Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen ... - Teknikföretagen

teknikforetagen.se
  • No tags were found...

Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen ... - Teknikföretagen

EkonomiskaförutsättningarTeknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen


InnehållSammanfattning 6Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 91. En väl fungerande lönebildning 112. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 14Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15Avkastningskraven bestäms internationellt 15Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning 163. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 17Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 18Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 18Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man in 19Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 19Två av tre anställda är en tjänsteman 20Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige 20Mest export från teknikindustri och tjänster 21Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin 224. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 24Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster 25Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar 26Spridningseffekterna störst i industrin 26Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 27Minskad egenförädling i industrin 29Ökat importberoende 30Ökad import av tjänster som insatsprodukter 31Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi 33Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspel 34Industrins andel av BNP har ökat – inte minskat 35


5. Internationell utblick 37Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå 37Finanskrisen blev en industrikris 39Flera risker i den gamla ekonomin 41Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 42Arbetskraftskostnadsnivåer 2010 43Arbetskraftskostnadsökningar fram till 2010 44Relativa arbetskraftskostnader 47Industrins produktivitetstillväxt 496. Konjunkturläget våren 2011 51Internationellt: Uppåt från djup botten 51Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher 53USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin 55Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång 56Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning 59Bilindustrin: en industri i snabb förändring 59Personbilar: största förändringen i modern tid 60Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige 60Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri? 61Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen 62Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten 63Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch 65Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka 66Konjunkturläget för IT- och telekomföretag 67Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 71Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 75Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter 777. Priser och produktivitet 80Producentpriser 80Produktivitet 838. Investeringar 86Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 86Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften 895


SammanfattningRapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av detekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddrageni det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag,främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 6) samt priser och produktivitet(kapitel 7). Industrins arbetskraftskostnader nominellt och beaktat hur produktivitet ochvalutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tasupp i detta sammanhang (kapitel 5). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta omteknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel 3) samt en flödesanalys som visar den verkligabetydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel 4).Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarnasom lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel 1 och 2). Investeringarna ärden faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och även härpresenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel 8).Syftet med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarnalägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommandeavtalsrörelsen.Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadslägetTillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men denglobala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländernaoch gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommerskillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen efterfinanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikternaför Europa också förbättrats något.Samtidigt finns det flera nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna.Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessaär, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: (1) skuldproblematiken i flera EU-länder;(2) bostadsmarknaden i USA; (3) överhettning i tillväxtländerna; (4) stigande råvaru- ochenergipriser och därpå höjd inflation. De globala obalanserna i världshandeln verkar ocksåbestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vadde ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balansräkningaroch att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skullekunna dra upp investeringarna ytterligare.Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats undersenare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högreän prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntasminska långsamt, även till följd av att fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ärpå väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av 2012 väntas den i USA och Västeuropa liggamellan 8-9 procent.Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen. Den snabba uppgångendärefter innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå änföre finanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andratillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än förefinanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsikternaskiljer sig också åt.6


****Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kraftigt av raset i efterfrågan efter finanskraschen,men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentligbit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mestbristande efterfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal sombegränsar tillväxten.För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot fler företag som besvärasav brist på personal än de som menar att det är efterfrågan som är den trånga sektorn. För attmöta efterfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet,men även genom att locka utländsk arbetskraft till sin verksamhet i Sverige. För IT- ochtelekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört medtidigare konjunkturnedgångar.Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av 2011, medanarkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom både arkitekteroch teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagenförutser en fortsatt stigande efterfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svenskekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden.Första kvartalet 2011 var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtillbefinner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget finns enordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året.Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingenmed ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året.****Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan 0,4– 0,6procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa 1998 - 2010. Om man jämför hurarbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med 0,7 –0,8 procentenheter mer per år 2000 - 2009. Även i det kortare perspektivet, 2006-2010, har desvenska ökningarna varit 0,4 till 0,7 procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiskagenomsnittet.Industrins arbetskraftkostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent 2010. Utvecklingenav den relativa arbetskraftskostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen avarbetskraftskostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Densvenska relativa arbetskraftskostnaden har varierat över perioden 1998-2010, men nivån 2010är så gott som densamma som 1998 i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Detberor på att en högre ökning av arbetskraftskostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs.Kronans värde 2010 var drygt åtta procent lägre jämfört med läget 1997. Även i det kortareperspektivet, i detta fall mellan 2007-2010, har den svenska industrins relativa kostnad varierat,men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeuropeisktgenomsnitt.Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. Pågrund av en konjunkturellt betingad försvagning under 2007 uppgick den svenska industrinsproduktivitetstillväxt till 5,0 (EU Klems) respektive 5,7 (BLS) procent för åren 2005-07. Trotsdenna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland dejämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige,Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabbproduktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industriän i många andra länder under 2008-2009.I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år undertreårsperioden 2005-07. En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling ärbidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom-7


snittliga produktivitetstillväxt mellan 2005-07 5,5 procent per år. När sedan efterfrågan föllsamman i finanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till denproduktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kraftigt under 2008-09, eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent 2009. Under 2010 har vi setten motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrinuppgick den till preliminärt 18 procent.Under åren 2005-2007 låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent i genomsnittper år, sedan föll produktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent 2009.Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även omkonsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. När exporten rasadeföll kronan kraftigt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmedkraftigt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagenspriser sjunkit.Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänsterI den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetarehar minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är igenomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman iföretagen.Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är detnu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endaståtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svensk export.Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslag på dentotala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer.Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under desenaste åren varit exporten av IT-tjänster.Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andraföretag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen.Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnärabild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analysvisar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade iteknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljonpersoner. Av dessa arbetar ungefär 525 000 med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. Enstor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustrioch andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin ärsärskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustrisysselsätter ungefär 70 000 i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessasysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.8


Viktiga ekonomiska förutsättningar för en välfungerande lönebildningInternationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässigakonkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såvälutvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång finnsi begreppet en väl fungerande lönebildning.I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varfördet är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnadenför anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i sammavaluta.Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarnadomineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna påarbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar.En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkarpå sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ettfelaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster iSverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, finnsdet dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkurseninnebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera.Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten.Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige,men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per produceradenhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är.En väl fungerande lönebildning ger låg inflationI dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande.Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången ikonjunkturen. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kanbegränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett brautbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsattaverksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagenkan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut isvenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutvecklingsom är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen äravgörande för löntagarnas köpkraft.Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte varaantingen ellerVisserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskarsysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade lönersom försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagensom också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte varaett antingen eller.Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet ochstimulerar till ökad produktivitet.9


Arbetsmarknaden globaliseras i snabb taktLågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier.Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige.Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhetalltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebärdenna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsattapå en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomisamtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar.Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektivFöretag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamhetenmed framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överlevaöver tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskravensätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investeringi Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen härinte av.Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin.Detta är oroande, men det finns flera förklaringar till att investeringarna sammantaget fallitkraftigt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion.Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner ochanläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarnai det närmaste fördubblats sedan 1995. Jämfört med flera konkurrentländer har svenskindustri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjligförklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket iFoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delarav ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer attbehöva öka betydligt.Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningaroch betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår förhoppningär att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommandeavtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega ochTeknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annatpå det mer övergripande planet;”För (…) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökadkonkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andraländer. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.• En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn enlönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige.• En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter iSverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden.• Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknadenför att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar,företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens omprinciperna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måsteäven andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarnaför de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.”10


1. En väl fungerande lönebildningEn väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagenskonkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.En väl fungerande lönebildning innebär att:• Lönesättningen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbetsuppgifternaoch den anställdes sätt att uppfylla dessa.• Lönen skall vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet,ansvar och kompetens.• Lönesättningen i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av deanställdas kompetens och arbetsuppgifter så att den stimulerar till ökad produktivitet ochökad konkurrenskraft.• Lönesättningen i företaget ska företagsanpassas. På lokal nivå sätts lönen i det enskildaföretaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för enväl fungerande lönebildning.Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagetskrav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar ochmöjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft.Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställdeoch företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sinamedarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet.För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det villsäga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning somsammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarandeverksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.• En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn enlönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige.• En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter iSverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden.• Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknadenför att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar,företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens omprinciperna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måsteäven andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarnaför de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att detmåste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagenslönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationelltkonkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedananvänds som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis intekallas för en väl fungerande lönebildning.11


2. Viktiga ekonomiska sambandför företag och anställdaSyftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktiontill för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband.Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden somär viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är ocksåatt lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har attförhålla oss till.Internationell konkurrenskraft avgörande för framgångKonkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsattaverksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarandeverksamheter (egna eller andras) utomlands.På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella somFoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tartid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässigakonkurrenskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands.Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla – ”ettvärldsmarknadspris” – vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation,transportkostnader, tullar m.m.Den egna förädlingen – dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet – innefattar iprincip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningarm.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostnaderna är härvanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna motkonkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbarstämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelaringen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämförakostnaderna räknade i svenska kronor.Valutans betydelse behandlas i Kapitel 5 och här även industrins arbetskraftskostnader iinternationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olikaländer, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet.Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningari sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässigakonkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tidförsvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften förteknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat ivärde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron),finns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkurseninnebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera.Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten.Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydandesvårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av tvåkomponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisarförändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år ärsvåra att beräkna, då olika källor ofta används för produktionsvolym och arbetade timmar. Merom produktiviteten i Kapitel 5 och 7. Att beräkningar av arbetskraftskostnader per timme ocksåinnehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang.13


För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna,bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta ochproduktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka.Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har attacceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskraften(i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkareller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflationsförväntningar.Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel 1.Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige,men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per produceradenhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är.En väl fungerande lönebildning ger låg inflationAtt ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl känt faktum.Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kanvi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen, korrigerad för effektervia importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflation väl överensstämmer med”löneinflationen” förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP)precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskraften.I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande.Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången ikonjunkturen. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra ivägnär en ökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbudoch prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända framtill slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valutainnebär att den importerade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar äveninflationstrycket från ökade råvarupriser.Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas.Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realtförutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp inflationen. Denanställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkraft.När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihågatt företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskraftskostnaden och att dennainte skall ställas mot något mer allmänt inflationsmått, utan mot de priser företaget kan ta utpå sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det påden internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer änvad marknaden accepterar.Löner i förhållande till inflationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbetskraftskostnadernaoch företagens egna priser som är det viktiga för företaget.Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning?Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskarsysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade lönersom försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagensom också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således intevara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader iproduktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.14


Arbetsmarknaden en alltmer global marknadArbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sinatjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gälleräven här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällenfinner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och flyttar om(tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörlighetenför företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökadglobalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna.Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster haridag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationellintegration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar avverksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrar exempelvis expertis isärskilda ”center of excellence”.Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier.Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige.Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhetalltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är enkonkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de sommed sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i förhållande till denökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det sommer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner ochanläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattassom oroande. Vår analys visa att det finns ett antal förklaringar och därtill har företagensinvesteringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel 7.För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt flerindivider än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med högtillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan påsvensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomisamtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar.Arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänsterute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt somtidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kunden som tidigare varitmer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i förstahand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknadenfinns i kapitel 6.Avkastningskraven bestäms internationelltFöretag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamhetenmed framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för attöverleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen.Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med atten investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringenhär inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verksamhetenkan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägarenförväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och dettaav samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tarockså en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel 8 om investeringar.15


Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpningKonjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer attfortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olikafaktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmastbeskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft och maskinutrustningsamt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängligaproduktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegradenav den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändraspåtagligt.När detta skrivs befinner vi oss i en uppgång efter en tidigare kraftig nedgång i efterfrågansom stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången förtillverkande teknikföretag har initialt varit kraftig och fortsätter även framöver, om än ilångsammare takt, se vidare kapitel 6.Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir fler arbetstillfällen i företagen. Det servi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre.På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måsteförst ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot merregelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitetnär nästa uppgång i konjunkturen kommer.Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter raset i industriproduktionen harflertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovetav kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunkturenatt förbättras, då kommer också företagens investeringar öka.Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sammanslagningarav egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkandeteknikföretag och ofta globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdetsom går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knappastförvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av befintliga resurser.Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel 6 och om investeringar i kapitel 8.16


3. Fakta om Sverigesteknik industri och tjänsterSyftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturenser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknikindustriidag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster,data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellanindustri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten.Här finns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis;• Att teknikindustri med tjänster omfattar över 5 000 företag med ungefär 400 000 anställdai Sverige.• Att i dessa företag är i genomsnitt 2 av 3 en tjänsteman och att tjänstemännen svarar för 75procent av lönesumman i företagen.• Att i den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antaletarbetare har minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet.• Att i de stora företagen inte mindre än 4 av 5 arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningenär det endast 8 procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.• Att exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten, som sammantagetuppgår till över 600 Mdr kronor, dominerar svensk export.• Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har underde senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som haranknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på dentotala tjänsteexporten (så kallad merchanting).• Att företagen själva producerar ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in avandra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen.Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andrahalvan av 1800-talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad påexport. Under 1900-talet och särskilt efter andra världskriget var det verkstadsindustrin somsvarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark efterfråganpå just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ettjämförelsevis stort antal globala företag.Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskraftiga produkterhar under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättningför den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksammatillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Industrinutvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minstför att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökattjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskraft. Detta är en trend även hos utländskakonkurrenter.Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de somutvecklat sin konkurrenskraft i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjortdet bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar påen alltmer global världsmarknad.17


Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrinTeknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här finns tillverkareav person- och lastbilar med många underleverantörer. Här finns tillverkare av andratransportmedel som flyg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt störstagruppen av leverantörsföretag, men det finns många fler grupper, inom elektronik, maskindelareller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här finns ett stort antalmetallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också tillbyggindustrin.Här finns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar,grävmaskiner m.m.Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstaktenoch aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör debranscher vars efterfrågan svänger kraftigt eftersom kundernas investeringar svänger mer änandra områden.Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur,exempelvis kraftproduktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projektsom pågår under flera år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydandeleverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrumentär en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig.Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekommunikation,är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det finns många fler exempelpå företag i fler typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och fler av teknikföretagensmedlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är långoch verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det finns ett stortinbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till storaglobala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt,mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringarinternationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem störstadelbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang viktigastebranscherna inom företagstjänster för teknikindustrin.Svensk teknik lika mycket tjänster som industriIndustri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivasoch diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel delutmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållitsåtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än endirekt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster.Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänstersom man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag.OM TEKNIKINDUStri och tjänsterTeknikföretagen har 3 500 medlemsföretag med tillsammans närmare 300 000 anställda i Sverige. Avdessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteellerserviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca 1 000 medlemsföretag med 93 000 anställda ochSvenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt 30 000 anställda 2 .Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över 5 000företag med tillsammans ungefär 400 000 anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänsterdirekt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkadei teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa ikapitel 4.1 Rapporten ”Till er tjänst”, Kommerskollegium 20102 Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan18


Följande citat är illustrativt 1 :”Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt koppladetill en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ettsystem från industrin i sin egen ’produktion’. Teknik är idag lika myckettjänster som produkter.”Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man inStrukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nyatillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vihar fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på globalbasis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast 25 procent av försäljningsvärdet(i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling 3 . Resten, eller huvuddelen, köperföretaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla ochhålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bortpå globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutligakunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt sammanflätadeförädlingskedjor slår igenom är effekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars 2011.Mer tjänster i inköp och äveni den egna förädlingenDen ökade specialiseringen göratt företagen köper in mer ochdetta gäller också i ökad omfattningtjänster. Företagen säljerockså alltmer hela system eller helalösningar som även kan innefattadrift av systemen. Tjänsteinnehålleti industrins utbud och även iprodukterna har ökat dramatisktunder senare år. Därför köperockså industrin in mer och mertjänster. Även det omvända gälleri ökad omfattning, det vill sägaindustrins produkter – med ettökat tjänsteinnehåll i sig – ingårsom en del i andra företag somsäljer tjänster.Tjänste- och varuproduktion är imodern industri starkt integreradeoch det blir allt mindre relevantatt redovisa dem var för sig.Detta oavsett om de utförs i sammabolag, i samma globala koncernTabell 3.1 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag 4Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010Atlas Copco ABAlfa Laval ABElectrolux AbSaab Scania ABTetra Pak ABVolvo ABAtlas Copco consumer FinanceAlfa Laval CorporateAlfa Laval TreasuryElectrolux Solutions ABElectrolux Logistics ABScania Credit ABScania Finans ABScania IT ABScania Parts Logistics ABTetra Laval ABTetra Pak Packaging Solutions ABTetra Pak Processing Systems ABVolvo Financial Services ABVolvo Group Real Estate ABVolvo Information Technology ABVolvo Logistics ABVolvo Merchandise ABVolvo Parts ABVolvo Technology ABVolvo Technology Transfer ABVolvo Treasury AB(”center of excellence”) eller i samverkan mellan separata bolag.Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella industriföretagknoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats somtjänsteföretag . Tabell 3.1 till höger visar på några av många exempel.3 Siffran 25 procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri 2008. Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgradenberäknad som andel av omsättningen ned mot närmare 20 procent 2009. SCBs siffror som innehåller ännu fler företag visar en motsvarande förädlingsgrad pådrygt 25 procent 2009.4 Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen19


Två av tre anställda är en tjänstemanDen ökade specialiseringen på global basis och helt nya ekonomiska förutsättningar i Europaefter Sovjetunionens och Östblockets fall, tillsammans med ett Asien som med Kina snabbtär på väg att bli störst i världen på det mesta, innebär stora förändringar för företagen ocksåi Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningenväxer mer där än hemma i Sverige. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totalastorlek en mindre andel tillverkning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningarpå utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelentjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kraftigt. Det behövs helt enkelt flerspecialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittillsvisat sig vara positivt även för verksamheten i Sverige.Diagram 3.1 Fortsatt fler tjänstemän – 150 000 färre metallarbetare sedan mitten av 70-talet350 000Antal personer300 000Metallarbetare250 000200 000150 000100 000Tjänstemän50 0000Källa: SCB1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010Tillverkande teknikföretag anställer idag fler tjänstemän än arbetare i Sverige. Av Teknikföretagens3 500 medlemsföretag har 20 procent enbart tjänstemän 5 . Utvecklingen över längretid framgår av Diagram 3.1 nedan.Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, ärandelen tjänstemän 55 procent och arbetare 45 procent 6 .Lägger vi till IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inomSvenska Teknik & Designföretagen kommer vi tillsammans med Teknikföretagens 3 500medlemsföretag upp i drygt 5 000 företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän cirka66 procent, dvs. två av tre anställda i de drygt 5 000 företagen är tjänstemän.Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av teknikföretagensdryga 110 Mdr kronor. Lägger vi till IT & Telekomföretagen samt de i SvenskaTeknik & Designföretagen är lönesumman närmare 170 Mdr kronor, varav tjänstemän svararför över 75 procent 7 . Ser vi till totala kostnaden för arbetskraften är tjänstemännens andelännu högre.Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför SverigeDe riktigt stora globala företagen har med sin kraftiga internationella expansion en gradvisminskad andel verksamhet i Sverige. De 30 största teknikindustrierna med verksamhet iSverige har totalt över 700 000 anställda globalt men av dessa är endast drygt 130 000 (19procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har de också anställt fler5, 6 Källa: Teknikföretagens medlemsregister7 Källa: Respektive organisation8 Källa: Respektive företags bokslut, senaste uppgift 2009. Sammanställning av Teknikföretagen20


tjänstemän i Sverige. För att visa förändringen över de senaste fem åren har dessa till stor delmotsvarat nedgången i antalet kollektivanställda (10 000 färre arbetare och drygt 8 000 flertjänstemän). I dessa stora företag är idag 65 procent av de anställda i Sverige tjänstemän.Lägger vi till de 20-tal börsnoterade företagen inom IT&Telekomföretagen och inomSvenska Teknik & Designföretagen blir siffrorna tillsammans med de 30 största teknikföretagenöver 780 000 anställda globalt varav drygt 160 000 (eller drygt 20 procent) i Sverige.Ser vi till den försäljning som de allra största företagen har i Sverige respektive utanförlandet, blir skillnaderna ännu större. De 30 största teknikföretagen har över 1 480 Mdr SEK iförsäljning globalt, varav drygt 95 procent utanför Sverige. 9 Lägger vi till det 20-tal börsnoteradeföretagen inom IT&Telekomföretagen och inom Svenska Teknik & Designföretagen blirsiffrorna tillsammans med de 30 största teknikföretagen en total försäljning på närmare 1 650Mdr SEK varav närmare 130 Mdr i Sverige (dvs cirka 8 procent). 10Trots strukturförändringen och den totalt sett mer begränsade verksamheten i Sverige,har storföretagen ändå en helt avgörande betydelse för Sverige. Med en andel i Sverige påstorleksordningen 20 - 25 procent av sin totala förädling motsvarar storföretagen själva merän halva teknikindustrin i Sverige (mätt i anställda eller förädlingsvärde). De är därtill heltavgörande för sina svenska underleverantörer av tjänster och service och sist men inte minstför Sveriges export.Ett exempel som illustrerar hur fort expansionen av verksamheter utomlands sker är att destora teknikföretag som är etablerade i Kina redan har över 40 000 anställda, vilket redanär hälften av antalet medarbetare i Sverige. Denna siffra har fördubblats under den senastefemårsperioden och det i samma takt som under den närmast föregående 5-årsperioden ibörjan av 2000-talet.Mest export från teknikindustri och tjänsterExporten från tillverkande teknikföretag dominerartillsammans med den kvalificerade tjänsteexportenSveriges export. 12Europa betyder fortfarande mest; hit gårfortfarande närmare 60 procent av exporten fråntillverkande teknikföretag. Beroendet av Europasom andel av importen av teknik är därtill större,cirka 75 procent kommer här från Europa. Det ärinsatsvaror till industrin och det är import av bilaroch mycket mer.En intressant notering är att exporten tillUSA åter är det enskilt viktigaste landet (näraföljt av Norge) för teknikindustrin. Detta trotsstora svårigheter för personbilsexporten. Bakomökningen under 2010 är ett nära 50 procentigt lyft iexporten av teleprodukter, vilket förklaras av storainvesteringar i nya mobilsystem i USA och att enhel del har sålts från Sverige.Intressant att notera är också exporten av tekniktill de så kallade BRIC-länderna, dvs. Brasilien,Ryssland, Indien och Kina, vilka nu tillsammansär lika stora exportmarknader som USA respektiveNorge.Exporten av svensk teknik är fortfarande ihög grad koncentrerad till mer traditionellaTabell 3.2: Teknikindustrinexporterar till hela världenExport 2010 MDR SEK % av TotaltEuropa 300 58 %Övriga Världen 216 42 %Totalt 516 100 %varav viktigaste industriländerUSA 52 10 %Norge 50 9,6 %Tyskland 36 7 %Viktigaste nya snabbväxande länderKina 20,7 4 %Ryssland 15,2 3 %Indien 8,9 2 %Brasilien 7,2 1,4%Summa BRIC 52 10 %Källa SCB, bearbetning teknikföretagen9, 10 Försäljning i Sverige knappt 70 Mdr SEK. Källa: Respektive bolags bokslut 2009. Sammanställning Teknikföretagen11 Mer om tjänsteexporten i slutet av detta kapitel12 Enligt Sveriges nationalräkenskaper avseende år 2010, SCB, mars 201121


industriländer. Eftersom marknaderna här inte växer i den omfattning som gäller i de nyasnabbväxande ekonomierna är risken stor att vår export inte växer i takt med världsmarknadenframöver.Bland delbranscherna är maskinindustrin, med över 150 Mdr SEK den enskilt störstaexportören, närmast följt av teleproduktindustrin med över 135 Mdr SEK och bilindustrins 113mdr SEK 2010. Totalt nära 400 Mdr SEK.Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrinTjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag cirka 30procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har underde senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som haranknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totalatjänsteexporten, både i upp- och nedgångar i konjunkturen. Tjänsteexporten består ocksåav intäkter från utländska besökares konsumtion i Sverige, som utgör knappt en femtedel avtjänsteexporten, se tabell 3.3. Tjänsteexporten till utländska marknader går framförallt tillVästeuropa, Central- och Östeuropa samt Nordamerika.Störst andel av tjänsteexporten har olika typer av företagstjänster, varav en del är data- ochinformationstjänster. Den största delen av tjänsteexporten samlas i övriga affärstjänster, meden andel på 40 procent, se tabell 3.3. Här ingår exempelvis merchanting, koncerntjänster, FoU,tekniska samt juridiska tjänster.Merchanting har störst andel av övriga affärstjänster (omkring 40 procent) och näst störstandel har koncerntjänster (cirka 20 procent). På tredje plats kommer FoU med en andel pådrygt 10 procent av övriga affärstjänster. 13Teknikföretag svarar för en stor del av den tjänsteexport som utgör merchantning,som avser intäkter (marginalen mellan inköps- och försäljningspris) från försäljning avprodukter från företag utomlands, vanligenTabell 3.3 Sveriges tjänsteexport 20102010MdrkronorTransporter 73,8 16,0Resor 79,9 17,3Kommunikation 13,5 2,9Byggtjänster 6,3 1,4Försäkringar 5,8 1,3Finansiella tjänster 7,9 1,7Data- och informationstjänster47,9 10,4Licencer/royalties 36,0 7,8Övriga affärstjänster 184,9 40,0Personliga tjänster,kultur m.m.2,9 0,6Offentliga tjänster 3,8 0,8Totalt 462,6 100Källa SCB, betalningsbalansstatistikenAndel avtjänsteexportendotterbolag. Intäkterna tas i det här fallet hemtill moderbolaget i Sverige trots att produkternainte producerats i och exporterats från Sverige.Kopplingen till Sveriges tjänsteexport är attprodukterna tidigare utvecklats i moderbolaget iSverige genom forskning och utveckling.Koncerntjänster omfattar främst tjänstermellan koncernföretag och huvudkontor, dvs.management fees, technical fees och andraersättningar inom en koncern för utbildning,datasystem, ekonomisystem m.m.De tekniska tjänsterna utgör cirka 10 procentav övriga affärstjänster, och består till drygt 85procent av arkitekt- och ingenjörstjänster. Denresterande delen av de tekniska tjänsterna bestårav miljö-, gruvtjänster samt produktion avljudinspelningar.Merchantning uppgick till nära 14 procentav den totala tjänsteexporten under år 2010,motsvarande nästan 70 miljarder kronor. 14Eftersom merchanting utgör en så stor andelav tjänsteexporten har den också påverkat dentotala exporten relativt kraftigt då merchantingvarierat med konjunktursvängningar. Medandra ord har försäljningen av produkterna13 Uppgifterna är hämtade från dels Exportrådets rapport Tjänsteexporten – Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj 2010.Dessutom har vi fått uppgifter över merchanting från SCB14 Enligt nationalräkenskaperna, SCB, mars 201122


utomlands påverkats av svängningarna i efterfrågan i samband med hög respektivelågkonjunktur. Exempelvis låg merchanting bakom omkring en fjärdedel av tillväxten förtjänsteexporten under högkonjunkturåren 2004-2007. Under finanskrisen stod merchantingför Diagram större delen 3.2 av nedgången för tjänsteexporten 2009, som då föll med 3,4 procent. Underåterhämtningen 2010 svarade merchanting för drygt två tredjedelar av tillväxten i tjänsteexporten,som steg med 3,2 procent.Diagram 3.2 Tjänsteexportens andel av Sveriges totala export, procent, glidande medelvärdeDen del av tjänsteexporten som vuxit snabbast under de senaste åren är exporten av dataochinformationstjänster, som mer än fyrdubblats sedan år 2000. 15 Stora IT-företag dominerardenna export, och en del av exporten går till dotterbolag utomlands, som i sin tur säljertjänsterna vidare på världsmarknaden. Exporten av systemutveckling samt konsulttjänsterväger tyngst, men även en rad andra tjänster ingår i exporten av data- och informationstjänster,såsom driftstjänster, uppgraderingar av IT-system, underhåll, reparationer med mera.15 Se vidare Exportrådets rapport Tjänsteexporten – den snabbaste växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj 2010.23


4. Teknikindustri och tjänsteravgörande för svensk ekonomiGenom att analysera flödet av insatsprodukter går det att få en merverklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingenav svensk ekonomi.Det här avsnittet visar att:• Antalet som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri ochtjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Avdessa arbetar ungefär 525 000 med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster.• En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkandeteknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övrigaekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn.• Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär 70 000 i datakonsultbranschen, FoU ochövriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.• Egenförädlingen minskar i industrin och en ökad andel av det ökade insatsbehovettillgodoses genom import. Det är framför allt importen av tjänster som har bidragit till attimportinnehållet per produkt har ökat.• Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslagpå den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- somlågkonjunkturer.• Mellan 1995 och 2005 minskade industrisysselsättningen knappt alls och perioden var denmest industritunga sedan 1960-talet.• Industrisysselsättningen har inte minskat i den omfattning som den officiella statistikenvisar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att fler sysselsätts i andrabranscher tack vare efterfrågan på industriprodukter.Bidraget från en bransch till den ekonomiska utvecklingen i ett land kan analyseras utifrånett flertal olika dimensioner. En vanlig sådan är att studera branschens andel av BNP ochtotal sysselsättning. En svaghet med detta angreppssätt är dock att det inte tar hänsyn tillflöden mellan branscher. Det innebär att den indirekta produktion och sysselsättning som enbransch genererar i underleverantörsleden exkluderas när slutsatser dras om olika branschersbetydelse för ett lands ekonomi.Under lång tid saknades detta perspektiv i den svenska debatten och det finns all anledningatt fortsätta med en mer verklighetsanknuten beskrivning av svensk ekonomi. Ett verktygför detta är den så kallade input-output-metoden (IO). IO-analys syftar framför allt till attgenom flödet av insatsprodukter analysera samspelet mellan branscher. Grunden för dettaär Statistiska Centralbyråns IO-tabeller. Dessa utgår från den enkla idén att flöden simultantkan registreras i en matris som ursprung och destination. Produkter produceras och de används.Vissa produkter går till slutlig efterfrågan, andra används som insatsprodukter. Dettasamband kan uttryckas i ett linjärt ekvationssystem. Med lösningen på detta system kan manbland annat beräkna den totala produktions- och sysselsättningsökning som krävs för attmöta slutlig efterfrågan i olika branscher. Ofta uttrycks detta samband som multiplikatorer.24


Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänsterMed IO-metoden går det att beräkna det totala antalet anställda som sysselsätts i och avteknikindustri och tjänster. 1 Detta görs genom att summera tre kategorier av sysselsatta. 2För det första har vi dem som är direkt sysselsatta i teknikindustri och tjänster av slutligefterfrågan på produkter som produceras i denna bransch. För det andra har vi dem som isamtliga underleverantörsled är indirekt sysselsatta av slutlig efterfrågan på produkter frånteknikindustri och tjänster (även i den egna branschen). Avslutningsvis har vi dem somindirekt sysselsätts i teknikindustri och tjänster av slutlig efterfrågan på övriga produkter iekonomin. 3Om dessa tre kategorier summeras framgår det av diagram 4.1 att antalet anställda iteknikindustri och tjänster i Sverige ökade från 826 000 1995 till 1 060 000 4 tio år senare – enökning med ungefär 235 000 personer. Drygt 40 procent av dessa sysselsätts direkt av slutligefterfrågan på produkterna från teknikindustri och tjänster, en dryg tredjedel är indirektsysselsatta av slutlig efterfrågan på branschens produkter 5 och en fjärdedel sysselsätts indirektav slutlig efterfrågan på övriga produkter i ekonomin.Diagram 4.1 Antalet sysselsatta som direkt eller indirekt arbetar med produktion av produkterfrån teknikindustri och tjänster1200000100000080000060000040000020000001995 2000 2005Direkt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänsterIndirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänsterIndirekt sysselsättning i teknik industri och tjänster av slutlig efterfrågan i övriga branscher1 I termer av SNI 2002 ingår följande branscher i vår definition av teknikindustri och tjänster (28-35 och 72-74). Från industrin: (1) metallvaror exkl maskiner,(2) maskin, (3) kontorsmaskiner och datorer, (4) annan elektroindustri, (5) teleprodukter, (6) precisionsinstrument, (7) motorfordon och (8) annan transport.Från tjänstesektorn: (1) datakonsulttjänster, (2) FoU och (3) övriga företagstjänster.2 Statistiska Centralbyrån tar endast fram IO-tabeller vart femte år. Det gör att statistiken är några år gammal. Av den anledningen ska antalet personerinte tolkas alltför bokstavligt, utan mer betraktas som rimliga approximationer.3 T ex ökar efterfrågan på maskiner och IT-tjänster då slutlig efterfrågan på malm ökar.4 1 060 000 anställda motsvarar 24 procent av det totala antalet sysselsatta i svensk ekonomi år 2005.5 För 2005 ger detta en sysselsättningsmultiplikator för teknikbranschen om 0,83. Det innebär att varje anställd i teknikindustri och tjänster i genomsnittsysselsätter 0,83 ytterligare anställda i samtliga underleverantörsled av slutlig efterfrågan på branschens produkter.25


Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerarHur fördelar sig den totala sysselsättningen i teknikindustri och tjänster mellan dess branscher?Som framgår av diagram 4.2 var det företagstjänster, med drygt 350 000 sysselsatta,som sysselsatte flest år 2005. Av dessa sysselsattes drygt 120 000 direkt i branschen, men enmajoritet sysselsattes indirekt, antingen som ett resultat av egen slutlig efterfrågan i underleverantörsledeteller som underleverantör till andra branschers slutliga efterfrågan. Närmare180 000 i branschen för företagstjänster sysselsattes av slutlig efterfrågan i andra branscher.Det här visar att denna bransch är helt avgörande som underleverantör till andra branscher isvensk ekonomi. 6Diagram 4.2 Total sysselsättning i teknikindustri och tjänster fördelat mellan dess branscherKontorsmaskiner och datorerAnnan transportPrecisionsinstrumentAnnan elektroindustriFoUTeleprodukterMetallvaror exkl maskinerDatatjänsterMotorfordonMaskinFöretagstjänster0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000Direkt sysselsättning Indirekt sysselsättning Indirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan i övriga branscherEfter företagstjänster följer maskin respektive motorfordon. Det totala antalet sysselsattai dessa branscher uppgår till något över respektive något under 150 000 sysselsatta. Som framgårär dessa branscher inte lika betydelsefulla som underleverantörer till andra branschersslutliga efterfrågan. Datakonsultbranschen är däremot viktig som insatsleverantör till andrabranscher, likaså metallvaror exklusive maskiner.Spridningseffekterna störst i industrinTeknikindustri och tjänster växte med drygt 230 000 anställda mellan 1995 och 2005. 185 000av dessa var på något sätt kopplade till branscherna i tjänstesektorn. Av dessa kan i sintur drygt 120 000 härledas till företagstjänsterna. Detta innebär att industribranschernai teknikbranschen ökade sin totala sysselsättning med ungefär 30 000 anställda mellan1995 och 2005. 7 Huvuddelen av detta förklaras av en ökad sysselsättning i motorfordon ochmaskinindustrin, vilka genom en ökad integration med underleverantörsledet har ökat denindirekt genererade sysselsättningen.6 Av artikeln En input-output-analys av svensk ekonomi, skriven av Daniel Lind och publicerad i tidskriften Ekonomisk Debatt, framgår att ett mått på enbransch betydelse som underleverantör – möjliggörare av andra branschers slutliga eterfrågan – är forward linkage (FL). För företagstjänster ligger detta måttför 2005 nästan dubbelt så högt som för branschen med näst högsta FL (service till transport).7 Industribranscherna i teknikindustri och tjänster sysselsatte ungefär 507 000 personer år 1995. Tio år senare var antalet uppe i drygt 530 000 anställda. Vad ärmotsvarande siffra 2010 och vi bör här också förklara hur den står sig mot de dryga 400 000 vi tillsammans har i våra medlemsföretag. Teknikföretagen har intealla anställda i verkstadsbranscherna, utan ca 80%, Men också en hel del tjänsteföretag och här har vi tillsammans med STD och IT företagen korrigerat fördubbelräkningar.26


Diagram 4.3 Multiplikatorer och sysselsättningsförändringar över tid140000120000100000800006000040000200000-200002,001,801,601,401,201,000,800,600,400,200,00Förändring av total sysselsättning 1995-2005 Multiplikator 2005Som också framgår av diagram 4.3 är det industribranscherna som kan uppvisa högst sysselsättningsmultiplikatorer.År 2005 genererade varje anställd i fordonsindustrin i genomsnitt1,8 ytterligare indirekt anställda i underleverantörsledet. 8 Det är en ökning från 1,3 sysselsattatio år tidigare (framgår inte av diagrammet). Med 1,3 är det teleprodukter som uppvisar nästhögst multiplikator år 2005.Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktionI diagram 3.4 har den indirekta sysselsättningen i tjänstebranscherna (72-74) i teknikindustrioch tjänster som är ett resultat av slutlig efterfrågan på produkter från industribranscherna(28-35) beräknats för 1995 och 2005. Om staplarna summeras årsvis har den indirekta sysselsättningenökat från 48 000 till 69 000 anställda mellan 1995 och 2005 – en ökning med merän 40 procent på ett decennium. Närmare 70 000 av de sysselsatta i datakonsulttjänster, FoUsamt övriga företagstjänster kan gå till jobbet varje dag på grund av slutlig efterfrågan på deprodukter som produceras i de industribranscher som tillhör teknikindustri och tjänster.8 I svensk ekonomi var det endast massa och papper (1,9) och trävaror (1,85) som år 2005 kunde uppvisa högre multiplikatorer än fordonsindustrin.27


Diagram 4.4 Indirekt sysselsättning i datakonsulttjänster, FoU och övriga företagstjänster avslutlig efterfrågan på industriprodukter som tillhör teknikindustri och tjänsterKontorsmaskiner och datorerAnnan transport20051995Metallvaror exkl maskinerPrecisionsinstrumentAnnan elektroindustriTeleprodukterMaskinMotorfordon0 5000 10000 15000 20000 25000Samtliga industribranscher har under perioden 1995-2005 ökat den indirekta sysselsättningeni tjänstebranscherna i teknikindustri och tjänster. I både absoluta och relativa termer varökningen störst för motorfordon – år 2005 var det drygt 22 000 anställda i de nämndatjänstebranscherna (72-74) som sysselsattes tack vare slutlig efterfrågan på motorfordon.Av diagram 4.5 framgår att av de tre tjänstebranscherna i teknikindustri och tjänster ärdet övriga företagstjänster med 53 000 sysselsatta som är den absolut största i termer avsysselsättning som kan härledas till slutlig efterfrågan på de produkter som produceras iindustribranscherna. Det motsvarar en ökning med mer än 60 procent på tio år. Noterbart äratt den indirekta sysselsättningen i FoU-branschen minskade under samma period, om än påen avsevärt lägre nivå.28


Diagram 4.5 I teknikindustri och tjänster: indirekt sysselsättning i tjänstebranscherna som ettresultat av slutlig efterfrågan på industriprodukterFoU 20051995DatatjänsterFöretagstjänster0 10000 20000 30000 40000 50000 60000Minskad egenförädling i industrinHandeln mellan länder har ökat under lång tid. Flödet av varor och tjänster har ökat snabbtunder de senaste decennierna. Det globala arbetsutbudet har fördubblats under de senaste10-15 åren. Företag väljer mycket nogsamt var i världen de förlägger nästa investering. Produktionsprocessenstyckas upp mellan länder. Konkurrensen tilltar. Inte minst påverkar dettaindustriföretagen i teknikindustri och tjänster.Av tabell 4.1 framgår att industriföretagens arbete med att renodla verksamheterna harresulterat i att insatsandelen har ökat från 66 till 70 procent mellan 1995 och 2005. Detta ären lägre förädlingsgrad än för ekonomin i sin helhet och då framför allt i förhållande tilltjänstesektorn. För industrins del har detta skett samtidigt som andelen insatser inköpta frånutlandet har ökat – från 33 till 41 procent. En viss tendens till detta kan också skönjas inomtjänstesektorn, om än inte i lika hög grad och på en avsevärt lägre nivå.En annan central skillnad mellan industrin och tjänstesektorn är att de insatser som köpsin från hemmamarknaden i betydligt större utsträckning inom industrin inhandlas frånandra branscher än den egna. Tjänstesektorn är mindre beroende av insatser och en störredel av dessa inhandlas från den svenska hemmamarknaden och från den egna branschen. Attdenna skillnad existerar i förhållande till industrin är inte konstigt, utan är endast ett resultatav de olika sektorernas lite olika funktion i ekonomin. Trots detta finns det mycket som talarför att skillnaderna mellan industrin och tjänstesektorn minskar och att gränssnittet dememellan många gånger blir alltmer otydligt.29


Tabell 4.1 Insatsstrukturens utveckling 1995-2005A. Insatsernas andel av produktionen (%)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektor Privattjänstesektor1995 0,49 0,66 0,41 0,432000 0,50 0,68 0,42 0,452005 0,50 0,70 0,42 0,46B. Inhemska insatsernas andel av totala insatser (%)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektor Privat tjänstesektor1995 0,76 0,67 0,85 0,842000 0,73 0,61 0,82 0,822005 0,72 0,59 0,82 0,80C. Insatser från egna branschen som andel av inhemska insatser (%)Industrin Tjänstesektor Privattjänstesektor1995 0,46 0,73 0,662000 0,41 0,77 0,712005 0,42 0,77 0,71Ökat importberoendeSom framgick av tabell 4.1 har insatsprodukternas betydelse ökat över tid och att en högre andel avdessa importeras. Men detta fångar endast in de direkta importeffekterna av insatsprodukter närslutlig efterfrågan ökar. De totala effekterna måste också ta hänsyn till att även underleverantörernaoch deras underleverantörer måste öka sin import av insatsprodukter när slutlig efterfråganökar nedströms. Dessa totala effekter på efterfrågan på insatsprodukter kan fångas in på ett flertalolika sätt. I tabell 4.2 presenteras två av dessa.En av metoderna är att relatera produktionsmultiplikatorn 9 (BL) för den inhemska ekonominmed den för den totala ekonomin (d v s inklusive importen av insatsprodukter). Den senarefångar in den totala produktionsökningen när slutlig efterfrågan förändras med en enhet –oberoende av om insatsprodukterna levereras från den svenska hemmamarknaden eller genomimport. Vad som då framkommer är att BL har ökat under perioden 1995-2005, i hela ekonominoch i samtliga delsektorer. Samspelet med underleverantörsledet har därmed förstärkts under denstuderade perioden, men på grund av att en ökad andel av denna ökade insatsefterfrågan mötsgenom import har skillnaden mellan den inhemska och totala ekonomin ökat. Inte minst är detslående hur mycket ytterligare produktion industrin genererar i underleverantörsleden när hänsyntas till den betydande importen av insatsprodukter. I takt med att den egna förädlingen harminskat ökar samspelet med både inhemska och utländska underleverantörer och en allt störreandel av denna växande efterfrågan möts av en större andel importerade insatsvaror och tjänster.Om dessa två mått på insatsstrukturen relateras till varandra får man läckagekvoten. Somframgår har den ökat under perioden och det är främst industrin som driver detta resultat; där harläckaget ökat med närmare 25 procent (0,07/0,3), till 0,37. När slutlig efterfrågan ökar i industrinkommer i genomsnitt 25 procent mer av det ökade behovet av insatsprodukter att tillgodosesgenom import. Men den procentuella ökningen är, trots en lägre nivå på insatsförbrukningen, änmer betydande för den privata tjänstesektorn (0,06/0,14). Allt fler av insatsprodukterna som krävsför att möta slutlig efterfrågan i den privata tjänstesektorn tillhandhålls alltså genom import.9 I analogi med sysselsättningsmultiplikatorn uttrycker den hur mycket den totala produktionen ökar i ekonomin när slutlig efterfrågan ökar med en enhet.30


Tabell 4.2 Importläckage 1995-2005Inhemsk IO (BL)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn P tjänstesektor1995 1,61 1,74 1,56 1,592000 1,60 1,69 1,56 1,612005 1,59 1,68 1,55 1,60Total IO (BL)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn Pr tjänstesektor1995 2,09 2,50 1,81 1,862000 2,18 2,60 1,90 1,982005 2,20 2,67 1,91 2,00Läckagekvot = 1 – (inhemsk / total)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn Pr tjänstesektor1995 0,23 0,30 0,14 0,142000 0,27 0,35 0,18 0,192005 0,28 0,37 0,18 0,20Läckagekoefficient (importmultiplikator)Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn Pr.tjänstesektor1995 0,31 0,35 0,19 0,192000 0,33 0,39 0,18 0,192005 0,34 0,42 0,21 0,21Ett annat sätt att fånga upp samma process är att studera importmultiplikatorn. Den besvararfrågan: hur mycket ökar importen av insatsprodukter när slutlig efterfrågan ökar med enenhet? För hela ekonomin har den ökat från 0,31 till 0,34 mellan 1995 och 2005. För industrinhar den genomsnittliga importmultiplikatorn ökat med 20 procent (0,07/0,35) under sammaperiod. Utvecklingen är inte lika markant i tjänstesektorn, men trenden är tydlig: importenav insatsprodukter blir allt viktigare för svensk ekonomi; med en ökad slutlig efterfråganföljer en allt större andel importerade insatsprodukter. Detta gäller både industrin och tjänstesektorn,men framför allt är det fortfarande industrin som möter en ökad slutlig efterfråganmed ökad import, även om tjänstesektorns läckagekoefficient inte är att förringa.Ökad import av tjänster som insatsprodukterLåt oss avsluta detta avsnitt med att studera läckagekoefficienterna (importmultiplikatorerna)i industribranscherna i teknikindustri och tjänster. Av diagram 4.6 framgår att multiplikatorernahar ökat över tid. Det innebär att en ökad slutlig efterfrågan på produkterna från dessabranscher med en enhet genererar en större importökning än tidigare. Importberoendetskiljer sig åt mellan industribranscherna och är högst i motorfordon och elektro- och teleprodukter.1010 I detta fall har det inte varit möjligt att särskilja på branscherna annan elektroindustri och teleprodukter. Det innebär att de är sammanslagna till ettaggregat i detta diagram.31


Diagram 4.6 Importmultiplikatorer i industribranscherna i teknik industri och tjänsterMetallvaror exkl maskiner 20051995PrecisionsinstrumentAnnan transportKontorsmaskiner och datorerMaskinElektro och teleprodukterMotorfordon0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6Denna efterfrågan på import som ett resultat av en ökad slutlig efterfrågan på teknikindustrinsprodukter kan också uppdelas utifrån vilka produkter som importeras. Som framgår avdiagram 4.7 består teknikindustrins import till allra största del av produkter från industrin.Förändringen av importmultiplikatorn mellan 1995 och 2005 är dock obefintlig och det ökadeimportbehovet har tagit sig uttryck i högre multiplikatorer för tjänstesektorn i allmänhet ochden kunskapsintensiva delen i synnerhet.Diagram 4.7 Importmultiplikatorn till olika sektorer för industribranscherna i teknikindustri ochtjänsterDatatjänster, FoU och företagstjänster20051995TjänstesektornIndustrin0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,3532


Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomiExportutvecklingen för teknikprodukterna både under krisåret 2009 och återhämtningen2010 illustrerar den stora betydelsen av denna export för Sveriges totala export, och därmedför Sveriges totala tillväxt. Exporten utgör hälften av Sveriges totala produktion, BNP, ochexportens betydelse, både vad gäller varor och tjänster, har stadigt ökat. Tjänsteexportensbetydelse har ökat särskilt från 1990-talet och framåt.Sveriges export av teknikprodukter utgör 45 procent av den totala varuexporten. Deteknikprodukter som räknas in är alltså metallvaror, maskiner, teleprodukter, datorer,elektronikvaror, optik, elapparatur samt transportmedel. Utöver exporten av dessa produkterexporterar teknikindustrin i allt högre grad tjänster. Exportprodukterna består för övrigt iallt högre grad av ett ökat tjänsteinnehåll.Exportens djupa nedgång 2009 bidrog kraftigt till fallet i Sveriges BNP det året, somuppgick till 5,3 procent. Den starka uppgången för exporten under 2010 bidrog å andra sidanpositivt till den starka BNP-tillväxten under 2010.Som vi tidigare belyst har andelen importerade insatsvaror och tjänster ökat inom flertaletbranscher, och inte minst inom teknikindustrin. Det betyder också att importinnehålleti exporten har ökat. Det betyder emellertid inte att exportens bidrag till Sveriges tillväxtminskat i betydelse. Det är i stället tvärtom. Då man rensar för importinnehållet i exportenoch räknar bidraget till BNP-tillväxten har exporten givit ett starkt bidrag under högkonjunkturer,exempelvis under perioden 2004-2006. 11Ofta har exporten bidragit mer till BNP-tillväxten än exempelvis hushållens konsumtiondå man rensar för importinnehållet. Det beror normalt på att konsumtionsvarorna i höggrad importeras, eller har ett relativt stort importinnehåll. Ett exempel är högkonjunkturåret2006, då den importjusterade exporten bidrog avsevärt mer till BNP-tillväxten än hushållenskonsumtion. 12 Det året var det framför allt teknikprodukterna som bidrog till BNP-tillväxten,vilket illustrerar deras stora betydelse för hela Sveriges tillväxt. Det gäller även då exportendrabbas av minskad efterfrågan i omvärlden, som under den senaste finanskrisen.Under det djupa fallet i Sveriges export under krisåret 2009 i samband med finanskrisen,föll exporten av teknikprodukter med cirka 26 procent, och den totala varuexporten meddrygt 17 procent. Tjänsteexporten föll med 3,4 procent, varav merchanting (se Kapitel 3)förklarar nästan hela nedgången.Minskningen för teknikexporten under 2009 förklarade större delen av fallet för varuexportendet året. På motsvarande sätt förklarar teknikexporten större delen av Sverigesåterhämtning av den totala exporten under 2010. Exporten av teknikprodukter ökade dåmed nära 23 procent, och förklarar omkring 70 procent av varuexportens volymökning på 15procent. 1311 Se Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, SCB, mars 2009.12 Se Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, SCB, mars 2007.13 Enligt SCB:s utrikeshandelsstatistik, mars 2011.33


Diagram 4.8Diagram 4.8 Exportvolymindex för tillverkande teknikföretag 2001-2010Bland delbranscherna visade bil- och transportmedel den starkaste ökningen under 2010,nära 40 procent. Det var också den delbransch som uppvisade det kraftigaste exportfallet2009, med 46 procent. Elektrovaror och teleprodukter föll inte lika djupt, med drygt 9procent under 2009, och visade under förra året en stark exportuppgång med 29 procent, sevidare kapitel 6. Exporten av maskiner föll också kraftigt under 2009, med cirka 26 procent,och steg under 2010 med cirka 12 procent.Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspelÄven om den här rapporten ska fokusera på Teknikföretagens och IT&Telekomföretagensamt Svensk Teknik&Design inom Almegas avtalsområden kan det vara fruktbart attanalysera industrin i sin helhet. Detta görs i diagram 4.9. Efter en nedgång under senare delenav 1970- och under inledningen av 1980-talet har industrins sysselsättningsmultiplikator i deninhemska svenska ekonomin ökat från 0,94 till 1,14 sedan mitten av 1980-talet. Det innebäratt år 2005 sysselsatte varje industrianställd i genomsnitt 1,14 ytterligare personer, inklusivei den egna branschen. Diagrammet visar också att förklaringen till denna utveckling är ettökat samspel med tjänstesektorn. Sedan mitten av 1970-talet har sysselsättningsmultiplikatorntill tjänstesektorn fördubblats – från 0,34 till 0,67. Detta förklaras i sin tur av att industriföretagenhar fokuserat alltmer på kärnverksamheten samtidigt som en industriprodukti allt högre utsträckning är en bärare av värdeskapande tjänster. Tillsammans skapar det ettfördjupat samspel med tjänstesektorn i allmänhet och med den kunskapsintensiva delen isynnerhet.34


Diagram 4.9 Industrin och dess samspel med tjänstesektorn1,4 1400000 1,2 1200000 1 1000000 0,8 800000 0,6 600000 0,4 400000 0,2 200000 0 1975 1980 1985 1991 1995 2000 2005 Antal sysselsa4a i privat tjänstesektor av slutlig e?erfrågan på industriprodukter Total industrisysselsä4ning Industrins sysselsä4ningsmulFplikator Industrins sysselsä4ningsmulFplikator Fll tjänstesektorn 0 Om fokus istället riktas mot antalet anställda som antingen direkt eller indirekt arbetarmed att möta slutlig efterfrågan på industriprodukter framgår det av diagrammet att dennaminskning är mycket mindre än vad den officiella statistiken indikerar. Orsaken till detta ärde högre sysselsättningsmultiplikatorerna. Med hänsyn till detta har den totala industrisysselsättningenminskat med närmare 300 000 anställda mellan 1975 och 2005, men från mittenav 1990-talet är minskningen inte större än drygt 9 000 anställda. 2005 sysselsatte industrin300 000 i tjänstesektorn och av dessa arbetade närmare 180 000 i den kunskapsintensivatjänstesektorn. 120 000 av dessa tillhörde i sin tur de företagsnära tjänstebranscherna.Industrins andel av BNP har ökat – inte minskatAndelen av BNP används ofta som ett mått på hur viktig industrin är för en ekonomi. Denandel som då används utgår från industrins nominella förädlingsvärde i förhållande tillBNP i nominella termer. Dessa nominella andelar bestäms av antalet producerade produkteroch priset för dessa (p * q). Tack vare industrins höga relativa produktivitetstillväxt i förhållandetill andra delar av ekonomin kan industriföretagen pressa sina priser samtidigt somlönsamheten upprätthålls. En högre produktivitetstillväxt innebär på fungerande marknaderdärmed att relativpriset sjunker. I termer av nominella andelar av BNP innebär det attpriskomponenten i (p * q) faller och därmed att industrins andel av BNP minskar, inte pågrund av lägre produktion utan som en konsekvens av en produktivitetsdriven relativprisförändring.Detta är precis vad som har hänt under de senaste decennierna. Industrins andel avnominell BNP har minskat, om än mindre än vad många tror. Men samtidigt har industrinsandel av prisjusterade BNP (d v s i fasta priser) ökat med närmare 50 procent sedan 1980.Det innebär att när man rensar andelsutvecklingen från skillnader i prisutveckling ochi stället fokuserar på antalet producerade enheter (q) har industrins betydelse för svenskekonomi ökat snabbt. Särskilt gäller detta för perioden efter 1990-talskrisen; andelen avBNP i fasta priser har ökat med mer än 50 procent under den period då globaliseringenintensifierades och det globala konkurrenstrycket ökade. Efter den djupa nedgången förindustriproduktionen under finanskrisen 2008-2009 följde en stadig återhämtning under35


2010, men produktionsnivån låg fortfarande en bit ifrån den senaste toppnivån i reala termerinnan krisen. Återhämtningen väntas fortsätta under 2011, men frågan är om den nominellaandelen kommer att återgå till nivån före finanskrisen.Diagram 4.10 Industrins andel av nominell och real BNP0,230,210,190,170,150,130,110,090,070,051980198219841986198819901992199419961998200020022004200620082010Industrins andel av real BNP Industrins andel av nominell BNP 36


5. Internationell utblickSammanfattning• Världens tillväxt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den globalaåterhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna och gamlaindustriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer skillnadernamellan länder att vara fortsatt stora, särskilt i förhållande till de s.k. PIIGS-länderna med destörsta statsskulds- och budgetunderskottsproblemen. Under senare tid står återhämtningenefter finanskrisen på en allt stabilare grund inom OECD vilket gör att tillväxtutsikterna förEuropa också förbättrats något.• Den globala utvecklingen för med sig flera nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna.Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts under senaretid. De viktigaste av dessa är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: (1) skuldproblematikeni flera EU-länder; (2) bostadsmarknaden i USA; (3) överhettning i tillväxtländerna;(4) stigande råvaru- och energipriser och därpå höjd inflation, vilket ser ut att föra med sigtidigareläggning av räntehöjningar från flera centralbanker, bland andra ECB. De globalaobalanserna i världshandeln verkar också bestå.• I andra vågskålen ligger det gynnsamma huvudscenario som IMFs och OECDs senasteprognoser visar. De utgår ifrån att konsumtion och investeringar kommer att driva tillväxtende närmaste åren, och antar att utvecklingen inte kommer att störas av de ovan nämndariskerna för en sämre utveckling. Utvecklingen kan också komma att bli bättre än i IMFsoch OECDs huvudscenarier. Grunden för detta är företagens starka balansräkningar ochatt en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle kunna dra uppinvesteringarna ytterligare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECDområdetstabiliserats snabbare än väntat under senare tid och det skulle kunna bidra till attkonsumtionstillväxten kan komma att bli högre än prognoserna visar i dagsläget. Å andrasidan talar mycket för att arbetslösheten väntas minska långsamt, även till följd av att flersöker sig ut på arbetsmarknaden i samband med återhämtningen. Arbetslösheten är på vägnedåt i västvärlden, men även i slutet av 2012 väntas den i USA och Västeuropa ligga mellan8-9 procent.• Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen. Den snabba uppgångendärefter innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå änföre finanskrisen. Detta som följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andratillväxtländer.• I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före finanskrisen.Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsikterna skiljersig också åt.Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslösheten väntas beståI spåren av finanskrisen krympte världsekonomin med 0,6 procent under 2009. I västvärldensjönk BNP med 3,4 procent. Industriproduktionen minskade med så mycket som 15 procent.Med minskande efterfrågan på företagens produkter växte arbetslösheten från mindre än 6procent i västvärlden till närmare 9 procent.Den globala ekonomin har dock återhämtat sig snabbare än väntat. En viktig del i dettaär att produktionen har kunnat öka mer än den underliggande efterfrågan, eftersom mångaföretag har valt att justera sina lager. Det har skett i ljuset av mer positiva framtidsutsikter och37


av den snabba lagerneddragning som följde som en omedelbar konsekvens av finanskrisen.När lagereffekten nu klingar av måste den globala ekonomin stå på egna ben, efter det rekylårsom 2010 måste anses ha varit. Detta är också vad som nu sker.IMFs bedömning från april 2011 1 är att världsekonomin kommer att växa med omkring4,5 procent per år 2011-2012. Prognosen har alltså inte ändrats nämnvärt jämfört med dentidigare i början av året, trots utvecklingen i Nordafrika och Japan sedan dess. Störningarnaav både produktion och utrikeshandel till följd av Japankatastrofen den 11 mars bedöms fåbegränsade effekter på världsekonomin totalt sett. En viss avmattning väntas ske i Kina, mentillväxten förväntas ändå av IMF bli hög, omkring 9,5 procent per år. I nya tillväxtländerväntas också en relativt hög tillväxt, cirka 6,5 procent per år jämfört med endast omkring2,5 procent per år för gamla industriländer. Tillväxten i USA väntas ligga kvar på knappt 3procent, både i år och 2012. För euroområdet väntas en långsam återhämtning, till en sammantagenBNP-ökning på 1,8 procent 2012.Diagram 5.1 IMFs prognos över världsekonomin12 10 8 6 4 2 0 -­‐2 -­‐4 -­‐6 2009 2010 2011 2012 Världen USA Kina Euroområdet OECDs bedömning är att arbetslösheten kommer att minska inom OECD-området i år ochåren därefter, men efterfrågetillväxten bedöms inte bli så stark att antalet arbetslösa på någotbetydande sätt faller tillbaka under prognosperioden. Även i slutet av 2012 bedöms arbetslöshetenuppgå till nio procent i euroområdet och till närmare 8,5 procent i USA. I OECDsnyligen publicerade interimsprognos lyfter man dock fram att utvecklingen på arbetsmarknadeninom OECD har utvecklats bättre än väntat. Det kan i sin tur innebära att hushållenskonsumtion kommer att växa snabbare än vad OECD räknat med i sina prognoser.1 Se World Economic outlook, april 201138


Diagram 5.2. OECDs prognos över arbetslösheten 2010-1212 10 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 USA Japan Euroområdet OECD Finanskrisen blev en industrikrisNär finanskrisen drabbade världen minskade över en natt viljan att ta risk. Lagda orderdrogs tillbaka och handeln mellan länder föll samman. Framför allt var det handeln medindustriprodukter som drabbades. Den svenska ekonomin, som i hög grad är beroende avvad som sker internationellt, har emellertid under det senaste året dragit nytta av den snabbtåterkommande efterfrågan på industriprodukter, inte minst på teknikprodukter (se avsnittom exporten i kapitel 4).Globalt sett har handeln med industriprodukter återkommit nästan lika snabbt som denförsvann, och nivån var i slutet av 2010 högre än före finanskrisen. IMF:s bedömning i aprilär att världshandeln med varor och tjänster kommer att öka med 7,4 procent 2011 respektive6,9 procent 2012. Det kan jämföras med 12,4 procent förra året. IMF räknar alltså med enfortsatt stadig ökning av världshandeln i sitt huvudscenario.Den snabbt växande världshandeln med industriprodukter är självklart ett uttryck föratt den globala industriproduktionen har tagit fart. Världens samlade industriproduktionpasserade under andra kvartalet förra året den nivå som förelåg före finanskrisen. Bakomdenna total döljer sig dock stora skillnader mellan olika delar av världen. I tillväxtländernai allmänhet och i Kina i synnerhet ligger industriproduktionen nu betydligt högre än 2008,men i EU och USA ligger industriproduktionen fortfarande på en lägre nivå än före finanskrisen.Diagram 5.3 visar att industriproduktionen inom OECD nu ligger 7-8 procent lägre änden högsta nivån i början av 2008. För euroområdet och EU15 är avståndet större – kring ellernågot över tio procent. Diagram 5.4 visar att så är fallet också för USA.39


Diagram 5.3. Industriproduktion inom OECD och EU115 110 105 100 95 90 85 jan-­‐06 jul-­‐06 jan-­‐07 jul-­‐07 jan-­‐08 jul-­‐08 jan-­‐09 jul-­‐09 jan-­‐10 jul-­‐10 jan-­‐11 Eurostat, EU, Manufactoring, NACE Rev 2 C, Total, Index OECD Total, Total industrial producJon Eurostat, Euro Zone, Manufacturing, NACE Rev 2 C, Total Index Källa: Reuters EcoWin beräkningar UnionenDiagram 5.4 Industriproduktion i USA105 100 95 90 85 80 jan-­‐06 jul-­‐06 jan-­‐07 jul-­‐07 jan-­‐08 jul-­‐08 jan-­‐09 jul-­‐09 jan-­‐10 jul-­‐10 jan-­‐11 Källa: Reuters EcoWin beräkningar Unionen40


Flera risker i den globala ekonominEfter att finanskrisens akuta fas klingat av har den efterföljande mycket expansiva finans- ochpenningpolitiken, inklusive allehanda extraordinära åtgärder, på ett påtagligt sätt bidragit tillökad tillväxt i världen och i västvärlden i synnerhet, inte minst genom att överlag stabiliserade finansiella marknaderna. Samtidigt som återhämtningen står på stabilare grund finnsdet betydande nedåtrisker. En sådan är att oron över de höga budgetunderskotten och deväxande statsskulderna i delar av euroområdet får förnyad kraft, en annan är den fortfarandenedtryckta bostadsmarknaden i USA. Styrräntan, särskilt i USA har hållits kvar på extremtlåg nivå, med syfte att stimulera ekonomin.En central risk för fortsatt god ekonomisk tillväxt är de stora budgetunderskotten i USAoch flera länder inom Europa. Risken för överhettning i de snabbväxande tillväxtekonomiernahar också ökat och som en följd av utbudsstörningar och hög efterfrågan har mångaråvarupriser skjutit i höjden. Utvecklingen i Nordafrika har pressat upp oljepriset ytterligare.Sammantaget kan detta tvinga fram räntehöjningar tidigare än väntat och därmed strama åtuppgången tidigare än vad som vore önskvärt.Utmaningen för tillväxtländerna är att under kommande år kyla ned överhettningstendenserna.Kinas motstånd mot att skriva upp värdet på yuanen utgör en riskfaktor i en sådanstrategi. Inom OECD handlar det på ett övergripande plan om att vid rätt tillfälle dra tillbakaden expansiva politiken. Det får inte ske så tidigt att återhämtningen hotas, men heller inteså sent att överhettning och bubblor uppstår. Nyckeln ligger i hushållens framtida konsumtionsvilja.Riskerna väger över på nedsidan, men på uppsidan finns att investeringarna ökarsom ett resultat av ett bättre vinstläge i många företag och att investeringar i infrastrukturkommer igång i tillräcklig omfattning. En starkare arbetsmarknad än vad som tidigarebedömdes ligga i korten kan innebära att hushållens konsumtion inom OECD växer snabbareän förväntat.För USAs del är utmaningarna betydande, både på kort och längre sikt. Det går inte attkomma ifrån att USA i sin konjunkturproblematik har flera strukturella utmaningar atthantera. Landet är skuldsatt i förhållande till omvärlden, statsskuld och budgetunderskott ärrekordstora och finanssektorn och bostadsmarknaden har kollapsat. Det beslutade skattepaketet,som förlänger tidigare beslutade skattesänkningar, kan tillfälligt bidra till att stimulerahushållens konsumtion, men arbetslösheten är rekordhög och sänkta räntor är inte en möjligväg ut ur svackan. Positivt är att företagssektorns vinster har ökat och att den svagare valutanhar bidragit till att stimulera exporten.I Euroområdet är situationen splittrad. En del länder i norra Europa – kanske främst Tysklandoch Sverige – utvecklas starkt samtidigt som budgetunderskott, höga statsskulder samtlåg tillväxt dominerar i PIIGS-länderna . De länder som har drabbats hårdast av finanskrisenär ofta förknippade med snabbt fallande priser på fastighetsmarknaden. Arbetslösheten i helaeuroområdet ligger kring 10 procent. Oro finns att de statsfinansiella kriserna i Grekland,Irland och Portugal sprids till Spanien. De länder som har drabbats hårdast av finanskrisenär också de där statsfinanserna är svagast. Även om den europeiska centralbanken ECB ännuinte klart signalerat det, kan ytterligare räntehöjningar komma under andra halvåret, trotsskuldproblemen och risk för ekonomiska bakslag i flera medlemsländer, särskilt Grekland,Portugal, Spanien och Irland. Den fortsatta osäkerheten om dessa länder kommer att klarasin budgetsanering enligt planerna avspeglas i fortsatt höga räntor på dessa länders statsobligationer.41


Arbetskraftskostnader och produktivitet iett internationellt perspektivFöljande kapitel om arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin internationellt baseras påtvå i april 2011 publicerade rapporter. 1 Rapporterna behandlar både kostnadsutvecklingen ochaktuella nivåer. Kostnadsutvecklingen i Sverige i förhållande till konkurrenter i andra länderär av stor betydelse för konkurrenskraften. Utöver den relativa kostnadsutvecklingen är detockså produktiviteten och valutakurser som påverkar konkurrenskraften, se vidare kapitel 2och där produktivitetens och valutans betydelse behandlas mer ingående. Raporterna som idet följande refereras till är i allt väsentligt samma statistik och ger också en i allt väsentligtenhetlig beskrivning av hur arbetskraftskostnaderna för arbetare tillsammans med tjänstemäni svensk industri hittills utvecklats jämfört främst med Europa och andra industriländer.Uppgifterna för 2010 är i vissa delar preliminära. Internationella jämförelser av arbetskraftskostnaderi tillverkningsindustri sammanställs och publiceras av Eurostat, U.S. Bureau ofLabor Statistics och OECD för att nämna de mest citerade och också de vars statistik ingår irapporterna ovan. Olika källor och olika beräkningsmetoder ger lite olika resultat och som allstatistik finns en betydande osäkerhet, vilket manar till försiktiga tolkningar. 2 Finanskrisenhar inneburit att det för de senaste åren är särskilt svårt att jämföra arbetskostnader inomindustrin i olika länder.Rapporterna visar sammanfattningsvis:• Att den svenska industrins genomsnittliga arbetskostnadsnivå var 314 kronor per timmeår 2010, enligt kalkyler utifrån BLS. Med detta låg den svenska arbetskostnaden beaktatdå gällande växelkurser ungefär i mitten i förhållande till jämförbara länder i västvärlden.En annan källa, Eurostat LCS, dock mer osäker, visar att den svenska arbetskostnadsnivånlåg på 343 kronor 2010. Det innebär att arbetskraftskostnadsnivån i den svenska industrin idetta fall var den tredje högsta i förhållande till jämförbara länder.• Att arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt 0,4-0,6 procentenheterper år mer än genomsnittet i Västeuropa 1998-2010, enligt Eurostat respektive BLS. Desvenska kostnadsökningarna var här 3,7-3,8 procent per år jämfört med 3,2-3,3 procent förkonkurrenterna.• Att om man istället jämför hur arbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat jämfört medeuroområdet har de ökat med 0,7-0,8 procentenheter mer per år 2000-2009. De svenskakostnadsökningarna var här 3,8 procent per år jämfört med 3,0-3,1 procent för konkurrenterna,enligt Eurostat.• Att även i det kortare perspektivet, 2006-2010, har de svenska ökningarna varit 0,4-0,7procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska genom-snittet. Här ökade desvenska arbetskostnaderna med 3,4 procent per år. Jämfört med euroområdet var ökningen0,8 procent snabbare 2005-2009, eller i Sverige med 3,6 procent per år jämfört med 2,8procent i Euroområdet.• Industrins arbetskraftkostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent 2010. Denrelativa arbetskraftskostnaden har över perioden 1998-2010 varierat, men nivån 2010 är sågott som den samma som 1998. Detsamma gäller i förhållande till euroområdet. Detta berorpå att en högre ökning av arbetskraftkostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs.Under perioden försvagades den svenska kronan relativt euroområdet med drygt nioprocent.• Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan 2007-2010, har den svenska industrinsrelativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad iförhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt.1 Industrins arbetskraftskostnader internationellt – Teknikföretagens analys 2011, april 2011, och Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelseav arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1998-2010, Facken inom industrin april 2011.2 För mer detaljerade analyser och presentationer av denna statistik hänvisas till respektive rapport.42


Arbetskraftskostnadsnivåer 2010Internationella jämförelser av arbetskraftskostnadsnivåer är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningari olika länder. Både Facken inom industrin och Teknikföretagen brukarredovisa aktuella kostnadsnivåer från olika källor, men vår bedömning är att amerikanskaBureau of Labor Statistics (BLS) visat sig vara den mest tillförlitliga källan när det gäller attjämföra arbetskostnadsnivåer inom industrin mellan olika länder.Av diagram 5.5 framgår att den genomsnittliga arbetskostnaden per anställd i industrinunder 2010 uppgick till 314 kronor i Sverige. Beräkningarna är gjorda utifrån Bureau of LaborStatistics (BLS) med basår 2009. Med detta ligger den svenska arbetskostnaden beaktat dågällande växelkurser ungefär i mitten i förhållande till jämförbara länder i västvärlden.Diagram 5.5 Arbetskraftskostnadsnivå 2010, samtliga anställda i industri, BLS.Taiwan*Brasilien*PortugalSydkoreaSingapore*Nya Zeeland*SpanienStorbritannienJapanKanadaItalienUSAIrlandFrankrikeFinlandAustralienNederländernaSverigeTysklandÖsterrikeSchweizBelgienDanmarkNorge0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrin* Nivåerna avseer år 2009 för dessa länderEn annan, om än mindre tillförlitlig, källa som används vid jämförelser av arbetskostnadsnivåerinom industrin är Eurostats Labour Cost Survey (LCS). Av diagram 5.6framgår att arbetskraftskostnadsnivån generellt här bedöms ligga klart högre än vad BLSstatistik indikerar. För Sveriges del har arbetskostnadsnivån ökat mer än för övriga länderoch beräknas uppgå till 343 kronor. Det innebär att arbetskraftskostnadsnivån i den svenskaindustrin i detta fall är den tredje högsta i förhållande till jämförbara länder.43


Diagram 5.6 Arbetskraftskostnadsnivå 2010, samtliga anställda i industri, LCS.LettlandLitauenPolenUngernEstlandSlovakienTjeckienPortugalSlovenienStorbritannienSpanienItalienIrlandÖsterrikeNederländernaFinlandFrankrikeTysklandDanmarkSverigeBelgienNorge0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrinVid analyser av arbetskraftskostnadsnivåer är det viktigt att ha i åtanke att växelkursförändringargör att kostnadsläget internationellt förändras när växelkurserna ändras. Förändringarmellan olika år beror alltså i vissa fall mer på växelkursförändringar än på kostnadsökningeni lokal valuta. Den närmast följande redovisningen av förändringar av arbetskraftskostnadeni olika länder är däremot redovisade i respektive lands valuta.Arbetskraftskostnadsökningar fram till 2010Det är viktigt att förstå hur utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i jämförelse med utländskakonkurrenter varit över tid. Om vi fokuserar på utvecklingen hittills under 2000-talet ochanvänder Eurostats Labour Cost Index (LCI), som vanligtvis tillhandahåller den i jämförelsemed andra källor hittills mest tillförlitliga statistiken över arbetskostnadernas ökningstakt,får vi som visas i tabell 5.1, följande siffror.44


Tabell 5.1 Arbetskraftskostnadsökningar enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). 3 Ökning avarbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring)Eurostat LCI 2000-20042005-20092005 2006 2007 2008 2009 2010Belgien* 3,1 3,6 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5Danmark 4,0 3,2 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3Estland 10,3 12,8 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4 -0,8Finland 4,3 4,8 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8Frankrike 3,7 2,6 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9Italien* 3,1 4,2 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6Lettland 6,6 17,7 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9 -3,6Litauen 1,2 13,0 9,7 20,5 22,8 19,2 -4,9 -2,3Nederländerna* 4,7 2,8 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4Norge 5,7 6,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1Polen 6,7 7,3 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3Spanien 4,4 4,7 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4Storbritannien 5,1 3,3 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5Sverige 4,0 3,6 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0Tjeckien 8,5 6,1 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7Tyskland 2,8 1,9 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4Ungern 11,2 6,9 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2 -0,3Euroområdet 3,3 2,8 2,0 2,9 2,3 3,6 3,3 1,1EU (27 länder) 3,8 3,2 2,3 3,4 3,0 4,2 3,3 1,4* För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessaländer eftersom årsdata ännu inte publicerats.Som framgår ovan har Sverige jämfört med Euroområdet ökat arbetskraftskostnaderna med0,7-0,8 procentenheter mer per år 2000-2010. Följer vi utvecklingen år för år får vi följandeillustration av skillnaden mot euroområdet, diagram 5.7.3 Källa: Eurostat Labor Cost Index (LCI) enligt Teknikföretagens sammanställning april 201145


Diagram 5.7 Ökning av arbetskraftskostnaden, 2000-2010, samtliga anställda i tillverkningsindustrii euroområdet jämfört med Sverige, LCI 46%5%4%3%2%1%0%SverigeEuroområdet2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010I det följande diagram 5.8 visas de årliga förändringarna i arbetskraftskostnader enligt BLS.Här framgår bl a att arbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat med i genomsnitt 0,6procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa 1998-2010.4 Siffrorna direkt hämtade från Eurostat LCI.46


Diagram 5.8 Ökning av arbetskraftskostnaden, 1998-2010, samtliga anställdatillverkningsindustri, BLS.JapanSchweizTysklandTaiwan*KanadaFrankrikeÖsterrikeBelgienSingapore*ItalienVästeuropaUSANederländernaNya Zeeland*PortugalFinlandSverigeSpanienDanmarkAustralienStorbritannienNorgeIrland0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrin*Årlig förändring fram till 2009 för dessa länderRelativa arbetskraftskostnaderUtvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingenav arbetskraftskostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenskakronan. Av diagram 5.9 framgår att den svenska relativa arbetskraftskostnaden har varieratöver perioden 1998-2010, men nivån 2010 är så gott som densamma som 1998 i förhållande tillett vägt västeuropeiskt genomsnitt. 5 Det beror på att en högre ökning av arbetskraftskostnadenhar vägts upp av en försvagad växelkurs. Kronans värde 2010 var drygt åtta procent lägrejämfört med läget 1997. Industrins arbetskraftskostnader i Sverige var 2010 cirka fem procentöver snittet för Västeuropa.Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan 2007-2010, har den svenska industrinsrelativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållandetill ett vägt västeuropeiskt genomsnitt.5 Detta vägda genomsnitt bygger på konkurrensvikter, d v s i vilken utsträckning länderna konkurrerar med svensk industri.47


Diagram 5.9 Relativ arbetskraftskostnad i industrin. Sverige jämfört med Västeuropa, samtligaanställda. Västeuropa = 100115110105100959085SverigeVästeuropa1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrinDiagram 5.10 nedan visar samma jämförelse, men mot Euroområdet. Bilden är här likartadden mot Västeuropa. Kostnadsläget för svensk industri 2010 var här drygt fem procenthögre räknat i gemensam valuta och värdet på den svenska kronan hade fallit med drygt nioprocent jämfört med 1997.Diagram 5.10 Relativ arbetskraftskostnad i industrin. Sverige jämfört med Euroområdet, samtligaanställda och i gemensam valuta. Euroområdet = 100 6115SverigeEuroområdet (KIX-viktat)*110105100959085* Euroområdet exklusive Estland, Luxemburg, Slovenien, Cypern och Malta samt exklusive Grekland innan 2000.1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20106 Källa: BLS, Eurostat LCI, Riksbanken och ECB. Beräkningar Teknikföretagen48


Men bakom detta genomsnitt döljer sig självklart skillnader mellan länder. I förhållandetill våra nordiska grannländer Norge och Danmark har vår konkurrenskraft stärkts ochi förhållande till Finland är den oförändrad. I förhållande till Tyskland har vår relativaarbetskraftskostnad ökat. I förhållande till Storbritannien och Frankrike är den oförändrad. Iförhållande till USA och Japan har den svenska relativa arbetskostnaden ökat mellan 1998 och2010. De baltiska ländernas relativa arbetskostnader har ökat, men ligger ändå strax undereller omkring 20 procent av de svenska arbetskraftskostnaderna.Industrins produktivitetstillväxtHur höga arbetskraftskostnadsnivåer och arbetskraftskostnadsökningar ett land ellerbransch kan bära utan att konkurrenskraften försämras bestäms av produktivitetsnivån ochproduktivitetstillväxten. En högre produktivitetstillväxt innebär att arbetskraftskostnadernarelativt konkurrentländerna kan öka mer utan att konkurrenskraften försvagas. Därför ärdet centralt att ställa arbetskraftskostnadsökningarna i industrin i olika länder i relation tillländernas respektive produktivitetstillväxt inom industrin.Som med all internationell statistik, inte minst gällande arbetskraftskostnader, finns detskäl att hantera denna produktivitetsstatistik med varsamhet. Ett sätt att göra detta på är attanvända flera källor. De som används i detta avsnitt, BLS och EU Klems . Som en konsekvensav de statistiska svårigheterna med att jämföra produktivitetsnivåer mellan länder fokuserarBLS och andra organisationer vanligtvis på produktivitetstillväxten inom industrin. I tabell5.2 presenteras produktivitetstillväxten för jämförbara länder mellan 1998-2007 och olikadelperioder.Som framgår av tabellen uppgick den svenska industrins genomsnittliga årliga produktivitetstillväxtmellan 1998 och 2007 till 5,9 procent enligt EU Klems och till 6,9 procent enligtBLS. I båda fallen innebär det att den svenska industrins produktivitetsökningstakt är dennäst högsta bland de länder som ingår i jämförelsen; endast Finland uppvisar ett högre årligtgenomsnitt. Sverige, Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisaten mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Länder med en industristrukturmed en relativ tyngdpunkt inom teleindustrin har därmed på totalen gynnats iproduktivitetshänseende. Ländernas vägda genomsnitt uppgick under samma period till 3,7(EU Klems) respektive 4,3 procent (BLS).Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder.På grund av en konjunkturellt betingad försvagning under 2007 uppgick den svenska industrinsproduktivitetstillväxt till 5,0 (EU Klems) respektive 5,7 (BLS) procent för åren 2005-07.Trots denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland somkunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period.När finanskrisen blev en industrikris påverkades produktivitetstillväxten negativt i allaländer i jämförelsen; genomslaget framgår av tabell 5.2 nedan. Den ogynnsamma produktivitetstillväxtenförklaras av att produktionen minskade snabbare än vad företagen kundeanpassa arbetsstyrkan. Industriproduktionen minskade mer i Sverige än i många andraländer. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utvecklades merogynnsamt än för samtliga länders genomsnitt. I Sverige minskade produktiviteten med igenomsnitt 5,2 procent per år under 2008-09.7 Databasen EU Klems är ett resultat av ett stort forskningsprojekt som finansierats av EU-kommissionen. En mängd forskningsrapporter har blivit resultatet avdetta. Notera att dessa data ej har uppdaterats med de senaste revideringar av ländernas nationalräkenskaper.8 Daniel Lind har i en artikel publicerad i det finländska ekonomiska samfundets tidskrift och i International productivity monitor visat att telekomsektornsbidrag till produktivitetstillväxten i Finland har varit större än i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Nokiaeffekten har varit starkare än Ericssoneffekten.49


Tabell 5.2 Årlig produktivitetstillväxt i industrin enligt BLS och EU KlemsEU Klems1998-2007BLS1998-2007EU Klems2005-2007BLS2005-2007BLS2008BLS2009Finland 6,6 7,2 7,0 8,4 1,2 -8,5Sverige 5,9 6,9 5,0 5,7 -3,0 -7,3USA 5,1 6,3 4,8 4,8 0,4 7,7Storbritannien 4,0 4,2 5,0 3,8 0,2 -3,4Nederländerna 3,6 4,0 3,4 4,5 -2,2 -4,4Japan 3,5 3,6 4,2 3,8 0,3 -11,4Frankrike 3,4 3,8 3,0 2,7 -0,9 -7,2Tyskland 2,9 3,4 4,3 4,5 -0,2 -9,3Australien 2,4 2,3 3,2 1,8 -3,1 4,4Danmark 2,1 2,6 2,7 3,5 2,6 -1,4Spanien 1,4 1,8 2,2 2,0 -1,5 -0,8Italien 0,4 0,7 1,4 1,3 -3,6 -5,9Viktat genomsnitt 9 3,7 4,3 4,0 3,9 -0,4 -1,6Som vi kommer att visa senare i denna rapport förklaras den svenska industrins gynnsammaproduktivitetstillväxt delvis av den höga produktivitetstillväxten inom teleindustrin, sekapitel 7. Även om denna effekt har mattats av sedan mitten av 1990-talet är den fortfarandeen aspekt att ha i åtanke.9 De olika ländernas industrier är viktade med antalet arbetade timmar50


6. Konjunkturläget våren 2011Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kraftigt av raset i efterfråganefter finanskraschen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången.Fortfarande är det dock en bra bit kvar jämfört med tidigare nivåer. FörIT- och telekomföretagen liksom för arkitekter och teknikkonsulter blev detdäremot en ovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört medtidigare konjunkturnedgångar.Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest bristande efterfrågan som uppfattas varadet som mer än brist på kapacitet eller personal som begränsar tillväxten. För tjänsteföretag inomIT och tekniska konsulter är det däremot fler företag som besväras av brist på personal än de sommenar att det är efterfrågan som är trång sektor. För att möta efterfrågan försöker IT-företagenlösa problemet med ökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskrafttill sin verksamhet i Sverige.Skillnaderna är också stora mellan olika länder och olika länders förutsättningar som påverkarsvensk teknikindustri och tjänster framöver. Mest dramatisk är förändringen i personbilsindustrin,med bland annat stor kontrast mellan en i Kina snabbt växande bilindustri och låga produktionsvolymeri USA. Marknaderna för teknikindustri inom Europa visar också på stora skillnadermellan olika länder och branscher.Första kvartalet 2011 var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill befinnersig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget finns en ordertillväxttill grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året. Bedömningen är attuppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställdakan förväntas fortsätta hela året.Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av 2011, medanarkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom både arkitekter ochteknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen förutseren fortsatt stigande efterfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt enfortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden.Internationellt: Uppåt från djup bottenFinanskraschen fick stora konsekvenser för svensk teknikindustri då efterfrågan runt om i världenstoppade upp och i en del fall närmast upphörde. Teknikindustrins produktion föll kraftigt ellerpå global basis med runt 20 procent. I Sverige, EU och USA var nedgången ännu mer omfattande.Fallet i Sverige var för teknikindustrin hela 36 procent från den tidigare toppen ned till botten.Stimulanserna för att undvika en finansiell kollaps internationellt innefattade en hel delinvesteringar i infrastruktur; Kinas extra satsning med 4 000 Miljarder Yuan är ett exempel påde extraordinära insatserna. I Kina satsades även på direkta subventioner till personbilsindustrinsom ökade bilförsäljningen kraftigt. Bilproduktionen har i Kina nu ökat 2,5 gånger på bara två år.Inom Europa och i USA försökta man överbrygga raset för bilindustrin med gynnsamma skrotningspremier.Men för industrin mer generellt och särskilt för teknikindustrin i Sverige gjordesfrån politiskt håll påfallande lite för att mer aktivt motverka effekterna av det stora fallet i efterfrågan.Insatserna koncentrerades till bank och finans och först när den mer akuta fasen i finanskrisenvar över kom också efterfrågan på teknikindustrins produkter tillbaka internationellt. Förteknikföretag i utvecklingsländer som Kina och Indien med flera blev det mer ett hack i kurvandär en tidigare mycket hög tillväxt mer tillfälligt bromsade upp. För tillverkare i industriländernablev däremot fallet stort och hittills har återhämtningen begränsats till ungefär hälften av raset.51


Sammantaget var däremot den globala produktionen för teknikindustrin under senare delenav 2010 tillbaka och till och med passerade den tidigare toppnivån, se diagram 6.1. Men somockså framgår av diagrammet har produktionen inom EU ännu inte ens kommit upp i en nivåsom motsvarar den 2006, det vill säga för fem år sedan. Enbart om man exkluderar Kinasteknikindustri från utvecklingen totalt hamnar man endast något över nivån 2006. 1Diagram 6.1 Produktionsvolym teknikindustri globaltDiagram 6.1 Produktionsvolym teknikindustri globalt25%20%15%Förändring i procent Nivå 2006=100Produktionsnivå globalt, h skala12512011510%1105%1050%-5%Förändring i procent, v skala10095-10%90Produktionsnivå EU 27-15%85EU,US,Japan,China,Canada,Taiwan,Korea,Singapore,Brazil,Mexic.oKälla:Eurostat,FED,National statistics-20%80jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11Följande tabell 6.1 ger exempel på hur olika tillväxten som ovan visas i diagram 6.1 förteknikindustri runt om i världen varit de senaste fem åren (produktionsnivån år 2006 = 100)Tabellen visar utvecklingen av produktionsnivån i respektive land och EU27 från år 2006.Tabell 6.1 Produktionsvolym Tabell 6.1 Produktionsvolym teknikindustri 2006-jan teknikindustri 2011 år 2006 t o m januari2011199200190180Index 2006=10017016015014016215213012712011010090104989391Kina Taiwan SydKorea Brasilien USA EU27 Sverige JapanKälla: Nat.stat. Bearbetning Teknikföretagen1 Kurvorna ovan visar utvecklingen av respektive nivå för produktionsvolymen alltsedan år 2006, höger skala. Tabellen visar förändringen i procent förteknikindustrin totalt.52


Som tydligt framgår av tabellen ovan är det i tillväxtländer med Kina i spetsen som teknikindustrinsproduktionsvolym växer kraftigt och där finanskraschen mer innebar en kortareperiod där tillväxten, som i Kina, mer tillfälligt sjönk från takter på 20 procent per år förmaskiner och metallvaruföretag ned till ungefär hälften. Kina har på mindre än fem årfördubblat produktionen i sin tillverkande teknikindustri. Bilindustrin är den industri somväxer särskilt kraftigt, se diagram 6.10. Europa, Sverige och Japan är exempel på områdendär produktionsnivån för teknikindustrin fortfarande i början av 2011 var lägre än 2006.Europa: Stora skillnader mellan länder och branscherTeknikindustrin inom EU-27 har inför våren 2011 återtagit ungefär hälften av raset sedanslutet av 2007. Bilden är sammantaget densamma för enbart EMU-länderna. Skillnaderna ärdäremot stora mellan enskilda länder. Tyskland framstår som mycket stark i jämförelse medEuropa i övrigt. Särskilt markant är skillnaden i jämförelse med Sydeuropa vars ekonomierär hårt skuldsatta och återhämtningen mer begränsad. Inom östra Europa var såväl nedgångensom den återföljande uppgången mer omfattande än för länderna i väst.Det är också stora skillnader mellan olika branscher. Bilindustrin föll visserligen mest, ellermed över 40 procent från nivån i slutet av 2007, men har sedan stigit med över 55 procentoch är därmed inte särskilt långt från nivån före raset, diagram 6.3 nedan. En förklaring tillden i början relativt tidiga återhämtningen är att ett antal länder, som Tyskland, Frankrikeoch Italien, införde omfattande stöd i form av skrotningspremier, men då dessa sedanavskaffats är också de positiva effekterna för bilindustrin mer tillfälliga. Andra förklaringarär den tyska dominansen där exporten av personbilar varit framgångsrik och där korttidsarbeteunder krisen också underlättat en snabb respons när efterfrågan kommit tillbaka. Ser vitill bilproduktionen i hela EU-27 är avståndet till den tidigare produktionsnivån något störreän för enbart EMU-området. Till bilden av att bilindustrin inom EMU närmat sig tidigarenivåer hör att den tidigare produktionsnivån jämfört med många andra branscher, sommaskinindustrin, tele och elektronik, var relativt låg.Nedgången var också omfattande, eller runt en tredjedel för tillverkare av maskiner ochför metallvaruföretag. De senare har hittills endast kommit tillbaka till en mindre delmedan maskinindustrin lyft nivån från botten med väl över hälften av fallet. Även här ärdet mer traditionellt starka exportprodukter som återhämtat sig bättre än mer inhemskt påEuropa inriktade företag. Den sammantagna bilden för EU-områdets teknikindustri visas iföljande diagram 6.2. 22 Här innefattas hela EU med 27 länder53


Diagram 6.2 Produktionsvolym teknikindustri i EUDiagram 6.2 Produktionsvolym teknikindustri i EU20%Förändring i procentIndex 2005=10015%Produktionsnivå, h skala10%5%0%-5%13012011010090-10%-15%-20%Förändring i procent, v skala8070-25%-30%Källa: Eurostat6050Jämför vi den senaste utvecklingen av produktionen med så kallade ledande indikatorer 3 kan vikonstatera att tillväxttoppen (dvs. när produktionsuppgången var som starkast) internationelltför industrin nåddes redan i maj 2010, dvs. för närmare ett år sedan. De ledande indikatorernahar också denna gång rätt förutskickat att tillväxttaktakterna sedan dämpats sammantaget. FörEMU-området som faktiskt föll betydligt mer än i USA har vi däremot fortfarande en starktillväxt för teknikindustrin, se diagram 6.2 ovan. Det är här den tyska industrin som gått starktframåt och skillnaderna mellan olika länder är stor. Diagram 6.3 visar den aktuella utvecklingenför bilindustrin i EMU-området.Diagram 6.3 Produktionsvolym bil- och motorindustri i EMUDiagram 6.3 Produktionsvolym bil- och motorindustri i EMU40%Förändring i procentIndex 2005=100Förändring i procent, v skala30%Produktionsnivå, h skala20%Förändring i procent10%0%130120110100-10%-20%-30%9080-40%Källa: Eurostat70-50%60feb-01 feb-02 feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-113 Här avses OECDs Compositive Leading Index, vilka under lång tid rätt visat hur konjunkturen svänger54


Bilderna ovan över produktionsläget indikerar att det inte är brist på produktionskapacitetsom i allmänhet är problemet för teknikindustri inom EU-området.För industrin är det i första hand utvecklingen av efterfrågan som blir avgörande. Somframgår av följande bild är det för tillverkningsindustrin i Europa i allmänhet inte hellerbrist på arbetskraft som hindrar fortsatt tillväxt, diagram 6.4.Diagram 6.4 Trång sektion. Tillverkande industri i EUDiagram 6.4 Trång sektion. Tillverkande industri i EU70Nettotal706060Efterfrågan50504040303020ArbetskraftMaskinkapacitet201010Källa: DG Ec.Fin.00jan-90 jul-91 jan-93 jul-94 jan-96 jul-97 jan-99 jul-00 jan-02 jul-03 jan-05 jul-06 jan-08 jul-09 jan-11USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrinTeknikindustrin i USA minskade sammantaget faktiskt i mindre omfattning än i Europa,eller med cirka 20 procent, vilket är klart mindre än i både Europa och Sverige. Detta trotsatt såväl personbilsindustrin och i ännu högre grad tillverkningen av tunga lastbilar rasadekraftigt i USA. Förklaringarna är flera.USA är mer beroende av den inhemska marknaden, en marknad som med minst sagtomfattande stimulanspaket hållits flytande under finanskrisen. Det direkta exportberoendetär mindre omfattande än för Europa. USAs viktigaste exportprodukt är USD och den lågadollarkursen har också rejält förbättrat de amerikanska företagens internationella konkurrenskraft.Tele- och elektronikindustrin har investerat och produktionen har ökat underperioden. Försvarsindustrin har därtill varit en stabiliserande faktor. Även maskinindustrinoch metallvaruföretagen har återhämtat sig relativt väl i USA.Produktionen av tunga lastbilar föll kraftigt ned till en nivå som endast var storleksordningen30 procent jämfört med den tidigare toppen i slutet av sommaren 2006. Produktionenhar sedan under 1,5 år visserligen ökat, men upp till en nivå där man i februari i årfortfarande hade 60 procent kvar jämfört med toppen 2006. Europa, Kina men också Indientillverkar idag vardera fler tunga lastbilar än USA. Lastbilsmarknaden i USA bör dock hapotential att förbättras betydligt framöver.Tillverkningen av personbilar i USA har varit i djup kris under lång tid, diagram 6.5 visarhur produktionsvolymen först under många år stått still och sedan rasat nära 60 procentunder finanskrisen för att sedan med stöd av olika stimulansprogram lyftas upp. Produktionenav personbilar i USA bör komma igen framöver efter den relativt svaga perioden i slutet55


av fjolåret. Den svaga dollarkursen innebär en stor lättnad för bilproducenter i USA, menomvänt samtidigt stora svårigheter att med lönsamhet sälja personbilar tillverkade i Sverigeeller i Västeuropa på den amerikanska marknaden.Diagram 6.5 Produktionsvolym personbilar i USADiagram 6.5 Produktionsvolym personbilar i USA80%Förändring i procentProduktion 2007=10060%18016040%Förändring i procent, v skala14020%1200%100-20%80-40%60Källa: Federal ReserveProduktionsnivå, h skala-60%40feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgångTeknikindustrin har fortfarande i betydande omfattning ledig produktionskapacitet ochdärtill uppfattas inte brist på personal som något mer allmänt hinder för en fortsatt ökadproduktion. Första kvartalet i år var visserligen konjunkturmässigt relativt dämpat ocholika branscher och företag befinner sig i vitt skilda situationer. Men sammantaget finnsen ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning underåret. Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt.För teknikindustrin i Sverige har konjunkturen utvecklats relativt likartat den i andraindustriländer och här närmast den inom Europa. Eftersom vi i Sverige har en stor andelexport har effekterna från de internationella marknaderna också varit jämförelsevis meromfattande. Därtill har vi en relativt stor andel bilindustri och teleprodukter, vilket påverkarsiffrorna i olika riktning.Sammantaget var fallet för svensk teknikindustri mer omfattande än för industrin i allmänhet,eller med en nedgång i produktionsvolymen på i genomsnitt 36 procent. Nedgångenskedde i huvudsak under loppet av år 2008 och sedan följde än relativt utdragen botten,se diagram 6.6 nedan. När så efterfrågan internationellt börjande komma igång i slutet av2009 blev uppgången initialt kraftig för att sedan stiga i en lite långsammare takt. Förloppetkan närmast förklaras med att det gick fort när efterfrågan rullade igång då många företagsamtidigt behövde fylla på sin lager för att möta den ökade efterfrågan. Fram t.o.m. februari2011 har produktionsnivån i svensk teknikindustri ökat med närmare 30 procent från botten.Kvar till nivån före raset var då fortfarande cirka 20 procent.56


Diagram 6.6 Produktionsvolym för teknikindustri totalt i SverigeDiagram 6.6 Produktionsvolym för teknikindustri totalt i Sverige30%förändring i procentProduktionsnivå, h skalaIndex 2005=10013020%12010%1100%100-10%90-20%80procent, v skala-30%Källa: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-40%60feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-1170Det var således fortfarande i början av året en bra bit kvar till den tidigare nivån före raset.Av detta kan man dra slutsatsen att det fortfarande finns ledig produktionskapacitet i ungefärsamma storleksordning, eller i genomsnitt runt 20 procent. Som framgår av diagrammet varproduktionsnivån för teknikindustrin i början av 2011 inte heller högre än nivån 2005 (jfrIndex 2005 = 100).Som framgår av följande diagram 6.7 anser teknikföretag att det är brist på efterfrågan somi första hand är det som begränsar möjligheten att produceras mer. I betydligt mindre gradhänvisar man till brist på produktionskapacitet eller på personal. Bilden är också ungefärdensamma för teknikindustrin i Europa. Men som framgår i avsnittet om IT-tjänster ochtekniska konsulter senare i detta kapitel är på dessa områden bilden att det mer är personalbristän efterfrågan som är trång sektor 4 .För de tillverkande företagen är det mer vanligt att de större bolagen efterfrågar teknikeroch att de mindre mer efterfrågar yrkesarbetare. För de stora företagen gäller detta tydligtockså den här gången, medan de mindre företagens efterfrågan på yrkesarbetare fortfarandeär jämförelsevis begränsad. Såväl teknikföretagens som konjunkturinstitutets kvartalsvisabarometrar visar att bristtalen på sådan nyckelpersonal ännu inte nått särskilt höga nivåersett till det aktuella konjunkturläget.Att bättre konjunkturer också ökar efterfrågan på personal är helt naturligt och det varlänge sedan detta ledde till någon mer allmänt överhettad situation. För tekniker har dettainte inträffat efter slutet av 1990-talet och för yrkesarbetare får man gå än längre bakåt itiden. 54 Uppgifterna i diagram 6.7 ovan är hämtade från Konjunkturinstitutet. Motsvarande uppgifter finns längre fram i kapitlet för såväl IT-tjänster som tekniskakonsulter.5 Se vidare Konjunkturinstitutets och Teknikföretagens barometrar.57


Diagram 6.7 Trång sektion. Teknikindustri i SverigeAndel i procent Diagram 6.7 Trång sektion. Teknikindustri i Sverige1009080efterfrågan706050403020Maskinutrustning100ArbetskraftArbetsmarknaden för teknikindustrin är för närvarande inne i en positiv fas till följd avuppgången i produktionen och som framgår nedan i diagram 6.8 är det nu mer än ettår sedan också antalet anställda i teknikindustrin var som lägst. Industrin bör även dennärmaste tiden framöver fortsätta att öka antalet anställda. Men då företagen fortfarande kanöka produktionen en hel del med befintliga resurser så begränsar detta antagligen ökningeni antalet anställda en del. Annorlunda uttryckt är vi fortfarande inne i den fas i konjunkturuppgångendär företagen återvinner produktivitet som tidigare gick förlorad undernedgången 2008/2009, se vidare Kapitel 7 om produktiviteten.Minskningen i antalet anställda från toppen 60 000 personer motsvarar cirka 17 procentav det totala antalet anställda i teknikindustrin. Siffran kan jämföras med produktionsvolymensom tidigare minskade med hela 36 procent. Det är detta tapp i produktivitet som nui första hand tas tillbaka. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställda förväntasfortsätta hela året.Diagram 6.8 Antalet anställda i teknikindustrin hittills upp med cirka 10 000 efter fallet på 60 000Antal anställda390 000Diagram 6.8 Antalet anställda i teknikindustrinhittills upp med cika 10 000 efter fallet på 60 000380 000370 000Företagsstatistik360 000350 000340 000Säsongrensad330 000320 000310 000300 000månadsstatistik (AKU)290 000280 000270 000Källa:SCB, KSP och AKU (uppräknat till kvartal), beräkningar teknikföretagenSäsongrensad58


Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättningDet finns goda skäl att produktionen för teknikindustrin fortsätter öka i år. Visserligen finnsflera indikationer på att konjunkturen tagit något av en paus under årets första kvartal ochatt även orderläget under årets första månader har försvagats en del. Ändå vår bedömning attuppgången kommer att fortsätta framöver. 6Som tidigare visats i den internationella översikten finns en rad faktorer som påverkar ochkan komma att påverka tillväxten på olika håll i världen framöver, se vidare kapitel 5.Vi räknar med att uppgången inom teknikindustrin fortsätter, men att den kommer att skei en avtagande takt. Som framgår av diagram 6.9 indikerar den senaste orderstatistiken frånSCB att ordernivån de senaste månaderna skulle ha försvagats. Orderstatistiken är kortsiktigtrelativt volativ och eftersom andra källor som konjunkturbarometrar med mera inte påsamma sätt indikerar ett fall, så är ändå bedömningen att uppgången i konjunkturen kommeratt fortsätta. Man bör även notera att orderkurvan fortfarande ligger över produktionen,även om avståndet dem emellan minskat.Diagram 6.9 Order- och produktionsvolym för teknikindustrin i SverigeDiagram 6.9 Order- och produktionsvolym för teknikindustrin iSverige130Index 2005=100120110Order100Produktion9080Källa: SCB, 3 månader glidande medelvärde enl SNI 200770feb-01 feb-02 feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11Bilindustrin: en industri i snabb förvandlingBilindustrin är en av de enskilt allra viktigaste industrierna i Sverige. Det gäller bådetillverkarna av personbilar och tunga lastbilar. De är båda goda exempel på områden därSverige har stor kompetens på områden som säkerhet, miljö, effektiv produktion, FoU medmera. Här finns också en samverkan där företag, universitet m fl tillsammans har en kritiskmassa, en samlad kompetens som ju också krävs för långsiktig framgång i internationellkonkurrens. Kraven är, får man nog också hävda särskilt hårda i bilindustrin internationellt,med exempelvis skärpta miljökrav, krav som kräver stor omställning och med knivskarpkonkurrens mellan olika tillverkare. Bilindustri är kanske världens mest konkurrens- ochförändringsutsatta industri i dagsläget. Den är därtill en av de branscher som svänger mer änmånga andra med konjunkturerna.6 Se exempelvis Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet 201159


Personbilar: största förändringen i modern tidKina har på kort tid blivit störst i världen på produktion av personbilar. Kina kommer medstor sannolikhet att vara världens enskilt största marknad för bilar framöver. Frågan är hurdominerande de blir. Säkert är också att de bilar som kommer att säljas i Kina i allt väsentligtockså kommer att vara tillverkade där. Kinas redan stora betydelse som tillverkare av personbilarframgår av diagram 6.10;Diagram 6.10 Produktion Diagram enheter 6.10 Produktion personbilar enheter per månad. personbilar USA, Tyskland, per Kina månad. och japanUSA, Tyskland, Kina och Japan1 200 0001 000 000Enheter per månadUSAKina800 000Japan600 000Tyskland400 000200 000Källa: BEA,VDA, JAMA, Nat.stat0feb-00 feb-01 feb-02 feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11Tillverkningen av personbilar i Sverige är i jämförelse med länderna ovan antalsmässigt ien storleksordning (15 – 25 000 per månad) att de knappt märks i jämförelse med de storagiganterna ovan.De svenska personbilstillverkarna har båda helt nyligen fått nya ägare, med andra förutsättningaroch planer än de tidigare stora amerikanska bilföretagen. Båda bolagen bör välnärmast betraktas som nischspelare i ett globalt perspektiv, vars framgångar mer kommer attavgöras av förmågan att hantera stora strukturförändringar och huruvida produktionskostnadernagör det möjligt att konkurrera internationellt med produktion i Sverige. Med densedan länge betydande närvaron på USA-marknaden är den låga dollarkursen ett stort hinderför lönsam försäljning för närvarande.Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i SverigeKronans starka ställning inte bara mot USD, utan även mot euron och inom Europa särskiltmot det brittiska pundet är exempel på valutaproblem på flera för bilindustrin viktiga exportmarknader.Valutan blir också ett problem på den svenska hemmamarknaden då utländskakonkurrenter här antingen kan välja att sänka priset i svenska kronor eller att förbättra sinavinstmarginaler på försäljningen i Sverige. Oavsett vilket de väljer försämrar den starkakronan konkurrenskraften för de svenska produktionsanläggningarna. Åt andra hållet verkaratt importen av komponenter med mera blir billigare med en stark valuta. Särskilt bekymradeöver den starka kronan är många svenska underleverantörer. 7 En varaktigt försvagadvaluta är dock en felaktig väg att gå för att stärka den internationella konkurrenskraften förverksamheter i Sverige, se vidare kapitel 2.7 Valutafrågan tas också upp i den internationella översikten i kapitel 560


Ryssland och östra Europa var enmarknad som närmast försvann underpersonbilstillverkning i Sverigekrisen, men som nu verkar kommatillbaka ordentligt. Kina är annars denmarknad som mest kommer att avgörahur förutsättningarna sammantagetAntal tillverkade bilarProduktionsvärdeVarav export (%)2005289 000125 MDR85 %2010178 00090 prel.85 %kommer att utvecklas. Att efterfråganAntal anställda 24 500här kommer att fortsätta växa kraftigt är Källa: SCB och teknikföretagen16 500 prel.visserligen att förvänta över längre tid,men det finns även här tecken som påmånga andra håll runt om i världen attlastbilstillverkare i Sverigebilindustrin har en kapacitet att tillverkabilar som är tydligt större än efterfrågan2005Antal tillverkade enheter 41 300201024 000prel.på personbilar.Produktionsvärde 85,5 MDR 62 MDRPersonbilsindustrin i Sverige har haftVarav export (%) 95 % 95 %”en nära döden” upplevelse under krisen.Antal anställda 15 200 13 500prel.Försäljningen går nu bättre. De senasteKälla: SCB och teknikföretagennya modellerna tas väl emot av kunderna,och håller efterfrågan i sig kan framgångarnafortsätta. Men hoten är många. Valutan är kanske det enskilt största hotet, men kraftigtökade råvarupriser kan öka kostnadstrycket ytterligare. Ett högt oljepris påverkar ocksåkundernas köpkraft negativt. USA-marknaden har redan tidigare omnämnts.Sammanfattningsvis står svensk personbilsindustri inför många nya möjligheter och storautmaningar. Marknaden efterfrågar nya och också helt nya typer av produkter och därtill lärden kraftiga förskjutningen av produktion från i första hand industriländer till snabbväxandeländer som Kina med flera fortsätta.Därtill finns ett mycket stort antal anställda hos underleverantörer till bilindustrin.Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri?Kanske är lastbilsindustrin den i Sverige enskilt viktigaste industrin. Här finns storaproduktionsanläggningar, FoU och många svenska underleverantörer. Företagen är därtilletablerade med betydande produktion i andra EU-länder, stora anläggningar i Brasilien ochi USA.USA-marknaden för tunga lastbilar är i dag nere på drygt 40 procent av nivån för 4-5 årsedan. Produktionen i USA har hittills ökat en del sedan botten. Överkapaciteten är fortfarandestor. Men med tiden bör förnyelsebehoven följas av en ökad försäljning. Från svenskutgångspunkt bör noteras att USA-marknaden har mer indirekt betydelse. Det säljs i principinga lastbilar tillverkade i Sverige till USA.De tidigare kraftigt växande marknaderna i Ryssland och Östeuropa försvann närmasttotalt under finanskrisen. Detta i första hand beroende på att kunderna inte kunde finansierasina beställningar. Nu har det här vänt upp rejält och här har de svenska lastbilstillverkarnanya anläggningar i Ryssland för att på plats möta den ökade efterfrågan. Export av färdigalastbilar ersätts därmed med ett ökat inflöde till Ryssland av komponenter och delar frånSverige men också från andra håll.Marknaden i Västeuropa förbättras nu stadigt och förväntningarna är att detta skallkunna fortsätta de närmaste åren. Bortåt 2013 förväntas i så fall marknaden i Europa kommaupp till historiskt mer normala nivåer, på storleksordningen 230 000 enheter per år. Tillväxtenär den senaste tiden mycket stark. Konsolideringen med ett mindre antal mer globaltinriktade tillverkare av tunga lastbilar fortsätter.Sammanfattningsvis kan efterfrågan på tunga lastbilar förväntas förbättras betydligt denärmaste åren. Utöver en förväntat positiv utveckling i det mer närliggande Europa och61


Ryssland bör den Nordamerikanska marknaden också förbättras. Stor potential, men kanskefortfarande mer på lite längre sikt, har de nya stora expansiva ekonomierna Kina och Indien.Här finns utöver den egna personalen många fler anställda hos svenska underleverantörertill lastbilstillverkarna.Totalt i bil och motorindustrin finns i Sverige drygt 1 000 företag med tillsammans över60 000 anställda (Källa SCB, företagsstatistiken 2009). Sammantaget är det storleksordningen140 000 personer direkt eller indirekt är beroende av person- och lastbilstillverkarnai Sverige.Produktion av personbilar och tunga lastbilar i Sverige rasade med tillsammans över 60procent under finanskrisen. Därefter har produktionen rullat igång en hel del, eller med cirka90 procent fram till och med februari i år. Men även efter denna återhämtning är produktionsnivånendast på 95 procent av nivån 2005. För att komma upp till den tidigare toppeninnan raset krävs en ökning av produktionen med ytterligare cirka 35 procent. Tillverkarnaav såväl personbilar som tunga lastbilar i Sverige har alltså fortfarande stor tillgång till ledigproduktionskapacitet. Se diagram 6.11. Exportvärdet ökade 2010 med 30 procent upp till 113Mdr kronor.Diagram 6.11 Produktionsvolym Diagram 6.11 Produktionsvolym för bil- och motorindustri för bil- i Sverige och motorindustri i Sverige60%förändring i procentProduktionsnivå, h skalaIndex 2005=10014040%20%1200%100-20%80-40%-60%procent, v skalaKälla: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-80%40feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-1160Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världenMetallvaruföretagen är de många små och mindre företag som mest gör insatsvaror tillandra industriföretag men också till byggindustrin. Inom industrin är det framför allt somunderleverantörer till bil- och till maskinindustrin det finns många metallvaruföretag. Dendel av försäljningen som direkt går på export är därför jämförelsevis mer begränsad – ellerrunt en tredjedel – jämfört med andra teknikindustrier. En förklaring är att företagen ärmindre, vilket traditionellt är detsamma som att vara mer hemmaorienterad. I praktiken ärdock det verkliga exportberoendet stort eftersom dessa insatsvaror sedan som en del i denslutliga produkten i stor omfattning exporteras. Av den del som metallföretagen själva direktexporterar hamnar det mesta, runt två tredjedelar, i Europa.Som i huvudsak leverantörer till andra ofta betydligt större företag utvecklas konjunkturenför dessa metallvaruföretag ungefär som snittet för industrin. Metallvaruföretagen minskade62


också produktionen med 36 procent under nedgången, vilket är med samma procenttal somför teknikindustrin sammantaget. Underleverantörer följer också ofta med sina stora kundernär de expanderar utomlands. Vi ser därför numera exempelvis fler svenska metallvaruföretagi Kina än tidigare. Om kunden flyttar ut, då flyttar ofta leverantören med.Metallvaruföretagen har hittills ökat produktionen med 27 procent från botten och det ärungefär halva raset. Ett ras som totalt var cirka 36 procent från toppen, se diagram 6.12;Diagram 6.12 Produktionsvolym för metallvaruföretag i SverigeDiagram 6.12 Produktionsvolym för metallvaruföretag i Sverige30%förändring i procentIndex 2005=10012020%Produktionsnivå, h skala11010%0%100procent, v skala-10%90-20%-30%Källa: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-40%70feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-1180Sammanfattningsvis går metallvarindustrinungefär som industrin i genomsnitti Sverige. Företagen är här direkt tillungefär en tredjedel beroende av export.I praktiken är exportberoendet betydligtstörre då de svenska kundernas produktersedan i många fall exporteras. I detkortare framtidsperspektivet väntasproduktionen hos dessa många underleverantörerfortsätta uppåt. Lite oroandemetallvaruföretag i Sverige2005 2010Produktionsvärde 108 MDR 113MDRVarav export (%) 29% 32%Förädlingsgrad 35 % 25 %Antal anställda 73 500 68 000Källa: SCB och teknikföretagenär att orderingången på export tydligt dämpats under årets första kvartal. 8 De senasteproduktionssiffrorna som visas i diagram 6.12 indikerar också något av en paus i uppgångende senaste månaderna.Totalt finns drygt 11 000 företag med 366 000 anställda i branschen (Källa SCB, företagsstatistiken2009).Maskinindustrin: Investeringarna avgör taktenFör maskinindustrin är det investeringarna i andra teknikföretag och andra industrier somavgör försäljningen. Maskinindustrin är en av de mest globaliserade industribranscherna ochexportandelen för svensk maskinindustri är hög. Maskinexporten uppgick till 151 Mdr kronor2010. Maskinföretagen är starkt specialiserade och säljer över hela världen. Byggs det bara8 Detta visar både Konjunkturinstitutets och Teknikföretagens senaste barometrar.63


tillräckligt med nya fabriker och investerar industrin internationellt i ny produktionsutrustning,då är efterfrågan också stark på maskinindustrins produkter och tjänster. Maskinindustrinsäljer som många andra industrier därtill mer och mer hela system eller totala lösningarför sina kunder. Lösningar som också kan innehålla drift och underhåll.Maskinindustrin är en bransch som svänger kraftigt med konjunkturerna. Detta eftersominvesteringar påverkas kraftigt av konjunkturen låt vara med en viss fördröjning. När konjunkturenförsämras minskar behovet av expansiva investeringar och många investeringarskjuts också upp när utsikterna försämras. När så konjunkturen som nu förbättras, släparvanligen investeringarna efter en tid. Resurser att producera med finns ju initialt och särskiltmindre företag behöver först förbättra sin intjäning innan de har råd att investera. Stigandevinster i industrin är därför ett av de säkraste tecknen på att investeringarna sedan stiger.Resursstarka storföretag brukar däremot investera mer mot -konjunkturellt, så att de har rättkapacitet på plats när efterfrågan går upp.Raset för maskinindustrin från senaste toppen blev inte mindre än 43 procent. Hittills äruppgången drygt 25 procent som framgår av diagram 6.13 och det är mer än 35 procent kvartill den tidigare produktionsnivån. Då utsikterna internationellt och också i Sverige indikerarökade investeringar i industrin tillsammans med att investeringsbehovet i infrastruktur kanbedömas var stort på många håll är det mycket som talar för att maskinindustrins efterfrågankommer att fortsätta uppåt framöver.Diagram 6.13 Produktionsvolym Diagram 6.13 Produktionsvolym för maskinindustrin i Sverige för maskinindustrin i Sverige30%förändring i procentProduktionsnivå, h skalaIndex 2005=10013020%12010%1100%100procent, v skala-10%90-20%80-30%Källa: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-40%60feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-1170Sammanfattningsvis bedöms konjunkturenför maskinindustrin fortsätta uppåt. Maskinföretagensäljer över hela världen, vilket gerviss riskspridning nu när marknadstillväxtenskiljer sig starkt på olika marknader. Företagenbör positivt påverkas av att investeringarnapå många håll kan förväntas ökaframöver. Totalt finns ca 3 200 företag meddrygt 70 000 anställda i branschen. KällaSCB, företagsstatistiken 2009.Maskinindustrin i Sverige2005 2010Produktionsvärde 178MDR 185MDRVarav export (%) 70 % 80 %Förädlingsgrad, ca 30 % 25 %Antal anställda 81 500 68 000Källa: SCB och teknikföretagen64


Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung branschTillverkare av elmaskiner och elapparater och dylikt är som maskinindustrin i stor omfattningberoende av investeringsaktiviteter. Tillverkare av elmaskiner påverkas särskilt positivtnär länder investerar i att förbättra sin infrastruktur. Elmaskiner är särskilt beroende av storaprojekt som till exempel kraftverk. Stora projekt innebär regelmässigt leveranser över fleraår. När länder bygger infrastruktur, då är också ledtiderna långa. Branschen rör sig därförmed konjunkturerna med en större eftersläpning och utjämning än andra branscher. Dettaframgår rätt tydligt av diagram 6.14 nedan. Under finanskrisen gjorde flera länder extraordinärasatsningar på infrastruktur, men effekterna blev knappast omedelbara. I Sverige visadedet sig utomordentligt svårt att få fram eller ens tidigarelägga exempelvis vägbyggen ellerandra större projekt.Diagram 6.14 visar för svenska tillverkare av elmaskiner en nedgång på mindre än 25procent, vilket är jämfört med andra branscher en relativt sett begränsad nedgång. Uppgångenhar sedan låtit vänta på sig och det är först under sista kvartalet i fjol som produktionsnivånökat. Med många angelägna samhällsinvesteringar i infrastruktur i Sverige ochrunt om i världen och med en tendens uppåt för investeringar i allmänhet torde tillverkare avelmaskiner i många fall ha en fortsatt ökad efterfrågan framöver. Hög skuldsättning i mångaländer och stigande räntor tillhör det som kan ställa till problem med att få fram tillräckligfinansiering även av mer angelägna projekt.Diagram 6.14 Produktionsvolym för elmaskiner i SverigeDiagram 6.14 Produktionsvolym för elmaskiner i Sverige30%förändring i procentIndex 2005=10012020%11010%procent, v skala0%100-10%90-20%-30%Produktionsnivå, h skalaKälla: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-40%70feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-1180Sammanfattningsvis är svenska tillverkareav elmaskiner och elapparater relativt välpositionerade genom sin inriktning påinvesteringar i infrastruktur. Även nyatrender inom miljöområden bör bidra positivttill ökad efterfrågan framöver. Orderläget harockså förbättrat påtagligt den senaste tiden.Totalt finns ca 1 000 företag med 25 000anställda i branschen. Källa SCB, företagsstatistiken2009.Elmaskiner i Sverige2005 2010Produktionsvärde 56MDR 66MDRVarav export (%) 79 % 86 %Förädlingsgrad 30% 30 %Antal anställda 25 000 25 000Källa: SCB och teknikföretagen65


Tele- och elektronik: Volymerna tillbakaTele- och elektronikbranschen domineras stort i Sverige av teleprodukter ingående i systemför mobil överföring av stora mängder data. Branschen är därför stort beroende av investeringsaktivitetenhos teleoperatörer runt om i världen. Branschen har med undantag förett par rejäla bakslag som efter millenniumskiftet varit en riktig så kallad tillväxtbransch.Telindustrin är också en industri där ny teknik införs och det snabbt. En teknik som kräverallt mindre fysiska insatser materiellt och personellt i tillverkningen. Antalet anställda hardärför minskat betydligt trots mycket stor ökning av produktionsvolymerna. Teleprodukterär en av de enskilt största exportbranscherna, med ett exportvärde 2010 på 136 Mdr kronor,en ökning med 20 procent jämfört med året före. Bakom ökningen återfinns en nästan 50procentig ökning av teleexporten till USA. En imponerande siffra som förhoppningsviskommer att visa sig mer än tillfällig. Sammantaget har teleprodukter i Sverige redan återtagitmer än hela det tidigare bortfallet av produktionsvolym under krisen, en nedgång på runt 20procent i volym som därefter ökat i ungefär samma takt som före nedgången, se diagram 6.15.Sammanfattningsvis bör teleindustrin också framöver fortsätta vara en av Sveriges starkastetillväxtbranscher. Investeringar globalt i ökad kapacitet talar för detta. Produktionen avteleprodukter i Sverige sysselsätter i dag sammantaget totalt 5 500 personer och denna som enlängre tid gradvis minskat kan förväntas fortsätta minska också framöver.Diagram 6.15 Produktionsvolym för tele- och elektronik i SverigeDiagram 6.15 Produktionsvolym för tele och elektronik i Sverige30%förändring i procentIndex 2005=10014020%Produktionsnivå, h skala13012010%1100%100-10%90procent, v skala80-20%70Källa: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)-30%60feb-03 feb-04 feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11Totalt finns ca 1 800 företag med37 000 anställda i branschen. Enligtsamma källa, företagsstatistiken frånSCB fanns det 2009 därtill 760 företagmed 25 000 anställda i telekommunikationsbolag(dvs. teletjänster) i Sverige.Tele- och elektronikindustri i Sverige2005 2010Produktionsvärde 154MDR 131MDRVarav export (%) 89% +100% (förklara)Förädlingsgrad 30 % 20 %Antal anställda 38 000 36 500Källa: SCB och teknikföretagen66


Konjunkturläget för IT- och telekomföretagenEfterfrågan för IT- och telekomföretagen vände uppåt redan i slutet av 2009, efter enovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar.Under 2010 och inledningen av 2011 har efterfrågan, produktion och antalanställda fortsatt att peka uppåt. Indikatorer tyder på en fortsatt stigande efterfrågan isamband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtningpå exportmarknader i omvärlden. För att möta efterfrågan behöver företagen öka antaletanställda, men företagen väntas få fortsatta problem att i nuläget hitta tillräckligt medhögkvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden. Företagen försöker lösa problemet medökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskraft till sinverksamhet i Sverige.IT&Telekomföretagen, som är medlemsförbund inom Almega, räknar programvaruprodukteroch IT-tjänster, tele- och datakommunikationstjänster, hårdvarutillverkning samtåterförsäljning och service av hårdvara till sin bransch. Sammantaget uppgår då antaletanställda i branschen till omkring 174 000 anställda. Då räknas alltså även anställda somarbetar inom teknikindustri. Vi har emellertid undvikit dubbelräkning då vi summeratantalet anställda i medlemsföretagen inom IT&Telekomföretagen, Teknikföretagen samtSvenska Teknik&Designföretagen.I tabellen nedan redovisas två stora delbranscher som ingår i IT&Telekomföretagens definitionav hela branschen. Datakonsult- och telekombranschen hade i slutet av 2010 nära 98 000anställda totalt i Sverige. Branschen har vuxit under de senaste tio åren med sammantagetdrygt 9000 anställda. Medan telekombranschen drog ned antalet anställda med nära 6000under perioden, ökade datakonsulterna med drygt 15 000 anställda, se tabell 6.2.IT- och telekomföretagen räknar med att öka antalet anställda även under 2011. Nära 8 av10 företag inom branschen planerar att öka antalet anställda inför andra halvåret i år.Tabell 6.2 Antal anställda inom IT- och telekommunikation, perioden 2000-2010BranschÅr 2010AntalÅr 2000AntalFörändringAntalFörändringProcentIT- och telekommunikationsföretag 97974 88632 9342 10,5VaravProgramvaruproducenter, datakonsultero.d.79124 63851 15273 23,9Telekommunikationsbolag 18850 24781 -5931 -23,9Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) enligt SNI 2007, SCB, februari 2011.67


Diagram 6.16 Antal anställda inom IT- och telekommunikation, antal per kvartaltill och med 4:e kvartalet 201090000800007000060000500004000030000200001000002000K12000K3Källa: KS, SCB, februari 2011.2001K12001K32002K12002K32003K12003K3Datakonsulter o.d.2004K12004K32005K12005K32006K1TelekomföretagInom IT- och telekomföretagen ökade antalet anställda även under finanskrisen, även omökningstakten mattades av något under 2009. Däremot har telekombolagen minskat antaletanställda under större delen av det senaste decenniet, vilket hör samman med teknikutvecklingsom minskat behovet av personal och bidragit till en stark produktivitetstillväxt.Ungefär 20 procent av jobben inom enbart datakonsultbranschen genereras av teknikföretagsefterfrågan på datakonsulttjänster, enligt statistik från SCB som avser år 2005. Deteknikbranscher som genererade flest jobb inom datakonsultbranschen var då maskin-,teleprodukt- samt motorfordonsindustrin. Om vi antar att en femtedel av jobben inomdatakonsultbranschen också i dag genereras av efterfrågan från teknikföretagen skulle detmotsvara nära 16 000 jobb inom datakonsultbranschen. Resten av jobben, drygt 63 000,genereras av efterfrågan från andra sektorer, framför allt tjänstesektorn, samt efterfrågan frånslutanvändare för konsumtion, investeringar och exportmarknaden.IT&Telekomföretagens egen enkätundersökning bland medlemsföretag ger en aktuell bildav fördelningen på branscher som IT- och telekomföretagenlevererar tjänster till. Här framgår att fördelningen påbranscher är ganska jämnt fördelad, se tabell 6.3.Utvecklingen av antalet anställda inom IT-branschen totaltsett speglar en relativt stabil efterfrågan. Normalt löper kontraktenmed kunderna över längre perioder, och normalt harbranschen påverkats sent av konjunkturnedgångar jämförtmed många andra branscher. Under den senaste konjunkturnedgångeni samband med finanskrisen blev fallet i efterfråganpå datakonsulttjänster emellertid ovanligt kort jämförtmed tidigare nedgångar, som exempelvis nedgången eftermillennieskiftet som varade i ungefär två och ett halvt år.Däremot under den senaste konjunkturnedgången inleddesfallet i efterfrågan i början av 2009, men vändningen komredan i slutet av samma år, se diagram 6.20.2006K32007K12007K32008K12008K32009K12009K32010K12010K3Tabell 6.3 Andelar av IT&Telekomföretagens försäljninguppdelat på branscherHandel 15,2Tillverkningsindustri 14,6Finansbranschen 12,9Telekommunikation 19,1Offentlig sektor 11,8Övrigt 26,4Källa: IT-Tjänsteindikatorn, februari 2011.68


En möjlig förklaring till det korta efterfrågefallet för IT-branschen under finanskrisen äratt så gott som samtliga sektorer i ekonomin numera är beroende av IT-system, som löpandebehöver underhållas och utvecklas. Med andra ord är företag i hög grad beroende av ITkonsulteroch inköp av IT-tjänster för att underhålla och utveckla de interna IT-systemen.IT-företagen noterade också att kundföretag tenderade att i högre grad anlita IT-konsulterunder finanskrisen för att effektivisera sin organisation och hantering av sina IT-system,vilket beräknades vara mer kostnadseffektivt. Med andra ord ökade outsourcingen av dens.k. IT-infrastrukturen, som inkluderar både hård- och mjukvaror, hantering av systemen,underhåll och utveckling.Totalt sett drog ändå industrin ned sin efterfrågan på IT-tjänster under finanskrisen,särskilt under 2009, men efterfrågan ökade i stället från offentlig sektor och finansbranschensamma år. Återhämtningen därefter för industrin, men även en ökad efterfrågan påIT-tjänster från handeln, bidrog till den snabba vändningen för IT-konsultbranschen frånslutet av 2009. Inför första halvåret 2011 är IT- och telekomföretagen mest optimistiska omutvecklingen för verksamheten som riktas mot den finansiella sektorn samt offentlig sektor,se diagram 6.17 nedan.Diagram 6.17 Förväntad utveckling januari - juni 2011, per avnämarbransch förIT- och telekomföretagenÖvrigtTelekomHandel & distributionOffentlig sektorTillverkningFinansKälla: IT-Tjänsteindikatorn, februari 2011.0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%Ökar Oförändrat MinskarHur ser då produktionsutvecklingen ut? Produktionstillväxten går att följa med SCB:smånadsvisa tjänsteproduktionsindex för både telekom- samt datakonsultbranschen, sediagram 6.18 och 6.19. Här framgår att tillväxten för telekombranschen varit relativt stabilöver en längre period, och inte minst under de senaste åren. Här syns ingen märkbar effekt avfinanskrisen. Produktionsvolymen för telekombranschen ökade under 2010 med 23,5 procentjämfört med 2009, enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Under januari-februari i år låg produktionsnivånnära 7 procent högre än under motsvarande period 2010. Datakonsultföretagendrabbades däremot relativt hårt av finanskrisen, då produktionen började falla mot slutetav 2008. Återhämtningen för produktionen inleddes i början av 2010, och produktionsnivånvar i slutet av 2010 nästan tillbaka på den senaste toppnivån före krisen. Produktionsvolymensteg med cirka 2 procent under 2010 jämfört med 2009, enligt tjänsteproduktionsindex.69


IT- och telekomföretagen räknar med en fortsatt återhämtning i efterfrågan under förstahalvan av 2011, som bör leda till en fortsatt uppgång för produktionen under året. Denhar emellertid börjat vika nedåt för datakonsultbranschen mellan de senaste månaderna,säsongrensat, se diagram 6.19, vilket alltså tyder på en vikande produktionsnivå, även om denär Diagram högre i början 6.18 av 2011 jämfört med början av 2010. Under januari-februari i år låg produktionsvolymenför datakonsultbranschen cirka 8 procent över nivån under motsvarandeperiod förra året, enligt tjänsteproduktionsindex.Diagram 6.18 Telekommunikationsföretag, tjänsteproduktionsindex, fasta priser70


Diagram 6.19Diagram 6.19 Datakonsulter o.d., tjänsteproduktionsindex, fasta priserAktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretagInför första kvartalet 2011 räknar 60 procent av datakonsultföretagen med att efterfrågankommer att öka, och knappt något företag med en minskning, enligt KI-barometern.En ännu större andel, 72 procent av företagen, räknar med ökad efterfrågan under förstahalvåret. Företagen har emellertid haft en tendens att överskatta efterfrågeutvecklingen (sediagram 6.20), vilket de gjorde under både 2009 och 2010. Diagram 6.20 visar efterfrågeutvecklingenutifrån nettotal, det vill säga i det här fallet andelen företag som svarat ja påfrågan om efterfrågan ökar minus andelen som svarat att den minskar. Nettotal över noll idiagrammet visar alltså att en större andel av företagen svarat att efterfrågan ökat under desenaste tre månaderna, respektive väntas öka under de närmaste tre månaderna. Nettotalensäger däremot ingenting om efterfrågeutvecklingen i kvantitativa termer, som exempelvis iprocentuell förändring eller i kronor.71


Diagram 6.20Diagram 6.20 Datakonsulter, efterfrågan, nettotal, säsongsrensatEfterfrågan för datakonsulterna vände uppåt från slutet av 2009, men inte riktigt så starktsom företagen förväntat, då vi jämför utfall och förväntan enligt nettotalen i diagram 6.20.I början av 2011 hade skillnaden mellan förväntad efterfrågeökning och utfall gått ännu merisär. Det svagare utfallet än väntat återspeglas också i den vikande produktionsvolymen fördatakonsulterna under inledningen av 2011, se diagram 6.19. Visserligen fortsätter efterfråganatt öka i början av 2011, vilket talar för en uppgång för produktionstillväxten framöver.Inledningen på året är dock en besvikelse, då produktionstillväxten visat en vikande trendmellan de senaste månaderna.Avgörande för konkurrenskraften är att kunna möta den ökade efterfrågan med ökadproduktion, vilket avspeglas av att datakonsulterna ytterligare behöver öka antalet anställda.Hälften av företagen inom branschen har planerat att öka antalet anställda under förstakvartalet 2011, enligt Konjunkturbarometern. Nära 80 procent av företagen räknar med attnyanställa även inför andra halvåret i år, enligt IT-Tjänsteindikatorn. Även vad gäller dennaindikator så har företagens förväntningar inte infriats under de senaste två åren. Antaletanställda började öka under 2010, men i långsammare takt än företagen förväntat, enligtKI-barometern.Trots uppgången i efterfrågan under 2010 fortsatte försäljningspriserna att falla understörre delen av året, se diagram 6.21. Företagen hade förväntat sig en bättre prisutveckling,men utfallet blev lägre. Ett kontinuerligt prisfall för infrastrukturoutsourcing visar ingenavtagande tendens. Drivkrafter som ökad automation, lägre hårdvarukostnader samt ökadoffshoring ligger bakom denna utveckling. IT-företagen förväntar sig en avmattning avoutsourcing av infrastruktur under 2011. Under lågkonjunkturen ledde en ökad koncentrationpå outsourcing till en viss grad av överkapacitet för denna typ av tjänster, samtidigt somkunderna i täta omförhandlingar krävde lägre priser.Prispressen har följaktligen resulterat i en svag lönsamhetsutveckling, men en viss förbättringnoteras under andra halvan av 2010, enligt KI-barometern, då andelen företag som72


svarat att lönsamheten är ”god” började överstiga andelen som svarat att den är ”dålig”. Medandra ord svarade nära 40 procent av företagen inom datakonsultbranschen att lönsamhetenvar god under fjärde kvartalet, medan cirka en fjärdedel svarade att den var dålig. I början av2011 var emellertid prisutvecklingen en besvikelse, då försäljningspriserna fortsatte att falla,Diagram 6.21medan produktionsvolymen började vika nedåt, vilket borde påverka lönsamhetsomdömetunder första kvartalet negativt (utfallet i KI-barometern publiceras den 28 april).Diagram 6.21 Datakonsulter, försäljningspriser, nettotalPrispressen inom datakonsultbranschen förklaras i hög grad av ökad internationell konkurrens.Förutom på företagens exportmarknader har konkurrensen ökat på den svenskamarknaden, då utländska konkurrenter bidrar till priskonkurrens. För att klara denna pressär alltså företagens både relativa arbetskraftskostnader och relativa produktivitetstillväxtavgörande för konkurrenskraften. En effekt av detta har varit ökad outsourcing av verksamhettill dotterbolag utomlands med lägre arbetskraftskostnader.IT-konsultföretagen har nu brist på personal inom samtliga kompetenser. Störst är bristenpå produkt- eller systemutvecklare, men det är också brist på affärsutvecklare, IT-arkitekter,projektledare samt teknikspecialister i över 40 procent av företagen.För att ändå kunna möta efterfrågan har företagen i allt högre grad försökt lösa arbetskraftsbristeni Sverige med ökad outsourcing av produktion till utländska dotterbolag. Enannan trend har också varit att anlita arbetskraft från utlandet som tas hem till verksamheteni Sverige.Produktion har dessutom lagts ut i andra länder av kostnadsskäl, då framför allt arbetskraftskostnadernavarit relativt lägre i de länder dit produktion flyttats ut. Det har blivit entilltagande trend att lägga ut IT-tjänster, s.k. offshore, till Indien, Kina och Östeuropa.Bristen på arbetskraft har återvänt snabbt efter den senaste lågkonjunkturen. Hela cirka60 procent av datakonsultföretagen hade redan under fjärde kvartalet 2010 brist på personal,enligt KI-barometern. Under fjärde kvartalet 2010 ansåg 45 procent av företagen inom data-73


konsultbranschen att brist på personal var främsta hindret mot att öka produktionen. Underåret hade brist på arbetskraft blivit den trängsta sektorn för verksamheten inom branschen,Diagram se diagram 6.22. Andel av företagen bland datakonsulter,programvaruproducenter o.d. som svarat att brist på arbetskraft respektiveefterfrågan är främsta hindret för företagets verksamhetDiagram 6.22 Andel av företagen bland datakonsulter, programvaruproducenter o.d. som svaratatt brist på arbetskraft respektive efterfrågan är främsta hindret för företagets verksamhet74


Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekterEfterfrågan för tekniska konsulter och arkitekter föll under en kortare period underfinanskrisen jämfört med den föregående långkonjunkturen efter millennieskiftet.Det var främst inom industri- och byggnadsprojekt som efterfrågan minskade underfinanskrisen, medan infrastruktur-, energi- och kraftanläggningsprojekt samt miljöutredningarhöll sig stadigt uppe. Under 2010 började återhämtningen inom både industrinoch byggandet, vilket avspeglas i ökad efterfrågan och produktion, och behov av att ökaantalet anställda. Bristen på personal inom tekniska konsulter och arkitekter ökadesnabbt under året, och fanns i början av 2011 inom hela tre fjärdedelar av företagen inombranschen. Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av2011, medan arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom bådearkitekter och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren.Tekniska konsulter och arkitekter, som här redovisas som en bransch, hade under 2010 cirka42 000 anställda, enligt den definition av branschen som Svenska Teknik&Designföretagenanvänder. Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB låg antalet anställda islutet av 2010 kring 70 000. 1De anställda inom branschen är uppdelade på tre huvudsegment. Industrikonsulterna haren andel på 36 procent av det totala antalet anställda i branschen, arkitekterna 14 procent ochövriga 50 procent arbetar inom bygg- och infrastrukturprojekt. 248 procent av industrikonsulternas omsättning kommer från uppdrag till teknikföretag,varav 6 procent från el-, optik- och teleindustri, 24 procent från transportmedelsindustri och18 procent från metall- och maskin- och övrig teknikindustri. 3 En fjärdedel av industrikonsulternasomsättning kommer från utlandsuppdrag och export.Diagram 6.23 Antal anställda inom arkitekt- och teknikkonsultbranschen 1988-200950000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Svenska Teknik&Designföretagen, april 2011.1 Det är huvudsakligen två skillnader mellan SCB:s och STD:s sätt att mäta branschens storlek i antal anställda. Dels använder STD en annanbranschklassificering (Bisnode-bransch istället för SNI-kod som SCB använder). Bisnodekoden har mer detaljerade branschindelningar och är dynamisk (denuppdateras löpande). SNI-koden är närmast statisk och har grövre branschindelningar. Detta leder till att fler företag hamnar inom en SNI-kod, därför attbranschen definieras bredare samt att ”felkodade” företag hänger kvar längre. Den andra skillnaden är att STD rensar bort de företag som är felklassificerade,eller som bara har en del av sina anställda i branschen.2 Uppgifter hämtade från Svenska Teknik&Designföretagen.3 Uppgifter hämtade från Investeringssignalen, Svenska Teknik&Designföretagen, mars 2011.75


Efter lågkonjunkturen i början av 2000-talet tog ökningen av antalet anställda inomteknikkonsulter och arkitekter fart från och med år 2004, och fortsatte till och med 2008.Under 2009 föll antalet anställda med 2000 i samband med lågkonjunkturen, se diagram6.23. Infrastruktursektorn höll uppe efterfrågan för teknikkonsulter under finanskrisen,men det var arkitekter och industrikonsulter som drog ned antalet anställda under 2009.Rekryteringsbehovet vände emellertid uppåt för samtliga delar av branschen under 2010.Antalet anställda ökade emellertid inte i den takt som företagen förväntat. Almega ser främstökad brist på den kvalificerade arbetskraft som branschen behöver för att växa som främstaförklaringen till en svagare ökningstakt av antalet anställda under 2010.För tekniska konsulter och arkitekter kom fallet i efterfrågan i samband med finanskrisensenare än för tillverkningsindustrin. Efterfrågan minskade först i slutet av 2008, och kraftigt,se diagram 6.24. Efterfrågan minskade främst inom byggnader medan infrastrukturprojekthöll sig stadigt uppe under hela lågkonjunkturen. Efterfrågan ökade därefter i en allt störreandel av företagen från och med andra kvartalet förra året.För tekniska konsulter och arkitekter sammantaget, då alla typer av verksamheter inombranschen räknas in, föll efterfrågan under en kortare period under finanskrisen jämfört medden förra långkonjunkturen, då efterfrågan föll i ungefär tre år, 2001-2003. Infrastrukturochmiljöprojekt hade emellertid ingen svacka alls under finanskrisen.Hur ser utvecklingen för produktionen inom branschen ut? Tyvärr går det inte att följautvecklingen av produktionsvolymen för enbart teknikkonsulter och arkitekter i den officiellakorttidsstatistiken från SCB, men de ingår i ett större branschaggregat av företag inomjuridik, ekonomi, vetenskap och teknik i SCB:s månadsvisa tjänsteproduktionsindex. Eftersomteknikkonsulterna och arkitekterna har en relativt liten andel av detta branschaggregathar vi valt att inte redovisa detta tjänsteproduktionsindex här. Produktionsnivån för företaginom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik låg för övrigt i början av 2011 ännu långt underden senaste toppnivån hösten 2007. Det går alltså inte att utläsa i vilken mån utvecklingenför enbart arkitekter och teknikkonsulter visar motsvarande utveckling. STD:s egen statistikför de 200 största företagen inom branschen visar att produktionsvolymen föll med nära femprocent under lågkonjunkturåret 2009, efter en produktionstopp året dessförinnan.76


Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekterUnder första kvartalet 2011 räknar cirka 60 procent av företagen inom arkitekter och teknikkonsulterDiagram med 6.24 ökad efterfrågan, och en ännu större andel, 71 procent, med en ökning underförsta halvåret, enligt KI-barometern. Företagen har emellertid överskattat efterfrågeutvecklingenunder de senaste två åren, se diagram 6.24.Diagram 6.24 Teknikkonsulter och arkitekter, efterfrågan, nettotalHela 84 procent av industrikonsulterna räknar med ökad orderingång under första halvåret2011, enligt Svenska Teknik&Desinföretagens egen enkät. Ungefär hälften av arkitekternaräknar med förbättrad orderutvecklingen närmaste halvåret.Trots den positiva utvecklingen av efterfrågan har försäljningspriserna för teknikkonsulteroch arkitekter inte stigit i den takt som företagen förväntat, se diagram 6.25. I början av 2011har skillnaden mellan företagens förväntade försäljningspriser och den faktiska prisutvecklingengått isär ännu mer än under 2010. Industrikonsulterna har kunnat höja sina prisersedan mitten av 2010, men prisnivåerna ligger ännu långt från nivåerna innan finanskrisen.Det finns en naturlig eftersläpning av den faktiska prisutvecklingen i en konjunkturuppgångsom delvis har att göra med redan slutna avtal under lågkonjunktur. Företagen har inte77


Diagram 6.25Diagram 6.25 Teknikkonsulter och arkitekter, försäljningspriser, nettotalhunnit med i omställningen och valt att gå in med lägre priser för att upprätthålla sysselsättningenoch härmed har lönsamheten varit fortsatt pressad. Det tar även tid för företagen attåterupprätta en normal prisnivå efter en kraftig konjunkturnedgång.Bristen på arbetskraft inom arkitekter och teknikkonsulter har återvänt snabbt efter densenaste lågkonjunkturen. Hela 75 procent av företagen inom arkitekter och teknikkonsulter78


Diagram 6.26 Andel av företagen inom arkitekter och tekniska konsultersom svarat att bristen på arbetskraft respektive efterfrågan är främsta hindretför företagets verksamhetDiagram 6.26 Andel av företagen inom arkitekter och tekniska konsulter som svarat att brist påarbetskraft respektive efterfrågan är främsta hindret för företagets verksamhethade redan under fjärde kvartalet 2010 brist på personal, enligt KI-barometern. Under fjärdekvartalet 2010 ansåg något över hälften av företagen att brist på personal var främsta hindretmot att öka produktionen. Under året hade brist på arbetskraft blivit den trängsta sektorn förverksamheten inom branschen, se diagram 6.26.79


7. Priser och produktivitetFöljande avsnitt handlar om produktiviteten i svensk teknikindustrioch tjänster. Produktiviteten i hela tillverkningsindustrin har särskiltbehandlats i kapitel 5, där också vissa jämförelser med industrin i andraländer gjorts.Sammanfattning;• Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även omkonsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. När exporten rasade isamband med finanskrisen föll kronan kraftigt mot de stora valutorna. Exportpriserna förteknikindustrin steg därmed kraftigt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedanstigit i värde har företagens priser sjunkit.• Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma. I teknikindustrinökade produktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år under treårsperioden2005-07. En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget fråntele- och elektronikindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genomsnittligaproduktivitetstillväxt mellan 2005-07 5,5 procent per år. När sedan efterfrågan föll sammani finanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktionsom skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kraftigt under 2008-09,eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent 2009.• Under åren 2005-2007 låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent i genomsnittper år, sedan föll produktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent 2009.ProducentpriserÖkar lönerna mer än företagens egna priser pressas vinstmarginalerna ned, om produktivitetenär oförändrad. 1 Det är således avgörande att produktiviteten utvecklas gynnsamt. 2Kunder i andra länder är inte beredda att betala mer för svenska företags produkter föratt kostnaderna att producera i Sverige skulle ha ökat mer än för konkurrenterna. Vilkapriser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är detföretagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även omkonsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. Statistiska Centralbyrånsmått på företagens priser är producentpriserna. Dessa är en sammanvägning av prisutvecklingenpå exportprodukter och de produkter som levereras till den inhemska svenskamarknaden. Producentpriserna skall klara att hantera såväl prisutvecklingen på råvaror,andra insatsvaror som kostnaden för den egna förädlingen. Den senare består framför allt avarbetskraftskostnader men även kapitalkostnader för verksamheten ingår.Utgångspunkten är därmed prisutvecklingen på de produkter som produceras i Sverige,men förändringar i kronans värde påverkar genom att exportpriserna i kronor räknat förändrasom kronkursen förändras; en starkare krona innebär att varje enhet utländsk valuta gerfärre kronor, dvs. priset räknat i svenska kronor faller – och vice versa.Detta var precis vad som hände i spåren av finanskrisen för produktionen i teknikindustribranscherna.När exporten rasade och oron var stor i finanskraschens mest akut fas, dåföll först kronan kraftigt mot de stora valutorna. Detta bland annat som ett uttryck för enflykt till historiskt säkra placeringar och en snabbt fallande svensk export. Exportpriserna förteknikindustrin steg därmed kraftigt räknat i svenska kronor, se diagram 7.1 och 7.2. I taktmed att kronan sedan stigit i värde har företagens priser sjunkit. Sambandet med exportprisernaär mycket starkt, se diagram 7.1 nedan.1 Detta förutsätter att priset på övriga insatsfaktorer, utöver de anställda, utvecklas i linje med försäljningspriserna.2 Se mer om detta i nästa avsnitt om produktivitet och också mer om sambanden i kapitel 2.80


Diagram 7.1 Diagram Exportpriser 7.1 teknikindustri Exportpriser jämfört teknikindustri med TCW index jämfört med TCW index15%30%Exportpriser, vänster skala10%20%5%10%0%TCW index, höger skala0%-5%-10%Källa: SCB expoertprisindex SNI 25-30 +33, Riksbanken-10%-20%mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11Diagram 7.2 Producentpriser tillverkande teknikföretagDiagram 7.2 Producentpriser tillverkande teknikföretag10%Årlig procentuell förändringIndex 2005=1008%Årlig procentuell förändring6%Index4%2%1151101050%100-2%-4%Källa: SCB95-6%90mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11Producentpriserna föll enligt SCBs statistik med mellan drygt en procent upp till nära tioprocent år 2010 inom de olika teknikindustrierna. För teknikindustrin sammantaget varnedgången som visas i diagram 7.2 ovan minus 2,2 procent.Prisutveckling för teleprodukter har varit fallande den senaste tjugoårsperioden. Insatsprisernahar däremot inte minskat i samma takt. De ständiga prisfallen för teleprodukter pressarbranschens vinstmarginaler. Rörelsemarginalen har under hela 2000-talet varierat starkt,men genomsnittet har varit endast 1,5 procent per år den senaste tioårsperioden. 33 Källa: Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar.81


Diagram 7.3 Producentpriser tele och elektronik2%0%Årlig procentuellförändringDiagram 7.3 Producentpriser tele och elektonikIndex 2005=100105100-2%95-4%90-6%85-8%80-10%-12%Årlig procentuellförändringIndex, höger skala7570Källa: SCB SNI 26-14%65mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11Prisutvecklingen för metallvaruföretagen som visas i diagram 7.4 har i likhet med tillverkareav elmaskiner och maskinindustrin dels en likartad prisutveckling sammantaget överde senaste fem åren, dels mindre sänkning under de två senaste åren. I början av 2011 harproducentpriserna för metallvaruföretagen och för tillverkare av elmaskiner stigit något,medan maskinindustrin i likhet med bilindustrin fortfarande visar fallande producentpriser.Diagram 7.4 Producentpriser metallvaruföretag12%10%8%Årlig procentuellförändringBild 7.4 Producentpriser metallvaruföretagIndex 2005=1001201156%Index1104%2%1050%100-2%-4%Källa: SCB SNI 25Årlig procentuellförändring95-6%90mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-1182


Avslutningsvis visas i diagram 7.5 prisutvecklingen för bil- och motorföretag. Dessa företaghar sammantaget över de senaste fem åren haft en prisutveckling nära genomsnittet förteknikindustrin, jfr med diagram 7.2.Diagram 7.5 Producentpriser bil- och motorföretagDiagram 7.5 Producentpriser bil- och motorföretag10%Årlig procentuellförändringIndex 2005=1008%1156%1104%2%Index1050%100-2%-4%Källa: SCB SNI 25 29Årlig procentuellförändring95-6%90mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11ProduktivitetFöljande avsnitt handlar om produktiviteten i svensk teknikindustri och tjänster. Produktiviteteni hela tillverkningsindustrin har särskilt behandlats i kapitel 5, där också vissajämförelser med industrin i andra länder gjorts.En sammanställning av utvecklingen i de branscher som ingår i teknikindustrin framgår avtabell 7.1 nedan. Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsammaför svensk industri i allmänhet och för teknikindustrin i synnerhet. I teknikindustrin ökadeproduktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år under treårsperioden 2005-07. Närsedan efterfrågan föll samman i finanskrisens spår stod företagen med för många anställdai förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönkkraftigt under 2008-09, eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent 2009 .När efterfrågan sedan kommit tillbaka har företagen ökat produktionen utan att öka arbetsinsatsen(eller ökat den förhållandevis lite). Denna konjunkturella återhämtning innebar attproduktivitetstillväxten i teknikindustrin enligt nationalräkenskaperna ökat med drygt 18procent under 2010.En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget från teleochelektronikindustrin. Tack vare en snabb teknikutveckling har produktivitetstillväxteni denna bransch ökat med mer än 30 procent per år sedan mitten av 1990-talet . Mellan2005-07 var genomsnittet 17,6 procent per år. Detta har självklart påverkat hela teknikindustrinsgenomsnitt. Om annan elektro- och teleindustri exkluderas ser vi av tabellen nedanatt teknikindustrins genomsnittliga produktivitetstillväxt mellan 2005-07 minskar med 2,3procentenheter, ned till 5,5 procent per år.83


Tabell 7.1 Produktivitetstillväxt inom industrin och teknikindustrin2005-20072008-20092005 2006 2007 2008 2009 2010Industrin 5,5% -6,4% 6,2% 8,0% 2,3% -5,5% -7,4% 13,9%Teknikindustrin 7,8% -11,3% 8,6% 9,3% 5,5% -8,3% -14,2% 18,1%Teknikindustrin exkl tele- och elektro 5,5% -15,6% 5,1% 6,1% 5,3% -11,7% -19,2% 20,5%Metallvaror 4,6% -11,0% 3,9% 8,4% 1,4% -6,3% -15,5% 19,0%Maskin 8,5% -13,3% 9,7% 8,9% 7,0% -3,1% -22,5% 20,0%Kontorsmaskiner o datorer -5,5% -1,1% -15,0% -15,9% 18,0% 7,3% -8,8% -0,8%Tele- och elektroindustri 17,6% 4,1% 24,9% 23,7% 5,2% 5,7% 2,5% 10,9%Medicinska o optiska instrument 4,9% -12,6% 8,5% 2,3% 4,0% -10,1% -14,9% 5,8%Motorfordon 4,4% -31,7% 1,2% 4,9% 7,4% -29,4% -33,8% 46,2%Annan transport 4,3% -4,8% 6,9% -1,6% 7,8% -11,8% 2,7% 11,1%Källa: SCBs nationalräkenskaper och gemensamma beräkningar av Teknikföretagen och Unionen.Det är dock centralt att förstå att den återhämtningsfas i termer av produktivitet somindustrin och teknikindustrin nu befinner sig i allt väsentligt är en konjunkturell reaktionpå den lika starkt negativa utvecklingen av produktiviteten under den senaste nedgången, sevidare om konjunkturen i kapitel 6. Detta åskådliggörs bäst utifrån produktivitetsnivåerna.Produktivitetstillväxten för IT- och telekombranschen respektive arkitekter och teknikkonsultergår tyvärr inte att räkna fram var för sig eftersom det saknas officiella data på denbranschnivån i nationalräkenskaperna. Vi kan ändå få en viss fingervisning om utvecklingeni grova drag genom att följa företagstjänsternas produktivitetsutveckling.Företagstjänster totalt uppvisade ett lyft i produktivitetstillväxten under högkonjunkturåren2003-2006 jämfört med 1990-talet. Under hela perioden, särskilt från och med år2003, tog produktivitetstillväxten fart inom företagstjänster, då den årliga tillväxttakten lågpå hela 4,4 procent per år.Under åren 2005-2007 låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent igenomsnitt per år. År 2007 började emellertid produktiviteten att falla, trots att det ännu varett högkonjunkturår för företagstjänsterna. Fallet förklaras främst av växande kapacitetsbristi form av brist på högkvalificerad arbetskraft. Under lågkonjunkturen 2008-2009 föllproduktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent 2009. Sysselsättningen fortsatteemellertid att öka inom företagstjänster genom hela finanskrisen, med nära 35 000 sysselsattadessa år. Det förklaras både av att företagen ”hamstrade” personal under svackan, men ocksåpå en ovanligt kort och grund konjunkturnedgång för flertalet företagstjänster under krisen.Flera branscher behövde alltså öka personalstyrkan för att möta återhämtningen i efterfrågan,som kom ovanligt snabbt och före industrin.Under 2010 tog efterfrågan ytterligare fart samtidigt som sysselsättningen fortsatte att ökainom företagstjänster. Produktionsvolymen steg snabbare än sysselsättningen, vilket gav ettomslag till en produktivitetsökning på preliminärt 3 procent, från det djupa fallet på drygt 8procent 2009.84


Tabell 7.2 Produktivitetstillväxt för Sveriges företagstjänster, 2005-2010. Genomsnitt per år(kalenderkorrigerat), procentuell utveckling2005-2007 2008-2009 2005 2006 2007 2008 2009 20103,4% -5,6% 4,6% 6,8% -1,2% -2,9% -8,4% 3,0%Källa: SCBs nationalräkenskaper.Av diagram 7.6 framkommer att produktivitetsnivån i teknikindustrin år 2010 låg 30kronor, eller 7,1 procent, lägre än 2007. Om tele- och elektroindustrin exkluderas återstår förresten av teknikindustrin 59 kronor upp till 2007 års nivå. Det motsvarar 14 procent. Med enproduktivitetsnivå som 2010 var 125 kronor lägre än 2007 har fordonsindustrin längst väg till2007 års nivå.Diagram 7.6 Produktivitetsnivåer. Förädlingsvärde per timme.450 400 350 300 250 200 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Teknikindustrin Teknikindustrin exkl telekom Metallvaror MaskinKälla: SCBs nationalräkenskaper och gemensamma beräkningar av Teknikföretagen och Unionen.I takt med att efterfrågan i teknikindustrin fortsätter att växa framöver, om än sannolikt ilugnare takt än under 2010, kommer återhämtningen i produktivitet att fortsätta. Det innebäratt produktivitetstillväxten under kommande år kan förväntas fortsätta utvecklas positivt,men även det i en långsammare takt än 2010. Det är självklart positivt, men att vara tillbakapå en nivå som uppnåddes redan för 3-5 år sedan innebär att flera års produktivitetstillväxthar ”förbrukats” till att återhämta förlorad mark i stället för att bygga vidare från de nivåersom redan tidigare uppnåtts.85


8. InvesteringarInvesteringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inomteknikindustrin. Maskintillverkare och metallvaruföretag har exempelvisen klart lägre investeringskvot än tidigare. Detta är oroande, mendet finns flera förklaringar till att investeringarna sammantaget fallitkraftigt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensivproduktion. Som en konsekvens av färre kollektivanställda harinvesteringarna per arbetare hållit sig konstant sedan mitten av 1990-taletinom teknikindustrin.Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner ochanläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarnai det närmaste fördubblats sedan 1995. Jämfört med flera konkurrentländer har svenskindustri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. Enbart förteknikindustrierna maskin-, el och optik- samt transportmedelsindustrin uppgick de immateriellainvesteringarna till hela 83,5 miljarder kronor år 2006, vilket utgör hela 65 procentav tillverkningsindustrins immateriella investeringar. En möjlig förklaring till detta kan varaatt ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Detta är enkonkurrensfördel eftersom de immateriella investeringarna visat sig bidra starkt till en högreproduktivitetstillväxt. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertaletövriga delar av ekonomin antagligen står inför en period där även fysiska investeringarkommer att behöva öka betydligt.Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningarTillverkande teknikföretags investeringar i maskiner och anläggningar har under de senastetio åren gradvis minskat. Nivån har på bara tio år fram till idag halverats från över 12 procentav förädlingsvärdet i början av 2000-talet ned till preliminärt knappt 7 procent 2010 och 2011.Det finns flera förklaringar till att nivåerna sjunkit. Industrin ser inte ut som tidigare, medalltmer tjänster i produktionen. Med en minskad andel tillverkning minskar också behovetav fysiska investeringar. Å andra sidan blir det mer investeringar i mjukvaror, FoU och andramer immateriella investeringar. Investeringsbehoven i maskiner och anläggningar skiljersig också starkt mellan olika branscher. Bilindustrin investerar exempelvis väsentligt merän andra tillverkande teknikföretag i maskiner och utrustning och särskilt i jämförelse medtele- och elektronikindustri. Högförädlade produkter där komponenter m.m. köps in utifrånhar på många håll minskat investeringsbehoven i den egna verksamheten.Att investeringsnivåerna för närvarande är särskilt låga kan också till viss del förklaras avkonjunkturläget. Investeringarna följer regelmässigt konjunkturen med viss eftersläpning,när produktionen ökat betydligt som under det senaste året, då hänger investeringarnainitialt inte med. Resultatet är att investeringskvoten (dvs. investeringarnas andel av produktions-eller förädlingsvärdet) minskar, men detta högst tillfälligt. I följande två diagramframgår tydligt hur investeringarna svänger med konjunkturen.86


Diagram 8.1 Investeringar i Maskiner och anläggningar, procent av förädlingsvärde förDiagram 8.1 Investeringar i M & A, procent av förädlingsvärdetillverkande teknikföretagför tillverkande teknikföretag14%Procent räknat i löpande priser12%10%8%6%4%2%0%Källa: SCB investeringar i maskiner och anläggningar senaste prognos februari 2011, beräkningarTeknikföretagen. Svart linje = genomsnitt 1980-2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Även om en kortsiktig rätt säker prognos är att investeringskvoterna kommer vända uppåtden närmaste tiden och att ett visst skifte nedåt i nivåerna kan förklaras av ändrad struktursamt att nivåerna är olika i olika delar av industrin, kan de låga nivåerna ändå uppfattas somoroande.Nivån på maskininvesteringarna är väsentligt lägre än tidigare. Som framgår av följandediagram varierade investeringskvoten under lång tid runt ett genomsnitt på 12 procent förtillverkande teknikföretag, ända fram till några få år in på 2000-talet.Diagram 8.2 Låga investeringar i teknikindustrin de senaste åreninvesteringar = investeringar i maskiner och anläggningar20%18%16%Diagram 8.2 Låga investeringar i teknikindustrin de senaste åren 1Kurva = Konjunkturen + 4 kvartal (andel företag som kör för fullt, h skala)Staplar = Investeringar (investeringar/förädlingsvärde, v skala)0%80%60%14%12%40%10%8%20%6%4%Källa:Teknikföretagen, KI (tom 1996) och SCB (senaste uppg febr 2011). Investeringskvoter (snitt 12% 1980-).Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande oviktat (snitt 40%), kurvan + 4 kvartal .1 Investeringar = investeringar i maskiner och utrustning mätt som andel av förädlingsvärdet.87


En genomgång av utvecklingen i olika delbranscher och skillnaderna dem emellan kanförklara en del av skiftet nedåt under senare år.De som regelmässigt investerar mest i maskiner och anläggningar är bilindustrin. Härhar investeringskvoterna under lång tid uppgått till närmare 20 procent av förädlingsvärdet.Investeringskvoten i bilindustrin har också varit oförändrat hög även under senare år. Förgruppen andra transportmedelsföretag än bilindustri ligger investeringskvoten över tid rättstabilt mellan 5 och 7 procent av förädlingsvärdet.Elektro- och teleindustrin investerade fram till 2000-talets början runt 15 procent avförädlingsvärdet per år. Nivån de senaste åtta åren har däremot varit endast runt 5 procent.Förklaringen är i huvudsak strukturell. Företagen har idag en verksamhet som kräverbetydligt mindre fysiska investeringar än den tidigare produktionen.Även maskintillverkare och metallvaruföretag har numera en lägre investeringskvot äntidigare. Nedgången har här varit ungefär som för teknikindustrin totalt, dvs. från en nivårunt 12 procent ned till idag 7 respektive 8 procent.Nedgången totalt återspeglas således i en likartad nedgång i investeringskvoterna förmaskin- och metallvaruindustrin, men innefattar även en bilindustri med oförändrad högnivå och en elektro- och teleindustrin som avsevärt ändrat karaktär under 2000-talet.Ett alternativt sätt att beskriva investeringarna i maskiner och anläggningar är att relateradem till det antal personer som mer direkt är kopplade till produktionen. Som framgår avföljande bild, diagram 8.3Diagram 8.3 Investeringar Diagram 8.3 i fasta Investeringar priser per metallarbetare. i fasta priser Tillverkande per metallarbetareföretag i SverigeTillverkande teknikföretag Sverige140 000SEK per fasta priser 2005120 000100 000Genomsnitt80 00060 00040 00020 0000Källa: SCB Investeringsenkäter senast februari 2011, prognos 2011.Beräkningar Teknikföretagen1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Mätt på detta sätt är investeringsaktiviteten oförändrad och notera att vi här mäterinvesteringsvolymen per metallarbetare, dvs. räknat i fasta priser. Här bör samtidigt noterasatt antalet metallarbetare också minskat, se vidare diagram 3.1 i kapitel 3. Så en hel del avnedgången i investeringarna i maskiner och anläggningar beror på att andelen produktionsom kräver sådana investeringar har minskat och att tjänsteinnehållet ökat.Vi kan således konstatera att investeringarna i maskiner och anläggningar är låga och att denlåga nivån har tydliga förklaringar. De låga nivåerna är därför antagligen inte något uttryckför att de signifikant skulle vara för låga sett till den verksamhet de skall relateras till. Den låga88


investeringsnivån är mer en konsekvens av de förändringar som nämnts ovan. Men ser vi framåtär det lätt att föreställa sig ett kraftigt ökat investeringsbehov i både maskiner, anläggningar ochimmateriellt kapital och särskilt i mer mogna industriländer som Sverige. Investeringarna harju varit ovanligt låga redan innan finanskrisen och därefter minskat kraftigt under krisen, ochdärför bör investeringarna vända uppåt efter det att efterfrågan förbättrats samtidigt som det kanfinnas ett uppdämt behov att investera. Signifikant är också att investeringskvoterna totalt sett imogna industriländer är låga, eller runt 20 procent eller lägre mätt som andel av BNP.Att de samtidigt är betydligt högre i utvecklingsländer som är i början av att bygga välstånd ärinte förvånande. Men frågan är om inte även industriländerna står inför en relativt lång perioddär investeringarna behöver öka betydligt. Klimat, energi och många andra områden kräverökade investeringar. Ser vi bakåt har vi också en lång period där investeringsbehoven ståtttillbaka. Därtill har man inom industrin under en längre tid haft en ovanligt bra utväxling mellaninvesteringar och ökad produktionsvolym. En hel del talar således för att det kommer att följa enrelativt lång period där mer investeringar (summan av materiella, FoU, immateriella och övrigainvesteringar) kommer att krävas. Och detta även räknat per producerad enhet.Immateriella investeringar allt viktigare för konkurrenskraftenImmateriella investeringar har fått en växande betydelse för tillverkningsindustrins internationellakonkurrenskraft. Från mitten av 1990-talet har industrin markant ökat denna typav investeringar, som alltså rör sig om investeringar i exempelvis forskning och utveckling,IT-lösningar, design, marknadsföring, företagsledning och arbetsorganisation. 2 Det som inomföretag brukar kallas ”strategiskt kapital” eller ”kunskapskapital”. Förutom att företagen investerari egen FoU och annat immateriellt kapital som ingår i den egna produktionen består de immateriellainvesteringarna också av investeringar i tjänster från tjänsteföretag som specialiserat sig påforskning och utveckling, design, marknadsföring, organisationslösningar med mera.Tillverkningsindustrins immateriella investeringar i förhållande till dess materiella investeringarhar nära nog fördubblats sedan 1995. År 2006 uppgick tillverkningsindustrins immateriellainvesteringar i Sverige till 129 miljarder kronor, vilket var nära hälften av Sveriges totala immateriellainvesteringar det året. De immateriella investeringarna inom enbart teknikindustriernamaskin-, el och optik- samt transportmedelsindustrin uppgick till hela 83,5 miljarder kronorår 2006, som alltså svarade för hela 65 procent av tillverkningsindustrins immateriella investeringar.3 Då har vi inte fått med hela teknikindustrin, dvs. metallvaruindustrin har inte räknats in.Det finns emellertid uppgifter för denna industri tillsammans med järn och stål- samt jord- ochstenvaruindustrin, vars immateriella investeringar uppgick till sammantaget 9,7 miljarder år2006 (Edquist 2011).Som andel av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin uppgick de immateriella investeringarnatill hela 25 procent år 2006. Jämfört med flera konkurrentländer har svensk industri en störreandel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. 4 En möjlig förklaring till dettakan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Dettakan betecknas som en konkurrensfördel, eftersom de immateriella investeringarna visat sig bidrastarkt till en högre produktivitetstillväxt. De immateriella investeringarna har bidragit med nära30 procent till produktivitetstillväxten inom tillverkningsindustrin under perioden 2000-2006(Edquist 2011) och ungefär lika mycket till produktivitetstillväxten i hela näringslivet 1995–2006.Sverige har haft relativt starkare tillväxt av den s.k. totala faktorproduktiviteten (TFP) än fleraandra konkurrentländer, vilket talar för att Sverige har haft ett relativt större bidrag från immateriellainvesteringar till produktivitetstillväxten. 5 Ny forskning har kommit fram till att en stor delav den starka produktivitetstillväxten i Sverige från mitten av 1990-talet förklaras av immateriellainvesteringar, som normalt fångas in i TFP. 6 Förutom de immateriella faktorerna som nämntsovan fångar TFP in hur effektivt produktionsresurserna används.2 Denna typ av investeringar ligger alltså utanför investeringarna i maskiner, hårdvaror och byggnader.3 Harald Edquist, 2011, Can Investment in Intangibles Explain the Productivity Growth in the 1990s, Review of Income and Wealth, forthcoming 2011..4 Se Harald Edquist, IFN, februari 2011, Intangible Investment and the Swedish Manufacturing and Service Sector Paradox.5 Se vidare Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten, Fredrik Bergström, Lena Hagman, Almega/WSP, september 2010.6 Se Harald Edquist, IFN, september 2009, Can Investment in Intangibles Explain the Swedish Productivity Boom in the 1990s?89

More magazines by this user
Similar magazines