Bilaga W1404-2.2.pdf - LIF

lif.se

Bilaga W1404-2.2.pdf - LIF

Korta antibiotikakurer kan ge långvarigaekologiska störningarAntibiotika kan påverka den normala tarmfloran underlång tid även efter korta behandlingar och höga halter avresistenta bakterier och resistensgener kan finnas kvarupp till två år efter en 7-dagarsbehandling. Det visar ennyligen publicerad artikel i tidskriften Microbiology.Det är sedan tidigare välkänt att antibiotikabehandlingmedför risk för resistensutveckling. Dels direkt i infektionshärden,dels i tarmens mikroflora, vilken kan fungera som enreservoar av resistenta bakterier och resistensgener. Gradenav dessa negativa effekter beror på flera faktorer, bl a typ avantibiotika, administrationssätt, dos och behandlingenslängd. Ett stort antal studier avseende ekologiska antibiotikaorsakadestörningar i den normala mikrofloran baseradepå konventionella mikrobiologiska odlingstekniker har indikeratatt dessa störningar ofta normaliseras inom någraveckor efter avslutad behandling.I en nyligen publicerad minireview, med en av Läkemedelsverketsmedarbetare som medförfattare, redovisas att manmed hjälp av olika molekylärbiologiska tekniker kunnat påvisaatt antibiotikaorsakade störningar i den normala tarmflorankan kvarstå under mycket lång tid. Författarna har i studiervisat att antalet resistenta bakterier och olika resistensgenerökar signifikant och varaktigt i tarmfloran även efter kortabehandlingar. Resistenta kloner som uppkommit i sambandmed behandlingen, samt markant förhöjda halter resistensgenersom kodar resistens även mot andra antibiotikaklasser,kunde påvisas upp till två år efter en 7-dagarsbehandlingmed klindamycin.Artikeln understryker nödvändigheten att använda antibiotikasparsamt och att noggrant överväga val av antibiotikadå även korta behandlingar mot milda och ibland självläkandeinfektioner kan medföra långvariga ekologiska störningar.En ökning av den totala bördan av resistenta stammaroch resistensgener ökar risken för allvarliga konsekvenserbåde hos den enskilda patienten och i samhället i stort.Denna insikt är inte minst viktig i dagens situation med englobalt galopperande resistensproblematik, där rapporterom totalresistenta bakterier blir allt vanligare, samtidigt somutvecklingen av nya effektiva antibiotika går på sparlåga.Läs hela artikeln i Microbiology 2010;156:3216–23.Läkemedel för avancerade terapierLäkemedelsverket anordnade den 5 oktober i år en informationsdagom det nya regelverket för läkemedel föravancerade terapier, som reglerar användningen av gen-,cell- och vävnadstekniska produkter. I EU har man valtatt klassificera dessa produkter som läkemedel. Ett sextiotalintresserade inom området deltog i detta halvdagsseminarium.Utvecklingen inom området avancerade terapier bygger påvetenskapliga framsteg inom cellulär och molekylär bioteknik.Som en konsekvens av detta har man inom EU beslutatom en ny förordning för att säkerställa att patienterna hartillgång till en säker och effektiv behandling med läkemedelför avancerade terapier (AT-läkemedel).Förordningen tar upp krav på utveckling, tillverkning,godkännande och tillsyn av dessa läkemedel, och gäller inomhela EU sedan den 30 december 2008. I och med denna förordningregleras vävnadstekniska produkter för första gångeni EU-lagstiftningen. Vävnadstekniska produkter av typenkondrocytimplantat och hudsubstitut har dock tidigare klassatssom läkemedel, men då som cellterapiprodukter.Från transplantat till läkemedelInom svensk sjukvård har man sedan slutet av 80-talet utvecklatcellterapiprodukter för behandling av patienter. Påden tiden var inte dessa produkter reglerade som läkemedelutan ansågs vara en form av transplantat. Ett av de förstaexemplen var kondrocytimplantat för behandling av broskskadai knäleden. Senare kom cellterapier för behandling avolika tumörformer. De senare har fortfarande karaktären avterapier i tidig utveckling. Man har nu även kunnat visa pålovande resultat med in vitro-expanderade allogena mesenkymalastamceller, som används för att motverka vävnadsavstötning.Som nämndes här ovan har både kondrocytimplantatoch hudsubstitut klassats som läkemedel i Sverige.Hudsubstitut består oftast av allogena keratinocyter och fibroblastersom odlats på en bärare. Dessa produkter användsbl.a. vid behandling av bensår.Det var denna och liknande aktiviteter i andra EU-ländersom gjorde att Europeiska kommissionen beslutade att dessaprodukter måste regleras som läkemedel.

More magazines by this user
Similar magazines