12.07.2015 Views

Inledning - Hallsbergs kommun

Inledning - Hallsbergs kommun

Inledning - Hallsbergs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

VärdefullaBEBYGGELSE-MILJÖERi <strong>Hallsbergs</strong> tätort


Värdefulla bebyggelsemiljöeri <strong>Hallsbergs</strong> tätort3


HALLSBERGS KOMMUNTelefon: 0582-685000www.hallsberg.seProjektledare: Hans LindbergText: Eva FranssonLayout: Elisabeth KarlssonRedigering: Annica Fjällstam Eriksson och Elisabeth KarlssonOmslagsbilder: Från ovan: Fasaddetaljer från kv Axet 2 (nr10 a), fd skofabriken (7 a), Folkets Hus (20 h), Bergööskahuset (20 d), stationsområdet (20 a), Egna Hem -V Storgatan74 (18 a).Foto: Järnvägsmuseum: s 11. Kungliga bibliotektet: s 16(nedan). Eva Fransson (1993-94): s 44 (nedan), 78 (ovan tv ochnedan), 105 och 108-115. Kultur- och fritidsförvaltningensbildarkiv: s 12 (ovan), 14, 15, 16 (ovan), 17, 18 och 19. AnnicaFjällstam Eriksson (1995): s 71. Övriga fotografier ElisabethKarlsson (2004).Kartor: Som underlag till områdesavgränsningarna harLantmäteriverkets digitala Fastighetskarta och Terrängkartaanvänts.Utgivare: <strong>Hallsbergs</strong> <strong>kommun</strong> 2004 (dnr 2003 MOT 199 2194


Förord<strong>Hallsbergs</strong> tätort är ett av de många unga samhällen i Sverigesom kom till i samband med järnvägens utbyggnad vid 1800-talets senare hälft. Små enkla träbyggnader uppfördes med början1862 och efter hand tillkom i ren nybyggaranda allt större och merpåkostade byggnader.När vi nu stolt presenterar ”Värdefulla bebyggelsemiljöer i <strong>Hallsbergs</strong>tätort” redovisas en beskrivning av samhället ur ett arkitektur- ochkulturhistoriskt perspektiv.Ansvaret för vården av värdefulla bebyggelsemiljöer delas avenskilda <strong>kommun</strong>invånare, fastighetsägare, hembygdsföreningaroch de förtroendevalda som svarar för samhällsplanering och besluti ärenden om bygglov.”Värdefulla byggnadsmiljöer i <strong>Hallsbergs</strong> tätort” är tänkt som eninspirationskälla för alla de som är engagerade i samhällets vård ochutveckling. Dokumentet kompletterar den <strong>kommun</strong>omfattandebeskrivningen ”Värdefulla kulturmiljöer i <strong>Hallsbergs</strong> <strong>kommun</strong>” sompresenterades tidigare under året.Dokumentet ”Värdefulla byggnadsmiljöer i <strong>Hallsbergs</strong> tätort” ärresultatet av många års arbete inom förvaltningen och med biträdeav Eva Fransson, doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan.Inventeringarna är i huvudsak utförda under åren 1993 till 1994.Under dessa år var Eva Fransson knuten till Örebro läns museumsom under denna tid var uppdragsansvarigt. Samråd kring förslagetägde rum under år 1996. Inkomna synpunkter har beaktats ochmindre kompletteringar har gjorts i detta dokument.Vi vill tacka alla dem som med stort engagemang och kunnandebidragit med uppgifter under arbetets gång och på så sätt utvecklatvår beskrivning av ”Värdefulla byggnadsmiljöer i <strong>Hallsbergs</strong> tätort”.Hallsberg den 30 augusti 2004Thomas DoxrydMiljö- och tekniknämndens ordförandeHans LindbergStadsarkitekt5


InnehållFÖRORD....................................................................................................5INNEHÅLL .................................................................................................7INLEDNING ............................................................................................... 9HALLSBERG - EN HISTORIK ................................................................ 11Hallsberg 1862-1878 ............................................................................ 11Municipalsamhället ............................................................................... 13Köpingen ..............................................................................................16Den utvidgade köpingen .......................................................................17MILJÖBESKRIVNINGARÖversiktlig områdesindelning ...............................................................211 Långängen ........................................................................................... 221 a Långängsvägen .............................................................................. 231 b Kv Lunden 3, Långängsvägen 17 ....................................................241 c Kv Bonden 1, Långängens gård ...................................................... 252 Falla, Lingongatan, Korsbergsgatan .................................................273 Transtensområdet ............................................................................... 284 Skol- och idrottsområdet .................................................................... 295 Dyen .....................................................................................................315 a Dalagården 1, Tingsgatan 11 ..........................................................326 Vadsbron - Tallbacken ........................................................................346 a Kv Rydboholm 9, Östra Promenaden 2............................................ 356 b Banvaktsstugan Norrby 11:14/11:15, Östra Storgatan 44 .................366 c Banmästarbostället Högtorp 18, Högtorpsgatan 10 .........................377 Vadsbrons industriområde .................................................................387 a Skofabriken, kv Garvaren 2, Kvarngatan 2 .......................................397 b <strong>Hallsbergs</strong> kvarn, kv Kvarnen 1, Kvarngatan 1 ................................. 408 Brunnskullen - Farmen .......................................................................418 a Säterlunden.....................................................................................409 Norra industriområdet .........................................................................439 a Svinslakteriområdet, Farmen 1:2, Långgatan 32 .............................449 b Thermaeniusverken, Stocksätter 1:5, Esplanaden 1-5 ..................... 459 c Elverket, kv Vinkeln 3, Esplanaden 2 ...............................................4610 Stocksätters hyreshusområde ......................................................... 4710 a Vinkeln, Axet, Slagan med omgivande parker ............................... 4811 Hässleberg .........................................................................................5111 a Hässlebergs gård, Vikatorp 1:6 .....................................................5112 Stocksätter .........................................................................................5312 a Kv Kornet ......................................................................................5412 b Förmansgatan............................................................................... 5512 c Sjukhemmet, Hasselbacken 1, Hasselvägen 1 .............................. 5612 d Stocksätters hembygdsgård, Stocksätter 1:2................................. 5713 Kårstahult........................................................................................... 5914 Vattentornsområdet ..........................................................................6115 Bäckatorp........................................................................................... 6215 a Kv Bäckatorp 1 .............................................................................6216 Ulvsätters industriområde ................................................................6417 Järnvägsområdet .............................................................................. 667


17 a Lokstallarna med överliggningshuset ............................................. 6717 b Lokalgodsmagasinet .................................................................... 6817 c Spannmålslagerhuset, kv Duvan 4, Esplanaden 37 ........................6917 d Omformarstationen ....................................................................... 7018 Vingen - Egna Hem............................................................................7218 a Egna Hem.....................................................................................7219 Västra centrumområdet .................................................................... 7519 a Kyrkomiljön ................................................................................... 7619 b Kv Berg 4 och 5, Västra Storgatan 43 och 41 ................................ 7719 c Kv Sannaholm 45, Västra Storgatan 54 .........................................7819 d Frälsningsarmén, Kv Lärkan 5, Västra Storgatan 79 ...................... 8019 e Kv Vattumannen 17, Västra Storgatan 57 ......................................8119 f Kv Kullen 2, Västra Storgatan 40 ....................................................8219 g Tingskullen, kv Kullen 3, Västra Storgatan 38 ................................. 8319 h Bohmans smedja, kv Kullen 8, Kyrkogatan 5.................................. 8420 Centrum ............................................................................................. 8520 a Stationsområdet............................................................................8620 b Övre Stortorget.............................................................................. 8820 c Kv Kronan 3, 4, 5 ...........................................................................9020 d Bergööområdet ............................................................................9120 e Södra planteringen........................................................................9420 f Kommunkontoret, kv <strong>Hallsbergs</strong> centrum 1:4, Västra Storgatan 14 . 9520 g Västra Storgatan 4, kv Tacktorp 4 ..................................................9620 h Folkets Hus, kv Tacktorp 1, Västra Storgatan 2 .............................. 9720 i Folkbanken - Telegrafhuset, kv Kronan 2, Östra Storgatan 12 ......... 9920 j Östra skolan, kv Magistern 21, Östra Storgatan 38 .......................10020 k Tingshuset, kv Vågen 1, Östra Storgatan 40 ................................10120 l Trädgårdsmästeriet, kv Vågen 3, Östra Storgatan 42....................103Råd för bevarande av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen ..105Sammanfattande råd för bevarande ....................................................106Vägledning för bevarande av enskilda byggnader ...........................109LITTERATUR......................................................................................... 117LISTORKulturhistoriskt värdefull bebyggelse -sorterad efter adress ..................... 119Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse -sorterad efter fastighetsbeteckning . 1298


<strong>Inledning</strong><strong>Inledning</strong>Tätorten Hallsberg är ett av de många unga samhälleni Sverige som kom till i samband med attjärnvägarna anlades vid slutet av 1800-talet ochdärför benämns stationssamhällen. De växte uppkring järnvägsstationerna och i många fall på marksom tidigare varit helt obebyggd. Stationerna blevcentrum i de nya samhällena, mötesplatser förmänniskor från när och fjärran och de lockadedärför också till sig kaféer och ölutskänkningslokaler,hotell och handelsbodar. Vissa samhällenväxte snabbt i ren nybyggaranda, besläktad medden vi känner från uppbyggandet av USA:s västrastater. Det började med små enkla träkåkar ochfortsatte för de mer gynnsamt belägna med alltstörre och stoltare hus. Andra visade sig ganskasnart ha sämre förutsättningar och stannade i växten- förblev små byar. Livligast blev de som fungeradesom knutpunkter, för olika järnvägslinjer ellerför väg och järnväg. Till den kategorin hördejust Hallsberg, där två järnvägar mötte en landsväg.En jämförelse med ett panoramafoto överHallsberg år 1886 visar att oerhört lite av den förstabebyggelsen och därmed av den ursprungligastationssamhällskaraktären finns kvar här på1990-talet. Den ständiga förändringen är ett känneteckenför detta som för många andra stationssamhällen.Hela tiden tycks det ha funnits ambitionerhos de styrande att följa med sin tid ochvisa upp så stadslika gator och hus som möjligt.Många stationssamhällen fick också stadsrättighetermed tiden och var tack vare den här utvecklingeni stort sett ”modernare” än de gamla svenskastäderna, men blev istället traditionslösa och imångas ögon förfärligt fula. Kanske kan man förklarade ständiga förändringarna med att de varitförsök att upprätta de skamfilade rykten som desamtidigt alltså bidrog till att skapa - försök attförsköna och göra mer storslaget.Hallsberg har mycket gemensamt med de stationssamhällensom blev städer: Skalförändringenhos byggnaderna är mycket tydlig, och har försiggåttstegvis under årens lopp. Den visade sig medalltför stor tydlighet under 1960-talet i <strong>Hallsbergs</strong>om på många platser i landet. Då gick den gamlakaraktären i centrum till största delen förlorad.Denna förändring har sedan fortsatt, med resultatetatt endast enstaka och spridda 1800-talsbyggnaderfinns kvar. En jämförelse kan göras medt ex Laxå där Järnvägsgatan visar ett mycket välbevaratutseende och därmed av Riksantikvarieämbetethar bedömts vara riksintressant. Det finnsdärför all anledning att värna om de få exempelsom finns kvar för att hålla kvar förankringen ihistorien i den verkliga byggda miljön, inte baraden avbildade på fotografier och i böcker. Dettaär mycket viktigt, inte minst för kommande generationerhallsbergare. Naturligtvis gäller det intebara de allra äldsta husen utan även de senare tillkomna- också de kommer ju att bli ”gamla”.Det här arbetet har via Örebro läns museumutarbetats på uppdrag av <strong>Hallsbergs</strong> <strong>kommun</strong>.Den ger en beskrivning av <strong>Hallsbergs</strong> bebyggelseur arkitektur- och kulturhistoriskt perspektiv ochen bedömning av dess kulturhistoriska värde tillledning för den <strong>kommun</strong>ala planeringen i framtidenoch för vård och underhåll av husen. Därmedkan den hjälpa till att bevara de olika epokerna i<strong>Hallsbergs</strong> bebyggelsehistoria.Inventeringar av bebyggelsen ligger till grundför arbetet. De har kompletterats med fakta urfrämst byggnadsnämndens handlings- och ritningsarkivoch studier av litteratur som finns omHallsberg. Studier av historiken har ingått i ettforskningsarbete på Tekniska högskolan i Stockholm.<strong>Hallsbergs</strong>borna själva har också varit tillstor hjälp, främst Jonas Jansson, <strong>kommun</strong>antikvarie.Arbetet består av fyra delar: Den första är en beskrivningav <strong>Hallsbergs</strong> utveckling från 1862 ochframåt. Den ger en nödvändig grund till förståelsevarför det ena eller det andra ser ut som det göroch varför vissa byggnader och miljöer är värdaatt bevara.Den andra delen är en genomgång och beskrivningav samhällets samlade bebyggelse, och detkulturhistoriskt intressanta och bevarandevärdasållas här ut från det övriga, mer ordinära.Tredje och fjärde delarna ger råd och anvisningartill hur man bevarar det kulturhistoriska värdet,dels riktat till <strong>kommun</strong>ens tjänstemän och politiker(del 3), dels till den enskilde fastighetsägaren(del 4). Båda dessa grupper kan förstås ha behållningav att läsa de två delarna och förhoppningsviskan också den allmänt kulturhistoriskt intresseradehallsbergaren ha glädje av att läsa planen.Nu är det på sin plats att ge en förklaring till9


<strong>Inledning</strong>det gång på gång nämnda begreppet kulturhistorisktvärde. Vilka hus och miljöer är kulturhistorisktvärdefulla (eller kulturhistoriskt intressanta)? Dettydligaste värdet har naturligtvis de stora enstakamonumenten, t ex de kungliga och högadliga slotteneller byggnader och miljöer som varit plats försärskilda historiska händelser. Men lika värdefullär en byggnad som till form, konstruktion ellerbyggnadsmaterial är typisk för en period i det förgångna.Den har som byggnadstyp alltså en gångvarit mycket vanlig men kanske idag riskerar attförsvinna. Andra byggnader och miljöer är exempelpå förgångna levnadssätt och arbetsmiljöer ellerpå utvecklingsskeden i historien och har avden anledningen högt värde.Inte bara det som var vanligt förekommande igamla tider hör hit, utan naturligtvis i hög grad detunika, det som är mycket ovanligt. Byggnader ochmiljöer som besitter stort skönhetsvärde och kanskehar en känd arkitekt som upphovsman harofta en plats i konst- och arkitekturhistorien ochfår därmed också kulturhistoriskt värde.Som nämnts måste man värna även om senaretiders bebyggelse, men en gräns mot vår egen tidbehövs, eftersom det historiska perspektivet är nödvändigtför att man klart ska kunna sålla ut detsom är viktigt och karakteristiskt. Det som liggernära i tiden är alltför inblandat i vårt eget nutidavardagsliv och alltför färgat av nutidens tycke ochsmak för att man ska kunna se dess betydelseklart. Gränsen brukar sättas 30-40 år bakåt i tiden,d v s idag vid 1950-talets slutFör Örebro läns museum, 1994-12-19Eva Fransson10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!