Öresund – havsmiljö i förändring - Havet.nu

havet.nu

Öresund – havsmiljö i förändring - Havet.nu

HavsUtsikt 2/2009Öresund – havsmiljö i förändringHelsingborg har alltid varit starkt förknippad med Öresund ochnärheten till vattnet har satt sin prägel på staden och dess omgivningar.Som föregångare med stort miljöengagemang startadeHelsingborgs stad 1995 ett kustkontrollprogram för att dokumenteraoch följa det lokala tillståndet i Öresund. Erfarenheterfrån nästan femton års provtagning och mätning tyder på attmycket har blivit bättre, men undersökningarna visar framförallt på ett hav i förändring.Foto: Jerker Lokrantz/azote.se12Kustkontrollrogrammet i Öresund har fokuseratpå två stora miljöproblem. Det ena är övergödning,som beror på att för mycket näringsämnentillförs havet, och det andra är miljögifter. Problemetmed övergödningen är att den kan ge upphov till bristpå löst syrgas i vattnet, som i sin tur får effekter på såvälfiskar som bottenlevande djur. När det gäller miljögifterär havsbottnarna ofta slutstationerna för de kemikaliersom vi hanterar på land. Undersökningarna görs därförhuvudsakligen på bottnarnas bofasta invånare.Minskad övergödningGenerellt sett har den marina miljön i Öresund blivitbättre under de år som programmet har pågått. Övergödningenhar minskat dels till följd av mindre utsläppfrån några större punktkällor, men man har också aktivtarbetat för att minska tillförseln från jordbruket. En sådanåtgärd är att Helsingborgs miljökontor sedan 1991anlagt ett 60-tal våtmarker längs Råån och Vegeån somminskat läckaget av närsalter.Utsläpp stoppadesIndustrin har också blivit bättre på att rena sina utsläppoch föroreningar av tungmetaller. Även organiska mil jögifterhar minskat överlag, utom i två fall. Halterna avkvicksilver i sediment har ökat något, vilket troligen berorpå en global ökning av kvicksilver i atmosfären somantagligen kommer från en ökad förbränning av kvicksilverhaltigkol. Vissa bromerade flamskyddsmedel, somblandas in i plaster, textilier och elektronisk utrustning,har också ökat.En viktig upptäckt som gjorts genom kustkontrollprogrammetär att man spårat och stoppat ett stort kontinuerligtutsläpp av organiska miljögifter från en lokalkemisk industri. På fabriken var man inte medveten omatt denna typ av miljögifter bildades som biprodukter ochdärför visste man heller inte att utsläppen gjordes.Färre bottenlevande djurTrots att den marina miljön generellt har blivit renarehar det inte lett till någon ökning av bottenlevande djur.Tvärtom har man på flertalet stationer sett en utarmning.Det är inte bara i Öresund som man har noterat sådananedgångar. Liknande undersökningar i Kattegatt tyderpå samma sak. Vad denna nedgång beror på är ännuinte klarlagt. En teori är att en ökad uppvärmning ledertill en ökad skiktning av vattenpelaren, som kan leda tillatt mindre föda i form av plankton exporteras från ytan,där de produceras och ner till botten.En annan teori är att man får en periodisk utslagning,exempelvis på grund av låga syrehalter. Varje gång dettasker kan man få en ”minneseffekt” som gör att ekosystemetfår allt svårare att återhämta sig. Men att så lågasyrehalter skulle förekomma i det öppna Kattegatt verkarosannolikt eftersom man i stort sett aldrig noteratnågon syrebrist där.


HavsUtsikt 2/2009Ny kunskap med täta mätningarPå en av mätstationerna, som ligger på 13 meters djupen bit utanför Rååns utlopp, placerades 2005 ett instrumentsom varje timme mäter ström, salthalt, temperaturoch syre. Mätningarna visar på överraskande storaoch snabba variationer i flera av dessa parametrar. Närdet gäller salthalten är förändringar på upp till 10 promillepå någon eller några timmar vanliga och de storasvängningarna utgör en mycket stor negativ fysiologiskstress för bottendjuren.Även syrehalterna skiftar, och generellt är de somlägst under hösten före stormarna. Då är bottenvattnetfortfarande varmt - varmare vatten löser mindre syre -och nedbrytningen av planktonrester gör att syre förbrukas.När syrehalterna går under 2 milliliter per liter blirdet skadligt för bottensamhället, och det leder ofta tillutslagning av arter. Under de år som mätningarna pågåtthar syrehalterna i stort sett legat över detta gränsvärde,utom under hösten 2008. Då var syrehalten 1-2milliliter per liter i nästan tre veckor, vilket lokalt leddetill en mycket stor utslagning av bottendjur. Biomassan,som normalt ökar under den aktiva säsongen mellanvår- och höstprovtagning, minskade då istället tillungefär en fjärdedel av vårvärdet.Produktion vid bottenNågot som också kunnat visas med de täta mätningarnaär att det under stora delar av våren och sommaren närdet finns tillräckligt med ljus, produceras syre från algersfotosyntes även vid havsbotten. Detta kallas för bentiskprimärproduktion och tas normalt inte hänsyn till i ekologiskamodeller och vid beräkningar av hur syrehalternavarierar eller hur mycket föda som djuren i området hartillgång till. Under maj 2008, som var en ovanligt soligmånad, mättes under 28 av månadens 31 dagar kraftigtförhöjda syrehalter mot slutet av dagen. Medeldjupet iÖresund är bara runt 15 meter och det är mycket troligtatt bentisk primärproduktion har stor betydelse i såväldetta som andra kustområdens ekologi.Komplexa miljöförändringarInom Helsingborgs kustkontrollprogram undersöksbottenfaunan två gånger per år på tretton stationer.Man tittar på hur djursamhället utvecklas jämförtmed olika omvärldsfaktorer såsom salthalt, syrehalt,temperatur, avrinning, kvävehalt, klorofyll ochmiljögifter. Olika stationer påverkas av olika saker.Samtidigt kan det på en och samma station finnasflera faktorer som gör att antalet arter, eller antaletindivider av en viss art, förändras. Systemet ärkomplext och det är viktigt att se till helheten för attkunna förklara varför djursamhället ser ut som detgör vid olika tillfällen och platser.Långsiktighet ger kunskapVärdet av att göra täta mätningar blir tydligt inte minstvid en jämförelse med de undersökningar som smhioch Danmarks Miljöundersögelser gör i området. Detar minst en gång i månaden vattenprover vid en stationsom ligger söder om Ven, 13 kilometer från denplats där programmets instrument är placerat. Dessamätningar sker dock alltför sällan för att kunna draslutsatser om förändringar som påverkar djur och ekosystem.Till exempel har man ingen möjlighet att upptäckasnabba förändringar och veckolånga perioder medlåga salt- och syrehalter, likt den som kunde konstaterasunder hösten 2008.Det är genom långsiktiga miljöövervakningsprogramdär man kombinerar biologisk och kemisk provtagningmed kontinuerliga hydrografimätningar och modelleringsom man kan få en djupare förståelse för de förändringarsom pågår i den marina miljön. Helsingborgs stad byggerupp unik kunskap om sin marina närmiljö. Det bäddarför välgrundade beslut som leder till bättre hälsa ochlivskvalitet för människor och djur i området.Foto: Anders Tengbergt e x t Peter Göransson och Magnus Karlsson, Helsingborgs stadsamt Anders Tengberg, Aanderaa Data Instruments och Institutionenför kemi, Göteborgs universitett e l 042-10 50 03 och 031-772 27 76e-p o s t peter.goransson@helsingborg.se och anderste@chem.gu.seDykare gör sigredo att hoppai och förankramätinstrumentpå botten. Varjehalvår tas instrumentetupp föratt tömmas påinspelade data,och för att manska kunna rengörasensorer ochbyta batteri.13

More magazines by this user
Similar magazines