Info nr 5/2008 - IF Metall

ifmetall.se

Info nr 5/2008 - IF Metall

info:För förtroendevalda i IF Metall5/2008Stina och Emmabryter ny marki Kirunagruvansidorna 6–7Angelika visarfackets värdesidorna 2–3Samhall gavJörgen ett nytt livsidorna 8–11


5/2008info:STEFANFUNDERARMedlemmarnaär fackets styrkaFacket ska klara att stå starkt ävennär det blåser motvind i politiken.Med nuvarande regering går detmesta fel väg. Dålig arbetsmarknadspolitikkombinerat med enbristfällig och oengagerad näringspolitikär inte alls bra för industriarbetarna.Den fackliga medlemsrekryteringenär viktigare än någonsin. Vi som ärfackligt engagerade och intresseradebehöver bli ännu bättre på attförklara varför det fackliga medlemskapetär så viktigt. Sedan handlardet, precis som i artikeln här intill,om att alla verkligen får frågan:Vill du bli medlem?ALLA SKA MED. På IF Metall Östbo har Inga-Britt Pettersson, Annelie Johansson ochMonica Lindström som sköter administrationen utbildat sig i argumentationsfrågor.– Det är ofta de som tar emot telefonsamtalen från medlemmar som vill går ur.Angelika sprider bilden av fwww.ifmetall.seEtt fackligt medlemskap handlar omgemenskap, om sammanhållningoch solidaritet. Det är också någotsom bidrar till att styrkeförhållandenapå arbetsmarknaden ärjämbördiga. Vi vet ju hur dåligt detblir om arbetsgivaren ensidigt kanbestämma om allt från raster tilllöner och andra anställningsvillkor.Det är orättvist och föder ettbegränsat arbetsklimat som varkenuppmuntrar till kreativitet elleransvarstagande.Facket bidrar till ett samhälle ochen arbetsmarknad där alla kanhitta en plats, oavsett om man ärman eller kvinna, svensk eller utlandsfödd.Det är vår gemensammauppgift att i alla lägen försvara ettöppet och solidariskt samhälle.Med många medlemmar i ryggenär vi starka, med färre är vi svagare– det är enkel matematik. Medlemmarna,var och en och som grupp,är de som är facket och som tillsammansförändrar villkoren till detbättre.stefan.lofven@ifmetall.sePlanen var glasklar. Leta upp alla sominte är medlemmar och ställ frågan; villdu bli medlem? Men det som är sanningoch arbetsmetod i en avdelningbehöver inte alltid vara det i en annan.– När vi mötte fler och fler somredan var medlemmar men som undradetill vilken nytta, fick vi snabbttänka om. I stället ordnades medlemsmötendär vi berättade om medlemskapetsvärde, berättar AngelikaLang, ansvarig för Organisera fler påIF Metall Östbo.notiser:En rättvis globaliseringIF Metall vill se globaliseringen som enmöjlighet i stället för ett hot. Men detska vara en rättvis globalisering, medriktlinjer och verktyg för att skapa anständigaarbetsvillkor för alla.– Hur kan vi som facklig organisationskapa verktyg för att påverka på lokaloch nationell nivå – men också på internationellnivå?Att enbart värva nya medlemmar somsedan kanske inte stannar leder intetill förbättrad organisationsgrad, tyckteAngelika Lang och de andra medlemsvärvarnainom avdelningen.– Vi vill i stället gå via dem som redanfinns hos oss och berätta om vad defaktiskt får för sina pengar. Mycket avinformationen handlar om kollektivavtaletsgrunder. På så sätt hoppasvi att de stannar kvar och som bonuslockar med andra att bli medlemmar,säger Angelika Lang.Det och mångaandra frågor diskuterasunderden 11 och12 maj 2008IF Metallhåller konferensför lokaltfackligt förtroendevaldaoch internationellarepresentanter.Förutom fackliga ledare frånBrasilien, Japan, Sydafrika, Tyskland ochUSA deltar bland andra före detta utri-2


Foto: Stephan BozicAlla ska få frågan: Vill du bli medlem?Den frågan får alla anställda inom IF Metalls avtalsområden. Det är ett mål medIF Metalls kampanj Starka tillsammans – organisera, rekrytera, som pågår 2008 och2009.Att höja organisationsgraden och rekrytera fler förtroendevaldaär några av de övriga målen. För att förbättraoch skapa hållbara arbetssätt för den fackliga kärnverksamhetensatsar förbundet 15 miljoner kronor extra undertvå år. Avdelningarna förväntas satsa ungefär lika mycketpå utåtriktade aktiviteter.Några avdelningar, som IF Metall Östbo i artikeln här,är redan igång med sitt arbete för att organisera och rekrytera.Starka tillsammansOrganiseraRekryteraDå gäller det att kunna berätta om allafördelar med facket, säger Angelika Lang(stående bakom disken).fackligt värdeMedlemsmötena bokas i förvägmed en facklig representant eller viaarbetsgivaren. Mottagandet har enbartvarit positivt, särskilt från dem somär fackliga avdelningsombud på enarbetsplats. En ytterligare lärdom somavdelningen tagit till sig.– Vi måste stötta de förtroendevalda.Enbart inom vår avdelning finns 270företag som vi ska besöka och pratamed medlemmar och organisera. För attklara detta måste vi vara många. Vi villhjälpa andra förtroendevalda att växaoch vara ute bland medlemmarna, sägerAngelika Lang.Som ansvarig för arbetsmiljö drarhon också nytta av sina kunskaper omdetta område.– Samtidigt med mina medlemsmötenbrukar jag göra en skyddsrondpå företaget.Att slå ihop flera fackliga frågor vidsamma tillfälle och utnyttja kunskapernaär också ett allmänt arbetssätt somavdelningen använder. Som till exempelnu när ombudsmännen börjar löneförhandlapå arbetsplatserna.– Om de upptäcker att det var längesedan någon medlemsinformation harhållits ber de mig hänga med ut ochhålla i en, säger Angelika Lang.Alla som jobbar på avdelningen ärinte ute och besöker arbetsplatser. Kvarpå kontoret finns den administrativapersonalen. De sköter en minst likaviktig roll.– Ofta är det ju de som får ta emotdet där arga samtalet från en medlemsom blivit förbannat och vill gå ur.Då gäller det att ha bra argument attkomma med. För oss var det självklartatt alla på avdelningen skulle haFoto: Stephan Bozicsamma utbildning i att argumentera,säger Angelika Lang.annette.lack@ifmetall.seMEDLEM OCH STOLT – Jag vill informera ochberätta om varför jag är medlem i IF Metall ochvarför jag är stolt över att vara det, säger WillyGundstedt, svetsare på AQ Enclosure AB ochmedlemsvärvare för IF Metall Östbo.kesminister Jan Eliasson och Electroluxkoncernchef Hans Stråberg som talare.Inbjudan har gått till avdelningsstyrelsen.Den som vill veta mer kan takontakt med sin avdelning eller LovisaLyly, internationell sekreterare på IF Metall,via e-post lovisa.lyly@ifmetall.seeller på telefon 070-343 27 01.Verksamheten 2007IF Metalls verksamhet under 2007 handlademycket om två av fackföreningenskärnfrågor, att organisera och att tecknakollektivavtal. Under avtalsrörelsenslöt IF Metall över 40 riksavtal. De förtroendevaldasinformationsarbete ommedlemskapets värde och anknytningenmellan facket och a-kassan gjorde attdet befarade medlemstappet blevmindre.IF Metalls verksamhetsberättelse för2007 har skickats till avdelningsstyrelsenoch till kongressombuden. Den kommerockså att finnas på hemsidanwww.ifmetall.se.IF Metalls verksamhetsberättelse 2007.


5/2008info:Foto: Bea Tigerhjelm, Illustration: Bo PerssonVilken rätt och skyldighet innebär avtalen?Veli-Pekka Säikkälä, chef på IF Metalls förhandlingsenhet,reder ut begreppen och svarar på frågor omavtalens innebörd.Veli-Pekkakommenterar avtalen– Löner och anställningsvillkorfår inte bli ett konkurrensmedelwww.ifmetall.seI Lavaldomen underkänner EG-domstolenen del av den svenska lagstiftningsom skyddar anställda motsocial- och lönedumpning.– Men vår fackliga policy äroförändrad. Vi strävar efter att bådesvenska och utländska företag skakonkurrera på samma villkor och attalla anställda behandlas lika.Varför är det så viktigt med kollektivavtalför företag som bara utförtillfälliga arbeten?– Det är viktigt av tre skäl. För att inteutnyttja människor som kommer frånett land med lägre lönenivåer; för attförhindra lönedumpning och för att konkurrensenska vara lika för alla företagoavsett ursprung.– Sammantaget är kollektivavtaletden kostnad som företagen betalar föratt få bedriva verksamhet i Sverige.Om utländska företag inte behöverfölja våra regler och därmed får lägrekostnader, konkurrerar vi inte längrepå samma villkor.I fallet med det lettiska byggföretagetLaval un Partneri, bildades företageti Lettland med lettiska anställdaför att få lägre kostnader. Företagethade ingen verksamhet i hemlandet.Handlar det om mer än bara lön?– Ja, det gäller vilken konkurrenssituationvi får om företagen inte behöverfölja samma regler.I EG-direktivet om utstationeradearbeten förutsätts att minimilön reglerasi lag eller i allmängiltigförklaradekollektivavtal. Företaget måste ocksåfölja det landets lagstiftning där arbetetutförs, såsom arbetstider, betald semester,med mera.– Svenska kollektivavtal innehållerså mycket mer än bara reglering avlön. Alla delar representerar ett värde iavsatt löneutrymme. För att arbetarnaska få del av det, krävs att företagettecknar kollektivavtal.Hur ska jag som förtroendevaldagera när utländska företag står viddörren?– Börja med att ta reda på så mycketfakta som möjligt om det utländskaföretaget och kontakta din avdelningsom ska skriva kollektivavtal.Alla kollektivavtalsbundna företagär skyldiga att förhandla enligt 11 §och 38 § i MBL. Om det är ett entreprenadföretagmed säte utomlands gällerutstationeringslagen.– Du ska kräva uppgifter om företagetoch att företaget har god kunskapi svensk arbetsrättslagstiftning, såsomreglerna om betald semester, arbetstidslagen,arbetsmiljölagen, diskrimineringslagenoch de villkor som de ärskyldiga att följa.Om entreprenören vägrar följasvenska kollektivavtal ska förhandlingenavslutas i oenighet ochIF Metalls förhandlingsenhet ta överärendet.Om jag själv tillfälligt ska arbetautomlands, vad gäller då?Svenska kollektivavtal gäller endast iSverige. Det finns inga regler om vilkaersättningar som ska gälla vid utlandsarbete.– Eftersom svenska kollektivavtalinte gäller utomlands innebär det att duinte heller är skyldig att arbeta utomlandsom du inte har ett tillfredsställandeindividuellt avtal som reglerarexempelvis lön och traktamenten,arbetstider och ledigheter, försäkringaroch boende.– Ta hjälp av klubben eller avdelningenför att upprätta ett skriftligtindividuellt avtal innan du åker i väg.Det är viktigt att ha klart för sig vadsom gäller.michael.blohm@ifmetall.seFråga mer om avtalenHar du någon avtalsfråga som du trorkan vara intressant för andra att veta merom? Hör av dig till tidningen Info: viainfo@ifmetall.se så hjälper vi till att ge svar.4


Foto: Roger LundbergKREATIV KRAFT. De anställdas yrkeskunskap och kreativitet måste bättre tas till vara precis som företagetKvalitetsproduktion i Degerfors gjort med svetsaren Henrik Gustafsson.Arbetarna är nyckeln till framgångMåste villkoren för löntagarna försämrasför att inte arbetslöshetenska öka? Ja, hävdar vissa förstå-sigpåare,medan IF Metall självklartsäger nej.– I stället ska vi arbeta för att upprätthållakollektivavtalets ställningpå arbetsmarknaden och öka deanställdas anställningsförmåga föratt nå ökade reallöner, trygghet ocharbete, säger Leif Ohlsson, IF Metallsförste vice ordförande.Många politiker, ekonomer och arbetsgivarehävdar att villkoren för löntagarnamåste försämras – annars ökar arbetslösheten.Den borgerliga regeringengenomför försämringar av a-kassanunder förespeglingen att de vill få flermänniskor i arbete. Samtidigt driverarbetsgivare krav på öppningsklausulerdå de vill pressa det lokala fackettill eftergifter i form av sänkta löner,förlängda arbetstider och så vidare.Hög sysselsättning och låg arbetslöshetär givetvis att föredra.– Men inte till priset av ökad otrygghetoch fattigare löntagare, sägerLeif Ohlsson. Han harlett arbetet i förbundetslönepolitiska arbetsgruppsamt projektet Stärk ochutveckla industriarbetarna– båda en del i det omfattandeprogramarbetetinför förbundets kongress imaj 2008.Vad är då IF Metallsalternativ?– Våra rikstäckande avtal. – Industriarbetarna ärVi ska jobba kraftfullt för företagens viktigasteatt upprätthålla dem. De tillgång, säger LeifOhlsson, IF Metallsska vara stabila, med braförste vice ordförande.golv samt ge löntagarnaökade reallöner. Våraavtal ska självklart gälla även för utländskalöntagare som tillfälligt vistasi Sverige.Men Sverige behöver också en industripolitiksom skapar jobb och tillväxt.– En konkurrenskraftig industri kräveratt de anställdas hela förmåga ochkunnande tas tillvara. Arbetet ska geutveckling, delaktighet och effektivitetsamt ske i en miljö fri från ohälsa. Detförutsätter mer resursertill vuxenutbildning ochbättre möjligheter tillomskolning och vidareutbildning.De anställdaär företagens viktigasteresurs. Deras kunskap ärnyckeln till framgång försvensk industri, säger LeifOhlsson.anneli.torner@ifmetall.seLäs mer i skrifternaLönepolitiska vägvalrespektive Arbetsmarknadoch industripolitik påwww.ifmetall.se.


info:5/2008Under större delen av 1900-talet var det inte tillåtet medkvinnor i gruvor. Förbudet gällde till början av 1970-talet.I dag söker sig allt fler kvinnor till gruvarbetet under jord.Det innebär bättre arbetsklimat och säkrare miljö. Kvinnortar inte lika stora risker – men är lika produktiva.Stina och Emma bröt traditionenDe tog hjärtat med signed i gruvans gångarwww.ifmetall.se6För tre år sedan gick Emma Kiviniemioch Stina Johansson bergarbetarutbildningen.Nu arbetar de i frontlinjeni Kirunagruvan. Emma är borrare ochStina laddare.Om yrkesvalet…Stina Johansson: – Jag arbetade i anrikningenovan jord, men när jag höll påatt bli utlasad sökte jag utbildningen.Pappa har alltid sagt att LKAB är Sverigesbästa företag. Han jobbade först igruvan och blev sedan projektledare.Emma Kiviniemi: – Farfar och pappahar jobbat i gruvan. Nu arbetar jagoch syrran här. Tidigare städade jag imatkurer och kontor under jord.Om bergarbetarutbildningen…Under 30 veckor varvades teori medpraktik och olika arbetsplatser i gruvan.Emma: – Jag har inte ångrat en dagsedan jag gick utbildningen.Stina: – Utbildningen gav oss enhelhetssyn. Vi vet vad arbetet runtomkring betyder.Emma: – Det är intressant med bergarbete,det är som en hel vetenskap.Om att vara tjej i gruvan…I dag är 3 procent kvinnor av de somarbetar under jord vid LKAB i Kiruna.I Stina Johanssons lag arbetar tio personer,tre av dem är kvinnor. EmmaKiviniemi är ensam tjej i sitt lag på åttapersoner, men arbetskamraterna träffarhon bara vid rasterna.Emma: – De flesta killar har hållitpå och meckat lite när de var små. Dethar aldrig jag gjort. När jag kom hit vardet många saker jag inte hade namn på.En gång skulle jag förklara i radion attgivarna som slår igång pumpen i pumplådaninte fungerade. Det blev ”jag hållerpå att rycka i de här bollarna, mendet suger inte”. Då fick gubbarna runtomkring ett gott skratt.Stina: – Jag har alltid trivts väldigtbra, men visst har jag undrat ibland omman duger. Man vill bevisa för sig självatt man klarar uppgiften lika bra somen kille. Och varför skulle vi inte göradet? Däremot kanske vi behöver andrahjälpmedel.Emma: – Vi är ganska raka båda två.Stina: – Nu ses vi nog mer somarbetskamrater än som tjejer.Om olycksrisker…I maj 2006 omkom en arbetskamrat tillStina i en olycka där armen på liftkorgenhan stod i träffades av en sten.Stina Johansson är laddare.Hålen som Emma Kiviniemiborrat fyller hon medsprängämnen. Med en joystickstyr hon laddarmen som kör inladdningen i borrhålet.KOMMA VIDARE. Stina Johansson och EmmaStina: – Då inser man att man ärganska liten som människa. Det värstahar hänt. Jag är inte rädd, men jagkänner respekt. Det är nog jobbigare fördem som inte jobbar här.Emma: – Farmor håller på att oroaihjäl sig, men jag är inte rädd.Om yrkesstolthet…Stina: – Har man förståelse för andramänniskor vill man göra jobbet litebättre.Emma: – Jag började göra ett hjärtaK


Kiviniemi jobbar under jord nere i gruvan i Kiruna. Här vill de stanna, utbilda sig och gå vidare.Foto detta uppslag: Kenneth Paulssoni mina gångar för att kunna fråga laddarnaom det var något som behövdeförändras i just den gången, till exempelborrvinkeln. Ibland har laddarnakommit med vatten i stövlarna ochfrågat hur det kommer sig. Då vet manatt man borrat fel.Om fritiden…Emma: – Jag kör skoter och spelarhandboll.Stina: – Vi spelar båda i division 1 iKiruna handboll.Om framtiden…Stina: – Jag är gärna kvar i LKAB.Längre fram vill jag pröva annat arbetehär.Emma: – Jag vill utbilda mig meroch komma vidare. Jag har en plan attjag ska bli en ny Martin Ivert (tidigarevd för LKAB. redaktionens anm.).maria.backstrom@ifmetall.seSom borrare driver Emma Kiviniemiortar framåt. På en traktor sitter tre3,90 meter långa borrar som gnagerhål i berget. Cirka en timme tar det förborrarna att ta sig in i berget, sedan ärdet dags att byta plats för traktorn.


5/2008info:Foto: Marie UllnertGeurg Lahdou, ny ordförande i fackklubben på Samhall i Göteborg.Här tillsammans med Mariam Sadek, Eva-Stina Forsberg och Inga-lena Johansson på ”tvätten”.Samhallklubben i Göteborg tar ett samlat grepp om medlemmarna– Det stärker känslan och ökar studieflitenVid Samhall i Göteborg harIF Metall en klubb som omfattarsamtliga enheter och medlemmarmed industriarbeten. Ett aktivtarbete på arbetsplatserna geren hög organisationsgrad ochnöjda medlemmar.– Det ger en bättre ordning. Våra medlemmarvet vart de ska vända sig när debehöver oss. Vi gör regelbundna besökpå alla arbetsplatser, säger Samhallklubbensordförande, Geurg Lahdou.Samhall i Göteborg har totalt cirka1 200 anställda, varav drygt 540 arbetarinom industrin och är medlemmar iIF Metall. De fasta enheterna minskaroch blir färre, medan antalet arbetsplatsermed inbyggd verksamhet ökar. Detvill säga företag som anlitar Samhallspersonal på plats för att utföra lättarearbetsuppgifter.www.ifmetall.se8Röster om avtalet som gäller för alla– Kollektivavtalet Samhall sträckersig över sju olika LO-förbund. Detomfattar 11 000 medlemmar inomIF Metall, säger Leena Kyhlros, avtalsansvarigför kollektivavtalet Samhallpå IF Metall.Giltighetstiden för kollektivavtalet ärlängre än de övriga kollektivavtaleninom IF Metall, 39 månader.– Det gjorde att vi fick upp lönernatill en högre nivå. De anställda får isnitt 750 kronor i ökning per år, sägerLeena Kyhlros.Kollektivavtalet Samhall har trefasta lönenivåer och en lägsta nivå.– Det hålls med andra ord ingenlokal förhandling om att fördela en lönepott.I stället sker en förhandling mellanden lokala fackliga organisationenoch arbetsgivaren om vilken lönenivåde anställda ska placeras in i, förklararLeena Kyhlros.Tidigare fanns två kollektivavtalpå Samhall: Service och Tjänster samtIndustri. Dessa har nu blivit kollektivavtaletSamhall.christian.andersson@ifmetall.se– Detta avtal är bättre,främst löneökningarna.Däremot saknas en tydligbeskrivning vilken lönegruppman ska tillhöra. Ob- ochövertidsersättningen bordevara högre.Björn Ove Jhönsson,Samhall Karlstadklubbordförande


Foto: Marie UllnertMed en gemensam klubb för samtligamedlemmar och genom en aktivtuppsökande verksamhet har klubbenbättre bevakning på både företagen ochmedlemmarnas villkor.– Vi har tänkt om. Tidigare fanns enklubb på varje enhet. Allt fler medlemmarblir utan en facklig företrädare dåbemanning och inbyggd verksamhetökar medan baserna krymper. Nuhar vi en gemensam klubb som jobbarmer utåtriktat mot alla arbetsplatser,förklarar Geurg Lahdou.Foto: Marie UllnertPunkter för förbättringÄven arbetsmiljöarbetet har blivitbättre. Vid varje ny kontakt med ettföretag som anlitar Samhall ska enchecklista med ett antal punkter bockasav. Företaget måste ha kollektivavtal,en bra arbetsmiljö, möjlighet att nåmedlemmarna och att genomföraskyddsronder.Arbetsuppgifterna vid Samhall iGöteborg varierar från pallbrytning hosVolvo till att sortera och packa skruvoch bult för Nordiska bult. På filmföretagetLoveFilm sköter Samhalls anställdaom lagerhållningen, distributionen ochäven transporterna ut till kunderna.Samhall har som mål att 5 procentav personalen årligen ska övergå tillfast anställning hos kundföretagen.Överträffat målen– Vi har faktiskt överträffat våra målde senaste åren. På Lindex har vi tolvpersoner från Samhall som är på gångatt få anställning i företaget. Det kännspositivt och roligt. Då tycker de ju att vigör ett bra jobb, säger Geurg Lahdou.Geurg Lahdou, ny ordförande i klubben på Samhall i Göteborg.Här tillsammans med Abbas Isamel, Farid Baban och Abdelwasi Habib på företaget LoveFilm.Medlemmarna är nöjda med denservice och hjälp de får från Samhallklubbensfackliga förtroendevalda. Meststolt är Geurg Lahdou över den fackligautbildningsverksamheten.– Vi ligger långt över genomsnittet.Drygt 100 av våra medlemmar har gåtttotalt 213 fackliga kurser. Det är mycketuppskattat och det kan nog förklaravarför så många kommer till oss direktoch vill bli medlemmar i IF Metall.michael.blohm@ifmetall.se– Bästa kollektivavtalethittills. De som hade låglön har fått högre. Negativtär att de som tidigare hadeSamhall Industri har backatlite när det gäller lönen.Arbetsmiljön är prioriterad,vilket är positivt.Conny Ivarsson,Samhall Hässleholmklubbordförande– Det förra kollektivavtaletvar bättre för oss som gickpå Samhall Industri. Kännssom att lönen har blivitsämre fast vi utför sammaarbete.Johnnie Johansson,Samhall Kirunaklubbordförande– Lönesystemet är dåligtuppbyggt. Finns ingen moroti systemet och det är svårtatt få högre lön. Positivt äratt det är inskrivet i kollektivavtaletatt vi får ett tillläggvid arbete på storhelg.Pia Litbo,Samhall Kristianstadklubbordförande– Bra att alla går undersamma kollektivavtal, förutvar det rörigt. Beskrivningenav vilken lönegrupp deanställda ska tillhöra ärbristfällig.Ann-Gerd Renström,Samhall Skellefteåklubbordförande


info:5/2008Arbetsmiljön ska blibättre för de anställdaFoto. Stig HammarstedtSamhall och LO-förbunden skaarbeta med följande områden:1. Utbildningen Bättre arbetsmiljö(BAM)En översyn av innehållet och uppläggetgenomförs vid Samhall under2008 för att se om revidering behövs.I detta arbete medverkar även Samhallscentrala arbetsmiljökommitté.2. Utbildning för skyddskommittéerUnder 2008 tas ett förslag fram tillutbildning för skyddskommittéer, från2009 genomförs utbildningar.3. Inbyggd verksamhetParterna har påbörjat ett arbete meden översyn av kollektivavtalet angåendeSamhalls inbyggda verksamhet.I detta arbete uppmärksammasarbetsmiljöfrågorna.ÅTGÄRDER PÅ GÅNG. Tillsammans med facken har Samhall upprättat enåtgärdsplan för bättre miljö. Bilden är från Samhall Gotland.En dyster rapport om arbetsmiljöninom Samhall har presenterats avLO-förbunden.– Det är skrämmande att endastdrygt en tredjedel av Samhallsarbetsplatser har ett systematisktarbetsmiljöarbete. Nu måste vividta åtgärder, säger Lea Skånberg,ombudsman på IF Metalls arbetsvillkorsenhet.Under hösten 2007 har LO-förbundeninom Samhall genomfört åtta regionalakonferenser tillsammans med diskrimineringsombudsmannenför att diskuteraarbetsmiljö.– Totalt deltog 148 förtroendevaldafrån 68 olika arbetsplatser, berättarLea Skånberg.Gemensam åtgärdsplanDe fick svara på en enkät och diskuterakring ämnet arbetsmiljö.– Det finns stora arbetsmiljöbrister.Samverkan mellan facket och arbetsgivarenfungerar inte tillfredsställande.4. ArbetsmiljökonferensDen 6 november 2008 genomförsen gemensam arbetsmiljökonferensför Samhalls centrala arbetsmiljökommitté,företagsrådet, centralafackliga företrädare samt ansvarigaför arbetsmiljöarbetet inom Samhall.Skyddsombudens roll och utbildningbeaktas då.Bilden om dessa brister fick LO-förbundeninom Samhall att agera.– Vi har under en tid haft en dialogmed Samhall för att komma tillrättamed problemen. Nu är vi överens om enåtgärdsplan, säger Lea Skånberg.christian.andersson@ifmetall.sewww.ifmetall.se10Vi accepterar inte sämre villkorFörbundets rättvisekampanj fortsätter.Dessutom är det snart förstamaj. Det ger dubbla anledningaratt mobilisera den samlade kraftenoch engagemang för protester motregeringspolitiken och för IF Metallsfacklig-politiska krav!I detta nummer av Info: medföljer tvåmaterial; en arbetsplatsaffisch medplats för skriven information om den lokalaförsta maj demonstrationen och ettflygblad med några av IF Metalls kravsamt en uppmaning om att demonstrerapå första maj. De fackliga kraven ärhämtade ur materialen till förbundetskongress den 13–16 maj 2008.Sprid materialet på arbetsplatser,torg och möten eller sätt upp det påTILL HÖGER-REGERINGEN:(Dessa fackligakrav är hämtadeur materialen ti lIF Meta ls kongressden 13–16 maj 2008).Demonstrera 1 maj!Vi accepterar inteatt våra villkorförsämras!IF Metall kräver:• Ökad social trygghet. Välfärden ska utvecklas, inte avvecklas.Ersättningsnivåerna i social- och arbetslöshetsförsäkringarna skafölja löne- och prisutvecklingen och vara 80 procent för flertalet.Nej ti l fler karensdagar!• Bra golv i rikstäckande ko lektivavtal. Riksavtalen ska fungerasom golv som garanterar a la en rimlig miniminivå och förhindrarlåglönekonkurrens me lan företag.• En industripolitik som skapar jobb och ti lväxt. En konkurrenskraftigindustri kräver att de anstä ldas hela förmåga ochkunnande tas tillvara. Arbetet ska ge utveckling, delaktighetoch hög effektivitet samt ske i en arbetsmiljö fri från ohälsa.• Me resurser ti l vuxenutbildning och bättre möjligheter ti lomskolning och vidareutbildning. De anstä lda är företagensviktigaste resurs – deras kunskap är nyckeln ti l framgång försvensk industri!• Rättvisa och anständiga arbetsvi lkor för a la, lokalt och globalt.A la arbetstagare i världen måste få rätt att organisera sig fackligt,förhandla ko lektivt och sluta avtal. Företag och fackbehöver teckna fler så ka lade internationella ramavtal.VrättviDemonstrera!Bra välfärd! Vi vill ha ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar för social trygghet, välfärd ochutveckling. Det sker genom solidariskt finansierade trygghetssystem.Schysta villkor! Sverige ska konkurrera med hög kompetens, kvalitet och effektivitet –inte med priskonkurrens, billig arbetskraft och dålig arbetsmiljö. Försvara kollektivavtalen!Rättvis fördelning! Sverige är ett rikt land. Den välfärd och de rikedomar vi tillsammans skapari arbetslivet ska fördelas rättvist. Orättvisor är aldrig produktiva, Sverige tjänar på rättvisa.BARAanslagstavlor. Materialet finns äventillgängligt under rättviseknappenpå www.ifmetall.se. Där finns ocksåvarianter av affisch och flygblad utankoppling till första maj.Demonstrera 1 maj!Tid:Plats:tvisaFörsta majsammanfallermed rättvisekampanjen.Dubbel anledningatt demonstrera.


– Därför är vi med i facketVi är med! är en tidning somriktar sig till ungdomar somsnart går ut yrkesgymnasiet ellerprecis har börjat arbeta. Denberättar om IF Metall och medlemskapet– främst genom ungamedlemmars ögon.Johanna Olsson på golvtillverkarföretagetArmstrong berättar omstyrkan av att många kämpar tillsamman.Andra artiklar handlarom svartjobb, arbete utomlandsoch vad som är viktigt att tänkapå vid sommarjobbet. Dessutomförklaras olika fackliga uttryck påett enkelt sätt.maria.backstrom@ifmetall.seVILL FÖRÄNDRA. Du kan välja att ge upp eller se till att förändraskriver Andreas Narkun på SVW Parts Logistics.Beställ tidningen påmaterial@ifmetall.se.Använd den vid introduktion,vid besök på skoloroch vid möten med ungablivande eller nya medlemmar.Skivan som ger en bra startDe nya avtalen ger IF Metall rättatt träffa nyanställda underintroduktionstillfället, för att informeraom syftet medfacket och verksamheten.Den förstakontakten mellanfacket ochden nyanställdepå arbetsplatsenkan varaavgörande förmedlemskapeller inte.Nyanställda som får enfacklig introduktion i sambandmed anställningstillfället har iallmänhet en större förståelse förvikten av en hög organisationsgradoch en mer positiv syn påfackets verksamhet.IntroduktionHur ett programför lokal fackligintroduktionutformas, berorpå arbetsplatsensförutsättningar.För att underlättaför handledare vidintroduktionstillfället, finnsett handledarmaterial, Vill dubli medlem i IF Metall. Där finnstips och råd samt några oh-bilderför att komma igång. I materialetmedföljer även kortfilmen Bröd,potäter och bredband som ger enbild av det vardagliga fackligaarbetet.michael.blohm@ifmetall.seNedladdning och beställningIntroduktionsmaterialet kan beställas från IF Metalls materialexpedition.Avdelningarna får tre exemplar, men kan ävenladda hem det via intranätet under Information.För förtroendevalda finns hela materialet med foldern,oh-bilderna och filmen att hämta under rubriken Aktuellt iuppdragsplatsen för Informatörer, på IF Metalls medlemsportal.HALLÅ DÄR!Tommy Ullberg, ombudsmanpå IF Metall i Hälsinglandmed särskilt ansvarsområdeför utbildning,kompetensutveckling ocharbetsorganisation.Varför ska du vara tjänstledig?– Jag ska samordna ett projektsom syftar till att vi kan starta ettteknikcollege i Hälsingland hösten2009.Vilka deltar i projektet?– Förutom IF Metall har sex kommunergått ihop med näringslivetför att utveckla de industriprogramsom finns till ett teknikcollege.Är det brist på alternativ?– Det har inte varit någon kris justhär, men vi är små kommuner. Varoch en kan inte ha ett brett utbud.Samordning tjänar vi på. Medminskade årskullar och industrinsom har behov av kompetentarbetskraft måste vi kunna lockaungdomar till bra utbildningar.För förtroendevalda i IF Metall5/2008ANSVARIG UTGIVARELars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64REDAKTIONENTfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.seChristian Andersson, Marinette Ask, Michael Blohm, Maria Bäckström,Ewa Eriksson, Mattias Josefsson (tjl), Juhani Kulo, Annette Lack,Anneli TörnerLAYOUT/TRYCKOlle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri ABSIDAN 1 Stina Johansson och Emma Kiviniemi. Foto: Kenneth Paulsson.

More magazines by this user
Similar magazines