Kyrkpressen 14/2011 (PDF: 4.3MB)

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi Profilen 3Marith Leppäkari-Lindberg”Jag är en evig optimist som vägrar att ge upp.”• Gift med Jari och till familjen hör Michael 24,Tobias 16 och Sofia 14.• Jobbar som tf kaplan i Pikis församling som är endel av Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.• Tycker om att resa och besöka olika kulturer.Nina ÖsterholmNina ÖsterholmHon har alltid vetatatt hon ska bli präst –någon gång. När honväl fattat beslutetåkte prästkragen runthalsen på rekordtid.Sex veckor efter att MarithLeppäkari-Lindbergav nyfikenhet ringde uppdomkapitlet i Åbo blev honprästvigd. För själva beslutetatt låta prästviga sig fickhon tre dagars betänketid.– Jag ringde min man somjust då befann sig i Spanienoch frågade vad han skullesäga ifall jag blev präst. Efteren stunds tystnad konstateradehan att han längeundrat varför jag inte redanprästvigt mig.Okej att vara tantMest för att kolla läget, seifall hennes examenspapperi teologi ännu dög, ringdebibliotekssekreterareMarith Leppäkari-Lindbergupp domkapitlet i Åbo. Atthon trots sitt svenska modersmålvalde en finsk församlingberodde på att honville stanna i Åbotrakten.Sedan gick allt så snabbt atthon knappt hann reagera.– Men det var väl meningen.När jag gav Gudchansen så fixade han detpå rekordtid.Det visade sig att församlingeni Pikis var i omedelbartbehov av en präst ochman ville inte vänta särskiltlänge. Psykologiskt test ochordinationsretreat gick avbara farten, ett gammaltspråkprov visade sig fortfarandevara giltigt. Dagenefter prästvigningen höllhon sin första predikan.– Visst var det spännande,men beslutet hade mognatinom mig så länge attallt sist och slutligen gåtträtt lugnt till.Lugnet beror också pålivserfarenhet. Det är intelängre så farligt att görabort sig eller vara lite “tantig”som Leppäkari-Lindbergsäger.– Jag har svårt att bedömahur jag skulle ha fungeratsom ung präst. Med tidenlär man sig förstås mer omhur människor fungerar,att det oftast finns mer bakomfasaden och att jag intebehöver ta elakheter personligt.Det kan hända såmycket i en människas livoch jag behöver inte hängaupp mig på någon annansdåliga humör.Finlandssvensk sisuHon kunde ha blivit prästvigdför över tio år sedan,efter studier i religionsvetenskapoch teologi, menfamilj, forskning, jobb ocholika engagemang fylldeeffektivt livet.Käpprättåt kyrkanPräst på två månaderMarith Leppäkari-Lindberg fascineras över dubbelheten i våra liv, av ytlighet och jakten på djup.– Jag är en organisatöroch gillade engagemangetmed Höstdagarna, Studentmissionenoch RadioDei men också arbetet vidDonnerska institutet därjag jobbade i flera år.Institutet, som hör tillStiftelsen för Åbo Akademi,är ett privat forskningsinstitutsom arbetar för attfrämja religionshistoriskoch kulturhistorisk forskning.Deras bibliotek ärNordens största religionsvetenskapligaspecialbibliotekoch bibliotekariernabör ha religionsvetenskapligoch biblioteksvetenskapligutbildning.– Bland annat ordnadevi kongresser och jag fickträffa människor från helavärlden.Samarbetet med främmandekulturer gav perspektivockså på det egnahemlandet.– Jag märkte att jag oftastbetraktar omvärlden ur ettminoritetsperspektiv. Jaghar växt upp i ett tvåspråkigthem och är gift meden finsk man så jag kännerbåda kulturerna. Erfarenhetenav att som svenskspråkigvara i minoritetpräglar ändå min inställningtill livet. Jag tror vifinlandssvenskar har liteextra kämpaglöd, lite mersisu, eftersom vi är vana attstå på oss och kämpa för attsynas och höras.Religiös feng shuiAtt först studera och sedanforska flera år kringreligion och Gud kan varautmanande för denpersonliga vardagstron.Men det störde aldrig MarithLeppäkari-Lindbergsgudsrelation.– Vetenskapen minskadeinte på min Gud. Snararehar min tro och Gud fåttflera färger och dimensionergenom åren, den leveroch gnistrar lite som en diamanti olika ljussättningar.Leppäkari-Lindbergkommer inte från ett särskiltkristet hem men Gudhar ändå alltid varit ensjälvklarhet för henne. Vidden tid som hon inledde sinateologiska studier kundekvinnor inte ännu bli prästvigdai Finland. Hon sägersig ha fått sin beskärda delav den så kallade kvinnoprästdebatten.– Men det var inte pågrund av den som jag väntademed att bli prästvigd.Nu har det gått ett år sedanhon blev präst, ett kyrkoåri Pikis församling.– Vid min första vigselvar jag minst lika nervössom brudgummen. Ochvad ska man svara när bestmannenfrågar ifall manhållit många vigslar tidigare?“Nej, inte i den härkyrkan” var väl inte direkten lögn.Vid sidan av arbetet, ellersnarare på hyllan, liggerockså hennes doktorsavhandlingi religionsvetenskap.Det handlar omFeng shui som uttryck föridentitetssökande.Feng shui är en gammal,ursprungligen kinesiskideologi som handlar omhur människor, djur ochväxter påverkas av naturen.– Damtidningsvarianten,som främst tar upp inredningstipsom hur möbleroch blommor med meraska placeras för att vi skamå bra i hemmet, är baraen aspekt av Feng shui. Jagär intresserad av den religiösadimensionen.Modernt vilsenEnligt Marith Leppäkari-Lindberg behöver människanritualer, avlägsnarman dem kommer detsnabbt nya igen. Mångaföräldrar ordnar till exempelnamngivningsfesterför sina barn även om deinte vill låta döpa dem. Pånågot sätt vill man markeraoch välkomna det nyföddabarnet.– Nya livssituationer somtill exempel skilsmässanbörjar också ge upphov tillnya ritualer. Vi har helt enkeltbehov av att få markerastora förändringar konkret.Det är också därför somjust feng shui blivit populärt,att flytta på möbleroch fundera över färgeroch former är påtagligt ochkonkret.– Reningsprocesser, attstäda ut julen, är också viktigtinom feng shui och detär ju ganska naturligt att vitrivs bättre i ordning ochreda än i det kaos som ettostädat hem utgör.Vi utgår från attmänniskor kännertill kyrkan men jagtror att de flestainte gör det.Är ditt eget hem inrettenligt feng shui?– Nej. Visst finns detmycket bondförnuft i dentraditionen men jag trorinte att något hemskt kanhända mig ifall jag placerartekoppen fel.Genom sin forskning harMarith Leppäkari-Lindberglagt märke till vilket andligtfolkslag finländarnaegentligen är. Utöver trendersom feng shui sökervi också vår identitet medhjälp av yoga, meditationoch alternativ medicin.– Det finns en hungerefter något mera i ett väldigtytligt samhälle där utseendetblir allt viktigare.Samtidigt känns det kristnasamhället av någon anledningfrämmande, dettycks vara lättare att ta tillsig något indiskt eller kinesiskt,resonerar Leppäkari-Lindberg som fascineras avdubbelheten.Enligt henne är den modernavilsenheten delviskyrkans eget fel. Efterskriftskolan avbryts dennaturliga kontakten tillkyrkan, ofta för många år.– Hur mycket vet folkegentligen om vad den lutherskakyrkan har att erbjuda?Vilka andliga möjlighetersom finns inom denlutherska kyrkan? Vi utgårfrån att människor kännertill kyrkan men jag tror attde flesta inte gör det.Många säger att de trormen inte på samma sättsom kyrkan.– Det har blivit en frasman säger även om man intealls vet vad kyrkan egentligentror och står för.