Bilaga 3 Faktasamling - Munkedals kommun
Bilaga 3 Faktasamling - Munkedals kommun
Bilaga 3 Faktasamling - Munkedals kommun
- No tags were found...
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
DNR: KS 2010-69<strong>Faktasamling</strong>ÄldreboendeSkola<strong>Bilaga</strong> 3
InnehållDemografi ............................................................................................................................................ 3Investeringsbehov ............................................................................................................................ 7Kvalitetsmått .................................................................................................................................... 25Protokoll styrgrupp ......................................................................................................................... 25Minnesanteckningar bygdeträffar ............................................................................................. 45Minnesanteckningar elevträff ..................................................................................................... 57Minnesanteckningar skolråd ....................................................................................................... 60Minnesanteckningar anhörigträff .............................................................................................. 702
DemografiBefolkningsutvecklingBefolkningsutvecklingen i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong> är negativ. StatistiskaCentralbyråns (SCB) statistik visar att tendensen är lika i alla <strong>kommun</strong>delar, menatt Hedekas har den största procentuella skillnaden. Dock kan det delvisförklaras med att de också har, näst Torreby, den minsta befolkningen i absolutatal, så en utflyttning ger snabbt stora procentuella skillnader. Nedan redovisasbefolkningsutvecklingen i <strong>kommun</strong>ens tätorter.1990 1995 2000 2005 2010 Procentuellförändring 90-10Dingle 934 979 881 891 906 -3,00%Hedekas 434 410 382 378 324 -25,35%Hällevadsholm 820 822 769 781 729 -11,10%Munkedal 3951 3917 3776 3704 3859 -2,33%Torreby 0 233 212 225 213 -8,58%6139 6361 6020 5979 6031 -1,76%Utvecklingen i diagramform:3
Ovanstående bild visar befolkningen indelad i nyckelkodsområden. I varjeområde redovisas antalet personer i tre olika åldersintervall. Procentsiffran visarvilken andel varje intervalls andel av det totala antalet i det intervallet. T.ex.finns det 288 personer mellan 0-18 år i nyckelkodsområde 3. Dessa utgör 13,2procent av <strong>kommun</strong>ens totala antal personer mellan 0-18 år.4
ElevutvecklingAntal elever i förskoleklassNuvarande elevantalKlass Munkedal Stale Dingle H-holm Hedekas Totalt 2012-10-159:an 96 16 112 ht-118:an 105 22 127 ht-117:an 90 17 107 ht-116:an 92 16 108 ht-115:an 23 27 21 15 18 104 ht-114:an 26 25 14 16 21 102 ht-113:an 32 22 20 18 15 107 ht-112:an 33 25 15 11 18 102 ht-111:an 23 31 18 19 15 106 ht-11fsk klass 46 25 10 6 11 98 ht-11Uppgifterna hämtade ur: Procapita- sök urval- Bou elev klass. Mätdatum 121015Uppskattad framtidsprognosFödelseår Munkedal Stale Dingle H-holm Hedekas Totalt (prognos)2006 32 25 25 10 16 108 ht-122007 41 29 14 12 20 116 ht-132008 30 27 22 14 18 111 ht-142009 41 26 20 14 19 120 ht-152010 25 25 19 11 16 96 ht-16Uppgifterna hämtade ur: Procapita - sök urval-person. Mätdatum 1212015
AntalSkillnad på dagens antal och förskoleklass.En jämförelse mellan antalet per årskurs idag och hur många de var när debörjade förskoleklassen.I dag Vid FSK-startÅk 9 112 106Åk 8 127 124Åk 7 107 109Åk 6 108 107Åk 5 104 107Åk 4 102 99Åk 3 107 96Åk 2 102 107Åk 1 106 104FSK 98 96108 Födda -06116 Födda -07111 Födda -08120 Födda -0996 Födda -10ÄldreutvecklingAntal personer 65 år och äldre, 2007-20373 0002 9002 8002 7002 6002 5002 4002 3002 2002 1002 000ÅrUnder de kommande åren är prognosen för <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong> att andelen invånare över 65 årkommer att öka i stort sett varje år ända fram till år 2037, dvs. så långt prognosen sträcker sig.6
AntalAntal personer år och äldre, 2007-20371 0009008007006005004002007200920112013201520172019202120232025202720292031203320352037ÅrFör andelen personer 80 år och äldre visar prognosen också en ökad andel äldre i <strong>Munkedals</strong><strong>kommun</strong>, med en tydlig ökning efter 2023.InvesteringsbehovSammanställning av kostnader för Välfärdssektorns fastigheter (byggnader)inom en femårsperiod.Kostnadsbedömningen är gjord med sektionsfaktas á-priser som grund.Priser är beräknade i 2011 års prisnivå.Om nedan föreslagna åtgärder genomföres (inom en femårsperiod) kan ex.vis INCIT:s(f.d. REPAB:s) årskostnader (2010) för framtida underhåll användas.För skolor bedöms dessa kostnader till mellan ca 60 kr och till 122 kr per m2 förtillsyn/skötsel och reparationer, samt ca 150 kr till 220 kr/m2 för planeratunderhåll.För förskolor är dessa värden: ca 100 kr och till 135 kr per m2 för tillsyn/skötsel ochreparationer, samt 158 kr och till 234 kr per m2 för planerat underhåll.För vårdfastigheter är dessa värden: ca 66 kr och till 104 kr per m2 förtillsyn/skötsel och reparationer, samt 131 kr till 193 kr per m2 för planerat underhåll.Observera att priserna enligt INCIT:s (f.d. REPAB:s) årskostnader (2010) förunderhåll är bedömda i 2010 års prisläge.7
Observera att priserna ovan endast avser tillsyn/skötsel, reparationer samtplanerat underhåll.Hedekas skola, Krokstad Sandåker 1:16Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4SkolbyggnadSkolbyggnadGymnastiksalHuvudbyggnad (3 plan)Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Påkörningsskador takfot, byggnad 4 55 000,00 krHängrännor dåliga byggnad 4 30 000,00 krSkadade stuprör byggnad 3 30 000,00 krNockfäste (26 lm), snörasskydd (18lm), enl lagbyggnad 425 000,00 krNockfäste (45 lm), enligt lag byggnad 2 25 000,00 krNockfäste (47 lm) snörasskydd 4entréer (4 lm), enligtmyndighetskravbyggnad 135 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 180 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 65 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 3 65 000,00 krVitvaror, äldre, i sämre skick byggnad 2 45 000,00 krElArmaturer + övrig elutrustning ärslitet. Ädre utförandeByggnad 1-4250 000,00 krÖvrigt Cykelgarage, plåttak i dåligt skick 30 000,00 krHandikappanpassningBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Under tiden 2013-2015, inkl hiss ihuvudbyggnad.35 000,00 kr1 870 000,00 kr2 740 000,00 kr8
Hällevadsholms skola, Vässje 3:1Byggnad 1Byggnad 2Skolbyggnad, bibliotek, förskola,mmMatsal, gymnastik, mmByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStomme Källargrund Byggnad 1 25 000,00 krTakReparation + målning,taksims/hängrännorByggnad 1110 000,00 krMålning av taksims + uh skärmtak Byggnad 2 45 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 160 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 140 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag byggnad 1 505 000,00 krÖvrigtMiljöOmbyggnad av kök enligt plan (prio3)Ny värmeproducerande anläggning,ex.vis sjövärmepump.Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Asbest f i mattlim i korridorer ochklassrum4 320 000,00 kr4 320 000,00 kr35 000,00 kr55 000,00 krMark Ny parkeringsplats 215 000,00 krUte2 st utvändiga förråd i berhov avupprustning/målning55 000,00 kr9 985 000,00 kr9
Centrumskolan, Dingle 8:1Byggnad 1Byggnad 2Slöjd/matsalSkolbyggnad/bibliotekByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Utvädigt målningsbehov (dörrar) byggnad 1 30 000,00 krTak Utvädigt målningsbehov (takfot) byggnad 1 80 000,00 krRenoveringsbehov, tak övre del byggnad 2 110 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 110 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 325 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 85 000,00 krElÖvrigtJordfelsbrytare saknas i Trä-/textilslöjd samt hemkunskapHelerenovering av trappliftOmbyggnad av kök enligt plan (prio6)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Tillbyggnad av förskolelokaler påskoltomten (skall ersätta barack, befförskola, samt förskola i f.d.brandstation)45 000,00 kr145 000,00 kr1 010 000,00 kr45 000,00 kr8 000 000,00 kr9 985 000,00 kr10
Bruksskolan, <strong>Munkedals</strong> 1:27Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStommeFasaderTakFönsterInv. ytskiktKällargrund/krypgrund - ejventileradRötskadad panel gymnastiksal ochövriga byggnaderTakfot + vindskivor, samt del av takär rötskadadeTilläggsisolering av vissa delar(bjälklag)Fönster behöver bytas å fasadpartieråt Öster, samt matsalRen behov av inv ytskikt. Eftersattuh.Nytt vägräcke enligt önskemål15 000,00 kr110 000,00 kr270 000,00 kr160 000,00 kr850 000,00 kr450 000,00 kr60 000,00 krVentilation Förbättring av befintlig vent. 720 000,00 krVärme, vs Förbättring av bef. värmedistribution 1 080 000,00 krElStyrÖvrigtNy ventilation mm (energi)Jordfelsbrytare saknas i Trä-/textilslöjd samt hemkunskapOmbyggnad av hiss enligt lagFörbättring av bef. Samt nyinstallationOmbyggnad av kök enligt plan (prio5)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)1 000 000,00 kr45 000,00 kr505 000,00 kr505 000,00 kr865 000,00 kr45 000,00 kr6 680 000,00 kr11
Kunskapens Hus, Foss 7:13Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Balkongkonstruktion är frostskadad 65 000,00 krFönster Målningsbehov av fönster +vindskivor150 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt. 110 000,00 krParkeringsplatser100 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag 505 000,00 krVentilationÖvrigtNy ventilation, 1 aggregat, i gymrum(f.d. arkiv)Översyn bef vent. Ny styr/reglerBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)75 000,00 kr145 000,00 kr45 000,00 kr1 195 000,00 krKungsmarksskolan, Foss 10:94Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4Förrådsbyggnad, garageSlöjdsalar, mmSkolbyggnadSporthall, mmByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Diverse skador i plåtfasad byggnad 4 55 000,00 krPutsad fasad missfärgad/skadad byggnad 4 55 000,00 krTakDiv skador i plåttak. Nytt takerfordras.byggnad 4720 000,00 krMålningsbehov taksims byggnad 3 110 000,00 krVindskivor är ruttna samt målnbehov takfotbyggnad 290 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 2 75 000,00 kr12
Ren behov av inv ytskikt byggnad 3 40 000,00 krFoder o socklar i kök är fuktskadade byggnad 3 35 000,00 krInv ytskikt behöver renoveras (nyadelen)Inv ytskikt behöver renoveras(gamla delen)byggnad 4byggnad 440 000,00 kr150 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 80 000,00 krEl Jordfelsbrytare monteras i 2träslöjdsalar, 2 textilslöjdsalar, 2hemkunskapssalar, 5 NO-salar och 2tekniksalarOmbyggnad av hiss enligt lagReservkraft110 000,00 kr500 000,00 kr2 880 000,00 krÖvrigtOmbyggnad av kök enligt plan (prio1)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)4 175 000,00 kr45 000,00 kr9 160 000,00 kr<strong>Munkedals</strong>skolan, Foss 11:1Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4Skolbyggnad, 2 plan med källareVita huset, 2 plan + källareKulturhusetVita PaviljongenByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStomme Källargrund/torpargrund - fukt byggnad 4 450 000,00 krTrappa till portiken, skadad byggnad 1 80 000,00 krFasader Frostskador i tegelfasad byggnad 1 288 000,00 krFärgsläpp fönsterbleck byggnad 1 35 000,00 krSläpp i tegelbalkar byggnad 3 85 000,00 kr13
Tak Tak, del av, behöver läggas om byggnad 3 350 000,00 krSkärmtak är rötskadat byggnad 4 65 000,00 krTakfot/simslåda - rötskadat byggnad 1 550 000,00 krHängrännor byggnad 2 30 000,00 krFönster Dåliga fönster byggnad 1 110 000,00 krDåliga fönster byggnad 2 65 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 550 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 170 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 550 000,00 krVent Äldre FTX-aggregat utbytes byggnad 3 720 000,00 krRep behov av vent byggnad 2 110 000,00 krÖnskemål om vent i källare (f.d.träslöjdsal), fristående aggregatbyggnad 260 000,00 krVärmeFjärrvärme till paviljongen, samtkovertering av densammabyggnad 42 880 000,00 krElJordfelsbrytare monteras i f.d.snickarverkstad och frukostkök i VitaHusetbyggnad 280 000,00 krOmbyggnad av hiss enligt lag505 000,00 krMiljö Asbest troligen i rörisolering i källare byggnad 1 50 000,00 krÖvrigtBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)samtliga50 000,00 krSäkra trappor till f.d. toaletter underportiken. Iordningställ f.d. toaletterbyggnad 2100 000,00 kr7 933 000,00 kr14
Fisketorps skola, Fisketorp 1:28Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Rötskador på tillbygd del 120 000,00 krÄldre del i behov avfasadrenovering/målning400 000,00 krTak Hängrännor, äldre del - bytes 35 000,00 krFönsterVindskivor, ny del - rötskadadeRenovering av tak på den äldredelenFönster på "baksidan" den gamladelen - rötskadadeFönster på "baksidan", samt åtsöder, den nya delen, - rötskadade55 000,00 kr500 000,00 kr90 000,00 kr175 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt 250 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 150 000,00 krAvloppsanläggning ??? 75 000,00 krKomplettering av stängsel/staket30 000,00 krVentilation Ny ventilation 1 440 000,00 krVärme, vsÖvrigtÖvrigtOljepanna ersättes med värmepump(luft/vatten) inkl konvertering nyaredel (energi)Solfångare för tappvarmvatten(energi)Ombyggnad av kök enligt plan (prio11)Passage, lås och larmTillgänglighet övervåning, trappliftUtemiljö, lekredskap, mm behöver"rustas upp"Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)2 160 000,00 kr145 000,00 kr3 020 000,00 kr200 000,00 kr420 000,00 kr170 000,00 kr45 000,00 kr15
Tryckstegringsstation i källare. Vadhänder med det <strong>kommun</strong>ala vattnetom <strong>kommun</strong>en lämnar dennafastighet?75 000,00 kr9 555 000,00 krLilla Foss Mangårdsbyggnad, Foss 10:330Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Eternit. Läckage vid genomföring 65 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt. 85 000,00 krEl Hiss, (alternativt trapplift) 575 000,00 krVentilation Ren behov av bef ventilation 215 000,00 krMark Komplettering av asfaltytor 30 000,00 krÖvrigtUtelekredskapBalkong/altan inkl inhägnadBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)75 000,00 kr75 000,00 kr30 000,00 kr1 150 000,00 krKungshöjdens förskola, Foss 12:8Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Rötskador på flera ställen 85 000,00 krFönster Ca 15 st fönster behöver bytas 85 000,00 kr3 st fönsterdörrar 40 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 170 000,00 krVentÖversyn av bef vent, samt kompl avstyr/regler75 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 85 000,00 krMer mark i samband med eventuellutökning av verksamheten (fler220 000,00 kr16
avdelningar)ÖvrigtSkador på staket/stängselOmbyggnad av kök enligt plan (prio9)Eventuell tillbyggnad av 2 eller fleravdelningar, inkl utv. lekredskap,nytt kök, etc.Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)20 000,00 kr1 440 000,00 kr10 000 000,00 kr45 000,00 kr12 265 000,00 krBarnkullens förskola, Foss 2:55 (Skall dennafastighet säljas)?Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFönster Ca 15 st utbytes 85 000,00 kr3 st källarfönster under ramp sättsigen20 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 85 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 135 000,00 krStora granar måste tas ned inom 5årExtern lekbod behöver bytas ut15 000,00 kr50 000,00 krEl Jordfelsbrytare saknas 25 000,00 krHiss, alternativt trapplift575 000,00 krVärme Installation av bergvärmepump 360 000,00 krLarm, passage,utrymningLarm, passage, utrymningslarm -saknas130 000,00 krVitvaror Utbyte av vitvaror i kök 100 000,00 krÖvrigtToalett för kökspersonal skalliordningställasBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)350 000,00 kr25 000,00 kr17
Ombyggnad av kök enligt plan (prio10)2 160 000,00 kr4 115 000,00 krÖnnebacka förskola, Munkedal 1:58Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasaderSolavskärmning, raster (önskemålfrån personal)25 000,00 krTak Ränndalar, vindskivor - färg flagnar, 35 000,00 krMarkInv. ytskiktElMer lekredskap (önskemål frånpersonal och föräldrar)Mer mark för ev ytterligareutbyggnadGenerellt eftersatt underhåll, gamladelenUtbyte av armaturer i gamla delarna(ca 20 st)110 000,00 kr210 000,00 kr55 000,00 kr80 000,00 krVitvaror Äldre vitvaror i gamla delen utbytes 35 000,00 krÖvrigtBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ev tillbyggnad av två avdelningar,exkl kök25 000,00 kr8 000 000,00 kr8 575 000,00 kr18
Dingle förskola, Dingle 4:33Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årInv. ytskiktElGenerellt eftersatt underhåll, inklbättringsmålning efter montage avvärmepumpUtbyte av gamla armaturer,jordfelsbrytare, mm100 000,00 kr80 000,00 krVärme Ny värmepumpanläggning luft /vatten650 000,00 krMarkÖvrigtNya asfaltytor samt kompletteringav skadade asfaltytorNytt staket inkl grindOmbyggnad av kök enligt plan (prio7)Akut ombyggnad av golv i kök(rötskadat)Ev tillbyggnad av fler avdelningar85 000,00 kr20 000,00 kr720 000,00 kr20 000,00 kr8 000 000,00 krÖvrigt Renoveringsbehov av redskapsbod 15 000,00 krBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)25 000,00 kr9 715 000,00 krHedekas förskola, Krokstads Hede 1:2Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Målning av grundmur 20 000,00 krTaknockfäste (60 lm) och snörasskydd(34 lm) enligt myndighetskrav45 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 40 000,00 krVärme, vs Felplacerad brunn i kök 30 000,00 krNy värmeproducerande anläggning,typ värmepump luft/vatten850 000,00 kr19
ElUtbyte av gamla armaturer,jordfelsbrytare, mm80 000,00 krMark Komplettering av asfaltytor 35 000,00 krÖvrigt Förrådsbodar, 2 st, målningsbehov 25 000,00 krLekutrustning - mycket dålig - börbytas utBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ny ramp istället för befintlig110 000,00 kr25 000,00 kr35 000,00 kr1 295 000,00 krLilla Foss förskola, Foss 10:208Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Vindskivor målas 20 000,00 krFönsterfasader tvättasSolskydd, typ rullgardin medsolskyddsfilm, ca 3000 kr/fönster10 000,00 kr45 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 50 000,00 krLäckage i kök10 000,00 krEl Utvändig belysning på sophus 10 000,00 krÖvrigtUtbyte av gamla armaturer,kontakter, etcJordfelsbrytareOmbyggnad av kök enligt plan (prio8)Rötskadad panel sophus/förrådBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)60 000,00 kr35 000,00 kr2 160 000,00 kr30 000,00 kr25 000,00 kr2 455 000,00 kr20
Vässjegården, Vässje 1:89Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Taksimms behöver målas 110 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 110 000,00 krMarkStopp/problem med avlopp pånordsidan"Gångslinga" för hyresgäster60 000,00 kr20 000,00 krVärme, vs Ny värmepump till frånluften 360 000,00 krUtökade avstängningsmöjligheter förvattenOmbyggnad av pelletsanläggning förbättre funktion50 000,00 kr360 000,00 krVentilation Komplettering av vent (energi) 290 000,00 krElÖvrigtUtbyte av vitvaror i tvättanläggning(3 st), mmUtbyte av hushållsmaskiner itvättanläggning, dagrum , mmUtbyte av ca 20 armaturer, samtelkontakter, mm á 3500 krOmbyggnad hiss, enligt lagBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ombyggnad av kök enligt plan (prio4)Omdisponeringar så att flerlägenheter erhålles170 000,00 kr110 000,00 kr80 000,00 kr505 000,00 kr45 000,00 kr575 000,00 kr865 000,00 kr3 710 000,00 kr21
Allégården,Foss 10:95Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årInv. ytskiktOmmålning av korridorer (önskemålfrån personal) (?)Uppsättning av ledstänger ikorridorer (önskemål frånenhetschef). (De gamla ledstängernafinns i källaren). (?)110 000,00 kr30 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag 505 000,00 krVentilationÖvrigtKomplettering med kyla påavdelningsaggregatenIordningställande av personalmatsal(framfört av enhetschefen).Iordningställande av konferensrum,samt hjälpmedelsverkstad ochförråd. (Framfört av enhetschef)Iordningställande av rum tillpersonalrum och"övernattningsrum". (framfört avenhetschefen)Iordningställande av "gamlaambulansen" till vaktmästarverkstadUppdelning av befintliga avdelningartill mindre "dito"Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Iordningställa lokaler efter det attkiosken har flyttat (stängt). Vadskall dessa rum användas till?1 440 000,00 kr210 000,00 kr500 000,00 kr55 000,00 kr50 000,00 kr430 000,00 kr25 000,00 kr110 000,00 kr3 465 000,00 kr22
Ekebacken,Foss 12:20Byggnadsdel Åtgärdsförslag ByggnadsbeskrivningBedömd kostnadinom 5 årTakTakläckage vid genomföring tillfläktrumFärg flagnar på plåt vid fläktrum165 000,00 kr20 000,00 krDörrar Rostskador på ståldörrar 15 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 85 000,00 krVärme, vs Engreppsblandare, termostatstyrda 45 000,00 krMarkElÖvrigtÖvrigtUtbyte av duschslangarGenomgripande renovering avhårdgjorda ytor runt byggnadernaElförstärkning (samma som vidAllégården)Ombyggnad av hiss enligt lagOmbyggnad av kök enligt plan (prio2)Komplettering med tvättmaskiner påavdelningarna (önskemål frånföreståndare, mm)Ny altan i stället för den somverksamheten byggt i egen regiRenovering av bef sophus ochcykelgarageRivning av skorsten över tak(används ej)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)30 000,00 kr125 000,00 kr720 000,00 kr505 000,00 kr430 000,00 kr175 000,00 kr75 000,00 kr60 000,00 kr50 000,00 kr45 000,00 kr2 545 000,00 kr23
Frejvägen 2-4, Foss 10:312Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 325 000,00 krElMarkÖvrigtOmbyggnad vid anslutningar,fjärrvärmeElförstärkning ???? (Behövs ej efterfjärrvärmeanslutning)???Sättningsskador i asfalt, behov avdränering av gräsmatta, mmNya vitvaror (spis, kyl, etc) ilägenheter (se inv. ytskikt ovan),Förstärkning av belysning utvändigtoch vid p-plats.Altaner i dåligt skick . Behöverrepareras.Soltak över altanerBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)45 000,00 kr150 000,00 kr200 000,00 kr100 000,00 kr30 000,00 kr100 000,00 kr30 000,00 kr30 000,00 kr1 010 000,00 kr24
KvalitetsmåttProtokoll styrgruppProtokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-08-18Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Ann-Sofie Alm (m), Jeanette Karlsson (ksff), BjörnJacobsson (fp), Olle Olsson (kd), Eiwor Backelund (c), Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Titti AnderssonDagordningStyrgruppens bild av uppdragetFörvaltningens bild av uppdragetArbetsformerFaktabasFramtida kravStyrgruppens bild av uppdragetTill detta möte hade några frågeställningar skickats ut för styrgruppens medlemmar attfundera på:Vad betyder begreppet kvalitet?Vilka förväntningar har styrgruppens på det kommande uppdraget?Vilka direktiv vill ni ge arbetsgruppen inför det fortsatta arbetet?Mötet inleds med att varje styrgruppsmedlem får delge sina tankar kring dessafrågeställningar. En viktig indikator för kvalitet anses vara medborgarnas uppfattning avvad som är en bra verksamhet, att så långt som möjligt nå upp till brukarnas önskemåloch behov. Bemötande och delaktighet nämns som viktiga faktorer. Man talar också omvikten av hållbarhet över tid, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt samt atttillvarata den kompetens som anställda och brukare besitter.Lagkraven kanske kan ses som en minimigräns för vad tillräcklig kvalitet är, sen bör/kanman sikta högre. Har man höga förväntningar på en verksamhet upplevs iblandkvaliteten som sämre om man inte når ända fram. I skolan innefattar kvalitetsbegreppetockså om i vilken grad våra elever når målen. Resurser har ingen absolut koppling tillgraden av kvalitet, det går att ha en bra kvalitet med knappa resurser. God kvalitet justnu kanske kan skilja sig från vad som är god kvalitet sen?Förvaltningens bild av uppdragetLars-Göran, P-O och Titti redogör kort för hur de ser på uppdraget. Förvaltningen tar sigan uppdraget med stor ödmjukhet, det är en mycket omfattande utredning och handlar iförsta skedet mycket om att kartlägga nuläget och ta fram så mycket fakta som möjligtför att skapa ett gott underlag för fortsatta direktiv från styrgruppen. Förvaltning ochförtroendevalda gör den här resan tillsammans och förvaltningen vill gärna sestyrgruppen som den ”förälder” som vägleder och guidar förvaltningen i den riktning manönskar gå.Arbetsnormer och –formerVi talar om vikten av bra underlag, all fakta som kan vara intressant måste vara med.Styrgruppen poängterar vikten av att de anställda i verksamheterna involveras.25
Realistiska mål bör sättas upp för projektet. En tydlig ledning från styrgruppen är viktigt.När utredningen kommit en bit framåt är det önskvärt att det finns ett antalvarianter/scenarier att ta ställning till.Vi enas om att hålla ett öppet och tillåtande klimat där vi kan känna oss trygga i attdelge varandra tankar och idéer som inte nödvändigtvis är välgrundade och/ellergenomförbara.Protokoll från styrgruppsmöten ska vara offentliga och publiceras på hemsidan. Underarbetet ska allmänheten såväl informeras som göras delaktiga i processen. Vi diskuterarhur möten kan genomföras, var de kan hållas och vilka olika forum som redan finns därinformation kan spridas. Vi beslutar att ett antal öppna möten kommer att genomföras,mer detaljerad planering kring detta görs vid nästa styrgruppsmöte. Det är viktigt atthitta rätt form så att allmänheten verkligen kan känna sig delaktiga och för att tatillvarata människors engagemang till något positivt.Styrgruppens ansvar Totalansvaret för utredningen Förankra och informera/<strong>kommun</strong>icera med allmänhet och partigrupper.Förankring gäller främst i partierna.Tjänstemännens ansvar Samla fakta och presentera den på ett överskådligt sätt Kommunicera/samverka med personalStyrgruppsmöten kommer tillsvidare att hållas varannan måndag enligt följande:Datum Tid Lokal30 augusti 15-18 Tranefeldt13 september 15-18 Gullmarssalen27 september 15-18 Gullmarssalen11 oktober 15-18 Gullmarssalen25 oktober 15-18 Gullmarssalen8 november 15-18 Gullmarssalen22 november 15-18 Gullmarssalen6 december 15-18 Gullmarssalen20 december 15-18 TranefeldtFaktabasFörvaltningen har planerat att samla fakta i någon form av faktabas som ska finnastillgänglig för styrgruppen. En stor del av höstens nulägesanalys handlar just om attsamla fakta och presentera den på ett överskådligt sätt samt att sätta <strong>Munkedals</strong>fakta irelation till fakta om andra <strong>kommun</strong>ers verksamhet. Exakt hur faktabasen ska görastillgänglig får förvaltningen återkomma till.26
Framtida kravDenna punkt flyttas till nästkommande möten. Först ut att presentera framtida krav inomförskola/skola blir då områdeschef Per-Olov Magnusson.Nästa möteMåndag 30 augusti, klockan 15.00, Tranefeldt. Punkter: Genomgång av förvaltningens nulägesanalys så långt Träffar med allmänheten Framtidsutblick förskola/skola Trender?! Kan vi se något i vår omvärld som kan ge input till vårt arbete?Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-08-30Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Jeanette Karlsson (ksff), Björn Jacobsson (fp),Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är barnomsorg och skola Föregående protokoll Styrgruppens bild av verksamheten inom Barn & Utbildning Redovisning av nuläget Utblick, Per-Olov Magnusson Träffar med allmänhetenFöregående mötesprotokollVi går igenom föregående protokoll. Första mötets protokoll kommer att publiceras påhemsidan inom kort. Även kommande mötesprotokoll kommer att skickas till styrgruppenför genomläsning innan de publiceras.Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kringbarnomsorg och skola i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong>. Några av reflektionerna:Personal minskat mycket i skolan, mer än eleverna.Förskolan, många barn, men alla är inte där hela tiden. Svårt att greppa över hursituationen egentligen ser ut. Vore bra att hitta andra möjligheter, tex flerdagbarnvårdare samt att erbjuda barnomsorg kvälls- och nattetid. Idag finns detmänniskor som kan få tacka nej till jobb för att de inte har barnomsorg. Kan man samlabarnomsorgen till fleravdelningsförskolor och minska antalet enavdelningsförskolor.En skola i Svarteborg? Kan Hedekas och Färgelanda samverka och bilda enhögstadieskola ihop?Viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med särskilda behov. Det är några fåbarn/elever som ställer till mycket oreda. Bättre fritidsverksamhet för ungdomarna?!Kanske samla till ett ställe, likt ett ”ungdomens hus”. Stöd för dessa barn är viktigt ochhandlar om att ge dem bra förutsättningar att få god livskvalitet också senare i livet. Ärstort och komplext. Samverkan skola-omsorg är viktigt.27
Kommer vi att ha behöriga lärare till att sätta betyg i alla ämnen när det kravet kommer inya skollagen? Man ska ha samma rättigheter vilken skola man än går på.<strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong> ska ge bra service med god kvalitet så långt det är möjligt. Det kankomma till en punkt där verksamhet får flyttas för att det inte går att erbjuda godkvalitet. Man bör arbeta med alternativa lösningar, t ex samverkan med andra<strong>kommun</strong>er. Också att titta på alternativ kring timplaner etc.Det är viktigt att tänka långsiktigt. Investeringar idag kan ge vinster framåt i tiden.Finns det brister i lärarutbildningen? Personalen är en mycket viktig faktor för kvaliteten iundervisningen.Det är inte alltid en fördel att gå på samma skola, byte kan vara bra för en del.Förvaltningens redovisning av arbetet så långtTitti Andersson redovisar ett antal faktauppgifter som förvaltningen sammanställt urtillgängligt material. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokolletoch publiceras även på hemsidan. Alla filer som utgör bakgrundsmaterial ska görastillgängligt för styrgruppen via USB-minnen.UtblickPer-Olov Magnusson börjar med att visa ett filmklipp från Fredrik Häréns föreläsning påKunskapens dag 2007 som ett tankeväckande inlägg kring vad som kan komma att varaviktig kunskap i framtiden. Länk till filmen: http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E48Därefter går P-O igenom nyheterna i den nya skollagen. <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong> kommer,liksom alla andra <strong>kommun</strong>er, att behöva gå igenom förändringarna och i förekommandefall göra anpassningar. En sammanställning delas ut, denna kommer att publiceras somen bilaga till protokollet.Styrgruppen diskuterar kring ordning och regler i skolan.Vi beslutar att återkomma kring frågeställningen ”Vad kännetecknar en framgångsrikskola?” Det finns en hel del forskning och undersökningar kring detta och mycket attdiskutera.Träffar med allmänhetenStyrgruppen har funderat kring detta sen sist. En idé är att göra ett allmänt möte därhela allmänheten är välkomna. Styrgruppen anser att det är bra om det är ettgemensamt möte i <strong>kommun</strong>en, inte i varje <strong>kommun</strong>del. En bra modell att använda ärrådslag med mindre bord där allmänhet och politiker i styrgruppen blandas och möts. Pådet viset får man en dialog och alla ges möjlighet att vara med och tycka till ochpåverka. Styrgruppen funderar på lämplig lokal och om ev talare som kan inleda?Vid nästa tillfälle tar styrgruppen beslut om detta.Nästa möteMåndag 13 september, klockan 15.00, Gullmarssalen. Punkter:Fokus på Vård & Omsorg Utblick med Maria Ottosson Lundström Äldreomsorgsplanen Hur vill vi själva ha det när vi blir gamla? Möten med allmänheten28
Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-09-13Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Jeanette Karlsson (ksff), Björn Jacobsson (fp),Hans-Joachim Isenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är vård och omsorg Resumé från föregående möte – föregående protokoll Styrgruppens bild av verksamheten inom Vård & Omsorg Redovisning av nuläget - fakta Utblick; äldreomsorg då, nu, sen, Maria Ottosson Lundström Planering för träffar med allmänheten Planering inför nästa träffResumé från föregående möte – föregående protokollVi går kort igenom vad vi talade om vid förra mötet och går igenom protokollet.Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kring vård ochomsorg i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong>. Hur vill man ha sin egen äldreomsorg? Vad kännetecknargod kvalitet i framtiden? Några av reflektionerna:Möjlighet att disponera vissa hemtjänsttimmar till det man själv vill göra. Kunna byta utbeviljad insats mot annat (tex social samvaro om promenaden inte blir av pga regn).Serviceboende med hemtjänst, gärna byggt med atrium, trädgård, lunchrestaurang,samlingslokal. Mycket mänsklig värme och kontakt, hellre än en massa mediciner.God mat, tillagad på äldreboendet – det är viktigt också med doftintryck. Vi behöverbevara den mellanmänskliga kontakten. Idag prioriteras annat, samhället har blivit meregoistiskt.Behoven måste styra och de kan ändras fort. Viktigt att själv få avgöra om man vill hahemtjänst eller flytta till särskilt boende. De par som vill fortsätta att leva ihop bör fågöra det. När man bygger om eller nytt kan man tänka flexibelt för att möjliggöraboende för en eller två personer i samma rum.Kanske ska <strong>kommun</strong>ernas uppdrag vara att tillgodose grundläggande omsorg med godkvalitet? De som sen vill ha ännu mer får söka detta hos andra aktörer.Även om nyproducerade bostäder är dyra kanske också äldre i Munkedal skulle kunnatänka sig att sälja sin villa och köpa en sådan lägenhet.Studiebesök i andra <strong>kommun</strong>er där man lyckats bra kan vara intressant.Basala behov, beröring/kontakt/<strong>kommun</strong>ikation allra viktigast. Finns det aktiviteter ärdet en bonus. Möjlighet för de äldre att välja mellan att vara själva och social samvaroefter behov.Önskvärt att erbjuda olika typer av boende i alla <strong>kommun</strong>delar i så stor utsträckning sommöjligt. Däremot kanske inte alla boendetyper i alla delar. Kvalitet måste vara prioritet 1.Med bra verksamhet stannar människor i Munkedal.29
Personliga assistenter för äldre dementa – att det blir mer som en LSS-insats.Upplevelsen är att det idag är knappa resurser som bara räcker till det mest basala.Svårt att hinna med det lilla extra som också är viktigt. Neddragningar i personaltäthet ikombination med att arbetsuppgifter tillkommit som måste utföras av personal iverksamheten (dokumentation etc). Ett problem är att det är svårt att mäta.Förvaltningens redovisning av arbetet så långtTitti Andersson presenterar ett antal faktauppgifter som förvaltningen sammanställt urtillgängligt material. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokolletoch publiceras även på hemsidan.UtblickMaria Ottosson Lundström berättar och reflekterar över äldreomsorg då, nu och sen.Mycket har ändrats under årens lopp och minst lika mycket förändringar är att väntaframöver. Inte minst ställer det stora krav på äldreomsorgen när det är dags för landetsstora 40-talskullar att bruka äldreomsorg. Maria belyser också förändringar i lagen sombörjar gälla 2011.Träffar med allmänhetenVi diskuterar vidare kring ett möjligt upplägg för träffar med allmänheten. Ett tänkbartsätt, som alla på mötet finner intressant att gå vidare med, är möten i två steg. Steg 1är rena informationsmöten i de olika orterna i <strong>kommun</strong>en, där syftet är att ge den typenav faktabakgrund som styrgruppen just nu får och skapa en gemensam bild av hur detser ut i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong> just nu. När dessa möten genomförts bjuds allmänheten frånhela <strong>kommun</strong>en in till ett <strong>kommun</strong>övergripande möte där tillfälle till diskussioner ges.Nästa möteOBS! Pga förhinder flyttas nästa möte en vecka framåt i tiden till måndag 4 oktober,klockan 15.00, Sverre. Fokus kommer på detta möte att vara område Stöd.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-10-04Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Björn Jacobsson (fp), Hans-Joachim Isenheim(mp), Alf Sifversson (m), Lars-Göran Sunesson (c).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är område Stöd Kort presentation av område Stöd Styrgruppens syn på verksamheterna LSS – nu och i framtiden Genomgång av fakta kring område Stöd Utblick område Stöd Möte med allmänheten Hur gå vidare i översynen?Kort presentation av områdetPeter Martinsson visar kort vad som ingår i område Stöd och hur organisationen ser ut.Området består av huvuddelarna Individ– och familjeomsorg (IFO), Lagen om särskiltstöd och service till vissa (LSS), Socialpsykiatri samt Resursteamet barn och unga. Irespektive del finns en mängd olika verksamheter.30
Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kring områdeStöds verksamheter i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong>. Vilken bild har man av verksamheten? Hurskulle man vilja ha det själv om man själv eller någon närstående skulle behöva insatser?Några av reflektionerna:Vore önskvärt att kunna göra mer för ungdomarna i <strong>kommun</strong>en, kanske samordnaverksamhet i ”Ungdomens hus”, ”allaktivitetshus” eller liknande. Kanske börja i litenskala och bygga upp efterhand. Upplevelsen är att det finns många ungdomar iriskzonen. Förebyggande verksamhet kan löna sig i längden. Samverkan mellan <strong>kommun</strong>och andra aktörer?!Kan man prioritera annorlunda för att skapa utrymme för satsningar på det förebyggandearbetet? Detta är ingen lätt uppgift. Det vore kanske bra om politikerna arbetar mer medlångsiktiga mål och visioner, ibland blir fokus alltför mycket på ärenden och problem somär aktuella för stunden.Samordningsmöjligheterna i den nya välfärdsförvaltningen är goda.Kommunen är duktig på att ta hand om våra skolbarn. Antalet vuxna i skolan är ennyckelfaktor för att behålla den goda kvaliteten. Det är önskvärt att bygga en flexibelorganisation som går att förändra efter behoven (behoven ändras över tid).Överlag bedrivs en god verksamhet med duktig personal i Munkedal, det kan vi varastolta över. Det är synd att man alltför ofta fastnar i de problem som dyker upp. Det ärofta problemen som når politikerna, det som är bra blir inte lika tydligt.Kan <strong>kommun</strong>en i större grad uppmuntra samverkan med studieförbund och näringsliv?LSS i framtidenAnn-Katrin Höglind, enhetschef, presenterar LSS - Lagen om särskilt stöd och service tillvissa. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokollet.Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetFlyttas till nästa gång pga tidsbrist.Utblick område StödFlyttas till nästa gång pga tidsbrist.Träffar med allmänhetenStyrgruppen diskuterar vidare kring upplägget för träffar med allmänheten. Man är enigom att börja med rena informationsmöten där syfte och mål med översynen presenterasliksom en gedigen beskrivning av verksamheterna och faktauppgifter kring dem. Mananser det vara mycket viktigt att alla får samma grund att stå på inför det fortsattaarbetet.Styrgruppen diskuterar vilka grupper som är lämpliga att hålla dessa inledande möten i,och enas kring att man bör besöka såväl geografiska grupper (t ex bygdegrupper) somtematiska grupper (t ex pensionärsråd) för att på detta vis nå ut till så många sommöjligt.Arbetsgruppen får i uppdrag att göra ett förslag till nästa gång. Styrgruppen anser attdet går att vika ca 1 kväll/vecka under hösten för informationsmöten.31
Hur gå vidare i översynen?Denna punkt flyttas till nästa gång eftersom genomgången av område Stöd fortsätteräven nästa möte.Nästa möteNästa möte är måndag 18 oktober, klockan 15.00. Fokus kommer på detta möte attvara fortsättning på genomgången av område Stöd.Vid mötet kommer också det fortsatta mötesschemat att diskuteras, då träffar medallmänheten kan komma att påverka mötesintervallen för styrgruppen.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-10-18Kerstin Wallsby (v), Said Lundin (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Jeanette Karlsson (ksff). Hans-Joachim Isenheim (mp) fr.o.m.punkten om äldreboende. Alf Sifversson (m) fr.o.m. punkten om ungdomsverksamhet.Lars-Göran Berg, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, Titti AnderssonDagordningTema för dagens möte är i huvudsak område Stöd – fortsättning från förra mötet Utblick område Stöd Genomgång av fakta kring område Stöd Möte med allmänheten Ungdomsverksamhet Hur gå vidare i översynen? Kommande styrgruppsmötenUtblick område StödOmrådeschef Peter Martinsson presenterar kort vilka ansvarsområden som ryms inomområde Stöd samt beskriver sin bild av hur utvecklingen sett ut från då till nu och vadman kan se för framtiden.Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetTitti Andersson presenterar ett urval av fakta kring område Stöds verksamheter.Träffar med allmänhetenJan-Erik Larsson, utvecklingsavdelningen, informerar om de lokala utvecklingsgruppersom <strong>kommun</strong>en tidigare arbetat med i olika sammanhang. En variant är att be varjeutvecklingsgrupp att bjuda in till möte där en av punkterna är översynen avvälfärdsförvaltningen. Styrgruppen bör dela upp sig på de olika mötena så att alla deltarpå något/några. Arbetsgruppens medlemmar deltar för att presentera fakta.15 november är det landsbygdsråd – vid det tillfället kan frågan tas upp med de olikautvecklingsgrupperna. Därefter kan mötena i de olika grupperna ta vid. Jan-Erik Larbetar vidare med hur det upplägget skulle kunna se ut.Det är viktigt att nå även de boende i de delar av <strong>kommun</strong>en där det inte finns någonlandsbygdsgrupp, däribland <strong>Munkedals</strong> tätort!Platser inom äldrevårdenMaria Ottosson Lundström ger en rapport över dagsläget på korttidsplatser kontra platserpå särskilt boende. Det är ett komplicerat pussel för att alla ska få komma till den platsde önskat. Det krävs kortsiktiga åtgärder för att lösa situationen, men det vore önskvärtatt också tänka långsiktigt för att undvika problem av liknande art framöver.32
Maria berättar också kort om Socialstyrelsens kommande inspektion (del av derasplanlagda inspektionsarbete) samt den granskning som just nu görs av Radio Väst.UngdomsverksamhetFolkhälsosamordnare Charlotta Wilhelmsson informerar om tankarna som finns kring enmöjlig satsning för ungdomarna i <strong>kommun</strong>en. Det har startat en förstudie inom ramenför Leader-projektet om samverkan kring ungdomsverksamhet där man undersöker omoch hur <strong>kommun</strong>en tillsammans med andra aktörer skulle kunna samverka för att få tillett ungdomens hus eller liknande. Vad kan var och en av aktörerna bidra med?Personal/lokaler/aktiviteter etc. Målet är att skapa överenskommelser kring detta. Vid ensådan satsning skulle <strong>kommun</strong>en förmodligen behöva vara navet och bidra med vissaresurser i form av personal och eventuellt också upplåta lokaler (kanske AME:s lokaler?).Det är viktigt att också fortsatt ta vara på de eldsjälar som redan finns i olika delar av<strong>kommun</strong>en.Styrgruppen diskuterar och reflekterar över möjligheter och svårigheter. Det ärangeläget att ge ungdomar en plats att träffas på, många är inte intresserade av idrott,vilket i mångt och mycket är det utbud som finns idag. En svårighet är att räkna hemsatsningar på förebyggande verksamheter på kort tid. Effekterna kommer förmodligenlångt senare. Skulle man kunna göra en satsning och vara beredd på att det eventuelltinte går ihop första året?Tidigare utredningar/rådslag etc har gett en bild av att en fritidsgård bör placeras iMunkedal, men att också aktiviteter/initiativ i övriga <strong>kommun</strong>delar kan stöttas.Det gäller kanske att hitta alternativa sätt till den initiala finansieringen då den<strong>kommun</strong>ala budgeten är ansträngd? EU:s sociala fonder? Andra vägar?Kan en väg framåt vara att börja i liten skala och bygga upp verksamheten efterhand?Lotta tar med sig diskussionerna från dagens styrgruppsmöte till kommande träffar iprojektet.Hur gå vidare – kommande möten etcStyrgruppen sammanträder nästa gång måndag 8 november klockan 15.00. Dettamöte inleds med information och fakta kring kulturfrågor för att sen fokusera på ekonomiför <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong>, nu och i framtiden.15 november är det landsbygdsråd där representanter från styrgrupp och arbetsgruppdeltar. Till detta möte har Jan-Erik med sig förslag till upplägg för fortsattainformationsträffar i utvecklingsgrupperna.Träffar med allmänheten beräknas ske under perioden 15 november – årsskiftet.Det som framkommer vid träffarna med allmänheten får därefter sammanställas ochanalyseras för att bli en del av kunskapsbasen inför de eventuella inriktningsbeslut somstyrgruppen fattar. Styrgruppen är enig om att de eventuella inriktningsbeslut som fattasbör bygga på att hitta långsiktigt gångbara alternativ.33
Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-11-08Ove Göransson (v), Said Lundin (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Eva Högmark, Titti Andersson, Hans Clausen, Peter MartinssonDagordningTema för dagens möte är biblioteksverksamheten samt <strong>kommun</strong>ens övergripandeekonomi Utblick Bibliotek Genomgång av fakta kring Bibliotek Kommunens ekonomi Hur gå vidare i översynen?Utblick BibliotekEva Högmark, chef för biblioteksenheten, ger sin bild av verksamheten och tankar kringframtidens möjligheter och utmaningar.Styrgruppens medlemmar diskuterar och reflekterar över frågeställningar, bland annatny teknik samt framtida möjligheter till ökad samverkan mellan huvudbiblioteket,skolbiblioteken och kulturenheten.En tanke som lyfts är att när all verksamhet efter årsskiftet ska hanteras under KS, voredet möjligt att arbeta med utskott eller liknande för att skapa forum med fokus på olikaverksamhetskategorier (där kultur- och biblioteksfrågor kunde tillhöra ett och sammautskott)?En synpunkt är att det är viktigt att samverkan sker mellan de verksamheter som harberöringspunkter oavsett om de tillhör samma förvaltning och/eller nämnd.Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetEva Högmark presenterar ett urval av fakta kring biblioteksverksamheten i <strong>Munkedals</strong><strong>kommun</strong>.Kommunens ekonomiHans Clausen, ekonomichef, beskriver hur <strong>kommun</strong>ens översiktliga ekonomiska läge serut idag och prognoser för kommande år. Sammanfattningsvis kan man konstatera attMunkedal är en ekonomiskt sett svag <strong>kommun</strong> med redan hög skattesats och lågsoliditet, vilket ger ett begränsat utrymme för nysatsningar och en relativt dåligberedskap för oförutsedda utgifter.Vid en jämförelse mellan faktiska kostnader och vad kostnaderna ”borde” ligga på medhänsyn tagen till <strong>kommun</strong>ens uppbyggnad och en mängd olika förutsättningar (så kallatstrukturkostnadsindex), kan man konstatera att <strong>Munkedals</strong> kostnader ligger betydligtöver för de flesta verksamheterna (SCB). Varför det är så har undersökts för olika delar,men det skulle vara intressant att göra en fördjupad studie till varför det ut som det göroch vad skulle man kunna göra för att komma närmare index?Den stora utmaningen för <strong>kommun</strong>en ur ett ekonomiskt perspektiv är att skaffa en sundekonomisk grund att stå på.Styrgruppen diskuterar kring att det idag är otroligt tufft i verksamheterna trots attMunkedal lägger mer resurser jämfört med andra. Flera mindre utredningar har gjorts av34
olika delar av välfärdsförvaltningens område, det vore bra med en sammanfattande ochdjupgående utredning kring detta.En reflektion är att de beslut som tagits tidigare fattats med den kunskap man hade då,verkligheten ser annorlunda ut nu och kanske får nya beslut fattas med den kunskapman har nu?Fortsatt översynStyrgrupp och arbetsgrupp diskuterar hur den fortsatta översynen ska göras. Det somåterstår av fasen med nulägesanalys och kunskapsinhämtning är träffar medallmänheten. Landsbygdsrådet 15 november blir avstamp för dessa träffar.Styrgrupp och arbetsgrupp deltar i den mån man har möjlighet vid Landsbygdsrådetmåndag 15 november klockan 18.00 i Gullmarssalen. Där presenterar sigstyrgruppen och ger en tydlig redovisning av uppdraget. Tillsammans med de olikabygdegrupperna beslutas hur upplägget med träffar ska se ut.Vid de efterföljande träffarna bör en kortversion av faktagenomgångarna presenteras såatt alla får samma bild av verkligheten. I dessa presentationer ska det redovisas vilkaverksamheter vi har samt mycket korta fakta om respektive verksamhet. Vid träffarnaska också allmänhetens synpunkter tas tillvara. Formerna för denna dialog diskuteras istyrgruppen och man enas om att ta fram ett antal öppna frågor som vägledning.Exempel på frågor kan vara ”Hur tycker du att barnomsorgen fungerar i <strong>Munkedals</strong><strong>kommun</strong>?”, ”Vad är viktigt för dig när det gäller äldreomsorg?”, ”Vad är viktigt för dittbarn när det gäller skolan, nu och i framtiden?”.Nästa sammanträde med styrgruppen är måndag 29 november klockan 15.00.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-11-29Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim (mp), Jeanette Karlsson (ksff).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Maria Ottosson Lundström, Per-Olov Magnusson, PeterMartinssonDagordningPresentation av Nöjd KundIndex (NKI) ÄldreomsorgEventuellt uppdrag om framtida boenden inom äldreomsorgenMöte med allmänhetenPresentationer på hemsidanEventuella övriga frågorPresentation av Nöjd KundIndex (NKI)Titti Andersson och Maria Ottosson-Lundström presenterar resultatet från NöjdKundIndex 2010 inom särskilt boende och hemvård. Resultaten finns att läsa påSocialstyrelsens hemsida:http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brukarundersokningarEventuellt uppdrag om framtida boenden inom äldreomsorgLars-Göran Berg går igenom och förankrar det förslag till uppdragsbeskrivning somförvaltningen arbetat fram. Uppdraget avser att utreda framtida boenden för äldre. Debegrepp som används avseende boendeformer är seniorboende, trygghetsboende samtvård- och omsorgsboende.35
I uppdragsbeskrivningen finns ett kapitel där styrgruppen bör formulera de eventuellapolitiska ambitioner och/eller avgränsningar som finns. Styrgruppen är överens om attnågot måste göras kring boende för äldre. Gruppen vill att utredningen är heltförutsättningslös och utan några avgränsningar eller politiska ambitioner. Hur ser denoptimala lösningen ut? Det är önskvärt med några olika alternativ/scenarier. Först närutredningsresultatet presenterats kommer de politiska ställningstagandena.Utredningen ska utgå från äldreomsorgsplanen. Hur länge ”håller” våra särskildaboenden? Vilka boenden kan man satsa vidare på? Vilka möjligheter finns att anpassaboenden så att de enkelt går att konvertera från ett sorts boende till ett annat?Med tillägg enligt styrgruppens önskemål om förutsättningslös utredning är styrgruppenenig om att godkänna uppdragsbeskrivningen.Styrgruppen vill också se motsvarande utredningar inom välfärdsförvaltningens övrigaverksamheter. Förvaltningen får i uppdrag att skriva förslag till uppdragsbeskrivningarför förskola/skola och stödfunktionerna så att välfärdsförvaltningens verksamheter täcksin. Önskemålet är att varje del utreds var för sig, men med samverkansmöjlighetermellan de olika verksamheterna i fokus.Möten med allmänhetenLars-Göran Berg redovisar de inbjudningar till bygdeutvecklingsgrupper som inkommit änså länge och bestämmer datum: Hällevadsholm, 10 januari i Folkets Hus. Tid ej fastlagd. Bärfendal, 19 januari klockan 19.00 i Hembygdsgården Valbo Ryr, 20 januari klockan 18.00 i SolhemsgårdenFler inbjudningar förväntas komma.På mötena bör styrgruppsmedlemmarna så långt det är möjligt delta. Prel. dagordningför mötena:Presentation av uppdraget ”Översyn av välfärdsförvaltningens verksamheter”Presentation av verksamheterna samt mycket korta fakta.Gruppsamtal med öppna frågeställningar (anteckningar ska göras i varje grupp)Styrgruppen mejlar in frågeställningar, förvaltningen sammanställer och kompletterar evmed fler frågor.Styrgruppen menar att det även vore intressant att träffa såväl brukarna som dem somarbetar i verksamheterna. Information till personalen sker via samverkanssystemet, mendet kunde också vara bra för styrgruppen att träffa personal och brukare med möjlighetatt diskutera frågorna djupare. Kanske bjuda in till tematräffar i varje <strong>kommun</strong>del så fården personal som önskar delta? Förvaltningen tittar på ett möjligt upplägg för detta.Presentationer på hemsidanVia hemsidans meddelandefunktion har inkommit önskemål om att presentationsmaterialfrån utredningen publiceras. Eftersom faktapresentationer kring alla områden nu gåttsigenom anser styrgruppen att publicering av dessa kan ske.Nästa sammanträde med styrgruppen är måndag 20 december klockan 15.00-16.30.Fokus på det mötet är att gå igenom och förankra förvaltningens förslag tilluppdragsbeskrivningar, planera träffarna med bygdeutvecklingsgrupperna samt attresonera kring eventuella träffar med brukare och personal.36
Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-12-20Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c),Hans-Joachim Isenheim (mp), Jeanette Karlsson (ksff), Olle Olsson (kd).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Per-Olov MagnussonDagordningUppdrag framtida äldreboendenUppdrag framtida förskola/skolaMöte med allmänheten i januariUppdrag framtida äldreboendenLars-Göran Berg går igenom och förankrar det uppdaterade förslaget tilluppdragsbeskrivning som förvaltningen arbetat fram. Uppdraget avser att utredaframtida boenden för äldre. De begrepp som används avseende boendeformer ärseniorboende, trygghetsboende samt vård- och omsorgsboende.Styrgruppen ställer sig bakom uppdragsbeskrivningen. Uppdraget kommer att tas uppsom ett ärende i <strong>kommun</strong>styrelsen i januari.Uppdrag framtida barnomsorg och skolaVid förra styrgruppsmötet beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag tillmotsvarande uppdragsbeskrivning för framtida barnomsorg och skola. Lars-Göran Berggår igenom förslaget. Efter diskussion enas styrgruppen om följande skrivning i avsnittetom politiska ambitioner/avgränsningar:En majoritet av den politiska styrgruppen har vid sitt sammanträde 2010-12-20 beslutatatt utredningen ska göras helt förutsättningslös och utan avgränsningar och/ellerpolitiska ambitioner. Styrgruppen önskar att utredningen visar på olika scenarier. Förstnär utredningsresultatet presenterats tar de politiska ställningstagandena vid.Kristdemokraterna har en avvikande uppfattning och vill att en förutsättning förutredningen är att det ska finnas två högstadieskolor i <strong>Munkedals</strong> <strong>kommun</strong>.Styrgruppen ställer sig bakom uppdragsbeskrivningen. Uppdraget kommer att tas uppsom ett ärende i <strong>kommun</strong>styrelsen i januari.Möten med allmänhetenDet har kommit ytterligare en inbjudan, vilket gör att följande möten är inbokade: Hällevadsholm, 10 januari i Folkets Hus. Tid ej fastlagd. Bärfendal, 19 januari klockan 19.00 i Hembygdsgården. Valbo Ryr, 20 januari klockan 18.00 i Solhemsgården. Sörbygden, 24 januari i Bygdegården. Tid ej fastlagd Torreby, 26 januari klockan 18.00, Torreby slott.Fler inbjudningar kan komma. Eventuellt slår sig vissa bygdegrupper samman tillgemensamma träffar.Hur når de grupper som inte bor på landsbygden där bygdeföreningarna verkar? Texboende i Munkedal/Stale. Styrgruppen är mån om att också nå dessa grupper. Kanskeska styrgruppen bjuda in till ett öppet möte?37
Dagordning för mötena:Styrgruppen presenterar sig själva och uppdraget ”Översyn avvälfärdsförvaltningens verksamheter”Tjänstemännen gör en presentation av välfärdsförvaltningens organisationFakta kring verksamheter (mycket översiktlig nivå med basala fakta kringekonomi, kvalitet, förutsättningar)Gruppsamtal med öppna frågeställningar (anteckningar ska göras i varje grupp)Styrgruppen anser att det bör finnas möjlighet för allmänheten att lämna synpunkteranonymt.Styrgruppen diskuterar och enas om de frågeställningar som ska diskuteras vid mötenamed allmänheten.Styrgruppen ska senast 3 januari meddela Titti via mail vilka träffar man kanvara med.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2011-02-07Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim(mp), Jeanette Karlsson (ksff), Ove Göransson (v).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Peter MartinssonDagordningSummering av mötesanteckningarHur når vi fler grupper (ungdomar, barnfamiljer etc)?Samtal kring fortsatta uppdragetUtredningsmetoderRedovisning förebyggande insatser/elevhälsanSummering av mötesanteckningarTitti Andersson går igenom ett axplock av de anteckningar som förts vid möten medallmänheten. Några anteckningar saknas fortfarande i sammanställningen och kommeratt föras in snarast. Anteckningarna i sin helhet skickas till styrgruppen tillsammans medprotokoll från detta möte. Anteckningarna kommer också att läggas på hemsidan när allainkommit.Hur nå andra grupper?Vid mötena i bygde- och samhällsföreningar har deltagarna varit mestadels äldrepersoner vilket gett mycket och bra synpunkter på främst vård- och omsorgsfrågorna.Det finns ett behov av att få mer synpunkter kring barnomsorg och skola varförstyrgruppen diskuterar om det finns fler forum att besöka. Förvaltningens förslag är attbjuda in äldre elever, från år 5 och uppåt, för att genomföra samma program som gjortsi mötena med allmänheten.Styrgruppen beslutar att möten med elever ska genomföras och påpekar att det ärviktigt att alla skolor och alla <strong>kommun</strong>delar representeras och med samma sätt att väljarepresentant. Elevrådsrepresentanter är den naturliga gruppen när det gäller elever.Genomförande i mars.38
Fortsatt utredningStyrgrupp och förvaltning hjälps åt att identifiera och lista de trådar som förvaltningenska arbeta vidare med, se nedan. Vid styrgruppens sammanträde 22 februari kommerlistan att stämmas av med eventuella kompletteringar.Förskola1. Barnomsorg på obekväm arbetstid2. Sammanföra mindre enheter till större i Munkedal3. Resursförskoleavdelning4. Annat!?Stöd5. Förebyggande insatser (inkl. föreningslivets betydelse)6. Elevhälsans funktion och nya lagkrav7. Försörjningsstöd8. Annat!?GrundskolaÖvergripande9. Samverkan med andra <strong>kommun</strong>erSörbygden10. Som nu11. F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark12. F-9 Hedekas13. F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6 genomgående i <strong>kommun</strong>en)14. Annat!?Svarteborg15. Som nu16. F-2 på en skola, 3-5 på den andra17. En skola (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Mdal)18. Annat!?Munkedal/Stale19. Som nu20. F-2 på en skola, 3-5 på den andra21. En skola22. Annat!?Vård och Omsorg23. Äldreboenden – typer, placering, dimensionering24. Kompetens- och rekryteringsbehov (ökade krav/ökat antal äldre)25. Annat!?39
Utredningsmetodik - konsekvensanalysLars-Göran Berg redovisar en möjlig utredningsmetodik att använda för att få en tydligbild av de olika alternativen. Genom att komplettera de vanliga rapporterna med ensammanställning i matrisform, kan för- och nackdelar redovisas på ett tydligt sätt och deolika alternativen lättare jämföras. Styrgruppen anser att det är ett bra sätt och att deska användas i den fortsatta utredningen.Exempel:Pedagogisk kvalitetFördelarSom nu F-2 + 3-5 En skola Ev annat alt.NackdelarEkonomiFördelarNackdelarOch så vidare…Lars-Göran Berg tar upp frågan om det ska finnas ”insynsplatser” i utredningen för texbygdegrupper/föräldragrupper? Styrgruppen anser att det kan vara en bra idé menunderstryker att det då måste finnas representanter från alla <strong>kommun</strong>delar samt attsamma urvalskriterier används. Styrgruppen förordar att varje skolas skolråd/föräldrarådväljer var sin representantStyrgruppens nästa möte är tisdag 22 februari.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2011-02-22Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim(mp), Jeanette Karlsson (ksff), Ove Göransson (v), Ann-Sofie Alm (m).Lars-Göran Berg, Maria Ottosson LundströmPunkter som diskuterades vid mötet Möte med elevrepresentanter ska ske under mars månadMaria O-L redovisar hur långt utredningen angående framtida äldreboendekommitGenomgång av ”utredningsmanualen” – nu startar det egentligautredningsarbetet, styrgruppen är enig om att använda det föreslagnatillvägagångssättet. Styrgruppen beslutar att lägga till att aspekten ”miljö” börbeskrivas i alla alternativa lösningar. Ev. även ”tillväxtvänlighet” eller liknande.Punkter till nästa möteRedovisning utredningsläget inom förskola och skolområdet (områdeschef Per-Olov Magnusson )Särskilt ska förtydligande kring skärpta krav ibland annat skollag 2011 göras,vilken betydelse detta får för framtiden osv ?40
Områdeschef Maria Ottosson Lundström fortsätter sin redovisning, vad har häntsen sist osvOmrådeschef Peter Martinsson skissar på hur verksamheten inom den troligaförebyggande insatsen ska se utKostenhetens utformning – vad innebär fattade beslut? Vilken inverkan har dessapå våra utredningar osv.?Besluta om datum för elevträff (alternativt skickas detta ut tidigare)Beskrivning av föreningslivets ansvar för sociala insatser (Lars-Åke Winblad)Styrgruppens nästa möte är tisdag 22 februari klockan 15.00.Styrgruppsmöte Översyn 2011-03-22Ove Göransson (v), Lars-Göran Sunesson (c). Björn Jacobson (fp), Hans-JoachimIsenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m), Jeanette Karlsson (ksff)Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Titti Andersson, Markus FjellssonDagordningLägesrapportElevträffFöräldrakontakterKost/matFramtidenLägesrapportLars-Göran Berg redovisar kort hur arbetet med översynen inom område Barn &Utbildning fortskrider. Just nu arbetar personal inom förskola och skola, skolledare samtfackliga organisationer med att konsekvensbeskriva de olika utredningsspår somstyrgruppen identifierat att förvaltningen ska gå vidare med. De olika grupperna kommeratt göra konsekvensbeskrivningen utifrån sina respektive perspektiv. Sammanställningplaneras vara klart att redovisas i styrgruppen i mitten av april.Finns det övriga grupper som det kan vara intressant att få synpunkter från, texföräldrar? Styrgruppen anser att deras synpunkter kan vara intressant att ta del av.Styrgruppen enas om att det vore lämpligt att bjuda in skolråden. Där finns engageradeföräldrar! Det finns möjlighet för samtliga föräldrar att delta i skolråden. Förvaltningenskissar på ett förslag till hur och när detta ska kunna genomföras.Per-Olov Magnusson puffar också för utbildningen 6 maj med Lars Werner (skoljuristUtbildningsdepartementet) kring den nya skollagen. Riktar sig till politiker och skolledarei V8-<strong>kommun</strong>erna (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust, Färgelandaoch Dals-Ed).Några förändringar i kommande skollag som tydligt kommer att påverkaverksamhetenPer-Olov Magnusson redogör för några av de förändringar som kommer med den nyaskollagen och som får stor påverkan på verksamheten, bland annat ökade krav påutbildning, lärarlegitimation, nya kursplaner och betyg från år 6.41
ElevträffElevträffen är tisdag 29 mars klockan 12.30–14.30 i Gullmarssalen, <strong>kommun</strong>husetForum. Gäller elever i år 5-9. Styrgruppen enas om frågeställningar som skickas tillelevråden i förväg.Vad är viktigast i skolan? Varför då då?Vad kan göras bättre i skolan? Hur då då?Vad är bra med skolans lokaler/skolgården/skolmaten?Vad kan göras bättre i skolans lokaler/skolgården/skolmaten? Hur då då?Hur ska en bra lärare/personal vara?Vilka vuxna ska finnas i skolan?Kan du påverka din skola?Vad tycker du om skolskjutsarna?Kost/matMats Tillander, teknisk chef, redogör för de beslut som fattats politiskt kring de<strong>kommun</strong>ala köken. Det finns ett mycket stort behov av renovering/ombyggnad i de flestaav <strong>kommun</strong>ens kök, såväl kontinuerligt underhåll som investeringar pga skärpta krav.Det är viktigt att fundera över prioriteringsordning för renoveringarna. Den politiskaförsamlingen får ta ställning till om någon justering bör göras. Renoveringen avKungsmarkskolans kök kan genomföras som planerat sommaren 2011 utan att detpåverkar eventuella framtida justeringar. Mats Tillander återkommer för avstämning idenna fråga i början av hösten 2011.Tågordningen är att de förtroendevalda fattar politiska beslut, tekniska avdelningenansvarar för att byggnation/renovering utförs i enlighet med besluten och kostchefenansvarar för hur kostverksamheten bedrivs i <strong>kommun</strong>en.Datum för nästa styrgruppsmöte bestäms inte, kallelse kommer.Protokoll Styrgruppen 20 april.Närvarande: Ove Göransson, Hans-Joakim Isenheim, Björns Jacobsson,Ann-Sofie Alm, Lars-Göran Sunesson, Maria Sundell, Jeanette Karlsson,Lars-Göran Berg, Markus FjellssonBoendeutredningenBoendeutredningen har inlett sitt arbete. Markus Fjellsson redogjorde hurlångt den har kommit. Det finns inga konkreta förslag än att ta ställningtill men det kommer att bli tydligare under våren. För att lösaboendefrågan på lång sikt kommer det att behövas både Vård- ochomsorgsplatser under de närmsta åren samt ett Trygghetsboende inomkanske7-8 år. Med de nya benämningarna på boende som används iSverige är våra nuvarande boenden Vård- och omsorgsboenden.Trygghetsboenden är något vi kommer att behöva bygga, medanSeniorboenden är privata initiativ.42
SkolaGruppen diskuterar de olika alternativen utifrån den konsekvensanalyssom inkommit. Det som saknas är rektorsgruppen, som kommer attbeskriva vad de anser är en pedagogisk kvalitet samt därefter försökabeskriva en optimal organisation utifrån dessa kriterier.Till nästa gång ska styrgruppen vara beredda på att om möjligtkunna precisera vilka alternativ som utredningen ska gå vidaremed, och vilka alternativ som vi redan nu kan se inte är aktuella.De fackliga organisationerna har valt att inte inkomma med egnasynpunkter, utan hänvisar till sina medlemmar.Håkan Grundberg har sammanställt kostnader för fastigheterna inomskola och omsorg inom de kommande fem åren. Det är både underhålloch investeringar, men när detta är gjort borde ett löpande underhåll varatillräcklig under större antal år.SkolrådTider för träffar med skolråd bokas in. Rektorer får nu anmäla till vilkadagar de bjuder in sina skolråd.Datum Plats Tid Deltagare17 maj Joakim, Ove, Maria, Björn,Jeanette18 maj Lars-Göran S, Ann-Sofie, Björn,Jeanette23 maj Kungsmark 18.00 Ove, Joakim, (Björn), Lars-GöranS25 maj Ann-Sofie, Maria, Jeanette30 maj Lars-Göran S, Joakim, Ove, MarisNågon eller båda av Lars-Göran Berg och Markus Fjellsson kommer ocksåatt deltaga på träffarna.Upplägget blir ungefär som på bygdeträffana men med fokus på skolan.Information och diskussion.FaktaEfter de fördjupade studierna kan det vara aktuellt att ta fram mer fakta,t.ex. kostnader för resor. Även tidigare gjorda utredningar ska i tas medom de är relevanta.43
AnhörigträffarGruppen ger Ellinor Johansson i uppdrag att bjuda in till en träff förAnhörig- och frivilligverksamheten. Tid sattes till den 11 maj klockan 14-16. Alla närvarande politiker utom Lars-Göran kan närvara.Nästa möte för styrgruppenDen 8 juni klockan 15.00Protokoll Styrgruppen 8 juniNärvarande politiker: Maria Sundell (s), Tommy Nilsson (fp) (ersätterBjörn Jacobsson), Jeanette Karlsson (ksff), Olle Olsson (kd), OveGöransson (v), Hans-Joakim Isenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m)Frånvarande politiker: Lars Göran Sunesson (c), Björn Jacobsson (fp).Närvarande tjänstemän: Lars-Göran Berg, Maria Ottosson-Lundström, P-OMagnussonInledningPolitiker och tjänstemän redogjorde för erfarenheter från träffar medallmänheten. Nu har samtliga bygdeträffar, anhörigträffar ochskolråd genomförts.BoendeutredningenMaria Ottosson-Lundström redogjorde för boendeutredningen.Behovet av platser finns både på kort- och lång sikt. På kort sikthandlar det först om att skapa nya platser för vård- ochomsorgsplatser (dagens särskilda boendeplatser), och ett förslagsom styrgruppen godkänner är att omvandla några av dagenskorttidsplatser till boende. Detta bör göras redan under hösten.Dessutom skall det utredas vidare möjligheten till ytterligare vårdochomsorgsplatser i Dingle och Munkedal.Förskola och skolaP-O Magnusson redogjorde för läget i utredningen kring förskola ochskola. Berörda grupper, såsom elever, föräldrar, personal ochrektorer/förskolechefer har grundligt diskuterat och lämnatsynpunkter på de olika alternativen och dess konsekvenser.Fortsatt arbete44
Styrgruppen vill lägga fram följande punkter för politisk behandling:- Fortsatt utredning angående äldreboende på kort sikt för attutöka antalet vård- och omsorgsplatser genom att omvandlanågra korttidsplatser till permanent boende.- Fortsatt planering för ytterligare vård- och omsorgsplatser iMunkedal och Dingle.- Utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum påAllégården.- Styrgruppen godkänner förslag på enkät som ska skickas ut tillett urval av personer över 65 år angående boende.- Utredning av <strong>kommun</strong>ens totala struktur av förskolan, blandannat fortsatt utredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningaristället för 1–2 avdelningar som delvis är fallet idag. Ocksåfortsatt utredning kring öppethållande på obekväm arbetstid.- Utreda vidare om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarandekonsekvenser för högstadie, dvs. 6-9 eller 7-9.- I Sörbygden skall utredas möjligheten att ha kvar nuvarandestruktur, eller att låta högstadieelever (6-9 eller 7-9) ansluta tillKungsmark.Nästa möteNästa möte är den 22 augusti kl. 15.00.Minnesanteckningar bygdeträffarHÄLLEVADSHOLM 2011-01-10Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ove GöranssonVad är god kvalitet? Levande samhäller med affär och skola. Men det är inte <strong>kommun</strong>ensroll att subventionera affärer… Skolan är viktigast.Problem att det finns så få boenden, lägenheter tex. Seniorboende, helst enplans! Syndatt hyrorna blir så höga i nyproducerade lägenheter, man drar sig för att sälja villan därman bor billigare.Hällevadsholm erbjuder fin miljö, men saknar boendemöjligheter, det är för dyrt attbygga (man får inte igen pengarna).Kan man kanske dela upp skolenheterna i Dingle o Hholm så att de yngre eleverna gårpå en skola och de äldre på den andra?Bygg ny förskola ihop med skolan i Dingle och gör om nuvarande förskola tillseniorboende.45
Vad tycker ni om skolan idag? Ganska bra. Vore bra om utbildningsnivån i <strong>kommun</strong>enhöjdes.Fritidsgård vore bra, kanske 2 dagar öppet i Hholm och 2 dagar i Dingle?Några i gruppen tycker att det är ok att Hholm erbjuder bra boende, fin miljö ochfritidsmöjligheter och att ett större utbud, vårdcentral tex, finns i Munkedal.Kommunikationer är viktigt för bygden.Skapa sysselsättning för unga – få ner försörjningsstöd, de kommer i jobb och betalarskatt, bra för alla!Gruppen vill i stort sett ha kvar mindre enheter då man anser att små enheter = godkvalitet.Äldreboenden – alla typer kan inte finnas i alla delar av <strong>kommun</strong>en. De mervårdkrävande kan centraliseras. Däremot vill man ha seniorboenden i alla delar.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmÄldreboende/seniorboende.Öka skatteintäkterna till <strong>kommun</strong>en. Frågan är hur?IKEA-etableringen – kan den kanske göra nåt för Mdal. Kanske ungdomarna kan arbetadär och bo i Mdal. Vad gör <strong>kommun</strong>en kring detta?Rekrytering till arbete (kompetenser etc)Är det för många chefer i <strong>kommun</strong>en? (”Pennbärare”)Kritik mot ombyggnaden av AllégårdenDet är inte lätt att åka kollektivt när man bor i Hholm. Speciellt inte när man är äldre.Yngre människor åker heller inte kollektivt, de har inte den vanan, de tar bilen.Om <strong>kommun</strong>en säljer Vässjegården, vad ska man göra med fastigheten omverksamheten läggs ner?Man kan tänka sig en jättestor enhet, men med små enheter i den stora.Vad är viktigt när man blir äldre? Många vill ha sina anhöriga nära. Att ha människoromkring sig, någon att prata med. Bävar för att man inte får bra mat.Demensvården är inte bra.Farhågor om att LOV:en urholkar <strong>kommun</strong>ens intäkter.I Hällevadsholm är man rädd för att ”det räknas från <strong>Munkedals</strong> håll” och därför blir till<strong>Munkedals</strong> tätort. Man litar inte på att det räknas riktigt.SkolornaMaten är viktig, den är sämre på Kmark – maten är ljummen och räcker ibland inte.Köket på Allégården fungerar inte bra.Orättvisa mellan skolorna.46
Kompetenta lärare är viktigt. Hur får man kompetenta lärare till Hedekas?”Flytta Munkedal”Kooperativt äldreboende.Mer boende för ungdomar och äldre.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Joachim IsenheimDet finns många som vill bygga och bosätta sig i Hällevadsholm men det är för dåligatomter.Man vågar inte starta ”affärer” och annan service i H-holm, det bär sig inte.Förskolan har gullig och bra personal.Borde ta mer vara på vår natur som en del i den pedagogiska verksamheten. Där finnsmycket att lära och så får barnen mycket frisk luft.Försökt att öppna upp folket hus och få igång verksamhet och disco för ungdomarna i H-holm men dom kommer inte. Finns inget intresse.Är det fel aktiviteter utifrån ungdomarnas intresse??Vet föräldrar vad ungdomarna gör på kvällar och helger?Det är kvalitet att barnen bor nära skolan.Behöver vara fler vuxna i skolan. Lärarna är lite ”slappa” och låter eleverna bete sig hurdom vill ibland.Varför har man bytt ut den röda mjölken till lättmjölk i skolan??Finns inget bra boende när man inte längre orkar sköta sitt hus. Det behövs bra boendenära affär och annan service. Många väljer istället att flytta till bland annat Uddevalla.Vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan funka med väl fungerande hemtjänstoch färstjänst.Viktigt att det finns äldreboende i H-holm. Möjligtvis Dingle.Det finns bra äldreboende i <strong>kommun</strong>en men det saknas bra vanliga lägenheter om maninte behöver gruppboende.Man måste få fortsätta att bo tillsammans med den man är gift med även om en blir sjukoch behöver hjälp, men det går inte i Munkedal.Det ’är hopplöst med hur färdtjänsten fungerar idag. Det kan ta timmar att ta sig frånMunkedal för att det ska samåkas.Om man åker sjukresa till vårdcentralen kan man inte passa på att samtidigt handla iaffären – då är det inte längre sjukresa utan annan taxa.47
BÄRFENDAL 2011-01-19Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Hans JoachimIsenheimVad är kvalitet? Att man är frisk. Personalen är viktig. Att man tar hänsyn till minabehov. Viktigt att få en plats om man behöver den – inte det viktigaste var den är.Viktigt att dementa får vara på en avd. som är anpassad efter dem. Inte blanda gruppermed olika behov.Hur fungerar äldreomsorgen idag? Bra, den som vill vara hemma får vara det.Skulle behövas seniorboende! En del vill lämna ”stora villan”. Bygga om Dinglegården tilltrygghetsboende kanske? Gärna boende med mindre lägenheter samlade där det finnsservice mer lättillgängligt.Äldreboenden (för de riktigt gamla och sjuka) kan vara större enheter för de gamla harhela sitt liv där. Däremot vill man ha mindre enheter i skolorna.Vad saknas i Bärfendal? Kommunikationerna är dåliga, men de flesta har ju bil…Kompletteringstrafik igen vore bra, om den går på rätt tid och det var enkelt att boka! 1gång/veckan in till Mdal räcker bra.Man har valt att bo på landsbygden, men det är klart att man vill ha kvar det som finnsnu.Gärna cykelväg, vägen är livsfarlig!Hur ser ni på äldreomsorgen idag? Låg personaltäthet men mycket nöjda brukare.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Björn Jacobssonoch Lars-Göran SunessonHade varit bra med möjlighet till ett enklare boende när man inte orkar med att sköta sitthus. Vill bo kvar nära naturen.Dinglegården är för litet, många äldre vill bo där.Om det blir så att man inte kan ta vara på sig själv, om man blir så sjuk spelar det inteså stor roll vart boendet ligger. Viktigt med personal som har bra kompetens.Ett boende i <strong>kommun</strong>en centralt där det finns både vanliga lägenheter och gruppboendeför de som behöver mycket hjälp. Där ska finnas restaurang om man inte vill eller orkarlaga egen mat. Kan ligga centralt i Munkedal.Bättre <strong>kommun</strong>ikationer skulle göra det lättare att bo kvar. Synd attkompletteringstrafiken togs bort. Det hade räckt med någon gång per vecka.Skolan i Dingle är bra, lagom stor. Man är beredd att åka en bit när man valt att bo såhär på landet.Viktigt att försöka hålla föreningar vid liv för att locka både unga och gamla till socialgemenskap.48
VALBO RYR 2011-01-20Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Lars-GöranSunessonViktigaste frågan inom välfärdsområdet för ”detta bord” är:1. Lokalen som vi befinner oss i.2. Fiberkabel.Allmän fråga som lyftes: varför togs snöröjningen bort?Hemsjukvården fungerar bra, men hur hade det fungerat för en ensamstående 85 åring.Grunden är att välfärdssystemet fungerar.Vad är viktigast för äldreboende?Bättre att bygga ut i centrum för att inte behöva åka ut ”på längden”. Närhet. Samarbetaöver <strong>kommun</strong>gränser, varför görs inte detta mer? (Synpunkt från ”bordet”.)Om äldreboende behöver byggas ut, var skall ”man” bygga?Viktigt med bra vård, inte splittrad verksamhet. Bättre med större enhet på ett ställe. Attdet finns tydliga behovsnivåer.Skola.Från Valboryr går barnen på Bruksskolan. Antalet barn är avgörande.Hur få hit fler barnfamiljer?Det finns fina byggområden vid sjön. Flera hus finns men…Få aktiva jordbrukare. Möjligtvis möjligt med hästgård.Återigen tas frågan upp att det är viktigt att kunna samarbeta mellan <strong>kommun</strong>er.Hur liten skall en skola vara för att vara kvar?Frågan besvarades med frågor: Hur länge skal det vara innan en låg-mellanstadieskolatas bort? Två sådana i Munkedal, två i Svarteborg, skall det vara en? Hur med Hedekas.Äldreboendet är den viktigaste servicen!Har undersökt möjligheten till en promenadstig runt sjön.Har försök gjorts att sälja tomter?Banken lånar inte ut.Åretruntboende ersätts med sommarboende.Öka attraktionskraften, rimligt med barnomsorg och annat genom <strong>kommun</strong>byten.I framtiden kanske en Fyrbodals<strong>kommun</strong>.Viktigast med arbetstillfällen på hemmaplan.Stöd till föreningar.Vid bordssammanfattningen:Per-Olov Magnusson49
Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmDet fungerar bra med skolan idag och att åka skolbuss dit. Däremot fick skolan gärnajobba på att få bort håltimmarna – elever som reser kan inte gå hem utan måste varakvar (finns inget att göra). Alt. ordna med aktiviteter under håltimmarna.Det är bra att lagad skollunch på fredagar kommer tillbaka.Man behöver kanske inte ha tillagningskök på alla förskolor.Bra pedagoger är viktigare än bra lokaler. Mer miljötänk i skolan efterlyses!Arbetsmöjligheter för <strong>Munkedals</strong> invånare är viktigt.Det är dåligt med hyreslägenheter. Det behövs fler boendealternativ.Hur vill ni bo på äldre dar? <strong>Munkedals</strong> centrum är ganska omysigt, det vore bra man fickihop det mer till en enhet. Kommer man från landsbygden vill man kanske inte bo mitt icentrum med bara hus omkring sig, utan med grönområde runt knuten.Vanligt att folk flyttar närmare barn och barnbarn.Kompletteringstrafiken är bra, gör att man kan bo kvar.Social kontakt är viktigt – samlingslokaler är därför viktigt, särskilt för de äldre.Viktigt att kunna bo kvar i sin bygd, gärna servicelägenheter eller liknande. Ännu hellresamla boende i lägenheter för både yngre och de äldre.Fiber är bra för utvecklingen i bygden. Finns en förening som arbetar för detta nu.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ove Göransson1/ Kunna bo kvar i Valbo-Ryr i äldre åldrar2/ Nybyggnation av lägenheter, gärna äldre och yngre i samma hus3/ Servicebusslinje några tillfällen i veckan4/ Kunna välja form av barnomsorg ex. förskola eller dbv5///Lars-GöranSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Björn JacobsonÅterskapa någon form av de gamla ålderdomshemmen som man kunde flytta till innanman blev allt för gammal och sjuk. Där man kan umgås, ta en pilsner och spela.Ett boende där man får fortsätta att bo tillsammans om man vill.Hemsjukvården fungerar fantastiskt.50
Syn- och hörselkonsulenten har varit ovärderlig. Ta inte bort den.Kan inte tänka mig att inte få bo nära skogen men kan bli jobbigt att ta hand om huset.Ett litet ”seniorboende” med några lägenheter i markplan. Det finns mark om bara någonvill bygga.Kompletteringstrafiken är jättebra. Får den fortsätta kan jag bo kvar länge.Viktigt att man får möjlighet till träning och rehabilitering. Kanske kan man ha gymnastikhär någon gång i veckan där någon kunnig håller i det.Barnen är vana att åka skolskjuts så det är nog inget problem.Svårt att veta vad ungdomarna vill men varför inte ordna gemensam buss om det ärnågot trevligt i Munkedal.TORREBY 2011-01-26Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-SofieAlm/Jeanette Karlsson/Olle OlssonGrundläggande är att det blir attraktivt att bo här. Man kan jobba någon annanstans menbo i Munkedal. Just nu är det attraktivt med sjötomt, vilket Munkedal inte har så mycketav, men det kan ändra sig. Det gäller att hitta hela områden att bygga på, inte baraenstaka tomter.Vägarna är ok, E6 gör det lätt att ta sig både norrut och söderut. Men Munkedal har vinog svårt att locka in ändå, vi har kanske inte så mycket att erbjuda dem?Vilken service ska vi ha för att locka hit fler? Serviceboende spritt i <strong>kommun</strong>en, men demåste ligga nära service… Kanske satsa på 50+ lägenheter med gemensammautrymmen, gemensam trädgård etc. Om det fanns seniorboende skulle nog fler bo kvar i<strong>kommun</strong>en.Hur ska boendet se ut? Två rum och kök, nära <strong>kommun</strong>ikationer, kanske en gemensammatsal och gärna affär i närheten.Hur får vi ungdomar att återvända till Munkedal efter utbildning/resa mm? Vi måsteerbjuda bra barnomsorg och skola. Vi är nog bortskämda med den skolmiljö vi har! Viborde hitta vägar att marknadsföra detta bättre.Borde finnas fler lägenheter också för de yngre.Vad är viktigt att det finns i Munkedal, och vad räcker att det finns i Uddevalla ellerGöteborg? Boende och bra förbindelse viktigast. Och så bra barnomsorg och skola.Vad är en bra lärare? De är den främsta framgångsfaktorn tillsammans med föräldrarnaförstås. De får idag vara mycket mer av konfliktlösare.Fritidssysselsättning? Borde finnas mer kanske, men det är svårt att få folk att kommanär det ordnas nåt…Vad gör ungdomarna i Torreby? Man ser inte så många! Många spelar golf, andraaktiviteter är i Munkedal. Alla idrottar inte så det vore bra med andra aktiviteter också.51
Reflektioner om varför Torrebyborna vid detta möte inte haft så mycket att klaga påkring sin bygd: I Torreby har man inte haft någon service som man riskerar att bli avmed. Dessutom är många hitflyttade. Det är också närmare till service än i en del andra<strong>kommun</strong>delar.DINGLE 2011-01-31Synpunkter under presentationenLängre öppettider på biblioteket, kanske fm i Dingle och em i Hällevadsholm?Seniorboende, 2 rum och kök. Enplanshus.Det saknas bostäderAllt försvinner, ingen vill flytta till en ort där inget finnsSimhallSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Maria SundellSeniorboende vore bra. Med samlingslokal! Omsorgsboende kan vara mer centraliserat. Igruppen anser man att principen är bra, men undrar om det fungerar i praktiken?Stänga och öppna platser om vartannat är inte bra, bättre planering och framförhållning.Det blir ett ökat behov av vård- och omsorgsboende i framtiden.Varför ligger hemtjänsten i en egen enhet? Kan inte personalen på Dinglegården servadem i trygghetsboendet i lägenheterna utanför? Är utvärdering av denna organisationgjord?Dingle har blivit av med mycket. Ingen vill flytta hit då. Men det finns ju varken ledigalägenheter och väldigt få hus, så vart ska de flytta in?Svårt att bygga hyresrätter med rimlig hyra. Men bostadsrätter då?Kanske inte ha korttidsplatser överallt.Vad är kvalitet? Olika för olika personer. Någon tycker att det är en bra omsorg och attman blir väl omhändertagen.Gruppens upplevelse är att det är stökigt i många klasser idag. Man anser inte att det ärskolans uppgift att fostra barnen i hur man ska bete sig, det borde föräldrarna göra.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Olle OlssonDingle har ett perfekt lägeDinglegården måste vara kvarCentrumskolan vara kvarKvalitet, närhetBra personal är en nyckelKan tänka sig höjd skattVårdcentralen i Mdal är en katastrofValfrihet viktigSkötsel av grönytor är lika viktig i hela <strong>kommun</strong>enTa vara på lantbruksskolans elevers kunskaperUngdomsgård52
Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av MariaSundell/Björn JacobsonVad vill de yngre ha om de ska flytta (tillbaka) hit?Viktigt att man får en barnomsorgsplats. Ska gärna finnas nattöppen förskola (bra omdet finns i varje <strong>kommun</strong>del, men förmodligen svårt ekonomiskt). Man vill ha ett fintboende i hus eller lägenhet, gärna nära vattnet.Boende för äldreSeniorboende och trygghetsboende i alla <strong>kommun</strong>delar. Vård- och omsorgsboende kanvara mer centraliserat. Det viktigaste är att man blir väl omhändertagen.Hur vill man ha det? Helst bo hemma, med hjälp av hemtjänsten och någonstans att gåpå dagen för gemenskap, kanske äta tillsammans.Bra om man kan mötas över generationsgränserna, lägg gärna olika verksamhetertillsammans (tex äldreboende, vårdcentral, BVC, bibliotek). Vore fint med atriumgård däralla ges tillfälle att mötas. Kanske en restaurang också.Kunde bostadsrätter vara en möjlighet för att få ner hyran/avgiften.Finns ett Lidköpingsföretag som erbjuder flexibla äldrelägenheter med hyfsad hyra.Boendet behöver inte vara så stort, 2 rum och kök. Balkong/uteplats viktigt liksom hissoch gemensamhetsutrymme (lokal att låna för kalas och övernattningslägenhet förgäster). Parkeringsplats.Att satsa på för MunkedalMunkedal måste få hit fler människor. Nyckeln är boendet och att göra det attraktivt attbo här.Allaktivitetshus är bra. Måste rikta sig till alla sorters människor i alla åldrar. Också desom idag sitter på torget och i biblioteket måste få en plats där.Jobb är viktigt! Många ungdomar kommer inte i jobb idag och det måste man ändra på.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av OveGöransson/Ann-Sofie Alm. Anteckningar Jeanette KarlssonFler bostäder behövs för alla åldrar, fler tomter för byggande. Kanske måste <strong>kommun</strong>enbygga själv?Det finns inget badhus/simhall i <strong>kommun</strong>en.Hela <strong>kommun</strong>en håller på att utarmas, nu måste vi stärka upp <strong>Munkedals</strong> tätort. Vadhänder med <strong>kommun</strong>en som helhet om t ex banken eller apoteket också försvinner?Finns bra <strong>kommun</strong>ikationer till Uddevalla-Göteborg men vi måste jobba mer medVästtrafik för att även få bättre <strong>kommun</strong>ikationer inom <strong>kommun</strong>en, speciellt från deandra tätorterna och ytterkanterna in till centrum.Boenden för äldre ska finnas i olika steg. T ex seniorboenden som i Danmark, lägenheteri markplan med tillgång till gemenskapsutrymmen.Bra utbildad personal med ”logiskt tänkande” ska finnas, det ger trygghet.Skola med språkinriktning eller annan profilering kan finnas, även för yngre åldrar.54
Ökade krav på skolledning/rektorer för bättre ordning och disciplin efterlyses.Montessori-pedagogik upplevs positiv.HEDEKAS 2011-01-24Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Maria SundellVad är kvalitet? Trygghet och fungerande struktur, gärna i närområdet, men manmåste se till <strong>kommun</strong>en som helhet.Vad är kvalitet i skola? Att barnen trivs, får lugn och ro, får bra förutsättningar att lärasig, att de vill gå till skolan och får den kunskap de har rätt till. En bra skola är”säljfaktor” för att få inflyttning. Många söker en trygg boendemiljö och uppväxt för sinabarn.Bor man på landet får man acceptera att man inte får samma servicegrad som itätorterna. Kanske kan man utnyttja ny teknik?ÄldreomsorgBehövs nog ett breddat utbud, ”de äldre kommer i framtiden inte att nöja sig meddragspel”.De äldre från Hedekas vill kanske inte flytta till ett boende i Munkedal när man lika gärnakan flytta till tex Uddevalla…Man kan inte spara sig ur en lågkonjunktur, det måste investeras för att locka flermänniskor till Munkedal. Viktigt att <strong>kommun</strong>en kan visa på och förklara för privatabyggare att det finns ett behov och underlag för tex servicebostäder o tryggetsboende.För de riktigt sjuka och dementa är det viktigast att de har det tryggt och bra, inte varboendet ligger.AllmäntKan man samarbeta mer med andra <strong>kommun</strong>er?Låg personaltäthet fungerar kanske under en kort period, men inte på sikt.Det är viktigast för <strong>kommun</strong>en att man är bra på barnomsorg/skola och äldreomsorg.Tiden däremellan reder man sig på egen hand.Kommunen ska kanske sälja de fastigheter man inte behöver?! I så fall ska man ha enfärdig plan för vad pengarna ska användas till så att de inte försvinner till fel saker.Vore skönt om man kunde ingjuta lite hopp i både personal och invånare; ”nu har vi detså här kärvt i några år till, men sen ser vi att…”Tankar om SörbygdenRunt bordet känner man inte att bygden är missförstådda, missnöjda och undanskuffademen poängterar att det är viktigt att en bygd får känna att <strong>kommun</strong>en ger bygden något.Alla <strong>kommun</strong>delar kan kanske inte ha samma saker, men det är svårt att dela kakan påett rättvist sätt. Det är viktigt att skapa en god dialog och diskussion och att hitta varje<strong>kommun</strong>dels specifika förtjänster och bygga vidare på det.Våga se möjligheter.55
Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmKvalitet i skolan? Alla ska ha godkända betyg. Alla behov tillgodosedda.Kvalitet i äldreomsorgen? Sörbygården är fint, men det borde finnas fler platser så attalla får plats som önskar det.Övrigt som är viktigt för bygden Bra väg Data<strong>kommun</strong>ikation (bredband) Levande bygd kräver en skola med:o bra lärare som är lämpligao engagerade stödlärareo individuell hjälp, resurs efter behovo bra, funktionella lokaler med adekvat utrustning för ämneto Idrottshallo Bra miljö, gärna med trevlig färgsättningo Säker miljöo Fin skolgård med kul redskap, gräs o grönt Fritidsgård Vårdcentral (läkarbemannings, tandläkare, affär). Hanssons hus behöver piffasupp Äldre seniorboende á la Partille Trygghet, få vårdgivare Maten ska vara aptitlig och välsmakande, låt kökspersonalen vara kreativa.Hemlagat! KorttidsplatserAnnatArbetssätt: Arbetslösa kan tjänstgöra både i skola och äldreomsorg som sällskap, tvättaoch städa.Buss som hämtar upp de gamla till gemensam måltidGod kvalitet: Närhet, socialt engagemang.Kvalitet i förskola: föräldramöten. Viktigt med omtanke, trygghet och att alla blir sedda.Dagispersonal bör ha förtur för egen barnomsorg.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Olle Olsson Viktigt med inflyttning till <strong>kommun</strong>en, även till Sörbygden Vägnätet måste förbättras Stor koncentration av vindkraft försämrar boendet Fiberkabel en viktig sak för att kunna bo och verka Skapa ett levande torg i Hedekas Bra med decentraliserade enheter inom skola och omsorg Marknadsföra att vi har och satsar på små enheter Demensboende i varje <strong>kommun</strong>del är viktigt Högstadiet ska vara kvar i Hedekas Bra om gamla och unga har kontakt med varandra, genom att äta på samma ställe Uppmuntra aktivt föreningsliv Läs och skrivinlärning en nyckel för att kunna komma vidare i livet56
Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Mona PetriBarnomsorgen fungerar bra i Hedekas. Tillgänglighet är viktigt, och öppettider. Det finnsbehov av natt- och kvällsöppet. Nattöppen förskola kan ligga i Munkedal. Vote bra omöppettiderna var lite tidigare på morgonen och lite senare på kvällen, mer anpassat efterarbetstiderna.Skolan: Större gymnastiksal, högre lärartäthet, mer stödpersonal för de barn sombehöver stöd. Det sista man ska spara på är resurspersonal till barn som behöver stöd.Vet politikerna hur det är i skolan?Hur vill man att skolan ska se ut? Mer stöd till den pedagogiska personalen. Utbildadpersonal. Mycket mer stöd och hjälp till barnen i yngre åldrar. Satsa mer resurser påförskolan. Utbildade elevassistenter. Mer vuxna i skolan. Rektor mer administrativt stöd.Höja skatten? Ja, om vi får ut bättre kvalitet och ser det.Hur vill man att äldreboende ska se ut: Ett ställa där man kan ha ett socialt umgänge ochträffa folk. Boende som är anpassat efter olika nivåer av behov.Flytta Fisketorp till Hedekas? Skulle kunna innebära att man disponerar personalenbättre. En arbetsgrupp från Hedekas tittar på förändringar. Ägare av skollokaler.Gruppen är gärna med och diskuterar lösningar med <strong>kommun</strong>en. Det finns en oro förbygden rent generellt, ban/post/affärer etc försvinner.Bättre väg mellan Hedekas och Munkedal.Bättre samarbete med Färgelanda och Ed. Buss etc.Minnesanteckningar elevträffAnteckningar förda vid elevträffen den 29 mars 2011Sammanställt av Jeanette Karlsson1. Vad är viktigt i skolan? Varför då?Välutbildade lärare är viktigt samt att få en bra utbildning både nu och för framtiden föratt kunna komma in på bra utbildningar.2. Vad är bra med skolan nu?Överlag är skolmiljön bra och trygg. Vissa skolor har fina tavlor på väggarna vilketuppskattas. I Dingle upplevs lokalerna trista medan Bruksskolans är bra. På rasternafinns inte mycket att göra enligt de äldre eleverna medan mellanstadierna anser attderas skolgårdar är bättre trots att det kan saknas redskap, t ex bollar menupplevelserna skilde sig mellan skolorna.Beträffande maten ansåg eleverna generellt att den kunde bli lite bättre, t ex sågspotatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se trist och oaptitlig ut. Maten kanockså vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa elever serverades soppa på långaskoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka hela dagen.57
3. Vad kan göras bättre i skolan? Hur då?Ordningen på lektionerna kan förbättras, klasserna göras mindre. Användanyare/uppdaterade undervisningsböcker. Mer färger/ fler tavlor önskas för att fåtrevligare skollokaler.Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sighela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna.Betyg i sexan fanns det lite delade meningar om; några tyckte det var bra för att man fårtid att ändra sig och förbättra betygen medan andra befarade att betyget inte skulle tasseriöst eller att eleverna i och med detta känner en större press och växer upp för fort.4. Vilka vuxna ska finnas i skolan?På låg/mellanstadierna upplevdes det räcka med de vuxna som redan finns, såsom lärareoch stödlärare. Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov av. Påhögstadiet kan det behövas fler lärare/pedagoger i undervisningen som eleverna kan fårespekt för. (Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som maninte haft i klassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna ikorridorerna när man inte ”vet vad de går för”.)5. Hur skall en bra lärare/personal vara?Inte för allvarlig utan skall kunna skämta men även vara sträng när det behövs. Att vararättvis är också viktigt. Ha bra kompetens, gäller även vikarier! Ej utbildade vikarierupplevdes som mycket negativt speciellt på högstadiet.6. Kan du påverka din skola?Överlag tycker eleverna att de har bra möjligheter att påverka, främst genom elevråden.De upplever att lärare och rektorer lyssnar på deras åsikter, både som grupp/råd menäven som enskilda elever. Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks varauppskattat. Exempel på vad eleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar,caféet på högstadiet och vilka böcker som skall skaffas till biblioteken .7. Vad tycker du om skolskjutsarna?Somliga chaufförer upplevs sura och lite otrevliga. Några bussar saknar trepunktsbälte.Några bussar fanns det gott om plats i, trots det väljer vissa elever att stå i gången.8. Vad kännetecknar en framgångsrik skola?I gruppen fanns olika betyg på de olika skolorna, tendensen var att låg/mellanstadiernavar något bättre generellt än högstadiet. I medel gavs följande betyg;*Skolan har höga förväntningar på eleverna: VG*Lärarna berättar ofta för eleverna hur det går för dem: G*Rektorn anställer bra lärare: VG*Skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning: G/VG (Här skiljer sig skolorna åt en del,de flesta arbetar på samma sätt men med olika bra resultat.)*Det finns tillräckligt med personal: G/VG*Föräldrarna får möjlighet att samverka på ett bra sätt med skolan: VG*Rektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personal: G/VGGenomlysning av välfärdsförvaltningen i MunkedalSammanfattning av samtal med elever från Dingle/Hällevadsholm, Bruksskolan,<strong>Munkedals</strong>skolan, Kungsmarkskolan och Sörbygden.58
Deltagande politiker: Björn Jakobsson (Fp) och Rolf Berg (S)Gullmarssalen 20110329.Elevernas svar bifogas.Redovisningen nedan är vår bild av elevernas svar. Kungsmark hade inte hunnit skrivaner sina svar men gav klara och tydliga svar på frågorna. Detsamma gällde de skolorsom inte lämnade kompletta skriftliga svar.Eleverna hade helt klart diskuterat frågorna och visade stort engagemang.Vad är viktigt i skolan? Varför då?Bra och smakfull mat är mycket viktig för att fungera och orka med hela skoldagen.Trivsel och trygghet är viktigt för att känna harmoni och att man är välkommen i skolan.Bra och kompetenta lärare som har såväl fackkunskap som social kompetens.Få stöd när det behövs så att man ej blir orolig.Andra ord som nämndes var arbetsmiljö, humor, framtid, bra rektor och vänner.Vad är bra med skolan nu?Undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka.Valmöjligheter finns.Bra personal men få.Skolgården är bra, stora ytor. Kungsmark något avvikande uppfattning, mest inne pårast.Eleverna trivs bra över lag.Maten är bra. Tydligast är detta i Sörbygden. Skolorna i Munkedal tycker att maten i sigär OK men har synpunkter på bemötande i matsalarna och smutsiga bestick och bord.Vad kan göras bättre i skolan?Maten kan serveras på ett mer tilltalande sätt.Bättre bordsskick.Maten måste räcka till alla!Fler datorer.Bättre lokaler, fler instrument, större idrottshall, gäller främst Sörbygden.Mer tid till elever som behöver stöd men även till elever som är duktiga.Bättre ventilation, för varmt på sommaren, gäller Bruksskolan.Kalla golv i Hällevadsholm.Fler lärare med bra utbildning.Motverka mobbing, det är tufft på en stor skola med många elever, personalen kan intevara överallt. Synpunkten kom från Kungsmark, övriga skolor upplevde inte någotproblem med mobbing. Samtalet stannade upp en stund runt ämnet mobbing. Elevernavar överens om att problemen ofta uppstår som en konsekvens av jobbigahemförhållande, svårigheter att hänga med i undervisningen och att det handlar om attförebygga tidigt.Vilka vuxna ska finnas i skolan?Generellt skall skolpersonal vara rättvis och rätt utbildade. Man skall ställa rimliga kravpå eleverna och behandla killar och tjejer lika. Det finns en uppfattning att killar får skälloftare även när det inte är motiverat. Det finns tillfällen när tjejerna blivit arga för attdom inte fått tillrättavisning när dom gjort en dumhet.Förutom lärare och vaktmästare behövs det kuratorer, sjuksköterskor, lokalvårdare,rektor, kökspersonal, specialpedagoger och rastvakter.59
Hur skall en bra lärare/personal vara?Kunna agera när något händer.Rolig men bestämd.Ta alla på allvar.Utbildad och ”kunnig”.Vara lugn – skapar harmoni.Lagom sträng med humor.Man skall kunna lita på läraren.Skötsam.En bra lärare/personal är inte gnällig!Använda vårdat språk.Lägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på ”övriga”.Kan du påverka din skola?Genom klassråd, elevråd, miljöråd, kompisgrupp.Genom att inte störa under lektion.Men…….. i vissa frågor får man ofta svaret ” vi kan inget göra för vi har inga pengar”även när det gäller frågor som smutsiga bestick och bord.Vad tycker du om skolskjutsarna?Ofta överfullt på bussarna, vissa elever får stå! Skall inte alla vara bältade?Ibland sura chaufförer som startar för tidigt efter på- resp avstigning. Vid ett tillfällefastnade en tjej i dörren.Långa åktider ibland när man måste åka med en annan buss då ordinarie är full, upp till1,5 tim från <strong>Munkedals</strong>skolan till Dingle!!!!Ingen borde behöva åka längre än 0,5 tim.Fräschare bussar.Ibland får man vänta länge på skolan innan första lektion börjar.Vad kännetecknar en framgångsrik skola?Genomfördes ej.Minnesanteckningar skolrådMinnesanteckningar från skolrådet i Hedekas Bygdegård 110517.Närvarande:Styrgruppen: Ove Göransson, Maria Sundell, Jeanette Karlsson, Hans-Joakim Isenheim,Björn Jakobsson, Olle OlssonTjänstemän: Lars-Göran Berg, Markus FjellssonÖvriga: 26 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget som<strong>kommun</strong>fullmäktige har gett dem.60
Därefter presenterar Lars-Göran Berg och Markus Fjellsson fakta kring de nyapedagogiska kraven som <strong>kommun</strong>en måste förhålla sig till från och med i år. Dessutomvisade de på dagens situation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat.Presentationen hölls medvetet ganska kort för att hinna med en dialog medmötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i <strong>kommun</strong>ens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolan?TrivselDet ska kännas meningsfullt att vara i skolanDet individuella lärandet, som beror både på resurser och på lärarens individuellaskicklighet.Eleven ska bli sedd som egen individ, av alla vuxna i skolan.En rektor som har tid att ägna sig åt sin egen verksamhet utan att behöva ta tid till olikautredningar etc.Delaktighet för eleverna i all undervisning. Ett exempel är mattävlingen där vinnarna fårtillaga sitt recept till hela skolan.Vad är bra med skolan?Bra mat på SörbygårdenNärhet till skolan och lärarna, ger naturliga möten och kontinuerlig kontakt.Alla känner allaLyhördhet för förbättringarVad kan göras bättre?Underhållet av fastigheterna har varit för dåligt och har lett till brister.De nya kraven gäller alla <strong>kommun</strong>er, även små i t.ex. Norrland. Vi borde se och lära avandra för att lösa problemen.Engagemang i närområdet är mycket viktigt och borde tas tillvara bättre.En liten organisation gör det lättare för individen att bli sedd och att påverka sin egensituation, vilket borde beaktas mer.Lärare borde kunna åka mellan skolorna istället för att eleverna ska behöva åka. Härborde även <strong>kommun</strong>er kunna samarbeta över gränserna.Gör skolan mer attraktiv för lärare, så att man på så sätt kan locka legitimerade läraretill våra skolor. Kan ske genom profilering, bra arbetsmiljö, goda möjligheter förutveckling etc.61
Hela elevernas arbetsdag måste beaktas. De måste orka en hel dag i skolan plus resoroch också orka med sin fritid för att få en bra utveckling. För långa resor gör detta svårt.Ett köp/sälj-system med lärare över <strong>kommun</strong>gränserna.Viktigt att rekrytera rätt lärare, nu när det är en generationsväxling på gång i<strong>kommun</strong>en.Hur kan du/vill du påverka din skola?Engagemanget på bygden är viktigt att få in i skolanBra förutsättningar för dialog mellan skola och föräldrar. Det finns bra förutsättningar iHedekas som måste tas tillvara bättre.En liten skola bidrar till engagerade föräldrar, och också en bra problemlösning när detdyker upp.Det är jobbigt för engagemanget att ha ett nedläggningshot hängande över sig år efterår.Skolan bidrar i slutändan till hela bygdens utveckling. Det är viktigt att beakta även deindirekta konsekvenserna vid ett sådant här beslut. En nedlagd skola leder till en nedlagdbutik som leder till….etc, etc.Det är bra att vi idag har två högstadier i <strong>kommun</strong>en som ger eleverna valmöjlighet.Det är viktigt att politikerna kommer ihåg ”hearingen” strax före valet, där alla varpositiva till att skolan skulle vara kvar i Hedekas.Det är svårt för en rektor med bristande resurser att fördela stöd till elever i behov avextra stöd. Det finns en risk att elever med starka föräldrar får mer stöd än andra elevermed kanske större behov.Det borde vara en besparing att satsa stort på läs- och skrivstöd för att på så sättundvika behov av extra resurser senare i skolan.Det finns en inlämnad ansökan om EU-projekt (Leader) som handlar om samverkanmellan skolan och näringslivet.Det är positivt om det kan bli fler liknande möten som detta, längre fram i processen näralternativen har tagit tydligare form. Alla verkar vara positiva till detta. Formen bestämsinte men det kan handla om skolråd, öppna partimöten, etc.Minnesanteckningar från skolrådet på <strong>Munkedals</strong>kolan,Kulturhuset 110518.Närvarande:Styrgruppen: Jeanette Karlsson, Björn Jakobsson, Ann-Sofie Alm, Lars-Göran SunessonTjänstemän: Per-Olov Magnusson, Markus Fjellsson, Gerd Berg, Louise Olsson, KerstinkvinnéÖvriga: 12 personer62
Styrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget som<strong>kommun</strong>fullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven som<strong>kommun</strong>en måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade de på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i <strong>kommun</strong>ens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolanAtt barnen trivs.Att barnen känner sig sedda, trygga och har arbetsro.Att man möter eleven där den befinner sig i lärandet, både duktiga elever liksom elevermed större behov av stöd.Undervisningen anpassas efter barnens behov.Bemötandet, både mellan elev och elev, liksom mellan vuxen och elev.Resurser måste finnas för att skapa det som sagts ovan.Finns det något skolan kan ta bort? Stängningsdagar på skolan.Vad är bra med skolan nu?Det finns ett engagemang i skolan.En kontinuitet i lärarna. Bra att t.ex. en klass kan ha samma lärare i fem år.Bra personal vars kunskap borde kunna tas tillvara bättre.Värdegrundsarbetet är mycket bra. Det lär barnen ta hänsyn till, och visa omsorg omvarandra.Utflykter i skogen. Att man utnyttjar utemiljön mycket.LokalerDet är dålig ventilation etc. Trång matsal. Detta är viktigt för att skapa en braarbetsmiljö för både personal och elever.Vad kan göras bättre i skolan?Det är bra om sexorna kan vara kvar på mellanstadiet och inte flyttas till högstadiet.Delvis för att följa läroplanen, men framför allt pga. ålder. Många är inte riktigt redo föratt flytta upp, medan andra är det. Man tycker sig också kunna se en sänkning avdebutåldern för t.ex. rökning i och med att de kommer upp med de större eleverna.Ta reda på vad lärarna gör i sitt arbete, ta bort extra uppgifter och låt dem koncentrerasig på det pedagogiska arbetet.63
Lärarna får också ta en del kurativa uppgifter som en kurator eller elevassistent iställetkunde ha hanterat. Det finns ett ökande behov av stöd.Har vi en bra skola innebär det att folk vill flytta till <strong>kommun</strong>en.Se på andra exempel. T.ex. Essunga som renodlade tjänsterna och fick ett mycket braresultat.All personal försöker kämpa så mycket de kan.Det är viktigt att ha en balans i det man vill göra, och det man kan göra. Att det finnskrav/förväntningar utan resurser att utföra dem, innebär en frustration.Två högstadieskolor i en så här liten <strong>kommun</strong> borde vara en dyr lösning. Bättre attsamordna och få resurser till verksamheten.Det borde finnas barnomsorg på andra tider än kontorstider, för alla som jobbar skift.Det finns stora fördelar att ha flera avdelningar på ett dagis. Man kan samordnaresurserna mycket effektivare.Fler vuxna i skolan. Möjlighet till frivilligverksamhet etc. borde utvecklas.Hur ska personalen vara?LyhördEngageradUppskattad av arbetsgivare, lönerna är en viktig signal och är för låga.Inte för stora grupperKan du påverka din skola?Ja, skolan är bra på att uppmana till delaktighet och samarbete.Men många kan nog känna en uppgivenhet för det faktum att vi har begränsat medpengar för att sköta verksamheten, vilket gör det svårt att få det bättre.Det finns också en förväntning att skolan/verksamheten ska lösa problemen. Det är inteav bekvämlighet utan mer av tradition att vissa tänker så.Vad tycker ni om skolskjutsarna?Det finns numera en konstig tur till Brudås via Torreby. Är det nödvändigt att Brudåsbarnenska behöva åka den långa omvägen?Hur mycket har <strong>kommun</strong>en att säga till om i förhållande till Västtrafik? Vi borde försökapressa dem mer.Det borde vara så få chaufförer som möjligt, som känner till både eleverna och rutten.Idag kan det vara elever som visar vilken väg chauffören ska ta.64
Vad kännetecknar en bra skola?Låg personalomsättningResurser att låta alla elever bli godkändaAtt kunna ge resurser till elever efter behov.En skola som lockar människor att flytta till Munkedal.Elever som vill lära mer.Lockar hemvändare att återkomma till <strong>kommun</strong>en.AvslutningEventuellt/troligtvis kommer det att bli nya träffar när genomlysningen har kommitlängre, och alternativen har blivit formulerade. Under hösten kommer den politiskaberedningen att ske, med olika alternativ som presenterats förutsättningslöst.Detta var en bra diskussion delvis tack vara att det vara var 12 föräldrar som mött upp.Detta kan jämföras med en förskoleklass på 20 eller en högstadieklass på 35 elever. Detvisar på svårigheten att jobba med stora grupper.Man skulle kunna jämföra med räddningsverkets utveckling. Från att tidigare mest haråkt på larm när branden redan har börjat, arbetar de mycket mera förebyggande.Hindrar på så sätt att bränder uppkommer.Minnesanteckningar från skolrådet på Kungsmarksskolan 110523.Närvarande:Styrgruppen: Ove Göransson, Hans-Joakim Isenheim, Björn Jakobsson, Lars-GöranSunesson.Tjänstemän: Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Markus Fjellsson, Åke Oskarsson,Yvonne AnderssonÖvriga: 8 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget som<strong>kommun</strong>fullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven som<strong>kommun</strong>en måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade han på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Vad är viktigt i skolan?Trygghet för eleverna i den roll de har, för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.Arbetsro fri från mobiltelefoner, prat, spring etc.65
Går det att förbjuda mobiler i skolan? Alla föräldrar är inte överens där, och orsakerna tillmissbruk av mobiler ligger ofta lika mycket på föräldrarna som på skolan.Man stör nog mest sig själv under lektionstid om man håller på med mobilen.En ny teknik tillhör framtiden. Viktigare än förbud är kanske att lära dem att hanteramobiltelefonerna på rätt sätt. T.ex. att stänga av eller sätta på ljudlöst på lektioner, attinte störa andra etc.Ledning och lärare som är engagerade är viktigt för att få en bra skola.Intressanta lektioner. Ge lärare medel att skapa detta.Viktigt med nya böcker i undervisningen.Många tappar glädjen att lära sig när de kommer till högstadiet. Delvis en attitydfråga!Skolmaten är helt okey enligt vad de hör från sina barn.Vad kan göras bättre?Fler datorer på vissa skolor. Ibland bara en per klass när de ska ha dataundervisning.Antalet datorer är bra på KungsmarkElevens datakunskaper överskattas ofta av föräldrarna. Men oftast kan de mest<strong>kommun</strong>icera och se på you-tube etc.Vilka vuxna behövs i skolan?Fler vuxna i skolan är bra, t.ex. socialpedagoger, specialpedagoger, fritidspedagoger,vaktmästare.Personaltätheten har minskat vilket motverkar ett högt antal vuxna i skolan.Måste alla vara anställda? Går det med någon form av frivilligverksamhet?Vaktmästaren på Kungsmark är guld värd! Han är svaret personifierad på hur en vuxenbör vara i förhållande till eleverna. Engagerad, påhittig, lugn, inger respekt.SkolskjutsarVissa indragna turer är inte alls bra. Det är osäkert att låta barnen gå utefter vissaganska trafikerade vägar.Även om man inte är berättigad så borde man få åka med om bussen ändå åker förbi.Fler ska kunna åka. Viktigt för att locka människor till <strong>kommun</strong>en.Det är bra om bussarna kommer i tid.Det borde vara chaufförer som är bättre mot barnen.Turen för barnen på Brudås är väldigt lång, då de måste åka vägen om Torreby. Mångaväljer att gå hem istället. Denna ändring/besparing motsvarar ca en lärartjänst, viketvisar problematiken.66
Kan ni påverka skolan?Nej!Varför inte?Begränsade resurser för skolan att tillmötesgå förslagInte bara informationsmöten. Besluten är ofta redan tagna.Fler föräldrar borde vara med på föräldraveckorna. Då hade fler velat påverka.Varför är det så livligt på skolan?Andra attityder idag.Andra förutsättningarViktigt med information till och täta kontakter med föräldrar i ett tidigt skede för att deska kunna stävja detta.Viktigt med föräldraansvarLärarna är bra i dessa frågor.Bra med täta föräldrakontakter när det är struligt.Vilken struktur ska vi ha?6:orna bör vara på mellanstadiet. Många är fortfarande barn som mår bra av att kunnaleka ett år till. Det händer oftast mycket under det året i utvecklingen.6:orna bör höra till högstadiet. Det är bra att byta klass om det inte har fungerat brainnan. Många elever utvecklas i och med nya utmaningar.Vad tycker personalen?Personalen på mellanstadiet vill nog ha kvar dem på mellanstadiet. Personalen påhögstadiet tycker att det går bra. Kunskapsmässigt är det bra för dem att flytta upp.Föräldrar är oftast skeptiska. Tycker inte barnen är tillräckligt stora än.Många av framför allt tjejerna börjar klä sig väldigt ”vuxet” och personalen kan iblandundra hur föräldrarna kan tillåta detta. Viktigt att alla föräldrar funderar på vilka signalerdetta kan ge.Hur många högstadier ska vi ha?Antalet elever måste styra.Resorna får inte bli för långa för elevernaSpråkvalet i skolan?67
Det kan nog vänta till i sjuan. Kanske bättre att stärka upp i grundämnena istället.NO-ämnena bör däremot kunna läggas upp på ett bra sätt, även om det kan bli svårtmed NO-salar.Kommunsamverkan kan vara en bra väg att låta fler utnyttja t.ex. skolan i Hedekas.Resurser till stöd är mycket viktigt. Det leder till att det blir lugnare i klasserna, vilketskapar en bättre ordning i skolan.På en framgångsrik skola känner både elever och personal trivsel.Speciella profiler för skolorna i Munkedal är inte nödvändigt.Minnesanteckningar från skolrådet på Centrumskolan110531.Närvarande styrgruppen: Ove Göransson, Lars-Göran Sunesson m.fl.Närvarande tjänstemän: Per-Olov MagnussonNärvarande övriga: 19 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget som<strong>kommun</strong>fullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven som<strong>kommun</strong>en måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade de på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i <strong>kommun</strong>ens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolan och varför då?Trygghet och värdegrundsarbeteInte för stora klasser. Ej över 18 barn.Inte för stora grupper på fritids. Ska vara en förlängning av skolan.Bra med små klasser. Mer tid för varje barn.Bra utemiljö med ordentliga lekredskap.Vad är bra med skolan nu?Närheten. Det finns en farmor som kan gå förbi.68
Mindre bra – saknas lekredskap.Duktig och engagerad personal.Bra närmiljö med natur och sjön.Skall man satsa på en eller flera val inom barnomsorgen?2-3 avdelningar okey. Det klarar barnen.5-6 avdelningar så tappar barnen greppet.3+1 avdelningar här i Dingle och det fungerar bra.Bökigt att köra från Hällevadsholm till Dingle. Varför inte bygga där då behovet finnsdär?Vilka vuxna skall finnas i skolan? Skall all personal vara lärarutbildad?Många, vaktmästare, städerskor, fler vuxnaTycker ni att ni kan vara med och påverka skolan?Bara att vi får vara med och säga känns bra. Sen får vi se vad det blir.Skolskjutsar.Har fungerat dåligt. Med många olika chaufförer som inte kunde vägen (Hällevadsholm)Har blivit bättre.I Tanum lämnar man busskorten på skolan upp till 5:e klass.Vad kännetecknar en framgångsrik skola?Trygga eleverMotiverade lärareNöjda eleverDet ska vara kul att gå till skolanEngagerad personalBra matMaten är inte anpassad till småbarn i Hällevadsholm. För mycket grytor och gratänger.Svaret från köket är att det blir för dyrt om man delar upp köttet för sig.Vill kunna se vad de äter.69
Minnesanteckningar anhörigträffAnhörigcafé 110511.Närvarandestyrgruppen: Ove Göransson, Maria Sundell, Ann-Sofie AlmNärvarande tjänstemän: Ellinor Johansson, Henriette Alsterlin, Markus FjellssonStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget som<strong>kommun</strong>fullmäktige har gett dem.I samtalet runt kaffebordet framkom följande:Vad har hänt med de asfalterade vägarna som utlovades i Örekilsparken? Kommunen harsvarat på en förfrågan för ett par år sedan, där meddelandet var att asfalteringplanerades.En bra plats för boende skulle kunna vara på Tegelbacken, bredvid kvarnen.Har posten avtal för sina parkeringsplatser på parkeringen bredvid <strong>kommun</strong>huset? Detborde annars vara en möjlig intäkt.Posthuset vid torget borde kunna bebyggas på höjden, för att på så sätt få boendencentralt.Campingstugor till de i bostadskön till boenden är klara.Bättre <strong>kommun</strong>ikationer i <strong>kommun</strong>en för att förbättra möjligheterna till att bo kvar.Kolla upp vilken mark <strong>kommun</strong>en har som skulle kunna bebyggas!IKEA bygger också hus i enheter till billiga hyror.Bostadsrätter skulle kunna vara ett sätt att få ner månadshyran vid ett nytt boende.Det borde göras ett studiebesök i Mölndal där de har boende med atriumgårdar.Det är bra med legitimation för personalen i hemvården. Men det hjälper inte försynskadade. De borde bli ”förvarnade” vem som kommer hem. Det kan bestämmas igenomförandeplanen.Städning bör inte göras av omsorgspersonal70