Årsredovisning 2005 - Billerud AB

korsnas.com
  • No tags were found...

Årsredovisning 2005 - Billerud AB

P E R L I N D B E R G H A R O R D E T2005en förnyelse har påbörjatsBilleruds resultat blev en besvikelse. Den fortsatt svagakonjunkturutvecklingen och de dramatiskt ökade kostnaderna förenergi, råmaterial och kemikalier påverkade oss negativt. Vi har nutagit ett krafttag för att vända resultatutvecklingen och byggerett modernare och mer effektivt företag.Även om efterfrågan på våra produkter har stärktssuccessivt under året i Europa, så har prisutvecklingensläpat efter och endast i slutet av året visat tecken pååterhämtning. Vi har också brottats med osedvanligt mångaproduktionsproblem som inte bidragit positivt tillresultatutvecklingen.Vi har nu tagit ett krafttag för att vända resultatutvecklingenoch påbörjat en förnyelse av företaget. Vi har byttVD, jag själv kom till Billerud i augusti som ny VD ochkoncernchef. Vi har annonserat byte av CFO under början av2006 och har gjort större förändringar i vår marknadsorganisation.Vi har också ökat takten i vårt förändringsprogramBillerud 2007 och genomför stora investeringar för att mötaenergikostnadsökningarna. Allt detta gör att jag seroptimistiskt på framtiden. Vi har utvecklingen i våra egnahänder, och vi är fast beslutna att ta denna möjlighet tillförnyelse och förändring. Jag är övertygad om att vi är på rättspår och att vi kommer att lyckas.ResultatutvecklingResultatmässigt levde inte 2005 upp till vare sig våra egnaeller aktiemarknadens förväntningar. Efter engångskostnaderi samband med personalneddragningar blev rörelseresultatförlustenMSEK 200 vilket innebär en förlust på 3,56 kronorper aktie. Även rensat för engångskostnaden och negativaeffekter av valutasäkring sjönk rörelseresultatet med knappt20 procent eftersom vi inte kunde kompensera för ökadekostnader för vedråvara, energi och kemikalier.Större förändring i ägarstrukturenÅret har också inneburit en större förändring på ägarsidan.Österrikiska Frapag Vermögensverwaltung GmbH harsuccessivt ökat sitt innehav i Billerud, för att i slutet av 2005inneha drygt 15 procent av utestående aktier. Frapag har ocksåvid en extra bolagsstämma i september erhållit en styrelseplats.Även denna förändring ger oss förutsättningar för fortsattförnyelse och långsiktig förändring och utveckling.Världsledande flutingkvalitetEn av förutsättningarna för en framtida positiv utveckling ärförnyelse av produkter och erbjudanden till våra kunder.Billerud har historiskt satsat på starka positioner inomutvalda nischer, och under året har flera nya initiativ tagitsför att stärka vår ställning. Vi har bland annat under höstenlanserat en ny flutingkvalitet - Billerud Flute ® - som har heltunika egenskaper. Det nya papperet är betydligt starkareoch ljusare än tidigare, och det gör att våra kunder kanminska användningen av råmaterial och samtidigt få bättretryckegenskaper tack vare det ljusare materialet. Detta är ettav flera goda exempel på hur vi ska fortsätta möta vårakunders förväntningar.Ny kundorienterad organisationÖverhuvudtaget har vi mycket att göra för att skärpa vårtfokus på våra kunders behov och förväntningar. Vi harbeslutat oss för att förnya vårt sätt att se på oss själva ochsamarbetet med våra kunder. I ett första steg har vi förändrat


P E R L I N D B E R G H A R O R D E Tvår organisation, från en traditionell organisation baserad påvåra bruk, till en affärsområdesorganisation. Den nyaorganisationen fokuserar mer på våra affärer och våra kunder,vilket är absolut nödvändigt för en fortsatt positiv utveckling.Affärsområdesorganisationen implementeras under förstakvartalet 2006 men arbetet med att förändra Billerud i en merkundorienterad riktning kommer att fortsätta under hela2006. Det är ett spännande och utmanande arbete som harhögsta prioritet. Vi kommer att skapa bättre förutsättningaratt möta våra kunder på bred front och tillsammans utvecklanya produkter och lösningar.Billerud 2007För de flesta av Billeruds anställda har året inneburit attplanerna för bolagets effektivisering klarnat. Vi har beslutatatt minska personalen med 450 personer, cirka 18 procent avantalet anställda. Takten i förändringsprogrammet harökats, och det som tidigare planerades genomföras till 2009,ska i allt väsentligt genomföras under 2006. Jag anser att detär viktigt att genomföra effektiviseringen så snabbt detöverhuvudtaget är möjligt av två skäl. För det förstasäkerställer vi genomslag för kostnadssänkningarna redanunder 2006, och för det andra så är det alltid bättre attgenomföra smärtsamma förändringar snabbt. Det minskarosäkerheten för dem som måste lämna företaget, och fördem som skall fortsätta bygga Billerud inför framtiden.För att säkerställa att neddragningarna sker på ettansvarsfullt sätt har vi dels genomfört noggranna analyserom hur vi måste förändra vårt arbetssätt för att klara mer påfärre personer, dels reserverat MSEK 400 för ge personermöjlighet att gå i pension eller på annat sätt lämna företaget.Vi förändrar vårt arbetssätt mot målstyrning och störredecentralisering, och bygger ett betydligt modernare ochmer effektivt företag.Ökat oberoende av elmarknadenEn av de största kostnadsökningarna under 2005 var energi.Under året har vi haft en generell osäkerhet om energipolitiken,och därmed också tillgången på kostnadseffektiv el,som är en absolut förutsättning för skogsindustrin i Sverige.Vi har fattat beslutet att öka vårt oberoende av elmarknadenoch investerar sammanlagt drygt en miljard svenska kronori energieffektivisering och elgenerering i våra tre svenskabruk. Under året har större barkpannor framgångsriktinstallerats, och under 2006 kommer även större turbineratt tas i bruk. Det är min bedömning att detta projekt ärmycket välmotiverat och framgångsrikt. Vi kommer att ökasjälvförsörjningsgraden på el från 30 till 60 procent från2007, och projektet medför lägre inköp av energi redanunder 2006.FramtidsutsikterInför 2006 kvarstår viss osäkerhet om hur marknaden iEuropa kommer att utvecklas. Även om vi har sett ensuccessiv förbättring under senare delen av 2005, så finnsfortfarande flera faktorer som bidrar till osäkerheten, somtill exempel valutautvecklingen, konjunkturen och dengenerella tillväxten. Även om jag tror att kostnadsökningarnapå energi och råvaror kommer att fortsätta under2006, så bedömer jag att våra åtgärder kommer att påverkaBillerud i en positiv riktning. Vi har sett att priserna är påväg upp, efterfrågan har i början av året fortsatt att vara starkoch framför allt kommer vi att genomföra våra kostnadssänkningarenligt plan.Ditt värde är vårt målUnder 2005 har Billeruds aktie rört sig en del, och låg i slutetav året drygt 10 procent lägre än i början av året. Dettaspeglar dock inte riktigt den dramatiska förändring avkursen som skedde i mitten av året, då aktien som mesttappade 35 procent från början av året. Efter detta skedde ensuccessiv återhämtning fram till årsskiftet.Utvecklingen av Billeruds värde är centralt för det vi gör.Vår ambition är att skapa långsiktigt värde för våra ägare, attvara stabilt lönsamt och att vara transparent i vår utveckling.Detta hade vi svårt att leva upp till under 2005, men utantvekan har vi det som målsättning för 2006 och framåt. Dittvärde i Billerud är vårt mål.Alltså…Det är alltid en fördel att ha utvecklingen i egen hand. Vi kaninte påverka våra omvärldsfaktorer i någon störreomfattning. Men vi kan och kommer att påverka våra egnakostnader, och vi kan och kommer att påverka vårtsamarbete med våra kunder. Det är det som är det viktigainför 2006, och det är det som vi med stor kraft kommer attta oss an. Det är så vi kan skapa värde.Per LindbergVerkställande direktör och koncernchef


A F F Ä R S I D É , S T R A T E G I E R O C H M Å LKundernasförstahandsval av förpackningspapperBilleruds strategi är att inrikta sig på utvalda segment av förpackningspappersmarknaden.Vi är en ledande leverantör inom utvalda segment och strategin är attvidareutveckla utbudet inom dessa segment. Denna strategi i kombination medkontinuerligt förbättrad konkurrensförmåga skapar förutsättningar för långsiktiglönsamhet och värdetillväxt för Billeruds aktieägare.Billerud ska förse kunderna med effektivaförpackningspapper och kundanpassade lösningar.Verksamheten ska ge en god och stabil lönsamhet,baserad på kostnadseffektiva och miljöriktiga processer.StrategiBillerud strävar efter att vara kundernas förstahandsvalnär det gäller förpackningspapper. Genom att fokuserapå hela värdekedjan, kommer Billerud i allt störreutsträckning att anpassa produkter och tjänster efterkunder och slutkunders behov.Billeruds huvudmål är att skapa mervärde förkunder och aktieägare. Detta ska ske genom kontinuerligaförbättringar av effektiviteten och ett utökatutbud i kombination med ansvarskänsla gentemotmedarbetare, leverantörer och miljö. Strategin ärbaserad på en inriktning mot nischsegment, kontinuerligmarginalökning och att uppnå de finansiella målen.I början av 2006 beslutade Billeruds styrelse att seöver företagets finansiella mål mot bakgrund av bolagetsnuvarande finansiella ställning och pågående diskussionom framtida strategi.Fokus på attraktiva nischsegmentBillerud har för avsikt att stärka sin position inom demest attraktiva segmenten, där företaget har en ledandeposition och där marknadsprognoserna ser lovande ut.Avsikten är att maximera kassaflödet från andra segmenti syfte att finansiera tillväxten i de viktigaste segmenten.Billerud tänker därför investera i tillväxt, kundanpassadproduktutveckling och ökade marknadsandelar imålsegmenten. Investeringarna i tillväxt ska göras inomvit liner med låg ytvikt, nyfiberbaserad fluting,vätskekartong, vitt säckpapper och tekniskt kraftpapper.De starka nischpositionerna och ledande kundapplikationerinom dessa segment leder tillsammans med enkostnadseffektiv produktion till en långsiktiglönsamhet som ligger över genomsnittet för branschen.Billerud kommer från och med den 1 mars 2006 attändra sin organisation till följande tre affärsområden föratt effektivt kunna genomföra segmentstrategin:Packaging & Speciality Paper: teknisktkraftpapper, säckpapperPackaging Boards: liner, fluting och vätskekartongMarket Pulp: avsalumassaAffärsområdena kommer att genomföra segmentstrateginmed direkt ansvar för utveckling av produkter ochtjänster, teknisk service, säljplanering och prissättning.Kontinuerlig marginalökningBillerud har kontinuerligt ökat produktionsvolymernainom ramen för den befintliga kapaciteten genom bättre


A F F Ä R S I D É , S T R A T E G I E R O C H M Å Lutnyttjande av kapaciteten. Marginalkostnaderna för att ökavolymerna ytterligare begränsar dock ambitionerna attavsevärt öka den totala produktionskapaciteten.Resultatförbättringar ska i stället uppnås genom enförbättrad marknadsposition och sänkta kostnader.Förbättrad marknadspositionHögsta prioritet när det gäller att förstärka marknadspositionenär att fokusera på de segment och kunder som kan tillhandahållastörst värde. Det ska uppnås genom en förskjutning av volymerfrån segment som ger ett lågt mervärde till segment som ger etthögre mervärde. Ambitionen att öka volymerna inom attraktivasegment innebär även att det är strategiskt möjligt att göraselektiva förvärv.Näst högsta prioritet är att förbättra vårt allmänna utbudoch uppfylla kundernas och slutanvändarnas behov genomkompetensutveckling inom hela värdekedjan för förpackningar.Det kommer att medföra förbättrad produktutvecklingoch öka utbudet av kundanpassade produkter och tjänster.Ambitionen på lång sikt är att även öka möjligheterna att försekunderna med mer heltäckande förpackningslösningar.På tredje plats i prioritetsordningen ligger arbetet medatt delta i utvecklingen av de attraktiva segmenten utanförEuropa. Arbete pågår för att analysera olika sätt att ta sig inpå attraktiva marknader utanför Europa. Inom ramen förden processen undersöker Billerud olika former avsamarbete med kunder, leverantörer och konkurrenter,samt tänkbara förvärv.En fjärde punkt på prioritetslistan, och en konsekvensav ovanstående, är att externa leveranser av avsalumassa börutgöra en mindre del av den totala försäljningen.KostnadssänkningarKontinuerliga kostnadssänkningar är en av hörnstenarna iBilleruds strategi. För närvarande pågår flera storakostnadssänkningsprojekt.Under 2005 fattades beslut om att minska kostnadernaför Billeruds organisation med MSEK 250 per år enligtprogrammet ”Billerud 2007”. Målet är att uppnå maximaleffektivitet i alla arbetsprocesser och att ge organisationenstörre möjlighet att uppnå kontinuerliga produktivitetsförbättringar.Programmet medför en minskning av antaletmedarbetare med motsvarande 450 heltidsanställda och enförbättring av flera arbetsprocesser. I syfte att uppnå dettamål görs därför investeringar i IT-infrastruktur, automatiseringoch anläggningar. Programmet kommer att slutförasunder 2006 och får full effekt från och med 2007.


A F F Ä R S I D É , S T R A T E G I E R O C H M Å LFINANSIELLA MÅL 2001 2002 2003 2004 2005 genomsnitt MålAvkastning på sysselsatt kapital, i procent 27 25 24 17 -4 18 >15 1)Nettoskuldsättningsgrad (årsgenomsnitt) 0,82 0,54 0,42 0,47 0,72 0,59 0,6-0,9Investeringar i procent av avskrivningar 2) 133 102 100 142 259 149 100Investeringar exkl.energiprojekt i procent av avskrivningar 2) 133 102 100 112 97 108 100Utdelning i procent av nettovinsten 25 47 46 66 * 53 50 1)1)Över en konjunkturcykel2)Avser nettoinvesteringar* Styrelsens förslag SEK 3,25 per aktie


A F F Ä R S I D É , S T R A T E G I E R O C H M Å LFör att minska Billeruds beroende av extern energi haren investering på MSEK 1 050 i kostnadssänkandeåtgärder inom energiområdet inletts. Investeringeninnefattar nya turbiner för mottryckskraft ochombyggnad av barkpannorna vid alla de tre svenskabruken. Under 2005 installerades barkpannorna ochunder 2006 kommer turbinerna att tas i drift. Den fullaeffekten på resultatet, en kostnadssänkning på minstMSEK 250 (exklusive avskrivningar), kommer attrealiseras under 2006 med full effekt från 2007.Återbetalningsperioden är mindre än fem år ochinvesteringen kommer att minska Billeruds beroende avextern energi till ungefär hälften av nuvarande behov.Utöver dessa stora åtgärdsprogram har Billerud ävenpåbörjat ett program för att minska inköpskostnaderna.Det finns betydande synergieffekter mellan bruken somkan utnyttjas och därigenom kan väsentliga besparingargöras framöver. Målet är att minska kostnaderna redanunder 2006 och att uppnå full effekt under 2007/2008.Parallellt med detta är målet att hålla alla kostnader pålägsta tänkbara nivå för att därigenom åstadkomma en såkostnadseffektiv verksamhet som möjligt.Mot bakgrund av detta har Billerud som mål attnettoskuldsättningsgraden ska vara mellan 0,6 och 0,9.Billerud har vidare som riktlinje att investeringarna skavara i nivå med avskrivningarna. Dock ligger debeslutade investeringarna inom energiområdet utanförden etablerade ramen.UtdelningspolitikMålet är att utdelningen över en konjunkturcykel igenomsnitt ska uppgå till 50 procent av nettovinsten.Utdelningen till aktieägarna kommer bland annat attvara beroende av Billeruds resultatnivå, finansiellaställning och framtida utvecklingsmöjligheter.Finansiella målI början av 2006 beslutade Billeruds styrelse att se överföretagets finansiella mål mot bakgrund av bolagetsnuvarande finansiella ställning och pågående diskussionom framtida strategi.Avkastning på sysselsatt kapitalPappers- och massaindustrins utveckling har historisktföljt ett cykliskt mönster med åtföljande svängningar iindustrins intjäningsförmåga. Vid formuleringen avBilleruds avkastningsmål beaktade styrelsen för Billerudde tre brukens lönsamhet historiskt sett, genomsnittligavalutakurser och pappers- och massapriser under senareår. De tog också hänsyn till de konkurrensfördelar somsammanslagningen av bruken bedömdes ge upphov till.Målet är att avkastningen på sysselsatt kapital över enkonjunkturcykel i genomsnitt ska vara minst 15 procent.SkuldsättningsgradBilleruds verksamhet påverkas i betydande utsträckningav den rådande konjunkturen och har därmed enbetydande rörelserisk. Det är därför viktigt att denfinansiella ställningen stärks under goda år, för att gekoncernen uthållighet under svagare perioder.


1 0P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e rMjölpåsen i köket, medicinska engångsartiklar och papperetrunt pirogen. Papper från Billerud är en viktig del avmänniskors vardag över hela världen.54 %Andel av koncernensnettoomsättning


P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e r1 1Kraftfullyta för utmärkt tryckVärlden över används förpackningar tillverkade av Billeruds tunna och starkakraftpapper. Efterfrågan är stor inom så skilda områden som sjukvård, livsmedels-,stål- och cementindustrin. Den gemensamma nämnaren är att kunderna vill skyddasina produkter på ett miljömässigt, kostnadseffektivt och säljande sätt.Billeruds kraftpapper tillverkas av 100 procentnyfiber från nordliga skogar. Den unika råvaran gerett rent papper med hög styrka, avanceradtryckbarhet och bra körbarhet i kundernas maskiner.Genom utveckling, storskalig produktion och smidiglogistik, kan kunderna vara säkra på att alltid få de bästaoch mest ekonomiska papperslösningarna.Billerud servar idag cirka 700 kunder inomaffärsområdet Packaging & Speciality Paper, som i sintur delas upp i tekniska kraftpapper och säckpapper.Majoriteten av kunderna är europeiska tillverkare avpappersbaserade skydds- och förpackningslösningar fören mängd olika användningsområden. Även om Europaär den största marknaden växer kontaktytorna medasiatiska länder.Säkert skydd mot mikroorganismerKombinationen hög styrka och väl avvägd porositet görpapperet utmärkt för medicinska förpackningar. Detsläpper igenom steriliseringsmedlet och ger samtidigtett långsiktigt skydd mot mikroorganismer. I Billerudssortiment finns kvaliteter för de mest krävandesteriliserings- och förpackningsmetoderna. Någraexempel är medicinska engångsförpackningar försprutor, katetrar och handskar. Papperets godaegenskaper för medicinska förpackningar skapargynnsamma tillväxtmöjligheter.Förpackningar med skyddande barriärIdag finns ett fyrtiotal användningsområden förBilleruds breda sortiment av kraftpapper. Ett antalstarka områden med goda tillväxtmöjligheter haridentifierats och en detaljerad segmentstrategi harutarbetats. Den beskriver segmentens övergripandeattraktivitet utifrån marknadsstruktur, lönsamhet ochkvalitetskrav. Det största området inom tekniskakraftpapper är flexibla förpackningar där papperetkombineras med aluminiumfolie eller plastfilm.Förpackningen skyddar livsmedelsprodukter somtorra soppor, kryddor, smör och såser mot luft, ljusoch fukt.


1 2P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e rmarknadsfaktaTekniska kraftpapperVärldsmarknaden för vita tekniskakraftpapper uppgår till 3,1 miljoner ton.Europamarknaden utgör cirka 40 procenteller 1,2 miljoner ton.De fem största kunderna inom vita tekniskakraftpapper svarade under 2005 för 20procent av Billeruds försäljning inomproduktområdet.SäckpapperFör säckpapper uppgår världsmarknaden till4,8 miljoner ton varav cirka 10 procentutgör vitt säckpapper.Europamarknaden svarar för knappt 30procent eller cirka 1,3 miljoner ton. Dettafördelas på cirka 0,2 miljoner ton vitt ochcirka 1,1 miljoner ton brunt säckpapper.De fem största kunderna inom säckpappersvarade under 2005 för drygt 30 procent avBilleruds säckpappersförsäljning.Packaging & Speciality paper 2005 2004Nettoomsättning, MSEK 3 683 3 613Rörelseresultat, MSEK 339 485Rörelsemarginal, % 9 14Leveranser, kton 538 528Växande intresse för tunn releaselinerEtt växande område är releaseliner som är det papper somsjälvhäftande produkter som till exempel bindor,trosskydd, tejp, isoleringsmaterial och dekaler fästs på.Papperets täta, jämna och starka yta skyddar silikonet frånatt tränga igenom. Under 2005 har produkten stärkt sinposition på marknaden och idag är Billerud en av världensledande tillverkare av releaseliner. Produkten harutvecklats med en lägre gramvikt från 40 g/m 2 till 35 g/m 2 .Den låga ytvikten gör det möjligt att förbruka mindrematerial utan att försämra produktens egenskaper. Säljareoch tekniker har ett nära samarbete med olika aktörer iförädlingskedjan. Genom att jobba nära kunderna, delakunskaper och utbyta erfarenheter fortsätter releaselinernatt utvecklas mot en tunnare men lika stark produkt.Maxfart med vita mellanläggspapperI Europa finns en stor efterfrågan på vita mellanläggspapperför rostfritt stål och i Asien växer intresset förprodukten. I sortimentet av tekniska kraftpapper finnskvaliteter väl lämpade för att förpacka stål. Det starka,ytjämna och rena papperet är fritt från partiklar ochkemiskt neutralt. Det minskar risken för skador påstålrullarna eller att stålet bränner fast på valsplåtarna.Dessutom har papperet en överlägsen körbarhet vilket göratt dagens moderna stålproduktion kan hålla höghastighet. Billerud har under åren byggt upp en bredkunskap om stålprocessen som delas med kunderna för attde ska få ut maximal kapacitet av papperet.»Det rena kraftpapperetbåde skyddar ochmarknadsför innehållet«Shopping med snygga bärkassarUtseendet är viktigt, och en elegant och exklusiv kasse är endel av modebutikens varumärke och marknadsföring. Ensnygg bärkasse får ofta rymma mindre attraktiva påsar påshoppingrundan och blir därmed en bra reklampelare förbutikens varumärke. Bärkassar tillverkade av Billerudspapper uppskattas för de utmärkta tryck- och lamineringsegenskaperna.Den riv- och slitstarka ytan klarar ävenriktigt tunga varor. Under året har fler konverterare


P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e r1 3efterfrågat FSC-certifierat papper till sina miljömedvetnabärkassekunder.Ekonomisk och miljövänlig säckI sortimentet av säckpapper finns egenskaper för alla typer avsäckar. Billeruds säckpapper har en unik förmåga att andas, detvill säga att släppa ut luft utan att papperet behöver perforeras.Egenskapen kallas porositet och resultatet blir en säck som fyllssnabbt utan att damma. Det skapar fördelar för konverteraren,distributören och slutkonsumenten som ska frakta hemexempelvis cementsäcken från byggvaruhuset. Dessutom ärpapperet betydligt miljövänligare än till exempel plast.Säckpapper klarar tuffa tagKunder världen över fyller årligen miljoner ton industriprodukter,livsmedel och djurfoder i säckar tillverkade avBilleruds papper. Säckarna är ofta hårdhänt hanterade ochutsatta för tuffa klimatförhållanden. Innehållet varierarockså, från hantering av farliga kemikalier till förpackningav socker, mjöl, ris och potatis. Billeruds papperskvaliteterär godkända enligt normerna för förpackning av livsmedel.Säckpapperet är även godkänt för transport av farligt gods.Billeruds QuickFill ® -papper är en av världens mestekonomiska förpackningslösningar för pulverformigaprodukter. Med hjälp av tryckluft fylls den så kalladeventilsäcken snabbt med cement, byggnadsmaterial ochkemikalier. Fyllningsmetoden ställer extremt höga krav påsäckpapperets styrka och porositet. Säckar tillverkade avBilleruds QuickFill-papper fylls snabbt och säkert. Dessutomhar de en lägre ytvikt än andra säckpapper på marknaden.Snabbare fyllning med QuickFill ® PlusBillerud är världsledande producent av säckpapper och läggerstora resurser på forskning och utveckling. Under 2005 harBillerud tillsammans med konverterare och slutkundervidareutvecklat säckpapperet QuickFill. Det nya papperetheter QuickFill Plus och ger en förbättrad fyllningsekonomi iform av snabbare och renare fyllningsprocess samt mindreoch kompaktare säckar. Det sistnämnda innebär en lägrepappersförbrukning för kunden.Bättre ekonomi med enbladssäckarI Europa har utvecklingen gått från 50-kilos till 25-kilossäckar. QuickFill Single är ett högporöst säckpapper i vittoch brunt som utvecklats i nära samarbete mednyckelkunder. Målet är att skapa värden i hela förädlingskedjan.Papperet gör det möjligt att tillverka


1 4P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e rPack aging & Speciality paper- ANVÄNDNINGSOMRÅDEN (EUROPA)BillerudUPM - KymmeneCham TeneroMondi PackagingLivsmedel, 48 % Livsmedel, 48 %Byggmaterial, 12 Byggmaterial, % 12 %Kemikalier, 7 % Kemikalier, 7 %Övrigt, 33 % Övrigt, 33 %VITA TEKNISK A KRAFTPAPPER- STÖRSTA TILLVERK ARNA I västEUROPA, KTONCartiera Burgo0 50 100 150 200 250Källa: Jaakko PöyryKälla: Jaakko PöyryKälla: Jaakko Pöyry och Billerudenbladssäckar som är materialsnålare än de flestaflerbladssäckar. Vid användning av 110-grams QuickFillSingle minskar materialförbrukningen med 20 procentjämfört med de bästa tvåbladssäckarna på marknaden.Det innebär minskad råvarukostnad och transportvolymersamt effektivare lagerhållning.Ökat intresse för vitt säckpapperPå konsumentmarknaden blir förpackningens utseendeallt viktigare. Gödsel för trädgårdar, utsäde och fröer,foder för sällskapsdjur och färdigblandat byggnadsmaterialär exempel på nya konsumentförpackningar medpåkostade fyrfärgstryck. Behovet av en säljande yta ökarefterfrågan på säckpapper med bra tryckbarhet. Billerudär idag marknadsledande med sitt vita, starka ochytjämna säckpapper som dessutom ger bra körbarhet idagens moderna konverteringsmaskiner.Billerud är Europas största tillverkare av obestruket vitt tekniskt kraftpapper meden uppskattad marknadsandel på cirka 30 %SÄCKPAPPER- STÖRSTA TILLVERK ARNA I EUROPA, KTONMondi/FrantschachSeghezaBillerudUPM - KymmeneSmurfit Kappa0 100 200 300 400 500 600 700 800BruntVittBillerud är en av Europas ledande tillverkare av säckpapper med en uppskattadmarknadsandel på cirka 20 %Källa: Jaakko Pöyry och BillerudKundservice på bred frontSpecialister från olika avdelningar bildade 2004segmentteam med det samlade kunnandet om helakedjan från pappersproduktion till slutkund.Målsättningen är att komma närmare slutkunden inomolika användningsområden. Det kan handla om mjölochsockertillverkare med önskemål om en helautomatiskform & fill process eller stora klädkedjor ochmatvarubutiker som behöver tåliga bärkassar.Teknisk kundtjänst servar kundernaGenom att aktivt lyssna till marknadens behov och fångaupp bärkraftiga idéer finns goda möjligheter att hitta nyaanvändningsområden. Billerud driver idag ett antalprojekt inom intressanta nischer för nya produkter. Storvikt läggs även vid att serva kunderna med teknisksupport och service, sköta kundernas lagerhållning ochleveranser samt dela med sig av kunskapen omförädlingsprocessen. Genom ett nära samarbete medkunder och andra aktörer deltar Billerud aktivt iutvecklingen av nya, innovativa förpackningslösningar.ResultatutvecklingJämfört med 2004 ökade omsättningen med 2 procentoch uppgick till MSEK 3 683 (3 613). I förhållande tillhelåret 2004 minskade resultatet med 30 procent tillMSEK 339. Leveranserna ökade med 2 procent.Resultatminskningen förklaras främst av ändradevalutakurser och högre rörliga kostnader.


P a c k a g i n g & S p e c i a l i t y p a p e r1 5»Säckpapperet gersnabbare fyllning och lägrepappersförbrukning«


1 6P a c k a g i n g B o a r d sFörpackningar och kartonger för frukt, grönt, vitvaror, pizza,mjölk och vin. Billerud är en viktig men ibland osynlig del i attfå vardagen att fungera så smidigt som möjligt.29 %Andel av koncernensnettoomsättning


P a c k a g i n g B o a r d s1 7Bärandewell för stort och småttFörpackningar tillverkade av wellpapp och vätskekartong ökar stadigt. Wellådorär en av världens mest användbara förpackningar. Faktum är att 90 procent avalla konsumentvaror någon gång under transporten varit packade i wellådor.Wellpapp är starkt, tåligt, lätt, miljövänligt ochkostnadseffektivt i jämförelse med tillexempel plast eller trä. Lådor tillverkade avBilleruds wellråvara fraktar bland annat bananer frånvärmen i Sydamerika till kylan i Sverige innan de nårmatbutikerna. Det ställer höga krav på att wellådan skatåla stötar och bibehålla formen under långa transporteroch varierande temperaturförhållanden.Billeruds kunder producerar wellpapp som består avett mellanskikt som kallas fluting och ett ytskikt somkallas liner. Billeruds wellråvara är huvudsakligentillverkad av 100 procent nyfiber. Det ger ett rent ochmycket starkt papper för förpackningar som ställer högakrav på styrka, renhet, hygien och bra tryck. Tungavitvaror, snabbmat, lyx- och presentvaror är växandeområden för wellpapp-tillverkning av Billerudsfluting och liner.Inom vätskekartong fokuserar Billerud påportionsförpackningar för bland annat mjölk och juice.Säljande förpackningar kräver vit ytaFörpackningar får en allt viktigare roll i marknadsföringenav produkter och varumärken. Behovet av ettsäljande yttre ökar efterfrågan på vita förpackningspappermed bra tryckmöjligheter. Billerud ärmarknadsledande inom helvit liner som är det yttreskiktet på wellförpackningar. Helvit liner ger överlägsnatryckmöjligheter i jämförelse med förpackningar somhar ett brunt och ett vitt skikt, så kallad white top liner.Billeruds vita liner är ljusbeständig vilket innebär attpapperet inte gulnar med tiden. Det har öppnatdörrarna till en liten men intressant marknad avarkiveringslådor för till exempel advokatbyråer.Breddat linersortiment med ny produktfamiljFör att täcka behoven hos kunder och kunders kunder, tillexempel livsmedelsproducenterna, har Billerud under 2005breddat linersortimentet med en bestruken liner.Produktfamiljen heter White liner collection och består avBillerud Pure White, Billerud Pure Bright och Billerud PureCoated. Namnen betonar produkternas unika egenskaper.De är helt vita och helt rena tack vare nyfibern och PureCoated har dessutom en bestruken yta som ger glans.Billeruds helvita liner har konkurrensfördelar påmånga marknader där den rena råvaran är en nödvändighet.En av dem är förpackningar som kommer ikontakt med livsmedel. Billeruds liner ingår till exempeli huvudförpackningen för en sockerkaka som tillverkasgenom att konsumenten tillsätter vatten och sätter införpackningen i ugnen. Här spelar förpackningen enbetydande roll i hela kedjan, först med ett säljandeutseende i butiken, sedan som form i ugnen och till sistsom uppläggningsfat vid serveringen.Hygienisk wellpapp håller pizzan varmWellådor blir alltmer populära som förpackning försnabbmat. Wellpapp tillverkat av ren liner och flutingfrån Billerud håller pizzan varm, samtidigt somförpackningen uppfyller de hygieniska kraven. Inomsnabbmatsområdet finns Billeruds produkter med i enrad spännande framtidsprojekt. Bland annat användsBilleruds vita liner i portionsförpackningar för


1 8 P a c k a g i n g B o a r d smarknadsfaktaVärldsmarknaden för wellråvara uppgår tillcirka 90 miljoner ton.Europamarknaden för wellråvaror uppgårtill cirka 22 miljoner ton varav halvkemiskfluting utgör 1,2 miljoner ton. Helvit linersamt White top kraftliner uppgår till cirka1,2 miljoner ton.De fem största wellråvarukunderna svaradeunder 2005 för cirka 50 procent avBilleruds försäljning av wellråvara.PACK AGING BOARDS 2005 2004Nettoomsättning, MSEK 2 012 2 131Rörelseresultat, MSEK 33 171Rörelsemarginal, % 2 8Leveranser, kton 515 531wellPAPP- ANVÄNDNINGSOMRÅDEN (EUROPA)BillerudStora EnsoPowerflute OyJSC Arkhangelsk P&PSAICALivsmedel, dryck Livsmedel, och dryck ochjordbruksprodukter, jordbruksprodukter, 58 % 58 %Kemikalier, Kemikalier,läkemedel, 10 läkemedel, % 10 %Övrigt, 32 % Övrigt, 32 %HALVKEMISK FLUTING- STÖRSTA TILLVERK ARNA I EUROPA, KTONKälla: Jaakko Pöyry0 50 100 150 200 250 300 350 400Billerud är den ledande leverantören av halvkemsik fluting i Europa med enmarknadsandel om cirka 30 %. Inom helblekt lågytviktig liner är Billerudmarknadsledande.Källa: Jaakko PöyryKälla: Jaakko Pöyry och Billerudpizzabitar, en trekantig kartong med en liten vikbarpappersbit som håller kvar pizzabiten när man äter direktur förpackningen.Inom EU finns strikta regler för hur livsmedel skahanteras och förpackas. Billeruds bruk Gruvön, sombland annat producerar fluting och liner, är hygiencertifieratenligt den tekniska livsmedelsstandardenBRC/IoP. Idag går drygt 50 procent av Billerudsleveranser av förpackningspapper till livsmedelssektorn.Hygiencertifieringen ökar möjligheten att leverera merpapper till livsmedelsförpackningar.Lyxiga parfymförpackningar av microwellVit liner lämpar sig speciellt bra för microwellförpackningar.Microwell består av två lager tunn liner med ett lager veckatpapper emellan. Microwell är både styvare och lättare änkartong. Det innebär lägre kostnader för materialåtgång ochtransporter i jämförelse med kartong eller solid papp.I Västeuropa används ofta sofistikerade förpackningarmed avancerade tryck som en del i marknadsföringenav exklusiva produkter. Wellpapp av microwellanvänds i stor utsträckning för att förpacka parfym,mobiltelefoner, drycker och snabbmat. I slutet av 2005lanserades en parfym med inbyggt ljudmeddelande.Microwell tillverkat av Billeruds papper används i dennaexklusiva förpackning som skydd för parfymflaskan.Inom snabbmat finns en rad användningsområdenför microwell och andra förpackningar som innehållerBilleruds vita och rena liner. Hamburgerförpackningar ärett exempel där Billeruds bestrukna liner Pure Coatedanvänds ytterst, vit liner Pure White som mellanskiktoch fettresistent papper Glaze GR från Billeruds bruk iBeetham som innerskikt närmast hamburgaren.Låga ytvikter ger ekonomi i hela värdekedjanSom marknadsledare strävar Billerud ständigt attvidareutveckla sina produkter för förpackningar ochskapa värden i hela förädlingskedjan. Som ledande inomlåga ytvikter har Billerud breddat sitt sortiment med enny lågytviktig flutingkvalitet, Billerud Flute ® .Materialet lämpar sig bland annat för livsmedelsförpackningarsom är tillverkad av microwell. Den lågaytvikten gör det möjligt för förpackningstillverkarna attförbruka mindre material utan att försämra förpackningensegenskaper. Den låga ytvikten innebär ocksålägre transportkostnader. Slutresultatet blir en lättareoch mer ekonomisk förpackning.


P a c k a g i n g B o a r d s1 9Unik kunskap om förädlingsprocessenBillerud har som första papperstillverkare lanseratprogramvaran Billerud Box Design ® . På ett enkelt sättkan kunden se vilka egenskaper den färdiga lådan fårgenom att välja olika papperskvaliteter. Warp är enannan programvara framtagen av Billerud. Den hjälperkunden att optimera tillverkningen av släta wellpapparkoch undvika att arken buktar när de utsätts för fukt.Billeruds framgångar på marknaden bygger på ett starktproduktsortiment och bra kundservice. För att på bästasätt serva de 200 kunderna inom affärsområdet harBillerud försäljningskontor i Europa, Mellanöstern ochAsien samt breda kontaktytor mellan kunder ochBilleruds tekniska kompetens. Det har resulterat i enunik kunskap om förädlingsprocessen från papper tillförpackning. Billerud arrangerar regelbundetkundseminarier för att dela med sig av kunskapenkring pappersförädling och tryckbarhet samt för attbättre förstå kundernas krav och på så sätt aktivt delta iutvecklingen av framtidens förpackningslösningar.Ny produkt i samarbete med Tetra PakUnder ett antal år har Billerud i samarbete med Tetra Pakutvecklat ett mjukt vätskepapper som är lätt och billigt attförädla. Papperet lämpar sig särskilt väl för portionsförpackningarför juice och mjölk.ResultatutvecklingJämfört med 2004 minskade omsättningen med 6 procenttill MSEK 2 012 (2 131). I förhållande till 2004 sjönkresultatet med MSEK 138 till MSEK 33. Volymerna sjönkmed 3 procent. Resultatminskningen förklaras främst avändrade valutakurser och högre rörliga kostnader.»Tålig wellpapp skaparlätta och miljövänligaförpackningar«


2 0 M a r k e t P u l pObestruket och bestruket finpapper, tissue av hög kvalitet17 %och specialpapper. Billerud producerar massa av 100 procentnyfiber som ger ett rent och starkt papper.Andel av koncernensnettoomsättning


M a r k e t P u l p2 1Starkafibrer från nordliga skogarBestrukna och obestrukna papper, tissue, förpackningspapper och olikaspecialpapper tillverkas av Billeruds pappersmassa. Råvaran är 100 procentnyfiber från träd som växer i nordliga klimat. Det ger ett starkt och rent papperav hög kvalitet.Billerud är en av Europas ledande tillverkare avnordisk långfibersulfatmassa och en strategisktviktig leverantör till flera större pappersproducenter.Billeruds bruk tillverkar mer pappersmassa änvad som används i den egna pappersproduktionen.Överskottet utgör ungefär en fjärdedel av totalmassaproduktion och säljs som avsalumassa. Kundernafinns huvudsakligen i Europa men pappersmassan säljsäven till andra delar av världen.Papper för olika behovBilleruds kunder tillverkar papper för olika användningsområden.Mer än hälften av pappersmassan går tillproduktion av skriv- och tryckpapper. Andra storaanvändningsområden är tissue och förpackningspapper.Billeruds massa uppskattas framförallt för att den gerhög styrka i papperet som bidrar till effektiv produktionhos papperstillverkaren.Förutom den i traditionella pappersindustrinanvänds massa från Billerud även för tillverkning av liteovanliga produkter som läderlappar till jeans ochinnersulor till skor. Förklaringen är att en av Billerudskvaliteter absorberar latex snabbare än andra materialvilket är en fördel för produktion av så kallat konstläder.Ett annat spännande användningsområde är sombindmedel i exempelvis medicinska tabletter.till exempel toalettpapper, hushållspapper ochservetter. Massans egenskaper bidrar till hög styrka ipapperet samt en mjuk och behaglig yta som är särskilteftertraktat för toalettpapper. För produktion avhushållspapper är det framförallt den höga styrkan imassan som uppskattas av papperstillverkarna.En stark miljöprofilFöretagets miljöarbete har stor betydelse på en marknaddär alltfler konsumenter kräver certifierade produkter. Islutet av 1990-talet blev Karlsborg första massabruk ivärlden att FSC-certifieras. FSC står för Forest StewardshipCouncil och är en internationell organisation som verkarför ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomisktlivskraftigt bruk av världens skogar. Idag är Billerudsmassatillverkande bruk certifierade enligt FSC och PEFCsom står för Programme for the Endorsement of ForestCertification schemes. Det innebär att Billerud harmöjlighet att sälja certifierade produkter i förhållande tillden volym certifierad råvara som köps in.Ger en mjuk och behaglig ytaBilleruds pappersmassa är omtyckt i tissueprodukter;


2 2M a r k e t P u l pmarknadsfaktaVärldsmarknaden för avsalumassa uppgårtill cirka 50 miljoner ton. Av detta utgörblekt långfibersulfat cirka 22 miljoner tonDen europeiska marknaden för kemiskmassa uppgår till 16 miljoner tonDe fem största massakunderna svaradeunder 2005 för 35 procent av Billerudsförsäljning av avsalumassaTransporter utgör en stor kostnad och effektivalogistiklösningar är en viktig konkurrensfaktor.Transporter har dessutom en betydande påverkan påmiljön. Billerud arbetar aktivt för att effektiviseramassatransporterna från bruken till kundernas fabriker.Bil har till stor del ersatts med tåg och Billerud är idag enav fem delägare av ScandFibre Logistics som är ettföretag som uteslutande arbetar med tågtransporter ochför närvarande hanterar cirka två miljoner tonprodukter per år.MARKET PULP 2005 2004Nettoomsättning, MSEK 1 128 1 415Rörelseresultat, MSEK -75 192Rörelsemarginal, % -7 14Leveranser, kton 298 312ANVÄNDNINGSOMRÅDEN BILLERUDS AVSALUMASSASödraMetsä GroupMercer GroupStora EnsoZell PölsSTÖRSTA VÄSTEUROPEISK A TILLVERK ARNA AVNORDISK BLEKT LÅNGFIBRIG SULFATMASSA, KTONSödraMetsä GroupMercer GroupStora EnsoZell PölsTryck och skrivpapper, 60 %Förpackningspapper, 20 %Tissue, 10 %Övrigt, 10 %Billerud0 500 1000 1500 2000Billerud0 500 1000 1500 2000Källa: Billerud, 2006Källa:Källa:HawkinsHawkinsWright,Wright,20052005Nära och mångåriga kundrelationerBillerud har under åren byggt upp en nära relation medsina kunder. En del har kontinuerligt köpt pappersmassafrån Billerud ända sedan 1960-talet. Genom atterbjuda bra service, djupt branschkunnande ocheffektiva logistiklösningar har Billerud stärkt sinposition som leverantör. För att fördjupa samarbetetmed viktiga kunder har Billerud under året arrangeratett antal kundseminarier. Initiativet har fått positivrespons och i några fall resulterat i inbjudan att delakunskap och erfarenheter med kundernas kunder.Satsar på kvalitet och lönsamhetMassaindustrin genomgår en mindre strukturomvandling.Ett antal massaproducenter i den norrahemisfären, främst Nordamerika, har stängt på grund avålderdomliga anläggningar och dålig lönsamhet.Samtidigt har nya aktörer, främst i Sydamerika,etablerat sig. Billerud månar om att behålla en starkposition på marknaden genom att satsa på kvalitet ochlönsamhet för alla inblandade. Under 2005 harambitionen varit att styra bort från de mest konkurrensutsattaområdena för att öka andelen kunder som i högreutsträckning värdesätter kvalitet och kunnande.ResultatutvecklingJämfört med förra året minskade omsättningen med 20procent till MSEK 1 128 (1 415). Leveranserna minskademed 4 procent jämfört med 2004, främst beroende påinterna leveranser till det förvärvade bruket i Beetham.Rörelseresultatet uppgick till MSEK -75, en minskningmed MSEK 267 jämfört med föregående år.Resultatförändringen jämfört med 2004 berodde främstpå ändrade valutakurser och högre rörliga kostnader.Genomsnittspriset för långfibrig sulfatmassa sjönk tillUSD 610 per ton under 2005 (USD 620 under 2004).


M a r k e t P u l p2 3»Massan från våranordliga skogar gerpapperet en mjuk ochbehaglig yta«


2 4M E D A R B E T A R EFriskamedarbetare bygger ett starkt företagBilleruds arbetsmiljö ska präglas av respekt och förtroende för varandra, bådeinom företaget och gentemot omvärlden. Genom att utveckla organisationenoch medarbetarna skapas en anda som kan stimulera till goda prestationer föralla anställda.


M E D A R B E T A R E2 5År 2005 har präglats av ett intensivt förändringsarbetemed att skapa framtidens kund- ochmarknadsorienterade företag. Genomförandet avBillerud 2007 har påskyndats och den nya organisationenska vara fullt genomförd vid utgången av 2006.Trots förändringsarbetet har sjukfrånvaron fortsatt attminska och är nu 4,9 procent av ordinarie arbetstid.Individuella friskvårdssatsningar har ökat medarbetarnaskunskaper om de positiva effekterna.En säker och trygg arbetsplatsI Billerud pågår ett ständigt arbete för en god arbetsmiljö,såväl fysisk som psykisk och social. I arbetet ingår speciellaprogram som syftar till att förbättra hälsa och arbetstillfredsställelse.För att förebygga belastningsskador ochmotverka ohälsa har alla medarbetare tillgång till lokaleroch träningsutrustning. Regelbundna utbildningar isäkerhetsfrågor ska förebygga arbetsplatsolyckor. Under2005 uppgick antalet ackumulerade arbetsskador i relationtill antalet anställda till 1,7 procent.Arbetsmiljömålen för 2006 är att:införa en arbetsmetod för påverkan av beteendenför högre arbetssäkerhetminska antalet arbetsplatsolyckor med 20 procentjämfört med 2005fördubbla antalet tillbudsrapporter jämförtmed 2005Friska satsningar ger starka medarbetareFriska människor producerar både mer och bättre visarforskning. Billerud har under året intensifierat arbetetmed att minska sjukfrånvaron och skapa en arbetsmiljödär människor trivs och mår bra. Friskvårdssatsningargenomförs kontinuerligt där medarbetarna får hjälp attsluta röka, börja träna eller ändra kostvanor.Inom Billerud får allt fler medarbetare individuelltanpassade hälsoplaner. Grundtanken är att varje deltagare,utifrån personliga behov och tillsammans med företagshälsovården,ska utforma en egen hälsoplan. Gruppvis påarbetsplatsen väljer medarbetarna sedan friskvårdsform.


2 6M E D A R B E T A R ESTRATEGISKA PERSONALFRÅGORUtveckla ledarskapet för att stimulera tillett målstyrt arbetssättHöja företagets kompetensnivå utifrånindividuella behovStödja friskvård och rehabilitering för attminska sjukfrånvaronÖka andelen kvinnor och främja derasutveckling i företagetMEDELANTAL ANSTÄLLDA250020001500100050002002Män2003KvinnorÅLDERSFÖRDELNING (%)20042005Ökningen av medelantal anställda år 2004 och framåt beror i huvudsak påförvärvet av Beetham.Företaget sponsrar med träningskort och eventuellakurs- och deltagaravgifter som främjar hälsan.Att ändra livsstil är ett annat bra exempel på praktiskhälsovård. Arbetet går ut på att få medarbetare att hittaförändringar som de långsiktigt kan införa i sin livsstil.Det kan handla om regelbundna motionsvanor ellerförbättrade kostvanor. Under året har ett antalmedarbetare deltagit i projektet som fortsätter 2006.Billerud Gruvön blev under året Keymeal-certifierat.Konceptet är en slags nyckelhålsmärkning och bygger påatt företaget kan erbjuda medarbetarna en välbalanseradkost. Keymeal bygger på utbildning av personal, enreceptbank för lunchrestaurangen, omräkning av gamlarecept, nätverk med andra certifierade restauranger och enregelbunden uppföljning.Prisad alkoholpolicy blir reklamfilmBillerud har under flera år arbetat aktivt för ettgemensamt avståndstagande från alkoholkonsumtionpå arbetsplatsen. Inom företaget finns utbildadedrogterapeuter och företagssköterskor vars uppgift äratt uppmärksamma alkoholfrågorna. Dessutom harcirka 120 chefer och arbetsledare gått en kurs omalkoholens medicinska och sociala effekter. BillerudGruvöns alkoholpolicy blev under året diplomerat avIQ-initiativet, ett nybildat dotterbolag tillSystembolaget. IQ-initiativet startade sommaren 2005och har som målsättning att lyfta fram goda exempel.Billeruds arbete blev även reklamfilm från IQ och visaspå TV4 och TV3.Andelen tjänstemän 50 år och äldre uppgick till 51 % (48) och arbetaretill 38 % (33). Andelen tjänstemän under 40 år uppgick till 25 % (30)och arbetare till 29 % (33).Nätverk hjälper sjukskrivnaBillerud Skärblacka är ett av sexton statliga och privataföretag som ingår i Företagsringen i Norrköping. Syftet äratt samverka för att stärka arbetsgivarnas insatser för deanställdas rehabilitering och minska utslagningen påarbetsmarknaden. Målet är att utveckla och förbättrarehabiliteringsmetoder, motverka sjukfrånvaro,utslagning och förtidspensionering. Sedan starten 1994har människor fått en chans att komma tillbaka tillarbetslivet genom studiebesök, arbetsträning och praktik.Siktet inställt på Billerud 2007För att möta en ökad konkurrens och stigandekostnadsökningar krävs ett ekonomiskt uthålligtföretag. I förändringsarbetet Billerud 2007 anges ettantal ekonomiska delmål.


M E D A R B E T A R E2 7Gemensamt arbetssätt med tydliga målFör att skapa en stark och levande företagskultur krävsett gemensamt arbetssätt. I den nya organisationen skamedarbetarna arbeta målstyrt. Det innebär att varjearbetsgrupp i företaget ringar in viktiga förbättringsområden,sätter mål och utformar handlingsplaner. Medjämna mellanrum ska arbetet mätas mot uppsatta mål.Håller inte tidplanen ska handlingsplanerna revideras.Syftet är att alla medarbetare tydligare ska se effekternaav sina beslut i det dagliga arbetet.Ansvarsfull personalreduceringGenom att uppnå högsta möjliga effektivitet i allaanläggningar och arbetsprocesser ska kostnadernasänkas med MSEK 250 per år från och med 2007.Billerud har under 2005 tagit fram en verktygslåda somska leda till en ansvarfull personalreduktion främstgenom pensioneringar och andra avgångar.Generationsväxlingen innebär även kompetenshöjandeåtgärder för att effektivisera arbetsprocesser, bland annatgenom offensiva satsningar inom IT.Med fokus på kund och marknadFör att behålla en stark marknadsställning krävs ett ökatkundfokus. Under första kvartalet 2006 kommerBilleruds produktområden att bli affärsområden. Dennya organisationen ska leda till kortare beslutsvägar ochökad handlingskraft på marknaden. Resurser ska läggaspå forskning och utveckling för att bredda produktmixengenom regelbundna lanseringar av nya ochvidareutvecklade produkter.Framtidens kompetensförsörjning i fokusFör att lägga en stabil grund till framtidens rekryteringsarbetearbetar Billerud med olika aktiviteterriktade till ungdomar.Framtidsresan för gymnasieeleverBillerud deltar, tillsammans med branschorganisationenSkogsindustrierna, i aktiviteten Framtidsresan. Försjunde året i rad besöker unga representanter förskogsindustrin ett hundratal gymnasieskolor. Budskapetär att visa gymnasieeleverna att skogsindustrin är enframtidsbransch och vikten av att ha en bra eftergymnasialutbildning, Främst är det elever vid de naturvetenskapligaoch tekniska programmen som deltar. Mer än 85procent av de som deltagit i Framtidsresan uppger att defått en mer positiv bild av skogsindustrin.Skogsföretag arrangerar branschkvällarBillerud arrangerar tillsammans med andra skogsföretagbranschkvällar för studenter vid sex tekniska högskoloroch universitet. Under 2005 deltog cirka 900 studenter,året innan var antalet ungefär detsamma. Att allt flerteknologer kan tänka sig att börja arbeta i skogsindustrintyder på att branschen framstår som intressant vid detekniska högskolorna.Laboratorierockar till studenterBillerud delar årligen ut laboratorierockar till studentervid utvalda tekniska högskolor och universitet. Initiativetär uppskattat av både studenter och ledning.MEDARBETARE 2001 2002 2003 2004 2005Medelantal anställda 1) 2 379 2 383 2 451 2 623 2 600Antal anställda vid årets slut 1) 2 368 2 418 2 434 2 689 2 642Personalomsättning, % 3,2 3,1 3,3 3,2 3,5Genomsnittsålder, år 44,7 45,0 45,4 45,8 46,3Arbetsskador 2) , % * * 1,7 1,7 1,7Total sjukfrånvaro, % 5,4 6,0 5,7 5,1 4,9Varav långtidsfrånvaro(> 60 dgr) av total sjukfrånvaro, % * * 58,7 56,7 55,1Arbetsskade- och frånvarouppgifter samt genomsnittsåldern avser koncernens svenska bolag1)Ökningen av antal anställda från 2004 och framåt beror huvudsakligen på förvärvet av Beetham.2)Antalet skador med frånvaro i procent av antal anställda (Branschgenomsnitt = 3)* Uppgift ej tillgänglig


2 8 M E D A R B E T A R ESJUKFRÅNVARO i % av arbetad tid10 %8 %6 %4 %2 %0 %2003Total sjukfrånvaro2004Långtidsfrånvaro, 15 dagar och merKorttidsfrånvaro, till och med 14 dagar2005Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och är nu 4,9 % av ordinarie arbetstid.SJUKFRÅNVARO fördelad pååldersgrupper i % av arbetad tidBakom idén står en grupp inom Billerud som arbetarmed information och studentaktiviteter.De tekniska högskolornas och universitetens årligaarbetsmarknadsdagar är tillfällen då Billerud träffartänkbara framtida medarbetare.Företaget arrangerar även olika former avtemaarrangemang som miljödagar, tjejträffar förhögstadieelever och uppsatstävlingar.Stort intresse för examens- och sommararbeteBillerud lägger stor vikt vid praktik och sommarjobb. Ungahögskolestudenter ges möjlighet att, under vägledning avutbildade handledare, pröva på att arbeta i företaget.Under 2005 var Billerud värd för 400 studenter somgjorde sin praktik eller sommarjobbade. Utöver dettagenomfördes ett femtontal studenter sitt examensarbeteinom företaget.Yrkesutbildning leder till jobbTillsammans med SCA, Kappa och Domsjö har Billerudstartat en kvalificerad yrkesutbildning som är inriktad motprocessteknik inom massa- och pappersindustrin.Utbildningen omfattar 80 högskolepoäng och är förlagdtill Kalix. Billerud har tillsammans med Åsfjärdensutbildningscenter i Grums utvecklat en gymnasieutbildningdär eleverna utbildas till processoperatörer inommassa- och pappersindustrin.SJUKFRÅNVARO fördelad på mänoch kvinnor i % av arbetad tid10 %8 %6 %4 %2 %0 %2003Sjukfrånvaro kvinnorSjukfrånvaro män20042005Kvinnor har fortfarande den högsta frånvaron, men den positiva trenden är tydlig.Individuella behov styr utvecklingenInom Billerud är inställningen att varje medarbetare harindividuella behov och idéer om den personligautvecklingen. Därför har Billerud valt att fokusera påutvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner förvarje medarbetare. Kompetensutveckling bedrivs inomområden som arbetsmiljö, ekonomi, internkontroll,ergonomi, arbetssätt, kemi, fysik och certifieringar.Framtidens chefsförsörjning kartläggsEn kund- och marknadsorienterad organisation kräverett tydligt och rakt ledarskap. Alla medarbetare skaförstå sin roll och sitt ansvarsområde samt tydligt seresultatet av egna prestationer. Ledaren ska kunnaengagera och stimulera medarbetarna till självständighet,ansvar och delaktighet. I anslutning till Billerud2007 ska framtidens chefsförsörjning kartläggas.Målsättningen är att utveckla ledarskapet utifrån ettmålstyrt arbetssätt.


M E D A R B E T A R E2 9Belöningssystem bidrar till utvecklingBillerud anser att ett väl konstruerat och prestationsbaseratbonussystem bidrar till företagets utveckling ochvärdetillväxt. Billerud har därför ett bonussystem somomfattar praktiskt taget alla anställda. Bonussystemetbaseras på produktionsvolymen och de fasta kostnaderna.Bonusen för 2005 uppgick till mellan 3 och 6procent av grundlönen. Bonussystemet för Billerudsledningsgrupp beskrivs i not 24 på sidorna 67-68.Jämställdhetsarbetet högt prioriteratBilleruds samtliga svenska bruk har en skriftlig jämställdhetsplansom omfattar all verksamhet. Chefer,förtroendevalda och förhandlingsdelegerade medarbetareutbildas i jämställdhet och i könsskillnader.Fler kvinnor i företagetMålsättningen med Billeruds jämställdhetsarbete är attöka antalet kvinnliga medarbetare i företaget. Genomatt fler kvinnor anställs i alla delar av verksamheten ökarockså möjligheten till intern rekrytering av kvinnligaledare. Som ett resultat ökade andelen kvinnor underåret till 18,5 procent jämfört med 18 procent förra året.Tjejträffar på brukenTjejträffar för högstadieelever är en viktig del ijämställdhetsarbetet. Syftet är att väcka unga tjejersintresse för Billerud och de olika yrken som företagetrepresenterar. Målet är att i framtiden kunna utjämnakönsfördelningen, främst på den tekniska sidan. Underåret lockade arrangemanget cirka 150 tjejer från årskurssju till nio. Tjejträffarna bestod av rundvandring,diskussions- samt frågestund. Ett uppskattat inslag varmedarbetarnas berättelser om hur de hamnade iskogsindustrin och hur de upplever sina jobb på Billerud.Motivera män att vara föräldraledigaEn annan viktig jämställdhetsfråga är att få fler papporatt vara hemma med sina barn. Billerud uppmuntrarmän att utnyttja sin rätt att vara lediga då familjen fåtttillökning. Företaget betalar 80 procent av den del avlönen som inte täcks av det svenska socialförsäkringssystemet.Förmånen gör det enklare för familjen attfördela uttaget av föräldraledigheten.»Varje medarbetare harindividuella behov ochidéer om den personligautvecklingen«


3 0V Å R M I L J ÖOmsorgsfullhantering av vår miljöEtt aktivt miljöarbete gav Billerud högsta betyg i Folksams årliga analys avsvenska börsbolags klimatarbete, koldioxidutsläpp och redovisning av utsläpp.Billerud är enda skogsbolag med fem stjärnor.Sidorna 30-36, Vår miljö, har ej varit föremål för granskning av bolagets revisorer.


V Å R M I L J Ö3 1Folksam motiverar bedömningen med att Billerudbedriver ett mycket väl godkänt klimatarbete samtredovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkändsvarskvalitet.Billerud strävar efter att se på verksamheten i ettkretsloppsperspektiv. Klimatarbetet är ett exempel därkretsloppstänkandet är en förutsättning för ett lyckatresultat. Redan idag baseras cirka 90 procent avvärmeenergin och den interna elproduktionen på förnyelsebartbiobränsle. Genom att bygga om barkpannornapå de svenska bruken har Billerud under året tagitytterligare ett steg för att minska användningen av olja.Papper i ett kretsloppBilleruds produkter bygger på förnyelsebar råvara frånskogen. Produkterna kan efter användning återvinnassom returpapper eller nyttjas som energikälla vidförbränning. Skogens förmåga att fånga upp koldioxidfrån förbränning och använda den på nytt i fotosynteseninnebär att kretsloppet är slutet. Detta kretslopp är ibalans med naturen till skillnad från plastmaterial ochförbränning av fossila bränslen som kol och olja.Mot samma målBilleruds miljöarbete grundar sig på koncernens policy förkvalitet, miljö och omvärldshänsyn. Ett av verktygen föratt styra arbetet är brukens miljöledningssystem.Systemen gör det lättare att prioritera, följa upp ochkontrollera verksamheten. Varje bruk har ett åtgärdsprogrammed mål för löpande förbättringar. Under 2005har bruken bland annat haft mål inom avfalls- ochenergiområdena.En förutsättning för att lyckas med miljöarbetet är attmedarbetarna är kunniga och engagerade. Allamedarbetare på bruken har fått utbildning som behandlarallt från globala miljöfrågor till mer bruksrelaterade frågor.Det gröna guldetBillerud äger inga egna skogar, men hur skogen skötsoch ett uthålligt skogsbruk är avgörande för


3 2V Å R M I L J Överksamhetens framtid. Eftersom skogen är enförnyelsebar råvara och dagens skogsbruk användermiljömedvetna metoder kan man säga att landets skogarbrukas, utan att förbrukas. På grund av stormen Gudrunvar avverkningsnivån under 2005 högre än tillväxten,men faktum är att Sverige aldrig har haft mer skog än på2000-talet.Varifrån och hur mycketBillerud köper årligen in och förbrukar cirka5,5 miljoner m 3 vedråvara. Veden består av barr- samtlövved och kommer huvudsakligen från Sverige. Encentral inköpsfunktion förhandlar avtal med Billerudsleverantörer och ansvarar för att det finns tillräckligtmed ved på rätt plats och i rätt tid. Inköpsavtal upprättasmed respektive leverantör och reglerar de krav påmiljöhänsyn vid avverkning och transport av råvaransom Billerud ställer.Merparten av virket köps från Stora Enso, Sveaskogoch Holmen. För att undvika onödiga transportersträvar Billerud så långt det är möjligt att använda lokaltavverkad vedråvara. Mellan 15 och 20 procent av vedenimporteras, främst från Baltikum och Ryssland.Krav på leverantörernaBilleruds grundkrav för leverans av vedråvara är attvirket kommer från källor där avverkningen utförts ienlighet med gällande lagar och föreskrifter i respektiveursprungsland. Vedråvaran får inte komma frånkontroversiella källor som nyckelbiotoper, skogar därdet råder allvarliga sociala konflikter eller skogar somskyddas enligt lag. Råvaran får inte innehålla mögel ellervara behandlad med gifter som är förbjudna i Sverige.Transporter av råvaran ska utföras på ett miljömässigtgodtagbart sätt.Billeruds svenska bruk är spårbarhetscertifieradeenligt både PEFC och FSC. PEFC är ett internationelltsystem för certifiering av skogsbruk. Målsättningen äratt utveckla ett uthålligt skogsbruk med god balansmellan de tre grupperingarna: skogsproduktion, miljöoch sociala intressen.FSC är en internationell organisation som verkar förett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomisktlivskraftigt bruk av världens skogar. Produktercertifierade enligt FSC-standard kommer från skogarsom är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig,social och ekonomisk synvinkel.Spårbarhetscertifikaten ger Billerud möjlighet att säljacertifierade produkter i förhållande till den volym certifieradvedråvara som köps in. Inköpsfunktionen arbetar aktivtmed att öka inköpen av spårbarhetscertifierad vedråvara.Biobränsle driver brukenBruken är i stor utsträckning självförsörjande på energi.Det mesta kommer från förbränning av bark och andradelar av veden som blir över vid massatillverkningen.Cirka 90 procent av värmeenergin och den internaelproduktionen baseras idag på förnyelsebartbiobränsle. Resten kommer från förbränning av olja ochgasol. Av det totala elenergibehovet produceras idagcirka 30 procent av brukens turbiner. Efter avslutadeenergiinvesteringar kommer turbinerna att produceracirka 60 procent av elenergibehovet.Pannorna ger värmeenergiEn stor del av värmeenergin som används vid massaochpapperstillverkningen produceras i brukenssodapannor. Vid massatillverkning frigörs fibrerna frånvarandra genom att ligninet, som binder sammanfibrerna i veden, löses upp.Ligninet används sedan som bränsle i sodapannorna.Förutom att producera energi används sodapannornaäven för att återvinna kemikalier. Resten av denvärmeenergi som behövs produceras i barkpannornagenom förbränning av andra biobränslen som tillexempel bark. Processen producerar ånga som används ibrukens drift och i turbinerna som producerar elkraft.Energiprojektet en framgångsrik investeringÅr 2004 beslutade Billerud att investera MSEK 1 050i ombyggnader av de svenska brukens barkpannor ochnya turbiner. I investeringen ingick även förbättradelmottagning vid Gruvöns bruk.Barkpannorna får i och med investeringen enförbränningsteknik som är miljömässigt bättre och harhögre verkningsgrad. Det innebär att förbrukningen avfossila bränslen minskar till förmån för biobränsle. I slutetav året var de ombyggda barkpannorna i drift. Turbinernatas i drift under 2006 och kommer att öka Billerudssjälvförsörjningsgrad av el från 30 till 60 procent år 2007.Jakten på kilowattimmarAtt minska den totala energiförbrukningen är ett arbetesom pågått under många år och som ständigt utvecklas.


V Å R M I L J Ö3 3ANTAL ANSTÄLLDA BEETHAM GRUVÖN K ARLSBORG SKÄRBLACKACertifik at170 1 140 490 710Kvalitetsledningssystem – ISO 9001 X X X XMiljöledningssystem – ISO 14001 X X X XEco Management and Audit Scheme – EMAS X X XSpårbarhetscertifikat, vedråvara – PEFC X X XSpårbarhetscertifikat, vedråvara – FSC X X XHygienledningssystem – BRC/IOPXProduktionsk apacitet, ton/årTOTALTPackaging & Speciality Paper 45 000 130 000 130 000 240 000 545 000Packaging Boards 440 000 90 000 530 000Market Pulp 115 000 170 000 70 000 355 000Total produktionskapacitet 45 000 685 000 300 000 400 000 1 430 000Tillåten produktion av slutprodukter- Papper och massa * 695 000 315 000 470 000- Bestrykning av papper 70 000* Tillåten produktion styrs av mängden utsläpp och är ej definierad i ton.


3 4 V Å R M I L J ÖmiljöfaktaBillerud har en förnyelsebar råvara ochslutprodukter som kan återvinnas elleranvändas som miljövänligt biobränsleUnder 2005 har Billerud investeratMSEK 456 i miljöåtgärderBillerud hade alla tillstånd som krävdesför att bedriva verksamhet med de volymersom produceradesMILJÖINVESTERINGAR, MSEKMSEK50040030020010002001 2002 2003 2004 2005Siffrorna i diagrammet visar andel av investeringar som bedöms vara miljörelaterade.Det är ett område där ekonomi och miljö samverkar.Genom att spara energi minskar både utsläppen avväxthusgasen koldioxid och kostnaderna. Energi sparasgenom att återvinna överskottsenergin som finns iprocessvätskor, avloppsflöden och rökgaser. Där möjlighetenfinns lägger bruken ut överskottsvärme på fjärrvärmenätet.En lyckad energibesparande insats är det arbete sompågått ett antal år i blekeriet på Skärblacka bruk. Genomstyrning och optimering av processtemperaturer ochhetvattentillverkning har förbrukningen av värmeenergihalverats på tre år.2005 4562004 2392003 782002 1002001 165En annan energibesparing är Karlsborgs investering i enny barkpress som ersätter sex gamla pressar. Den nyabarkpressen togs i drift under året och minskar elförbrukningenmed motsvarande den årliga energiförbrukningen för20 svenska genomsnittshus.Förbättringar premieras med skatterabattBilleruds svenska bruk blev under 2005 godkända avStatens Energimyndighet för att delta i ”Programmet förenergieffektivisering, PFE”. Programmet vänder sig tillenergiintensiva företag. De som deltar och uppfyller programkravenkan få skattereduktion på energiskatten medupp till 0,5 öre/kWh, vilket skulle betyda en årligbesparing om MSEK 8 för hela Billerud. PFE innebär attbruken ska kartlägga källor där det finns störst potentialatt spara energi och tala om vilka förbättringar som deåtar sig att genomföra.På spåretTransporter har en stor miljöpåverkan. Billerud arbetaraktivt för att minska miljöpåverkan genom att prioriterajärnvägstransporter. Varje dag transporteras råvara in tillbruken och färdiga produkter ut till kunder över helavärlden. Dessa transporter står för en relativt stor del avverksamhetens utsläpp till luft. Billerud arbetarsystematiskt med att säkra att miljö- och kvalitetskrav följsav transportföretagen. Billerud har upprättat fraktavtal därtransportföretagen ska kunna redovisa vilka fordon somanvänts vid lastning på bruket och vilken miljöklass de har.Billerud arbetar aktivt med att finna transportlösningarsom ger hög transportkvalitet, korta och säkra transporttidersamt så liten inverkan på miljön som möjligt. Antaletbiltransporter har minskat och idag går nästan 75 procent avtransporterna från bruken på järnväg.»Cirka 90 procent avvärmeenergin och deninterna elproduktionenbaseras på biobränsle«Delägare i transportföretagTillsammans med fyra andra företag inom skogsindustrinhar Billerud bildat transportföretaget ”ScandFibreLogistics”. Företaget sysslar uteslutande med tågtransporteroch hanterar för närvarande cirka två miljoner tonprodukter per år. Storleken på verksamheten ger enkostnadseffektivitet som vore närmast omöjlig att uppnåför delägarna var för sig. Huvuddelen av transporterna gårfrån delägarnas svenska bruk till kunder i Kontinentaleuropa.Det mesta snurrar runtVid bruken inom Billerud uppstår olika typer av avfall.Exempel på avfall är aska från barkpannorna, fiberslam,


V Å R M I L J Ö3 5metallskrot, bygg- och rivningsavfall. Avfalletkällsorteras och återanvänds i möjligaste mån på olikasätt. En del av avfallet går till förbränning för energiåtervinningmedan annat materialåtervinns. Avfall somklassas som farligt avfall, till exempel spillolja,oljeförorenat material, färger, batterier och lysrör samlasin och tas om hand av externa återvinningsföretag.Avfall blir vägmaterialBillerud har under en längre tid arbetat med att hittaåtervinningsalternativ till det avfall som går tilldeponering. Arbetet syftar till att ta hand om materialet påett resurseffektivt sätt. Ett lyckat exempel är samarbetetmed Vägverket. Ett avfall från kemikalieåtervinningen,mesa, blandas med krossmaterial och sprids på grusvägar.Vägverkets prover visar att mesan, som i huvudsak bestårav finfördelad kalk, fungerar som bindemedel. Resultatetblir mindre damm på vägarna och en mera hållbar vägytasom tål slitage och regn bättre.Kemikalier i ett kretsloppBillerud återvinner cirka 90 procent av de kokkemikaliersom används vid massatillverkningen. Att kemikaliernaåtervinns är en viktig förutsättning för miljö och ekonomi.Alla kemikalier som används vid bruken ska förstgodkännas av brukens kemikaliegrupper. Ansvariga påbruken granskar deras inverkan på yttre miljö ocharbetsmiljö samt på Billeruds produkter.Miljölagsstiftning reglerar verksamhetenEn omfattande miljölagstiftning reglerar Billerudsverksamhet vid de fyra bruken. För att få tillverka massaoch papper krävs tillstånd från ansvariga myndigheter.Tillstånden beviljar rätt till viss produktion och innehållervillkor som styr utsläppen till vatten och luft, men ävenbullernivåer och avfallshantering. Billerud hade allatillstånd som krävdes för att bedriva verksamhet med devolymer som producerades under 2005.Närmiljö i ekologisk balansBillerud undersöker med hjälp av oberoende experterregelbundet närmiljön för att mäta brukens miljöpåverkan.Ett exempel är de undersökningar av abborrar iviken utanför Karlsborgs bruk som genomfördes under2004. Studien visade bland annat att det inte finns någonpåverkan på vare sig syreupptagningsförmåga ellerimmunförsvar hos abborrarna.Förekomsten av lavar är ett bra sätt att mäta luftenskvalitet. De är mycket känsliga för vissa typer avföroreningar i luften, bland annat svaveldioxid. De senasteårens undersökningar i Gruvöns närregion visar attkänsliga lavar har återvänt. Det bekräftar att arbetet med attminska utsläppen till luft har varit framgångsrikt.MiljöinvesteringarUnder 2005 investerades MSEK 456 i miljöåtgärder. Destörsta investeringarna de två senaste åren är ombyggnaderav barkpannorna, installation av nya turbiner på detre svenska bruken samt en ny biorening i Gruvön. Under2005 har även ny rökgasreningsutrustning installerats förSkärblacka bruks ena mesaugn.Ny reningsanläggning ger miljövinsterGruvöns nya reningsanläggning för avloppsvatten tas ibruk under våren 2006. Anläggningen är en förutsättningför att bruket i framtiden ska kunna öka produktionen.Investeringen på MSEK 247 innebär att Gruvön sänkerutsläppen kraftigt. Olika mikroorganismer i anläggningenbryter ner föroreningar i avloppsvattnet och sänkerdärigenom utsläppen. Billeruds bedömning är attutsläppen av syreförbrukande ämnen, COD, kommer attsänkas med cirka 30 procent. Motsvarande uppskattningför utsläppen av närsalter, fosfor- och kväveföreningar, ären minskning med minst 30 procent.Engagerade närboendeDet är viktigt att ha en bra dialog med närboende. Brukenhar regelbunden kontakt med dem som bor nära brukenför att fånga upp allmänhetens synpunkter och för attinformera om verksamheten. Bruken har också system därallmänheten eller speciella miljöobservatörer kontaktarbruken vid luktförändringar eller andra störningar.På så sätt fås ett bra underlag för åtgärder.Trender för resursförbrukningar och utsläppAtt mäta och analysera förbrukning av resurser ochutsläpp är en förutsättning för att kontinuerligt kunnagenomföra förbättringar inom miljöområdet. I dettaavsnitt redovisas aktuella trender för några av deviktigaste utsläppen samt förbrukningen av el och olja.MiljöredovisningarUtförliga miljöredovisningar för respektive bruk finns atthämta på www.billerud.se eller kan beställas från bruken.


3 6 V Å R M I L J Öutsläpp av syreförbruk ande ämnenmätt som cod till vatten (ton)totalt svavelutsläpp till luft exklusivediffusa utsläpp räknat som s (ton)40 00012540012532 00010032010024 000752407516 00050160508 00025802502001200220032004200500200120022003200420050Indexerad produktionsvolymCOD är ett mått på organisk substans i avloppsvattnet. Ämnen somingår i parametern COD förbrukar syre när de bryts ner.Indexerad produktionsvolymUtsläppen av svavelföreningar består av svaveldioxid, svavelväte ocholika organiska svavelföreningar.ElElutsläpp av kväve och fosforföreningar(ton Ntot, Ptot) till vattenTOTAL FÖRBRUKNING AV OLJA (m 3 )750125100 00012560010080 0001004507560 000753005040 000501502520 0002502001200220032004200500200120022003200420050Indexerad produktionsvolymIndexerad produktionsvolymNtotPtotKväve- och fosforföreningar är närsalter som bidrar till övergödning.Olja m3Utsläpp av kväveoxider till luftomräknat till no 2(ton)inköpt el (gwh)2 5001251 5001252 0001001 2001001 50075900751 000506005050025300250 500 1000 1500 20000BillerudZell Pöls2001BRÄNSLEStora EnsoMercer Group2002Indexerad produktionsvolymElMetsä Group2003Södra20042005Kväveoxider är en grupp gaser som bildas vid förbränning och bidrar tillförsurning och övergödning.Svartlut, 73 %Övrigt biobränsle, 18 %Fossilt bränsle, 9 %0002001 2002 2003 2004 2005Indexerad produktionsvolymElEGENPRODUCERAD OCH KÖPT ELKöpt el, 70 %Egenproducerad el, 30 %Källa: Billerud, 2006


Förvaltningsberättelsesidorna 38-44Finansiella rapportersidorna 45-74Bolagsstyrningsrapportsidorna 76-85


3 8 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EKoncernöversiktStyrelsen och verkställande direktören för Billerud AB (publ) med organisationsnummer556025-5001 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2005.Billeruds förvaltningsberättelse för 2005 har delats in i två huvudavsnitt. Först presenterasverksamheten under året i en koncernöversikt inklusive kommentarer till införandet av IFRS.Därefter följer ett avsnitt om riskhantering och känslighetsanalys.Billeruds marknadsläge förbättrades gradvis under året menpriserna kunde inte höjas förrän mot slutet av året, trots ökadekostnader för vedråvara, elkraft och kemikalier. Förändradevalutakurser påverkade också året negativt. Åtgärderna för attsänka kostnaderna fortsatte med beslut om ett förändringsprogramför Billeruds organisation kallat ’Billerud 2007’. Den 1 augustitillträdde Per Lindberg som ny VD för Billerud AB.MarknadBilleruds verksamhet består av tillverkning och försäljning avnischprodukter inom förpackningspapper samt av avsalumassa.Kunderna finns framför allt i Europa men en ökande del avleveranserna går utanför Europa. En närmare beskrivning av de treproduktområdena återfinns på sidorna 10-23. I beskrivningenanvänds namnen på de affärsområden som gäller från 2006;Packaging & Speciality Paper (Kraftpapper), Packaging Boards(Wellråvara) samt Market Pulp (Avsalumassa).Marknadssituationen under 2005 karaktäriseras av ett gradvisförbättrat marknadsläge. Prisnivån för förpackningspapper varrelativt konstant under året. Under sista kvartalet annonseradesprishöjningar, vilka dock främst får effekt från 2006. I genomsnittblev prisnivån på förpackningspapper ungefär samma som för2004. Prisnivån på avsalumassa varierade betydligt under året.Prisnivån blev något lägre än under 2004.Under året levererade Billerud totalt 1 351 kton, en minskningmed 20 kton eller 1 procent, jämfört med 2004. Billerudsproduktionskapacitet utnyttjades fullt ut under hela året. Denminskade produktionen berodde främst på fler oplaneradeproduktionsstopp.leveransvolymer per produktområdekton 2005 2004Kraftpapper 538 528Wellråvara 515 531Avsalumassa 298 312Totalt 1 351 1 371NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDEMSEK 2005 2004Kraftpapper 3 683 3 613Wellråvara 2 012 2 131Avsalumassa 1 128 1 415Totalt 6 823 7 159NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDEMSEK 2005 2004Tyskland 933 979Italien 1 131 1 162Sverige 559 766Frankrike 319 575Övriga Europa 2 464 2 318Övriga världen 1 417 1 359Totalt 6 823 7 159Omsättning och resultatNettoomsättningen 2005 uppgick till MSEK 6 823, en minskningmed 5 procent jämfört med föregående år. Den minskadeomsättningen förklaras främst av sämre utfall av valutasäkringsamt av cirka 1 procent lägre leveransvolymer. Rörelseresultatet2005 uppgick till MSEK -200, en minskning med MSEK 981jämfört med 2004. Minskningen berodde främst på engångskostnaderpå MSEK 400 för genomförandet av ’Billerud 2007’ samt påhögre priser på vedråvara, energi och kemikalier. Valutasäkringarpåverkade resultatet negativt med MSEK 183.Förändringen i rörelseresultat jämfört med 2004 kanungefärligen uppdelas på följande komponenter.MSEKLeverans- och produktionsvolymer -80Försäljningspriser (i resp försäljningsvaluta) +/-0Ökade rörliga kostnader -300Minskade fasta kostnader +80Engångskostnader inte relaterade till ’Billerud 2007’ -20Ökade avskrivningar -10Resultatminskning pga förändrade valutakurser (inkl. hedging) -250Engångskostnader ’Billerud 2007’ -400Total resultatförändring -980


F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 3 9RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG2005 2004Nettoomsättning, MSEK 6 823 7 159Rörelseresultat, MSEK -200 781Rörelsemarginal, % -3 11Resultat efter finansiella poster, MSEK -278 707Nettoresultat, MSEK -183 509Vinst per aktie, SEK -3,56 9,66elmatning i Gruvön. Investeringsbeloppet uppgår totalt tillMSEK 1 050. Projektet löper enligt plan.Avskrivningarna under 2005 uppgick till MSEK 413. Billerudhar fastlagt en investeringsram motsvarande avskrivningsnivån.De beslutade projekten inom energiområdet kommer dock att liggautanför investeringsramen.De ökade rörliga kostnaderna utgörs främst av högre vedpriser(MSEK 120) och ökade priser på el, gas och kemikalier (MSEK 120).Resterande ökning utgörs främst av ökade fraktkostnader. Deminskande fasta kostnaderna är främst en följd av Billerudsvidtagna åtgärder för att sänka kostnaderna. Av engångskostnadernapå MSEK 20 i tabellen ovan utgörs MSEK 17 av avgångsvederlaginklusive sociala kostnader för bolagets förre VD.Finansnettot uppgick till MSEK -78 (-74) och avsåg främsträntor på Billeruds upplåning. Den ökande upplåningen jämförtmed 2004 har motverkats av sjunkande räntesatser. Efterskatteintäkt på MSEK 95 (förra året kostnad på MSEK 198) uppgicknettoresultatet till MSEK -183 (509) eller -3,56 kronor per aktie(9,66). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till -4 procent(17) och avkastningen på eget kapital till -7 procent (16).RÖRELSERESULTAT/MARGINAL PER PRODUKTOMRÅDE2005 2004MSEK % MSEK %Kraftpapper 339 9 485 14Wellråvara 33 2 171 8Avsalumassa -75 -7 192 14Övrigt och elimineringar -497 -67Totalt -200 -3 781 11För kvartalsdata se not 35.Utveckling för produktområden jämfört med 2004Leveranserna för kraftpapper ökade med 2 procent. Resultatetsjönk med 30 procent, främst som en följd av ändrade valutakurseroch högre rörliga kostnader. Leveranserna av wellråvara minskademed 3 procent. Resultatet minskade med MSEK 138 vilket främstförklaras av ändrade valutakurser och högre rörliga kostnader.Leveranserna av avsalumassa sjönk med 4 procent och rörelseresultatetmed MSEK 267, också här främst beroende på ändradevalutakurser och högre rörliga kostnader.InvesteringarNettoinvesteringarna i anläggningstillgångar uppgick tillMSEK 1 069. Av beloppet utgjordes MSEK 670 av energiinvesteringar,vilka beskrivs närmare nedan, och resterande del, MSEK399, av övriga investeringar. Bland dessa övriga investeringaringår främst påbörjandet av en ny biologisk reningsanläggningi Gruvön.Energiinvesteringarna omfattar nya turbiner för mottryckskraftoch ombyggnad av barkpannor i alla tre bruken samt nyKassaflödeDet operativa kassaflödet, det vill säga kassaflödet efter investeringarsamt ränte- och skattebetalningar, men före betalningar tillaktieägarna, uppgick till MSEK -656, jämfört med MSEK 646 under2004. Det operativa kassaflödet försämrades genom lägrerörelseöverskott. Utdelningen uppgick till MSEK 334. Kassaflödetefter utdelning medförde en ökning av Billeruds nettoskuldsättningmed MSEK 1 034.KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAGMSEK 2005 2004Löpande verksamhet 413 1 210Investeringsverksamhet -1 069 -564Operativt kassaflöde -656 646Förvärv Billerud Beetham - -213Utdelning -334 -346Återköp av aktier - -317Övrigt * -44 -19Förändring i nettoskuld -1 034 -249* Ej kassaflödespåverkandeVedinköpBillerud äger ingen egen skog utan köper vedråvara på marknadsmässigavillkor från ett fåtal större leverantörer. Gruvönsråvaruförsörjning sker via avtal med Stora Enso som gällertillsvidare. Karlsborgs råvaruförsörjning sker via avtal medSveaskog och flera andra leverantörer. Avtalen gäller i de flesta fallför ett till tre år i taget. Skärblackas råvaruförsörjning sker via avtalmed ett tiotal leverantörer, där Holmen, Sveaskog och Stora Ensostår för merparten av volymen. Skärblackas avtal gäller i de flestafall för ett år i taget. Avtalen reglerar generella leveransvillkor underdet att vedpriset bestäms i enlighet med marknadsprisernasförändringar. Under 2005 ökade priserna på vedråvara.SkattesituationBilleruds effektiva skattesats bedöms uppgå till cirka 28 procent,som är den svenska lagstadgade skattesatsen. Under 2005omprövades tidigare års inkomsttaxeringar till Billeruds fördelvilket innebar en tillkommande skatteintäkt på cirka MSEK 21.Billerud har inte några väsentliga kvarstående underskottsavdrag,för vilka den skattemässiga effekten inte har redovisats.


4 0 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EModerbolagetI Billerud AB ingår Gruvöns bruk, försäljningsorganisationen för denordiska och utomeuropeiska marknaderna samt huvudkontorsfunktionerna.Nettoomsättningen under 2005 uppgick tillMSEK 2 955. Resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK -326.Resultatet har belastats med nedskrivning av aktier i dotterbolagmed MSEK 20. Investeringar i anläggningstillgångar exklusive aktieruppgick till MSEK 523. Medelantalet anställda var 1 173. Likvidamedel och kortfristiga placeringar uppgick till MSEK 100.Miljö- och tillståndsfrågorBillerud har enligt miljölagstiftning i Sverige och England tretillståndspliktiga verksamheter i Sverige och en i England.Tillstånden avser tillverkning av massa och papper och avser ihuvudsak hela nettoomsättningen. Billerud har alla erforderligamyndighetstillstånd som krävdes för att bedriva verksamhet medde volymer som producerats under 2005.Miljöpåverkan från verksamheterna sker huvudsakligen genomutsläpp till luft och vatten samt genom uppkomst av avfall och buller.Inga nya tillstånd har meddelats under 2005. Billeruds svenskabruk har tilldelats utsläppsrätter för koldioxid inom EU.Tilldelningen för den inledande treårsperioden från och med 2005,överstiger totalt de förväntade utsläppen.Organisation och personalBillerud styrdes under 2005 operativt genom en matrisorganisation.Två marknadsområden, Papper och Avsalumassa, leddes avvar sin marknadschef vilka koordinerade arbetet tillsammans medtre produktområdeschefer inom papper, försäljningsfunktioner pårespektive bruk och sju försäljningskontor i olika länder i Europa. Imars 2006 förändrades organisationen till att omfatta treaffärsområden: Packaging & Speciality Paper, Packaging Boardsoch Market Pulp. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef.Bruken leds av brukschefer som ansvarar för att respektive enhetbedriver en rationell och kostnadseffektiv produktion. Allrapportering för såväl affärsområden som bruk sker månadsvis tillverkställande direktören. Vid huvudkontoret i Solna finns koncernövergripandefunktioner för ekonomi, finans, personal, inköp ochinformation. Billeruds ledningsgrupp består av verkställandedirektören, tillika koncernchef, de tre brukscheferna samt chefernaför Ekonomi och Finans samt Personal och Information.Medelantalet anställda under 2005 uppgick till 2 600 attjämföra med 2 623 under 2004. Justerat för förvärvet av BillerudBeetham minskade antalet anställda med cirka 50 personer.Produkt- och processutveckling (FoU)Kostnaderna för produkt- och processutveckling belastar resultatetdet år de uppkommer och har under det senaste året motsvaratcirka 0,5 procent av Billeruds rörelsekostnader.FinansieringBilleruds räntebärande skulder den 31 december 2005 utgjordes avMSEK 2 532 i räntebärande lån och MSEK 153 i räntebärandeavsättningar, främst avseende pensionsskulder. Efter avräkning avkassa, bank, kortfristiga placeringar och övriga räntebärandetillgångar på MSEK 182, uppgick den räntebärande nettoskulden islutet av 2005 till MSEK 2 503, jämfört med MSEK 1 469 i slutet av2004. Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid årsskiftet till 0,99(0,48). Enligt Billeruds finansiella mål ska nettoskuldsättningsgradenligga mellan 0,6 och 0,9. De pågående investeringarnainom energiområdet beräknas medföra att skuldsättningsgradentillfälligt går över 0,9 under 2005 och 2006.Under 2005 tecknade Billerud ett nytt femårigt avtal avseendeett syndikerat banklån på MSEK 1 800. Av beloppet utnyttjadesMSEK 224 per den 31 december 2005. Det syndikerade lånetinnebär vissa krav på nyckeltal, nämligen att nettoskuldsättningsgradeninte ska överstiga 1,1 under 2005 och att räntetäckningsgraden(exklusive engångskostnader) ska överstiga 1,5. Dessa kravhar uppfyllts av bolaget. Låneportföljen utgörs dessutom avobligationslån på cirka MSEK 1 532 och ett konvertibelt skuldebrevpå nominellt MSEK 31. Billerud har utöver de nämnda lånen ettcertifikatprogram. Programmets totala låneram är MSEK 1 000 ochutnyttjandet per den 31 december 2005 var MSEK 746. Totalt harBillerud outnyttjade kreditfaciliteter på cirka MSEK 1 600.K APITALSTRUKTUR I SAMMANDRAG2005-12-31 2004-12-31Sysselsatt kapital, MSEK 5 029 4 506Finansiering:Räntebärande nettoskuld, MSEK 2 503 1 469Eget kapital, MSEK 2 526 3 037Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,99 0,48ValutasäkringUnder 2005 hade Billeruds nettoflöde i utländska valutor säkrats tillEUR/SEK 9,19, USD/SEK 7,19 och GBP/SEK 13,12. Valutasäkringengav en negativ resultateffekt på cirka MSEK 183 jämfört med omingen valutasäkring skulle ha ägt rum. Som en konsekvens avBilleruds valutasäkringspolicy och valutakurserna i början avnovember 2005 utökades säkringen av EUR vid denna tidpunkt tillcirka 15 månader till en terminskurs av minst SEK 9,50 per EUR. Ibörjan av februari 2006 hade Billerud säkrat nedanstående andelarav flödet i resp valuta till de kurser vilka redovisas i tabellen nedan:Säkrad andel av valutaflödet för EUR,USD och GBP samt valutakurser mot SEKJan-jun Jul-dec Jan-junValuta 2006 2006 2007 TotaltEUR Andel av flödet 86 % 84 % 26 % 65 %Kurs 9,39 9,50 9,54 9,46USD Andel av flödet 82 % 31 % - 51 %Kurs 7,32 7,81 - 7,49GBP Andel av flödet 85 % 26 % - 49 %Kurs 13,46 13,66 - 13,51


F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 4 1Billeruds utestående valutakontrakt per den 31 december 2005hade ett marknadsvärde på MSEK -47. Den del av kontrakten sommotsvaras av kundfordringar har påverkat resultatet 2005. Övrigakontrakt, det vill säga kontrakt som inte motsvaras av kundfordringar,hade ett marknadsvärde på MSEK -19.Övergång till IFRSBillerud tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EGkommissionengodkända redovisningsreglerna InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS). För ytterligare beskrivningav dessa regler se not 1 Redovisningsprinciper.I årsredovisningen för 2005 har jämförelsetalen för 2004omräknats enligt IFRS. Effekterna av denna omräkning på balans-och resultaträkningarna framgår av tabellerna nedan. Förytterligare information se not 33 och 34 sidorna 70-72.BALANSRÄKNING (MSEK)2004-01-01 1 2004-12-31 2Maskiner och inventarier (- minskar) – -8Uppskjuten skatteskuld (+ minskar) +3 +2Övriga avsättningar (- ökar / + minskar) -13 +1Eget kapital (- minskar) -10 -51)Avser IAS 19 som överensstämmer med RR29 vilken tillämpats i tidigare redovisning från20042)Avser IFRS 3RESULTATRÄKNING 2004 (MSEK) 1Övriga externa kostnader -6Avskrivningar materiella anläggningstillgångar +1Rörelseresultat -5Uppskjuten skatt 0Årets nettoresultat -51)Avser IFRS 3AktiestrukturAktiekapitalet uppgår till SEK 665 662 475 fördelat på53 252 998 aktier. Inga återköp av egna aktier har skett under 2005.Aktiefördelningen per den 31 december 2005 var som följer:• Enligt Billeruds finansiella mål skall utdelningen uppgå till 50procent av nettovinsten över en konjunkturcykel. Medstyrelsens förslag uppgår utdelningen för åren 2001-2005 till 53procent av nettovinsten.• Billeruds skuldsättningsgrad låg vid utgången av 2005 på 0,99och väntas stiga något under 2006. Att skuldsättningsgradennågot överstiger målet på 0,6-0,9 beror uteslutande på debetydande investeringarna i energianläggningar under 2004-2006. Dessa investeringar har kort återbetalningstid ochberäknas redan under senare delen av 2006 ge ett ökatresultattillskott före avskrivningar på cirka MSEK 250 i årstakt.Det ökande kassaflödet innebär att målet om skuldsättningkommer att nås under kommande år.UtsikterMot bakgrund av Billeruds nuvarande finansiella ställning ochpågående diskussioner om framtida strategi kommer styrelsenunder 2006 att se över Billeruds finansiella mål.Marknadsläget för Billeruds förpackningspapper är fortsatt braoch klart bättre än vid motsvarande tidpunkt 2005.De prisökningar som genomfördes runt årsskiftet både tilleuropeiska och utomeuropeiska kunder kommer att få fulltgenomslag under första kvartalet 2006. Massapriset på långfibrigavsalumassa har i februari ökat till USD 630 per ton och en fortsattökning väntas under våren. Detta kommer även att påverkaförpackningspappersmarknaden positivt.Kostnadsnivån beräknas vara fortsatt hög under 2006 avseendevedråvara, energi och kemikalier. Billeruds program förkostnadssänkningar avseende energi och organisation fortsätterenligt plan och beräknas ge de effektiviseringar som tidigarekommunicerats.AKTIEFÖRDELNING 2005-12-31Registrerat antal aktier 53 252 998Återköpta aktier i eget förvar -1 910 000Aktier på marknaden 51 342 998Konvertibelt skuldebrev (vid full konvertering) 268 047Aktier på marknaden (vid full konvertering) 51 611 045Förslag till vinstdispositionSom framgår av uppställningen på sidan 51 uppgick fritt eget kapital imoderbolaget Billerud AB till MSEK 418 per den 31 december 2005.Billeruds styrelse föreslår en utdelning avseende år 2005 på SEK 3,25per aktie eller totalt cirka MSEK 167. Återstående belopp föreslås attbalanseras i ny räkning. Motiven för förslaget är följande:


4 2 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S ERiskhantering och känslighetsanalysBillerud påverkas såväl av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andraomvärldsfaktorer som av mer företagsspecifika faktorer. Billerud försöker aktivt minimera riskernagenom förebyggande arbete. Där så ej är möjligt kan risken säkras eller försäkras. Här beskrivs defaktorer som har betydelse för bedömningen av såväl Billeruds rörelserisk som finansiella risk.Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende, bådeavseende prisutveckling och möjliga leveransvolymer.Avsalumassan, vilken motsvarar cirka 20 procent av Billerudsomsättning, är avsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapperen.Kundstruktur och kundkrediterBillerud har cirka 900 aktiva kunder. De fem största kundernasvarar för cirka 22 procent av koncernens omsättning. De flestakunder är konverterare, som tillverkar påsar, säckar, lådor och andraförpackningar baserat på Billeruds förpackningspapper. Ofta ärkundrelationerna med Billerud långvariga. Cirka 80 procent avförsäljningen sker i Europa.I stort sett all försäljning sker baserat på ramavtal, vilkaspecificerar generella leveransvillkor och planerade leveransvolymer.Avseende avsalumassan avgörs prisnivån av det aktuellamarknadspriset. För förpackningspapperen finns olika prissättningsmodeller,till exempel fast pris för helår eller ett tillsvidarepris.En mindre del av försäljningen är spotförsäljning, det villsäga försäljning utan ramavtal. Prisnivån för spotförsäljningen kanvara både lägre och högre än för försäljning baserat på ramavtal.Spotförsäljning förekommer främst inom avsalumassa.Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknadoch produkt. Kundkrediterna uppgick till cirka MSEK 1 200 i slutetav 2005, vilket motsvarar en genomsnittlig kundkredittid om 60dagar. Största delen av givna kundkrediter är försäkrade. Billerud hartillsatt en Credit Management Group vars huvudsakliga uppgift äratt bevaka krediterna samt arbeta för att förkorta kundkredittiden.utgörs främst av fraktkostnader och kostnader för importeradvedråvara och kemikalier. Dessa kostnader påverkas huvudsakligenav EUR och USD. Billeruds finansiella information redovisas i SEK.För att reducera konsekvenserna av valutaexponeringen säkrarBillerud löpande ett prognosticerat nettoflöde i utländska valutor.Cirka 50 procent av flödet den närmaste 12-månadersperioden skallalltid vara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas till 100 procent avflödet de närmaste 15 månaderna vid valutakurser som möjliggör attBillerud uppnår en avkastning på över 20 procent på sysselsattkapital. Billerud har även tillgångar i utländsk valuta främst genomägandet av Beetham. Nettotillgångarna i GBP säkras genomupplåning i samma valuta. En omräkningseffekt uppstår närdotterbolagens resultat i andra valutor än SEK räknas om till SEK.OmräkningsexponeringDet sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick per 31 december2005 till MSEK 190, varav MSEK 114 finansierats med eget kapital.Sysselsatt Netto- Netto-MSEK kapital låneskuld tillgångarGBP 189 104 85EUR 1 -28 29Totalt 190 76 114Nettotillgångarna i GBP, före skatt MSEK 118, har genom upptagnalån i moderbolaget säkrats till 102 procent, medan ingen säkringsker av nettotillgångarna i EUR. Resultatet påverkas närdotterbolagens resultat omräknas till annan kurs än balansdagenskurs. Den påverkan som detta haft på 2005 års resultat är relativtmarginell.ValutaexponeringFlödesexponeringBillerud är strukturellt exponerad för valutaförändringar genom atthuvuddelen av intäkterna faktureras i utländska valutor eller, omfaktureringen sker i SEK, är nära relaterad till marknadsprissättningi andra valutor. De viktigaste faktureringsvalutorna är EUR ochUSD. Huvuddelen av rörelsekostnaderna är dock i SEK. UndantagKostnaderEn ungefärlig fördelning av Billeruds kostnadsmassa återfinns iföljande tabell.


F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 4 3RÖRELSEKOSTNADERNAS FÖRDELNING 2005 (%)Vedråvara 29Personal 21Frakter till kund 13Kemikalier 8Köpta tjänster 3Övriga insatsvaror 5Avskrivningar 6Energi 6Övrigt 9Totalt 100VedråvaraBillerud äger ingen egen skog utan köper vedråvara på marknadsmässigavillkor från ett fåtal större leverantörer. Gruvöns råvaruförsörjningsker via avtal med Stora Enso som gäller tills vidare. Karlsborgsråvaruförsörjning sker via avtal med Sveaskog och andra leverantörer.Avtalen gäller i de flesta fall för ett till tre år i taget. Skärblackasråvaruförsörjning sker via avtal med ett tiotal leverantörer, där Holmen,Sveaskog och Stora Enso står för merparten av volymen. Skärblackasavtal gäller i de flesta fall för ett år i taget.Avtalen reglerar generella leveransvillkor under det att vedprisetbestäms i enlighet med marknadsprisernas förändringar. Cirka 15 till 20procent av vedbehovet importeras av Billeruds leverantörerHuvuddelen av importveden kommer från de baltiska staterna.Prisutvecklingen de senaste åren har varit uppåtgående. Prisernapåverkas av efterfrågan från massaindustrin, vilket betyder att enförändrad produktion för massaindustrin totalt i Sverige kan leda tillförändrade kostnader för vedråvara på sikt. Övrig användning, somtill exempel för sågade trävaror och för förbränning, kan också kommaatt påverka massavedspriset indirekt.PersonalLönekostnaden styrs främst av gällande kollektivavtal samtlöneskatter och andra relaterade lagar och regler. De senaste åren harlönekostnaderna genom avtal ökat med cirka 3 procent per år.Frakter till kundCirka 75 procent av frakterna från Billeruds bruk sker med järnväg, övrigafrakter med fartyg eller per landsväg. Fraktkostnaden bestäms årligengenom avtal. Fraktkostnadernas utveckling styrs dels av konkurrensenmellan fraktföretagen, dels av energipriser och lönekostnadsutveckling.kemikalier har en mycket stabil prisutveckling. Trendmässigt hardock kemikaliepriserna varit stabila.Övriga insatsvarorÖvriga insatsvaror består bland annat av reservdelar, underhållsmaterial,emballagematerial och maskinbeklädnad. Dessa varor harhistoriskt varit relativt stabila i pris.EnergiBillerud förbrukar elenergi, olja, biobränslen samt mindre mängder avandra energislag, främst gas.Under 2005 köptes cirka 1,1 TWh elenergi från externaleverantörer. Elpriserna säkras löpande. Vid utgången av 2005 hadeelsäkringskontrakten ett marknadsvärde på MSEK 19. Billerudproducerar även elenergi för egen konsumtion. Den biobränslebaseradedelen av produktionen berättigar till så kallade elcertifikat.Certifikaten säljs löpande.Billerud genomför för närvarande ett omfattande investeringsprograminom energiområdet. Som en konsekvens av programmethar oljeförbrukningen sjunkit till cirka 20 000 m 3 olja i årstakt vidutgången av 2005. Oljan har ersatts av biobränslen. Kvarvarandeoljeförbrukning prissäkras för närvarande inte. En ytterligarekonsekvens av programmet är att inköpen av elenergi beräknas minskatill cirka 0,6 TWh i årstakt från slutet av 2006. Samtidigt ungefärfördubblas antalet erhållna elcertifikat.SäsongssvängningarBilleruds verksamhet uppvisar relativt begränsade säsongssvängningar.Orderinflödet är normalt högst under vårmånaderna, meneftersom tillgänglig kapacitet styr leveranserna är dessa relativtkonstanta över året. Störst påverkan har de årliga underhållsstoppen,då respektive bruk står stilla under cirka en vecka. Denuteblivna produktionen medför något lägre leveranser under enlängre tid både före, under och efter stoppet.Billeruds kostnader är också relativt stabila under året. Dock ärde fasta kostnaderna något lägre under sommarmånaderna pågrund av färre underhållsprojekt. Energikostnaderna är något högreunder vintermånaderna, dels genom högre energiförbrukning, delsgenom normalt högre energipriser, framför allt på elenergi.Köpta tjänsterKöpta tjänster består främst av underhållstjänster, dels i sambandmed de årliga underhållsstoppen, dels för löpande underhåll.Prisutvecklingen för tjänsterna styrs främst av lönekostnadsutvecklingeni Sverige.KemikalierVissa processkemikalier är restprodukter från kemiska processer ochuppvisar därför betydande prissvängningar mellan åren. AndraProduktionsanläggningarAlla Billeruds anläggningar har kontinuerlig drift, det vill sägaproduktionen pågår dygnet runt året om. Det enda planeradeavbrottet är det årliga underhållsstoppet, då respektive brukstannar i cirka en veckas tid. Den kontinuerliga driften medförhögre effektivitet i kapitalutnyttjandet, men gör också känslighetenför oplanerade produktionsstörningar större. Ett stort arbete läggsdärför ned på förebyggande underhåll och andra åtgärder för attupprätthålla en störningsfri drift.


4 4 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EFör att skydda Billerud vid mer omfattande haverier och andraproduktionsproblem har anläggningarna försäkrats till återanskaffningsvärde.Försäkringarna ersätter dessutom det vinstbortfall somkan uppkomma som en konsekvens av produktionsproblemen.Normalt produceras förpackningspapper endast motkundorder. Massaproduktion för avsalu sker dock normalt utankundorder, men baserat på ettårskontrakt. Billeruds lager avfärdigvaror uppgår normalt till 3-4 veckors produktion.MiljöriskerBilleruds verksamheter inom massa- och papperstillverkning harbetydande miljöaspekter. Bolaget förbrukar råvaror, framför alltvedråvara, och energi i tillverkningsprocessen. Bolaget är en storanvändare av vatten som inte förbrukas utan återförs i renat skick.Vidare sker utsläpp av ämnen både till vatten och luft.Produktionsprocessen resulterar också i vissa avfallsprodukter.Bolagets verksamhet i Sverige kräver genom sin karaktärtillstånd från en miljödomstol. Domen reglerar dels maximalproduktion, dels maximal miljöpåverkan i form av utsläpp tillframför allt luft och vatten. Andra villkor kan också finnas.En konkret miljörisk är konsekvenserna av om Billerud inte mednormal produktion kan leva upp till villkoren i tillståndet. Enlösning kan vara att begränsa produktionen under den tid som dettar att åtgärda problemet. Detta resulterar i produktionsbortfallunder en tid samt kostnader i form av nyinvesteringar eller andrakostnader. Vid tillfälliga överskridanden av tillståndet därhanteringsmässiga fel begåtts kan individuellt straffansvar bliaktuellt. Billerud kan i sådana fall också drabbas av kostnader försanering och andra åtgärder.Givna miljötillstånd måste förnyas inom vissa givna tidsramar.Utvecklingen i Sverige och även internationellt har gått mot alltsträngare miljöregler vilket betyder att nya tillstånd normalt harlägre gränser för maximal miljöpåverkan. Sådana regeländringarkan leda till krav på betydande nyinvesteringar för att möjliggörafortsatt produktion.En annan miljörisk är risken för negativa reaktioner frånomgivningen, vilket kan förekomma även om verksamheten hållersig inom tillståndets ram.För att säkerställa att Billeruds miljöpåverkan håller sig inomtillståndens gränser och att negativa miljökonsekvenser även iövrigt minimeras, har Billerud inrättat ett miljöledningssystemvid varje bruk. Systemen är certifierade enligt olika standards,t ex EMAS och ISO. Systemen innebär att miljöaspekternaidentifieras och värderas samt att mål sätts kring dessa för attgradvis minska negativ miljöpåverkan. Vidare ingår utbildning ochleverantörsbedömning samt en omfattande uppföljning avmiljöarbetet. Detta innebär en daglig kontroll via ett stort antalmätningar och analyser, periodiska revisioner samt en årligutvärdering av miljöledningssystemets effektivitet.FinansieringFinansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehovuppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. För att säkerställa attkoncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering skafinansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa,finns tillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramarska eftersträvas. Långivarbasen ska även vara rimligt diversifieradför att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor.Koncernens låneportfölj består av ett syndikerat lån med 5 årslöptid, sju obligationslån med 5-8 års löptider och ett konvertibellånmed 5 års löptid. Därtill har koncernen ett certifikatprogrammed möjlighet att ge ut certifikat med löptider upp till 12 månader.För att hantera de finansiella riskerna har ett antal övergripanderegler etablerats inom Billerud. Arbetet med att reducera definansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen årligenfastställd finanspolicy. Lånens återbetalningsstruktur ska anpassasså att låneförfallet ett enskilt år inte överstiger 25 procent av dentotala lånestocken. Räntebindningstiden för skuldportföljen kanvariera mellan 3 och 13 månader. Finansiella placeringar får endastgöras i vissa typer av instrument med låg risk varvid räntebindningstideninte får överstiga 6 månader. Billeruds finansiella målanger också att nettoskuldsättningsgraden ska ligga mellan 0,6 och0,9 gånger. Vid utgången av 2005 uppgick nettoskuldsättningsgradentill 0,99 gånger.LikviditetsriskKoncernen ska vid varje tidpunkt ha ett minimum av likvida medelmotsvarande det högsta av:• 5 procent av Billeruds 12 månaders rullande omsättning• 3 veckors budgeterade nettoflöden plus MSEK 50.Likviditetsbufferten ska för närvarande uppgå till minst MSEK 350.KänslighetsanalysNedan redovisas hur resultat före skatt påverkas vid en isoleradförändring av några av de viktigaste intäkts- och kostnadsfaktorerna2005.K ÄNSLIGHETSANALYSUngefärliga effekter på resultat före skattVariabel Förändring i MSEKFörsäljningsvolym +/- 10 % +/- 270Massapris +/- 10 % +/- 110Växelkurser, SEK +/- 10 % +/- 400Vedpris +/- 10 % -/+ 200Elpris +/- 10 % -/+ 30Låneränta +/- 1 procentenhet -/+ 20


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 4 5Resultaträkning för koncernenNot 2005 2004MSEK 1, 23Nettoomsättning 2, 35 6 823 7 159Övriga rörelseintäkter 3 10 9Rörelsens intäkter 6 833 7 168Rörelsens kostnaderFörändringar av varulager -21 13Råvaror och förnödenheter -2 982 -2 766Övriga externa kostnader 4 -1 897 -1 885Personalkostnader 5 -1 720 -1 350Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 11 -413 -399Resultatandel i intresseföretag 14 0 -Summa rörelsens kostnader -7 033 -6 387Rörelseresultat 6, 35 -200 781Finansiella poster 7Finansiella intäkter 14 10Finansiella kostnader -92 -84Finansnetto -78 -74Resultat efter finansiella poster -278 707Skatt 9 95 -198Årets resultat -183 509Resultat per aktie, SEK 10 -3,56 9,66Resultat per aktie efter utspädning, SEK 10 -3,56 9,62Redovisad utdelning per aktie framgår av not 17.


4 6 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RBalansräkning för koncernenNot 2005-12-31 2004-12-31MSEKTILLGÅNGAR 1, 23AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 11 5 338 4 669Andelar i intresseföretag 14 1 1Övriga innehav 15 10 10Långfristiga fordringar 1 1Summa anläggningstillgångar 5 350 4 681OmsättningstillgångarVarulager 16 739 749Skattefordringar 38 31Kundfordringar 1 204 1 128Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 39 45Övriga fordringar 205 94Likvida medel 25 182 378Summa omsättningstillgångar 2 407 2 425Summa tillgångar 7 757 7 106EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 23Eget kapital 17Aktiekapital 666 666Övrigt tillskjutet kapital 76 76Reserver 3 -3Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 1 781 2 298Summa eget kapital 2 526 3 037Långfristiga skulderLångfristiga räntebärande skulder 20 1 786 995Avsättningar för pensioner 18 153 127Övriga avsättningar 19 5 6Uppskjutna skatteskulder 9 1 081 1 177Summa långfristiga skulder 3 025 2 305Kortfristiga skulderKortfristiga räntebärande skulder 20 746 725Leverantörsskulder 555 487Skatteskulder 6 4Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 436 517Övriga skulder 122 30Avsättningar 19 341 1Summa kortfristiga skulder 2 206 1 764Summa skulder 5 231 4 069Summa eget kapital och skulder 7 757 7 106Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 4 7Förändringar i koncernens eget kapitalBalanseradeÖvrigt vinstmedel Totalttillskjutet och årets egetNot Aktiekapital kapital Reserver resultat kapitalMSEKIngående värden 2004-01-01 724 606 – 1 874 3 204Justering på grund av ändrade redovisningsprinciper – – -10 -10Justerat ingående eget kapital 2004-01-01 724 606 – 1 864 3 194Årets förändring av omräkningsreserv 17 -3 -3Summa förmögenhetsförändringar redovisade direktmot eget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare -3 - 3Årets resultat 509 509Summa förmögenhetsförändringar,exklusive transaktioner med bolagets ägare -3 509 506Nedsättning av aktiekapitalet -58 58Utdelningar -346 -346Återköp av aktier -242 -75 -317Utgående värden 2004-12-31 666 76 -3 2 298 3 037BalanseradeÖvrigt vinstmedel Totalttillskjutet och årets egetNot Aktiekapital kapital Reserver resultat kapitalMSEKIngående värden 2005-01-01 666 76 -3 2 298 3 037IFRS - justering vid tillämpning av IAS 39 43 43Justerat ingående eget kapital 2005-01-01 666 76 40 2 298 3 080Årets förändring av omräkningsreserv 17 4 4Årets förändring av säkringsreserv 17 -57 -57Skatt hänförlig till poster somredovisats direkt mot eget kapital 17 16 16Summa förmögenhetsförändringarredovisade direkt mot eget kapital,exklusive transaktioner med bolagets ägare – – -37 – -37Årets resultat -183 -183Summa förmögenhetsförändringar,exklusive transaktioner med bolagets ägare – – -37 -183 -220Utdelningar -334 -334Utgående värden 2005-12-31 666 76 3 1 781 2 526


4 8 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RKassaflödesanalys för koncernenNot 2005 2004MSEK 25Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster -278 707Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera 744 412Justerat resultat efter finansiella poster 466 1 119Betald skatt -9 –Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändring av rörelsekapital 457 1 119Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalÖkning (–)/minskning (+) av varulager 16 -60Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar -122 91Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder 62 60Kassaflöde från den löpande verksamheten 413 1 210InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -1 075 -568Förvärv av Billerud Beetham Ltd – -213Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6 4Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 069 -777Kassaflöde efter investeringsverksamheten -656 433FinansieringsverksamhetenUtdelning -334 -346Återköp av aktier – -317Upptagna lån 1 149 958Amortering av låneskuld -359 -700Kassaflöde från finansieringsverksamheten 456 -405Årets kassaflöde -200 28Likvida medel vid årets början 378 353Omräkningsdifferens i likvida medel 4 -3Likvida medel vid årets slut 182 378


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 4 9Resultaträkning för moderbolagetNot 2005 2004MSEK 1, 23Nettoomsättning 2 2 955 3 108Förändring av varulager -10 5Övriga rörelseintäkter 3 28 24Summa 2 973 3 137Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter -1 393 -1 261Övriga externa kostnader 4 -795 -820Personalkostnader 5 -865 -629Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 11 -169 -166Summa rörelsens kostnader -3 222 -2 876Rörelseresultat -249 261Finansiella poster 7Resultat från andelar i koncernföretag -9 3Resultat från andelar i intresseföretag 0 –Ränteintäkter och liknande resultatposter 36 26Räntekostnader och liknande resultatposter -104 -84Summa finansiella poster -77 -55Resultat efter finansiella poster -326 206Bokslutsdispositioner 8 -1 330 1 379Resultat före skatt -1 656 1 585Skatt 9 464 -443Årets resultat -1 192 1 142


5 0 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RBalansräkning för moderbolagetMSEK Not 2005-12-31 2004-12-31TILLGÅNGAR 1, 23AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 11 2 665 2 313Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 12 1 154 1 174Andelar i intresseföretag 14 1 1Övriga innehav 15 10 10Fordringar på koncernföretag 13 876 1 050Andra långfristiga fordringar 21 16Summa finansiella anläggningstillgångar 2 062 2 251Summa anläggningstillgångar 4 727 4 564OmsättningstillgångarVarulager 16 296 302Kortfristiga fordringarKundfordringar 540 572Fordringar på koncernföretag 592 11Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 19Övriga fordringar 89 41Summa kortfristiga fordringar 1 239 643Kassa och bank 25 100 314Summa omsättningstillgångar 1 635 1 259Summa tillgångar 6 362 5 823EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 23Eget kapital 17Bundet eget kapitalAktiekapital (53 252 998 st stamaktier) 666 666Reservfond 149 73Överkursfond - 76Summa bundet eget kapital 815 815Fritt eget kapitalBalanserat resultat 1 610 379Årets resultat -1 192 1 142Summa fritt eget kapital 418 1 521Summa eget kapital 1 233 2 336Obeskattade reserver 26 1 330 –AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 150 120Avsättningar för skatter 9 188 484Övriga avsättningar 19 222 1Summa avsättningar 560 605Långfristiga skulderSyndikerat lån 21 121 129Obligationslån 21 1 532 742Skulder koncernföretag 334 285Konvertibelt förlagslån 21 30 29Summa långfristiga skulder 2 017 1 185Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 21 746 725Leverantörsskulder 279 225Skulder till koncernföretag - 476Skulder till intresseföretag 30 3 –Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 190 270Övriga skulder 4 1Summa kortfristiga skulder 1 222 1 697Summa eget kapital och skulder 6 362 5 823Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolagetStällda säkerheter 29 20 16Eventualförpliktelser 29 134 6


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 5 1Förändringar i moderbolagets eget kapitalBundet eget kapitalFritt eget kapitalAktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Totaltkapital fond fond resultat resultat eget kapitalMSEKIngående värden 2004-01-01 724 73 606 771 25 2 199Föregående års resultat omföres 25 -25 –Lämnat koncernbidrag efter skatteeffekt -342 -342Summa förmögenhetförändringarredovisade direkt mot eget kapital,exklusive transaktioner med bolagets ägare -342 -342Årets resultat 1 142 1 142Summa förmögenhetsförändringar,exklusive transaktioner med bolagets ägare -342 1 142 800Nedsättning av bundna reserver -530 530 –Nedsättning av aktiekapitalet -58 58 –Utdelningar -346 -346Återköp av aktier -317 -317Utgående värden 2004-12-31 666 73 76 379 1 142 2 336Bundet eget kapitalFritt eget kapitalAktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Totaltkapital fond fond resultat resultat eget kapitalMSEKIngående värden 2005-01-01 666 73 76 379 1 142 2 336Föregående års resultat omföres 1 142 -1 142 –Erhållet koncernbidragefter skatteeffekt 423 423Summa förmögenhetsförändringar redovisadedirekt mot eget kapital, exklusive transaktionermed bolagets ägare 423 423Årets resultat -1 192 -1 192Summa förmögenhetsförändringar,exklusive transaktioner med bolagets ägare 423 -1 192 -769Överföring av överkursfond till reservfond 76 -76 –Utdelningar -334 -334Utgående värden 2005-12-31 666 149 0 1 610 -1 192 1 233


5 2 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RKassaflödesanalys för moderbolagetNot 2005 2004MSEK 25Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster -326 206Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera 451 173Justerat resultat efter finansiella poster 125 379Betald skatt -2 -5Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändring av rörelsekapital 123 374Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalÖkning (–)/minskning (+) av varulager 6 -7Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar -7 -38Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder -22 -19Kassaflöde från den löpande verksamheten 100 310InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -522 -322Förvärv av Billerud Beetham Ltd – -77Förvärv av andelar i koncernföretag (kapitaltillskott) – -45Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 2Utlåning/Återbetalning av finansiella fordringar koncernföretag 174 -300Kassaflöde från investeringsverksamheten -347 -742Kassaflöde efter investeringsverksamheten -247 -432FinansieringsverksamhetenUtdelning -334 -346Återköp av aktier – -317Upptagna lån 1 035 855Reglering av övriga finansiella skulder – -466Amortering av låneskuld -193 -700Reglerade koncernbidrag och utdelningar -475 1 443Kassaflöde från finansieringsverksamheten 33 469Årets kassaflöde -214 37Likvida medel vid årets början 314 277Likvida medel vid årets slut 100 314


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 5 3Noter med redovisningsprinciper1 RedovisningsprinciperÖverensstämmelse med normgivning och lagKoncernredovisningen har upprättats i enlighet med InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) utgivna av InternationalAccounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden frånInternational Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC)så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU.Denna års- och koncernredovisning innehåller de första fullständigafinansiella rapporterna upprättade i enlighet med IFRS. I sambandmed övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper tillen redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är denstandard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidarehar Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletteranderedovisningsregler för koncerner tillämpats.Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper somkoncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet”Moderföretagets redovisningsprinciper”. De avvikelser somförekommer mellan moderföretagets och koncernens principerföranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS imoderföretaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) ochTryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.I not 33 och 34 finns en sammanställning med förklaringar hurövergången till IFRS har påverkat koncernens finansiella resultatoch ställning samt redovisade kassaflöden.Förutsättningar vid upprättande av moderföretagetsoch koncernens finansiella rapporterModerföretagets funktionella valuta är svenska kronor som ävenutgör rapporteringsvalutan för moderföretaget och för koncernen.Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenskakronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade tillnärmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiskaanskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder,som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder somvärderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiellatillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade tillverkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångarsom kan säljas.Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräveratt företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt görantaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprincipernaoch de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter ochkostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade påhistoriska erfarenheter och ett antal andra faktorer som underrådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessauppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma deredovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgårtydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessauppskattningar och bedömningar.Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görsom ändringen endast påverkat denna period, eller i den periodändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar bådeaktuell period och framtida perioder.Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen avIFRS vilka har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna ochgjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar ipåföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen hartillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras ikoncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, ochvid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRSper den 1 januari 2004 som förklarar övergången från tidigaretillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt IFRS.Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent pårapportering och konsolidering av moderföretag, dotterföretagoch intresseföretag.Ändrade redovisningsprinciperÖvergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redovisatsenligt IFRS 1 och beskrivs i not 33 och not 34. I enlighet med frivilligtundantag i IFRS 1 tillämpas IAS 39 ej på jämförelsesiffrorna för 2004utan framåtriktat från den 1 januari 2005. Tillämpningen av IAS 39har inneburit att eget kapital påverkats med MSEK 43 per den 1 januari2005. Effekterna av IAS 39 i resultaträkningen har under 2005 varitmarginella till följd av att ränteläget ej förändrats och att valutakursernavarit stabila. För jämförelseåret 2004 tillämpas samma redovisningsprincipersom för moderföretaget avseende finansiella instrument.Nya IFRS och tolkningar som kommer att tillämpas underkommande perioderIFRS 7 Finansiella instrument: UpplysningarStandarden behandlar information avseende finansiella tillgångaroch finansiella skulder och ersätter upplysningskraven i RR 32.Effekten av IFRS 7 på Billeruds finansiella rapporter avser ett utökatinformationskrav avseende finansiella tillgångar och finansiella skulder.Standarden, som är godkänd av EU, kommer att tillämpas från ochmed den 1 januari 2007.SegmentsrapporteringBilleruds verksamhet består av produktområdena kraftpapper,wellråvara och avsalumassa som är produktionsmässigt starktintegrerade. Verksamheten kan styras på dessa områden vad gällerintäkterna men däremot inte vad gäller kostnaderna och investeringarna.Det innebär att produktområdena inte är direkt redovisningsmässigtidentifierbara. Produktområdena är utsatta för riskeroch möjligheter som dessutom i allt väsentligt är likartade. EnligtBilleruds bedömning utgör dessa tre produktområden tillsammansen rörelsegren och ett primärsegment. Marknaden bedöms inteväsentligt skilja sig åt vad avser risker och möjligheter.Klassificering med meraAnläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderföretagetoch koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntasåtervinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderföretagetoch koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntasåtervinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.KonsolideringsprinciperDotterföretagDotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytandefrån Billerud AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekten rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategieri syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ettbestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigandeaktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebäratt förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenomkoncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dessskulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdetfastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet.I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen,dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samtövertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellananskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet avförvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgörkoncernmässig goodwill, eller negativ goodwill. När skillnaden är negativredovisas denna direkt i resultaträkningen.Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningenfrån och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmandeinflytandet upphör.IntresseföretagIntresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydandeinflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den drifts-


5 4 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E Rmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehavmellan 20 procent och 50 procent av röstetalet. Från och med dentidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar iintresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisadevärdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andeli intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill ochandra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- ochundervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel iintresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagensnettoresultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar,nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektiveundervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskarinvesteringens redovisade värde.Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet förinnehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet nettoav intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelserredovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretagetöverstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reducerasandelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även motlångfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sinekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvesteringi intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida intekoncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomnai intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till dentidpunkt när det betydande inflytandet upphör.Transaktioner som skall elimineras vid konsolideringKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader ochorealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninternatransaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhetvid upprättandet av koncernredovisningen.Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner medintresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvararkoncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineraspå samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckningdet inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionellavalutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöerbolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulderi utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till denvalutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferensersom uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskaanskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligavärden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som rådervid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringenredovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändringavseende tillgången eller skulden.Utländska verksamheters finansiella rapporterTillgångar och skulder i utlandsverksamheter omräknas till svenskakronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter ochkostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor tillen genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vidrespektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstårvid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt moteget kapital som en omräkningsreserv.Nettoinvestering i en utlandsverksamhetOmräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av enutländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar avnettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i egetkapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de tillverksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferensernaefter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.Vad avser utlandsverksamheter så har de ackumuleradeomräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari2004, tidpunkten för övergång till IFRS, inte redovisats som en separatkomponent (omräkningsreserv) i det egna kapitalet. Ackumuleradeomräkningsdifferenser har därför nollställts i öppningsbalansen enligtIFRS 1 den 1 januari 2004.IntäkterFörsäljning av varor och utförande av tjänsteuppdragBilleruds intäkter består till allt väsentligt av försäljning av tillverkadeprodukter. Inkomst från försäljning av produkter redovisas som intäktnär samtliga följande villkor är uppfyllda• köparen har övertagit de väsentliga risker och förmåner som ärförknippade med varornas ägande och Billerud utövar inte hellernågon reell kontroll över de produkter som sålts,• inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt,• det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippademed transaktionen kommer att tillfalla Billerud,• de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följdav transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.• Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiskafördelarna inte kommer att tillfalla Billerud. Om det råderbetydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnadereller risk för returer sker ingen intäktsföring.Statliga stödStatliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt närdet föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och attkoncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade medbidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen påsamma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen äravsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångarredovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiserassom övrig rörelseintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnaderBetalningar avseende operationella leasarBetalningar avseende operationella leasingavtal redovisas iresultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållnai samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av dentotala leasingkostnaden i resultaträkningen.Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedeloch fordringar, räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån,utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiseradevinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som användsinom den finansiella verksamheten.Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknasmed tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den räntasom gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningarunder den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisadevärdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiseradebelopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier ochandra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och detbelopp som erhålls vid förfall.Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnaderoch liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.Koncernen och moderföretaget aktiverar inte ränta i tillgångarsanskaffningsvärden.I koncernen belastar lånekostnaden resultatet den period till vilkende tillhör.Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighetmed reglerna i IAS 39.Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderarpå tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar samt derivat. Bland skulder och egetkapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärdemotsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transak-


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 5 5tionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende desom tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligtvärde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusivetransaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur dehar klassificerats enligt nedan.En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningennär bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighetföreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheternai avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollenöver dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. Enfinansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen iavtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för delav en finansiell skuld.Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas påaffärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärvaeller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar elleravyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras avtillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde påonoterade finansiella tillgångar fastställs genom att användavärderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner,pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Förytterligare information, se not 23.Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finnsobjektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp avfinansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrumentsom klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsättsen väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet underinstrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs.Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorintillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumuleradvärdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen.Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats iresultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier.Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiellainstrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vidursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångarsom innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företagetinitialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgångklassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljaspå kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivatklassificeras som innehav för handel utom då de används försäkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande tillverkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inteutgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går attfastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarnauppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänsterdirekt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna.Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i dennakategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupetanskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknadesvid anskaffningstidpunkten.Investeringar som hålles till förfallFinansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller somkan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har enuttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i dennakategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärdebestäms utifrån den effektivränta som beräknades vidanskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksomdirekta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiellatillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiellatillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori.Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde medvärdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarnabokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumuleradvinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av finansiella skulder som innehas för handelsamt derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovisning.Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värdemed värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.Andra finansiella skulderFinansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupetanskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån deneffektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär attöver- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiserasöver skuldens löptid.Derivat som används för säkringsredovisningSamtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen.Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring avverkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringi utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorierinom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas iresultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.Likvida medelLikvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängligatillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristigalikvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunktenunderstigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydligrisk för värdefluktuationer.Finansiella placeringarFinansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångareller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet.Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett årutgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare änett år kortfristiga placeringar.Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehastill förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfalloch värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapperdär avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiellatillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ellerfinansiella tillgångar som kan säljas.Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisasvärdeförändringen i finansnettot.Långfristiga fordringar och övriga fordringarLångfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringarsom uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt attidka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden ärlängre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortareövriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringaroch kundfordringar.KundfordringarKundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar.Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntasinflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt.Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats tillnominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringarredovisas i rörelsens kostnader.SkulderSkulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att deinitialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader.Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet


5 6 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E Ranskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulderhar en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har enlöptid kortare än ett år.Utgivna konvertibla skuldebrevKonvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom attmotparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten tillaktier, redovisas som ett sammansatt finansiellt instrument uppdelatpå en skulddel och en egetkapitaldel. Skuldens verkliga värdeberäknas genom att de framtida betalningsflödena diskonteras medden aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt tillkonvertering. Värdet på egetkapitalinstrumentet beräknas somskillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevetgavs ut och det verkliga värdet av den finansiella skulden videmissionstidpunkten. Transaktionskostnader i samband med emissionav ett sammansatt finansiellt instrument skall fördelas på skulddelenoch egetkapitaldelen proportionellt mot hur emissionslikvidenfördelas. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen och beräknasmed effektivräntemetoden.LeverantörsskulderLeverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder.Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utandiskontering till nominellt belopp.Derivat och säkringsredovisningDerivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt och swapparsom utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och förexponering av ränterisker samt elderivat för att täcka risken förelprisändringar. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andraavtal. Inbäddade derivat skall särredovisas om det inte är närrelateradetill värdkontrakten. Värdeförändringar på derivatinstrumentfristående liksom inbäddade redovisas i resultaträkningen baserat påsyftet med innehavet. Används derivatet för säkringsredovisning tillden del denna är effektiv redovisas värdeförändringar på derivaten påsamma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även omsäkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektivevärdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnaderinom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet medanvändningen av derivatinstrumentet och huruvida användningenrelateras till en rörelsepost eller en finansiell post.Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt somvärdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswapp,redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring avränteswappen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrigfinansiell kostnad.För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävsatt det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävsatt säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentationupprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster ochförluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid sammatidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre äruppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde medvärdeförändringen via resultaträkningen i enlighet med princip sombeskrivs ovan.Fordringar och skulder i utländsk valutaFör säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk användsvalutaterminer. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisningdå både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas tillverkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningenavseende valutakursdifferenser. Värdeförändringar avseenderörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatetmedan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulderredovisas i finansnettot.Transaktionsexponering – kassaflödessäkringarValutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkrasgenom valutaterminer. Valutaterminer som skyddar det prognostiseradeflödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde.Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserventills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen,varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringaröverförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekternafrån den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kanvara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiverasi balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade postenredovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en ickefinansielltillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningenfrån säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgångeneller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång ellerfinansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt mot resultaträkningeni samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in,eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan densäkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionenfortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumuleradevinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital ochredovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa,upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förlusteromedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principernabeskrivna ovan om derivatinstrument.Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringarFör säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparnavärderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningenredovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnadoch övrig värdeförändring av ränteswappen redovisasdirekt mot säkringsreserven i eget kapital så länge som kriteriernaför säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.Säkring av verkligt värdeNär ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värderedovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och densäkrade tillgången/skulden redovisas även den till verkligt värdeavseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatetredovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringenpå den säkrade posten.NettoinvesteringarInvesteringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusivegoodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande avvalutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs.I moderföretaget resultatförda kursdifferenser elimineras ikoncernredovisningen mot omräkning av nettotillgångarnai dotterföretaget som förts mot eget kapital. I de fall säkringeninte är effektiv redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen.ElderivatBillerud köper el från externa leverantörer. För att löpande säkraelpriserna tecknar Billerud elderivat. Elderivatet som skyddar detprognostiserade utflödet av elkostnader redovisas i balansräkningentill verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot egetkapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade utflödet träffarresultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumuleradevärdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där mötaoch matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.De realiserade resultaten av dessa elderivat redovisas löpandei rörelseresultatet som en korrigering till elkostnaderna.Materiella anläggningstillgångarÄgda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningenom det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommeratt komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kanberäknas på ett tillförlitligt sätt.Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen tillanskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar ocheventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpsprisetsamt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 5 7plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdetär kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänsteroch juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningvärdetför egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciperför nedskrivningar framgår under rubriken Nedskrivningar.Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångarinkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda,om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkthänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter förnedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande avplats eller område där dessa finns.Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olikanyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiellaanläggningstillgångar.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tasbort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller näringa framtida ekonomiska fördelar väntas från användning ellerutrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommervid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnadenmellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde medavdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisassom övrig rörelseintäkt/kostnad.Leasade tillgångarAvseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificerasi koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånernasom är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda tillleasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisatssom tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betalaframtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristigaskulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarnaredovisas som ränta och amortering av skulderna.Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs överlöptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åtfrån vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om detär sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippademed tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdetkan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommandeutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggstill anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifieradekomponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras.Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbyttakomponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföresi samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.LånekostnaderLånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion ellerproduktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk attfärdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas inte itillgångens anskaffningsvärde.AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod,mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilketinnebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger tillgrund för avskrivningen. Följande avskrivningssatser tillämpas:Industribyggnader 5 %Bostäder och kontorsbyggnader 2-3 %Markanläggningar 5 %Tyngre maskiner 5 %Lättare maskiner 10 %Övriga maskiner och inventarier 20-33 %Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.Immateriella anläggningstillgångarForskning och utvecklingBillerud bedriver produkt- och processutveckling fokuserad främstpå att möta kundernas krav på produkternas egenskaper och olikaanpassningar. Utgifterna för dessa aktiviteter bedöms ej falla inomkriterierna för IAS 38, Immateriella tillgångar och kostnadsförslöpande i resultaträkningen. Exempel på detta är utgifter som syftartill att ta fram ny kunskap, utgifter för utvärdering och sökandeefter alternativa kvaliteter och processer.Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskaptillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter ellerprocesser, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkteneller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företagethar tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter användaeller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderarutgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgiftersom kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt.Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen somkostnad när de uppkommer.ElcertifikatTilldelning av elcertifikat sker mot egenproduktion av förnybar el.Elcertifikat värderas till beräknat marknadsvärde och redovisas somimmateriell tillgång. Elcertifikatberättigad produktion per balansdagenför vilka elcertifikat ännu inte tilldelats redovisas som upplupen intäktvärderat initialt till beräknat marknadspris. Motsvarande intäkterredovisas i rörelseresultatet som en korrigering mot elkostnaderna.UtsläppsrätterBilleruds svenska bruk har blivit tilldelade utsläppsrätter för koldioxidinom EU. Tilldelningen för inledande treårsperioden 2005-2007 överstigertotalt något de förväntade utsläppen. Vid erhållandet av utsläppsrätterkommer de att redovisas till marknadsvärde som immaterielltillgång och skuldföras som erhållet bidrag.I takt med att utsläpp görs kostnadsförs utsläppen till värdet viderhållandet samtidigt som denna kostnad reduceras för ianspråktagendel av erhållet bidrag.VarulagerVarulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattadeförsäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag föruppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkommaen försäljning.Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpningav först in-, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter somuppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av demtill deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågåendearbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirektakostnader baserad på en normal kapacitet.I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdetav direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirektatillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normaltkapacitetsutnyttjande.NedskrivningarDe redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varjebalansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.Undantag görs i Billerud för (tillgångar för försäljning ochavyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5), varulager och uppskjutnaskattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknastillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovanprövas värderingen enligt respektive standard.För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbarnyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga föranvändning beräknas återvinningsvärdet årligen.Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflödentill en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehovtillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går attidentifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kalladkassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när entillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstigeråtervinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.


5 8 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RNedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet(grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill.Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångarsom ingår i enheten (gruppen av enheter).När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångarsom kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och detfinns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov skallden ackumulerade förlusten som finns redovisad i eget kapitalöverföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas iresultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och detaktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigarekostnadsförda nedskrivningar.Beräkning av återvinningsvärdetÅtervinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringarsom hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringarvilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdetav framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta somgällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med enkort löptid diskonteras inte.Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligtvärde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkningav nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med endiskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som ärförknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som integenererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andratillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererandeenhet till vilken tillgången hör.Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringaroch kundfordringar som redovisas till upplupetanskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdetobjektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efterdet att nedskrivningen gjordes.Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificeradesom ”finansiella tillgångar som kan säljas” återförs inte via resultaträkningeni koncernen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilketefterföljande omvärderingar görs. Omvärderingarna redovisas direktmot eget kapital. Om det verkliga värdet på räntebärande instrumentsom klassificeras som “finansiell tillgång som kan säljas” ökar ochökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffadeefter att nedskrivningen gjordes, återförs nedskrivningen överresultaträkningen.Nedskrivningar på goodwill återförs inte.Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett enförändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen avåtervinningsvärdet.En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångensredovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värdesom tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts,med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.UnderhållskostnaderFrån 2005 har de direkta underhållskostnaderna för de så kalladeårsstoppen inte längre periodiserats över året utan tas den perioddå underhållsstoppet äger rum. De jämförande siffrorna för 2004är omräknade även för denna förändring.AktiekapitalÅterköp av egna aktierInnehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas somen minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrumentredovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttringav egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital.Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.UtdelningarUtdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämmangodkänt utdelningen.Ersättningar till anställdaAvgiftsbestämda planerFörpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisassom en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.Förmånsbestämda planerKoncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planerberäknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtidaersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i bådeinnevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras tillett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på enförstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernenspensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådanaföretagsobligationer används i stället marknadsräntan på statsobligationermed en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av enkvalificerad aktuarie med användande av den så kallade ”projectedunit credit method”.När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel avden ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöringunder tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärtfördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna heltär intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnadi resultaträkningen direkt.Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2004,datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinsteroch förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernensförpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas denså kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av deackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnasverkliga värde redovisas i resultatet över denförväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för deanställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariellavinster och förluster.När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställsi juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordranavseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningeneller fordran nuvärdesberäknas ej.Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemäni Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkringär en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.För räkenskapsåret 2005 har Billerud inte haft tillgång till sådaninformation som gör det möjligt att redovisa denna plan som enförmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genomen försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.Övriga långfristiga ersättningarKoncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar,förutom pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningarsom anställda har intjänat som ersättning för de tjänster som de utförti innevarande och tidigare perioder. Förpliktelsen beräknas med denså kallade ”projected unit credit method” och diskonteras till ettnuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångardras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen förförstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvararlöptiden för förpliktelserna.Ersättningar vid uppsägningEn avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personalendast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta enanställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnassom ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fallföretaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minstinnehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berördapersoner samt ersättningarna för varje personalkategori ellerbefattning och tiden för planens genomförande.AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har enbefintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffadhändelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurserkommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 5 9uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tidenbetalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskonteringav det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt somåterspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och,om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.GarantierEn avsättning för garantier redovisas när de underliggandeprodukterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiskadata om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall iförhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.OmstruktureringEn avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen harfastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, ochomstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligttillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggandetransaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörandeskatteeffekt redovisas i eget kapital.Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseendeaktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutadeeller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justeringav aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden medutgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade ochskattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporäraskillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vidförsta redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångaroch skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten förtransaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigresultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförligatill andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bliåterförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjutenskatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulderförväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknasmed tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutadeeller i praktiken beslutade per balansdagen.Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporäraskillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det ärsannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutnaskattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt attde kan utnyttjas.Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vidutdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningenredovisas som en skuld.Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagandesom härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftasendast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finnsett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning pågrund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.Moderföretagets redovisningsprinciperModerföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen(1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationRR 32 Redovisning för juridisk person. RR 32 innebär att moderföretageti årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpasamtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligtinom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandetmellan redovisning och beskattning. Rekommendationen angervilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.Ändrade redovisningsprinciperModerföretagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats ienlighet med reglerna i IAS 8 men med beaktande av de särskildaövergångsbestämmelserna i RR 32. De ändrade redovisningsprincipernahar inte givit några effekter med retroaktiv verkan medavseende på moderföretagets redovisning.I enlighet med övergångsreglerna i RR 32 har bolaget valt att intetillämpa ÅRL 4 kap 14 § a-e som tillåter värdering av vissa finansiellainstrument till verkliga värden. Från och med den 1 januari 2006kommer reglerna i ÅRL 4 kap 14 § a-e att tillämpas. Detta kommer attmedföra byte av redovisningsprincip. Moderföretaget kommer attfrån och med den 1 januari 2006 att värdera sina valutaderivat,råvaruderivat, ränteswappar och cross currency swappar till verkligtvärde. Detta beräknas ge en positiv effekt på eget kapital per den1 januari 2006 med MSEK 2 efter skatt.Skillnader mellan koncernensoch moderföretagets redovisningsprinciperSkillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciperframgår nedan. De nedan angivna redovisningsprincipernaför moderföretaget har tillämpats konsekvent på samtliga periodersom presenteras i moderföretagets finansiella rapporter.Dotterföretag, intresseföretagAndelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretagetenligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endasterhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör frånvinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstigerdessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning avinvesteringen och reducerar andelens redovisade värde.IntäkterFörsäljning av varor och utförande av tjänsteuppdragI moderföretaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligtÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisaspågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag tilldet lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet påbalansdagen.Anteciperade utdelningarAnteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fallmoderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlekoch moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innanmoderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.Finansiella instrumentModerföretaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som iövrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderföretaget.I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar tillanskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiellaomsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.Derivat och säkringsredovisningDerivat som ej används för säkring värderas i moderföretaget enligtlägsta värdes princip. Redovisning av derivat som används för säkringstyrs av den säkrade posten. Det gör att derivatet behandlas som enoff balance post så länge som den säkrade posten ej finns ibalansräkningen eller i balansräkningen till anskaffningsvärde. Närden säkrade posten redovisas i balansräkningen redovisas derivatet ibalansräkningen till verkligt värde.Materiella anläggningstillgångarÄgda tillgångarMateriella anläggningstillgångar i moderföretaget redovisas tillanskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar ocheventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men medtillägg för eventuella uppskrivningar.Leasade tillgångarI moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna föroperationell leasing.Immateriella anläggningstillgångarForskning och utvecklingI moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling somkostnad i resultaträkningen.


6 0 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RÅterföring av nedskrivningarNedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som”finansiella tillgångar som kan säljas” återförs inte via resultaträkningeni koncernen. I moderföretaget görs motsvarande återföringdock via resultaträkningen.Ersättningar till anställdaFörmånsbestämda planerI moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning avförmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretagetföljer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionensföreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässigavdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna iIAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av denförmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utanantagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinsteroch förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.SkatterI moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjutenskatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattadereserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerFöretaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighetmed uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskottförs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier ochandelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär attkoncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totalaskatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag fördess aktuella skatteeffekt.Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas somen utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuellaskatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidragoch dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanseradevinstmedel.Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas,med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt motbalanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dessaktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i denmån nedskrivning ej erfordras.2 Nettoomsättning per marknadDen externa nettoomsättningen fördelas på olika marknader enligt följandeAndel avAndel avMSEK 2005 total, % 2004 total, %KoncernenSverige 559 8 766 11Övriga EU-länder 4 462 65 4 582 64Övriga Europa 385 6 452 6Summa Europa 5 406 79 5 800 81Övriga marknader 1 417 21 1 359 19Koncernen totalt 6 823 100 7 159 100Av nettoomsättningen utgörs MSEK 6 792 (7 137) av varuförsäljning och MSEK 31 (22) av tjänsteuppdrag(legoarbeten). Nettoomsättning per produktområde och fördelat på kvartal, se not 35.Andel avAndel avMSEK 2005 total, % 2004 total, %ModerbolagetSverige 208 7 270 9Övriga EU-länder 2 062 70 2 089 67Övriga Europa 150 5 243 8Summa Europa 2 420 82 2 602 84Övriga marknader 535 18 506 16Moderbolaget totalt 2 955 100 3 108 100Nettoomsättningen MSEK 2 955 (3 108) utgör i sin helhet varuförsäljning.3 Övriga rörelseintäkterMSEK 2005 2004KoncernenSålda tjänster 5 5Övrigt 5 4Koncernen totalt 10 9ModerbolagetSålda tjänster 4 4Kommissioner 20 16Övrigt 4 4Moderbolaget totalt 28 244 Arvode och kostnadsersättning till revisorerMSEK Koncernen ModerbolagetKPMG 2005 2004 2005 2004Revisionsuppdrag * 3 2 2 1Andra uppdrag 3 3 2 2Totalt 6 5 4 3Andra revisorerRevisionsuppdrag 1 0 0 0Andra uppdrag 0 1 0 0Totalt 1 1 0 0* Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samtstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som detankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranledsav iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Andrauppdrag avser främst ersättning för rådgivning i redovisningsfrågor i samband medövergången till IFRS samt skattefrågor.5 Personal och personalkostnaderVaravVaravMedelantal anställda 2005 män, % 2004 män, %ModerbolagetSverige 1 170 80 1 201 79Övriga länder 3 100 3 100Moderbolaget totalt 1 173 80 1 204 80


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 6 1VaravVaravMedelantal anställda 2005 män, % 2004 män, %DotterföretagSverige 1 203 86 1 219 86Tyskland 14 43 14 43Nederländerna 6 33 6 33Frankrike 10 40 10 40Italien 7 29 9 33Spanien 6 50 6 50Storbritannien 181 90 155 90Dotterföretag totalt 1 427 85 1 419 85Koncernen totalt 2 600 83 2 623 82KoncernenModerbolagetPersonalkostnader 2005 2004 2005 2004MSEKLöner och andra ersättningarStyrelse och VD * 22 18 9 6varav bonus 3 3 1 1Övriga anställda 944 930 433 432varav bonus 30 53 10 23Summa löneroch andra ersättningar 966 948 442 438Sociala kostnaderAvtalsenlig pension till VD*Förmånsbestämda 9 1 9 1Avgiftsbestämda 3 4 – 1Avtalsenliga pensioner, övrigaFörmånsbestämda 12 19 7 7Avgiftsbestämda 329 62 187 41Övriga sociala kostnader 401 316 220 141Summa sociala kostnader 754 402 423 191Summa personalkostnader 1 720 1 350 865 629Av löner 2005 för övriga anställda i koncernen är MSEK 36 hänförliga till förändringsprojektet”Billerud 2007”. Motsvarande belopp för moderbolaget är MSEK 33. Av de avtalsenligapensionerna 2005 för övriga anställda i koncernen är MSEK 276 hänförliga till ”Billerud2007”. Motsvarande belopp för moderbolaget är MSEK 147. Av de sociala kostnaderna 2005för övriga anställda i koncernen är MSEK 71 hänförliga till ”Billerud 2007”. Motsvarandebelopp för moderbolaget är MSEK 63.* Med VD avseende koncernen avses samtliga personer med VD-befattning i någotkoncernföretag. Med styrelse avseende koncernen avses samtliga styrelser i koncernföretag.Löner och andra 2005 2004ersättningar Styrelse, Styrelse,MSEK VD VDModerbolagetSverige 9 6varav bonus 1 1Koncernen 22 18varav bonus 3 3Sjukfrånvaro i moderbolaget, % 2005Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 5,1Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängandesjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 51Sjukfrånvaro i moderbolaget som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid, %Sjukfrånvaron fördelad efter kön:Män 4,4Kvinnor 7,5Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:29 år eller yngre 2,830-49 år 4,850 år eller äldre 6,2Redovisning av andel kvinnor i företagsledningar, % 2005 2004KoncernenStyrelser 7 7Övriga ledande befattningshavare 11 11ModerbolagetStyrelsen 20 22Övriga ledande befattningshavare 21 13Personalkonvertibellåneprogram riktat till Billeruds anställda i Sverige genomfördes i juni2002. Antalet konvertibelinnehavare uppgår till 235 st, varav 6 avser nuvarande och tidigareledande befattningshavare.Konverteringskursen är SEK 114 och löptiden sträcker sig till den 20 juni 2007. Vid fullkonvertering ökar antalet aktier med 268 047 stycken (utspädning cirka 0,5 procent), varav9 135 aktier avser nuvarande och tidigare ledande befattningshavare.Information om ledande befattningshavares förmåner och köpoptioner enligt NBK:srekommendation, se not 24. För information om sjukfrånvaro, åldersfördelning med mera, seavsnittet Personal- och organisationsutveckling, sidorna 24-29.6 Rörelseresultat per produktområdeMSEKKoncernen 2005 2004RörelseresultatKraftpapper 339 485Wellråvara 33 171Avsalumassa -75 192Övrigt och elimineringar -497 -67Koncernen totalt -200 781Segmentsrapportering enligt IAS 14 har inte gjorts. Produktområdena är starkt integreradeoch kan styras på dessa områden vad gäller intäkterna, men däremot inte vad gällerkostnaderna och investeringarna. Det innebär att produktområdena inte är direktredovisningsmässigt indentifierbara, se not 1 Redovisningsprinciper. Fördelning avrörelseresultat per kvartal, se not 35.7 finansnettoMSEKKoncernenRänteintäkter och liknande resultatposter2005 2004Ränteintäkter 14 10Finansiella intäkter 14 10Räntekostnader och liknande resultatposterRäntekostnader -91 -85Netto valutakursförändringar -1 1Finansiella kostnader -92 -84Finansnetto -78 -74MSEKModerbolagetResultat från andelar i koncernföretag2005 2004Utdelning 11 3Nedskrivningar -20 –Moderbolaget totalt -9 3Resultat från andelar i intresseföretag2005 2004Utdelning 1 –Nedskrivningar -1 –Moderbolaget totalt 0 –Ränteintäkter och liknande resultatposter2005 2004Räntekostnader, koncernföretag 25 19Räntekostnader, övriga 11 7Moderbolaget totalt 36 26Räntekostnader och liknande resultatposter2005 2004Räntekostnader, koncernföretag -5 -13Räntekostnader, övriga -88 -71Netto valutakursförändringar -11 –Moderbolaget totalt -104 -84Finansnetto -77 -55


6 2 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R8 BokslutsdispositionerModerbolagetMSEK 2005 2004Skillnad mellan bokförd avskrivning ochavskrivning enligt plan– Maskiner och inventarier -1 330 1 379Moderbolaget totalt -1 330 1 3799 Sk attResultat före skatt Koncernen ModerbolagetMSEK 2005 2004 2005 2004Sverige, koncernbolag -253 700 -1 656 1 585Övriga länder, koncernbolag -25 7 – –Summa resultat före skatt -278 707 -1 656 1 585Skattekostnad Koncernen ModerbolagetMSEK 2005 2004 2005 2004Aktuell skattPeriodens skattekostnad -10 -11 164 -137Skatt hänförlig till tidigare period 6 4Summa aktuell skatt -4 -11 168 -137Uppskjuten skattUppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseendetemporära skillnader 99 -187 296 -306Summa skattekostnad 95 -198 464 -443I moderbolaget år 2005 och 2004 har aktuell skatt, MSEK -164 respektive MSEK 133,belöpande på erhållet respektive lämnat koncernbidrag, redovisats direkt mot eget kapital.Skillnad mellan nominelloch effektiv skattesats Koncernen Moderbolaget% 2005 2004 2005 2004Svensk inkomstskattesats -28,0 28,0 -28,0 28,0Effekt av andra skattesatser förutländska dotterbolag 0,7 –Skattefri utdelning -0,2 -0,1Skatteintäkt hänförlig till tidigare period -7,7 – -0,2 –Skatteeffekt på grund av ej avdragsgillakostnader och ej skattepliktiga intäkter 0,7 -0,2 0,4 0,0Skattesats enligt resultaträkningen -34,3 27,8 -28,0 27,9Förändring av uppskjuten skatt itemporära skillnader ochunderskottsavdrag Ingående Redovisat Redovisat Utgåendebalans i resultat- direkt mot balansMSEK 2005-01-01 räkningen eget kapital 2005-12-31KoncernenUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 1 174 24 2 1 200Periodiseringsfond 53 53Säkringsreserv 16* -15 1Summa uppskjuten skatteskuld 1 227 16 24 -13 1 254Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 31 15 46Varulager 0 1 1Kundfordringar 2 -2 0Avsättningar 12 101 113Underskott 5 8 13Summa uppskjuten skattefordran 50 123 – 173Summa netto uppskjutenskatteskuld 1 177 16 -99 -13 1 081Inga väsentliga avdragsgilla temporära skillnader eller underskottsavdrag som inte motsvarasav redovisade uppskjutna skattefordringar föreligger.* IFRS justering, vid tillämpning av IAS 39 från 1 januari 2005Förändring av uppskjuten skatt itemporära skillnader ochunderskottsavdrag Ingående Redovisat Redovisat Utgåendebalans i resultat- direkt mot balansMSEK 2004-01-01 räkningen eget kapital 2004-12-31KoncernenUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 946 195 1 141Förvärvad genomBillerud Beetham Ltd 36 36Omräkningsdifferens påförvärvad skuld -3 -3Periodiseringsfond 53 53Summa uppskjuten skatteskuld 999 195 33 1 227Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 29 2 31Varulager - 0 0Kundfordringar 2 0 2Avsättningar 7 2 9Effekt av övergång till RR29 3 3Underskott 1 4 5Summa uppskjuten skattefordran 39 8 3 50Summa netto uppskjutenskatteskuld 960 187 30 1 177Inga väsentliga avdragsgilla temporära skillnader eller underskottsavdrag som inte motsvarasav redovisade uppskjutna skattefordringar föreligger.Ingående Redovisat Utgåendebalans i resultat- balansMSEK 2005-01-01 räkningen 2005-12-31ModerbolagetUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 493 -226 267Summa uppskjuten skatteskuld 493 -226 267Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 3 2 5Kundfordringar 0 1 1Avsättningar 6 66 72Underskott – 1 1Summa uppskjuten skattefordran 9 70 79Summa netto uppskjutenskattefordran/skatteskuld 484 -296 188Inga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterföretag föreligger.Ingående Redovisat Utgåendebalans i resultat- balansMSEK 2004-01-01 räkningen 2004-12-31ModerbolagetUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 186 307 493Summa uppskjuten skatteskuld 186 307 493Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 2 1 3Kundfordringar 1 -1 0Avsättningar 5 1 6Summa uppskjuten skattefordran 8 1 9Summa netto uppskjutenskattefordran/skatteskuld 178 306 484Inga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterföretag föreligger.10 Resultat per aktie2005 2004Resultat per aktie före utspädningPeriodens resultat, MSEK -183 509Vägt antal utestående stamaktier 51 342 998 52 735 464Resultat per aktie före utspädning, SEK -3,56 9,66


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 6 3Resultat per aktie efter utspädning 2005 2004Periodens resultat, MSEK -183 509Räntekostnader på konvertibla skuldebrev, MSEK 1 1Skatt hänförlig till räntekostnaden, MSEK 0 0Justerat resultat, MSEK -182 510Vägt antal utestående stamaktier 51 342 998 52 735 464Justering för antagen konvertering avkonvertibla skuldebrev 268 047 268 047Antal aktier vid beräkningav resultat per aktie 51 611 045 53 003 511Resultat per aktie efter utspädning, SEK -3,56 9,6211 Materiella AnläggningstillgångarPågående ny-Byggnader Maskiner och anläggningarMSEK och mark inventarier 1) och förskott TotaltKoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden 2005-01-01 1 426 9 402 252 11 080Investeringar 18 748 309 1 075Avyttringar och utrangeringar – -9 -2 -11Omräkningsdifferens 1 35 – 36Utgående värden 2005-12-31 1 445 10 176 559 12 180Ackumulerade avskrivningar enligt planIngående värden 2005-01-01 -704 -3 702 -4 406Planenliga avskrivningar -63 -350 -413Avyttringar och utrangeringar – 6 6Omräkningsdifferens – -24 -24Utgående värden 2005-12-31 -767 -4 070 -4 837Ackumulerade nedskrivningarVid årets början -111 -1 894 -2 005Nedskrivningar – – 0Vid årets slut -111 -1 894 -2 005Redovisat värde enligtbalansräkning 2005-12-31 567 2) 4 212 559 5 338Pågående ny-Byggnader Maskiner och anläggningarMSEK och mark inventarier 1) och förskott TotaltModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 2005-01-01 577 4 923 188 5 688Investeringar 13 343 166 522Avyttringar och utrangeringar 0 -4 0 -4Utgående värden 2005-12-31 590 5 262 354 6 206Ackumulerade avskrivningarenligt planIngående värden 2005-01-01 -333 -2 042 -2 375Planenliga avskrivningar -22 -147 -169Avyttringar och utrangeringar – 3 3Utgående värden 2005-12-31 -355 -2 186 -2 541Ackumulerade nedskrivningarVid årets början och slut – -1 000 -1 000Redovisat värde enligtbalansräkning 2005-12-31 235 3) 2 076 354 2 6651)Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner ochinventarier, varför någon särredovisning inte skett.2)Varav mark MSEK 34 (33).3)Varav mark MSEK 8 (8).Taxeringsvärdet på byggnader och mark i Sverige uppgår till MSEK 2 640 (2 639), varavbyggnader utgör MSEK 2 579 (2 564). Taxeringsvärdet inkluderar även tillgångar vilka ibalansräkningen redovisats under posten maskiner och inventarier. Taxeringsvärdet förbyggnader och mark för moderbolaget uppgår till MSEK 742 (742) varav byggnaderutgör MSEK 701 (701).Hyres- och leasingavtalHyres- och leasingkostnader för kontor i koncernen uppgick 2005 till MSEK 8 (9).För moderbolaget uppgick motsvarande kostnader till MSEK 4 (3). Avtalade framtidaåtaganden i koncernen uppgick till MSEK 7 (16), varav MSEK 6 inom 1 år och MSEK 1 inom1-5 år. Motsvarande för moderbolaget är MSEK 3 (9), varav MSEK 3 (3) inom 1 år.Pågående ny-Byggnader Maskiner och anläggningarMSEK och mark inventarier 1) och förskott TotaltKoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden 2004-01-01 1 408 8 726 32 10 166Investeringar 11 337 220 568Förvärv Billerud Beetham 17 469 – 486Avyttringar och utrangeringar -8 -94 – -102Omräkningsdifferens -2 -36 – -38Utgående värden 2004-12-31 1 426 9 402 252 11 080Ackumulerade avskrivningarenligt planIngående värden 2004-01-01 -643 -3 173 -3 816Planenliga avskrivningar -63 -336 -399Förvärv Billerud Beetham -4 -309 -313Avyttringar och utrangeringar 6 93 99Omräkningsdifferens – 23 23Utgående värden 2004-12-31 -704 -3 702 -4 406Ackumulerade nedskrivningarVid årets början -111 -1 891 -2 002Nedskrivningar – -3 -3Vid årets slut -111 -1 894 -2 005Redovisat värde enligtbalansräkning 2004-12-31 611 2) 3 806 252 4 669Pågående ny-Byggnader Maskiner och anläggningarMSEK och mark inventarier 1) och förskott TotaltModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 2004-01-01 575 4 779 27 5 381Investeringar 6 155 161 322Avyttringar och utrangeringar -4 -11 – -15Utgående värden 2004-12-31 577 4 923 188 5 688Ackumulerade avskrivningarenligt planIngående värden 2004-01-01 -312 -1 908 -2 220Planenliga avskrivningar -22 -144 -166Avyttringar och utrangeringar 1 10 11Utgående värden 2004-12-31 -333 -2 042 -2 375Ackumulerade nedskrivningarVid årets början och slut – -1 000 -1 000Redovisat värde enligtbalansräkning 2004-12-31 244 3) 1 881 188 2 3131)Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner ochinventarier, varför någon särredovisning inte skett.2)Varav mark MSEK 33 (25).3)Varav mark MSEK 8 (8).12 Andelar i koncernföretagMSEK 2005-12-31 2004-12-31Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början 1 174 1 052Anskaffning – 122Utgående balans 31 december 1 174 1 174Ackumulerade nedskrivningarVid årets början – –Årets nedskrivningar -20 –Utgående balans 31 december -20 –Redovisat värde vid årets slut 1 154 1 174


6 4 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R12 Andelar i koncernföretag, fortsSpecifikation av koncernens och moderbolagets innehav av andelar i koncernföretagAntalRedovisatDotterföretag/Säte/Org.nr andelar Andel i %* värdeBillerud Karlsborg AB, Kalix 1 250 000 100 300556310-4198Billerud Skärblacka AB, Norrköping 1 000 000 100 740556190-3179Billerud Beetham Ltd, Cumbria 3 500 000 100 102Billerud Benelux B.V., Amsterdam 200 100 3Billerud France S.A.S., Paris 4 000 100 0Billerud GmbH, Hamburg – 100 1Billerud Iberica S.L., Barcelona – 100 1Billerud S.r.I., Milano – 100 0Billerud Sales Ltd, Nottingham 5 000 100 7Redovisat värde 2005-12-31 1 154* Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösternaför totalt antal aktier. Nedskrivning av aktier 2005, MSEK 20, avser innehavet iBillerud Beetham Ltd.13 fordringar på koncernföretag, räntebärandeMSEKModerbolaget 2005-12-31 2004-12-31Redovisat värde vid årets början 1 050 750Reglerade fordringar -174 –Nya fordringar – 300Redovisat värde vid årets slut 876 1 05014 Andelar i intresseföretagMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Redovisat värde vid årets början 1 0Förvärv av intresseföretag 1 1Andel i intresseföretagets resultat efter skatt 0 –Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital -1 –Redovisat värde vid årets slut 1 1Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat,tillgångar och skulder.IntresseföretagMSEK Eget Ägd2005 Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder kapital andel i %Moderbolagets:ScandFibreLogistics AB Sverige 87 0 11 10 1 20ScankraftPaper AB Sverige 0 0 0 0 0 28,6Totalt 87 0 11 10 12004Moderbolagets:ScankraftPaper AB Sverige 0 0 0 0 0 28,6Totalt 0 0 0 0 0MSEKModerbolaget 2005-12-31 2004-12-31Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början 1 0Inköp 1 1Utgående balans 31 december 2 1Ackumulerade nedskrivningarVid årets början 0 0Årets nedskrivningar -1 –Utgående balans 31 december -1 0Redovisat värde vid årets slut 1 1Specifikation av moderbolagets direkt ägda innehav av andelar i intresseföretagRöst- och RedovisatFöretag, org.nr och säte kapitalandel, i % värde2005-12-31IntresseföretagScandFibre Logistics AB, 556253-1474 Stockholm 20 1Scankraft Paper AB, 556459-7572 Stockholm 28,6 0Moderbolaget totalt 12004-12-31IntresseföretagScankraft Paper AB, 556459-7572 Stockholm 28,6 1Moderbolaget totalt 115 Övriga innehavMSEK Antal Andel RedovisatKoncernen och Moderbolaget andelar i % värdeNamn / Org nr2005-12-312 bostadsrätter 9Vänerhamn AB, 556483-5071 800 4 1Totalt 10MSEK Antal Andel RedovisatKoncernen och Moderbolaget andelar i % värdeNamn / Org nr2004-12-312 bostadsrätter 9Vänerhamn AB, 556483-5071 800 4 1Totalt 1016 VarulagerKoncernenModerbolagetMSEK 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31Råvaror ochförnödenheter 275 262 104 93Färdiga varor 464 487 192 209Varulager totalt 739 749 296 302Av varulagret motsvarar MSEK 43 värdering till verkligt värde.17 Eget kapitalSpecifikation av eget kapitalposten reserverMSEKKoncernenOmräkningsreserv 2005 2004Ingående omräkningsreserv -3 –Årets omräkningsdifferenser 11 -10Avgår säkring av valutarisk i utlandsverksamhet -7 7Utgående omräkningsreserv 1 -3Säkringsreserv 2005 2004Ingående säkringsreserv – –IFRS – justering vid tillämpning av IAS 39 43 –KassaflödessäkringarRedovisad direkt mot eget kapital -57 –Skatt hänförlig till årets säkringar 16 –Utgående säkringsreserv 2 –Summa reserver 2005 2004Ingående reserver -3 –IFRS – justering vid tillämpning av IAS 39 43 –Årets förändring av reserver:Omräkningsreserv * 4 -3Säkringsreserv -41 –Utgående reserver 3 -3* Förändring av omräkningsreserven utgör årets omräkningsdifferenser vid omräkning avutländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 6 5Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedelinklusive årets resultat.Redovisat värde,Antal aktierMSEK2005 2004 2005 2004Ingående återköpta egna aktier 11 398 000 8 613 000 1 159 842Årets inköp – 2 785 000 – 317Utgående återköpta egna aktier 11 398 000 11 398 000 1 159 1 159Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand ochaktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Alla aktier harsamma rätt till Billeruds kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i egetförvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram till dess att dessa aktier återutges.Övrigt tillskjutet kapitalAvser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder somförts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.ReserverOmräkningsreservOmräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning avfinansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporteri en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidarebestår omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skuldersom upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.SäkringsreservSäkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen avverkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner somännu inte har inträffat.Balanserade vinstmedel inklusive årets resultatI balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolagetoch dess dotterföretag samt intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusiveöverförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.Återköpta aktierÅterköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas avmoderbolaget. Per den 31 december 2005 uppgick koncernens innehav av egna aktiertill 1 910 000 (1 910 000).UtdelningEfter balansdagen har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om SEK 3,25 per stamaktie,MSEK 167. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2006.2005 2004Utdelning, MSEK 334 346Redovisad utdelning per stamaktie, SEK 6,50 6,50ModerbolagBundna fonderBundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.AktiekapitalAktiekapitalet består av 53 252 998 (53 252 998) stamaktier med kvotvärde SEK 12,50(12,50) med vardera en röst.ReservfondSyftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åtför täckning av balanserad förlust.ÖverkursfondNär aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernasnominella belopp, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver det nominellavärdet på aktierna, föras till överkursfonden.Fritt eget kapitalBalanserade vinstmedelUtgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efteratt en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och eventuellfond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligtför utdelning till aktieägarna.18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserBillerud har förmånsbestämda pensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-planen) och iviss utsträckning för anställda i utländska dotterbolag, främst Tyskland. Dessa planer ärofonderade. Delar av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom avsättningi balansräkningen enligt FPG/PRI systemet. Billerud har även avgiftsbestämda pensionsplaner.Förmånsbestämda förpliktelserMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 202 151Justeringar:Ackumulerade oredovisadeaktuariella vinster (+) och förluster (-) -49 -24Redovisade förpliktelser i balansräkningen 153 127Beloppet redovisas i följande post i balansräkningen:Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 153 127Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:Sverige 144 119Tyskland 8 7Nederländerna, Frankrike och Italien 1 1Redovisade förpliktelser i balansräkningen 153 127PensionskostnadMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Kostnad förmånsbestämda planer intjänade under året 21 20Räntekostnad 7 5Kostnad förmånsbestämda planer 28 25Kostnad avgiftsbestämda planer 332 66Löneskatt 83 19Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 443 110Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:Personalkostnader 436 105Finansiella kostnader 7 5Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 443 110Avstämning av avsättning för pensioner i balansräkningenFöljande tabell förklarar hur avsättning pensioner ibalansräkningen har förändrats under periodenMSEK 2005 2004Förpliktelse i balansräkningen vid årets början 127 103Kostnad förmånsbestämda planer 28 25Utbetalning av ersättningar -2 -1Förpliktelse i balansräkningen vid årets slut 153 127Aktuariella antaganden 2005-12-31 2004-12-31Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vidberäkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):Diskonteringsränta 3,6 % 4,5 %Framtida löneökningar 3,0 % 3,0 %Framtida ökningar av pensioner 2,0 % 2,0 %Personalomsättning 3,0 % 3,0 %Förväntad återstående tjänstgöringstid 18 år 18 årFör ingående balans 2005-01-01 tillämpades avseende de svenska förmånsbestämdaplanerna en diskonteringsräntesats om 4,2 procent.Förmånsbestämda planerMSEKModerbolaget 2005-12-31 2004-12-31PRI 116 103Förpliktelser inbetalda till avBillerud ägda kapitalförsäkringar 20 16Övriga avsättningar 14 1Redovisningsförpliktelser i balansräkningen 150 120Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI 116 103


6 6 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, fortsKoncernenStällda säkerheter för pensionsförpliktelserKapitalförsäkring 26 21Koncernen totalt 26 21ModerbolagetStällda säkerheter för pensionsförpliktelserKapitalförsäkring 20 16Moderbolaget totalt 20 16KoncernenBelopp varmed avsättningsposten förväntasbetalas efter mer än tolv månader. 145 121ModerbolagetBelopp varmed avsättningsposten förväntasbetalas efter mer än tolv månader. 143 11519 avsättningarMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Avsättningar som är långfristiga skulderKostnader för omstruktureringsåtgärder 2 1Avgångsvederlag, permitteringslön 3 5Koncernen totalt 5 6Avsättningar som är kortfristiga skulderKostnader för omstruktureringsåtgärder 341 1Avgångsvederlag, permitteringslön – –Koncernen totalt 341 1ModerbolagetKostnader för omstruktureringsåtgärder 222 –Avgångsvederlag, permitteringslön – 1Moderbolaget totalt 222 1KoncernenKostnader för omstruktureringsåtgärderRedovisat värde vid årets ingång 1 2Avsättningar som gjorts under året 1) 413 –Belopp som tagits i anspråk under året -71 -1Redovisat värde vid periodens utgång 343 1Avgångsvederlag, permitteringslönRedovisat värde vid årets ingång 6 11Belopp som tagits i anspråk under året -3 -5Redovisat värde vid årets utgång 3 6ModerbolagetKostnader för omstruktureringsåtgärderRedovisat värde vid årets ingång – –Avsättningar som gjorts under året 1) 252 –Belopp som tagits under perioden -30 –Redovisat värde vid periodens utgång 222 –Avgångsvederlag, permitteringslönRedovisat värde vid årets ingång 1 3Avsättningar som gjorts under året 1) – –Belopp som tagits i anspråk under året -1 -2Redovisat värde vid årets utgång – 1Koncernens totala avsättningarTotalt redovisat värde vid årets ingång 7 13Avsättningar som gjorts under året 1) 413 –Belopp som tagits i anspråk under året -74 -6Totalt redovisat värde vid årets utgång 346 7Varav total långfristig del av avsättningarna 5 6Varav total kortfristig del av avsättningarna 341 1Moderbolagets totala avsättningarTotalt redovisat värde vid årets ingång 1 3Avsättningar som gjorts under året 1) 252 –Belopp som tagits i anspråk under året -31 -2Totalt redovisat värde vid årets utgång 222 1Varav total långfristig del av avsättningarna 2 1Varav total kortfristig del av avsättningarna 220 –1)Avsättningar som gjorts under året inkluderar avsättningar för rationaliseringsprojektet”Billerud 2007”, MSEK 400, och inkluderar befintliga avsättningar vid årets slut.Betalningar 2005-12-31 2004-12-31MSEKKoncernenBelopp varmed avsättningen förväntasbetalas efter mer än tolv månader. 5 6ModerbolagetBelopp varmed avsättningen förväntasbetalas efter mer än tolv månader. 2 1OmstruktureringNedlagda kostnader uppgående till MSEK 3 bokfördes mot avsättningen i ingående balansper 1 januari 2005. Under räkenskapsåret 2005 gjordes en avsättning med MSEK 413, varavMSEK 400 för att täcka uppskattade kostnader för rationaliseringsprojektet ”Billerud 2007”De beräknade kostnaderna bygger på en detaljerad plan som har överenskommits mellanföretagsledning och de anställdas representanter. Beslutet offentliggjordes under 2005.Omstruktureringen väntas bli genomförd under 2006. Under 2005 utbetalades MSEK 71av avsättningen.20 räntebärande skulderMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Långfristiga skulderSyndikerat lån 224 224Obligationslån 1 532 742Konvertibla skuldebrev 30 291 786 995Kortfristiga skulderFöretagscertifikat 746 725Under året har ett syndikerat lån med en ram på totalt MSEK 1 200 avslutats och ett nyttsyndikerat lån med en ram på totalt MSEK 1 800 har tagits upp i stället. Det utökade beloppetär motiverat av att koncernen gör en investering inom energiområdet som påverkar kassaflödetunder 2005-2006. Vidare har fyra nya obligationslån tagits upp på tillsammans MSEK925, medan ett obligationslån delvis har återköpts och därmed minskats från MEUR 27(MSEK 242) till MEUR 12 (MSEK 107).Villkor och återbetalningstiderKonvertibellånLånet löper från den 20 juni 2002 över 5 år, med ränta 1,28 procent under STIBOR. Detnominella lånebeloppet är MSEK 31. Lånet är nuvärdesberäknat med STIBOR +0,72% till MSEK 30.Konverteringsperioden är 21 februari 2006 till 15 maj 2007. Konverteringskursen är SEK 114.Syndikerat lån 2005Lånet löper från den 12 september 2005 över 5 år. Totala lånebeloppet är MSEK 1 800.Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december 2005 till MGBP 16,3 motsvarande MSEK224. MGBP 8,8 eller MSEK 121, belöper på moderbolaget och MGBP 7,5, eller MSEK 103,belöper på dotterbolaget Billerud Beetham Ltd. Villkor för lånet är att följande nyckeltaluppfylls: nettoskuldsättningsgraden ska inte överstiga 1,10 och ränteteckningsgradenexklusive engångskostnader ska överstiga 1,5.Obligationslån 1 (FRN-lån)Lån 1 löper från den 3 juni 2002 över 7 år, med ränta 0,85 procent över STIBOR. Totala lånebeloppetär MSEK 350. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december 2005 till MSEK 350.Obligationslån 2 (FRN-lån)Lån 2 löper från den 22 september 2003 över 8 år, med ränta 0,85 procent över STIBOR.Totala lånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december 2005till MSEK 150.Obligationslån 3 (FRN-lån)Lån 3 löper från den 22 oktober 2003 över 5 år, med ränta 0,65 procent över EURIBOR. Totalalånebeloppet är MEUR 27. Under året har skett ett återköp av MEUR 15. Utnyttjandet av lånet


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 6 7uppgick per den 31 december 2005 till MEUR 12, vilket är swappat till MSEK 107 till i övrigtoförändrade villkor.Obligationslån 4 (FRN-lån)Lån 4 löper från den 23 februari 2005 över 8 år, med ränta 0,45 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 300. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december 2005 tillMSEK 300.Obligationslån 5 (FRN-lån)Lån 5 löper från den 25 februari 2005 över 5 år, med ränta 0,47 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december till MSEK 150.Obligationslån 6 (FRN-lån)Lån 6 löper från den 15 juni 2005 över 5 år, med ränta 0,75 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 250. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december till MSEK 250.Obligationslån 7 (FRN-lån)Lån 7 löper från den 27 juni 2005 över 8 år, med ränta 0,58 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 225. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december till MSEK 225.CertifikatprogramProgrammet löper från den 18 juni 2003 och innebär möjlighet för Billerud att ge utföretagscertifikat i valörer om nominellt SEK en miljon alternativt EUR etthundratusen upp tillrambeloppet SEK en miljard eller motvärdet därav i EUR. Företagscertifikaten skall löpa påminst en dag och högst ett år. Per den 31 december 2005 var certifikat motsvarande beloppom MSEK 746 utgivna.Några särskilda omförhandlingsvillkor finns ej för ovanstående skulderKonvertibelt skuldebrevMSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Värde efter utställande av 3 081 konvertibla skuldebrev 31 31Belopp klassificerat som eget kapital -3 -3Kapitaliserad ränta 2 1Redovisad skuld 31 december 30 29Egetkapitaldelen i det konvertibla skuldebrevet uppgår till MSEK 3. Innehavaren har perioden21 februari 2006 till 15 maj 2007 rätten att utnyttja sin option att erhålla aktier tillkonverteringskursen SEK 114 per aktie. Optioner som inte konverteras till ordinära aktierinlöses till nominellt belopp den 20 juni 2007.21 skulder till kreditinstitutMSEKModerbolaget 2005-12-31 2004-12-31Långfristiga skulderSyndikerat lån 121 129Obligationslån 1 532 742Konvertibellån 30 29Moderbolaget totalt 1 683 900Kortfristiga skulderFöretagscertifikat 746 725Moderbolaget totalt 746 725Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagenObligationslån 2, förfall år 2011 150Obligationslån 4, förfall år 2013 300Obligationslån 7, förfall år 2013 22522 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenModerbolagetMSEK 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31Personalrelaterade kostnaderinklusive sociala avgifter 210 242 135 155Punktskatter 8 14 4 9Leveranskostnader 58 91 23 68Vedkostnader 70 62 – –Energikostnader 16 10 – –Övrigt 74 98 28 38Totalt 436 517 190 27023 Finansiell riskhanteringInformationen nedan gäller moderbolaget och koncernen om inte annat anges. Koncernenlägger stor vikt vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen.Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor samt att ha enkonservativ hållning avseende motparter vid placering av eventuell överskottslikviditet.Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen årligenfastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering ärcentraliserad till koncernens finansavdelning. Koncernens huvudsakliga finansiellariskexponering består i valutarisk, finansieringsrisk och ränterisk. En annan finansiell risk ärmotpartsrisk, även kallad kreditrisk.Motpartsförhållanden och motpartsrisker även vad avser finansiella derivat regleras inomramen för gällande finanspolicy. Verkliga värden för dessa instrument hämtas från börs ochandra organiserade marknadsplatser.ValutariskValutarisk är den resultateffekt en valutakursförändring orsakar. Koncernensnettovalutaexponering är betydande och fördelar sig i huvudsak på valutorna USD, EURoch GBP. I den av styrelsen fastställda finanspolicyn anges hur det kommersiella flödet skasäkras för att hantera valutarisken. Ca 50 procent av flödet den närmaste 12-månadersperiodenska alltid vara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas upp till 100 procent av flödetde närmaste 15 månaderna vid valutakurser som möjliggör att Billerud uppnår enavkastning på över 20 procent på sysselsatt kapital.Koncernens balansrisk i form av helägda dotterbolag i England har valutasäkrats genomatt lån har upptagits i GBP motsvarande på balansdagen 102 % av eget kapital idotterbolagen, före skatt.Valutaterminskontrakt som inte motsvaras av underliggande kundfordringar påbalansdagen har ej påverkat resultaträkningen.Nominellt belopp på valutaderivat 2005-12-31 2004-12-31MEUR 255 189MUSD 94 67MGBP 7 4MDKK 11 5Cross currency swappar, MEUR 12 27Marknadsvärdering av valutaderivat, MSEK 2005-12-31 2004-12-31Valutaterminskontrakt -19 74Cross currency swappar 5 1Finansieringsrisk/likviditetsriskFinansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngtkreditmarknadsläge. För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till externfinansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa, finnstillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramar ska eftersträvas. Långivarbasenska även vara rimligt diversifierad för att inte vara alltför beroende av enskildafinansieringskällor.Koncernens låneportfölj består av ett syndikerat lån med 5 års löptid, sju obligationslånmed 5-8 års löptider och ett konvertibellån med 5 års löptid. Därtill har koncernen ettcertifikatprogram med möjlighet att ge ut certifikat med löptider upp till 12 månader.Låneförfallet ska under varje enskilt år inte överstiga 25 procent av den totala lånestockenenligt finanspolicyn.Koncernen ska vid varje tidpunkt ha ett minimum av likvida medel motsvarande dethögsta av:- 5 procent av Billeruds 12 månaders rullande omsättning- 3 veckors budgeterade nettoflöden plus 50 MSEK.Ränterisk/marknadsriskRänterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt entrendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnasräntebindningstid. Om koncernens hela låneportfölj skulle löpa med rörlig ränta skulleresultat-effekten på ett år av en ränteförändring med 1 procent bli MSEK 25 beräknad påskulden MSEK 2 532 vid årsskiftet. Eftersom koncernens genomsnittliga räntebindningstidär cirka 11 månader vid årsskiftet får en ränteförändring med 1% i stället en resultateffektav MSEK 2 på 12 månader.För att koncernen skall nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltförstora resultatslag vid en större negativ ränteförändring är Billeruds norm att lånestockenska ha en genomsnittlig räntebindning på 8 månader med tillåten avvikelse på +/- 5månader. För ett enskilt lån får räntebindningstiden inte överstiga 24 månader. Under denärmaste två åren har VD mandat att öka den genomsnittliga räntebindningstiden tillmaximalt 24 månader och på enskilt lån till maximalt fem år. För att nå denna normanvänds räntederivat, företrädesvis ränteswappar. Marknadsvärdet för Billeruds vidårsskiftet utestående ränteswappar uppgår till MSEK 2 (-3). Det underliggandelånebeloppet uppgår till MSEK 1 532 (850).


6 8 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R23 Finansiell riskhantering, fortsMarknadsrisk definieras som den resultateffekt förändringar i priser på uteståendekapitalinstrument kan ge. Billerud är nettolåntagare och investerar endast undantagsvis inoterade instrument. Marknadsrisk för investeringar är därför i princip inte aktuell.Nominellt belopp på finansiella derivatinstrumentMSEK 2005-12-31 2004-12-31RänteswapparLöptid kortare än 1 år 0 500Löptid 1-2 år 1 425 350Löptid längre än 2 år 107 –Marknadsvärdering av finansiella instrumentMSEK 2005-12-31 2004-12-31Ränteswappar 2 -3Kreditrisk/motpartsriskMed kreditrisk avses bland annat att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullföljasina åtaganden. För att undvika detta har finanspolicyn klart definierat hur eventuellalikviditets-överskott kan placeras. Placeringar får endast göras i SEK och endast med motpartersom har hög rating, d.v.s. Standard & Poor’s lägst A- respektive A-1 och K1, Moody’s lägst A3respektive Prime-1 samt med svenska staten, SBAB och vissa namngivna banker som Billerudhar löpande kommersiella kontakter med. Räntebindningstiden får ej överstiga sex månader.Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positiva resultateffekter påderivatkontrakt med motpart. Under 2005 förekom inga kreditförluster.En annan typ av kreditrisk är fordringar på kommersiella kunder. Koncernens 5 störstakunder svarar för cirka 22 % av den totala omsättningen. Billerud har cirka 900 aktiva kunder,kundkrediterna uppgår till cirka MSEK 1 200 vid årsskiftet och genomsnittlig kredittid är 60 dagar.Koncernen har utvecklat en särskild kreditpolicy som styr hanteringen avkundkrediter. Dessutom finns en kreditförsäkring som under 2005 täckte ca 90 procentav försäljningen. Verkligt värde för kundfordringar och leverantörskrediteröverensstämmer med redovisat värde.Verkligt värdeVid fastställande av verkligt värde används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen.I de fall sådana saknas görs värdering genom diskontering av framtida kassaflöden till noteradmarknadsränta för respektive löptid. Omräkning till SEK har skett till noterad kurs på balansdagen.MSEKKoncernen 2005-12-31 2004-12-31Redovisat Verkligt Redovisat VerkligtTillgångar värde värde värde värdeAktier och andelar 11 11 11 11Andra långfristiga fordringar 1 1 1 1Kundfordringar 1 204 1 204 1 128 1 128Övriga fordringar,förutbetalda kostnader 224 224 170 170Cross currency swappar 5 5 – 1Valutaterminer 32 32 – 74Ränteswappar 2 2 – –Råvaruderivat 23 23 – –Koncernen totalt 1 502 1 502 1 310 1 385SkulderRäntebärande skulder, pensioner 153 153 127 127Räntebärande skulder, lån 2 507 2 507 1 691 1 691Konvertibla skuldebrev 30 30 29 29Leverantörsskulder 555 555 487 487Övriga icke räntebärande skulder 508 508 551 551Valutaterminer 52 52 – –Ränteswappar – – – 3Råvaruderivat 3 3 – 13Koncernen totalt 3 808 3 808 2 885 2 901ModerbolagetTillgångarAktier o andelar 1 165 1 165 1 185 1 185Långfristiga fordringar,räntebärande 21 21 16 16Fordringar koncernföretag,räntebärande 876 876 1 050 1 050Kundfordringar 540 540 572 572Fordringar koncernföretag,ej räntebärande 592 592 – –Övriga fordringar,förutbetalda kostnader 107 107 71 71Cross currency swappar 5 5 – 1Valutaterminer – – – 74Ränteswappar – 2 – –Råvaruderivat – 19 – –Moderbolaget totalt 3 306 3 327 2 894 2 969SkulderRäntebärande skulder, pensioner 150 150 120 120Räntebärande skulder, lån 1) 2 738 2 738 1 881 1 881Konvertibla skuldebrev 30 30 29 29Leverantörsskulder 282 282 225 225Övriga icke räntebärande skulder 2) 193 194 747 747Valutaterminer – 19 – –Ränteswappar 1 – – 3Råvaruderivat – – – 13Moderbolaget totalt 3 394 3 413 3 002 3 0181)Varav till koncernföretag MSEK 334 (285).2)Varav till koncernföretag MSEK 0 (476).24 Ersättning till ledande befattningshavareErsättning till styrelsenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.Särskilt arvode utgår även för kommittéarbete. Styrelsens ordförande erhöll under2005 kSEK 447 varav kSEK 47 avsåg kommittéarbete. Övriga styrelseledamöter erhöllsammanlagt kSEK 1 220, varav kSEK 87 avsåg ersättning för kommittéarbete. Sevidare bolagstyrningsrapport sidorna 78-79.Ersättning till VD och ledande befattningshavarePrinciperEtt av styrelsen utsett ersättningsutskott beslutar om övergripande policy beträffande löner,ersättningar och övriga anställningsförmåner för Billeruds ledningsgrupp samt godkännerVD:s förslag till löner och ersättningar för ledningsgruppen inom ramen för denna policy.Ersättningsutskottet lägger förslag till styrelsen som beslutar om lön och ersättningar till VD.Ersättningsutskottets sammansättning framgår på sidan 79.Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs avgrundlön, rörlig ersättning (bonus) samt övriga förmåner såsom i vissa fall tjänstebostad ochbil. Därutöver har optioner utställts av Stora Enso i samband med bildandet av Billerud, senedan, till förmån för tidigare VD Bert Östlund och ledningsgruppen i övrigt. Med andraledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med VD utgörledningsgruppen. Tre ledande befattningshavare är anställda i koncernföretag.Ledningsgruppens sammansättning samt dess innehav av aktier, optioner och konvertiblerredovisas på sidan 83.För verkställande direktören är den rörliga ersättningen (bonusen) maximerad till 40procent av grundlönen och för övriga ledande befattningshavare till 30 procent avgrundlönen. För 2005 blev utfallet 18 procent för ledningsgruppen. Nuvarande verkställandedirektören har enligt anställningskontrakt fast bonus för 2005 om 500.000 kr.* Beloppen avser endast den tid då respektive befattningshavare tjänstgjort som VD. Förtidigare VD Bert Östlund ingår dock samtliga kostnader som belastat 2005 års resultatinklusive avgångskostnader.Ersättningar och övriga förmåner för övriga ledningsgruppen* under åretErsättningar och förmåner för VD* under åretÖvriga Pensions-KSEK Bruttolön Bonus förmåner kostnad TotaltBert Östlund 5 487 484 17 8 752 14 740Peter Davidson 1 000 0 75 458 1 533Per Lindberg 1 668 0 49 375 2 092Summa 8 155 484 141 9 585 18 365Övriga Pensions-KSEK Grundlön Bonus förmåner kostnad Totalt8 573 1 874 936 6 755 18 139* I beloppen ingår ersättningar och övriga förmåner för två ledande befattningshavaresom lämnat ledningsgruppen under 2005. De ingående beloppen avser den tid de ingåtti ledninggruppen. Dessutom ingår för en befattningshavare ersättningar och övrigaförmåner endast för den tid denne inte tjänstgjort som verkställande direktör.


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 6 9Kommentarer till tabellerna• Den rörliga ersättningen (bonus) avser under året utbetalt belopp baserat påresultatet år 2004. Det belopp, för verksamhetsåret 2005, som belastat 2005 årsresultat och utbetalas under 2006 uppgår till kSEK 500 för verkställande direktörenoch sammanlagt kSEK 1 430 för övriga ledningsgruppen. Utfallet baseras påfinansiella och individuella mål som är kopplade till verksamhetens utveckling.• Övriga förmåner avser bilförmån, bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.• Pensionsplanerna är både förmåns- och avgiftsbestämda. Pensions kostnad avser denkostnad som belastat årets resultat.Den 31 december 2005 innehade nuvarande och tidigare medlemmarna i ledningsgruppen,personalkonvertibellån motsvarande 9 135 aktier vid konvertering samt71 500 optioner utfärdade av Stora Enso.PensionsavtalPensionsåldern för nuvarande verkställande direktören Per Lindberg är 65 år. För denneavsätts varje år 20 procent av pensionsgrundande lön. Pensionsgrundande lön är fastkontant lön plus 50 procent av maximal bonus. Då Per Lindberg fyllt 60 år har han rätt att,12 månader efter att det påkallats, av bolaget eller av honom själv, gå i förtida pension.Detta medför ingen ytterligare pensionskostnad för bolaget.Pensionsåldern för övriga i ledningsgruppen är 62 år. Pensionsnivån mellan 62-65 årutgörs av 70 procent av pensionsmedförande lön, i vilken ingår rörlig ersättning (bonus)upp till 50 procent av maximal bonus. Denna pension tryggas via försäkringar och äroantastbar. Vidare omfattas övriga i ledningsgruppen av ITP-avtalet. På lönedelar över 30basbelopp avsätts 20 procent därav till premie för en extra tjänstepensionsförsäkring. ITPpremiermellan 62-65 år och premier mellan 62-65 år för den förstärkta ålderspensionenfrån 65 år beräknas uppgå till totalt MSEK 1,8 och kommer att kostnadsföras årligen framtill dess att respektive person uppnår 62 år.Tidigare verkställande direktören Bert Östlunds pensionsålder var 60 år. Pensionsnivånmellan 60-65 år utgjordes av 60 procent av pensionsmedförande lön, i vilken ingick rörligersättning (bonus) upp till 50 procent av maximal bonus. Från 65 år erhåller dennepension enligt ITP-planen. ITP-premier mellan 60-65 år och premier mellan 60-65 år förden förstärkta ålderspensionen från 65 år beräknas uppgå till totalt MSEK 3,2 och harkostnadsförts 2005.Uppsägningstid och avgångsvederlagVid Billeruds uppsägning av nuvarande verkställande direktören Per Lindberg gäller enuppsägningstid om sex månader. I detta fall utgår utöver lön under uppsägningstiden ettavgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner som utbetalas månadsvis efteruppsägningstidens utgång. Om Billerud befriar verkställande direktören frånarbetsskyldighet under uppsägningstiden avräknas eventuell inkomst från ny arbetsgivareeller egen verksamhet från lönen som utbetalas från Billerud. Motsvarande avräkning skaäven göras från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida äruppsägningstiden sex månader och inget avgångsvederlag utgår.I samband med att tidigare VD Bert Östlund lämnat bolaget har uppsägningsvillkor ienlighet med gällande anställningsavtal tillämpats. Vid Billeruds uppsägning gällde enuppsägningstid om sex månader. I detta fall utgick utöver lön under uppsägningstiden ettavgångsvederlag motsvarande arton månadslöner som utbetalas månadsvis efteruppsägningstidens utgång. Billerud befriade verkställande direktören frånarbetsskyldighet under uppsägningstiden, och eventuell inkomst från ny arbetsgivare elleregen verksamhet avräknas från lönen som utbetalas från Billerud.Den totala kostnaden inklusive sociala kostnader har belastat resultatet förstakvartalet 2005 och beräknas uppgå till MSEK 16,6 (inklusive MSEK 3,2 enligt ovan underPensionsavtal). Kostnaden utgörs av MSEK 5, lön under uppsägningstiden ochavgångsvederlag, MSEK 8,1, pensionspremier, MSEK 1,9, löneskatter och MSEK 1,6, övrigasociala kostnader.Anställningsavtalen för övriga i ledningsgruppen kan sägas upp av Billerud med enuppsägningstid om sex månader, förutom i ett fall där uppsägningstiden är tolv månader.Utöver lön under uppsägningstiden utgår avgångsvederlag motsvarande tolvmånadslöner, i ett fall arton månadslöner, som utbetalas månadsvis efter uppsägningstidensutgång. Om Billerud befriar befattningshavarna från arbetsskyldighet underuppsägningstiden ska eventuell inkomst från ny arbetsgivare eller egen verksamhetavräknas från lönen som utbetalas från Billerud. Motsvarande avräkning ska även görasfrån avgångsvederlaget. Vid uppsägning från befattningshavarnas sida äruppsägningstiden sex månader och inget avgångsvederlag utgår.OptionerStora Enso har, under sin tid som huvudägare i Billerud AB, den 8 februari 2002 ställt utsammanlagt 300 000 optioner till tidigare VD och medlemmar i Billeruds ledningsgruppför tiden vid utställandet (se sid 83). Optionerna, vilka har en löptid på fem år, gerinnehavaren rätt att efter tre år förvärva en aktie i Billerud AB från Stora Enso för 87kronor per styck, förutsatt fortsatt anställning i Billerud. Lösenpriset har fastställtsutifrån kursen dagen efter Billeruds bokslutskommuniké för 2001, det vill säga kursenden 8 februari 2002 plus 15 procent. Eftersom optionerna inte är utställda av Billerud,och därmed inte innebär någon utspädning av ägandet eller någon kostnad för bolaget, har intenågra effekter av optionerna påverkat redovisningen enligt IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar.Fram till 20 februari 2006 har tidigare VD löst in 60 000 optioner och övriga ledningsgruppen vidtiden för utställandet, 225 000 optioner.25 Tilläggsupplysningar till k assaflödesanalyserKoncernenModerbolagetMSEK 2005 2004 2005 2004Betald ränta och erhållenränta samt utdelningErhållen ränta och utdelning 14 10 47 29Erlagd ränta -101 -76 -88 -82Totalt -87 -66 -42 -53Justeringar för poster sominte ingår i kassaflödet med meraAv- och nedskrivningarav tillgångar 413 399 169 166Justering räntor -9 8 16 -2Nedskrivning avdotterbolagsaktier 20Övriga avsättningar 340 3 246 7Realisationsförlust – 2 – 2Totalt 744 412 451 173MSEKFörvärv av Billerud Beetham LtdMateriella anläggningstillgångar 178 178Varulager 74 74Rörelsefordringar 79 79Likvida medel 41 41Summa tillgångar 372 372Avsättningar -45 -45Räntebärande skulder -179 -179Rörelseskulder -71 -71Summa skulder och avsättningar -295 -295Köpeskilling för aktier 77 77Lösen av lån 179Kostnader för ändrad marknadsorganisationtill följd av förvärvet 7Avgår: Likvida medel i denförvärvade verksamheten -41Påverkan på likvida medel 222 77Likvida medel *Följande delkomponenter ingår i likvida medel:Kassa och bank 182 378 100 314Summa 182 378 100 314* Kortfristiga placeringar klassificeras som likvida medel när löptiden från anskaffningstidpunktenär kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.26 obesk attade reserverAckumulerade avskrivningar utöver plan:MSEKModerbolaget 2005-12-31 2004-12-31Maskiner och inventarierIngående balans 1 januari – 1 379Årets avskrivning utöver plan 1 330 -1 379Utgående balans 31 december 1 330 –Summa obeskattade reserver 1 330 –Moderbolaget har vid utgången av 2005 övergått från restvärdemetod till räkenskapsenligavskrivningsmetod vid skattemässig avskrivning av maskiner och inventarier.


7 0 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R27 händelser efter balansdagenInga händelser som föranleder särskild redogörelse har inträffat efter balansdagen.28 InvesteringsåtagandenKoncernenUnder 2005 har koncernen slutit ett avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar förMSEK 443 (776). Dessa åtaganden förväntas bli reglerade under 2006.ModerbolagetUnder 2005 har moderbolaget slutit ett avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångarför MSEK 172 (386).29 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser ocheventualtillgångarKoncernenModerbolagetMSEK 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31Ställda säkerheteri form av ställda säkerheter föregna skulder och avsättningarPantförskrivna kapitalförsäkringar 26 21 20 16Ställda säkerheter, totalt 26 21 20 16EventualförpliktelserGarantiåtaganden, FPG/PRI 2 2 2 2Borgensförbindelser, övriga 9 4 9 4Borgensåtagande förkoncernföretag – – 123 –Eventualförpliktelser, totalt 11 6 134 630 NärståendeNärståenderelationerModerbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 13.Sammanställning över närståendetransaktionerFörsäljning av Inköp avvaror och varor ochtjänster till tjänster från Skuld till Fordran påMSEK närstående närstående närstående närståendeKoncernenNärståenderelation År 31 dec 31 decIntressebolag 2005 – 155 12Intressebolag 2004 – – – –31 Viktiga uppsk attningar och bedömningarRevisionsutskottet har diskuterat tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samtgjorda överväganden och uppskattningar i samband med tillämpningen av dessa principer.Härvid förtjänar följande viktiga uppskattningar och bedömningar att omnämnas.PensionsskuldDiskonteringsräntan vid beräkningen av förpliktelsen avseende Billeruds förmånsbestämdaplaner har sänkts från 4,5 % 2004 till 3,6 % 2005. Bakgrunden är det sänkta ränteläget.Övriga aktuariella antaganden, vilka framgår av not 18 sidan 65, har lämnats oförändrade.Avsättning organisationsförändringEn avsättning på MSEK 329 för framtida kostnader i samband med genomförandet avorganisationsförändringen ”Billerud 2007” föreligger i bokslutet för 2005. Tillsammans medkostnaden för genomförda åtgärder under 2005, MSEK 71, uppgår totalkostnaden förprogrammet till MSEK 400. Avsättningen bestär främst av förväntade avgångspensioneringar,baserat på bolagets erbjudande till de anställda.En mindre del av avsättningen utgörs av andra förväntade personalkostnader.Värdering förvärvad enhetEn nedskrivningsprövning har gjorts av den förvärvade enheten i Beetham då det redovisaderesultatet för 2005 är negativt. Enligt bolagets beräkningar överstiger dock värdet avframtida kassaflöden det redovisade värdet, varför bedömningen är att ingen nedskrivningbehöver göras.32 Uppgifter om moderbolagetBillerud AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier ärregistrerade på Stockholmsbörsen. Adressen till huvudkontoret är Box 703, 169 27 Solna.Koncernredovisningen för år 2005 består av moderbolaget och dess dotterföretag,tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven iintresseföretag.33 Förklaringar avseende övergång till IFRSDenna finansiella rapport för koncernen är den första som upprättats med tillämpning avIFRS, vilket framgår av not 1.De redovisningsprinciper som anges i not 1 har tillämpats vid upprättandet avkoncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret 2005 och för jämförelseåret 2004 samtför koncernens öppningsbalans den 1 januari 2004 förutom avseende IAS 39 som enligtundantag i IFRS 1 tillämpas enbart på 2005.Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har belopp som redovisatsenligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hurövergången från tidigare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat koncernens finansiellaställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av följande tabeller och förklaringartill dessa.Avseende tillämpningen av IAS 32 och 39 från och med 1 januari 2005 se not 34.Sammanställning över närståendetransaktionerFörsäljning av Inköp avvaror och varor ochtjänster till tjänster från Skuld till Fordran påMSEK närstående närstående närstående närståendeModerbolagetNärståenderelation År 31 dec 31 decDotterbolag 2005 33 5 334 1 468Dotterbolag 2004 16 13 761 1 061Intresseföretag 2005 – 56 3 –Intresseföretag 2004 – – – –Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkorTransaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningEn av styrelseledamöterna i Billerud AB är huvudägare i Å&R Carton AB som är kund till Billerud.Försäljningen till detta bolag sker till marknadsmässiga priser och uppgick till MSEK 2 ( MSEK 2)Nyckelpersoner i ledande ställning är identisk med NBK:s definition av ledande befattningshavare.Redovisning av löner, ersättningar och andra förmåner återfinns i not 5 och 24.


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 7 133 Förklaringar avseende övergång till IFRS, fortsAvstämning av eget kapitalEffekt vidEffekt vidTidigare övergång Tidigare övergångprinciper till IFRS IFRS principer till IFRS IFRSMSEK Not 1 januari 2004 31 december 2004TillgångarMateriella anläggningstillgångar b 4 348 4 348 4 677 -8 4 669Finansiella anläggningstillgångar d 16 -5 11 33 -21 12Summa anläggningstillgångar 4 364 -5 4 359 4 710 -29 4 681Varulager 690 690 749 749Skattefordringar 41 41 31 31Kundfordringar 1 083 1 083 1 128 1 128Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter 34 34 45 45Övriga fordringar 79 79 94 94Likvida medel inkl kortfristiga placeringar 353 353 378 378Summa omsättningstillgångar 2 280 – 2 280 2 425 – 2 245Summa tillgångar 6 644 -5 6 639 7 135 -29 7 106Eget kapitalAktiekapital 724 724 666 666Övrigt tillskjutet kapital 1 672 1 672 1 730 1 730Reserver c -3 -3Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat a, b, f 808 -10 798 649 -5 644Totalt eget kapital 3 204 -10 3 194 3 042 -5 3 037SkulderLångfristiga räntebärande skulder 1 070 1 070 866 866Avsättning till pensioner a, d 108 5 113 148 -21 127Övriga avsättningar b 13 13 8 -1 7Uppskjutna skatteskulder a, b, e 960 -3 957 1 179 -2 1 177Summa långfristiga skulder 2 151 2 2 153 2 201 -24 2 177Kortfristiga räntebärande skulder 400 400 854 854Leverantörsskulder 383 383 487 487Skatteskulder 3 3 4 4Övriga skulder 56 56 30 30Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 447 3 450 517 517Summa kortfristiga skulder 1 289 3 1 292 1 892 1 892Summa skulder 3 440 5 3 445 4 093 -24 4 069Summa eget kapital och skulder 6 644 -5 6 639 7 135 -29 7 106Noter till avstämningen av eget kapitalabcRedovisning av pensionsskulden enligt IAS 19 (Ersättningar till anställda). Billerud harredan från och med 1 januari 2004 tillämpat RR29 som i stort överensstämmer med IAS19.Redovisning av omstruktureringsreserver vid förvärv enligt IFRS 3 (Rörelseförvärv). EnligtIFRS 3 kan omstruktureringsreserver endast tas in i förvärvsbalansen om de redan harredovisats i det förvärvade bolaget. Billerud tillämpar IFRS 3 från den 1 januari 2004. Ienlighet med IFRS 3, skrivs goodwill inte längre av utan prövas årligen med avseende pånedskrivningsbehov. Billerud har ingen goodwill i sin balansräkning. IFRS 3-reglerna omavskrivning av goodwill med mera påverkar därför inte Billeruds jämförelsetal för 2004.Billerud tillämpar det frivilliga undantaget i IFRS 1 och avstår från att räkna omredovisningen av rörelseförvärv gjorda före den 1 januari 2004.Effekten av ovan nämnda omvärderingar blir att materiella anläggningstillgångarminskar med MSEK 8 den 31 december 2004. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångarminskar med MSEK 1 för räkenskapsåret 2004.Billerud tillämpar möjligheten att avstå från att upplysa om ackumuleradeomräkningsdifferenser för utländska dotterbolag före den 1 januari 2004. Ackumuleradeomräkningsdifferenser har därför nollställts i öppningsbalansen enligt IFRS 1 den 1 januari2004.efOvanstående förändringar minskar den uppskjutna skatteskulden enligt nedanstående tabell.Den uppskjutna skatten är baserad på en skattesats om 28 %:MSEKKoncernen1 januari 31 decemberNot 2004 2004Materiella anläggningstillgångar b -2Avsättning för pensioner/långfristigaskulder till personalen a -3Minskning av uppskjuten skatteskuld -3 -2Effekten på koncernens resultaträkning för år 2004 innebar en förändring av den tidigarerapporterade skattekostnaden med MSEK 0.Till skillnad från IFRS krävdes enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper attuppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar kvittades även när de intereglerades med samma skattemyndighet. Effekten av förändringen vid tidpunkten förövergången till IFRS innebär ingen förändring av uppskjutna skattefordringar och uppskjutnaskatteskulder per den 1 januari 2004 och per den 31 december 2004.Effekten av ovanstående justeringar på balanserat resultat framgår av nedanstående tabell:dInbetalda kapitalförsäkringspremier upptagna som räntebärande fordran respektiveräntebärande pensionsavsättning har nettoredovisats.


7 2 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R33 Förklaringar avseende övergång till IFRS, fortsMSEK1 januari 31 decemberKoncernen Not 2004 2004Materiella anläggningstillgångar b -8Finansiella anläggningstillgångar d -5 -21Avsättning för pensioner/långfristigaskulder till personalen a -5 21Övriga avsättningar b 1Uppskjuten skatt a,b 3 2Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter a -3Summa justeringar i eget kapital -10 -5Avstämning av resultatet för år 2004Effekter vidTidigare övergång EnligtMSEK Not principer till IFRS IFRSNettoomsättning 7 159 7 159Övriga rörelseintäkter 9 9Rörelsens intäkter 7 168 7 168Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter -2 766 -2 766Förändringar av varulager 13 13Övriga externa kostnader b -1 879 -6 -1 885Personalkostnader -1 350 -1 350Avskrivningar och nedskrivningar b -400 1 -399Rörelsens kostnader -6 382 -5 -6 387Rörelseresultat 786 -5 781Finansiella poster -74 -74Resultat före skatt 712 -5 707Skatt -198 0 -198Årets resultat 514 -5 509Resultat per aktie före utspädning, SEK 9,75 9,66Resultat per aktie efter utspädning, SEK 9,72 9,62Förklaring till väsentliga justeringar i kassaflödesanalysen för år 2004Det föreligger inga väsentliga skillnader i kassaflödesananlysen upprättad enligt IFRS ochkassaflödesanalysen upprättad enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Till följd avtillämpning av IFRS 3 Rörelseförvärv den 1 januari 2004 har kassaflödet från den löpandeverksamheten minskat med MSEK 9, samtidigt som kassautflödet från investeringsverksamhetenockså minskat med MSEK 9. Det innebär att kassaflödet efter investeringsverksamhetenär oförändrad.34 Byte av redovisningsprinciper 1 januari 2005Enligt IFRS har finansiella tillgångar klassificerats som ”Finansiella tillgångar som kan säljas”och samtliga derivatinstrument har redovisats till verkligt värde.Värderingen av derivatinstrument till verkligt värde har ökat det redovisade värdet påderivatinstrument och säkringsreserven efter skatt med MSEK 43 per den 1 januari 2005 ochMSEK 2 per den 31 december 2005. Ökningen består av att tillgångarna ökat med MSEK 75och skulderna med MSEK 32 per den 1 januari 2005 och per den 31 december 2005 hartillgångarna ökat med MSEK 58 och skulderna med MSEK 56.Resultatet för 2005 har inte påverkats då samtliga värdeförändringar bokats mot egetkapital.Avstämning av eget kapitalEffekt vid2004-12-31 övergång tillMSEK enligt IFRS IAS 39 2005-01-01Materiella anläggningstillgångar 4 669 4 669Finansiella anläggningstillgångar 12 12Summa anläggningstillgångar 4 681 4 681Varulager 749 749Skattefordringar 31 31Kundfordringar 1 128 -32 1 096Förutbetalda kostnader och uppluppna intäkter 45 45Övriga fordringar 94 107 201Likvida medel inkl kortfristiga placeringar 378 378Summa omsättningstillgångar 2 425 75 2 500Summa tillgångar 7 106 75 7 181Eget kapitalAktiekapital 666 666Övrigt tillskjutet kapital 1 730 1 730Reserver -3 43 40Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat 644 644Totalt eget kapital 3 037 43 3 080SkulderLångfristiga räntebärande skulder 866 866Avsättning till pensioner 127 127Övriga avsättningar 7 7Uppskjutna skatteskulder 1 177 16 1 193Summa långfristiga skulder 2 177 16 2 193Kortfristiga räntebärande skulder 854 854Leverantörsskulder 487 487Skatteskulder 4 4Övriga skulder 30 16 46Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 517 517Summa kortfristiga skulder 1 892 16 1 908Summa skulder 4 069 32 4 101Summa eget kapital och skulder 7 106 75 7 181


F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R 7 335 KvartalsdataNettoomsättning kvartalsvis per produktområde och totalt2005 2004MSEK Helår IV III II I Helår IV III II IKraftpapper 3 683 953 884 919 927 3 613 878 904 929 902Wellråvara 2 012 518 486 499 509 2 131 568 573 470 520Avsalumassa 1 128 271 268 286 303 1 415 307 345 365 398Övrigt och elimineringar – – – – – – – – – –Totalt 6 823 1 742 1 638 1 704 1 739 7 159 1 753 1 822 1 764 1 820Rörelseresultat kvartalsvis per produktområde och totalt2005 2004MSEK Helår IV III II I Helår IV III II IKraftpapper 339 109 98 57 75 485 110 151 72 152Wellråvara 33 5 -20 11 37 171 58 96 -26 43Avsalumassa -75 -1 -44 -23 -7 192 18 45 59 70Övrigt och elimineringar -497 -32 -401 -25 -39 -67 -25 -22 -10 -10Totalt -200 81 -367 20 66 781 161 270 95 255Rörelsemarginal kvartalsvis per produktområde och totalt2005 2004% Helår IV III II I Helår IV III II IKraftpapper 9 11 11 6 8 14 13 17 8 17Wellråvara 2 1 -4 2 7 8 10 17 -5 8Avsalumassa -7 -0 -16 -8 -2 14 6 13 16 18Koncernen -3 5 -22 1 4 11 9 15 5 14Leveransvolymer kvartalsvis per produktområde och totalt2005 2004kton Helår IV III II I Helår IV III II IKraftpapper 538 138 127 133 140 528 131 129 132 136Wellråvara 515 132 125 128 130 531 143 137 117 134Avsalumassa 298 71 73 75 79 312 78 73 74 87Totalt 1 351 341 325 336 349 1 371 352 339 323 357


7 4 F I N A N S I E L L A R A P P O R T E RFörslag till vinstdispositionFritt eget kapital i moderbolaget är:SEKBalanserade vinstmedel från föregående år 1 187 663 654Mottaget koncernbidrag efter skatteeffekt 423 288 000Årets resultat -1 192 089 640Summa 418 862 014Styrelsen och verkställande direktören föreslår:SEKAtt till aktieägarna utdelas SEK 3,25 per aktie 166 864 743samt att återstående belopp balanseras 251 997 271Summa 418 862 014Styrelse och VD försäkrar härmed att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag. De lämnadeuppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bildav koncernen och moderbolaget som skapats av årsredovisningen.Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2006. Koncernens resultat- och balansräkning ochmoderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2006.Solna den 9 mars 2006Ingvar Petersson Björn Björnsson Gösta BrinkOrdförandeStewe Cato Gunilla Jönson Michael M.F. Kaufmann Per LundbergMats Pousette Yngve Stade Meg Tivéus Per LindbergVerkställande DirektörVår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2006Caj NackstadAuktoriserad revisorOwe WallinderAuktoriserad revisor


R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E 7 5RevisionsberättelseTill årsstämman i Billerud AB (publ)Org nr 556025-5001Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen,tillsammans omfattande sidorna 38-74, och bokföringensamt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning iBillerud AB (publ) för år 2005. Det är styrelsen och verkställandedirektören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna ochförvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vidupprättandet av årsredovisningen samt för att internationellaredovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EUoch årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet avkoncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss omårsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningenpå grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed iSverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionenför att med hög men inte absolut säkerhet försäkra ossom att årsredovisningen och koncernredovisningen inteinnehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattaratt granska ett urval av underlagen för belopp och annaninformation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingårockså att pröva redovisningsprinciperna och styrelsensoch verkställande direktörens tillämpning av dem samt attbedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen ochverkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningenoch koncernredovisningen samt att utvärdera den samladeinformationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskatväsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunnabedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktörenär ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt harhandlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen ellerbolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grundför våra uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet medårsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagetsresultat och ställning i enlighet med god redovisningssed iSverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet medinternationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagitsav EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild avkoncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen ärförenlig med årsredovisningens och koncernredovisningensövriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningenoch balansräkningen för moderbolaget och för koncernen,disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsenoch beviljar styrelsens ledamöter och verkställandedirektören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 10 mars 2006Caj NackstadAuktoriserad revisorOwe WallinderAuktoriserad revisor


7 6 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R TBolagsstyrningsrapportGod bolagsstyrning är väsentlig för genomförandet av Billeruds långsiktiga affärsplaneroch löpande verksamhet och den återspeglas i företagets organisation och beslutsprocesser.Ägarna och aktörerna på de finansiella marknaderna ska erhålla en tydlig och öppen informationom att beslut fattas på rationella och ansvarstagande grunder i samklang med ägarnas långsiktigaförväntningar om god skötsel av bolaget.Införandet av kodenDenna rapport om Billerudkoncernens bolagsstyrning är utformadenligt reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning. Koden har successivtinförts av Billerud under våren 2005. Bolaget följer också gällanderegler enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal, som från den 1 juli2005 kräver att bolaget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning fullt ut.Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av bolagets revisorer.I och med att Billerud infört Koden successivt under våren 2005 varhemsidan inte uppdaterad enligt kodens regler vid tidpunkten förkallelsen till ordinarie bolagsstämma 2005.AvvikelserAvseende styrelsens och verkställande direktörens särskilda försäkran(enligt Kodens punkt 3.6.2.) anser bolaget att styrelsens ochverkställande direktörens underskrift av årsredovisningen ocksåinnebär att årsredovisningen stämmer med de av styrelsen kändafaktiska förhållandena och att den särskilda försäkran därmed intetillför något.Rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen(Kodens punkt 5.2.1.) har integrerats med bolagsstyrningsrapporten,då styrelsen anser att den är en naturlig del av denna. I enlighetmed de övergångsregler som Kollegiet för svensk bolagsstyrningmeddelade den 15 december 2005 har rapporten begränsats till enbeskrivning av hur den interna kontrollen är organiserad.Ägarstruktur och aktieVid slutet av 2005 uppgick det totala antalet aktieägare till 160 274enligt det av VPC förda registret. Andelen utländskt ägande uppgick till34 procent (exklusive Billeruds egna återköpta aktier). Övrigaägargrupper utgjordes av svenska privatpersoner (cirka 47 procent)samt svenska juridiska personer (cirka 19 procent).Bolagets ägarstruktur förändrades under 2005 i och med att FrapagVermögensverwaltung GmbH genom successiva aktieförvärv blev denstörste ägaren i Billerud. Frapag kontrolleras av en österrikiskfamiljestiftelse där familjerna har drivit pappersindustri under mer änhundra år. Frapag har deklarerat att man är en långsiktig ägare och attman vill stödja bolaget i dess utveckling. Vid slutet av 2005 ägde Frapag15,7 procent av Billeruds aktiekapital.Uppgifter angående bolagets aktie, aktieägare med merapresenteras i årsredovisningen, sidan 88.Bolagsstämmor med meraValberedning och nomineringsprocessPå bolagsstämman 2002 informerade styrelseordföranden att ennomineringskommitté skulle införas i Billerud. Nomineringskommitténutsågs genom att styrelseordföranden i Billerud AB underhösten innan stämman kontaktade större aktieägare till dess treaktieägare förklarat sig intresserade av att ingå i nomineringskommittén.Kommittéer utsedda enligt denna procedur arbetade inför2003, 2004 och 2005 års bolagsstämmor med att presentera förslag tillstyrelseledamöter och revisorer samt ge förslag till arvodering avstyrelse och revisorer. Inför 2005 års ordinarie bolagsstämma ändradesnamnet nomineringskommitté till valberedning.Ordinarie bolagsstämma 2005 beslutade att inför 2006 årsårsstämma tillsätta en valberedning vars arbetssätt skulle likna dentidigare tillämpade proceduren. Valberedningen ska utses genom attstyrelseordföranden i Billerud AB under hösten 2005 kontaktar störreaktieägare för att en valberedning ska inrättas. Valberedningen skaframlägga förslag avseende ordförande vid stämman, styrelseledamöterinklusive styrelseordförande samt arvode till styrelse ochrevisorer.Ordinarie bolagsstämma 2005I valberedningen inför 2005 års ordinarie bolagsstämma ingickSten L Kottmeier, AMF Pension, ordförande, Torsten Johansson,Handelsbanken Kapitalförvaltning, samt Björn Lind, SEB fonder ochSEB Trygg Liv. Ingvar Petersson, styrelseordförande i Billerud AB, varsammankallande och sekreterare, men ej ledamot av valberedningen.


B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 7 7Valberedningen har tagit del av en internt genomförd utvärdering avstyrelseledamöterna och styrelsearbetet under det gångna året.Valberedningen har även tagit del av en av revisionsutskottet genomfördutvärdering av kandidater till uppdraget som bolagets revisorer förperioden 2005-2008.Ingen särskild ersättning har utgått till ordföranden eller till någon avde övriga ledamöterna i valberedningen för deras arbete.Ordinarie bolagsstämma i Billerud AB ägde rum den 3 maj 2005.Närvarande andelar av kapitalet: 8 procent. Bolagsstämman beslutade om enutdelning på SEK 6,50 per aktie för räkenskapsåret 2004. Vidare beslutadestämman omvälja Ingvar Petersson, Björn Björnsson, Gunilla Jönson, PerLundberg, Mats Pousette och Meg Tivéus till ordinarie styrelseledamötersamt välja Yngve Stade till ny ordinarie styrelseledamot. Ingvar Peterssonomvaldes av stämman till styrelsens ordförande.Bolagsstämman beslutade vidare att omvälja auktoriseraderevisorerna Caj Nackstad och Owe Wallinder till revisorer samt omväljaThomas Nilsson och Hans Åkervall till revisorssuppleanter i Billerud AB.Caj Nackstad och Owe Wallinder valdes på bolagsstämman 2001 tillrevisorer i Billerud AB. Thomas Nilsson och Hans Åkervall valdes påbolagsstämman 2003 till revisorssuppleanter. Samtliga revisorer kommerfrån revisionsfirman KPMG.Bolagsstämman beslutade också att inrätta en valberedning inför2006 års årsstämma samt att bemyndiga styrelsen att fatta beslut omförvärv av egna aktier och att fatta beslut om överlåtelse av egna aktier isamband med företagsförvärv.Kommande årsstämma 2006Ordinarie bolagsstämma 2005 beslutade att inrätta en valberedningmed uppgift att inför den kommande årsstämman framlägga förslagavseende ordförande, styrelseledamöter inklusive styrelseordförande,samt arvode till styrelse (för styrelse- och utskottsarbete) och revisorer.Valberedningen kommer dessutom att framlägga förslag tillförfarande för tillsättning av valberedning inför årsstämma 2007.Styrelsens ordförande, Ingvar Petersson, kontaktade under hösten2005 Billeruds större aktieägare för inrättande av en valberedning. Den28 oktober 2005 offentliggjordes att valberedningen inför 2006 årsårsstämma består av Cecilia Lager, SEB fonder och SEB Trygg Liv,Extra bolagsstämma 2005Aktieägaren Frapag Vermögensverwaltung GmbH hade i brev till styrelsenmeddelat att man innehade mer än tio procent av samtliga aktier och rösteri Billerud AB och med stöd härav, och i enlighet med aktiebolagslagensregler, hemställdes att styrelsen kallade till extra bolagsstämma för val avytterligare en styrelseledamot. Frapag föreslog även att stämman skullevälja Michael M F Kaufmann till ny ledamot av styrelsen för tiden intillslutet av nästkommande ordinarie bolagsstämma.Eftersom ingen valberedning ännu var tillsatt vid tidpunkten förkallelsen till den extra bolagsstämman har styrelsens ordförande, ienlighet med de av den ordinarie bolagsstämman 2005 fastställdaprinciperna för tillsättning av valberedning, kontaktat ett antal störreaktieägare angående de av Frapag framställda förslagen. Aktieägarerepresenterande cirka 22 procent (inklusive Frapags eget innehav) avsamtliga aktier och röster meddelade bolaget att de ställde sigbakom förslagen.Michael M F Kaufmann är CEO i Frapag Industrieholding AG ochmedlem i ägarfamiljen bakom stiftelsen vilken kontrollerar Billerud ABsstörsta ägare, Frapag Vermögensverwaltung GmbH. Vid den extrabolagsstämman den 7 september 2005 (närvarande andelar av kapitalet:23 procent) utökades enligt förslaget antalet bolagsstämmovaldaledamöter från sju till åtta samt valdes Michael M F Kaufmann till nyordinarie styrelseledamot.


7 8 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R Tordförande, Michael M F Kaufmann, Frapag Vermögensverwaltungsamt Torsten Johansson, Handelsbanken Kapitalförvaltning. IngvarPetersson, styrelseordförande i Billerud AB, är sammankallande ochsekreterare, men ej ledamot av valberedningen. Ingen särskildersättning utgår till ordföranden eller till någon av de övrigaledamöterna i valberedningen.De tre ägarrepresentanterna har sammanlagt representeratcirka 20 procent av rösterna i Billerud.Valberedningen har haft tre protokollförda sammanträden samtdäremellan även haft kontakt per telefon och per e-post. På Billerudshemsida finns och har funnits ett särskilt avsnitt benämnt ”Valberedning”inom ramen för avsnittet ”Bolagsstyrning”, där aktieägare har givitsmöjlighet att kommunicera med valberedningen. Några förslag ellersynpunkter har dock inte inkommit till valberedningen från någonaktieägare.Valberedningen har tagit del av en intern utvärdering av styrelsearbetetdär bland annat varje styrelseledamot intervjuats och givitsynpunkter på hur styrelsearbetet har bedrivits under 2005.Valberedningen har vidare bedömt vilka kompetenser som bör finnas ien styrelse i ett bolag av Billeruds karaktär och även jämfört med bolagetsexisterande styrelse.2006 års årsstämma äger rum den 3 maj 2006 på Aula Magna,Stockholms Universitet.StyrelsenSammansättningStyrelsen i Billerud AB består enligt bolagsordningen av lägst sexoch högst tio ledamöter med högst sex suppleanter. Arbetstagarnasorganisationer har enligt lagen om styrelserepresentation förprivatanställda rätt att utse två ledamöter samt två suppleanter. Dettabegränsar antalet stämmovalda ledamöter till högst åtta ordinarieledamöter. Dessa utses för ett år i taget. Bolagets VD är inte ledamotav styrelsen.Av de stämmovalda ledamöterna är samtliga utom en oberoende iförhållande till bolaget, bolagsledningen samt till bolagets störreaktieägare. Michael M F Kaufmann är CEO i moderbolaget till FrapagVermögensverwaltung GmbH, Billerud ABs störste aktieägare, och ärdärmed enligt definitionerna i svensk kod för bolagsstyrning ochStockholmsbörsens noteringsavtal beroende av bolagets ägare.I styrelsen ingår även fyra ledamöter, varav två suppleanter, som ärutsedda av arbetstagarnas organisationer i enlighet med lagen omstyrelserepresentation för privatanställda. Dessa fyra ledamöter ärsåsom anställda beroende av bolaget.Sekreterare i styrelsen har under 2005 varit Billeruds ekonomi- ochfinansdirektör, Nils Lindholm.Samtliga ledamöter utom Michael M F Kaufmann (som invaldes iseptember 2005) har genomgått Stockholmsbörsens utbildning för styrelsemedlemmari börsnoterade bolag. För Michael M F Kaufmannfinns en sådan utbildning planerad under våren 2006.Styrelsearbetets organisationStyrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning inklusive mötesplan,som ska säkerställa att styrelsen är allsidigt informerad och att allaaspekter av företagets verksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningenanger vilken information styrelsen ska erhålla och återfinns isin helhet på bolagets hemsida.StyrelseledamöterInnehav i Billerud Styrelsen, totalt 16 möten 2005 Arvode 2005**Funktion Nationalitet Född Aktier Konvertibler motsv. Invald Oberoende Närvaro Beslutat UtbetaltIngvar Petersson Styrelseordförande Sverige 1941 8 000 0 2001 Ja 16 400 000 400 000Björn Björnsson Ledamot Sverige 1946 0 0 2001 Ja 13 200 000 200 000Gunilla Jönson Ledamot Sverige 1943 300 0 2003 Ja 13 200 000 200 000Michael M.F. Kaufmann Ledamot Österrike 1948 0 0 2005 sep. Nej 4 200 000 0Per Lundberg Ledamot Sverige 1943 1 500 0 2001 Ja 16 200 000 200 000Mats Pousette Ledamot Sverige 1952 10 900 0 2003 Ja 14 200 000 200 000Yngve Stade* Ledamot Sverige 1947 100 0 2005 Ja 14 200 000 133 334Meg Tivéus Ledamot Sverige 1943 100 0 2001 Ja 15 200 000 200 000Gösta Brink Arbetstagarrep. Sverige 1942 207 1 305 aktier 2001 Nej 16 0 0Stewe Cato Arbetstagarrep. Sverige 1953 0 0 2001 Nej 15 0 0Kurt Lindvall Arbetstagarrep. suppleant Sverige 1951 0 0 2001 Nej 16 0 0Per Nilsson Arbetstagarrep. suppleant Sverige 1946 100 87 aktier 2001 Nej 16 0 01 800 000* Även styrelsemedlem 2001-2003.** Beslutat = Arvode per år beslutat av bolagsstämman. Utbetalat = Utbetalt arvode under kalenderåret 2005.


B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 7 9Styrelsen har också beslutat om ett antal övergripande policies förbolagets verksamhet. Dessa policies revideras vid behov. Här ingårbolagsstyrningspolicy, finanspolicy, kommunikationspolicy samtpolicy för kvalitet, miljö och omvärldshänsyn. I den senare policynbeskrivs bland annat Billeruds hållning i etiska frågor och i miljöfrågor.Styrelsen har två utskott, ett revisionsutskott etablerat 2004 ochett ersättningsutskott etablerat 2001. Utskottens uppgifter, sammansättningoch aktiviteter under 2005 framgår nedan.Styrelsen har även utfärdat en instruktion till VD. Den ger VDbehörighet att företräda Billerud och teckna bolagets firma inom ramenför den löpande verksamheten, undantaget transaktioner avextraordinär natur eller av väsentlig betydelse. Instruktionen till VDuppdateras årligen. Instruktionen återfinns i sin helhet på bolagetshemsida.Styrelsearbetet under 2005Under 2005 sammanträdde styrelsen 16 gånger varav ett möteförlades till ett av Billeruds bruk. Fyra av mötena hölls per telefonoch ett per capsulam. Närvaron vid styrelsemötena framgår avtabellen nedan.Förutom de frågor som styrs av styrelsens arbetsordning harhuvudfrågorna under 2005 varit byte av VD, beslut om organisationsöversynoch kostnadsbesparingar samt bolagets strategiskainriktning.Under de första åren efter Billeruds bildande 2001 var inriktningenatt skapa ett företag av tre bruk med olika förutsättningar ochbakgrund. I nuvarande fas ska Billerud fokusera på ökad marknadssegmentering.Mot denna bakgrund fattade styrelsen under 2005beslut om att genomföra en förändring på VD-posten. Peter Davidsonutsågs till tillförordnad VD för att den 1 augusti efterträdas av PerLindberg som ny VD och koncernchef.Under våren 2005 behandlade styrelsen också vid flera tillfällenfrågan om organisationsöversyn för att uppnå sänkta personalkostnader.I juni beslöt styrelsen genomföra ett kraftfullt förändringsprogram,som innebär en reducering av cirka 450 heltidstjänster.Programmet ska huvudsakligen genomföras under 2006. I slutet avåret beslutade styrelsen dessutom att förändra den dittills existerandemarknads- och utvecklingsorganisationen till en affärsområdesbaseradorganisation.I tillägg till ovanstående huvudfrågor presenterades vid varje möteen lägesrapport för Billerudkoncernen samt genomgicks den aktuellafinansiella rapporteringen. Dessutom avhandlades de frågor som enligtstyrelsens arbetsordning ska tas upp under året. Detta inkluderar frågorom revisionsupplägg och genomgång av revisionsrapporter, översyn avbolagsstyrningspolicy och av finanspolicy, konkurrensrättsliga frågor,budget för 2006 samt Billeruds strategi. Ordförandena i styrelsensrevisions- och ersättningsutskott rapporterade också löpande tillstyrelsen om vad som avhandlats i utskotten.Enligt de beslutsregler som etablerats av styrelsen ska allainvesteringsprojekt inom Billerud över MSEK 25 beslutas av styrelsen.Inga nya investeringsbeslut fattades dock av styrelsen utan investeringsverksamhetenfokuserades under året på att avsluta tidigare beslutadeprojekt för extern rening och energibesparing. En uppföljning av tidigaretagna investerings- och förvärvsbeslut skedde också.Styrelseledamöter forts.Revisionsutskott, totalt 7 möten 2005 Ersättningsutskott, totalt 6 möten 2005 TotaltMedlem Närvaro Arvode Medlem Närvaro Arvode beslutatIngvar Petersson Ja 7 30 000 Ordförande 6 40 000 470 000Björn Björnsson Nej – – Ja 6 20 000 220 000Gunilla Jönson Nej – – Nej – – 200 000Michael M.F. Kaufmann Nej – – Nej – – 200 000Per Lundberg Ordförande 7 60 000 Ja 6 20 000 280 000Mats Pousette Nej – – Nej – – 200 000Yngve Stade Nej – – Nej – – 200 000Meg Tivéus Ja 7 30 000 Nej – – 230 000Gösta Brink Ja 7 0 Nej – – –Stewe Cato Nej – – Nej – – –Kurt Lindvall Nej – – Nej – – –Per Nilsson Nej – – Nej – – –120 000 80 000 2 000 000


8 0 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R TIngvar petersson, 1941björn björnsson, 1946GÖSTA BRINK, 1942STYRELSEORDFÖRANDELEDAMOTArbetstagarrep.KURT LINDvALL, 1951per lundberg, 1943PER NILSSON, 1946Arbetstagarrep. SUPPLEANTLEDAMOTArbetstagarrep. SUPPLEANTLedamöter i styrelseningvar peterssonStyrelseordförande sedan 2001. Oberoende av ägare och avbolaget. Ordförande i ersättningsutskottet och medlem irevisionsutskottet.Utbildning Diplomerad företagsekonom. Studier vid LundsUniversitet.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande iFörsäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG) och i RAMOne AB. Styrelseledamot i Econova AB, Munksjö AB med flera.Arbetslivserfarenhet SEVP, Stora Enso, 1:e vice VD Storakoncernen,VD, Kopparsfors ABInnehav i Billerud 8 000 aktierBjörn BjörnssonStyrelseledamot sedan 2001. Oberoende av ägare och avbolaget. Medlem i ersättningsutskottet.Utbildning Pol.mag., Stockholms universitetNuvarande verksamhet Egen konsultverksamhet inom detfinansiella området.Övriga styrelseuppdrag Ordförande i Otus FinanzgesellschaftAG och Visavi AB. Styrelseledamot i Försäkrings AB Skandia, BureEquity AB, E. Öhman J:or AB, Cape Capital AG, Trustor AB med fleramindre bolag.Arbetslivserfarenhet Partner, Lancelot Asset ManagementAB. Chef Fond- och Kapitalförvaltning, Gota-koncernen. VD,Montague Fondkommission AB. VD, AB Export-Invest.Ordförande, Sveriges Finansanalytikers förening.Styrelseledamot i European Federation of Financial Analysts,Fastighets AB Piren, Enator AB, Fastighets AB Tornet, AssiDomänAB, B&N AB, Salus Ansvar AB, JM AB och i Teracom AB.Innehav i Billerud 0 aktierGÖSTA BRINKArbetstagarrepresentant (PTK). Ej oberoende av bolaget.Innehav i Billerud 207 aktier och konvertibler motsvarande1 305 aktierstewe catoArbetstagarrepresentant (Pappers). Ej oberoende av bolaget.Innehav i Billerud 0gunilla jönsonStyrelseledamot sedan 2003. Oberoende av ägare och avbolaget.Utbildning Civilingenjör och teknologie doktor, maskin- ochtransportteknik, Chalmers tekniska högskola, GöteborgÖvriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Elanders AB,IDEON Center AB, Vinnova och i SIK, Ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademin,Vetenskaplig rådgivare i STFI-Packforskmed flera.Nuvarande befattning Rektor och professor iförpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola samtadjungerad professor i förpackningslära vid Michigan StateUniversity i USA.Arbetslivserfarenhet Ansvarig för miljö ochproduktsäkerhet, SCA Packaging, Belgien och UK. Ansvarig förteknisk utveckling, SCA Packaging, Belgien. Olika befattningarinom SCA Packaging, Sverige. Forskningsdirektör, SvenskaFörpackningsföreningen Stockholm. Biträdande professor,School of Packaging, Michigan State University, East Lansing,MI, USA. Forskare och ansvarig för olika projekt, SvenskaFörpackningsföreningen, Stockholm, med flera.Innehav i Billerud 300 aktiermichael m.f. kaufmannStyrelseledamot sedan september 2005. Ej oberoende avägare.Utbildning MBA-utbildning vid universiteten i Stuttgart ochErlangen-Nürnberg.Nuvarande befattning CEO, Frapag Industriholding AG.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande, Frapag IndustrieholdingAG. Styrelsemedlem, Immofinanz Immobilien Anlagen AG.Arbetslivserfarenhet Har innehaft ett antal ledandebefattningar inom Frantschach.Innehav i Billerud 0kurt lindVallArbetstagarrepresentant (Pappers). Ej oberoende av bolaget.Innehav i Billerud 0Per LundbergStyrelseledamot i Billerud sedan 2001. Oberoende av ägareoch av bolaget. Ordförande i revisionsutskottet och medlem iersättningsutskottet.Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, StockholmÖvriga styrelseuppdrag Styrelseordförande, SophiahemmetAB. Styrelseledamot, Ledstiernan AB, Svensk HypotekspensionAB. Ledamot i Ekonomisk Historiska Forskningsinstitutet vidHandelshögskolan i Stockholm, Swedish American Chamber ofCommerce i New York, Aktiemarknadsnämnden med flera.Arbetslivserfarenhet Stockholms Enskilda Bank/Skandinaviska Enskilda Banken. VD, Förvaltnings AB Providentia.Stf VD, Investor AB. VD och koncernchef, Gota Bank.Koncernkreditchef, Skandinaviska Enskilda Banken. Ledamot,Fondbörsens Disciplinnämnd. Styrelseordförande i bland annatInnehav i Billerud avser eget och närståendes innehav per den 24 februari 2006.


B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 8 1STEWE CATO, 1953gunilla jönson, 1943michael m.f. kaufmann, 1948Arbetstagarrep.LEDAMOTLEDAMOTmats pousette, 1952yngve stade, 1947meg tivéus, 1943LEDAMOTLEDAMOTLEDAMOTBohusbanken, L M Ericsson Finans AB, Nordben Ltd (Guernsey),Stockholm Saltsjön, Grand Hôtel (Stockholm),Ångpanneföreningen. Styrelseledamot i bland annat Alfa Laval,Atlas Copco, AB Finans Vendor, Garphyttan, Haldex, Incentive,Ericsson, New Media Spark Ltd (London), Providentia Ltd (NewYork och Hong Kong), Saab Automobil, Saab-Scania, SPP,Sterling Airways (Danmark), Stora Timber, Trygg Hansa.Innehav i Billerud 1 500 aktierper nilssOnArbetstagarrepresentant (PTK). Ej oberoende av bolaget.Innehav i Billerud 100 aktier och konvertibler motsvarande87 aktierMATS POUSETTEStyrelseledamot sedan 2003. Oberoende av ägare och avbolaget.Utbildning Civilekonom, Stockholms Universitet.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Torda InkHolding AB och Torda-Zwezda d.o.o., Serbien, Montenegro.Styrelseordförande och delägare, Involve Holding och Å&RCarton AB. Styrelseledamot, Byggelit AB.Nuvarande befattning Managementkonsult strategi/affärsutvecklingArbetslivserfarenhet VD, Åkerlund & Rausing AB.Managing partner SMG Management Consultants. Pappersochmassaindustrin i Nordamerika, Australien och Asien.Innehav i Billerud 10 900 aktierYNGVE STADEStyrelseledamot 2001-2003 samt sedan 2005. Oberoende avägare och av bolaget.Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.Övriga styrelseuppdrag Ordförande i Föreningen SverigesSkogsindustriers Forskningskommitté, Biofibre MaterialsCentre (BiMaC), KTH, Stora Fonden för Stiftelsen TekniskaMuseet (IVA), Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond samt iFalu Rödfärgs AB/Stora Kopparbergs Bergslags AB. Viceordförande, Föreningen Sveriges Skogsindustriers styrelse.Ledamot i STFI-Packforsk och i TAPPI Research ManagementCommittee.Nuvarande befattning Sverigechef och medlem ikoncernledningen för Stora Enso Oyi.Arbetslivserfarenhet VD, Kamyr AB. VD, NLK CelpapEngineering AB. Olika tekniska befattningar, Korsnäs ABForskningschef, STFI.Innehav i Billerud 100 aktierMeg TivéusStyrelseledamot sedan 2001. Oberoende av ägare och avbolaget. Medlem i revisionsutskottet.Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm samtstudier i psykologi, sociologi och medicin.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande, Sprit- ochvinleverantörsföreningen, Romateatern AB. Styrelseledamot iSwedish Match AB, Cloetta Fazer AB, Boss Media AB, NordeaFonder, Synerco AB, Kungliga Operan AB, Danderyds SjukhusAB och Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle.Arbetslivserfarenhet VD och styrelseledamot, AB SvenskaSpel. Vice VD, Posten AB. Styrelseledamot i Postgirot AB,Postbanken AB, SJ, Robur, Framfab AB, Kommentus AB,Orrefors Kosta Boda och Statens Provningsanstalt.Produktchef, MoDo AB. Divisionschef, Åhlens AB.Divisionschef, Holmen AB. Projektledare McCann EricssonAnnonsbyrå.Innehav i Billerud 100 aktierREVISORERPå 2005 års ordinarie stämma valdes nedanstående revisoreroch revisorssuppleanter för perioden 2005-2008.Caj NackstadFödd 1945. Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB, revisor iBillerud sedan 2001.Övriga revisionsuppdrag Bilia, Castellum, Hagström &Qviberg, Nordea, Sandvik, Scania, Skanska och Öresund.Owe wallinderFödd 1949. Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB, revisor iBillerud sedan 2001.Övriga revisionsuppdrag Karl Hedin, Sandvik, Sveaskog,TradeDoubler.REVISORSUPPLEANTERThomas NilssonFödd 1957. Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB,revisorssuppleant i Billerud sedan 2003.Övriga revisionsuppdrag Setra Group, Vin & Sprit, TribeHotel Management,Hans åkervallFödd 1953. Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB,revisorssuppleant i Billerud sedan 2003.Övriga revisionsuppdrag Svenska Lantmännen, Labs2Group, Mellanskog ek.för., Strand Interconnect AB,


8 2 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R TRevisionsutskottStyrelsen är ytterst ansvarig för att en tillfredställande kontroll finns förriskhantering, redovisning, ekonomisk rapportering och liknandefrågor. För att bistå i fullgörandet av styrelsens övervakande roll överrevisionsfrågorna beslöt styrelsen under 2004 att inrätta ett särskiltrevisionsutskott. Utskottet är en del av styrelsen.Revisionsutskottet ska bidra till en god finansiell rapportering ochsäkerställa en kvalificerad, effektiv och oberoende extern revision avbolaget. Utskottet ska vidare övervaka redovisningsprinciper,riskhantering samt bolagets internkontroll. Utskottet ska slutligenförbereda frågor avseende revisorsval och revisors arvodering.Revisionsutskottet består av fyra ledamöter, Per Lundberg(ordförande), Gösta Brink, Ingvar Petersson och Meg Tivéus. Samtligaledamöter utom en är oberoende av bolaget. Gösta Brink är anställd avoch därmed beroende av bolaget. Sekreterare i revisionsutskottet harunder 2005 varit Erika Åslund från Advokatfirman Cederquist.Arbete under 2005Under 2005 har utskottet haft sju möten, av vilka två hölls per telefon.Samtliga ledamöter var närvarande vid alla möten.Utskottet slutförde under året en utvärdering av kandidater tilluppdraget som bolagets revisorer för perioden 2005-2008.Utvärderingen presenterades, efter behandling i Billeruds styrelsedels för valberedningen inför den ordinarie bolagsstämman 2005, delsför stämman där val av revisorer skulle ske.I övrigt behandlades under året olika redovisningsfrågor, blandannat relaterade till övergången till IFRS, revisionsupplägget för 2005,riskanalys, intern kontroll, frågor föranledda av införandet av Svenskkod för bolagsstyrning samt policyfrågor.Utskottet sammanträdde också inför varje delårsrapport och införbokslutskommunikén. Vid dessa möten avhandlades redovisningsochrapporteringsfrågor relaterade till kommunikén.Revisionsutskottets ordförande rapporterade regelmässigt tillstyrelsen från utskottets möten. Arbetsordningen för revisionsutskottetåterfinns i sin helhet på bolagets hemsida.Styrelsens arbete med den interna kontrollen avseende denfinansiella rapporteringen finns sammanfattad i rapporten på sidan 85.Där framgår också styrelsens bedömning avseende behovet av ensärskild granskningsfunktion.RevisorerVid bolagsstämman 2005 omvaldes som revisorer auktoriseraderevisorerna Caj Nackstad och Owe Wallinder samt Thomas Nilssonoch Hans Åkervall som revisorssuppleanter. Samtliga kommer frånrevisionsfirman KPMG. Caj Nackstad och Owe Wallinder har varitBilleruds revisorer sedan 2001. Thomas Nilsson och Hans Åkervallvaldes in som revisorssuppleanter vid ordinarie bolagsstämma 2003.Revisorernas uppdrag i andra bolag se sid 81.För 2005 erhöll Billeruds revisorer cirka MSEK 6 i arvoden ochkostnadsersättningar, varav cirka MSEK 3 avsåg revision. Övrigauppdrag utgjordes främst av rådgivning i redovisnings- och skattefrågorsamt arbetet med övergång till IFRS. Enligt fastlagda riktlinjerbör andra revisionsbyråer än den stämmovalda revisorn anlitas då detinte gäller med revisionen närliggande uppdrag. Andra revisionsbyråerhar anlitats i samband med förvärvsdiskussioner.För att säkerställa att styrelsens och revisionsutskottets behandlingsker på ett strukturerat sätt samt för att tillgodose styrelsensinformationsbehov rapporterar Billeruds revisorer vid minst tretillfällen per år direkt till utskott och styrelse. Under 2005 rapporteraderevisorerna vid två tillfällen till revisionsutskottet och vid ett tillfälletill Billeruds styrelse. Rapporterna avsåg revisionsupplägg, utfallet avrevisionen baserat på septemberbokslutet, samt utfallet av revisionenav årsbokslutet.ErsättningsutskottStyrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med uppgift att föreslå övergripandepolicy beträffande löner, ersättningar och övriga anställningsförmånergenerellt i Billerud samt godkänna VDs förslag till löner ochersättningar för ledningsgruppen inom ramen för denna policy. Utskottetframlägger också förslag till styrelsen som beslutar om lön och ersättningartill VD. Utskottet består av Ingvar Petersson, (ordförande), Per Lundbergoch Björn Björnsson. Personaldirektören Anna-Lena Nyberg ärsekreterare, men ej medlem, i utskottet. Under 2005 har utskottet haftsex möten. Samtliga ledamöter var närvarande vid alla möten.Arbete under 2005Under 2005 diskuterades vinstdelningsprinciper, anställningsvillkorför ny VD, CFO samt inköpsdirektör, bonusutfall 2004 och lönerevision2005 för ledningsgruppen, samt bonuskriterier 2006 förledningsgruppen.Principerna för samt utfallet av ersättningen till VD och övrigaledande befattningshavare framgår av not 24 på sidan 67.Arbetsordningen för ersättningsutskottet återfinns i sin helhet påbolagets hemsida.VD och ledningsgruppenVD är ansvarig för den dagliga ledningen av bolaget i enlighet medstyrelsens instruktioner och föreskrifter. VD fungerar dessutom somledningsgruppens ordförande.Efter den 1 november 2005 består ledningsgruppen av trebrukschefer, en finans- och ekonomidirektör samt en personal- ochinformationsdirektör.Ledningsgruppen sammanträder normalt varje vecka; varannanvecka med personlig närvaro och varannan vecka genom telefonkonferens.Under 2005 har ledningsgruppen diskuterat organisationsöversynoch personalreduktion, energifrågor och det pågåendeenergiprojektet, marknadsfrågor och prissättning, miljö- ochtillståndsfrågor, investeringar samt personalfrågor. Deltagarna tar


B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 8 3också upp pågående projekt inom respektive ansvarsområde. Vid varjemöte diskuteras dessutom en lägesrapport för bolagets olika enhetersamt presenteras den aktuella finansiella rapporteringen. I slutet av2005 beslutade Billeruds styrelse att gradvis införa en organisation baseradpå affärsområden. Den nya organisationen kommunicerades internt ibörjan på februari 2006 och ska gälla från mars 2006. Verksamheten delasupp i tre affärsområden; Packaging & Speciality Paper, Packaging Boardsoch Market Pulp, som vart och ett får ansvar för försäljning, marknadsföringoch utveckling av respektive produktområde.Affärsområdena har ett resultatansvar, baserat på förkalkyleradeproduktionskostnader. Billeruds bruk är ansvariga för tillverkning ochproduktionseffektivitet och har ett resultatansvar baserat på detta.Nedanstående bild ger en översikt över Billeruds organisationfrån mars 2006:Optioner är utställda av Stora Enso och beskrivs närmare i not 24på sidan 68.Ledningsgruppen har organiserat ett antal koncerngemensammanätverk, där en medlem av ledningsgruppen är sammankallande ochordförande. Representanter för de tre svenska bruken finns representeradei samtliga råd. Under 2005 har följande nätverk, så kallade råd, funnits:TeknikrådAnders SnellEkonomichefsrådNils LindholmFoU-rådStina BlombäckInköpsrådPeter DavidsonIT-rådNils LindholmPersonalchefsrådAnna-Lena NybergVD, Per LindbergInköp, Bo ÖsterbergEkonomi, Bertil CarlsénInköp, vedJohan SakariPersonal/InformationAnna-Lena NybergGruvönAnders SnellKarlsborgStina BlombäckSkärblacka/BeethamPeter DavidsonFörsäljningsbolagPackaging & Speciality PaperJohan NellbeckPackaging BoardsLennart EberlehMarket PulpNiklas SöderströmKUNDER* Bertil Carlsén tillträder den 1 april 2006. Nils Lindholm är CFO fram till den 31 mars 2006.LEDNINGSGRUPPENInnehav i BillerudFunktion Nationalitet Född Anställd sedan Aktier Konvertibler motsv. Optioner AnmärkningPer Lindberg VD och koncernchef Sverige 1959 2005 2 000 0 0 Från och med den 1 augusti 2005.Anna-Lena Nyberg Personaldirektör Sverige 1944 2002 4 639 1 305 aktier 0Nils Lindholm CFO Sverige 1954 2001 1 000 1 305 aktier 0 Till och med 31 mars 2006.Stina Blombäck Brukschef Sverige 1951 2001 2 500 2 610 aktier 0Peter Davidson Brukschef Sverige 1951 2001 0 1 305 aktier 0 Tf VD 1 mars-31 juli 2005.Anders Snell Brukschef Sverige 1950 2001 1 000 1 305 aktier 15 000Tidigare medlemmar 2005Staffan Fors Marknadschef papper Sverige 1956 2001 Slutat i Billerud den 31 oktober 2005.Niklas Söderström Marknadschef massa Sverige 1950 2001 Medlem till och med den 31 juli 2005.Bert Östlund VD Sverige 1948 2001 Slutat i Billerud den 28 februari 2005.


8 4 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R Tper lindberg, 1959stina blombäck, 1951peter davidson, 1951vd & koncernchefbrukschef karlsborgbrukschef skärblackanils lindholm, 1954anna-lena nyberg, 1944anders snell, 1950CFOpersonaldirektörbrukschef gruvönMedlemmar i ledningsgruppenPER LINDBERGVD och koncernchef sedan augusti 2005Anställd i Billerud 2005Utbildning Civilingenjör, Chalmers tekniska högskolaTeknologie doktor, Chalmers tekniska högskolaAndra uppdrag Styrelseordförande, STFI-Packforsk ABStyrelseledamot, AcandoFrontec ABArbetslivserfarenhet VD, Korsnäs ABManagement- och strategikonsult,Applied Value Corporation, USAInnehav i Billerud 2 000 aktierSTINA BLOMBÄCKBrukschef Karlsborg sedan 2001Anställd i Billerud 2001Utbildning Civilingenjör Kemi, Kungliga Tekniska högskolan,StockholmAndra uppdrag Styrelseledamot, LKABStyrelseledamot, STFI-Packforsk ABStyrelseledamot, SPCIArbetslivserfarenhet Forskningsdirektör AssiDomän,Forskningschef AssiDomän Piteå, Konsult ÅF-IPK,Massabrukschef ASSI Karlsborg, Processingenjör,Massabrukschef, ASSI Kraftliner, Processchef Gruvön,Processingenjör ASSI KarlsborgInnehav i Billerud 2 500 aktierKonvertibler motsvarande 2 610 aktierPETER DAVIDSONBrukschef Skärblacka sedan 1999Anställd i Billerud 2001Utbildning Civilingenjör Kemi, Lunds tekniska högskolaArbetslivserfarenhet Affärsutveckling Norske Skog,Fabrikschef Klippans Finpappersbruk, Försäljningschef KemiraKemi, General Manager USA/Canada Kemira Kemi,Marknadschef Kemira Kemi, Produktchef Boliden Kemi,Utvecklingsingenjör Boliden Kemi, Driftingenjör KlippansPappersbrukInnehav i Billerud Konvertibler motsvarande 1 305 aktierNILS LINDHOLMCFO sedan 2001 till och med 31 mars 2006Anställd i Billerud 2001Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.Arbetslivserfarenhet CFO SCA Hygien München,Vice President Administration SCA/PWA München,Controller SCA Mölnlycke, Ekonomichef Frigoscandia Paris,Ekonomichef AGA Chile, Handläggare IndustriförbundetInnehav i Billerud 1 000 aktierKonvertibler motsvarande 1 305 aktierANNA-LENA NYBERGPersonaldirektör sedan 2002Anställd i Billerud 2002Utbildning Universitetsstudier motsvarande PA-linje medekonomisk inriktning.Andra uppdrag Styrelseledamot, Alectas ÖverstyrelseStyrelseledamot, Stiftelsen Centralfonden för skogsindustrinArbetslivserfarenhet Personaldirektör AssiDomän,Personaldirektör NCB, Personalansvarig/förhandlingschef NCBInnehav i Billerud 4 639 aktierKonvertibler motsvarande 1 305 aktierANDERS SNELLBrukschef Gruvön sedan 2004Anställd i Billerud 2001Utbildning Civilingenjör Kemi, Kungliga Tekniska högskolan,StockholmAndra uppdrag Styrelseledamot, SSGArbetslivserfarenhet Teknisk direktör Billerud,Teknisk direktör AssiDomän, Platschef Skärblacka AssiDomän,VD Grycksbo, VD Norrsundet, Platschef ASSI KarlsborgInnehav i Billerud 1 000 aktier, 15 000 optionerKonvertibler motsvarande 1 305 aktierInnehav i Billerud avser eget och närståendes innehav per den 24 februari 2006. Samtliga optioner är utställda av Stora Enso, se not 24 sidan 68.


B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 8 5Rapport över internkontrollRapporten avseende intern kontroll är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrningoch med tillämpning av de övergångsregler som Kollegiet för svensk bolagsstyrning meddeladeden 15 december 2005. Detta innebär att rapporten begränsas till en beskrivning av hur deninterna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Rapporten har avpraktiska skäl integrerats med Bolagsstyrningsrapporten avseende år 2005.KontrollmiljöEn god intern kontroll är en av grunderna för ett effektivt styrelsearbete.Styrelsens arbetsordning, arbetsordningarna för styrelsensutskott samt VD-instruktionen syftar till att säkerställa en tydlig rollochansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering avverksamhetens risker. Styrelsen har vidare fastställt ett antalgrundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den internakontrollen, såsom redovisnings- och rapportinstruktioner,finanspolicy, finansiella mål samt beslutat om en adekvat organisation,inklusive bolagets ledningsgrupp. Bolagsledningenrapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.Härtill kommer en rapportering från revisionsutskottet.Bolagsledningen ansvarar för att de nödvändiga interna kontrollergenomförs som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpandeverksamheten. Här ingår riktlinjer för att berörda anställda skall förståsin roll för upprätthållandet av god intern kontroll.Riskbedömning och kontrollaktiviteterBolaget har en modell för bedömning av risken för fel i den finansiellarapporteringen. Bolaget identifierar löpande poster där risken förväsentliga fel är förhöjd. Så har även gjorts i slutet av 2005, somkommenteras i not 23 i årsredovisningen. Särskild vikt har lagts vid attutforma kontroller för att förebygga och upptäcka brister pådessa områden.Information och kommunikationVäsentliga riktlinjer, manualer med mera av betydelse för denfinansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande tillberörda medarbetare. Det finns såväl formella som informellainformationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentliginformation från medarbetarna. För extern kommunikation finnsriktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav påkorrekt information till finansmarknaden.UppföljningStyrelsen utvärderar den information som bolagsledningen ochrevisionsutskottet lämnar. Av särskild betydelse för uppföljningen avden interna kontrollen är revisionsutskottets arbete med att följa uppeffektiviteten i bolagsledningens arbete på detta område. Arbetetinnefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande debrister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externarevisionen.Intern revisionStyrelsen har även bedömt behovet av särskild granskningsfunktion(intern revision). Med hänsyn till att internkontrollens organisationfungerar väl har styrelsen bedömt att den uppföljning som redovisasovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den internakontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.Solna den 9 mars 2006Ingvar Petersson, ordförande Björn Björnsson Gösta BrinkStewe Cato Gunilla Jönson Michael M.F. Kaufmann Per LundbergMats Pousette Yngve Stade Meg Tivéus


8 6F E M Å R I S A M M A N D R A GFem år i sammandragResultaträkningar i sammandragIFRSBelopp i MSEK 2001 2002 2003 2004 2005Nettoomsättning 6 910 7 067 6 992 7 159 6 823Övriga intäkter 10 10 10 9 10Rörelsens intäkter 6 920 7 077 7 002 7 168 6 833Rörelsekostnader -5 276 -5 498 -5 504 -5 988 -6 620Avskrivningar -345 -365 -380 -399 -413Rörelseresultat 1 299 1 214 1 118 781 -200Finansiella poster, netto -118 -98 -76 -74 -78Resultat efter finansiella poster 1 181 1 116 1 042 707 -278Skatt -314 -316 -294 -198 95Nettoresultat 867 800 748 509 -183Sysselsatt k apital i sammandragIFRS31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 31 decBelopp i MSEK 2001 2002 2003 2004 2005Anläggningstillgångar 4 355 4 360 4 359 4 681 5 350Varulager 708 669 690 749 739Kundfordringar 1 118 1 107 1 083 1 128 1 204Övriga omsättningstillgångar 115 141 154 170 282Summa rörelsetillgångar 6 296 6 277 6 286 6 728 7 575Avgår:Uppskjutna skatteskulder 469 671 960 1 177 1 081Ej räntebärande avsättningar 40 27 13 7 346Leverantörsskulder 412 372 383 487 555Övriga ej räntebärande skulder 553 554 506 551 564Sysselsatt kapital 4 822 4 653 4 424 4 506 5 029


F E M Å R I S A M M A N D R A G8 7K assaflöde i sammandragIFRSBelopp i MSEK 2001 2002 2003 2004 2005Rörelseöverskott 1 633 1 567 1 494 1 185 555Förändring i rörelsekapital -146 48 79 91 -44Finansnetto -118 -70 -78 -66 -89Betald skatt -52 -206 -123 – -9Kassaflöde från den löpandeverksamheten 1 317 1 339 1 372 1 210 413Kassaflöde från investeringsverksamheten -443 -370 -380 -777 -1069Kassaflöde efter investeringsverksamheten874 969 992 433 -656finansiella nyckeltalMarginalerIFRSBelopp i MSEK 2001 2002 2003 2004 2005Bruttomarginal, % 24 22 21 16 3Rörelsemarginal, % 19 17 16 11 -3AvkastningAvkastning på sysselsatt kapital, % 27 25 24 17 -4Avkastning på eget kapital, % 32 26 23 16 -7Avkastning på eget kapital, efter full konvertering, % – 26 23 16 -7KapitalstrukturSysselsatt kapital, MSEK 4 822 4 653 4 424 4 506 5 029Eget kapital, MSEK 3 091 3 233 3 204 3 037 2 526Räntebärande nettoskuld, MSEK 1 731 1 420 1 220 1 469 2 503Kapitalomsättningshastighet, ggr 1,4 1,5 1,5 1,6 1,4Räntetäckningsgrad, ggr 10,2 10,5 12,5 9,4 negNettoskuldsättningsgrad, ggr 0,56 0,44 0,38 0,48 0,99Nettoskuldsättningsgrad efter full konvertering, ggr – 0,43 0,37 0,47 0,97Andel riskbärande kapital, % 54 57 63 59 46Soliditet, % 47 47 48 43 33Soliditet efter full konvertering, % – 47 49 43 33Självfinansieringsgrad, ggr 3,2 4,4 4,1 2,3* 0,5Data per aktieResultat per aktie, SEK 13,81 13,25 13,13 9,66 -3,56Resultat per aktie efter utspädning, SEK – 13,23 13,09 9,62 -3,56Eget kapital per aktie, SEK 49,30 55,82 58,19 59,16 49,20Eget kapital per aktie efter full konvertering, SEK – 56,04 59,42 59,41 49,52InvesteringarInvesteringar i anläggningstillgångar, MSEK 458 373 381 568 1 075Förvärv av Billerud Beetham Ltd, MSEK 213PersonalAntal anställda i medeltal 2 379 2 383 2 451 2 623 2600För definitioner se sid 90.* Exklusive företagsförvärv.


8 8B I L L E R U D A K T I E NBillerudaktienBörshandelBillerudaktien är noterad på Stockholmsbörsens O-lista sedan den20 november 2001. Sedan den 1 juli 2002 ingår Billerud i Attract 40,som utgörs av de mest omsatta aktierna på O-listan. En börspostomfattar 100 aktier.Antal aktier och aktiekapitalAktiekapitalet uppgår till SEK 665 662 475 fördelat på 53 252 998aktier. Antalet aktier på marknaden uppgår till 51 342 998 förekonvertering av utestående konvertibelt skuldebrev.AKTIEFÖRDELNING 2005-12-30Registrerat antal aktier 53 252 998Återköpta aktier i eget förvar -1 910 000Aktier på marknaden 51 342 998Konvertibelt skuldebrev (vid full konvertering) 268 047Aktier på marknaden (vid full konvertering) 51 611 045Under motsvarande period steg Affärsvärldens skogsindex meddrygt 10 procent och Affärsvärldens generalindex steg med3 procent.OmsättningUnder 2005 omsattes 67,2 miljoner aktier, vilket motsvarar126 procent av antalet registrerade aktier, som uppgick till53 252 998 den 30 december 2005. Genomsnittligt antal omsattaaktier per handelsdag under 2005 uppgick till 266 663.Återköp av aktierBolagsstämman i Billerud AB den 3 maj 2005 beslutade att bemyndigastyrelsen att fatta beslut om fortsatta förvärv av egna aktier. Syftet medeventuella förvärv ska vara att kunna justera bolagets kapitalstrukturoch på så sätt bidra till ett effektivare utnyttjande av bolagets resurser.Inga återköp har dock skett under 2005.ANTAL AKTIER PÅ MARknaden2001 2002 2003 2004 2005Genomsnitt 62 740 998 60 404 501 56 989 733 52 735 464 51 342 998Genomsnitt efterkonvertering - 60 545 970 57 257 780 53 003 511 51 611 045Balansdagen 62 740 998 57 909 998 54 127 998 51 342 998 51 342 998Balansdagen efterkonvertering - 58 178 045 54 396 045 51 611 045 51 611 045UtdelningspolitikMålet är att utdelningen över en konjunkturcykel i genomsnitt skauppgå till 50 procent av nettovinsten. Utdelningen till aktieägarnakommer bland annat att vara beroende av Billeruds resultatnivå,finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.Styrelsen och verkställande direktören föreslår att tillaktieägarna utdelas 3,25 kronor per aktie för räkenskapsåret2005.PersonalkonvertiblerEtt konvertibelprogram riktat till de anställda i Billerud i Sverigegenomfördes under maj och juni 2002.Konverteringskursen är SEK 114 och löptiden sträcker sig framtill den 20 juni 2007. Vid full konvertering ökar antalet aktier med268 047, vilket motsvarar en utspädning på 0,5 procent påantalet aktier på marknaden.ÄgarstrukturVid årsskiftet uppgick det totala antalet aktieägare till 160 274 mot166 937 vid föregående årsskifte. Andelen utländskt ägande tillökade till 34,4 (31,0) procent exklusive Billeruds egna återköptaaktier (1910 000). Övriga ägargruppers ägande utgjordes av svenskaprivatpersoner 47,1 (47,6) procent samt svenska juridiska personer18,50 (20,6) procent.KursutvecklingSedan börsnoteringen har Billerudaktien haft en positivkursutveckling. Senast betalt år 2005 blev SEK 104, vilket innebären nedgång med cirka 12 procent jämfört med sista betalkurs 2004(SEK 118,50). Under samma period steg Affärsvärldens skogsindexmed 4 procent samtidigt som Affärsvärldens generalindex ökademed 33 procent.Årshögsta notering inträffade den 3 januari 2005 medSEK 115,50 och årslägsta den 4 maj 2005 med SEK 75. Billerudsbörsvärde var vid utgången av 2005 MSEK 5 340.Fram till och med den 15 februari 2006 steg kursen till SEK 114,vilket är en ökning med 9 procent jämfört med sista betalkurs 2005.Ägark ategorier 2005-12-30*antal aktierinnehav/Röster(%)Svenska juridiska personer 9 496 606 18,5 %Frapag Vermögensverwaltung GmbH 8 069 267 15,7 %Övriga utländska juridiska personer 9 356 206 18,3 %Summa juridiska personer 26 922 079 52,5 %Utländska fysiska personer 225 186 0,4 %Svenska fysiska personer 24 195 733 47,1 %Summa fysiska personer 24 420 919 47,5 %Summa 2005-12-30 51 342 998 100,0 %Källa: VPC* Exklusive Billeruds eget innehav (1 910 000)


B I L L E R U D A K T I E N8 9ÄGARSTRUKTUR 2005-12-30*Storleksklasser Antal aktier % Antal ägare %1-100 9 450 488 17,7 135 198 84,4101-500 4 275 699 8,0 18 527 11,6500-10 000 10 594 138 19,9 6 260 3,910 001-50 000 4 511 810 8,5 209 0,150 001- 24 420 863 45,9 80 0,0Total 53 252 998 100,0 160 274 100,0* Inklusive Billeruds eget innehav (1 910 000)Källa: VPCAKTIEUTVECKLING 20 NOVEMBER 2001 - 15 FEBRUARI 2006140120100806010 STÖRSTA AKTIEÄGARNA 2005-12-30Billeruds tio största ägare per den 30 december 2005 (exklusive Billeruds eget innehav)Andel av aktierantal aktier på marknaden, %Ägare/förvaltare/depåbank (miljoner) (aktier = röster)Frapag Vermögensverwaltung GmbH 8,0 15,7Sanderson Asset Management 2,5 4,8SEB Funds/SEB Trygg Liv/Securities 2,1 4,0Robur Fonder 0,7 1,3DFA 0,6 1,2Mellon 0,5 1,0Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening 0,5 1,0Nordea 0,5 1,0JP Morgan Chase 0,5 1,0Handelsbanken Fonder 0,5 0,9Totalt 10 största 16,4 31,9Totalt antalet aktier på marknaden 51,3 1004020Jan -01 Jan -02 Jan -03 Jan -04 Jan -05 Jan -06Affärsvärldens GeneralindexAffärsvärldens SkogsindexBillerudKälla: VPC och SandersonNYCKELTAL PER aktie02-01-21 02-04-19 02-07-19 02-10-21 03-01-20 03-04-22 03-07-21 03-10-20 04-01-20 04-04-20 04-07-20 04-10-20 05-01-20 05-04-20 05-07-20 05-10-20 06-01-20SEK per aktie där ej annat angesIFRS2001 2002 2003 2004 2005Resultat 13,81 13,25 13,13 9,66 -3,56Resultat efter utspädning - 13,23 13,09 9,62 -3,56Utdelning (för resp. verksamhetsår) 3,50 6,50 6,50 6,50 3,25 1)Utdelning i procent av- börskurs (direktavkastning) 4,9 6,8 6,0 5,5 3,1- vinst 25,3 49,1 49,5 67,3 *- utgående eget kapital 7,1 11,6 11,2 11,0 6,6Kassaflöde 13,92 16,04 17,41 8,2 -12,8Eget kapital 49,30 55,82 58,19 59,16 49,20Eget kapital, efter full konvertering - 56,04 59,42 59,41 49,52Börskurs/utgående eget kapital, % 144 170 186 200 211P/E-tal, ggr 5,1 7,2 8,3 12,3 negEV/EBITDA, ggr 3,8 4,4 4,7 6,4 36,8Börskurs - årsgenomsnitt 66,90 88,30 102,20 115,05 95,09- 31 december 71,00 95,00 108,50 118,50 104,00- årshögsta 73,00 106,00 120,50 133,00 115,50- årslägsta 55,00 65,00 89,50 104,00 75,001)Styrelsens förslag* Förlust 2005


9 0 N Y C K E L T A L S D E F I N I T I O N E RNyckeltalsdefinitionerMarginalerBruttomarginalRörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättning.Andel riskbärande kapitalEget kapital plus uppskjuten skatteskuld i procent avbalansomslutningen.RörelsemarginalRörelseresultat i procent av nettoomsättning.SoliditetEget kapital i procent av balansomslutningen.AvkastningAvkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.Soliditet efter full konverteringEget kapital ökat med effekt av full konvertering av konvertibeltlån till eget kapital i procent av balansomslutningen.Avkastning på eget kapitalNettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital.Avkastning på eget kapital efter full konverteringNettoresultat plus konvertibelränta efter skatt i procent avgenomsnittligt eget kaptal ökat med effekt av full konvertering avkonvertibelt lån till eget kapital.KapitalstrukturSysselsatt kapitalBalansomslutning minskad med icke räntebärande skulder, ickeräntebärande avsättningar och räntebärande tillgångar.Eget kapitalEget kapital vid periodens slut.Eget kapital efter full konverteringEget kapital vid periodens slut ökat med effekt av full konverteringav konvertibelt lån.Räntebärande nettoskuldRäntebärande avsättningar och skulder minus räntebärandetillgångar.KapitalomsättningshastighetNettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.RäntetäckningsgradRörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiellakostnader.NettoskuldsättningsgradRäntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.Nettoskuldsättningsgrad efter full konverteringRäntebärande nettoskuld minskad med effekt av full konverteringav konvertibelt lån till eget kapital dividerad med egetkapital ökat med effekt av full konvertering av konvertibelt låntill eget kapital.SjälvfinansieringsgradKassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive erhållnaoch betalda finansiella poster samt betald skatt, dividerat medinvesteringar i anläggningstillgångar.Data per aktie*Resultat per aktieNettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier påmarknaden. För 2001 är nettoresultatet dividerat med antalet aktierpå marknaden vid utgången av 2001, 62 740 998 st.Resultat per aktie efter utspädningNettoresultat plus konvertibelränta efter skatt dividerat medgenomsnittligt antal aktier på marknaden efter full konvertering.Eget kapital per aktieEget kapital vid periodens slut dividerat med antalet aktier påmarknaden vid periodens slut.Eget kapital per aktie efter full konverteringEget kapital vid periodens slut ökat med effekt av full konverteringav konvertibelt lån dividerat med antal aktier på marknaden vidperiodens slut ökat med effekt av full konvertering.Kassaflöde per aktieKassaflöde före finansieringsverksamheten dividerat medgenomsnittligt antal aktier på marknaden under perioden.P/E-talAktiekurs vid årets slut dividerat med vinst per aktie.EV/EBITDABörsvärde plus räntebärande nettoskuld dividerat med rörelseresultatföre avskrivningar och nedskrivningar. (EBITDA = EarningsBefore Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation.)* Antal aktier se sidorna 88-89.


A K T I E Ä G A R I N F O R M A T I O N9 1Aktieägarinformation och kalendariumBolagsstämmaBillerud ABs ordinarie bolagsstämma äger rum onsdagen den3 maj 2006 kl 16.00. Plats: Aula Magna vid Stockholms Universitet.Särskild kallelse har införts i dagspressen tisdagen den 4 april 2006.AnmälanAktieägare som önskar delta i bolagsstämman, skadels vara införd i den av VPC förda aktieägarbokenonsdagen den 26 april 2006dels anmäla sig hos bolaget senastonsdagen den 26 april 2006 klockan 16.00.Anmälan kan göras på telefon 08-553 335 40, per fax 08-553 335 65eller post till Billerud AB, Investor Relations, Box 703, 169 27 Solna.Anmälan kan även ske på www.billerud.se/anmalan.Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste för attäga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt införas i aktiebokenhos VPC i eget namn. Sådan registrering, så kallad rösträttsregistrering,måste vara verkställd den 26 april 2006, vilket innebär attaktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltarenom detta.UtdelningBilleruds styrelse föreslår en utdelning avseende år 2005 påSEK 3,25 per aktie. Som avstämningsdag föreslås måndagen den8 maj 2006. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslagenfrån styrelsen beräknas utdelning sändas ut från VPC torsdagenden 11 maj 2006.BokslutsrapporterDelårsrapport förjanuari - mars 2006, 3 majDelårsrapport förjanuari - juni 2006, 27 juliDelårsrapport förjanuari - september 2006, 15 novemberAll finansiell information finns tillgänglig på såväl svenska somengelska och publiceras även på www.billerud.se för svenska ochpå www.billerud.com för engelska.ÖvrigtISIN-kodSE0000862997Kod på StockholmsbörsenBILL


Billerud ABBox 703, SE-169 27 SolnaTel: 08-553 335 00. Fax: 08-553 335 60info@billerud.comAdresser till Billerud finns på www.billerud.seFrosting Reklambyrå, Sundsvall / Color Print Sweden AB, Borlänge 2006

More magazines by this user
Similar magazines