Vi i Ängelholm nr 3, 2009.pdf - Ängelholms kommun

EU-pengar kan gåtill vandringslederpå HallandsåsenSex kommuner i nordvästra Skåne bildar ett geografiskt områdeför utveckling av landsbygden, så kallade Leader, och får framtill och med 2013 cirka nio miljoner kronor om året från EU ochstaten att dela ut till speciella projekt. De sex kommunerna bidrarmed drygt 20 procent. Natur- och kulturturism som tillväxtmotor ärett av fem områden som prioriteras och en ansökan kommer frånDestination Hallandsåsen som dels vill förbättra vandringslederna,dels marknadsföra matproducenter.Bättre vandringsleder kan det bli på Hallandsåsenmed hjälp av EU-pengar.Foto: Rita Aatola OlssonDetta är Leader!Leader är en arbetsmetod som funnits inom EU sedan 1991 och är en förkortning på franskasom översatt till svenska betyder ”samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi”.I Sverige har metoden använts sedan 1995 inom vissa landsbygdsområden. Ett Leaderområdeär ett geografiskt avgränsat område med 10 000 till 100 000 invånare. En LAG-grupp ansvarari Leaderområdet i samråd med Länsstyrelsen om vilka projekt som ska tilldelas ekonomiskamedel. Projekten ska ligga inom ramarna för Det svenska landsbygdsprogrammet samt denutvecklingsstrategi som LAG-gruppen tagit fram för området.Leaderföreningen Skåne Nordväst Norra har sitt säte i Åstorp där man kan kontakta verksamhetsledarnaPeter Krikström 070-820 88 83 ellerAnn-Charlotte Thörnblad 073- 43 98 108Kommunerna Ängelholm, Båstad,Örkelljunga, Klippan,Åstorp och Bjuv samt församlingenKågeröd Röstånga bildarLeaderområdet Skåne NordvästNorra. I januari i år bildades enLeader-förening med en styrelsebestående av representanter frånkommuner, föreningar och näringsliv.– De bidrag som vi får frånEU, staten och de sex kommunernavänder sig till alla som villgöra något bra projekt för landsbygdenoch som har mervärdeför många människor, säger LeneHansson, som är en av sex representanteri Leaderföreningenfrån Ängelholms kommun.FEM STRATEGIERUnder förra året hölls ett flertalmöten runt om i byarna.Efter vad som framfördes därhar styrelsen tagit fram femutvecklingsstrategier. Förutomnatur- och kulturturism somtillväxtmotor handlar det omatt utveckla Sveriges mest självförsörjandematregion, att utvecklabyarna på landsbygdentill attraktiva boendemiljöer,utveckling av den småskaligaskogsnäringen samt ta tillvaraden lokala historien och vårtnatur- och kulturarv.Destination Hallandsåsen ären ekonomisk förening där ett70-tal medlemsföretag erbjuderenskilt och tillsammans mängderav möjligheter vid besökpå Hallandsåsen. Föreningenarbetar nu på två ansökningartill Leader.– Vi vill att det ska bli lättareatt ta sig fram på åsen och planerardärför att med dessa EUpengarkunna förbättra leder förvandring, cykling och ridning.Vi har många ideella kraftersom sedan kan vara med om attgöra det här arbetet, säger LarsHåkansson, vd på anläggningenSommarsol, som ingår i DestinationHallandsåsen.gästabud– Den andra ansökningenhandlar om att marknadsföraHallandsåsen som en matregion.Vi planerar att starta ettåterkommande kommersielltarrangemang som vi kallar förHallandsåsens Gästabud.Biblioteket lyfter fram miljöfrågornaNu finns ett nyinrättat Miljöbibliotek iÄngelholms stadsbibliotek. Där samlasböcker, tidskrifter och broschyrer om miljö,energi och föroreningsfrågor. Det blir ocksåföredrag och utställningar på temat.I våras antog Ängelholms kommunett nytt miljöprogram.Därmed aktualiseras frågornaäven för allmänheten, som skakunna följa upp om programmetgenomförs. Biblioteket kommeratt i samverkan med Miljökontoretredovisa vad som händer.För att sprida information ochinbjuda till diskussion ordnasäven föredrag.Onsdagen den 21 oktoberkommer en internationell auktoritetpå området elproduktionoch vindkraft hit. Det är BoNormark, VD för Power Circle,som tidigare bland annat förelästför USAs tidigare vicepresidentAl Gore. Det blir ett unikt tillfälleatt höra en av de verkligtinflytelserika personerna sompåverkar framtidens energiplanering!Skäldervikens vatten är viktigtför Ängelholms miljö. Få kännerdet vattnet bättre än marinbiologenKristin Johansson,som under flera år dykt och tagitvattenprover. Kristin kommertorsdagen den 19 november föratt tala om Skäldervikens vattenidag och i framtiden.Alla föredrag äger rum i Torgrummetpå stadsbiblioteket, ochstartar kl 19 respektive dag.I oktober och novemberdecemberkommer även tvåutställningar, dels om förpackningsåtervinning,dels om farligtavfall i hushållsprodukter attvisas på biblioteket.Elin Bygg från Miljöförvaltningen och Johan Brinck, Stadsbiblioteket, visar upp delar av utställningben, där även Bamse deltar.

Linda ska spridasin entusiasmtill elevernaLinda Persson är verksamhetsutvecklare inom SECO, SverigesElevråds Centralorganisation. Sedan drygt ett år tillbaka är hennestjänst förlagd till hemkommunen Ängelholm, som till 20 procent stårför lönen. Lindas uppgift är att entusiasmera och inspirera eleverna ihögstadiet och gymnasiet till att vara med och påverka olika frågorinom sin skola.Linda Persson har gått helasin skoltid på Ängelholmsskolor,först Errarps skola, sedanKungsgårdsskolan och tog sedanstudenten på Rönneskolan i fjol,där hon för övrigt var elevrådsordförande.Därefter fick hon enLinda Persson i samtal med elever på Rönnegymnasiet.tjänst på SECO med uppgift atthjälpa elever på olika Skåneskolorhur man organiserar sig ochhur man arbetar med olika frågorför att kunna påverka sin skolaoch skolarbete. Sedan i våras arbetarLinda enbart i Ängelholmoch Båstad med huvuduppgiften iÄngelholm, som delvis finansierarverksamheten.– Jag ska vara ute på högstadieskolornaoch gymnasieskolan ochhjälpa och entusiasmera elevernatill att kunna påverka sin skola iförsta hand men i förlängningenockså andra lokalafrågor, som berörungdomar, berättarLinda, som kommeratt samla intresseradeelever till enutbildning.UTBILDNING– Den 21 oktoberkör vi igång denförsta utbildningenför det här läsåret,där vi ska prata omhur man driver enfråga, vi ska träffapolitiker och ”brainstorma”fram olikaidéer som man kanarbeta med. Sedan är det tänktatt eleverna ska kunna driva sinfråga på skolan i olika påverkansgrupper,berättar Linda.MER ÄN STYRELSENLinda poängterar också attman inte behöver sitta med ielevrådsstyrelsen för att kunnaengagera sig på skolan.– Det finns många olikaverksamheter och aktiviteterpå skolan som även personerFöräldrar bättre på att säganej till att bjuda på alkoholFöräldrar har blivit mindre benägna att bjuda på alkohol hemma sedan 2007.Det visar ett resultat från den drogvaneundersökning som genomfördes blandkommunens ungdomar i våras.Det är barnen själva som harfått uppge om deras föräldrartillåter att de dricker alkoholoch huruvida de har blivitbjudna på alkohol hemma.Samma undersökning hargenomförts i 22 andra skånskakommuner men i genomsnittkan man inte se sammapositiva trend bland dessakommuner.FÖRÄLDRAR VIKTIGA– Föräldrar är de allra viktigastedrogförebyggarna somvi har, säger Maria Selway,som arbetar just som drogförebyggandesamordnare iÄngelholms kommun. Mångaföräldrar tappar tron på att deär viktiga när barnen kommerupp i tonåren och sådant somrökning och alkohol börjar bliintressant. Men en av de störstaslutsatserna vi kan dra utifråndrogvaneundersökningen är attföräldrar är oerhört viktiga förhuruvida deras barn börjar rökaeller dricka.År 2007, när samma undersökninggenomfördes, var det 40procent av niondeklassarna somuppgav att de inte fick dricka alkoholför sina föräldrar. Vid åretsundersökning har den siffranförbättrats med 13 procent..Men spelar det verkligen någonroll vad föräldrar säger?– Ja våra siffror visar med alltydlighet att det är så. När detgäller barns rökning till exempelså har det visat sig att det är viktigareatt föräldrar säger nej än attde föregår med gott exempel själv.Barn som har föräldrar vilka intetillåter dem att röka, röker ocksåi mindre utsträckning. Det gälleräven i de familjer där föräldrarnasjälva röker.Varför tror du att vi har fått såpositiva resultat i Ängelholm?– Kommunens skolor har arbetataktivt med att låta föräldrardiskutera dessa frågor gemensamtÄngelholmstjejen Linda Persson arbetar som verksamhetsutvecklare inom SECO ochhar fått ett uppdrag i sin hemkommun.på föräldramöten. Det har degjort sedan 2006 och det kanvara det som sakta men säkertförändrar attityderna blandföräldrar. Det är inget somförändras över en natt utandet är ett mycket långsiktigtarbete.– Framförallt så är dettaglädjande resultat för våraungdomar. Vi vet från andraundersökningar att barn ochtonåringar vill att deras föräldrarska vara tydliga medvad de tycker och vilka reglersom gäller i familjen, sägerMaria Selway.utanför styrelsen kan arbetamed. Kommittéarbete och föreningslivingår också i elevrådetsarbete.Linda nämner fyra grundpelare,där eleverna kan vara medoch påverka. Det är den socialaverksamheten med olika aktiviteter,serviceverksamhet somskolkläder, pennor och böcker,påverkansarbete när det gällerexempelvis skolmat och schemasamt skolans föreningsliv.Linda Persson vill också skapaolika påverkansgrupper ochförenkla kontakterna med tillexempel rektor.– Det behöver inte vara såallvarligt med bestämda mötestiderutan att elever och rektorsnabbt kan få till stånd ett enkeltmöte när det finns behov, menarhon.DOKUMENTLinda har också arbetat fram ettförslag till en plan för arbetetmed ungdomars och eleversinflytande.– Syftet är bland annat attgöra ungdomar och elever medvetnaom sina möjligheter tillinflytande och delaktighet menockså att tjänstemän och politikerär medvetna om sitt ansvari detta arbete. Tanken är ocksåatt få till stånd en dialog mellanungdomar och beslutsfattare,säger Linda och visar fram sitt12-sidiga dokument som samtligarektorer på högstadiet ochgymnasieskolan får i sin hand.Utöver jobbet som verksamhetsutvecklarearbetar LindaPersson även med OperationDagsverke i Skåne. Det är en insamlings-och informationskampanjsom anordnas av SECO avelever, för elever.

Tillgänglighet en viktigdemokratifrågaPolitiker och tjänstemäntestade att ta sig framlängs StorgatanFörbättrad tillgänglighet är en viktigdemokratifråga. Det ökar förutsättningarnaför personer med funktionsnedsättning attstudera, arbeta och självständigt klara detdagliga livet. I slutet av nästa år presenterarÄngelholms kommun en tillgänglighetsguideöver platser dit allmänheten har tillträde.Flera fastighetsägare riskerar att få negativpublicitet om de inte åtgärdar enkla hinder.Veronica Kippner och LarsStanley på stadsarkitektkontorethar sedan i fjol arbetat medfrågan om tillgänglighet förfunktionshindrade och enkeltavhjälpta hinder. Bland annathar de haft kontakt med mångafastighetsägare och allmännainrättningar som till exempelapotek och kyrkor samt butiker,restauranger och banker.– Vi har satsat på informationför oftast handlar det inteom ovilja utan om okunskap.Framför allt gäller det att tabort hinder i den fysiska miljön.Förutsättningarna ska varaatt alla ska kunna ta sig frampå egen hand. Därför är detviktigt att kontrastmarkeringar,varningsmarkeringar, skyltning,belysning och räcken kommer påplats och utformas på ett bra sätt,säger Veronica Kippner, somtillsammans med Lars Stanleyhåller på med en inventering ikommunen.GUIDEInventeringen ska sedan liggatill grund för en tillgänglighetsguidesom ska vara klar i slutetav nästa år.– Guiden kommer att varaofficiell och användas av bådeboende i kommunen och turister,som kan komma åt guidenpå hemsidan. Där kan man sehur tillgänglig en butik eller etthotell är för personer med funktionshinderoch den enskildenäringsidkaren har mycket attvinna på att undanröja enklahinder.– Det behöver inte heller varaenbart personer med funktionshindersom har nytta av guiden.Även barnfamiljer kan se omdet är möjligt at ta sig in medbarnvagn till exempel på enrestaurang. Tillgänglighet vinneralla på, säger Lars Stanley.Att det inte är så lätt att ta sigfram fick politiker och tjänstemäni kommunen samt representanterfrån fastighetsbolagerfara när de fick testa att ta sigin i butiker längs Storgatan medrullstol eller att promenera längsStorgatan som synskadad.Kommunens informatör Maria Linde provar att ta sig fram längs Storgatan som synskadad. Hon ledsagas av Veronica Kippner.Bilden nedan: Socialnämndens ordförande Jan Sewring får veta att det inte är så lätt att öppna en tung dörr som saknar dörröppnare.Han får hjälp av Lars-Göran Wadén, som åker runt i Sveriges kommuner och föreläser om tillgänglighet.

Lena fick mångaatt lämnavårdhemmetför egetboendePORTRÄTTETNamn: Lena AskengrenÅlder: 46 årFamilj: Maken Mats,barnen Anton, 16, Jenny 12Bor: FörslövAktuell: Jobbar med handikappfrågor.Lena Askengren jobbar med handikappfrågor på olika sätti Ängelholms kommun och har varit med om att utvecklaverksamheten och höja kompetensen bland anställda och politiker.Hon deltog under 90-talet i arbetet med att många Ängelholmaremed funktionsnedsättning vågade lämna sin plats på vårdhem föreget boende genom att fler personliga assistenter anställdes ochgruppbostäder byggdes. Möt Lena Askengren i serien ”Porträttet”.Lena Askengren har en tjänst ikommunen som utvecklingsochutbildningsledare inomhandikappomsorgen. Hon ärockså samordnare inom dencentrala handikappgruppen,som består av politiker, representanterfrån handikappföreningarnaoch tjänstemänfrån kommunens samtligaförvaltningar och som driverplanen Ängelholm utan hindermed olika projekt. Dessutomfinns ett handikappråd medrepresentanter från handikappföreningarnaoch politiker frånnämnder och styrelser där LenaAskengren är sekreterare.LÅNGT KVAR– Jag har arbetat 23 år inomlandsting och kommun, varavden senare hälften med handikappfrågor.Under min tid ihandikappomsorgen kom jagi kontakt med många människormed olika funktionsnedsättningar.Där väcktesintresset för människors olikaförutsättningar och vilka hindersom finns i samhället. Jagbrinner verkligen för detta,man ser med nya ögon hur dehär personerna har det. Vi haren bra bit kvar innan vi har ettsamhälle för alla, säger Lena.I slutet av 1990-talet varLena chef för de personliga assistenterna,som var anställdaav kommunen, då 25 till antaletsom på kort tid ökadetill 150.– Lagen om stöd och servicebörjade slå igenom då, vilket varen av anledningarna till att flerpersoner med funktionsnedsättningarfick personlig assistans. Detvar många som då valde att flyttafrån en tillvaro på vårdhem tilleget boende. I sådana fall kännsarbetet verkligen meningsfullt,säger Lena.NYFIKENNyfikenheten och viljan att utvecklahar fört Lena Askengrenin på olika projekt och verksamheter.– Ja, egentligen var det av nyfikenhetsom jag blev områdeschef.Jag jobbade som personalsekreterareoch gav många chefer rådi personalfrågor, men tänkte attvarför inte själv känna på hurdet är att vara ansvarig för enverksamhet.projekt hI fem år var Lena områdeschef. Desenaste tre åren har hon arbetatsom projektledare för Projekt H,vilket är ett så kallat Miltonprojektoch som är ett samarbete mellanåtta nordvästskånska kommuneroch Region Skåne. Tanken medprojektet är att se till att barnoch ungdomar med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar(t ex ADD, ADHD, Aspergerssyndrom, Autism och Tourettessyndrom) och deras familjer inte”trillar mellan stolarna” hos olikamyndigheter.– Jag deltog i projektets styrgruppoch vi hade svårt att hitta enlämplig projektledare, varför intesjälv ta den rollen, tänkte jag,och anmälde mitt intresse.Vid årsskiftet avslutas ProjektH och förhoppningen är att deberörda verksamheterna då tagitdet gemensamma ansvaret föratt utveckla samarbetet och förbättrainsatserna vidare för dessabarn och ungdomar i nordvästraSkåne.vill utvecklaLena Askengren beskriver sigsjälv som en utvecklare.– Jag vill hela tiden tänkta inya banor, se möjligheter ochdriva olika frågor.Speglar det dig privat också?– Ja, det gör det nog, eller snararehar gjort. Ibland har jag haftför många bollar i luften även påfritiden. Men nu har jag börjatsålla och kan även säga nej. Meninnerst inne är jag en idealist.I stället handlar fritiden mycketom återhämtning från ettkrävande arbete.– Jag gillar att ensam göralånga vandringar. Yoga är ett annatsätt att koppla av på.Lena Askengren är också involverad i projektet ”Enkla hinder” och ansvarade för enutbildninsdag för politiker och tjänstemän, som fick testa att ta sig fram på Storgatansom synskadad eller i rullstol.MUSIKMen givetvis tar familjen sin tidockså. Det blir både fotboll ochmusik. Båda barnen musicerar,sonen går på musikgymnasiet iHelsingborg och spelar gitarr iett rockband som övar i familjenskällare.– Då råder inte precis lugnet,men jag tycker det är kul. De ärfaktiskt ganska bra, säger Lena,som själv också musicerar. Instrumentenär flöjt och då ochdå också piano.– Jag kan bli lite avundsjukpå sonen, tänk att få gå i ettgymnasium där man får sysslamed sin hobby.När Lena lyssnar på musik såhandlar det en hel del om visor.– Cajsa-Stina Åkerström ärmin favorit.Läsning brukar det ocksåfinnas tid till. Biografier ochböcker om personlig utvecklingoch livsåskådning handlar detfrämst om.– Mina bästa ämnen i skolanvar psykologi och religion. Jag ärintresserad av världens religioneroch om deras likheter och olikheter.Vi människor är mer likaän olika. Jag har en egen tro menkan inte specificera den till enviss religion. Jag tror det finnsen högre intelligens och i grundoch botten tror nog de flestapå ungefär samma sak oavsettnamnet på religionen.När Projekt H avslutas vidårsskiftet går Lena Askengrenöver till sin ordinarie tjänst somutvecklings- och utbildningsledare.

Skolor fårpengar försatsning påmatematikundervisningJohanna Kaspersson efterlyser fler särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande flyktingar. Det är ett uppdrag som germycket tillbaka, menar Björn Wallin, som har många goda erfarenheter.Sökes: Särskild vårdnadshavare”Ett uppdrag somger mycket tillbaka”Björn Wallin är särskild förordnad vårdnadshavare för en killesom kommit hit som ensam flykting till Sverige och nu bor påflyktingboendet i Vejbystrand. Det betyder att Björn ansvarar för denhär killens personliga förhållanden och träder in som förmyndare.Ängelholms kommun behöver nu fler särskilda vårdnadshavare.Björn Wallin har sedan flera årtillbaka arbetat med framför alltungdomar. Det har han blandannat gjort som antingen godman eller som övervakare. Numerahar han också tagit på siguppdraget att vara särskild vårdnadshavareför barn som kommerensamma som flyktingar tillSverige. Ängelholms kommuntar emot ensamkommande flyktingaroch har ett särskilt boendeför dem i Vejbystrand.– Jag har alltid tyckt om attarbeta med människor och inteminst att få lära sig om andrakulturer. Det här uppdraget germig oerhört mycket tillbaka,säger Björn.MELLAN 14 OCH 17Uppdraget som särskild förordnadvårdnadshavare innebär attman träder in som vårdnadshavare/förmyndareoch ansvarar förbarnets personliga förhållandenfram till 18-årsåldern. Killarnasom kommer till Ängelholm äroftast mellan 14 och 17 år.– Det handlar om att blandannat hjälpa till med olika kontaktersom skola, sjukvård ochmyndigheter och att hjälpa tillmed planeringen för barnetsframtid, säger Johanna Kasperssonpå socialförvaltningen.– Den kille som ska få en vårdnadshavarehar fått uppehållstillståndi Sverige och i regel lärt sigsvenska eftersom de på boendeti Vejbystrand nästan uteslutandetalar svenska med varandra. Vidsärskilt viktiga samtal finns dettolk att tillgå.utan familjDe barn som kommer hit har iregel förlorat hela sin familj, somkan ha dödats eller försvunnit.– Det märks att ungdomarnasaknar trygghet och känner sigoroliga, men det sker oftast enförändring till det positiva närde väl har en person att vända sigtill, säger Björn, som ser uppdragetsom särskild vårdnadshavaresom något mycket positivt.– Man gör en insats och fårsom sagt mycket tillbaka, menman ska också vara beredd påatt problem kan uppstå. Vi skahjälpa dem med deras rättighetermen också tala om vilka skyldigheterde har. Dessutom kan detta en viss tid att bygga upp enrelation, menar Björn.Det ställs inga speciella kravpå en särskild vårdnadshavaremer än att man ska vara enstabil vuxen med livserfarenhetoch ha ett intresse för att hjälpamänniskor. Det görs även utdragur polisens misstanke och belastningsregister.– Man bör vara över 30 år.Fler av våra vårdnadshavare ärpensionärer men en del är i 40-50-årsåldern, säger Johanna, somgärna vill att fler anmäler sig somsärskilda vårdnadshavare.viss ersättning– Ersättningen är symbolisk. Dethandlar om 1 700 kr i månadensom arvode samt omkostnadsersättningpå 500 kr.Meningen är också att manbara ska vara vårdnadshavare fören person.Den som är intresserad av attvara särskild vårdnadshavare förensamkommande flyktingbarnkan kontakta socialsekreterareJohanna Kaspersson.Kontakt: Johanna KasperssonJohanna Kaspersson, Tel 0431-40 27 31 ellere-post: johanna.kaspersson@engelholm.seRektor Barbro Börjesson på Södra Utmarkens skola inviger matematikprojektet.Foto: Rigmor SäfstenSödra Utmarkens skola och Nyhemsskolanfår tillsammans över en halvmiljon kronor i bidrag från Skolverketför satsning på matematik i skolan.Nyhemsskolan ska för 246 000 kronorutveckla sin profilering på matematikmedan Södra Utmarken satsar 300 000kronor på att ge bättre grundkunskapertill eleverna i de tre första årskurserna.I slutet av förra månaden sjösatteSödra Utmarkens skolasitt projekt, där man blandannat på lite annorlundasätt ska lära ut grunderna imatematik.– Syftet är att eleverna ska fåett mer fördjupat, verklighetsnäraoch praktiskt perspektivi matematikundervisningen.Vi ska bygga upp en matematikverkstadmed tillgångtill konkret material och vilägger också pengarna på enlärareresurs till matematikundervisningen.Den här matematikverstadenska vi ocksåförlägga utomhus, helt i linjemed vår skolas naturprofil,säger projektledaren RigmorSäfsten.De berörda 121 elevernapå Södra Utmarkens skolakommer att få en timme extramatematikundervisningi veckan.En av anledningarna tillSkolverkets satsning är resultatetfrån en undersökningsom genomfördes 2007. NärSkolverket gjorde en undersökningom matematik förtvå år sedan visade dennaatt många svenska elever görsystematiska fel i beräkningsprocedurer.Därför sattsarSkolverket pengar till landetsskolor för att sådana här fel skaupptäckas i tidig ålder.Ängelholms kommun på webbenwww.engelholm.se

LÄTTLÄSTPersoner med funktionsnedsättningska lättare kunna ta sig fram i centrumDet är viktigt för demokratinatt allt är tillgängligt,att alla kan röra sig och komma in överallt.Då kan personer med funktionsnedsättningstudera, arbeta och leva sina egna liv.I slutet av nästa årkommer en tillgänglighetsguidefrån Ängelholms kommun.I den står det hur tillgängligaplatser för alla är i kommunen.Då kan flera som äger hus få skämmasom de inte ser till att deras hus blir tillgängliga för alla.Veronica Kippner och Lars Stanley på kommunenhar arbetat med tillgänglighetsguiden.De har pratat med dem som äger hus, med apotek,kyrkor, affärer, restauranger och banker.Föräldrar säger oftare nejtill att bjuda på alkoholFöräldrar bjuder inte sina ungdomarpå alkohol lika ofta som förutvisar en undersökningsom kommunen har gjort.Barnen har själva svaratom de får dricka alkohol hemma.Föräldrarna förstår ofta intehur viktiga de ärnär barnen blir tonåringaroch vill prova på att dricka och röka.Det är ju föräldrarna som visar sina barnvad som är dåligt och bra.För två år sedan fick 40 procent av alla i klass 9inte dricka alkohol för sina föräldrar.I år är det 13 procent fler.Vi har framför allt informerat,säger Veronica Kippner,för många skulle nog vilja göra någotmen de har ingen kunskap.Alla ska kunna ta sig framoch det är viktigt med varningsskyltar och ljusoch att räcken fungerar bra.Både de som bor i kommunen och turisterska kunna använda tillgänglighetsguiden.De ska kunna se i denhur tillgänglig en affär eller ett hotell ärför personer med funktionsnedsättning.Den som har en affär tjänar mycket påatt göra sin affär tillgänglig.Det är inte bara personer med funktionsnedsättningsom har nytta av guiden, säger Lars Stanley.De som har barnvagn kan också seom de kan ta sig fram.Politiker och anställda i kommunen upptäcktehur svårt det kan varanär de fick testa att vara synskadad eller ha rullstoloch ta sig fram på Storgatan.Socialnämndens ordförande Jan Sewring och kommunalrådet ÅsaHerbst testar hur det är att som funktionshindrad ta sig fram längsStorgatan.

Gunnar Johnsonska sy ihop dennya organisationenÄngelholms Näringsliv, Turistföreningenoch Cityföreningen blir från årsskiftet enenda organisation. Ny vd för ÄngelholmsNäringsliv är Gunnar Johnson, 65 år.Hans viktigaste uppgift blir att sy ihop dennya organisationen för att sedan rekryteraen ersättare när kontraktet går ut om ettknappt år.Gunnar Johnson, som numerabor i Vejbystrand, anlitades somkonsult i våras för att utredamöjligheterna till en sammanslagningav näringslivsbolaget,Turistföreningen och Cityföreningentill ett samlat bolag.För att inte tappa fart i den härinledande fasen fick GunnarJohnson en förfrågan om hanville vara vd under ett år, ettuppdrag som han tackade jatill. Under hösten kombinerarhan vd-jobbet med sin anställningsom konsult på ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, menefter årsskiftet är allt fokus påÄngelholms Näringsliv.BRA LÖSNINGDetta var en bra lösning, menarordföranden i ÄngelholmsNäringsliv AB Ingrid SkoogBengtsson.– Nu har vi fått en vd medvärdefull erfarenhet av att skapagoda förutsättningar för utvecklingav näringslivet lokalt ochregionalt. Genom att Gunnargjorde utredningen om samgåendetav våra organisationer harhan också en kort startsträcka förden nya uppgiften.MÅNGA FÖRDELARGunnar Johnson ser mångafördelar med den nya organisationen.– Det allra viktigaste är attdet bli en kraftsamling. Nu fårvi ett bolag som arbetar för detsamlade näringslivet oavsett vaddet är för karaktär. Turismenoch handeln tillsammans är enviktig del av näringslivet, inteminst i en kustkommun somÄngelholm. När turismen gårbra blomstrar också handeln.– Nu får näringslivet en endaröst, där vi kan göra oss hörda.För det som kännetecknar dagensekonomiska värld är att intebara företag konkurrerar medvarandra utan även platser. Dethandlar inte bara om att lockabesökare utan är också i hög graden kamp om invånare, kompetensoch företagsetableringar.Därför är samverkan en logiskkonsekvens. Vi kan inte splittravåra resurser här eftersom andraplatser konkurrerar med oss,säger Gunnar Johnson.NÄRMAREKOMMUNENÄngelholms kommun har fyrarepresentanter, tre politiker ochen tjänsteman, i näringslivsbolagetsstyrelse. Genom att bolagetnu har fått en vd intensifierassamarbetet. Gunnar Johnsonkommer nämligen också attingå i kommundirektörens ledningsgrupptillsammans medförvaltningscheferna.– Förutom att verka för attsamgåendet mellan bolaget ochföreningarna får en bra startska jag rent generellt arbeta förGunnar Johnson, ny vd på Ängelholms Näringsliv.näringslivets utveckling och idetta ingår att näringslivet ochkommunen har en bra dialogoch en gemensam strategi.Gunnar Johnson är uppväxt iVästerås, men har också bott 20år i Östersund.– Jag kom dit för ett jobbsom lärare i statskunskap påhögskolan men växlade sedanöver till att bli utbildnings- ochkulturchef på landstinget.Därefter har Gunnar Johnsonbland annat varit utvecklingsochnäringslivsdirektör i Eskilstunaoch regiondirektör i Uppsalalän och på senare tid konsultmed liknande frågor på ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers.VAR SOMMARGÄSTGunnar Johnson flyttade till Vejbystrandför drygt två år sedan.Men Ängelholms kommun varingen nyhet.– Nej, jag har bott i Vejbystrandunder 50 somrar och ärdärför väl insatt i kommunen.Jag blev 65 år i våras och detkänns bra att avsluta karriärenpå hemmaplan.Idrotten är Gunnar Johnsonsstora intresse och han harvarit styrelseledamot i Riksidrottsstyrelsen.Numera brukarhan få det ärofyllda uppdragetatt vara mötesordförande närRiksidrottsförbundet håller sinårsstämma.dopingutredningFör ett år sedan utredde GunnarJohnson hur Sveriges antidopningverksamhetska organiserasför att uppfylla det internationelladopingkommittén WadasNya medlemmarSASJobeverken ABEkebo Nöjescentrum ABSamhall ABGastric FoodConsulting & EventGAMPU Quality Consulting ABPlucera WebbyråMargretelunds Hantverksby ABPhysicraft i Ängelholm ABBli medlemi Ängelholms Näringsliv!Som medlem i Ängelholms Näringsliv är man med i Ängelholmsstörsta företagsnätverk. Förutom detta finns en del förmåner, tillexempel medlemstorget på webbplatsen. Gå in på ÄngelholmsNäringslivs hemsida och läs mer!www.angelholmsnaringsliv.se10

Presentation avnya medlemmarEkebo NöjescentrumLokaler för större konferensEkebo är ett av Sveriges största nöjesställen, men sedanombyggnaden för några år sedan är Ekebo också en lämplig platsför större konferenser och föreningsmöten.Ekebo har sin grund i nöjesverksamheten,som startade 1965.Många ombyggnader har gjortssedan dess.– För fyra år sedan byggde viom den gamla danslokalen Gillettill en show- och konferenslokal.Det blev högt i tak samt enetagebalkong. Därmed kan vita in drygt 500 gäster sittandevid bord eller ett par hundratill vid så kallad biografsittning,säger Bengt-Åke Johnsson, vd påEkebo Nöjescentrum.En hel del företaglägger ocksåsina fester påEkebo, antingeni samband medjulshow och julbordeller vid annattillfälle.– Men det gårförstås att abonneralokalernaockså för fest ellermässarrangemang.Nu närmar sigden mest hektiskatiden förett företag somEkebo. Det är i samband medjulbordstider.JULSHOW– Tack vare också en utbyggnadav scenen har vi kunnat satsastort på julshowen. Men likaviktigt en sådan här kväll ärmaten. Ett skånskt hemlagatjulbord brukar vi annonseramed. Det kan vi göra eftersomvi lagar nästan allting själv, sägerBengt-Åke.Apropå mat så har Ekebo ocksåbörjat med lunchservering.Nöjeskvällarna har i många årvarit ryggraden på Ekebo.– Det är lite mindre dansnumera eftersom det finns för fåriktigt populära dansband. Menvi blandar utbudet med discooch livemusik och är det riktigttryck har vi verksamhet i fyralokaler, säger Berngt-Åke.Ekebofestivalen under sommarenär numera ett begrepp istora delar av Sverige.Ekebo har nu en lokal för dans och show samt konferens. Här är det Scan som har samlat sina medlemmartill ett möte och utnyttjar både nedanvåningen och balkongen.Hasse Nilssons TransportKraftig uppgång på tio årFamiljeföretaget Hasse Nilssons Transport AB (HNT) grundades 1938 av Ragnar Nilsson.Idag är sonen Hasse Nilsson och Ragnars barnbarn Håkan Nilsson och Mattias Nilssonaktiva ägare i bolaget.Anna Sjöling, Mats och Kith LanderbergFotograf Mats LanderbergFler reklamkundertack vare studioni det nya husetMats Landerberg är en välkänd fotograf i Ängelholm.I många år, närmare bestämt i 23, hade han och hustrunKith sin studio på Storgatan vid Hvita Räck. Många ärde bröllopsbilder som Fotograf Mats Landerberg tagit vidkanten av Rönneå utanför studion. Sedan maj i fjol finnsföretaget och studion i en nybyggd fastighet på Midgårdenmittemot Maxi.– Här hyr vi halva huset ochvår yta är på 400 kvadratmeter itvå plan och ritat helt efter vårabehov. Det betyder också attvi fått helt andra möjligheter.Inte minst tack vare en störrestudio, har vi kunnat öka reklamfotograferingentill företag,reklambyråer och bildbyråer. Vigör allt själva, kopierar, monteraroch laminerar bilderna, vi görroll up och vepor, säger MatsLanderberg.Bilder till mässor, utställningarär en del av reklamfotograferingenoch bland kunderna finnsmånga företag som anlitar MatsLanderberg för produktfotografering.– Det kan handla om allt frånsmå till stora produkter. Vi haren port som gör att vi faktisktkan köra in i huset med en bil,om det behövs.Mats Landerberg har fått enhel del priser för sina bilder, bådenationellt och internationellt.Många av dem togs i den finamiljön vid Hvita Räck.– Även om jag flyttat så finnsden miljön kvar.PORTRÄTTBarn- och familjeporträtt upptaren stor del av Mats fotografering.Väggarna i det nya huset prydsmed olika bilder på barn, ungdomaroch familjer.– Det är populärt idag attdekorera väggarna i hemmetmed bilder. Även här har vinytta av den stora studion, menvi kan lika gärna fotografera iutomhusmiljö om kunden skullevilja det.Fotograf Mats Landerberg ärny medlem i Ängelholms Näringsliv.Många nordvästskånskaföretag finns på kundlistan, menreklamkunderna hittar manlängs sträckan Malmö – Stockholm.Tilläggas kan att det är MatsLanderberg som tagit bildentill de nya infartsskyltarna påE 6, som hänvisar till vår finasandstrand.Under 2009 kommer HNT attomsätta 120 miljoner kr. På tioår har omsättningen ökat med500 procent. Förra året flyttadebolaget sitt huvudkontorfrån Skälderviken Valhall tillnya lokaler på industriområdetÄlvdalen i Ängelholm. Här finnskontor, personalutrymmen,verkstad, tvätthall och lager.Från huvudkontoret dirigerastrafik för livsmedels-, jordbruks-,bygg och anläggnings-, bulk- ochbränslepelletstransporter. Frånkontoret i Malmö dirigeras bla livsmedelstransporter. HNTägnar sig åt vinterväghållning,kör parti- och styckegods, hyrut entreprenadmaskiner medpersonal, har grus, makadam ochmatjord till försäljning, hyr utlager och utför verkstadsarbeten.Huvudsakliga arbetsområdetsträcker sig från Mälardalen ochsöderut. Till förfogande ståruppemot ett sextiotal fordon,varav 40 lastbilar och maskinerär i eget ägo.600 kunderHNT har ca 600 aktiva kundersom utgörs av allt från privatpersonertill stora koncernermed fleråriga avtal. Årligen utförHNT en ”Nöjd kund”-undersökningoch de senaste åren harpersonalen och hanteringen avgods fått toppbetyg. Ägarnai bolaget framhäver att det ärsamarbetet med den duktigaoch engagerade personalen somär nyckeln till framgång.Sedan början av 2000-talet harHNT haft ett aktivt kvalitetsochmiljötänkande. I februari2007 blev HNT ISO-certifieratenligt Miljö 14001:2004, Kvalitet9001:2000 och Trafiksäkerhet.HNT:s arbete är inriktatmot ständiga förbättringar därmätningar och uppföljningar avbland annat bränsleförbrukningoch utsläpp är en del av det dagligaarbetet.11

Musikkarriär en drömför eleverpå KulturskolanJens har siktet inställt på att blioperasångare. Han förberederen ansökan till operahögskolani Vadstena. Malin kan tänka sigatt satsa på dans och musikalermedan Julia inte direkt harbestämt sig, men att hon gärna iframtiden vill syssla med sång inågon form. Alla tre har en sakgemensam. Ingen har velat sökatill TV-programmet ”Idol”.Jens Prahl, Malin Ström och Julia Westerlund, tre ungdomar som var med i musikalen Rasmus på luffen som gjordes av Ängelholms Kulturskola.Jens Prahl, Malin Ström ochJulia Westerlund går alla i sistaåret på Rönneskolan. De hadetillsammans med ett 20-talungdomar och barn ett litet annorlundasommarlov. Flera dagargick nämligen åt till att repeteramusikalen ”Rasmus på luffen”,som sattes upp av ÄngelholmsKulturskola. Alla tre lägger ocksåner mycket tid på undervisningpå Kulturskolan, som skolannumera heter. Tidigare var detMusikskolan, men eftersomdans och drama också ingår iverksamheten idag så passar detnya namnet bättre.Jens är den av de tre som harett exakt mål utstakat.– Jag vill bli operasångare.Det är en speciel känsla i operaoch utmanande att sjunga. Omjag sedan lyckas är en annan sak,det är inte så lätt att komma inpå operahögskolan.– Annars får jag väl syssla medrock, för det är den musiken somligger mig varmast om hjärtat,tillägger Jens.Malin Ström är sugen på musicals.Hon har fått lite blodadtand eftersom hennes bror gårpå musikalakademien.– Jag vill gärna syssla med dansoch teater, det är en konstformmed mycket känslor. Även omdet inte blir på heltid så trorjag att det kommer att bli åtminstoneen hobby för mig.Det var jätteskoj att vara medi Rasmus-föreställningen, sägerMalin, som förutom att honsjunger också spelar piano påKulturskolan.Julia tror också att hon pånågot vis ska hålla på med sångoch musik.12– Det vore naturligtvis skitkulatt kunna göra det åtminstonepå hobbybasis, säger Julia somliksom Jens och Malin är med iGymnasiekören.– Men vi har alla solosång påschemat hos sångpedagogen.Om man gillar att sjunga,siktar man då på att kommamed i ”Idol”?– Nej, inte för min del, sägerJens. Min röst passar inte tillpopmusiken och jag har bestämtmig för en väg att utvecklas påoch där finns inte ”Idol” med.– Jag tycker bara det skullevara jobbigt att bli utkörd, så jagvågar inte ta risken, säger Julia.Malin däremot är inte heltfrämmande för tanken.– Man ska aldrig säga aldrig.FireworkMusicKULTURSKOLANInvigning med stort fyrverkeriParkskolan (parkeringen)”Rasmus på luffen” speladesfyra gånger för förskolebarnoch två gånger för allmänheten.Kanske blir det fler föreställningarmen troligtvis i en kortarevariant.Onsdag 21 oktober kl 19