Klicka för att ladda ned som PDF - Spår från 10 000 år

Skogsbruksskador på fornlämningari Västerbottens länRapport över 2005 års inventeringVästerbottens museum/UppdragsverksamhetenBerit Anderson 2005

InnehållSAMMANFATTNING 2SYFTE 2URVAL 2GENOMFÖRANDE 3RESULTAT 3UTVÄRDERING 4Omslag. Samma fångstgrop efter avverkning samt efter markberedning. Den övrebilden är fotograferad efter avverkning och den undre efter markberedning.

Rapport över skogsskadeinventering iVästerbottens län 2005SAMMANFATTNINGPå uppdrag av Riksantikvarieämbetet genomfördes 1999 en inventering avskador på fornlämningar där skadorna uppkommit av skogsbruket.Inventeringarna genomfördes i Värmlands län, Jönköpings län ochVästerbottens län. Denna inventering visade att stora delar av de kändafornlämningarna skadats i samband med skogsbruk.Den kartläggning och inventering som genomförts 2005 omfattar samma länsom 1999 och förhoppningen är att färre fornlämningar skall ha skadororsakade av skogsbruket. I Västerbottens län har inventeringen genomförts avVästerbottens museum AB/ Uppdragsverksamheten på uppdrag avRiksantikvarieämbetet, Kulturmiljöavdelningen, Stockholm.Resultatet av inventeringen visar att 55% av lokalerna med fornlämningar harnya skador orsakade av skogsbruket och att skadorna på det tillhörandefornlämningsområdena är något större, 80% har skador från skogsbruket.SYFTEDet huvudsakliga syftet är att jämföra huruvida skador orsakade av skogsbruketpå kända fornlämningar minskat eller ej. Det är även av intresse att se omandelen avverkningsanmälningar som inkommer till Länsstyrelsenskulturmiljöavdelning ökat eller minskat.URVALFör att kunna jämföra de två inventeringarna har samma antalinventeringsområden valts ut, dock med något annorlunda metod. Totalt skulle50 avverkningsområden som berör fornlämningar inventeras, av dessa skulle20 omfatta kända fornlämningar där avverkning skett, 20 omfatta kändafornlämningar där avverkning och markberedning skett samt 10referensområden där varken avverkning eller markberedning skett (Bilaga 3).Referensområdena kan visa huruvida fornlämningar skadats av andra faktorereller av äldre skogsbruk. En karta i form av en shape-fil medavverkningsanmälningar mellan år 2000 – 2004 från Skogsvårdsstyrelsen iUmeå jämfördes med kända fornlämningar markerade på ekonomiska kartan.Av de anmälningar som sammanföll med kända fornlämningar gjordes etturval. Önskemålet från Riksantikvarieämbetet var att de utvalda områdenaskulle ha så stor geografisk spridning som möjligt samt representera så mångalämningstyper som möjligt. De utvalda områdena berör de flesta kommuner ilänet, endast i Norsjö, Storuman och Vilhelmina saknas utvalda områden.Inom de utvalda områdena berörs lämningstyperna: fångstgrop (28), boplats(8), härd (5), stensättning (2), gårdstomt (2), bevattningsdike, boplatsgrop i2

klapper, boplatsgrop, milstolpe och röse på 1 lokal vardera. En erfarenhet från1999 års inventering var att många av skogsytorna inte kommer att varaavverkade och markberedda vid inventeringstillfället. För att vara säkra på attuppnå Riksantikvarieämbetets uppställda mål valdes totalt 73 områden ut, varav39 skulle markberedas, 24 enbart avverkas samt 10 referensområden.GENOMFÖRANDEInventeringen har genomförts under perioden juni - december. Vidinventeringen användes utskrifter från ekonomiska kartan samt beskrivningarfrån fornminnesregistret. Delar av inventeringen genomfördes med hjälp avdigital karta i handdator med GPS.Vid inventeringen har en av Riksantikvarieämbetet för ändamålet framtagenblankett använts där ett flertal parametrar noterats. De flesta rör huruvidalämningen/lämningsområdet har märkts ut i terrängen; utsatts för åverkan ochi så fall av vad, t ex hjul, ris eller markberedning samt i vilken omfattning;ringa, skadad, grov skada (se Bilaga 2). Hur de olika skadorna skall bedömasframgår i de ”Instruktioner inför skadeinventering”” som tillhandahållits avRiksantikvarieämbetet (Bilaga 1).RESULTATAv de totalt 40 områden med fornlämningar som valts ut har lämningar mednya skador orsakade av skogsbruket registrerats på 22 (55%) lokaler (se Bilaga5). Vad gäller skador på fornlämningsområdet så är frekvensen högre, 32 (80%)lokaler av 40 har skador orsakade av skogsbruket inom fornlämningsområdet.Bland de utvalda områdena skulle 20 vara avverkade och markberedda, 20enbart avverkade samt 10 referensområden där ingen avverkning ännu skett.Skadebilden bland de två skogsbruksåtgärderna är relativt likartad (Bilaga 4). Påde 20 områden där markberedning skett har 10 (50%) lokaler skador påfornlämningarna och på 15 (75%) har även det tillhörandefornlämningsområdet skadats. Inom de områden där enbart avverkning sketthar 12 (60%) lokaler skadade fornlämningar och på 17 (85%) lokaler har ävenfornlämningsområdet skadats. Bland de 10 referensområdena har 2 (20%)lokaler skadade fornlämningar men inga skador på fornlämningsområdena.Orsaken till de skador som registrerats har uppdelats i ; skador från maskinenshjul, skador från markberedning, skador orsakade av övertäckning ochnedrisning samt annan skada.På de 20 lokaler där avverkning och markberedning skett har 8 lokaler medfornlämningar skador från maskinens hjul, 4 har skador från markberedning,4 har skador orsakade av övertäckning och 1 lokal har annan skada. Lokalermed skador på fornlämningsområdet är något fler, 11 lokaler har skador frånmaskinens hjul, 10 har skador från markberedning, 2 har skadats avövertäckning och 1 lokal har annan skada.På de 20 lokaler där enbart avverkning (hygge) skett har 10 lokaler medfornlämningar skador från maskinens hjul, ingen har skador frånmarkberedning, 8 har skador orsakade av övertäckning och ingen har annanskada. Lokaler med skador på fornlämningsområdet är något fler, 14 lokaler3

har skador från maskinens hjul, 1 har skador från markberedning, 7 harskadats av övertäckning och ingen har annan skada.De 10 lokaler som valts som referensområden uppvisar ganska få skador. Härhar 1 lokal med fornlämningar skadats av övertäckning och 1 lokal har annanskada. I denna grupp har inga skador på fornlämningsområdena registrerats.Vi ansåg det intressant att även notera om de fornlämningar ochfornlämningsområden som ingick i inventeringen även hade äldre skador. Avde 40 områden med fornlämningar som valts ut så har lämningar med enbartgamla skador orsakade av skogsbruket registrerats på 7 (17,5%) lokaler (se bil.5).Vad gäller skador på fornlämningsområdet så är frekvensen lägre, 3 (7,5%)lokaler av 40 har skador orsakade av skogsbruket inom fornlämningsområdet.En ganska hög andel av de inventerade lokalerna med nya skador har ävengamla sådana.Bland de 10 referensområden som inventerats så har 4 (40%) gamla skador påfornlämningarna och 7 (70%) har även skador på det omgivandefornlämningsområdet. Majoriteten av dessa gamla skador härrör frånmaskinernas hjul.Vid inventeringen noterades även huruvida fornlämningen och/ellerfornlämningsområdet var markerad i terrängen. Fornlämningarna varmarkerade på 23 (57,5%) av de totalt 40 lokalerna medan fornlämningsområdetendast var markerat på 3 (7,5%) av de 40 lokalerna.Bland de 40 avverkningsanmälningarna har beslut fattats av LänsstyrelsensKulturmiljöavdelning i 20 fall. Anmärkningsvärt är att ingenavverkningsanmälan skickats vidare till Länsstyrelsen från Lycksele, Malå ochRobertsfors kommuner.UTVÄRDERINGEtt problem som uppmärksammats är att vissa fornlämningar inte återfinns påangiven plats och därmed ibland ligger utanför det avverkade området, ellerinte återfinns alls. Trots att vi valde ut 23 områden utöver de stipulerade 50 såkom vi inte upp till 20 områden med markberedning. Ytterligare 3 områdenvaldes därför ut genom att jämföra Skogsvårdsstyrelsens shape-fil ”Faktisktavverkat” med avverkningsanmälningar från åren 2000 – 2004 ochfornlämningar markerade på ekonomisk karta.Bland de utvalda lokalerna fanns ett flertal där ingen avverkning ännu skett, påvissa av dessa fanns rester av utmärkning i form av pappersband. Dessa varväldigt svåra att se om man inte aktivt sökte efter någon form av markering ochmånga av banden låg på marken i mossan. Efter att avverkningsanmälanbeviljats så har markägaren 3 år på sig att genomföra avverkningen. Enmarkering av en fornlämning med pappersband förstörs ganska fort av väderoch vind vilket leder till att när området skall avverkas så finns inte mycket avmarkeringen kvar och risken för skador ökar.Många av de skador som registrerats på fornlämningarna ochfornlämningsområdena består av hjulskador och markberedningsskador på4

fångstgroparnas vallar, själva fångstgropen är ofta oskadad. Dessa skador kanbero på att vallarna inte är lika tydliga som groparna i terrängen samt att i defall som fornlämningen markerats så sitter markeringen i gropen. Bäst resultatvad gäller undvikande av skador verkar vara att göra högstubbar. Det räckerdock inte med endast 1 högstubbe vid t ex en fångstgrop, då är ofta motståendevall skadad av markberedning. Idealfallet är 4 högstubbar runt t ex enfångstgrop, dessa högstubbar skall stå så nära varandra att det inte är möjligt attkomma emellan med en markberedare. I många fall har högstubbar lämnatskvar vid fångstgropar men de har varit för få. Det finns även exempel där enväldigt stor mängd högstubbar lämnats kvar, varav vissa verkar markera vilkenväg som skogsmaskinerna skall köra och andra markerar fornlämningar i formav fångstgropar men även kulturlämningar i form av kolbottnar. De storamängden högstubbar kan göra det svårt att tolka var de lämningar som skallskyddas ligger (se bildbilaga).En ganska hög andel av fornlämningarna och de tillhörandefornlämningsområdena är skadade av övertäckning i form av ris och mindreträd. Överrisning kan kanske tyckas vara en ganska obetydlig skada, men detkan innebära att t ex en fångstgrop eller en härd är väldigt svår att hitta igen.Kraftig nedrisning gjorde det omöjligt att avgöra huruvida en lämning varskadad eller ej på tre lokaler vid denna inventering eftersom de inte gick atthitta lämningarna. Vidare så kan ris på en fornlämning eller inomfornlämningsområdet göra att upplevelsevärdet påverkas negativt. En störremängd ris förmultnar ganska sakta och kan medföra en förändring i markytan,den blir småkuperad i stället för plan.Sammanfattningsvis visar denna inventering att viljan till hänsyn i sambandmed skogsavverkningar i fornlämningsmiljöer varierar från väldigt god hänsyntill avsaknad av hänsynstagande. I de flesta fall så har relativt god hänsyn tagitstill fornlämningarna vid avverkningen men att det är vid den efterföljandemarkberedningen som skadorna uppkommit på fornlämningsområdet ianslutning till fornlämningen. Detta tyder på att det finns brister ikommunikationen mellan de som utför avverkningen och de som utför denmarkberedning som sker 1-2 år efter.Bildbilaga5

Område vid Lillsele, Degerfors sn med väldig många högstubbar som dels markerar vägarmen även fångstgropar och kolbottnar.6

Bilaga 1.Instruktioner inför skadeinventering1. InventeringsområdenMuseet har för inventering valt ut minst 40 inventeringsområden med kändaoch registrerade fornlämningar. Vart och ett av områdena utgör ettavverkningsområde enligt avverkningsanmälan som skickats in tillSkogsvårdsstyrelsen (SVS). Hälften av områdena skall endast varaavverkade och hälften skall vara avverkade och markberedda. Somreferensområden väljs 10 områden som berör fasta fornlämningar men däravverkning ännu ej skett. Urvalet skall ha jämn spridning över länetsskogsområden.2. RegistreringRegistrering görs på bifogad ”Blankett för 2005 års inventering avskogsbruksskador på fornlämningar”. Registernumret ska varafornlämningens nummer i Fornminnesregistret. Om fornlämningen inte ärregistrerad i Fornminnesregistret skall den anges som nyfynd på blankettensamt beskrivas och anmälas som sådant till Fornminnesregistret.Lämningstyp anges enligt Fornminnesregistrets lämningstyplista.Överrisning räknas som övertäckning och ringa åverkan.2. DefinitionerFornlämningsområde:Fornlämningsområdet hör till fornlämningen och definieras enligt 2 kap. 2 §KML. I skadeinventeringen definieras fornlämningsområdets storlek enligtlänsstyrelsens bedömning.Åverkan:Ringa åverkan:Överrisning eller ingrepp i fornlämningens ytasom varken påverkar dess upplevelsevärdenegativt eller dess vetenskapliga innehåll. Ringaåverkan är t.ex. åverkan som orsakats utan attman kört upp på fornlämningen med en maskin(man kan ha kommit åt fornlämningen på annatsätt i samband med avverkning eller utforsling avvirket). Ringa åverkan behöver med undantag föröverrisning inte åtgärdas.7

Skada:Grov skada:En skada är reversibel. Skador är tydlig yttreåverkan som inte förmodas påverkafornlämningens vetenskapligainformationsinnehåll men som förändrarupplevelsevärdet negativt och därför böråterställas. Exempel på skador är stenar somrubbats i utkanten av en gravanläggning ellermarkberedningsspår som inte påverkarkulturlager och anläggningar ifornlämningsområdet. Även övertäckning sommåste åtgärdas – t.ex. flis- eller risupplag –betraktas som skada.En Grov skada är irreversibel. Åverkan bedömssom grov skada om den förmodas påverkafornlämningens eller fornlämningsområdetsvetenskapliga informationsinnehåll. Exempel pågrova skador är markberedningsskador ifornlämning samt i kulturlager och anläggningarinom fornlämningsområdet. Ävenmarknivåförändringar som åstadkommits genomtryck av maskin och körskador som blottlagtkulturlager och anläggningar är grova skador.Som grova skador räknas också rotvältor som ärindirekt orsakade av skogsbruket, t.ex. efter enstormfälld frötall som stått i en fornlämning ochefter stormfälld skog på fornlämning som liggeromedelbart intill en avverkningsyta och däringen skyddszon med skog lämnats mellanfornlämningen och avverkningsytan. Grovaskador bör undersökas arkeologiskt innanåterställning.8

Bilaga 2 Blankett för 2005 års inventering av skogsbruksskador påfornlämningarLänSocken RAÄnrNyfynd Avverkningsanm.Lämningstyp1. Har avverkningsanmälan diarieförts av LSTja nej vet inte2. Har lämningen märkts ut?Har fornlämningsområdet märkts ut?3. Har lämningen utsatts för åverkan?4. Har fornlämningsområdet utanför lämningen utsatts för åverkan?5. Är skadan relaterad till skogsbruket?Skador lämning ringa skadad grov skada ny skada gammal skada6. Skadad av hjulen eller trycket av en maskin?7. Skadad av markberedning?8. Skadad av övertäckning?9.Annan skada?Skador fornlämningsområdet10. Skador på fornlämningsområdet orsakad av hjulen eller trycket av enmaskin?11. Skador på fornlämningsområdet orsakad av markberedning?12. Skada på fornlämningsområdet av övertäckning?13.Annan skada?

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5Resultat av inventering av skogsbruksskador i Västerbottens län 2005AntalLokaler mednya skadorpålämningarLokaler mednya skador pålämningsområdenLokaler medgamlaskador pålämningarLokaler medgamlaskador pålämningsområden% Lokalermed nyaskador pålämningarLokaler mednya skador pålämningsområdenLokalermedgamlaskador pålämningarLokaler medgamlaskador pålämningsområdenTotalt 40 22 32 7 3 55 80 17,5 7,5Markberedning 20 10 15 3 3 50 75 15 15Hygge 20 12 17 4 0 60 85 20 0Lokaler med nya skador på lämningarLokaler med nya skador på lämningsområdenAnnanskadaHjulSkadetypHjul MarkberedningÖvertäckningMarkberedningÖvertäckningMarkberedning8 4 4 1 11 10 2 1Hygge 10 0 8 0 14 1 7 0Summa 18 4 12 1 25 11 9 1AnnanskadaResultat av inventering av skogsbruksskador i Västerbottens län 2005AntalTotalt 10ReferensytorLokaler mednya skadorpålämningarLokaler mednya skador pålämningsområdenLokaler medgamlaskador pålämningarLokaler medgamlaskador pålämningsområden% Lokalermed nyaskador pålämningarLokaler mednya skadorpålämningsområdenLokaler medgamlaskador pålämningarLokaler medgamlaskador pålämningsområden2 0 4 7 20 0 40 702 0 4 7 20 0 40 70Lokaler med nya skador på lämningarLokaler med nya skador på lämningsområdenSkadetypHjulAnnanskadaHjulMarkberedningÖvertäckningMarkberedningÖvertäckningReferens 0 0 1 1 0 0 0 0Annanskada

Bilaga 6Lokaler för uppföljning av skogsbruksskador i Västerbottens län 2005Landskap Socken Raänr Sakord Status AvverkningsårÅngemanland Bjurholm 346 fångstgrop R 2001 MarkberedningVästerbotten Byske 426 boplatsgrop klapp R 2003 ReferensVästerbotten Byske 279 härd R 2000 HyggeVästerbotten Byske 555 härd R 2003 HyggeVästerbotten Byske 589 fångstgrop R 0 ReferensVästerbotten Degerfors 9 fångstgrop R 2002 MarkberedningVästerbotten Degerfors 147 fångstgrop R 2001 MarkberedningVästerbotten Degerfors 149 fångstgrop R 2000 HyggeVästerbotten Degerfors 449 fångstgrop R 2004 HyggeVästerbotten Degerfors 454 fångstgrop R 2004 ReferensLappland Dorotea 62 fångstgrop R 2001 MarkberedningVästerbotten Jörn 552 fångstgrop R 2000 HyggeVästerbotten Jörn 479 härd R 2003 HyggeLappland Lycksele 871 bevattningskanal R 2002 HyggeLappland Lycksele 35 boplats (R) 2001 MarkberedningLappland Lycksele 578 boplats (R) 2001 MarkberedningLappland Lycksele 585 boplats (R) 0 ReferensLappland Lycksele 968 boplats (R) 2003 MarkberedningLappland Lycksele 44 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Lycksele 636 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Lycksele 957 härd R 2003 MarkberedningLappland Lycksele 992 härd R 2003 MarkberedningLappland Malå 249 fångstgrop R 2004 ReferensÅngemanland Nordmaling 80 fångstgrop R 0 ReferensÅngemanland Nordmaling 149 fångstgrop R 2004 MarkberedningÅngemanland Nordmaling 239 fångstgrop R 2001 MarkberedningÅngemanland Nordmaling 20 milstolpe R 2002 MarkberedningÅngemanland Nordmaling 39 fångstgrop R 2004 MarkberedningÅngemanland Nordmaling 106 fångstgrop R 2002 MarkberedningÅngemanland Nordmaling 15 stensättning R 2000 MarkberedningVästerbotten Nysätra 140 stensättning R 2004 HyggeLappland Sorsele 154 fångstgrop R 2003 HyggeLappland Sorsele 201 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Sorsele 202 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Sorsele 205 fångstgrop R 0 ReferensLappland Sorsele 208 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Sorsele 255 fångstgrop R 0 ReferensLappland Sorsele 257 fångstgrop R 2002 MarkberedningLappland Sorsele 263 fångstgrop R 2004 HyggeLappland Sorsele 274 fångstgrop R 0 ReferensLappland Sorsele 464 fångstgrop R 2001 MarkberedningVästerbotten Sävar 209 boplats (R) 2002 MarkberedningVästerbotten Sävar 252 gårdstomt R 2000 HyggeVästerbotten Sävar 267 gårdstomt R 2001 HyggeVästerbotten Sävar 14 röse R 2004 ReferensVästerbotten Umeå 403 boplats (R) 2001 HyggeVästerbotten Umeå 432 boplats (R) 2000 HyggeVästerbotten Umeå 564 boplatsgrop R 2001 HyggeLappland Åsele 1005 boplats (R) 2003 MarkberedningLappland Åsele 35 fångstgrop R 2002 Markberedning

Bilaga 7Avverkningsyta Socken RAÄ nr1 Bjurholm 3462 Byske 2793 Byske 5554 Degerfors 95 Degerfors 1476 Degerfors 1497 Degerfors 4498 Dorotea 629 Jörn 47910 Jörn 55211 Lycksele 3512 Lycksele 4413 Lycksele 99214 Lycksele 57815 Lycksele 63616 Lycksele 87117 Lycksele 95718 Lycksele 96819 Nordmaling 1520 Nordmaling 2021 Nordmaling 3922 Nordmaling 10623 Nordmaling 14924 Nordmaling 23925 Nysätra 14026 Sorsele 15427 Sorsele 20128 Sorsele 20229 Sorsele 20830 Sorsele 25731 Sorsele 26332 Sorsele 46433 Sävar 20934 Sävar 25235 Sävar 26736 Umeå 40337 Umeå 43238 Umeå 56439 Åsele 3540 Åsele 1005

Box 3183, 903 04 UmeåTelefon 090-17 18 00. Telefax 090-77 90 00.info@vasterbottensmuseum.sewww.vasterbottensmusem.se