Reviderad läroplan Lpfö98 för pilotkursen - Pedagog Stockholm

pedagogstockholm.se

Reviderad läroplan Lpfö98 för pilotkursen - Pedagog Stockholm

Läroplan för förskolan Lpfö-98reviderad 2010(gäller från 1 juli 2011)Ingela Elfström &Bodil Halvars FranzénStockholms universitetDen 10 maj 2011


Uppdraget är detsamma”I förskolan är det inte det enskilda barnetsresultat som ska utvärderas. Betyg elleromdömen utfärdas inte” (Lpfö-98 s 4).Detta förändras inte i den nya revideradeläroplanen som träder i kraft 1 juli 2011I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20112


Mål att sträva motMål att sträva motAnger inriktningen på förskolans arbete ochdärmed (önskad) förväntad kvalitetsutveckling”I förskolan är det verksamhetens kvalitet och hurden tillgodoser barnens utveckling och lärandesom ska värderas”


Reviderad?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20114


Förskolans uppdrag• Att sätta barnens lek och lärande ochinnehållet i fokus, samt ge god omsorgFörhållandet mellan• Att följa varje barns lärande och utveckling• Att göra pedagogiska bedömningar kring ettgemensamt innehåll• Utvärdera för att utveckla verksamheten iförhållande till målen i läroplanen• Granska de utvärderingsverktyg man använderI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20115


Reviderad läroplan i förskolan• Förtydligar målen kring språk, matematikoch naturvetenskap/teknik• Förtydligar förskollärarens ansvar samtförskolechefens ansvar• Nytt avsnitt om uppföljning och utvärderingav verksamheten – mot målenI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20116


Den nya skollagenBeslutad juni 2010, träder i kraft 1 juli 2011Förtydligar ansvarsfördelningen mellan stat ochhuvudman (t ex kommunen eller förskolansstyrelse)samtbeslutsfattares och verksammas uppgifter i ettdecentraliserat systemI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20117


Den nya skollagen – viktigaförändringar• Gemensamma regler för kommunala ochfristående förskolor• Förstärkt tillsyn (Skolinspektion och kommun)• Systematiskt kvalitetsarbete• Förskolechefens ansvar och beslutsrättförtydligas• Förskolan blir en egen skolform (utbildning i ochundervisning)I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20118


Förskolechefens ansvar och beslutsrätt• Leda och samordna det pedagogiska arbetet• Särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas• Ansvara för personalens kompetensutveckling• Besluta om förskoleenhetens inre organisation• Fatta de beslut som framgår av skollagen ochandra författningar• Ansvara för arbetet med barn i behov av särskiltstöd• Ansvara för samarbetet med övriga skolformer,fritidshem och det omgivande samhälletI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 20119


Förskolechefens ansvar och beslutsrätt• En förskola/enhet kan endast ha en förskolechef• Förskolechefen kan var chef för flera enheter• Förskolechefen får delegera beslutsrätten (näringet annat anges)• Förskolechefen får utse en ställföreträdare närhan/hon inte är närvarandeI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201110


Uppdrag, mål och riktlinjer iläroplanenFörskolans uppdrag beskriver mer utförligttuppdraget i sin helhetMålen gäller vad förskolan ska sträva efteratt barnen ska få möjlighet att utveckla:om vad och vilka förmågorRiktlinjerna beskriver vad förskollärarna ocharbetslaget ska göraI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201111


Det som förtydligas är inte vad barnenska uppnåutanSjälva målen förklaras mer genom fler aspekterRiktlinjerna för förskollärarnas ansvar och förarbetslagets och förskolechefens ansvarUppföljning, utvärdering och utveckling av barnenslärande och verksamhetens innehåll, arbetssättoch organisationI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201112


ÄMNEN – en het fråga i förskolanI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201113


Kraftfält• Traditionen• Arbetsmarknaden• Jämställdheten• Hemmet/familjen• Skolan• Socialtjänsten• GlobaliseringenI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201114


Läroplansteoretiska perspektiv•Vad• Hur•När•Vem• VarförI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201115


BARNSTUGEUTREDNINGEN1972JaguppfattningKommunikationBegreppsbildninggDialogpedagogikI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201116


PEDAGOGISKA PR0GRAMMET”Det gröna häftet” ÄMNESOMRÅDEN1987 Tre OMRÅDEN:Natur, kultur och samhälleI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201117


Områdena skulle inte ses som enämnesindelning utan delarna skulleintegreras i den praktiska verksamheten,bland annat genom ett temainriktatarbetssätt.I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201118


Lpfö 98Från SOCIALA SEKTORN tillUTBILDNINSSEKTORNMarkering av förskolans PEDAGOGISKAbetydelseEtt närmande av förskolan till skolan.I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201119


LPFö-98BOSKAtt erövra omvärldenVäxa i lärandeI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201120


LPFö-98FÖRSKOLANFörsta steget i det livslånga lärandetLäroplanen är uppbyggd på sammasätt som skolans läroplanerI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201121


De fyra F:nFaktaFörståelseFärdighetFörtrogenhet(Fantasi - Fantasteri)I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201122


ÄMNEN?Förslaget till LPFö-98från BOSKMål att sträva motMål att uppnå?Förskollärarens ansvar?Förskolechefens ansvar?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201123


Planering av innehållet i förskolan• Ta vara på de olika barnens olika resurser• Utgå från barnens erfarenheter, intressen,behov och åsikter• Ta vara på flödet av barns tankar för att skapamångfald i lärandet• Möjliggöra för barnen att utveckla förmågor ochny kunskap inom de områden som nämns iläroplanen, så att de utvecklar förståelse av sigsjälva och sin omvärldHur då?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201124


FörskoledidaktikktikFörskollärare behöver ha förmåga att följasmå barns utforskande och lärstrategierinom skilda tematiska områden. Att mötabarns lärande och utforskandeprocesserförutsätter ett aktivt lyssnande och envariationsrik och utmanande miljö.Leken har en central roll i förskolan liksometiska och estetiska uttryckssätt ocharbetsformer.Fortsätt diskutera vad förskoledidaktik innebär!I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201125


Förskoledidaktiska arbetssätt/Förskoledidaktiska undervisningsformer• Ämnesövergripande• Utforskande och experimenterande• Etiska och estetiska uttryckssätt• Lekfullhet och humor• Pedagogisk dokumentation• Följa barns kunskapsproducerandeprocesser – tillfälliga och rörliga• Demokratiska – involverar deltagarna i ettgemensamt tillblivandeI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201126


Välkomnandets ochgästfrihetens pedagogikbörjar med ett LYSSNANDEI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201127


Barns matematiskautvecklingNuvarande målFörtydligade målFörskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar sin förmåga att upptäcka ochanvända matematik i meningsfullasammanhang, och....utvecklar sin förståelse för grundläggandeegenskaper i begreppen tal, mätning ochform samt sin förmåga att orientera sig i tidoch rum.Förskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar sin förståelse för rum, form, lägeoch riktning och grundläggande egenskaperhos mängder, antal, ordning och talbegreppsamt för mätning, tid och förändring....utvecklar sin förmåga att använda matematikför att undersöka, reflektera över och prövaolika lösningar av egna och andrasproblemställningar....utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka,undersöka och använda matematiskabegrepp och samband mellan begrepp,och....utvecklar sin matematiska förmåga att föraoch följa resonemang.I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201128


Barn bär med sig sina erfarenheter avsiffror, tecken, bokstäver etc ”de olikaspråkens ABC” – in i förskolan”Om vi inte arbetar med matematik iförskolan då har vi inte lyssnat på barnen”I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201129


Naturvetenskap ochteknikNuvarande målFörskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar sin förmåga att bygga, skapaoch konstruera med hjälp av olika materialoch tekniker, och....utvecklar förståelse för sin egendelaktighet i naturens kretslopp och förenkla naturvetenskapliga fenomen, liksomsitt kunnande om växter och djur.Förtydligade målFörskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar intresse och förståelse för naturensolika kretslopp och för hur människor, naturoch samhälle påverkar varandra....utvecklar sin förståelse för naturvetenskapoch samband i naturen, , liksom sitt kunnandeom växter, djur samt enkla kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen....utvecklar sin förmåga att urskilja,utforska, dokumentera, ställa frågor omoch samtala om naturvetenskap....utvecklar sin förmåga att urskilja teknik ivardagen och utforska hur enkel teknikfungerar, och....utvecklar sin förmåga att bygga, skapa ochkonstruera med hjälp av olika tekniker,material och redskap.I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201130


Barns språkliga och kommunikativautvecklingNuvarande målFörskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar sin förmåga att lyssna,berätta, reflektera och ge uttryck för sinauppfattningar....utvecklar ett rikt och nyanserat talspråkoch sin förmåga att kommunicera medandra och att uttrycka tankar, och....utvecklar sitt ord- och begreppsförrådoch sin förmåga att leka med ord, sittintresse för skriftspråk och förförståelsen av symboler samt deraskommunikativa funktioner.Förtydligade målFörskolan ska sträva efter att varje barn..utvecklar sin förmåga att lyssna,reflektera och ge uttryck för egnauppfattningar och försöker förståandras perspektiv....utvecklar nyanserat talspråk, ordförrådoch begrepp samt sin förmåga att lekamed ord, berätta, uttrycka tankar, ställafrågor, argumentera och kommuniceramed andra....utvecklar intresse för skriftspråk samtförståelse för symboler och deraskommunikativa funktioner, och..I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 2011..utvecklar intresse för bilder, texteroch olika medier samt sin förmåga attanvända sig av, tolka och samtala omdessa...31


Hur stimulerar vi och lyfter fram barnenslust att utforska världen med hjälp avspråket?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201132


Barn skapar mening genom olikaspråk och relationer till världen –genom berättandet, skrivandet,hörseln, talet, lukten, beröring, smak,känsel, ljus, ljud etc..I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201133


Förskolan ska sträva efter att varje barn• Utvecklar sin skapande förmåga och sinförmåga att förmedla upplevelser, tankaroch erfarenheter i många uttrycksformersom lek, bild, rörelse, sång och musik,dans och dramaI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201134


Hundra språkMultimodalitetUtvidgat textbegreppI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201135


Den viktigaste frågan – HUR GÅR VIVIDARE I RELATION TILL ETTINNEHÅLL?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201136


Kräver stort kunnande hos pedagogernaom innehållet---Produktiva frågorNytt materialI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201137


Barnen håller hela tiden på att skapaförbindelser mellan olika ämnesområden –och de gör en mängd kreativa kopplingarmellan demPedagogens roll blir att utmana ochiordningställa ”signalstarka miljöer”I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201138


ALLT HÄNGER IHOPBarnsyn – kunskapssyn – observation –dokumentation ti – miljö -materialI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201139


Uppföljning, utvärdering ochutveckling• Det är verksamhetens kvalitet som skadokumentera, följas upp och utvärderas• Id dokumentationer ti och utvärderingar äd skabarns utveckling och lärande kontinuerligtrelateras till de förutsättningarverksamheten erbjuder för lärande(Skolverket)I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201140


Uppföljning, utvärdering och utvecklingFördelning av ansvar och arbetsuppgifter• Huvudmannen har det yttersta ansvaret förgenomförandet av verksamheten• Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetetgenomförs enligt bestämmelserna i skollagen• Kvalitetsarbetet på enhetsnivå/förskolenivå ska bedrivasunder ledning av förskollärare• Hela arbetslaget ska delta i det systematiskakvalitesarbetetI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201141


• Det finns inga mål för vad enskilda barnska ha uppnått vid olika tidpunkter eller iolika åldrar• Det finns inga fastställda normer ellernivåer för barns förmågor eller kunskaper(Skolverket)I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201142


DokumenteraUtifrån innehållslig reflektion välja metodoch arbetssättAnvända dokumentation ti som redskap föratt utveckla och utvärdera pedagogiskaverksamheter i syfte att skapaförutsättningar för alla barns lärande


Problem förknippade medutvärderingen av förskolanAlltför ensidig fokusering på enskildabarns prestationer, där man inteuppmärksammar vilka förutsättningarverksamheten erbjuder och utifrån det serhur barn fungerar i ett socialt ochpedagogiskt g sammanhangSkolverketI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201144


• Det blir allt vanligare att enskilda barnsprestationer bedöms exempelvis utifrånföreställningar om vad barn ska klara av iolika åldrar.• Kartläggning och bedömning av barnsindividuella utveckling är inte förenligt medgrundtankarna i läroplanen.I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201145


Kap.2.6 i reviderade Lpfö-98/10Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för: (bl.a.)• att varje barns utveckling och lärandekontinuerligt och systematiskt dokumenteras,följs upp och analyseras för att det ska kunnavara möjligt att utvärdera hur förskolantillgodoser barnens möjligheter att utvecklas ochlära i enlighet med läroplanens mål ochintentioner,• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation ochutvärderingar används och påverkarverksamhetens innehåll och arbetssätt samtbarns möjligheter att utveckla och lära inomsamtliga målområden kritiskt granskas,I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201146


Pedagogisk dokumentation• Att som pedagog ”LÄRA SIG ATT LYSSNA” påbarns/elevers teorier, hypoteser, handlingar ochdrömmar.• Följa och förstå de lärstrategier som de använder när deutforskar och konstruerar världen.• Sätter fokus på processen - följa och synliggöra barnsoch lärares meningsskapande inom olika ämnes- ochtemaområden.• Grund för utmaning av barns lärandeI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201147


Hur visar och kommunicerar små barnvad dom kan, undrar över, experimenterarmed?Följa och dokumentera lärprocesser, ihändelser, görande och samtalI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201148


Skillnaden mellan dokumentationoch pedagogisk dokumentationDOKUMENTATIONEnbart retrospektiv – det här gjorde jag/vibeskriver vad som häntPEDAGOGISK DOKUMENTATIONär både retrospektiv och prospektiv: syftartill att föra den pedagogiska arbets-processen framåt och förändra ochutveckla det pedagogiska arbetetI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201149


Tre delar att användadokumentationen till:• Lyssna lyhört till barnen – deras frågor,deras intresse i ämnet, vad det redan vet• Lyssna in sig själv som pedagog – hur jagpresenterar ämne och aktiviteter• Lyssna in ämnet – det vi håller på attutforskaOväntade ingångar och perspektiv,överskrida det vi redan vet och tar för givetI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201150


Pedagogisk dokumentation• Utmana och ge barnen chans att utvecklasin tankar och teorier• Skapa nya förbindelser och nya samband• Få syn på sin gemensamma kunskap• Använda som utvärderingI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201151


Utvärdera• Fundera över resultatet och det egnaagerandet• Utvärdera mot målet –hur verksamheten ska utvecklas- dvs hur möjlighetsvillkoren för barnenslärande kan utvecklas och förändrasI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201152


Pedagogisk dokumentation• Som en integrerad del av vardagsarbetet ochinte bara som en bedömningsform efteråt• Ett redskap för lyssnande, reflektion, tolkning,dialog, kommunikation och förhandling – hjälpeross att utmana dominerande föreställningar ochhandlingarI. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201153


Pedagogisk dokumentationtiSkapa en identitet och en historia – enberättelse om våra liv och om vårt bidrag till engemenskap – ett minneÖppna upp för en delaktighet som involverarbarn, pedagoger, föräldrar, politiker och andraBeyond Quality: Dahlberg, Moss & Pence, 1999; 2007I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201154


Uppgift inför kommande workshop (tillfälle 2)Inventering av verksamhetenTa reda på och beskriv kortfattat hur förhållande ser ut på din förskola/enhetidag:• Vilka yrkeskategorier arbetar på din förskola/enhet?• Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan arbetslag – förskollärare –förskolechef samt övriga funktioner (t ex pedagogiska ledare)?• Hur ser förskolans/enhetens mötesformer ut (t ex planeringsmöten, APTmöten,reflektionsmöten)?• Senaste årens kompetensutveckling på förskolan/enheten? Inom vilkaområden?Vilket arbete pågår på förskolan/enheten när det gäller• Ämnesområdena (språk - kommunikation, matematik, tik naturvetenskap t ochteknik)?• Uppföljning, utvärdering och utveckling – vad och hur går arbetet med dettatill idag?• Barns och föräldrars inflytandeTidsram för implementering på förskolan/enheten – vad gäller hos er?I. Elfström & B. Halvars-Franzénarbetsmaterial maj 201155

More magazines by this user
Similar magazines