Kritisk kulturteori - Södertörns högskola

En viktig drivkraft kommer också från filosofin, i synnerhet den europeiskaefterkrigsfilosofin, som utvecklat begreppsliga redskap för att både kritisera tidigaredisciplingränser och generera nya problemhorisonter. Det gäller i synnerhet kritiskteori, hermeneutik, dekonstruktion och genealogi, ofta samlade under beteckningen“kontinental filosofi”. Den analytiska filosofin präglas delvis av sin nära dialog medmatematik och naturvetenskap. Den kontinentala filosofin har snarare präglats avnärheten till kulturvetenskapliga grundfrågor, kring tolkning, förståelse, subjektivitet,liksom mening och makt, men också av kopplingen till kritisk-emancipatoriskateoribildningar, som marxism, psykoanalys, feminism och postkolonial kritik. Denkontinentala filosofin har därför också kommit att utgöra en viktig teoretiskinspirationskälla inom ny humaniora, genom författare som Benjamin, Heidegger,Foucault, Derrida och Butler, som alla på olika sätt kommit att prägla det kritiskakulturstudiets fortsatta utveckling. Södertörn är idag den ledande institutionen iSverige vad gäller kontinental filosofi.Återkomsten av begreppet estetik – som samlingsbeteckning för ett nytt humanistisktfält – är karakteristiskt för utvecklingen. Estetiken vid Södertörn är ettmångvetenskapligt och kulturhistoriskt profilerat ämne inom vilket litterära,konstnärliga, sceniska och filmiska gestaltningar låter sig studeras, men även nyamedier, populärkulturfenomen och informationsteknologier aktualiseras. Ämnetkarakteriseras av tre inriktningar. Det har sina rötter i den filosofiska estetiken ochden kontinentala tanketraditionen. Ämnet betraktas emellertid också som ensinnlighetslära, det vill säga som ett tänkande som riktar in sig på hur människannärmar sig världen via sina sinnen, antingen för att hämta kunskap om den eller föratt njuta och behagas av den. Så har estetiken som disciplin fått en ny aktualitet idagens mediesamhälle, som mer än någonsin tidigare är mättat av sinnesintryck.Estetiken vid Södertörn är också inriktad på samtida kultur och modern teoribildning.Denna blandning mellan klassiskt och samtida, teori och praktik, gör ämnet unikt iSverige.Det är dessa tre ämnen som här söker forskarutbildningsrättigheter och somtillsammans konstituerar området Kritisk kulturteori. Vart och ett av dem uppfyllerinternt uppställda kriterier för forskarutbildningsämnen: rättigheter att utfärda examenpå avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare varav minst en professor och tvådocenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat högre seminarium; erfarenhet av atthandleda uppsatser på avancerad nivå; och att det finns doktorander i miljön. Därtillbildar de tre ämnena tillsammans ett forskarutbildningsområde som uppfyllerHögskoleverkets riktlinjer: områdets tre ämnen har sammantaget 16 möjligahandledare (MKV 7, filosofi 5 och estetik 4) och för närvarande 16 doktorander (MKVoch filosofi 8 vardera).Området Kritisk kulturteori är ett viktigt inslag i högskolans övergripandeforskningsstrategi, där “Kritisk kulturteori och estetik” är ett profilområde, och”Kulturteori” är också ett av tre utvalda profilområden inom Centre for Baltic and EastEuropean Studies (CEEBS), som rymmer forskarskolan Baltic and East EuropeanGraduate School (BEEGS) där flera av de nuvarande doktoranderna är verksamma.Forskarutbildningen i området Kritisk kulturteori vidareutvecklar en mer än tio år långoch väletablerad tradition av samverkan mellan dessa ämnen, i gemensammaprogram och kurser på grund och avancerad nivå, i korsvis handledning och annanexisterande samverkan på forskarutbildningsnivån, i seminarie- ochkonferensarrangemang, samt i de mångfasetterade fler- och tvärvetenskapligaforskningsprojekt som presenteras närmare nedan. Genom att foga samman dessaämnen till ett område och låta de tre kärnämnena i ömsesidigt samarbete starta egnaforskarutbildningsprogram stärks samtliga, på ett sätt som garanterar en långsiktigthållbar humanistisk forskningsmiljö av hög kvalitet.Områdets miljöerExempel på miljöer där detta nya slags tvärgående kritisk humaniora bedrivs på ettframgångsrikt sätt är History of Consciousness Program vid UC Santa Cruz, GraduateProgram in Literature vid Duke University, Comparative Media Studies vid MIT,Amsterdam School of Cultural Analysis (ASCA) samt Estetiska forskarskolan vidKöpenhamns universitet. Också i Sverige har det gjorts försök att skapa liknandemiljöer. Johan Fornäs, som numera är knuten till området, skapade Advanced CulturalKritisk kulturteori4