1 - Länsstyrelserna

,...""-'- .~Hvq(,So.w..I~. I'I , ••" .,, ,~"O' I . :•... ~~:b3tJ,. , ,- . ••,.,'­,'.'-,.~_0_'~, I\ I. .,./." ... / I, ,-,/• I'"SALA SILVERGRUVAS VATTENSYSTEM, .I •., '\,. , ,.'- - ~el.Ut-lI)_'.,;D"H1/1 e.JEN INVENTERING AV DESS DAMMAR OCH KANALERISSN 0347-8556LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄNPlaneringsavdelningen /Länsantikvarien721 86 VÄSTERAs Tel 021-19 50 001988Nr 3

•SALA SILVERGRUVAS VATTENSYSTEMEninventering av dess dammar och kanalerUtförd hösten 1987Länsstyrelsen i Västmanlands länVästmanlands läns museum

I N N E H A L L S F Ö R T E C K N I N GSIDInledning....................................................•......Kort historik om Sala silvergruva 4Salamaimens beskaffenhet. ····... 4Arbetsmetoder vid gruvan............................................. 5Det ursprungliga naturliga vattensystemet............................ 5Sala gruvas vattensystem............................................. 7Dammbyggnaderna, de fasta och rbrliga dammarna....................... 7Vattensystemets fbrsta utbyggnad 1509-1543........................... 8Vattensystemets andra ut.byggnad 1595-1660............................ 9Vattensystemets tredje utbyggnad 1819-1822........................... 11Gruvområdets kanaler och vattenledningar............................. 13Sala kanal - kanalen till Ekeby damm......................•.......... 15Källfbrteckning 18Inventering - objektsbeskrivning..........................•.......... 19Fbrt.eckning bver objekt.en 20Naturliga sjbar utan dammanordningar inom vattensystemet 73Vattensystemet 1987 och rekommendationer fbr framtiden 74Sammanställning av objekten 79

3, '. .,~,. ,I'_,....... , ,)~III/IIIJF'ST D'\l1HDAt1t1 HOSg~R.Llq DfHl-l0CAt 'BtF1N'tLlGy'\­t105;5€-K"'1 rJ4L..NVVARA1\iDE ~1("4J),NEN1ER.l NqSOBJE.6Karta nr 1

4...KORT HISTORIK OM SALA SILVERGRUVASala silvergruva började troligen bearbetas på 1400-talet. Från tidigt1500-tal finns skriftliga källor som visar gruvan i drift. I ett brevfrån 1510 omtalas Sala silvergruva och två år senare utfärdade StenSture d y ett privilegiebrev där staten tillförordnas inflytande igruvan.Silvret från Sala var mycket betydelsefullt för Sveriges ekonomi framförallt under 1500- och 1600-talen. Gruvan fick benämningarna "Svea rikesskattkammare" och "Riksens Clenodium".Under sextioårsperioden 1510-1570 hade Sala silvergruva sitt absolutrikaste uttag med drygt tre ton silver per år. Därefter blev produktionenaldrig riktigt lika stor trots olika försök att göra gruvdriftenlönande igen.Det var under Gustav Vasas tid som gruvan blev allt mer centraliseradoch moderniserad. Han menade att kronan hade total äganderätt tillsilvergruvan och att den var en statsegendom. Kungen hade stort inflytandeoch genom en gruvfogde ledde han arbetet.Tillströmningen av nya gruvarbetare med familjer gjorde att det straxintill gruvan på 1500-talet växte upp ett bostadsområde - Gruvbyn.Ganska snart hade samhället växt och invånarantalet uppgick till ca1 000 personer. Byn hade kapell, klockstapel, rådstuga, häkte och torg.Ar 1624 grundades Sala stad av Gustav II Adolf. Då raserades på kungligbefallning Gruvbyn och befolkningen flyttade därifrån. Inte långt frångruvan växte nya områden upp med gruvarbetarbostäder och torp, t exStampers och Johannisbäck.Sedan år 1681 arrenderade Sala bergslag (Sala stads bergsmän) silvergruvanav staten men 1887 fick bergslaget helt överta den. Bergslagetsålde ett år senare gruvan till ett privat företag. Sedan 1938 ägs Salasilvergruva av Avesta Jernverks AB. Gruvdriften avslutades 1962. Numeradrivs här en blyindustri som tillverkar rör, plåt, tråd m m.SALAMALMENS BESKAFFENHETMalmen fanns på ett 100x800 m stort område. Den bestod av blyglans somvar rik på silver och innehöll även zinkblände. I genomsnitt fick man utca 10 kg silver per ton bly. På 1790-talet kunde man också börja tillgodogörasig blyet. Inte förrän i modern tid har man kunnat ta tillvarazinken.

5ARBETSMETODERVID GRUVANVid brytning av malm användes tillmakningsmetoden ända fram på 1700­talet då krutet kom. Det gick till så att man eldade med ved på berget.Eldarna tändes under natten och när bålet brunnit ut efter ca sju timmarhälls vatten på så att berget sprack sönder. Då kunde man lätt brytaloss bitar. Sedan hissades den lösbrutna stenen upp ur gruvan i korgarmedelst vindspel (vindkörning). De drevs av häst- och oxvandringar.Vattenuppfodringen skedde också med vindspel. Det var bönderna i socknarnarunt gruvan som skötte vindkörningen. Vid sekelskiftet 1500/1600infördes vattendrivna konsthjul och bergverk.När malmstyckena kommit upp ur gruvan skulle det odugliga skiljas frånmalmen. Detta skedde genom sovring (bokning) med hjälp av slägga ochhandplockning. Sedan rostades den bokade malmen för att svavlet skulleavgå. Efter rostningen smältes malmen med träkol och man fick s k verkbly.Detta var förorenat med olika metaller så en omsmältning (på lågtemperatur) var nödvändig. Vid denna smältning renades verkblyet varvidblyet med silvret flöt undan och föroreningarna blev slagg. ytterligareen smältning var nödvändig, en s k oxiderande smältning.DETURSPRUNGLIGA NATURLIGA VA UE:NSY.SJEMETInnan Sala silvergruvas konstbevattningssystem börjde byggas fanns endastett fåtal sjöar i trakten men gott om stora mossar och kärr. Delarav det ursprungliga vattensystemet avvattnades mot Sagån. (Karta nr 2)Storljusen längst upp i nordväst, norr om Broddbo, var före 1500-talettvå sjöar. De hade liksom nu förbindelse med Bergsjön, Stensjön ochSkyltaren. Sjöarna hade sitt utlopp i Dalälven.Söder om Storljusen fanns Björksjön, Stora och Lilla Hundsjön, Rudsjön(som nu är torrlagd) samt Ekarn. De liksom Alten och Lillsjön förenadesi samma å vilken flöt mot Sala och Sagån.Myggsjön och Stora Kråktjärn i allra västligaste delen av vattensystemethade sina naturliga utlopp i Svartån.I norr fanns två stora sjöar som nu är Stensjön, Långsjön och Harsjön.De förenades genom en bäck som rann mot Dalälven.Längst åt öster låg en mosse som i dag kallas Helgonmossen med naturligtavlopp i Sagån.Vid nuvarande Järndammens södra del fanns en sJo som hade SIn avrinningmot Ekeby damm.

6JtKarta nr 2

7Runt Sala rann två vattendrag. Ett som flöt i sydostlig riktning och somnågra av sjöarna förenades med mot Lillån och Sagån. Vid Ekeby kvarnbildade detta vattendrag ett naturligt fall och ovanför hade man byggten kvarndamm - Ekeby damm. Det andra vattendraget kom från öster, frångruvområdet, och mynnade i Ekeby damms sydvästra sida.SALA GRUVAS VATTENSYSTEMNorr om Sala finns än i dag stora delar kvar av Sala silvergruvas vattensystem.Det byggdes i tre omgångar med början på tidigt 1500-tal.Bevattningssystemet består av dammanläggningar och kanalbyggen sombildar vattenmagasin. Till en början gav dammsystemet kraft till hyttor,bok- och vaskverk samt senare också till vattenpumpar och bergsuppfodringsverk(vattenhjul). Kraft från vattensystemet användes i drygt300 år innan ångkraften togs i bruk.Vid uppdämningarna vattendränktes och skadades, enligt beräkningar, ca2 700 tunnland mark. Det naturliga utflödet tvingades vid några sjöaråt söder mot Sala. Vattenmagasinen, som är 27 stycken, har sammanlagten yta av 1 600 hektar och nederbördsområdet omfattar 75 km 2 . Mellanvattensystemets nordligaste sjö Storljusen och Sala silvergruva är detca en och en halv mil fågelvägen. De fasta dammar som byggdes har tillsammansen längd av fem kilometer och räknas längden ihop på de kanaleroch vattendrag som ledde vattnet till gruvan blir det 25 km.Hela detta enorma arbete gav vid gruvan en effekt av 39 hk. Vattnetrann här med en hastighet av 445 liter per sekund och den användbarafallhöjden var 9,8 m.Numera är några sjöar/dammar delvis eller helt torrlagda.DAMMBYGGNADERNA, DE FASTA OCH RÖRLIGA DAMMARNAMan skiljer på fasta och rörliga dammar. De fasta består aven vall somdämmer upp ett tänkt magasin medan de rörliga finns i en fast vall ochreglerar vattnets avrinning från magasinet.De fasta vallarna var, vid vattensystemets utbyggnads första tid, enklaoch uppbyggda av jord. Ibland gjordes först en inre grund av sten medanman i vissa fall valde att byta ut stenen mot en skiva av bjälkar.Både sten- och bjälkgrunderna tätades med mossa.Under första utbyggnadsperiodens slut uppfördes också stendammar. Debyggdes antingen av sten eller av sten och jord. Oftast användes byggnadsmaterialsom var lättillgängligt på respektive plats. Där det var

8ont om sten använde man i huvudsak jord och tvärs om. Det fanns dockundantag t ex när höga stenvallar skulle anläggas. Materialet transporteradesdå till byggplatsen.Uppfördes vallen av enbart sten var man mycket noggrann med stenläggningenmot vattenmagasinet. Mellan stenarna tätades med jord och mossa.Då dammen byggdes av både sten och jord uppfördes på frånströmssidanen kallmurad stenmur med en jordfyllning på motströmssidan. Tätningenblev på så vis denna jordfyllning.De rörliga dammarna var till en början primitiva. De bestod aven rännamed trä eller stenlagda väggar i den fasta dammen. Rännan stängdes medstockar då man ville fylla magasinet med vatten. Sedan utvecklades regleringsteknikenoch man använde flera konstruktioner på dammluckor. Menäven efter andra utbyggnaden (1595-1660) saknade troligen de flesta fördämningarnariktiga regleringsanordningar. Undantagen var de rörligadammarna vid Olov-Jons damm och Långforsen.Ofta uppfördes ett timrat hus över den rörliga dammen för att skyddadammluckan. I dag finns endast tre dammöverbyggnader kvar, vid Storljusen,Långsjön och Olov-Jons damm.Vid mitten av 1800-talet restaurerades i stort sett alla rörliga dammar.De byggdes i allmänhet upp efter den gamla konstruktionen. Ett par decennierin på 1900-talet byggdes flera regleringsdammar om. De gamlaträkonstruktionerna byttes ut ,mot b.eiong och järn.Under första och andra utbyggnadsperioderna utfördes troligen det hårdaarbetet med dammar och kanaler mot ersättning av allmogen samt av lejdaarbetskarlar. Även förbrytare och krigsfångar kommenderades till Sala.Dessa fick dock oftast utföra de mest farliga arbetena i gruvan och dessnärhet. Vid tredje utbyggnaden utfördes arbetet av bergslagets egna anställda.Bönderna som bodde i socknarna runt silvergruvan betalade en del av kronoskatteni form av virke, ved och kol till Sala bergslag. Vid vattensystemetsandra utbyggnad fraktade de virke till vattenuppfodringsverket,som de också mot betalning var med och byggde.VATTENSYSTEMETS FÖRSTA UTBYGGNAD 1509-1543Något årtionde in på 1500-talet började silverhalten i salamalmen blisämre. Man blev därför tvingad att genom bokning slå sönder eller krossamalmen i allt mindre bitar. Silvret måste därefter genom vaskning, föresmältningen, avskiljas från det ofyndiga materialet med rinnande vatten.Detta var nödvändigt för att uppnå den erfordrade silverhalten.

9Silvergruvan var mycket värdefull för Gustav Vasa och kronan hade ensamrätttill silverhandeln. Men det var svårt att kontrollera till vilkabergsmännen sålde sitt silver eftersom de smälte malmen i egna hyttor ihembyarna. För att få bättre inseende befallde kungen att bergsmännenshyttor skulle rivas. Produktionen flyttades till vattenhyttorna samt bokochvaskverken vid Långforsen och intill vattendragen mellan Väsby dammoch Långforsen. På 1540-talet låg både kronans och bergsmännens smälthyttorvid Långforsen medan hyttan i Väsby drevs helt för statens räkning.Ekeby hade kvarn och bokverk, troligen det först byggda i Sala. För attallt detta - hyttor, bok- och vaskverk - skulle fungera måste tillräckligtmed vatten strömma till.De redan tidigt indämda dammarna vid Ekeby, Väsby och Långforsen räckteinte till. Det avhjälptes med att man byggde en damm över den sankmarksom fanns norr om Långforsen. Två stora vattenmagasin bildades, Olov-Jonsdamm och Silvköparen. Senare dämdes även Järndammen för att uppnå störreeffekt vid Ekeby damm.Som nämnts låg nästan alla hyttor i början av 1540-talet vid Långforsen.Gustav Vasa ville uppföra en ny stor hytta som skulle tillhöra kronan.Långforsens vatten var inte tillräckligt för en sådan smälthytta. Föratt vara säker på önskad och tillförlitlig kraft indämdes år 1545 Sagånoch mossmarker nordost om Sala sockenkyrka. Saladamm bildades och hyttanbyggdes. Därefter påbörjades utbyggnpden av Sala hyttas vattensystem.Detta vattenmagasin utökades med bl a Dofte grav och Hallaren.I första utbyggnaden av Sala gruvas bevattningssystem ingick följandedammar/sjöar: Ekeby damm, Väsby damm, Långforsen, Olov-Jons damm, Silvköparenoch Järndammen. Till Olov-Jons damm, Silvköparen och Järndammenhade stora mossmarker sina avlopp. Dessutom stod Silvköparen i förbindelsemed Björksjön, Stora och Lilla Hundsjön, Ekarn, Alten och Lillsjönsamt Rudsjön.Silvköparen och Olov-Jons damm hade sitt naturliga avlopp till Långforsenoch sedan vidare till Väsby damm och Ekeby damm via Dammboskid och Krondammen.Även Järndammen hade sin avrinning mot Ekeby damm. (Karta nr 3)VATTENSYSTEMETS ANDRA UTBYGGNAD 1595-1660Under senare delen av 1500-talet började produktionen vid Salberget avta.Det fanns fler orsaker till detta: malmen hade blivit allt sämre, rasförsvårade brytningen, gruvorna blev djupare vilket gjorde att man fickproblem med vattenuppfodringen och gruvhanteringen missköttes efter

10i;.;.-'.;~ ~D4t1l1eWVA1LErJSY5\€\1E1 ~1Ee,~R5lA­LJ\By'f,qNA-OftJ Cl5"O'l- l S~3) .,Karta nr 3

11Gustav Vasas död år 1560.Drygt trettio år efter Gustav Vasas frånfälle tog hertig Karl överledningen av silvergruvans skötsel. Han anställde duktiga bergsmänfrån Tyskland för att förbättra och utveckla bergshanteringen. Detyska experterna hade med sig kunskap om vattenuppfodringsverk,vattenkonster som drevs med vattenkraft. Till dessa anläggningarbehövdes vatten. Lösningen blev att leda de redan byggda dammarnasvatten genom kanaler till gruvområdet.Långforsens avrinning, som tidigare skett till Ekeby damm och genomLillån till Sagån, leddes nu genom en kanal ("Svarta graven")till en fördjupning där Mellandammen bildades. Härifrån fortsattesedan vattnet i en kanal till gruvan och satte där igång konstensvattenhjul som i sin tur startade vattenpumparna. Senare byggdesflera konster och även malmuppfodringsverk som också drevs med vattenkraft.Hästvindarna togs trots allt aldrig helt ur drift eftersomvattenbristen ibland kunde vara så svår att konsterna stannade.Vid dessa tillfällen blev man tvungen att vindköra.Från 1600-talets början finns uppgifter om att vindspelet drivetav 32 hästar, forslade upp knappt 1 300 tunnor vatten ur gruvan perdygn medan konsthjulet tog upp ca 1 900 tunnor.De befintliga magasinens vattenkraft räckte inte långt. För attuppnå tillräcklig effekt att driva konster och bergspel måste bevattningssystemetutökas. Man gravde bl a en kanal, Ljuse grav,från Storljusen till ett naturligt vattendrag som mynnade i Silvköparenoch sedan ut i Olov-Jons damm. Härifrån rann vattnet vidarei en å till Långforsen och sedan genom en kanal till Mellandammenoch därifrån till gruvan. Dessutom utvidgades Silvköparen avsevärtgenom dammanläggningar söder- och västerut.Allt fler sjöar, mossar, myrar och bäckar anslöts och bildade storavattenmagasin. I vattensystemets andra utbyggnad ingick följande sjöaroch dammar: Bergsjön, Stensjön, Skyltaren, Storljusen, Stora ochLilla Hundsjön, Myggsjön, Stora Kråktjärn, Ekarn, Skrivardammen,Björksjön, Rudsjön, Alten, Lillsjön, Harsjön, Stensjön och Långsjönsamt Mellandammen. (Karta nr 4)VATTENSYSTEMETS TREDJE UTBYGGNAD 1819-1822Allt sedan 1600-talets slut gick gruvverksamheten med förlust. Dettaförklarades bl a av att transporterna av det brutna berget frångruvan till bok- och vaskplatserna samt hyttan var dyrbara. Dessutomblev malmens silverhalt allt sämre. För att vända den negativa

12'/A-rlE~5Y5-rEJ1er ff-r6i. 71NVRAlrlBy'qqNADEN(15'15- 1660)Karta nr 4

13utvecklingen beslutades att bok- och vaskverk skulle byggas på gruvområdet.På så sätt kunde större delen av malmen skiljas från gråbergetredan vid gruvan och enbart sligen fraktas till hyttan. Till bok- ochvaskverken behövdes mycket vatten. Det befintliga dammsystemet var intetillräckligt så man började anläggandet av den tredje utbyggnaden.Nu dämdes Gräskärret, Björnmossen och Helgonmossen samt den redan tidigarefördämda Järndammen höjdes och dess avrinning mot Ekeby damm tvingadesaven vall mot Långforsen. Det nya avloppet, Järndammskanalen,drogs mot Gräskärret som bildades då. Därifrån sydvästut tills kanalensammanflöt med avrinningen från Almossen. Vattnet mynnade till slut iLångforsen. Nämnas bör att Almossen hade tillkommit på 1700-talet.(Karta nr 5)De kostbara frakterna minskades ytterligare genom att en vattenväg frångruvan till hyttan byggdes. Den följde avloppskanalen som gick mellangruvområdet och Ekeby damm. En sluss anlades vid Jakob Matts kvarn.Dessutom grävdes en kanal från Ekeby damm fram till nuvarande Väsbygatandär man uppförde ett vaskverk. Från vaskplatsen forslades malmenpå hästforor till hyttan, en färd på ca 1 km i stället för som tidigare4,5 km.GRUVOMRADETS KANALER OCH VATTENLEDNINGAR~ '.' ...Kanalen som på tidigt 1600-tal anlades mellan Mellandammen och gruvområdetmynnade i en ca 100 m lång träränna (som är borta numera) vilkengick fram till Stora Hjulhuset. (Karta nr 6)Ett första vattenuppfodringsverk fanns redan 1607 i Kungsrymningen. Detdrevs av ett vattenhjul som stod ungefär på platsen för Nya Hjulhuset.Men driften gick inte bra utan man fick ta till vindspelen igen. Ar 1632byggdes ett nytt vattenpumpverk i Kungsrymningen och år 1644 fick Knektschaktettvå pumpar. Alla drevs aven konstgång från Stora Hjulhuset.Från 1680-talet till mitten av 1700-talet fanns i Makalösen ett konstpumpverksom också stod i förbindelse med konsthjulet i Stora Hjulhuset.Det gjorde även pumpverket i Karlschaktet.Konstpumpen i Gustaf III:s schakt, i drift 1847-1903, var genom en stånggångansluten till Nya Hjulhusets vattenhjul (byggt omkring 1840). NyaHjulhuset fick sitt tilloppsvatten från Mellandammskanalen strax norr omtilloppskanalen till Karl XI:s schakt.

14tfi1111 F"IST 1)o\H/1• ~BRL.l9 DtHt1:::--- KANAL.s'J8't'1A- (X.-+t- D\-MHTtrJLJk

15Det första vattendrivna bergspelet vid Sala silvergruva var det år 1658uppförda konstspelet i Makalösen. Trärännan till Stora Hjulhuset avgrenadesmot väster till Makalösschaktet. Uppfodringsverket i Drottningschaktetfick också anslutning hit. De båda uppfodringsverkens avloppsvattenrann genom en ca 150 m lång underjordisk tunnel fram till StoraHjulhusets avloppskanal.Ar 1666 fanns två bergspel i Drottningschaktet. Dessa byttes ut omkring1830 och ersattes av ett nytt som var i bruk till 1880-talet och revs1890.Ett berguppfodringsspel började byggas vid Karl XI:s schakt på 1670­talet och stod färdigt år 1698. Spelet anslöts till Mellandammskanalengenom en mot väster gående sprängd underjordisk kanal. Avloppsvattnetrann i en tunnel (ca 400 m lång) mot öster och ut i Sala kanal. Bergsuppfodringsverketvar i drift fram till 1889.Nordost om Stora Hjulhuset uppfördes två bok- och vaskverk, ett omkring1820 och ett ca fyra år senare. I var och en av dessa byggnader fannsett bokverkshjul som drev 16 stampar och 12 vaskverkshärdar vilka drevsav vattenhjul. På 1880-talet byttes dessa verk ut mot nya moderna anläggningar.När bok- och vaskverken uppfördes måste nya vattenledningar byggas. De- .fick drivvatten genom en drygt 100 m lång träränna från Mellandammskanalen,ungefär 70 m norr om_Stora Hjulhuset. Avloppsvattnet rann uti Sala kanal.SALA KANAL - KANALEN TILL EKEBY DAMMEtt naturligt vattendrag rann ca 500 m öster ut från gruvan sett motEkeby damm. Till vattendraget fördes allt avloppsvatten från gruvanläggningarnagenom en sprängd och grävd kanal. An bildade halvvägs tillEkeby damm ett fall, där Jakob Matts kvarn på 1650-talet byggdes avkonstmästaren Jakob Mattsson.Ekeby damm är troligtvis den äldsta konstgjorda dammen i Sala. Redanpå 1500-talet uppfördes en kvarn här. Två vattendrag mynnar i dammen,ett norrifrån kommande och ett från väster. Runt det förstnämnda vattendragetbyggdes gruvans vattensystem och det sistnämnda användes som kanalför avloppsvatten från gruvan.Ar 1827 började man anlägga Sala kanal. För att under byggnationen forslabort sten och jord byggdes två pråmar. Dessa användes senare till malmtransporter.Ett par år senare startade också arbetet med en sluss vidJakob Matts kvarn. Slussen blev klar 1834 och kanalen 1835. Kanalen blev

16f:At44J...ErJ ~rJHQ.L....'ftJ tvtt1He,Jtft~I]~ ~W€IJ ~A-L~ l UNO~OISKII ~A-LI I\f;Utet\4TtSK KAe,-rA- !J~6RVfoHRÄDel'5 ~~,Karta nr 6

17drygt två och en halv km lång och den följde till största delen dengamla avloppskanalen från 1600-talet. Man breddade och fördjupade denpå flera ställen.Av jord och sten som grävdes bort vid kanalbygget anlades en vall tvärsöver Ekeby damm. Denna bank gjorde att det bilades två dammar. De stodförr i förbindelse med varandra genom en luckdamm, men idag är luckanborta och vattnet rinner fritt igenom. På östra sidan av Ekeby dammgrävdes och sprängdes en ca 200 m lång kanal (numera igenfylld) framtill vaskplatsen. Därifrån forslades sligen till hyttan med foror.Från 1829 började kanalen trafikeras med de två lastpråmarna men inteförrän 1835 blev trafiken permanent. Pråmarna var ca 14 m långa ochca 2,5 m breda. De drogs av fyra karlar som gick på kanalsidan, styrdesav två man och kunde var och en lasta omkring tre ton. Denna trafiklades ner på 1880-talet då hyttan flyttades från den gamla hyttplatsentill gruvområdet.

18KÄLLFÖRTECKNINGOtryckta källor- Damminventering, Sala gruvas vattensystem, utförd av NaturvårdsenhetenLänsstyrelsen i Västmanlands län 1982.- Inspektion av regleringsanläggningar, vattensystemet kring Storljusen­Sagån, 1981-11-03. Medverkan av Avesta Jernverks AB, Sala kommun ochLänsstyrelsen. Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands län.- Inventering av Sala gruvas dammsystem utfört 1982 av Sala kommun,Karl-Erik Pettersson.Tryckta källor- Bidrag till kännedomen om Sala Silververks Vattenkraftanläggningar.Carl A:son Sege. 1932.- Kulturminnesvårdsprogram för Sala kommun. 1985.- Köpingsåns, Svartåns, Sagåns och Örsunda åns avrinningsområden. Inventeringav dammar och regleringsförhållanden. Pehr-Johan Fager. Kommittenför Mälarens vattenvård. Publ nr 29, 1976.- Sala gruvas historia under 1500- och 1600-talen. Petrus Norberg. 1978.- Sala gruvby. Ett industrisamhälle från 1500-talet. H Bergold, V Öhnegård.1987.- STF:s årsskrift 1967. Västmanland. "Sala var silver", Assar Jansson.- Ur Sala gruvas historia. G A Granström. 1940.- Vägvisare för Sala silvergruva "Riksens förnämsta clenodium".- Småskrifter, Västmanlands läns museums bibliotek.

19INVENTERING- OBJEKTSBESKRIVNINGFörklaringar:Areal: vattenmagasinets yta uppges om möjligt i hektar före och efteruppdämning till högvatten.Angående dammarnas längd, bredd och höjd anges det största måttetungefärligt.Regleringsdamm = rörlig damm = luckdamm.Högvattensdammanordning = vid högvatten rinner vattnet igenom här.

20Förteckning över objektenSID1. Storljusen-Ljuse grav ················· 212. Stora Hundsjön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 253. Myggsjön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 274. Stora Kråktjärn ················ 285. Ekarn ···················· 306. Skrivardammen ···················· 317. Björksjön 338. Stensjön 359. Långsjön 3610. Helganmossen (öst) ...•...................················ 3911. Helganmossen (väst) ··············· 4212. Björnmossen 4313. Järndammen..............................•.....•...•...... 4514. Gräskärret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • • . . . . . • . . • . . . . . . • . . . . .. 4815. Almossen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . .. 5016. Olov-Jons damm......•....................················ 5317. Silvköp8ren ············· 5618. Långforsen 5919. Mellandammen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6320. Gruvområdet.........................••·········•········· 6521. Sala kanal, Jakob Matts kv~rn 6722. Ekeby dammar ··············· 7023. Hyttgatan.......................••...........•........... 71

211. STORLJUSEN - LJUSE GRAVSocken: MöklintaÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 260 haDämdes under andra utbyggnaden.Innan indämningen var här två mindre sjöar med mossar runt omkring.Storljusen har tre objekt: nordost - "Lilldammen", nordost - "Stordammen",syd - en regleringsdamm. De två förstnämnda anlades för attförhindra sjöns utlopp mot Dalälven.a) "Lilldammen". Jord- och stendamm med två avlopp åt norr. 100 m lång,2 m bred och l m hög. I dålig kondition. Östra avrinningen har en litenoch dålig dammlucka för genomsläpp av vatten vid behov. Det rinner vidsidan av luckan. Några meter från dammluckan sipprar vatten igenom vallen.Västra avrinningen - rester kvar aven lucka, helt raserad. Det rinnerfriskt igenom uttaget.b) "Stordammen". Sten- och jorddamm i god kondition. 170 m lång, 2 m bredoch 4 m hög.c) I utloppet åt söder är en regleringsdamm byggd av sten och jord med enöverbyggnad. Huset har betonggrund, är knuttimrat, falurödfärgat och påtaket finns enkupigt tegel., Byggt 1925. Några tegelpannor är trasiga.Rödfärgen borde bättras på. Und~r~ta·'s·tockvarvet är murket, l ikaså dörren.I huset finns en spettlucka av trä. Vattnet flyter stilla igenom, ingenreglering sker.d) Ljuse grav börjar vid utloppet från Storljusen. Kanalen är sprängd ochgrävd. Genom den står Storljusen i förbindelse med Silverköparen. Gravenanlades då man ville tvinga vattnet att rinna mot Sala istället förnorrut. Den ar ca 6 km lång och följer till största delen ett naturligtvattendrag.Följande sjöar står i förbindelse med Ljuse grav: Stora och Lilla Hundsjön,Myggsjön, Stora Kråktjärn, Ekarn, Skrivardammen och Björksjön.Karta nr 7.

../

23Storljusenla) "Lilldammen".Östra dammluckan.Från nord.

241c) Dammhus vid Storljusensav lopp till Ljuse grav.Från nordost.1d) Ljuse grav

252 STORA HUNDSJÖNSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 12 haDämdes under andra utbyggnaden.Stora Hundsjön är en naturlig sJo. Vid sjöns östra sida finns en fastdamm av sten- och jord. Den är i mindre bra kondition. Dammen är 50 mlång, 2 m bred och 1 m hög. Här har förr funnits en regleringsdamm meddammöverbyggnad. Numera finns endast rester kvar av dammluckan och liteav husgrunden. Vattnet rinner kraftigt igenom vallen. Ungefär 200 mnedströms bäcken är den på en sträcka av 20 m grävd.Karta nr B.Stora Hundsjön.Rester av dammluckan.Från norr.

)0 0::(///....N0"',\"r»Vl ....Zh " ":l) ,§ 12 '~~540SALA STAD:=Floffmossen...... :....':"-~ '\.~~~~~~.(;j~'"~P'ti,e-t'\." ''\. :,: ,,: :.:

273 MYGGSJÖNSocken: Väster FärneboÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: 5 ha - 10 haDämdes under andra utbyggnaden, 1604.Vid Myggsjöns södra sida finns två dammar. Den ena åt öster är 120 mlång, 1,5 m bred och 1,5 hög. Där avloppet skär den fasta dammen fannsdet förr en regleringsdamm och en överbyggnad. Idag är detta heltraserat. Den andra vallen åt väster är 10 m lång, 0,5 m bred och 0,5mhög. Dammanläggningarna är i dåligt skick och täckta av skog. Vattnetrinnet kraftigt igenom. Mot norr - en mosse och mot söder - skog. Endelvis grävd kanal går till Stora Kråktjärn.Karta nr 9.

284 STORA KRAKTJÄRNSocken:. Väster FärneboÄgare: Avesta Jernverks AB- Sala silvergruvaAreal: 2 ha - 11 haDämdes under andra utbyggnaden.Innan fördämningarna startade hade Myggsjön och Stora Kråktjärn sittnaturliga utlopp till Svartån åt väster. Genom tre dammvallar i sydvästfick man vattnet att rinna österut genom en delvis grävd kanal.Dammarna var tre från början och ursprungligen totalt 125 m långa. Idagåterfinns endast två. De ligger ca 40-50 m från tjärnens strand inne iskogen. Det har sin förklaring i att Stora Kråktjärnen sänktes redan1923. Båda vallarna är förfallna och i dålig kondition.a) 40-50 m lång, 1,5 m bred. En genomskärning i dammen troligen spårefter en fd rörlig damm. Raserad.b) 30 m lång, 1,5 m bred. Har spår efter en regleringsdamm för högvattensom stod iförbindelse med Svartån. Raserad.Karta nr 9.

_.-.- ,--fLI///k'" """"""".......//..~J1 12 M/;1:~'., .~ ~,{\Vatfmossen\ "" , , ,.,,",\ .",...." " " "l~: :/' Karta nr 9

305 EKARNSocken: KilaÄgare: a) Uppsala Universitet, b) Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: 3 ha - 40 ha (tillsammans med Skrivardammen)Dämdes under andra utbyggnadenEkarn är en naturlig tjärn som står i förbindelse med Skrivardammen.Genom två dammbyggnader dämdes Ekarn och intilliggande mossmarker. En avdammbyggnaderna finns idag sydost om tjärnen i kanten aven mosse motMurängen, den andra där vägen går över utloppet till Skrivardammen.a) Damm byggd av sten och jord. 50 m lång, 2 m bred och 0,5 m hög. Detär knappt synbart var den börjar och slutar. Vallen har gått samman mednaturen. Troligen har det varit en gångstig på vallen. Syd och sydost omvallen finns idag åkermark, norrut "kraftledningshygge" och åt västermossmark.b) Damm byggd av sten 5 m lång, 2 m bred, 0,5 m hög. Anläggningen ärbyggd på båda sidor om avloppet från Ekarn och tjänstgör som väg. Vattnetrinner idag genom en plåttrumma. Det syns inte mycket av dammen.Karta nr 10.5b) Ekarn.Avrinningen.Från norr.

316 SKRIVARDAMMENSocken: KilaÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 40 ha (tillsammans med Ekarn)Dämdes under andra utbyggnaden.Skrivardammen bildades av mossar när Ekarn indämdes. Dammbyggnaden vidSkrivardammen är 100 m lång, 4 m bred, 2 m hög och består av sten- ochjord. Där avloppet (ca 2 m brett) skär den fasta dammen har en rörligdamm varit byggd, men allt är nu helt raserat. Inga spår efter dammluckan.Vattnet forsar igenom fd regleringsdammen. På vissa ställen arden fasta dammen raserad. At väster finns sankmark (Skrivardammen), åtsöder och öster skog samt på den norra sidan ett stort kalhygge som gårända in på vallen. Ar 1925 slutade man underhålla Skrivardammen. Dammbyggnadenär imponerande i storlek men ser ganska ovårdad ut.Karta nr 10.6. Skrivardammens avlopp.Från öster.

1J~J"""""""""'\'~ ., .... " '~...>",.....'.... ~": ,.:.'.:,./»~,","~I I :...o;;.J/ ft Ii , _',, . "-. ' I tJolandTtp~LJI\."LJLJLJ ..... ;~~~u \. ;

337 BJÖRKSJÖNSocken: MöklintaÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: 3 ha - 70 haDämdes under andra utbyggnaden.Björksjön är en naturlig sjö. Genom en dammbyggnad ungefär 500 m sydvästom sjön spärrades dess utlopp och mossar lades under vatten. Numeraär Björksjön nästan bara ett kärr. Där avrinningen till Ljuse grav skärden fasta dammen finns en regleringsdamm. För bara några år sedan fannsäven ett dammhus över luckdammen men det monterades ner och forsladesbort. Nu finns bara grunden kvar.Dammvallen är 100 m lång, 4 m bred, 1 m hög och tjänstgör som väg. Detfinns en spettlucka av trä med årtalet 1865 inristat. Anläggningen är igod kondition.Karta nr 11.((7. Björksjön.Dammluckan och grunden för dammöverbyggnaden.Från sydost.

34,./'/'/'/'/'/'////.///'/'RENSMt1R., ..... :IIII........3V, 9 I 1 11 • 4 1II I II III IJl. I X r-ga 1

358 STENSJÖNSocken: MöklintaÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: 65 ha - 350 ha (tillsammans med Långsjön och Harsjön)Dämdes under andra utbyggnaden.a) I Stensjöns nordvästra del finns en fast damm, den s k Hededammen.Vallen är byggd av jord och sten, den är 150 m lång, 1 m bred och 1,5 mhög. Dammbyggnaden är gräsbevuxen. På flera ställen rinner vattnet övervallen, den går jäms med vattenytan. Något raserad mot nordsidan där detfinns en mosse.Nedanstående dammar iakttogs vid en inventering utförd av Sala kommun 1982.b och c) Låga jorddammar vardera 20 m långa.d) Jordvall, ca 5 m lång.e) Låg jorddamm, ca 10 m lång.Karta nr 12.((8. Stensjön.Dammvallens västra del.Från sydväst.

369 LANGSJÖNSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: 12 ha - 350 ha (tillsammans med Stensjön och Harsjön)Dämdes under andra utbyggnaden.Långsjön är en naturlig sjö och vid dess utlopp till Olov-Jons dammfinns en fast damm och en regleringsdamm med en överbyggnad.Den fastadammen, 30 m lång, 3 m bred och 2 m hög tjänstgör som väg (stenmurad).Dammhuset är uppfört i knuttimring, falurödfärgat, tvåkupigt tegel påtaket, stengrund. Taket är dåligt likaså understa stockvarvet. Inomhusi sydvästra hörnet finns en murad spis. På ett ställe har träväggenruttnat sönder så att grusisoleringen runt spisen runnit ut. Det synsingen dammlucka under huset. Vattnet rinner rakt igenom. Sedan 1930underhålls inte luckdammen.Dammhuset inreddes till jaktstuga vid mitten av 1800-talet av konstnärenASkröder.Karta nr 12.

379. Dammhus vid Långsjöns utlopp.Från nordväst.9. Dammhus vid Långsjöns utlopp.Från sydost.

\6655~If'l!'-;'~\\~co0._","'!""ZE59,265 1•., ,/,'I'jLångsjo_ 'x"'mossarna = //,'/ / .. '»'- -- .;:;. './' '. .;:::' \~ ,/./ ~ ~ .-:...~'//- " / .' ~.. \. '\re>\\J'i\.~,I.- / / .. '.~/ / .. /

3910 HELGONMOSSDAMMEN - ÖstSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 60 haDämdes under tredje utbyggnaden, 1821.Helgonmossen har sitt naturliga utlopp åt öster till Sagån. De vattendränktamarkerna var mossar samt skog. Anläggningen består av tredammvallar.a) Den sydligaste är den mest raserade. Troligen är det rester av regleringsanordingarnafrån den tid då Helgonmossen tillhörde Sala hyttasvattensystem. Den södra vallen är 40 m, 1,5 m bred och 0,5 m hög samtbyggd av sten och jord. Dammvallarna har gått samman med naturen ochkan skönjas i skogen ca 15-20 m från sjön. Fd utloppet mot Sagån ärnumera helt torrlagt.b) Fast damm av sten och jord, 100 m lång, 2 m bred och 3 m hög. Vallenär i god kondition men något raserad mot skogssidan, åt öst. Vattnetgår jäms med dammvallen. På ett ställe sipprar vatten igenom. Skogenbakom vallen är sank. Träd kantar dammvallens sidor.c) Fast damm av sten, 150 m lång, 2 m bred och 1,5 m hög. Den är ganskaraserad mot skogssidan. I södra delen har vattnet stigit över vallenoch forsar ner i skogen. På två ställen finns det utbyggnader, "filer",som går ut mot öst. Tallar kantar vallens sidor.Karta nr 13./l\.)iIf ('IflltrII,If510j

4010b) Helgonmossdammen.dammvallenfrån sydväst.lOb) Helgonmossdammendammvallens baksida (fränstr6mssida).Frän norr.

L,110c) Helgonmossdammen.dammvallenFrån norr.10c) Helgonmossdammen.dammvallens baksida (frånströmssida).Från norr.

4211 HELGONMOSSEN - VästSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal:Dämdes under tredje utbyggnanden.Vid Helgonmossdammens utlopp till Björnmossen fanns förr en regleringsdammmed lucka och dammhus. Vattenmagasinet gick då fram hit. Avloppetmellan Helgonmossen och Björnmossen var grävd och sprängd.Numera ligger platsen i skogen mellan Helgonmossen och Björnmosseneftersom båda mossarnas vattenlinjer har dragit sig tillbaka. Idagfinns bara grundmuren kvar. Under den rinner vattnet i kanalen.Muren är 2 m lång och 1 ffi bred.Karta nr 13.----- ---.-,-,..,-.--.....---..... ----,,~~- --"",.-=----(

4312 BJÖRNMOSSENSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 30 haDämdes under tredje utbyggnaden, 1822.Dammbyggnaden sträcker Sig över Björnmossens södra spets och skiljer denfrån Järndammen. Dammen är uppförd av stora stenar, 100 m lång, 4 m bredoch 2,5 m hög. Den tjänstgör som väg och är kantad med granar och tallar.Där avrinningen skär dammen fanns förr en rörlig damm. Numera är dammluckanborta och vattnet flyter stilla igenom. Anläggningen är i godkondition. Från början av 1900-talet underhålls inte dammen. -Björnmossenär sänkt och har åter blivit mosse.Karta nr 13.((12. BjörnmossenDammvallen/vägen från öst.

": I\ \.,\ l~--...;""," I_..---- .. '/.'/'J/lrsJöstugan •._///.:~_:- ::.,:... '";;//;.I"\Bjöm:- ,mossen,,/. I ':. "- ,46, -:)Flaxmossen44l l ' I ",.... f O.xstens- . I f/i : - iij at";1 3 VI' I " ~I I /Imo"ssarnaIJ"T'I ! IIIFÅGELSBol .•·••·l' r .'._._,_._..1 .' =/.'; ._._._.5 -,11~- ./i~_ ! KLOCKARLGAR{)[N i i '" I)~I~~~\ (~, L.._.._ .._I;_ .._.. J rRftiBjcD l.:J!/ ,,j\\-f~,t::-~--) - .. , i I>_'" .~~()'\.r D D / l ~-'.I",'- , ~ 46' i I ','.", \. ~ I i I, \\e\gonmosso . .I iHelgo:mossan\ 87 ammen i fJ' c:.,i I. \ .-.' Cft:::> '\ t::PI! J! I2 .\ 7rj~~/4~.. ~ i'J ------ !. NI;/ !@)y,\. ,-J /,.'~r-.-_n J i ,. I \< J ; l' .' \i n_..(J.. _..- ", ); ~"J/'; I ~r! i ;3 \~I 'f,·.\JIL· \f: i"fi/~\'\ .... J~ i \) ._...... i h \. - . . \ .I .', i I. -I j i': II .fL.')jKOlbokärr'jfI BJOHKTO/?P i ',. Jr iI' . DRAST GARDEN. . l/!DEBO! . ,r'j,2jI '. ,. .... I I'I~Aea~~'.~ :BO IJII . ~._.J.! Karta nr 13! FÄGELSBOl I Korsmossen[}. Gyltberget II!I 'in" . ' .

4513 JÄRMDAMMENSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 20 haDämdes under första och tredje utbyggnaden.Järndammen bildades aven sjö och mossmarker runt om den. Vid förstautbyggnaden anlades en dammvall vid Järndammens södra sida och vattnethade sin naturliga avrinning till Ekeby damm. Vid tredje utbyggnadenhöjdes dammvallen så att vattenmagasinets yta utökades. Då avleddesockså vattnet åt väster i en kanal mot Gräskärret och det naturligaavloppet sattes igen. Idag kan man se vissa delar av dammvallen . Viddet gamla utloppet finns en fast damm 20 m lång, 2 m bred och 1 m hög.Den är byggd av sten och jord. Vallen ärirelativt god kondition men detrinner vatten igenom till den gamla bäckfåran. I det nya avloppet byggdesen regleringsdamm som det numera bara finns rester kvar av. Luckan ärborta och är ersatt av ett provisorium av stålnät. Vattnet rinnerkraftigt igenom. Ingen reglering. Dammarna här är byggda av sten ochjord och är till största delen sammansmält med naturen. De är i dåligkondition. Norr om fd regleringsdammen finns en 20 m lång, 1 m bredoch 0,5 m hög vall. Väl markerad med tallar på båda sidor.Ungefär 200 m sydväst om det gamla utloppet och 200 m söder om Järndammsakanalenfinns en liten dammvall vid mosskanten, ca 3 m lång.Järndammskanalen går från Järndammen och är totalt 3,5 m lång. Den ärsprängd och grävd, på vissa ställen 3 m djup och 3 m bred. I vissapartier går den genom mossar. Ca 850 m nedanför Gräskärret sammanfallerkanalen med avrinningen från Almossen.Karta nr 14.

46I,J)I:.".;;: ~;:::......l , II) 16°34'SALA STADy;~..c ,-:O-:"..1-6.5.-?..4TL/fKarta nr 14I , IIII';\,/I

4713. JärndammenDel av norra vallen.Från söder.13. JärndammenRester av regleringsdammen vid utloppet tillJärndammskanalen.Från väster.

'P~~J14 GRÄSKÄRRETSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 3 haDämdes under tredje utbyggnaden.Gräskärret bildades som en utvidgning av Järndammskanalen i en mosse.Vid Gräskärrets södra strandlinje anlades en fast damm. Den är 150 mlång, 2,5 m bred, 1,5 m hög och byggd av sten och jord. Vallen ärnågot raserad mot skogssidan (söder) men i övrigt i god kondition.Kantad med träd. På nordsidan vatten och på sydsidan skog/sankmark.Från Gräskärret fortsätter Järndammskanalen. På dammvallen och vid sidanav kanalen går en vandringsled mot Almossen.Karta nr 15.((14. Gräskärret.Dammvallen från väster.

4914. Gräskärret.Dammvallens baksida (frånströmssida).Från öster.14. Kanalen från Gräskärret västerut.

5015 ALMOSSENSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 80 haDämdes under tredje utbyggnaden.Vid Almossens utlopp uppfördes en dammanläggning redan på 1700-talet.Den raserades och byggdes inte upp igen förrän i början av 1800-talet.Då anlades en rörlig damm där mossens avlopp skär den fasta dammen.Den fasta dammen är byggd av sten och jord och totalt 120 m lång, 1,5 mbred samt 1 m hög. Idag är den rörliga dammen helt raserad. Sidorna därär stenlagda. Dammvallarna på båda sidor om avloppet har gått samman medskogen. Den västra vallen är dock väl markerad eftersom den är hög ochsmal. Skog runt om anläggningen. At norr löper en grävd kanal till mossen.Där avrinningen bryter vallen och ca 20 m söderut är kanalen sprängd. Detbortsprängda berget ligger uppslängt på sidorna. Vattnet forsar igenom.Ar 1910 började man torrlägga Almossen. En vandringsled går förbi här.Karta nr 15.

5115. Almossens avrinning. fd regleringsdamm.Från sydost.15. Almossen.Västra dammvallenFrån sydost.

.'I:".A/mossen,,\ ----. '.;L-_l~=---".=-::'".---->' ;--\ \ ',,-, I' --', f' \:,\ \I \il J~;/ \'I., .. \:\ .:, 574 \:i . \ ~II· J \----:;./ \~ \(f/----1\---~~Jr"'. .,'/52iiil//...IFlII' SvensLY8/odling'\ r u··.·\A/mossen=\=\\\:- ~ ./),-"". '\ G" , sstgivarhsgen,.r"':/7'. ),I :117 jiii L///'I"/(1.1,Il/f1 (······/ f······:' :Karta nr 15

5316 OLOV-JONS DAMMSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 450 ha (tillsammans med Silvk6paren)Dämdes under f6rsta utbyggnaden.Dammanläggningen är byggd av sten och jord. Den är 500 m lång, 3 m bredoch 3-4 m h6g. Vallen äri gott skick.Olov-Jons damm har en regleringsdamm och en damm6verbyggnad. Huset ärknuttimrat, falur6dfärgat, på taket ligger enkupigt tegel och grundenbestår av sten. Taket är dåligt och nedersta stockvarvet är murket.Väggarna borde målas om. Under dammhuset genom spettluckan forsar vattnetkraftigt. I dammvallens 6stra del finns spår efter en raserad högvattensdammananordning.På vallen går en promenadväg. Söderut finns fritidshus.Karta nr 16.((16. Olov-Jons damm.Dammvallen från väster.

S416. Olov-Jons damm.Dammhuset från sydväst.v·~~-··l' ..'.-I~•.~~:- ~~~::~.,-~ ~~~~i_ 'o./16. Olov-Jons dammDammhuset och utloppet.Från söder.

!IIJ.!)iI/I ,ef:' 'I'btö'O~~" :.--.!/"fb()P \:/!55•I iI~r!1697 .Karta nr16

5617 SILVKÖPARENSocken: Sala stadÄgare: a, b, c, d, e och i) Sala kommunAreal: 450 ha (tillsammans med Olov-Jons damm)Dämdes under första och andra utbyggnaden.Silvköparen bildades av skog, mossar och kärr vid indämningen av Olov-Jonsdamm. Silvköparen står i förbindelse med Olov-Jons damm. Vid vattensystemetsandra utbyggnad utökades vattenmagasinet ytterligare. Silvköparen hadeföljande dammbyggnader: a) Grossmossdammen vid sjöns södra spets, b) endamm ca 300 m nordväst Grossmossdammen, c och d) två dammar ca 600 m nordvästGrossmossdamm, e) Svartsladammen, f och g) två dammar vid Nydammen,h) en damm invid landsvägen mellan Silvköparen och Olov-Jons damm.a) Grossmossdammen låg i Silvköparens södra spets som numera är mosse. Detär en fast damm 25 m lång, 1,5 m bred och 1 m hög. Yallen är byggd av jordoch sten. Den är något raserad och har gått samman med naturen. På dammensnorra sida - mosse och på södra sidan - skog och sandmark.b) Fast damm ca 300 m från Grossmossdammen norrut på mossens västra sida.Den är byggd av stenar och jord, 25 m lång, 1 m bred och 0,5 m hög samthelt täckt med långt gräs. Yallen är svängd efter strandlinjen. Den knapptskönjbar. Raserad. Skog på västra sidan.c) Fast damm ca 600 m norr om Grossmossdammen på mossens västra sida.Yall byggd av större stenar och jord, 15 m lång, 1 m bred och 0,5 m hög.Raserad. Mossen går fram till dammen, åt väster skog.d) Fast damm ca 600 m norr om Grossmossdammen på mossens västra sida.Knappt skönjbar vall 5 m lång, 0,5 m bred och 0,3 m hög. Mycket förfallen.Har helt gått samman med skogen. Skog på båda sidor. Dammen ligger ca 20 mfrån mossens kant.e) Svartsladammen var förr en regleringsdamm för högvatten med en överbyggnad.Nu finns bara den fasta dammen kvar. Den går i en båge i nordöstligriktning och är 125 m lång, 1 m bred och 0,5 m hög. Byggd av stenoch jord. Vid fd regleringsdamm, vid utloppet, rinner vatten igenom. Dammvallenhar raserats kraftigt på vissa ställen. Där sjön förr gått in motvallen är nu mossmark. På östra sidan skog. Dammhuset revs år 1920.f) Nydammen. Fast damm av sten och jord, 50 m lång, 2 m bred, 1,5 m hög.På vallens norra sida mosse, på södra sandmark och lite längre söderutåkermark. Dammen är raserad och har gått samman med naturen.g och h) återfanns inte.Följande objekt iakttogs vid en inventering utförd 1982 av Sala kommun.i) Jorddamm, ca 35 m lång.

IIIIII,.I '-

5817. Silvköparen.e) Svartsladammen.Dammvallens västra del.Från söder.17. Silvköparen.f) Nydammen.Från väster.

5918 LANGFORSENSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 200 haDämdes under första och tredje utbyggnaden.Med hjälp av dammbyggnader bildades Långforsen i en dalgång med sankaskogsmarker runt om. Långforsen har tre utsläpp: a)Dammboskid, b) Måns­DIs norr avlopp, den s k Krondammen och c) Måns-DIs södra avlopp.a) Vid Dammboskid (Emmerviksdammen) finns numera ett gjutet högvattenutsläppväster om järnvägen och en fast damm öster om densamma. Bräddavloppethar funnits sedan mitten av 1800-talet men byggdes om på 1970­talet. Genom ett dike rinner vattnet därifrån till Ekeby damm. Den fastadammen är uppförd av sten och jord, 150 m lång, 1,5 m bred och 0,5 m hög.På västra sidan ett vattenfyllt kärr och på östra sidan skog. Vallen ärganska raserad och har nästan gått samman med skogen. Kantad med tallar.b) Krondammen eller Krokforsdammen är 750 m lång, 2,5 m bred och 3 m hög.Byggd av sten, grus och jord. Vallen är i god kondition. Här finns enregleringsdamm med två spettluckor. De är helt öppna, vattnet forsarigenom och rinner till Ekeby damm. Regleringsdammens grund är gjord avsten, jord och betong. Ar 1968 gjöts ett nytt betongfundament. Bro överden rörliga dammen. Vid Krondammen börjar "Gröna gången", en promenadvägfram till Mellandammen. Bakom vallen finns ett fritidshusområde.c) Måns-DIs ca 200 m söder om Krondammen uppfördes under tredje utbyggnaden.Utloppet leder vattnet via en kanal, "Svarta graven" till Mellandammen."Gröna gången" viker här av ner mot Mellandammen och löper på östrasidan av kanalen. Ca 200 m från avrinningen går vattnet under vägen ien trumma och fortsätter sedan vidare i kanalen söderut. Vid regleringsdammenfinns en spettlucka. Den är uppdragen och vattnet flyter stillaigenom. Betongfundament. Gångbro över.Karta nr 18.

\\Lång",o'{senf;4 r.~ Fransholmen"J4160/0//­/ "­.~8?CI-- --4 ,Ekebl '!l0sse,\\'x--r -- __ .'.'--,( ArvIdsängen ){ . 396 IKarta nr 18

61((18a) Långforsen.Dammboskid.Högvattenutsläpp.Från söder.18b) Långforsen.Krondammen.Regleringsdamm med två dammluckor.Från söder.

6218c) Långforsen.~1åns-Dls.Regleringsdamm med en dammluckaFrån norr.18c) Måns-Dls.Kanalen "Svarta graven".Till vänster "Gröna gången".Från norr.

6319 MELLANDAMMENSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaAreal: - 8 haDämdes under andra utbyggnaden.Från Långforsen är en grävd kanal, "Svarta graven", i sydlig riktningsom leder vattnet till Mellandammen. Promenadvägen som bildas påkanalens östra sida är den s k "Gröna gången". Den består aven utfylldbank av jord och sten, medan den västra sidan är en naturlig höjning.Kanalen från Långforsen är ca 800 m lång och 3 m bred.a) Dammvallen utefter kanalen fortsätter och utgör även Mellandammensnorra sida. Den a del är ca 250 m lång, 3 m bred och 3-4 m hög. Vallenär i god kondition.b) I Mellandammens sydöstra spets finns en fast damm, 150 m lång, 2,5 mbred och 1 m hög.Något raserad.c) Vid utloppet mot gruvan finns en regleringsanordning bestående avtvå träspettluckor. Dammen är byggd av sten och betong och tjänstgörsom väg. Luckorna är helt öppna, vattnet flyter stilla igenom.d) Kanalen från Mellandammen till gruvområdet, "Mellandammskanalen", ärtill största delen sprängd i berget. Den blev färdig i slutet av 1630­talet. Fram till Fagerstavägen går kanalen ca 400 m i dagen sedan 180 mi tunnel. Därefter fortsätter den mot gruvområdet i öppet schakt ca400 m.Karta nr 19.

-------------------------~-----------~-_.~--~~~----6419a) Mellandammen."Gröna gången" till vänster.Från väster19c) Mellandammen.Regleringsdamm medFrån sydväst.två dammluckor.

6520 GRUVOMRADETSocken: Sala stadÄgare: Avesta Jernverks AB- Sala silvergruvaFrån Mellandammen kommer vattnet via en kanal. "Mellandammskanalen", intill gruvområdet. Efter 400 m i dagen går den till Stora Hjulhusetförst under jord i 45 m och sedan de sista 200 m i öppet schakt. Därkanalen slutar tog förr en träränna vid som vidarebefo vattnetfram till Stora Hjulhuset. Strax innan kanalen går in i berget densista biten tar den av till vänster mot Nya Hjulhuset och till högermot Gröna spelet. Vid Gröna spelet finns en spettlucka av trä. Härifrångår en underjordisk kanal som förde vattnet fram till Karl XI:s schakt.Alldeles intill går en gruvgång för avloppsvattnet från Karl-schaktet.Avloppsvattnet transporterades under jord fram till Nya Hjulhuset ochsedan ut i Sala kanal (Pråmån). Under Gröna spelet hörs vatten forsakraftigt.Kanalen för tilloppsvatten till Nya Hjulhuset har varit ca 400 m lång.Numera är den första hälften helt torrlagd. Här är sidorna stenlagda.Den sista hälften är helt borta, det finns bara en antydan till kanal(mer som ett dike).ytterligare en underjordisk kanal finns inom gruvområdet, mellanDrottning Christinas schakt och Stora Hjulhuset. Den används för avloppsvatten.Under Hjulhuset sammanflyter den med kanalen härifrån ochut i Sala kanal.När man gjorde de underjordiska kanalerna använde man sig av tillmakningsmetoden,d v s stora eldar anlades på berget och när de brunnit nerslogs vatten på så att berget sprack. För att få ner luft (syre) tilleldarna och få ut röken blev man tvungen att med jämna mellanrum göralodräta hål upp till markytan. Dessa s k väderöppningar kan man finnautefter kanalernas underjordiska delar.Karta nr 19.

6620. Gruvområdet.Rökhål eller väderöppning.20. Gruvområdet.Stora Hjulhuset medavloppskanalen.Från sydost.

6721 SALA KANAL - PråmånJAKOB MATTSKVARNSocken: Sala stadÄgare: norr om Bronäs Sala kommunsöder om Bronäs Avesta Jernverks AB - Sala silvergruvaKanalen går från gruvområdet till Ekeby damm. Den ar både grävd ochsprängd, längden uppgår till ca 2,5 km. Till stor del går kanalenparallellt med Västeråsvägen och viker sedan av åt öster. Där ån efternågra hundra meter svänger åt nordost finns ett naturligt vattenfall.Vid mitten av 1600-taletbyggdes Jakob Matts kvarn här. Kvarnen var idrift till 1969.Vid Jakob Matts kvarn finns en ca 30 m lång sten och jorddamm och intillden finns slussen som byggdes på 1830-talet. Slussen kom till föratt man skulle kunna komma förbi kvarnen med pråmar. Idag är slussenersatt med en spettlucka av trä. I huvud fåran förbi kvarnen finns tvåspettluckor. Hela anläggningen är i god kondition.Karta nr 19.21. Sala kanal - Pråmån.,-------------- _

6821. Jakob Matts kvarn.Från söder.21. Jakob Matts kvarn.Fd slussen.Från öster.

69.... :.-.., \\\3878 \

7022 EKEBY DAMMARSocken: Sala stadÄgre: Sala kommunEkeby dammar var innan 1827, då Sala kanal började byggas, en damm somfunnits sedan medeltiden. Under kanalbygget anlades en ca 200 m långsten- och jordvall tvärs över dammen med en luckdamm. Idag finns intelängre någon regleringslucka, dammarna står i förbindelse med varandragenom en öppning i vallen. På dammvallen går en promenadstig.I nedre Ekeby damms östra sida finns två utlopp. Det norra består av tvåspettluckor av trä och det södra av två skibord av betong. Vattnetforsar igenom vid båda avloppen.Karta nr 19 och 20.22. Vallen som delar Ekeby damm i två dammar.

7123 HYTTGATANSocken: Sala stadÄgare: Sala kommunRegleringsanordningarna vid Hyttgatan i Sala är de sista innan kanalenförenas med Sagån. Här finns två spettluckor av trä som är öppna. Vattnetströmmar igenom. Dammen är 15 m lång och uppförd av sten och betong.Över dammen går en vägbro. Anläggningen är i god kondition.Kanalen inne i Sala har stenlagda sidor. Som bredast är den ca 5 m.Karta nr 20.23. Hyttgatan.

72ta:.nr 2~_~- I~

Naturliga sjöar utan dammanordningarinom vattenssytemet73Bergsjön, Stensjön och Skyltaren - 4 ha, 4 ha respektive 0,5 ha. Deligger väster om Storljusen i Väster Färnebo socken. Alla hade sittutlopp mot Storljusen. Idag är det endast Bergsjön som rinner motStorljusen.Lilla Hundsjön - 3 ha. Tillhör Kila socken och hade sitt avlopp iStora Hundsjön. Numera är vattenförbindelsen igenväxt.Alten - 6 ha, i Kila socken. Står iförbindelse med Lisjön.Lisjön eller Lillsjön - 2 ha, tillhör Kila socken. Omgiven av mossar.Står i förbindelse med Silvköparen genom en delvis grävd kanal. Lisjöningick i Silvköparen när den var som mest utbyggd.Rudsjön - var en odämd sjö intill Broddbo som blev torrlagd 1898-1901.Den stod iförbindelse med Ljuse grav.I ~-----~ _

1---- _VATTENSYSTEMET 1987 OCH REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDEN74Vid sekelskiftet 1800/1900 började Sala gruvas vattensystem förlora sinbetydelse som kraft försörjare vid gruvan. Underhållet av många dammanläggningaravtog successivt. Flera dammar och sjöar sänktes (t exstora delar av Silvköparen). Några har dock fått kontinuerlig tillsynända in i våra dagar. De flesta dammanläggningarna i vattensystemetfinns fortfarande kvar. De består av rörliga och fasta dammar, kanalersamt dammhus. Vissa är som nämnts i funktion medan andra är mer ellermindre ödelagda. Framför allt är det många regleringsdammar som harraserats, vilket gör att det inte längre går att reglera vattnet viddessa platser. Några anläggningar ligger helt utanför dagens befintligavattensystem eftersom sjöarna tömts på vatten. Dessa objekt finner menintill mossor eller, som på några ställen, inne i skogen.Tillsammans med bebyggelsen vid Sala gruvan är damm och kanalsystemen helhet som är av stor betydelse från kulturminnesvårdsspunkt. Vattensystemetär av betydelse för förståelsen av den gamla gruvindustrin iSala. Driften vid silvergruvan var helt beroende av den kraft vattnetgav.Det är viktigt att det som finns kvar av vattensystemets anläggningarskyddas. Man ska även i framtiden kunna se och förstå hur dammsystemetfungerade och hur det bidrog till produktionen vid gruvan. Med hänsyntill detta är det av intresse att samtliga dammanläggningar och kanalerplaceras inom område av riksintresse för kulturminnesvården. (Karta nr 21).Förutom det kulturhistoriska intresse som beskrivs ovan är ett bevarandeav vissa objekt intressant även ur andra synvinklar. På vissa håll måsteman ta i akt säkerhetsfrågan angående ras och genombrott av vallar vilketkan leda till översvämning. Vidare finns intresse ur naturvårdssynpunkt medhänsyn till floran och fågellivet. Andra intressen av vikt är de medhänsyn till friluftslivet och fritidsfiske. Det gäller alltså att hålla enjämn vattennivå.1) STORLJUSENa) "Lilldammen" - dammvallen bör underhållas och luckan (för utsläpp avvatten vid högvatten) lagas.

G75b) "Stordammen" - den fasta dammen bör underhållas och röjas från sly.Underhålls inte dammvallarna riskeras att vattnet bryter igenom och skogvattendränks samt att vattenflödet söderut mot gruvan minskar.c) södra utloppet - dammöverbyggnaden bör restaureras. Den är en av trekvarvarande inom Sala gruvas vattensystem.Ljusegrav - kanalen bör rensas med jämna mellanrum.Storljusen och Ljusegrav är av stort bevarandevärde. Här finns fast damm,rörlig damm, överbyggnad och kanal samlat inom samma område.2) STORA HUNDSJÖNObjektet är skyddsvärt. Det är bland de få naturliga sjöar i Sala gruvasvattensystem som hade en dammanläggning. Stora Hundsjöns luckdammskonstruktionanvändes ofta som förebild när andra rörliga dammar skulle byggaseller lagas. En rekonstruktion av den ursprungliga dammanläggningen är önskvärd.Platsen är relativt lättillgänglig för turister och andra intresserade.6) SKRIVARDAMMENSkrivardammen är den sista anläggningen i vattenflödet som börjar i västervid Myggsjön. Här har funnits en regleringsdamm som nu är helt borta. Denkraftiga dammvallen är illa medfaren men fortfarande imponerande. Man börgöra en uppstädning och slyröjning runt anläggningen. Dammen bör också lagasoch en rekonstruktion av dammluckan är önskvärd. På så vis kunde manfå ett lättillgängligt objekt för visning av hur en damm kunde se ut.9) HELGONMOSSDAMMENb och c) De båda vallarna lagas och få tillsyn. Tillsammans har de en längdav ca 250 m. Dammvallarnas sidor är kantade med enpelarrad av träd. Platsenär mycket vacker.Skulle vallarna gå sönder kommer ett stort skogsområde att läggas undervatten och avrinningen åter ske mot öst. Det kommer troligen att få negativeffekt på vattenflöden mot Sala gruva. Det i sin tur försämrar den visuellaförståelsen av vattnets betydelse vid gruvan.Vid Helgonmossdammen kan man uppleva ett bra exempel på den utmärktadammbyggnadskonst som fanns förr. Dessa vallar byggdes 1821.

7614) GRASKARRETDet är av intresse att anläggningen bibehålls då den har en intakt dammvall.Den byggdes när järndammskanalen anlades under vattensystemets tredjeutbyggnad. Man uppf6rde en ca 150 m lång vall rakt 6ver en mosse. På såsätt fick kanalen en utvidgning (Gräskärret).Man kan här utan svårigheter g6ra sig en uppfattning om hur uppdämningen gicktill eftersom Gräskärret har en f6rhållandevis liten areal.Dammvallen är idag i gott skick men tillsyn och eventuell lagning b6r ske.16) OLOV-JONS DAMMDenna anläggning är av stort bevarande värde både ur kulturhistoriskochsäkerhetssynpunkt. Dammen är en av de äldsta i vattensystemet, denbyggdes under första utbyggnaden 1509-1543. Vallen har en ansenlig storlek,ca 500 m lång och ca 3 m bred samt ca 4 m hög. Dessutom finns här en av detre resterande damm6verbyggnaderna i dammsystemet.Strax s6der om anläggningen ligger ett fritidsstugeområde. Går dammvallensönder kommer detta område att vattenskadas. Vidare skulle vattenf16detvid gruvan avta obetydligt.18) LANGFORSEN och 19) MELLANDAMMENI Långforsens s6dra del byggdes på 1530-talet en ca 750 m lång dammvall.Ett vattenmagasin bildades av mossar och vattendrag. Ungefär där "Krondammens"luckdamm finns idag uppfördes en regleringsanordning som släppteigenom vattnet till Ekeby damm.Vid 1500-talets slut då man började använda vattenkraft vid gruvan anlademan ytterligare ett utlopp från Långforsen, vid Måns-Ols. Vattnet gickvia en kanal till Mellandammen och vidare till gruvan. Kanalen, "Svartagraven", bildades genom att man uppf6rde en vall några meter öster om ennaturlig sluttning. Vallen är en fortsättning av den välkända promenadstigen"Gr6na gången" som börjar på dammvallen strax norr om "Krondammen".Från Mellandammen sprängdes och grävdes ytterligare en kanal, "Bergsmästarån",fram till gruvområdet.Området är skyddsvärt.

7720) GRUVOMRÄDETInom gruvområdet går det kanaler både underjordiska och i dagen. Någravidarebefordrade vattnet till pump- och uppfodringsanordningarnas hjul.Andra forslade bort avloppsvattnet från dessa anläggningar till kanalenmot Ekeby damm.Ett förslag till rekonstruktion kan vara att bygga upp en vattenränna avträ från kanal till vattenhjul, t ex från Mellandammskanalen till StoraHjulhuset. Det skulle underlätta den visuella förståelsen av hur vattnetden allra sista biten transporterades till vattenhjulen som drev vattenochbergsuppfordringsverken.Skyddsvärt.21) SALA KANAL - JAKOB MATTS KVARNSala kanal började anläggas 1827 och blev klar 1835. Vid Jakob Matts kvarn,som byggdes på 1650-talet, uppfördes 1834 en sluss för att man skulle kunnakomma förbi kvarnfallet med pråmar. Kanalen som är ca 2,5 km lång är grävdoch sprängd. Den följer till stor del den gamla avloppskanalen från gruvantill Ekeby damm.22) EKEBY DAMMARVid Ekeby damm fanns redan vid tidigt 1500-tal en kvarn.Dammen delades i två omkring 1830.Skyddvärt.Långforsens södra del, kanalen mellan Långforsen och Mellandammen (Svartagraven - Gröna gången), Mellandammen, Mellandammskanalen (Bergsmästarån),gruvområdet, Sala kanal (Pråmån) och Ekeby dammar är en sammanhängande deli vattensystemet och av stor betydelse från kulturminnesvårdssynpunkt. Detär av riksintresse att detta område skyddas och bevaras.Objekten har också stor betydelse vad gäller närbelägen bebyggelse och friluftsliv.Regleringsanläggningarna, dammvallarna och kanalerna måste underhållas.Slutligen - informationstavlor vid samtliga anläggningar i dammsystemetär önskvärt.

78IN"~~N~jQBJ~

~~~V\ ,~t~J '"~~.o~~~i .1!ji,~~!~ o'S. ~~~~~~t,~~'~~~\~ a:.~; ;s ..:JZ ',-:s:~,zWI-~WIJaJo~w:>:0CJZ......ẔJ-J:

._ .wABO 1,.- - .~, . I i iJNO/CK:t-t;1.\;w...S rvrvNtmN .. i-rYP '0{ OB::1fk-r ,KoNon/oN INAp..\'~oellfLL9N)1AtJ't-t,I~ -(vt~ !M~r~ -h