TOPP- förslag - ericssonhistory.com

kontaktenPersonaltidning för LM Ericsson med dotterbolag • Nr 1 • Februari 1981 • Årgång 42TOPPförslagEricssonkoncernenshittills största förslagsbelöningpå kontorssidan —20 000 kronor - har tilldelatsClaes Enwall.Claes Enwall arbetar medstationsprogrammering, dvsförser telefonstationernasdataminnen med information.Dessutom producerasprogramremsor samt dokumentationför telefonstationssystemetARE delvisför hand. Claes Enwalls förslaginnebär att det manu-REKORDSKEPPNINGTILL TUNISIENLME i SverigeNär ett år tagit slut stundar julaftonför statistikerna. Vi hänger::jglatt med i sifferkarusellen.SIDORNA 6-72n vinterdag i januari —årets första med fullt snökaos- lastades LME-materielför 37 miljoner kronorombord på det tunisiskalastfartyget m/s Kairouan5jt i Stockholms frihamn.Sändningen är den störstasom LM Ericsson hittillshaft till Afrika. Den ingår iett tunisienkontrakt på totaltca 150 miljoner kronor.Fartyget slukade lätt 66container med drygt 6 000lådor. Några syns på LM-fotografenBo Binettes bild.När Kairouan var färdiglastad,lämnade hon ettkallt Stockholm för att sättakurs mot huvudstaden Tunisvarma hamn. Dit nåddehon efter drygt VÅ vecka.SIDAN 9Konst i matsalNyvalde SIF-basen vid IngelstafabrikenTony Berthing, skaparenav "heLMer", är en modig man.SIDAN 8Snillrike Claes Enwall (X/Hol).&ol 333/33ella arbetet ersätts med ettdataprogram. Programmetproducerar laddningsremsormed den färdiga informationenoch dokumentationenvilka matas in i programminneti ARE. Den nya metodeninfördes förra vårenoch medför en kostnadsminskningpå cirka 40 000kronor det första året.— Den gamla metodenvar besvärlig och tidsödande,säger Claes, som konstrueradeprogrammet påfritiden.

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 3kontakten //,Nils Tenqberq. LME:SYNPUNKTER PÄLM ERICSSONSÖVERTAGANDEAV DATASAABLM Ericssons verksamhet är idag imycket hög utsträckning koncentrerad tillden publika telemarknaden i världen, dvsförsäljning till teleförvaltningar i de olikaländer där Ericssonkoncernen är verksam.Detta innebär en på sikt ofördelaktig strukturpå företagets verksamhet. Mot dennabakgrund strävar bolagets ledning efter enökad diversifiering inom företagets kompetensområde.Detta innebär en ökad satsningpå telekunder inom den privata sektorn.Den privata marknaden för telekommunikations-och dataprodukter bedöms i framtidenbli allt mer intressant. Framförallt innebärföretagets satsning att det söker mota den privatamarknadens snabbt växande behov avkommunikations- och informationstjänster,dvs utrustning för framtidens kontor. Specifiktinnefattar denna målmedvetna satsningutrustning för företagets internkommunikation,kontorsautomation och distribuerad databehandling.Denna inriktning av utvecklings- och marknadsansträngningarnaär logisk för LM Ericssoneftersom det under senare år skett ett närmandemellan telekommunikations- och databranscherna,som innebär en ökande integrationav produkter och system för kommunikationoch data.När det gäller Datasaabs verksamhetsområdeär det framförallt smådatorer och arbetsplatsterminalersom passar val in i LMEricssons offensiva satsning på kontorsmarknaden.LM Ericssons styrka är framförallt företagetsstora systemkunnande och de systemlösningarför tal, text, data och bild som blir möjligagenom samverkan med Datasaab kommerytterligare att stärka denna ställning. Genomsamgåendet skapas en kombination som avsevärtkommer att förbättra bada företagens positionerpå framförallt utlandsmarknaderna.För Datasaab innebär tillgången till Ericssonkoncernensväl etablerade utlandsorganisationen betydande breddning av marknadstäckningen.Om ett samgående mellan LM Ericsson ochDatasaab inte kommit till stånd hade LMEricsson troligen valt att samarbeta med ellerförvärva ett utländskt företag inom dataområdet.Utvecklingen inom kommunikations- ochdataområdet går dessutom i sådan riktning atten kollision mellan LM Ericsson och Datasaabpå sikt inte kunde ha undvikits.En konkurrens mellan LM Ericsson och Datasaabskulle ha inneburit ett dåligt utnyttjandeav nationella resurser varvid en begränsadtillgång på ingenjörer och tekniker för utvecklingsarbetekunde resulterat i en svarbristsituation. En dubblering av utvecklingsinsatsernainom ett så avancerat teknologiområdehade varit olyckligt i ett litet land somSverige.För Datasaabs del hade säkerligen en fortsattutveckling som självständigt företag inneburitbetydande riskmoment eftersom företagetsresurser och produktsortiment knappastvarit tillfyllest för en hävdad ställning.Genom en samverkan mellan LM Ericssonoch Datasaab kommer de framtida möjligheternaför en konkurrenskraftig svensk elektronik-och dataindustri att väsentligt förbättras.Nils Tengberg är Ericssonkoncernens informationschef(DB). Han är KONTAKTENS ansvarige utgivare.

NR1 • FEBRUARI 1981 • KONTAKTENPersonalbanAnacondautbildasi SverigeChefen för nybildadeAnaconda-Ericsson Telecommunicationsborta iKalifornien i USA, JohanSiberg, har nu varit igångi drygt fem månader medsitt nya jobb.Strax efter nyår var hanhemma i Sverige ett tag ochberättade då att "vi för närvarandehåller på att definieraen långsiktig produktplan".— Och det med hänsyntill LME, S-divisionen, AUsystemoch Datasaab.Örebrofabrikenöverläs av SRADotterbolaget SRA CommunicationsAB övertarden 1 april i år moderbolagetsLM Ericsson fabrik iÖrebro med tillhörandepersonal. På fabriken finns177 arbetare och 15 tjänstemän.örebrofabriken blir därmeden enhet tillhörandeSRA:s radiofabrik i Kumla.- Under en övergångstidkommer LM Ericssonatt belägga SRA:s örebroenhetmed viss legotillverkning,omtalar ÖRCLennart Stadigh.SRA har en positiv utvecklingoch noterade nyligenbi a sin största export-- Vi ser optimistiskt på framtiden, säger Johan Siberg, chef för nybildade Anaconda-EricssonTelecommunications på den amerikanska västkusten.— Vår verksamhet är inteinriktad på storstationerutan på vad jag vill kalla"business communicationsystems".— Vi förutser en närasamordning av vår företagsstrategioch moderbolagets.JohnMeurling— John Meurling(LME/HF/DhmA) kommertill oss på Anaconda-EricssonTelecommunications föratt organisera produkt- ochmarknadsplanering.— Närmast under åretorder någonsin genom enbeställning från mellanösternför omkring 380 miljonerkronor.Telefonitillverkningenkommer successivt attupphöra vid örebrofabrikenoch ersättas av SRA:sproduktion av främst personsökareoch mobiltelefoner.SRA ägs till 71 procentav LM Ericsson och till 29procent av engelska Marconigruppen.gäller det att hitta integreringi Anacondas verksamheti PABX och transmissionoch samordna den medLMEs verksamhet. Tidigarehar LMEs verksamhet iUSA varit koncentrerad tillden amerikanska östkusten.Nu gäller det västkusten.Och på längre sikt, naturligtvis,hela USA.En hörnsten— En av hörnstenarna idet planerade produktprogrammetär den nya digitalaPABX.en MDS 110, som utvecklatspå G-divisionen isamarbete med ELLEM-TEL.— Med hänsyn till denframförhållning som finns iUSA jämfört med mångaandra LME-marknader, ochkrav på möjligheter till datahantering,är det planeratatt Anaconda ska delta i vidareutvecklingenav MDS110.— Och det är inte barafrågan om ett första steg föratt underlätta marknadsintroduktionenav MDS 110,utan också om teknik somskall kunna återföras tillmoderbolaget.— I samband med dettasker utbildning av teknikeroch marknadsfolk. Ett 20-tal personer i USA kommeratt genomgå utbildning vidLME i Stockholm1981.funderT-divisionen— Med T-divisionen för viockså diskussioner om gemensammautvecklingsprojektavsedda för US A-marknaden.— Och samtidigt jobbarvi internt vidare med vissaegna produkter, t ex analogaoch digitala subscriber systemssamt med den deltamoduleradePABX:en ("Underbarnet"),som skall intrafsduceras under senare delei.av 1981.— Inom Anaconda-EricssonTelecommunicationssysselsätter vi ca 1 000 personer.Omkring 500 arbeta*"inom tillverkningen.Drivs amerikanskt— Satsningen går ut påatt bi a driva företaget somett amerikanskt företag. Detblir förmodligen inte såmånga svenskar på Anaconda-Ericsson.Tillgång påvälutbildade tekniker finnsså att saga på platsen i motsatstill vad förhållandena ärvid andra LME-satsningarute i världen.— Till sist vill jag betonaatt vi ser optimistiskt påframtiden.Göran Hannerz

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 5\ Populärt på telefonen - färggrannaI VAPENSKÖLDARi r p>?QH&r^j»t(Zi^tfQ%s^^i(^^Från mitten av 1880-talet och några decennierframåt var det populärt att dekoreraframförallt telefonen med färggrannavapensköldar och varumärken. Sådana dekaler(avdragsbilder) prydde många telefonmodellerfrån LM Ericsson i vara kundershemländer.När dekalema började komma ur modet,omkring 1:a världskriget, samlades de inför att bevaras åt eftervärlden. Många harförstörts genom ovarsam hantering, mennågra få finns bevarade i fullgott skick. Härär sex av dessa. Varsågod, titta och njut!Denna holländska vapensköld med mottot"Jag förblir bestående" prydde bords-^lefoner.Vapen från Warszawa utgjorde dekor påväggtelefoner för polska kunder.Speciella trätelefoner för Moskva förskönadesmed den här dramatiska vapenbilden.På batterilådor från LM Ericsson & Cokunde företagets varumärke beskådassköldinramat.Väggtelefoner för södra Nigeria med särpräglatvapen såväl i form som färg.Väggtelefoner från Skottland med texten"Låt Glasgow blomma" i laxdomineratvapen.

6 KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981Ericssonkoncernen i SverigeNÄRA 900 NYA MEDARBETAREPersonalstyrkan inom Ericssonkoncernen iSverige fortsätter att öka. Under förra året blevvi nära 900 flera inom koncernen och är därmeduppe i 28 109.Förklaringen till ökningen ligger hos LMEricssons dotterbolag; vi har dels tillförts detnya SELGA och dels har RIFA samt SRA fåttflera medarbetare under 1980.MEDARBETARE INOM ERICSSONKONCERNENI SVERIGE VID ÅRSSKIFTET 1980-1981PersonalKollektivanställdaTjänstemänALLAModerbolagDotterbolag11 416 (-145) 3 849 (+406)8 626(+ 98) 4 218 (+524)20 042(- 47) 8 067 ( + 930)Koncernen15 265 (+261112 844( + 622~28 109 (+883) JDe kollektivanställdainom moderbolaget fortsätteratt minska medantjänstemännen ökar. LMEricsson har nu drygt 20 000anställda; det är ett 50-talfärre än i fjol.Personalminskningenfortsätter bland annat påLME-fabrikerna i Olofström,Karlskrona, Visbyoch Örebro. På minussidanligger också bland annatRonneby, HF och Östersund.Däremot har den nedåtgåendekurvan vant för Oskarshamnoch Kristianstad.Personalen har också ökat ibland annat Delsbo, Söder-Anmärkning: tas "dotterdöttrar" med stiger antalet tillcirka 29 000 anställda inom Ericssonkoncernen i Sverige.hamn och Mölndal.Bakom koncernens totalaökning står LMEs dotterbolag,främst det nya bolagetSELGA, som fort med sigdrygt 400 medarbetare iboet. Men RIFA och SRAhar ökat sin personal ordentligt.RIFA har tom blivitflera inom kollektivsidan.En minskning har skett försåväl arbetare som tjänstemänhos Sieverts Kabelverk,vilket är förklarligtmed tanke på pågående nedläggningav fabriken i Sundbyberg.FABRIKERNASTIO I TOPP"Mölndal har åkt upp ettsteg till fjärdeplatsen medanVisby halkat ned.Siffermaterialet har somvanligt tagits fram avBengt Lindgren (LME/Pux).1 Karlskrona (1)1980:1341 + 298 = 16391979: 1420 + 289 = 17091978: 1445 + 271 = 17161977: 1489 + 268 = 17571976: 1610 + 285 = 18952 Huvudfabriken(2)1980:1392 + 183 = 15751979: 1376 + 256 = 16321978:1304 + 283 = 15871977:1399 + 306 = 17051976: 1565 + 367 = 19323 Söderhamn (3)1980:1006 + 182 = 11881979: 959 + 182 = 11411978: 929 + 174 = 11031977: 981 + 177 = 11581976: 1060 + 190 = 12504 Mölndal (5)1980: 599 + 288 = 8871979: 578 + 282 = 8601978: 550 + 264 = 8141977: 560 + 233 = 7931976: 528 + 212 = 7405 Visby (4)1980: 781 + 96 = 8771979: 823 + 85 = 9081978: 840 + 88 = 9281977: 918 + 86 = 10041976:1015 + 87 = 11026 Östersund (6)1980: 662 + 1OO = 7621979: 672 + 106 = 7781978: 632 + 110 = 7421977: 628 + 116 = 7441976: 705 + 121 = 8267 Katrineholm (7)1980: 637 + 68 = 7051979: 654 + 68 = 7221978: 670 + 63 = 7331977:714 + 60 = 7741976: 789 + 64 = 8538 Ingelsta/IN (8)1980: 595 + 71 = 6661979: 641 + 66 = 7071978: 634 + 64 = 6981977: 654 + 62 = 7161976: 871 + 67 = 9389 Norrköping (9)1980: 548 + 65 = 6131979: 489 + 63 = 5521978: 409 + 63 = 4721977: 422 + 61 = 4831976: 463 + 64 = 52710 Kristianstad (10)1980: 438 + 102 = 5401979: 430 + 98 = 5281978: 449 + 104 = 5531977: 467 + 102 = 5691976:537 + 110 = 647STOCKHOLMTabellen upptar destörsta LME-enheterna.HF/V inklusive UF/B.Enhet KollHF 1384TNKK 314BO/GPJ 107AL/Z 200CL 183BO/V/Tr 141Tjmå2 085117278642326310435183 469117211004233?r304218159DOTTERBOLAGFöretag som ligger underdotterbolagen är inte medtagna.SRA inklusive Sonab.BolagSRARIFSKVLMSEUASELGATCNS:aKoll103312468174931221383 849Tjmän S:a1459 2 492592 1838471 1288643 1136655 655300 42298 2364 218 8 067

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 7ÖS: 662 + 100 = 762Siffrorna anger i tur och ordning antalet kollektivanställda+ antalet tjänstemän = totala antalet anställda. SELGA:35 + 79 = 114SRA: 0 + 20 = 20DO: 239 + 9 = 248SKV/PA: 142 +36 = 178SKV, Falun:100 + 27 = 127SKV/HL: 386 + 77 = 463KH: 637 + 68 = 705KH/X/Bh: 0 + 29 = 29SÖ: 1 006+ 182 = 1 188>-ÖR: 178 + 17 = 195J SRA,Kumla:504+87 = 591KS: 111 + 8= 119RIF, Gränna: 194 + 36 =230RIF, Kalmar: 600+ 136 =736SRA: 190 + 80 = 270SRA/Sonab:0 + 19 = 19LME/Stockholm: 2 395 +6 218 = 8 613SG/KR: 19 + 4 = 23EUA/Älvsjö: 0 + 655 = 655LMS/BO/HK: O + 221 = 221LMS/YS/HK:16 + 113 = 129LMS/YS/SÖ:319 + 165 = 484SELGA Inkl. MEAB:87 + 221 = 308RIF/Kista: 452 + 420 = 872SRA/Kista:339+1 029 =1 368SRA/Bålsta: O + 39 = 39SKV/SG:189 + 331 =520*BS: 340 + 58 = 398BL: (G-divisionens lager):30 + 6 = 36MÖ/MI:599 + 1147 = 1 746X/l,Göteborg:33 + 20= 53LMS/SV: 82 + 58 = 140SRA: 0 + 45 = 45OM: 252 + 23 = 275KR: 438 + 102 = 540GöteborgTON, Nyköping: 126 + 92 =218IN: 595 + 71 = 666I K: 369 + 35 = 404NG: 548 + 65 = 613 } 1683VY: 781 + 96 = 877OH: 336 + 42 = 378LMS/KL: O + 36 = 36TGN/Widells: 12 + 6= 18VE: 167 + 6 = 173LMS/SS: 76 + 50 = 126SRA: 0 + 39 = 39 RY:340 + 22 = 362KA: 1 341 + 298 = 1 639• SRA/ Kista + filialer ej angivna på kartan: 339 +1130 = 1 469• SELGA finns på 18 orter. Region Syd, HK ochMEAB ligger i Stockholm, Region Norr i Sundsvall.

NR 1 • FEBRUARI 1981 • KONTAKTENÄR DET INTE SIF-BASEN SOM STÅR DÄR OCH HÄNGER? Jovisst är det Ingelstaklubbens nyvalde ordförande Tony Berthling. Detär han som modigt hänger ut sitt måleri i fabrikens matsal. Foto: Petr Zatrepalek.ORÄDD SIF-BAS "HÄNGERIINGELSTAS LUNCHRUM- Mycket bra! Mycket fantasifullt!- Vad är du rädd för egentligen?Så har någon skrivit med kulspetspenna iden lilla svarta anteckningsbok som ligger utlagdpå en stol i Ingelstafabiikens lunchrum.En strid ström av LM-are tar sig en titt påutställningen av tavlor som pryder ena väggenpå denna annars så kulinariska mötesplats.Det här är någonting nyttpå Ingelsta. Visst har denlivaktiga fotoklubben tittsom tätt ställt ut fotografiskabilder, och visst harABF en gång satt upp konsthär. Men detta smäller väländå litet högre; en av deanställda har tagit klivetrakt ut i offentligheten medsitt måleri. Inte kan väl hanvara speciellt rädd av sig?— Det är klart, att det ärspännande att få reda påvad folk egentligen tyckerom det jag gör, säger TonyBerthling, 23-årig programmerareoch dessutom nyvaldSIF-ordförande. Men främsttycker jag det var en kulgrej, när man frågade om jagville hänga några tavlor här.— Främst målar jag förmin egen skull. Sådant somjag känner för och tyckerom. Men om någon av minatavlor kan glädja andra såär det ju roligt. Jag är inteMmer än människa, så jagsuger förstås i mej om detskulle stå något positivtskrivet där, skrattar han ochtittar på den lilla svarta.Han lämnade sinfavorit "Knasen"Tony har aldrig tidigareställt ut sina alster, men ettoch annat anbud har detfunnits. Det han målat har istället blivit hängande påegna väggar eller hos vänneroch bekanta.Det var andra året i gymnasietsom han börjademala. Vid den tidpunktenvar Tony annars våldsamtintresserad av seriefigurer —hemma finns ett arkiv på ca400 gubbar liggande, allvärldens berömdheter avtecknadeför egen hand!Ett specialarbete på serietematfick hans lärare (ennorrköpingskonstnär) atthöja på ögonbrynen ochföreslå Tony att börja malapå riktigt. Och på den vägt*är det, han lämnade favoriten"Knasen" och satte sejistället framför stafflit.LM-folket i Norrköpingvisste nog innan den häxutställningen att Torr?kunde rita. I ett par års tidhar de skrattat gott åt hansheLMer, en seriegubbe i personaltidningenDIALOG.Men att han målade på riktigt,det var det bara ettfåtal som visste...Dröm ochverklighetNär de nu står i lunchrummetoch ser på Tonystavlor är det ingen som drarpå munnen.Tavlorna är säkert inteheller menade att locka tillskratt. Hans teknik med ac-

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 9USEM-i•%? wSå här såg Tonys seriegubbe ut förra våren, då Sverige förbereddesig för övergången till sommartid.rylfärger arbetar i kylslagnanyanser. Isande blåa ochPöna toner återkommer ofta,rott existerar knappast iTonys värld av färger — ärdet något han är rädd för, såär det kanske just det röda...^De olika motiven på väg-3n framför oss får mej atttänka på Salvador Dahli'och litet grann också påArdy Striiwer, stockholmskonstnären.I de här tavlorna hamnaråskådaren i en värld mittemellan dröm och verklighet,i en slags sagovärld medtydliga drag av domedagsstämning.Kanske upptäckerman att här försiggår enkamp mellan gott och ont,en frihetslängtan, men ocksålugn och harmoni... Ja, såhär skulle kanske en recensentplita i sin krönika. Vitog tag i konstnären ochRågade helt enkelt: vad villdu saga med dina tavlor?- Mitt måleri handlarmest om känslor, menarTony. Jag vill ge något somåskådaren själv kan spinna*idare på, någon form avtema där man delvis kännerigen sig, men också får någotatt fundera över.Helt ointresserad är jagav att mala tingen som deser ut, rakt upp och ner. Dåskulle jag lika gärna fotograferadem i stället!Visst är min stil surrealistisk,fortsätter Tony. Jagbeundrar Salvador Dahli'och är ofantligt intresseradav himlen och rymden.TusenkonstnärDrömmer du om en framtidsom konstnär, frågar jag.Det är ju en ganska vanligfråga i sådana här sammanhang.— Visst har jag minadrömmar, skrattar Tony.Men det har väl alla — hurskulle livet se ut annars?— Men ärligt talat, jagskulle vilja studera konstnågra år, och visst vore detfantastiskt om jag kundeförsörja mej på måleri!Här sitter han alltså, enkille framför en bildskärmoch fixar dataprogram. Enklart konstbegåvad kille somprogrammerare på en LMfabrik.Tänk så livet kan bli!Hur trivs han med den jordnäratillvaron?— Bara fint faktiskt! Efterskolan skulle jag egentligenplugga till landskapsarkitekt,men datan kom emellan.Att jobba med datorer ärväl på satt och vis också enkreativ tillvaro. Och hanklarar det jobbet med glans,liksom han tycks klara avdet mesta han ger sig in på.Vid årsskiftet valdes hansålunda enhälligt till nySIF-ordförande vid fabriken,och det blir man välinte så där utan vidare.Han har tidigare i sittunga liv hunnit med att odlaytterligare en artistisk ådra:Under flera år tävlingsdansadehan i god SM-klass,men lade av när tiden interäckte till.Ett och annat "tangosteg"hinner Tony fortfarandemed, men då oftast påNorrköpings handbolls- ellerfotbollsplaner! För han harsom sagt ett och annat försej den här orädda killen.Lennart NilssonBåten till TunisStrax efter julhelgen lämnade det tunisiskalastfartyget m/s Kairouan Stockholm medkurs Tunisien. I lastrummet fanns drygt 472ton ARE-material - till ett värde av 37 miljonerkronor - åtföljt av inte mindre än 40 000 sidorskeppningsdokument. Det är den hittillsstörsta afrikasändningen vid LM Ericsson.Skeppningen ingår i ettkontrakt på ca 150 miljonerkronor som tecknats medTunisiens televerk. Materialleveransernasker i treetapper. Den första avgick isomras. Sedan i höstas är 92telefonstationer under uppbyggnadi landet.Den sista sändningen —som går i sommar — blir ännustörre. Då blir det ocksåännu fler dokument att hållareda på. Det är fakturor,specifikationer, konossement("sjöfraktsedel") samt"certificate of origin".— Ändå tillhör inte Tunisiende krångligaste ländernai Afrika med strängakrav på dokument. Libyen,Malawi och Nigeria är t exvärre, förklarar HansÖstergren, chef för afrikagruppenvid Speditionsavdelningen.Den andra sändningenbörjade förberedas för fyramånader sedan. Då börjadeLMEs Centrallager i Stockholmatt packa godset. ViaFörsäljningsavdelningen anländespeditionsunderlag,dvs uppgifter på lådornasvikt, volym och innehåll, tillafrikagruppen.Totalt kostar fraktenLME omkring en halv miljonkronor. Försäkringenska täcka eventuella transportskador.I kontraktprisetingår såväl frakt som försäkring.— Det brukar inte händanågot. Möjligen vid lossningav lösa lådor. Men medplomberade container ärskaderisken mindre, sägerHans Östergren.När m/s Kairouan lämnadeett vintrigt Stockholmhade hon 10—12 dagars resaframför sig innan hon anländetill huvudstaden Tunisvarma hamn.Lena FieberFOTNOT: Vid LMEs Speditionsavdelningarbetar 55personer uppdelade på Norden,Europa, Asien, Afrika,Saudi-Arabien, Nordamerika ,samt Sydamerika. / « o -» -» L> /Tunisiensändningen åtföljdes av 40 000 sidor skeppningsdokument.- Här ses en del av dessa, säger Hans östergren (t v) ochCarlos Santana i afrikagruppen.

10 NR1 • FEBRUARI 1981 • KONTAKTENSenaste nytt inom tillverkningenPRODUKTIONS­UTBILDNINGNu kan kollektivanställda inom tillverkningenvid bi a LMEs huvudfabrik vidareutbilda sigför mer avancerade arbetsuppgifter. Och pluggandetsker på betald arbetstid i företagets regi.Det hela kallas produktionsutbildning ochhar snart hållit på i ett år. Utbildningen är 2-årig.Syftet med den för LMEricsson nya given är attgöra deltagarna i kursenförtrogna med förutsättningar,krav och förväntningarsom gäller produktionspersonalinom olikaverksamhetsområden. Samtgivetvis också att förbättramöjligheterna att rekryterapersonal till olika arbetsuppgifterinom produktionen.Man kan saga att produktionsutbildningenär en formav utbildning till arbetsledare.Därmed inte sagt att allasom går igenom den 2-årigautbildningen blir eller vill bliarbetsledare.Det tinns många andra roligaoch stimulerande jobbinom produktionen — baraman har den rätta utbildningen.De i stockholmsområdetsom vill vara med om produktionsutbildningenfårsjälva anmäla sig till verkstadenspersonalavdelningsom dessförinnan informeratom saken genom internannonser.Men det är inte säkert attalla som anmäler sig blir antagna,för ännu så länge harman nämligen bara 10 utbildningsplatsertill förfogande.Kursen omfattar ca170 utbildningsdagar (teorioch praktik) fördelade påtvå år.FörkunskaperkrävsDe förkunskaper somkrävs är gymnasieskolans 2-åriga yrkestekniska linje ellerLMEs inbyggda lärlingsskolaeller motsvarandekompetens eller 5 års arbetslivserfarenhet,varav minst 2år som uppsättare eller instruktörinom LME.Utbildningsplanen ser utså här: Första året — teknik,kontroll, instruktionsmetodik,instruktörspraktik,arbetsmiljö, produktionsteknik,planering och allmän företagsekonomi.Andra året — industriellproduktion, produktionsekonomi,personalpraktik,arbetsmiljö, arbetsrätt, arbetsledarepraktik,ledningoch samverkan, fördjupadteknik samt introduktion ieventuell befattning.Tester och intervjuerUttagningarna till produktionsutbildningenskerefter tester och intervjuer.Man har också en kontrollstationefter det första läsåret.De enheter där man sattigång eller planerar att sättaigång produktionsutbildningför kollektivanställda är ännuså länge LME/HF, Söderhamn,Karlskrona ochKatrineholm.Vid Ingelsta och Östersundkör man delar av utbildningsprogrammet.Vidarehar information omprojektet gatt ut till dotterbolagen.Utbildningen vid HF omfattarpersonal från HF, AL,TV, BO och CL. Till denförsta kursen i produktionsutbildningfick man in 26anmälningar.GodaerfarenheterErfarenheterna från detförsta läsåret, som nu närmarsig sitt slut, är övervägandegoda. Både elever ochlärare har kämpat på bra.En nyhet under förstakursårets nästa omgång —man har gatt ut med en nyannons — blir att ADB-kännedomläggs in i schemat.Det var ett ämne som de nuvarandeeleverna har efterlyst.— Första läsåret somsnart är slut har gattmycket bra, säger ThomasSigfridson, HF/Z/ApC*-som är en av de ansvariga.förprojektet.— Intresset hos bådeelever och lärare är stort.Och det är glädjande. Schemathar hållit, och vi harhunnit med det som vi föresattoss.— Inför andra läsåret blirdet ett resonemang med eleverna,om de skall bli arbetsledare,produktionstekniker,planerare etc. Andra åretsutbildning siktar dock mestin sig på arbetsledarjobb.— De som inte fortsätterpå arbetsledarlinjen andraåret får emellertid bitar avden utbildningen också. ^— Jag är övertygad omatt den andra etappenav produktionsutbildningenkommer att gå på sammafina satt som den första. Och*till våren står 10 nya platseilediga igen för första läsåret,säger Sigfridson.Behov avarbetsledare— Behovet av arbetsledarekommer att bestå. Genomproduktionsutbildningengår vi mera systematiskttill väga än tidigare, när detgäller utbildning av blivandearbetsledare. Här har dommöjligheten att under enlängre tid ställa om sig tilldet nya jobbet under utbildningstiden.— Det innebär att dom

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 11sedan har lättare att kommaigång som arbetsledare längrefram.Dags attgöra någotOch eleverna, då. Vadsäger dom? Så här tyckerInge Sävström från Vt 607på V/Tr ute i Bollmora därhan är huvudskyddsombud.— Jag ansåg att det vardags att göra något. Därföranmälde jag mig till produktionsutbildningen.Jag villeförkovra mej. Jag har stått^ti stampat på samma ställeså länge.— Jag började på LMEslärlingsskola 1954. Och sedandess har jag jobbat påUF, TV och ute i Bollmora.•'— Den här utbildningenär värdefull, anser jag. Manfår komma runt och titta påandra ställen. Lära sig hursaker och ting fungerar,hänger ihop.— Vi får också saga vad vitycker om utbildningen.Ibland kommer vi med kritik,en del saker kanske hadekunnat vara bättre upplagdaför oss. Men på detstora hela är det bra.— Om det går vägen förmej kommer jag att satsahårt på det andra läsåret.Blir jag uttagen till arbetsledareså tackar jag ja. Och0\\ sist så tycker jag att detar riktigt att LME satsar påatt utbilda sin egen personaloch inte bara rekryterar utifrån.jk Ingemar Green på HF/"\ 37 gick på Lärlingsskolan1962.— Jag har jobbat så längepå LME på en och sammaavdelning. Blev intresseradav produktionsutbildningenför att jag tyckte jag skulleförändra min situation.— I många fall är väl utbildningenpå verkstadeninte så bra. Men det här varnågot nytt. Själv tycker jagatt det här första läsåretgatt bra.— Uppläggningen av utbildningenär också bra. Detman inte kunnat förr fårman lära sig här. Man fårliksom lära sig hela verkstaden.Jag kommer att korahårt under andra läsåret. PåVt 37 arbetar jag som uppsättarei provrummet.Tommy Larsson på TV/Vt 740 säger:— Det var mina basar utepå Tellusfabriken som försttipsade mej om produktionsutbildningen.Ja, så anmäldejag mej och blev antagen.— Utbildningen är bra istort sett. Jag har bara positivaintryck hittills. På TVär jag uppsattare på labverkstaden.— Man får veta vad dethandlar om i tillverkningenpå andra avdelningar än ensegen. Allt är nytt och spännandei det här pluggandet.— Själv började jag påLM Ericsson som springgrabbpå HF/Vt 37 och sedangick jag igenom Lärlingsskolan1970.Yngst i gängetYngst bland de 10 elevernai produktionsutbildningenpå LME/HF är MatsWidenfors på HF/Vt 15.Där jobbar han som maskinbyggare.Och han berättar:— Jag började på Lärlingsskolan1974. Dessförinnanhade jag varit på nunedlagda Vt 03.— Tyckte det skulle varakul att börja läsa litet igen.Att lära sig något nytt innanman blir för gammal. Denhär utbildningen ger mycket.— Vad jag hoppas på iframtiden? Något nytt, någotannat utanför Vt 15.Av de 10 eleverna i förstaårskullen är det bara fyrasom inte gatt igenom LMEsLärlingsskola. Och en aveleverna har redan hunnitbli förman under förstaläsåret. Men han pluggar vidarei alla fall.Positivt, tyckerfacketStanley Oscarsson, ordförandei verkstadsklubbarnassamorganisation inomLME, förklarar att man frånMetalls sida ser positivt påden här utbildningsdriven.— Vi har alltid hävdat,att man ska satsa på utbildningav ungefär det här slaget.Det här är ju frågan omen utbildning dit alla av vårtfolk kan söka. Det har, somvi framhållit, saknats tidigare.Den som vill veta meraom den här utbildningen tarlämpligen kontakt med respektivefabriks personalavdelning.Den som jobbar i stockholmsområdetbör vända sigtill HF/Z/Apu GunillaHoltsberg för ytterligareupplysningar.Göran HannerzFörsta årskullen på HF...Här är produktionsutbildningen i full gång. Det är arbetsmiljö man pluggar. Fr v vid bordet lärarenAchim Reisig, Björn Lundberg (TV/Vt 770), Tommy Larsson (TV/Vt 740), Ingemar Green (HF/Vt37), Inge Sävström (BO/Vt 607), Mats Widenfors (HF/Vt 15) och Hannu Lehmus från Elektronikfabrikeni Älvsjö. Lehmus har redan hunnit bli arbetsledare, men läser vidare i alla fall. Foto: LeifMöller, LME/HF.

12 NR1 • FEBRUARI 1981 • KONTAKTENHan tränadeett halvårMental träningDen mentala träningenger dels den effekten attman återhämtar sig bådepsykiskt och fysiskt mycketsnabbare efter ansträngningoch dels att det är lättareatt tända till nästa löpträning.Under sommarmånadernalöptränade jag fem dagar iveckan mellan 25 och 45 km.Detta gjorde jag huvudsakligentillsammans medklubbkamrater och fartenvar oftast inte högre an attvi obesvärat kunde tala medvarandra.Visst tog det mycket tid.Men det innebar också häriuivwjlM^MA m&ST UlfPerrier * NeFÖR SITTLIVS LOPPMånga LM-are har på senare år börjat motioneraoch är ute och joggar i skog och mark.En som verkligen har specialiserat sig på dettaoch natt näst intill elitnivå är Tommy Lindbohmpå LME/HF i Stockholm. Han tränar systematiskt,för att inte saga vetenskapligt, ochhar deltagit i en rad maratonlopp under senareår bi a Stockholm Marathon, där han i höstasblev bäste LM-are.Nu är Tommy kanske inte riktigt vem somhelst som bara motionerar med langskubbning.Han tillhörde för en del år sedan svenskajunioreliten i hastighetsåkning på skridskor.Söndagen den 26 oktober förra året startadeTommy i sin hittills största tävling, nämligenNew York City Marathon. Här berättar hansjälv om loppet och om sina omsorgsfulla förberedelser.New York City Marathonbörjade för min del i aprilförra året. Det var då jagbestämde mig för att jagskulle starta i detta lopp. Ibeslutet ingick då att jagskulle genomföra ett mycketseriöst träningsprogram.För att få ut det mestamöjliga av den tid som fannstill förfogande så gjorde jagen noggrann planering avden fysiska träningen, sombyggde på en metod medpulserad träning.Eftersom de psykiskapåfrestningarna är storabåde under träningsperiodenoch under ett maratonlopp,så beslöt jag mig även föratt träna mentalt.Tommy Lindbohm från Sverige och LME/HF går i mål i fin stil ifjolårets upplaga av New York City Marathon, över 14 000 deltagareställde upp i loppet.liga upplevelser i de mestskiftande förhållanden. Tillatt börja med var Djurgården,som vi ofta springerrunt på vara träningsrundor,fylld med folk som hadepicknick och hyrde rullskridskor.Sprang i månskenMen när mörkret lade sigpå sena höstkvällar såsprang man runt och sparkadei höstlöven — ibland imånsken, ibland i ösregn,utan att träffa några andraänjoggare.En så här lång och intensivträningsperiod är nästanomöjlig att genomföra utanatt det uppstår hinder påvägen till slutmålet.Man får små muskelbristningar,blir förkyld ellerockså tränar så mycket attman inte hinner bli utviladtill nästa träning. Vid varjesådant tillfälle är det viktigtatt man lyssnar till kroppenssignalsystem och intefortsätter träningen som omingenting hänt.Det skulle innebära en.snabb nerbrytning. De flestasignaler ska besvaras medmindre eller ingen träningalls. Vid så här stora träningsmängderkan trötthetockså bero på felaktig kost. —Alla hinder måste bemctas med ett aktivt handlandei stället för med uppgivenhet,som är så vanligt.Klart för startEfter 250 mils löpträning,ett Stockholm Marathonsom gick skapligt och 15 minutersdaglig mental träningi fyra månader, så återstårnu bara fyra timmar tillstart i New York City Marathon.Vädret är mulet och fruktansvärtblåsigt. Det är caåtta grader varmt. Jag harjust kommit ut till startplatsen,fått mitt startnummer

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 13avprickat och fått kaffe ochmunkar som arrangören bjuderpå.Men värmen får man försökahålla själv. Mina kompisaroch jag hittar en ledigplats, där vi har litet skyddför vinden i väntan på starten.Klockan är ännu inte merän 6.30 och starten går först10.30. Detta är det senastehalvårets längsta timmar.Det är kallt och blåsigt ochman känner sig spänd, törstig,hungrig och matt på engång.^Pen långa väntan underlättasav vara medtävlandesom sitter runt omkring ossoch berättar sina livs historier.0*på äntligen! 30 minuteri-var till start och dags att taav sig överdragskläderna.Hur många tröjor ska jag hapå mig under loppet? Skadet bli regn?Arrangörerna gör en sistakontroll av nummerlappeninnan alla de 14 005 deltagarnasläpps ut på den 8-filigamotorvägen.Tveka inte!Har jag förberett mig riktigt?Tveka inte, tänkframåt. "Boom"! Ett kanonskottoch jag har 42 195meters löpning framför mig.över Verrazanobron(världens längsta hängbro).Sedan ned på 4:e Avenyn iBrooklyn. Vägen är fylld tillsista plats av entusiastiskaåskådare.I denna stadsdel är det tillövervägande delen mörkhyadeinvånare. Efter enlugn start över bron drivs nufarten snabbt upp.Vätskekontrollerna liggertätt. Gatan är tillräckligtbred så det är inte någraproblem med att springaom. Allt känns bra. Många ipubliken bar stora kassettspelareur vilka det strömmarpopmusik.På ett ställe passerar jagen lägenhet vars ägare vanten 1 meter hög högtalaremot gatan och drar på popmusikför fullt.Efter 6,5 kilometer hör jagatt publiken vrålar entusiastisktåt något framför mig.Något senare kommer jagikapp en tävlande som haren stor huvudbonad som föreställerett oxhuvud medhorn och skinn.Publikens bifall vet ingagränser. Jag undrar bara hurhan känner sig i nacken dagenefter att ha sprungit 42km med detta som måste vägaflera kilo.Dunk, dunk. Fötterna rullarvidare på asfalten, somär mycket ojämn efterdåliga lagningar och hettklimat.Vilken motvindEfter 12,8 km kommerden första svängen. Runthörnet och ... tvärstopp!Den enorma motvinden göratt man blir helt stillastående.Det är bara att fälla nedöverkroppen och starta omigen.Många kvarter längrebort står en orkester ochspelar. Att detta är en klangoch jubeldag för New Yorkär det ingen tvekan om.Vi passerar några kvarterdär det tycks bo endast grekisk-ortodoxapräster. Svartakappor, långa flätor i håretoch höga hattar.Här passerar jag en ynglingsom cyklar på en enhjulingvars utväxling är sålåg att han har det riktigtjobbigt.Själv sitter han ca 2 meteröver marken och kan följaloppet bra. In i stadsdelenQueens. Fortfarande är tempothögt. Halva loppet passeraspå väg upp på denandra bron. Den är byggdmed järnbalkar på högkantmed rejäla springor.För de tävlande finns engummimatta som inte ärtillräckligt tjock för att taupp ojämnheter, men harden fördelen att man slipperse vattnet långt där nere.Återigen försjunker jag ini det meditativa tillståndsom gränsar till hypnos.Kvarter efter kvarter passerarmed medvetandet bortkopplat.Bara dunk, dunk,dunk..Det monotona dunkandet •I APPROXIMATE MILE INTERVALS FOR 1980 NEW YORK CITY MARATHON>ed on K):30 am slan Lead tomeis determined from the 1976 record year's win- iiw time is somewhat laster than last year's. In case ol record time spectators Iit least iive minutes ahead ot lime inSlalan islam]Brooklynio Toll Piaiajl VWTIVerrazano Bridge enl lo B2*in Ava and &*th St41» Ave andSSthSI4lhAve ana 45th St4th Ave and 25th SiAln Ave and 5th StFI al busn Ave and AshlandLafayette between CI as so'toBedlora Ava and S Stti StBadlotdAve and Nassau StMcGuinness Blvd al Slan o* Pulaski BrPulatti Bridge (Hall-Marathon)Queen sooro Bridge (Qusens side)Queen sboro Bridge (Manhattan sid el1st Ave and 95th SiNEW JERSEYSTATENISLAND^MANHATTAN^^VSi^Wa ial"^"**»^ >w«iJLS (lift -——

14 NR 1 • FEBRUARI 1981 • KONTAKTENLMEs tre-mannalag vann 1957 Aftonbladets stora korpturneringi bowling. Laget bestod av från vänster Lasse Lundborg, vår300-poängare Allan Adeby samt hans bror Arne.TREDJE 300 POÄNGARENSå var det dags för dentredje klassikern inomLME-bowlingen — enLM-are som i en och sammaserie slagit maximala300 poäng. Tidigare har vihittat HF-aren YngveHolm och Finn Lund påNG i Norrköping.Vår tredje 300-spelare ärpensionären Allan Adeby,fd LME/HF i Stockholm.Under lång tid var han en avLME-bowlingens mest framståendelirare och blev bi akoncernmästare 1953.Allan har noterat 300 poängvid tre tillfällen — engång i en KCM-match, engång i en nationell tävlingoch en gång på träning. Hanvar på sin tid också lagledareför LME/HFs korplag.Största framgången somkorpspelare hade han 1957,då LME vann Aftonbladetsstora korpturnering i bowling,där 140 tre-mannalagställde upp.Allan gick i pension 1977efter att ha jobbat 49 år och10 månader på LM Ericsson.En toppspelare som blev silvermedaljör!• från skorna är det enda somfinns. Ingen trötthet, ingasmärtor, inga känslor överhuvudtaget. Bara dunk,dunk, dunk. Runt ett nytthorn, upp på en bro ochnu ... En fruktansvärd motvindigen, stora springor påbron, mattan har blåst bort.Plötsligt återkommer medvetandet.Fötterna värker av dessabalkar, som dessutom ärdubbade. Motvinden är såhård att farten sjunker katastrofalt.24-kilometersmärket passerasoch tröttheten kommerinte bara smygande.Den slår ned som en bomb!På andra sidan bron liggerManhattan, men vi tycksaldrig komma dit. Efter 2 kilometerskämpande kan viäntligen lämna bron ochspringa ned på l:sta Avenyn.Nu gäller det att åter finnadet meditativa tillståndetdär allt fungerar av sigsjälvt.Men, oj vad mycket folk!Avenyn är helt fylld förutomde 3 meter som lämnatsåt oss som springer. Och vadde skriker! Ratt ut. Som omdet blivit mål på Isstadion.Fast hela tiden.Jag försöker koppla bortdet. Men det går inte. Ljudnivånär för hög. Visst är detinspirerande, men faktisktockså svårt att inte tappatempo. Tänk om man ändåhaft öronproppar.Vi är på väg norrut ochgatunumren stiger. Efternågra kilometer avtar vråletoch den meditativa löpningenåtervänder. Bakifrånkommer medtävlande uppoch frågar om jag kännermig "fine". Jag ljuger noglitet när jag svarar ja.Underbar publik30 km passeras och trötthetennår den gräns där manbörjar iaktta det mesta.Publiken är underbar. Helatiden ropar man: Keep onmoving, you're looking good.De bjuder på vatten, apelsinklyftoroch karameller.Där framme har brandkårenen stege utsträcktöver gatan. Uppifrån den serde väldigt bra. För oss tävlandehar de öppnat enbrandpost och låter vattnetrinna hela tiden så att mankan tvätta av sig.Det börjar bli glesare mellanhusen. Vi är uppe vid125:e gatan och ska över enny bro. Denna gång tillBronx. Fötterna värker pådessa förfärliga broar. Modernahöghus som delvisverkar hårt slitna. Ska jagta en apelsinklyfta?Tankarna far runt. Detbästa vore att koppla bortdem helt. Men det går intelängre.Nu har jag inte sett en vitman på länge. Där frammestår en liten mörk pojke,kanske 3-4 år gammal, ochräcker fram en apelsin.Jag stannar upp, tar enklyfta och tackar. Han lyserupp i hela ansiktet. 138:e gatan.Nu vänder vi äntligensöderut.Tvärstopp!Ännu en bro. Tvärstopp!Motvinden igen. Fort igångigen så att inte den begynnandekrampen slår till förgott. Då är det färdigsprunget.In i Harlem. Bilder frånmassmedia känns igen.Några tuggummituggandestår på trapporna och tittarhalvslött. Jag känner atmosfäreninom mig.Publikleden hjälper docktill att hålla alla intryck påavstånd. Vi springer förbi ennedsliten park. Inte ettgrönt grässtrå. Publikens"Keep on moving" är nu tillstor hjälp.In på 5:e Avenyn och deförsta icke färgade åsk^darna på 7 km. "Youlooking good". Tack för det.All uppmuntran är till storhjälp. Äntligen in i CentralPark.Nu är resten av banjÉ^memorerad. Publiken t3nar. Framför mig är det ensom går och haltar. Han harsvar kramp. Publiken manarpå honom.Strax efter det jag passerathonom kommer han somen oljad blixt till publikensförtjusning. Men han måstege sig igen. En polis säger tillhonom att gå försiktigt. Hangrinar illa. Jag passerar honomigen.Nu återstår 4 km. "You'relooking well. Keep on moving".Nu kan nerräkningenbörja. Det värsta är över.Om inte krampen slår tiUnu, så kommer detta att oi^na sig.Vi springer i kanten avparken. Nu vet jag att vi skarunt hörnet och så en kortbit in i parken igen. Där ä*målet. Vi kommer ner ti.hörnet. Men var ska vispringa in igen någonstans?Äntligen i målNu? Nä. Jäklar, jag hartagit fel på horn. Vi skallpassera två horn. Ännu enlång raksträcka som lutarsvagt emot. Så, ja äntligen.500 m kvar.Här har man byggt läktareåt publiken. Tusentalshurrande sista biten. Där ärmålskynket. Jag gjorde detigen! En enorm blandningav lycka och besvikelse.Varför sprang jag inte

KONTAKTEN • NR 1 • FEBRUARI 1981 15LME-TJEJ GÖR LUMPENKYLVATTNET RANN UTNu har det hänt! LMEricsson har fått sinförsta kvinnliga soldat,som för närvarande fullgörsin värnplikt.Den historiska tjejen ärGunilla Cederberg vidÖstersundsfabriken. Honanmälde sig för värnplikttillsammans med ett flertalandra kvinnor av vilka 30blev uttagna av försvarsniakten.Grunilla kom till flygvapnet.Hon började sinvärnpliktstjänstgöring vidF 4 på Frösön utanför Öster-Dfortare? Men det har ju gattriktigt bra! Jag skall aldriggöra om det. Vilken härligpublik osv. Innan jag tillåtslämna området blir jag tillfrågadav ett 20-tal personerom jag mår bra, om jag behöverhjälp eller komma in ivärmen och vila mig. De ärunderbart vänliga.Helt utmattadMinuterna efter målgångenkänner man sig heltutmattad. Alla krafter ärfullständigt borta och benenkänns stela som telefonstol-y-" Men när man fått duschaoch litet mat i sig, så piggnarman till. Bara några timmarsenare börjar man planerai&Sx nästa maratonlopp, trots•Of tet vid målet.Det måste vara några magiskadragningskrafter idenna tävlingsform. Som ytterligareexempel kannämnas den man som andraåret i rad misslyckades medatt komma sist. Däremotfullföljde den som spranghela loppet baklänges!!Tycker jag nu efteråt attdet var värt besväret?För det har ju gatt massorav tid. Ja, absolut! Det varju bara ett Vi år av mitt liv.Massor av positiva upplevelserhar jag fått på köpet, därden viktigaste nog är attkänna sig i bra form och attlära känna sin kropp. •sund. Sedan blev hon uttagentill frivillig befälsutbildningi Uppsala. Hon skallmucka den 10:e juli i år.Hon började på LME iÖstersund 1975 och jobbadesenast som provare av kretskortpå Vt 707. Bakom sighade hon då en 2-årig teleutbildning,berättar förmanSören Söderberg.Gunilla är inföddjämtländska från trakternaav Åre och alltså duktig slalomåkerska.Gunilla Cederberg hos LME iÖstersund började värnpliktenvid F 4 på Frösön.MARTIN LINDHAR AVLIDITTvå förslag till energibesparinghar belönatsmed sammanlagt 27 500kronor på LM EricssonsMI-division i Mölndal.Det är de största belöningarsom någonsin delatsut vid divisionen.Bakom bada förslagenstår Frank Andersson somvarit anställd vid fabriken i20 år och nu arbetar medVVS-service på LMEs fastigheter.I somras fick han9 000 kronor för idén att undersommaren värma vattenmed elpatroner istället förmed dyr olja. Och strax förejul fick han 18 500 kronorför ett förslag som spararvatten.Frank tyckte att vattenförbrukningeni en avverkstadens byggnader varonormalt hog.— Jag befarade först enläcka, men vid närmare undersökningfann jag att kylvattnettill tre hydraulpumpar— som går dygnetMartin Lind, f d LM-areoch statistchef vid KungligaTeatern, har avlidit iStockholm i en ålder av85 år.Till LM Ericsson kornMartin Lind 1917. Efter 48år vid moderbolaget gickhan 1965 i pension och lämnadesin tjänst vid planeringsavdelningen.De senasteåren var han även ciceroninom företaget.Samma år som Lind börjadepå LME korn han ocksåtill Operan som statist. Hanprövade in i Operakören ochantogs, men föredrog sittekonomiskt trygga LME-livoch tackade nej.För den skull gav han inteupp teatern. År 1926 blevhan statistförman och var såi 46 år till 1972 då han drogsig tillbaka som 77-åring.Men han fortsatte att stateradå och då. Senast i novemberförra året som kardinaleni Tosca. Andra rollervar bi a biskopen i Don Carlosoch patriarken i BorisGodunor.Lind arbetade vid Operani 63 år och var därmed tilltjänsteåren den äldste avdem alla.Martin Lind var allmäntkonstintresserad. Bilden ärfrån 1976 då Lind deltog i enkurs i målning med LMEKonstförening.Frank Andersson vid LMEsMölndalsfabrik, har tilldelats27 500 kronor för två förslagsom sparar olja och vatten.Det är den största belöningennågonsin vid fabriken.runt — rann ratt igenomoch ut i avloppet, berättarFrank, som då konstrueradeett slutet system utan avlopp.På så satt sparas 6 000kubikmeter vatten varje år.alkomna2 500 nyaläsareHjärtligt välkomna att tadel av KONTAKTEN -personaltidning för LMEricsson med dotterbolag.Det säger vi på redaktionentiE de omkring 2 500 anställdainom Datasaab, vilkanu får tidningen på sina arbetsplatser.Vi hoppas att KONTAK­TEN ska ge er en bra informationom vad som händeroch sker inom Ericssonkoncernen.Det här numrettycker vi innehåller en heldel i den vägen — se t exmittuppslaget om koncerneni Sverige och ledaren på sidan3.Datasaab är för flertaletav oss på LME med dotterbolagnågot ganska okänt.Det ska naturligtvis ändraspå genom reportage ochandra skriverier om Datasaabi KONTAKTEN.Björn Byfors är KON­TAKTENS redaktionsombudhos Datasaab.Redaktionen

KONTAKTENBox 32 07312611 STOCKHOLMtelefon 08/719 2048LME/HF rum 6133Utkommer med6 nr per årTryck: ESSELTEROTOGRAVYR ABAnsvarig utgivare:Nils TengbergRedaktör:Bert EkstrandI redaktionen:Göran Hannerztelefon 08/719 3345Lena Fiebertelefon 08/719 3901Personaltidningför LM Ericssonmed dotterbolagISSN0345-6471UTGIVARKORSBANDPERSONALIASILVERPLAKETTÖRERLennart WallinFörra årets sista silverplakettörblev LennartWallin, 60 år, på LMEricssons ekonomiavdelningi Stockholm. Underen högtidlig ceremoni fredagenden 12 december idirektionsmatsalen vidHuvudfabriken mottoghan beviset på 45 år vidmoderbolaget, silverplakettsamt LME-aktier för5 000 kronor.Lennart Wallin arbetarmed arkivering av bi a brevoch fakturor som passeraravdelningen. Det har hangjort i nio år nu. Men Lennarthar inte alltid varittjänsteman. De mesta LMErötternahar han på verkstadenvid Huvudfabriken därhan har varit arbetsledare i27 år.Lennart kom till LME efteryrkesskola och verkmästarexamen.Han stannadepå verkstaden till 1972 dåhans avdelning drogs in ochLennart var tvungen att sesig om efter något annat.Många erbjudanden korn,bi a ett från ekonomiavdelningen.Som Lennart nappadepå.— När jag började påverkstaden fick man jobbaså att fingrarna blödde.Kontorsjobbet är lugnare,vilket kan vara bra på äldredagar. Men jag förlorarpengar och saknar minagamla arbetskamrater. Fastvi träffas ibland, säger Lennart.Fritiden ägnar Lennartoch hans fru åt sommarstuganpå Resarö utanförStockholm.— Vi försöker åka ut varjehelg utom mitt i vintern.Birger ÖhmanÅrets första silverplakettörheter Birger Öhman,60 år, systemmanvid LM Ericssons databehandlingsavdelningiÄlvsjö, utanför Stockholm.Onsdagen den 14 januarisamlades ett 20-talarbetskamrater för attunder ledning av tf avdelningschefenUlf Westberg,fira Birgers "45-årsdag".Silverplakettör 1981: Birgeröhman (tv) mottar plakettenur tf chefen för databehandlingsavdelningenUlf Westerbergshand.Silverplakettör 1980: Lennart Wallin (t h) mottar plaketten avchefen för ekonomiavdelningen, Olof Alström. Arbetskamraternagratulerar i bakgrunden.Birger började somspringpojke hos LME 1936och avancerade redan efternågra månader till skrivbiträde.Därefter arbetadehan i verkstaden som materialman,svarvare, borrare,fräsare och montör. Efter entid som orderberedare övergickBirger till verkstadsplaneringen:orderberedare, detaljplanerare,gruppledareför reläsats och stativ ochslutligen gruppchef. Efteratt ha gjort ett datasystemvia hålkortssystemet hamnadehan på dataavdelningendit han tog med sigsystemet. Det var några årföre datamaskinens tillkomst.— Min trevligaste tid påLME. Vi fick hitta på alltingsjälva när vi byggde upp datorn,kommenterar Birger.Så blev han gruppchef fördriftunderhåll och felstatistik.Och på den vägen är det.Sedan i höstas är Birgerdeltidspensionerad.— Egentligen hade jagtänkt vänta ännu några år,men eftersom pensionenskulle sänkas bestämde jagmig för att genast bli "deltidare",säger han. Det är ettbra satt att trappa ned arbetet.^— Så slipper man slutaabrupt när den dagen kommer.Några fritidsproblem harBirger inte. I vattnet, några»,hundra meter från husetNacka, guppar en motorbåtsom Birger tar sig ut påfisketurer i skärgården med.Birger har också fiskat inne istan. Men inte till familjen.— Vi hade en katt som åtden fisken. Och hon blev 17år!Lena FieberREDAKTIONSOMBUDBORÅS Georg Skoog • INGELSTA Lennart Nilsson • KARLSKRONA P-0 Stenberg • KARLSTAD Ann-Britt Blomberg •KATRINEHOLM Göran Lindberg • KRISTIANSTAD Gunnar Holm • MÖLNDAL Kerstin Rutgersson • OSKARSHAMNLars-Erik Enarsson • SÖDERHAMN Rune Kjellberg • VISBY Eva Boberg • ÖREBRO Inger Karlsson • ÖSTERSUND Bengt-Olof Lättström • DATASAAB Björn Byfors • LMS Thord Andersson • RIF Karin Takten • SKV/SUNDBYBERG Sven Mindus• SKV/HUDIKSVALL Ulf Mickelsson • SKV/PITEÅ Jarl Sundkvist • SRA Lars Gustavsson • TCN Hans Segnestam