Ladda ned rapporten (709 kB) - Skolverket

SKOLVERKET99-09-153.11 Industriprogrammet3.12 Livsmedelsprogrammet3.13 Medieprogrammet3.14 Naturbruksprogrammet3.15 Naturvetenskapsprogrammet3.16 Omvårdnadsprogrammet3.17 Samhällsvetenskapsprogrammet3.18 Teknikprogrammet34 Kursplanearbete4.1 Modulisering av kurser4.2 Språkkursplaner4.3 Vuxenutbildning4.4 Tidplan5 Etappindelning av kärnämnen5.1 Uppdraget5.2 Överväganden5.3 Förslag6 Arbetsplatsförlagd utbildning7 Förslag till förändringar i gymnasieförordningen och andraregeländringar7.1 Språkkursplaner7.2 Valbara kurser7.2.1 Definition av begreppet valbar kurs7.2.2 Garanterat valbara kurser7.2.3 Valbara kurser i slutbetyget7.3 Individuell studieplan7.4 Fastställande av kurser –bemyndiganden7.5 Etappindelning av kärnämnen7.6 Riksrekryterande lokala grenar7.7 Lokala inriktningar på industriprogrammet7.8 Genomförande av förändringarna i gymnasieskola ochgymnasial vuxenutbildning7.8.1 Gymnasieskolan7.8.2 Gymnasial vuxenutbildning7.10 Arbetsplatsförlagd utbildningBilagor:Förslag till programstrukturerSammanställning av synpunkter juni 1999

SKOLVERKET99-09-154Ã %DNJUXQGÃ8SSGUDJÃÃDSULOÃDen 18 mars 1999 godkände riksdagen i huvudsak regeringens förslag omny struktur för gymnasieskolan (1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160). Den avriksdagen beslutade nya strukturen innebär bl.a. att alla gymnasieprogramskall ha en omfattning på 2500 poäng fördelat på kärnämnen och karaktärsämnensamt projektarbete och individuellt val. Programmen skall erbjudaeleverna större valfrihet. Ett nytt teknikprogram skall utvecklas. Den nyagymnasieskolan skall införas år 2000.Den 22 april 1999 fick Skolverket ett förnyat uppdrag att utarbeta förslag tillprogrammål, inriktningar och omfattning av gemensamma karaktärsämnenför nationella program (U1999/1117/S). I uppdraget ingår också attgenomföra den modulisering av kursplanerna som beskrevs i proposition1997/98:169. Skolverket skall även pröva och ta fram alternativ till enuppdelning av kurserna i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk,engelska och matematik i kortare kurser om lägst 50 gymnasiepoäng. När detgäller teknikprogrammet skall Skolverket fortsätta utvecklingsarbetet utifrånregeringens bedömning så som den presenteras i proposition 1997/98:169.Slutligen ska Skolverket förbereda införandet av projektarbete om 100 poängi gymnasieskolan.Skolverket skall föreslå förändringar av gymnasieförordningen och andraregeländringar som föranleds av de framlagda förslagen..Uppdraget som Skolverket fick 22 april 1999 är en fortsättning på ettuppdrag som gavs den 12 mars 1998 och som preliminärt redovisades den 25november 1998. Det nya uppdraget skiljer sig dock något från det gamlagenom att regeringen nu betonar att- inga större förändringar i utbudet av inriktningar ska genomföras i detkorta perspektivet- endast mindre förändringar ska göras i naturvetenskapsprogrammet ochsamhällsvetenskapsprogrammet- antalet inriktningar på teknikprogrammet inledningsvis bör vara mycketbegränsade- istället för ett examensarbete införs ett obligatoriskt projektarbete om100 poäng- etappindelning av kärnämnen prövas.Ã6NROYHUNHWVÃUHGRYLVQLQJÃGHQÃÃQRYHPEHUÃÃVDPWV\QSXQNWHUÃSnÃI|UVODJHWSkolverket redovisade i skrivelse till regeringen den 25 november 1998 engemensam programstruktur för samtliga program. Skolverket lämnade ocksåett förslag till kurser och inriktningar för det estetiska programmet, natur-

SKOLVERKET599-09-15vetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. I uppdragetingick också att lämna förslag till en uppluckring av naturvetenskaps- ochsamhällsvetenskapsprogrammen för att ge dem en liknande struktur medvalbara kurser som övriga program idag erbjuder.Skolverket redovisade också ett förslag till programmål och innehåll för ettnytt nationellt program - teknikprogrammet.Skolverket lämnade också ett förslag till justeringar i utbudet avprogrammets karaktärsämnen för att underlätta för elever från gymnasieskolanatt söka till högskolan.Den 16 november 1998 redovisade Skolverket i en separat skrivelse förslagtill ny struktur för gymnasieskolans programmål (dnr. 98:956).Skolverkets redovisning av arbetet och förslagen till förändringar i november1998, publicerades på internet. Med redovisningen publicerades även eninbjudan till skolor och andra intressenter att lämna synpunkter. Inbjudningaratt inkomma med synpunkter skickades också direkt till centralaorganisationer samt utvalda högskolor och universitet. En utförligsammanfattning av dessa synpunkter har tidigare skickats tillutbildningsdepartementet. De områden och frågeställningar som varit särskiltvanliga i svaren och som därför påverkat de förslag som Skolverket nulägger fram är i korthet följandeDen övervägande delen av synpunkter som lämnades gälldenaturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, framför vilka ämnensom skall vara obligatoriska i respektive program.Många som lämnat synpunkter, bland annat flera universitet och högskolor,anser att Skolverkets förslag innehåller för många inriktningar.Elevens rätt att fatta självständiga beslut om innehållet i sin studiegång i denfrivilliga gymnasieskolan är något som berörs i flera synpunkter sominkommit. Dessa synpunkter har framför allt handlat omnaturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet ochteknikprogrammet.Flera efterfrågar mer inslag av informationsteknik i gymnasieskolan, blandannat som en kombinerad matematik/data - inriktning.Ã8SSGUDJHWVÃJHQRPI|UDQGHArbetet med de enskilda programmen har genomförts i programvisaexpertgrupper. Dessa experter är verksamma som lärare och skolledare ellerhar anknytning till högskolan.Sedan Skolverket fick det första uppdraget i mars 1998 harkursplanegrupperna haft ett stort antal kontakter med avnämare ochintressegrupper. Samråd har hållits med centrala organisationer, något sombeskrivits utförligare i redovisningen den 25 november 1998 (Dnr 98:956).Skolverket har följt genomförandet av gymnasiereformen genomutvärderingar av programmen. Skolverket har hittills genomförtutvärderingar av tio gymnasieprogram. Dessa utvärderingar har legat tillgrund för de förslag till nya programstrukturer och kursplanerevideringar

SKOLVERKET99-09-157Ã6NROYHUNHWVÃI|UVODJÃWLOOÃSURJUDPVWUXNWXUI den redovisning av uppdraget angående gymnasieskolans utveckling somlämnades i november1998 preciserade Skolverket några övergripande frågorav utbildningspolitisk art. Det gällde frågor om den framtidaarbetsmarknadens behov av högskoleutbildade personer, vad som skall styrautbildningens dimensionering, avvägningen mellan specialiserad ochgenerell utbildning samt balansen mellan elevernas intressen och samhälletsbehov. Det som då anfördes äger fortfarande giltighet men behöver ständigtanalyseras och diskuteras. Här skall några resonemang kringstrukturförändringarnas konsekvenser för ansvarsfördelningen, eleversvalfrihet och undervisningen ytterligare poängteras och utvecklas.Som påpekades i novemberredovisningen innebär nationellt bestämdainriktningar inom ett program att den statliga styrningen avgymnasieutbildningen ökar. Detta kan komma i konflikt med det avriksdagen decentraliserade ansvaret för skolväsendet. Eftersom kommunernaidag har det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för gymnasieskolanbeslutar också varje kommun vilka gymnasieprogram som skall anordnas.En av avsikterna med detta ansvar var att ge varje skolhuvudman möjlighetatt tillsammans med det lokala näringslivet anpassa utbildningen till lokalaförhållanden. Det decentraliserade ansvaret innebär således att beslut omutbudet av utbildningsvägar i första hand är en kommunal angelägenhet.Alltför detaljerad nationellt fastställd organisation kan minska flexibiliteten iutbildningssystemet, försvåra anpassningen till lokala och regionalaförutsättningar och därmed inskränka det lokala inflytandet.Fastställda nationella inriktningar har också att göra med frågan om i vilkenutsträckning specialiserad utbildning skall äga rum inom gymnasieskolan.Arbetsmarknaden är under ständig utveckling och tendensen är allt tydligareatt specialisering främst kommer att ske inom postgymnasial utbildning. Enalltför finfördelad centralt bestämd struktur för gymnasieskolan kan komma ikonflikt med sådana utvecklingstendenser och nationella inriktningar kaninom vissa program uppfattas vara en återgång till äldre strukturer. Samtidigtgäller den allmänna tendensen inte alla branscher eller områden.Gymnasieskolan fungerar också i vissa delar som ”specialistutbildning"direkt för arbetsmarknaden, men sådana snäva utbildningar kan riskera att bliåtervändsgränder för enskilda elever.Som redan påpekades i novemberskrivelsen har olika kommuner och skolorolika möjligheter att erbjuda ett brett utbud av utbildningar. Även inomnuvarande programstruktur kan mindre gymnasieskolor inte erbjuda annat ännågra få valmöjligheter inom ett program. Stora skolor har helt andramöjligheter att erbjuda eleverna den önskade utbildningen. Olika möjligheterför skolor att erbjuda såväl program som olika nationella inriktningar kan påsikt således förstärka skillnader mellan olika regioner. Elever i små ochmedelstora gymnasieskolor kan därmed få svårt att välja utbildning efterintresse. Samtidigt visar utvärderingar av gymnasieskolan att de elever som

SKOLVERKET99-09-15erhåller den utbildning de önskar i större utsträckning fullföljer singymnasieutbildning.8En tyngdpunkt i uppdraget till Skolverket är att tydliggöra och stärkaprogrammålen så att dessa på ett bättre sätt kan fungera som ett samlande"paraply" för utbildningen. Uppdraget att föreslå nationella inriktningar kanmotverka ambitionen att stärka programtanken, eftersom det riktaruppmärksamheten mot enskilda branscher eller intresseområden. Samtidigtskall programmålen klargöra skolhuvudmannens ansvar för utbildningen ochvara underlag för skolans och lärarnas val av innehåll i undervisningen.Denna programmålens roll som didaktisk vägledning är inte heller den utankomplikationer. En strävan mot en generell och bred utbildning igymnasieskolan får inte innebära att undervisningen i ett enskilt ämne elleren enskild kurs skall påverkas så att studierna blir allmänna och abstrakta.Utbildningen måste när den transformeras till undervisning karakteriseras avsubstans, konkretion och sammanhang. Programmål och kursplaner skallvara ett stöd för att utforma en konsekvent och genomtänkt studiegång.Samtidigt är en viktig princip att elever skall ha möjlighet att väljainriktningar och kurser. Successiva val under utbildningens gång kan skapasvårigheter för kontinuitet och samverkan i undervisning och meningsfullasammanhang för elevers lärande.Ã3ULQFLSLHOODÃRUJDQLVDWRULVNDÃIUnJRUÃ*HPHQVDPPDÃNXUVHUÃLQULNWQLQJDUÃRFKÃYDOEDUDÃNXUVHURiksdagsbeslutet den 18 mars 1999 innebär att varje gymnasieprogram skallinnehålla kurser i karaktärsämnen om sammanlagt 1350 poäng. Därutöverfinns ett utrymme om 300 poäng för elevens individuella val. Karaktärsämneskursernahan vara gemensamma för ett helt program, gemensamma fören viss inriktning eller valbara inom ett program.Vilka de gemensamma karaktärsämnena skall vara för ett visst program samtomfattningen av dessa anges i programmålen. Regeringen fattar beslut omprogrammålen. Inom denna ram beslutar sedan Skolverket vilka kurser somskall vara gemensamma. Denna tudelning av besluten får till följd attprogrammålen upptar de gemensamma ämnena, medan programstrukturernaupptar de gemensamma kurserna.Regering beslutar också som en del av programmålen vilka inriktningar somskall finnas i ett program. Skolverket förutsätts sedan besluta om vilka kursersom skall vara gemensamma i en inriktning. I några av programmen föreslåsalternativa gemensamma kurser inom en inriktning som ett sätt att hålla nereantalet inriktningar.Skolverket beslutar vilka kurser som skall vara valbara inom ett program. Ivissa program kan det vara fråga om en omfattande lista av kurser. När detgäller att ta ställning till vilka och hur många kurser som skall vara valbara i

SKOLVERKET999-09-15ett program kan man tänka sig olika lösningar. Vilken lösning som är denlämpligaste är beroende av vilken funktion och status kurserna skall ha, dvs.vem som skall förfoga över kurserna. I propositionen eller i riksdagsbeslutetfinns ingen tydligt angivelse av detta.I kursplanearbetet har Skolverket utgått från att de valbara kurserna är dendel av ett program som man lokalt beslutar om. Det finns alltså en skillnadmellan det utrymme för individuellt val som eleven fritt förfogar över ochutrymmet för valbara kurser som skolan förfogar över. Denna skillnad harbetydelse för hur programmen är uppbyggda. Skolverket utgår från att allakurser inte kommer att erbjudas av alla skolor. Olika skolor kommer medandra ord att erbjuda något olika uppsättningar av valbara kurser. Det ärviktigt att en skola tydligt informerar om vilka möjligheter som finns just påden skolan.En skola skall kunna använda valbara kurser för att bygga på en nationellinriktning om man så finner lämpligt, dvs. man gör lokalt fler kursergemensamma. Detta är en viktig princip om man vill hålla nere antaletinriktningar. De nationella inriktningarna görs mindre omfattande, men kanförses med lokala profileringar.En skola skall kunna erbjuda färdiga paket av valbara kurser. Detta gör detmöjligt att konstruera profileringar som kan kombineras med olikainriktningar inom ett program. På naturbruksprogrammet skulle manexempelvis kunna göra en turistprofilering som skulle kunna kombinerasmed var och en av de olika inriktningarna. Sådana kurspaket kan ocksåanvändas för att profilera mot ett bestämt yrke, t.ex. inom byggområdet.En skola har naturligtvis också möjlighet att låta elever fritt välja mellan devalbara kurserna i ett program. Detta kan antagligen oftare bli aktuellt på NVoch SP än på övriga program. Det måste emellertid vara skolans ansvar att setill att varje elev har en sådan kombination av kurser att programmåletuppfylls. Särskilt när det gäller program med ett stort antal valbara kurserkommer vissa tänkbara kombinationer av kurser inte att uppfyllaprogrammålen. Teknikprogrammet har exempelvis inom utrymmet förvalbara kurser ”kurser från andra program som breddar eller fördjuparkunskaperna inom programmålets ram”. En tanke bakom denna formuleringär att möjliggöra en övergång från eller samverkan med tekniskt inriktadeyrkesprogram. Många kurser från byggprogrammet, elprogrammet,energiprogrammet, fordonsprogrammet, industriprogrammet,hantverksprogrammet och medieprogrammet kan även passa in iteknikprogrammet. En annan tanke är att det i samtliga gymnasieprogramfinns en eller ett par kurser som skulle kunna vara adekvata för någon elevpå teknikprogrammet. Exempelvis kan bild- eller musikkurser från estetiskaprogrammet komplettera inriktningarna Människa och teknik respektiveVirtuell design. För elever som väljer någon av teknikprogrammetsinriktningar mot Teknik, miljö och samhällsbyggande eller Teknik ochföretagande kan kurser från samhällsvetenskapsprogrammet vara aktuella.Den elev som arbetar med medicinsk teknik skulle t.ex. med fördel kunnaläsa en viss kurs från omvårdnadsprogrammet. Att utnyttja hela det valbara

SKOLVERKET1099-09-15utrymmet till omvårdnadskurser eller estetiska kurser vore emellertid att gåutanför ramarna för teknikprogrammet.Den enskilde eleven kan inte förväntas ha den överblick övergymnasieskolans olika mål och kurser att hon eller han kan ta ansvar för detsamlade utbildningsresultatet i en situation som denna, utan detta ansvarmåste ligga på skolan. Ju större utrymmet för valbara kurser är på ettprogram, desto större blir skolans ansvar i detta avseende. Industriprogrammet,elprogrammet och det nya teknikprogrammet är de programsom erbjuder störst valbarhet inom programmets ram.Bland de valbara kurserna har i programstrukturerna några markerats somgaranterat valbara. För flertalet program är det Matematik B och Engelska B.För samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet,omvårdnadsprogrammet och det nya teknikprogrammet är det ytterligarekurser. Anledningen är att man vill skapa möjligheter för elever att skaffa sigbetyg i ämnen som är vanligt förekommande som särskilda behörighetskravtill högskolan. Förslaget om garanterat valbara kurser framfördes redan iskrivelsen i november 1998. Det föranleder förslag till ändringar igymnasieförordningen.Att de valbara kurserna utnyttjas på ett insiktsfullt sätt blir särskilt viktigtmot bakgrund av den restriktivitet som gäller antalet inriktningar iprogrammen. Riksdagsbeslutet och de nya direktiven innebär att antaletinriktningar endast obetydligt får överstiga antalet grenar idag. Skolverketssträvan har därför varit att så långt möjligt hålla nere antalet inriktningar. Detfinns ett direkt samband mellan antalet inriktningar och det valbarautrymmets storlek. I stället för att göra ett större antal nationella inriktningarkan man centralt göra ett par mer generella och sedan överlåta till skolor ochkommuner att åstadkomma nödvändiga profileringar. Detta har mångafördelar men kan också innebära risk för mindre goda lösningar. Bland annatförutsätter det att skolorna har aktuell kunskap om nya yrkesroller ochkompetenskrav i arbetslivet för att kunna vägleda eleverna på ett bra sätt.Det ger möjlighet för skolor att pröva nya vägar och ligga i framkanten avutvecklingen, men innebär också ett krav att man lokalt förnyar sittkunnande så att gamla tankesätt inte konserveras.Få och generella inriktningar betyder också i allmänhet små inriktningar,eftersom kurserna i inriktningen skall täcka den minsta gemensammanämnaren för ett större antal tänkbara specialiseringar. I propositionen angesatt inriktningar bör omfatta 300-1000 poäng. I några fall har det varit svårtatt hitta kurser om 300 poäng som är gemensamma för en inriktning ochsamtidigt hålla nere antalet inriktningar. När det gäller industriprogrammethar denna ekvation inte gått att lösa. Skolverket förslår därför attindustriprogrammet inte får några nationella inriktningar utan att dessaskapas lokalt. Denna lösning förutsätter emellertid ändrade regler förinterkommunal ersättning. Motiveringar för förslaget finns i avsnitt 2.11.Skolverket har i föreliggande förslag minskat antalet inriktningar från 70 inovemberförslaget till 44. Idag finns det 34 grenar. Det större antalet

SKOLVERKET1199-09-15inriktningar beror på att det i dagens program finns mer eller mindre doldainriktningar inom grenarna, som nu föreslås bli nationella. Ett exempel pådet senare är naturbruksprogrammet som hittills inte haft några grenar alls.Trots detta har de olika naturbruksgymnasierna haft tydliga inriktningar motjordbruk, trädgård, hästhållning osv. De lokala inriktningarna har urekonomisk synvinkel fungerat tillfredsställande så länge naturbruksskolornadrevs av landstingen. Det kan befaras att kommunerna inte lika villigtkommer att släppa iväg sina elever till en lokal inriktning i annan kommun.Skolverkets förslag innebär att naturbruksprogrammet får sex nationellainriktningar.Motiv för inriktningarna finns i det följande under varje program.Ã(OHYHQVÃUlWWÃDWWÃYlOMDÃLQULNWQLQJOm en viss utbildning inte finns i hemkommunen kan en elev söka tillutbildningen i annan kommun och hemkommunen är skyldig att betalainterkommunal ersättning. Detta gäller idag såväl nationella program somgrenar. Riksdagens beslut om ny struktur för gymnasieskolan innebär attdetta också skall gälla de nya nationella inriktningarna.En av anledningarna till att regeringen i sin proposition föreslog att dagensgrenar skulle ersättas med inriktningar var att elever skulle ges möjlighet attsöka till speciella kurskombinationer som idag inte är sökbara. I det uppdragsom Skolverket sedan fick ingick också att lyfta fram och tydliggörainriktningar som idag ligger dolda i programmen.Skolverkets preliminära genomgång som redovisades i november 1998visade att antalet sökbara studievägar skulle ungefär fördubblas, från 34grenar till 65 inriktningar, det nya teknikprogrammet oräknat. En sådanökning kan innebära ökade kostnader för kommunerna. En utökning avantalet inriktningar har också ifrågasatts utifrån förväntningar om enkommande gymnasiereform som kan komma att innebära sammanslagningav dagens program till större områden. Ett beslut om fler inriktningar skullegå i motsatt riktning. Riksdagens beslut i frågan innebar sedermera att antaletinriktningar endast obetydligt fick överstiga antalet grenar idag och det ärockså innebörden av det förnyade uppdrag Skolverket fick i april 1999.Det finns emellertid andra skäl till att skapa inriktningar inom ett program änelevens rätt att få en specifik utbildning. Utvärderingar har visat att flera avgymnasieprogrammen uppfattas som otydliga. Det gäller bland annat detidag ogrenade handels- och administrationsprogrammet. Inriktningar somvisar på de möjligheter som finns att skapa profileringar inom programmet ärett sätt att tydliggöra målen. Barn- och fritidsprogrammet uppfattas påmånga håll som ett program som endast handlar om verksamhet för barn. Eninriktning mot barn och en mot fritid skulle klart visa på möjligheten attockså profilera mot fritidsverksamhet för vuxna. Programmet har därför ikursplanearbetet fått inriktningar som ger det en tydligare profil. Dennatydligare profilering skulle emellertid inte behöva innebära att elever fårmöjlighet att söka till en bestämd inriktning utanför den egna kommunensgränser. Det skulle räcka att som idag ha möjlighet att söka till programmet.

SKOLVERKET1299-09-15Erfarenheterna hittills har visat att det är svårt för lärare och skolledare attförstå hur man på ett bra sätt kan kombinera kurser till sammanhängandestudievägar. De tankar som ligger bakom programstrukturer och kursplanerframgår sällan av själva styrdokumenten, utan har framförts på andra sätt,t.ex. vid seminarier och konferenser. Att det finns färdiga kurspaket ellerinriktningar är därför ett stöd för kommunernas planering och en informationom hur tankarna gått i kursplanearbetet. Dessa inriktningar har ju gjorts averfarna lärare och varit föremål för omfattande diskussioner både på skoloroch i förekommande fall med branschföreträdare. De är värdefulla både sompedagogisk-organisatorisk vägledning för skolorna och som information tillblivande elever och till avnämare. De har med andra ord ett värde även omde inte är sökbara utanför hemkommunen.Gymnasieskolan får i allt mindre grad rollen av att ge en yrkesutbildninginom ett begränsat område. Tvärtom betonas behovet av generella kunskaperöver breda områden inom de flesta verksamheter. Inom flertalet områden ärdet knappast så att elevens möjlighet att få anställning efter skolan ärberoende av att hon eller han har en viss kombination av kurser i sittgymnasiebetyg. När det gäller de program där eleverna i första handförväntas söka vidare till högskolan gäller samma sak. Det är inteinriktningen som sådan utan vissa utpekade kurser som är avgörande förmöjligheten att går vidare på högskolan. Möjligheten att läsabehörighetskurser kan emellertid ordnas på annat sätt än att görainriktningarna sökbara.Mot denna bakgrund har Skolverket prövat tanken att alla framtagnainriktningar inte skulle vara sökbara över kommungränserna. De inriktningarsom refereras till ovan skulle i så fall ha karaktären av förslag till lämpligalokala inriktningar, men de skulle inte vara sökbara utanför hemkommunen.Dessa inriktningar skulle med andra ord inte behöva innebära extrakostnader för kommunerna. En kommun bestämmer själv vilka inriktningarsom skall ingå i utbudet och har som nu fortfarande möjligheten att utformahelt egna inriktningar.Mot tanken på rekommenderade lokala inriktningar kan emellertid flerainvändningar resas. En är att idén som sådan kan vara svår att förklara så attmissförstånd inte uppstår. Det ekonomiska argumentet, att inriktningarkostar pengar, är olika starkt för olika program bl.a. beroende på antaletberörda elever. Om t.ex. barn- och fritidsprogrammet fick två nationellainriktningar är det ändå inte troligt att särskilt många elever skulle bytaskolort för att få en annan inriktning än den som fanns i hemkommunen. Omvissa inriktningar inte blir sökbara utanför den egna kommunen finns riskenatt motsvarande utbildning startas som fristående skola, och då måstekommunen ändå betala för eleverna. Totalt sett blir kanskekostnadsökningen för kommunerna försumbar åtminstone när det gällermindre program. Kommuner skulle också kunna vara mindre benägna attsatsa resurser på att bygga upp en speciell inriktning som inte är nationell.Kvaliteten skulle därmed bli lägre i de lokala inriktningarna. Skolverket harefter överväganden beslutat att inte lägga fram förslag om rekommenderadelokala inriktningar på de program som finns idag.

SKOLVERKET1399-09-15Ett argument mot fler inriktningar är att vi i framtiden kan förvänta oss engymnasieskola med färre utbildningsprogram och då skall vi inte ta beslutsom går i motsatt riktning. Noteras bör att framtida färre ingångar igymnasieskolan inte med nödvändighet leder till att antalet utgångar, dvs.inriktningar, minskar.Att bestämma vilka studievägar som skall vara nationella, dvs. sökbara ochberättigade till interkommunal ersättning, är en grannlaga uppgift. Resultatetfår inte bli en reducering av elevernas sökmöjligheter jämfört med idag.Skollagen säger att alla elever skall erbjudas ett allsidigt urval av programoch att antalet platser på programmen och deras grenar skall anpassas medhänsyn till elevernas önskemål.Ett lågt antal inriktningar får heller inte leda till att vissa små yrkesinriktadeutbildningar slås ut. Skolverkets bedömning är därför att inriktningar sommotsvarar dagens grenar på de mer yrkestekniskt inriktade programmen iallmänhet bör vara nationella inriktningar. De förslag som läggs fram harprövats i omfattande diskussioner med olika intressenter. Däremot skulleman kunna diskutera om de mer studieförberedande programmen NV och SPbehöver ha inriktningar som är sökbara utanför hemkommunen. Dessaprogram finns i ett stort antal kommuner. Alla kommuner kommer emellertidinte att kunna anordna alla inriktningar. Bland annat med tanke på att detelevmässigt är stora program är Skolverkets bedömning att dessa programskall ha nationella inriktningar. Frågan diskuteras vidare under varjeprogramavsnitt.För det nya teknikprogrammet har olika förslag arbetats fram och diskuteratsi olika fora. Det är värdefullt att peka på de nya tankar som ligger iframdiskuterade strukturer och dessa bör därför publiceras. Skolverket anseremellertid att inriktningarna inte bör vara sökbara utanför hemkommunen iett skede när programmet ännu inte funnit sin form och utvärderats.Eventuella nationella inriktningar i teknikprogrammet bör fastställas närerfarenheter vunnits.Några gymnasieprogram förbereder för ett så stort antal yrkesområden att detinte varit möjligt att finna en lämplig struktur som uppfyller de formellaorganisatoriska kraven och samtidigt önskemålen från olikaverksamhetsområden. För hantverksprogrammet har man idag löst dettagenom att göra ett ogrenat program med mycket generella kursplaner somkan anpassas till en lång rad olika hantverk. I allmänhet fungerar dettatillfredsställande, även om det förkommer att enskilda elever inte kan få sinaönskemål tillgodosedda eftersom hemkommunen inte är beredd att betala.För industriprogrammet har det inte varit möjligt att finna ett rimligt antalinriktningar som täcker de varierande behov som finns lokalt. Samma sakgäller livsmedelprogrammet som är gymnasieskolans minsta program medendast drygt 400 sökande i hela landet i år. Skolverket föreslår att dessaprogram inte skall ha nationella inriktningar utan endast lokala profileringarsom är specialiserade mot den lokala arbetsmarknaden. När det gällerlivsmedelsprogrammet som endast finns på 28 platser i landet skulle dettaknappast ha några konsekvenser för elevernas möjlighet att få den utbildningman önskar sig. Programmet som sådant är ju sökbart och man söker i

SKOLVERKET1499-09-15allmänhet till en utbildning som ligger geografiskt nära. Utbildningsavtalmellan kommunerna kan fungera som idag.För industriprogrammet föreslår Skolverket att man på försök skall införainterkommunal ersättning för samtliga lokala profileringar. Programmenskulle med andra ord bli sökbara över hela landet. Enligt Skolverketsbedömning skulle kostnadsökningen bli marginell, eftersom det rör sig omett program som i regel har låg elevtillströmning. Det är knappas troligt attelever i större omfattning skulle välja att gå på IP i annan kommun omprogrammet finns i hemkommunen.Antalet inriktningar och deras sökbarhet diskuteras vidare under varjeprogram.ÃgYHUVLNWÃ|YHUÃI|UVODJÃRPÃLQULNWQLQJDUNedan sammanfattas Skolverkets förslag om nationella inriktningar. Avtabeller framgår också hur många grenar respektive program har idag samtför vilka program Skolverket kommer att lägga fram förslag till lokalaprofileringar i form av allmänna råd eller i kommentarmaterial.3URJUDP JUHQDU ORNDODÃ QDWLRQHOODSURILOHU LQULNWQLQJDUBF 0 0 2BP 3 0 4EC 3 0 4EN 3 0 3ES 3 0 4FP 4 0 5HP 0 0 3HV 0 0 0HR 3 0 2IP 4 0 0* interkommunal ersättningLP 2 0 0MP 2 0 3NP 0 0 6NV 2 0 3OP 2 0 0SP 3 0 5TE - 5 06XPPD

SKOLVERKET99-09-1515Ã%DUQÃRFKÃIULWLGVSURJUDPPHWBarn- och fritidsprogrammet är idag ett ogrenat program med många valbarakurser vilket givit programmet en flexibel struktur. Utbildningen leder tillverksamhet inom en sektor som är stor och svår att överskåda. Desynpunkter som framförts vid Skolverkets revidering och utvärdering avprogrammet har uttryckt att programmets innehåll och karaktär oftauppfattas som alltför ensidigt inriktat mot verksamhet med barn och barnsfritid. Denna missuppfattning grundar sig troligen i programmets namn ochmånga önskemål om ett namnbyte har kommit. Skolverket har inte funnit attnågot självklart namnförslag föreligger och föreslår därför inte någotnamnbyte i detta skede.Skolverket har fått starkt stöd för att föreslå två inriktningar för att förtydligaatt programmet riktar sig mot ett brett verksamhetsfält som innefattaromsorg, kultur och fritid för människor i alla åldrar. De inriktningar somföreslagits är dels inriktningenÃ)ULWLG dels inriktningen 3HGDJRJLVNÃRFKVRFLDOÃYHUNVDPKHWInriktningen )ULWLG ger tillsammans med valbara kurser olika aspekter påfritiden, såväl vetenskapliga som mångfalden inom kultur- ochfritidsverksamheten och ger pedagogiska, sociologiska och psykologiskaperspektiv. Fritidens betydelse för olika sociala grupper och förfunktionshindrade behandlas. Den inverkan som ålder och könstillhörighetkan ha belyses också.Inriktningen 3HGDJRJLVNÃRFKÃVRFLDOÃYHUNVDPKHWÃförbereder för studier ocharbete inom områdena barnomsorg, förskola och skola men också förpedagogiskt och socialt arbete med människor i alla åldrar.Båda inriktningarna kan kompletteras med valbara kurser inom t.ex. områdetorganisation och ledarskap eller kombineras med ytterligare kurser iengelska och matematik som vidgar behörigheten till högskolan.Barn- och fritidsprogrammets ämnesområden är till stora delar helt nya föreleverna. Den gemensamma delen i programmet behöver därför vara relativtomfattande för att ge de grundläggande kunskaper som behövs.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 700arbetsliv 50datoranvändning 50barn- kultur- och fritidsverksamhet100individ och samhälle 250lärande och pedagogisktledarskap 250

SKOLVERKET99-09-15161DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUFritid 300Pedagogisk och social verksamhet 300Ã%\JJSURJUDPPHWSkolverkets lämnade i november 1998 ett preliminärt förslag om treinriktningar motsvarande nuvarande grenar i byggprogrammet. De tregrenarna i byggprogrammet föreslås nu ersättas av fyra inriktningar,KXVE\JJQDGÃDQOlJJQLQJ, E\JJQDGVSOnW och PnOHULSkolverket grundar sina förslag på de resultat som erhållits genomskolbesök, enkäter, möten med avnämare och seminarier. Olika förslag frånarbetsgrupper har vägts samman för att få en adekvat och fungerandeutbildning inom byggsektorn ur såväl lokalt, nationellt som internationelltperspektiv.Ett motiv för att dela den nuvarande grenen hus och anläggning i tvåinriktningar är att tydliggöra området anläggning med dess speciella krav påyrkeskompetenser. En uppdelning skulle också göra det lättare för skolor i enregion att samordna anläggningsutbildningen. Eftersom denna utbildning ärsärskilt kostnadskrävande när det gäller utrustning och kräver specielllärarkompetens, kan den inte anordnas på alla platser som har utbildning ihusbyggnad.Utbildningen i byggprogrammet skall utveckla grundläggande kunskaperinom verksamheter som avser nybyggnad ombyggnad och renovering inombyggproduktion och infrastruktur. Byggprogrammet ger också möjlighet föreleven att få en bred orienterande utbildning inom hela byggprocessen.Med en föränderlig arbetsmarknad och snabbt växande kompetenskrav är detav stor betydelse att programmet har stor flexibilitet, utan att karaktären påprogrammet och inriktningarna går förlorad. De gemensamma kursernaomfattar 500 poäng och inriktningarna 300 – 400 poäng. Valbara kurseromfattar 450 –550 poäng. Detta skapar förutsättningar även för småbygghantverksyrken inom byggbranschen att få sina krav på speciellayrkeskompetenser tillgodosedda.Inom ramen för karaktärsämnena ges också möjlighet att välja kurser imatematik och engelska. Skälet är att tillgodose kraven frånarbetsmarknaden t ex när det gäller språkkunskaper och elevers önskan omökade möjligheter att studera behörighetsgivande kurser.,QULNWQLQJHQ KXVE\JJQDG gerÃgrundläggande kunskaper och kompetenser förarbete inom betong, mureri, byggnadsträ, glasmästeriteknik, golvläggning,håltagning, tak- och undertaksmontering, plattsättning och

SKOLVERKET99-09-15ställningsbyggnad. Detta är en bred inriktning som innefattarÃtraditionellayrkesområden såsom träarbete, murning och betongarbete.17,QULNWQLQJHQÃDQOlJJQLQJ ger grundläggande kunskaper och kompetenser förarbeten inom anläggning, vägbyggnad och bergarbeten samt förmaskinförare. Utbildningen kan breddas med kompetens för trä- ochbetongarbeten.,QULNWQLQJHQ E\JJQDGVSOnW gerÃgrundläggande kunskaper och kompetenserför arbete inom byggnadsplåtslageri, ventilation och isolering. Plåtarbeteninnefattar bl.a. arbete med taktäckning och montering av fasadplåt samttillverkning och montering av vattenledningssystem.ÃI ventilationsteknikingår tillverkning av luftkanalerÃisoleringsarbete samt service och underhållav styraggregat.,QULNWQLQJHQ PnOHULÃgerÃgrundläggande kunskaper och kompetenser förarbeten inom byggnadsmåleri, golvläggning och industrilackering.Byggnadsmåleriet omfattar både in- och utvändig målning. Golvläggningomfattar läggning av både mjuka och hårda golv och dessutom golv- ochväggbeklädnadsarbeten i våtrum.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 5001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 100datoranvändning 50byggteknik 350Husbyggnad 300 - 400Anläggning 300Måleri 300Byggnadsplåt 300Ã(OSURJUDPPHWEftersom en revidering av elprogrammet genomfördes så sent som 1997-98och infördes i gymnasieskolan hösten 1998 kommer de nu föreslagnaförändringarna att bli ganska marginella i de flesta ämnesområden. Detämnesområde som förändras mest är datorkunskap där utvecklingen ärsnabbast och kräver ständig förnyelse. Förändringarna har fortlöpande

SKOLVERKET1899-09-15förankrats vid branschträffar och dessutom har fortlöpande kontakter medolika företrädare för näringslivet givit underlag för utformning och innehåll.En enkät sändes också ut till 25 skolor av varierande storlek och medskiftande näringslivsstruktur med frågor om förändringsbehov som underlagtill föreslagna förändringarna.Den struktur som här föreslås för elprogrammet ger stor valfrihet föreleverna att välja kurser för olika yrken med lokal prägel samtidigt som ettnationellt intresse kan tillgodoses genom inriktningskurserna.De tre grenarna inom elprogrammet DXWRPDWLRQÃHOHNWURQLNÃochÃLQVWDOODWLRQföreslås ersättas av fyra inriktningarnaÃDXWRPDWLRQÃHOHNWURQLNÃHOWHNQLNÃochLQIRUPDWLRQVWHNQLNGrenen elektronik som möjliggör specialiseringar inom ett stort antalverksamhetsfält föreslås uppdelad i två inriktningar, LQIRUPDWLRQVWHNQLN ochHOHNWURQLN. Inriktningen mot LQIRUPDWLRQVWHNQLN ger grunderna för arbete iskiftande miljöer där datorer används och kan lokalt vara gemensam med detnya teknikprogrammets motsvarighet.Motiveringen till denna uppdelning är att karaktären på arbetsområdetdatorer med kringutrustning inte längre är av så stark teknisk natur somtidigare. Blivande tekniker inom detta område behöver inte ägna så myckettid av sin utbildning till studier i ellära och elektronik utan i ett tidigt skedekunna specialisera sig på datorkunskap. Denna inriktning har ingendefinierad bransch utan ett stort antal specialister har lämnat synpunkter påinnehållet.Inriktningen HOHNWURQLN syftar till att tillgodose de olika behov som avkunskap som kommer att efterfrågas inom elektronikområdet. Detta omfattarbl.a. hemelektronik, industrielektronik och professionella anläggningarframförallt inom ljud- och bildområdet. I denna inriktning harbranschföreträdare tydligt framfört krav på kompetens att arbeta tillsammansmed olika ”specialister” inom området vilket tillgodoses genom valbarakurser.Gren automation föreslås bli inriktning DXWRPDWLRQ. Denna inriktning har ettstort antal branschföreträdare med olika intressen och skall därför tillgodosebehoven av arbetskraft inom ett flertal områden. Processindustrins krav påbåde breda och djupa kunskaper inom framförallt mät- och reglerteknik ledertill önskemål om utveckling och utökning av detta kunskapsområde. Förmedarbetare i den verkstadstekniska industrin ställs större krav påstyrtekniska kunskaper och systemtänkande vilket också företrädare förfastighetsbranschen kräver men denna bransch har också önskemål omytterligare kunskaper i reglerteknik.

SKOLVERKET1999-09-15Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY) har framfört kritik motbenämningen LQVWDOODWLRQ och istället föreslagit inriktningsnamnet HOHNWULNHU.Motiveringen till detta är att begreppet installation är ett betydligt snävareyrkesområde än begreppet elektriker. Skolverket anser att enyrkesbeteckning inte är lämplig som namn på en inriktning och föreslårdärför eOWHNQLN. Med detta namn kan samtliga av elbranschen certifieradeyrken rymmas inom inriktningen och önskvärd bredd för utbildningenuppnås. Detta namn har också accepterats av ECY.En för elprogrammet helt ny specialisering har införts nämligenIRUGRQVHOHNWURQLNÃomfattande tre kurser om vardera 100 poäng. Dennaspecialisering svarar mot ett behov i fordonsbranschen där alltmer avanceradteknik återfinns i både personbilar och i tunga fordon.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 4001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 50datoranvändning 50elektronik 100ellära 50elkunskap 100styrteknik 50Automation 400Elektronik 300Elteknik 250Informationsteknik 300Ã(QHUJLSURJUDPPHWDen utveckling som föreslås i energiprogrammet är förutom en öppnare ochmer flexibel programstruktur- att fler behörighetsgivande kurser kan erbjudas inomkaraktärsämnesblocket.- att profileringen mot kyl- och värmepumpsteknik flyttas från gren (QHUJLtill inriktningen 996ÃRFKÃN\OWHNQLN.- att grenarna byter namn för att tydliggöra verksamhetsområde.Skolverket grundar sina förslag på de resultat som en för energiprogrammettillsatt expertgrupp har tagit fram. Expertgruppen har bestått av lärare ochskolledare från skolor med energiprogram. Expertgruppen har genomförtdiskussioner med bransch- och högskolerepresentanter samt genomfört elev-

SKOLVERKET2099-09-15och lärarenkäter. Samtliga förslag till förändringar tillstyrks avintressegruppen för energiprogrammet, där annat ej anges. I gruppen finnsrepresentanter för Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation,Fastighetsbranschens Utbildningsråd, Svenska Kraftverksföreningen,Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen och VVS-installatörerna.Med en föränderlig arbetsmarknad och snabbt förändrade kompetenskrav ärdet av stor betydelse att programmet har en flexibel och öppen struktur, utanatt karaktären på programmet och inriktningarna går förlorad. Degemensamma kurserna i programmet omfattar 450p och inriktningarna 250p.Ett relativt stort utrymme, 650p, avsätts för valbara kurser. Detta möjliggöräven anpassningar till lokala förutsättningar och större möjligheter för eleveratt läsa behörighetsgivande kurser inom karaktärsämnesblockets ram.För att programmet på ett bättre sätt ska kunna användas som en väg tillfortsatta högskolestudier inom det energitekniska området skall, förutom demer yrkesinriktade kurserna, behörighetsgivande kurser i engelska,matematik, fysik och kemi kunna erbjudas inom ramen för programmetsvalbara kurser.Profileringen Kyl- och värmepumpsteknik från gren (QHUJL slås sammanmed tidigare gren 996 och blir inriktningen 996ÃRFKÃN\OWHNQLNÃVVSbranschenhar pekat på likheterna och närheten mellan de två branschernaoch de arbetsuppgifter som utförs.Förändringar i grenarnas namn görs för att tydligare visa på detteknikområde eller den verksamhet utbildningen leder till.Gren (QHUJLÃbyter namnÃtill inriktning 'ULIWÃRFKÃXQGHUKnOOVWHNQLNInriktningen leder till verksamhet inom drift och underhåll av system ochkomponenter i processer som finns inom energiföretag, fastigheter samtdricksvattenberedning och vattenrening. Beträffande detta förslag anserintressegruppen för energiprogrammet att det behövs en ny benämning ochatt Drift- och underhållsteknik är en återgång till något gammalt, men detfinns inte något bättre förslag.Gren )DUW\JVWHNQLNÃbyter namn till inriktning 6M|IDUWÃDet nya namnet knyterbättre an mot näringen och de tre yrkesrelaterade profileringarna däck,maskin och fiske, som finns inom inriktningen.Gren 996Ãbyter namn till 996ÃRFKÃN\OWHNQLNÃeftersom inriktningen breddatsmed kyl- och värmepumpsteknik.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 450datoranvändning 50elkunskap 50ellära 50energiteknik 100

SKOLVERKET99-09-15211DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUmiljökunskap 50mät- och reglerteknik 100verkstadsteknik 50Drift- och underhållsteknik 250Sjöfart 250VVS- och kylteknik 250Ã(VWHWLVNDÃSURJUDPPHWI Skolverkets redovisning i november 1998 lämnades ett preliminärt förslagom fyra inriktningar i det estetiska programmet. Detta förslag kvarstår.De inriktningar som föreslås motsvarar i princip de ursprungliga grenarna,som överensstämmer med de traditionella konstarterna, men antaletinriktningar utökas med en. Grenen dans och teater föreslås delas upp i tvåinriktningar något som i praktiken redan finns i gällande programstruktur.De fyra inriktningarna som föreslås är ELOGÃRFKÃIRUPJLYQLQJÃGDQVÃPXVLNsamt WHDWHUI Skolverkets utvärdering av det estetiska programmet förs en diskussion omett mer allmänt estetiskt program som inte är uppdelat efter traditionellakonstarter. Mot detta står skolornas uppfattning att många ungdomar har ettstarkt behov av att identifiera sig genom sitt intresse och att elevernasintressen bör vara utbildningens plattform.Den skapande verksamheten är programmets kärna i kombination med denbredd som programmet erbjuder. I utvärderingen uttrycker eleverna ocksåstor uppskattning av programmet. Eleverna trivs mycket bra.För att motverka tendenser till specialisering föreslås ett nytt ämne HVWHWLNRFKÃVNDSDQGHÃdär många gemensamma ämnen ligger. Det är också viktigtmed en konsekvent infärgning av kurser i kärnämnen för att bidra till en bredestetisk bas. Estetisk kunskap syftar till att utveckla en vidgadupplevelseförmåga och ett månsidigt skapande.Uppdelningen av grenen dans - teater kommer att innebära att dansrespektive teater lättare kommer att kunna kombineras med t.ex. musik.Inriktningarna dans och teater är uppbyggda parallellt både vad avserinriktningskurser och valbara kurser. Det innebär att kurserna ävenfortsättningsvis kommer att kunna fungera tillsammans.Namnet på den inriktning som motsvarar nuvarande gren konst- ochformgivning föreslås ändrad till bild och formgivning. Anledningen är attbegreppet konst i programmets kursplaner står för samtliga konstarter ochalltså inkluderar t.ex. musik och dans. Också namnet bild och form hardiskuterats men bedömts mindre lämpligt, eftersom det är kursnamn inombildämnet.

SKOLVERKET2299-09-15I samband med kursplanearbetet för det estetiska programmet har kravframförts om en textil inriktning. En sådan inriktning skulle emellertidinnebära ett steg mot specialisering som strider mot programmets idé om enbred gemensam bas. Kurser i formgivning som kan inriktas mot textil finnsidag som valbara kurser inom det estetiska programmet. Textil utbildningkan också förekomma inom industriprogrammet.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ: 600arbetsliv 50datoranvändning 50engelska 100estetisk orientering 100historia 100kulturhistoria 150matematik 501DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUBild- och formgivning 350Dans 550Musik 400Teater 450Ã)RUGRQVSURJUDPPHWI det preliminära förslaget till programstruktur för fordonsprogrammet somredovisades i Skolverkets förslag i november 1998 presenterades feminriktningar mot dagens fyra grenar. Grenen transport föreslogs delad i tvåinriktningar – 7UDQVSRUWWHNQLNñÃJRGV och 7UDQVSRUWWHNQLNñÃDQOlJJQLQJ.Övriga inriktningar motsvarade i förslaget i stort sett dagens grenar.Under det fortsatta arbetet med Skolverkets expertgrupp, skolor ochbranschrepresentanter har ett nytt förslag vuxit fram, fortfarande med feminriktningar. I detta förslag har inriktningen )RUGRQVXQGHUKnOOIRUGRQVWHNQLNdelats i två inriktningar: 3HUVRQELOVWHNQLN och 0DVNLQÃRFKÃODVWELOVWHNQLN.Motiv till förslaget:− Elevunderlaget är störst inom dessa inriktningar. Idag har nuvarandegrenen Fordonsteknik mer än 50 procent av eleverna inomfordonsprogrammet. De flesta eleverna erbjuds idag fordonsteknik medinriktning personbil.

SKOLVERKET99-09-15− Det råder idag stor brist på utbildade lastbils- och maskinmekaniker. Deelever som önskar denna inriktning har idag svårigheter att få sitt valtillgodosett.Inriktningarna inom transportteknik har i detta förslag blivit en inriktning –*RGVWUDQVSRUWÃRFKÃDQOlJJQLQJVPDVNLQWHNQLN, med både gemensamma ochvalbara kurser LQRP inriktningen. De gemensamma kurserna lägger grundenför en bred kompetens inom hela transportsektorn, vilket också efterfrågas iyrkeslivet. Här finns också valbara kurser inom inriktningen som möjliggören profilering mot lastbilsförare eller anläggningsmaskinförare.Inriktningen .DURVVHUL har ändrat namn till %LOVNDGDÃRFKÃODFNHULQJVWHNQLNeftersom det tydligare lyfter fram båda yrkesområdena. Lackeringsteknikfinns idag endast på några få skolor, men här finns ett nationellt intresse attutbildning inom detta område kan erbjudas också i framtiden. Detta kanlösas genom att ett antal lokala profileringar mot lackering görsriksrekryterande.Ett ganska stort utrymme, 450 – 650 poäng, är avsatt för valbara kurser.Detta möjliggör en anpassning till lokala förutsättningar med kurser som kankombineras med olika inriktningar inom programmet.233RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 500arbetsliv 100datoranvändning 50fordonskunskap 100fordonsteknik 2501DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUPersonbilsteknik 400Maskin- och lastbilsteknik 200Godstransport- ochanläggningsmaskinteknik 350Bilskada och lackeringsteknik 250Flygteknik 550

SKOLVERKET99-09-1524Ã+DQGHOVÃRFKÃDGPLQLVWUDWLRQVSURJUDPPHW+DQGHOVSURJUDPPHWDet näringsliv som tar emot eleverna från Handels- ochadministrationsprogrammet finns framför allt inom den privata tjänstesektorn,men även den offentliga tjänstesektorn är av intresse. Den privatatjänstesektorn är också den sektor på arbetsmarknaden som sysselsätteralltfler människor. Internationellt sett är tjänstesektorn den snabbast växandedelen av länders ekonomier. Den privata tjänstesektorn i Sverige består tillstörre delen av många små företag och omfattar företag inom detalj- ochpartihandel, turism, hotell, telemarketing, IT-företag, samfärdsel osv. Handelmed varor och tjänster har således en betydande roll i samhället.Att möta människor och förstå deras behov av service är centralt för detnäringsliv som programmet vänder sig till. Kärnan i programmet är därförservice och kommunikativ förmåga. Hög IT-kompetens, god beredskap införden pågående globaliseringen och entreprenörskap som synsätt medfokusering på möjligheter och kreativitet är också viktigt för yrkesverksamhetinom området.I utvärderingen av programmet - Skolverkets rapport nr 163 - framgår attprogrammålen uppfattas som luddiga och att det är svårt för en elev igrundskolan att förstå vad programmet syftar till. Det finns brister iinformationen om programmets karaktär och därigenom har eleverna ettbristfälligt underlag för sitt beslut inför val av program. Ävenkärnämneslärare är ofta dåligt insatta i programmets mål. Bredden iprogrammet uppfattas dock som bra med goda möjligheter till anställningdirekt efter gymnasiet, eget företagande eller fortsatta studier.Ett syfte med att skapa inriktningar inom programmet är att tydliggöraprogrammets karaktär och verksamhetsområden. De föreslagna inriktningarnaavser att svara mot nationella kompetens- och utbildningsbehov. De skall gegrund för yrkesverksamhet och stimulera intresset för företagande ochfortsatta studier inom området.Skolverket föreslår följande inriktningar för handels- ochadministrationsprogrammet• Handel• Turism och resor (Resor och turism i novemberförslaget)• Administrativ service (Administration med IT i novemberförslaget)Under övervägande har funnits också en inriktning mot Näthandel ochreklam. Avsikten med inriktningen var att betona den starka utvecklingenmot elektronisk handel och marknadsföring med hjälp av nya medier. Att seaffärsmässiga möjligheter i samband med de snabba förändringarna inomhandel och ny teknik är viktigt. Att bygga en egen butik på nätet ger elevenmöjligheter till kreativt skapande och fördjupade kunskaper om såväl nyteknik som om de nya affärsmöjligheter och konkurrenssituationer somglobal handel innebär. För att inte öka antalet nationella inriktningar föreslåsi stället valbarhet inom inriktningen. Därigenom underlättas möjligheten attvid behov skapa en lokal inriktning inom området.

SKOLVERKET2599-09-15Handelsföretagen står för en betydande del av antalet sysselsatta i landet ochyrkesverksamheten kan riktas mot detalj- och partihandel inom olikabranscher, handel på internet osv. Genom valbara kurser kan vissspecialisering ske t ex mot telemarketing som ju är en växande bransch inomtjänsteföretagen. Kursen Handel med branschinriktning ger möjlighet tillprofilering efter elevens önskemål t ex mot livsmedelshandel, IT ochelektronik, mode och textilbranschen osv. Turism, ofta beskriven somvärldens snabbast växande industri, består av företag inom ett brettverksamhetsfält. En inriktning mot turism skulle svara mot ett ökat intresseoch ett ökande behov av verksamma inom sektorn. Administrativt arbeteutförs numera av de flesta yrkesverksamma och dessutom köpsadministrativa tjänster i ökad omfattning från specialiseradebemanningsföretag.Inom ramen för karaktärsämnen ges också möjlighet att välja kurser iallmänna ämnen. Skälet är att tillgodose kraven från arbetsmarknaden t ex närdet gäller språkkunskaper och elevers önskan om ökade möjligheter attstudera behörighetsgivande kurser.I karaktärsämnen finns ett flertal kurser om vardera 50 poäng. En avanledningarna är att kurserna också återfinns inom andra program.Information och layout 50 p, Småföretagande 50 p finns t ex inomSamhällsvetenskapsprogrammet. Försäljning och service tillhör ocksålivsmedelsprogrammets gemensamma kurser. Turism är gemensam för hotelloch restaurangprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet. Arbetsmiljöoch säkerhet, Datorkunskap samt Projekt och företagande ingår i de flestayrkesinriktade programmen.Ytterligare en anledning till de små kurserna är att öka flexibiliteten och gemöjligheter för elever på andra program att välja kurser från handels- ochadministrationsprogrammet. Elever som t ex studerar vid el-, livsmedels-,fordons- eller naturbruksprogrammet kan genom att välja kurser som ger enhandelsprofil också använda sina branschkunskaper för merkantilaarbetsuppgifter. Även administrativa arbetsuppgifter utförs av alltfler varföradministrativa kurser bör finnas tillgängliga för övriga elever.Att dela in kunskapsområden i mindre kurser medför dock risk för splittringoch fragmentisering. Integration mellan kurserna och samverkan mellanlärare i karaktärsämnen och mellan kärn- och karaktärsämnen ärförutsättningar för att nå programmålen och för att skapa helhet ochsammanhang i studierna.Skolverket har på central nivå samverkat med fack- ochbranschorganisationer vid utformningen av handels- ochadministrationsprogrammet. Förslaget med de föreslagna tre inriktningar harstöd från berörda parter.Det kan antas en kommande gymnasieutredning tar upp frågan om ett nyttgemensamt program inom handel, turism, ekonomi och administrativatjänster som ännu bättre och tydligare skulle kunna ge bredd och djup åtutbildningen inom området.Namnet handels- och administrationsprogrammet är mot bakgrunden av deföreslagna förändringarna inte längre adekvat för programmet. Namn somdiskuterats är handelsprogrammet alt handel och serviceprogrammet.

SKOLVERKET99-09-15Skolverkets förslag är att namnet ändras till handelsprogrammet.263RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 6001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 100datoranvändning 50administration 100företagsekonomi 50handel 250turism 50Handel 500Turism och resor 500Administrativ service 500Ã+DQWYHUNVSURJUDPPHWHantverksprogrammet är idag ett ogrenat program. I det preliminäraförslaget till programstruktur för hantverksprogrammet som redovisades iSkolverkets förslag i november 1998 presenterades sju inriktningar.I ett förslag med inriktningar inom hantverksprogrammet uppstår problemetatt få in alla hantverksyrkena under rätt familjenamn, utan att behövapresentera allt för många inriktningar. Det finns också många smalayrkesområden som tillhör hantverksyrkena, där lokala inriktningar kanskevore ett bättre alternativ. Under det fortsatta arbetet med Skolverketsexpertgrupp och branschrepresentanter har en programstruktur utaninriktningar, liknande det nuvarande grenlösa programmet föreslagits. Dennaprogramstruktur bygger på nuvarande struktur med generellt skrivna kursersom är utarbetade på ett sådant sätt att de kan användas för alla yrken somförekommer och inriktas mot ett speciellt yrkesområde.Ett problem som kvarstår är att elever som väljer en lokal inriktning som intefinns i den egna kommunen kan komma i kläm eftersom kommunen då inteär skyldig att låta eleven söka till annan kommun där ”inriktningen” finns.De flesta kommuner tillåter elever att välja önskad lokal inriktning även omprogrammet finns i kommunen (men inte den önskade inriktningen). Men ide kommuner där elever nekas denna möjlighet blir ett program utannationella inriktningar ett problem för dessa elever. Skolverket föreslår dockinte någon förändring av gällande regler, eftersom det är svårt att överskåda

SKOLVERKET2799-09-15konsekvenserna när det gäller vissa yrkesinriktningar. T.ex. skulle denpopulära utbildningen till frisör kunna bli kostnadsdrivande för kommunernaom interkommunalt bidrag alltid utgick.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDY JHPHQVDPPDÃlPQHQ 700arbetsliv 50bild 50datoranvändning 50hantverkskunskap 150hantverksteknik 400,QJDÃQDWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUÃ+RWHOOÃRFKÃUHVWDXUDQJSURJUDPPHWHotell och restaurangprogrammet har idag tre grenar. I Skolverketsredovisning i november 1998 lämnades ett preliminärt förlag om tvåinriktningar, restaurang respektive hotell. Förslaget kvarstår. Degemensamma kurserna ger grundläggande kunskaper om både restaurangochhotellverksamhet.Gren storhushåll och gren restaurang slås ihop till en gemensam inriktning isyfte att tillvarata och uppvärdera den specifika storhushållskompetensensom alla som arbetar i branschen behöver. Gren storhushåll har rekryterat fåelever och har sålunda svårigheter att upprätthålla kontinuitet ochlärarkompetens.Inriktningen mot restaurang skall behandla verksamheter av olika omfattningoch karaktär och således inkludera storkök och servering. Irestaurangutbildningen är kunskaper om olika matlagningsformer ochlivsmedel viktiga. De kunskaper om dietmatlagning, näringskunskap ochhygien som är särskilt framträdande i den nuvarande grenen Storhushåll skallgenomsyra hela restaurangutbildningen. Dessa kunskaper är lika viktiga ismåskalig som storskalig verksamhet.I det fortsatta kursplanearbetet har kursplaneexperterna funnit det möjligt attformulera gemensamma mål som tillgodoser både restaurang- ochstorhushållssektorns kunskapsbehov. Detta var en förutsättning för att kunnaslå ihop de tidigare grenarna.

SKOLVERKET2899-09-15Inriktningen mot hotell ger grundläggande kunskaper om hotellverksamhetoch turism. Kursen Turism är ett exempel på en kurs som är skriven för atttillgodose kompetensbehov i flera av gymnasieprogrammen. Inom Hotellochrestaurangprogrammet kan den som vill specialisera sig ytterligare motturism välja kursen Affärsresor.Inriktningarnas namn föreslås vara KRWHOOÃrespektive UHVWDXUDQJñPnOWLGVVHUYLFH. Hotellinriktningen har av avnämarna föreslagits få namnethotell – tjänsteservice, men Skolverket föredrar det kortare och meralätthanterliga hotell. Eftersom den nya restauranginriktningen också omfattarstorhushåll förordar Skolverket i likhet med avnämarna att den får ett annatnamn än den nuvarande grenen. Det nya namnet har bidragit till attavnämarna accepterat sammanslagningen av grenarna storhushåll ochrestaurang.Förslaget om att inriktning hotell skall omfatta 400 gymnasiepoäng kvarstår,medan inriktning restaurang – måltidsservice minskas i jämförelse mednovemberförslaget för att ge utrymme åt fler valbara kurser.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 650arbetsliv 100datoranvändning 50hotellkunskap 50hygienkunskap 50livsmedelskunskap 50matlagningskunskap 200näringskunskap 50serveringskunskap 1001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUHotell 400Restaurang -måltidsservice 300Ã,QGXVWULSURJUDPPHWDen tidigare programstrukturen med fyra nationellt fastställda grenarföreslås ersatt med en struktur där man lokalt fastställer inriktningarna.Skolverket har på central nivå samverkat med fack- ochbranschorganisationer vid framtagandet av den föreslagna struktur förIndustriprogrammet. Vid dessa kontakter har flera olika förslag tilluppläggning av programmet diskuterats. Förslaget där de nationellainriktningarna tagits bort förordades av samtliga fack- ochbranschrepresentanter.

SKOLVERKET99-09-1529Industriprogrammet har sedan starten uppvisat ett stadigt vikande elevantaloch antalet sökande är nu ca en tredjedel av sökande till motsvarandeutbildningar för tio år sedan. Detta trots att rekryteringsproblemenuppmärksammats både av myndigheter och arbetslivet. En arbetsgrupp underutbildningsdepartementet har behandlat problematiken och redovisade sinslutrapport "Ökad rekrytering till gymnasieskolans Industriprogram" Ds1996:53 i augusti 1996. I Skolverkets utvärdering under 1997 av femgymnasieprogram fanns industriprogrammet med. Även i den rapportenbehandlades programmets elevproblematik.Branschorganisationerna och de fackliga organisationerna har genomyrkesnämndernas försorg genomfört en rad informations- ochrekryteringskampanjer de senaste åren, ex Tekniktåget under 1997. Nyligenhar ett 30 miljonersprojekt ”Ny fart 2000 ” startat för att stimulerautveckling lokalt på 16 orter genom ökad samverkan mellan skola och lokaltnäringsliv. Bakom projektet står LO och SAF genom yrkesnämnderna.Behovet av en förändring av programmet är stort för att vända utvecklingen.Parallellt med den negativa utvecklingen för industriprogrammet har en merpositiv trend kunnat skönjas vad gäller de specialutformade programmen.Antalet skolor med sådana program har ökat från 97 läsåret 95/96 till 168läsåret 97/98. Motsvarande elevantalsökning för de specialutformadeprogrammen är 3178 läsåret 95/96 till 5015 läsåret 97/98. I många av dessaprogram används kurser ur Industriprogrammet i kombination med andraprograms kurser, vanligen ur Naturvetenskapsprogrammet för att geeftersökt kompetens. Kopplingen till det lokala näringslivet är här oftaststarkt och samarbetet skola-näringsliv fungerar bra i program- eller yrkesråd.Eleverna erbjuds i många fall förmåner som garanterat sommarjobb/praktikoch ibland förtur till anställning efter utbildningens slut. Den snabbaframväxten av specialutformade program visar på ett behov av att skapautbildningar som ger bredare kompetenser än de som dagens program ochgrenar kan erbjuda.Ett viktigt argument för en mindre styrd form av industriprogrammet är densnabba utveckling som sker inom arbetslivet. Industrier byterproduktionsteknik på mycket kort tid, nya metoder och arbetsformerutvecklas, yrken försvinner och nya skapas. I regeringens utvecklingsplan1998/99:121 sägs bl.a. attÃÅ$UEHWVPDUNQDGHQVÃXWYHFNOLQJÃlUÃLGDJÃVnGDQÃDWWGHÃQDWLRQHOODÃSURJUDPPHQÃPnVWHÃYDUDÃIOH[LEODÃRFKÃJHÃVWRUÃ|SSHQKHWÃLQI|UIUDPWLGDÃVWXGLHÃRFKÃ\UNHVYDOÃRFKÃHQÃJUXQGÃI|UÃIRUWVDWWÃOlUDQGHÅFörändringen av industriprogrammets struktur syftar till att öka programmetsflexibilitet och tillmötesgå ovanstående redovisade utveckling. Genom att tabort de nationellt fastställda inriktningarna på industriprogrammet samt gemöjligheter att välja kurs/kurser från andra program erhålles ett större utbudav valbara kurser. I samverkan med näringslivets parter lokalt eller regionaltkan utbildningar skapas som tillgodoser såväl arbetsgivare som sökerpersonal som den enskilde som står i en valsituation vad gäller utbildning.Ett annat syfte med att göra programmet ”öppet” är att öka arbetslivetsengagemang i utbildningen och att utveckla samarbetsformerna skola -

SKOLVERKET3099-09-15arbetsliv. Ökat samarbete leder till förståelse av varandras möjligheter ochresurser att delta i både planering och genomförande av utbildningen,exempelvis genomförande av APU. Tidigare utvärderingar avIndustriprogrammet visar att orter/skolor som haft framgång i utvecklingenav programmet och säkrat elevrekryteringen haft en nära samverkan med detlokala näringslivet, ofta genom väl fungerande programråd eller liknande.Regeringen skriver i utvecklingsplanen bl.a.Å)|UÃDWWÃQlULQJVOLYHWÃLÃHQÃUHJLRQÃVNDOOÃInÃVLWWÃIUDPWLGDÃDUEHWVNUDIWVEHKRYWLOOJRGRVHWWÃNUlYVÃHQOLJWÃUHJHULQJHQVÃEHG|PQLQJÃHWWÃVWRUWÃRFKÃOnQJVLNWLJWHQJDJHPDQJÃIUnQÃDUEHWVOLYHWÃLÃJHQRPI|UDQGHWÃDYÃJ\PQDVLHVNRODQVXWELOGQLQJÃ'HWÃJlOOHUÃGHOVÃDWWÃPHGYHUNDÃLÃROLNDÃVDPDUEHWVIRUPHUÃPHGÃVNRODQRFKÃDWWÃYHUNDÃI|UÃDWWÃWLOOJnQJHQÃWLOOÃ$38SODWVHUÃOlUOLQJVSODWVHUÃHWFVlNHUVWlOOVÃGHOVÃDWWÃSnYHUNDÃRFKÃI|UQ\DÃLQQHKnOOHWÃLÃXWELOGQLQJDUQDÃÃ'HWEHK|YVÃRFNVnÃHWWÃ|NDWÃRFKÃPHUÃI|UXWVlWWQLQJVO|VWÃHQJDJHPDQJÃIUnQJ\PQDVLHNRPPXQHUQDÃDWWÃVDPYHUNDÃPHGÃDUEHWVOLYHWÅDen pågående försöksverksamheten med KY-utbildningarna, medobligatorisk samverkan skola - arbetsliv för att starta och driva utbildningen,har visat sig mycket framgångsrik och kan fungera som modell.Alla program utan grenar eller inriktningar är sökbara för alla elever, t.ex.hantverksprogrammet. Detta program har sedan tidigare haft naturligainriktningar "gömda" inom programmet och eleverna har sökt till dessaenligt intresseinriktning. Elevens hemkommunen har oftast accepterat atterlägga interkommunal ersättning till den anordnande kommunen även omprogrammet har funnits i hemkommunen men med en annan inriktning ellerprofilering.Elevernas intresse skall ju vara avgörande för att få komma till en utbildningsom tillgodoser detta intresse på bästa möjliga sätt. För industriprogrammetdel riskeras den av alla avnämare förordade öppna strukturen att misslyckaspå grund av reglerna för interkommunal ersättning. Skolor som idag erbjuder"smala" grenar och byggt upp kompetens och resurser kan få ett minskatelevunderlag på grund av hemkommunernas ovilja att betala icke tvingandeinterkommunala ersättningar. För att inte reformeringen av industriprogrammetska misslyckas av administrativa orsaker föreslår därförSkolverket att försök görs med att låta elever fritt välja utbildning påindustriprogrammet i annan kommun. Elevens rätt att välja skulle alltsåinnebära en motsvarande skyldighet för hemkommunen att betalainterkommunal ersättning. På detta sätt skulle det skapas bättre möjligheterför skolor med gott rykte att ytterligare förbättra sin utbildning. Det skulleockså sätta press på skolor och kommuner att profilera sig och satsa på en avelever och branscher efterfrågad utbildning.När interkommunalt bidrag utgick till lokala grenar, utvecklades iblandsådana grenar i syfte att locka elever från andra kommuner. Eftersomindustriprogrammet kräver stora investeringar bedömer Skolverket att denrisken är liten i detta fall. Den föreslagna försöksverksamheten böremellertid under alla omständigheter följas upp för att studera

SKOLVERKET99-09-15konsekvenserna för små och medelstora kommuner. Också programmetsutformning i olika delar av landet bör följas liksom utvecklingen avelevernas intresse, motivation och studiereslutat.313RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 400,QJDÃQDWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 100datoranvändning 50lärande och pedagogiskt ledarskap 50produktionsteknik 100styrteknik 50*verkstadsteknik 50**För utbildning som profileras mot Textil/konfektion gällerämnena textil och konfektion, 50p samt formgivning 50p.Ã/LYVPHGHOVSURJUDPPHWLivsmedelsprogrammet har idag två grenar - bageri och konditori respektivekött och charkuteri. Inom programmet finns sex lokala grenar varav två ärriksrekryterande. I det preliminära förslaget till programstruktur, somSkolverket redovisade i november 1998, presenterades fyra inriktningar - tvåmotsvarande nuvarande grenar och två med inriktning motlivsmedelsprocess och färskvaruhandel. Ambitionen var att så långt sommöjligt tillgodose rekryteringsbehovet inom livsmedelsbranschens olikaproduktionsområden.I samband med gymnasiereformen 1991 flyttades livsmedelsprocessutbildningenfrån livsmedelsprogrammet till industriprogrammet ochanordnas idag som en lokal gren. Läsåret 1998/99 deltog fem elever iutbildningen och inför läsåret 1999/00 finns fyra sökande till grenen.Experter och branschfolk anser att kurserna livsmedelsprocess, mednuvarande placering i industriprogrammet, har blivit osynliga för eleverna ilivsmedelsprogrammet och bör lyftas tillbaka. Den processinriktadelivsmedelsindustrin sysselsätter närmare 30 000 personer och det finns frånfackligt håll ett starkt intresse av att livsmedelsprocess ska finnas som egeninriktning inom livsmedelsprogrammet.Färskvaruhandeln har under 90-talet uppmärksammat behovet av enkundorienterad gymnasieutbildning med bred produkt- ochkonsumentkännedom. Det har resulterat i att flera lokala kurser anordnats i

SKOLVERKET3299-09-15anslutning till livsmedelsprogrammet. Många elever som idag gårlivsmedelsprogrammet får senare arbete inom färskvaruhandeln. Förslagetom en inriktning mot färskvaruhandel får ses mot denna bakgrund.Livsmedelsprogrammet är gymnasieskolans minsta program med endast1966 elever läsåret 1998/99. De två senaste åren har elevtillströmningenvarit svag. Inför läsåret 1998/99 hade antalet förstahandssökande minskatmed 38 procent jämfört med läsåret 1997/98. Motsvarande minskning införläsåret 1999/00 var 19 procent jämfört med läsåret 1998/99. Antaletförstahandssökande inför hösten 1999 är 440 enligt uppgifter från SCB.I Skolverkets utvärdering av fem gymnasieprogram 1998, därlivsmedelsprogrammet utgör ett av programmen, uppger en majoritet av detillfrågade skolorna att de i högre utsträckning vill anpassa programmet tillden lokala arbetsmarknaden, vilket i de flesta fall innebär en tydligareinriktning mot butik och färskvaror. Av rapporten framgår vidare att alltflerföretag i livsmedelsbranschen efterfrågar anställda med eftergymnasialutbildning. Framförallt de större företagen vill ha elever med bred utbildningfrån gymnasieskolan som sedan kan byggas på antingen ute påarbetsplatserna eller som eftergymnasial yrkesutbildning. De mindreföretagen, särskilt inom bagerinäringen, vill däremot ha starkare betoning påyrkesskicklighet inom ett avgränsat område. Regeringen skriver iutvecklingsplanen 1998/99:121: ,ÃPnQJDÃOlQGHUÃLQRPÃ(8ÃRFKÃ2(&'ÃSnJnUHQÃXWYHFNOLQJÃLQRPÃ\UNHVXWELOGQLQJVRPUnGHWÃVRPÃLQQHElUÃDWWÃHQÃ|NDGÃDQGHODYÃXWELOGQLQJDUQDÃ|YHUJnUÃIUnQÃDWWÃYDUDÃJ\PQDVLDODÃWLOOÃDWWÃEOLHIWHUJ\PQDVLDODÃ%HKRYHWÃDYÃ\UNHVVSHFLDOLVHULQJÃLQRPÃJ\PQDVLHVNRODQNRPPHUÃGlUPHGÃVDQQROLNWÃDWWÃPLQVNDëÃ9LONHWÃ\UNHVNXQQDQGHÃVRPÃVNDOOI|UPHGODVÃLÃHQÃJUXQGOlJJDQGHÃXQJGRPVXWELOGQLQJÃYLONHWÃOlUDQGHÃVRPÃNDQVNHÃSnÃHQÃDUEHWVSODWVÃRFKÃYLONDÃXWELOGQLQJDUÃVRPÃE|UÃVNHÃJHQRPÃROLNDÃIRUPHUDYÃHIWHUJ\PQDVLDOÃXWELOGQLQJÃK|UÃWLOOÃGHÃIUnJRUÃVRPÃEHK|YHUÃVWXGHUDVë$UEHWVPDUNQDGHQVÃXWYHFNOLQJÃlUÃLÃGDJÃVnGDQÃDWWÃGHÃQDWLRQHOODÃSURJUDPPHQPnVWHÃYDUDÃIOH[LEODÃRFKÃJHÃVWRUÃ|SSHQKHWÃLQI|UÃIUDPWLGDÃVWXGLHÃRFKÃ\UNHVYDORFKÃHQÃJUXQGÃI|UÃIRUWVDWWÃOlUDQGHI kursplanearbetet har bedömningen gjorts att det inte är realistiskt med fyranationella inriktningar på ett så litet program som livsmedelsprogrammet,inte heller tre inriktningar, med vilka det sannolikt inte skulle gå att täckabranschens totala utbildningsbehov. Av den genomförda utvärderingen avlivsmedelsprogrammet framgår att nuvarande program med två nationellagrenar inte motsvarar branschens splittrade kompetensbehov vare siginnehålls- eller kvalitetsmässigt. En programstruktur med två inriktningar ärsåledes ingen lösning.En programstruktur utan nationellt fastställda inriktningar skulle gekommunerna frihet att fastställa inriktningar med profilering mot det lokalaeller regionala näringslivet. Därmed ges förutsättningar för ett ökatsamarbete mellan skola och lokala arbetsgivare. Ett mer öppet program ökaräven elevens möjlighet att välja kurser vilket kan stimulera till val av en tillsynes mer personlig och meningsskapande utbildning.

SKOLVERKET3399-09-15Skolverket föreslår därför en struktur för livsmedelsprogrammet utannationellt fastställda inriktningar. Programförslaget har en öppen struktur ibasen vilket ger breda kunskaper att gå vidare på vid val av fortsattinriktning och en kompetens som ligger i tiden. Programmålen har utformatsför att ge såväl grundläggande yrkesutbildning som möjlighet till vidarestudier nationellt och internationellt. Livsmedelsprocessutbildningen lyftstillbaka till livsmedelsprogrammet och utgörs av två valbara kurser om 200poäng vardera.Förslaget till förändrad struktur för livsmedelsprogrammet utan inriktningarhar diskuterats med experter och fack- och branschföreträdare, men inte varitföremål för formell remiss. Avnämarna ser positivt på förslaget.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 600,QJDÃQDWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 100datoranvändning 50handel 50näringskunskap 50livsmedelskunskap 350Ã0HGLHSURJUDPPHWMedieprogrammet är det program som varit under utredning under längst tid,eftersom det hörde till de fem program som fanns med i den förstaomgången av gymnasieutvärderingen. Kursplanearbetet hann emellertid inteavslutas under 1998 så som skedde för BF, EC och IP. Preliminära förslagtill inriktningar och kursplaner har dock funnits ute till diskussion under långtid och efterhand reviderats.Utvärderingen visade att medieprogrammet uppfattades som otydligt och attprogrammet hade mycket varierande utformning och kvalitet. Denpreliminära redovisning som Skolverket lämnade den 25 november 1998innebar därför sju nationella inriktningar att jämföra med dagens två grenar.Fem av inriktningarna var förtydligande av alternativa inriktningar somredan idag finns i programmet i form av krav på minst en B-kurs av vissauppräknade. Ny var en mera teoretisk inriktning som idag finns som specialutformatprogram på flera skolor. Slutligen tillkom en tryckteknikinriktninggenom att tryckteknikkurserna flyttades från industriprogrammet.

SKOLVERKET3499-09-15Under den tid som gått sedan revideringen påbörjades har det blivit allttydligare att flertalet arbeten inom medieområdet kräver högskoleutbildningeller någon annan form av vidareutbildning. Konsekvensen av detta är att detmåste gå att ta in mer allmänna behörighetsgivande ämnen i programmet.Det finns dock fortfarande en arbetsmarknad för gymnasieutbildade, främstpå den grafiska sidan.Den mycket omfattande diskussion som förts om medieprogrammetsutformning har inte givit några entydiga svar. Skolornas synpunkter är oftastberoende av den egna skolans möjligheter att genomföra förslaget utan störreorganisatoriska förändringar. Förslaget med sju inriktningar innebar bl.a. attvarje elev har minst 400 poäng inom någon inriktning mot 270 poäng idag.Detta betyder en kvalitetshöjning samtidigt som det ställer högre krav pålärarkompetensen. Detta har välkomnats av många. Vissa kritiker befararemellertid att det också kan uppfattas som en tillbakagång till äldrespecialiserade utbildningar. Mot detta kan sägas att en elev behöver behärskanågon medieteknik på en viss nivå för att förstå de frågor som masskommunikationhandlar om, men att det kanske inte är så viktigt vilkenmedieteknik det gäller.Branschorganisationer har inte i någon högre grad deltagit i diskussionen ominriktningar, men har heller inte haft några egentliga invändningar. Ettundantag är grafiska branschen som arbetat för att tryckteknikutbildningskall bli en inriktning på medieprogrammet. Svenska fotografers förbundbetonar att medieprogrammet bör förbereda för vidare studier samt pekar påbehovet av kvalitetsutvärdering. Också högskolor som yttrat sig betonarbehovet av allmänna studieförberedande kunskaper.De nya direktiven som säger att antalet inriktningar endast obetydligt böröverstiga antalet grenar idag, gör det enligt Skolverket omöjligt att lägga ettförslag om sju inriktningar på medieprogrammet, även om det är den lösningsom flertalet skolor samt Skolverkets expertgrupp i första hand förordar.Skolverket föreslår i stället att programmet i fortsättningen får treinriktningar. Två av dessa är nya i förhållande till dagens program.,QULNWQLQJHQÃPHGLHSURGXNWLRQ innehåller det som idag ryms i de tvågrenarna, information och reklam respektive tryckmedia. Den förutsätterliksom idag en lokal profilering mot en eller flera medietekniker, dvs. valmellan alternativa kurser. Utvecklingen inom tryckmedia med långtgåendedatorisering har inneburit att gränserna mot andra områden luckras upp.Nätburen information är ett komplement till tryckta media vilket avspeglarsig i förändrade yrkesroller och i de nya kursplanerna i grafiskkommunikation. Det finns inte längre någon anledning att se annorlunda pådet som tidigare hette tryckmedia och nu motsvaras av grafiskkommunikation än på andra profileringar.,QULNWQLQJÃWU\FNWHNQLN motsvarar den tryckteknikutbildning som hittillsfunnits inom IP. Den kan kompletteras med ytterligare tryckteknikkurserinom ramen för de valbara kurserna. En enkätundersökning har visat attflertalet skolor redan i dag anordnar tryckutbildning antingen inom MP ellersom specialutformat program. Grafiska branschen har starkt betonat atttryckutbildning bör göras mer synlig och utgöra en egen inriktning.Branschen har förordat grafisk teknik som namn på den nya inriktningen.

SKOLVERKET3599-09-15Skolverket anser emellertid att det namnet skulle kunna missuppfattas somnytt namn på dagens gren tryckmedier, vilken enligt förslaget ingår iinriktningen medieproduktion i form av kurser i grafisk kommunikation..,QULNWQLQJHQÃNRPPXQLNDWLRQÃRFKÃVDPKlOOH är en mer teoretisk profileringsom motsvarar de specialinriktade program som vuxit fram som hybridermellan SP och MP. Profileringen har en betoning på textproduktion ochinnehåller i övrigt kurser i historia, engelska och mediekommunikation.Därmed kan den vara en lämplig grund för arbete inom reklambyrå samtidigtsom den förbereder för vidare studier inom ett bredare samhällsvetenskapligtområde. Den kan antingen byggas på med valbara kurser frånsamhällsvetenskapsprogrammet eller från inriktningen medieproduktion.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 600arbetsliv 50datoranvändning 50mediekommunikation 200medieproduktion 200multimedia 1001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUMedieproduktion 400Tryckteknik 500Kommunikation och samhälle 500Ã1DWXUEUXNVSURJUDPPHWUnder arbetet med programrevideringen har inriktningar pånaturbruksprogrammet diskuterats vid ett flertal tillfällen och en delsynpunkter har kommit in efter att Skolverkets förslag till programmål medde sex inriktningarna MRUGEUXN, ÃVNRJVEUXN, WUlGJnUG, KlVWKnOOQLQJ, GMXUYnUGsamt PLOM|ÃRFKÃELRHQHUJL presenterats. Många har tagit upp frågan ominriktningar och den bestämda meningen är att programmet skall ha sexnationella inriktningar med klara definitioner av inriktningarnas karaktär. Attge programmet nationella inriktningar är fördelaktigt iinformationssammanhang genom att det finns ett tydligt budskap som kankommuniceras med olika målgrupper som elever, föräldrar, näringsliv,utbildningsanordnare och politiker. Nationella inriktningar blir också engaranti för att eleverna får sina val tillgodosedda genom att en kommun intekan hävda att eleverna erbjuds ett fullständigt naturbruksprogram om manendast har ett fåtal lokala inriktningar.

SKOLVERKET3699-09-15Ett annat skäl för att ha nationella inriktningar inom naturbruksprogrammetär att de gemensamma kurserna för de föreslagna inriktningarna ger mycketolika grundkompetenser. De leder inte till en färdigutbildning, men elevernaskunskaper efter fullföljt program är tillräckliga för att de ska kunna gå ut iarbetslivet. Inom alla inriktningar finns kurser som innehåller och behandlarmiljö- och säkerhetsföreskrifter samt hur man kan förebygga risker i arbetet.När eleverna kommer ut i arbetslivet är det av mycket stor betydelse attstudierna har omfattat den inriktning och därmed de kurser som innehåller debestämmelser och föreskrifter som är nödvändiga att känna till för att kunnaarbeta på ett säkert och miljömässigt riktigt sätt. Många av eleverna frånnaturbruksprogrammet kommer till små arbetsplatser där medvetenhetenkanske inte alltid är så stor när det gäller miljö- och säkerhetsfrågor, vilketgör att det är extra viktigt att relevanta frågor av den typen ingått iutbildningen.För naturbruksprogrammet innebär bytet av huvudman från landsting tillkommun, som kommer att vara genomfört i stora delar av landet när detreviderade programmet startar, en stor förändring. Man kan inte ta för givetatt de kommuner som tar över utbildningen agerar på samma sätt somlandstingen gjort tidigare. I det perspektivet är det också viktigt att det finnsnationellt fastställda inriktningar för att eleverna skall kunna få sina valtillgodosedda.Inriktningarna MRUGEUXNÃVNRJVEUXN och WUlGJnUGÃhar funnit under lång tidoch behöver inte motiveras närmare.,QULNWQLQJHQÃKlVWKnOOQLQJ finns för närvarande på 28 Naturbruksskolor ochär en eftersökt utbildning. Merparten elever är flickor vilket är naturligteftersom flickor ofta väljer ridning som fritids- och idrottsaktivitet. Totaltsett är hästsporten en av de största grenarna inom idrott och utgör därmed ettav de huvudsakliga alternativen för flickor. För att även flickor skall kunnavälja utbildning utifrån sina intressen är det alltså viktigt att inriktningenhästhållning inom naturbruksprogrammet är en nationell inriktning.För en professionell skötsel av hästar, stall, utrustning och kringområdenefterfrågas idag utbildad arbetskraft inom området. Naturbruksprogrammetsinriktning Hästhållning är en bra grund för dem som söker sig direkt ut iyrkeslivet och för att gå vidare till Hippologiska högskoleprogrammet vidSLU (80P). Genom att välja en naturvetenskaplig profil är inriktningenockså en bra grund för veterinär- eller agronomprogrammet.Hästantalet har på drygt tjugo år tredubblats i vårt land. Ett stadigt ökandebehov av hästar för sport och rekreation ställer krav på en genomtänkt aveloch hästuppfödning. Hästaveln idag fyller ej behovet vilket har medfört attvissa raser är utrotningshotade samtidigt som väsentligt fler hästarimporteras än exporteras. En ny generation hästuppfödare behöver utbildas.I takt med att miljömedvetenheten i samhället ökar, har efterfrågan på hästaroch kuskar för sysslor som renhållning och naturvård ökat inom kommuneroch organisationer. Om den utvecklingen fortsätter kommer efterfrågan påsåväl brukshästar som personal med hästkunskap att öka.

SKOLVERKET99-09-15,QULNWQLQJHQÃGMXUYnUG finns för närvarande på 17 Naturbruksskolor. Dennainriktning är en lämplig grund för SLU:s mycket eftersökta Djursjukvårdarprogram(80p). Med en naturvetenskaplig profil är det en bragymnasieutbildning för dem som vill gå vidare till exempelvis SLU:sVeterinär- eller Agronomprogram eller Bioteknologiprogram. I dag söker sigmånga studiemotiverade ungdomar till denna inriktning.Zoohandeln kommer sannolikt att fortsätta utvecklas till mer omfattandeverksamheter som kräver mer och allt kunnigare personal. För att få bedrivazoohandel krävs idag utbildning inom djurvård.Hållande av försöksdjur ställer stora krav på korrekt, stressfri hantering ochdärmed fordras kunniga djurvårdare/försöksdjurstekniker. Arbetet är oftamycket varierande och omfattar praktiskt taget alla situationer frånuppfödning till provtagning. Djursjukvården utvecklas och blir allt merspecialiserad. Även för mer allmänna sysslor ställs krav på utbildning.Användning av tjänstehundar ökar och utvidgas. I takt med att efterfråganökar finns också allt större behov av kunskap om uppfödning, hantering ochutbildning av hundar för olika ändamål.,QULNWQLQJHQÃPLOM|ÃRFKÃQDWXUYnUG genomförs idag på sju NaturbruksskolorMiljöfrågor och kravet på en ekologisk hållbar utveckling gör att ekologi,miljö- och energifrågor blir allt viktigare inom naturbrukets alla områden.Goda kunskaper inom miljöområdet är ett krav inom helanaturbruksområdet. Dessutom finns ett behov av specialiserade kunskaperinom miljö- och naturvård för att ta tillvara och utveckla naturbruket somresurs för en hållbar samhällsutveckling.Inriktningen ger förutsättningar att arbeta med konkret teori och att förenateori och praktik. Många ungdomar frågar efter en utbildning som ärerfarenhets- och verklighetsbaserad men ändå ger en teoretisk baskunskapsom kan leda vidare till fortsatta studier inom det naturvetenskaplig området.Naturbruksskolornas fysiska resurser och praktiska drift inom olika områdenär en utvecklingspotential för en mer tillämpad naturvetenskaplig utbildning.Inriktningen är ett intressant alternativ för de ungdomar som inte ärmotiverade för eller har förmåga att klara den abstrakta teori somförekommer på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet.En inriktning för PLOM|ÃRFKÃQDWXUYnUG skulle också bli en naturlig grund fören profilering mot naturbruksturism. Man kan dessutom tänka sig att mångaelever med ett starkt naturintresse som valt en sådan inriktning, väljer enbehörighetsgivande naturvetenskaplig profil som siktar mot fortsattahögskolestudier. Förslaget om bioenergi som fanns i novemberredovisningenkan däremot vara en profilering på flera av inriktningarna, t.ex. påinriktningen VNRJ.Utöver de sex nationella inriktningarna bör det finnas möjlighet till lokalainriktningar med riksintag för att säkerställa utbildning inom yrkesområdenmed ett fåtal sökande, men som ändå har ett nationellt intresse. Ett sådantområde som måste tillgodoses genom riksintag med lokal inriktning ellerspecialutformat program är utbildning inom vattenbruk, som är viktig genom37

SKOLVERKET99-09-15att många är sysselsatta inom beredningsindustri och servicenäringar medanknytning till detta område.38Genom att det finns möjlighet till naturvetenskaplig profilering inom alla avprogrammets inriktningar finns en stor valfrihet när det gäller både praktiskaoch teoretiska inslag i utbildningen för eleverna.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 450arbetsliv 200datoranvändning 50biologi 150naturbruksteknik 501DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUJord 500Skog 500Trädgård 500Hästhållning 500Djurvård 500Miljö- och naturvård 500Ã1DWXUYHWHQVNDSVSURJUDPPHWNaturvetenskapsprogrammet har idag två grenar, naturvetenskaplig gren ochteknisk gren. I Skolverkets redovisning i november lämnades ett preliminärtförslag med två inriktningar. Efter omfattande diskussioner av olikaalternativ föreslår nu Skolverket att naturvetenskapsprogrammet får de treinriktningarna naturvetenskap, matematik-data och miljövetenskap.Skolverkets utvärdering av naturvetenskapsprogrammet visade på elevernasringa inflytande på val av kurser och studieinnehåll. I regeringens uppdragtill Skolverket ingår att föreslå förändringar som öppnar uppnaturvetenskapsprogrammet. Skolverkets förslag till ny struktur pånaturvetenskapsprogrammet syftar till större valmöjlighet för eleverna ochett ökat lokalt friutrymme för skolan.Skolverkets förslag har vuxit fram efter beaktande av remissvar samtkontakter med naturvetenskapliga och matematiska fakulteter vid högskolor,ämnesföreningar, ämnesförbund, avnämare och ett flertal gymnasieskolor.Dessa kontakter har ägt rum vid ett flertal tillfällen såväl på Skolverket iStockholm som regionalt i landet.

SKOLVERKET99-09-1539De föreslagna inriktningarna tillsammans med det större lokala friutrymmetgör det möjligt för skolor att skapa profiler utifrån lokala behov, intressen,kompetenser eller kontakter med lokalt näringsliv. De professionella lärarnaoch skolledarna kan tillsammans med elever och föräldrar utforma skolansprofil inom ramen för programmålen. Elever som går utnaturvetenskapsprogrammet kan då ha olika kompetenser. Den föreslagnaprogramstrukturen med större möjligheter till val än idag kan enligtSkolverket förväntas öka antalet elever som väljer en studieinriktning mednaturvetenskapliga ämnen.Naturvetenskapsprogrammets naturvetenskapliga gren ger idag en bred basav såväl naturvetenskapliga ämnen som ämnen inom samhällsvetenskap ochhumaniora. Denna breda bas leder till att en elev från den naturvetenskapligagrenen idag har behörighet att söka de flesta utbildningar inom högskolan.För att bibehålla den breda basen, vilket av många framförts som ett starktönskemål, ingår ett stort antal kurser och därmed många poäng bland degemensamma karaktärsämnena.Naturvetenskapsprogrammets gemensamma karaktärsämneskurser föreslåsomfatta 900 poäng. De bör i första hand ge baskunskaper inomnaturvetenskap och matematik men även allmänna kunskaper som förberederför högskolestudier. Ämnen som föreslås ingå är matematik kurs B - D,biologi, fysik, kemi, engelska, moderna språk och historia.Med den ökade internationaliseringen är behovet av goda språkkunskaperstort för alla, inte minst gäller detta blivande naturvetare. Engelska B och100 poäng av ytterligare ett modernt språk ingår därför bland degemensamma kurserna. 100 poäng av ett B-språk på gymnasiet ger idagbehörighet att läsa språket på högskolan.Förslag har framförts om att ytterligare ämnen såsom data, filosofi , fysik (Bkursen),geografi, matematik (E-kursen), ytterligare språk och psykologiskulle ingå bland de gemensamma karaktärsämnena. En ökning av antalgemensamma ämnen skulle innebära att utrymmet för de valbara kursernahelt eller nästan helt skulle försvinna.Naturvetenskapsprogrammet skall stimulera till och förbereda för vidarestudier inom naturvetenskap, matematik, medicin och teknik. Den föreslagnaprogramstrukturen ska ge minst samma behörighet för studier vid högskolansom nu. Skolverket föreslår därför, efter samråd med Högskoleverket, attgymnasieförordningen ändras så att skolan blir skyldig att erbjuda varje elevpå naturvetenskapsprogrammet möjlighet att läsa de behörighetsgivandekurserna Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik E.De förändringar av naturvetenskapsprogrammet som nu föreslås harpåverkats av att ett teknikprogram inrättas. Skolverket anser att det är rimligtatt inriktningar med teknisk anknytning ges plats på teknikprogrammet.Detta innebär att Skolverket inte föreslår någon teknisk inriktning pånaturvetenskapsprogrammet. Med de förslag till naturvetenskapsprogram

SKOLVERKET99-09-15och teknikprogram som nu föreligger finns goda möjligheter attinnehållsmässigt och organisatoriskt samordna undervisningen i de tvåprogrammen.40Inriktningarna kompletteras av eleven med programmets valbara kurser.Genom detta val styr eleven sin slutliga behörighet till vidare utbildning.,QULNWQLQJÃQDWXUYHWHQVNDS innebär fördjupade studier i de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Med matematik E som en av de valbarakurserna uppnås på motsvarande sätt som idag behörighet för civilingenjörsutbildningar.Idag gör en elev på naturvetenskaplig gren ett val mellanmatematik E och miljökunskap. Den föreslagna inriktningen ger utan val avytterligare behörighetsgivande kurser behörighet till de flestanaturvetenskapliga utbildningar. Inriktningen som omfattar 250 poänglämnar 200 poäng till valbara kurser inom karaktärsämnesblocket.Skolverkets förslag till naturvetenskaplig inriktning ger samma nivå påbehörigheten som nuvarande naturvetenskaplig gren.0DWHPDWLNñÃGDWDÃinriktningen lägger tyngdpunkten på matematiskbehandling och programmering. Omfattande diskussioner har förts om enmatematik-datainriknting bör finnas inom teknikprogrammet eller inomnaturvetenskapsprogrammet. Skolverket föreslår efter att ha tagit del avinkomna synpunkter denna inriktning på naturvetenskapsprogrammet.Matematik - datainriktningen föreslås omfatta 200 poäng vilket lämnar 250poäng till valbara kurser. Ytterligare kurser inom datoranvändning ochdatorteknik kan väljas inom de valbara kurserna om skolan erbjuder detta.Med B-kurserna inom biologi, fysik och kemi som valbara kurser uppnåssamma behörighet till högre studier som den naturvetenskapliga inriktningenger. För att ge möjlighet till dessa val omfattar inriktningen endast 200poäng.,QULNWQLQJÃPLOM|YHWHQVNDS syftar till att ge eleverna breda kunskaper inommiljöområdet. Många elever är idag starkt engagerade i miljö- ochframtidsfrågor. Inriktningen ger möjlighet att studera människan och hennesomvärld så att den förvärvade kunskapen blir ett redskap för personligaställningstaganden och fortsatta studier inom ett stort antal områden. Denger goda möjligheter att uppnå en helhetsbild vid studier av ekosystem.Kunskaper om skeenden i människan och andra organismer ökar förmåganatt förstå konsekvenserna av olika slags ingrepp i miljön. Studierna avekonomiska och administrativa styrmedel fokuserar olika frågor som rörindividen och omvärlden. Inriktningen miljövetenskap kan, om elevenutnyttjar det utrymme för val som programmet erbjuder, ge sammaberörighet till högre studier som den naturvetenskapliga inriktningen.I tidigare strukturförslag fanns en gemensam miljöinriktning mellan SP ochNV. Den nu föreslagna miljövetenskapliga inriktningen har en mernaturvetenskaplig karaktär än i tidigare förslag, vilket har framförts som ettönskemål från flera håll. Inriktningen skiljer sig från inriktning miljö somfinns inom samhällsvetenskapsprogrammet.

SKOLVERKET99-09-15413RlQJ.DUDNWlUVlPQHQÃ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 900engelska 100matematik 250biologi 100fysik 100kemi 150historia 100moderna språk 1001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUNaturvetenskap 250Matematik – data 200Miljövetenskap 350Ã2PYnUGQDGVSURJUDPPHWÃÃ9nUGÃRFKÃRPVRUJVSURJUDPPHWOmvårdnadsprogrammet har idag två grenar, en mot omsorg och en mottandvård. I Skolverkets redovisning i november 1998 lämnades ettpreliminärt förlag om tre inriktningar inom omvårdnadsprogrammet: socialomsorg, vård och tandvård. Det fortsatta kursplanearbetet visade att tandvårdinte borde vara en egen inriktning. I det förslag som gick ut på remiss undervåren föreslogs endast två inriktningar: social omsorg och vård.Samtliga skolor som yttrat sig samt Kommunförbundet ochlandstingsförbundet anser att programmet skall vara utan inriktningar.Skillnaden mellan de föreslagna profileringarna är inte så stor att det ärbefogat att inrätta nationella inriktningar. Skolverkets förslag är också attomvårdnadsprogrammet i fortsättning inte skall ha inriktningar.De gemensamma kurserna ska ge grundläggande kunskaper för att arbetainom verksamheter som innefattar vård- och omsorgsuppgifter. Förslagetsyftar till att visa att programmet ger en bred kompetens. Programmetsnuvarande namn ger en allt för snäv association. Ett nytt programnamn somföreslagits av flera remissinstanser är vård- och omsorgsprogrammet.Skolverket föreslår att programmet ändrar namn till vård- och omsorgsprogrammet,eftersom det bättre täcker programmets innehåll.De utvärderingar som gjorts av omvårdnadsprogrammet visar attprogrammet i stor sett fungerat mycket bra. De elever som fullföljtprogrammet är nöjda och avnämarna som anställt dem är nöjda med deras

SKOLVERKET4299-09-15kompetens. Skolorna som använt kursplanerna har varit mycket nöjda ochupplevt programmet som bekräftande för hur skolan redan arbetar.Den kritik som riktats mot programmet i utvärderingarna och de synpunktersom Skolverket fått från skolor har i huvudsak handlat om frågor som stårutanför Skolverkets ansvarsområde så som information, tolkningar avläroplanen och omstruktureringar.Antalet elever på omvårdnadsprogrammet har sjunkit avsevärt under desenaste året och programmet har haft många avhopp. Det bristande intressetför att arbeta inom vård och omsorg har av kursplaneexperterna tolkatshänga samman med de svårigheter som finns generellt att rekrytera personaltill vården. Skolverkets utvärdering av programmet visar att en förklaring tillde många avhoppen är att eleverna finner det otydligt vadomvårdnadsprogrammet leder till. Syftet med de inriktningar som lagts itidigare förslag avsåg att ge en tydligare profil till programmet.Omvårdnadsprogrammet har i hög grad kommit att förknippats medäldreomsorg vilket i utvärderingarna upplevts som negativt. Förslaget somnu föreligger syftar till att ge en bred kompetens med inriktning motmänniskovårdande yrken inom sjukvård, polisiär och kurativ verksamhet,socialt arbete och social omsorg.För att ytterligare tydliggöra programmet och sätta det i ett sammanhang harämnet historia lagts in som gemensam kurs. Detta har ifrågasatts i remissvaren.Den kunskapssyn som ligger till grund för kursplanearbetet utgår från attpraktik och teori är sammanflätade i en oskiljaktig enhet. Att erövra kunskapi omvårdnad och omsorg om människor kräver tillgång till praktiskaerfarenheter och utrymme för reflektion. Stor vikt har därför lagts vid attväva samman teori och praktik varför de mål som skall uppnås i mångakurser innehåller både teoretisk förståelse och praktisk erfarenhet.Kursplanegruppen har under arbetets gång inväntat beslut om hur framtidenstandvårdsutbildning ska se ut. Då inga beslut ännu fattats i frågan om vilkayrkeskategorier som ska arbeta med tandvård och var denna utbildning skaligga har inriktningen tandvård tagits bort. Grundläggande kunskap om munochtandvård återfinns i flera gemensamma kurserÃoch i en valbar kurs på200 poäng.Kurserna Engelska B, Matematik B och Naturkunskap B föreslås bligaranterat valbara. Tillsammans med den gemensamma kursen Historia Ager dessa kurser särskild behörighet inte bara till sjuksköterskeutbildningutan också till en rad utbildningar inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap,såsom socionom-, polis- eller psykologutbildningar. Också vissalärarutbildningar kan nås, t.ex. grundskollärare sv/so 4-9.3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃlPQHQ 750

SKOLVERKET99-09-1543,QJDÃQDWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUarbetsliv 50datoranvändning 50historia 100psykologi 50omvårdnad, 300social omsorg 200Ã6DPKlOOVYHWHQVNDSVSURJUDPPHWI Skolverkets redovisning i november 1998 av regeringens uppdragangående gymnasieskolans utveckling lämnades ett preliminärt förslag omfem inriktningar inom samhällsvetenskapsprogrammet: Inriktning mot miljö,kultur, språk, samhällsvetenskap och ekonomi. I denna redovisning finnsförslag om fem inriktningar med samma namn.Samhällsvetenskapsprogrammet är ett av gymnasieskolans största programoch finns i stort sett i alla de kommuner som har en egen gymnasieskola. Ettstort antal elever med olika bakgrund och med vitt skilda intressen studerarpå detta program. Hit kommer även elever som inte funnit något som bättresvarar mot deras intressen.När SP utvärderades förra året, 1998, framkom det att många elever inteupplever SP som en del av en ny skolform med nya intressantavalmöjligheter utan endast som en fortsättning på grundskolan. En gren somskiljer sig från de övriga genom sin tydliga inriktning mot arbetslivet, denekonomiska, får positiva kommentarer från eleverna i utvärderingen. Ettförsök att göra hela programmet tydligare är att skapa inriktningar som ärtydligare ur elevsynpunkt än de nuvarande grenarna.En kartläggning har gjorts såväl av de specialutformade program, vilkautformats med SP som bas, som av lokala grenar. I denna kartläggning harframkommit starka motiv för att framför allt föreslå inriktningen mot miljö.Ungdomar av idag har ett stort intresse av att lära sig mer om detta område,men många av dessa ungdomar vill inte läsa alla naturvetenskapliga ämnenpå NV, och därför har många specialutformade program och lokala grenarskapats kring miljöfrågor i den nuvarande gymnasieskolan. Skolverket anserdärför att det finns behov av en miljöinriktning. En sådan inriktning skulleknyta an till det sektorsansvar för ekologisk hållbarhet som verket i likhetmed 23 andra myndigheter fått av regeringen (skr 98/99:5, HållbaraSverige). I denna regeringsskrivelse sägs bl.a.: ”En ekologiskt hållbarutveckling bygger på en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn tillekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social ochkulturell utveckling.” Skolverket menar att samhällsvetenskapsprogrammethar speciella förutsättningar att ge en sådan helhetssyn.Den humanistiska grenen är idag en problematisk gren att organisera i

SKOLVERKET4499-09-15gymnasieskolan, något som bl.a. utvärderingen visar. Dels är detvilseledande att kalla en gren humanistisk när den egentligen mer är en renspråkgren, där det varit svårt att bedriva bredare studier i humaniora. Delshar det nuvarande individuella valet, 190 tim, gjort att en elev kan läsa tremoderna språk på en ganska ytlig nivå. Ytterligare en svårighet har varit detolika poängtalet för olika språk, t.ex. latin som har 240 poäng, och attfördjupningskursen HS 200 varit obligatorisk för de latinläsande eleverna.Genom EU, internationalisering av kultur och företagande, förmedling avhandelskontakter och arbete med turism växer behovet av människor med enväl utvecklad kommunikativ kompetens inom flera språk. Det är viktigt attdagens ungdomar som kommer att möta en internationell arbetsmarknadbåde inom och utom Sverige får möjlighet att skaffa sig en bred och djuputbildning i olika språk. Det föreslagna språkprogrammet med kurser på 100poäng som bygger på kunskaper från grundskolan, ger elever på denspråkliga inriktningen gedigna kunskaper för framtiden, i moderna språk, iklassiska språk eller teckenspråk.Elevernas val inom det individuella valet i dagens gymnasieskola visar attdet finns en relativt stor grupp av SP-elever som har ett starkt kulturintresse,som kan gälla filosofi och religion, konst, litteratur, teater, arkitektur m.m.De elever som vill fördjupa sig inom andra delar inom humaniora än språk,kan göra det på den föreslagna kulturinriktningenPå den samhällsvetenskapliga inriktningen har eleven möjlighet att uppnåsamma högskolebehörighet som tidigare på motsvarande gren. Det är denenda inriktning där Matematik C är obligatorisk. Övriga elever har möjlighetatt välja den kursen. I den nuvarande gymnasieskolan har många eleverreducerat sitt program på grund av svårigheter att klara Matematik C, någotsom bl.a. utvärderingen visar. Därför var denna kurs inte med i novemberförslagetsom gemensam för samtliga elever. Vissa förändringar har även iövrigt skett av kursinnehåll.Den ekonomiska inriktningen har gjorts mer internationell än denekonomiska grenen, genom att en obligatorisk kurs i internationell ekonomiförts in. Förslag har framkommit från remissinstanser att Företagsekonomi Askall finnas inom det gemensamma blocket, men den kursen finns kvar inominriktningen.Motivet för valet av de gemensamma kurserna är att ge eleverna denplattform som ger dem möjlighet att bredda och fördjupa sina studier inomsamhällsvetenskap utifrån intresse och förmåga. Efter beaktande avremissvaren har Geografi A förts in som gemensam kurs liksomNaturkunskap B. Förslag har också framkommit att Datakunskap skall varamed i det gemensamma blocket. Detta förslag har inte beaktats eftersom detinom kursen Skriftlig och muntlig kommunikation finns mål omdatakunskap. Övriga kurser skall också känna ett ansvar för att inom ämnetsram ta in datorkunskap.

SKOLVERKET99-09-15453RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ'lUDY JHPHQVDPPDÃlPQHQ 7001DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUengelska 100matematik 50historia 100naturkunskap 100geografi 100moderna språk 200svenska 50Miljö 400Kultur 450Språk 400Samhällsvetenskaplig 450Ekonomi 400Ã7HNQLNSURJUDPPHW%DNJUXQGRiksdagens behandling av regeringens proposition 1997/98:169 den 18 mars1999 innebär att ett teknikprogrammet införs som nationellt program frånoch med hösten 2000.Efter riksdagens behandling av propositionen erhöll Skolverket den 22 april1999 ett förnyat uppdrag som för teknikprogrammets del formulerades:"När det gäller det nya teknikprogrammet bör utformningen av programmåloch inriktningar baseras på den bedömning regeringen gjorde i proposition1997/98:169 och erfarenheter från den nu pågående försöksverksamheten.Antalet inriktningar bör, tills erfarenheter vunnits, inledningsvis vara mycketbegränsade."Det förslag som nu lämnas är en redovisning av detta senare uppdragsamtidigt som vissa förändringar gjorts med anledning av remissvar ochsynpunkter som inkommit.(OHYHUVÃV\QÃSnÃWHNQLNÃRFKÃHWWÃQ\WWÃWHNQLNSURJUDPI det inledande arbetet med att ta fram ett teknikprogram samarbetadeSkolverket med två olika elevgrupper. Den ena gruppen bestod av fempojkar i år 2 på ett specialutformat "industritekniskt" program. Den andragruppen bestod av fem flickor i år 2 på naturvetenskapligt program. Båda

SKOLVERKET4699-09-15grupperna samlades vid tre respektive tillfällen. Resultaten av detta arbetehar haft stor betydelse för utformningen av teknikprogrammet, exempelvisnär det gäller vilka kurser som ska vara gemensamma i programmet menframför allt när det gäller att formulera programmets kärna och vilkainriktningar som kan vara intressanta.NV2-gruppen var övertygade om att engelska B borde vara en gemensamkurs även om detta inte vara nödvändigt enligt regeringsuppdraget. Godakunskaper i engelska beskrevs som självklart både för den som vill fortsättastudera och för den som går direkt till teknikinriktade arbetsuppgifter. Dettahar också bekräftats av både företrädare för företag samt för universitet ochhögskolor. Att ha med kursen datorkunskap ansågs nödvändigt, bl.a. för attutjämna det försteg som pojkar ibland kan ha inom detta område. Gruppenansåg att kursen "Teknikutveckling och företagande" var en intressant kurssom borde vara gemensam i programmet. Gruppen ansåg också attpresentationsteknik och förmåga att kommunicera om och med hjälp avteknik var viktigt.Gemensamt för båda grupperna var sättet att tala om teknik.Sammanfattningsvis kan sägas att det som engagerade och verkade intressantvar när teknik sattes i relation till något mer. "Vilken teknik är möjlig attanvända för att lösa ett praktiskt problem?, Vilken teknik är värd attanvända?" Det intressanta handlade om "teknik för något" eller "teknik ochnågot". Förslagen till inriktningar i teknikprogrammet tar fasta på detta.En slutsats av dessa diskussioner är att teknikprogrammet inte bara kan hasom syfte att ge grundläggande kunskaper om maskiner, apparater,komponenter och system inom det ena eller andra teknikområdet. Det räckerinte heller med att säga att "du behöver kunna utföra mätningar, beräkningaroch göra ritningar för att sedan bli ingenjör". Teknik måste erbjudas iintressanta och meningsfulla sammanhang i gymnasieskolan. Särskilt viktigtär detta om nya elevgrupper skall lockas till teknikprogrammet och därmotiveras att gå vidare inom teknikområdet.)UDPWLGHQVÃWHNQLNDUEHWHQI remissvaren gällande betänkandetÃ'HQÃQ\DÃJ\PQDVLHVNRODQÃÃSUREOHPÃRFKP|MOLJKHWHUÃ628ÃÃoch rapporten *\PQDVLHVNRODÃLÃVWlQGLJXWYHFNOLQJÃ'VÃ78 ställde sig de flesta remissinstanser positiva till attfokus vid utvecklingen av gymnasieskolans programutbud borde ligga merpå framtidens arbetsuppgifter än på traditionella yrkesområden. Det ärgivetvis svårt att förutsäga framtidens arbetsuppgifter, inte minst inomteknikområdet, men en kort och grovt förenklad skiss över de senasteårtiondenas utveckling kan ge ledtrådar.På 50-talet låg fokus i teknikutvecklingsprocessen på den då arbetsintensivaproduktionen. Under 70- och 80-talet riktades intresset mottjänstemannaintensiv konstruktion och distribution. Under senare tid harintresset ytterligare förskjutits mot andra delar, exempelvis design,försäljning och kundstöd. Konsekvenser av detta är att kunskaper om hurmänniskor använder teknik och förmåga att kommunicera om teknik fårökad betydelse.

SKOLVERKET4799-09-15Integrationen mellan konstnärligt och tekniskt skapande tycks öka, bådeinom materiell och informationsteknisk utveckling. "Design" kombinerarförmågan att utforma tekniskt väl fungerande, användarvänlig ochmiljöanpassad teknik med estetisk och kommunikativ utformning.Exempelvis förväntar man sig självklart att bankomaten ska fungera somteknisk maskin, men det ställs också krav på att man lätt skall begripa hurman ska trycka på knapparna och att den skall vara användbar och tillgängligför olika människor, t.ex. funktionshindrade och äldre.Betydelsen av konstruktion och produktion har därmed inte minskat. Iställetmåste de som verkar inom dessa delar av teknikutvecklingsprocessen ha enallt högre kompetens och exempelvis behärska allt kraftfullare tekniskaverktyg. Sammanfattningsvis betyder denna utveckling att teknikarbetenidag finns inom ett vidare tekniskt fält och karaktäriseras av en öppenhet motmänniskor och omvärld.Teknik är också en kombination av teori och praktisk problemlösning. Derepresentanter för företag som Skolverket varit i kontakt med beskriver oftakompetenskrav som innebär deltagande i olika arbetsformer och processer,exempelvis social kompetens, projektkompetens, konsultmässighet ochentreprenörskap. Man beskriver också ibland förmågan att kunna delta iexempelvis konstruktionsarbete som mer betydelsefull än attkonstruktionsarbetet gäller den ena eller andra tekniska specialiseringen.Självklart kan inte konstruktionsarbete utföras utan goda kunskaper om kändteknik inom respektive område.Teknikprogrammet bör kunna erbjuda den breddning av teknikkunskapersom efterfrågas i ett modernt näringsliv. Mot bakgrund av denna beskrivningblir utformningen av det nya teknikprogrammet delvis tvärvetenskapligt.Det är också Skolverkets bedömning att många teknikområden kommer attkräva alltmer eftergymnasial utbildning. Teknikprogrammet kan tjäna somplattform för olika yrkesinriktade profileringar men bör inte i första handvara ytterligare ett yrkesförberedande program. Programmet bör ha enobligatorisk teoretisk nivå som är lägre än naturvetenskapsprogrammets,som gör att fler vågar ta steget in. Med moderna, intressanta ochmeningsfulla inriktningar är det sannolikt att många elever kan stimuleras attgå vidare.+|JVNRORUQDSkolverket har under utvecklingsarbetet samverkat med forskare ochundervisande lärare vid olika högskolor och universitet. Dels hargrundläggande frågor som utvecklingen inom arbetslivet och den tekniskautbildningen diskuterats samt frågor som exempelvis hur teknikutbildningkan utformas för att ta vara på flickors och kvinnors intresse för teknik. Äveni det konkreta arbetet med utformning av teknikprogrammets inriktningaroch kursplaner har högskolorna/universiteten deltagit. Ett resultat av detta äratt de inriktningar som föreslås i teknikprogrammet har motsvarigheter ochdärmed fortsättningsmöjligheter på högskolenivå.

SKOLVERKET99-09-15)|UlQGULQJDUÃPHGÃDQOHGQLQJÃDYÃUHPLVVYDUÃRFKÃV\QSXQNWHU48Skolverket har erhållit remissvar och synpunkter i två omgångar, dels efterredovisningen till regeringen 19998-11-25 och dels efter den redovisningenoch publicering av reviderade förslag som gjorts på Internet under maj-juli1999.I redovisningen den 25 november 1998 föreslogs sex nationella inriktningar,av vilka Bioteknik var en. I en bioteknisk inriktning bör flera biologi- ochkemikurser ingå. Därmed blir inriktningen övervägande naturvetenskapligtill sin karaktär, men framför allt svår att inrymma i teknikprogrammetskaraktärsämnesblock. Inriktningen Bioteknik bedöms inte primärt hörahemma i teknikprogrammet.Inriktningen 7HNQLNÃRFKÃVNDSDQGHÃföreslås byta namn till 9LUWXHOO GHVLJQÃföratt namnet bättre ska beskriva det innehåll som ges av de nu framtagnakurserna.Flera av de synpunkter och frågor som lämnats till Skolverket handlar omhuruvida teknikprogrammet är yrkesförberedande eller studieförberedandeoch om teknikprogrammet ersätter naturvetenskapsprogrammets tekniskagren eller ger ett teoretiskt lyft till de tekniskt inriktade ”yrkesprogrammen”.Även SAFs ingenjörsgrupp kritiserade programmets utformning för att vara"varken hackat eller malet" d.v.s. varken tillräckligt tydligtyrkesförberedande eller studieförberedande. Det har tidigare varit ett stortsteg mellan de tekniska "yrkesprogrammens" ochnaturvetenskapsprogrammets krav på studier i teoretiskt krävande ämnen.Flera av de specialutformade program med teknisk inriktning som vuxit framunder senare år har lyckats ge både studieförberedelse och yrkesförberedelse.Detta har åstadkommits genom lokalt engagemang och genom samverkanmed företag i kommunen, genom att eleven erbjudits valmöjligheter inomprogrammets ram, men ofta också genom ett utökat poängtal och utökadundervisningstid. För att utöka utrymmet att skapa tydligareyrkesförberedande eller studieförberedande inriktningar har omfattningen avde gemensamma ämnena i detta förslag minskats från 700 poäng till 550poäng. Dessutom föreslås att det förutom möjligheten att inrätta nationellaeller lokala inriktningar skall finnas en öppen möjlighet att individuelltkombinera 800 poäng valbara kurser. Detta utökar möjligheten för eleverfrån olika program och med olika kurser i bagaget att växla över tillteknikprogrammet. Men framförs allt kan perspektivet på samverkan mellanskola och arbetsliv ändras från att i många fall ha handlat om hur mycket avskolans utbildningar och inriktningar som kan arbetsplatsförläggas till enmöjlighet för olika företag, också små- och medelstora företag, att erbjudaett urval kurser baserade på den egna verksamheten.Samtidigt som programmet görs mer flexibelt och valmöjligheterna ökar,inryms inte NHPLÃ$ bland de gemensamma ämnena. Flera högskole- ochuniversitetsutbildningar med inriktning mot IT kräver inte kemi förbehörighet. Flera av de IT-företag Skolverket talat med prioriterar t.ex.engelskkunskaper, mer kunskaper i datorteknik och programmering samtibland estetiska eller humanistsiska kunskaper före kemi.

SKOLVERKET4999-09-15Med syftet att totalt sett locka fler till naturvetenskap och teknik bör enligtSkolverkets mening teknikprogrammet inte bara bli en ny samlande ram förbefintliga utbildningar, utan måste innebära en förnyelse av gymnasieskolansteknikutbildning. Enligt lärares, skolledares och syokonsulentersbedömningar är det sannolikt att en del elever från de tekniskt inriktadeyrkesprogrammen väljer att höja sin teoretiska ambitionsnivå. Det har ocksåframförts farhågor att en del av de elever som nu väljernaturvetenskapsprogrammets tekniska gren kommer att avstå från att läsa deför fortsatta teknikstudier behörighetsgivande kurserna. Avsikten att lockaäven flickor till teknikprogrammet innebär att det inte heller finns någonanledning att efterlikna el-, energi-, fordons- och industriprogrammet. Inomdessa program finns i en årskull ca 350 flickor i hela Sverige. EnligtSkolverkets mening bör Teknikprogrammet för att fånga upp och intresseranya elevgrupper också ha nya moderna inriktningar.I synpunkter på det förslag Skolverket nyligen publicerat för synpunkter påwebben har framförts från flera håll att inriktningarnas begränsadeomfattning i poäng inte automatiskt motiverar att en elev skall ha rätt attsöka inriktning i annan kommun.T-konventet lämnade den 16 juni 1999 synpunkter på förslaget och menar att"de föreslagna nationella inriktningarna kombinerar traditionellateknikområden med nya områden som torde attrahera nya grupper avungdomar såsom flickor". T-konventet finner också i övrigt förslagettilltalande "genom att de gemensamma obligatoriska kurserna på ettbalanserat sätt kombinerar teknikintroduktion och basala kurser för fortsattateoretiska fördjupningar".)|UV|NVYHUNVDPKHWÃPHGÃWHNQLNSURJUDPEnligt regeringens uppdrag till Skolverket 1999-04-22 "bör utformningen avprogrammål och inriktningar baseras på den bedömning regeringen gjorde iproposition 1997/98:169 och erfarenheter från den nu pågåendeförsöksverksamheten".I augusti 1999 hade 17 kommuner inkommit med ansökningar omdeltagande i försöksverksamhet med teknikprogram. Samtliga ansökningarär beviljade. Försöksverksamheten omfattar totalt ca 1000 elever. Iförsöksverksamheten förekommer 51 olika grenar/inriktningar.Försöksverksamheten genomförs med den nu gällande programstrukturenoch nationella kursplaner. Försöksverksamheten har inte tillgång till de nyakurser som tagits fram för ett nytt teknikprogram med start hösten 2000.Det kan dock redan nu konstateras att även om en viss kategorisering skullekunna göras utifrån inriktningarnas rubriker återfinns olika kurser, innehålloch upplägg bakom dem. De 51 inriktningarna utgör en palett av olika lokalalösningar.Samtliga försök med teknikprogram beräknas starta hösten 1999. Skolverketkommer att fortlöpande följa och utvärdera försöksverksamheten men kan inuläget inte dra några långtgående slutsatser av den. För att Skolverket skallkunna dra erfarenheter av försöksverksamheten med teknikprogram, t.ex. närdet gäller utformning av inriktningar och utveckling av samverkan mellan

SKOLVERKET5099-09-15skola och arbetsliv, föreslås tills vidare inga nationella inriktningar. Dock ärdet viktigt att skolorna får ta del av de förslag till inriktningar och de nyakursplaner som utvecklats för teknikprogrammet.)|UVODJÃWLOOÃORNDODÃSURILOHULQJDUÃRFKÃJHPHQVDPPDÃNDUDNWlUVlPQHQTeknikprogrammet införs som ett nytt gymnasieprogram från och medhösten 2000. Syftet är att bredda och komplettera utbudet av tekniskutbildning, och därigenom fånga upp och stimulera intresset för teknik ochteknikutveckling.De fem profileringar som utvecklats för i teknikprogrammet bedöms kunnautgöra meningsfulla sammanhang för lärande av teknik och därigenomfungera generativt i förhållande till programmålen. De föreslagnaprofileringarna bedöms också kunna intressera nya elevgrupper för teknik.Samtidigt svarar de tillsammans med övriga kurser i programmet mot deförändrade kompetenskrav och de utvecklingstrender som framkommit isamtal med olika teknikföretag.Profileringarna omfattar kurspaket om 300-350 poäng. Därmed kan de helteller till stor del också erbjudas inom ramen för individuellt val i andraprogram. Profileringarnas omfattning gör att en elev kan hinna läsa flerasådana inom ramen för teknikprogrammet.Oavsett vald profilering ger programmet flera standardbehörigheter förhögskolestudier. Samtliga profileringar skall kunna kompletteras med dekurser i matematik, fysik och kemi som behövs för behörighet till olikaingenjörsutbildningar. Om istället historia A, moderna språk ochnaturkunskap B väljs ger teknikprogrammet fler standardbehörigheter änsamhällsvetenskapsprogrammet.Profileringen ,QIRUPDWLRQVWHNQLNÃger kunskaper om kunskaper om datorer,kringutrustning, program, nätverk, datorkommunikation. Dessadatortekniska kunskaper kombineras med estetiska och kommunikativakunskaper för att skapa användarvänliga webbplatser. Som alternativ till debehörighetsgivande kurserna kan detta kurspaket ge en yrkesförberedandeprofil om den kompletteras med fler datortekniska kurser.Profileringen 0lQQLVNDÃRFKÃWHNQLNÃstår människans användning av ochinteraktion med teknik i centrum. Syftet är att utveckla ny förbättrad teknikt.ex. när det gäller handikapphjälpmedel, verktyg, hushållsföremål ellermänniska-maskin-gränssnitt.Profileringen 7HNQLNÃPLOM|ÃRFKÃVDPKlOOVE\JJDQGHÃger kunskaper om hurtekniskt väl fungerande hus och samhällen kan konstrueras för att passamänniskor och bevara miljön.Profileringen 7HNQLNÃRFKÃI|UHWDJDQGHÃliknar naturvetenskapsprogrammetstekniska gren, men ger också kunskaper om produktion och företagande.Kompletterad med fler kurser i företagsekonomi skulle inriktningen ge enintressant kompetens.Profileringen 9LUWXHOOÃGHVLJQÃär en profilering där man arbetar med bild,musik, design ochÃteknik. Den kreativa individens skaparglädje är en tillgångi både teknikutveckling och konstnärligt skapande. Teknik, datorer och

SKOLVERKET99-09-15program kan vara redskap för skapandet. Interaktiva virtuella miljöer ochnätverk för lärande och kommunikation kan vara föremål för skapandet..DUDNWlUVlPQHQ'lUDYÃJHPHQVDPPDÃNDUDNWlUVlPQHQÃ3RlQJdatoranvändning 50engelska 100fysik 100matematik 150teknikutveckling 15051)|UVODJÃWLOOÃORNDODÃSURILOHULQJDUInformationsteknik 300Människa och teknik 350Teknik, miljö ochsamhällsbyggande 350Teknik och företagande 350Virtuell design 3000|MOLJKHWHQÃDWWÃYl[ODÃ|YHUÃIUnQÃSURJUDPÃPHGÃ\UNHVlPQHQPå program med yrkesämnen av teknisk karaktär kan elever ha intresse av att”växla över” till teknikprogrammet. Kärnämnena om 750 poäng och kursendatoranvändning om 50 poäng är gemensamma. För att skapa möjlighet attväxla över föreslår Skolverket att kurser omfattande 800 poäng från olikayrkesämnen ska kunna räknas som valbara kurser i teknikprogrammetskaraktärsämnesblock. Genom att utnyttja sådana möjligheter kan 1600 poängfrån ett program med yrkes-ämnen räknas in i teknikprogrammet. Den elevsom dessutom väljer att räkna kurser från yrkesämnen som individuellt val iteknikprogrammet kan således tillgodo-räkna sig 1900 poäng från programmed yrkesämnen i teknikprogrammet.0LQVWDÃJDUDQWHUDGHÃXQGHUYLVQLQJVWLGVilken resurs i omfattning av minsta garanterade undervisningstid krävs iteknikprogrammet? Svaret på frågan är främst beroende av programmetssyfte och karaktär och hur detta konkretiseras i målformuleringar i programoch kurser.Generellt är kunskaper i teknik och teknikutveckling inte främst en fråga om”vetande om”. Inte heller är ”know how” dvs. ”att veta hur” tillräckligt.Ytterligare ett steg måste tas. I teknikprogrammet skall handlingsförmågaoch praktisk problemlösningsförmåga utvecklas. Även om teknikprog-

SKOLVERKET 5299-09-15rammet inte har specifika yrkesområden i sikte kommer målen i programmetoch dess kurser att beskriva och kräva arbetsformer som liknar de somförekommer i program med yrkesämnen.Det bör enligt propositionen vara möjligt växla över från program medyrkesämnen. Av regeringsuppdraget framgår också att man anser att en delav utbildningen kan ske på en arbetsplats.Med anledning av programmets syfte, karaktär och målformuleringar samtmöjliggörandet av överväxling från program med yrkesämnen föreslåsprogrammet få en minsta garanterad undervisningstid om 2370 timmar..RVWQDGHUÃI|UÃWHNQLNSURJUDPPHWSkolverket har i novemberredovisningen pekat på svårigheterna att beräknakostnaderna för ett nytt tekniskt program. Teknikprogrammet kan fungerasom plattform för utbildningar med yrkesinriktad profil men också vara merteoretiskt för de elever som väljer att läsa fler kurser i exempelvis matematikoch fysik. Avgörande för kostnaderna är emellertid vilka gymnasieprogramsom kommer att minska som en följd av teknikprogrammets införande./lUDUNRPSHWHQVÃI|UÃXQGHUYLVQLQJÃSnÃWHNQLNSURJUDPPHWBland de synpunkter som inkommit till Skolverket förekommer osäkerhetoch flera frågor om vilken lärarkompetens som behövs för undervisning i deföreslagna inriktningarna och kurserna samt påpekanden om att staten måstestödja kompetensutvecklingsinsatser. Skolverket har också i den tidigareredovisningen pekat på kostnader för genomförandet, med bl.a. detta iåtanke.

SKOLVERKET 5399-09-15Ã)|UVODJÃWLOOÃQ\DÃSURJUDPPnOÃgYHUYlJDQGHQI november 1998 redovisade Skolverket ett uppdrag om förslag till nyutformning av programmål för gymnasieskolan och motiven därför. I april1999 fick Skolverket nya direktiv som innebar en viss förändring avprogrammålens struktur jämfört med det inlämnade förslaget, en rubrik”Skolans ansvar” skulle ersätta den föreslagna ”Mål att sträva mot”.Programmålen skall enligt direktiven innehålla uppgifter om vilkagemensamma karaktärsämnen som ingår i respektive program och derasomfattning samt om inriktningar. Revideringen med anledning av direktivenhar genomförts utan att innehållet påverkats i någon högre grad.De nya programmålen har varit på remiss till skolor, högskolor ochintresseorganisationer och har också legat på Skolverkets hemsida på nätetför synpunkter under en månad. Programmålen har bearbetats med anledningav ändringsförslagen.De flesta som yttrat sig är positiva till programmålen, men synpunkter finnspå alltför abstrakta formuleringar och en ojämn språklig utformning. Vissaförordar en nedkortning av målen medan andra efterlyser vissakompletteringar. En större likformighet förordas av några och en störrevariation som tydligare uttrycker varje programs särart av andra. Flera skolorönskar sig tydligare anvisningar om hur man rent organisatoriskt skallhantera programmen.Enligt Skolverkets uppfattning är det programmålens uppgift att visa på detsom är karaktäristiskt för varje program. Skillnader mellan programmen kange upphov till skillnader både i språklig utformning och längd. Vissa frågorsom miljö och datoranvändning berörs i samtliga program, men Skolverkethar försökt finna formuleringar som visar vilken roll dessa företeelser har ivarje särskilt program. Likformighet har alltså inte eftersträvats. Problemethar snarast varit det motsatta. Genom den roll som kärnämnena spelar iprogrammen och på grund av att samarbetsförmåga och andra allmännaförmågor eftersträvas inom flertalet verksamhetsområden blir målen ändåmycket lika.Språklig enkelhet har eftersträvats. Önskemål att elever skall kunna läsa ochförstå programmålen utan handledning från lärare är dock svåra atttillgodose, eftersom programmålen är en författningstext med de krav dettaställer på framställningen.En förstärkning av miljömålen har skett. Den samhällsutveckling vi haft ochde internationella signaler som kommit sedan programmål och kursplaner

SKOLVERKET 5499-09-15skrevs 1992-94 pekar på en starkare ställning för miljöundervisningen ochett delvis nytt innehåll. Regeringen vill se ett förändringsarbete inom allasamhällssektorer för ett hållbart samhälle och här är utbildningssektornstrategiskt avgörande för framgång. Miljöfrågorna ses nu i ett bredareperspektiv kopplade till andra stora samhällsfrågor. Utbildning för hållbarutveckling har blivit en synonym till miljöundervisning. Betoningen avekologiskt hållbar utveckling innebär inte bara att en minskad belastning påmiljön skall eftersträvas utan även att resursförbrukningen skall minska ochanvändningen inriktas på förnyelsebara resurser. Samtidigt måste hänsyn tastill ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Eleverna skall kunnaomsätta sina kunskaper och ställningstaganden i praktiska åtgärder både somkonsumenter och medborgare. Ovanstående tänkande har utgjort en bas förde överväganden som skett vid skrivandet av programmål och kursplaner.Programmålen gäller inte endast i gymnasieskolan utan också i komvux.Vuxna väljer dock sällan att läsa hela program och därför är programmåleninte lika aktuella i komvux. I den språkliga utformningen har vi ändå strävatefter att finna formuleringar som är relevanta också för vuxna studerande.Ã%DUQÃRFKÃIULWLGVSURJUDPPHW6\IWHBarn- och fritidsprogrammet syftar till grundläggande kunskaper ommänniskor i alla åldrar för fortsatta studier och arbete inom pedagogiska ochsociala yrkesområden samt inom kultur- och fritidssektorn.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGBarn- och fritidsprogrammet inbegriper många verksamhetsområden. Någrariktar sig specifikt till barn och ungdomar och andra till människor i allaåldrar, nämligen fritidsverksamhet och social verksamhet i vid mening.Kulturell verksamhet ingår som en del i alla områden. Programmets områdenhar olika karaktär men också starka kopplingar som i programmet bindssamman.I utbildningen inom barn- och fritidsprogrammet behandlasmänniskans utveckling som en livslång process. Kunskap om och förståelseför både den egna och andras utveckling är väsentlig, eftersom enutgångspunkt är barns, ungdomars och vuxnas utveckling till kreativa ochaktiva människor. Utbildningen utgår från hur omgivningen och dess villkorbåde kan bidra till och begränsa människors utveckling.Karaktäristiskt för programmet är dess tvärvetenskapliga innehåll. Iprogrammets karaktärsämnen kombineras grundläggande kunskaper inomolika discipliner såsom pedagogik, psykologi och sociologi.

SKOLVERKET 5599-09-15De flesta av programmets karaktärsämneskurser är av pedagogisk karaktäroch behandlar om hur verksamheter kan organiseras så att de bidrar tillmänniskors lärande och utveckling. I dessa kurser uppmärksammas frågorsom rör förhållanden mellan exempelvis barn och vuxna, mellan ledare ochdeltagare och mellan styrd och spontan verksamhet. Här behandlas även detpedagogiska ledarskapets betydelse. Ett väsentligt inslag i programmet är attutveckla förmågan att kommunicera med andra.Kännetecknande för de verksamheter som barn- och fritidsprogrammetutbildar för är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Det ärdå naturligt att de arbetsformer som gäller för elevernas kommande uppgifteräven används i deras utbildning. I programmet har följaktligen elevernasmedverkan vid valet av arbetsformer och kunskapsinnehåll en särskildpedagogisk innebörd. Detsamma gäller tillämpningen av ett undersökandearbetssätt, förmågan att hantera och analysera information och ett medvetetoch kritiskt ställningstagande i olika frågor. Även ekonomiska kunskaper ärviktiga, eftersom sådana är nödvändiga i programmets samtligaverksamheter. I sådan pedagogisk verksamhet som programmet utbildar föraktualiseras de grundläggande värden som återfinns i läroplanen för defrivilliga skolformerna. Vidare berörs de internationellaöverenskommelserna om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter,respekt för andra människors egenvärde och integritet, alla människors likavärde, solidaritet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. I utbildningeningår även kunskaper om hur människor påverkas av den fysiska ochpsykosociala miljön. Ett allmänt kunnande om miljöfrågor ingår där specielltkretsloppstänkande och energihushållning är viktiga inslag i programmet.Inom den del av utbildningen som gäller pedagogiskt arbete ingår kunskapom och erfarenheter av arbete tillsammans med barn, ungdomar och vuxnasamt kunskap om hur pedagogiska verksamheter växer fram och utvecklas. Isocialt arbete ingår kunskap om hur människor utvecklas som socialavarelser, men även kunskaper om människor som på grund av svårigheter isin livssituation behöver samhällets stöd och omsorg.I utbildningen ingår kunskap om hur kulturella och samhälleliga mönsterpräglar människors liv. Fritiden betraktas till stor del ur ett socialt perspektiv,vilket innebär att individers bakgrund och olika villkor är av betydelse för defritidsaktiviteter de väljer att delta i. Fritid behandlas även ur ett pedagogisktoch psykologiskt perspektiv, som en del av människans ständiga lärande ochutveckling. Utbildningen behandlar fritid för barn och ungdomar som vuxnaoch betonar pedagogiska aspekter på att leda och organiserafritidsverksamheter. Fritidens olika aktiviteter uppfattas som ett värde i sigav betydelse för människors livskvalitet och som en grund för god hälsa.Programmet behandlar kulturens mångfald och kulturen som en möjlighetför människor i alla åldrar att utveckla traditioner, kunskaper och

SKOLVERKET 5699-09-15livsmönster. Kulturen som en del av fritiden behandlas som en möjlighet ochen rätt till eget skapande. Utbildningen poängterar människors rätt att få tadel av kulturmöten och samhällets kulturutbud.En viktig del i programmet är den arbetsplatsförlagda utbildningen.Undervisningen i skolan och den arbetsplatsförlagda delen skall tillsammans gekunskaper och erfarenheter om de verksamheter som ingår i programmet ochderas funktion och roll i samhället. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ökarförståelsen för arbete med människor samt bidrar till exempelvis utveckling avsocial kompetens och ledarskap.Programmets karaktärs- och kärnämneskurser skall tillsammans ge en helhet iutbildningen. Detta underlättas av att innehållet i flera av programmets ämnentangerar varandra och att kunskaper inom kärnämnena ofta är en grund förstudier i andra ämnen inom programmet – och tvärtom. De flesta avprogrammets kurser har en teoretisk tyngdpunkt men det finns även kurser därpraktisk utövning är viktig. I många kurser vävs dock teori och praktik samman.De gemensamma karaktärsämnena omfattar 700 poäng:arbetsliv 50 poäng,datoranvändning 50 poäng,barn-, kultur- och fritidsverksamhet 100 poäng,individ och samhälle 250 poäng ochlärande och pedagogiskt ledarskap 250 poäng.De valbara kurserna möjliggör en specialisering mot ett visstverksamhetsområde eller ger ökad behörighet för fortsatta studier.Inom programmet finns två inriktningar.Inriktningen 3HGDJRJLVNÃRFKÃVRFLDOÃYHUNVDPKHW som ger fördjupadekunskaper för vidare studier eller arbete i verksamheter såsom förskola,skola, fritidshem och inom social verksamhet.)ULWLGVLQULNWQLQJHQ ger fördjupade kunskaper om begreppet fritid och olikafritidsverksamheter.

SKOLVERKET 5799-09-156NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i barn- och fritidsprogrammet ansvara för att eleverna efterfullföljd utbildningkan medverka i planering, ledning och genomförande av verksamheter förmänniskor med olika behov och i olika livssituationer,förstår hur pedagogiska och sociala verksamheter för barn och vuxnaförändras samt har förutsättningar att själva medverka till utveckling avsådana verksamheter,har en sådan språklig förmåga att kommunikation i tal och skrift kanutnyttjas i olika sammanhang för att samverka med andra samt har förmågaatt använda modern informationsteknik för studier och arbete i programmetsverksamhetsområden både nationellt och internationellt,har förmåga att arbeta efter de grundläggande värden som finns uttryckta i denationella och internationella överenskommelser som är av specifikbetydelse för arbete inom programmets verksamhetsområden,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,förstår hur kunskap om kretsloppstänkande och resurs- ochenergihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningenberör samt kan verka för en god fysisk och psykosocial miljö,har ett medvetet förhållningssätt i frågor som rör etik och moral i allmänhetoch människors värde och rättigheter i synnerhet samt till frågor som rörjämställdhet och kulturella skillnader.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã%\JJSURJUDPPHW6\IWHByggprogrammet syftar såväl till en bred orientering om byggprocessen somtill grundläggande yrkeskunskaper inom nybyggnad och renovering av husoch anläggningar. Syftet med utbildningen är också att förbereda elever förfortsatt lärande i arbete och studier.

SKOLVERKET 5899-09-153URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGByggverksamhet har varit och är en viktig del av samhällsutvecklingen sompåverka oss alla. Det kommer att finnas ett stort behov av nyproduktion avbostäder, vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, industrilokaler, affärscentra,skolor och sjukhus. Befintliga byggnader och anläggningar skall underhållasoch anpassas till nya krav, såväl funktionella som estetiska.Det senaste årtiondet har det skett en förändrad inriktning avbyggverksamheten. Ett nytt tänkande om resurs- och materialanvändning harutvecklats, vilket bl.a. innebär nya metoder för återanvändning avrivningsmaterial från äldre byggnader. I detta tänkande ingår även val avmaterial som främjar boendemiljö och hälsa. Samspelet mellan människaoch miljö är numera centralt i en byggprocess.Byggnation sker i dag både inom lokala och internationella företag, somarbetar med de tre huvudområdena nybyggnation, underhåll ochreparationer. Ibland består arbetena av uppdrag i nära kontakt medbeställaren, t.ex. reparationsarbeten i en villa eller lägenhet, vilketställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet.Arbeten kan också ingå i stora byggprojekt på olika håll i världen och påsådana arbetsplatser möts människor med olika språk, kulturer, levnadsvanoroch religioner. Detta ställer krav på förmåga att sätta sig in i och förstå andrakulturers värderingar och arbetsrutiner. Ett historiskt perspektiv tillsammansmed inblickar i andra länders syn på uppförande av byggnader ökarmöjligheterna för eleverna att nyansera och fördjupa förståelsen av det egnaarbetet.Utbildningen i byggprogrammet har en hantverkstradition som bygger påerfarenhetsbaserat lärande och praktiskt arbete. Genom att utövahantverket övas förmågan att lösa problem och förstå teoretiska resonemangoch modeller. I den moderna byggtekniken spelar ocksåinformationstekniken en allt större roll som ett naturligt hjälpmedel inombyggverksamheten. Utbildningen inom byggprogrammet utvecklar förmåganatt hantera nya tekniker och lägger grunden för ett fortsatt lärandeinom programmets verksamhetsområden. I utbildningen förbereds elevernaför förändring och effektivisering av arbetsorganisation och får insikt omde anställdas roll för ett företags förmåga och konkurrenskraft.Utbildningen i skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen gertillsammans kunskaper om och erfarenheter av programmetsverksamhetsområden. Den del av utbildningen som är förlagd till arbetslivetger möjlighet för eleven att både inhämta nya kunskaper och befästakunskaper som redan inhämtats i skolan. Under den arbetsplatsförlagdautbildningen får eleverna möjlighet att tillämpa och värdera olikaarbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag.

SKOLVERKET 5999-09-15Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för attutveckla de kompetenser som krävs. För att utbildningen skall bilda enhelhet för eleven måste praktisk och teoretisk kunskap föras samman ochintegreras i olika ämnen och kurser. Miljöperspektivet skall sätta sin prägelpå utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vadgäller förutsättningar för en ekologisk hållbar utveckling. Kärnämnenanaturkunskap och samhällskunskap spelar här en central roll och genom ensamverkan med karaktärsämnena skapas en helhet i miljöutbildningen.De gemensamma karaktärsämneskurserna i utbildningen omfattar 500 poängoch är:byggteknik 350 poäng,arbetsliv 100 poäng,datoranvändning 50 poäng.Genom val av inriktning får eleven möjlighet att fördjupa sina studier utifrånett eget intresseområde. Inom programmet finns även möjligheter attspecialisera sig inom någon av inriktningarna husbyggnad, anläggning,byggnadsplåt eller måleri.Byggprogrammet omfattar fyra inriktningar: Inriktningen KXVE\JJQDG gergrundläggande kunskaper och kompetenser för arbete inom betong, mureri,byggnadsträ, glasmästeriteknik, golvläggning, håltagning, tak- ochundertaksmontering, plattsättning och ställningsbyggnad. Detta är en bredinriktning som innefattar traditionella yrkesområden såsomträarbete, murning och betongarbete.Inriktningen DQOlJJQLQJÃger grundläggande kunskaper och kompetenser förarbeten inom anläggning, vägbyggnad och bergarbeten. Den ger förmöjlighet till val av kurser från inriktningen anläggningsmaskiner ifordonsprogrammet. Utbildningen kan breddas med kompetens för trä- ochbetongarbeten.Inriktningen E\JJQDGVSOnW ger grundläggande kunskaper och kompetenserför arbete inom byggnadsplåtslageri, ventilation och isolering.Plåtarbeten innefattar bl.a. arbete med taktäckning och montering avfasadplåt samt tillverkning och montering av avvattningssystem. Inomområdet ventilationsteknik ingår tillverkning av luftkanaler, isoleringsarbetesamt service och underhåll av styraggregat.Inriktningen PnOHULÃger grundläggande kunskaper och kompetenser förarbeten inom byggnadsmåleri, golvläggning och industrilackering.Byggnadsmåleriet omfattar både in- och utvändig målning. Golvläggningomfattar läggning av både mjuka och hårda golv och dessutom golv- ochväggbeklädnadsarbeten i våtrum. Karaktärsämnesblocket innehåller också ettstort antal valbara kurser som kan ge många olika kompetensprofilerberoende på kombination av kurser.

SKOLVERKET 6099-09-15Kurser finns inom områdena husbyggnadsteknik, anläggningsteknik,byggnadsplåtteknik, måleriteknik, golvteknik, glasteknik ochbyggyrkesteknik. Eleven kan välja att fördjupa sina kunskaper inom eninriktning eller bredda sina kunskaper mot ytterligare ett yrkesområde. Inomramen för de valbara kurserna kan eleven också välja kurser som gerbehörighet för fortsatta studier.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i byggprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildning:kan se sambandet mellan de olika delarna i arbetsprocessen och kraven påkvalitet i vart och ett av dessa samt kritiskt kan granska och utvärdera detegna arbetet med utgångspunkt i gällande kvalitetssäkringssystem,kan situationsanpassa tekniker och arbetsmetoder på ett rationellt sätt ibyggprocessenhar utvecklat kunskap om informationsteknik och annan ny teknik och nyamaterial av betydelse inom det bygg – och anläggningstekniska området,har kunskap vad gäller hushållning med resurser och energisparande ochmedvetet arbetar med återvinning och återanvändning för att minskabelastningen på miljön,kan använda sina språkliga och matematiska färdigheter i arbete, företagandeoch fortsatta studier,har utvecklat sin sociala kompetens och sin serviceanda samt förmåga attinhämta nya kunskaper i takt med de förändringar som sker,ha kunskap om utveckling av byggtradition i Sverige och andra länder,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.

SKOLVERKET 6199-09-15Ã(OSURJUDPPHW6\IWHElprogrammet syftar till att ge en kompetens som svarar mot arbetslivetsökande krav på tekniskt och teoretiskt kunnande när det gäller automationoch elektronik i vidaste mening. Elprogrammet syftar också till att ge degrundläggande kunskaper som ger förutsättningar att utföra elinstallationersamt till att ge en grund för vidare studier inom främst tekniska områden.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGFrån att ha varit en utbildning med ganska klart definierade arbetsområdeninom elinstallation, elektronik och styr- och reglerteknik har nyatillämpningsområden tillkommit. Utmärkande för programmets områden äratt teknikutvecklingen går mycket snabbt och förutsätter en ständig förnyelseav kompetensen. Den tilltagande datoriseringen och automatiseringen isamhället har på flera olika sätt påverkat det område programmet utbildarför. Kunskapsinnehållet har förändrats och förskjutits i riktning motelektronik och datorstyrda processer. Tillämpningar finns inom de flestasektorer av samhället. Yrken och yrkesroller har förändrats.Elprogrammet förbereder för arbete inom produktion och installation samtservice och underhåll. Arbetsuppgifter inom produktion kan t.ex. varatillverkning av automatikutrustningar för olika ändamål med inslag av bl.a.elteknik, elektronik, styrteknik och mätteknik. Det kan också varatillverkning av apparatur för det medicinska området. Inom byggproduktionrör det sig i första hand om installation av kraft och belysning därutvecklingen mer och mer går mot automatisering och s.k. intelligentastyrsystem. Det handlar även om installation av telesignalanläggningar somt.ex. larm, övervaknings- och säkerhetssystem och olika former avautomatikutrustningar. Vårt kalla klimat samt ökande energikostnader harmedfört att nya typer av avancerade system har utvecklats, vilka kräverkunskaper om styrning och reglering av värme, kyla och fuktighet. Ettområde som ökar snabbt är därför komfortreglering i fastigheter. Ocksåenergisparområdet expanderar snabbt inom såväl kraft som värme ochbelysning . Den digitala elektroniken finns i dag i allt fler apparater somtidigare varit helt uppbyggda av analog elektronik. Ett område somutvecklats mycket starkt är fordonselektronik där eltekniska system medstora kabelmattor ersatts av mikroprocessorer och signalbussar. Detgemensamma för inriktningen är ett antal grundläggande kurser i ämnetelektronik. Arbeten inom service och underhåll återfinns inom mångaområden, t.ex. inom industri, sjukvård, handel och kultur. I takt meddatorisering både i hemmen och i arbetslivet ökar behovet av datorkunskaperoch elprogrammets kurser ger en god grund för specialisering inom dettaområde.

SKOLVERKET 6299-09-15Framtidens tekniker möter komplexa arbetsuppgifter som förutomspecialistkunskap också kommer att ställa krav på en bred baskunskap om ettantal traditionella fackområden. Inom vissa områden betonas behovet avbåde systemkunskaper och komponentkunnande, inom andra fördjupadekunskaper i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkande ärväsentligt inom programmets alla områden.Även om elprogrammet har en utpräglat tekniskt inriktning, skall de tekniskakunskaperna ofta tillämpas i någon form av servicerelation till andramänniskor. Många arbetsuppgifter innebär omfattande kundkontakter därsocial förmåga och servicekänsla är viktiga kompetenser. Utbildning ochkundstöd i samband med försäljning är ett växande område fördatateknikern, vilket kräver pedagogisk förmåga. Andra generella krav ärspråklig kompetens, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga attarbeta i och leda projekt. Allt detta måste speglas i programmet. Ensamverkan mellan kärämnen och karaktärsämnen blir nödvändigt för attutbildningen skall bilda en helhet och på ett bra sätt utveckla denkombination av kompetenser som efterfrågas.Miljöperspektivet skall sätta sin prägel på utbildningen både vad gällerfysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för enekologiskt hållbar utveckling.En utgångspunkt i elprogrammet är fortfarande ellära och elkunskap. Tilldessa båda ämnen är de flesta av programmets ämnen direkt kopplade. Ävenmatematiska beräkningar ingår som en viktig del i alla elämnen. Dentilltagande internationaliseringen ställer stora krav påÃspråkkunskaper. Enstor del av den litteratur som finns inom karaktärsämnena är skriven påengelska liksom datorprogram, manualer och liknande. Den allt snabbareutvecklingen inom bl.a. dataområdet innebär att utbildningen måste geberedskap för förändring och fortsatt lärande. Detta kräver i sin tur godsamhällsorientering för förståelse av samhällsförändringar och en utveckladförmåga att läsa och skriva.De teoretiska inslagen i programmet är betydande. Teoriavsnitt blandas medpraktiska arbetsuppgifter som ger förståelse för tekniska begrepp ochsammanhang. Stor vikt läggs vid logiskt tänkande och noggrannhet samtyrkesmässigt utförande av de praktiska uppgifterna.Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen utgör en viktig del inom ett såteoriintensivt program som elprogrammet . Arbetsplatsförläggningen ökarförståelsen för den yrkesverksamhet som programmet skall förbereda för ochbidrar till utveckling av bl.a. servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandetoch entreprenörsanda.De gemensamma karaktärsämneskurserna omfattar 400 poäng och är:

SKOLVERKET 6399-09-15arbetsliv 50 poäng,datoranvändning 50 poäng,elektronik 100 poäng,ellära 50 poäng,elkunskap 100 poäng,styrteknik 50 poäng.Elprogrammet omfattar de fyra inriktningarna automation, elektronik,elektriker och informationsteknik. Inom inriktningarna ryms många yrkenmed skillnader i karaktär men med samma krav på baskunskaper.,QULNWQLQJHQÃDXWRPDWLRQÃger möjlighet till specialisering mot de trehuvudområdena industri-, process- och fastighetsautomatisering. Förområdet industriautomatisering är kunskaper i styrteknik, CNC - ochrobotteknik dominerande men verksamheten förutsätter även goda kunskaperi elektronik och mätteknik. Inom processautomatisering, som är inriktad motolika typer av kemisk industri, är förutom goda baskunskaper i elektronikoch styrteknik, det viktigaste ämnet mät- och reglerteknik.Fastighetsautomatisering innebär reglering och styrning av inomhusklimateti alla typer av fastigheter.,QULNWQLQJHQÃHOHNWURQLNÃinnehåller många möjligheter till specialisering.Eftersom nya yrkesroller förenar olika kompetenser, är flera av detraditionella yrkesinriktningarna numera svåra att identifiera. Inriktningenger möjlighet att specialisera sig mot ett flertal områden, bl.a. elektronik föranvändning i hemmen och industriell elektronik, videoteknik ochmobiltelefoni.,QULNWQLQJHQÃHOWHNQLNÃger förutom den traditionella utbildningen tillinstallationselektriker även kompetens för installation avtelekommunikationsanläggningar, automatiksystem och intelligentastyrsystem för kraft och belysningsinstallationer i bostäder och kontor.Inriktningen ger även möjlighet att erhålla kompetens för arbeten påeldistributionsanläggningar för både låg- och högspänning. Genom valbarakurser kan utbildningen tidigt inriktas mot de kompetenser som elbranschenkräver för certifikat.,QULNWQLQJHQÃLQIRUPDWLRQVWHNQLNÃger grunderna för arbeten i skiftande miljöerdär datorer används. Gemensamt för inriktningen är ett antal kurser inomämnet datorteknik som ger profilen för inriktningen. Genom att välja kurserfrån programmets valbara kurser formas olika specialiseringar t.ex. inomdatorkommunikation, nätverkskunskap, programmering eller

SKOLVERKET 6499-09-15applikationsprogram. Inriktningen ger även grundkunskaper för fortsattastudier inom datorområdet.Elprogrammet innehåller också ett stort antal av valbara kurser vilket kan gemånga olika kompetensprofiler beroende på kombinationer av kurser. Elevenkan välja att fördjupa sina kunskaper inom vald inriktning och yrkesprofileller bredda sina kunskaper mot ytterligare yrkesområden. Inom ramen förde valbara kurserna kan eleven också välja kurser som ger behörighet förfortsatta studier.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i elprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljd utbildningkan se sambandet mellan de olika delarna i arbetsprocessen och kraven påkvalitet i vart och ett av dessa samt kan kritiskt granska och utvärdera detegna arbetet med utgångspunkt i gällande kvalitetssäkringssystem,kombinerar förmåga till social kompetens, skriftlig och muntligkommunikation samt tekniskt kunnande för att kunna möta framtidaförändringar,har genom egna erfarenheter skaffat sig kunskap om hur arbetsmiljöfrågorhanteras i företag och om internkontroll av arbetsmiljön,har kunskap om materialkretslopp, dvs. återvinning och återanvändning samtmedvetenhet om vad detta innebär för hushållning med resurser,energibesparning och minskad belastning på miljön,har utvecklat kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier ochmodeller, ny teknik och nya material samt viktiga tekniska uppfinningar avbetydelse för det eltekniska området,har kunskaper om internationella överenskommelser och internationellutveckling som är av särskild betydelse inom programmetsverksamhetsområden,kan använda sina språkliga och matematiska färdigheter i arbete, företagandeoch fortsatta studier,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta dessa kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

SKOLVERKET 6599-09-15I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã(QHUJLSURJUDPPHW6\IWHEnergiprogrammet syftar till grundläggande yrkeskunskaper för drift- ochunderhåll av tekniska system inom kraftindustri, fastigheter och sjöfart samtför installation och service av VVS-, kyl- och värmepumpsanläggningar.Energiprogrammet syftar även till vidare studier inom främst tekniskaområden.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGUtbildningen inom energiprogrammet förbereder för verksamheter därenergiomvandling och energiutnyttjande står i centrum. Exempel på sådanaverksamheter är el- och kraftproduktion, dricksvattenberedning ochvattenrening, fastighetsdrift, sjöfart samt installation, service och drift avVVS- och kyltekniska system.Inom dessa branscher ingår installation, drift, underhåll, service ochövervakning av avancerad teknisk och datoriserad utrustning iarbetsuppgifterna. Systemförståelse och processkännedom är grundläggandeför programmets samtliga inriktningar. Kunskaper i el- och reglertekniskaämnen är också viktiga.Under de senaste årtiondena har det skett en betydande utveckling inom debranscher som energiprogrammet förbereder för. Ny teknik, datorisering ochautomatisering av system och processer ställer krav på hög flexibilitet.Viktiga miljö- och energipolitiska beslut har påverkat arbetsmetoder, teknikutvecklingoch miljömedvetenheten. Den snabba utvecklingen inom de olikaområdena medför utökade och förändrade arbetsuppgifter. Yrken ochyrkesroller förändras. Numera räcker inte specialistkompetens inom enstakateknikområden – det krävs både behörighet och en bred teknisk kunskapsamt förmåga till samarbete inom den egna gruppen, med andrayrkesgrupper och intressenter. Från att ha varit relativt markeradespecialiseringar krävs nu en kompetens som inrymmer både en bred tekniskkunskap och behörighet samt en ökad social och kommunikativ kompetens. Ide flesta yrkeskategorierna finns betydande inslag av kundkontakt,entreprenörskap och krav på serviceanda. I många fall handlar det dessutomom olika former av ledarskap och uppgifter i arbetslag samt att ha känsla föroch förmåga till problemlösning i arbetet.

SKOLVERKET 6699-09-15Med anledning av de kompetenskrav som ställs i arbetslivet är detnödvändigt med olika former av samverkan mellan de ämnen som ingår iutbildningen. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen ger enhelhet åt studierna. Samverkan mellan skola och arbetsliv och denarbetsplatsförlagda utbildningen förstärker, i sin rätta miljö, de kunskapereleven inhämtar i skolan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen utvecklarockså kunskaper i projekt- och lagarbete, kundservice, entreprenörskap mm.Gemensamma karaktärsämnen i energiprogrammet ärenergiteknik 100 poäng,mät- och reglerteknik 100 poäng,ellära 50 poäng,elkunskap 50 poäng,miljökunskap 50 poäng,verkstadsteknik 50 poäng,datoranvändning 50 poäng,Kurserna i dessa ämnen omfattar 450 gymnasiepoäng.Energiprogrammet har tre nationella inriktningar: drift- ochunderhållsteknik, sjöfart samt VVS- och kylteknik. Inriktningarna kangenom val av olika kurser byggas på för att profileras mot olika yrken.,QULNWQLQJHQÃGULIWÃRFKÃXQGHUKnOOVWHNQLNÃkan profileras mot kraft- ochvärmeteknik, fastighetsservice eller vatten- och miljöteknik. Gemensamt förprofileringarna är kunskaper i energiteknik.,QULNWQLQJHQÃVM|IDUW ger kunskaper för olika yrken ombord på fartyg,exempelvis matros, motorman eller yrkesfiskare. Gemensamt förprofileringarna är brandskydd, livräddning och överlevnad, miljö ochsäkerhet samt kvalitetsteknik.,QULNWQLQJHQÃ996ÃRFKÃN\OWHNQLN ger eleven möjlighet att specialisera sig motVVS-installation eller kyl- och värmepumpsteknik. Gemensamt förprofileringarna är kurser i VVS-teknik, svetsteknik samt kyl- ochvärmepumpsteknik.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i energiprogrammet ansvara för att eleverna efter fullgjordutbildninghar systemförståelse och processkännedom inom det energitekniska området,kan utföra installationer, idrifttagning och felsökning samt drift- ochunderhållsarbeten med tyngdpunkt på något yrkesområde,

SKOLVERKET 6799-09-15har kunskap om olika energisystem och deras miljöeffekter samt vilkaenergisystem som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö,kan individuellt och i arbetslag utföra arbeten inom olika tekniskaanläggningar och därvid beakta ekonomiska, miljömässiga ochsäkerhetsmässiga krav,kan kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet,har tekniskt kunnande för att tillgodogöra sig framtida utveckling inomområdet,kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på verksamhetensbehov och vidare studier,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã(VWHWLVNDÃSURJUDPPHW6\IWHEstetiska programmet syftar tillÃatt tillvarata, stimulera och vidareutvecklaintresse för kultur och estetik. Programmet syftar även till att ge elevernavana att möta, uppleva och analysera uttryck inom olika konstarter.Programmet förbereder för högre studier inom såväl estetiska som andraverksamhetsområden. Det långsiktiga syftet är ett livslångt lärande i form avstudier, yrkesverksamhet eller konstnärligt arbete.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGMänniskan har i alla tider utnyttjat olika estetiska uttrycksformer för attbeskriva sin tillvaro och för att kommunicera med omvärlden.Grottmålningar, stensättningar och gravmonument tillhör de äldstalämningarna men arkeologiska fynd av t.ex. gamla musikinstrument,dekorerade antika krukor och kultföremål vittnar också om människansbehov av att uttrycka sig. Det som benämns konst och konsthantverk idaghar i många fall skapats för att fylla ett nyttobehov.

SKOLVERKET 6899-09-15I det nutida samhället kan människan möta estetiska upplevelser påinstitutioner som konserthus, museer och teatrar. Men även utanförinstitutionerna finner man produkter och yttringar av estetisk verksamhet.Det kan gälla arkitektur, offentlig konst, fria dans- och teatergruppersverksamhet och olika former av körverksamhet men också exempelvis stadsochlandskapsplanering, press och reklam, boendeinredning ochklädskapande. Strävan att hitta estetiska former och uttryck är en viktig del imänsklig verksamhet och förekommer i olika grad inom många yrken.Begreppet estetik används inom det estetiska programmet i en vidÃbetydelse.Historiskt har estetik varit begränsad till kunskap om sinnesförnimmelserna,till ”läran om det sköna” och till studier av konstarterna. Den nutidaestetiken sträcker sig över vidare fält och inbegriper upplevelsen av allt sommänniskan skapat samt former för hur detta skapande arbetas fram samt debakomliggande idéerna. Den nutida estetiken innefattar också förståelsen avomvärlden och förmågan att kommunicera med estetiska uttryck.Genom massmedia och ett omfattande resande kommer många i kontakt medfrämmande kulturer med annorlunda uttrycksformer. En bred kulturhistoriskorientering och vana vid att reflektera kring estetiska kulturyttringar ökarförmågan att tillägna sig andra kulturers uttrycksformer och värderingar.Utbildningen på det estetiska programmet ger tillfällen till diskussion kringolika uppfattningar om konst, konstformer och estetiska värden. Därigenomövas förmågan att se, reflektera kring och analysera skapande verksamhet ivid bemärkelse.Utbildningens kärna är elevernas egen skapande verksamhet. Denna gerinblick i samt förståelse och erfarenhet av flera olika konstnärligauttrycksformer liksom gränsöverskridande samarbete. Det estetiskaprogrammet ger tillfälle att pröva och utveckla den egna förmågan attuttrycka sig. Detta kan vara ett medel för personlig utveckling ochsjälvförverkligande och kan kombineras med ett allmänt estetiskt intresse.Utbildningen kan också knytas till ett specialintresse och har karaktär avyrkesförberedelse.Att ta egna initiativ, utvärdera och att ta ansvar för en arbetsuppgift bådeenskilt och i arbete i lag är förmågor som uppövas genom de arbetsuppgiftersom skall lösas, t.ex. i samband med en föreställning eller en utställning.Genom nära samverkan mellan estetiska ämnen och övriga ämnen iprogrammet tillförsäkras utbildningen kulturhistorisk bredd, bådaämnesgrupperna stärks och utbildningens kvalitet höjs. Förståelsen av olikaestetiska produkter från olika tider förstärks när produkterna sätts in i sitthistoriska och kulturella sammanhang. Många konstföremål från äldre tid harett religiöst budskap. Kunskap om religiös eller mytisk symbolik och

SKOLVERKET 6999-09-15religiösa och mytiska gestalter är till hjälp för förståelsen och tolkningen avkonstföremål och gestaltningar i äldre tider. Moderna konstyttringar baserasofta på en viss samhällsideologi eller människosyn. De estetiska ämnena haräven anknytningspunkter till exempelvis matematik, bl.a. i studiet avgeometriska former och kroppar.Språket är ett centralt uttrycksmedel i all estetisk verksamhet. Alla estetiskainriktningar har också sina egna begrepp och sitt eget fackspråk som kanstärkas i samband med utvecklingen av den allmänna språkfärdigheten. Attutveckla svenska språket är en uppgift för alla ämnen i gymnasieskolan.Datorer är viktiga redskap inom programmet. I de estetiska karaktärsämnenages tillfälle att praktiskt pröva möjligheterna att skapa bild, text, ljud, ljusoch rörelse med hjälp av datorer. Internet ger också stora möjligheter attskaffa fram t.ex. bilder och musik och fakta kring olika estetiskauttrycksformer.Miljöperspektivet skall prägla all utbildning inom det estetiska programmet.I elevernas egna skapande verksamheter kommer miljöproblematiken in påolika sätt i de olika inriktningarna. Exempel är val av färg eller materialinom bild och form, ljudstyrka inom musik, belysning och lokaler inom dansoch teater. En annan infallsvinkel på miljön i utbildningen är synen påmänniskans förhållande till naturmiljön under olika epoker, sättet att gestaltanaturen i olika konstformer och utnyttjandet av naturmaterial sett ur estetisktperspektiv.Estetiska programmet erbjuder många möjligheter till anknytningar mellankärnämnen och karaktärsämnen. Det är viktigt att eleverna uppleverutbildningen som en helhet. De gemensamma karaktärsämneskursernaomfattar 600 poäng och ärarbetsliv 50 poäng,datoranvändning 50 poäng,engelska 100 poäng,estetisk orientering 100 poäng,historia 100 poäng,kulturhistoria 150 poäng ochmatematik 50 poäng.Programmet har fyra inriktningar: dans, musik, bild och formgivning samtteater.Samtliga inriktningar förbereder för fortsatta studier och arbete inomkonstarten, det estetiskaÃfältet iÃsin helhet eller andra verksamhetsområden.Varje inriktning består av grundläggande kurser, som ger bredd och allsidigbelysning av en konstarts område.

SKOLVERKET 7099-09-15,QULNWQLQJHQÃGDQV ger i vid mening grundläggande kunskaper inomdansområdet samt möjligheter till specialisering och fördjupning.Inriktningen ger förutom möjlighet till utveckling av gestaltning ävenkunskap i scenisk kommunikation samt stimulans till analys och kreativttänkande.,QULNWQLQJHQÃPXVLN förbereder för verksamhet inom musikområdet i vidmening samt möjlighet till specialisering och fördjupning inom olikamusikområden t.ex. inom musik- och ljudproduktionsområdet. Inriktningensträvar mot att utveckla elevernas förmåga till självständigt musikaliskttänkande och uttryck.,QULNWQLQJHQÃELOGÃRFKÃIRUPJLYQLQJ förbereder för arbete och fortsatta studierinom konst- och formgivningsområdet. Inriktningen ger grundläggandekunskaper inom bild- och formområdet och i samband därmed utveckling avkreativt tänkande och idéskapande samt möjligheter till fördjupning ochspecialisering för verksamheter inom olika konst- och hantverksområdensom textil, trä, keramik, måleri m.fl.,QULNWQLQJHQÃWHDWHU ger grundläggande och vida kunskaper inom helateaterområdet. Den ger praktiska kunskaper inom olika sceniskaverksamheter från idé till iscensättning. Inriktningen ger möjlighet tillutveckling av gestaltning, formspråk och egen kreativitet.Inriktningarna kompletteras med valbara kurser, som kan innebära breddningeller specialisering inom ett estetiskt område. De valbara kurserna ger ocksåmöjlighet till vidgad behörighet för högskolestudier.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i det estetiska programmet ansvara för att eleverna efterfullföljd utbildninghar kunskap om historiska och kulturella förhållanden i Sverige och andraländer samt har kännedom om nutida nationella och internationellaströmningar och estetiska uttryck,kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på verksamhetensbehov och även i övrigt har goda förutsättningar för vidare studier inom ochutom estetiska verksamhetsområden,har kunskaper om och erfarenheter av arbete med olika estetiskauttrycksformer och kan analysera, tolka och använda estetiska uttryck förkommunikation och påverkan,

SKOLVERKET 7199-09-15har utvecklat förmåga att ta initiativ och samarbeta och att tänka kritiskt ochsjälvständigt,kan använda informationsteknik som redskap för kommunikation och somredskap i skapande verksamhet,har sådan kunskap om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta kunskaperna i praktisk handling för en hållbarsamhällsutveckling,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã)RUGRQVSURJUDPPHW6\IWHFordonsprogrammet syftar till att utveckla grundläggande kunskaper ochkompetenser inom de sektorer som arbetar med service och underhåll avfordon och flyg samt med transporter eller anläggningsarbete med hjälp avfordon. Programmet syftar även till att utveckla ett intresse för och vilja tillfortsatt lärande i arbete och för studier.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGDe senaste hundra årens förändringar av samhället har präglats av tekniskauppfinningar som lett till en kraftig ökning av samfärdseln. Framför allt ärdet utveckling av bilen och flyget som är aktuell för fordonsprogrammet.Samhällsutvecklingen har inneburit att yrken försvunnit och nya har vuxitfram. Kusken har blivit chaufför och smeden bilmekaniker. Fordonet sommaskin har i många avseenden skapat bättre arbetsförhållanden i tidigaretunga manuella yrken. Kravet på att transportera gods i stora mängder ochlängre sträckor har påverkat samhällets infrastruktur. Fordonet sompersontransportmedel har betytt större frihet för den enskilde med störremöjligheter att kunna välja arbetsplats samt utökade möjligheter till enannorlunda fritid. Flyget har utvecklats till både gods- ochpersontransportmedel med en snabbhet som är överlägsen andratransportmedel.Den utveckling som skett av fordon och flyg under de senaste decenniernahar framförallt gällt säkerhet, ergonomi och miljö. I bilarna har komfortenutvecklats. Detta har varit möjligt framförallt genom utvecklingen avelektronik och datorteknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav påanvändare och på dem som ska utföra service och underhåll på fordon och

SKOLVERKET 7299-09-15flygplan. Inom fordonsbranschen har en ökad miljömedvetenhet utvecklats,delvis p g a lagstiftningen. Detta förutsätter att alla som arbetar inomområdet har kunskap om fordons påverkan på miljön och kan hanterasamhällets krav på återvinning av produkter och har en allmän kunskap ommiljöfrågor.Fordonsprogrammet förbereder för både nationella och internationellaverksamheter vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andrakulturella mönster. Arbetet är numera organiserat så att varje individ får taett större ansvar inom respektive verksamhet. Förmåga att ta egna initiativ,att lösa problem och att planera sitt arbete såväl enskilt som i lag är viktigaegenskaper. Den enskilde möter kunder vilket ställer specifika krav påsocial- och kommunikativ kompetens. Det snabba informationsflödettillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är enförutsättning för att hantera verksamheten på ett effektivt sätt.Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är en förutsättning för attskapa helhet i utbildningen och för att utveckla den kunskap somfordonsprogrammet syftar till.Arbete inom både fordons- och flygbranschen kännetecknas av stor tekniskbredd. Fordonsprogrammets gemensamma ämnen inriktar sig på att skapaförståelse av olika fordons- och flygplanskonstruktioner i relation till derasanvändningsområden samt orientera om aktuella yrken. De skall också skapakunskap om fordonets och flygplanets roll i samhället samt om denhistoriska utvecklingen av denna roll.Fordonsprogrammets arbetsförlagda utbildning utgör en viktig del där elevenfår möta de reella krav som yrket ställer. Utbildningen på arbetsplatsenutvecklar också förståelse av den yrkeskultur som råder inom branschen.De gemensamma karaktärsämnena inom programmet omfattar sammanlagt500 poäng och ärfordonskunskap 100 poängfordonsteknik 250 poäng,datoranvändning 50 poäng ocharbetsliv 100 poäng.Genom fordonsprogrammets fem inriktningar kan eleven inrikta sina studiermot ett intresseområde.Inriktningen 3HUVRQELOVWHNQLN ger grundläggande kunskaper ochkompetenser i felsökning och reparation samt service- och underhållsarbetepå personbilar eller ger grund för reservdelshantering inom bilbranschen.Inriktningen 0DVNLQÃRFKÃODVWELOVWHNQLN ger grundläggande kunskaper ochkompetenser i felsökning och reparation samt service- och underhållsarbete

SKOLVERKET 7399-09-15på maskiner och lastbilar eller ger grund för reservdelshantering inommaskin- och lastbilsbranschen.Inriktningen *RGVWUDQVSRUWÃRFKÃDQOlJJQLQJVPDVNLQWHNQLN gergrundläggande kunskaper och kompetenser för fjärr- och närdistribution avgods med lastbil samt arbetet i lager och terminalarbete eller för att föra lyftochjordförflyttningsmaskiner samt massgods- och ballasttransporter.Inriktningen %LOVNDGDÃRFKÃODFNHULQJVWHNQLN ger grundläggande kunskaperoch kompetenser för hantering av skadade karosser eller i arbete med färgoch form i samband med lackering av bilar.Inriktningen )O\JWHNQLNÃger grundläggande kunskaper och kompetenser ifelsökning och reparation samt service- och underhållsarbete på flygplan.Utöver varje inriktning finns valbara kurser som fördjupar eller breddarkunskaper och kompetenser utifrån den valda inriktningen.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall inom fordonsprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar grundläggande kunskaper om arbete med service och underhåll av olikatyper av person- och godstransportmedel samt transporter elleranläggningsarbete med hjälp av fordon,har förmåga att enskilt och i arbetslag situationsanpassa tekniker ochmetoder inom yrkesområdet,har ett serviceinriktat förhållningssätt och agerande i förhållande till kunder,kan ta ansvar för och påverka verksamhetens utveckling vad gäller kvalitet,etik, effektivitet och miljö,kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på verksamhetensbehov och vidare studier,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,

SKOLVERKET 7499-09-15har kunskap om kretsloppstänkande och resurssnål teknik, samt är medvetenom vad detta innebär för hushållning med resurser, energibesparing ochminskad belastning på miljön,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã+DQGHOVÃRFKÃDGPLQLVWUDWLRQVSURJUDPPHW+DQGHOVSURJUDPPHW6\IWHHandels- och administrationsprogrammet syftar till grundläggandekunskaper för serviceinriktat arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion.Utbildningen syftar även till att ge en yrkesprofil för verksamhet inomhandel med varor och tjänster samt till att stimulera intresset förentreprenörskap, utveckling och fortsatt lärande.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGInternationellt sett är den privata tjänstesektorn den samhällssektor somväxer snabbast och även i Sverige sysselsätter den alltfler människor.Tjänstesektorn omfattar företag inom t. ex. handel, resor och turism ochbestår till större delen av många små företag. Varuhandeln, som har encentral roll, består av företag inom detalj- och partihandel. Inomdetaljhandeln görs hälften av inköpen inom dagligvaruhandel, resten inomsällanköpshandel.Servicekunskap och kunskap om den vara eller tjänst som skall säljas är avavgörande betydelse för att skapa förtroende för produkt, företag ochsäljare. Produktkunskap i kombination med kunskap om samhällets lagar ochförordningar är nödvändigt för att en kund skall vara trygg vid köptillfälletoch intresserad av företaget i fortsättningen. Att sälja innebär även att kunnavisa upp, skylta eller ställa ut ett budskap, en vara eller en tjänst och det skeri olika miljöer, t. ex. i butik, i skyltfönster, på mässor eller på elektroniskväg.Internationalisering, IT-utveckling, förändrade kundkrav och köpmönster,förändringar av marknadsföringsstrategier och konkurrensvillkor skärperkompetenskraven.

SKOLVERKET 7599-09-15Den elektroniska handeln påverkar handeln alltmer och försäljning ochmarknadsföring via internet ökar. Kunder kommer i större utsträckning attgöra en del av sina inköp från hemmen via internet. Det blir möjligt somkund att kunna överblicka ett större utbud. Detaljhandeln profilerastydligare. Kunder som besöker butiker kräver kvalificerad service. Hänsyntill miljö, ekologi och hälsa får mer framträdande betydelse. Den dagligaverksamheten innefattar miljömärkta varor, resurshushållning ochkretsloppstänkande innefattande återvinning och återanvändning. Märkning,varuinformation och konsumentupplysning måste vara korrekta. Fokuseringsker också på kvalitetsfrågor. Etiska frågeställningar påverkar kundernasinköpsval.Turismen beskrivs ibland som världens snabbast växande industri. Rese- ochturistindustrin omfattar alla som på något sätt kommer i kontakt medmänniskor som reser. Utmärkande för turism är dess bredd och blandning aven mängd olika verksamheter. Här finns t. ex. resesäljare, guider ochanställda vid informations- och aktivitetsanläggningar.De administrativa tjänsterna har ändrat inriktning och alltfler arbetar idagmed administrativa arbetsuppgifter. Administrativa tjänster köps också iökad omfattning från specialiserade tjänsteföretag. Det kan t. ex. gällatjänster som rör receptions- och konferensarbete, informationshantering medhjälp av intranet/internet och arbete med administrativa dataprogram.Utbildningen inom programmet ger dels en bred bas för yrkesverksamhetinom handel med varor och tjänster, dels möjlighet till specialisering.Dessutom förbereder utbildningen för vidare studier och fortsatt lärande.Utveckling av förmågan att samarbeta, att ta ansvar och initiativ löper somen röd tråd genom utbildningen. Service, affärsmässighet ochentreprenörskap i form av företagsamhet i vid bemärkelse genomsyrarutbildningen. Förståelsen för ekonomiska sammanhang tränas kontinuerligt.Att kunna använda olika programvaror och informationsteknik är en viktigdel av yrkeskompetensen varför datorn används som ett naturligt verktygunder hela utbildningen.Ökande turism och internationella handelsförbindelser gör attspråkkunskaper är viktiga för yrkesområden inom programmet. Det kan t.ex. gälla mötet med kunden i butiken eller vid receptionen, i deninternationella affärskommunikationen eller inom rese- och turistföretaget.Många handelsföretag är multinationella vilket också innebär en vidgadarbetsmarknad med möjligheter till arbetsplatsförlagd utbildning, praktik ocharbeten utomlands.Samverkan mellan ämnen är nödvändigt för att nå programmålen och för attge eleverna förståelse för helhet och sammanhang. Miljöperspektivet skallsätta sin prägel på utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial

SKOLVERKET 7699-09-15arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbarutveckling.Kärnämnen och karaktärsämnen samverkar så att utbildningen blir en helhetför eleverna. De gemensamma karaktärsämnena inom programmet omfattar600 gymnasiepoäng och äradministration 100 poäng,arbetsliv 100 poäng,datoranvändning 50 poängföretagsekonomi 50 poäng,handel 250 poäng,turism 50 poäng.Inom programmet finns tre inriktningar.Inriktningen mot KDQGHOÃger grundläggande yrkeskompetens för verksamhetinom detalj- och partihandel. Inom inriktningen finns möjlighet till breddadeoch fördjupade kunskaper inom marknadsföring och försäljning via internet,butiks- och fönsterexponeringar samt egen vald bransch som t. ex. livsmedel,mode och textil, sport och fritid, IT och elektronik.Inriktningen motÃWXULVPÃRFKÃUHVRUÃger kunskaper för yrkesverksamhet inomrese- och turistindustrin. Däri innefattas kunskaper om strukturen i rese- ochturistindustrin och områden som är strategiskt viktiga för framtidautveckling. Inom inriktningen finns möjligheter till fördjupning avkunskaper t.ex. inom lokalt anpassad turistverksamhet.Inriktningen motÃ$GPLQLVWUDWLYÃVHUYLFH ger grundläggande yrkeskompetensför serviceinriktat konferens- och receptionsarbete samt arbete medinriktning mot ett företags interna och externa kommunikation ochadministrativa service. Inom inriktningen finns möjlighet till fördjupadekunskaper om t. ex. datoradministrativt arbete.Inom ramen för valbara kurser ges ytterligare möjligheter till specialisering.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i handels- och administrationsprogrammet ansvara för atteleverna efter fullföljd utbildningkan arbeta på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt och har förmåga att lösaproblem inom programmets verksamhetsområde,har god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ettrelevant sätt,

SKOLVERKET 7799-09-15har förmåga att planera, analysera och utföra arbetsuppgifter i samband medhandel och tjänsteproduktion och har fördjupade kunskaper inom en valdinriktning,kan diskutera och ta ställning till frågor kring etik och kvalitet inomverksamhetsområdet,kan använda dator som verktyg för studier och arbete inom valdyrkesinriktning samt kan använda och vårda annan utrustning utifrånyrkesmässiga krav,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,kan tillämpa kretsloppstänkande och resurs- och energihushållning inom deverksamheter som ingår i utbildningen samt kan verka för en säker och brafysisk och psykosocial miljö,kan kommunicera på såväl svenska som engelska med sikte påverksamhetens behov och vidare studier,har kunskaper om internationella överenskommelser, internationellutveckling som är av särskild betydelse inom programmetsverksamhetsområden.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã+DQWYHUNVSURJUDPPHW6\IWHHantverksprogrammet syftar till att utveckla grundläggande kunskaper förarbete inom hantverkets olika områden, dvs. kreativ produktion, reparationoch service. Genom samarbete med näringslivet skapas förutsättningar förutveckling av yrkestraditioner. Programmet syftar också till att utvecklaintresse för och vilja till fortsatt lärande och utveckling i arbete, studier ochföretagande inom hantverksområdet.

SKOLVERKET 7899-09-153URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGHantverket har alltid funnits i människors vardag som en naturlig och viktigdel av livet. Hantverkskunnandet gick ofta i arv från generation tillgeneration, från far till son, från mor till dotter från mäster till gesäll. Förr itiden handlade mycket av hantverket om vardagliga och självklara sysslorhemma på gården, såsom att sy och väva eller att snickra och smida. Senareutvecklades många hantverk till professionella yrken, medan andra föll iglömska och värdefull kunskap gick förlorad. Många hantverk lever dockvidare, utvecklas och förändras, men fortfarande har hantverkaren ett ansvaratt förvalta vårt kulturarv och bevara hantverkstraditioner. Utveckling ochframtidsperspektiv går hand i hand med tradition och historia.Hantverket och dess småskalighet är en viktig del av det svenska samhälletoch de produkter som framställs t.ex. modellarbeten skapar även arbete inomindustrin.Utbildning inom hantverk har en tradition och kultur som bygger påerfarenhetsbaserat lärande och handens arbete. Att vara hantverkare innebäratt arbeta med händerna och att sätta en personlig prägel på sitt arbete –ingen hatt är den andra lik. Småskaligheten ger en nära kontakt med kundenoch är också kännetecknande för hantverkarens vardag. Många hantverkarebesitter en stor kunskap om det material de arbetar med, dess egenskaperoch estetiska utformning. Genom att utveckla yrkesstoltheten ochyrkesskickligheten slår man vakt om hantverket och ser till att bevara,förstärka och utveckla de olika yrkeskategorierna.Hantverksprogrammet har bl.a. utvecklats ur tanken att värna om densvenska hantverkstraditionen samt att utbilda elever inom flertalethantverksyrken. Man kan utgå från material t.ex. trä, textil, metall, glas,keramik, läder, papper eller ädelstenar eller från yrken t.ex. frisör, florist,tapetserare, dekorationsmålare, urmakare och optiker. Inomhantverksprogrammet kan också anordnas utbildning för speciellayrkesområden såsom natur- och kulturkonservering.Inom samtliga yrken och branscher finns en specifik hantverkskultur somsamhället måste upprätthålla och vidareutveckla. Inom programmet är denförfinade teknikens utveckling och designens betydelse kopplade tillproduktens slutliga marknadsföring och försäljning. Hantverkets livskraftoch styrka ligger i förmågan till förändring och förnyelse samt att dessyrkesspecifika grund bevaras. Hänsyn till miljön är en integrerad del avutbildningen både när det gäller hantering av olika material, generelltkretsloppstänkande samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

SKOLVERKET 7999-09-15För förståelse av såväl materials egenskaper som tillverkningsmetoder ochprocesser krävs ökade kunskaper i bl.a. hantverksteknik, design, matematikoch datortillämpningar. Kunskaper i kommunikation, språk och IT blir iökande omfattning viktiga inom olika hantverksyrken och integreras medkaraktärsämnena. Sådana kunskaper har också betydelse för kännedom ominternationella föreskrifter och överenskommelser på området, vilka blivitnödvändiga som en följd av ökad kontakt och ökat utbyte över gränserna.Den verksamhet som hantverksprogrammet förbereder för får alltmerkaraktären av problemlösning, snarare än av isolerat manuellt arbete. Dettainnebär att individer med olika kompetenser och funktioner på en arbetsplatsmåste samarbeta, ofta tillsammans med kunden. Därför är initiativförmåga,social kompetens, problemlösningsförmåga samt marknadsföring av idéeroch produkter viktiga inslag i utbildningen. För att öka kunnandet i detspecifika yrke, som programmet skall förbereda för, är en omfattande ochväl genomförd arbetsplatsförlagd utbildning en viktig del.Hantverksprogrammets kärnämnes- och karaktärsämneskurser gertillsammans en helhet i utbildningen. De generellt skrivna kurserna inomprogrammet är utarbetade på ett sådant sätt att de kan användas för allahantverksyrken och inriktas mot ett speciellt yrkesområde.De gemensamma karaktärsämnena omfattar 650 poäng.arbetsliv 50 poäng,bild 50 poäng ,datoranvändning 50 poäng,hantverkskunskap 150 poäng,hantverksteknik 400 poängDe valbara kurserna kan ge många olika kompetensprofiler beroende påkombinationen av kurser.Inom många hantverksyrken krävs en färdigutbildning efter gymnasieskolanför att erhålla yrkesbehörighet. Inom flera hantverksyrken krävs dessutomkompletterande praktik eller undervisning efter gymnasieskolan för atteleven skall kunna avlägga gesällprov.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i hantverksprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildningkan överföra en idé till en färdig produkt med hänsyn till beställarens krav påfunktion, design, ekonomi och kvalitet,

SKOLVERKET 8099-09-15har ett serviceinriktat förhållningssätt och utför arbetet med kvalitet ochansvarskänsla,har utvecklat sitt estetiska sinne i samklang med hantverksskickligheten, såatt det utgör en naturlig del i skaparprocessen,har kunskaper om grundläggande teorier som är av betydelse för arbetet,har kunskap om hantverkstraditioner och kan sätta in dem i ett kultur- ochstilhistorisk sammanhang,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,har kunskap om materialkretslopp, dvs. återvinning och återanvändning,samt blivit medveten om vad detta innebär för hushållning med resurser,energibesparing och minskad belastning på miljön,kan kommunicera på såväl svenska som engelska med sikte påverksamhetens behov och vidare studier,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã+RWHOOÃRFKÃUHVWDXUDQJSURJUDPPHW6\IWHHotell- och restaurangprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaperför arbete inom hotell- och restaurangverksamhetÃför vidare studier inomprogrammets verksamhetsområden och för fortsatt lärande på enarbetsmarknad under stark förändring.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGHotell- och restaurangverksamheterna har en central roll i det modernasamhället. Att ha tillgång till lagad mat och dryck är en förutsättning förmänniskans välbefinnande såväl under arbetsdagar som under fritid. Välsammansatt mat är också väsentlig för hälsan. Tillgång till logi utanförhemmet är en förutsättning för att samhället skall fungera.

SKOLVERKET 8199-09-15Våra matvanor har förändrats. Vi äter inte ute enbart vid festliga tillfällen.Kvällsrestauranger, som tidigare ofta tillhörde hotell, har blivit fler och fåtten självständigare roll. Personalrestauranger, förskola, fritidshem, skola ochsjukhus står för den största delen av den dagligaÃrestaurangverksamheten iSverige.Hotellverksamhet ordnas och drivs på många olika sätt. Det finns ett stortutbud av inkvarteringsmöjligheter, t.ex. hotell, kursgårdar,konferensanläggningar, vandrarhem och pensionat. Inte sällan är huvudsyftetför hotellverksamheten att kunna ordna rekreations- och turistaktiviteter isamband med vistelsen. Flertalet övernattningar svarar emellertid resor iarbetet för.Den arbetsmarknad som programmet utbildar för förändras snabbt.Gränserna mellan de traditionella yrkesområdena suddas ut och ersätts avvidgade arbetsuppgifter för de flesta personalkategorierna. Detta kräverförmåga att arbeta i lag, planera arbetet, ta ansvar för kvalitet och ekonomisamt ge service till gäster oavsett i vilken yrkesfunktion man tjänstgör förtillfället.Den måltidsservice som programmet utbildar för är stor och mångfacetteradoch omfattar kunskap om olika former av restaurangverksamhet. Kvalitetoch service är viktiga begrepp i all livsmedelhantering. Att kunna erbjudasnabbt tillagad och serverad mat ställer delvis andra krav på de anställda änvad den traditionella restaurangverksamheten gör. På samma sätt ärrestaurang- och serveringsarbete för större grupper annorlunda än menyer förfå gäster. Utbildningen i måltidsservice innefattar också kunskaper omanpassad kost av olika slag, vilket efterfrågas i allt högre grad i dagenssamhälle.Utbildningen i tjänsteservice omfattar kunskap om hotellverksamhet ochturism. I detta ingår hur man kan tillgodose gästers skiftande behov avstandard och service eller rekreation och fritidsaktiviteter. Därför ingår iutbildningen kunskaper om lokala turistattraktioner ochrekreationsmöjligheter.De som arbetar på hotell eller restaurang måste ha en utvecklad lyhördhet förgästens önskemål och krav. I utbildningen utvecklas elevens socialakompetens som omfattar servicekänsla, förmåga att möta gäster med olikabakgrund och behov samt samarbetsförmåga. Vilja till personlig utvecklingär viktig. För att tillgodose de krav som ställs i arbetslivet betonarutbildningen serviceanda och förmåga till kommunikation. Datakunskaperär nödvändiga liksom kunskaper om aktuell lagstiftning, ekonomi ochmiljöfrågor. Det finns också tillfälle att utveckla de estetiska aspekterna.Sammantaget betyder detta att kärnämnen och karaktärsämnen måstesamverka för att skapa en helhet av utbildningen.

SKOLVERKET 8299-09-15Hotell- och restaurangbranschen i Sverige är starkt påverkad av förhållandenoch vanor i andra länder och är därmed internationell. Kunskap om andraländer och kulturer är viktig för att kunna möta gästerna. I utbildningen ingårkunskaper om kulturella och geografiska skillnader vad gäller mat, matvanoroch krav på service. Kunskaper om svenska traditioner är en bärande del.Utbildningen ger beredskap för studier och arbete även utomlands.Restaurang- och hotellverksamheterna är i hög grad styrda av nationella ochinternationella bestämmelser och överenskommelser. En viktig del iutbildningen är därför kunskaper om den lagstiftning som rörverksamheterna, t.ex. bestämmelser om livsmedel, alkohol och krav påhygien och säkerhet.Att äga ett yrkesspråk och att kunna kommunicera muntligt och skriftligt ärcentralt i hotell- och restaurangverksamheten, både med arbetskamrater,gäster och i kontakter utanför arbetsplatsen. Därför är svenska och engelskaviktiga ämnen i utbildningen.I hotellutbildningen ingår kunskaper om hur man använder den utrustningsom finns inom olika delar av programmets verksamhetsområden.Arbetslivet ställer höga krav på ekonomiskt tänkande i alla led och förmågaatt planera på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Utbildningen behandlarförhållandet mellan ekonomi och kvalitet samt etiska frågor i samband meddetta.Hänsyn till miljön är ständigt närvarande i hotell- ochrestaurangverksamheterna. Det ekologiska tänkandet präglarlivsmedelshantering och val av livsmedel, val av inredningsmaterial ochmetoder och medel för rengöring och avfallshantering. Att användamiljöanpassade produkter och hushålla med resurser är viktigt inom allaområden.Utbildningen inom hotell- och restaurangprogrammet är bred och bindersamman och kombinerar kunskaper i de olika ämnena, vilketÃtillsammansger en helhet i utbildningen. För detta har den arbetsplatsförlagdautbildningen central betydelse. Den ger färdighetsträning och ökarförståelsen för den yrkesverksamhet som programmet förbereder för. Denger också förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet och bidrar till attutveckla servicekänsla och social kompetens.Utbildningen inom programmet har en gemensam bas i kunskaper ommåltidsservice och tjänsteservice på sammanlagt 650 poäng. Förutomkärnämnena är de gemensamma karaktärsämnenaarbetsliv 100 poäng,datoranvändning 50 poäng,hotellkunskap 50 poäng,

SKOLVERKET 8399-09-15hygienkunskap 50 poäng,livsmedelskunskap 50 poäng,matlagningskunskap 200 poäng,näringskunskap 50 poäng ochserveringskunskap 100 poäng.Hotell- och restaurangprogrammet omfattar två inriktningar.,QULNWQLQJHQÃUHVWDXUDQJÃÃPnOWLGVVHUYLFH ger kunskaper för arbete inommatlagning och servering. Utbildningen inom inriktningen gergrundläggande kunskaper i olika matlagnings- och serveringsmetoder ikombination med hygienkunskap, näringskunskap och livsmedelskunskap.Kunskaper om matens betydelse för hälsan och den svenska måltidskulturenär också centrala. Vidare är det viktigt att utbildningen utvecklar kreativitetoch konstnärlighet kring måltider.,QULNWQLQJHQÃKRWHOO ger grundläggande kunskaper om hotellverksamhet ochturism för olika typer av boende utanför hemmet. Viktigt inom inriktningenär att kunna se sin egen roll i serviceprocessen, där gästen och gästensvälbefinnandeÃär i centrum. Utbildningen ger grundläggande kunskaper förvarierande arbetsuppgifter på olika typer av hotell.Inriktningarna och de valbara kurserna svarar mot elevens intresse avspecialisering mot ett visst verksamhetsområde eller förbereder för fortsattastudier.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i hotell- och restaurangprogrammet ansvara för att elevernaefter fullföljd utbildninghar grundläggande kunskaper inom hotell- och restaurangområdet, arbetar påett serviceinriktat sätt och kan tillgodose de varierande behov som gäster har,är ekonomiskt medvetna och kan planera sitt arbete på ett effektivt sätt,kan kommunicera på såväl svenska som engelska med sikte påverksamhetens behov och vidare studier,kan arbeta både på egen hand och i arbetslag på ett ansvarsfullt ochyrkesmässigt sätt,har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor ochförhållningssätt som rör yrkesutövningen,

SKOLVERKET 8499-09-15är miljömedvetna och kan medverka i utveckling av aktivt miljöarbete inomhotell- och restaurangverksamheter samt kan verka för en god fysisk ochpsykosocial arbetsmiljö,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,har beredskap att möta förändring och förnyelse inom programmetsverksamhetsområden och förmåga till eget lärande i yrket.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã,QGXVWULSURJUDPPHW6\IWHIndustriprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbeteinom industriell produktion och andra områden av arbetslivet där kompetenserför tillverkning, underhåll och service efterfrågas. Programmet syftaräven till att förbereda eleverna för ett arbetsliv där arbetsorganisation ochledarskap genomgår kontinuerlig förändring och effektivisering. Ett viktigtsyfte är att öka elevens förmåga att lösa problem och att ta initiativ ianslutning till arbetsuppgifterna. Programmet syftar också till att gegrundläggande kunskaper för vidare studier inom främst tekniska områden .3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGSverige har en lång tradition som industriland. Rikliga förekomster av råvarorsom skog, vatten och malm gav grundförutsättningarna. Genom en långrad uppfinningar lades grunden för en teknisk utveckling som påskyndadesåväl utvinningen av råvaror som deras förädling till produkter och utvecklingenav alltmer förfinande bearbetningsprocesser. Detta ställde krav påkunnande och yrkesskicklighet hos de anställda. Efter hand harförutsättningarna för industrin förändrats. Särskilt under de senaste decenniernahar ökad konkurrens på en global marknad, ökad tillgång tillinformation och en vidgad teknikspridning skapat nya förutsättningar försvensk industri.Industrin är ekonomiskt sett en väsentlig del av det svenska samhället ochsysselsätter nästan en femtedel av alla yrkesverksamma. De produkter somframställs skapar även arbete inom andra sektorer vilket har betydelse förantalet sysselsatta totalt. Det är därför ett samhällsintresse att skapa enkvalificerad utbildning för industrin. Gränsen mellan industri och annanverksamhet blir alltmer otydlig, varför begreppet industri inte längre ärentydigt. Industrin genomgår idag en utveckling som leder till

SKOLVERKET 8599-09-15avknoppningar av verksamheter till nya företag och organisationsformer,som snarast är att betrakta som serviceföretag. Avnämare till programmetsutbildningar finns därför inom alla delar av näringslivet, där tillverkning ochunderhåll förekommer.Kännetecknande för industrin och därmed för utbildningen inomprogrammet är ett ständigt utvecklat teknikinnehåll. Förnyelse avkunskaperna hos dem som arbetar i industrin är en förutsättning för attbibehålla landets konkurrenskraft. Därför finnsÃbehov av att utvecklaprogrammet och förnya kursplanerna så att de står i samklang medteknikutvecklingen. För förståelse av såväl materials egenskaper somtillverkningsmetoder, montering av komponenter och processer krävs ökadekunskaper i bl.a. teknologi, kemi, styrteknik, datortillämpningar ochmatematik. Kunskaper i engelska och andra främmande språk blir i ökandeomfattning viktiga för att följa den tekniska utvecklingen. Programmetskaraktärsämneskurser och kärnämneskurserna skall tillsammans geutbildningen en helhet.Den verksamhet som industriprogrammet skall förbereda eleverna för,karakteriseras alltmer av problemlösning snarare än av isolerat mekanisktarbete. De traditionella yrkesrollerna förändras och arbete i projektform blirallt vanligare. Detta innebär att individer med olika kompetenser ochfunktioner på en arbetsplats måste samarbeta och dessutom vara lyhörda förkundens synpunkter.Kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser på områdetär nödvändig som en följd av ökad kontakt över gränserna. Miljöperspektivetskall sätta sin prägel på utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocialarbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbarutveckling.För att öka yrkeskunnandet inom den verksamhet som programmet skallförbereda för är en omfattande, väl planerad och väl genomförd arbetsplatsförlagdutbildning en viktig del.Förutom kärnämnena omfattar programmet gemensamma kurser om 400poäng. Gemensamma karaktärsämnen är:arbetsliv 100 poäng,datoranvändning 50 poäng,lärande och pedagogiskt ledarskap 50 poäng,produktionsteknik 100 poäng,styrteknik 50 poäng,* samtverkstadsteknik 50 poäng*.Ã)|UÃXWELOGQLQJÃVRPÃSURILOHUDVÃPRWÃ7H[WLONRQIHNWLRQÃJlOOHUÃlPQHQDÃ7H[WLORFKÃNRQIHNWLRQÃÃSRlQJÃVDPWÃ)RUPJLYQLQJÃÃSRlQJ

SKOLVERKET 8699-09-15Programmet har inga nationella inriktningar. Ett stort antal av programmets200 kurser är valbara och kan ge många olika kompetensprofiler beroendepå kombinationer av kurser. Skolan skall, i samverkan med det lokala ellerregionala näringslivets parter, erbjuda programmet i form av en eller fleralokala inriktningar. Dessa lokala inriktningar ger möjlighet tillproduktionsteknisk utbildning inom en mängd olika teknikområden6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i industriprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar den grundläggande kunskap som gör det möjligt att på ett effektivt sättkan använda verktyg, maskiner, datorprogram och metoder som förekommeri produktionen inom valt yrkesområde,har sådan kunskap om resursanvändning, produktionsekonomi ocharbetsorganisation att de kan delta i produktionsplanering och produktionoch utföra arbeten med kvalitet och ansvarskänsla,har sådan kunskap om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning i dessafrågor samt kan omsätta dessa kunskaper i praktisk handling för en hållbarsamhällsutveckling,kan tillämpa kretsloppstänkande dvs. återvinning och återanvändning samthar kunskaper om vad detta innebär för hushållning med resurser,energibesparing och minskad belastning på miljön,har kunskap om hur arbetsmiljöfrågor hanteras i företag och om faktorer sompåverkar hälsa och säkerhet och kan verka för en god fysisk och psykosocialarbetsmiljö,har kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller samtom viktiga tekniska uppfinningar som är av betydelse för industriområdet,har utvecklat sin sociala kompetens och sin serviceanda samt förmågan attinhämta nya kunskaper i takt med de förändringar som sker,kan kommunicera på såväl svenska som engelska inom valt yrkesområde ochmed sikte på vidare studier,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.

SKOLVERKET 8799-09-15Ã/LYVPHGHOVSURJUDPPHW6\IWHLivsmedelsprogrammet syftar till grundläggande kunskaper som förberederför arbete inom livsmedelsindustri och detaljhandel eller inom andraområden av arbetslivet där dessa kunskaper efterfrågas. Utbildningen syftartill en bred kompetens inom hela livsmedelsområdet. Syftet är också attförbereda för fortsatt lärande i arbetslivet och för studier.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGSvensk livsmedelsindustri har under det senaste decenniet mött förändradeförutsättningar för produktionen. De jordbrukspolitiska förändringarna ochdet europeiska samarbetet har medfört nya villkor för svensklivsmedelsindustri med bl.a. hårdare nationell och internationell konkurrens.Detta har bidragit till en mycket snabb produktionsteknisk utveckling ochomställning. Inom produktionsledet har det skett en fokusering på marknadoch kunder vilket har inneburitÃatt produktionen har blivitÃmerkundorienterad. Internationaliseringen har också inneburit att det inomlivsmedelshanteringens område tillkommit internationella föreskrifter ochöverenskommelser.Livsmedelsbranschen i Sverige är idag starkt påverkad av andra ländersmatkulturer och är i stor utsträckning internationell. En bärande del iutbildningen är kunskaper om svenska livsmedelstraditioner men ävenkunskaper om olika kulturers och religioners syn på livsmedel är viktiga föratt kunna tillgodose kundernas behov.Kunskaper om hygien och livsmedelskontroll är viktigt vidlivsmedelshantering. Den snabba utvecklingen inom miljöområdet kräverkunskaper och medvetenhet vid hantering av råvaror, produkter ochrestprodukter och deras del i kretsloppet. Utvecklingen inom de biologiskavetenskaperna har aktualiserat etiska frågor kring bland annat genförändradedjur och växter. Kunskaper om olika metoder för växtodling, djuruppfödningoch förvaring av produkter är därför viktiga för den som arbetar inomlivsmedelsområdet.Miljöperspektivet skall sätta sin prägel på utbildningen både vad gällerfysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för enekologiskt hållbar utveckling.Sökande efter information och kommunikation med omvärlden med hjälp avIT blir allt vanligare. Datorer används inom livsmedelsbranschen på olika

SKOLVERKET 8899-09-15sätt för planering, kostnadsberäkning, redovisning och kvalitetsuppföljningmen även för processtyrning inom livsmedelsproduktionen.En viktig förutsättning för att aktivt kunna kommunicera med kunder ochmedarbetare är social kompetens samt förmåga att uttrycka sig muntligt ochskriftligt både på svenska och engelska.Ett nära samarbete med näringslivet är en förutsättning för en braÃutbildning.Att varva utbildningen i skolan med arbetsplatsförlagd utbildning gerförutsättningar för utveckling i utbildningen och ett ökat yrkeskunnande.Livsmedelsprogrammets karaktärsämneskurser ger tillsammans medkärnämneskurserna en helhet i utbildningen.De gemensamma karaktärsämnena omfattar totalt 600 poäng och ärarbetsliv 100 poäng,datoranvändning 50 poäng,handel 50 poäng,näringskunskap 50 poäng,livsmedelskunskap 350 poängProgrammet har ett stort antal valbara kurser. De valbara kurserna gör detmöjligt att skapa lokala inriktningar med profilering mot det lokala ochregionala arbetslivet.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i livsmedelsprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildning,kan arbeta med kvalitet och ansvarskänsla inom livsmedelsområdet, vilketinnebär medvetenhet om hygien, resursanvändning och ekonomi,har utvecklat sin initiativ- och problemlösningsförmåga och sin förmåga attagera serviceinriktat i samband med livsmedelshantering,har kunskap om skillnaden i olika kulturers syn på livsmedel för att kunnakundanpassa produktion och service,kan kommunicera muntligt och skriftligt både på svenska och engelska medinriktning på verksamhetens behov och vidare studier,har sådana kunskaper om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt kan omsätta sina kunskaper i praktisk handling för enhållbar samhällsutveckling,har kunskaper om återanvändning ochÃåtervinning samt är medvetna om vaddetta innebär för hushållning med resurser, energibesparing och minskadbelastning på miljön,

SKOLVERKET 8999-09-15kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö,kan använda datorn som ett verktyg för studier och i arbetet.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã0HGLHSURJUDPPHW6\IWHMedieprogrammet syftar till både en bred orienterande utbildning inom helamedieområdet och möjlighet till fördjupning inom någon inriktning ochdärmed till grundläggande kunskaper om kommunikation. Beroende påelevernas val av inriktning är programmet antingen yrkesförberedande ellerförberedande för fortsatt medieutbildning liksom för studier inomsamhällsområdet.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGMedieområdet är i ökande omfattning en viktig del av samhället ochsamhället behöver därför människor med kunskaper om kommunikation viabilder, texter och ljud inom många olika verksamheter och på olika nivåer.Under de senaste åren har medie- och kommunikationsområdet genomgåttstora förändringar. Ny teknik har introducerats och nya produktionsmetoderinförts. Traditionella yrkesroller har försvunnit och helt nyakommunikationsmöjligheter erbjuds. Detta har förändrat arbetssituationeninom dessa yrken. Nya distributionsformer växer fram som tillsammans medden nya tekniken förändrar yrkeskompetenserna.Exempelvis har de grafiska arbetsuppgifterna förändrats och gränsernamellan olika yrkesspecialiteter har suddats ut på grund av meranvändarvänliga datorprogram. Det blir alltmer vanligt att en och sammaperson utför flera arbetsmoment inom grafisk form, bild- och texthanteringsamt framtagning av original för publicering i tryckta eller digitala medier.Även det fotografiska yrket har utvecklats från traditionell fototeknik tilldigital bildbehandling, där publiceringen ofta sker i nya medier som intranetoch internet. Detta kräver i sin tur ökade kunskaper hos fotografen ochställer nya krav på kompetens.Den visuella kommunikationens betydelse ökar i samhället. Digitaliseringenvid framställning av bild, text och ljud ger helt nya möjligheter tillbearbetning, produktion och distribution.

SKOLVERKET 9099-09-15Medieprogrammets kärna är kommunikation, såväl teoretiskt som i praktiskthandlande. I huvudsak behandlas masskommunikationen via medier. Imedieprogrammet utvecklas kunskap om kommunikation genom att elevernalär sig kommunicera budskap till olika mottagare. Insikt om mediernas rolloch förutsättningar skapas genom arbete med medietekniken. Hantering avmedietekniken är med andra ord inte bara ett mål i sig utan också ettpedagogiskt redskap.Bild, text och ljud är byggstenar i medieprogrammet. Bilden somkommunikativ budbärare har stor plats och kommer att få ännu större plats idet framtida mediesamhället. Inom medieprogrammet har bildkunskap iolika former en viktig roll. Text representeras i programmet dels avskrivandet, som är en basfärdighet i flera inriktningar, dels av dejournalistiska arbetsmetoderna som också innebär insamling och urval avmaterial och kritisk granskning. Ljud har en nära koppling både till talad textoch till rörliga bilder inom radio- och TV-området. Numera ingår ljud ocksåi andra multimediala sammanhang. Multimedieområdet, där bild, text ochljud samverkar, är ett område under stark utveckling.För att kunna möta den snabba tekniska utvecklingen ger utbildningen enbred kompetens där såväl teoretisk som teknisk förståelse poängteras. Detinnebär också att utbildningen måste ge en bred bas av kunskaper både ikärnämnen och grundläggande medieämnen. Det är nödvändigt attutbildningen skapar en grund för fortsatt lärande inom programmetsyrkesområden.De teoretiskt inriktade mediekurserna speglar i hög grad de värdeperspektivsom finns i läroplanen. Inom programmet är datorn ett dagligt verktyg ochdärför är ett IT-perspektiv något som genomsyrar utbildningen. Det etiskaperspektivet är också angeläget att betona då en rad produktioner med syfteatt påverka en mottagare genomförs under utbildningen. Språklig färdighet isåväl svenska som engelska är en central kunskap i medieprogrammet ochett gemensamt ansvar för kärnämnen och karaktärsämnen. Detinternationella perspektivet präglar i hög grad utbildningen dåmasskommunikation ofta är gränslös och internationell.Inom flera av programmets kurser används olika typer av material, energiförbrukas och olika kemikalier hanteras varför också miljöperspektivetaktualiseras under utbildningen. Miljöperspektivet skall prägla utbildningenbåde vad gäller arbetsmiljö och förutsättningar för ekologiskt hållbarutveckling. Naturkunskapen och samhällskunskapen spelar här en centralroll genom att samverka med karaktärsämnena.Den föränderliga yrkesvärlden ställer stora krav på kompetens och på denteknik som skolan kan erbjuda och på kontakter med arbetslivet. En del av

SKOLVERKET 9199-09-15utbildningen är därför arbetsplatsförlagd. För medieprogrammets del är ettnära samarbete med det lokala näringslivet mycket angeläget.Gemensamma karaktärsämnen i medieprogrammet omfattar 600 poäng ochärdatoranvändning 50 poäng,arbetsliv 50 poäng,mediekommunikation 200 poäng,medieproduktion 200 poäng ochmultimedia 100 poäng.Medieprogrammet har tre nationella inriktningar,QULNWQLQJÃPHGLHSURGXNWLRQ ger fördjupade kunskaper om kommunikationoch vidgade tekniska färdigheter inom ett av alternativen expo, fotografisktberättande, grafisk kommunikation, ljudmedier eller rörlig bild. Lokalt skerprofilering mot ett eller flera av områdena.,QULNWQLQJHQÃNRPPXQLNDWLRQÃRFKÃVDPKlOOH fokuserar på texten som redskapför kommunikation inom reklam, information och journalistik. Denförbereder för studier inom samhällsområdet.,QULNWQLQJHQÃWU\FNWHNQLN ger grundläggande kunskaper och färdigheter inomoffsettryckning samt sådana kunskaper inom förpressteknik som är ennödvändig del av tryckarens kompetens. Utbildningen orienterar ocksåÃomandra metoder att mångfaldiga text- och bildmaterial på olika tryckbärare.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i medieprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar förmåga att i några medieformer med hjälp av aktuell teknik gestaltabudskap och beskriva idéer, händelser och förhållanden,kan välja medium, utrustning och material utifrån kvalitetsaspekter,ekonomi, säkerhet och miljö,har utvecklat förmågan att på ett fantasirikt sätt överföra idéer till praktisktfungerande produkter i ett professionellt sammanhanghar kunskap om sambandet mellan de olika leden iÃproduktionsprocessen ochkraven på kvalitet i vart och ett av dessa,

SKOLVERKET 9299-09-15kan analysera sina metoder och sitt arbetsresultat utifrån de etiska regler somgäller inom medieområdet,kan kritiskt granska värderingar och attityder i mediernas budskap och attproblematisera förhållandet mellan människor, medier och samhällehar utvecklat sin språkliga förmåga med sikte på verksamhetens behov ochvidare studier,kan arbeta med dataprogram och liknande material på engelska och även iövrigt använda engelskspråkigt material som är relevant förmedieprogrammet,har sådana kunskap om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt omsätta sina kunskaper i praktisk handling för en hållbarsamhällsutveckling,kan tillämpa kretsloppstänkande samt resurs- och energihushållning inom deverksamheter som ingår i utbildningen samt verka för en god fysisk ochpsykosocial arbetsmiljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã1DWXUEUXNVSURJUDPPHW6\IWHNaturbruksprogrammet syftar till att ge kunskaper inom naturbrukets olikaområden samt till att stimulera intresse för och bruk av naturen. Programmetsyftar även till att ge förutsättningar för fortsatt lärande i arbete och studiersamt för utveckling i eget företagande.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGFör mer än två miljoner år sedan blev människan Homo habilis, den händigamänniskan. Hon var då för sin försörjning beroende av att finna ätbaraväxtdelar. Genom att hon lärde sig att tillverka jaktredskap kunde hon skaffamera föda. Så småningom, som följd av att människan blev bofast,utvecklades odlingens konst. Livsvillkoren förbättrades och tillvaron blevsäkrare.Genom förbättringar av redskap och metoder för såväl odling av växter somavel av djur, tas ständigt nya steg i utvecklingen av människans nyttjande avnaturen. Naturbruk omfattar idag många olika verksamhetsområden därjordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling och trädgårdsanläggning, hästhållning,djurvård, fiske och vattenbruk, miljövård, jakt och viltvård och turism ingår.

SKOLVERKET 9399-09-15Genom människans sätt att bruka naturen påverkas ekosystemen och präglasmiljön. Inom naturbruket utnyttjas de naturresurser som utgör betingelsernaför livet på jorden. I samhällsdebatten speglas olika värderingar i frågor somgäller klimatförändringar, resursanvändning och försörjning av jordensbefolkning. Naturbruk är globalt och det finns få kunskapsområden som såstarkt berör allt levande på jorden. Att bruka naturen på ett sätt som främjarhållbar utveckling ställer krav på naturvetenskapligt kunnande. Inomnaturbrukets yrkesområden ökar efterfrågan på miljökunnande, såvälteoretiskt som i praktisk tillämpning. Utbildningen på naturbruksprogrammetger kunskaper om och förståelse för jordens ändliga resurser,kretsloppstänkande, energihushållning och vikten av att bevara denbiologiska mångfalden.Utbildningen har en tradition och kultur som bygger på handens arbete ochlärande genom erfarenhet. Lärande i arbete tränar problemlösningsförmågaoch ger förståelse av och bakgrund till teoretiska resonemang och modeller.Närheten och tillgången till naturbrukets praktiska resurser, såväl i skolansom på arbetsplatser ger förutsättningar för koppling mellan teoretiska ochpraktiska moment. Detta ger en grund för förståelse av naturvetenskapligasammanhang.Etiska ställningstaganden och miljö- och demokratifrågor genomsyrarutbildningen. Historiska och internationella perspektiv ger nya lösningarmen tar också tillvara traditionella metoder för att utnyttja naturtillgångarnaså att natur och människor inte lider skada.Samverkan mellan ämnen ger förståelse för olika synsätt på människansförhållande till och nyttjande av naturen. Många kulturhistoriskt värdefullamiljöer har skapats genom bruket av naturen. Naturen och kulturlandskapethar tjänat som inspirationskälla för konst, litteratur och musik.I kärnämnen och karaktärsämnen utvecklas tillsammans den kombination avkompetenser som krävs. Genom att olika ämnen och kurser integreras bildarutbildningen en helhet för eleven. Delar av utbildningen kan förläggasutomlands i internationellt samarbete och utbyte mellan naturbruksskolor.Detta kräver goda språkkunskaper.En del av utbildningen sker på arbetsplatser inom naturbruksnäringarnavilket främjar en samverkan mellan skola och arbetsliv. Denarbetsplatsförlagda utbildningen ökar förståelsen för naturbruksnäringarnasvillkor samt bidrar till att utveckla social kompetens och ansvarstagande.De gemensamma kurserna i karaktärsämnesblocket ger en bred kunskap förverksamheter inom naturbruk. De gemensamma karaktärsämnena omfattartillsammans 450 poäng och är

SKOLVERKET 9499-09-15arbetsliv 200 poäng,biologi 150 poäng,datoranvändning 50 poäng,naturbruksteknik 50 poäng.Genom val av inriktning ges eleven möjlighet att fördjupa sina studier medutgångspunkt i eget intresseområde. Inom alla inriktningar läggs stor vikt vidmiljötänkande och ett yrkesmässigt utförande av olika arbetsuppgifter.Eleven övar sin förmåga att diskutera och ta ställning till problem medhänsyn till kvalitet, etik, ekonomi, säkerhet och miljö.Naturbruksprogrammet har sex nationella inriktningar och innehåller ett stortutbud av valbara kurser inom karaktärsämnesblocket. Detta ger möjlighet tillmånga kompetensprofiler beroende på kombination av kurser. Eleven väljeren mer tillämpad yrkesförberedande profil eller en mer teoretiskstudieförberedande profil. Eleven kan också fördjupa sina kunskaper inomvald inriktning eller bredda sig mot ytterligare ett naturbruksområde. Enannan möjlighet är profilering av utbildningen mot t.ex. handel och serviceeller turism.Inom ramen för de valbara kurserna och individuella valet kan eleven ocksåvälja att läsa kurser för naturvetenskaplig behörighet för fortsatta studier.Naturbruksprogrammet har en tvärvetenskaplig karaktär och inom fleraområden finns möjlighet till samverkan med andra program. Användning avIT ger också förutsättningar till samverkan med andra skolor såväl inom somutom landet.,QULNWQLQJÃMRUG ger kunskaper inom odling, djurhållning, ekonomi och teknikför olika verksamheter och fortsatta studier inom jordbruk. Inriktningen är enbas för fördjupning inom någon produktionsgren inom jordbruk.Inriktningen kan också kombineras med andra områden som t.ex. skog,hästhållning eller turism.,QULNWQLQJÃVNRJ ger kunskaper om skogsskötsel, skogsmaskiner ochvirkesbehandling och ger förståelse av sammanhang mellan olikaarbetsmoment och åtgärder inom skogsbruket. Denna bas inom skogsbruketger möjlighet till fördjupning inom det skogliga området eller breddninginom andra områden t.ex. bioenergi, jakt och viltvård eller hästhållning.,QULNWQLQJÃWUlGJnUGÃger kunskaper inom trädgårdsnäringens olikaarbetsområden, exempelvis odling på friland och i växthus samt anläggningoch skötsel av trädgårdar och parker. Inriktningen skapar också intresse ochförståelse för den gröna miljöns estetiska och sociala värden. Inriktningenkan också kombineras med andra områden som t.ex. turism, handel ellerhantverk (florist).,QULNWQLQJÃKlVWKnOOQLQJÃger kunskaper om skötsel av hästar, utrustningar,

SKOLVERKET 9599-09-15stall och anläggningar. Vikt läggs vid att utveckla ett gott handlag i arbetetmed hästar, förståelse av hästens beteende och säkerhetstänkande.Inriktningen ger också kunskaper om olika hästraser, avelsarbete ochhästuppfödning samt samspelet människa-häst-samhälle och hästensanvändning inom olika områden. Inriktningen kan också kombineras medandra områden som t.ex. jord, turism eller djurvård.,QULNWQLQJÃGMXUYnUG ger kunskaper i mikrobiologi och genetik, om skötsel avdjur, hållande av sällskapsdjur samt kunskaper om djurs beteenden.Utbildningen ger kunskaper om lagar och bestämmelser som krävs för arbetemed djur inom zoohandel, djurparker, djursjukhus eller djurkliniker.Inriktningen kan också kombineras med andra områden som t.ex. jord ellerhästhållning.,QULNWQLQJÃPLOM|ÃRFKÃQDWXUYnUG ger en grund för naturvetenskapligprofilering genom fortsatta studier inom biologi, miljövård, naturvård ochhushållning med naturresurser. Utbildningen ger förståelse av sammanhanginom miljöområdet. Inriktningen kan också kombineras med andra områdeninom naturbruk som t.ex. jord, skog eller trädgård.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i naturbruksprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar handlingsförmåga och kan lösa problem inom naturbruketsverksamhetsområden, såväl individuellt som i samarbete med andra,har kunskap om miljöfrågor i ett större ekologiskt sammanhang ochdärigenom förmåga att ta ställning till dessa frågor samt kan omsätta dem ipraktisk handlingkan arbeta på ansvarsfullt sätt och därvid ta hänsyn till människa, teknik- ochmiljö,har kunskaper om bruket av naturens tillgångar med utgångspunkt iförståelsen av naturbrukets historia och vad som krävs för en hållbarutveckling,är förberedda för fortsatt lärande och utveckling i arbete, företagande ochstudier,har kunskaper om eget företagande och entreprenörskap,har kunskaper i att hantera teknisk utrustning för att undvika skador ochriskmoment,har en sådan språklig förmåga att kommunikation i tal och skrift fungerar i

SKOLVERKET 9699-09-15samhälls-, yrkes- och vardagsliv,kan förstå och förutse djurs beteende och utveckling med hänsyn till etiska,säkerhetsmässiga och djurskyddsmässiga normer och arbetar med djurensbästa i fokus,kan använda sin estetiska förmåga i arbete med utformning och skötsel avutemiljöer och skötsel och vård av natur- och kulturmiljöer,kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã1DWXUYHWHQVNDSVSURJUDPPHW6\IWHNaturvetenskapsprogrammet syftar till att ge en på naturvetenskap grundadförståelse av livets villkor och av sammanhangen i naturen samt till att medmatematikens hjälp ge övning i att behandla olika problemställningar. Ettsyfte är också att ge fortgående begreppsmässig utveckling som leder till endjupare förståelse av omvärlden. Utbildningen syftar därför även till att geen kunskapsbas inom humaniora och samhällsvetenskap som skall göra detmöjligt för eleverna att som aktiva samhällsmedborgare förstå ochsjälvständigt ta ställning till aktuella frågor. Ett syfte är även att stimulera tillfortsatt utbildning eller annan verksamhet där kunskaper inom matematik,naturvetenskap och dess tillämpningar är av värde.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGUtvecklingen inom matematik, naturvetenskap och teknik har på ettgenomgripande sätt förändrat vår världsbild och starkt bidragit tillutvecklingen av det moderna samhället. Centralt är synsättet att kunskap ären mänsklig konstruktion och att den kan utgöra argument för värderandeställningstaganden, beslut och åtgärder. Till grund för den modernanaturvetenskapen ligger föreställningen att naturen är begriplig. Dennaturvetenskapliga synen på kunskapsbildning bygger på växelverkanmellan empiri och teoretiska modeller.Det nuvarande naturvetenskapliga programmet har haft många föregångare ide gymnasiala skolformerna. Ett embryo till naturvetenskap i gymnasialutbildning kan man finna i 1760 års uppfostringskommission. Den föreslognya ämnen i skolordningen bl.a. naturalhistoria och fysik. Senare föreslogsatt läroverken skulle delas upp i två bildningslinjer, en klassisk och en

SKOLVERKET 9799-09-15modern. Därmed kan man säga att tanken på en reallinje var aktualiserad förförsta gången. År 1849 infördes reallinjen i de högre allmänna läroverken.Reallinjen var den linje som förberedde för fortsatta naturvetenskapligastudier.Naturvetenskapsprogrammet är idag ett program med en bred inriktning ochmed en stor andel matematik och naturvetenskap. Naturvetenskap utgör enviktig del av vår kultur. Flertalet av de naturvetenskapliga och tekniskavidareutbildningarna leder till yrken där den tekniska och naturvetenskapligakompetensen är nära kopplad till social kompetens och kunskap isamhällsfrågor. Kunskaperna i karaktärsämnena används ofta i sammanhangdär både förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av storvikt. Synen på kunskap och lärande förändras alltmer från en högre grad avfaktainlärning till en starkare betoning av kommunikation, problemlösning,samarbete och kunskap om eget lärande. Programmet ger beredskap ochförmåga att inhämta ny kunskap inom det naturvetenskapliga området. Förbegreppsutvecklingen är eleven beroende av att se samband, både inom ochmellan ämnen och mellan teori och verklighet.Naturvetenskapsprogrammet är genom sin bredd ett program som ger ensamlad överblick över många skilda områden. Både kärnämnen ochkaraktärsämnen bidrar till denna helhetssyn och är därför naturligtintegrerade i programmet. Programmet skall ge tillfälle att tillämpa ochvärdera kunskaper, reflektera över erfarenheter och träna förmågan attargumentera. Att öva kreativitet, initiativförmåga och förmåga att lösaproblem, både enskilt och i grupp, är väsentliga inslag i programmet.Utbildningen skall stärka elevens tro på sin egen förmåga så att elevenutvecklar lust och beredskap till fortsatt lärande. På så sätt förbereds elevenför att ta ansvar för sin framtid. Det idéhistoriska perspektivet belyser denutveckling programmets ämnen genomgått och deras betydelse församhället.Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del avnaturvetenskapsprogrammet. Hit hör modelltänkandet, som är centralt föralla naturvetenskaper, men också inom t.ex. ekonomiska ochsamhällsvetenskapliga områden. Väsentligt för programmet är att geförståelse för att vår bild av naturvetenskapliga fenomen är modeller, vilkaförfinas och förändras efter hand som ny kunskap växer fram. Modellernabeskrivs ofta med ett matematiskt språk.Det vetenskapliga förhållningssättet övas också i det experimentella arbetet.Där utvecklas förmågan att planera och genomföra experiment ochfältstudier, göra iakttagelser på ett objektivt och systematiskt sätt samt tolkaoch redovisa resultaten på ett, både från vetenskaplig och språklig synpunkt,korrekt sätt. Eleverna får en inblick i hur ny kunskap bygger på växelverkanmellan teoribildning och empiri.

SKOLVERKET 9899-09-15Miljöfrågor är en integrerad del av utbildningen, både vad det gäller denglobala och den lokala miljön. Miljöfrågorna får härigenom en central roll inaturvetenskapsprogrammet. Det är viktigt att kunskapen om miljön intebetraktas som en fristående disciplin utan att eleverna får insikt i attmiljöfrågor löses genom samverkan mellan åtgärder baserade pånaturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik under beaktande avdemokratiska, etiska och humanistiska värden.Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion ochlärande. Att utveckla elevens förmåga att använda svenska språket är ettansvar som alla ämnen inom programmet delar. Att få uttrycka sig i tal ochskrift i karaktärsämnena underlättar begreppsförståelsen. För en godkunskapsutveckling behöver eleven analytisk förmåga, en bred språkligrepertoar och en förståelse för att språket måste anpassas efterkommunikationssituationen.Engelskan spelar idag en central roll i den ökande internationaliseringen.Genom att även i karaktärsämnena läsa texter på engelska och användaengelska språket för både skriftlig och muntlig kommunikation, läggs engrund för samverkan över nationsgränser och en beredskap förhögskolestudier och yrkesliv. En stor del av högskolans kurslitteratur inomde matematiska, naturvetenskapliga och tekniska sektorerna är skriven påengelska och arbetsmarknaden är i stor utsträckning internationell, någotsom kräver goda språkkunskaper. Möjligheter att studera även andrafrämmande språk än engelska ges inom ramen för de gemensamma kursernai kombination med valbara kurser.En annan del av den ökande internationaliseringen ser vi i den modernainformationsteknikens framväxt. Inom de matematiska, naturvetenskapligaoch tekniska sektorerna är användningen av digital teknik mycket utbredd.Utbildningen skall ge god vana att använda datorer som verktyg och attanvända digitala miljöer för lärande och kommunikation.Gemensamma ämnen inom naturvetenskapliga programmet omfattar 900poäng. De är, förutom kärnämnen, biologi 100 poäng, engelska 100 poäng,fysik 100 poäng, historia 100 poäng, kemi 150 poäng, matematik 250poäng och moderna språk 100 poäng.,QULNWQLQJHQÃQDWXUYHWHQVNDS innebär fördjupade studier i denaturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Denna inriktning gergoda förkunskaper till högskoleutbildningar inom hela dennaturvetenskapliga och tekniska sektorn.,QULNWQLQJHQÃPDWHPDWLNñGDWDÃutgör ett tematiskt block som ger enfördjupning inom informationsteknologin. Datorstöd är idag en självklarhetinom all naturvetenskaplig och teknisk verksamhet. Fördjupade studier inom

SKOLVERKET 9999-09-15några matematikområden, tillsammans med datakurser, ger en god grund förhögskolestudier inom dataområdet..,QULNWQLQJHQÃPLOM|YHWHQVNDS erbjuder kurser som ger möjlighet att studeramänniskan och hennes omvärld så att den förvärvade kunskapen blir ettredskap för personliga ställningstaganden och fortsatta studier inom ett stortantal områden. Den ger goda möjligheter att uppnå en helhetsbild vid studierav ekosystem. Kunskaper om skeenden i människan och andra organismerökar förmågan att förstå konsekvenserna av olika slags ingrepp i miljön.Studierna av ekonomiska och administrativa styrmedel fokuserar olika frågorsom rör individen och omvärlden.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i naturvetenskapsprogrammet ansvara för att eleverna efterfullföljd utbildninghar förmåga att inhämta ny kunskap och kan sätta sig in i nyafrågeställningar rörande naturvetenskap, individ och samhällehar utvecklat sin förmåga till kritiskt tänkande utifrån ett naturvetenskapligtförhållningssätthar fördjupade kunskaper inom naturvetenskap och matematik ochhelhetssyn på dessa ämnens möte med samhällsvetenskap och humaniorahar vidgat sin förståelse för naturvetenskapens roll i samhällsutvecklingen,såväl i ett historiskt perspektiv som i ett framtidsperspektivkan tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt utifrånproblemlösningsmetodik, modelltänkande, experiment och teorikonstruktionhar utvecklat sitt intresse för och sin nyfikenhet på naturvetenskapligafrågeställningar, och kan analysera, formulera och lösa problem med hjälp avnaturvetenskapliga metoderhar förtrogenhet med en ekologisk grundsyn och har kunskaper om hur ennaturvetenskaplig kompetens kan omsättas i handling för att skapa godalevnadsförhållanden och livskvalitet förenligt med en hållbar utveckling,kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt hartillägnat sig insikter om språket som en förutsättning för inlärning ochbegreppsutveckling

SKOLVERKET 10099-09-15kan använda engelska på ett funktionellt sätt vid samtal och annankommunikation både inom det naturvetenskapliga området och i andrasammanhangkan använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse,begreppsutveckling och kommunikation.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã2PYnUGQDGVSURJUDPPHW6\IWHOmvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper förarbete inom verksamheter som innefattar vård- och omsorgsuppgifter.Kärnan i sådana verksamheter utgörs av möten mellan dem som har tilluppgift att utföra och dem som är i behov av vård och omsorg. Programmetsyftar även till grundläggande kunskaper för fortsatta studier inomomvårdnad, social omsorg, socialt arbete och tandvård, liksom inom andrabeteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGI alla tider har olika former av vård och omsorgsarbete funnits. Vård varlänge något som i huvudsak utfördes i hemmet. Under senare delen av 1800-talet försköts sättet att organisera vård från hemmiljö till institutioner avskilda slag. Det gav vården en medicinsk och rationell prägel. Idag finns enmängd olika sätt att organisera vård. Det finns allt från stöd och omvårdnad ihemmiljö, olika mellanvårdsformer till institutionell sjukvård. Social omsorghar sina historiska rötter i frivilliga insatser för fattiga och handikappade.Även inom detta område har en förskjutning skett från välgörenhet medreligiös anknytning till ett professionellt yrkesfält med krav på utbildningoch specifika kunskaper.Det finns flera beröringspunkter mellan omvårdnad och social omsorg.Strävan att främja människors hälsa och stödja varje individs förmåga attutveckla sina resurser är utgångspunkt för både omvårdnad och socialomsorg. I det praktiska vård- och omsorgsarbetet är samverkan och lagarbeteen nödvändighet både av humanitära och ekonomiska skäl.Omvårdnadsprogrammet förbereder och kvalificerar för arbete medmänniskor i behov av vård och omsorg. Programmet ger kunskap ommänniskan ur såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiellaperspektiv och omfattar människans hela livslopp. I utbildningen kombinerasdärför grundläggande kunskaper från olika områden som exempelvispsykologi, sociologi, pedagogik och medicin.

SKOLVERKET 10199-09-15Programmet ger också kunskap om hur man möter och kommunicerar medmänniskor i olika vård- och omsorgssituationer och om hur människors olikaerfarenheter har betydelse i ett sådana möten. Språket är där ett redskap förkommunikation men också för reflexion och lärande. Att utveckla förmåganatt använda språket är ett ansvar som alla ämnen inom programmet delar.Utbildningen inom omvårdnadsprogrammet utgår från en värdegrund sombetonar människors lika värde, mänsklig värdighet och välbefinnande. Dettautgör en central utgångspunkt i vård- och omsorgsarbetet. De verksamhetersom programmet i första hand förbereder för styrs av en lagstiftning sompräglas av tankar om solidaritet och lika rättigheter för människor.Programmets karaktär innebär att etiska aspekter spelar en särskilt viktig rolloch genomsyrar programmet som helhet. Det finns många möjligheter tillsamverkan mellan kärnämnena och programmets karaktärsämnen.Miljöperspektivet skall sätta sin prägel på utbildningen både vad gällerfysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för enekologiskt hållbar utveckling.Kunskaps- och teknikutvecklingen påverkar också vård- och omsorgsarbetet.Datorer kommer exempelvis till användning såväl i vårdutrustningar som fördokumentation av vård- och omsorgshandlingar. Genom IT finns nyamöjligheter att söka kunskap, att skapa kontakter över nationsgränser och attanvända det engelska språket.Samhällsutvecklingen påverkar miljön vilket innebär att kunskaper ur ettekologiskt kretsloppstänkande är en förutsättning för arbete inom vård ochomsorg.Utbildningen inom omvårdnadsprogrammet bygger på tanken att denarbetsplatsförlagda utbildningen och skolans undervisning är ömsesidigtberoende av varandra och att kunskap bildas i ett sammanhang. Programmetutvecklar elevernas förmåga att iaktta, uppfatta och värdera förhållanden ochpåståenden samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.Detta lägger också en grund för fortsatt lärande och utveckling av förmåganatt hantera mänskliga relationer i vård och omsorg.Programmets kärnämneskurser och karaktärsämneskurser bildar tillsammansen helhet i utbildningen. De flesta av programmets karaktärsämneskurserinriktas mot olika former av arbete med människor, vilket innebär att mångaolika kunskapsområden tangerar varandra. Programmet ger som helhetkunskaper om och erfarenheter av vård- och omsorgsarbete inom olikaverksamhetsområden.De gemensamma ämnena omfattar 750 poäng och ger en generell kompetensinom verksamheter som rör omvårdnad och social omsorg. Gemensammakaraktärsämnen i omvårdnadsprogrammet är

SKOLVERKET 10299-09-15arbetsliv 50 poängdatoranvändning 50 poänghistoria 100 poängomvårdnad 300 poängpsykologi 50 poängsocial omsorg 200 poängProgrammet har inga nationella inriktningar.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i omvårdnadsprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar grundläggande kunskaper om människan och hennes livslopp urbiologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter,kan utifrån kunskap om vård och omsorg bidra till att människorsgrundläggande behov tillgodoses,kan genom stödjande åtgärder och genom att förmedla kunskap främjamänniskors hälsa och egenvård,har förmåga att möta och kommunicera med människor i olika vård- ochomsorgsituationer samt kunna använda språket för reflexion och lärande,förstår betydelsen av de historiska, sociala och kulturella sammanhang därmöten i vård- och omsorgssituationer utspelar sig,har grundläggande kunskap om vad som påverkar och styr mänskligarelationer,har förmåga att uppfatta och ta ställning till etiska frågor i situationer medanknytning till vård- och omsorgkunna söka kunskap och kommunicera på engelska med sikte påverksamhetens behov och vidare studier,har sådana kunskap om miljöfrågor att de har förmåga att ta ställning tilldessa frågor samt omsätta sina kunskaper i praktisk handling för en hållbarsamhällsutveckling,förstår hur kunskap om kretsloppstänkande och resurs- ochenergihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningenberör,kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

SKOLVERKET 10399-09-15kan använda dator för information och kommunikation i studier och arbete,I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã6DPKlOOVYHWHQVNDSVSURJUDPPHW6\IWHSamhällsvetenskapsprogrammet syftar till att hos eleverna skapamedvetenhet om och intresse för att möta de utmaningar ett demokratisktsamhället ställs inför. Programmet syftar också till att ge eleverna möjlighetatt utveckla redskap för att analysera sambanden mellan politik, ekonomi,teknik, kultur och miljö och att utveckla förmågan att ställa frågor, analysera,formulera och lösa problem. I detta ingår även att anlägga ett historisktperspektiv. Ett annat syfte är att skapa förutsättningar för eleverna att blimedvetna om vägen från information till kunskap och om olikainformationsteknikers, traditionella såväl som digitala, möjligheter ochrisker. Programmet syftar till att ge möjligheter för fortsatta studier framförallt inom humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGGenom 1965 års gymnasiereform ersattes latinlinjen, den allmänna linjenoch handelsgymnasiet av de humanistiska, samhällsvetenskapliga ochekonomiska linjerna. De tre grenarna, samhällsvetenskaplig, humanistisk ochekonomisk, på det samhällsvetenskapliga programmet som genomfördes i1991 års reform, kan ses som en direkt överföring av dessa tre linjer tillprogramgymnasiet.En ny typ av samhälle, informationssamhället, har börjat ta form.Informationstekniken möjliggör blixtsnabb kommunikation och effektivhantering av information. Nationella gränser får ändrad betydelse ochmänniskor kommer i kontakt med fler kulturer och levnadsmönster när denya kommunikationsvägarna krymper världen och när människor i allt störreomfattning korsar nationsgränser. Ekonomiska förhållanden som tidigarevarit under nationell kontroll påverkas i allt högre grad av det som sker runtom i världen. Informationstekniken minskar avstånden mellan människor,men skapar samtidigt problem som rör till exempel yttrandefrihet ochpersonlig integritet, och ger upphov till frågor om tillförlitligheten isvåröverskådliga informationsmängder.För att förstå och kunna bidra till utvecklingen av samhället behövskunskaper såväl om samhällets struktur och mekanismer som om människani egenskap av individ och samhällsvarelse. Det är kunskaper som gör det

SKOLVERKET 10499-09-15möjligt att analysera och se sammanhang, känna igen problem och föreslålösningar. Det är kunskaper som ger eleverna förutsättningar att påverka ochändra villkoren i samhället snarare än att passivt möta dem. Det är detta somär kärnan i samhällsvetenskapsprogrammet.För att kunna ställa de relevanta frågorna och för att förstå vilkeninformation som behövs för att lösa ett visst problem krävs grundläggandekunskaper, vilket skall tillgodoses av kurserna i kärnämnena och degemensamma karaktärsämnena. I det fortsatta kunskapsbyggandet uppstårviktiga frågor som gäller valet av informationskällor, tillförlitligheten i denerhållna informationen och frågan om hur ny kunskap kan och bör användas.Eftersom information i allt större utsträckning lagras digitalt är enförtrogenhet med informationstekniken och dess möjligheter ochbegränsningar väsentlig. Utvecklingen på detta område gör att tillgången påinformation är större än någonsin, men information blir kunskap bara för densom vet hur man söker, tolkar och kritiskt granskar denna information. Dettaär således ytterst en fråga om demokrati; för att bli delaktig i beslut behövskunskap. Utbildningen på samhällsvetenskapsprogrammet vill skapaförutsättningar för eleverna att förvärva denna förtrogenhet inte bara medden digitala informationstekniken utan också med den traditionella.Förmågan att förmedla information och kunskap är grundläggande påsamhällsvetenskapsprogrammet. Att kunna utnyttja språket som redskap förkommunikation förutsätter en bred språklig repertoar och förståelse för attspråket måste anpassas efter kommunikationssammanhanget. Men språket ärockså ett redskap för reflektion och inlärning. Att uttrycka sig i tal och skrifti de olika ämnena underlättar begreppsförståelsen och den analytiskaförmågan. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet och korrekthet är engod förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Attutveckla förmågan att använda svenska språket är ett ansvar som alla ämneninom programmet delar.Behovet av språkkunskaper växer alltmer på grund av ökande kontakter medandra länder och kulturer, bl.a. som en följd av den snabba utvecklingeninom informationstekniken. Utbildningen i språk öppnar dörrar tillomvärlden och till många olika kulturer. Främmande språk behövs vid resortill andra länder samt för sociala och yrkesmässiga internationella kontakterav olika slag. Inom programmet är det i princip möjligt att studera alla språk.Till det centrala i programmet hör förmågan att anlägga ett historisktperspektiv. Till detta krävs kunskaper om geografiska förhållanden,bakgrunden till och sammanhangen mellan olika skeenden i historien. Attsöka, analysera och värdera kunskap, liksom att förmedla den, ses också somett led i den personliga utvecklingen, varför ett viktigt inslag i utbildningenär att väcka och stimulera nyfikenhet efter nya kunskaper och vilja att taansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Detta är en förutsättning för

SKOLVERKET 10599-09-15delaktighet i kulturarvet, vilket i sin tur är ett villkor för att förstå nutidenoch få handlingsberedskap inför framtiden.Fördjupade kunskaper i matematik är nödvändiga för att studierna i framförallt naturkunskap och ekonomi, men också i andra ämnen somsamhällskunskap, skall bli meningsfulla. Miljö- och resursfrågor spelar enviktig roll på samhällsvetenskapsprogrammet. Ämnena naturkunskap,samhällskunskap och geografi ger baskunskaper, men även andra ämnenbidrar till att skapa en samlad förståelse av dessa frågor.Flera kärnämnen är karaktärsämnen inom det samhällsvetenskapligaprogrammet: matematik, svenska, samhällskunskap, religionskunskap,naturkunskap och engelska. I de gemensamma karaktärsämnena inomsamhällsvetenskapsprogrammet läggs en grund för den breda kompetenssom programmet syftar till. De gemensamma karaktärsämnena inomprogrammet omfattar sammanlagt 700 poäng och består av engelska 100poäng, historia 100 poäng, matematik 50 poäng, naturkunskap 100 poäng,svenska 50 poäng, moderna språk 200 poäng och geografi 100 poäng.Samhällsvetenskapsprogrammet har fem inriktningar: samhällsvetenskap,miljö, ekonomi, kultur samt språk.,QULNWQLQJHQÃVDPKlOOVYHWHQVNDS analyserar samhället utifrån ett historiskt,ekonomiskt och socialt perspektiv. Särskild vikt läggs vid jämförelser avolika idémässiga och politiska tolkningar av samhällsförändringarna.Inriktningen tar också fasta på behovet av en fördjupad förståelse avmänniskan som individ, gruppmedlem och samhällsmedborgare.,QULNWQLQJHQÃPLOM| behandlar en av de mest aktuella samhällsfrågorna,miljöfrågan. Inom samhällsvetenskapsprogrammet studeras miljöfrågornainte bara ur ett naturvetenskapligt utan även ur ett politiskt, ekonomiskt,juridiskt och etiskt perspektiv.,QULNWQLQJHQÃHNRQRPL behandlar företagandets roll och villkor i samhället.Däri ingår kunskaper om sådana metoder och tekniker som används för attlösa olika företagsekonomiska problem. Här utgör informationstekniken ettviktigt redskap. De erhållna kunskaperna skall lägga grunden till ett intresseför entreprenörskap.,QULNWQLQJHQÃNXOWXU behandlar människan som kulturskapare. I centrum fördenna inriktning står det som människor skapat under tidens gång, både idéeroch konstverk. För att utveckla förståelse för mångfalden i människansskapande och insikt om seder, bruk och levnadsformer är ett historisktperspektiv centralt.,QULNWQLQJHQÃVSUnN tillgodoser de krav som internationaliseringen ställer pågoda kunskaper i språk. Inriktningen behandlar även hur språk utvecklas och

SKOLVERKET 10699-09-15förändras samt hur språk används i olika sammanhang, på olika sätt och förolika syften. Inom inriktningen finns möjlighet att förutom moderna språkstudera latin med allmän språkkunskap, grekiska och teckenspråk.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i samhällsvetenskapsprogrammet ansvara för att eleverna efterfullföljd utbildninghar förmåga och vilja att ställa frågor och formulera problem samt att medkritisk blick söka, analysera och tolka information och utvinna ny kunskap,kan utnyttja modeller i sitt tänkande och inser betydelsen av successivrevidering och utveckling av modeller,kan reflektera över vilken kunskap som behövs i olika sammanhang och förolika uppgifter i samhället,har fördjupade kunskaper om det demokratiska samhällets respekt ochtolerans för människovärdet,kan anlägga ett historiskt perspektiv på företeelser och skeenden i samhället,har insikt om vad ett mångkulturellt samhälle innebär med dess krav påtolerans och förmåga att bemästra nya villkor i framtiden,har fördjupade kunskaper om informationssamhällets möjligheter ochproblem,kan utnyttja informationsteknikens landvinningar och vara förtrogna medolika aspekter av informationsteknik så att de kan påverka utvecklingen avdenna teknik,kan använda svenska och främmande språk i tal och skrift på ett funktionelltoch stringent sätt samt kan utnyttja olika framställningssätt ochkommunikationsvägar,har fördjupade kunskaper om miljö- och resursfrågor och om samspeletmellan miljö, teknik, politik, ekonomi och etik i detta sammanhang,har insikt om den ökande internationaliseringen och de följder denna får påregional och nationell nivå och för världen i dess helhet,har fått möjlighet att utveckla nyfikenhet, lust och glädje i kontakten medolika kulturyttringar,

SKOLVERKET 10799-09-15har förmåga att ta initiativ och ansvar och har utvecklat ett intresse förentreprenörskap.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.Ã7HNQLNSURJUDPPHW6\IWHTeknikprogrammet syftar till att fånga upp och stimulera elevers intresse förteknik och teknikutveckling. Teknikprogrammet skall förbereda för fortsattlärande och utveckling i studier, arbete och företagande inom olika tekniskaområden.3URJUDPPHWVÃNDUDNWlUÃRFKÃXSSE\JJQDGMänniskan har i minst två och en halv miljoner år utvecklat och använtteknik. Teknik omfattar det människan skapat och människans förhållandetill detta. Teknik är således både resultaten av människans strävan att tryggaoch förbättra sina livsvillkor och de arbetsformer och metoder hon dåanvänder.Allt från de tidiga jakt- och jordbruksredskapen till exempelvis hus,maskiner, handikapphjälpmedel, leksaker, dataprogram och webbsidor ärsådant som människor konstruerat med avsikt att förbättra sin livssituation.Teknik innefattar både materiella ting dvs. sådant man kan ta på, det somförstärker eller ersätter vår fysiska förmåga och det immateriella i form avordnad och förädlad information som förstärker eller ersätter vår tankeförmåga.Teknik omfattar också det tänkande, den kommunikationsförmågaoch den handlingsförmåga som är nödvändig för att identifiera och lösaproblem i praktiken.Genom teknikutveckling tas nya föremål fram för att fylla olika syften.Utgångspunkterna för teknikutveckling kan vara olika. Det kan handla omkartläggning av mänskliga behov genom marknadsundersökningar ellergenom fallstudier av hur människor använder befintlig teknik. Iblandutvecklas först produkterna och därefter väcks behov eller skapas enmarknad för dem. Även om teknik ibland utvecklas enbart med utgångspunktfrån mänsklig nyfikenhet och uppfinningsrikedom finns en starkanknytning till företagsamhet och företagande. Teknikutveckling omfattarhela processen från idé och skapande till färdig produkt, nöjd kund ochlönsamt företag.Teknikutveckling kan i ett vidare perspektiv handla om samhällsutveckling.Frågor om teknik och teknikutveckling bör därför relateras till socialaförändringar, samhällsplanering och samhällsbyggande – i lokala ochglobala perspektiv. Exempel på detta är frågor om miljö, energi- och

SKOLVERKET 10899-09-15vattenförsörjning, trafik- och bebyggelseplanering. Frågorna bör diskuteras itermer av alternativa tekniska lösningars konsekvenser, teknikutveckling pågott och ont samt på kort och lång sikt. Teknik kan ses både som problemlösareoch problemskapare. Teknikutvecklingen kan ses som det som styrmycket av samhällsutvecklingen, men teknikutvecklingen kan också styrasgenom människors medvetna val. Därför är det väsentligt att etiskaställningstaganden, demokratifrågor, miljöfrågor samt internationella ochhistoriska perspektiv genomsyrar utbildningen.Naturvetenskap och teknikvetenskap (teknologi) utvecklas ibland i växelverkanmed teknik. Ny teknik utvecklas ofta innan de vetenskapligaförklaringarna finns. Den tekniska kunskapen kan lagras och förmedlas isåväl teori, praktik som kultur. Utbildningen inom teknikprogrammet ärinriktad mot teknikutveckling och måste därför ha arbetsformer som speglarde som förekommer i tekniskt arbete och företagande.Arbetslivets yrkesstruktur inom teknikområdet är snabbt föränderlig ochsvår att förutse. Det finns dock inget som tyder på att det i framtiden skullebehövas färre tekniker. Däremot framförs, inte minst från företagen, önskemålom ingenjörer och tekniker med kompetens för ett bredare och merflexibelt verksamhetsfält. Tekniker arbetar inte längre bara med konstruktionoch produktion, utan med hela kedjan från idé och design, via konstruktionoch produktion till marknadsföring och försäljning. Det behövs också flersom behärskar teknikens användning, fler som kan hjälpa andra att användateknik och fler som kan informera och kommunicera om teknik. En modernteknikutbildning kan därför i första hand inte inriktas mot specifikainnehållsområden eller yrkesområden, utan skall istället fokusera påmänniskans möte med tekniken i teknisk utveckling, användning ochkommunikation. Goda kunskaper i engelska är en nödvändighet för att följaoch delta i teknikutveckling.Teknikprogrammets uppbyggnad och struktur tillåter flexibilitet och fortsattutveckling. Såväl individuella lösningar som lösningar i samverkan mednäringslivet är möjliga. Arbetsplatsförlagd utbildning och andra möjlighetertill samverkan mellan skola och arbetsliv skall tas tillvara.De gemensamma karaktärsämnena ger tillsammans med kärnämnena enintroduktion till teknik och teknikutveckling samt de grundläggandekunskaper som är ett steg på vägen till fortsatta studier inom teknik,naturvetenskap eller andra områden.De gemensamma karaktärsämnen i teknikprogrammet omfattar 550 poängoch ärdatoranvändning 50 poäng,teknikutveckling 150 poäng,engelska 100 poäng,matematik 150 poäng,fysik 100 poäng,

SKOLVERKET 10999-09-15Utöver de kärnämnen och gemensamma karaktärsämnen som ingår iprogrammet ges eleven möjlighet att utifrån eget intresse fördjupa ellerbredda sina studier. Eleven kan inrikta sina studier genom val av nationellainriktningar eller kombinationer av valbara kurser. I karaktärsämnesblocketges eleven möjlighet att läsa de kurser som behövs för behörighet tillcivilingenjörsutbildningar. Undervisningen i teknikprogrammet skallutformas på ett sådant sätt att samtliga kurser i utbildningen samverkar.,QIRUPDWLRQVWHNQLN ger kunskaper i att använda datorer, datorsystem,nätverk, program och nättjänster i olika sammanhang samt i att utveckla enwebbplats med avseende på teknik, estetisk utformning ochanvändarvänlighet. Inom inriktningen utvecklas också förmågan attkommunicera med användare och kunder.0lQQLVNDÃRFKÃWHNQLNÃI denna inriktning står individens nytta av ochinteraktion med tekniken i centrum. Genom att studera hur människor möteroch använder teknik i kombination med kunskaper i t.ex. designteknik,materialkunskap, hållfasthetslära, CAD-teknik, ergonomi och människamaskin-interaktionkan förbättrad teknik utvecklas. Det kan gälla exempelvishjälpmedel för handikappade, verktyg, hushållsföremål eller gränssnittetmellan människa och dator. ÃÃ7HNQLNÃPLOM|ÃRFKÃVDPKlOOVE\JJDQGHÃfokuserar utformandet av alternativatekniska lösningar i vår strävan att bygga ett ekologiskt hållbart och välfungerande samhälle.7HNQLNÃRFKÃI|UHWDJDQGHÃger möjlighet att i samverkan med det lokalanäringslivet inrikta studierna mot olika tekniska områden. Teknikutveckling,design, konstruktions-, produktions- och projektkunskap samt kunskaper ientreprenörskap och företagande sätts i fokus.9LUWXHOOÃGHVLJQ är en inriktning där man arbetar med bild, musik, design ochteknik. Den kreativa individens skaparglädje är en tillgång i bådeteknikutveckling och konstnärligt skapande. Teknik, datorer och programkan vara redskap för skapandet. Interaktiva virtuella miljöer och nätverk förlärande och kommunikation kan vara föremål för skapandet.6NRODQVÃDQVYDUSkolan skall i teknikprogrammet ansvara för att eleverna efter fullföljdutbildninghar kunskaper om människans möte med tekniken,har praktisk handlings- och problemlösningsförmåga i teknikutveckling,teknikanvändning och teknisk kommunikation,har beredskap för fortsatt lärande och utveckling i studier, arbete ochföretagande inom olika tekniska områden,

SKOLVERKET 11099-09-15har kunskap om materialkretslopp, dvs. återvinning och återanvändning,samt medvetenhet om vad detta innebär för hushållning med resurser,energibesparing och minskad belastning på miljön,har beredskap att använda och utveckla teknik med hänsyn tillresursanvändning och miljöbelastning,kan kommunicera om teknik på svenska och engelska också med hjälp avinformationsteknik,kan använda dator och digitala miljöer för lärande och kommunikation,kan utveckla och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans medandra på ett ansvarsfullt sätt och med hänsyn till människa och miljö.I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelserbeaktas som gäller för området.

SKOLVERKET 11199-09-15Ã.XUVSODQHDUEHWHWÃ0RGXOLVHULQJÃDYÃNXUVHUGymnasieskolans ämnen är uppdelade i kurser. Enligt riksdagsbeslutet 18mars 1999 skall ingen kurs i gymnasieskolan ha mindre omfattning än 50poäng och kurser bör vanligen inte vara större än 200 poäng. Kurserna skallvara 50-moduliserade, dvs. vara på 50, 100, 150 eller 200 poäng.Idag finns drygt 800 kurser som ingår i ungefär 150 olika ämnen. Flertaletämnen är yrkesämnen och tillhör ett visst program. En kurs kan ingå i fleraolika program. En kurs idag skall vara på minst 30 poäng. Det finns däremotingen övre gräns för kursernas storlek. Den största kursen idag är på 810poäng, vilket motsvarar heltidsundervisning under ett år.Kurser som ingår i flera program tenderar att bli mindre än programspecifikakurser, eftersom de utgör minsta gemensamma nämnaren av flera områden.Detta är en av förklaringarna till att det idag finns relativt många 30-poängskurser. De små kurserna är ofta gemensamma för flera inriktningarinom ett program eller gemensamma för flera program.I det pågående kursplanearbetet har flertalet 30-poängskurser blivit 50-poängskurser samtidigt som innehållet förändrats. Eftersom kurserna dåblivit genomsnittligt längre, ryms det färre kurser inom varje program. Föratt de gemensamma kurserna fortfarande skall kunna fylla sin funktion harde samtidigt gjorts mera generella, dvs. kursplanerna skall kunna tillämpaspå olika innehåll i olika program.Att försöka skriva mer generella kursplaner är genomgående en strävan ikursplanearbetet för att hålla antalet kursplaner inom rimliga gränser.Generella kursplaner kan också vara en fördel från andra synpunkter. Denuvarande kursplanerna är t.ex. ibland alltför detaljerade eller specifika föratt de skall passa att arbetsplatsförlägga. Mer generella kursplaner löser dettaproblem.Det finns emellertid krafter som verkar i motsatt riktning. Bådeuppdelningen av de kurser som idag är större än 200 poäng och det ökadeutrymmet för valbara kurser som leder till krav på fördjupnings- ellerspecialiseringskurser, tenderar att öka det totala antalet kurser. I detpågående kursplanearbetet balanserar de två tendenser varandra så att mankan förvänta att det samlade antalet kurser blir ungefär oförändrat, dvs. cirka850.

SKOLVERKET 11299-09-15Det stora antalet kurser gör gymnasieskolan svåröverskådlig för skolledareoch lärare som skall översätta kursplanerna till fungerande undervisning. Ipraktiken är det svårt för lärare att få tillgång till eller ens information omkurser som ligger utanför det egna programmet. Detta gäller i särskild gradkurser som tillhör yrkesämnen som inte har någon självklar avgränsning tillandra yrkesämnen. Kurserna datordesign och pedagogiskt ledarskap ärexempel på kurser som kan tänkas i flera olika ämnen. Ett sätt att minskaantalet kurser är att gå vidare på generaliseringens väg, men risken finns dåatt kursernas målskrivningar blir så abstrakta att de inte längre är en ledningför lärarnas planering.Skolverket har i det pågående arbetet endast undantagsvis skapat kurser somär större än 200 poäng. Man kan dock diskutera om man inte oftare skullekunna acceptera kurser upp till 300 poäng när det gäller ämnen som endastkan läsas av en liten grupp elever med en speciell profil.En kurs innebär inte bara en organisatorisk avgränsning utan också av ettkunskapsområde. Hur en sådan avgränsning görs är ytterst enkunskapsteoretisk avvägning, som inte alltid låter sig inordnas i enorganisationsprincip uttryckt i kurser med ett bestämt poängtal. För attåstadkomma en pedagogiskt god undervisning kan kurser ibland behövaomfatta kunskapsområden av större omfång än som inryms inom denanvisade ramen. Kurser på maximalt 200 poäng innebär ofta svårigheter attåstadkomma helhetssyn och sammanhang inom ett kunskapsområde. Småkurser tenderar att förstärka ett alltför atomistiskt förhållningssätt hoseleverna i deras syn på kunskap och lärande.Det är därför grannlaga att på nationell nivå dela in ett kunskapsområde ikursdelar utan att tänka igenom vilka innehållsliga och didaktiskaimplikationer detta medför. Dessa svårigheter ökar i och med att poängtalenfixeras vid bestämda värden. Ur skolsynpunkt och ur pedagogisk-didaktisksynpunkt står, tillspetsat sagt, ett val mellan ett sammanhängande schemaoch optimala förutsättningar för en sammanhängande och god undervisning.Detta senare kräver - när antalet kurser är stort och när de är korta - engenomtänkt sammanläggning av kurser för att skapa en gynnsam inlärningoch kunskapsutveckling.Ett annat sätt att minska antalet kurser är att inte lika strikt upprätthållaprincipen att en kurs inte får överlappa en annan. Inte sällan behövs en vissfärdighet inom flera verksamhetsområden, men i något olika sammanhang.Om man utformade kurser speciellt för ett visst program eller en vissinriktning, skulle de delvis täcka kurser från andra program. Utbytbarhetenprogram emellan blir då mindre. Frågan är om man skall prioriterautbytbarhet eller pedagogiskt sammanhang. Dessa principer bör tas upp tilldiskussion inför nästa omgång av kursplanearbetet.

SKOLVERKET 11399-09-15Ã6SUnNÃLÃJ\PQDVLDOÃXWELOGQLQJNär det gäller språkkursplanerna har Skolverket inte haft något uttryckligtregeringsuppdrag, men i departementsskrivelsen Gymnasieskola i ständigutveckling (1997:78) finns ett delkapitel om kursplaner i språk. Nuvarandebrist på kontinuitet och inkonsekvenser i systemet beskrivs. Där refererasockså till Europarådets arbete med att skapa ett ramverk med generella målför språkkurser. Slutligen refereras till Skolverkets pågående revidering sompå sikt skall garantera att språkkursplanerna hänger samman från grundskolatill gymnasieskola.Skolverket utarbetade nu gällande kursplaner för gymnasial utbildning underläsåret 1992/93. Kursplanerna i språk för grundskolan utarbetades avLäroplanskommittén och fastställdes av regeringen våren 1994, dvs ett årsenare.Vad gäller språksynen finns i de nuvarande språkkursplanerna en tydligkoppling mellan grundskola och gymnasieskola. Den språksyn som kommertill uttryck i grundskolans språkkursplaner överensstämmer väl med den somgenomsyrar språkkursplanerna för gymnasial utbildning.Däremot finns andra problem med kontinuitet och progression mellangrundskola och gymnasieskola. Elever kan i grundskolan börja läsa ettfrämmande språk utöver engelska år 6 och ytterligare ett språk år 8. Detfinns emellertid också elever som istället för nya främmande språk läsersvenska som andraspråk eller svenska och/eller engelska.Detta innebär att elever fr o m hösten 1998 har kommit till gymnasieskolanmed ännu mer varierande förkunskaper i språken än tidigare.Gymnasieskolans språkprogram måste kunna möta elever med skiftandeförkunskaper. Det kurssystem som nu har utvecklats tar hänsyn till elevernasolika förkunskaper. Om progressionen och kontinuiteten i utbildningen skallbli en realitet, krävs att eleverna får möjlighet att fortsätta där de befinnersig.Utvecklingsarbetet med kursplanerna i språk syftar till att åstadkomma tydligprogression och kontinuitet i styrdokumenten för språkundervisning i ett 0-12-perspektiv. Arbetet innebär att en generell språkkursplan har utformats isex steg eller kurser som bygger på varandra. Varje kurs omfattar 100 poäng.Den generella planen gör det möjligt att förenkla kursplanesystemet förspråken och att åstadkomma beskrivningar som tydliggör jämförbara nivåermellan språken. Kursplanerna i de olika språken har en gemensam strukturoch är delvis identiska. Exempelvis är mål att uppnå för Moderna språkgemensamma, medan man under rubriken Ämnets karaktär och uppbyggnadhittar formuleringar som gäller franska, spanska och tyska. Ett delmål iutvecklingsarbetet är att i ett längre perspektiv möjliggöra internationellajämförelser.

SKOLVERKET 11499-09-15Språken i den nya gymnasieskolan kan förekomma i olika sammanhang iprogramstrukturerna: som karaktärsämnen, inom det gemensamma blocket iinriktningarna eller bland de valbara kurserna.Det samhällsvetenskapliga programmet är det enda program där ett andraspråk vid sidan om engelska är obligatoriskt för alla elever. Språk är ocksåen inriktning på SP. Språkinriktningen innebär att skolan erbjuder ettspråkpaket på 400 poäng, dvs fyra kurser. Kurserna kan kombineras fritt avskolan och eleverna så att olika önskemål kan tillgodoses.Ett andra språk kommer att erbjudas inom ramen för karaktärsämnesblocketpå SP. På NV-programmet kommer språk att erbjudas som en möjlighetinom ramen 100-300 poäng. Det betyder att elever erbjuds att läsa olikaspråk på olika nivåer.Som individuellt val kan i princip alla språkkurser erbjudas.Engelska har en särskild ställning bland språken eftersom Steg 4, A-kursen,som är kärnämne därmed är obligatorisk på alla programmen. Också Steg 5,som motsvarar den nuvarande B-kursen, kommer att vara obligatorisk påfyra av programmen, ES, NV, SP och TE. För övriga program föreslårSkolverket att skolorna skall vara skyldiga att erbjuda Steg 5 till de eleversom så önskar. Intresset för detta är stort på flertalet program. Den nyakursen, Steg 6 i engelska kommer att finnas bland de valbara kurserna ikaraktärsämnesblocket för de program där Steg 5 är obligatorisk. Övrigaelever har möjlighet att läsa kursen inom ramen för det individuella valet.Eleverna har genom de nya språkkurserna möjlighet att nå längre än tidigarebåde i engelska där Steg 6 är mer avancerad än nuvarande engelska C ochframför allt i moderna språk där flera av kurserna är mer avancerade än dennuvarande högsta kursen, B-språk, kurs B.Ã6W\UGRNXPHQWÃI|UÃYX[HQXWELOGQLQJFör vuxenutbildningens del pågår för närvarande ett utredningsarbete påSkolverket kring utveckling av styrdokument i enlighet med uppdrag iregleringsbrev för budgetåret 1999.Dels analyseras behovet av vilka förändringar som krävs av styrdokumentsåsom läroplan, programmål, kursplaner och nationella prov för att anpassastill de förutsättningar som gäller för vuxenutbildningen. Dels skallSkolverket bedöma och föreslå förändringar i den gemensamma läroplanenför unga och vuxna, Lpf94. I uppdraget ingår också att analyserasamstämmigheten mellan målen för grundläggande vuxenutbildning ochgymnasial vuxenutbildning och vid behov föreslå förändringar. I uppdragetpoängteras att utgångspunkten skall vara att samma kunskapskrav skallupprätthållas mellan unga och vuxna. Möjligheter till jämförbarhet ochlikvärdighet mellan unga och vuxna måste också säkerställas.Dessa uppdrag kommer att redovisas i särskild ordning i en rapport den 15oktober till regeringen.

SKOLVERKET 11599-09-15Kursplanerna har bearbetats med tanke på att de skall vara tillämpliga ocksåför vuxna som har en annan studie- och livssituation än ungdomar igymnasieskolan. De aspekter som speciellt har beaktats är följande:Vuxna är juridiskt ansvariga, röstberättigade och valbara till politiskauppdrag. Kursplanerna bör förutsätta att eleverna har grundläggandeförmåga att fungera som ansvariga medborgare.Vuxna har i allmänhet arbetslivserfarenhet och arbetar dessutom oftaparallellt med studierna och kan då direkt tillämpa relevanta delar av dekunskaper och färdigheter som kursen har som mål. Formuleringar ikursplanerna som ensidigt pekar mot framtida yrkesverksamhet är därför intelämpliga. Av samma skäl bör inte kursens mål bara vara att ge ”beredskapför att utveckla” utan också, om möjligt, peka på kunskapernas direktabruksvärde.Vuxna kan ha skaffat sig förkunskaper på många olika sätt. Man kan inteförutsätta att de har gått i grundskolan. Däremot kan NXUVHQ bygga pågrundskolans kurs. Vuxna kan läsa ett enda ämne eller flera, en kort periodeller under flera år. Många saknar specifik ”vald studieinriktning”. UttrycketVWXGLHLQULNWQLQJ bör därför kompletteras med t ex intresse- elleryrkesområde.Ã7LGSODQArbetet med kursplanerna har pågått delvis parallellt med utvecklingen av denya programstrukturerna. Detta är två arbetsuppgifter som till en del ärberoende av varandra. Starten för kursplanearbetet har skett vid olikatidpunkter för olika program i enlighet med den plan för rullandekursplaneöversyn som funnits under flera år. Tre av programmen, BF, ECoch IP reviderades under 1998, men har åter sett över med tanke på nyaprogramstrukturer och 50-modulisering.Allt eftersom förslag till kursplaner utarbetas publiceras de underSkolverkets hemsida på nätet. Detta har skett vid olika tidpunkter med startden 17 maj. De sista programmens kursplaner kommer att ligga ute till den15 oktober. Samtidigt äger ett konventionellt remissförfarande rum.Skolverket planerar att fastställa kursplaner vid fyra olika tillfällen underhösten. Första tillfället beräknas bli i oktober, sedan regeringen fastställtprogrammål och inriktningar av programmen.Betygskriterier fastställs också i olika omgångar men vid senare tillfällen.Hela kursplanearbetet beräknas vara avslutat i januari 2000 med publiceringunder februari.

SKOLVERKET 11699-09-15Ã(WDSSLQGHOQLQJÃDYÃNlUQlPQHQÃ8SSGUDJHWI regeringens uppdrag till Skolverket ingår att pröva möjligheten attetappindela kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska ochmatematik i enlighet med vad som sägs i betänkandet 1998/99:UbU3.Utskottet pekar på vikten av en fortsatt hög ambitionsnivå i kärnämnenasvenska, engelska och matematik för att svara mot kraven i arbets- ochsamhällslivet. För att stödja elever framför allt på program med yrkesämnenbetonas möjligheten att inte behöva slutföra hela kärnämneskursen i börjanav utbildningen samt att i högre grad samverka med framför alltkaraktärsämnena på respektive program.ÃgYHUYlJDQGHQKunskapsutvecklingen inom ämnena svenska, svenska som andraspråk,engelska och matematik sker spiralformat. Utvecklingen av förmågan atttala, läsa, skriva och lösa problem utvecklas hela tiden under kursens gångoch i växelspel. I kursplanerna som Skolverket utfärdar anges de mål someleverna ska nå, men inte på vilket sätt detta ska ske eller genom vilketinnehåll. Detta bestämmer lärare och elever tillsammans. Skolverket har i sittyttrande med anledning av PRIV-en ny väg till ett nationellt program, Ds1998:27 (U98/1835/S) tagit ställning mot att låta eleverna läsa nationelltfastställda delkurser på individuella programmet med motiveringen:(IWHUVRPÃNXUVSODQHUQDÃlUÃVNULYQDÃLÃPnOWHUPHUÃRFKÃLQWHÃLÃLQQHKnOOVWHUPHUÃJnUGHWÃHQOLJWÃ6NROYHUNHWVÃXSSIDWWQLQJÃLQWHÃDWWÃGHODÃXSSÃLÃGHONXUVHUÃ'lUHPRWÃNDQOlUDUHÃRFKÃHOHYHUÃWLOOVDPPDQVÃEHVWlPPDÃYLONHWÃLQQHKnOOÃVRPÃVNDÃVWXGHUDVÃI|UDWWÃHOHYHUQDÃVNDOOÃQnÃHWWÃHOOHUÃIOHUDÃDYÃNXUVPnOHQAtt nationellt dela upp målen för en kurs i olika delkurser skulle berövalärare och elever det friutrymme de har idag att forma kursen utifrånelevernas olika intressen och behov. I det förslag till kursplaner som nuföreligger öppnas för en nära samverkan med karaktärsämnena på allanivåer. Allt fler skolor inför idag arbetslag eller prövar andra arbetsformerför att underlätta för en ökad integration mellan karaktärsämnen ochkärnämnen. Detta bör ge ökade förutsättningar för alla elever att lyckas i sinastudier. Programmen är sinsemellan så olika att man lokalt på skolan måstefå utforma uppläggningen av kursen utifrån de förhållanden som råder. Föratt lyckas på till exempel elprogrammet krävs att vissa mål bör ha nåtts imatematik innan eleven studerar ämnet ellära medan det däremot på ettannat program kan vara lämpligt med en helt annan uppläggning.Skolverket anser därför att möjligheten att indela en kärnämneskurs idelkurser bör tillåtas lokalt men att en nationell indelning skulle verkastyrande på ett ogynnsamt sätt.

SKOLVERKET 11799-09-15I Utbildningsutskottets betänkande förs ett resonemang om etappindelning.Där sägs: (QÃHWDSSLQGHOQLQJÃDYÃNlUQlPQHQDÃNDQÃWÃH[ÃPHGJHÃDWWÃHOHYHUQDÃLQWHEHK|YHUÃVOXWI|UDÃKHODÃNlUQlPQHVNXUVHQÃLÃE|UMDQÃDYÃJ\PQDVLHVWXGLHUQDSkolverket vill peka på att möjligheten att organisatoriskt lägga utkärnämneskursen över längre tid finns även utan en etappindelning.Härvidlag har ämnena engelska och matematik andra förutsättningar änämnena svenska och svenska som andraspråk.Kärnämneskursen i engelska och matematik omfattar 100 poäng och mångaskolor förlägger denna kurs i början av studierna. På så sätt får elevernamöjlighet att studera även de valbara kurser som följer ( t ex Ma B och C ochEn B) och som ofta fordras för särskild behörighet. Det är dock inget somhindrar skolorna att organisera kärnämneskursen över längre tid för de eleversom önskar det eller där man finner det lämpligt. Även om detta går att göraredan idag kan ett förslag om en lokal etappindelning medföra att fler skoloruppmärksammar denna möjlighet.Vad gäller kärnämneskursen i engelska är det viktigt att påpeka att den, närkursplanerna omarbetas, är en del i ett samordnat språkkurssystem för allamoderna språk. Detta system omfattar sex kurser och mellan kurserna finnsen tydlig progression. Mål att uppnå finns för alla de sex kurserna liksombetygskriterier; alltså finns betygskriterier för sammanlagt 18 betygsnivåer.Kärnämneskursen engelska är kurs 4 i detta system. Att nationellt dela uppmålen för kurs 4 för just engelska och inte för övriga moderna språk gördetta system mera komplext och svårare att överblicka. Ett annat sätt attutforma en delkurs i engelska skulle vara att utforma en delkurs motsvarandenivån 3,5 men detta innebär att ytterligare mål och betygskriterier måsteformuleras. Att skriva tydliga mål och betygskriterier för denna extranivå förenbart kärnämnet engelska är således förenat med stora svårigheter ochinnebär även det att systemet blir ännu mera komplext.Kärnämnena svenska och svenska som andraspråk omfattar 200 poäng.Kärnämnet svenska som från början bestod av en enda kurs på 200 poänghar redan tidigare delats in i två kurser. Båda ämnena omfattar nu en A- ochen B-kurs och är de enda kärnämnen som omfattar två kurser. På grund avkärnämnets omfattning har de flesta skolor redan lagt ut svenskan över allatre åren. Här finns alltså inte lika god möjlighet att ytterligare varierautläggningen över tid. Elever med svårigheter i ämnet svenska eller svenskasom andraspråk som endast hinner med en delkurs i ämnet kan, om de vill, istället slutföra kursen efter avslutade gymnasiestudier genom att studera vidkomvux senare i livet.Även om en nationell indelning i delkurser medför betydande nackdelar kanen lokal indelning vara till fördel för eleven. En fördel med att ge skolornamöjlighet att lokalt etappindela kärnämnena är således att skolornauppmärksammas på olika sätt att lägga upp en kurs över tid och tillinnehållet. Möjligheten att klara av en delkurs i taget i stället för hela kursenpå en gång kan också verka motiverande för en elev med studiesvårigheter.

SKOLVERKET 11899-09-15Skolverket vill emellertid också belysa några av de nackdelar som finns meden lokal etappindelning.En delkurs kan komma att uppfattas som en enklare kurs och som att såkallad ”allmän kurs” återinförts för vissa elever.Att bli bedömd och betygsatt efter varje delkurs innebär också att man blirbetygsatt oftare än om betyg sätts först efter att hela kursen avslutats. Dettakan innebära ett onödigt stressmoment för de elever åtgärden var tänkt attstödja.Skolverkets gymnasieutvärderingar har visat att mycket korta kurser görstudiesituationen splittrad och fragmentarisk. Eleven kan uppleva att dennasplittring ökar om kärnämnena delas in i delkurser. För svenskämnets delkan detta innebära en indelning i fyra delkurser på 50 poäng.Som tidigare framhållits stödjer ämnenas olika mål varandra. En lokalindelning i delkurser får därför inte innebära att man delar upp kärnämnena imycket korta delkurser med ett mer traditionellt innehåll som t ex isoleradfärdighetsträning.Ã6NROYHUNHWVÃI|UVODJSom framgått av det föregående transformeras kursplanerna till undervisninggenom att lärare och elever gemensamt planerar och lägger upp arbetet.Skolverket anser att professionella lärare bör ges möjligheten till flexiblalösningar utifrån elevens studiesituation och programmens inriktning.Av detta följer således att en nationell indelning i delkurser inte bör göras.En sådan indelning kan verka styrande på ett sätt som är till nackdel föreleverna. Skolverket föreslår att skolorna erbjuds möjligheten att lokalt göraen etappindelning motsvarande 50 gymnasiepoäng vid EHG|PQLQJHQÃ av enelevs kunskaper om eleven har nått upp till minst hälften av målen ikursplanen.Att skolorna får en möjlighet att lokalt använda sig av en sådandelkursbedömning kan ytterligare stimulera lärarna till att arbeta målstyrtoch organisera arbetet utifrån den givna situationen – elevens förutsättningar,programmets karaktär och kursens mål. Detta bör underlättaindividualisering och göra det möjligt för varje elev att nå så långt sommöjligt samt att få ett betyg eller intyg på denna prestation. Delkursbetygetska kompletteras med en bilaga där det klart framgår vilka mål som elevennått lägst godkända resultat i.Fördelen med förslaget är att en elev som trots brister nått upp till en stor delav målen för kursen kan få ett betyg för 50 gymnasiepoäng i stället för IG.Eleven har sedan möjlighet att under gymnasietiden eller senare i livetkomplettera och byta ut delkursbetyget mot ett fullständigt betyg på kursenom 100 poäng.

SKOLVERKET 11999-09-15En elev som går individuella programmet kan föra med sig ett betyg på 50poäng till det nationella programmet. Eleven kan därefter kompletterabetyget på det nationella programmet. Därigenom kan eleven bli mermotiverad för studierna på det individuella programmet.För en grupp elever som behöver mycket tid och har svårigheter medstudierna kan undervisningen i ännu högre grad anpassas till elevernasbehov. I stället för IG kan eleverna ändå ha möjlighet att få 50 poäng påkursen.Skolverket förutsätter att möjligheten att ge delkursbetyg förbehålles elevermed studiesvårigheter inom gymnasieskolan. Detta bör framgå av denändring av gymnasieförordningen där skolorna får möjlighet att ge betyg pådelkurs i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska ochmatematik.Om en elev lämnar gymnasieskolan utan godkänt betyg i kärnämnet kaneleven senare i livet komplettera med de mål som saknas och därvid erhållaett betyg på hela kursen. Av bilagan framgår vilka mål eleven nått.Komplettering kan ske genom prövning eller studier vid komvux. Skolverketmenar att en bestämmelse om delkursbetyg inte skall tillämpas inom denkommunala vuxenutbildningen.Med nuvarande bestämmelser kan en elev som lämnar gymnasieskolan utanfullständigt betyg i ett kärnämne inte få ett slutbetyg utfärdat. Ett merautförligt resonemang kring detta förs i avsnitt 7:5 i denna skrivelse.

SKOLVERKET 12099-09-15Ã$UEHWVSODWVI|UODJGÃXWELOGQLQJSkolverkets rapport om arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan(nr153) visar att inom samtliga program finns problem med att erbjudaeleverna APU i den omfattning som gymnasieförordningen föreskriver.Detta innebär att nästan 40 procent av eleverna inte får 15 veckors APU.Rapporten visar att det är stor skillnad mellan de olika programmen när detgäller att genomföra APU i den omfattning som föreskrivs. Program somlyckas bäst är omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Deprogram som, enligt rapporten, har svårast att anordna APU elprogrammetoch medieprogrammet.Regeringen skriver i prop. 1997/98:169, att alla utbildningsinriktningar intekan arbetsplatsförläggas i samma form och i samma omfattning. Närregeringen fastställt vilken minsta omfattning av APU som är rimlig för ettvisst program får en skola som inte kan erbjuda APU i tillräcklig omfattningi princip inte erbjuda utbildning på detta program.Enligt regeringens bedömning bör det tillsammans med berörda branscherdiskuteras hur ett lärande på en arbetsplats är lämpligt eller möjligt attgenomföra. På program vars karaktärsämnen bättre kan inhämtas på enarbetsplats bör eleverna kunna få en längre APU än vad som tillämpas förnärvarande. I andra fall kan en kortare APU och därmed längre skolförlagdutbildning vara lämpligare.Skolverket har i samband med kursplanearbetet gjort en bedömning vilkenminsta omfattning av APU som är rimlig för vart och ett av programmenmed yrkesämnen. De flesta avnämare anser att nuvarande modell med 15veckors APU bör ligga fast tills vidare och denna bedömning delarSkolverket.Eftersom en differentierad modell med 15, 12 och 5 veckor föreslås pånågra program kan det, som Skolverket bedömer det, vara lämpligt att islutbetyget ange hur många veckor APU som eleverna haft.%DUQÃRFKÃIULWLGVSURJUDPPHWExpertgruppen föreslår att den arbetsplatsförlagda utbildningen ska hasamma omfattning som idag, dvs. 15 veckor, men att det kan vara befogatmed något mindre omfattning för de elever som läser flerabehörighetsgivande kurser. Normalfallet bör emellertid vara 15 veckorsAPU, något som har bemötts positivt av Kommunförbundet och övrigaavnämare. För elever som väljer flera behörighetsgivande kurser inomprogrammets ram bör den arbetsplatsförlagda utbildningen kunna minskastill 12 veckor.Skolverket anser att 15 veckors APU bör vara normalfallet på barn- ochfritidsprogrammet men för elever som väljer flera behörighetsgivande kurserbör APU:n minskas till 12 veckor.

SKOLVERKET 12199-09-15Skolverket föreslår att minskningen av APU till 12 veckor skall gälla förelever på samtliga program som väljer att läsa minst 200 pbehörighetsgivande kurser utöver kärnämnena.%\JJSURJUDPPHWÃ(QHUJLSURJUDPPHWÃ)RUGRQVSURJUDPPHWÃ+DQGHOVRFKÃDGPLQLVWUDWLRQVSURJUDPPHWÃ+DQWYHUNVSURJUDPPHW,QGXVWULSURJUDPPHWÃ/LYVPHGHOVSURJUDPPHWÃRFK1DWXUEUXNVSURJUDPPHWDen omfattning av APU:n som gäller idag, 15 veckors APU, bedöms vara aven rimlig mininivå. Denna uppfattning har också de branschföreträdareSkolverket varit i kontakt med. Skolverket delar denna uppfattning.(OSURJUDPPHWElprogrammet har enligt utvärderingar haft stora svårigheter att anordna 15veckors APU. Trots dessa problem har diskussioner med branschföreträdareoch skolor visat att kraven på 15 veckors APU bör stå fast. Skolverket delardenna bedömning. Utfallet av APU på elprogrammet bör dock följas.+RWHOOÃRFKÃUHVWDXUDQJSURJUDPPHWDen minsta omfattning som den arbetsplatsförlagda utbildningen bör ha ärsom nu 15 veckor och grundar sig på avnämarnas gemensammaställningstagande vid ett seminarium på Skolverket. 1998. I kontakt medavnämare har det konstaterats att det finns tillgång till APU-platser. Kvaliténpå handledning behöver emellertid höjas. Skolverket gör samma bedömningsom avnämarna.0HGLHSURJUDPPHWMedieprogrammet är jämte elprogrammet det program som har svårast att fåut sina elever på 15 veckors APU. Endast några få skolor lyckas med det.Kopplingen mellan gymnasieutbildningen och arbetsmarknaden är svag i deflesta fall. Företagen inom området är ofta fåmansföretag och skolorna ärmånga. Kursplanegruppens förslag är att APU:n skulle förekomma i form aven 100 poängskurs som skall vara godkänd. 100 poäng motsvarar fyraveckor på en arbetsplats.Skolverket anser att fem veckors APU är ett rimligt krav på inriktningenmedieproduktion och den nya mer teoretiska inriktningen kommunikationoch samhälle. Den nya trycktekniska inriktningen som hämtats frånindustriprogrammet och som ligger närmare arbetsmarknaden bör dockfortfarande ha 15 veckors APU.

SKOLVERKET 12299-09-152PYnUGQDGVSURJUDPPHWOmvårdnadsprogrammet är jämte barn- och fritidsprogrammet det programsom bäst lyckats genomföra APU. Vid kontakter som tagits medprogrammets avnämare bedömer man att nuvarande antalet veckor ärlämplig. Denna bedömning delas av ett stort antal lärare, elever ochhandläggare som under 1998 fick tillfälle att yttra sig i frågan. Denföreskrivna nivån för APU minst 15 veckor bör även fortsättningsvis gälla.7HNQLNSURJUDPPHWDet nya teknikprogrammet ska enligt uppdraget förbereda för såväleftergymnasiala studier inom främst det tekniska området som för olikateknikinriktade arbetsuppgifter. Här finns elever som kommer att läsaövervägande högskoleförberedande kurser medan andra läser kurser sommotsvarar karaktärsämnen på program med yrkesämnen.Skolverket anser därför att den arbetsplatsförlagda utbildningen påteknikprogrammet bör prövas innan man fastställer minimikrav på ett visstantal veckor och som riktvärde kan man under denna prövotid ha minst femveckors APU.

SKOLVERKET 12399-09-15Ã)|UVODJÃWLOOÃI|UlQGULQJDUÃLÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃRFKDQGUDÃUHJHOlQGULQJDUÃ6SUnNNXUVSODQHUDe nya språkkursplaner som Skolverket avser att införa kommer att påverkasåväl terminologin som innehållet i bestämmelserna i 5 kap. 3-8 §§gymnasieförordningen. Skolverket avser att göra en separat redovisning avhela systemet med språkkursplaner till regeringen i mitten av oktober 1999. Isamband med detta kommer ytterligare regelförändringar förgymnasieskolan såväl som för grundskolan att föreslås.Skolverket vill i detta sammanhang uppmärksamma regeringen på en delfrågor som uppkommit i samband med arbetet med vilkaförfattningsändringar som behövs.Frågor som i första hand rör gymnasieskolan:• Skall en elev som läst två nivåer i ett språk i grundskolan ha möjlighet atttillgodoräkna sig eller pröva i dessa två nivåer i gymnasieskolan ochdärmed erhålla gymnasiepoäng för dessa? Eftersom kursplanerna äridentiska skulle detta kunna vara genomförbart.• Skall en elev som läst två nivåer i grundskolan tvingas gå in på nivå treeller skall eleven kunna välja att gå in på lägre nivå?Frågor som i första hand rör grundskolan:• Skall en elevÃkunna läsa högre nivåer redan i grundskolan och därmed gåin på en högre nivå i gymnasieskolan?• Skall en elev som läser två nivåer i grundskolan och harstudiesvårigheter kunna få betyg från nivå ett?Följande förändringar i gymnasieförordningen med anledning avspråkkursplanernas nya struktur kan Skolverket se idag:- Begreppet språk täcker engelska, moderna språk, latin, grekiska ochteckenspråk. (ex.: På samhällsvetenskapligt program är moderna språk ettobligatoriskt ämne inom ramen för gemensamma ämnen. Här måste elevenläsa ett språk som ryms inom begreppet moderna språk. I den nationellainriktningen språk kan eleven utöver moderna språk läsa även engelska,latin, grekiska och teckenspråk (jfr programstrukturen för SP)).- Begreppen språk 2, 3 och 4 samt B-språk och C-språk försvinner. I ställetanvänds begreppet moderna språk.- Språk kan läsas som karaktärsämne, inom det gemensamma blocket iinriktningarna, som valbar kurs inom vissa program samt som individuelltval i alla program.- Elever som har fått godkänt betyg från två nivåer av ett språk i grundskolanskall gå in på nivå tre i gymnasieskolan.

SKOLVERKET 12499-09-15- Elever som har fått godkänt betyg från en nivå av ett språk i grundskolanskall gå in på nivå två i gymnasieskolan.- 5 kap. 8 § måste ändras med anledning av de nya nationella inriktningarnapå det samhällsvetenskapliga programmet.Ã9DOEDUDÃNXUVHUÃ'HILQLWLRQÃDYÃEHJUHSSHWÃYDOEDUÃNXUVInom ramen för varje program skall enligt Skolverkets förslag utöverinriktningarna finnas ett utrymme för valbara kurser. Enligt nuvarandereglering har det varit oklart om de valbara kurserna i program- ochgrenstrukturerna har varit valbara för skolan, dvs. skolan anordnar ett visstantal av de alternativa kurserna, eventuellt efter elevernas önskemål, eller omde har varit helt valbara för eleven, dvs. att skolan varit skyldig att anordnakursen om den blivit vald av en alternativt flera elever.I avsnitt 2.1 i denna rapport anges att Skolverket menar att skolan skallkunna erbjuda färdiga paket av valbara kurser. En skola bör även hamöjlighet att låta elever fritt välja mellan de valbara kurserna i ett program.Detta bör tydliggöras i en bestämmelse, förslagsvis genom en definition avYDOEDUD NXUVHU i 1 kap. 2 § gymnasieförordningen eller genom en särskildbestämmelse i 5 kap. Likaså bör skolans ansvar för att varje elev har ensådan kombination av valbara kurser att programmålen uppfylls fastställas ien författningsbestämmelse. Detta kan t.ex. framgå av bestämmelsen om vadden individuella studieplanen skall innehålla, 1 kap. 11 §gymnasieförordningen (angående den individuella studieplanen, se vidareunder avsnitt 7.3).6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃGHWÃLÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃLQI|UVÃHQÃEHVWlPPHOVHVRPÃGHILQLHUDUÃEHJUHSSHWÃYDOEDUDÃNXUVHUÃVDPWÃHQÃEHVWlPPHOVHÃRPÃDWWÃVNRODQKDUÃHWWÃDQVYDUÃI|UÃDWWÃHOHYHQÃLÃVLQÃLQGLYLGXHOODÃVWXGLHSODQÃKDUÃHQÃVnGDQNRPELQDWLRQÃDYÃYDOEDUDÃNXUVHUÃDWWÃSURJUDPPnOHQÃLÃ|YULJWÃXSSI\OOVÃ*DUDQWHUDWÃYDOEDUDÃNXUVHUFlera kurser som är behörighetsgivande för vissa högre studier ligger iSkolverkets förslag till programstrukturer inom ramen för valbara kurser. ISkolverkets skrivelse till regeringen den 25 november 1998 (s. 21) föreslogsen skyldighet för skolorna, fastställd i gymnasieförordningen, att alltiderbjuda vissa behörighetsgivande kurser. Detta förslag står Skolverket fastvid. Vidare föreslås att kommunen även skall vara skyldig att anordnakursen, så länge det är ett visst antal elever som väljer kursen.

SKOLVERKET 12599-09-156NROYHUNHWÃI|UVOnUÃDWWÃGHWÃLÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃLQI|UVÃHWWÃNUDYÃSnÃDWWNRPPXQHQÃVNDOOÃYDUDÃVN\OGLJÃDWWÃDQRUGQDÃYLVVDÃNXUVHUÃ3nÃQDWXUYHWHQVNDSOLJWSURJUDPÃVNDOOÃNRPPXQHQÃYDUDÃVN\OGLJÃDWWÃDQRUGQDÃPDWHPDWLNÃ(ÃELRORJLÃ%I\VLNÃ%ÃVDPWÃNHPLÃ%Ã3nÃWHNQLNSURJUDPPHWÃVNDOOÃNRPPXQHQÃDQRUGQDPDWHPDWLNÃ'ÃRFKÃ(ÃI\VLNÃ%ÃVDPWÃNHPLÃ$ÃRFKÃSnÃVDPKlOOVYHWHQVNDSOLJWSURJUDPÃVNDOOÃNXUVHQÃPDWHPDWLNÃ&ÃDQRUGQDVÃ3nÃ|YULJDÃSURJUDPÃVNDOONRPPXQHQÃYDUDÃVN\OGLJÃDWWÃDQRUGQDÃPDWHPDWLNÃ%ÃRFKÃHQJHOVNDÃ%Ã3nRPYnUGQDGVSURJUDPPHWÃVNDOOÃGHVVXWRPÃDQRUGQDVÃ1DWXUNXQVNDSÃ%6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃVN\OGLJKHWHQÃDWWÃDQRUGQDÃNXUVHQÃVNDOOÃJlOODÃRPÃPLQVWIHPÃHOHYHUÃLÃNRPPXQHQÃYlOMHUÃNXUVHQÃ'HWWDÃOLJJHUÃLÃOLQMHÃPHGÃYDGÃVRPÃUHGDQJlOOHUÃI|UÃVSUnNÃMIUÃÃNDSÃÆÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQ$YÃXSSGUDJHWÃDWWÃXWYHFNODÃWHNQLNSURJUDPPHWÃIUDPJnUÃDWWÃGHWÃVNDOOÃILQQDVP|MOLJKHWÃDWWÃLQRPÃNDUDNWlUVlPQHVEORFNHWÃOlVDÃGHÃNXUVHUÃLÃPDWHPDWLNÃI\VLNPPÃVRPÃNUlYVÃI|UÃVlUVNLOGÃEHK|ULJKHWÃWLOOÃH[HPSHOYLVFLYLOLQJHQM|UVXWELOGQLQJÃ(OHYHUÃVRPÃYlOMHUÃWHNQLNSURJUDPPHWÃE|UÃYDUDJDUDQWHUDGHÃDWWÃInÃOlVDÃRYDQÃQlPQGDÃEHK|ULJKHWVJLYDQGHÃNXUVHUÃ'lUI|UÃE|UHQOLJWÃ6NROYHUNHWÃI|UÃWHNQLNSURJUDPPHWÃJ|UDVÃHWWÃXQGDQWDJÃIUnQÃNUDYHWÃSnÃDWWIHPÃHOHYHUÃPnVWHÃYlOMDÃNXUVHQÃI|UÃDWWÃNRPPXQHQÃVNDOOÃYDUDÃVN\OGLJÃDWWDQRUGQDÃGHQÃ,ÃVWlOOHWÃE|UÃGHWÃIUDPJnÃDWWÃYDUMHÃHOHYÃSnÃWHNQLNSURJUDPPHWÃKDUUlWWÃDWWÃOlVDÃGHÃEHK|ULJKHWVJLYDQGHÃNXUVHUQDÃ9DOEDUDÃNXUVHUÃLÃVOXWEHW\JHWAv 7 kap. 8 a § gymnasieförordningen framgår att den elev som fått betyg påkurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program har rätt att väljavilken eller vilka kurser, utöver kurser i kärnämnen och kurser i ämnen somenligt timplanen krävs för ett fullständigt program, som skall ingå islutbetyget.Med anledning av ändringen av bilaga 2 i skollagen behöver bestämmelsen i8 a § revideras. Skolverket har till utbildningsdepartementet i ett s.k.delningssvar föreslagit följande formulering av bestämmelsen (svaret lämnatden 2 juli 1999):Den elev som har fått betyg på kurser utöver vad som krävsför ett fullständigt program har rätt att välja vilken eller vilka kurser somskall ingå i betyget. Kurser i kärnämnen, kurser i karaktärsämnen som ärgemensamma för ett nationellt program samt kurser som finns inom ennationellt fastställd inriktning skall dock alltid ingå i slutbetyget.Fråga har uppkommit om en elev enligt bestämmelsen skall ha möjlighet att isitt slutbetyg få byta ut en valbar kurs från ett program mot en kurs som interyms inom programmålen för det program som eleven läst. Skall t.ex. enelev som skall få slutbetyg från fordonsprogrammet få byta ut en kurs ifordonsteknik mot en kurs i livsmedelskunskap? Skolverket anser att ettsådant utbyte inte är förenligt med målen för fordonsprogrammet. Det är

SKOLVERKET 12699-09-15enligt Skolverket inte möjligt att på ett entydigt sätt definiera var gränsen förett sådant utbyte går. I varje enskilt fall måste en prövning motprogrammålen göras.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃGHWÃLÃÃNDSÃÃDÆÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃWLOOI|UVÃHQEHVWlPPHOVHÃPHGÃLQQHE|UGHQÃDWWÃYDOEDUDÃNXUVHUÃHQGDVWÃlUÃXWE\WEDUDÃVnOlQJHÃUHNWRUÃJ|UÃEHG|PQLQJHQÃDWWÃGHQÃXWE\WWDÃNXUVHQÃlUÃI|UHQOLJÃPHGSURJUDPPnOHQÃI|UÃGHWÃSURJUDPÃVRPÃHOHYHQÃInUÃVOXWEHW\JÃLIUnQDet bör i sammanhanget påpekas att det för de elever som läser ettspecialutformat program som är individuellt anpassat inte finns någraprogrammål. Därför bör det av bestämmelsen framgå att den gäller i de fallprogrammål finns.Ã,QGLYLGXHOOÃVWXGLHSODQI läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) fastställs att rektor har ettsärskilt ansvar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuellstudieplan och reviderar den vid olika tillfällen. Enligt 1 kap. 11 § skall denindividuella studieplanen bl.a. innehålla uppgift om eleven följerfullständigt, utökat eller reducerat program och om de val som eleven gjort.Skolverket anser att den individuella studieplanen är ett viktigtplaneringsinstrument i en kursutformad skola. Enligt vad Skolverket erfarithar ibland dess betydelse underskattats i vissa kommuner. T.ex. har vidtelefonsamtal till Skolverket framkommit att elever vid slutet av vårterminenav årskurs 3 "saknar" 10 eller 20 poäng för att komma upp till 2150 resp.2370 gymnasiepoäng. Likaväl som det är viktigt att eleven är delaktig vidframtagningen av studieplanen, är det viktigt att skolan klargör syftet medstudieplanen. En verklig individuell studieplanering där eleverna får tillfälleatt diskutera med t.ex. en studievägledare om sina intressen och önskemålom studieinriktning kan förebygga felval och återvändsgränder i studierna.De individuella studieplanerna kan också utgöra underlag för kommunensplanering av utbildningsutbudet.Skolverket menar att den individuella studieplanens betydelse måste betonasytterligare i skolförfattningarna.Av 5 kap. 4 d § skollagen (ändr. SFS 1999:180) framgår elevers minstagaranterade undervisningstid. Skolverket anser att det av den individuellastudieplanen bör framgå hur den garanterade undervisningstiden är planeradatt fördelas.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃÃNDSÃÆÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQlQGUDVÃVnÃDWWÃGHQÃLQGLYLGXHOODÃVWXGLHSODQHQVÃEHW\GHOVHÃEHWRQDV$YÃEHVWlPPHOVHQÃE|UÃIUDPJnÃDWWÃUHNWRUÃDQVYDUDUÃI|UÃDWWÃGHÃYDO

SKOLVERKET 12799-09-15HOHYHQÃJ|UÃlUÃI|UHQOLJDÃPHGÃSURJUDPPnOHQÃMIUÃDYVQLWWÃRFKÃDWWÃGHWÃLÃGHQÃLQGLYLGXHOODÃVWXGLHSODQHQÃVNDOOÃILQQDVÃHQÃSODQI|UÃKXUÃHOHYHQVÃJDUDQWHUDGHÃXQGHUYLVQLQJVWLGÃHQOLJWÃÃNDSÃÃG†ÃVNROODJHQÃÃI|UGHODVSkolverket har även i andra sammanhang framhållit att den individuellastudieplanens betydelse måste betonas (jfr Skolverkets remissvar tillKLYFT-kommitténs betänkande Vuxenutbildning för alla? Andra året medkunskapslyftet (SOU 1999:39) samt särskild framställan från Skolverket iseptember 1999).Ã)DVWVWlOODQGHÃDYÃNXUVHUÃÃEHP\QGLJDQGHQEnligt det förslag som Skolverket lämnar till regeringen fastställerregeringen i programmålen vilka ämnen som är gemensamma inom denationella programmen. Vidare anges i programmålen vilka inriktningar somfinns inom programmet och vad inriktningarna syftar till att ge förkunskaperI 5 kap. 1 § gymnasieförordningen har Skolverket idag bemyndigande attfastställa vilka ämnen och kurser som ingår i de ämnesblock som finnsfastställda i paragrafen. Utöver detta bemyndigande har Skolverketbemyndigande att fastställa kursplaner (1 kap. 6 § gymnasieförordningen). Ibilaga 2 till skollagen (ändr. SFS 1999:180) har nu bl.a. de ämnesblock, somvar identiska med dem som är uppräknade i 5 kap. 1 §gymnasieförordningen, tagits bort och Skolverket har fått uppfattningen attäven den sist nämnda paragrafen kommer att upphävas eller ändras. För attfortsättningsvis på ett riktigt sätt kunna fastställa vilka kurser som skall varagemensamma eller valbara, vilka kurser som ingår i inriktning osv. anserSkolverket att det är av vikt att verket ges bemyndigande utöver det somfinns i 1 kap. 6 § gymnasieförordningen.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃGlUI|UÃDWWÃYHUNHWÃJHVÃEHP\QGLJDQGHQÃDWWÃIDVWVWlOODÃYLONDNXUVHUÃVRPÃLQJnUÃLÃGHÃJHPHQVDPPDÃlPQHQDÃYLONDÃNXUVHUÃVRPÃLQJnUÃLÃGHQDWLRQHOODÃLQULNWQLQJDUQDÃVDPWÃYLONDÃNXUVHUÃVRPÃVNDOOÃYDUDÃÃYDOEDUDÃLQRPUHVSHNWLYHÃSURJUDPSkolverket anser vidare att det, som konsekvens till ändringen av bilaga 2 iskollagen, bör finnas en bestämmelse om vad som ingår i ett nationelltprogram, dvs. vilka "block" av kurser man skall läsa för att nå upp till de2500 gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt program.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃGHWÃLÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃLQI|UVÃHQÃEHVWlPPHOVHPHGÃI|OMDQGHÃLQQHKnOOFör nationella program gäller följande. Utöverkärnämneskurser, kurser omfattande 300 gymnasiepoäng för individuellt valoch ett projektarbete omfattande 100 gymnasiepoäng skall varje elev somläser ett nationellt program läsa de gemensamma kurser som gäller för

SKOLVERKET 12899-09-15programmet, de gemensamma kurser som gäller för eventuell inriktningsom eleven läser, samt så många valbara kurser att det sammanlagdapoängtalet för kärnämneskurserna, individuellt val, projektarbete,gemensamma kurser och valbara kurser uppgår till minst 2 500gymnasiepoäng.Ã(WDSSLQGHOQLQJÃDYÃNlUQlPQHQI avsnitt 5 föreslås en möjlighet att sätta betyg på delkurs i kärnämnenasvenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Förslagetinnebär att uppdelningen skall vara möjlig enbart i gymnasieskolan och inte iden gymnasiala vuxenutbildningen. Däremot skall man kunna läsa in restenav kursen på komvux.Framförallt är det 1 kap. 5 § gymnasieförordningen som berörs och måsteändras. Införs systemet måste även bestämmelserna i 7 kap.gymnasieförordningen om betygsättning och vad som skall ingå i ettslutbetyg ses över.I bestämmelserna om betygsättning bör betonas att möjligheten till s.k.etappindelning enbart gäller elever med studiesvårigheter. Vidare bör framgåatt läraren i sin bedömning skall avgöra om eleven kan anses uppfylla hälftenav betygskriterierna. Skolverkets förslag innebär att läraren skall kunnaanvända sig av alla betygsstegen.En avgörande faktor för eleven är om denne skall kunna få ett slutbetygutfärdat trots att han eller hon i vissa kurser enbart har ett "halvt" betyg. Mednuvarande reglering är det inte möjligt att få ett slutbetyg från ett fullständigtnationellt program om summan av kurserna inte uppgår till 2150 resp. 2370poäng. För att få ett slutbetyg från ett reducerat program krävs ett beslut avrektor och en överenskommelse med eleven och det skall bara vara möjligtatt få reducerat program så länge eleven har påtagliga studiesvårigheter sominte går att lösa på annat sätt.Det finns vad Skolverket kan se två alternativa lösningar på detta problem.Det ena är att eleven får IG på KHOD kursen i slutbetyget. Det andra är atteleven inte får något slutbetyg utan i stället ett samlat betygsdokument. Ibåda fallen är det nödvändigt att ett intyg bifogas respektivebetygsdokument. Intyget skall innehålla en beskrivning av lärarensbedömning i förhållande till mål så att det klart framgår vilka mål elevenuppfyllt.Skolverket vill i detta sammanhang påpeka att det kan vara till fördel föreleven att ett slutbetyg inte utfärdas eftersom ett nytt slutbetyg normalt intekan utfärdas. En elev som har klarat bara en halv kurs i gymnasieskolan ochinte erhållit ett slutbetyg där, skulle alltså kunna få ett slutbetyg när elevensenare läser in hela kursen på komvux.

SKOLVERKET 12999-09-15Å andra sidan skulle en elev med IG på kärnämneskursen i slutbetygetformellt sett enligt dagens reglering ha grundläggande behörighet tillhögskolan, så länge eleven har nittio procent godkända kurser i slutbetyget.Skolverket anser att en elev med betyg från en delkurs skall ha möjlighet attvälja om denne vill ha ett slutbetyg med ett IG på hela kursen eller ett samlatbetygsdokument med bara "halva" kursen redovisad.Eftersom det enligt förslaget skall vara meningen att eleven i ett senare skedeskall kunna läsa in återstoden av kursen på komvux berörs ävenbestämmelserna i 4 kap. förordningen om kommunal vuxenutbildning.Ã5LNVUHNU\WHUDQGHÃORNDODÃJUHQDUI bilaga 3 till gymnasieförordningen anges de lokala grenar som ärriksrekryterande. Vissa av dessa lokala grenar kommer att sammanfalla medde nya nationella inriktningarna och alltså inte vara relevanta. Skolverketanser därför att det vore rimligt att bilagan upphör att gälla i samband medatt de nya inriktningarna börjar att gälla. De kommuner som fortfarande villanordna utbildningar som lokala inriktningar bör få ansöka på nytt om att fåriksintag på dessa. De kommuner som tidigare tagit in elever från andrakommuner bör under en övergångsperiod få rätt till fortsatt interkommunalersättning för de elever som redan påbörjat utbildningen.Vidare anser Skolverket att beslut om riksintagning fortsättningsvis bör varatidsbegränsade, t.ex. på 5 år, eftersom man kan förutse kontinuerligaförändringar i gymnasieskolan.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃELODJDÃÃWLOOÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃXSSKlYVÃÃMXOLÃRFKÃDWWÃGHWÃLQI|UVÃHQÃ|YHUJnQJVEHVWlPPHOVHÃVRPÃJHUÃGHÃLÃELODJDQQlPQGDÃNRPPXQHUQDÃUlWWÃWLOOÃLQWHUNRPPXQDOÃHUVlWWQLQJÃI|UÃGHÃHOHYHUÃVRPUHGDQÃWDJLWVÃLQÃSnÃXWELOGQLQJHQÃ9LGDUHÃI|UHVOnVÃDWWÃEHVOXWÃRPÃULNVLQWDJIRUWVlWWQLQJVYLVÃEHJUlQVDVÃWLOOÃÃnUÃ/RNDODÃLQULNWQLQJDUÃSnÃLQGXVWULSURJUDPPHWI avsnitt 2.11 redovisas Skolverkets förslag till struktur påindustriprogrammet. Av redovisningen framgår att det visat sig omöjligt attta fram enbart ett fåtal nationella inriktningar på programmet. Därför föreslåsdet att industriprogrammet inte skall ha några nationella inriktningar men attall utbildning inom programmet på försök skall vara riksrekryterande.

SKOLVERKET 13099-09-156NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃUHJHULQJHQÃPHGÃVW|GÃDYÃNDSÃÃRFKÃƆÃVDPWÃNDSÃÆÃVNROODJHQÃIDVWVWlOOHUÃHQÃI|URUGQLQJÃPHGÃLQQHE|UGHQÃDWWÃDOOXWELOGQLQJÃSnÃLQGXVWULSURJUDPPHWÃSnÃI|UV|NÃVNDOOÃYDUDÃULNVUHNU\WHUDQGHÃ*HQRPI|UDQGHWÃDYÃI|UlQGULQJDUQDÃLÃJ\PQDVLHVNRODÃRFKÃJ\PQDVLDOYX[HQXWELOGQLQJÃ*\PQDVLHVNRODQDe nya kursplanerna och den nya strukturen av de nationella programmen äravsedda att träda i kraft den 1 juli 2000. Eftersom det även rör sig om ett heltnytt poängsystem bör detta gälla för de elever som börjar årskurs 1 efter den1 juli 2000. De elever som påbörjat utbildning i gymnasieskolan före dettadatum skall genomföra sin utbildning enligt de gamla kursplanerna. Dettakommer att regleras i övergångsbestämmelser i Skolverkets föreskrifter närkursplanerna fastställs.En fråga som uppstått är om elever som läst enligt det gamla systemet ochsom t.ex. åker utomlands ett eller två år bör ha möjlighet att tillgodoräkna sigkurser enligt både det gamla och nya systemet i sina slutbetyg frångymnasieskolan. Vidare kanske en del elever som läser enligt det gamlasystemet vill pröva på kurser enligt det nya poängsystemet. Skolverket anseratt dessa elever bör ha möjlighet att tillgodoräkna sig de nya kurserna i sittslutbetyg från gymnasieskolan. Skolverket ser problemet med omräkning avpoäng från det gamla till det nya systemet men har inte funnit någon lösning.Däremot anser Skolverket att det under ett visst antal år måste finnas enmöjlighet att pröva i de upphävda kurserna. Enligt 7 kap. 12 §gymnasieförordningen får Skolverket meddela närmare föreskrifter omprövning. Skolverket föreslår därför att även rätten att pröva på äldre kurserregleras i övergångsbestämmelser i Skolverkets föreskrifter. Rätten bör gällai 5 år efter det att de gamla kursplanerna upphävdes.Ã*\PQDVLDOÃYX[HQXWELOGQLQJInom den gymnasiala vuxenutbildningen finns det både elever som läserenstaka kurser och elever som läser en hel utbildning. För den förstakategorin elever bör det inte vara något problem att påbörja en kurs enligtden kursplan som gäller för ögonblicket. Den andra kategorin elever haremellertid i allmänhet lagt upp en individuell studieplan och planerat efterförutsättningar som legat längre bak i tiden. För dessa elever skulle det varaav vikt att kunna avsluta sin utbildning enligt äldre kursplaner.En annan aspekt är att många kommuner upphandlar kurser inomKunskapslyftet. Denna upphandling sker innan det formella beslutet om nya

SKOLVERKET 13199-09-15kursplaner fattas. Från Riksförbundet för kommunal och statligvuxenutbildning (Rvux) har kommit en hemställan om att både äldre och nyakursplaner får användas under en övergångsperiod.Skolverket har inte något förslag på lösning på denna problematik men avseratt återkomma i frågan vid redovisning av regeringsuppdrag om denkommunala vuxenutbildningen den 15 oktober 1999.Med anledning av att poängsystemet ändras behöver bestämmelserna i 4 kap.10 och 11 §§ ses över. En fråga som uppstår är hur man vid beräkningen avpoäng skall kunna översätta gamla kurser - både med och utan poäng - tilldet nya poängsystemet. Även denna fråga anser Skolverket vara svårlöst.Skolverket avser att åter beröra problemet i redovisning av regeringsuppdragom den kommunala vuxenutbildningen den 15 oktober 1999.Ã$UEHWVSODWVI|UODJGÃXWELOGQLQJÃ$38I avsnitt 6 anges förslag till förändringar vad gäller skyldigheten förkommunerna att anordna APU. En differentierad modell med 15, 12 eller 5veckor föreslås. I avsnittet redogörs bl.a. för att Skolverkets uppföljningarvisar att det finns problem med att erbjuda eleverna APU i den omfattningsom gymnasieförordningen föreskriver. Förslagen som anges föranlederförändringar i 5 kap. 17 § gymnasieförordningen.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃDWWÃÃNDSÃÆÃDQGUDÃVW\FNHWÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQlQGUDVÃHQOLJWÃI|OMDQGHDen arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst5 veckor på teknikprogrammet och i övrigt till minst 15 veckor om inteannat följer av tredje eller fjärde styckena. En vecka med arbetsplatsförlagdutbildning skall anses motsvara 24 timmar garanterad undervisningstidenligt 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100).På den nationella inriktningen tryckteknik inommedieprogrammet skall den arbetsplatsförlagda utbildningen uppgå tillminst 15 veckor om inte annat följer av fjärde stycket. På övrigainriktningar inom programmet skall den arbetsplatsförlagda utbildningenuppgå till minst 5 veckor.Den arbetsplatsförlagda utbildningen får reduceras till 12veckor, om eleven inom ramen för valbara kurser läser minst 200gymnasiepoäng i kurser som ger behörighet till högskolan.Med anledning av den differentierade modellen anser Skolverket att det avslutbetyget bör framgå hur många veckor APU som eleven haft.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃHQÃlQGULQJÃDYÃÃNDSÃÆÃJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃPHGLQQHE|UGHQÃDWWÃGHWÃDYÃVOXWEHW\JHWÃVNDOOÃIUDPJnÃKXUÃPnQJDÃYHFNRUDUEHWVSODWVI|UODJGÃXWELOGQLQJÃVRPÃHOHYHQÃKDUÃKDIW

SKOLVERKET 13299-09-15I 5 kap. 18 § andra stycket gymnasieförordningen åläggs kommunerna attofördröjligen underrätta Skolverket om att arbetsplatsförläggning inte kunnaske. Skolverket gör kontinuerliga uppföljningar av verksamheten kring APU.Dessa visar att kommunernas skyldighet enligt bestämmelsen i 18 § är fögarespekterad.Eftersom Skolverket redan har såväl ett uppföljningsansvar som etttillsynsansvar kring APU-verksamheten och eftersom verksamhetendessutom bör redovisas i kommunernas kvalitetsredovisningar anserSkolverket att kommunernas skyldighet att underrätta Skolverket om sinoförmåga att arbetsplatsförlägga utbildning inte fyller någon funktion.6NROYHUNHWÃI|UHVOnUÃGlUI|UÃDWWÃnOLJJDQGHWÃLÃÃNDSÃÆÃDQGUDÃVW\FNHWJ\PQDVLHI|URUGQLQJHQÃDWWÃXQGHUUlWWDÃ6NROYHUNHWÃRPÃDWWDUEHWVSODWVI|UOlJJQLQJÃLQWHÃNXQQDWÃVNHÃLÃI|UHVNULYHQÃRPIDWWQLQJÃWDVÃERUW

SKOLVERKET 13399-09-15