 Krönikan39 Besserwisser40 Föreningsnytt43 KalendariumMan är inte rädd för att ”släppakontrollen”, man fruktar intenya kompetenser och yrkesrollenstår ohotad när användarnaloggar in och lägger sig i.Det är uppmuntrande – och tankeväckande –läsning som Årets Framtidsspanare, KatarinaEvengård och Linda Nilsson, bjuder på i sittexamensarbete Bibliotekarie 2.0. Minabibliotek.se och bibliotekarierollen– en fallstudie på Umeå stadsbibliotek. Uppmuntrande därför att det ären relativt ljus och okontroversiell bild som tonar fram i uppsatsenom bibliotekariernas nya roll i en interaktiv miljö där användarna ärmedskapande. Yrkesrollen utvecklas och stärks. Den egna kompetensenblir mer synlig genom att man kan presentera sin kunskap påwebben. Flera av de intervjuade bibliotekarierna på minabibliotek.semenar att mötet med användaren på webben blir mer jämlikt än pågolvet. Till de traditionella bibliotekariekompetenserna läggs nu nyaav t ex mer journalistisk karaktär som att kunna formulera sig skriftligt,och kompetenser av mer personlig karaktär som förmåga tillkommunikation, engagemang och att kunna bjuda in och inspirera.Det är inga små krav. Bibliotekarierollen – redan tidigare komplex tillsin karaktär – kan tydligen tänjas och omformuleras i det oändliga.Det enda av mer problematisk karaktär i tvåpunktnollandet somframkommer i fallstudien är krocken mellan det privata och det professionella:att skriva, tycka och tipsa om böcker är utlämnande, intebara i sig utan också för att användaren på webben ser vem avsändaren(bibliotekarien) är: ”Då gränsen mellan den privata rollen ochyrkesrollen delvis suddas ut, menar vi att en splittring kan upplevas iyrkesrollen då denna inte blir helt professionellt definierad i form avkunskap utan snarare sker en blandning av (…) den privat inhämtadekunskapen och den akademiska kompetensen”.Å ena sidan upplever man alltså att den egna kompetensen blir mersynlig på webben, å andra sidan blir mycket annat det också. Det ärläskigt att ge sig ut på djupt vatten och inte veta i vilken egenskapman gör det.Att bilden till övervägande delen blir så ljus och okontroversiell ärkanske ett tecken på att det inte är någon större skillnad mellan attvara bibliotekarie på nätet och att vara det på golvet. Uppgifterna äri många fall desamma i cyberrymden som i IRL-biblioteket: svara påfrågor, ge information, tipsa och leda vidare. Därför är det svårt attförstå varför man upplever att kompetensen blir synligare på webbenän på golvet, varför mötet blir jämlikare (med en skärm emellan?),varför arbetet är mer utvecklande bl a genom ”fördjupning av kompetensenhos enskilda bibliotekarier genom interaktion med såvälandra bibliotekarier som med användarna”. Snackar man inte längremed varandra på biblioteket?Som journalist tvingas jag numera varje dag förhålla mig till att detfinns en hel bloggsfär som håller på att ta över mitt jobb. Jag funderarmycket över vad det betyder och det ur alla möjliga olika aspekter. Vadär min affärsidé och vad är deras?Bibliotekarierna fruktar ingenting, vare sig från nya kompetensereller från användarna. De öppnar den virtuella dörren, bjuder in ochsäger välkommen, det vi gör kan ni också göra. Det är uppmuntrandeatt man känner sig så trygg i sin roll men det är märkligt att man intemer kritiskt funderar över det.Läs gärna uppsatsen i fulltext: http://theses.lub.lu.se/archive/2008/06/05/1212669858-1125-531/2008-11.pdfHenriette ZornPostadressBox 70380107 24 StockholmBesöksadressWorld Trade Center, D5, Klarabergsviadukten70 eller Kungsbron 1,StockholmTel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31Svensk Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.orgPrenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingår BBLi medlemsavgiften, 350:– för enskildmedlem (heltidsstuderande ochpensionärer 175:–). Övriga betalar 500:–(Sverige), utanför Sverige, 600:–Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 41hz@bbl.biblioteksforeningen.orgI redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 43asa@bbl.biblioteksforeningen.orgRecensionsansvarigJohannes Rudbergjohannes.rudberg@kb.seGrafisk form: Paolo SangregorioOmslag: Foto: Stockholms stadsmuseum.Bearbetning: Paolo SangregorioRedaktionen förbehåller sig rätten attkorta och redigera manus. För obeställtmaterial ansvaras ej.AnnonserBo ErikssonKnut Wallenbergs väg 35133 34 Saltsjöbadentel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comMoms/annonsskatt utgår ej!TryckNorra Skåne Offset, HässleholmISSN: 0006-1867Svensk Biblioteksförening är en ideellförening med uppgift att främja svensktbiblioteksväsen.Biblioteksbladet speglar föreningensverksamhet, åsikter och ställningstagandemen har också till uppgift att väcka egendebatt genom att ge utrymme åt andraåsiktsyttringar.Tidningen har en fri och självständig rolloch bedrivs med tryckfrihetsförordningensom grund.Denna tidning gick i tryck den1 oktober.Den här tidskriften ärTS-kontrollerad.2 biblioteksbladet [7:2008]


Tidens dialektik ochdet av-bildande biblioteketFoto: Stockholms stadsmuseum”Vi kan idag se att de folkbibliotek som dominerade under större delen av 1900-talet snart kommer att kunna betraktas som en historisk parentes”, skriver JoacimHansson. Biblioteksinteriör från Västmannagatan 63, Vasastaden i Stockholm, 1911.Biblioteken är idag så måna omatt vara till lags och ligga ”rätt”i tiden att man riskerar att ådrasig en institutionell glömska omvilket politiskt ansvar biblio -tek arie rollen rymmer, skriverJoacim Hansson och diskuterarbiblio tekens identitet under100 år.Kan vi tala om något som bibliotekensidentitet och hur serden ut idag? Grovt uttryckt kanidentitet på organisations- ellerinstitutionsnivå definieras genom treganska vida kriterier. För det första institutionensessens, hur ser kärnverksamhetenut; för det andra, hur skiljer sig institutionenfrån andra som gör anspråk på sammaverksamhetsområde; och för det tredje, formulerandetav en kontinuitet i t ex professionsutövningeller värdegrund. Vi vet attallmänheten i sin bibliotekssyn har en ganskatydlig bild av vad biblioteken är och vadman ska ha dem till. Hur står det till med bibliotekariernaoch andra aktörer i bibliotekssektorn?Det behövs inga djupare studierför att konstatera att just frågan om bibliotekensidentitet inte bara diskuteras mycket– den upplevs också som osäker. Många diskussionerförs parallellt som ytterst handlarom just bibliotekens identitet och plats idagens samhälle. Svensk Biblioteksföreningkör sin Library Lovers-kampanj medett tydligt krav på ett eget politikområdeför biblioteken. En ensam bibliotekarie kanuppta ett helt märkvärdigt branschmediautrymmemed en pr-kampanj för sig själv ibiblioteksbladet [7:2008] 3


”Frågan är därför om vi har att göra med ett ytfenomeneller om vi befinner oss i en period med en faktiskidentitetsförskjutning i den svenska bibliotekssektorn.”ett par läderbyxor vars budskap är dunkelt.Svenska Boklån AB har återupptagit idén ombiblioteket som serviceföretag. I Malmö kanbibliotekarierna tänka sig att låta barnavdelningensponsras av McDonald’s (dock inteav vapenindustrin, Sic!). Och i bakgrundenmullrar hela tiden Författarförbundet medsin bibliotekssyn som starkt präglas av derassärintresse. Allmänheten ser ofta mycket liteav de utspel och diskussioner som förs innei sektorn. Frågan är därför om vi har att göramed ett ytfenomen eller om vi befinner oss ien period med en faktisk identitetsförskjutningi den svenska bibliotekssektorn. Omså är, måste vi ställa frågor om hur man kanförhålla sig till denna förskjutning av innebördi bibliotekens verksamheter. Frågan omidentitet blir då viktig.Ser vi på bibliotekshistorien, och dåkan vi begränsa oss till de senaste hundraåren i Sverige, har på det hela taget såvälde folkliga som de akademiska bibliotekenfaktiskt visat upp en identitet och integritetsom skapat en stabilitet och yrkeskänsla somhar kunnat hävdas. Vissa värden kan nog faktisktsägas ha bevakats. När Valfrid Palmgrenoch hennes kolleger i början av 1900-talet taladeom barns och vuxnas bildning var budskapettydligt: demokratin kan bara utvecklasom alla är med och vi måste därför se tillatt barnen får en gemensam bildningsgrundatt bygga vidare på. Det ansågs viktigt för attkunna samtala med varandra. Hon strävaderedan 1911 efter ett gemensamt ”allmänt”biblioteksväsende som inkluderade ocksåde akademiska biblioteken i skapandet av ettbildat och därmed demokratiskt fungerandeland. De akademiska biblioteken sade nejoch folkbiblioteken kom därför att utvecklassom den autonoma bildningsinstitutionde sedan dess har varit. Vi kan dock idag seatt de folkbibliotek som dominerade understörre delen av 1900-talet snart kommer attkunna betraktas som en historisk parentes.Den rörelse som idag är tydligast är kanskeden av Palmgren så efterlängtade utvecklingenmot ett integrerat, allmänt, biblioteksväsende.Folkbiblioteken antar alltmerformen av utbildningsbibliotek än av traditionellafolkbibliotek. Förskjutningenär tydlig från en folkbildande identitet tillen som är kopplad till samhällets formellautbildningsstruktur. Att sätta en historiskparentes om folkbiblioteken såsom de sågut under 1900-talet behöver nu inte vara såfarligt. Det viktiga då är att komma ihåg attsådant händer – institutioner kommer ochgår. Folkbiblioteken blev också något aldrigtidigare skådat, då de i snabb takt tog formför runt hundra år sedan. Allting har sin tid.Folkbibliotekens guldålder kan placerasnågonstans mellan mitten av 1950-tal etoch slutet av 1970-talet. Biblioteken blev enav samhällets mest gedigna och älskade bildningsinstitutioner,stadigt förankrade i denfolkbildningstradition som sedan slutet av1800-talet har bidragit till formandet av densvenska demokratin. I mitten av 1970-tal etstadfästes utvecklingen genom de kulturpolitiskamål som, kan vi se idag, på mångasätt kom att få varierande och ofta motsägelsefullaeffekter. De värden som sedan längevärnades i folkbiblioteken kom på pränt ochi och med det ser vi kanske trots allt den tydligasteidentitetsmarkeringen i den svenskabibliotekshistorien, en markering som gjordesav en aktiv bibliotekariekår som visstevem man var och vad som skulle göras. Bibliotekarienanno 1974 var en stark yrkesperson.Såväl bibliotekets identitet som yrkesrollenanammade den inneboende politiskadimensionen i folkbibliotekens uppdrag ochupphöjde den till norm.Tidens dialektik skapar nu alltid förutsättningarför reaktioner. Hur såg reaktionen påde kulturpolitiska målen från 1974 ut? Denkom inte oväntat att få kommersiella förtecken.Tankarna som växte sig starka under1980-talet, att folkbiblioteken kunde fungerasom serviceföretag var dock inte baravetenskapligt ogrundade, de var ytterst formuleradeav sin motsats. Problemet var baradet att denna motsats var, kan vi i efterhandkonstatera, långt mer framgångsrik än reaktionen.1960- och 70-talen var i alla avseendenmycket framgångsrika för bibliotekenoch bibliotekarierna – och dess användare.80-talets ”avpolitiserade” folkbibliotek bleven komplicerad historia, där en mängd försökmed nya styrformer och sätt att se på besökarnabetades av i rask takt. Bibliotekensidentitet började vittra med informationsteknologinsintåg i mitten av 1990-talet ochtvivlen på det egna värdet i samhället blevallt tydligare. Biblioteken behöll dock sinposition i samhället genom hela 90-talet ochklarade millennieskiftet galant. Mängder avbesökare kom och de allra flesta förblev nöjdaeller rent av mycket nöjda med den relativttraditionella service som trots allt domineradede flesta biblioteks vardag. Internetraderade inte ut behovet av folkbibliotek ochinte heller behovet av kvalificerade bibliotekarier.Tvärtom. De flesta vetenskapliga studier,såväl här hemma som utomlands, indikerartydligt att behovet av det vi kan kalla”traditionell” biblioteksverksamhet och avpersonlig kontakt med professionella bibliotekarier,fortfarande idag är intakt. Så vadär då problemet? I ett samhälle där tempothela tiden skruvas upp och allt fler röster göranspråk på att bli hörda kan det vara svårt attupprätthålla tron på professionell kontinuitetoch en långsiktig värdegrund som någotsom har värde för samhällets framsteg.I sin iver att följa med sin tid läserbibliotekssektorn varje liten nyhet som enfaktor att förhålla sig till och förändras efter.Särskilt tydligt är detta i förhållandet till dennya kommunikationsteknologin. Bibliotekenär idag så måna om att vara till lags ochligga ”rätt” i tiden att man riskerar att ådrasig en institutionell glömska om vilket politisktansvar bibliotekarierollen rymmer.Det är ju inte så att till exempel tankarna om”Bibliotek 2.0” är opolitiska. Tvärtom, det ärförmodligen det mest öppet politiska projektde svenska biblioteken har stött på sedan dekulturpolitiska målen 1974. Enda skillnadenär att man nu försöker leda bort medborgarnafrån ett demokratiskt deltagande ochistället föra in dem i ytterligare ”kommunikation”.En befolkning som hela tiden ägnarsig åt småpratande är lätt att styra åt vilkethåll man vill. Bibliotekens uppdrag liggerinte i att underblåsa en kommunikation förkommunikationens egen skull. Det demokratiskauppdraget kräver långsamhet ochrum för reflektion. Först då kan ett verkligtengagemang för förändringar i samhället4 biblioteksbladet [7:2008]


komma till stånd. Detta vet vi sedan gammalt.Också de krafter som inte har någotintresse för just demokratins kritiska incitamentvet om det och är därför angelägna omatt engagera befolkningen i just så mycket”kommunikation” som möjligt – ord, meninget språk, som Tranströmer skriver.Bibliotekariekåren i stort har sex tusenår av stabil identitet att falla tillbaka på. Folkbibliotekenhar en värdegrund som mejslatsfram under hundra år av framgång. Det finnsingenting som tyder på att grunderna fördenna bibliotekens särart har ändrats. Det ärdärför viktigt att diskutera den och se på hurden kan upprätthållas. Frågan om bibliotekensinstitutionella identitet är viktig, någotsom inte minst visar sig när det finns elementi sektorn som tror att McDonald’s intresse förbarnbibliotek faktiskt sätter barnens bästa icentrum. Biblioteken måste sträva efter attutvecklas i takt med sin samtid. De bör varaen mimetisk spegel, en tolkande reflektionav det samhälle vi har. Tillpassningen tilldet formella utbildningsväsendet är en sådantolkning, men mycket av folkbiblioteketsidentitet ligger utanför det formella – idet individuella bildandets sfär. I en tid somvår, när anti-intellektualismen breder ut sigoch pratet blivit legio, är risken dock storatt bibliotekens arbete inte bara blir den avbildningav sitt samhälle de bör vara. Iställetkan viljan att vara till lags, genom t ex chattaroch bloggar, bidra till en direkt av-bildningav dess medborgare. Denna anpassning kanvisa sig vara ett mycket större hot mot bibliotekenän vad teknologiutvecklingen i signågonsin har varit. Förutsättningar finnsdock för att stå emot. Genom att värna bibliotekensvärdemässiga kontinuitet, professionalismoch lokala kärnverksamhet kan utvecklingenfrån konsument till medborgareoch från småprat till kritiska samtal fortfarandefrämjas och därigenom bidra till vårgemensamma sociala utveckling. Eftersomdet fortfarande kommer väldigt mycket folktill biblioteken är ett upprätthållande av denidentiteten – och integriteten – viktigare nuän kanske någonsin tidigare.Joacim HanssonVäxjö universitetwww.ebsco.comBehöver ni hjälpmed attadministrera eratryckta ochelektroniskatidskrifter?Kontaktaen expert!Expertis Erfarenhet ServiceLåt oss diskutera detta!Som världens ledande prenumerationsagent kan EBSCO levereraen effektiv service för att hantera alla era tryckta och elektroniskatidskrifter, förlagspaket och e-böcker.Tack vare vår långvariga erfarenhet av konsortier, universitet ochhögskolor, bibliotek, myndigheter, sjukhus och företag kan vitillfredsställa de mest skiftande behov.62 000 kunder har valt EBSCO.Vad väljer du?Elektroniska & trycktatidskrifterKontakta oss idag!mailnordic@ebsco.comtel: 020-791 662Hantering & tillgångav e-resurserReferens- &fulltextdatabaserE-böckerbiblioteksbladet [7:2008] 5


Forskningsbibliotekens framtid– bristen på diskussion oroväckande?Vad händer med forskningsbibliotekenom de politiska förutsättningarnagör att det blir färreforskare på vissa lärosäten ochen koncentration av forskning tillett mindre antal universitet ochhögskolor. Och vad händer medsjälva bibliotekslokalerna närperioden av högskoleexpansiondefinitivt är över och röster höjsför färre universitet och högskolor?Foto: Melker DahlstrandUniversitetskansler Anders Flodström var tidigt ute i debatten genom att hävda att Sverige kan härbärgerahögst fem universitet, en siffra han senare har modifierat en aning.En redan känd nyordning är att enstörre andel av de statliga anslagenska gå direkt till universitet ochhögskolor. Oavsett hur fördelningsmodellenkommer att se ut (detaljernaska finnas i den forskningsproposition somaviserats till den 20 oktober) står det redanklart att betoningen kommer att ligga på attanslagen ska fördelas utifrån mätbar kvalitetoch i konkurrens.Biblioteken kan därför etablera sig somspindlar i näten när det gäller bibliometri,mätningar av kvalitet i form av citeringoch publicering av resultat i internationellavetenskapliga tidskrifter. Kvalitetsmått äralltså tänkt att bli avgörande för storlekenpå forskningsanslagen vilket gör att vissalärosäten (inklusive biblioteken) riskerar attsvältas ut, förvandlas till något annat, kansketill de eftergymnasiala yrkesutbildningarsom regeringen redan har aviserat.De senaste åren har starka röster i utbildningsetablissemangetockså talat för färreuniversitet och om att det i dagsläget finns”för många” universitet. UniversitetskanslerAnders Flodström var tidigt ute i debattengenom att hävda att Sverige kan härbärgerahögst fem universitet, en siffra han senarehar modifierat en aning. Uppfattningen ärinte extrem, till och med en majoritet avuniversitetsrektorerna anser att lärosätenaborde vara färre. Sannolikt tänker sig ingenav de rektorer som förespråkar bantning attjust deras eget universitet ska försvinna.Ingen talar heller (åtminstone inte offentligt)om vilka som borde förlora universitetsstatuseller vid vilka högskolor man gott kandra ned på forskningen.Man betonar istället samordning, samarbeteoch samgående mellan lärosätena. Alltför att, som det heter, ”inte smeta ut” resurserna,allt för att Sverige som forskningsnationska kunna vara med och konkurrera påinternationell nivå. Inriktningen som kommeratt bekräftas i forskningspropositionenär redan formulerad i utredningar och vidotaliga seminarier, där man kan notera attbiblioteken överhuvudtaget inte nämns.Frågar man Anders Flodström säger han,inte bara i egenskap av universitetskansler,utan också utifrån sina tidigare erfarenhetersom rektor vid kth och Linköpings universitet,att han är förvånad över att bibliotekensroll diskuteras så pass lite, trots radenav biblioteksutredningar:– Biblioteket vid ett universitet eller enhögskola är lite som en kyrka mitt i byn, detbara finns där. Men vad gör man om manupptäcker att alla har blivit ateister?Nu är det inte så att Flodström menar attsäga något nedsättande om biblioteken,tvärtom, han är snarare oroad över den uteblivnadiskussionen om biblioteken somkulturarv.Att ingen ifrågasätter ska kanske ändåtolk as som att hälsan tiger still, som att bib-6 biblioteksbladet [7:2008]


Foto: Växjö universitet– I ett sämsta tänkbara scenario kommer man inte ifrån att det vi gör kan göras av andra, säger Mats Herdersom ändå ser ljust på forskningsbibliotekens framtid.lioteken är ohotade, tack vare beredskapenatt ta sig an den allt viktigare bibliometrinoch genom sin etablerade funktion som mötesplatsför studenter, som navet och hjärtati varje campus.Biblioteken kan också sägas ha stärkt sinposition i en föränderlig forsknings- och utbildningsvärldgenom att bibliotekariernasjälva blivit mer av undervisande, handledandepersonal i informationssökning ochgenom språkverkstäder.En som mot bakgrund av detta tolkarbibliotekens framtid som ljus är Mats Herder,bibliotekschef vid Växjö universitet. Ettuniversitet som i sig är en illustration till desenaste decenniernas politik gällande högreutbildning och forskning: På 1960-talet uppbyggtsom filial (till Lund), 1977 självständighögskola som 1999 erhöll universitetsstatusdå den förda politiken signalerade expansion,fler högskolor och universitetsstatus åtredan befintliga.Idag är Växjö universitet mitt uppe i förberedelsernaför att, i överensstämmelse meddagens politiska anda, gå samman med Kalmarhögskola. Tillsammans kommer de frånoch med 2010 att bilda Linné-universitetet.Det innebär att två bibliotekschefstjänsterblir en. Men också i framtiden ska detfinnas ett fullvärdigt bibliotek på varje ort,i Kalmar invigdes ett nytt bibliotek 2001, iVäxjö 2006.– Det är klart att skapandet av Linné-universitetetinnebär att man kommer att görarationaliseringar, men jag ser inte att vi kommeratt förlora resurser, säger Mats Herder.I Växjö har rektor inrättat en extra halvtidstjänstför att universitetsbiblioteket skakunna ägna sig mer åt bibliometrin.Här menar Mats Herder att det skulle kunnafinnas ett nytt och väsentligt uppdrag förbibliotekarier, att kunna bidra till att ”problematiserakällorna”, det vill säga hjälpa tillatt lösa knäckfrågan: Hur ska man mäta denkvalitet som alla är överens om måste gälla,vilken ”mätningsvaluta” ska gälla? Det finnsen uppsjö av internationella mätmetoderliksom det finns olika sätt att ranka undervisning.Och så finns forskning som är svåratt alls mäta, helt enkelt eftersom det saknasforskning att jämföra med. Ett exempel ärett samnordiskt projekt kring medeltida balladerdär Växjö universitetsbibliotek står förtillgängliggörandet av materialet.– Vi visar att man inte behöver bo grannemed kb för att ägna sig åt den sortens forskning,säger Mats Herder.Ett forskningsprojekt som man alltså ärstolt över, också som exempel på biblioteketsmer forskningsnära roll. Samtidigt somdet nordiska materialet alltså är för smalt urinternationellt kvalitetsperspektiv.Men det hjälps inte. För Växjö gäller, precissom för andra hum-sam-orienteradeuniversitet, ett ökat tryck på att också humaniora-ämnenska ut och tävla på den globalabiblioteksbladet [7:2008] 7


Foto: Växjö universitetVäxjö universitets utveckling kan i sig illustrera de senaste decenniernas politik gällande högre utbildning och forskning.publicerings- och citeringsbanan. Och härkan, enligt Mats Herder, biblioteken och bibliotekariernaagera som coacher, för att uppmuntraoch guida forskare inom de fält sominte är vana vid att utsättas för jämförandekvalitetsmätningar:– Medan det för exempelvis nationalekonomersedan länge är självklart att publicerasig i internationella tidskrifter. De är vanavid att mätas, att konkurrera och att bli jämförda.Och inom ekonomisk forskning är det numerade vetenskapliga artiklarna som räknas,inte böckerna.– En nationalekonom som skriver en tegelstenriskerar nog idag att ses lite över axeln,som om han eller hon inte platsar, intehar lyckats bli publicerad i de vetenskapligatidskrifterna. För humaniora-områdetsforskare däremot är fortfarande en bok ochdärefter en recension i dn eller svd höjdenav status.– Och humaniora-professorerna älskarbiblioteken, som symbol, de vill ha mer påVälkommen till BIBBLAN,det nya bibliotekssystemetför Svenska skolbibliotek!Vi har marknadens enda fullständigt Internetbaseradebiblioteksdatasystem med Libriskoppling.BIBBLAN har speciella funktioner för massinläggning och läromedelsutlåning!Ingen inköpskostnad, inga uppläggningsavgifter!BIBBLANs grunddriftkostnad är endast 3540 kr/år.Bestämmer Du Dig nu att pröva BIBBLAN, får du dessutom3 månader helt gratis och utan förpliktelser, 15 månader till priset av 12!Vi bjuder dessutom på konverteringen av poster från de systemdär detta är möjligt, krävs lägst, 12 månaders avtal.www.BIBBLAN.netTRANAN IT-System – Falköping – 0515-145 50hyllorna, de vill ha böcker. Jag menar inte attde är nostalgiska men jag drar mig inte för attkalla dem konservativa, säger Mats Herder.Han är också bekymrad över att de ungasom söker sig till bibliotekarieutbildningeni alltför hög grad gör det utifrån eget läs- ochlitteraturintresse, vilket inte räcker långtmed tanke på bibliotekens förändrade roll.– Vill man ägna sig åt att tänka ut ett sämstatänkbara scenario kommer man inte ifrånatt det vi gör kan göras av andra. Biblioteketsom mötesplats för studenterna kan läggasut på entreprenad, it-avdelningen kan, teoretisktsett, sköta informationssökningen.Det strategiska värdet av ett bibliotek kanförsvinna, bibliotekarierollen går att spelabort.I det sammanhanget kommer man att tänkapå en annan yrkesgrupp, typograferna,som i samband med den tekniska utvecklingensnabbt gick från stark identitet ochstolthet, till utplåning eller, i bästa fall, heltandra arbetsuppgifter.– Men jag är ju optimist och man kan tröstasig med sådant som att jordbruket har enmycket stark position idag, trots att vi lever iinformationssamhället.Den kommande forskningsproppen lärinte ägna många konkreta rader specifikt åtforskningsbiblioteken. Däremot är det troligtatt den formulerar en politik där forskningkoncentreras till färre orter och därmedpå sikt rejält kan förändra vissa lärosätens,inklusive bibliotekens, ekonomi och framtid.MarieLouise Samuelsson8 biblioteksbladet [7:2008]


”ifla är en enorm resurs”Fyratusen bibliotekarier samlades under ifla-konferensen i Québec iKanada under den lagom flummiga parollen ”Libraries without borders:Navigating towards global understanding”. bbl talade med tresvenska bibliotekarier som besökte årets konferens.Foto: Frederik AbbemoIfla-konferenser täcker det mestasom rör biblioteksvärlden och ärett utmärkt tillfälle att ta del av varandrasbibliotekserfarenheter frånolika håll i världen. Representanter frånforskningsbiblio teken och högskole- ochspecialbiblioteken dominerar dock vid dessakonferenser. Något som alltid förklaratsmed att de flesta folkbibliotek ute i landetskommuner inte har råd att betala en konferensavgiftpå 4 000 kronor och de rese- ochboendekostnaderna som också tillkommer.Konferenserna brukar ju inte direkt hållasnästgårds så det kan ju ligga något i den förklaringen.Desto bättre då att tio bibliotekarierfick ifla-stipendium från Svensk Biblioteksföreningför att åka till konferensensom gick av stapeln 10–14 augusti i Kanada.150 000 kronor fördelades rättvist till EvaFridlund, Folkbiblioteken i Lund, Bodil Gustavsson,Stockholms universitetsbibliotek,Eva-Lisa Holm Granath, Linköpings universitetsbibliotek,Gunilla Hultsjö, Bomhus bibliotek,Gävle, Ingrid Källström Nilsson, Rumför barn, Kulturhuset, Stockholm, AnetteMjöberg, Limhamns bibliotek, Malmö, Britt-Inger Rönnqvist, Luleå bibliotek, Anna SwärdBergström, Umeå universitetsbibliotek ochAnn-Katrin Ursberg, Alvesta bibliotek.För att få ett stipendium till ifla krävsatt man är aktiv inom Svensk Biblioteksförening,i t ex utvecklingsråden eller verksamhetsgrupperna,i någon kommitté eller genomatt vara kontaktperson för ett nätverk.Man kan även få stipendium som aktiv inomifla om ingen annan finansierar kostnadernaför konferensdeltagandet. DessutomIngrid Källström Nilsson, förstagångsbesökare påifla i Québec.ska en fjärdedel av stipendiaterna numeravara förstagångsbesökare på ifla. Kriteriernainnebär dock att samma person kan fåstipendium tre gånger.Ingrid Källström Nilsson som är bibliotekariepå Rum för barn, Kulturhuset i Stockholm,var en av förstagångsbesökarna. Mankan ju stillsamt undra vad en barnbibliotekariekan ha för nytta av att delta på en konferensav detta slag.– Jag hade naturligtvis fokus på barnbiblioteksperspektivetoch blev glatt överraskad.Allvarligt talat trodde jag inte att detskulle finnas så mycket för en barnbibliotekariesom det gjorde. Det fanns minst enseminariepunkt varje dag som var relateradtill barnbibliotek. Sverige var för övrigt välrepresenterat eftersom gänget bakom MarsExpress fanns på plats för att redogöra försitt arbete.– Jag hann även med ett fint studiebesöktill Public Library of Charlebourg somifla:s barn- och ungdomsbiblioteksgrupparrangerade. Vi åkte dit i en abonnerad gulskolbuss. Jag besökte också några andrabibliotek bland annat i Montreal. Dessutomhann jag med att vara observatör.Vad är dina intryck från kongressen?– Tre erfarenheter har jag gjort. Jag har lärtmig vilken enorm resurs ifla är. Det finnsmassor av material att ta del av från organisationen.Det var även intressant att få tadel av alla de olika nationella satsningar somgörs i exempelvis Österrike och Nederländerna.Där har man verkligen lyckats få medsig allmänheten i sina kampanjer gentemotpolitikerna. Intressant var också att se utvecklingenpå webben gentemot ungdomar.– Jag kan uppmana alla att ta del av denenorma möjlighet som ifla-stipendieterbjuder. Det var fantastiskt att få minglabland 4 000 kollegor. Man kände sig aldrigensam eftersom alla var så lättpratade. Detvar jättekul och intressant samtidigt somjag knöt nya kontakter. Dessutom kan jagavslöja att jag gav Library Lovers-knappartill Bill Gates Senior som lovade att ge varsinknapp till Bill och Melinda. En succé! berättarIngrid Källström Nilsson.Ann-Katrin Ursberg, bibliotekschef i Alvesta,har varit aktiv medlem i ifla i fem år.Hon är delegat i sektionen som arbetar medmångkulturella frågor och har därmed varitpå flera konferenser runt om i världen. Närbbl ringer upp henne har hon precis kommittillbaka från konferensen följt av semester iNew York. Hon ger konferensen ett gott betygeftersom ” den som vanligt var fylld medviktiga och kvalificerade teman”. Däremotbiblioteksbladet [7:2008] 9


Foto: Frederik AbbemoAnn-Katrin Ursberg, veteran i ifla-sammanhang.var det inte bra rent lokalmässigt med källarlokaleroch planlöst irrande i långa korridorer.Efter fyra års internationellt arbete förifla, blev Ann-Katrin Ursberg omvald somdelegat för ytterligare fyra år framöver. Mendärefter är det slutarbetat eftersom åtta år ärmaxgränsen för en delegat.– Omsättning är viktig i sammanhangeteftersom ambitionen är att rekryteringenska ske från hela världen. Ibland är det tyvärrsvårt att få in representanter från Latinamerikaoch Afrika men för närvarande ser detbra ut i vår grupp med 17 delagater, berättarAnn-Katrin Ursberg som tidigare varitbiståndsarbetare och aktiv i Afrikagruppenoch som överhuvudtaget brinner för internationelltarbete.På frågan om vilka erfarenheter hon tarmed sig hem till Alvesta svarar hon att iflaarbetetär kompetensutvecklande på allasätt.– Dessutom tar jag med mig perspektivethärifrån ut i världen. Inte alla har erfarenheterfrån att jobba i en kommun med 19 000 invånaredäribland 1 000 asylsökande. Mångaav dem är flitiga biblioteksanvändare.Innan vi avslutar vårt samtal talar vi liteom svallvågorna efter lokaltidningens artikelom att hon fått 45 000 kronor i kompetensutvecklingsbidragfrån kommunen isamband med ifla-resor. Bra mycket merän vad andra medarbetare fått.– Det var jobbigt att vara i försvarsställning,men jag vidhåller att mitt internationellaarbete, som jag gör på min fritid, ärkompetensutvecklande för mitt arbete sombibliotekschef i Alvesta.Även Eva-Lisa Holm Granath, Linköpingsuniversitetsbibliotek, är en rutinerad deltagaresom varit på fem ifla-konferenser.Hon sitter dessutom med i ifla:s sektionSerials and Other Continuing Resources ochdess Standing Committee så hon har ävenvarit med och planerat programmet för åretskonferens. Förutom att hon medvetet valt attarbeta aktivt för ifla är hon intresserad avdet mesta som rör elektroniska tidskrifteroch tillgänglighet.– Det är ett bra tillfälle att knyta kontakter,skapa nätverk och förkovra sig genom att tadel av praktiska exempel. Det är både ett nöjeoch ett arbete att delta. Omvärldsbevakningnär den är som bäst helt enkelt.– Det som jag kan tycka är mindre bra är deallt för långa procedurerna och all formaliakring det hela. Det är inte bra att själva öppningsceremonintar tre timmar.Nästa år ses alla hugade i Milano. De somkan ordna finansieringen, vill säga.Åsa Ekström 10 biblioteksbladet [7:2008]


Vad gör folk framför datorn?Nordicoms mediebarometer 2007visar att de flesta använder nätettill att läsa e-post, söka informa -tion, läsa dagstidningar ochspela spel. En relativt liten andelläser bloggar. Den totala användningenav internet har ökatmedan bokläsandet har legatganska stabilt under det senastedecenniet.Den totala tiden för internetanvändning bland nätanvändare är 96 minuter en genomsnittlig dag.Foto: Åsa EkströmDen totala användningen av internethar mer än fördubblats pååtta år. 2007 använde 64 % interneten genomsnittlig dag. Siffranavser den totala användningen oberoendeav om den sker i bostaden, på arbetet elleri skolan, och oavsett om användandet ingåri arbetet eller är av privat karaktär. Motsvarandesiffra 1999 var 31 %.Det visar Nordicoms internetbarometerför 2007. I den kan man också se att det är flermän än kvinnor som använder internet, flerunga än äldre och, inte oväntat, fler högutbildadeän lågutbildade.Närmare 85 procent av den svenska befolkningenhar tillgång till internet. Omfattningenav internetanvändningen är till stordel kopplat till bredbandseffekten: andelensom hade tillgång till internet via bredbandhar ökat med nästan 50 % mellan 2002 och2007. Tillgången till bredband är högst blandungdomar, närmare 90 % (15–24 år) och lägstbland pensionärer, 30 % (65–79 år), och lågutbildade,med andelar på 35 %.Den totala tiden för internetanvändningbland nätanvändare är 96 minuter en genomsnittligdag (i hemmet 71 minuter). Mesttid framför datorn tillbringar män (105 minen genomsnittlig dag) och unga (128 min).Minst tid framför datorn tillbringar pensionäreroch lågutbildade.Vad gör man då hemma framför datorn engenomsnittlig dag? Tja, de flesta läser e-postoch söker information. Andelen som läst någondagstidning är 25 % och drygt 10 % harlyssnat på musik, spelat spel eller använtnågon nyhetstjänst. Intressant med tankepå den alltmer utbredda och upphaussadebloggsfären är att andelen som uppger att detagit del av blogg eller chattat ligger på bara6 respektive 5 %. Flest bloggläsare, 13 %, finnsi åldersgruppen 15–24 år. På nätet finns alltsåen himla massa människor som snackar menhur många är det egentligen som lyssnar? Åandra sidan, jämte informationssökning,är det sociala och interaktiva nätaktivitetersom ökar. Inte Nordicoms mediebarometermen väl den senaste som-rapporten gerockså vid handen att ungefär 2 % använderinternet för biblioteksärenden någon gångvarje vecka (3 % varje månad) och det främsti åldersgruppen 15–29 år.När det gäller bokläsandet bekräftarNordicoms siffror i mångt och mycket redankända fakta: Det är fler kvinnor än män somläser, störst andel läsare återfinns i åldersgruppen9–14 år (60 %), fler flickor än pojkarläser (faktum är att den verkliga gruppenhögkonsumenter är flickor 9–17 med 61 %läs are en genomsnittlig dag). Vidare visarbokbarometern att det är stora skillnadermellan låg- och högutbildade och att bokläsningenär något mer utbredd i storstadsområdenän i landsorten.Den tid man lägger ner på bokläsning engenomsnittlig dag är omkring 50 minuter.Lästiden har minskat något sedan slutet av1990-talet. Nästan 30 % av befolkningen ägnarsom mest en timme åt böcker en genomsnittligdag, omkring 10 % läser mer än entimme, bland dem är pensionärer och högutbildadeöverrepresenterade.Ser man till veckoläsningen har närmare60 % av befolkningen mellan 9 och 79 årläst böcker under en genomsnittlig vecka.Veckoläsningen är mer utbredd bland kvinnor,bland de yngsta (9–14 år) och bland dehögutbildade.Vad läser man då? Inte oväntat är denklart dominerande genren skönlitteratur/barn- och ungdomslitteratur. Läsningen avskönlitteratur har sedan slutet av 1990-taletvisat en svagt uppåtgående trend som nutycks ha stabiliserats. Läsning av barn- ochungdomslitteratur har varit och är oförändratstabil.De flesta skaffar sina böcker från bokhandeleller pocketbutik (31 %) samt frånbibliotek (22 %). Bibliotekens roll, menarNordicom, försvagades efter 1999, men nedgångentycks ha stabiliserats. Unga, 9–14 år,som uppger att de någon gång läst en bokden senaste veckan är de stora boklånarna(43 %), följt av unga vuxna (35 %). Andelenlågutbildade som lånar böcker via biblioteketär högre än andelen högutbildade.Men mest tittade folk på tv en genomsnittligdag 2007, därefter läste man sinmorgontidning, lyssnade på radio, användesig av internet, läste en tidskrift, sen en bok.Det man gjorde minst av allt, det var att gåpå bio.Henriette ZornFördjupning och mer läsning:Web 2.0 – om deltagande online, som-undersökningen2007: Skilda världar, s 407Katarina Evengård och Linda Nilsson: Bibliotekarie 2.0.Minabibliotek.se och bibliotekarierollen – en fallstudie påUmeå stadsbibliotek. Examensarbete i Biblioteks- ochinformationsvetenskap, Lunds universitet.biblioteksbladet [7:2008] 11


Specialbibliotekenpå slak och spänd lina12 biblioteksbladet [7:2008]


De stora specialbibliotekens samlingar är ofta mera omfattande och till innehållet mera betydande änflera yngre universitets- och högskolebibliotek. Att dessa resurser ofta är relativt otillgängliga kan urnationalekonomisk synpunkt betraktas som slöseri med ett kapital som byggts upp via skattemedel,menar Magdalena Gram. Hon förordar en nationell biblioteksstrategi.Foto: Karl ZetterströmÖstasiatiska museetsbibliotek delar påen ambulerandebibliotekarie och detöstasiatiska biblioteketssinologiska del saknaren bibliotekariemed kunskaper iösterländska språk,skriver MagdalenaGram.Iden bästa av världar utgör världensbibliotek en samlad resurs i mänsklighetenstjänst. Visionen börjar bli verklighet,när det gäller det potentiella utbytetav bibliografisk information. Digitaltfödda resurser bidrar dessutom till den globalatillgängligheten, främst inom områdensom medicin, naturvetenskap och teknik.Inom humaniora är situationen något annorlunda.Den tryckta boken och tidskriften stårfortfarande i centrum och äldre samlingarförlorar inte sin aktualitet. Digitaliseringenav äldre samlingar är knappast påbörjad ochtillgången till de fysiska objekten vid forskningsbibliotek,inklusive specialbibliotek,blir därmed avgörande. Men, hur väl fungeraregentligen litteraturförsörjningen inomhumaniora?Svensk Biblioteksförenings slogan ”LibraryLovers” talar knappast forskningsbibliotekensspråk och i kampanjen förs heller inte derastalan. Specialbiblioteken, varav merpartenär så kallade samverkansbibliotek på nationellnivå, skymtar visserligen i föreningens nyligenpublicerade utredning om myndighetsbibliotekens”förutsättningar, problem ochutmaningar”. Fokus i sammanhanget gällerdock e-resurserna och en eventuell utvidgningav de nationella licensavtalen, inte defysiska samlingarnas tillgänglighet.Utbyte av bibliografisk information.1886 började de svenska forskningsbibliotekenrapportera sina utländska förvärv tillen gemensam Accessionskatalog. Flera specialbibliotekanslöt sig snart. Mot slutet av1960-talet övertog libris den tryckta accessionskatalogensuppgift och den nationellasamkatalogen kom snart att även inkluderanationalbibliografin. Sedan drygt tio år tillbakaär libris en fri resurs på internet.De svenska forskningsbibliotekens samverkaninom det bibliografiska området harursprungligen baserats på förvissningenom att katalogposterna motsvaras av fysiskaexemplar, tillgängliga för utlån. Utbytet hari viss mån även styrt det lokala biblioteketsförvärv. Nationalmusei bibliotek, sedermeraKonstbiblioteket, har till exempel av-biblioteksbladet [7:2008] 13


”Det är också lätt att få uppfattningen att den frikostigamenyn motsvarar tillgång till det dignande smörgåsbordet.Så är emellertid knappast fallet.”stått från att förvärva de faksimilutgåvor aväldre handskrifter som kb köpt eller avsettatt köpa. Nordiska museet har prioriteratkulturhistorisk litteratur med anknytningtill museets samlingar men också relevantforskningslitteratur som saknats vid andrasvenska bibliotek. Vitterhetsakademiensbibliotek har koncentrerat sitt förvärv inomarkeologi till nordisk arkeologi och förlitarsig på att kb bevakar den klassiska.Sedan libris övertagit den tryckta nationalbibliografinsfunktion, har forskningsbibliotekensbibliografiska samarbete ävenomfattat svensk litteratur. Samarbetet kanvara ömsesidigt eller ensidigt. kb kan iblanddra nytta av Konstbibliotekets poster, menmuseibiblioteket inväntar ibland också kb:s.Statens musikbibliotek förlitar sig på att kbsörjer för bibliograferingen av det svenskamusiktrycket.Eftersom bibliografisk information numeraofta finns tillgänglig på global nivå ärskillnaden mellan den lokala katalogen, sompekar mot det egna beståndet, och poster somavser andra biblioteks bestånd eller digitalaresurser, inte längre så tydlig. Det är ocksålätt att få uppfattningen att den frikostigamenyn motsvarar tillgång till det dignandesmörgåsbordet. Så är emellertid knappastfallet. Informationen finns tillgänglig, däremotinte lika självklart de fysiska objekteneller e-resurserna.Humanistiska ämnesbibliografier.Forskningsbibliotekens utbyte av bibliografiskinformation har även omfattat artiklar,det vill säga delar av ett verk. Under 1900-taletsandra hälft blomstrade de humanistiskaämnesbibliografierna inom historia, litteraturhistoriaoch konsthistoria. Svensk historiskförening tog länge ansvar för Svenskhistorisk bibliografi, Svenska litteratursällskapetför litteraturhistorien. Den förstakonsthistoriska bibliografin upprättadesvid Nationalmusei bibliotek. De trycktapublikationerna ersattes efterhand med databaseroch ansvaret för bibliograferingenövergick till olika forskningsbibliotek. Sedandessa fått allt svårare att leva upp till åtagandetgjordes under 1990-talet ett försök attmed stöd av fondmedel blåsa liv i de tynandeämnesbibliografierna. När vissa luckor varöverlappade och projektmedlen tagit slut,avsomnade de flesta på grund av medelsbristoch av de tre nämnda fortlever endast Svenskhistorisk bibliografi, om än på sparlåga. Nyaämnesbibliografier har samtidigt tillkommit,bland annat kvinnsam och Kulturmiljövård,liksom ett stort antal lokalhistoriskabibliografier.Sammantaget har innehållet i librisblivit mera ojämnt. Tunga vetenskapligabidrag i artikelform är ofta osynliga medanmer efemära, som råkar vara publiceradesom enskilda monografier, finns registrerade.Denna utveckling är särskilt olyckligmed tanke på att forskare idag allt oftarepublicerar sina rön som artiklar, inte sommonografier. Open Access-rörelsen sättersitt hopp till universitetens publiceringsdatabaseroch mycket vore verkligen vunnetmed att integrera motsvarande informationi libris. Fortfarande återstår dock ett arbetemed att höja den bibliografiska kvaliteteni publiceringsdatabasernas poster.Flera större specialbibliotek går på slaklina och den bibliografiska informationen ilibris hänvisar ibland till bibliotek, som irealiteten ligger i malpåse eller är tillgängligaendast ett par timmar per vecka. Konstbibliotekethar verkat under svåra förhållandenunder ett drygt decennium. Medelhavsmuseetsoch Östasiatiska museets bibliotekdelar på en ambulerande bibliotekarie ochdet östasiatiska bibliotekets sinologiska delsaknar en bibliotekarie med kunskaper iösterländska språk. Arkitekturmuseets bibliotek,ett av de yngsta specialbiblioteken ilibris- kretsen, är inte ens omnämnt i denutredning som nyligen förordat avvecklingav Arkitekturmuseet och etablering av ettform- och designcentrum.Det finns dock undantag från denna dystrabild. Vitterhetsakademiens bibliotek vidRiksantikvarieämbetet har fått en välbehövligförstärkning av anslaget via Vitterhetsakademien,ägare till de äldre boksamlingarna.Biblioteket finns med som ett uppdragi Riksantikvarieämbetets instruktion, ettsamarbetsavtal finns mellan biblioteket ochdess närmast associerade institutioner ochanvändare och en framåtblickande utredningom biblioteket har nyligen initierats.Konstakademiens bibliotek har fått restaureradeoch utvidgade lokaler och kan därmedfylla sin funktion som de blivande konstnärernasbibliotek. Nordiska museets bibliotekhar efter en omfattande översyn av samlingarnaflyttat till mera ändamålsenliga lokaleri museets markplan. Bibliotekets situationär emellertid bräcklig och Svensk etnologiskbibliografi ligger närmast i träda.Specialbiblioteken som resurs.De stora humanistiska specialbibliotekenhar byggts upp i anslutning till den äldrekretsen av lärda verk under en tid då avståndetvar kort mellan dessa institutionersforskning och universitetens. Från att ursprungligenha fungerat som interna bibliotek,blev de efterhand alltmera utnyttjadeav externa användare. Under en lång tid harockså universitet och högskolor förlitat sigtill deras resurser.Avståndet mellan universitetsforskningenoch de lärda verkens forskning ökadeunder 1960-talet, bland annat på grund aven tydligare boskillnad mellan teori- ochmetod orienterad forskning och en mer empiriskoch föremålsförankrad. Senare försvagadesdessutom forskningsverksamhetenvid de lärda verken. Vid museerna tvingade14 biblioteksbladet [7:2008]


”Att dessa resurser ofta är relativt otillgängliga kan urnationalekonomisk synpunkt betraktas som slöseri medett kapital som byggts upp via skattemedel.”det ökande politiska kravet på en vital förmedlingsverksamhetsedan 1980-talet till enomfördelning av resurserna. I kombinationmed besparingskrav och marknadsanpassningav hyrorna ledde utvecklingen ofta tillatt anslagen till biblioteken minskade.En viss förändring kan numera iakttas.Kontakterna mellan en krisdrabbad humanistiskforskning och centrala arkiv, bibliotekoch museer har ökat. Flera centralamuseer har återknutit banden till universitetsforskningenoch återerövrat mark i konkurrensenom forskningsmedel. Dessutomhar initiativet från Riksbankens jubileumsfondoch Vitterhetsakademien att inrättapostdok-tjänster vid centrala kulturarvsinstitutionerfått goda, vitaliserande effekter.Uppsvinget för forskningen innebär även attmuseerna tydligare värnar om sina arkiv ochbibliotek. Den ekonomiska situationen ärdock fortsatt prekär och prioriteringen gällerfrämst den interna forskningsmiljön.De stora specialbibliotekens samlingarär ofta mera omfattande och till innehålletmera betydande än flera yngre universitets-och högskolebiblioteks. Att dessaresurser ofta är relativt otillgängliga kanur nationalekonomisk synpunkt betraktassom slöseri med ett kapital som byggts uppvia skattemedel. Att situation får fortgå kanförklaras med att Sverige, till skillnad frånmånga andra länder, saknar ett samlandegrepp om sitt biblioteksväsen. Att så är falletberor också på att biblioteksfrågornasplittrats mellan två departement. I ländersom Storbritannien, Tyskland och Danmarkär situationen annorlunda. Utan den danskabiblioteksmyndighetens stöd skulle såledesvarken Kunstakademiets eller Kunstindustrimuseetsbibliotek ha kunnat hävda sigsom offentligt tillgängliga bibliotek.En biblioteksvision. Inom en nära framtidhar staten och kommunerna enats omen nationell biblioteksstrategi. Det finns ennationell samkatalog, libris, gemensamför folk- och forskningsbibliotek. Kvalitetssäkradbibliografisk information om publiceradeartiklar överförs till samkatalogenfrån såväl universiteten som folkbibliotekoch specialbibliotek. E-resurser kan förvärvasmera selektivt och tillhandahållas meraeffektivt. De upphovsrättsliga problem sombegränsar tillgängligheten är lösta genomkollektiva licensavtal och alla som sökerkunskap har tillgång till resurserna, gratiseller mot en avgift. Böcker, tidningar ochtidskrifter som saknas i digitalt format kanlånas via de bibliotek, som äger dem eller viaen gemensam nationell depå.Förverkligandet av den skisserade visionenligger inom räckhåll. Det behövs dockforskare och en allmänhet som trycker på,framsynta bibliotekarier som griper möjligheternaoch politiker som är beredda attsatsa. Biblioteksföreningen talar numerainte bara om en nationell bibliotekspolitikutan också om inrättande av ett nationelltbiblioteksorgan. Själv väntar jag med spänningpå Kulturutredningens svar.Magdalena GramKungl. biblioteketWWW.BIKETJANST.SEKartläggningav skolbiblioteksnart kommer svaret på hur många skolorsom har skolbibliotek och hur biblioteksverksamhetenverkligen ser ut. Kulturrådetsamlar nu in uppgifter från landets allagrund- och gymnasieskolor – både kommunalaskolor och friskolor.Gång på gång trummas budskapet ut attskolbiblioteken är viktiga för elevernas läsutvecklingoch även en viktig del av skolanspedagogiska verksamhet vad gäller lärande.Samtidigt har det saknats färsk statistik påhur läget verkligen ser ut och hur omfattandeskolbiblioteksverksamheten i realiteten är.Den senaste undersökningen gjordes 2002.I kartläggning av skolbiblioteken i Sverigeuppmanas även de som inte har något skolbibliotekatt svara.En enkät med ett tjugotal frågor har skickatsut till drygt 6 000 grund- och gymnasieskoloroch Kulturrådet hoppas att man ska hafått in de flesta svar i mitten av oktober. Någraav frågorna som ska besvaras är: Finns det någoninternetuppkoppling i biblioteket? Finnsdet någon särskild personal som ansvarar förskolbiblioteket? Hur många timmar bemannatöppethållande har biblioteket?Frågorna har tagits fram i samarbete medde olika myndigheter, organisationer ochnätverk som finns inom skola och bibliotek.Kulturrådet kommer att presentera resultateni början av nästa år. Mer information omskolbiblioteksundersökningen finns på Kulturrådetswebbsida:http://www.kulturradet.se/templates/kr_Page.aspx?id=4018&epslanguage=svåe biblioteksbladet [7:2008] 15


som-undersökningen 2008Skillnaderna som kanminska förtroendet för bibliotekenBilden av biblioteksanvändaren är kluven: på folkbiblioteken sjunkerutlåningen och har gjort så över tid, samtidigt är siffrorna lysande vadbeträffar förtroendet för biblioteket som institution samt upplevelsenav bibliotekets service. Hur går det ihop?Iden senaste som-rapporten ägnasbiblioteken ett eget kapitel: Biblioteken– kontinuitet eller nya trender? Inför åretsundersökning bad Svensk Biblioteksföreningsom-institutet att ställa ett utökatantal frågor om bibliotek, bland annat omattityden till bibliotek och beredskapen attbetala skatt till biblioteksverksamhet.Något direkt svar på de motsägande tendensernages inte i som-undersökningensbibliotekskapitel men en del fakta benas utoch belyses i siffror. Och när det gäller huruvidabiblioteken karaktäriseras av kontinuiteteller nya trender är svaret tydligt: tonviktenligger på kontinuitet.Folkbiblioteken är fortfarande den mestbesökta kulturinstitutionen, men årets resultatbeträffande biblioteksbesök någongång per år eller oftare under 2007, är medsina 53 % det lägsta procenttalet som hittillsuppmätts i som-undersökningarna. Mankonstaterar vidare stora skillnader mellanmän och kvinnor ifråga om biblioteksbesök.46 % av männen uppgav att de besöktett bibliotek någon gång eller oftare per år,motsvarande siffra för kvinnor var 60 %. Närdet gäller läsning och internetanvändningenär skillnaderna mellan könen mindre ellermycket liten. Däremot spelar utbildningsnivånen stor roll. Perioden 2001–2007 hadebiblioteksbesöken bland lågutbildade minskatfrån 60 % till 36 %. Under samma periodhade också biblioteksbesöken bland högutbildademinskat, men avsevärt mindre, från85 % till 70 %.Bibliotekslånen har som bekant ocksåsjunkit – även om de internationellt settfortfarande ligger på en hög nivå, enligtartikelförfattarna Lars Höglund och EvaWahlström. Färre utlåningsställen (filialer,bokbussar etc), färre arbetsplatsbibliotek,konkurrens från allt fler tv-kanaler, internetsutbredning i hemmen är några av de skälsom kan tänkas påverka sjunkande bokutlåning.Samtidigt reserverar sig artikelförfattarnaför att enstaka utlåningstal inte gerhela bilden eftersom många av biblioteketstjänster inte syns i traditionell utlåningsstatistik.Men konstaterar man också: ”Samtidigtär bibliotekens klassiska roll, att stödjaoch stimulera läsning, fortfarande den mestpåtagliga med över nära 60 miljoner boklånper år och en ökad andel barnbokslån som enviktig del av detta.”Kan det vara så att biblioteksbesöken ochlånen av böcker i allt större utsträckning skervia nätet? Nja, inte riktigt. Att uträtta biblioteksärendenvia nätet är vanligt förekommandebland dem som också ofta besökerbiblioteket. Mellan 18 och 40 % bland demsom använt biblioteket via nätet någon gångper kvartal eller oftare går också till biblioteketnågon gång per månad. Sambandet mellanfrekvent internetanvändning i övrigt ochbiblioteksanvändning är svagt.Attityderna till bibliotek tycks vara merastabila än själva biblioteksbesöken. Majoritetenav svenska folket tycker att bibliotekenär viktiga, en attityd som även är utbreddbland dem som själva inte utnyttjar bibliotekeni någon större utsträckning. Och manär beredd att via skattsedeln betala för biblioteken.Trots att besöken gått ned uppgernu fler (2007: 44 %) än för nio år sedan (1998:35 %) att de i ganska hög eller mycket hög utsträckningär beredda att betala skatt för biblioteksservice.Att viljan är större bland deregelbundna besökarna är logiskt men ävenbland dem som inte utnyttjar biblioteket såofta ”markerar en majoritet åtminstone någongrad av vilja att betala högre skatt omden används till bibliotek”.Viljan att betala högre skatt för bibliotekenär tre gånger så vanligt bland högutbildademed vänsterinriktning än blandsvarande som står till höger på den politiskaskalan. Enligt som är bokläsning och biblioteksbesökockså vanligare bland sympatisörerför vissa partier. Till exempel liggermiljöpartiet och vänsterpartiet högre änmoderater och socialdemokrater när det gällerbokläsning och biblioteksanvändning.Det antas sammanhänga med demografiskaoch utbildningsmässiga faktorer bland sympatisörerna.Förtroendet för biblioteken är mycket16 biblioteksbladet [7:2008]


Debatt och kommentarhögt, högre än för flertalet samhällsinstitutioneri undersökningen – biblioteket är enav de två institutioner som ligger högst avmer än trettio undersökta i den senaste somundersökningen.Däremot varierar förtroendetför biblioteken beroende på utbildning.Störst är förtroendet bland dem medmedelhög eller hög utbildning, bland demsom besöker biblioteket ofta och bland demsom läser böcker. Könsmässigt är förtroendettämligen lika bland män och kvinnor på allanivåer av besök, oavsett om de sker sällan ellerofta.Det goda förtroendet för biblioteket ärknappast hugget i sten för all framtid. Artikelförfattarnavarnar för att om man intenår icke-användarna kommer förtroendetför biblioteken sannolikt att sjunka över tideftersom högt förtroende är kopplat till användning.De stora skillnaderna mellan olika gruppernär det gäller utbildning, bokläsning, biblioteksbesöketc är givetvis inte heller positivtur biblioteksperspektiv: ”Om dessa skillnaderinte minskar utan i vissa fall till och medökar mellan olika grupper då har biblioteken(tillsammans med skola och civilsamhälle)inte fullt ut lyckats med sitt svåra (omöjliga?)uppdrag att nå alla”.Henriette ZornFakta och fördjupningDen 4 december arrangerar Svensk Biblioteksföreningen som-dag. Då presenterar Lars Höglund och EvaWahlström en utförligare rapport om 2007 års somundersökningsom man gjort för föreningens räkning.som: Samhälle, opinion, massmediasom-rapporten: Skilda världar. Trettioåtta kapitel ompolitik, medier och samhälle (red Sören Holmberg ochLennart Weibull).som-rapportens resultat kommer från som-institutetsårliga opinionsmätningar. Skillnader och likheter studerasnär det gäller sådana saker som ekonomi, politik,massmedia, livsstilar m m.som-institutets nationella frågeundersökningar gårtillbaka till mitten av 1980-talet.Författarförbundet och bibliotekskampanjenför sveriges författare och översättareär folk- och skolbiblioteken livsviktiga. Derasbokbestånd utgör själva grundbulten förlitteraturens möjligheter i landet. Därför ägnarSveriges Författarförbund också mycketkraft åt att bidra till bibliotekens utveckling.Därför har förbundet i sin policy för folk- ochskolbibliotek från 2006 framfört de här kraven:• att lagstiftningen inom biblioteksområdetförstärks• att en nationell bibliotekspolitik etableras,• att det på varje skolenhet inrättas ett vältutrustatbibliotek, bemannat med kompetentpersonal• att boken, litteraturen och läsandet också ifortsättningen ska stå i centrum för bibliotekensverksamhet• att de läsfrämjande åtgärderna, t.ex. genomarbetsplatsbibliotek, prioriteras i folkbibliotekensåtagandenAnnonser till BBL 2008 från WAGNER Form AB 0fortsatta agerande. Tillsammans har alltsåde här fyra organisationerna – enade – åstadkommitett ställningstagande för folk- ochskolbiblioteken av ett tidigare aldrig skådatslag och som politiker måste ta på allvar,vilket de kontakter och uppvaktningar somredan ägt rum vittnar om. Arbetet går vidareunder den propositionsfyllda hösten.Tillsammans med Svensk Biblioteksföreningbedriver Sveriges Författarförbund ocksåaktiverande projekt som syftar till att ökaläslust och läsvana hos vuxna, t. ex genom attsätta fokus på arbetsplatsbiblioteken.Det är vår bestämda uppfattning att detendast är genom att samverka som organisationernapå – det lilla – biblioteksområdetkan åstadkomma resultat. Och i det sammanhanget,och i det gänget, har SverigesFörfattarförbund en naturlig plats.Därför är det självklart för Sveriges Författarförbundatt helhjärtat stödja Svensk Biblioteksförenings2 (olika) = kampanj. 2 st olika annonser för införaAnnons 1 oJan RistarpOch därför arbetar förbundet – genom Annons sitt 3 = 4 Ordförande st annonser i Sveriges för insättning Författarförbunds endast i BBbiblioteksråd och på förbundsstyrelsens nytt utseende och ett monternr i denna biblioteksråd annons innamandat – på olika vägar och genom olika metodermed att uppmärksamma och motverka Mått annons: 59 x 30 mm (OBS! Ingen svart rutade tendenser till ökande standardskillnader,resursminskningar, sviktande läsförmågaoch läsintresse och inte minst ojämnlikheteri utvecklingen som i dag lätt kan skönjas ibibliotekssverige.Därför arbetar förbundet intensivt inomNationella Skolbiblioteksgruppen och därförarbetar förbundet t ex med frågan ombehovet av en nationell bibliotekspolitik.Det senare gör vi tillsammans med Svensk Digital BiblioteksGUIDEBiblioteksförening, Sveriges Länsbibliotekarieroch dik-förbundet. Resultatet så härlångt är bl a ett gemensamt dokument riktattill landets politiker, nationellt och lokalt,som utgör en ideologisk plattform för (1) vårtwww.wagnerform.sebiblioteksbladet [7:2008] 17


Biblioteket – Västerås tankeställeFoto: Åsa EkströmEva Matsson, chef för stadsbiblioteket i Västerås som har satsat på förnyelse.Västerås är för många staden somassocieras med asea och arbetskraftsinvandringfrån Italienoch Finland under 1960-talet.En aning märkligt då att ingenbiblioteksmedarbetare pratar justdessa språk när stadsbiblioteketsatsar på att anställa flerspråkigpersonal.Västeråsarna är cirka 135 000till antalet idag men, enligt scb,är det en växande befolkning. Förrvar det framför allt industrijobbsom lockade medan det i dag är många somsöker sig till högskolan. Stadsbiblioteket iVästerås är ett av de större folkbibliotekeni mellersta Sverige. Här arbetar ungefär 70personer och Eva Matsson är bibliotekschefsedan två år tillbaka. Hon har varit verksamvid stadsbiblioteket i tjugo år. När bbl är påbesök har kafé Tuppen just öppnat och folkströmmar in i biblioteket. Eva Matsson visarrunt i det femtiotalsdoftande biblioteket dären renovering för tillfället pågår. Bland annatska en stor återlämningsmaskin placerasi entréhallen och den rätt anskrämliga lysrörsarmaturenska bytas ut mot mer diskretinbyggda ljuskällor. En stor monumentalmålningav konstnären Birger Halling täckerfondväggen mitt i biblioteket. Västeråsstadsbibliotek, som byggdes 1956, är stortoch omfattar flera byggnader. Fackbiblioteket,som byggdes 1991, då man fortfarandetrodde på stora lokaler för framtidens bibliotek,huserar i ett hus på andra sidan gatan.De bägge byggnaderna binds samman av eninglasad gångbro.– I dag vet vi ju att det inte behövs gigantiskalokaler, framför allt med tanke på digita-18 biblioteksbladet [7:2008]


liseringen men också med tanke på de högahyreskostnaderna, menar Eva Matsson.Stadsbiblioteket med sina sex filialer varunder flera år eftersatt vad gäller medieinköp.Men 2005 beslutade kultur- och fritidsnämndenatt satsa ordentligt med pengar förinköp av böcker, tidskrifter och andra medier.Väckarklockan för politikerna var IngerEide Jensens jämförelse av biblioteken i landetdär det tydligt framgick hur bortglömtVästerås var på mediaområdet. Numera gårungefär fem miljoner kronor årligen tillatt köpa in film, databaser, böcker och tidskrifter.Samtidigt utvecklas det virtuellabiblioteket med en 24-timmars service ochstiftsbiblioteket genomgår en omfattandenykatalogisering. För närvarande fokuserarpolitikerna framför allt på den nya konsthallensom ska byggas i staden. Eva Matssonberättar att från bibliotekshåll kämpar man,som vanligt, för att visa att biblioteket är såmycket mer än bara böcker.– Vi har bjudit hit våra fritidspolitiker ikulturnämnden för att de ska få veta lite merom oss och vår verksamhet. Vid tre tillfällenhar vi bjudit på en kvällsmacka samtidigtsom vi har visat hur bland annat Mediejukeboxenfungerar. Några av politikerna återkom,så det har varit uppskattat.Annars har stadsbiblioteket satsat på att”göra”. En enkät visade att det fanns en otydlighetom biblioteket som arbetsplats ochefter det har man arbetat mycket med verksamhetsgrundoch värdeord.Bakgrunden ligger i de förändringar somorganisationen har genomgått och en generationsväxlingbland medarbetarna sominneburit att man slagit ihop personalgrupper.Det i sin tur har inneburit större kravoch ansvar på medarbetarna vilket iblandupplevts som betungande innan man hunnitväxa med uppgiften.– Eftersom många förändringar har gjortsså har vi också insett att vi ibland har förmånga möten. Nu har vi bland annat plockatbort avdelningsmöten för att frigöra tid.Stadsbiblioteket har även satsat på förnyelse.Ny grafik och nya loggor vilket blandannat resulterat i ett snygg rött lånekort.Dessutom har man bytt ut de allmängiltigaledorden som ”möjligheternas bibliotek ochmötesplats för kunskap och upplevelse” tillen mer uppdaterad version.– Västerås Stadsbibliotek har blivit ”Ditttankeställe – Platsen där dina tankar möterandras”. Tankeställe är ett ord som nog fården moderna människan att stanna till enstund. De flesta tvingas nog läsa ordet tvågånger innan tankarna och associationernabörjar fara i huvudet, vilket är meningen,konstaterar Eva Matsson.En annan förändring gjordes 2006 närman slog ihop biblioteksfilialen i Råby medfritidsgården. Två unga bibliotekarier somkunde tänka sig att jobba under former därman delade personalutrymmen och lokalermed fritidspedagogerna anställdes. Bibliotekpå dagarna och fritidsgård på kvällarna.Det ser ut som vilket bibliotek som helst menmed lite modernare inredning och storbildsskärmpå väggen. Även om det naturligtvisäven inneburit en del praktiska problem somexempelvis ett pyttelitet kontor.– En gång i månaden har man ett gemensamtmöte där de två personalgruppernamöts. Det är två helt olika kulturer som lärsig av varandra och det leder till utveckling,konstaterar Karin Ramnerö, avdelningschefpå stadsbiblioteket.Karin Ramnerö har en annorlunda bakgrundeftersom hon inledde sin bana somnyutexaminerad bibliotekarie med att arbetapå biblioteket i Tillberga som drivs aven ekonomisk förening på uppdrag av kommunen.1992 var biblioteket nedläggningshotatoch togs då över av invånarna. I tolv årarbetade Karin Ramnerö tillsammans medtvå andra bibliotekarier på det lilla biblioteketi Tillberga.– Där lärde jag mig att ta ansvar på ett annatsätt och att samarbeta med andra utanförbibliotekets väggar. Och att våga pröva! Detvar en rolig tid eftersom det i mina arbetsuppgifterockså ingick att anordna teaterresoroch att skriva i den lilla lokala tidningenTillbergabladet, berättar Karin Ramnerö.Dessa erfarenheter har varit nyttiga i hennesarbete på Västerås stadsbibliotek därhon arbetar i ett större sammanhang medper sonal ansvar. Inspirerade av Malmö ochderas arbete med biblioteksambassadörer,införde biblioteket 2005 så kallade språkguider.Det ettåriga projektet kallat BilingualBenefit genomfördes i samarbete med blandandra dik, Integrationsverket och LänsbibliotekVästmanland. När Västerås Stad anställdesommarvikarier fokuserade man påatt anställa ungdomar med ”annan” språkkompetens.Fem språkguider anställdes viahemspråkslärare. En av dem var den i dag21-åriga Noor Al-Kuba, som växt upp i Spanienmed en pappa från Irak. Med tre språk ibagaget tvekade Noor Al-Kuba aldrig över attbörja jobba på biblioteket. Men hon medgeratt jobbet också inneburit många praktiskagöromål som att hjälpa till att fylla i blanketter,informera om vilken myndighet man skavända sig till med en viss fråga etc.– Gensvaret var stort eftersom många vågadekomma fram och tala med mig på sitthemspråk. Jag tror också att det har underlättatatt jag är ung, fler vågar söka kontakt.Att samhället ser ut som det gör idag måstemärkas även i personalgruppen på biblioteket,anser Noor Al-Kuba.– Alla ska våga komma in och ta för sig avallt som erbjuds. Det är så biblioteket skafungera: det ska vara jämlikt.Efter nästan fyra år på biblioteket arbetarhon idag som timanställd vilket passarhenne bra eftersom hon studerar på komvuxför att därefter läsa till civilingenjör. Vad betyderdå denna språkkompetens för biblioteket?Både Eva Matsson och Karin Ramnerö ärövertygade om att det blir bra möten. Att haen medarbetare i slöja i informationsdiskenhar gått utmärkt.– Vi har fått lära oss att reflektera över vadvi gör och inte gör, menar Karin Ramnerö.– Det blir fler inköpsförslag gällande tidskrifteroch böcker på andra språk. Men detleder framför allt till att fler människor fårupp ögonen för möjligheterna som finns påbiblioteket, konstaterar Eva Matsson.En annan tydlig konsekvens är att manidag har timanställda som talar flera språk.Stadsbiblioteket har medarbetare som blandannat talar polska, persiska, franska ochspanska.– Det är vi stolta över. Men tyvärr talarbiblioteksbladet [7:2008] 19


Foto: Åsa EkströmAtt samhället ser ut som det gör idag måste märkas även i personalgruppen på biblioteket, anser Noor Al-Kuba, timanställd biblioteksmedarbetare.”Det är viktigt att det syns påbiblioteket hur Sverige serut idag. Det finns tendenseratt man anställer folk som ärlik en själv vilket ibland ärolyckligt.”ingen finska eller italienska vilket är liteunderligt i en stad som Västerås. Det finnsbiblioteksmedarbetare som förstår språkenmen som tyvärr inte talar det, berättar KarinRamnerö.– Det är viktigt att det syns på bibliotekethur Sverige ser ut idag, säger Eva Mattsson.– Det finns tendenser att man anställerfolk som är lik en själv vilket ibland är olyckligt.Därför tror jag det är bra att man aktivtagerar och tar några steg fram för att få enförändring, menar Karin Ramnerö.Det senaste samarbetet som stadsbiblioteketi Västerås inlett under hösten är ett projektmed Folkets Bio. I samband med att biografenvisade filmen Lady Chatterlys älskaretillfrågades biblioteket om man inte kundekomma och tala om bakgrunden till filmen,vilket biblioteket nappade på!– Jätteroligt och uppskattat! Samtidigtsom vi visar vad vi kan så är det bra marknadsföringav biblioteket. Men även för mig somanställd är det ett slags kompetenshöjningeftersom jag tvingas läsa på ordentligt. InförAng Lees film Lust, Caution fick jag chansenatt läsa novellen och lära känna den kinesiskaförfattarinnan Eileen Chang, berättar bibliotekarienIsabel Borrás som tycker att detockså är roligt att se bra filmer.I vanliga fall arbetar hon med ”Boken kommer”så för henne var det inte märkligt attkliva utanför biblioteksväggarna och ställasig framför en filmduk för att ge litteraturtips.Inför visningen av nästa film, Flyga Drake,läser hon på om Afghanistans historia.Åsa EkströmLäs också i detta nummer: Barbro Bolonassos text omrapporten Framgångsrikt men förbisett – om bibliotekensbetydelse för integrationen där hon kompletterar medsynpunkter från det lokala bibliotekets horisont (sid21), eller hur Gävle tar skönlitteraturen till hjälp i ensatsning för integration och mångfald (sid 23)20 biblioteksbladet [7:2008]


Utnyttja minoriteternaskunskap bättre!I rapporten ”Framgångsrikt, menförbisett – om bibliotekens betydelseför integrationen” har PeterAlmerud fördjupat sig i svenskoch nordisk forskning produceradfråm år 2000 och framåt. BarbroBolonassos har läst rapportenoch kompletterar med synpunkterfrån det lokala biblioteketshorisont.Foto: Åsa EkströmAtt bygga förtroende genom personliga möten leder till ”erkännandets politik”. Att bli igenkänd, att skapa enny vardag och att få uppleva att man lever i nuet blir avgörande, skriver Barbro Bolonassos. Bilden är tagen påTensta gymnasium, vid skolbibliotekets tidskriftsavdelning. Majkel Melki tillsammans med bibliotekarie EvaNordin.2004 publicerade regeringen Nationell handlingsplanmot rasism, främlingsfientlighet,homofobi och diskriminering. Undertecknarevar Mona Sahlin, då näringslivsminister.Förgäves sökte vi efter biblioteketstänkta roll i detta viktiga arbete.Att biblioteken, med 70–80 miljoner besökper år, rent av skulle kunna spela en väsentligroll var uppenbarligen helt okänt förutredarna. Och vems fel var det? Hur har vibeskrivit vår institution för våra uppdragsgivareoch för medborgarna? Hur har viarbetat för att få tillgång till den politiskaagendan? Vad vet vi om biblioteken och vadtror vi oss veta? Hur långt har forskningenkommit inom olika discipliner rörande bibliotekensom samhälleliga fenomen?Under året har Svensk Biblioteksföreninglåtit sammanställa dels statistiskt material,dels material som koncentrerar sig på vissadelar av bibliotekens uppgifter (åtminstoneenligt unesco:s folkbiblioteksmanisfest).I rapporten ”Framgångsrikt, men förbisett– om bibliotekens betydelse för integrationen”har Peter Almerud fördjupat sigi svensk och nordisk forskning produceradfrån år 2000 och framåt. Genom hans sammanställningav ett antal magisteruppsatseroch andra undersökningar får vi en snabbtillgång till de slutsatser som kan dras av dettaännu så länge jungfruliga forskningsfält.Några synpunkter från det lokala biblioteketshorisont:Man kan konstatera att språkkunskaper hospersonalen ger en tydlig signal till besökarna.Effekterna är tydliga, vilket syns i intervjuerna.Varför har vi då så svårt att få till det pågolvet? Biblioteken är idag i stort behov avkompetens på alla fronter och problemet är attkombinera detta med minskande resurser ellerfler besökare. Bättre villkor för möjlighetentill arbetsträning på biblioteken behövs ochresurser till handledning för att personalenska orka utveckla det viktiga publika arbetet.Men de finns också behov av en ständigtrullande fortbildning i allmän kulturkompetensför all personal. Detta gäller även övrigkommunal förvaltning där vi rimligen bordekunna bidra med kompetens – och det skerockså på många ställen.Man kan dock konstatera att bibliotekspersonalsom regelbundet träffar besökaremed utländsk bakgrund inte ser de kulturellaskillnaderna som särskilt betydelsefulla förservicens utformning. Språkutveckling föralla, fast med olika metoder är, enligt många,kanske den viktigaste uppgiften.Vårt informationsutbud inklusive vårahemsidor måste bli flerspråkiga om vi skakunna tala om en 24-timmars service. Mångabibliotek (och kommuner) saknar till ochmed engelska som ingång.För inhemska besökare såväl som för besökarefrån främmande länder behövs meroch rätt media. Vi borde ha råd att erbjudade viktigaste aktuella litterära verken ochgöra samhällsdebatten från åtminstone euländernatillgänglig. Det skulle i dagslägetbetydligt öka vår samlade nationella kompetensi det sammanhanget.Att förstå att man som nyinflyttad harandra behov än som redan etablerad medborgare,är kanske inte så självklart om manaldrig tar reda på hur behoven skiftar genomfokusgrupper eller bara genom enkla samtalbiblioteksbladet [7:2008] 21


med besökarna. På det lokala biblioteket blevvi glada över det missnöje som uttrycktes beträffandevårt material på urdu. Vi blev gladadärför att det visade att människor uppfattatatt man kan påverka utbudet genom attframföra sina åsikter. Att sedan leva upptill samma krav på över femtio språk är intelätt. Men med biblioteks- och medieplanersom uppdateras allt eftersom behoven i detlokala området förändras kan man bättremöta medborgarnas förväntningar. De skatrots allt vara nöjda när Kulturnämnden utvärderarvår service.Och varför inte följa eu:s rekommendationför språkinlärning: minst tre språk perindivid. Betydelsen för såväl individ som nationborde vara självklar.Föräldrar utgör en grupp och en generellkategori (med gemensamma problem) i samhälletdär alla bibliotek borde kunna ha strategierfrån start till slut. Förskola/skola harstora förväntningar på att dela ansvar medföräldrarna kring barnen men vem förklararoch stödjer denna kompetens? För att det skakomma till stånd en jämlik arbetsfördelningkrävs tillgång till såväl kunskap om språkutvecklingsom samhälle, och biblioteketsneutrala roll kan göra arbetet effektivare.I samband med detta behöver bibliotekenbygga ut sitt stöd vid alfabetisering förvuxna. Min erfarenhet är att det är svårt att fåkomma in i dessa grupper. Om det beror påosäkerhet hos pedagogerna, bristande metodikeller annat är svårt att veta.Med stöd av frivilligheten kan vi användavåra lokaler för enkla samtalsgrupper medmål att skapa kontakt och informell inskolningi vardagslivet, det Ingrid Atlestam kallar”vardagsintegration”. Att bygga förtroendegenom personliga möten leder till ”erkännandetspolitik” (Charles Taylor) vilketär särskilt viktigt för flyktingar som hastigtfått lämna allt och därmed förlorat all vardag.Att bli igenkänd, att skapa en ny vardagoch att få uppleva att man lever i nuet blir avgörandeäven för att lyckas som förälder.I Kanada uttrycker myndigheterna enförväntan om att integrationen ska ske frånbåda håll. Det är en uppgift för såväl de inflyttadesom för de bosatta i landet. Tänk eren så avancerad inställning projicerad påmajoritetssamhället i vårt land där vi i ställettycks ha lagt allt ansvar på minoriteterna.Har biblioteken gjort de nya nationella språkensynliga på hyllor och i programverksamheten?Förre chefen för Afghanistans russinexport,med begränsade svenskkunskaper menmed ett lysande kontaktnät kan nu genomOlof Palme-centrets resurser hålla studiecirklari Uzbekistan i demokratifrågor. Dettaefter att biblioteket har hjälpt honom att”svenskifiera” texten i ansökan. Hans barnhåller sina språk levande genom flerspråkspåsarnaoch kommer att finnas tillhands förEricssons framtida kontakter i Asien osv.Exemplen kan göras många men om det ärnågot vi i Sverige skulle kunna bli bättre påså är det att ta tillvara de språk, kunskaperoch erfarenheter som vi får gratis genom invandringen.Det skulle kunna bli ett bidragtill ett allmänt, bättre Know-how som ökarvårt samhälles förmåga att hantera globaliseringensalla utmaningar.Fler kopplingar från det tärande till detnärande behöver kartläggas. Biblioteken behöveren nationell strategi i vilken de för helasamhället viktiga uppgifterna, tydliggörs.Rapporten ger inblick i aktuell forskning,teori och metoder för att öka vår kunskap därvi varit hänvisade till praktikernas inte heltuppdaterade metodik.Barbro BolonassosEnhetschef, Fisksätra bibliotekFramgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelseför integration.Svensk Biblioteksförening april 2008.Rapporten kan läsas i sin helhet påwww.biblioteksforeningen.org, klicka under flikenForskning & Fakta, därefter Rapporter.22 biblioteksbladet [7:2008]


Integration och mångfald:Gävle tar litteraturen till hjälpIntroduktion till den persiska litteraturen, en ingång till dagens afrikanska litteratur och besök avförfattare som Inga-Lina Lindqvist och Jonas Hassen Khemiri. Det är några programpunkter när Gävlestadsbibliotek under hösten gör en satsning på litteratur och mångfald.Bakom satsningen finns ett extraanslag från kommunledningen föratt under året arbeta med programsom främjar integration. Gävlehuvudbibliotek med filialer har valt att göradet med skönlitteratur i fokus.– Vi har fått 100 000 kronor för att sättaihop ett program för vuxna och lika myckettill för programverksamhet för barn, berättarSara Hagström Andersson.Men pengar är inte allt. Det krävs engagemangockså. Sara Hagström Anderssonhar tidigare arbetat bl a som enhetschef påen av stadsbibliotekets filialer men sedanmars i år finns hon på huvudbiblioteketsskönlitterära avdelning med särskilt ansvarför att just satsa på och lyfta fram skönlitteraturen.Till höstens program har ett tiotal föreläsareoch författare bjudits in till biblioteken– anpassat efter varje enhets önskemål.Främst vill man lyfta fram och spegla litteraturutanför Europa och det anglosaxiskaspråkområdet. Flera av programmen skeri samarbete med bl a studieförbund och etniskaföreningar.Marockanska föreningen, Invandrarcentrumoch abf står till exempel som medarrangörför programmet ”Modern arabisk litteratur:en mötespunkt mellan öst och väst”.Då besöker Marina Stagh, fil dr i arabiska ochöversättare av arabisk litteratur, Andersbergsbibliotek för att berätta vad som rör sig inomden moderna arabiska litteraturen. Senare inovember gästar Birgitta Wallin, mångårigredaktör för tidskriften Karavan, huvudbiblioteketför att berätta om en tidskrift ”påresa i världens litteratur”. Och i decembergästar Jonas Hassen Khemiri huvudbiblioteket,bara för att nämna några punkter urprogramsatsningen.Jonas Hassen Khemiris författarskap ärockså temat i höstens bokcirkel.Deltagarna träffas för att diskutera hanstre böcker. Parallellt pågår bokcirklar påVästerbergs folkhögskola i Storvik. De olikacirklarna kommer sedan att sammanförasdels för en text- och skrivarverkstad medHelene Rådberg och Hans Carstensen somledare, dels för att träffa författaren. JonasHassen Khemiri kommer också att prata infören större publik och besöker även en avGävles högstadieskolor.För de yngre barnen har man bl a byggtupp ett bestånd av bokpåsar på kommunensmångspråkiga förskolor och även hyrt in utställningen”Magiska manteln” som turnerarpå flera av biblioteken.Med tanke på de diskussioner som varitkring folkbibliotekens bristande engagemangför att hävda skönlitteraturen är detroligt med ett bibliotek som gör ett genomtänktoch fylligt program där skönlitteraturenstår i centrum.– Ja, det känns verkligen som om man nuvill satsa på skönlitteraturen – mer och merfaktiskt, säger Sara Hagström Andersson.Gävle stadsbibliotek nominerades tillsammansmed Sandvikens folkbibliotek tillNationalencyklopedins Kunskapspris 2008 ikategorin Offentlig verksamhet.De nominerades bl a för att de båda huvudbibliotekeni kommunerna har öppetalla dagar året om och i sin verksamhet arbetarför att nå så många kommuninvånaresom möjligt med tjänster och service. Tyvärrgick de inte till final, konkurrensen var starkmed andra nominerade som Gunnar Wetterbergoch Naturliga steget.Kunskapspriset instiftades av Nationalencylopedin,ne, 2002 och delas årligen uti syfte att uppmuntra dem som i Sverige påett nytt, annorlunda eller lustfyllt sätt lyckatsstimulera andra att söka kunskap. Pristagarnaskall vara goda förebilder och vågatänka i nya banor. På så sätt kan priset bidratill att höja kunskapsnivån i Sverige.henriette zornJonas Hassen Khemiris författarskap är temat förhöstens bokcirkel i Gävle. Författaren kommer ävenatt besöka flera av Gävles högstadieskolor.Foto: Leif Hansenbiblioteksbladet [7:2008] 23


Biblioteken på Bok & Bibliotek:Framtidsfrågorna dominerarPå senare år har man frågat sigvad ”Bibliotek” står för när detgäller Bok & Biblioteksmässani Göteborg. Det mesta kretsarju faktiskt kring boken och i alltmindre utsträckning kring biblioteken.Men när det väl handlarom biblioteken är det framtidensom diskuteras.Foto: henriette zornFortfarande är bibliotekariernanäst efter lärarna den största branschbesöksgruppen,enligt Bok & Biblioteksegen statistik. Men utställandebibliotek har successivt försvunnit, de harhelt enkelt inte råd med monterhyrorna.Däremot håller branschleverantörerna alltjämtställningarna i hall E tillsammans medSvensk Biblioteksförening som satsar offensivtmed eget program på scenen i hall E somnumera under torsdagen och fredagen äretablerad som Biblioteksscenen.Och på ett mer filosofiskt plan kan man juresonera: utan böcker inga bibliotek.Mässans seminarier handlar allt mindreom biblioteksrelaterade frågor eller om läsfrämjandeoch utbildningspolitiska frågor.Det är tråkigt, för just här skulle begreppet”bibliotek” i Bok & Bibliotek kunna få ettinnehåll som handlar om mera än att mångabibliotekarier besöker mässan.Kvantitet borgar inte nödvändigtvis förkvalitet men de få biblioteksrelaterade seminariernapå mässan höll en hög nivå och deberörde alla på ett eller annat sätt framtidsfrågor.Men det är också uppenbart att medanbranschen tycks fördjupa sig i teknikfrågoroch 2.0 så talar de inbjudna debattörernasig varma för den traditionella kärnan i bibliotekensverksamhet.I ett seminarium som t ex arrangeradesav 40-års jubilerande kollegan Biblioteket isamhälle (bis) dissekerades bl a bildningsbegreppetsamtidigt som man diskuteradefolkbildningens och folkbibliotekens rollidag.I den diskussionen varnade Lars SewiliusBerg, abf i Göteborg, för den kvalitativa utarmningsom följer av de kvantitativa målensom sätts i det ständiga jagandet efter ökadebesöks- och utlåningssiffror.– Det är ett otyg att tro att vi måste vara såmoderna att vi tappar själva grunden i vårtuppdrag, menade han och efterlyste en djuparediskussion om kvalitet.Tyvärr förblev det oklart vad han menademed begreppet.Sven-Eric Liedman, professor i idé- ochlärdomshistoria, påminde om att de offentligttillgängliga boksamlingarna är en integreraddel av moderniseringen och betonadeden demokratiska dimensionen i att biblioteketär ett rum tillgängligt för alla i en tidnär stora delar av stadsrummet privatiseras.I seminariet ”Hur sparar man Internet”,där Svensk Biblioteksförening stod sommedarrangör, fanns förutom representanterfrån kb och slba (från 1 januari 2009en myndighet) även Goran Bogdanovic frånUtbildningsdepartementet. Han är numerahandläggare av en reviderad pliktleveranslagstiftning.En uppfriskande röst från forskarsamhälletvar Jens Rydström, genusforskareoch historiker från Lunds universitet.Diskussionen blev en pedagogisk genomgångav de svåra frågor som man har att hanteranär det gäller att samla in och, i ett senareskede, eventuellt tillgängliggöra allt det somproduceras på internet. Vad ska samlas in?Och vem gör gränsdragningarna? Allt kan juinte samlas in av rent praktiska skäl – manmåste göra ett urval. Och gränserna mellanvad som är privat och vad som är offentligtär flytande på internet.Någon i panelen föreslog samarbete medarkiv och museer: Man behöver nya kompetenser,generalister, som kan ta fram metoderför urval och som kan göra det i samverkanmed forskarsamhället.En annan föreslog samarbete med demsom producerar innehållet på internet. Dekan hjälpa till att förklara vad som hör ihoppå nätet, vilken kontext som är viktig och betydelsebärandeför det man samlar in.Det var Jens Rydström som slutligen togbladet från munnen och ställde den frågasom länge hängt i luften under diskussionen:När får vi en ny e-pliktlag? Det är tio årsedan e-pliktutredningen kom. Ska det tatio år till? Redan nu har man missat väldigtmycket material som inte kommer att finnastillgänglig för forskare och för eftervärlden.Inte oväntat kunde Goran Bogdanovic24 biblioteksbladet [7:2008]


från Utbildningsdepartementet inte ge någontidtabell.– Men tio år låter som en orimligt lång tid,sade han och bekräftade det som man längehar anat: det här har inte varit en prioriteradpolitisk fråga.Nu, påstod han, har den blivit det. Mengissningsvis kommer frågan att hänga iluften ett tag till. Det blev nämligen tydligtunder debatten att ingen, varken de berördamyndigheterna eller departementet, vill tanågot ansvar för de viktiga gränsdragningsfrågorna.– Det är så stora frågor, myndigheter somkb och slba kan inte besluta om detta, detmåste lagstiftarna göra, menade Sven Allerstrand,generaldirektör, slba.Från departementets sida menar man attlagstiftarna visserligen kan sätta ramarnamen inte besluta om detaljer. Det verkar alltsåsom om man i dagsläget står och stampari frågan: Vem bestämmer vad som är intressanti framtiden, vilken information ansersig samhället vilja bevara.Från forskarhåll är svaret klockrent.– Det går inte att förutse vad forskarna villha i framtiden, menade Jens Rydström.En betydligt mindre men väl så meriteradpanel hade seminariet ”Framåtsyftandetillbakablickar” där två äldre herrar och f dkulturministrar under ledning av SvenskBiblioteksförenings Niclas Lindberg fick gesin syn på aktuella biblioteksfrågor. Jan-ErikWikström och Bengt Göransson må höra tillolika politiska läger men de är båda formadei den mylla och det bildningsideal som hörfolkrörelserna till. De var ovanligt samstämmigaom sakernas tillstånd och uppfriskandefrispråkiga om färdriktningen.Ingen av herrarna tror på entreprenadereller privatiseringar på biblioteksområdet.Biblioteken kräver en massiv gemensam finansieringsom också borgar för ett kollektivtansvar. Att de fria avgifterna är regleradei lag är bra även om Bengt Göransson betonadeatt en lag inte löser alla problem. Bibliotekenfår aldrig sluta att motivera och förklarasin existens. Därtill måste man brett bedrivaopinionsbildning till förmån för biblioteken– ständigt och jämt.Och på frågan om vilken som är bibliotekenshuvudfunktion svävade inte någon avherrarna på målet.– Huvuduppgiften är att ha böcker ochgöra dem tillgängliga, sade Jan-Erik Wikström.– Bibliotekens uppgift är synliggöra ettsamhälles civilisation, menade Bengt Göranssonsom också tyckte att man borde varavarsam med utgallringar.Bengt Göransson, Niclas Lindberg och Jan-ErikWikström diskuterade bibliotekens framtid.– Biblioteken måste ha plats också förböcker som inte läses men som speglar dentid som är just nu. De olästa böckerna hemmaslänger man ju heller inte ut…Kritiska var herrarna också till kulturutredningen.Båda förespråkar breda parlamentariskautredningar framom enmansutredningarsom dessutom har krav på sig attlösa allt på en gång. Särskilt kritiska är deKulturutredningen kallar– och folket kommerEtt datum är satt till den 12 februari2009. Då ska kulturutredningensförslag överlämnas till regeringen.Under tiden släpper man vid olikasammanhang små inlindade hintar om vartåtdet barkar. På bokmässan kallade man tillmöte under en extra insatt programpunktpå den nya debattscenen. Och folk och pressströmmade till, förväntansfulla över detköttben av detaljer som kunde tänkas sippraut under framträdandet. Den hungrigaflocken fick dock vänta förgäves, och det varinte den pålästa och duktiga debattledarenGunilla Kindstrands fel.Så mycket kunde ändå utredningens representanterlova: de kulturpolitiska målenkommer att ändras, nya mål kommer att formulerasmed betoning på nya. Inte för att degamla inte är bra utan för att målen i störreutsträckning ska ”bryta mot den verklighetvi lever i”, målen ska formulera ”en färdriktning”.Vad detta betyder återstår att se. Menoffensivt låter det ju.Behovet av en nationell bibliotekspolitikventilerades också.– Självklart behöver staten driva bokfrågor,biblioteksfrågor, läs- och litteraturpolitikmen hellre en samlad kulturpolitik änen nationell bibliotekspolitik, menade KeithWijkander.Foto: henriette zornmot kulturutredningens förslag om ett ökatansvar för regionerna.Rena snurren, särskilt på kulturens område,menade Jan-Erik Wikström. Ökad regionaliseringinnebär i praktiken att staten drarsig ur, tar mindre ansvar.Herrarna Wiström och Göransson levereradeockså några uppmuntrande ord till bibliotekariekåren.– Exponera er kärlek till biblioteken, sadeBengt Göransson.Jan-Erik Wikström drämde till med ett bibelcitat:– Var frimodiga och oförfärade. Ni står fören bra sak. Var offensiva!En nyhet läckte också ut: det kommer attkomma en ny skollag där biblioteken skrivsin.Henriette ZornMer från bokmässan har publicerats på:www.biblioteksbladet.seHan ser en fara i ordet ”politik”. Det hotaratt dela upp kulturpolitiken i små politikområdendär varje genre får en egen dagordningistället för att man får en samlad politik.– Men med detta sagt vill jag också säga attdet händer mycket på biblioteksområdet ochdet finns ett behov av ett center eller en kraftsom driver de här frågorna. Det kommer attkomma ett förslag om det.I övrigt handlade diskussionen om detförslag för en decentraliserade kulturpolitik– där region och stat ska fungera i ett nyttsamspel – som utredningen läckte underAlmedalsveckan i somras. Men det liksommycket annat är fortfarande under bearbetninginom utredningen. Hur man ska hanteradet faktum att regionerna kommit olikalångt när det gäller att driva kulturfrågorna ärfortfarande höljt i dunkel eller i alla fall ännuinte formulerat. Inte heller vad som kommeratt hända med Kulturrådet och vad bortfalletav de medel som hanterats inom ramenför Framtidens kultur kommer att innebära.Man är dock enig om att det behövs oberoendemedel och fler finansierings aktörer änstaten för att utveckla kulturlivet.Kulturlivets förväntningar är stora påkulturutredningen. Men stora är också farhågornaatt man inte ska komma fram tillnågot nytt.h zbiblioteksbladet [7:2008] 25


Nackabornas ”nya” bibliotekNär visioner blir verklighetAtt Nacka kommun satsar på biblioteksutveckling är känt i branschen. Men mest har det talats om biblioteketi Dieselverkstaden. Den här artikeln ska inte handla om Dieselverkstaden. Den ska handla om detbibliotek som håller på att ta form i köpcentret Forum Nacka. Efter en längre tids ombyggnad välkomnasden 10 oktober gamla och nya låntagare till ”ett helt nytt bibliotek”.Forum nacka ligger ca fem kilometersydost om Stockholms centrum.Köpcentret – det största som betjänarfast- och fritidsboende i upptagningsområdetNacka och Värmdö – fyller 20år i mars 2009. Här finns över sextio butikeri fyra plan på dryga 40 000 kvadratmeter.Här finns också flera restauranger och caféersamt service som post, bank, sjukvård etc.Just nu pågår en stor om- och utbyggnad avcentret och den 23 oktober är det invigningav nya Forum Nacka – ”ett dubbelt så stortcentrum” med omkring 140 butiker.Men innan dess ska det nya biblioteketöppna. Det har genomgått inte bara en ansiktslyftningutan en totalrenovering. Detnya biblioteket har inalles 1 400 kvadratmetertill sitt förfogande, den publika delenkommer att bli större än tidigare medanpersonalens utrymmen effektiviseras i kontorslandskap.Investeringspengen ligger pådryga 8 miljoner kronor. I dem ingår sådantsom rfid, it, nya möbler, återlämningsochutlåningsapparaterna som ska frigörade personella resurserna, medier, konsulter,utrustning till personalutrymmen och vaktmästeri.Det är givetvis roligt att få ett heltnytt bibliotek men det ställer också storakrav, säger Nick Jones, sedan drygt ett år tillbakaenhetschef på Bibliotek Forum Nacka.Bland annat kommer hyran att höjas.– Kostnaden för ombyggnaden ska bärasav verksamheten. I Nacka lever vi också medKulturlyftet. Finansieringen bygger på antalutlån, besökare och öppettider. Det innebäratt vi nu utökar öppettiderna. För våra finansiäreroch för Nackaborna gäller det att bevisaatt det finns ett värde i att ha ett biblioteki det här kommersiella sammanhanget, attdet tillför och berikar. Det är ett ansvar, sägerhan.Biblioteket ligger på plan 2 i köpcentret.Innan ombyggnaden hade man omkring300 000 besökare per år. Biblioteket har, enligtNick Jones, en brokig, bred och trogenbesöksbas. Att den är trogen har ombyggnadenpå sätt och vis gett ett kvitto på. Förunder renoveringarna har biblioteket varittillfälligt inrymt i en blomsterbutiks gamlalokaler en bit längre bort och låntagarna harkommit trots att Forum Nacka är en endastor byggarbetsplats. En vanlig dag har det”Tillfälliga biblioteket”, som det har kallats,haft lika många utlån som ett mindre områdesbibliotek.– Man reser till vårt bibliotek. När jag börjadetrodde jag att folk mest rusar igenom påväg till shopping men så är det inte. Vi harmånga som kommer hit och sitter här ocht ex pluggar. När det nya biblioteket öppnarkommer vi att installera mer avanceradebesöksräknare i båda entréerna som gör detmöjligt att bryta ner siffrorna per entré ochtimme/dag. Då kommer vi att få en tydligarebild av hur flödena kan se ut under en dag.Vi sitter i personalens kök, det som snartska överges. Längs väggarna runt om tornarflyttkartongerna upp sig. Nick Jones berättarom den process som personalen tillsammansgått igenom där man har vänt på varendasten när det gäller inredningsdetaljer,hur man vill att det nya biblioteket ska se utoch framför allt vad eller vilka verksamheterman ska bedriva och hur det ska göras påbästa sätt.Bibliotekets profil ”information och mötesplats”har dissekerats och omformuleratstill ”Mötesplats mitt i världen” och viktiganyckelord som utkristalliserat sig på vägenär ”kopplingar”, ”relationer”, ”samband”och ”sammanhang”.Det är biblioteket som fysisk plats manvill betona och fylla med innehåll. Men med”Möteplats mitt i världen” vill man ocksåbetona mikrokosmoset Nacka som en platsi makrokosmos-världen.– Det handlar om kopplingar mellan detstora och det lilla, den lokala bevakningeni form av t ex kommun- och turistinformation,som vi redan tidigare har varit starkapå, men även nyhetsbevakning från helavärlden. Vi kommer t ex att ha tv-skärmarsom visar nyheter från olika delar av världen.På vissa tider kommer vi också att visaPremier League och Europeisk ligafotboll påtv, berättar Nick Jones.Det handlar också om biblioteket som ettmikrokosmos känsligt för vad som händer ivärlden. Tillsammans har personalen längeklurat på olika praktiska lösningar som göratt man kan vara flexibla och lyhörda förvad som rör sig och som gör det möjligt attsnabbt förändra eller skylta om. Magnetpapperoch självhäftande papper är därför någotsom man kommer att jobba med i biblioteketliksom egendesignade bokknubbar, föratt nämna några exempel.Designkontoret Silver har tagit fram en nygrafisk profil – inte bara för Bibliotek ForumNacka – utan för alla kommunala biblioteki Nacka.– Den grafiska formen eller tonaliteten,som vi nu har fått lära oss att det heter, ska haett lätt och ledigt tilltal utan att vara mångordigt.När man planerat för bibliotekets interiörhar personalen använt sig av staden sombild. Biblioteket som en stad med ett torgoch ett café mitt i, med olika kvarter ochmiljöer. Den fjorton man starka personalenhar arbetat i tre arbetslag som ansvarar förlika många avdelningar/ämnesområden.Barn, hem & kultur heter ett arbetslag, deandra två går under rubrikerna Världen ochLustläsare.Arbetslagen, som också konkret och handfasthar varit involverade i hur deras respektiveavdelningar ska inredas och utformas,kommer att ha ett genomgripande ansvarför vad som ska skyltas upp och synliggörasför besökarna, ansvar för inköp av media,för den omvärldsbevakning som just derasområde kräver och för programverksamhetoch aktiviteter inom sitt område/kvarter.Men ”kvarteren” ska kommunicera med var-26 biblioteksbladet [7:2008]


Ett kollage av komponenter i Bibliotek Forum Nackas nya grafiska profil. Designbyrån Silver har tagit fram den nya profilen och även gjort kollaget.andra. Nyckelordet kopplingar ska vara merän ett ord.– Vi kommer ständigt att jobba med hänvisningarmellan ämnena, ”Mötesplats mitti världen” ska vara en plats som förpliktigartill aktivitet, säger Nick Jones.I samma anda som Rum för barn i Kulturhusethar man frångått sab-systemet närman placerar media.De skönlitterära debutanterna får t ex enegen exponering i biblioteket. Med bl a förlagetVertigo kommer man att samarbeta kringden litteratur som ska finnas i giftskåpet.Caféet kommer att drivas på entreprenadmed en aktör som hyr in sig i biblioteket. Påtorget, som inte hör till något arbetslag utanär en fri yta som ska aktiveras av alla tillsammans,finns en fyra meter bred vägg. På denkan man visa projektioner, citat eller användasom klotterplank.– Vi kommer inte att förpassa tv-spelen tillnågra undanskymda hörn i biblioteket utantanken är att man under vissa tider ska få spelatv-spel på torget mot den stora väggen.Alla tankar som har tänkts, alla färger ochlösningar som har valts, den grafiska formen,inredningen – allt är uppbyggt för att stärkaprofilen ”Mötesplats mitt i världen”. Både påhemsidan och på skylten ut mot köpcentratsom berättar att biblioteket är under ombyggnadhälsas besökarna ”välkomna till etthelt nytt bibliotek”. Med ”nytt” menas intebara att man har byggt ett nytt bibliotek.– ”Nytt” står också för att bryta det repetitiva,slentrianen, att vi ska påminna osssjälva att inte falla till föga och göra så somvi alltid gjort. Det kan mycket väl bli så attbesöken kommer att öka. Vi kanske kommeratt ha en halv miljon besökare per år. Då blirdet viktigt att kunna förmedla den glädje ochentusiasm som vi känner för biblioteket.– Även om vi kommer att marknadsförabiblioteket i annonser och kampanjer blir detkanske den viktigaste marknadsföringen,den vardagliga kontakten, säger Nick Jones.Henriette ZornPå bibliotekets blogg har låntagarna kunnat följaombyggnaden i text och bild:http://biblioteknacka.blogs.com/”Det är biblioteket somfysisk plats man vill betonaoch fylla med innehåll.Men med ’Möteplats mitti världen’ vill man ocksåbetona mikrokosmosetNacka som en plats imakrokosmos-världen.”biblioteksbladet [7:2008] 27


Litteraturhus Nynäshamn –Sveriges första?Södertörns tre stora författare lyfts fram i det planerade litteraturhuset i Nynäshamn. Frågan är bara omkommunen överhuvudtaget kommer att satsa pengar på ett litteraturhus, och om man gör det, vad innebärdet för biblioteksverksamheten? bbl var med på ett seminarium om Litteraturhus Nynäshamn.Idén kommer från Tyskland där manunder 1980-talet startade litteraturhus– en plats för möten med författareunder lättsamma former och där manäven kan ta ett glas vin och äta en bit mat.Också musik, till vilken poeters och författarestexter tolkas, har haft en viktig roll ikonceptet litteraturhus. Det hela har slagitså pass väl ut att litteraturhusen har blivitfler i länderna på kontinenten. Förra hösteninvigdes ett litteraturhus i Oslo och i Köpenhamnhar det funnits ett sedan 2005. Sverigehar saknat ett litteraturhus men nu hoppasinitiativtagaren och projektledaren PetraHarkort-Berge att det ska bli ändring på det.Hon har ett förflutet som lärare i grannkommunenHaninge men har tagit ett friår för attarbeta med att få till stånd ett litteraturhus iNynäshamn. Hon är en eldsjäl som slitit hårtför att få upp litteraturhuset på den kommunpolitiskaagendan.– Att Södertörnbygden kan stoltsera medtre så viktiga och folkkära författare somMoa Martinson, Harry Martinson och IvarLo-Johansson är få kommuner förunnat ochdet får inte gå turister och kommuninvånareförbi, menar Petra Harkort-Berge.Hon är rak med att hennes roller är dubbla,dels som initiativtagare, dels som anställdutredare åt kommunen. Hon vill verkligenfå det vackra sekelskifteshuset, där elverket iNynäshamn tidigare låg, ombyggt till ett litteraturhus.En ombyggnad som skulle kostaåtta och en halv miljon kronor att genomföra.Samtidigt har Petra Harkort-Berge mångaentusiaster med sig. Flera lokala företag harstöttat genom sitt engagemang och 200 000kronor har samlats in till stöd för litteraturhuset.Litteraturvetaren och professorn EbbaWitt Brattström stöder också tanken och hartill och med skrivit insändare i lokaltidningenom att nya läsare måste få chansen att hittaMoa Martinson på fler ställen än på biblioteket.Kritiker menar att viktig kärnverksamhetskulle drabbas om Nynäshamn satsade påett litteraturhus och att det inte skulle gagnakommuninvånarna utan endast ett fåtal redanfrälsta. Andra menar att verksamhetenskulle gå runt men att kommunen borde ställahuset till förfogande så att företag kan plöjaner pengar i verksamheten. Bibliotekschefeni Nynäshamn, Helen Amborn, menar att honinte vill vara negativ till ett litteraturhus.– Skillnaden mellan litteraturhus och bibliotekär att vi på biblioteket måste nå allagenom de skattemedel vi får från kommun.Frågan är om litteraturhus ska vara ett statligtevenemang eller en kommunal angelägenhet?Eller ska det finansieras med privatamedel? Kanske är det ett författarmuseum?tänker Helen Amborn högt.Nynäshamn är en kommun som växeroch satsningar har gjorts på infrastrukturen.Kanske kan det vara dags för en stor kultursatsning.Många har i alla fall lockats av tankenatt Sveriges första litteraturhus i Sverigeska husera i det gamla elverket i Nynäshamn.Parallellt med en fast utställning om de treförfattarnas verk och liv ska ett kontinuerligtkulturprogram erbjudas med föreläsningar,författarbesök, festivaler, musikkvällar ochworkshops av olika slag. Tanken är ocksåatt kommunens skolor ska få ett värdefulltutflyktsmål i närområdet. Studiebesökenkan skräddarsys för olika temaområden isam arbete med skolans personal, och pedagogisktmaterial som anknyter till författarmuseetska tas fram.Förutom initiativtagaren Petra Harkort-Berge är också Vänföreningen LitteraturhusNynäshamn drivande i projektet. Föratt skynda på politikernas beslut bjöd PetraHarkort-Berge in till ett möte i mitten avseptember. Politiker, tjänstemän, lokalaoch regionala företrädare för kultur- ochnäringsliv deltog i ett seminarium i Folkethus där kulturprojektet Litteraturhus Nynäshamndiskuterades. Stämningen var godoch många författare med anknytning tillSödertörn syntes i vimlet. KommunalrådetLeif Stenquist (fp) närvarade liksom kommunstyrelsensordförande Ilija Batljan (s).Moderator var Gunnar Svensson, tidigarestatssekreterare på kulturdepartementet.Ingemar Fasth, som ansvarar för Internationellaförfattarscenen i Kulturhuset i Stockholm,inledde med att berätta om den gamlametodistkyrkan i Köpenhamn som drivs somett litteraturhus med medel från en privat finansiäri samarbete med en kulturtidskrift.Framför allt vänder sig författarsamtalen iDanmark till vuxna medan man i litteraturhusOslo satsat på bokhandel, kafé, studiesalar,hörsal, gästbostad för alla mellan 0–100år. Där har en stiftelse plöjt ner 2,3 miljarderi litteraturhuset, vars verksamhet är mycketframgångsrik.– Varför fyller abf:s författarscen vid Sveavägenalla platser? Jo, det finns ett enormtsug efter dessa författarmöten idag samtidigtsom det finns alldeles för få mötesplatser,konstaterade Ingemar Fasth som tror påidén med ett litteraturhus i kommunen.– Som första litteraturhus i Sverige skulleman i Nynäshamn ingå i ett stort europeisktnätverk.Som fd gymnasiebibliotekarie i Haningeskulle Ingemar Fasth, enligt programmet,ha gått närmare in på hur bibliotek ochlitteraturhus kan komplettera varandra.Men om det blev det inte mycket sagt. Iställetkom följande utspel:– Biblioteket i Nynäshamn har hittills iår haft åtta författarmöten medan vi på Internationellaförfattarscenen haft 80 fysiskamöten.En stöddig och onödig kommentar från28 biblioteksbladet [7:2008]


Foto: Åsa Ekströmstorstadens Kulturhus, ett stenkast från destora förlagen och Akademibokhandelnsförfattarsigneringar, riktat mot den mindreorten som jobbar under helt andra förutsättningar.Lena Pasternak är verksamhetsledare förÖstersjöns författar- och översättarcentrum(öföc) i Visby och har 15 års erfarenhet avinternationellt kulturutbyte i Östersjöregionen.öföc har ingen publik verksamhetutan satsar på att vara en geografisk länkför möten mellan författare och översättare iregionen. Länsstyrelsen har finansierat delarav verksamheten som regional utveckling.Kommunen har satsat en och halv miljonvarje år sedan 1993.– Det gäller att ha verksamhetsutbyte ochsamarbeten på alla nivåer. Vi jobbar bådelokalt, nationellt och regionalt vilket är ettbra kulturpolitiskt argument för att överhuvudtagetkunna bygga vidare, menade LenaPasternak.Ola Holmgren, docent i litteraturvetenskapvid Södertörns högskola, som forskatoch skrivit flera böcker om Ivar Lo-Johansson,menade att den lokala förankringen ären möjlighet att verkligen skriva Södertörnshistoria. Han ser också en möjlighet för samarbetemellan högskolan och litteraturhusetvilket i sin tur skulle innebära att man kansöka bidrag från exempelvis forskningsfondenÖstersjöstiftelsen vid internationelltkulturutbyte, samtidigt som ämnet litteraturvetenskaputvecklas.– Litteraturhus i Nynäshamns kommunskulle kunna vara ett regionalt brohuvudmellan högskolefilialerna i Södertälje ochHaninge. Kanske det även skulle kunna gåatt få till en filial i Nynäshamn i framtiden,menade Ola Holmgren.Agnetha Boström, fd sakunning på kulturdepartementetoch kulturnämnden (mp)och ledamot i Stockholms läns landsting,konstaterade att litteraturhus i Nynäshamnär en fantastisk idé men att det till syvendeoch sist handlar om pengar. Hon gav konkretatips på bidrag att söka lokalt, regionalt,nationellt och internationellt – från– Skillnaden mellan litteraturhus och bibliotek är att vi på biblioteket måste nå alla genom de skattemedel vi fårfrån kommunen, säger Helen Amborn, bibliotekschef i Nynäshamn.eu:s strukturfonder till stiftelser och nätverk.– Men det är kommunen som är garantenför att stiftelser och regionala, nationellaoch internationella organisationer överhuvudtagetska öppna penningpåsen, konstateradehon.– Myndigheterna måste hjälpa till ochvara ett stöd samtidigt som entreprenörskapär oerhört viktigt.Samtidigt tonade Agnetha Boström nerbetydelsen av sponsring eftersom det nästanenbart är de stora institutionerna som får tadel av de 100 miljoner som årligen satsas påkultursponsring.– Litteraturhus ska inte vara ett museumutan ett nyskapande projekt som är ett slagsexposé över bygdens historia och en levandedel av nutida kulturhistoria, avslutade hon.Den efterföljande debatten slog fast attkultur kan vara en etableringsmöjlighet.Men var kommer biblioteken in i förhållandetill litteraturhus? Finns det en fara för attdessa storheter kan komma att konkurreraom samma resurser?Kulturchefen Christer Dahl:– Litteraturhus är ett bra komplement tillbiblioteket och en angelägenhet för turistersom passerar Nynäshamn på väg till Gotlandeller Polen med färjorna.Varpå Helen Amborn ställde frågan omlitteraturhuset klarar att få intäkter i denutsträckning som krävs för att kunna finansierasin verksamhet. En berättigad fråga eftersomombyggnaden av det gamla elverketkostar minst 8 miljoner kronor, basutställningen1,2 miljoner och därutöver kommerdriftskostnaderna.Seminariet blir ett viktigt underlag närkommunfullmäktige i november ska beslutaom Nynäshamns kommun ska fortsätta attsatsa på Litteraturhus Nynäshamn. Det ärväl så demokrati ska fungera. Först ett samtaldär argumenten för och emot hörs, därefterett beslut baserat utifrån dessa.Åsa Ekströmbiblioteksbladet [7:2008] 29


av Tottie LönndanmarkLyckliga bibliotekarierBibliotekarier hör till den yrkeskår som ärmest nöjda med sitt arbete. Åtminstone iDanmark och åtminstone enligt rapporten”Fordeling og levevilkår 2008”. Den är utgivenav Arbejderbevægelsens Erhvervsrådoch baserar sig på undersökningsresultatetfrån Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø.Denna lycka delar bibliotekarierna medde museianställda. De båda facken har ocksåmest inflytande över sitt arbete. På tredjeplatskommer gymnasielärare. Minst nöjdaär slakteriarbetare, brevbärare och fackutbildadebyggnadsarbetare. Generellt är detde outbildade som är minst nöjda. Rapportentar bland annat också upp vilka som harmest och minst ansträngande arbete, fysisktsom psykiskt. Där ligger bibliotekariernavarken i topp eller i botten. Det är inte såöverraskande men kanske förvånar det attbibliotekarier är allra mest tillfreds med sittarbete. Detta trots ändrade arbetsvillkor, resurser,krav och flera omorganisationer.Nytt huvudbibliotek i KöpenhamnNya bibliotek byggs eller planeras ju lite varstans.I Norden har turen kommit till Köpenhamnsom i likhet med Oslo, Stockholm ochHelsingfors planerar ett nytt huvudbibliotek.Detta ska enligt Berlingske Tidene bli ”ethelt nyt, kæmpemæssigt bibliotek kaldet ByensHus”. Byggnaden kommer att kosta 930miljoner danska kronor enligt en beräkningsom presenterats i augusti för Økonomiudvalgeti Köpenhamns kommun.Att planera är som bekant inte detsammasom att verkligen bygga. Det ska bli spännandeatt se vilken av de nordiska huvudstädernasom kan stoltsera med att kommaförst med ett färdigt bibliotek, och framförallt, vilken stad som skaffar det bästa ocksånär det gäller själva innehållet.Nya tider - nytt namnBibliotekarieyrket blir alltmer gränsöverskridande.Omvänt öppnar sig även bibliotekenför andra akademiska yrkeskategorier.Under 2007 rörde det sig visserligenenbart om 94 årsverken eller ca fyra procentav personalen (om man inte räknar in biblioteksassistenter).Dessa nya akademiker,(exempelvis cand. mag. i olika ämnen, utbildadepå it-Universitetet, eller informatiker)kompletterar de bibliotekarieutbildadegenom sina specialistkunskaper. Så har t exGentofte (med 70 000 invånare) inte mindreän elva akademiker på biblioteket som inteär bibliotekarier. Däribland märks en litteraturkonsulentsom är cand. mag. i litteraturvetenskap.Hon har som uppgift att lyftafram skönlitteraturen på nya sätt. Omfattningenav dessa ”nya akademiker” på bibliotekvarierar. Århus (med knappt 300 000invånare) har anställt fjorton personer medannan akademisk bakgrund medan Köpenhamnmed över en halv miljon invånare enbarthar anställt fem.Bibliotekarforbundet vill naturligtvisinlemma alla informationsspecialister ochkulturförmedlare i sin organisation och dågäller det att ha ett heltäckande namn. Efterlånga och intensiva diskussioner i styrelsenkommer man nu att lägga fram namnförslaget”Viden & Kultur” i samband medBibliotekarforbundets generalforsamlingi november i år. Av strategiska skäl föreslårstyrelsen att ”Bibliotekarforbundet” behållssom undertitel. ”Viden & Kultur” för de nyaoch undertiteln ”Bibliotekarforbundet” medtanke på de gamla medlemmarna.(Bibliotekspressen 2008:12 och 2008:13)Nya media och/eller böcker?Debatten förs ävenpå webben!www.biblioteksbladet.senederländernaNätverk ersätter bibliotekNär det inte längre finns pengar till biblioteketvad gör man då? En kulturorganisation iAmsterdam, ”Mediamatic”, har löst problemetpå ett udda och tidsenligt men kortsiktigtsätt.I somras gavs alla böcker bort till intresseradesom i gengäld fick lova att ta handom dem och registrera dem på Mediamaticswebbplats. På begäran ska dessa personer sedanlåna ut dem till andra i ett socialt nätverk– ”ett distribuerande bibliotek”. Samlingensom byggts upp under tjugofem år innehållertusentals böcker om nya media, konst,kultur och design, tidskrifter och multimedia.Mediamatic har inte råd med biblioteketeftersom kulturorganisationen fått enminskning av anslaget med 70 procent.Detta på grund av ett ”politiskt dödläge mellanMinister Plasterk och Raad voor Cultuur”beträffande kulturstöd, enligt Mediamaticswebbplats.(www.mediamatic.net)usaPresidentkampanjens avigsidorNu jagar man ofördelaktiga uppgifter omde nominerade presidentkandidaterna irespektive motståndarparti, och det sättermånga i arbete. Exempelvis har Richard J.Daley Library vid University of Illinois i Chicagoråkat ut för bekymmer. En konservativpolitisk skribent anklagar universitetet föratt hindra honom tillgång till dokument iett privatdonerat arkiv, Chicago AnnenbergChallenge, som enligt honom skulle kunnavisa Barack Obama i opatriotisk dager. Hanhoppas kunna binda samman Obamas politiskaagenda med en tidigare radikal aktivist,William Ayers, från en vänsterorganisation30 biblioteksbladet [7:2008]


Samarbete med tpbsom bl a organiserade ett upplopp 1969 ochbombade byggnader under 1970-talet. WilliamAyers är nu professor i pedagogik viduniversitetet och har grundat det ideellabolaget Chicago Annenberg Challenge somska förbättra undervisningen. Obama hartidigare varit ordförande i bolaget men harförnekat alla samband med Ayers radikalaförflutna. Republikanernas kandidat JohnMcCain uppmanade Obama att kräva attarkivet öppnas. Obamas kampanjorganisationpåpekade då att Obama inte har kontrollöver universitetets dokument, men välkomnaratt dokumenten blir tillgängliga. Det harde också blivit nu, men hittills utan några”fynd” om Obamas förflutna.När det gäller republikanernas vice presidentkandidatSarah Palin har många – frånbloggare till New York Times – grävt framen bibliotekshändelse från hennes tid somborgmästare i Wasilla, Alaska. Hon skulle då,1976, enligt obekräftade uppgifter ha försöktcensurera bibliotekets inköp men nekats avstadsbibliotekarien, som därför höll på attmista jobbet. Varken Sarah Palin eller bibliotekarienställer upp för intervjuer och det germer fart åt ryktesspridningen. Redan 1996började bibliotekariekritiken av Sarah Palinmed bloggen ”Librarians Against Palin” ochsenare också på den oberoende e-postlistan”ala-Allied Professional Association”.(www.ala.org)CensurkampNej, några moraliska martyrer vill LewistonPublic Library inte ha. En låntagare som förten årslång kamp mot biblioteket slipperfängelse. Hon har av moraliska skäl vägratlämna tillbaka sexupplysningsboken It’sPerfectly Normal och har dömts av den lokaladomstolen att lämna tillbaka boken och betalaböter på 100 dollar. Om så inte sker hotashon med fängelse. Stadens myndigheter harbeslutat att inte fullfölja ärendet samtidigtsom man stöder biblioteket när det gällerärenden som handlar om stöld och censur.Det gör också andra medborgare som doneratboken till biblioteket som ersättning.Så länge låntagaren inte lyder domstolensbeslut är hon bannlyst från biblioteket.Sexupplysningsboken finns på listan ”10Most Challenged Books of 2007” och är alltsåen bok som många vill ha bort från bibliotekenshyllor. Listan sammanställs i slutet avvarje år av ala Office for Intellectual Freedom(oif) och uppmärksammas under”Banned books week” som i år ägde rum27/9–4/10.Förra året fick oif in rapporter om 420formella krav på att böcker skulle tas bortfrån bibliotek och skolor. Orapporterade censurkravberäknas vara fyra eller fem gångerså många. Den vanligaste motiveringen är”sexuellt innehåll” – framför allt vill manha bort böcker om homosexualitet. På densenaste tio-i-topp-listan finns också The GoldenCompass som kritiseras av religiösa skäl(gäller både bok och film). Anmärkningsvärtär också att Mark Twains The Adventures ofHuckleberry Finn fortfarande anses olämpligp g a rasism.(www.ala.org)tal- och punktskriftsbiblioteket (tpb)vill under 2009 samarbeta med Svensk Biblioteksföreningför att förbättra biblioteksservicentill personer med läshinder.Målgruppen för tpb:s medier är ca 500 000svenskar med någon form av läshinder. Denstörsta gruppen (80 %) är personer med läsochskrivsvårigheter. Biblioteken och därmedtpb når inte ut till större delen av målgruppen.En användarundersökning som tpb hargenomfört visar att det framför allt är synskadadesom använder bibliotekens tjänster.Personer med läs- och skrivsvårigheter ärsvårare att nå och då framför allt personer iåldersspannet 20–62 år. Biblioteken har enny roll när det gäller förmedling av mediertill låntagare med läshinder. Under de senasteåren har tpb utvecklat ett stort ochpåkostat distributionssystem men som ännuinte är helt genomfört i bibliotekssverige.Denna brist resulterar i att invånarna inte fårtillgång till den biblioteksservice de skullekunna få.tpb har enligt sitt regleringsbrev bl a iuppdrag att se till att högskolestuderandepersoner med funktionshinder i form av läshandikappförses med studielitteratur, däremothar man inget uppdrag avseende studerandepå lägre nivåer.Exakt hur samarbetet mellan Svensk Biblioteksföreningoch tpb ska se ut är ännuinte klart men det kan bli fråga om aktivitetersom konferenser på flera orter i Sverigei samarbete med regionbibliotek och lokalabibliotek där man brett bjuder in bibliotekschefer,bibliotekspersonal (både inom uppsökandeoch it-ansvariga), förtroendevalda,omsorgspersonal, skolpersonal, samordnarepå högskola m fl.Samarbetet med tpb är ett led i SvenskBiblioteksförenings kampanj för en nationellbibliotekspolitik där man i sitt 8-punktsprogrambl a kräver att tillgången till bibliotekenstjänster måste förbättras.hz”Vilket trevligtinitiativ!”Kafka”Snygghemsida.”Rimbaud”En riktigtbra grej det här!”GoetheDIXIKON.SEUtvald litteratur på originalspråkbiblioteksbladet [7:2008] 31


ecensionerErik Carlquist ochHarry Järv, redMänsklighetens minne.En bibliotekshistorisk antologiSchildts 2008William Stanley Jevons(1835–1882) hette en engelskgentleman som hargått till historien för attha utarbetat en teori omgränsnytta som liggertill grund för all senarenationalekonomi. Teorinkan dateras till 1860-taletoch den säger att prisetpå en vara som bjuds utpå marknaden bestäms av den extra nytta,eller rentav lust, som det sist produceradeexemplaret erbjuder oss som är beredda attköpa den. Det är alltså inte mängden insattarbete eller insatsen av andra produktionsfaktorersom avgör varans värde uttryckt ipengar. Det är dess värde för oss. Det är ensubjektiv teori om priset; det rätta marknadsprisetinfinner sig genom de val vi gör,de preferenser vi har.Nu hade denne herre många strängar påsin lyra. Jevons var en räknenisse som gjordenationalekonomin till en matematisk snarareän en moralisk vetenskap. Också arbeteni logik skrev han, och detta har präglat klarheteni hans argumentation som utgår fråntydliga premisser och därefter deducerar sigfram. Den som inte har smak för ekonomiskteori kan pröva Jevons sätt att resonera genomatt läsa en liten uppsats som han skrevi ett skenbart apart ämne mot slutet av sinlevnad, ”Argumenten för de avgiftsfria biblioteken”(1881). I den kommer ekonomen likamycket som den progressive folkbildaren tilltals. Hans bärande tanke är att utbrett bokläsande,särskilt inom de mindre bemedladeklasserna, får positiva biverkningar, så kallademultiplikatoreffekter, vilka kommer helasamhället till gagn. Kostnaden är obetydlig,avkastningen oöverskådlig.Detta är en text som man vill att dagenssnåla kulturpolitiker i alla läger bär innanfördräktuppslaget varthelst de går.Jevons har således räknat ut att genomsnittskostnadenför boklån sjunker ju störreen samling av böcker, ett offentligt bibliotek,är – ett argument för både storskalighet ochtillgänglighet. Och eftersom alla inte har rådoch plats att själva hålla de böcker de skullevilja läsa och tillgodogöra sig, så kan mansluta sig till ”att det sannolikt inte finns någotsätt att använda offentliga medel som gerett mer extraordinärt och omedelbart utbytei form av nytta och oskyldigt nöje” än de avgiftsfrialånen till många människor. Mendet finns också sociala skäl för gratislån somtotalt sett inte slukar lika mycket pengar somvare sig fängelser, domstolar eller fattighus,eller ”ginpalatsen, music-halls och teatrarsom drivs med privata medel”, eller för dendelen ”en enda pansarbåt av första klassen”.Också statens utgifter för brottslighet ochfattigdom borde kunna reduceras med en allmänhetsom dras till platser där det förekommerböcker och kunskap om böcker. Biblioteketblir en mötesplats och en skola i civiltumgänge.Nu finns det en hake med att bära medsig denna lilla uppsats och det är att den ingåri ett närmare 900-sidigt praktverk medstor satsyta, Mänsklighetens minne. Det är enmärkvärdig bok, inte lik någon annan jag harläst. Den ger ett bidrag till biblioteks- ochlärdomshistorien, i västerlandet som i österlandet,men den innehåller också ett urvalcentrala källtexter, utsökt kommenterade,som talar om för oss hur kännedomen omböcker och den praktiska verksamheten i ettbibliotek har vuxit fram i rent argumentativaprocesser av det slag som Jevons gav sigin på. Vill man kan man läsa denna bok somett antal studier i bibliotekarieprofessionensmödosamma etablering – bland illustra föregångarefinner man sådana som Leibniz ochGoethe, utrustade med en mångkunnighetsom alltjämt är den duglige bibliotekariensriktmärke. Inte minst formar den sig till enplädering för intellektuell frihet, en kampskriftmot dem som förstör och gömmer undanböcker.Ett bokbestånd är inte en gång för alla givet.Gallrare och snattare finns, i tyranniskasom i demokratiska stater, den är en insiktsom med sakta obehag smyger sig på.Och med Erik Carlquist, bokens initiativtagare,och Harry Järv som redaktörer: hade detkunnat bli annat än ett tankeväckande arbete?Man märker de bägges insatser i lyckadeenskilda bidrag, i faktatäta och berättande,ibland humoristiska bildtexter, i generösautvikningar från ämnet, liksom i en fäblessför polemik som kan ta sig ibland överraskandeuttryck, till exempel ett elakt utdragur den första svenska riksbibliotekarien ErikW Dahlgrens indiskreta memoarer från 1930.Ett avgjort värde i denna antologi ligger i elegantaöversikter över kinesiska, islamiska,bysantinska och andra kulturers umgängemed böcker, signerade Göran Malmqvist,Jan Hjärpe, Sture Linnér med flera kännare.Vissa bidrag, som Lars Hartmans uppsats omQumran-biblioteket eller dödahavsrullarna,ligger grundforskningen nära.Trots detta är det nog ändå källtexterna,insprängda i det övriga materialet, som göratt Mänsklighetens minne lever ett alldeleseget liv. Man slås av hur strängt detaljeratmen samtidigt kärleksfullt omvårdande ettlånereglemente från Strahovklostret i motreformationensPrag kunde vara. Regler ärju strängt till för att binda godtycke ochsjälvsvåld, och böcker var förstås länge enbristvara och innehavet en källa till stolthetoch rikedom för den person eller institutionsom hade kommit över dem. Länge var deomgivna av en exklusivitet i handhavandetsom kunde gränsa till nyttjandeförbud. Denindiske biblioteksmannen S R Ranganathans(1892–1972) underbara uppgörelse medkrångel och smussel på publika bibliotekupptar närmare en tiondel av bokens innehåll– och med all rätt. Att böcker är till föratt användas, inte endast förvaras, och att deär till för alla, inte endast det bildade fåtalet,var ännu under mellankrigstiden demokratiskastridsrop utslungade mot en ogin ochhögfärdig lärdomkast som var satt att förvaltagemensam kulturell egendom. Öppnahyllor blev den självklara följdsatsen av ettsådant synsätt.Några av dessa dokument från det förflutnatrollbinder på ett alldeles speciellt sätt.Antonio Panizzi /1797–1879), British Librarys32 biblioteksbladet [7:2008]


dynamiske chef, svarar som ännu underordnadtjänsteman i ett utskottsförhör på näsvisafrågor från parlamentariker i världens rikasteland som undrar varför det inte också ärvärldens bokrikaste. Panizzi kräver inte baramera statsmedel utan också ett ökat tjänstemannainflytandepå bokinköp och katalogiseringsprinciper:i synnerhet värjer han sigmot forskarnas intåg i biblioteksledningenoch försvarar benhårt den alfabetiska katalogenmed ämnesregister framför en systematiskkatalog som, menar han, alltid kommeratt vara inaktuell till följd av vetenskapligaoch intellektuella framsteg som skapar nysystematik. Professionen ser till helhetensintresse, vilket ett särintresse inte förmår,blir Panizzis moderna ståndpunkt.Boken är tämligen konsekvent inriktad påoffentliga eller officiella (däribland dynastiskaoch kyrkliga) samlingar av böcker, inteprivata. Gränsen kan i konkreta fall vara svåratt dra. Inom klubbar och föreningar byggdesdet upp bibliotek med egna kretsar av besökare.Också i ett litet land som Sverige kundedet myllra av sockenbibliotek och arbetarbiblioteki början av 1900-talet. Valfrid Palmgren(1877–1967), tidigt disputerad romanist utanutsikt till statlig karriär på grund av sitt kön,for på studieresa till Amerika och kom i enutredning att förespråka sammanslagningav lokala bibliotek som hade olika huvudmän.Det var, kan man säga, en rationaliseringsrörelsemotsvarande den som ungefärsamtidigt tog fart inom industrin. Hennesförord för ”starkare centralisation och störreenhetlighet” blev kodord för landets folkbibliotek,åtminstone fram till experimentenmed arbetsplatsbibliotek.Ja, myllrar gör verkligen denna bok. Desscharm är dess oenhetlighet. Många blommorblommar här. De flesta kommer att bli eterneller.Anders BjörnssonSkribent, f n verksam vid Södertörns högskola,bland annat med att skriva en bok om bondeförbundetoch 1930-talet.Hans Erich Bödeker &Anne Saada (Hrsg.)Bibliothek als ArchivVandenhoeck & Ruprecht, 2007Titeln ”Bibliotek som arkiv”syftar inte på snittmängdeni bibliotekensoch arkivens samlingar,dvs att bibliotek också,vanligtvis, innehållersamlingar som hararkivalisk karaktär. Densyftar på bibliotekensegna arkiv, de som berättarom bibliotekens egen verksamhet.De 17 bidragen på tre olika språk (tyska,franska och engelska) tillkom i samband medett internationellt kollokvium som ägde rum2003 vid Staats- und Universitätsbibliothek iGöttingen. Författarna tar läsaren med på envandring genom bibliotekens olika samhällsfunktionerså som de avspeglar sig i olika biblioteksarkivruntom i Europa.Utgångspunkten tas – mer eller mindreuttalat – i en historiesyn, inspirerad av strukturalismensförgrundsgestalter Michel Foucaultoch Jacques Derrida. Biblioteken ochderas interaktion med det omgivande samhälletbeskrivs som ett förkroppsligande avdiskursskapandet och diskursförtryckandet.Även om jag delvis är mycket kritisk till enhistoriesyn som värderar alla samhälleligastrukturer enbart som maktanspråk, fungerarden teoretiska anknytningen till strukturalismenmycket väl i denna bok, kanskejust därför att metoden används som inspirationskällaoch inte som tvångströja.Bokens olika bidrag indelas av redaktörernaBödeker och Saada i tre huvudkategoriersom tematiserar ”Bibliotek som institution”,”Klassifikation” och ”Bibliotekets funktioner”.Visst är det bra att inordna de olika bidrageni en samlingsvolym, men med hänsyntill de olika bidragens innehåll är det iblandsvårt att avgöra varför en viss artikel har hamnati en kategori och inte i en annan. På strövtåggenom de olika texterna får vi exempelvisstiga in i humanismens universitetsbiblioteki Leiden (Christiane Berkvens-Stevelinck,Les archives des bibliothèques universitairesde Leyde) som under 1500-talets slut var encreatio ex nihilo; Leidens universitetsbibliotekhade så tidigt som 1584 en tryckt katalog.Därutöver var biblioteket en del av ett störreeuropeiskt sammanhang, där universitetsbibliotekett ex när det gäller interiör ellerkatalogens systematisering tjänade som modellför andra bibliotek i Europa.Antagligen beror det på konferensens genusloci att flera artikelförfattare ägnar sigåt Göttingens universitetsbibliotek. AnneSaada betraktar biblioteksarkivet i Göttingensom en produkt av upplysningstiden(Das Göttinger Bibliotheksarchiv alsArchiv des Aufklärungsprozesses). HelmutRohlfing (”Sagen Sie nicht, daß das Archivunbeträchtlich sey – J.D. Reuß und das ersteFindbuch zum Göttinger Bibliotheksarchiv)granskar det första registret till själva biblioteksarkivetfrån 1800-talets början.Graham Jefcoate (The Principle of ”Universality”:English Collections in the Librariesof Göttingen and Corvey) jämför samlingarav engelska böcker i Göttingens universitetsbibliotekoch i privatbiblioteket i Corvey. Ibåda fallen influerade bibliotekens ”Sitz imLeben” samlingarnas utformning: Medanuniversitetsbiblioteket strävade efter attskapa ett universellt bibliotek som innehöllengelskspråkiga vetenskapliga verk, samladelandgreven av Hessen-Rotenberg i sitt bibliotek,som var en av tidens mest omfattandeprivatbibliotek, sådant som inte ansågs specielltmärkvärdigt i Göttingen: Skönlitteraturpå tyska, franska och, sist men inte minst, iväldigt stor utsträckning på engelska.Alla bidrag har förutom den ovan nämndaanknytningen till Foucault en annan gemensamnämnare: Europa. Biblioteken och derasarkiv berättar om ett kontaktnät och ett diskurssammanhangsom täckte hela Europa,inklusive Norden. På resans gång får vi mötabibliotek i Nederländerna, Italien, Tyskland,Storbritannien och Frankrike. På 1700-taletavancerade Göttinger Gelehrte Anzeigen tillett vetenskapligt organ som tjänade som förebildför Europas universitet och blev ett avdåtidens främsta diskursskapande eller dis-biblioteksbladet [7:2008] 33


ecensionerkursförtryckande medel i den lärda världen(bl a Martin Gier, Bauen an der festen Burg derAufklärung. Historia literaria von Heumannbis Eichhorn und die Göttinger Universitätals reale und fiktive Bibliothek).Det finns inte mycket att kritisera i dennabok. Som jag tidigare nämnde är jag dock litetveksam till de indelningskriterier som styrredaktörernas arbete. Patrick Joyces artikel(The politics of the Liberal Archive) som avslutarboken, borde enligt min uppfattningutgöra inledningskapitel till hela verket. Ochinte bara det – artikeln borde läsas på varjegrundkurs i universitetens historiska ämnen.Patrick Joyce påminner oss om följande:[…] ”A library is no less, indeed even more, anarchive in the sense that it is a peculiarly concentratedform of power, and all archives areconcerned with power.” Med utgångspunkt iden engelska bibliotekshistorien på 1800-taletdiskuterar Joyce interaktionen mellan detsociala, det nationella och det kollektiva minnetsamt den funktion som bibliotek hade iformandet av det liberala samhället. Joycesartikel är faktiskt så lysande att inga ordfrån en recensent kan göra den rättvisa. Denmåste läsas. Och enbart den skulle göra helaboken till ett mycket viktigt inlägg i den europeiskabok- och bibliotekshistoriska forskningenvid 2000-talets början.Otfried CzaikaForskare, Kungl. biblioteketVi bygger kreativa miljöerför effektiva bibliotek!Arkitekter Design InredningarTel. 046-524 41Henrik Jochumsen, CasperHvenegaard RasmussenAll that – and books too!: enrundrejse gennem amerikanskebibliotekerDanmarks biblioteksforening, 2008Det verkar råda en nästintillfebril diskussionkring hur framtidensfolkbibliotek kan kommaatt se ut. Alltifrån dearkitektoniska inramningarnasom har gettflera bibliotek ikonstatustill hur man bäst möterförändrade vanor hosanvändarna. Tyngdpunkten har i vissa avseendenförskjutits bort från det traditionellaanaloga bibliotekets förhållningssätt till detsom är upplevelseinriktat och där mötesplatsensom begrepp är kung. Biblioteken sökernya och annorlunda sätt att förmedla sina beståndoch förbättra åtkomstmetoderna. Manöppnar sig mer för att experimentera medanvändarna och för att föra dessa närmaresina bibliotek.I denna skrift från Danmarks biblioteksforeningoch författarna Casper HvenegaardRasmussen och Henrik Jochumsen redovisasintryck från en resa bland bibliotek i usa. Denmångfald och bredd som mötte författarna idet amerikanska bibliotekssamfundet imponeradeuppenbarligen. Även här står bibliotekeninför stora förändringar och trots att deamerikanska folkbibliotekens ekonomiska,politiska och kulturella villkor tidigare skiljtsig avsevärt från sina nordiska kollegor, kanman nu se stora likheter. Detta trots att detnordiska biblioteksväsendet historiskt setthar sina rötter i amerikanska idéer kring offentligtfinansierade verksamheter.Resan författarna företog blev också enkälla till inspiration. Och det är i denna andaman ska läsa deras texter: ”… samtidig kande amerikanske biblioteksforhold være detspejl, man holder op, når man ønsker at bliveklogere på det danske folkebibliotekers særegenhed.Det er jo paradoksalt sådan, at det vitager mest for givet, samtidig er det, vi harsværest ved at sætte ord på.”De rikligt illustrerade texterna återberättarbl a besök på upplevelsebiblioteken The CerritosLibrary i Kalifornien och White Plainsbiblioteketnorr om New York som utmärktsig för sitt arbete riktat till barn. Ett annat intressantinslag är hur biblioteken i Las Vegasanpassar sig i en stad som uteslutande styrsutifrån kommersiella premisser. Casinoindustrinhar inga problem med bibliotekenoch som en bibliotekarie uttrycker det: ”Viskal være synlige og holde os fri af problemer.Ikke give politikerne dårlige nyheder, så laderde os være i fred”.I den andra änden av skalan berättas det omarbetet att återupprätta biblioteksverksamhetenmed hjälp av frivilliga insatser i NewOrleans och den mänskliga och materiellaförödelse som uppstod i samband med orkanenKatrinas framfart. Man besöker ocksåbibliotek i Nashville, Texas och Mississippi.Boken må vara tunn, endast 66 sidor, menhar ett tankeväckande innehåll som gör denläsvärd. Inte minst i redovisningen av deekonomiska förutsättningar som de amerikanskabiblioteken dras med och hur markantaskillnaderna är på det regionala planet.I brist på en välfärdsstats, som t ex Sverigeoch Danmark, engagemang med skattemedelhar man i större utsträckning sökt sig tillmecenater, från förra sekelskiftets AndrewCarnegie och till dagens Bill Gates – idag denstörsta donatorn till folkbiblioteken, särskilttill de mer fattiga och utsatta biblioteken iden amerikanska södern.Jonathan PearmanMalmö stadsbibliotekUppdateradeller avpolletterad?Läs BBL-nyheter på webben!www.biblioteksbladet.se34 biblioteksbladet [7:2008]


In memoriamInga Brita SöderhjelmLitteraLund 2008lunds återkommande bokfest för barnoch unga, LitteraLund, invigs den 20 oktoberpå Lunds stadsbibliotek. Då blir det mingel,musik och samtal med Mårten Sandén, författarenbakom Petrinideckarna och Lena Lilleste,som står bakom deckarna om Tommy ochFlisen. Festivalen pågår till den 25 oktober.Idén om en bokfestival för barn och ungaföddes 2005. Syftet är att under några festligadagar sätta barn- och ungdomslitteraturen icentrum och det genom att anknyta till olikakonstformer som musik, dans och film. Menboken är hela tiden i fokus och målet är attväcka nyfikenhet, läslust och uppmuntrakreativt skapande.LitteraLund består av fyra delar:• En konferens- och seminariedel som vändersig till lärare, pedagoger, bibliotekarier ochbranschfolk och som ger olika ingångar tillbarn- och ungdomslitteraturen (tors-fre).• Författarbesök och workshop för skolbarnoch skolungdom (mån-fre).• Ett offentligt program för ungdomar (fre).• Ett offentligt program för barn (lör).Inga brita söderhjelm, Göteborg,har avlidit i en ålder av 91 år.I slutet av 30-talet började Inga BritaSöderhjelm (tidigare gift Sjögren) attarbeta på Dicksonska biblioteket i Göteborg,senare även på Guldhedsfilialen och på dåvarandeCentralbiblioteksavdelningen; det senareinnebar service och rådgivning till kommunernasbibliotek i Bohuslän, utbildningav dess personal samt resor med bokbåten.Ett antal år innan Göteborgs huvudbibliotekflyttade in på Götaplatsen utsågs hon tillbiträdande stadsbibliotekarie, en befattningsom hon uppehöll till 1972, då hon utnämndestill länsbibliotekarie i Halmstad.Under Göteborgsåren medverkade hon tillen kraftig expansion av biblioteksväsendet:filialsystemet växte och moderniserades,bokbussarna rullade… Inte minst var IngaBrita engagerad i tillkomsten av Götaplatsbiblioteket.Hennes verksamhetstid i Halland prägladesockså av stark tillväxt: nya filialertillkom, gamla filialer fick nya lokaler ochHalmstad fick två bokbussar.Halmstads huvudbibliotek var gammaltoch trångbott, men det nya kom – trotslångtgående planer, bl a arkitekttävling – attdröja till långt efter Inga Britas aktiva tid.Inga Brita gjorde även en viktig insats genomsammanställningen av en halländskbibliografi, ”Litteratur om Halland 1960–1982”. Hon medverkade också under en följdav år i årsboken ”Halland” med en bibliografisköversikt.Inga Britas betydelse i de olika rollerna iGöteborg och Halmstad kan inte överskattas.Med sitt gedigna bibliotekskunnande,sin positiva attityd och sitt levande intresseför låntagare, personal, ja, människor av allasorter, höll hon samman den dagliga verksamheteni de stora biblioteksnäten. Menhon hade också förmågan att se de storalinjerna och perspektiven och bidrog aktivttill den långsiktiga planeringen och utvecklingen.Efter pensioneringen återvände hon ochhennes man, författaren och biblioteksmannenKai Söderhjelm (1918–1996) till Göteborg.Trots stora personliga sorger blev hon intebitter. Ända upp i sin ålderdom behöll honsin intellektuella kapacitet och sitt varma intresseför familj, vänner och medmänniskor.En begåvad, klok och varm kvinna har gåttur tiden.Elisabeth Genell StormUtöver många svenska författare bjuder åretsprogram bl a på författarbesök från Storbritannien,usa och Spanien. Ur konferensprogrammetkan t ex Aidan Chambers nämnassom föreläser om läsning och böcker i en digitaltidsålder. En programpunkt i det offentligaprogrammet för barn och barnfamiljer ärDouglas Foley som berättar om sina Habibböckersom i höst kommer att visas som seriei svt. En annan punkt i programmet är JujjaWieslander som läser högt ur Mamma Mu ochKråkans jul.Även programmet för unga är späckat.Bland annat läser Daniel Boyacioglu dikterur sina tre böcker – ”lite som en musikaliskberg- och dalbana i ordens värld”. Unga programmetavslutas med ”Öppen Mic - vill dustå på scen?”Där får den som vill tillfälle att rappa,sjunga eller bara lyssna. Hela kvällen framförsdet Hip Hop och R’n’B på scenen av professionellamusiker och nybörjare.Huvudarrangör för LitteraLund är KulturLund på Kultur & Fritidsförvaltningen iLunds kommun.LitteraLund är en del i arbetet för Lundsom Europeisk kulturhuvudstad 2014. Kandidatureningår i en handlingsplan med syfteatt utveckla Lund till en betydande kulturochvetenskapsstad i Europa.Programmet i sin helhet kan ses på www.litteralund.sehzbiblioteksbladet [7:2008] 35


Foto: Kristian PohlAtt få bli ny krönikör i bbl känns ärofyllt,ja, nästan lite högtidligt.Det är en roll jag aldrig haft iden här tidningen förut, omman undantar en och annan ledare som jaghoppat in och skrivit när någon chefredaktörvarit borta. Min historia med Biblioteksbladetbörjar däremot bli ganska lång viddet här laget – fjorton år närmare bestämt.Sju år som anställd på redaktionen, sju somoregelbundet återkommande frilans. Jag harskrivit i tidningen under tre chefredaktörer.Jag har sett sab förvandlas till Svensk Biblioteksförening.Under min tid har fyra ordföranden,två generalsekreterare och ett stortantal styrelsemedlemmar kommit och gått.Jag har sett föreningens kommittéer förvandlasfrån specialgrupper till arbetsgruppertill styrgrupper till, ja... vad det nu är deär idag.Och framför allt har jag besökt bibliotek:stora och små, allt ifrån inbjudande och modernatill deppiga och avskräckande. Folkbibliotekoch forskningsbibliotek. Skolbibliotekoch specialbibliotek. Jag har sett Sverigeavspegla sig i alla dessa bibliotek: de mångaslitna folkbiblioteken och de skinande nyahögskolebiblioteken. Jag har genomlevt enmängd biblioteksfloskler genom åren, settnågra goda visioner förverkligas men kanskeännu fler gå om intet.När jag på nyåret 1994 började jobba påbbl var det min första professionella bekantskapmed en värld som jag tidigare baramött som litteraturälskande låntagare. Jagvisste ungefär lika lite om bibliotek som deflesta andra som befinner sig utanför denvärlden. Det jag snart lärde mig var att biblioteksvärldenvar oändligt mycket störreoch komplexare än jag kunnat ana. Att denKrönikanAnnina RabeTrots allt optimistisk –för kämparglödens skulltangerar så många delar av samhället; långtifrån ”bara” kulturen.Det där är ju knappast något jag behövertala om för bbl:s läsare. Det vet ni redan. Mendet kan vara på sin plats att ibland påminnaom att okunskapen om vad ett bibliotek är,och hur de olika typerna av bibliotek fungerar,fortfarande är stor utanför ”vår” stora,men ändå relativt snäva värld. Därför är detviktigt att oavbrutet fortsätta att berätta omvad biblioteken gör och vad de åstadkommer.Men det är också minst lika viktigt attkritiskt granska biblioteksverksamheten ilandet, både internt och externt. Bibliotekenär på gott och ont några av vårt lands mestälskade institutioner, kanske i synnerhetfolkbiblioteken. Men just denna kärlek haribland legat biblioteken till last. Politiker hartill intet förpliktigande kunnat tala vackertom vikten av framför allt barns tillgång tillböcker, men när det kommer till praktik ochhandling har det inte skett lika mycket. Ochmedias bevakning av bibliotek har länge inskränktsig till okritiska reportage när det ärsommartorka på redaktionerna.Men tack och lov har läget blivit bättre.Bibliotek diskuteras faktiskt numera bådepå kultursidor och i tv-soffor, och vid förravalet blev bibliotekens framtid till och meden valfråga. Sakta höjs kunskapsnivån. Kanske,kanske kommer en dag till och med demer inskränkta elementen bland våra politikeratt kunna se sambandet med vårt landshöga bildningsnivå och vårt utvecklade biblioteksväsende.Verksamheten gagnas inte av ett okritisktgullande. Men jag tänker inte missunna migatt få vara lite optimistisk ändå. Om inte annatså för kämparglödens skull.abf prisar bibliotekarieabf dalarna har beslutat att ge årets litteraturpristill bibliotekarien Christina GarbergsGunn. bbl har tidigare i år (se nr 2) skrivitom turerna kring Brunnsviks folkhögskolaoch den operativa ledningen som ville dra inbibliotekarietjänsten på skolan. Men protesteroch lovord från när och fjärran ekade högttill förmån för Christina Garbergs Gunn somarbetat i nästan 30 år på skolan. Så än så längeär den välkände folkbildaren kvar på skolanäven om ingen vet hur länge till. I och medpriset visar i alla fall abf Dalarna vad de anserom Christina Garbergs Gunn och hennesarbete. Motiveringen till litteraturpriset 2008lyder: ”abf Dalarnas litteraturpris ska gå tillpersoner eller organisationer som genom sittarbete, och i folkbildningsideologisk anda,främjar intresset för litteratur, läsandet ochdet egna skrivandet”. Priset delades ut den30 augusti under Dalarnas litteraturdag somförlagts till det välbesökta köpcentret Kupoleni Borlänge.abf Dalarnas Litteraturpris har delats utsedan 2003. Tidigare pristagare är Erik Yvell,Tony Samuelsson, Marie-Louise Wallin,Kommunal Dalarna och Krister Gidlund.åeDysleximässaför fjärde gången arrangerar Dyslexiförbundetfmls (Funktionshindrade MedLäs- och Skrivsvårigheter) en Dysleximässa.Mässan äger denna gång rum i Malmö (på Europaporten)den 24–25 oktober. Det blir tvådagar med seminarier där ett stort antal föreläsaremedverkar. Mässan rymmer också enutställningsdel med omkring 44 utställare.Dyslexiförbundet gör denna satsning föratt öka kunskapen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.Mässan arrangeras i samarbetemed Specialpedagogiska skolmyndighetenoch Malmö stads utbildningsförvaltning.Liksom tidigare år hoppas man på stortdeltagande – i Stockholm och Göteborg tidigareår deltog uppemot 3 000 besökare, varavhälften var lärare. Inträdet till mässan är, liksomseminarierna, gratis. Detta för att kostnadeninte skall vara ett hinder för delta.Martin Ingvar och Bodil Jönsson är någraav de föreläsare som finns i årets program.För mer information se www.fmls.nuhz36 biblioteksbladet [7:2008]


Ett län – ett lånekorti snart ett år har kommunerna i Kronobergslän samarbetat kring bibliotekens lånekort.I princip är det möjligt att användaett lånekort i åtta kommuner. Så här går dettill: När en låntagare besöker ett nytt kommunbibliotekbehöver vederbörande hafotolegitimation och sitt lånekort från denegna kommunen. Det besökta kommunbiblioteketskapar då ett konto och registrerarlånekortsnumret. Därefter kan mananvända lånekortet i båda kommunerna. Påsamma sätt är det möjligt att öppna kontoockså i de övriga kommunerna i länet.I ett försök att ta det ett steg längre undersökteman också om det var möjligt attha ett liknande samarbete med Växjö universitetsbibliotek.Tyvärr gick inte det eftersomkorten är upplagda på olika sätt.– Kanske kan det bli möjligt i framtiden,för visst har vi alldeles för många lånekort iplånboken! hälsar Karin Tunerstedt, bibliotekariepå Växjö stadsbibliotek.hzFeministisk litteratur osynliggörsfeministiska texter osynliggörs i våra biblioteks databaser. Likailla är det vid bibliotek som är specialiserade på feministisk litteratur.Det konstateras i en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskapvid Umeå universitet.Umeåforskaren Jenny Samuelsson har undersökt hur svårt det äratt hitta texter som kritiserar ojämlikhet mellan könen i bibliotekensdatabaser. Hon menar att ämnesordslistor och klassifikationssystemsystematiskt marginaliserar feministisk litteratur, och framföralltfeministisk forskning.Enligt Jenny Samuelssons resultat är det nästan omöjligt att sökaoch hitta litteratur om feminism och feministisk forskning vid bådeallmänna och specialiserade bibliotek. I Sverige är Kvinnohistoriskasamlingarna med databaserna kvinnsam och gena specialiseradepå bl a feministisk litteratur. Jenny Samuelsson menar att det har satsatsför lite resurser på kunskapsorganisationssystem vid biblioteksom detta.Jenny Samuelsson anser att för att feministisk litteratur ska blisökbar på biblioteken krävs en kunskapsorganisation som möjliggörindexering och klassifikation av feministiska perspektiv på kön ochmakt – inte enbart breda, tematiska begrepp. Att feminismen intebara är en socialpolitisk kvinnofråga, utan också ett kritiserande ochemanciperande perspektiv med fokus på ojämlika könsförhållandenmåste också synliggöras.En längre artikel om Jenny Samuelssons resultat kommer att publicerasi bbl nr 8.hzOpen Access-dagenNätsurfare bygger datorbibliotekAnnonser till BBL 2008 från WAGNER Form AB 080128.världens första Open Access-dag (Open miljontals internetanvändare hjälper lätt kan skriva av, är svåra för datorerna attAccess Day) arrangeras den 14 oktober.Initiativtagare till arrangemanget somforskare vid universitetet Carnegie Mellon iusa att digitalisera ungefär 160 böcker varjetyda. För drygt ett år sedan lanserade forskarnadärför ett nytt sådant här inloggningssystem,reCaptcha, där internetbesökarensyftar till att öka uppmärksamheten kring dag. Nätsurfarna är dock ovetande om att deoch förståelsen för Annons Open Access 1 o 2 är (olika) sparc = hjälper 2 st olika till med annonser detta arbete. för Det införande handlar om i alla istället nr utom får översätta nr 6. riktig text, ett par ord(Scholarly Publishing and Academic Resourcesatt överföra svårläslig text från slitna gamla från äldre, slitna böcker eller tidningar. EttCoalition), Students Annons for FreeCulture, 3 = 4 st annonser och böcker för till insättning datorn och där endast göra det i BBL lätt sök-nr 6 inför av orden Bok är känt & bibliotek men de andra 2008. har de (vi vanliga återkommePublic Library of Science. nytt utseende och ett monternr bart. Systemet i denna Captcha annons hindrar automatiseradeinnan manusstop automatiska 20 aug) digitaliseringsprogrammenOpen Access Day inbjuder forskare, pedagoger,datorprogram som genererar skräppost inte lyckats knäcka. Översätter tillräckligtlärare, bibliotekarier, Mått annons: studenter 59 och x 30 från mm att logga (OBS! in på Ingen sajt.Varje svart dag ruta ägnar runt sig annonsen)många det okända ordet på samma sätt såallmänhet att delta i evenemang som sänds miljontals internetanvändare åt rätt avanceradanses översättningen vara pålitlig.På så visdirekt världen över på webben. Organisationenbakom Open Access Day kommer attbörja sina utsändningar klockan sju på kvällentextanalys när man skriver av någrasnirkliga, suddiga bokstäver korrekt för attkunna logga in på exempelvis en biljettförsäljningssajt.har man det senaste året översatt mer än 440miljoner svårtydda ord, vilket motsvarar ungefär17 600 manuellt digitaliserade böcker,amerikansk östkusttid, vilket torde inne-bära runt midnatt svensk tid. Har man svårtatt hålla sig vaken kommer de direktsändawebbevenemangen att återutsändas cirka 24Bokstäverna, som människor enligt en rapport i tidskriften Science. åetimmar efter att de har ägt rum.Nya media och/eller böcker?En hemsida och en blogg har skapats Digital för BiblioteksGUIDEPedagogisk OrienteringsBILDändamålet och där finns mer information atthämta, bl a hur man aktivt kan delta. Ocksåorganisationer som stödjer Open Access ärDebatten förs ävenpå webben!välkomna att medverka. Läs mer på http:// www.biblioteksbladet.seopenaccessday.org (1) hzwww.wagnerform.se(2)www.wagnerform.sebiblioteksbladet [7:2008] 37


Vill du hedraminnet avnågon nära?Skänk en minnesgåva tillCancerfonden. De anhöriga fåren hälsning från dig – cancerforskningenfår ett välkommetstöd i kampen mot cancer.Meddela oss den avlidnesnamn och adressen dit minnesbladetska skickas (anhörig ellerbegravningsbyrå).tel 020-78 11 79(personlig service alla dagar 8–21)cancerfonden.sepg 90 1986-0Umeås nya bokbuss invigdEn annorlunda bokbuss när fantasin får spelaman ville ha något alldeles extra, bådenär det gäller utseendet och funktionen. Därförbjöd man in Designhögskolan som mantidigare samarbetat med, och fyra studenterarbetade förra sommaren med att ta fram ettnytt bokbusskoncept. I början av septemberi år invigdes umeåbornas nya bokbuss.Designhögskolans studenter gjorde noggrannresearch. De åkte ut med den gamlabussen en vanlig arbetsdag och studeradehur besökarna rörde sig i bussen och hur personalensolika arbetsmoment gick till. Tillsammansförde man också ett resonemangkring verksamhetens identitet. Bland annatfick personalen svara på vilken känsla somskulle infinna sig hos besökarna när man serbussen och kliver in i den.En nyhet i bussen är utlåningsautomatendär besökarna själva kan låna sina böcker ochtidningar med hjälp av lånekortet. En annannyhet är en dator med internetuppkopplingdär besökaren kan söka böcker och informationpå bibliotekets webbplatswww.minabibliotek.se.Också bussens utseende har man jobbatmed. Sidorna är täckta med bilder som förtankarna till en sagoskog och förhoppningenär att den ska skapa nyfikenhet och lockatill besök.Martin Willers, som har skapat dekoren,säger i ett pressmeddelande att han velat illustreramötet mellan människan och naturen,verkligheten och fantasin. Hjälp har hanhaft av flera konstnärer, t ex Sven Nordqvist,Pettsonböckernas upphovsman.Exteriören följs invändigt upp med enportal i trä och en färgsättning som ska lyftafram böckerna. Möda har också lagts ner påsnygg belysning med indirekt ljus och spotlights.Med 100 000 lån per år är bokbussen detbibliotek som lånar ut flest böcker i regionenefter Umeå stadsbibliotek. Alla skolor,förskolor och dagmammor utanför tätortenfår besök en gång i månaden. Hållplatsernaför andra lässugna unga och äldre finns utspriddai småbyarna från Rödåsel i norr tillNorrbyn i söder.Bokbuss har det funnits i Umeå sedan 1968.Sedan dess har bussen bytts ut flera gångeroch servicen utvecklats. Nu är det dags igen.hzFoto: Astrid Jonsson/Curt RenkonenTvå böcker censureradeSitter du på en skatt?DEVO har befriat en hel högkulturskatter ur folkbibliotek ochkungliga samlingar.En av dessa är Umeå UniversitetsbiblioteksRARA böcker – http://rara.ub.umu.se.Ring 054 22 14 55, så berättar vi mer om hurvi gör dina skatter tillgängliga för folket.Segla in på www.devo.seSkepp å-hoj!två böcker om kampsport har klassats som otillåten litteratur på Kumla anstalt, skriverSvensk Bokhandel. Sedan 1 april i år har Kriminalvården rätt att förbjuda interner att läsaböcker som enligt anstaltschefen motverkar behandlingen av internen, se bbl nr 2/2008.En av de intagna på Kumla har överklagat beslutet men länsrätten i Örebro delar anstaltensbedömning.– Vi tycker inte det är okej att en som är dömd för våldsbrott och genomgår behandlingska studera bilder och instruktioner över hur man tar kontroll över en motståndare och görhonom försvarslös, säger Magnus Östlund till tidningen.Ett ljus i mörkret är att de flesta anstalter ändå tycks tillämpa en relativt generös syn påinterners rätt till läsning.åe38 biblioteksbladet [7:2008]


Besserwisserav Anders MathleinDuell på hög nivåVi var inte riktigt överens om tagen, kommundirektörenoch jag. Det gällde skolbibliotekets vara eller inte varai planeringen av det nya gymnasiet. Därför deltog jag ochsade mitt hjärtas mening på styrelsens öppna frågestunden kväll, åtta trappor upp i kommunhuset. Av trötthet och en smulanervositet glömde jag mitt kollegieblock med alla anteckningaroch dokument i kapprummet, när jag lämnade lokalen.Till saken hör, att alla biblioteksanställda var kallade av sagdekommundirektör till möte klockan åtta efterföljande morgon,men då på biblioteket. Jag hade för avsikt att yttra mig även däroch var således i behov av mina anteckningar.I gryningstimman dagen därpå väntar jag följaktligen utanfördet väl larmade och kodlåsta kommunhuset. Direktören anländer,även han tidig, och låter nådigt meddela, att han har mitt blockoch avser att ta det med sig och ge det till mig på stundande möte.Något förvånad svarar jag artigt, att jag kommit för att få det nudirekt, om det går för sig. Direktören blir märkbart irriterad. Hanger ifrån sig ett korthugget ljud, som med lite god vilja kan tolkassom ett ”ja”, vänder tvärt ryggen mot mig och börjar gå. Jagföljer efter honom. Eftersom jag inte är så hemmastadd i huset,uppmärksammar jag inte medvetet, att han passerarhissarna och anträder trapporna. Jag baratraskar i hans fotspår och funderar över hansirritation. Trots min högst oansenligaställning i kommunen, har han kansketänkt hinna titta i mina papperföre återlämnandet?När vi avverkat tre trappor, slårdet mig, att direktören tänker gåalla åtta upp till högsta våningen,där han har sitt arbetsrum. Troligtvisär det hans morgonmotion.I hans förråd av härskarteknikeringår måhända, att påsisådär femte våningen fåsina gäster att flämtandebe honom visa vägen tillnärmaste hiss. Det nöjet ska han inte få. Visserligen är jag oförbereddpå denna tysta utmaning i det trånga trapphuset,men förlitar mig på min goda grundkondition. När vi nårmålet och jag får mina kvarglömda grejer, är han – intemycket – men aningen mer andfådd än jag.Väl i hissen på väg ner kommer jag att tänkapå, hur Märta Tikkanen dedicerade sin debutboktill ”min diskmaskin av märketConstructa”. Själv sänder jag ett varmttack till min treväxlade cykel avmärket Skeppshult Populär ochmina jympaskor av märketNewBalance.Jenny ReschSkolbibliotekarieillustration: paolo sangregoriobiblioteksbladet [7:2008] 39


FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgHöstens konferenser24 november, StockholmLäget under (bibliografisk) kontroll? /Everything under (bibliographic) control?De senaste åren har bibliotekskatalogerna alltmer hamnat i fokus.2.0-funktioner och www-vänlighet gör att de verkar ha mycketlite gemensamt med sina föregångare kortkatalogerna. Attskapa och upprätthålla bibliografisk kontroll är dock fortfarandeden huvuduppgift de måste klara trots nya medietyper, minskandemedel och ökande konkurrens från kommersiella tjänster. Nyaförutsättningar kräver nya katalogregler, eller?! Sedan flera år pågårarbetet med att revidera AACR2 (Anglo-American CataloguingRules). Det amerikanska regelverket och dess svenska motsvarighetKRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek) har längeutgjort grunden för våra kataloger. Vad ligger bakom beslutet attomforma AACR2 till RDA (Resource Description and Access) ochvilka skillnader innebär det nya regelverket? Hur kommer de nyakatalogreglerna att påverka våra svenska bibliotekskataloger?Och hur förhåller sig de internationella katalogiseringsprinciperman håller på att fastställa till katalogisatörernas verklighet?Om detta talar professor Barbara Tillett, Chief of Cataloguing Policyand Support Office, Library of Congress och Anders Cato, Kungl.biblioteket och ordförande i Svensk Biblioteksförenings kommittéför katalogisering och IFLA:s Cataloguing section. Katalogkommitténsendagskonferens tar även upp praktiska aspekter påinternationalisering och postutbyte med exempel från svenskaforsknings- och folkbibliotek.Moderator: Mats G LindquistArr: Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogiseringLokala och regionalafolkbiblioteksrapporterpresenteradeFör tredje året i rad presenterade Svensk Biblioteks förening311 lokala och regionala rapporter över folk biblioteksverksamheten.I rapporterna finns biblioteksstatistikenför landets län och kommuner sammanställda så att manpå ett enkelt sätt kan få en överblick av utvecklingen.Rapporterna har fått bra genomslag i pressen.Rapporterna bygger på Statens Kulturråds statistik för år 2007 ochfinns tillgängliga på föreningens hemsida.I oktober kommer landets kommunalråd, kulturnämndsordförandem fl att få ”sin” kommunrapport tillsammans med ett brev från SvenskBiblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg.JR28 november, StockholmKenta och könsrollerna - genusperspektiv i barnlitteraturenÄr det viktigt med genusperspektiv i barnlitteratur? Kan man förenaett pedagogiskt budskap och konstnärlig kvalitet? Behöver vifler barnböcker som bryter mönster? Hur kan man arbeta med genusoch barnlitteratur och vilken effekt kan det få på sikt? Dessafrågor diskuteras på konferensen som arrangeras av Svensk Biblioteksföreningsnätverk för jämställdhet på bibliotek.Arr: Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet påbibliotekMer info och program:www.biblioteks foreningen.orgFakta om bibliotekVälkomna!Årets Fakta om bibliotek presenterades på Bok och Biblioteksmässan.Alla medlemmar får Fakta om bibliotek i sambandmed utskicket av medlemskalendern i mitten av oktober.JR40 biblioteksbladet [7:2008]


Biblioteksmiljonendinönskankan bli verklighetBiblioteksmiljonen är en satsning där du sombiblioteksbesökare eller bibliotekspersonalhar möjlighet att få det där lilla extra stödettill ditt bibliotek. Vem som helst kan skicka inönskningar som syftar till att utveckla ett bibliotek.Vilka drömmar har du för att förbättraditt bibliotek? Genom Biblioteksmiljonen kandin önskan bli verklighet.BakgrundBiblioteken är både viktiga och älskade, menkan ständigt utvecklas och förbättras. Dethandlar bl a om ökad tillgänglighet och nyatjänster. För att skapa bättre utvecklingsmöjligheterarbetar Svensk Biblioteksförening föratt Sverige ska få en nationell bibliotekspolitik.Som en del genomförs under hösten 2008Biblioteksmiljonen för att sätta fokus på behovetav biblioteksutveckling. Mer om LibraryLovers-kampanjen kan du läsa på www.librarylovers.se.Hur önskar jag?Skriv ner din önskan med några få rader i ette-postmeddelande till biblioteksmiljonen@biblioteksforeningen.org. I mejlet ska du ävenuppge ditt namn, din adress och ditt telefonnummersamt vilket bibliotek som avses. Dukan börja önska redan nu.Uppfyllda önskningarMåndagen den 3 november kan du förstagången läsa på Library Lovers-hemsidan vilkaönskningar som blivit uppfyllda. Därefterredovisas de varje måndag tills miljonen ärslut.Välkommen med din önskan!JRBok & Biblioteks mässan 2008Under mässan 2008 satsade Svensk Biblioteksföreningpå att lyfta fram innehållet i deåtta punkter till en framtida bibliotekspolitiksom arbetats fram tillsammans med bl a DIK,Författarförbundet och Sveriges Länsbibliotekarier.Biblioteksscenen innehöll ett 40-tal presentationerav olika projekt från biblioteksvärlden.Helgen gick i barnfamiljetemat med ballongeroch ansiktsmålning. Till mässan fanns detdessutom Library Lovers-knappar på 14 olikaspråk vilket var mycket uppskattat. PAx100 höjdare för läsning - redovisningJust nu pågår kampanjen 100 höjdare för läsning runt om i landet. 100 läslusthöjandearrangemang kommer totalt att ha genomförts när satsningen tar slut i mitten avnovember. Redan nu kan du läsa om de arrangemang som hittills genomförts.Var hittar jag redovisningen?På www.librarylovers.se hittar du i menyn till vänster 100 höjdare för läsning.Redovisningarna kommer upp allt eftersom arrangemangen genomförts.foto: Catharina HaqvinssonJRfoto: torkel edenborg foto: Catharina Haqvinssonfoto: torkel edenborgbiblioteksbladet [7:2008] 41


foto: torkel edenborgKommunalabeslutsfattareom bibliotekSvensk BiblioteksföreningKom-beslutsfattare.indd 1 08-09-15 11.13.29Staffan Gnosspelius, Mikael Engström, Anna Lindqvist och Helen Rundgren.Barnboksförfattare prisade!Under Bok & Biblioteksmässan deladeSvensk Biblioteksförening traditionsenligt utde tre barnboksplaketterna. Staffan Gnosspeliusfick Elsa Beskow-plaketten, MikaelEngström Nils Holgersson-plaketten och HelenRundgren och Anna Lindqvist tog emotCarl von Linné-plaketten.Elsa Beskow-plaketten tilldelades illustratörenStaffan Gnosspelius för illustrationernai boken Gå och bada, Mister Räf!. Imotiveringen skrev juryn: ”Staffan Gnosspeliushar med sina unika illustrationer iGå och bada, Mister Räf! visat en bildkonst avhögsta klass. Etsningarna lyfter fram en traditiondär djurberättelsen är i fokus och enharmonisk färgskala och myllrande detaljerlåter läsaren njuta i fulla drag. Genom färgersom bleknar eller förstärks skildras skickligtde starka känslor som ligger under ytan.Romantiska drag, som den ouppnåeliga blåblomman, symboliserar hur svårt det är attinse att alla är olika. Men den röda färgenhos räven återkommer och genom ett sagoskimmerförmedlas budskapet att man dugersom man är. Det nära samspelet med StefanCastas text ger oss en fullödig, konstnärligbilderbok.”Nils Holgersson-plaketten utdelades tillMikael Engström för boken Isdraken. Jurynsmotivering: ”Isdraken av Mikael Engströmär en spännande, varm och gripande bok omett fosterhemsplacerat barns utsatthet. Denär komplex med välgörande samhällskritikinnefattande såväl humor som rå verklighet.Genom berättarperspektivet solidariserarsig texten med de unga och tillåter också enspirande kärlek. Olika vuxenroller blir tydligabåde som förebilder och avskräckandeexempel. Läsningen drivs fram genom detvardagsnära, ibland drastiska, språket tillberättelsens slut vilket liksom den barnlitteräratraditionen påbjuder är hoppfullt.”Carl von Linné-plaketten tilldelas HelenRundgren och Anna Lindqvist för faktabokenDumma mygga! Juryns motivering: I Dummamygga! presenterar Helen Rundgren och AnnaLindqvist med upplysande text respektiveläckra bilder vanliga smådjur som många ärrädda för. De visar och berättar utifrån förskolebarnetshorisont på ett sätt så att varjekryp blir en individ. Med distinkta färger ochtydliga konturer lär bilderna barnen att kännaigen djuren i naturen. Att vara dum eller inteär utgångsfrågan som får olika förklaringar.Fakta på vetenskaplig grund blir underhållningoch kunskap för stor som liten.”Prissumman för respektive kategori är på25 000 kr. Juryn har bestått av Ingrid KällströmNilsson, ordförande, Stockholm, AnnciAlmqvist, Trelleborg, Wiveca Friman, Kristianstad,Sofia Lindblom, Stockholm, Ida Lodin,Uppsala och Kajsa Noreen, Kungsbacka.PAxKommunalabeslutsfattare ombibliotek –ny rapportSvensk Biblioteksförening publiceraren ny rapport, Kommunala beslutsfattare ombibliotek, som bygger på en frågeundersökningsom föreningen har låtit SKOP göra bland402 kommunala beslutsfattare. 201 kommunalrådoch 201 kommunala tjänstemän medbefattningen bibliotekschefens närmastechef har fått svara på frågor om vilken bildman har av bibliotek, om man tycker att detbör satsas mer på bibliotek, hur man anseratt biblioteken utvecklats de senaste åren,för vilka grupper biblioteken är viktigast ochmycket mer.Ibland antyds att det skulle finnas en stortveksamhet inför en nationell bibliotekspolitikbland kommunala beslutsfattare. Menden som oroat sig för ett starkt motstånd motökat samarbete, utvidgad samordning ellertydligare nationell bibliotekspolitik behöverinte bekymra sig längre. Rapporten visar attbeslutsfattarna har en modern och positivsyn på bibliotek, att de allra flesta uppleverett behov av mer samordning och samarbeteoch att en majoritet skulle se en nationell bibliotekspolitiksom ett stöd för utvecklingen avbiblioteksverksamheterna.AKW42 biblioteksbladet [7:2008]


KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org15–16 oktober, BoråsMötesplats inför framtiden”Mötesplatskonferensen” i Borås harkommit att fylla en viktig funktion förerfarenhetsutbyte och kontakt mellanutbildning, forskning och alla typer avbiblioteksverksamhet. Vårt mål är attfortsätta att hålla dialogen levandemellan personer från skilda verksamheterinom hela biblioteks- och informationsområdet.Arr: Borås Stadsbibliotek och Bibliotekshögskolani BoråsMer info: www.hb.se/bhs/motesplats/17 oktober, Malmö högskola,OrkanenbiblioteketKunder, låntagare eller användare– om service och bemötandePetra Trobäck, IKEA Services – Retail& Communication AB, är expert påhur en butik ska se ut för att kundernaskall hitta lättare och trivas bättre.Utifrån sina erfarenheter talar hon omhur biblioteken kan öka lusten till lån,användning av tjänster och återbesökoch skapa en säljande och inspirerandemiljö. Pernille Drost, ordförandei den danska Bibliotekarforbundet, ärvälkänd för sina (provokativa) synpunktervad gäller dagens bibliotek.Hon kommer att ta upp behovet avnya servicebegrepp för det digitalamötet, behovet av synligare bibliotekarierju mer virtuella bibliotek bliroch behovet av att kritiskt granskavåra redskap och vår kompetens.Arr: Evenemanget arrangeras i samarbetemellan Svensk biblioteksförening,SFIS, Malmö högskolas Bibliotek och ITsamt Lunds universitets bibliotek.Mer info: www.mah.se/bit/bf/bemotande22–23 oktober, Reykjavik, IslandThe Future is here: Are weprepared?New thinking in education for publiclibrarians. The public library has as itsmain goal to serve the general publicand provide it with information andrecreation. As such it is a social agentthat has an important role in eachsociety. The public librarians mustreact to developments in society andadjust their services to the populationat each point in time. Without questionthere are serious changes takingplace in Western Societies. Technologyis affecting the provision of informationand making it easier for people toaccess necessary information and recreationfrom home, through the homecomputer. The flow of people from onecountry to another is becoming constantlymore the norm and the publiclibraries need to respond to the needsof new clientele. What are the socialchanges that public librarians needto cope with? What will be the role ofpublic libraries in the future? How canpublic librarians respond to constantlynew demands and adjust their activitiesto fit an ever changing society?How can library schools or educationalinstitution provide the public librarianswith the necessary training toadjust their institutions to provide theappropriate services? The speakerscome from the USA, Canada, GreatBritain, the Nordic countries and Balticum.By bringing together specialistswith different backgrounds and differentroles, it is expected that a brilliantdiscussion will take place when peopleshare their views and experiences thatwill help focusing on the role of publiclibraries of the future.Arr: Upplýsing, The Icelandic LibraryAssociation, the University of Iceland,Department of Library and InformationStudies and the Association ofDirectors of Public Libraries in IcelandMer info: www.upplysing.is23–24 oktober, LundLitteraLundÅrets konferens bjuder på spännandemöten med mycket kända författare,illustratörer, forskare och pedagoger, i16 olika seminarier och programpunkter.Här ska finnas något som fortbildningför alla, för den som arbetar medsmå barn, med skolbarn eller medunga på något sätt och allt med bokeni fokus! Programmet i sin helhet finnsatt läsa och skriva ut på festivalenshemsida.Arr: LitteraLundMer info: www.litteralund.se/24 oktober, UppsalaWaller on the Web – LearnedLetters of Five CenturiesUppsala universitetsbibliotek firar denfärdigställda digitalkatalogen över DrErik Wallers autografsamling med ettinternationellt symposium 24 oktober2008 på temat ”The care and use ofextensive manuscript collections inthe history of medicine and science”Välkommen till Uppsala universitetsbiblioteksboksal i Carolina Rediviva24 oktober 2008, 9–17. Symposiet äravgiftsfritt och biblioteket bjuderpå en lättare lunch. Deltagandet ärbegränsat till 50 personer – anmälDig senast den 15 oktober till krister.ostlund@ub.uu.seArr: Uppsala universitetsbibliote24–25 oktober, MalmöDysleximässaFör fjärde gången arrangerar nu DyslexiförbundetFMLS under två dagar enDysleximässa med 44 utställare ochett stort antal föreläsningar. Dyslexiförbundetgör denna satsning för attöka kunskapen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.Mässan arrangerasi samarbete med Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Malmö stadsutbildningsförvaltning.Arr: FMLSMer info: www.fmls.nu27 oktober, GöteborgEtt låst rum med stängda böcker?En dag om skolbiblioteksverksamhetför läsande, lärande och levande,för politiker, skolchefer, rektorer ochandra intresserade.Arr: Göteborgsregionens kommunalförbund(GR)PDF-fil PDF-dokument30–31 oktober, Oslo, NorgeTredje nordiska bokhistoriskaseminarietTema for konferansen er bøker ogboksamlinger i Norden i et tusenårsperspektiv.Konferansen arrangeres isamarbeid med Norsk bok- og bibliotekhistoriskselskap og Svensk Biblioteksföreningsnätverk för kulturarv.Konferansen inngår som det tredjei rekken av nordiske bokhistoriskeseminarer. Konferansen vil finne sted iNasjonalbibliotekets lokaler i Oslo.Arr: Nasjonalbiblioteket, Oslo i samarbetemed Norsk bok- og bibliotekhistoriskselskap og Svensk Biblioteksföreningsnätverk för kulturarv.Mer info: www.nb.no/aktuelt/nordisk_bokhistorisk_konferanse.30 oktober, Uppsala5:e upplagan, AnsvarsbibliotekHumanioras ämneskompetensdagDen 5:e upplagan av AnsvarsbibliotekHumanioras ämneskompetensdag förbibliotekarier som jobbar med humanioraeller teologi går i år av stapelnden 30:e oktober. Reservera dagen idin kalender redan idag! I år flyttararrangemanget tillbaka till UppsalaUniversitet och vi bjuder på ettspäckat program med inriktning motbland annat konstvetenskap, idé- ochlärdomshistoria, teologi och språk.Tag chansen att träffa kollegor frånandra delar av landet, lära dig mer omforskningens villkor och ställa frågorom bibliotekens roll för forskarna.Arr: Uppsala universitetsbibliotek10–16 november, Över hela Norden”Kärlek till Norden” – Nordiskbiblioteksvecka 200810–16 november genomförs Nordiskabiblioteksveckan för 12:e året i rad.Detta är Nordens och ett av världensstörsta högläsningsevenemang. Förraåret deltog vid samma tidpunkt drygt2 600 institutioner i åtta länder. Projektet,som även kallas ”Kura skymning”,genomförs årligen i novemberpå nordiska och baltiska bibliotek ochskolor. Den stora högläsningen ägerrum måndag 10/11 kl. 09.00 för barnresp. 19.00 för vuxna. Temat heter Kärlektill Norden och avsikten är att medlitteraturen belysa nordbornas relationertill sina länder och Norden somplats i världen. På samma klockslaghögläser man i alla länderna ur någrautvalda nordiska böcker. Tiotusentalsnordbor och balter tar del av olikaslags arrangemang och utställningarsom genomförs på bibliotek och skolorunder veckan. Projektet uppmärksammasäven i och utanför Europa pånordiska skolor och institut runtomi världen. Projektet leds av FöreningarnaNordens Förbund (FNF) ochPR-foreningen for Nordiske bibliotekermed stöd från Nordiska Ministerrådet.Årets officiella affischmotiv är målatav den grönländska konstnären AkaHøegh.Besök www.bibliotek.org förmer information, bilder och material.Arr: Föreningarna Nordens Förbund(FNF) och PR-foreningen for NordiskebibliotekerMer info: www.bibliotek.org12–13 november, GöteborgHemlöshet och livsglädje- en ämneskonferens om forskninginom sociologi och socialt arbete –Välkommen till Göteborg i höst! Den12–13 november arrangerar Göteborgsuniversitetsbibliotek en konferensinom verksamheten som ansvarsbibliotek.Bland annat presenterar BarbroLennéer-Axelsson, Sven-åke Lindgrenoch Per Månsson aktuell forskning.Arr: Göteborgs universitetsbibliotekMer info: www.ub.gu.se/konferenser/2008/soc12–13 november, LundWikipedia AcademyLunds universitets bibliotek (LUB) ochWikimedia Sverige arrangerar tillsammansen konferens om Wikipediaden 12–13 november 2008. Förebildenär Wikipedia Academy, som hållitsvid universitetet i Göttingen 2006och universitetet i Mainz 2007. Programmetinnehåller både föredrag,workshopar och paneldebatter. Konferensensfokus är att undersöka ochgranska Wikipedias roll i forskning,vetenskaplig kommunikation ochutbildning. Konferensen vänder sigtill forskare, lärare på grundskole- ochgymnasienivå, bibliotekarier och allasom är intresserade av Wikipedia.Konferensen är avgiftsfri, lunch ochkaffe ingår.Arr: Lunds universitets bibliotek(LUB) och Wikimedia SverigeMer info: www.lub.lu.se/wikipediaacademy.htmlbiblioteksbladet [7:2008] 43


BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 107 24 StockholmEn spännande vägEn spännande väg – FÖR BESÖKARE OCH SÖKARE– FÖR BESÖKARE OCH SÖKAREAxiell Arena öppnar det virtuella biblioteket. Hit kommer besökarna för att exempelvis sökaefter Axiell en CD, Arena ladda öppnar hem en det bok virtuella eller skriva biblioteket. en recension. Hit kommer besökarna för att exempelvis sökaefter Axiell en Arena CD, ladda öppnar hem det en virtuella bok eller biblioteket. skriva en Hit recension. kommer besökarna för att exempelvis sökaMen efter inne en i det CD, virtuella ladda biblioteket hem en bok händer eller ofta skriva något en – Axiell recension. Arena ger både inspirationoch Men upptäckarlust. inne i det Besökarna virtuella biblioteket får influenser händer från andra ofta användare något – Axiell på forum Arena och ger chattsidor. både inspirationSöksystemetoch Men upptäckarlust. inne ger i det förslag virtuella påBesökarnaliknande biblioteket titlarfår influenseroch händer visar ofta attfrånden något andrasom – haranvändare Axiell lånat Arena visspå ger titelforum både ocksåoch inspiration chattsidor.har och läst en upptäckarlust. annan.Söksystemet ger förslag Besökarna på liknande får influenser titlar och från visar andra att den användare som har på lånat forum en och viss chattsidor. titel ocksåSökresultat Söksystemet listas i ger fasetterhar läst en annan. förslag påOmliknandeAxiell Arenatitlar och visar att den som har lånat en viss titel ocksåefter t.ex. ämne, språkhar läst en annan.Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integreradoch Sökresultat mediatyp. listas i fasettermed Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen.Sökresultat listas i fasetterOm Axiell Arenaefter t.ex. ämne, språk Här möts besökarna Om Axiell på forum Arena och här får de inspiration genom sökfunktioner medAxiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integreradefter t.ex. ämne, språk förslag på liknande titlar och ämnen. Besökarna kan dessutom skapa sin egen virtuellaAllt och det här mediatyp. ger spännandeoch spår mediatyp. att följa. OchHär med möts Bibliotek besökarna 2.0-konceptet, på forum vilket och skapar här får en de komplett inspiration webbplats genom som sökfunktioner alltid är öppen. medmed Axiell Bibliotek Arena är 2.0-konceptet, bibliotekets vilket nya webbplats. skapar en komplett Här är webbplats bibliotekskatalogen som alltid integrerad är öppen.bokhylla med information och olika titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotekett rikt utbud av taggar, betyg och recensioner.Här möts besökarna på forum och här får de inspiration genom sökfunktioner meden ständig möjlighet attförslag på liknande titlar och ämnen. Besökarna kan dessutom skapa sin egen virtuellaAllt det här ger spännandeAllt det något spår här man ger att följa. spän-inte Och ett bokhylla rikt utbud med av information taggar, betyg och och olika recensioner. titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotekLäs mer om bokhylla förslag Axiell Arena på med liknande på information www.axiell.se titlar och och ämnen. olika Besökarna titlar. Med kan centrala dessutom funktioner skapa får sin alla egen bibliotek virtuellaupptäckavisste nande att man spår letade att följa. efter.en ständig möjlighet att Och ett rikt utbud av taggar, betyg och recensioner.en ständig möjlighet attLäs mer om Axiell Arena på www.axiell.seupptäcka något man inteLäs mer om Axiell Arena på www.axiell.sevisste upptäcka att man något letade man efter. intevisste att man letade efter.Kontakta oss - så berättar vi mer.Kontakta oss - så berättar vi mer.Kontakta oss - så berättar vi mer.Lund 046 270 04 00Göteborg 031 710 29 50www.axiell.seLund 046 270 04 00

More magazines by this user
Similar magazines