Miljörapport 2006 - Göteborg

Miljörapport 2006En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgISSN 1401-243X R 2007:13

2 INHOUDSOPGAVE6 Variatie van constante 696.1 Recurrente betrekkingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 696.2 Vroegtijdige beëindiging . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 736.3 Versterking van de invariant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 767 Staartinvariantie 857.1 Homogene staartinvariantie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 857.2 Inhomogene staartinvariantie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 908 Zoekalgoritmen 978.1 Linear search . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 978.2 Binary search . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1038.3 Zoeken in een stijgende rij . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1079 Procedures 1119.1 Declaratie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1119.2 Aanroep . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1139.3 Abstractie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1149.4 Exportregel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1189.5 Invariantieregel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

FörordFörordVem vill inte ha bra miljö? Frisk luft, rent vatten, möjlighet att koppla avoch prata med varandra utan att störas av buller, närhet till gröna områdenför rekreation…I takt med den tekniska utvecklingen ökar våra krav på livskvalitet. Vivill inte bara ha snabbare datorer, vi vill också ha en höjd miljöstandardför att få ett gott liv. Vi förväntar oss att ny kunskap om samband mellanmiljö och hälsa ska leda till högre ambitioner på miljöområdet. Myckethar hänt, men det finns många stora uppgifter kvar att lösa. Från att hahandlat om att minska utsläppen från skorstenar och rör är det idag helavår livsstil som står i fokus. Våra resvanor, maten vi äter, hur vi värmerupp våra bostäder och så vidare.För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling finns 16 nationella miljökvalitetsmålsom nu ska brytas ner till lokala miljömål. I Göteborg har visnart slutfört arbetet med Begränsad klimatpåverkan och med Giftfrimiljö. Arbetet med Frisk luft är i slutskedet. Vi kommer nu att arbetavidare med ytterligare mål.I arbetet med miljörapporten kan vi åter konstatera att de målen som ärsvårast att nå är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö ochGod bebyggd miljö. Miljösituationen i havet är allvarlig och det kommeratt krävas omfattande insatser för att nå målet Hav i balans samt levandekust och skärgård.Under det senaste året har klimatfrågan blivit en del av vardagen förmånga fler än oss som arbetar med miljöfrågor. Det lovar gott införframtiden. För den största utmaningen vi står inför är målet Begränsadklimatpåverkan. Det kommer att krävas åtgärder inom en lång radområden, i vårt land och internationellt för att minska utsläppen avväxthusgaser. Alla insatser är nödvändiga. Det första delmål som sattsupp på nationell nivå är bara ett första litet steg i förhållande till detjättekliv vi måsta ta.Begränsad klimatpåverkan kan dessutom ses som det mål av de 16 sompåverkar möjligheten att nå nästan alla de andra. Ett rikt växt- och djurlivoch Hav i balans samt levande kust och skärgård är exempel på mål, dären temperaturökning på sikt kan medföra betydande förändringar iekosystemen.Under många år har önskemålen om Frisk luft varit ett uppmärksammatmiljöområde i Göteborg. Det beror kanske på att vi redan på 1960-taletgjorde regelbundna mätningar och tog initiativ till insatser som förbättradeluftens kvalitet. Vissa utsläpp till luften har också minskat drastiskt,men det finns fortfarande ett stort behov av att förbättra situationen.I en gammal industristad som Göteborg finns stora områden med gamlatiders synder. Genom okunnig och ovarsam hantering av kemiska ämnenhar vi fått förorenade markområden. Idag är det också vår livsstil somMiljörapport 2006 1

Förordpåverkar möjligheten till Giftfri miljö. Användningen av kemikalier iolika sammanhang innebär en diffus spridning från produkter ochmaterial som vi har i våra hem, på våra arbetsplatser och när vi bygger.Vi blir alltfler och reser alltmer. Resandet påverkar miljön på många sätt.Inte bara genom utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar sompåverkar luftkvaliteten. Den ökande trafiken innebär också högre ljudnivåeroch att allt större ytor tas i anspråk. För att nå målet God bebyggdmiljö måste stadsmiljön utformas så att det känns naturligt att förflytta sigpå ett hållbart sätt.Att gå och cykla när avståndet är kort, och att annars välja kollektivtrafikenföre den egna bilen. Om vi sorterar våra resor liksom vi sorterarvårt avfall och väljer goda energilösningar i våra hus – som ger låg miljöbelastningutan att vi får problem med inomhusmiljön – kommer vi att fåen trivsammare, attraktivare stad för oss alla. En stadsutveckling sombygger på tankarna i förslaget till ny översiktsplan (ÖPXX), som nyligenvarit föremål för samråd, är en god hjälp på vägen att nå målet.Christina BörjessonMiljödirektörRapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Maria Strid(projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, ErikHansson, Maria Hedqvist, Svante Sjöstedt, Micael Sundström, JennyToth och Ingegerd Åhström i samarbete med ett stort antal sakkunnigainom respektive ämnesområde. Synpunkter och förslag till förbättringartas tacksamt emot på e-post: svante.sjostedt@miljo.goteborg.se.2Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Innehållsförteckning4Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Inledning och utgångspunkterInledning och utgångspunkterMiljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgskommunfullmäktige antog i april 1992. Enligt detta beslut ska miljönämndenutarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktigesbeslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen iGöteborg 1992.I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy medansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formuleraegna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följaupp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyngjordes senast i oktober 1999. Miljöpolicyn finns i bilaga 1.Miljörapporten är avsedd att vara ett verktyg i arbetet med att förverkligamiljöpolicyns tio punkter. Avsikten är att miljörapporten ska vara ettfaktaunderlag och fungera som uppslagsverk samt utgöra ett underlag fördiskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling istaden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunalanämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inomexempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare.Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg ochjämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter ärnationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken,miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunderför miljökvalitet.Miljörapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen.I rapporten beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, aktuelladelmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläppetc. En jämförelse görs mellan situation och mål. Viktiga händelser underåret och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinskaaspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter.Sedan Miljörapport 2004 redovisas uppföljningen av Göteborgs energiplan2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö.Olika indikatorer har på senare år tagits fram för att mäta om vi leverinom ramen för vad ekosystemen tål på lång sikt. I bilaga 2, Gröna indikatorer,presenteras olika indikatorer och nyckeltal som används iGöteborg. En miljöordlista finns i bilaga 4.MILJÖBALKENMiljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999. Den är ensamordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskthållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkrasen hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så attMiljörapport 2006 5

Inledning och utgångspunkter• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheteroavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas• den biologiska mångfalden bevaras• mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk,social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt godhushållning tryggas• återanvändning och återvinning liksom annan hushållning medmaterial, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.MILJÖKVALITETSNORMERMiljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitethos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkensfemte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft(kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen,partiklar och ozon, SFS 2001:527), fisk- och musselvatten(SFS 2001:554) och omgivningsbuller (SFS 2004:675).DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLENDen 28 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som inovember 2005 kompletterades med ett 16:e, Ett rikt växt- och djurliv.Målen syftar till att• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresurserna.Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen avmiljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär.Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen skavara lösta till nästa generation. De 16 miljömålen är:1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande2. Frisk luft kust och skärgård3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker4. Giftfri miljö 12. Levande skogar5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv9. Grundvatten av god kvalitet6Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Inledning och utgångspunkterGenerationsmål och delmålI början av varje kapitel i rapporten anges de så kallade generationsmålen.Generationsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsadklimatpåverkan där det ska uppnås till 2050.För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till deolika generationsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden2005–2020 med undantag för den långsiktiga delen av delmålet tillBegränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år 2050. Några avdelmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgörett steg på vägen för att nå målet.Den 25 november 2005 beslutade riksdagen om ett antal nya och förändradedelmål. Rapporten är uppdaterad med de nya målen och degamla har tagits bort.Regionala och lokala miljökvalitetsmålLänsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionalarespektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. LänsstyrelsenVästra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland harbrutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå och publiceratdem i Miljömålen i Västra Götaland (Länsstyrelsen Västra GötalandRapport 2003:19). Länsstyrelsen Västra Götaland började 2006 arbetamed en revidering av de motsvarande regionala delmålen.Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program förarbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet skastadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram lokalamiljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Den första etappen av arbetetska vara klar i slutet av 2007 och omfatta målen Begränsad klimatpåverkan,Frisk luft, Giftfri miljö, Levande skogar och Bara naturlig försurning.Hela arbetet med att anpassa de nationella målen till lokal nivåplaneras vara klart 2009.GRÄNSVÄRDEN OCH RIKTVÄRDENEtt gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempelgenomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft ellervatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas.Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande.BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MILJÖKVALITETBedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka ochutvärdera miljötillstånd. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunderför miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust ochhav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R4913–4918). De innehåller bedömningsmallar som anger inom vilkaintervall halter ska bedömas som låga, höga, mycket höga etc. Debedömningar av halter som görs i denna rapport utgår från sådanabedömningsmallar när så är möjligt.Miljörapport 2006 7

Inledning och utgångspunkterNATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSANRiksdagen antog den 16 april 2003 de nationella folkhälsomålen. Detövergripande målet är: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en godhälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Elva målområden ska utgöragrunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elvamålområdena är:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomisk och social trygghet3. Trygga och goda uppväxtvillkor4. Ökad hälsa i arbetslivet5. Sunda och säkra miljöer och produkter6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Gott skydd mot smittspridning8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa9. Ökad fysisk aktivitet10. Goda matvanor och säkra livsmedel11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotikaoch dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelandeMiljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decenniernapå grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningaroch trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flerafall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsoriskerför befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempelgenom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter.De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel underrubriken Hälsoeffekter. De nationella folkhälsomålen och en jämförelsemellan dem och miljökvalitetsmålen finns i bilaga 3.8Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Jämförelse med miljökvalitetsmålenJämförelse med miljökvalitetsmålenAmbitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen iGöteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet.Hela rapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålensom riksdagen fattade beslut om i samband med propositionerna Svenskamiljömål — delmål och åtgärdsstrategier (Proposition 2000/01:130) ochSvenska miljömål — ett gemensamt uppdrag (Proposition 2004/05:150) .Länsstyrelsen Västra Götaland har fattat beslut om regionala miljömålmed utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag fördet senaste målet Ett rikt växt- och djurliv.Flera av de nationella miljökvalitetsmålen handlar om att klara bestämdahalter av föroreningar. I de fallen är det i regel möjligt att jämföra situationenmed målen. Undantag kan vara de fall där mätmetoderna är osäkraeller där ingen övervakning sker.I de fall det handlar om att minska utsläppen med en viss procent, för attkomma ner till samma nivå som vid ett angivet årtal, kan det vara möjligtatt fastställa om Göteborg är på rätt väg. Dock kan förutsättningarnaskilja sig i olika delar av Sverige. Ett problem kan också vara att det kankrävas ett stort arbete för att få fram uppgifter från tidigare år att jämföradagens mätresultat med.Det finns också ett antal mål som handlar om att minska utsläppen inågon mängd, att minska antalet sjukdomsfall eller att skydda ett antalhektar av en områdestyp. I dessa fall är det ofta mycket svårt att räkna omde nationella målen till kommunnivå. När arbetet med de lokala miljömålenkommit längre blir det lättare att bedöma om man nått målen.Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning avsituationen för respektive miljökvalitetsmål.BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKANHalten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:sramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sominnebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Måletskall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiskamångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra målför hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andraländer ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.Sett över en längre period har utsläppen av fossil koldioxid i Göteborglegat på en relativt jämn nivå. Utsläppsmängden per person har minskatmed ökande invånarantal.Det nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet som ett medelvärdeför perioden 2008–2012 ska vara minst fyra procent lägre änutsläppet 1990, är möjligt att nå. Det långsiktiga nationella delmålet, attMiljörapport 2006 9

Jämförelse med miljökvalitetsmålendet totala växthusgasutsläppet per person och år ska vara mindre än4,5 ton koldioxidekvivalenter 2050, ser ut att bli mycket svårt att nå.Vägtrafiken står för en betydande del av utsläppen. Teknikutvecklingenhar inneburit bränslesnålare bilar men den förbättringen motverkas avtrafikökningen.FRISK LUFTLuften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter ochkulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nåsinom en generation.Halten av kvävedioxid i Göteborgsluften överskrider miljökvalitetsnormensom gäller sedan januari 2006. Partikelhalterna är höga på mångaplatser i Göteborg men miljökvalitetsnormen för PM 10 överskreds inteunder 2006. Halterna av marknära ozon är höga och trenden är svagtökande. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människorexponeras är vägtrafiken.Kunskaperna om hur luftföroreningar, speciellt små partiklar, påverkarmänniskors hälsa ökar. De nuvarande exponeringsnivåerna i Sverigeminskar människors medellivslängd med flera månader.BARA NATURLIG FÖRSURNINGDe försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskridagränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurandeämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska materialeller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmåletskall nås inom en generation.Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utankalkningen skulle en stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigtförsurade. Kalkningen löser inte försurningsproblemet men är ennödvändig åtgärd tills utsläppen av försurande ämnen minskar.De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp avsvaveldioxid och lokala utsläpp av kväveoxider. Sjöfarten står för störstadelen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men internationella bestämmelserom renare bränslen kommer att minska utsläppen. Ökade transporterpå väg och till sjöss kommer att medföra större utsläpp avkväveoxider inom kommunens gränser.10Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Jämförelse med miljökvalitetsmålenGIFTFRI MILJÖMiljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i, ellerutvunnits av, samhället och som kan hota människors hälsa eller denbiologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nåsinom en generation.Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå inom denutsatta tidsramen. Den långa industritraditionen i Göteborg har medförtatt mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybebyggelsekrävs därför nästan alltid sanering.Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföraproblem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilketmedför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader.Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid.För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationelltarbete. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, som träder i kraft1 juni 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet.Ett annat viktigt sätt att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet äratt lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster.SKYDDANDE OZONSKIKTOzonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadligUV-strålning.Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årensutsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromidoch vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar oftakvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under fleradecennier.Sedan förbudet av yrkesmässig användning av det ozonnedbrytandeköldmediet CFC infördes den 1 januari 2000 har användningen heltupphört i kommunen. Användningen av köldmediet HCFC har minskatmed 90 procent de sista tio åren och kommer så småningom att upphöraeftersom det blev förbjudet att nyinstallera köldmediet den 1 januari2002. Ökade möjligheter att använda fjärrkyla medverkar också till attanvändningen av HCFC minskar.SÄKER STRÅLMILJÖMänniskors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas motskadliga effekter av strålning i den yttre miljön.Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs på nationell nivå ochinsatserna kan komma att justeras beroende på förändrad kunskap ochdärmed nya nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att bedöma den lokalasituationen när det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen och individuelltdostillskott.Miljörapport 2006 11

Jämförelse med miljökvalitetsmålenRisken att få hudcancer ökar vid upprepad och oklok solexponering bådeför sol- och solariestrålning. För att antalet insjuknande i hudcancer inteska öka mellan 2000 och 2020 krävs det tidiga, långsiktiga insatser imiljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstaterasförst om 10–20 år. De negativa konsekvenserna på människors hälsa kanförhindras bland annat med hjälp av skyddande kläder.INGEN ÖVERGÖDNINGHalterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någonnegativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologiskmångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att nå på grund av lång återhämtningstidi miljön, stor påverkan från andra länder samt kunskapsbristangående vilken effekt olika åtgärder ger.Den främsta orsaken till övergödningen är utsläpp från enskilda ochkommunala avlopp samt läckage från jordbrukets gödselhantering.I nuläget är målet för kväve och fosfor inte uppnått i något av de störrevattendragen. Av de mindre vattendragen är det främst de i jordbrukslandskapetsom är mycket näringsrika.Övergödningspåverkan förekommer även i Göteborgs kustvatten. Kvävetransporteni Göta älv motsvarar cirka hälften av tillförseln från svenskakällor till Västerhavet. Sextio procent av dessa kväveutsläpp kommer frånmänsklig aktivitet. Övergödningen i havet är ett av de riktigt svåra miljöproblemen.EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet medramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi.LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAGSjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrikalivsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska ochvattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningarför friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nåsinom en generation.Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter. Menförsurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan. Det ärtveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiskamångfald kan återställas inom en generation.Göta älv har ett stort antal fiskarter och det bör finnas goda förutsättningarför biologisk mångfald i älven. Det största hotet är olyckshändelser.Ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder är enförutsättning för måluppfyllelse.12Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Jämförelse med miljökvalitetsmålenSäveån och Mölndalsån går genom tätort och industriområden vilket gerföroreningsbelastning. Det finns inte tillräckligt med biologiska undersökningarför att bedöma om miljökvalitetsmålet uppfylls.Lärjeån har höga naturvärden och goda förutsättningar för biologiskmångfald. Trots detta är bedömningen att ytterligare åtgärder krävs för attden biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempel inte klarlagtvarför bestånden av flodpärlmussla är så svaga.Vissa av de mindre vattendragen har förhållandevis goda förutsättningarnär det gäller försurning och närsaltsbelastning. Många av de små vattendragenär dock påverkade av försurning, övergödning eller andra föroreningaroch i de fallen uppfylls inte miljömålen.GRUNDVATTEN AV GOD KVALITETGrundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samtbidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.Göteborg har inga stora grundvattentillgångar som kan användas somdricksvattentäkter för staden. Kommunen arbetar för att råvattenförsörjningeni framtiden ska kunna kompletteras med infiltrerat grundvattenfrån naturgrusformationer i Gråbo.I enskilda brunnar förekommer problem med försurat grundvatten ikommunens höjdområden och med höga radon- och flouridhalter iområden med RA-granit.HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRDVästerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgårdskall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samtnatur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande avhav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas.Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andrastörningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom engeneration.Det finns många tecken på en storskalig förändring i havet. Mångahavslevande djur har minskat kraftigt i antal under senare år ochklimatförändringar, överfiske, övergödning och utsläpp av olja ochmiljögifter kan vara några av orsakerna.Det finns ett stort behov av kartläggning av marina miljöer och de djuroch växter som förekommer där. Uttag av fisk måste anpassas till hållbaranivåer och miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödningoch Giftfri miljö måste uppnås för att miljömålet för Hav i balansska kunna uppnås.Miljörapport 2006 13

Jämförelse med miljökvalitetsmålenMYLLRANDE VÅTMARKERVåtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapetskall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.Orremossen, som är det våtmarksområde i Göteborg som ingår iMyrskyddsplanen för Sverige, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjällsnaturreservat.I Göteborg har det anlagts ett antal nya våtmarker under de senaste tioåren och av dem ligger åtminstone ett, Hökälla, på tidigare jordbruksmark.Det skulle trots detta behöva anläggas fler våtmarker i kommunen.LEVANDE SKOGARSkogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddassamtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärdenoch sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmåletskall nås inom en generation.Andelen skyddad skogsmark i Sverige är för närvarande sex procent ochska enligt ett delmål öka till tio procent. I Göteborg är cirka 20 procent avskogsmarken skyddad och andelen stiger efter hand som nya naturreservatbildas. Det finns ett särskilt ansvar för att säkerställa bevarandet avtätortsnära skogar, framför allt för deras viktiga roll för friluftsliv ochfolkhälsa.ETT RIKT ODLINGSLANDSKAPOdlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktionoch livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiskamångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen äratt miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga ärtillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark,framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoderhar lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det modernajordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värdenhar den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse.GOD BEBYGGD MILJÖStäder, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosamlivsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Naturochkulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningarskall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så atten långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurserfrämjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom engeneration.Resandet med bil ökar såväl inom samt till och från Göteborg. Detinnebär bland annat att många människor är utsatta för höga14Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Jämförelse med miljökvalitetsmålentrafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antaletbullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar ochbullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara icentrala Göteborg.Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjlighetenoch viljan att cykla och gå. För att uppnå en långsiktigt god bebyggdmiljö krävs att andelen resor med kollektivtrafik ökar och att fler väljeratt cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att flerska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil.Antalet miljöfordon i kommunen var 80 procent fler 2006 än 2005.Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordonår 2008 uppnåddes redan under 2006.Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen ibostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärmebaserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen avändliga resurser minska. Det är dock osäkert om den totala energianvändningenminskar. EU-direktivets regler om byggnaders energiprestandasom trädde i kraft i oktober 2006 blir en viktig faktor i arbetet för attminska energianvändningen.För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen avförpackningar, returpapper och bioavfall i Göteborg ökas väsentligt.I kommunens förskolor och skolor har omfattade insatser lett till attradonhalten i de flesta fall redan idag ligger på en acceptabel nivå. Vidutförda kontrollmätningar har det visat sig att detta också gäller de friståendeförskolorna och skolorna i Göteborg. För bostäder är målet docksvårare att nå och det behövs ytterligare kartläggning av till exempelradonbidraget från marken. Radonsänkande åtgärder måste genomföras istörre omfattning och riskerna med att samtidigt utsättas för radon ochtobaksrök måste uppmärksammas. Delmålet om byggnaders påverkan påhälsan kommer inte att uppfyllas till år 2020.I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden somVättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delarav staden finns fina rekreationsområden som till exempel Slottsskogenoch Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindregrönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cyklaeller gå till ett grönområde i sin närhet.Miljörapport 2006 15

Jämförelse med miljökvalitetsmålenETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIVDen biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt,för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer ochekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skallkunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetiskvariation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljömed rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ettekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel påbra underlag är Natur och kultur — ett kunskapsunderlag samt Göteborgsartdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapetdär man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotadearter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna tillodlingslandskapet.En viktig insats är arbetet för att förbättra miljön för flodpärlmusslan iLärjeån. Utöver sådana särskilda insatser är det viktigt att bevara olikalandskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ettantal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd förfler.16Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

1. Begränsad klimatpåverkan1.1 MILJÖKVALITETSMÅLHalten av växthusgaser i atmosfären skall, i enlighet med FN:s ramkonventionför klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär attmänniskans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skalluppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfaldenbevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål förhållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andraländer ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.1.2 BAKGRUNDVäxthusgaserna (gaser som bidrar till växthuseffekten) släpper igenomden kortvågiga strålningen som kommer från solen. Denna strålningvärmer upp jordytan. Jorden sänder i sin tur ut värmestrålning vilkendelvis absorberas av växthusgaserna och reflekteras tillbaka till jorden.Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, vilket skulle innebära en globalmedeltemperatur på -18ºC.Växthusgaser har alltid funnits i atmosfären, men halterna av flera avdem har ökat på senare år. Dessutom har nya ämnen med växthuseffekt,framställda av människan, tillkommit. Den mänskligt orsakade ökningenav växthusgaser leder till att den naturliga växthuseffekten förstärks.Detta kan i sin tur leda till att jordens medeltemperatur ökar, vilket på siktmedför förändringar i det globala klimatsystemet.De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga ochkoldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, lustgas) och metan (CH 4 )har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annatvissa fluorhaltiga ämnen, till exempel HFC (fluorkolväten), som användssom köldmedium (se kapitel 5). Halterna av koldioxid i atmosfären ärmycket högre än halterna för de övriga växthusgaserna. De övrigagaserna har dock en mycket större växthuseffekt per enhet.1.2.1 MiljöeffekterFör att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukarman räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkommasamma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP,Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter (tabell1.1). GWP 100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare iförhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivetanvänds då de olika gaserna har olika lång uppehållstid iatmosfären.Miljörapport 2006 17

Begränsad klimatpåverkanTabell 1.1 Växthusgasernas GWP 100 -faktorerVäxthusgaserGWP 100 -värde(koldioxidekvivalenter)Huvudsaklig källaKoldioxid 1 Förbränning av fossila bränslenMetan 21 Utsöndring från idisslandeboskap, läckage frånavfallsupplagDikväveoxid 310 Avgång från jordbruksmark,förbränning av fossila bränslenoch biobränslenFluorkarbon, ex CF 4 6 500–9 200 Förorening vidaluminiumframställningOfullständigt fluoreradekolväten, ex HFC 134a140–11 700 Läckage från kylskåp,värmepumpar, brandsläckareSvavelhexafluorid 23 900 Läckage från tyngre elektriskutrustningKälla: [1]Problemet i dag är att växthuseffekten förstärks, framförallt på grund avatt luftens halt av koldioxid blir högre. Koldioxidhalten i atmosfären harökat med drygt 35 procent sedan mitten av 1800-talet.Koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material. På grund avanvändandet av fossilt bränsle blir det ett överskott av koldioxid. Atmosfärentillförs via denna förbränning det kol som organismer och växterhar tagit upp under miljontals år. Koldioxid tas också i dag upp av växteroch djur, men de kan inte binda mer än en liten del av koldioxidöverskotteti luften. Att det i tätbefolkade områden skett en omfattandeavverkning av skog medför att koldioxidupptaget blir mindre än detskulle ha varit om skogen fanns kvar.Koldioxidhalten ökar i regel lika mycket överallt, eftersom koldioxidenhar så lång livslängd i atmosfären att den får global spridning oavsett varden släpps ut. Koldioxiden är nästan oförstörbar och även om utsläppenskulle minska skulle koldioxidhalten i både luft och hav stiga och växthuseffektenförstärkas.Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock ganska troligt attökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med denglobala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiskacykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPPC,FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelenav den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt ärorsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. Den globalamedeltemperaturen har ökat med 0,74ºC de senaste 100 åren. Under detolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat.IPPC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på1,8–4,0ºC under perioden 1990–2095 [2].Om temperaturen fortsätter att stiga kommer förutsättningarna för odlingatt försämras i vissa delar av världen. Temperaturökningen kan ävenorsaka översvämningar av låglänta kustområden runt om i världen. Underperioden 1961–2003 har världshavens nivå stigit med knappt åtta18Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Begränsad klimatpåverkancentimeter. Denna stigning kan dels förklaras med expansion avhavsvattnet i samband med uppvärmningen av världshaven och delsavsmältningen av glaciärer. IPCC:s bedömningar pekar på enhavsnivåhöjning på 0,18–0,58 meter under perioden 1990–2095 [2].Det som går att göra för att minska klimatpåverkan är bland annat attreducera utsläppen av koldioxid, vilket innebär att användningen avfossila bränslen måste minska. EU har lovat att minska sina sammanlagdautsläpp av växthusgaser med åtta procent under åren 2008–2012, vilketskulle fördela sig mellan de olika länderna i EU. Sverige fick rätten attöka utsläppen av växthusgaser med fyra procent från 1990 till 2008–2012. Våren 2002 beslutade riksdagen dock att de svenska utsläppen istället ska minska med minst fyra procent under den aktuella perioden.Under 2007 enades EU-länderna om att ytterligare höja ambitionsnivångenom att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020.År 2020 ska också 20 procent av all energi i EU-länderna komma frånförnyelsebara bränslen, 10 procent av bränsleförbrukningen inom transportsektornska vara biobränsle och en energieffektivisering på 20 procentska komma till stånd.1.2.2 HälsoeffekterHälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda ochkan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna ärbland annat förknippade med ändrad utbredning av vattenburna sjukdomaroch infektionssjukdomar, sjukdomsspridande insekter och fästingar,naturkatastrofer, temperaturbelastning och ultraviolett strålning.1.3 SITUATIONNaturvårdsverket redovisar årligen de svenska utsläppen av växthusgasernakoldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorhaltiga ämnen. Under år2005 var Sveriges totala utsläpp 67 miljoner ton koldioxidekvivalenter,en minskning med 7 procent jämfört med utsläppen 1990 [3].kton3300300027002400210018001500120090060030001990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006Figur 1.1 Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung 1990–2006 i GöteborgMiljörapport 2006 19

Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av fossil koldioxid i Göteborg var högre år 2006 jämfört med1990. Utsläppsmängderna har varierat relativt lite under åren 1990–2006och det finns ingen minskande trend för perioden (figur 1.1). Det hardäremot skett förändringar inom de olika sektorerna. Ökningen avutsläppen under 2006 förklaras av uppstarten av Rya kraftvärmeverk,som drivs med naturgas. Detta har medfört att sektornenergi/uppvärmning ökar sina utsläpp av växthusgaser.I Göteborg står industrin för den största delen av koldioxidutsläppen, menäven vägtrafiken och energi/uppvärmning står för stora delar (figur 1.2).Av industrins utsläpp av koldioxid står raffinaderierna för merparten.Vägtrafiken i Göteborg ökar. Samtidigt har motoreffektiviteten och biobränsleandelenhos fordonen ökat, vilket gör att trenden med ökade koldioxidutsläppkan brytas. Läs mer om vägtrafiken i avsnitt 14.9 och ommiljöfordon i avsnitt 14.5.5.Sjöfart11%Arbetsfordon4%Övrigt1%Trafik23%Energi/uppvärmning21%Industri40%Figur 1.2 Koldioxidkällor i Göteborg, andel 2006Statistiken för Göteborg är produktionsbaserad. Det innebär exempelvisatt raffinaderiernas utsläpp, som är knappt 40 procent av Göteborgs totalakoldioxidutsläpp, helt tillskrivs Göteborgs kommun trots att merparten avprodukterna konsumeras utanför kommunens gränser. På samma sätträknas inte koldioxidutsläppen som genererats av elimporten tillkommunen.Det finns inga beräkningar av utsläpp av övriga växthusgaser i Göteborgskommun. Det totala utsläppet beräknas därför utifrån de uppskattningarNaturvårdsverket använder sig av i de nationella beräkningarna. Av dettotala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter)beräknas cirka 80 procent komma från koldioxidutsläpp, 9 procent frånmetan, 10 procent från dikväveoxid och resten från övriga växthusgaser.20Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Begränsad klimatpåverkan1.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLENI detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen.Göteborgs Stad inledde under 2006 ett arbete med att tafram lokala miljömål för Begränsad klimatpåverkan.1.4.1 Det nationella delmålet• Minskade utsläpp av växthusgaserDe svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde förperioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990.Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor ellermed flexibla mekanismer. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenteroch omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokolletoch IPCC:s definitioner. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantagetvara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år,för att därefter minska ytterligare.I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid cirka 2,86 miljoner ton 2006.Det är 5,5 procent högre än utsläppen 1990. Figur 1.3 visar Göteborgsutsläpp av fossil koldioxid i förhållande till det nationella, tillika detregionala målet. Under tre av de senaste 15 åren har koldioxidutsläppenvarit mer än 4 procent lägre än 1990 års nivå.%86Procentuell skillnad mot 1990Mål 2008-2012420-2-4-61990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006Figur 1.3 Utsläpp av fossil koldioxid jämfört med miljömålet 2008/2012Den aktuella utsläppsmängden av fossil koldioxid tillsammans medövriga växthusgaser innebär att det totalt i Göteborg släpps ut 3,6miljoner ton växthusgaser räknat som koldioxidekvivalenter. 2006 boddedet cirka 490 000 människor i Göteborg, vilket innebär 7,3 tonkoldioxidekvivalenter per invånare och år. Detta innebär att det är långtkvar innan det nationella målet till 2050 kan uppnås för Göteborgskommun.Miljörapport 2006 21

2. Frisk luft2.1 MILJÖKVALITETSMÅLLuften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärdeninte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inomen generation.2.2 BAKGRUNDMänniskans verksamhet kan medföra att luften förorenas på olika sätt.Det kan vara allt från vedeldning till industriprocesser och föroreningarfrån trafiken. Det finns även naturliga föroreningsorsaker, till exempelvulkanutbrott, skogsbränder och terpenutsläpp från barrträd.Luftföroreningarna kan ha lokal, regional eller global effekt. De kanpåverka människors hälsa, naturen och klimatet. De luftföroreningar somfrämst är intressanta är kväveoxider (NO X ), partiklar (PM 10 , PM 2,5 ),flyktiga organiska kolväten (VOC), marknära ozon (O 3 ) och svaveloxider(SO X ).2.2.1 MiljöeffekterDe miljöeffekter som utsläpp till luft bidrar till eller orsakar är klimatförändringar(se kapitel 1), försurning av mark, sjöar och grundvatten(se kapitel 3), uttunning av ozonskiktet (se kapitel 5) och övergödning(se kapitel 7). Dessutom medverkar luftföroreningar till att kulturvärden,till exempel statyer och husfasader, förstörs genom korrosion.Marknära ozon ger bland annat skador på vegetationen, vilket påverkarde naturliga ekosystemen och har betydelse för avkastningen från jordochskogsbruk. De olika luftföroreningarnas miljöeffekter beskrivs itabell 2.1 och utsläppskällorna framgår av tabell 2.2.Miljörapport 2006 23

Frisk luftTabell 2.1 Luftföroreningarnas effekterFörorening/ämne Effekter på klimat, natur och hälsa Spridning avförorening/effektAmmoniakCFC, HCFC och andraklor- ellerbromföreningarFlyktiga organiskakolväten (VOC)Koldioxid frånförbränning av fossilabränslenKolmonoxidKväveoxiderMarknära ozonOrganiska miljögifter,till exempel PCB,dioxinPartiklar/sotSvaveldioxidBidrar till övergödning. Försurning avmark, sjöar och grundvattenUttunning av ozonskiktet som ger:– Skador på vegetation– Fara för ögonskador (t ex grå starr)– Försämring av immunförsvaret– Ökad risk för hudcancerBidrar till bildning av marknära ozon.Vissa är cancerframkallande 1 . Vissapåverkar centrala nervsystemet 2Ökande växthuseffekt som medförklimatförändringarMinskar blodets förmåga att ta upp ochtransportera syre. Kan påverka hjärt- ochkärlsystemetFörsurning av mark, sjöar och grundvatten.Korrosion på material. Bidrar tillövergödning. Kan påverka luftvägarna.Bidrar till bildning av marknära ozonSkador på vegetation. Kan irriteraslemhinnor och lungor. Korrosion avmaterialGifteffekter på organismer och ekosystemKan orsaka andningsbesvär, ökadsjuklighet och dödlighet. En del innehållergiftiga eller cancerframkallande ämnen.Smutsar nerFörsurning av mark, sjöar ochgrundvatten. Korrosion på material.Andningsbesvär och irritation i luftvägarnalokal, regionalgloballokal, regionalgloballokallokal, regional,långvägalokal, regional,långvägalokal, regional,långväga, globallokal, regional,långvägalokal, regional,långvägaTungmetaller, tillexempel bly, kadmiumGifteffekter på organismer och ekosystemlokal, regional,långväga1till exempel bensen, butadien, eten och propen2till exempel toluen och xylen24Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luftTabell 2.2 Luftföroreningarnas huvudsakliga utsläppskällorFörorening/ämne Huvudsakliga utsläppskällor Främsta ursprung iGöteborgsluftenAmmoniak Jordbrukets gödselhantering regionalCFCVärmepumpar, kylskåp, kylanläggningar lokaltoch cellplastFlyktiga organiskakolväten (VOC)Industriprocesser t ex raffinaderier, trafik,energiproduktion, lösningsmedelsanvändning,bensinhantering m mlokaltKoldioxid All förbränning av fossila bränslen lokalt, regionalt,långvägaKolmonoxid Förbränning (ofullständig). Bilavgaser ochtobaksröklokaltKväveoxiderFörbränning, främst från transporter,industri och energiproduktionlokaltMarknära ozonOrganiska miljögifter,till exempel PCB ochdioxinPartiklarSvaveldioxidTungmetallerBildas i luften genom reaktioner mellankväveoxider och flyktiga organiskakolväten under inverkan av solljusFörbränningsprocesser, diverse varor ochmaterial samt bekämpningsmedelFörbränning, främst från transporter,arbetsfordon, industri och energiproduktion.Uppvirvlat markdamm och slitagepartiklarfrån vägtrafikFörbränning av svavelhaltiga bränslen t exoljaGruvdrift, metallindustri, energiproduktion,avfallsanläggningar m mregionalt, långvägalokalt, regionalt,långvägalokalt, regionalt,långvägalångvägalångväga2.2.2 Gräns-, rikt- och tröskelvärdenDen 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer i Sverige för svaveldioxid,kvävedioxid och bly. Våren 2001 fattade regeringen beslut om enmiljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10 ) i utomhusluft och i juni 2003infördes normer för bensen och kolmonoxid. I augusti 2004 beslutaderegeringen om normer för marknära ozon. Ett EU-direktiv om miljökvalitetsnormerför bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel har antagitsoch ska införlivas i svensk lagstiftning. I ett EU-förslag till nytt luftdirektivingår normer för partiklar (PM 2,5 ). Miljökvalitetsnormerna gäller därmänniskor vistas. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 2.3.Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids,förutom ozon där ansvaret ligger på nationell nivå. Om en miljökvalitetsnormöverskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för dettaligger hos staten, men kan delegeras till kommunerna.I maj 2006 fastställde Länsstyrelsen Västra Götaland åtgärdsprogram förkvävedioxid och partiklar (PM 10 ) för Göteborgs kommun.Miljörapport 2006 25

Frisk luftTabell 2.3 Miljökvalitetsnormer för luftföroreningar i tätorterÄmneGränsvärde Medelvärdesperiod Får överskridas högst Senast årµg/m 3Kvävedioxid 90 1 timme 175 tim/år 200660 1 dygn 7 dygn/år 200640 1 år Får inte överskridas 2006Svaveldioxid 200 1 timme 175 tim/år 1999100 1 dygn 7 dygn/ år 1999Bly 0,5 1 år Får inte överskridas 1999Partiklar 50 1 dygn 35 dygn/år 200540 1 år Får inte överskridas 2005Bensen 5 1 år Får inte överskridas 2010Ozon 120 8 timmar Bör inte överskridas 2010Kolmonoxid 10 (mg/m 3 ) 8 timmar Får inte överskridas 2005Källor: [1]Kontrollkravet på de olika föroreningarna beror på hur höga halterna är.För varje förorening finns en nedre och övre utvärderingströskel. Liggerhalterna under den nedre utvärderingströskeln kan halterna beräknas elleruppskattas, ligger halterna mellan nedre och övre utvärderingströskeln fårkontrollen utföras med en kombination av mätningar och beräkningar.Ligger halterna över den övre utvärderingströskeln ska kontrollen skemed mätningar som kan kompletteras med beräkningar. Som exempelligger utvärderingströsklarna på 80 procent (övre) respektive 60 procent(nedre) av normen för kvävedioxid.För kvävedioxid, svaveldioxid och ozon finns det tröskelvärden förinformationsplikt till allmänheten. För ozon finns det även tröskelvärdenför larmplikt till allmänheten.2.2.3 HälsoeffekterSynen på luftföroreningars skadeverkningar har skärpts avsevärt underdet senaste decenniet, främst på grund av att undersökningar från ettflertal länder kunnat påvisa negativa hälsoeffekter vid allt lägre luftföroreningsnivåer.Trots att luftföroreningssituationen på flera sätt förbättratsär dagens nivåer av luftföroreningar förknippade med negativa hälsoeffekterpå många platser.Kortsiktiga och långsiktiga variationer i luftföroreningsnivåer utomhushar i många studier visat sig samvariera med nedsatt lungfunktion, astmaochbronkitsymtom, symtom från nedre luftvägarna hos både barn [2] ochvuxna, och med sjukhusinläggningar och förtida dödsfall. Det har integått att peka ut någon undre gräns för dessa effekter.I såväl europeiska som nordamerikanska studier har förhöjda luftföroreningshalter,framförallt mätt som partikelexponering PM 10 , knutits tillsåväl akuta som långsiktiga effekter i form av akuta sjukhusinläggningaroch ökad dödlighet.26Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luftBeräkningar från det europeiska samarbetet APHEIS visar att en sänkningav den urbana bakgrundshalten av partiklar (PM 10 ) med 5 µg/m 3 påsikt skulle minska antalet dödsfall med cirka 2 procent. Det motsvararungefär 80 dödsfall per år i Göteborg och i medeltal skulle sänkningenmedföra en livstidsvinst på cirka 2,5 månader för göteborgaren. Mer äntre fjärdedelar av de förtida dödsfallen sker i hjärt- och lungsjukdomar.Dessa siffror kan jämföras med att det är cirka tio personer som dör pågrund av trafikolyckor per år i Göteborg. [3]I en studie från 2005 beräknas antalet förtida dödsfall i Sverige på grundav långväga partikelexponering uppgå till cirka 3 500 per år och medföraen genomsnittlig livstidsförkortning med cirka sju månader. Lokalasvenska partikelkällor medför ytterligare 1 800 förtida dödsfall per år ochmedför en livstidsförkortning med cirka två månader. [4]Andra studier redovisar att de cancerframkallande ämnen som kan knytastill utsläpp från vägtrafiken förorsakar varje år 400–700 cancerfall totalt iSverige varav 100–200 är lungcancer.Även ozon anses ha stora hälsoeffekter. Enligt en rapport från Umeåuniversitet har cirka 2 800 fall av sjukhusinläggningar i Sverige för andningsorganenpå ett år samband med ozonexponering. Rapporten visarockså att ozon orsakar ungefär 1 730 förtida dödsfall per år i Sverige. [5]2.3 SITUATION2.3.1 LuftföroreningshalterI Göteborgsområdet mäts luftföroreningshalterna med fem fasta mätstationer.Fyra av dessa finns i Göteborg: På Femmanhuset i Östra Nordstan,på Folkets Hus vid Järntorget, i Haga samt i Gårda. Den femte stationenfinns i Mölndal. På två av de fasta stationerna, Gårda och Haga, sker mätningarnai gatunivå. Vid de andra stationerna sker mätningarna i taknivå.Miljöförvaltningen äger de fasta mätstationerna på Femmanhuset och iHaga. Göteborgsregionens luftvårdsprogram äger de övriga tre. Miljöförvaltningenhar dessutom tre mobila mätstationer som mäter i gatunivå.Mätresultat från taknivå ger en bild av hur luftkvaliteten i Göteborgvarierar med tiden. Mätningar i gatunivå ger en bild av exponeringen därmänniskor vistas.Miljörapport 2006 27

Frisk luftTabell 2.4 Luftföroreningshalter i taknivå och gatunivåParametrar Taknivå (Femman) Gatunivå (Haga)NO 2 (µg/m 3 )2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006Årsmedelvärde 26 27 25 24 26 34 42 42 41 45 2Högstadygnsmedelvärde84 127 110 86 130 88 128 117 110 145 2Antal dygn > 60 3 9 7 9 12 14 47 40 44 32 2Antal timmar >90 68 106 96 89 135 95 419 315 403 313 2Högsta timmedelvärde 164 339 209 207 305 164 252 211 210 243 2Partiklar, PM 10 (µg/m 3 )Årsmedelvärde 21 24 20 22 23 — — — 32 1 29Högstadygnsmedelvärde64 83 51 57 77 — — — 86 1 104Antal dygn > 50 7 12 2 7 13 — — — 9 1 271Partikelmätningarna i Haga startade 051110. 2 Kvävedioxidmätningarna i Haga saknarmätdata perioden 070303–070721. Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning 2005.Trots att föroreningshalterna i luften har minskat utsätts befolkningen iGöteborg på vissa ställen för höga halter. Till exempel har halter övergällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i gatunivå uppmätts vidE6/E20 i Gårda samt på Sprängkullsgatan i Haga.2.3.2 HalterSvaveldioxidLångtidstrenden för svaveldioxid visar kraftigt minskande halter. Taktenavtog dock under senare delen av 1990-talet (figur 2.1).µg/m 31210864201991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 2.1 Svaveldioxidhalter som årsmedelvärde vid mätstationen FemmanKälla: Miljöförvaltningens luftövervakning 2006.28Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luftKvävedioxidKvävedioxidhalterna uppvisar en mycket svag nedåtgående trend (figur2.2).µg/m 310090Medelvärde NO298-percentil timme NO2807060504030201001991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 2.2 Kvävedioxidhalter vid mätstationen FemmanKälla: Miljöförvaltningens luftövervakning 2006.Marknära ozonUtgående från medelvärdena från tre av de fasta mätstationerna har ozonhalternavarit ökande under de senaste tio åren. Årsmedelvärdena 2006vid de olika stationerna var 51 µg/m 3 vid Femman, 55 µg/m 3 vidJärntorget och 62 µg/m 3 vid mätstationen i Mölndal. Ozon har långlivslängd i atmosfären och de ökande halterna beror till största delen pålångväga intransport. Variationen i ozonhalt som årsmedelvärde vidFemmanhuset visas i figur 2.3.µg/m 360504030201001991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 2.3 Ozonhalter som årsmedelvärde vid mätstation FemmanKälla: Miljöförvaltningens luftövervakning 2006.Miljörapport 2006 29

Frisk luftKolvätenHalterna av flyktiga organiska kolväten (VOC) har sjunkit under senareår i Göteborg [6]. Miljökvalitetsnormen för bensen(gränsvärdet 5 μg/m 3 , år 2010) klaras sannolikt. Nyligen publicerademätningar vid Femman från vinterhalvåret 2004/2005 tyder på attföreslagen miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren uppnås(målvärde 0,5 µg/m 3 , år 2010). Samma rapport visar att halter av etenligger strax över generationsmålet för Frisk luft (1 µg/m 3 , år 2020) [7].I dag saknas det tillfredsställande mätning för ett flertal hälsofarligakolväten. Det finns dock uppgifter om utsläppen av flyktiga organiskakolväten (figur 2.5).KolmonoxidKolmonoxid anses i första hand vara ett problem i mycket starkt trafikerademiljöer, exempelvis i biltunnlar och parkeringsgarage. Utsläppen avkolmonoxid har mer än halverats under de senaste tio åren, men fortfarandekan halterna vara relativt höga på hårt trafikerade gator, dock inte inivå med miljökvalitetsnormen.PartiklarPartikelhalterna i takhöjd i centrum överskrider inte den aktuella miljökvalitetsnormen(PM 10 ). Däremot finns det risk för överskridande i vissagaturum i Göteborg. Sedan 2006 görs mätningar av fina partiklar (PM 2,5 )på Femman, Gårda och Haga. Ingen av mätningarna omfattar hela år2006, men resultaten visar att föreslagen miljökvalitetsnorm för PM 2,5troligen uppnås.µg/m 33025201510501991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 2.4 Partikelhalten, PM 10 , som årsmedelvärde vid FemmanKälla: Miljöförvaltningens luftövervakning 2006.30Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luft2.3.3 UtsläppVärden på utsläpp av luftföroreningar har tagits fram med hjälp avdatabaser, utsläppsschabloner och olika beräkningsmodeller.Både tekniken för beräkningarna och kvaliteten på de uppgifter sombehövs för beräkningarna förbättras ständigt. Detta dels genom attindustrier gör bättre mätningar och uppskattningar av utsläppen från olikakällor dels genom att fler utsläppskällor tas med.Denna utveckling medför vissa svårigheter att dra säkra slutsatser om förändringaroch trender. En minskning av utsläppsvärden från en källa kanbero på att de åtgärder som vidtagits har minskat utsläppen. En annanorsak kan vara nya uppgifter eller metoder som visar att utsläppen intevar så stora som tidigare beräkningar visade.Trots dessa osäkerheter är det dock möjligt att få en rimlig bild av trenderinom utsläppsområdet. Beräkningarna bör dessutom efterhand ge en alltbättre bild av utsläppsnivåer och utvecklingstrender. Då det finns möjlighetsker även korrigering bakåt i tiden då nya uppgifter tagits fram.Utsläpp sker främst från förbränning i fasta energianläggningar och ifordon. Under senare delen av 1970-talet genomfördes ett framgångsriktarbete med att minska energibehovet för uppvärmning av byggnader.Utbyggnaden av fjärrvärme har haft stor betydelse för att minskautsläppen till luft i Göteborg. Läs mer om energi i kapitel 14.Sedan slutet av 80-talet har personbilar katalytisk avgasrening och avgasreningskravenhar successivt höjts sedan dess. Denna teknikutvecklinghar radikalt minskat utsläppen per fordon av kväveoxider, kolmonoxidoch kolväten. Även minskningen av svavel, bly och bensen i fordonsbränslenhar lett till en tydlig minskning av utsläppen av dessa ämnen tillluften.Sedan 1988 har bland annat utsläppen av svaveldioxid och flyktiga kolvätenminskat kraftigt från raffinaderierna och delvis från övriga industrier.Utsläppsminskningarna av flyktiga kolväten beror till stor del påändrade uppskattningar men även på åtgärder inom företagen. Under år2002 togs en ny utredning, Småskalig uppvärmning, fram. Den visarbland annat på att de tidigare uppgifterna om utsläppen av flyktiga kolvätenfrån småskalig uppvärmning varit för höga.Den för år 2006 beräknade utsläppssituationen i Göteborg redovisas itabell 2.5. Nya beräkningar ligger från och med årets rapport till grundför sjöfartens utsläpp. Sjöfartens utsläppsmängder har under ett antal årvarit statiska i Miljörapporten, men kommer i framtiden att varje årjusteras i förhållande till det verkliga antalet anlöp och liggetider vid kajsom fartygen har. Som syns i tabellen står sjöfarten, liksom tidigare, förde största utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar, medanindustrin står för de dominerande utsläppen av flyktiga organiska kolvätenoch koldioxid.Miljörapport 2006 31

Frisk luftTabell 2.5 Beräknade utsläpp av luftförorenande ämnen i Göteborg 2006Källa SO 2(ton/år)NO X(ton/år)VOC(ton/år)Fossil CO 2(ton/år)Vägtrafik 42 2 310 2 230 661 000 73 2Partiklar(ton/år)Industri 356 873 6 530 1 144 000 42Energi/Uppvärmning 1 215 527 19 616 600 48Hushåll — — 2 900 — —Sjöfart 1 040 4 980 793 308 600 164Jordbruk — 24 4 1 300 1Arbetsfordon 3 1 690 150 102 000 60Motorredskap 20 280 150 24 000 25Bensinstationer — — 127 — —Totalt 1 680 10 700 12 900 2 858 000 4131Inklusive Avfallskraftvärmeverk (Renova AB)2partiklar från bränslet, inte från andra uppvirvlade partiklarKällor: Utsläppsvärden för vägtrafiken enligt beräkningsmodellen EMV. Övriga utsläpp harberäknats med hjälp av Miljöförvaltningens emissionsdatabas år 2006. Data om industriutsläppenkommer från länsstyrelsens databas EMIR.Utsläppstrenderna av koldioxid redovisas i kapitel 1, trenderna för kväveoxideroch svaveldioxid redovisas i kapitel 3.De enskilt största källorna till kolväteutsläpp till luft är raffinaderiernaoch oljehamnen. Göteborgs hamn tog vid årsskiftet 2000/2001 en gasåtervinningsanläggningi bruk vid bensinutlastning till fartyg för att minskakolväteutsläppen i oljehamnen.ton25 00020 00015 00010 0005 00001992 1993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 2.5 Utsläpp av flyktiga organiska kolväten i Göteborg 1992–2006Bensinstationerna i Göteborg har sedan flera år återföringssystem avbensinångor. Återföringen kan bli upp till 95-procentig, men är i realitetentroligen omkring 70 procent, vilket också är målet. Utsläppsdata dådet gäller flyktiga organiska kolväten är dock osäkra. Utsläppen kommerfrämst från industrier, vägtrafik och hushåll (figur 2.6).32Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luftSjöfart6%Övrigt3%Trafik17%Hushåll22%Industri51%Figur 2.6 Källor till utsläpp av flyktiga organiska kolväten i Göteborg, 20062.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLENI detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen.Göteborgs Stad har under 2007 inlett ett arbete med att tafram lokala miljömål för Frisk luft.2.4.1 De nationella delmålen• Halter av svaveldioxidHalten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall varauppnådd i samtliga kommuner år 2005.Långtidstrenden för svaveldioxid visar kraftigt minskande värden iGöteborg. Minskningstakten avtog dock under senare tiden av 1990-talet.Värdena ligger nu under 5 µg/m 3 .Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.• Halter av kvävedioxidHalterna 60 µg/m 3 som timmedelvärde och 20 µg/m 3 som årsmedelvärdeför kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdetfår överskridas högts 175 timmar per år.Årsmedelhalterna av kvävedioxid i taknivå vid Femman har legat mellan24 och 30 µg/m 3 de senaste 15 åren. Under 2006 överskreds timmedelvärdet591 gånger i taknivå (Femman) och över 1 200 gånger i gatunivå(Haga). Mätdata saknas för nästan fyra månader i Haga, vilket gör attantalet överskridanden är underskattade där.Det regionala delmålet har samma årsmedelvärde som det nya nationelladelmålet, men är inte uppdaterat med det nya timmedelvärdet utan har dettidigare på 100 µg/m 3 .Miljörapport 2006 33

Frisk luft• Halter av marknära ozonHalten marknära ozon skall inte överskrida 120 µg/m 3 som åttatimmars medelvärde år 2010.Halterna är lägre i tätorter än på landsbygd eftersom stadsluften innehållerföroreningar med förmåga att bryta ner ozon. För att få ner halternaav marknära ozon i luften till sådana nivåer så att de varken påverkarkänsliga växter eller människor behöver utsläppen av kväveoxider ochflyktiga organiska kolväten sammantaget minskas med 75–80 procent ihela Europa [8]. Det uppmätta medelvärdet över åtta timmar överskred120 µg/m 3 12 gånger vid Femman under år 2006.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.• Utsläpp av flyktiga organiska ämnenÅr 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige,exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.Under 2006 släpptes cirka 12 900 ton VOC ut i Göteborg. Det är svårt attjämföra situationen med delmålet eftersom det inte finns nedbrutet tilllokal nivå.Det regionala delmålet innebär att utsläppen av VOC i Västra Götalandslän, exklusive metan, ska ha minskat till under 40 000 ton till 2010.• PartiklarHalterna 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 µg/m 3 som årsmedelvärdeför partiklar (PM 10 ) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdetfår överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 µg/m 3som dygnsmedelvärde och 12 µg/m 3 som årsmedelvärde för partiklar(PM 2,5 ) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridashögst 37 dygn per år.De senaste fem årens mätningar av PM 10 i taknivå (Femman) visarresultat över 20 µg/m 3 uttryckt som årsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet på35 µg/m 3 överskreds under 2006 under 43 dygn i taknivå (Femman) och88 dygn i gatunivå (Haga).Kontinuerliga mätningar av PM 2,5 inleddes under 2006 på Femman ochHaga. Mätningarna i taknivå (Femman) pågår sedan februari 2006, vilketgör en bedömning något osäker. Resultaten tyder dock på att årsmedelvärdetpå 12 µg/m 3 överskrids och att risken även är stor för att fler än 37dygn får halter över 20 µg/m 3 . Dataunderlaget för PM 2,5 i gatunivå (Haga)är för litet för att göra en jämförelse mot målet.Det finns ännu inget regionalt delmål för partiklar.34Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Frisk luft• Benso(a)pyrenHalten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall ihuvudsak underskridas år 2015.Mätningar i taknivå (Femman) från vinterhalvåret 2004/2005 har ettmedelvärde under 0,064 nanogram/m 3 . Halter av benso(a)pyren ärnormalt högre vintertid.Det finns ännu inget regionalt delmål för benso(a)pyren.2.5 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORMERNAI detta avsnitt sker en jämförelse med miljökvalitetsnormer (MKN) förutomhusluft, som är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken.2.5.1 MKN för kvävedioxidMiljökvalitetsnormen för kvävedioxid gäller i gatunivå. Den klarades vidFemmanhusets tak under år 2006. I gatunivå, vid hårt trafikerade gator icentrala Göteborg, klaras inte miljökvalitetsnormen. Mätningar i gatunivåvid Sprängkullsgatan i Haga visar att såväl års-, tim- som dygnsmedelvärdenöverskridits.2.5.2 MKN för svaveldioxidI Göteborg klaras miljökvalitetsnormen för svaveldioxid med bredmarginal.2.5.3 MKN för blyI Göteborg klaras med största sannolikhet miljökvalitetsnormen för bly.Bly mäts som våtdeposition vid mätstation Femman (se kapitel 3).2.5.4 MKN för partiklarI Göteborg klaras miljökvalitetsnormen för partiklar, som egentligengäller i gatunivå, i taknivå för både årsmedelvärde och dygnsmedelvärde.I vissa gaturum finns det stor risk att dygnsmedelvärdena överskridermiljökvalitetsnormen men även en viss risk för att årsmedelvärdet överskrids.Mätningar 2006 i gatunivå (Haga) visar att dygnsmedelvärdetöverskrids 27 dygn mot tillåtna 35 dygn.2.5.5 MKN för bensenUnder 2005 har bensen mätts i Haga och Gårda. Miljökvalitetsnormen förbensen år 2005 har klarats vid båda stationerna.2.5.6 MKN för kolmonoxidI Göteborg klaras miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i taknivå medbred marginal. Med stöd av mätningar från de mobila stationerna bedömsäven halterna i gatunivå klara miljökvalitetsnormen.Miljörapport 2006 35

Frisk luftREFERENSER[1] SFS 2001:527. Förordningen om miljökvalitetsnormer förutomhusluft (uppdaterad till och med SFS 2004:661)[2] Effects of Air Pollution on Children´s Health and Development. WHORegional Office for Europe and the European Commission´s Clean Airfor Europe (CAFE) programme. Rapport E 86575, 2005.[3] APHEIS 3, Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26europeiska städer — svenska resultat. Umeå Universitet.[4] Forsberg B et al (2005). Comparative Health Impact Assessement ofLocal and Regional Particle Air Pollutants in Scandinavia. Ambio vol34, no 1, sidan 11–19, 2005.[5] Forsberg et al (2003). Hälsokonsekvenser av ozon, Umeå Universitet[6] IVL Svenska Miljöinstitutet AB (2005). Gaturumsmätningar av VOCvid Sprängkullsgatan i Göteborg vintern 04/05. U 1561.Göteborgsregionens luftvårdsprogram.[7] IVL Svenska Miljöinstitutet AB (2006). Mätningar av flyktigaorganiska kolväten (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) itätorter. U1968.[8] Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se, Sökväg:Föroreningar/Ozon/Utsläppen måste minska mer (2007-07-03)36Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

3. Bara naturlig försurning3.1 MILJÖKVALITETSMÅLDe försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskridagränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurandeämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material ellerkulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skallnås inom en generation.3.2 BAKGRUNDVid förbränning bildas försurande ämnen, till exempel svavel- ochkväveföreningar. Utsläppen av svavelföreningar beror framförallt påsvavelinnehållet i fossila bränslen som kol och olja, medan kväveoxideruppstår vid all förbränning i hög temperatur. Dessa ämnen kan transporteraslångväga med vindarna och faller så småningom ned som våt- ellertorrdeposition och blir så kallat surt nedfall.Det sura nedfallet påverkar mark, vegetation och vatten. Det sura nedfalletdrabbar särskilt Västsverige, där markernas motståndskraft motförsurning är dålig. Mellan 85 och 90 procent av nedfallet över Sverigekommer från andra länder.3.2.1 MiljöeffekterLuftUtsläppen av svaveldioxid och kväveoxider bidrar till försurningen avmark och vatten. I atmosfären omvandlas svaveldioxid och kväveoxidertill svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa starka syror sönderdelas isin tur i dels vätejoner, dels sulfat- respektive nitratjoner. När dessaämnen faller ner till jordytan igen, via regn eller snö, kan de påverkamarkens eller vattnets pH-värde.Nederbördens vätejonhalt (surhet) har tiofaldigats sedan början av 1800-talet, vilket innebär att pH-värdet har sjunkit med ungefär en enhet, fråncirka 5,5 i förindustriell tid, till dagens värden kring 4,5.Nederbörden innehåller mer nitrat och ammonium nu än för någradecennier sedan. Nitratnedfallet härrör främst från utsläppen av kväveoxiderfrån bland annat biltrafiken, medan ammoniumnedfallet i förstahand härrör från den ammoniak som avgår till luften från stallgödsel ochgödslad åkermark. Nedfallet av kväveföreningarna bidrar även tillövergödningen, se vidare kapitel 7.Miljörapport 2006 37

Bara naturlig försurningLavar påverkas negativt av försurande ämnen, vilket gör dem till godabiologiska mätare. Tidigare har svaveldioxiden pekats ut som huvudorsakentill lavdöd. Halterna av svaveldioxid har numera sjunkit såkraftigt att de inte har någon större negativ inverkan på lavfloran.Lunglav är extra känslig för svaveldioxid.Försök med återinplantering av lunglav har gjorts sedan 1994 och eninventering 2006 visar att arten idag kan överleva och i vissa fall föryngrasig [1]. Lavarna är dock fortfarande påverkade och i dag anses utsläppenav kväveoxider vara den viktigaste orsaken till lavdöd.MarkMarkförsurning uppstår dels på naturlig väg, dels genom hur markenanvänds i skogs- och jordbruk eller genom nedfall av försurande ämnen.Med markförsurning menas en minskad förmåga hos marken att neutraliserasyra. Surheten anges som pH-värde, där lägre pH-värde innebärsurare jord.Den viktigaste orsaken till försurningen är nedfallet av försurande ämnen,främst svavelföreningar. Kväveföreningar har hittills till stor del utnyttjatssom näringsämnen, men ett fortsatt förhöjt kvävenedfall medför riskför överskott av kväve i marken. Sulfathalten i nederbörden har dessutomsjunkit markant men nitrathalten minskat relativt obetydligt.Även stora uttag av virke orsakar markförsurning, eftersom träden undersin tillväxt tar upp mer positiva än negativa joner. För att inte bli elektrisktladdade avger träden vätejoner, som också är positivt laddade menförsurande. Marken försuras alltså när skogen växer. När träden dör brytsde ner och processen går åt motsatt håll. I ett opåverkat system blir slutresultatetinte någon nämnvärd försurning, men transporteras biomassanbort bidrar det till försurning [2].Försurningen medför att skogsmarkens näringsförråd utarmas, trädenskadas, giftiga tungmetaller frigörs, den biologiska mångfalden utarmassamt att kväve lakas ut vilket kan leda till övergödning. Föroreningarnahärrör främst från källor på långa avstånd.VattenEn liten del av det vattnet som finns i sjöarna har hamnat där i form avnederbörd direkt på vattenytan. Resten har kommit dit via marken. Vilkenkvalitet vattnet har beror alltså till stor del på de omgivande markernaskvalitet.Det naturliga buffertsystemet i sjöar och vattendrag byggs upp av vätekarbonat,som tillförs vattnet från markerna runtomkring. Vätekarbonatfrigörs när markens mineraler vittrar samt vid nedbrytning av organisktmaterial. De sjöar och vattendrag som ligger i områden med lättvittradejordarter eller jordbruksmark tillförs hela tiden betydande mängdervätekarbonat och har i regel god motståndskraft mot försurningen.38Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bara naturlig försurningDe skador på fiskbeståndet som uppkommer i sura vatten beror till stordel på förhöjda halter av giftiga aluminiumföreningar, vilka kommer frånde omgivande markerna och har frigjorts genom försurningen. Sjöar medpH-värden kring 4,5 kan vara helt tomma på fisk.Vattendrag från utpräglade skogs- och bergsområden är oftast försurade,medan vattendragen i dalgångarna inte är försurade. Exempel på försuradevattendrag är Hultabäcken i Vättlefjällsområdet och bäcken frånLångevattnet vid Gråbacka. Dessa biflöden till Lärjeån är starkt påverkadeav försurning, medan Lärjeåns huvudflöde har ett normalt pH-värde.3.2.2 HälsoeffekterEtt försurat vatten medför urlakning av i första hand aluminium frånomgivande mark, men även kadmium och andra lättrörliga metaller.Kadmium kan lagras i njurarna under lång tid och kan ge upphov tillnjurskador. Ett försurat vatten ökar också korrosionen på rörledningar avkoppar.3.3 SITUATION3.3.1 LuftUndersökningar under 1990-talets början visade att lavarna var helt ellerdelvis utslagna i centrala staden. I de yttre delarna av kommunen varlavarna oväntat opåverkade. Fram till 1999 skedde en tydlig förbättringbåde i Göteborgs tätort och i de mindre förorenade ytterområdena [3].Sedan dess har påverkan på lavarna förändrats mycket litet [4].Utvecklingen av energiproduktion har medfört mindre utsläpp av svaveldioxidoch kväveoxider. Varje enskild transport har blivit mer effektivoch miljöanpassad men eftersom transportmängden ökar gör detta attutsläppen av kväveoxider från transportsektorn totalt sett ökar.I figur 3.1 och 3.3 visas hur utsläppen av svaveldioxid och kväveoxiderförändrats enligt de beräkningar som gjorts. För varje förorening redovisasett diagram som visar utvecklingen och ett som visar de olika föroreningskällornasandel vid den senaste beräkningen, vilken gjordes år2006.SvaveldioxidUtsläppstrenden för svaveldioxid har under 1980- och 1990-talet varitkraftigt minskande för att under 2000-talet plana ut. Minskningarna under2000-talet (se figur 3.1) beror bland annat på förbättrad rening vid någraav Göteborgs största industrier. Ökningen 2006 beror på att underlagetför sjöfartens utsläpp har förbättrats. I framtiden kommer utsläppen avsvavel från sjöfarten sannolikt minska radikalt.Från och med 19 maj 2006 omfattas fartyg som anlöper Göteborgs hamnav en miljözon, SOxECA, som omfattar Östersjön och Kattegatt, vilketinnebär att de bränslen som fartygen använder får innehålla maximalt 1,5procent svavel. Under 2007 kommer zonen att utvidgas till att ävenomfatta Nordsjön. EU har dessutom angivit i ett direktiv att fartyg från årMiljörapport 2006 39

Bara naturlig försurning2010, som ligger vid kaj ska drivas med bränslen som innehållermaximalt 0,1 procent svavel.ton400035003000250020001500100050001993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 3.1 Beräknade utsläpp av svaveldioxid i Göteborg 1992–2006De största utsläppskällorna för svavel är förbränning av svavelhaltigabränslen i sjöfart, industrier och uppvärmning (figur 3.2). En övergångtill mer lågsvavligt bränsle skulle kunna ge en mycket kraftig minskningav utsläppen.Övrigt1%Vägtrafik3%Industri21%Sjöfart62%Energi/uppvärmning13%Figur 3.2 Svaveldioxidkällor i Göteborg, andel 2006KväveoxiderTrenden för kväveoxidutsläpp är avtagande, med en kraftigare minskningunder 1990-talet (figur 3.3). Under 1980-talet och i början av 1990-taletminskade utsläppen främst från energi- och uppvärmningssektorn samtinom industrin. Under 1990-talet är det vägtrafiken som står för denhuvudsakliga minskningen genom att allt fler bensindrivna fordon ärförsedda med katalytisk avgasrening. Ökningen 2006 beror på attunderlaget för sjöfartens utsläpp har förbättrats. Rökgasrening somminskar kväveoxidutsläpp från sjöfarten är fortfarande ovanligt.40Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bara naturlig försurnington1800016000140001200010000800060004000200001993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 3.3 Beräknade utsläpp av kväveoxider i Göteborg 1992–2006De största utsläppskällorna för kväveoxider är bränsleförbränning vidsjöfart, vägtrafik och arbetsfordon (figur 3.4).Arbetsfordon16%Övrigt2%Vägtrafik22%Industri8%Sjöfart47%Energi/uppvärmning5%Figur 3.4 Utsläppskällor för kväveoxider i Göteborg, andel 20063.3.2 Sjöar och vattendrag samt skogsmarkI Göteborg är det de höglänta områdena som är försurningskänsliga, tillexempel Vättlefjäll. Försurningen påverkar ständigt markerna och sjöarnai dessa områden, vilket medför läckage av metaller till grundvatten,vattendrag och sjöar. I stort sett är alla sjöar i Göteborg försurningsdrabbade.Belastningen av försurande ämnen är långt högre än vad marken ochvattnet tål för att allvarliga förändringar inte ska ske. Nedfallet av bådesvavel och kväve över Göteborgstrakten har under en lång tid legat överden kritiska belastningsgränsen. Kritisk belastningsgräns är den mängdett ekosystem tål utan att några negativa effekter uppstår på lång sikt.Redan på 1920-talet dog till exempel mörten, som är en extremt känsligart, ut i Surtesjön.Miljörapport 2006 41

Bara naturlig försurningNedfallet av svavel behöver minskas till cirka 3 kg/ha (hektar) årligen isydvästra Sverige. Kvävenedfallet behöver minska till cirka 5 kg/haårligen, mest i de kustnära områdena i sydväst. På Femmanhusets tak lågsvavelnedfallet på cirka 6,8 kg/ha och kvävenedfallet på cirka 14 kg/ha år2006 (tabell 3.1).Under de senaste åren har tillståndet sakta förbättrats i de försurade sjöarsom inte kalkas. Minskade svavelutsläpp har gett mindre nedfall avsvavelsyra vilket ger lägre sulfathalter i sjöarna. Härsvatten är en okalkadreferenssjö i Svartedalen norr om Göteborg. Sulfathalterna i Härsvattenhar minskat märkbart sedan slutet av 1980-talet (figur 3.5).Sulfat (IC mekv/l)0,250,20,150,10,05019871988Figur 3.5 Sulfathalt i Härsvatten 1987–2006IC mekv/liter, rullande 3-årsmedelvärden. Källa: [5]198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006Vissa tendenser till minskad surhet är nu också märkbara. Förbättringen ide försurade vattnen går dock långsamt eftersom marken fortfarande ärkraftigt försurad. I Härsvatten har pH-värdena (rullande 3-årsmedelvärde)ökat från 4,41 år 1987 till 4,91 år 2006 (figur 3.6).pH54,94,84,74,64,54,44,34,24,1419871988Figur 3.6 pH i Härsvatten 1987–2006Rullande 3-årsmedelvärden. Källa: [5]42198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bara naturlig försurningVåtdepositionen, som har stor betydelse för både sjöar och skogsmark,undersöktes (i regnvatten) vid Femman och vid Fjällbo, avseende blandannat sulfat (svavel), nitrat (kväve), bly och kadmium fram till och med1997. Efter 1997 sker undersökningarna endast på vatten från Femman(tabell 3.1).Tabell 3.1 Våtdeposition av luftföroreningar vid FemmanÅr pHSvavel Kväve Bly Kadmium(årsmedelv) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (g/ha, år) (g/ha, år)1993 4,9 10,3 10,2 28 2,11994 4,6 7,7 10,6 22 4,61995 4,9 11,6 7,8 43 2,01996 4,4 6,4 8,5 19 0,81997 4,6 7,6 12,6 21 0,61998 4,9 5,8 11,4 16 3,91999 4,9 12,6 15,2 16 6,82000 4,6 7,2 16,5 29 2,12001 5,0 5,0 12,5 14 1,22002 4,8 5,1 8,6 10 0,72003 5,0 10,1 11,7 13 0,42004 4,8 7,2 7,9 7 22005 5,1 5,0 9,7 6 0,42006 4,9 6,8 14,0 12 1,1Miljörapport 2006 43

Bara naturlig försurning3.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN3.4.1 De nationella delmålen• Färre försurade vattenÅr 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent avsträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning somorsakats av människan.Om kalkade sjöar inte anses vara drabbade av försurning så är detta målsannolikt uppfyllt eftersom i stort sett hela kommunens försurade sjöytakalkas. Det beror också på om små sjöar räknas med. Å andra sidan äralla sjöar i Göteborg försurningspåverkade och man kan hävda att ävenkalkade sjöar är försurningsdrabbade.Situationen med återkommande kalkningar ger inte en opåverkad vattenmiljö.Dessutom är fauna och flora påverkad av lång tids försurning. Meddenna tolkning av uttrycket drabbade av försurning kommer inte målet attklaras till 2010.Det är inte utrett om man klarar delmålet för vattendragen inom Göteborgi dag. De stora vattendragen Göta Älv, Mölndalsån och Lärjeån är inteförsurade men vissa av de mindre vattendragen är det. Till exempel ärvattendrag i höglänta områden som regel försurningspåverkade.Trots att svaveldioxidutsläppen i Europa minskat kraftigt krävs ytterligareminskningar för att nedfallet ska komma under den kritiska belastningsgränsen.Även när detta skett kommer det att ta åtskilliga decennier innanförsurade vatten kan bli helt återställda, eftersom den försurade markenfördröjer sjöarnas återhämtning.Fiskevårdarna Göteborg har i uppdrag från park- och naturnämnden att isamråd med dess förvaltning och andra berörda kommunala organ skötafiskevården i Göteborg, bland annat genom återkommande kalkningsinsatser.Dessa kalkningsinsatser har pågått sedan 1980-talet. Bland deviktigaste vattensystemen är Lärjeåns biflöden i Vättlefjäll.Genom kalkningsåtgärderna motverkar man effekten av försurningen,men de löser inte problemet. Den enda hållbara lösningen är att minskautsläppen av försurande ämnen till den nivå som naturen själv klarar av,tills dess måste kalkningen fortsätta. År 2001 antogs EU:s takdirektiv förminskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Varjeland har tilldelats ett utsläppstak med åtaganden som ska nås 2010.Det regionala delmålet är att högst 15 procent av antalet sjöar och högst20 procent av sträckan rinnande vatten i Västra Götalands län får varadrabbade av försurning som orsakats av människan 2010.44Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bara naturlig försurning• Trendbrott för markförsurningenFöre år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken varabruten i områden som försurats av människan och en återhämtningskall ha påbörjats.Delmålet innebär bland annat att markanvändningens bidrag till försurningav mark och vatten måste motverkas genom att skogsbruketanpassas till växtplatsens försurningskänslighet.De data som finns nationellt och regionalt visar inte på fortsatt försurningav skogsmark, utan snarare på en tendens till förbättring. Åtgärder somhar en positiv effekt är tillförsel av aska och kalk, samt ökad andellövträdsodling.Det regionala delmålet innebär att högst 35 procent av skogsmarken iVästra Götalands län år 2010 har en hög eller mycket hög surhetsgradvarav andelen med mycket hög surhetsgrad är högst fyra procent.• Minskade svavelutsläppÅr 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskattill 50 000 ton.Utsläppen av svaveldioxid i Göteborg var cirka 1 700 ton år 2006. Det ärsvårt att jämföra situationen med målet eftersom det inte är nedbrutet tilllokal nivå.Utsläppen i Sverige av svaveldioxid (SO 2 ) var 2005 knappt 40 000 tonexklusive utsläpp från utrikes flyg och sjöfart och dessa trafikslag ökar.Det regionala delmålet innebär att utsläppen av svaveldioxid i VästraGötalands län ska ha minskat till 5 000 ton eller mindre år 2010.• Minskade kväveutsläppÅr 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskattill 148 000 ton.Utsläppen i Göteborg var cirka 11 000 ton kväveoxider år 2006. Eftersomdet inte finns några lokalt anpassade mål är det svårt att jämförasituationen mot målet.Utsläppen i Sverige av den försurande gasen kväveoxid (NO X , räknatsom NO 2 ) var år 2005 cirka 205 000 ton exklusive utsläpp från utrikesflyg och sjöfart. Det krävs en minskning med 25 procent för att kunna nåmålet 2010.Det regionala delmålet innebär att utsläppen av kväveoxider i VästraGötalands län ska ha minskat till 25 000 ton eller mindre 2010.Miljörapport 2006 45

4. Giftfri miljö4.1 MILJÖKVALITETSMÅLMiljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnitsav samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiskamångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom engeneration.4.2 BAKGRUNDVi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hoskemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön.Därför är det svårt att begränsa riskerna. EU:s nya kemikalielag REACH(Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals)som träder ikraft den 1 juli 2007 innebär väsentligt förbättrade förutsättningarav skyddet för hälsa och miljö, jämfört med gällande lagstiftning.Det finns idag cirka 13 000 kemiska ämnen registrerade i Kemikalieinspektionensproduktregister. Ämnena ingår i omkring 75 000 kemiskaprodukter, som i sin tur finns i till exempel bilar, plastartiklar, kläder ochbyggnadsmateriel. Ett okänt antal ämnen som kommer in via importeradevaror tillkommer också. Dessutom bildas oönskade kemiska ämnen iindustriella processer. Kemiska ämnen sprids sedan från kemiskaprodukter, varor och byggnader när dessa produceras, används ellerskrotas.Några få grupper av varor förhandsprövas innan de får sättas ut påmarknaden. Dessa grupper är bekämpningsmedel, läkemedel och livsmedelstillsatser.Nya ämnen som introduceras inom EU måste anmälasinnan tillverkning eller import får påbörjas.För andra konsumentvaror än kemiska produkter, livsmedel, läkemedeloch kosmetika finns i dag inga regler om att innehåll av kemiska ämnenska redovisas. Detta innebär att dagens konsumenter inte har någonmöjlighet att ta reda på innehållet av till exempel flamskyddsmedel ielektronik eller mjukgörare i plast.Under 2005 fanns det cirka 4 600 000 ton konsumenttillgängliga kemiskaprodukter med faroklassen giftig på den svenska marknaden, se tabell 4.1.Miljörapport 2006 47

Giftfri miljöTabell 4.1 Kemiska produkter fördelade på faroklass under 2005HälsofarlighetTotaltantalprodukterTotalkvantitet(ton)AntalkonsumenttillgängligaMycket giftig (T+) 197 17 470 0 0Kvantitetkonsumenttillgängliga(ton)Giftig (T) 1 841 40 283 152 68 4 574 853Frätande (C) 4 602 3 393 718 279 25 629Irriterande (Xi) 12 754 5 470 592 1 931 3 498 546Hälsoskadlig (Xn) 11 383 13 809 031 1 709 5 234 088Källa: [1]I Sverige pågår arbetet med att konstruera nyckeltal för att enkelt kunnafölja och redovisa om utvecklingen går mot ett samhälle med större ellermindre risker för skador på grund av kemikalier. Det har visat sig svårtatt kunna sammanfatta så komplexa samband i ett förståeligt mått. Ettförslag till svenskt nyckeltal för kemikalieanvändning är den omsattamängden hälsofarliga kemiska produkter per person. 2004 var den 7,3 tonenligt Kemikalieinspektionens produktregister. Mer än 50 procent utgörsav bränsleanvändningen.Ämnen med farliga egenskaper kan vara avsiktligt tillverkade. Människankan också avsiktligt utvinna sådana ämnen ur naturen för att använda demi olika funktioner. Farliga ämnen kan också uppkomma oavsiktligt somett resultat av nedbrytning av andra ämnen eller i samband medindustriprocesser eller förbränning.I Naturvårdsverkets rapport 4135 [2] konstaterar man att de mycket storamängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället är ett problem.Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningeneftersom användningen av kemiska produkter är stor där.Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser(till exempel trafik), läckage från deponier samt från merdiffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande,kommer från färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar,vägräcken och tak, se tabell 4.2. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få procent av den totala mängden metaller som årligentillförs samhället.Tabell 4.2 Några källor till läckage av metaller till biosfärenÄmne KällaBly blymantlad kabel, skorstenskragarKadmium som föroreningar i zink, fordon, pigment i färgerKoppar tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virkeKrom färger, rostfritt stål, impregnerat virkeKvicksilver amalgam i tandfyllningarNickel rostfritt stålZink däck, förzinkade ytor; bland annat tak, fasader, stolpar, räckenKälla: [2]48Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöTillförseln av farliga ämnen sker dels som ett resultat av aktiviteter ilandet men också genom spridning från andra länder. Det krävs alltsååtgärder både internationellt och nationellt för att nå målet. EU är enviktig arena för det fortsatta arbetet med att nå målet Giftfri miljö.4.2.1 HälsoeffekterMetaller och långlivade organiska ämnen har det gemensamt att när deväl har spridits i naturen, så kommer de att finnas kvar under lång tid ocheventuellt tas upp och ansamlas i växter och djur.De från miljöföroreningssynpunkt viktigaste metallerna är bly, kadmiumoch kvicksilver, vilka människan huvudsakligen får i sig via födan.BlyEn rad riskbegränsande åtgärder, nationellt och internationellt, harmedfört en minskad spridning av bly i den yttre miljön under de senaste20 åren. Detta har medfört minskad blyexponering i befolkningen. Blykan ge skador på nervsystemet. Foster och små barn är speciellt känsliga.Symtomen är fördröjd utveckling, nedsatt intellektuell kapacitet ochbeteendestörningar. I dag ligger blodblyhalterna i den svenska befolkningengenerellt under de nivåer där effekter på foster och barns utvecklingkunnat iakttas. Marginalen är dock relativt liten.KadmiumAnvändningen av kadmium i olika varor har begränsats i Sverige ochutsläppen till luft och vatten har minskat kraftigt sedan 1970-talet.Tillförseln av kadmium till åkermark (främst via handelsgödsel ochrötslam) har också minskat. Det sker dock fortfarande en genomsnittlignettoökning av kadmiuminnehållet i åkermark framför allt via nedfallfrån luften. Kadmium tas relativt lätt upp i växter.Den viktigaste exponeringskällan för kadmium är kosten, främstspannmålsprodukter, rotfrukter, grönsaker och skaldjur. Rökare har högrekadmiumexponering än icke-rökare, eftersom tobak innehåller kadmium.Kadmium ansamlas i njuren under hela livet och kan ge njurskador, ochtroligen även bidra till benskörhet. Genomförda svenska studier redovisaratt bland yngre (20–29 år) kvinnor är det tre procent som har kadmiumhalteri njuren som ligger över den nivå som anses ge upphov till njurskador,medan det är 27 procent som ligger över detta värde blandmedelålders (50–59 år) kvinnor.KvicksilverI tiotusentals sjöar i Sverige har fiskarna förhöjda halter av metylkvicksilvertill följd av tidigare kvicksilverutsläpp. Det finns inget som tyderpå att halterna i fisk minskar. Kvicksilver kan liksom bly ge skador påhjärnans utveckling. Fosterstadiet bedöms vara den mest kritiska perioden.För att undvika risken för fosterskador har Livsmedelsverket gett utkostrekommendationer som innebär att gravida kvinnor och kvinnor somplanerar att skaffa barn snart, helt bör avstå från att äta gädda, abborre,gös, lake, ål och hälleflundra.Miljörapport 2006 49

Giftfri miljöDioxiner och PCBKlorerade föreningar som dioxiner och PCB är svårnedbrytbara i naturen,och eftersom de är fettlösliga ansamlas de i till exempel fet fisk. Fetöstersjöfisk (lax och strömming) har tidigare varit den största källan tillmänniskors exponering för sådana ämnen. Halterna av dioxiner och PCBi fisk har dock minskat under det senaste decenniet. Eftersom konsumtionenav fet östersjöfisk är relativt låg bidrar nu mjölkprodukter och köttlika mycket som fisk till befolkningens genomsnittliga exponering fördessa ämnen.För kontinuerlig lågdosexponering via födan har cancer, påverkan påimmunförsvaret samt reproduktions- och utvecklingsstörningar identifieratssom de kritiska effekterna i djurförsök. PCB har lägre toxicitet ändioxiner, men människor exponeras för betydligt högre halter av PCB.Det genomsnittliga sammantagna intaget av dioxiner och dioxinliknandePCB ligger på ungefär samma nivå som det rekommenderade högstatolerabla intaget. Vissa studier tyder på att effekter på barns utvecklingförekommer vid dessa nivåer. Livsmedelsverket rekommenderar därföratt flickor och kvinnor i barnafödande åldrar gärna kan äta fet fisk frånÖstersjön, Bottenhavet, Vänern och Vättern en gång i månaden men intemer. Män och äldre kvinnor kan äta sådan fisk en gång i veckan men intemer. Rådet gäller inte odlad fisk.Gränsvärden för dioxiner i livsmedel har fastställts i en kommissionsförordningsom tillämpas från och med 1 juli 2002. Sverige och Finland harett temporärt undantag från gränsvärdet för fisk. Detta möjliggör saluförandeav fet Östersjöfisk på den egna (nationella) marknaden, oavsettom fisken klarar gränsvärdet eller inte. En viktig förutsättning för dettaundantag är att Sverige kan visa att systemet med konsumtionsrådinnebär ett tillfredsställande skydd ur hälsosynpunkt.En översyn av gränsvärdena ska göras med syftet att sänka fastställdagränsvärdet med 25 procent som mål samt eventuellt sätta gränsvärdenför ytterligare livsmedelsgrupper. [3]Bromerade flamskyddsmedelKunskapen om de flesta bromerade flamskyddsmedel är begränsad, menförekomst och svårnedbrytbarhet i miljön, och strukturella likheter medandra mer välkända miljögifter (till exempel PCB), utgör en varningssignalom tänkbara hälsoeffekter. De allvarligaste effekterna i djurförsökär påverkan på reproduktion och fosterutveckling. Polybromeradedifenyletrar (PBDE) är en viktig grupp av bromerade flamskyddsmedel,bland annat på grund av stor tillverkningsvolym och omfattandespridning i miljön. Halterna av PBDE ökar kraftigt i modersmjölk.Hormonpåverkande ämnenFrågan om hormonpåverkande ämnens betydelse har fått stor uppmärksamhetunder senare år, framför allt vad gäller östrogena effekter. Sådanaeffekter har iakttagits hos vilda djur som fåglar och fiskar. Om effekternaockså förekommer hos människan till följd av exponering är ännu oklart.50Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöUnderlaget är otillräckligt för riskbedömning av de flesta ämnen. Detta ärdock ett viktigt område eftersom kunskapen från djurförsök tyder på attfoster och spädbarn är mest känsliga för dessa ämnen och att effekternauppkommer vid relativt låg exponering.Allergiframkallande ämnenUppåt 40 procent av alla svenskar har någon form av allergi. En källa tillallergi är exponering för allergiframkallande kemiska ämnen ochprodukter. Cirka 24 procent av alla konsumenttillgängliga kemiskaprodukter innehåller allergiframkallande ämnen. Figur 4.1 visar i vilkatyper av produktgrupper allergiframkallande ämnen är vanligast. Allergiframkallandeämnen förekommer också i varor som inte anmäls tillKemikalieinspektionens produktregister till exempel byggmaterial,livsmedel och kosmetika.Figur 4.1 Kemiska produkter innehållande allergiframkallande ämnenKälla: [4]Naturligt förekommande gifter i miljönMarina algtoxiner utgör en stor grupp ämnen som produceras av planktoniskaalger, vilka utgör föda för olika sorters skaldjur och fiskar.I Sverige är det vanligaste toxinet Diarrhoetic Shellfish Toxins (DST)som kan orsaka diarré, illamående, magkramper och kräkningar.Alla blötdjur som filtrerar sin föda är potentiellt riskföda. I Sverige är deti huvudsak konsumtion av toxininfekterade blåmusslor som orsakarproblem. Även ostron har satts i samband med förgiftning. Algtoxinernaförsvinner inte vid kokning och ger ingen särskild smak. Kontroll avbakterier och toxiner sker varje vecka i havsområden där skörd pågår.Miljörapport 2006 51

Giftfri miljöMusslorna som ska säljas i handeln kontrolleras av Livsmedelsverketmed mikrobiologiska och kemiska analyser.Om halter över gällande gränsvärde av bakterier eller toxiner påträffas imusslorna, stängs området för skörd. Först när halterna har sjunkit undergränsvärdet tillåts området åter öppna för skörd. Livsmedelsverketavråder generellt från konsumtion av musslor som plockats direkt frånhav/strand och som inte är kontrollerade.Solanin och glykoalkaloider är naturliga gifter som påvisas i olikapotatisväxter. Det föreligger stor variation i olika potatissorters innehållav glykoalkaloider, men även inom samma sort föreligger ibland storvariation. Glykoalkaloider finns huvudsakligen i skalet och det yttrefruktköttet. Glykoalkaloider i höga halter orsakar akut förgiftning somyttrar sig med illamående, diarré och magsmärtor. Livsmedelsverket harfastställt ett gränsvärde på 200 mg/kg i rå oskalad potatis.Aflatoxin produceras av olika arter tillhörande mögelsvampar av släktetAspergillus och återfinns huvudsakligen i importerade livsmedel sommajs, jordnötter, paranötter och fikon. Vissa aflatoxiner utsöndras medmjölken från kor som utfodrats med aflatoxinhaltigt foder. Epidemiologiskastudier har visat ett samband mellan intag av aflatoxin ochlevertumörer hos människa.Mögelsvamparna som bildar aflatoxin trivs normalt vid högre temperaturerän vad som råder under svenska förhållanden, varför aflatoxin iinhemska produkter sällan påvisas. Inom EU finns gränsvärden föraflatoxin i jordnötter, nötter, torkad frukt, spannmål, spannmålsprodukter,en del kryddarter och mjölk. Livsmedelsverket har fastställt gränsvärdeför övriga livsmedel.Bland hattsvamparna finns många giftiga arter. Sådan svamp fårnaturligtvis inte säljas. I Livsmedelsverkets svampkungörelse finns enförteckning över svampar som bedöms som lämpliga matsvampar.Livsmedelsverket anser inte att stenmurkla, som innehåller giftet gyromitrin,är en lämplig matsvamp eftersom undersökningar visat att ävenefter omfattande förvällning kan man påvisa låga halter av ämnen somkan framkalla cancer och fortplantningsstörningar.4.3 SITUATIONSverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljönoch dess förändringar. Resultaten visar om genomförda miljöskyddsåtgärderleder till önskade förbättringar och om uppsatta miljökvalitetsmålnås eller inte.Den svenska miljöövervakningen består dels av ett nationellt program,som drivs av Naturvårdsverket, dels av regionala program på länsnivåsom länsstyrelserna har en samordnande roll för. Metaller och organiskamiljögifter i marin miljö, metaller i fisk samt förorenade områden ingår iLänsstyrelsen Västra Götalands programområde miljögiftssamordning.52Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljö4.3.1 Regional miljöövervakningMiljögifter i sediment och biologiskt materialBohuskustens vattenvårdsförbund genomför undersökningar regionalt imarin miljö. Undersökningarna utförs i sediment, vatten, växter och djurenligt fastställt kontrollprogram.Tungmetaller och organiska miljögifter mäts i organismer (blåmussla,fisk, krabba och blåstång) på fem lokaler och i sediment på 14 stationerutmed Bohuskusten. Undersökningarna genomförs vart femte år och densenaste undersökningen utfördes 2001–2002.Resultaten visar att ett stort antal ämnen är spridda utmed Bohuskusten,med en tydlig övervikt i miljögiftsbelastning för Göteborgsområdet vilketinte är helt överraskande eftersom området är det mest urbaniserade ochindustrialiserade området utmed Bohuskusten.Sammantaget kan konstateras att förhållandena med avseende på miljögifteri sediment och biologiskt material, med några få undantag, harförbättrats utmed Bohuskusten under 90-talet. Ett resultat som visar attvidtagna reningsåtgärder inte varit förgäves för miljön. På den negativasidan är ökande PAH-halter samt en omfattande spridning av flamskyddsmedlet(PBDE) och den påväxthämmande kemikalien TBT som numeraär förbjuden i båtbottenfärger. [5]Sedimentprovtagning i Göta älvGöta Älvs Vattenvårdsförbund övervakar miljögifter i Göta älv. Dettasker genom sedimentprovtagning på två fasta stationer, dels i Göta älvsmynningsområde (Eriksberg/Älvsborgsbron), dels i älven uppströmsKungälv. Övervakningen sker vart femte år sedan 1990 och bygger på attsedimenten i vattenmiljöer utgör en sänka för metaller och organiskamiljögifter, och att halterna i sedimenten i hög grad återspeglar halter ochflöden i vattenmassan.Sammantaget visar resultaten att Göta älv framförallt förorenasnedströms Nödinge och sannolikt till största delen genom tillskott frånGöteborgs industri- och hamnområde. Enligt svenska bedömningsgrunderför kust- och havssediment uppvisade älvens mynningsområde år 2000 enhög halt (klass 4 av 5 möjliga klasser där klass 1 motsvarar en icke förorenadmiljö) av många metaller och organiska miljögifter.Förhållandena har dock förbättrats avsevärt sedan 1990 då halterna låg påen mycket hög nivå, klass 5. Detta visar att vidtagna reningsåtgärder gettresultat. Vissa ämnen fortsätter dock att öka, varför ytterligare åtgärderkrävs innan miljön i älvens mynningsområde kan betraktas som bra. [6]4.3.2 Lokal miljöövervakningMetallbelastning i vattendragMetallbelastningen i vattendrag kan kartläggas genom undersökning avmetallhalt i vattenmossa. Provresultat för 2006 visade att i de flestaprovpunkterna var metallhalterna låga eller måttligt höga under provtag-Miljörapport 2006 53

Giftfri miljöningsperioden. De flesta provpunkterna bedömdes därför inte varaspeciellt belastade av någon lokal föroreningskälla.Några provpunkter var dock högre belastade. I Krogabäcken uppmättesen hög halt av zink och i Äsperedsbäcken uppmättes en hög halt av bly. IÖnneredsbäcken och i Stora ån samt även i tillflödet till Stora ånuppmättes höga halter av koppar. I bäcken vid skjutbanan i Säve, iOtterbäcken vid skjutbanan i Askim, samt i utloppet från våtmarken tillRällsjön vid skjutbanan i Bergum, uppmättes höga halter av bly. [7]Kvicksilver i gädda från insjöar i GöteborgMiljöförvaltningen har genom samarbete med Sportfiskarna genomfört enundersökning av kvicksilver i gädda under 2004–2006 för att få en bildav föroreningssituationen har förändrats jämfört med en tidigareundersökning från 1990–1993, då det visade sig att halterna avkvicksilver i fisk var höga.Analysvärdena visade att halten av kvicksilver i gäddorna är lägre nu änvid den tidigare undersökningen och slutsatsen är att kvicksilverhalten ifisk från sjöarna har minskat sedan den undersökningen. Den allmännabilden i Sverige är dock att man inte ser någon tendens till minskadehalter av kvicksilver i den aktuella typen sjöar. En förklaring till densärskilda bilden för sjöarna i Göteborg kan vara tidigare kraftiga lokalakvicksilverutsläpp. [8]Bekämpningsmedel i vattendragMiljöförvaltningen analyserade under hösten 2002 sju ytvattenprovermed avseende på rester av bekämpningsmedel. Tre av proverna innehöllhalter av bland annat glyfosat över detektionsgränsen. [9] Bekämpningsmedelsresternahärrör troligen från privat användning inom jordbruket.Konsumentanvändningen i Sverige domineras av ogräsbekämpningsmedel,saneringsmedel för kemiska toaletter, träskyddsmedel för bestrykning(19 ton), antifoulingmedel för fritidsbåtar och myggmedel. [10]4.3.3 KemikalierLagstiftning och tillsynInom EU finns ett gemensamt system för klassificering och märkning avfarliga kemiska ämnen och produkter. De kan vara farliga i flera olikaavseenden och med begreppet farlighet avses i detta sammanhang ämnetsinneboende farlighet.Det handlar om ämnen med allvarliga hälsoeffekter, till exempel cancerframkallande(cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena) ochfortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen (se 4.2.1 Hälsoeffekter). Dethandlar också om ämnen som har sådana egenskaper att de blir kvar imiljön under lång tid. Ämnen som är långlivade (persistenta) och somsamtidigt kan ansamlas (bioackumuleras) i levande organismer kan geupphov till problem under lång tid.54Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöEnligt gällande lagstiftning om kemikalier ska kemiska produkter som ärskadliga för människors hälsa eller miljön vara märkta på svenska medfarosymbol samt risk- och skyddsinformation. De som importerar ellertillverkar kemiska produkter ska anmäla detta till Kemikalieinspektionensproduktregister. För de som säljer kemiska produkter med faroklassenmycket giftig, giftig, cancerframkallande, mutagen eller reproduktionstoxisk,så kallade särskilt farliga kemiska produkter, krävs tillstånd frånlänsstyrelsen.REACH, den nya europeiska kemikalielagstiftningen som trädde i kraftden 1 juni 2007, ställer bland annat högre krav än tidigare på tillverkandeföretag att undersöka och dokumentera hälso- och miljörisker för bådebefintliga och nya kemikalier.Giftfritt GöteborgMiljönämndens kemikalieprojekt Giftfritt Göteborg startade 2005. Måletär att minska användningen av farliga kemikalier i Göteborg, med särskiltfokus på de skadligaste och där insatserna kan ge stora resultat.Det utåtriktade arbetet har inriktats på att få bort kadmium ur kretsloppetgenom en informationskampanj och en enkätundersökning bland tillverkareoch importörer av varor med nickelkadmiumbatterier. I ett delprojekthar försäljningen av så kallade CMR-ämnen (cancerogena, mutagena ochreproduktionstoxiska) inom Göteborgs kommun undersökts. Resultatetvisar att ett flertal företag har påbörjat utfasningen av sådana ämnen.Dessutom har flödesstudier gjorts av dels tennorganiska föreningar, delsså kallade PFOS som är en stor grupp av långlivade, bioackumulerandeoch giftiga ämnen. Studierna visar att det kan vara svårt att påverkaavvecklingen av dessa ämnen lokalt. Det är dock viktigt att följakunskapsinhämtning och slutsatser på nationell nivå.Förekomst av silver som bakteriedödande ämne i antibakteriellaprodukter har undersökts i samverkan med Stockholms universitet ochStockholms miljöförvaltning.PCB i fogarUnder åren 1956–1973 användes PCB som mjukgörare i vissa fog- ochgolvmassor. Dessa kan finnas i byggnader som uppförts eller renoveratsunder den aktuella perioden. Fogmassor används utomhus mellan byggelement,runt fönster och dörrpartier och i rörelsefogar. I vissa typer avbyggnader har fogmassan använts även inomhus. Golvmassor med PCBär inte lika vanligt men det förekommer.PCB i fog- och golvmassor är den största kvarvarande förekomsten isamhället och uppskattas till mer än 100 ton i Sverige. PCB läckerkontinuerligt ut i miljön från fogmassor som sitter utomhus, i första handtill marken runt byggnaden men även till luft. PCB i fogmassor är ävenett inomhusmiljöproblem. Det gäller i första hand om det finns inomhusfogarmed PCB, men även utomhusfogar kan ge förhöjda PCB-halter iinomhusluften.Miljörapport 2006 55

Giftfri miljöMiljöförvaltningen har sedan 1997 arbetat med att få fastighetsägarna iGöteborg att inventera sina byggnader och upprätta åtgärdsplaner avseendePCB. I Göteborg finns det cirka 4 400 byggnader som misstänksinnehålla PCB och av dessa har 88 procent inventerats. Cirka 1 000byggnader visade sig innehålla PCB och av dessa har cirka 740 byggnadersanerats. Totalt har 5 200 kg PCB omhändertagits i kommunen.(Miljöförvaltningens tillsynsregister 2007)En ny PCB-förordning har beslutats av regeringen i februari 2007 somtvingar fastighetsägare att senast 2013 ha sanerat PCB-haltiga fog- ochgolvmassor i sina byggnader.KemikaliesvepetFordonstvättmedel bedöms enligt kriterier i miljöförvaltningens rapport,Miljökrav på fordonstvättmedel R 2005:13 [11]. Listan över accepteradefordonstvättmedel kompletteras löpande och finns på miljöförvaltningenswebbplats (www.miljo.goteborg.se).Regionala kemikalieprojektUnder 2005 gjordes en undersökning för att mäta miljögifter i ett antalsjöar och vattendrag i Västerhavets vattendistrikt. Resultaten av mätningarnavisar att halterna av miljögifter generellt är ganska låga, men att detpå vissa platser, framförallt i anslutning till tätorter, finns förhöjda halter.Till exempel uppvisar provpunkterna i Mölndalsån och Säveån studienshögsta halter av flera olika typer av ämnen. Intressant är att notera attflera ämnen som förbjudits för länge sedan, till exempel PCB och DDT,fortfarande läcker ut i våra vattendrag. Resultaten finns sammanställda irapporten Miljögifter i Ytvatten [12].Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljösamverkan Västra Götaland harunder 2005 gjort en kartläggning av företagens användning av utfasningsochvattendirektivsämnen. Syftet var att kartlägga dessa ämnen, stimuleraföretagens arbete med att fasa ut dessa ämnen samt höja kunskapsnivånhos företag och myndigheter. Sammanlagt redovisade 441 företag sinakemiska produkter och drygt en fjärdedel av dessa företag använderutfasnings- och/eller vattendirektivsämnen. Slutsatsen av detta är att detär viktigt att företagen fortsätter arbeta med att fasa ut dessa ämnen ochatt tillsynsmyndigheterna följer upp och driver på arbetet. [13]Projekt Grön Kemi drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund,Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg och VästraGötalandsregionen med syfte att försöka påverka utvecklingen mot merhälso- och miljöanpassade kemiska produkter som samtidigt har en godfunktion. Arbetet är inriktat mot högvolymprodukter som innehållerriskabla komponenter och som har en stor spridning i samhället.Resultaten från projekten Ren smörja, Miljöanpassade däck, Säkrastryktips, Mindre gift på drift med flera initiativ visar att stora positivaproduktförändringar kan uppnås utan traditionella myndighetsåtgärder.Projektet Miljöanpassade däck som startade för cirka tio år sedan har letttill ett beslut i EU-parlamentet 2005 som innebär att all användning av56Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöden cancerframkallande och giftiga HA-oljan i bildäck förbjuds. Förbudetgäller från och med 2010 och omfattar alla däck. [14]4.3.4 Förorenade områdenI detta avsnitt menas med förorening annat än det som orsakar försurningeller övergödning, vilket är beskrivet i kapitel 3 respektive 7.Förorenade områden omfattar föroreningar i mark, sediment, vatten samtbyggnader och anläggningar. Förorening kan ha skett genom läckage,spill, olyckshändelser, utfyllnader och på andra sätt i samband med olikaverksamheter, trafik med mera. Naturvårdsverket har tagit fram enrapport med bedömningsgrunder för miljökvalitet för förorenadeområden, metodik för inventering och vägledning för insamling avunderlagsdata [15].Det finns många områden i Göteborg där marken är förorenad. Ibland kandet vara så omfattande att det är förknippat med mycket höga kostnaderatt använda marken till bostäder, kontor med mera.I samband med detaljplaner, nyetablering, förändrad markanvändning ochi vissa fall av ombyggnad krävs markundersökning. Detta gäller då detfinns miljöstörande verksamhet på platsen eller där marken kanmisstänkas vara förorenad.De föroreningar som upptäcks varierar beroende på vilken verksamhetsom funnits på platsen, men ofta handlar det om tungmetaller som arsenik,bly, kadmium, koppar, krom och zink eller olja i olika former. Följdenav höga föroreningshalter kan bli begränsningar i markanvändningeneller sanering med behandling eller deponering av förorenade massor.Markmiljöundersökningar och saneringsåtgärder pågår eller har genomförtsinom ett stort antal områden. Exempel på större exploateringsområdenär Norra Älvstranden, Amhult Centrum, Partihallsområdet, kvarteretVenus, Gamlestadens fabriker. För närvarande bedöms cirka 200ärenden pågå och cirka 15 till 20 nya ärenden förväntas starta under 2007.I februari 2006 antog Kommunfullmäktige en komplettering av riktlinjernai översiktsplanen för Göteborg: Förorenade områden i Göteborg.Inventering av förorenade områdenKartläggningsarbete är ett viktigt redskap för att kunna prioritera åtgärderför efterbehandling och sanering. Resultatet blir också ett viktigt underlagtill planarbete och bedömningar i samband med bygg- och rivningslov.Kartläggningen innebär att information om tidigare verksamheter tasfram genom arkivstudier, men även genom intervjuer och platsbesök.Vissa objekt riskklassas. Alla inventeringar förs in i en databas som harupprättats av miljöförvaltningen. I denna inventeringsdatabas är cirka1 500 stycken områden registrerade. [16, 17]Miljörapport 2006 57

Giftfri miljöI den nationella MIFO databasen finns 477 objekt registrerade. En kompletteringtill tidigare inventeringsarbete har utförts med hjälp av länsstyrelsen2005 genom identifiering av misstänkta objekt. Mycket material omtidigare verksamheter finns ännu obearbetad hos länsstyrelsen.SpimfabOljebolagens saneringsfond, Spimfabs (SPI Miljösaneringsfond AB),arbete fortskrider. Totalt finns det 71 stycken nedlagda bensinstationerinom kommunen som är med på listan, det vill säga har godkänts enligtderas kriterier. Hittills har 34 stationer undersökts och av dessa har 21sanerats och en in-situsanering pågår för tillfället.PAH i markEtt problemområde som har uppmärksammats under de senaste åren ärförekomsten av förhöjda halter polyaromatiska kolväten (PAH) i mark.Detta kan utgöra ett problem framför allt inom känsliga områden tillexempel vid bostadsbebyggelse. För bedömning av bakgrundshalter harmiljöförvaltningen låtit utföra en kartläggning med provtagning av PAH iytliga jordar i park- och grönområden. Undersökningen visar att det inomrelativt opåverkade områden finns ungefär 50 procents risk att träffa påPAH-halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känsligamarkområden. [18]Miljöförvaltningen tog under våren 2002 fram riktlinjer för bedömningoch hantering av förorenade områden och återanvändning av förorenademassor.Tjärhaltiga vägbeläggningar har under de senaste åren uppmärksammatssom ett miljöproblem. Med anledning av att det för närvarande saknascentrala riktlinjer har miljöförvaltningen i samarbete med Stockholm ochMalmö arbetat med att ta fram riktlinjer för hantering och återanvändningav dessa material.4.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLENI detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen.Göteborgs Stad inledde under 2006 ett arbete med att tafram lokala miljömål för Giftfri miljö.4.4.1 De nationella delmålen• Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaperSenast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos allaavsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras påmarknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övrigaämnen som till exempel efter inledande översiktliga tester bedömssom särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängligatidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såvälnya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnasuppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildadeoch utvunna kemiska ämnena.58Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöDelmålet bedöms inte uppnås i tid. REACH innebär dock att väsentligasteg tagits för att nå delmålet på längre sikt. Principen i REACH om attdet ska finnas kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighetsaknar motsvarighet i nuvarande lagstiftning, utom för ett fåtal ämnen.Det kommande kravet omfattar 10 000 ämnen som tillverkas eller importerasi mängder över 10 ton per år och företag. Dessa ämnen utgör mer än99 procent av marknadsvolymen och kan då riskbedömas bättre, vilketutgör en bra grund för skyddsåtgärder. REACH är också bättre ängällande lagstiftning för många av de ämnena i mängder mellan ett till tioton per år. Testkraven för dessa ämnen motsvarar dock inte kraven förgiftfri miljö och innebär en försämring för nya ämnen. En annan nackdelmed REACH är att oavsiktligt bildade ämnen inte omfattas. [19]Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.• Hälso- och miljöinformation om varorSenast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- ochmiljöinformation om de farliga ämnen som ingår.Delmålet bedöms inte uppnås i tid, men REACH innehåller krav på attyrkesverksamma informeras av leverantören om varans innehåll avsärskilt farliga ämnen. Företagen måste dock förse yrkesverksammaanvändare med bättre information. Vidare behöver varuleverantörernaskunskapsnivå höjas. Frivilliga system för positiv miljömärkning bidrartill en begränsad information till farliga ämnen i varor. [19]Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.• Utfasning av särskilt farliga ämnenNyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från- nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande,nya ämnen som är cancerframkallande- arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilverså snart som möjligt, dock senast 2007- övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörandeämnen samt sådana ämnen som är hormonstörandeeller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avseddaatt användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet- övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande,samt kadmium och bly senast år 2010.Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inteföretaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.Redan befintliga varor som innehåller ämnen med ovanståendeegenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly skall hanteras på ettsådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft ochvatten i Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande.Delmålet omfattar ämnen som människan framställt ellerutvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphovtill ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildasoavsiktligt.Miljörapport 2006 59

Giftfri miljöDelmålet bedöms inte uppnås i tid, men enligt REACH kommer sannolikten tillståndsprövning att införas för särskilt farliga ämnen. Dessa får inteanvändas utan särskilt tillstånd som är begränsat till angivna användningsområden.Detta är en viktig förbättring i jämförelse med gällanderegler. De tidsbegränsade tillstånden ger ökade möjligheter till att byta utämnen mot säkrare alternativ. [19]Åtgärder som vidtagits för att uppnå miljökvalitetsmålet är bland annatinförandet av RoHS-direktivet som medför en omfattande utfasning av defarligaste ämnena i elektronik samt beslut om förbud i EU om dels de trefarligaste ftalaterna i leksaker och barnartiklar, dels cancerframkallandeså kallade HA-oljor i däck. Ytterligare ämnen har klassificerats somCMR-ämnen och förbjuds därmed i konsumentprodukter. Byggsektornhar lanserat BASTA med syfte att fasa ut användningen av ämnen medsärskilt farliga egenskaper ur kemiska produkter och byggvaror. [19]Det regionala delmålet har i princip samma innebörd som det nationella.Det finns ett antal regionala mått och indikatorer; miljögifter i avloppsslam,insjöfisk och marin miljö, för att följa miljöutvecklingen.Miljönämndens kemikalieprojekt Giftfritt Göteborg som startade 2005har som mål att minska användningen av farliga kemikalier i Göteborg,med särskilt fokus på de skadligaste och där insatserna kan ge storaresultat.Miljöförvaltningens tillsynsprojekt 2006 vid företag, som importerarkosmetiska och hygieniska produkter visade att flertalet produkter intevar korrekt märkta samt innehöll förbjudna/begränsade ämnen.• Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna medkemikalierHälso- och miljöriskerna vid framställning och användning avkemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligtindikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter.Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiskaämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avserämnen som inte omfattas av delmål tre.Uppföljningen av Giftfri miljö och delmålen sker bland annat genomutveckling och användning av ett antal indikatorer. I tabell 4.3 beskrivsnågra indikatorer som visar utvecklingen. Härtill finns fler regionala ochnationella indikatorer för Giftfri miljö. Dessa presenteras på Miljömålsportalenshemsida (www.miljomal.nu).60Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljöTabell 4.3 Kemikalieinspektionens fastställda indikatorer för Giftfri miljöIndikatorMiljöföroreningar imodersmjölkCMR-ämnen i varorAllergiframkallandekemiska produkterHälsofarliga kemiskaprodukterKonsumenttillgängligakemiska produkterVäxtskyddsmedelKälla: [22]BeskrivningProcentuella förändringar i halter av vissa långlivadeorganiska ämnen i modersmjölk från förstföderskor iUppsalaregionen, i relation till 1996 års värdeMängden CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena ellerreproduktionstoxiska ämnen) som finns i varor producerade iSverigeAntal konsumenttillgängliga kemiska produkter sominnehåller kända allergiframkallande ämnen i förhållande tillsamtliga kemiska produkterMängd hälsofarliga kemiska produkter per person och år somSverige tillverkar eller importerar. Petroleumbaseradebränslen redovisas separatAntal konsumenttillgängliga kemiska produkter som ärhälsofarliga respektive som inte är klassificerade somhälsofarligaRiskindikatorer jämfört med antal hektardoser förväxtskyddsmedel uttryckt som ett index med 1988 som basår(index 1988=100)De flesta indikatorer pekar inte på några tydliga trender. Bedömningen ärändå att delmålet är möjligt att nå om fler åtgärder vidtas. Krav i REACHom företagens undersöknings- och rapporteringsskyldighet ger bättreförutsättningar för en säkrare hantering av kemikalier. [19]Länsstyrelsens motsvarande regionala delmål har samma innebörd somdet nationella.I tillsynen och tillståndsprövning ställs krav på företagens arbete medutbyte av de farligaste kemikalierna. Det pågår också ett arbete inomlänet med att minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel.• Riktvärden för miljökvalitetFör minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3,skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berördamyndigheter.Detta delmål har uppnåtts. Kemikalieinspektionen har fastställt ochpublicerat riktvärden för halter i ytvatten för 100 aktiva substanser somförekommer i vanliga växtskyddsmedel och Naturvårdsverket har publiceraten vägledning för hur dessa kan tillämpas. Listan på ämnena somfått riktvärden finns på Kemikalieinspektionens webbplats [20].Delmålet riktar sig till nationell nivå.Miljörapport 2006 61

Giftfri miljö• Förorenade områden utredsSamtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponeringoch sådana förorenade områden som i dag, eller inom ennära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområdenskall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången avår 2010.Identifiering av samtliga förorenade områden har slutförts under 2005och delmålet är därmed delvis uppnått. Delmålets formulering styr vilkaområden som ska prioriteras för bidrag till undersökningar och åtgärder.Antalet akuta objekt bedöms preliminärt vara några tiotal i landet. [19]Omfattande inventerings- och identifieringsarbete har genomförts iGöteborg. I och med kompletterande identifiering som utfördes 2005anses riksdagens delmål, att samtliga eventuellt förorenade områden skavara identifierade innan 2010 års slut, vara uppfyllt i Göteborgs kommun.Identifieringen i Göteborgs kommun anses nu avslutad.Det finns ett regionaliserat mål om identifiering, undersökning ochsanering av förorenade områden. Det finns cirka 10 000 stycken identifieradepotentiellt förorenade områden i länet. Av dessa uppskattasungefär 130 stycken vara områden med mycket stor risk för människorshälsa och miljö. Den del av det regionala målet som rör identifiering ochklassificering har uppnåtts. Målet att 30 procent av de förorenadeområdena i riskklass 1 och 2 ska vara översiktligt undersökta uppnåddesinte för länet. Det samma gäller målet att 10 procent av dessa skulle varaåtgärdade.• Åtgärder i förorenade områdenÅtgärder skall under åren 2005–2010 ha genomförts vid så stor andelav de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helheti huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.Inventeringar och undersökningar drivs vidare för att klarlägga hur stortmiljöproblem förorenade områden utgör och vilka åtgärder som börutföras. En särskild satsning görs nu på tillsyn för att få till stånd efterbehandlingav förorenade områden där ansvar finns och bidrag inte kan ges.När det gäller sanering och efterbehandling bedöms att hälften avområdena har åtgärdats enligt delmålet för 2005. [19]Miljöförvaltningen och övriga berörda myndigheter måste i sin tillsyn setill att fler krav om efterbehandlingsåtgärder avseende förorenadeområden riktas mot ansvariga verksamhetsutövare.Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.62Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljö• Om dioxiner i livsmedelÅr 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerligminskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedelha etablerats.Delmålet är nytt för år 2006. Pågående åtgärdsprogram är den svenskagenomförandeplanen av Stockholmskonventionen och EU:s program förgemensamma gränsvärden i livsmedel. EU:s gränsvärden infördes 2002och ska ses över 2008. [19]För att kunna föreslå ytterligare effektiva åtgärder behövs mer kunskapom olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel, inklusive betydelsen avolika sekundära källor som atmosfäriskt nedfall och förorenade områden.Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.• Om kadmiumÅr 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via födaoch arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigtfolkhälsoperspektiv.Delmålet är nytt för 2006. Det är idag svårt att bedöma vad som krävs föratt delmålet ska kunna nås, då det inte är möjligt att fastställa en säkerexponeringsnivå. Tills vidare bör inriktningen vara att minska exponeringen,som krävs enligt EU:s program för existerande ämnen. [19]Åtgärder i svenskt lantbruk har minskat tillförseln av kadmium tillåkermarken. Halterna förväntas fortsätta att minska på grund av minskatnedfall från andra länder till följd av överenskommelser inom CLRTAP.Inga tecken finns heller på att kadmiumhalterna i livsmedel ökar. [19]Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.Miljörapport 2006 63

Giftfri miljöREFERENSER[1] Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se, Sökväg:Statistik/Tabeller och diagram/Över över kemikalier/Produkter fördelatpå faroklass/2005/Tabell 3 (2007-04-14)[2] Naturvårdsverket (1993). Metallerna och miljön. Rapport 4135.[3] Livsmedelsverkets webbplats: www.slv.se, Sökväg: Risker medmat/Kemiska ämnen/Organiska miljöföroreningar/Dioxiner —gränsvärden (2007-04-19)[4] Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se, Sökväg:Statistik/Tabeller och diagram/Kortstatistik/Ämnen och ämnesgrupper/Allergiframkallande ämnen (2007-04-18)[5] Bohuskustens vattenvårdsförbunds webbplats: www.bvvf.com,Sökväg: Rapporter/Miljögifter (2007-04-19)[6] Göta älvs vattenvårdsförbund (2006). Fakta om Göta Älv — Enbeskrivning av Göta älv och dess omgivning 2005[7] Miljöförvaltningen (2007). Metaller i vattendrag 2006, Rapport2007:3[8] Miljöförvaltningen (2007). Kvicksilver i gädda från sjöar i Göteborg,Rapport 2007:5[9] Miljöförvaltningen (2003). Ogräsbekämpning i Göteborg, Rapport2003:4[10] Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se Sökväg:Publikationer/Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2005 (2007-05-03)[11] Miljöförvaltningen (2006). Miljökrav på fordonstvättmedel. Rapport2005:13[12] Länsstyrelsen Västra Götaland (2006). Miljögifter i Ytvatten, enstudie av förekomst av vattendirektivsämnen och andra miljögifter ivästsvenska ytvatten. Rapport 2006:68[13] Miljösamverkan Västra Götaland och Länsstyrelsen Västra Götaland(2006). Företagens användning av utfasnings- och vattendirektivsämnen2005, en kartläggning i Västra Götalands län.[14] Projekt Grön Kemis webbplats: www.gronkemi.nu (2007-05-03)[15] Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet.Rapport 4913–4918[16] Miljöförvaltningen (1995). Industriellt förorenade markområden.Inventering och kartläggning av västra Göteborg och Hisingen.Rapport 1995:7. Göteborg[17] Miljöförvaltningen (1998). Industriellt förorenade markområden.Inventering och preliminär riskklassning av Agnesbergs, Marieholms ochSävenäs industriområden. 1997. Rapport 1998:2[18] Miljöförvaltningen (2003). PAH-undersökning. Rapport 2003:1064Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Giftfri miljö[19] Miljömålsrådet (2007). Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 16miljömål, Miljömålen på köpet de Facto 2006.[20] Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se, Sökväg: Giftfrimiljö/Uppföljning och samordning/Indikatorer (2007-05-01)[21] Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se, Sökväg:Bekämpningsmedel/Växtskyddsmedel/Växtskyddsmedel iSverige/Riktvärden för ytvatten (2007-04-19)Miljörapport 2006 65

Giftfri miljö66Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5. Skyddande ozonskikt5.1 MILJÖKVALITETSMÅLOzonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadligUV-strålning.5.2 BAKGRUNDOzon finns i små mängder i atmosfären upp till mycket höga höjder.Merparten av ozonet, cirka 90 procent, finns i stratosfären på mellan10 och 50 km:s höjd och kallas för ozonskiktet. Cirka 10 procent finns itroposfären under 10 km:s höjd.Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årensutsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromidoch vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar oftakvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under fleradecennier.Internationell avvecklingsplanKöldmedierna CFC och HCFC är ozonnedbrytande och ska enligt nationelloch internationell målsättning successivt fasas ut. Det har slutits eninternationell överenskommelse, Montrealprotokollet, om att användningenska upphöra.Montrealprotokollet är i dag hotat då viljan att följa protokollet varierarfrån land till land. Exempelvis ville USA 2003 få tillstånd att öka sinproduktion av metylbromid med cirka 30 procent. Enligt Montrealprotokolletska ämnet ha fasats ut helt år 2005. Om alla länder följer Montrealprotokolletkommer det att ta 50 till 100 år innan ozonskiktet är återställt.Ett annat problem är att nya kemikalier, som innehåller ozonnedbrytandeämnen, släpps ut på marknaden. EU har uppmärksammat ozonsekretariatetpå åtta nya potentiella ämnen, men det tar flera år innan de kanregleras av Montrealprotokollet.Svensk avvecklingsplanRiksdagen har beslutat om en avvecklingsplan för både CFC och ersättningsmedletHCFC. För CFC är sedan den 31 december 1999 all störreyrkesmässig användning förbjuden. Undantag finns för aggregat sominnehåller mindre än 900 g köldmedium. För HCFC gäller att det inte fåranvändas vid nyinstallation och för påfyllning av befintliga aggregat.Något totalt användningsförbud är ännu inte beslutat. [1]Miljörapport 2006 67

Skyddande ozonskiktAlla fasta aggregat samt enhetsaggregat som innehåller över tre kg köldmedierska årligen genomgå en kontrollbesiktning, som utförs av en ackrediteradkylfirma, för att förebygga läckage. Anläggningar som innehållermer än 10 kg HCFC/HFC är anmälningspliktiga. De ska ävenlämna en årlig rapport över vad som skett med anläggningen till denlokala tillsynsmyndigheten [2].Användningen av gamla kylskåp och kylanläggningar som innehållerozonnedbrytande ämnen, bör till största delen ha upphört till 2010.Bedömningen är mer osäker nu, sedan beslut tagits om ändringar i förordningen.Förändringen innebär att CFC får användas i små enhetsaggregat(

Skyddande ozonskiktÖver Antarktis är uttunningen av ozonskiktet cirka 50 procent undervårmånaderna september–oktober. På våra breddgrader har en uttunningpå upp till 5–10 procent observerats under de senaste 20 åren [3].I Göteborg finns omkring 1 600 köldmedieanläggningar anmälda hosmiljöförvaltningen. Dessutom finns troligen dubbelt så många mindreanläggningar som också ska kontrolleras årligen, men som inte behöverrapporteras.I figur 5.1 redovisas användningen av köldmedierna CFC, HCFC ochHFC i anmälningspliktiga anläggningar i Göteborg åren 1995–2006.Uppgifterna kommer från de årliga kontrollrapporterna från verksamhetermed kyl- eller värmepumpanläggningar. Diagrammet visar tydligt att deavvecklingsplaner som är lagstadgade har gett önskat resultat.Figuren visar att mängden köldmedium som använts i anläggningar iGöteborg successivt minskat. En övergång från användandet av CFC ochHCFC till HFC syns även tydligt under de senaste åren. Den 31 december1999 införde ett förbud för användning av CFC.300250200HFCHCFCCFCton1501005001995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 5.1 Köldmedia i anmälningspliktiga anläggningar i Göteborg 1995–2006Källa: Miljöförvaltningens tillsynsregister (2007)Av figur 5.1 framgår också att användningen av köldmediet HCFC undertiden 1995–2006 minskat med ungefär 90 procent från cirka 100 ton tillknappt 10 ton. Anledningen till att det i dag fortfarande finns cirka 10 tonHCFC som köldmedium är att det ännu inte finns något användningsförbudpå HCFC i köldmedieanläggningar. Sedan den 1 januari 2002 ärdet dock förbjudet att använda HCFC som köldmedium vid nyinstallationer,samt för påfyllning vid läckage. Detta innebär att när en köldmedieanläggningmed HCFC som köldmedium går sönder, blir mantvungen att konvertera till ett annat köldmedium och därmed kommeranvändningen av HCFC som köldmedium i framtiden att minska.Miljörapport 2006 69

Skyddande ozonskiktEn annan orsak till minskad användning av köldmedierna HCFC är attanvändningen och tillgången av fjärrkyla ökat i Göteborg. HFC ökadenågot under 2006, HFC har ingen ozonuttunnande effekt men bidrardessvärre till växthuseffekten.5.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN5.4.1 De nationella delmålen• Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnenÅr 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen haupphört.Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av åtgärder iSverige och i andra länder. Under förutsättning att Montrealprotokolletfullföljs av alla parter kan en återhämtning av ozonskiktet tidigast förväntasbortom år 2050. Det är däremot oklart om miljömålet kan nås [3].Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.Länsstyrelsens bedömning är att det är tveksamt om delmålet kommer attnås, eftersom det krävs ytterligare beslut om användning och hantering avozonnedbrytande ämnen. Viljan att följa överenskommelserna varierarmellan olika länder, bl.a. vill USA inte fasa ut produktionen av metylbromidutan istället öka denna med 30 procent. Sveriges arbete med attvara pådrivande inom EU och med Montrealprotokollet kräver fortsatthög prioritet [4].70Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Skyddande ozonskiktREFERENSER[1] SFS 2002:187. Förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet.[2] Naturvårdsverket (1992). Naturvårdsverkets föreskrifter om kyl- ochvärmepumpanläggingar innehållande CFC, övriga CFC, haloner, HCFCoch HFC (köldmediekungörelsen). SNFS 1992:16.[3] Miljömålsportalen, Sveriges miljömål www.miljomal.nu, Sökväg:Skyddande ozonskikt/Når vi miljömålen?[4] Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats: www.o.lst.se/miljomal,Sökväg: Skyddande ozonskikt/ozonnedbrytande ämnen (2007-07-03)Miljörapport 2006 71

Skyddande ozonskikt72Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Säker strålmiljö6.2.1 Gränsvärden och andra bestämmelserUV-strålningSedan 1999 gäller Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier [3]som reglerar solariers strålningsegenskaper så att rörens UV-strålninginte ska vara alltför olik solens. Föreskrifterna ställer bland annat krav påsolarieägarna att informera sina kunder. Miljöförvaltningen hartillsynsansvaret för solarierna.Elektriska och magnetiska fältDe forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för ochmotiverar inte några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar förlågfrekventa EMF. Beträffande eventuella långsiktiga skador av EMF, tillexempel förhöjd cancerrisk, anser Internationella kommissionen förskydd mot icke joniserande strålning (ICNIRP) att tillgängliga data interäcker till för att fastställa gränsvärden.Eftersom tillräckligt underlag för att ta fram gränsvärden saknas har femsvenska myndigheter valt att formulera en så kallad försiktighetsprincipför lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Denna princip innebär attom åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimligakostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fältsom avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön.När det gäller elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringensträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringenbegränsas. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att påsikt reducera exponeringen för magnetfält i omgivningen, för att minskarisken att människor eventuellt skadas [4].I Sverige har det funnits föreskrifter för arbete med radiofrekvent strålningfrån högfrekventa elektromagnetiska fält sedan 1976. Den nugällande föreskriften är utgiven av Arbetsmiljöverket och heter Högfrekventaelektromagnetiska fält [5]. Statens strålskyddsinstitut har fört överEU:s rekommendationer om gränsvärden från 1999 till Allmänna råd ombegränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [6].De grundläggande begränsningarna fastställer att elektriska eller magnetiskafenomen som kan uppträda i kroppen inte stör funktioner i nervsystemeteller ger upphov till skadlig värmeutveckling. Referensvärdenautgörs av storheter som är mätbara utanför människokroppen. De är härleddaur de grundläggande begränsningarna och säkerställer att dessa inteöverskrids.De rekommenderade referensvärdena för allmänheten visas i tabell 6.1.Samma värden anges också i rekommendationer från ICNIRP.74Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Säker strålmiljöTabell 6.1 Rekommenderade referensvärden förallmänheten för strålning från mobiltelefonisystemMobiltelefonisystemFrekvens(MHz)Strålningstäthet(W/m 2 )GSM 900 900 4,5 41GSM 1 800 1 800 9 58UMTS eller 3G 2 000 10 61Källa: [7]Fältstyrka(V/m)För mobiltelefoner finns det ett rekommenderat värde för hur mycketstrålning en användare får absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet(Specific absorption rate), och det är satt med stora säkerhetsmarginaler.Rekommenderade SAR-värden följs upp av Statens strålskyddsinstitutoch de stämmer med all ny forskning och kunskap inom området. [7]6.2.2 HälsoeffekterUV-strålningUVB kan ge brännskador om man solar för mycket och både UVA ochUVB ger cellskador i huden. Hud som utsätts för långvarig solexponeringåldras dessutom fortare än hud som är skyddad från solen. Andra effektersom kan uppkomma på grund av UV strålning är soleksem, DNA-skadoroch hämmande effekter på immunsystemet [8]. Den effekt på ögatshornhinna/ bindhinna, som tydligast kan kopplas till UV-exponering ärsnöblindhet och de ögonsjukdomar som drabbar linsen.Olika former av hudcancer har under andra hälften av 1900-talet ökatsnabbast av alla cancerformer i Sverige, liksom i många andra länder medövervägande ljushyad befolkning. Huvudskälet till det ökande antalethudcancerfall i Sverige anses vara förändrade solvanor och ett ökatresande till sydligare länder. [9]Mellan 300 och 400 personer avlider varje år i den allvarligaste formenav hudcancer, malignt melanom. Skivepitelcancer i huden och basalcellscancerär cancerformer som sällan leder till döden, men drabbar närmare30 000 personer varje år och medför ett betydande vårdbehov. [9]Regeringen bedömer att den viktigaste åtgärden är att öka allmänhetenskunskaper om riskerna i samband med UV-strålning. Statens strålskyddsinstitutoch andra expertmyndigheter bör ha ansvar för att öka allmänhetenskunskaper om riskerna med solbad och hur allmänheten kanskydda sig mot sådana risker. Det är också viktigt att informationensprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet.I detta arbete bör även de risker som kan relateras till uttunningen avozonskiktet beaktas. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet ochutsatthet för UV-strålning uppmärksammas särskilt. [9]Risken att få hudcancer ökar vid långvarig och oklok solexponering. Denviktigaste faktorn är tiden. Barn och människor med ljus hy är känsligastoch ska inte utsätta sig för solljus så att huden blir rodnad och brännskadad.Födelsemärken och andra hudförändringar bör återkommandeMiljörapport 2006 75

Säker strålmiljökontrolleras. Även regelbundet solande i solarier ökar risken för cancerutvecklingi huden.Strålskyddsinstitutet har tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket,Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen under 2002 arbetat fram enstrategisk handlingsplan för ultraviolett strålning och hudcancer [10].Målet för de åtgärder som Statens strålskyddsinstitut föreslår i handlingsplanenär att bryta trenden av det ökade antalet fall av hudcancer så attantalet nya fall år 2020 inte är högre än år 2000.Åtgärderna syftar på kort sikt till att ta bort risken för brännskador i solenoch att minska den totala dosen ultraviolett strålning (UV) och att på långsikt förändra livsstilsmönster, skönhetsideal och attityder till solbränna.Förslagen omfattar ett flertal åtgärder inom områden som information,tillsyn, forskning, miljöövervakning, strukturella åtgärder ocharbetsmiljö.Elektriska och magnetiska fältMänniskor utsätts för EMF varje dag, på olika sätt. Apparater i köket,datorskärmar på kontoret, säkerhetssystem i butiker och på flygplatser,kraftledningar, radio- och TV-stationer samt, inte minst, mobiltelefonigör att exponering för EMF inte kan undvikas.Under senare år har cancerriskerna med elektromagnetiska fält från kraftledningaroch elektriska apparater samt eventuella hälsorisker i sambandmed användning av mobiltelefoner återkommande diskuterats.I Sverige inträffar årligen omkring 80 fall av leukemi hos barn. Med denexponeringsförekomst från kraftledningar som diskuteras skulle mindreän ett fall per år kunna hänföras till exponering nära kraftledningar. Klarabevis för en cancerframkallande effekt av magnetfält saknas, men data ärändå sådana att man bör vara återhållsam med onödig exponering. Enöverrisk för leukemi hos barn boende nära kraftledningar har setts i blandannat en svensk studie.Vad gäller högfrekventa fält från basstationer och mobiltelefoner harICNIRP gjort uttalanden om hälsofrågor med avseende på cancerrisk.Organisationen drar slutsatsen att det inte finns några klara bevis för ensådan risk, men att vissa experimentella studier motiverar ytterligareundersökningar.Dåvarande Rådet för arbetslivsforskning (RALF) gjorde under år 2000 enforskningsöversikt och utvärdering av forskningsresultat inom områdetelkänslighet och hälsorisker med elektriska och magnetiska fält. Arbetsgruppenfann att fullgott stöd saknas för andra åtgärder än dem sominnefattas i de rekommendationer som utfärdats av ICNIRP och EU.De kom också fram till att forskning sammantaget inte funnit belägg förhälsorisker vid användning av mobiltelefoner. Vidare anses allmänhetensnormala exponering på grund av basstationer för mobiltelefoni, andrasanvändning av mobiltelefoner eller radio- och TV-utsändningar vara76Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Säker strålmiljömycket låg i jämförelse med nuvarande rekommendationer ochgränsvärden. [11]Forskning på individer med påtalad elöverkänslighet har inte kunnat visapå någon enskild faktors betydelse för uppkomst av ohälsa hos dessaindivider. [11]De Nordiska strålskyddsmyndigheternas bedömning är att det inte finnsnågra vetenskapliga belägg för att mobil telekommunikation förorsakarnågra skadliga hälsoeffekter, vare sig från basstationer eller från mobiltelefoner,så länge rekommendationerna från ICNIRP inte överskrids.Det finns studier som antyder att biologiska effekter skulle kunna förekommaäven vid exponeringsnivåer under ICNIRP:s riktlinjer. Dessastudier behöver upprepas och utvecklingen inom dessa forskningsområdenföljas noga. Det är dock viktigt att komma ihåg att biologiskaeffekter inte behöver innebära skadliga hälsoeffekter hos människor. [7]Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp för EMF harlämnat sin första rapport i slutet av 2003. I rapporten har expertgruppenbland annat gått igenom forskningsresultat som handlar om risken förcancer hos mobiltelefonanvändare, strålningens påverkan på blodhjärnbarriärenoch på stressproteiner i kroppen. I korthet anser expertgruppenatt inga nya genomgripande resultat kommit fram under desenaste tre åren som förändrar nuvarande riskbedömningar inom deområden som diskuteras. Slutsatserna från bland annat den svenskaRALF-rapporten gäller i allt väsentligt fortfarande.Den enda i dag kända mekanismen för hälsoeffekter från mobiltelefoninsfrekvensområde är temperaturstegring till följd av den energi som absorberasi kroppen. Befintliga gränsvärden är tillräckligt restriktiva medhänsyn till risken för sådana effekter. Beträffande andra tänkbara effekter,till exempel hjärntumörer eller förändringar i blod-hjärnbarriären, har detdiskuterats om de aktuella elektromagnetiska fälten skulle kunna verkagenom någon annan ännu okänd mekanism, och att mer eller mindrelångvarig exponering skulle kunna medföra en ökad risk. De flestautförda epidemiologiska studier är i stort sett negativa. Flera epidemiologiskastudier är på väg att publiceras, och omfattande forskning pågår.Utvecklingen av mobiltelefonin har gått snabbt och i dag använder80–90 procent av befolkningen i de nordiska länderna mobiltelefon. Denutbredda användningen innebär att även en mycket liten risk skulle kunnafå konsekvenser för folkhälsan. Om det finns enkla och billiga sätt attminska exponeringen bör man göra det även om den vetenskapligamisstanken om hälsoeffekter är svag eller osäker. De nordiska myndigheternamenar att det är klokt att till exempel använda handsfreeutrustningsom avsevärt minskar huvudets exponering för elektromagnetiskafält. Denna information bör riktas till vuxna, ungdomar och barn.Miljömålskommittén framför att riskerna med elektromagnetiska fält ärotillräckligt utredda. Regeringen anser därför att ytterligare forsknings-Miljörapport 2006 77

Säker strålmiljöinsatser inom området är nödvändiga för att klargöra sambandet mellanexponering och hälsorisker. Regeringen har också gett Boverket iuppdrag att tillsammans med berörda myndigheter belysa vilken inverkanen utbyggnad av mobiltelenätet kan få för bland annat intressen som skatillgodoses enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.6.3 SITUATION6.3.1 UV-strålningVar tionde brännskada inträffar i ett solarium. Flera studier har ocksåvisat ett samband mellan solariebruk och olika former av hudcancer.Försäljningen per år av solarielysrör i Sverige motsvarar tio solariebesökför 25 procent av befolkningen [12]. Någon exakt uppgift på hur mångasolarier som finns i Göteborg finns inte, men enligt miljöförvaltningensregister rör det sig om drygt 100 stycken.Miljöförvaltningen har på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut för ettpar år sedan mätt strålning från solariebäddar i Göteborg. Uppdraget varett forskningsprojekt som syftade till att ge en bild av hur mycket detsolas på solarier och hur mycket UV-strålning Göteborgs befolkning imedeltal utsätts för från solarier. Projektet avslutades under 2002.Resultatet visade att Göteborgs befolkning i åldrarna 16 till 75 år(350 000 personer) i medeltal utsätts för en ultraviolett stråldos av cirka1,4 MED varje år från drygt 300 solariebäddar tillgängliga för allmänheteni kommersiella verksamheter. MED är minsta dosen för att utvecklaerytem, det vill säga hudrodnad. [13]Generellt kan sägas att gränsvärdena för UVA och UVB-strålning sällanväsentligt överskreds. Medelstrålningen från de uppmätta solariernaberäknas till cirka 2,7 MED/h vilket ungefär motsvarar solstrålningenmitt på dagen under en solig sommardag i juli månad i Sverige. [13]6.3.2 Elektriska och magnetiska fältStatens strålskyddsinstitut har presenterat en rapport (SSI 2001) omallmänhetens exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni.Mätningar av exponeringen för radiofrekventa fält mellan 30 och 2 000MHz har genomförts på 31 platser i Sverige. Exponeringsnivåerna varieradestarkt mellan platserna, med högsta värden i storstad utomhus och inärheten av radio- och TV-master. Som mest uppgick värdena till3 mW/m 2 (mått på strålningstätheten), det vill säga under en tusendel avde rekommendationer som utarbetats av ICNIRP och som antagits av EU.Dominerande bidrag till denna exponering kom från basstationer förmobiltelefoni och från TV-sändningar.Exponeringen vid egen användning av mobiltelefoner kan i vissasituationer uppgå till värden som ligger strax under ICNIRP:srekommendationer.I ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Chalmers har elektriskaoch magnetiska fält från bland annat mobiltelefoner och basstationeruppmätts i samband med EM i friidrott i Göteborg 2006. Jämförande78Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Säker strålmiljömätningar genomfördes med ett fåtal människor respektive storafolksamlingar om cirka 30 000 människor i samband med invigningenoch tävlingarna på Ullevi. Resultaten visar att exponeringen frånradiofrekventa fält ökade vid ansamling av stora folksamlingar.Exponeringsnivåerna låg ändå tusen gånger lägre än de av ICNIRPföreslagna gränsvärdena. [14]Byggnadsnämnden i Göteborg beslutade 2001 om vissa råd och riktlinjerför utbyggnad av mobiltelenätet i Göteborg. Där framgår att dennautbyggnad är känslig i flera avseenden. Dels måste antenner på tak ochfasader placeras och utformas så att de inte stör människors upplevelse avstadsrum och byggnadernas kvaliteter, dels finns många värdefullanaturmiljöer i och kring staden där nya master och torn kan utgöra ettallvarligt ingrepp. Till detta kommer den osäkerhet och ibland oro sommånga människor känner inför hälsoriskerna med de elektromagnetiskafälten.Förhållandena understryker behovet av dels samordning operatörernaemellan, dels kontinuerliga diskussioner mellan stadsbyggnadskontoretoch operatörerna. [15]6.3.3 Radioaktiv strålningSedan 1989 mäts den lokala naturliga bakgrundsstrålningen var sjundemånad på drygt 900 referensplatser i Sverige. Miljöförvaltningen har tilluppgift att utföra dessa mätningar på fyra referensplatser i Göteborg.Dessa är placerade i centrum, nordost, nordväst och sydväst ochresultaten från mätningarna rapporteras in till länsstyrelsen.Av mätningarna framgår att det är mycket små variationer i strålningmellan olika tidpunkter och platser. De värden som uppmätts vid de olikareferenspunkterna ligger i genomsnitt mellan 0,09 och 0,12 µSv/h(mikrosievert per timme). Normal bakgrundsstrålning är ungefär 0,1µSv/h.Vid marinbiologiska undersökningar av radioaktiva ämnen i blåstånglängs Bohuskusten påvisades radioaktivt teknetium (99Tc). Koncentrationernaav teknetium ökar från Göteborg i söder till Strömstad i norr[16]. Större delen av det radioaktiva teknetium som detekterats bedömskomma från anläggningen för upparbetning av kärnbränsle i Sellafield iEngland.6.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN6.4.1 De nationella delmålen• Utsläpp av radioaktiva ämnenÅr 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps utfrån alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och denbiologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet tillallmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varjeenskild verksamhet.Miljörapport 2006 79

Säker strålmiljöSedan 2001 arbetar Statens strålskyddsinstitut med att lägga upp programför miljöövervakning i syfte att kartlägga strålmiljön i Sverige. Institutetbedömer att arbetet för närvarande går i rätt riktning, men för att nå måletkrävs att baskunskapen inom strålskydd upprätthålls, att utredningar kanidentifiera åtgärdsbehov och att effekterna av utsläpp av radioaktivaämnen i miljön följs upp. Det är tveksamt om målet kommer att nås pånationell nivå och det är svårt att bedöma hur situationen i Göteborg serut i förhållande till detta delmål.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.• Hudcancerfall orsakade av solenÅr 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolettstrålning inte vara fler än år 2000.Delmålet kräver tidiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder somgenomförs nu kan konstateras först om 10–20 år. Den senaste officiellacancerstatistiken är från år 2003. Det är tveksamt om delmålet kommeratt uppnås.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.• Risker med elektromagnetiska fältRiskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas ochnödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella riskeridentifieras.Statens strålskyddsinstitut har det övergripande ansvaret vad gäller dettaarbete och anger själv i sin fördjupade utvärdering 2003 att målet är svårtatt följa upp då det fattas ett system som ger en helhetsbild av alla olikaforskningsanslag inom området elektromagnetiska fält. Delmålet kankomma att omformuleras i takt med att kunskapsunderlaget förbättras.Det är tveksamt om målet kommer att nås.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.80Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Säker strålmiljöREFERENSER[1] Statens strålskyddsinstituts webbplats: www.ssi.se, Sökväg: Sol &optisk strålning/Frågor & svar (2007-05-11)[2] Statens strålskyddsinstituts webbplats: www.ssi.se, Sökväg: Sol &optisk strålning/Solarier/Solarieanvändning (2007-05-11)[3] Statens strålskyddsinstitut (1998). Föreskrifter om solarier. SSI FS1998:2.[4] Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsenoch Statens Strålskyddsinstitut (1996). Myndigheternasförsiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält — envägledning för beslutsfattare.[5] AFS 1987:2. Högfrekventa elektromagnetiska fält..[6] Statens strålskyddsinstitut (2002). Statens strålskyddsinstitutsallmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering förelektromagnetiska fält. SSI FS 2002:3.[7] Statens strålskyddsinstituts webbplats: www.ssi.se, Sökväg:Mobiltelefoni (2007-05-11)[8] Statens strålskyddsinstituts webbplats: www.ssi.se, Sökväg: Sol &optisk strålning (2007-05-11)[9] Proposition 2000/01:130. Svenska miljömål — delmål ochåtgärdsstrategier.[10] Statens strålskyddsinstituts webbplats: www.ssi.se, Sökväg: Sol &optisk strålning/Ultraviolett strålning och hudcancer — en strategiskhandlingsplan (2007-05-11)[11] Rådet för arbetslivsforskning, RALF (2000). Elkänslighet ochhälsorisker av EMF.[12] Wester U (2002). Solarier och solarielysrör i stöpsleven.Strålskyddsnytt 1/2002[13] Statens strålskyddsinstitut (2003).UV-strålning och underlag förbedömning av befolkningsdos från solarier i en storstadsregion. SSIrapport 2003:3.[14] Haglind P et al (2007). Exposure from mobile phone systems in largecrowds. Accepterat abstract vid The Bioelectromagnetics Society´s 29 thAnnual Meeting 2007, Kanazawa, Japan.[15] Byggnadsnämnden (2001). Råd och riktlinjer för utbyggnad avmobiltelenätet i Göteborg.[16] Bohuskustens vattenvårdsförbund (1998). 99Tc och 137Cs iblåstång Fucus vesiculosus längs Bohuskusten 1998. Rapport 178/1998.Bohuskustens vattenvårdsförbund.Miljörapport 2006 81

Säker strålmiljö82Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7. Ingen övergödning7.1 MILJÖKVALITETSMÅLHalterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativinverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfaldeller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningenär att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.7.2 BAKGRUNDÖvergödning är ett allvarligt miljöproblem och Ingen övergödning är ettmiljökvalitetsmål som blir mycket svårt att nå inom en generation pågrund av lång återhämtningstid i miljön, stor påverkan från andra ländersamt kunskapsbrist angående åtgärders effekter.Tillförseln av näringsämnen utöver den mängd som naturen tål leder tillatt människors hälsa, den biologiska mångfalden och naturresursernahotas. Kväve och fosfor är de ämnen som reglerar växtproduktionen ochsom avses med begreppet gödande ämnen.Fosfor och kväveFosfor är normalt ett bristämne i sötvatten. Varje tillskott av fosfor medfördärför ökad tillväxt av alger och annan vegetation. Fosfor är medandra ord det tillväxtbegränsande ämnet i sjöar, vattendrag och i vissakustområden med begränsad vattenomsättning. I havet är ibland kväve,ibland fosfor det tillväxtbegränsande näringsämnet.Fosfor- och kvävehalterna är betydligt högre i de sydsvenska vattnen ochmarkerna än i de norra delarna av landet.KällorDen främsta orsaken till övergödningen är utsläpp från enskilda ochkommunala avlopp samt läckage från jordbrukets gödselhantering.Övergödning av skogsmark, hedar, naturbetesmarker och myrmarkorsakas till stor del av luftburna kväveföreningar som kan transporterasöver stora avstånd.7.2.1 MiljöeffekterÖvergödning av ekosystem som skogar och ängs- och betesmarker somursprungligen varit mer eller mindre näringsfattiga, leder till ökad biologiskproduktion, förändrad artsammansättning och i vissa fall till minskadbiologisk mångfald. Att dessa marker nu blivit mer kväverika har gynnatenstaka kväveälskande arter såsom hundkäx, brännässlor och mjölkört.Miljörapport 2006 83

Ingen övergödningLavar och mossor missgynnas i många fall av kvävetillskottet via atmosfären.Trädstammar och andra ytor som förr varit lav- eller mosstäcktakan nu i stället vara överdragna med encelliga grönalger som gynnas avriklig kvävetillförsel.Även i sjöar, vattendrag och hav leder övergödningen till förändring iartsammansättningen, minskad biologisk mångfald och igenväxning.Bottenvegetationen får för lite ljus vilket slår ut vissa arter. Mängdenväxtplankton ökar, vilket i sin tur gynnar planktonätande fiskar som mörtoch strömming medan andra arter som abborre och laxfiskar minskar.Den ökande produktionen av växtplankton och fintrådiga alger leder tillen ökad sedimentation av döda växtdelar vilket i sin tur leder till att syrebristkan uppstå i bottnarna. Inte minst när det gäller havsmiljön befararman att vatten med tidigare goda syreförhållanden i allt större omfattningkommer att bli syrefattiga och att svavelväte kan bildas i bottnarna.Övergödningen i havet är ett av de riktigt svåra miljöproblemen. Sverigekan vidta ett flertal åtgärder för att förbättra situationen i vissa kustområden,men övergödningen i havet är en internationell, regional fråga. Deregionala marina konventionerna, OSPAR (för Västerhavet) ochHELCOM (för Östersjön) spelar en viktig roll i detta arbete.EU kommer att bli en allt viktigare kraft för havsmiljöarbetet, särskiltefter utvidgningen, genom sitt arbete med ramdirektivet för vatten och engemensam marin strategi. Vattendirektivets genomförande i länderna runtÖstersjön och Västerhavet kommer också att bli ett viktigt verktyg för attnå målet Ingen övergödning i våra gemensamma hav [1].7.2.2 HälsoeffekterI sjöar och hav kan kraftig tillväxt av giftiga alger även orsaka hälsofaraför människor och djur. Blågröna alger (cyanobakterier) är encelligaorganismer som finns i söt- eller brackvatten och som kan produceraolika typer av toxiner. Toxinerna är lever- och/eller nervgifter. Vid gynnsammaförhållanden kan masstillväxt, blomning, ske. Drygt hälften avcyanobakteriernas blomningar i Sverige är toxinbildande. En blomningbehöver inte synas på ytan av ett sjövatten.Hundar har blivit förgiftade när de druckit av sjövatten som innehållittoxiner, eller ätit av ilandflutna sjok av cyanobakterier. Blomningar kanäven förorsaka lukt och smakproblem i dricksvattnet. Toxinerna kanavlägsnas från drickvattnet med hjälp av aktivt kol.7.3 SITUATION7.3.1 Fosfor- och kvävehalter i vattenGöta älvGöta älvs vattenvårdsförbund har genomfört regelbundna provtagningarav närsalter sedan 70-talet. Provtagningarna 2006 visar att samtliga stationerhar halter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [2]ligger på en måttlig till hög kvävehaltsnivå.84Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ingen övergödningKvävetransporten i Göta Älv motsvarar cirka hälften av tillförseln frånsvenska källor till Västerhavet och bidrar därmed i hög grad till övergödningen.Halterna i Göta älv har ökat kraftigt (nästan fördubblats) sedan1960-talet. [3]Under 80-talet tenderade ökningen att avstanna och under senare år kanen viss minskning ses men kvävehalten är fortsatt hög. För att klaramiljökvalitetsmålet för 2020 krävs fortsatta insatser i hela Göta älvsvattensystem. Ryaverkets avloppsreningsverk är den i särklass störstaenskilda punktkällan för både kväve och fosfor. [3]Halterna av totalfosfor har ökat i olika grad i de olika provpunkterna2006 jämfört med 2005. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [2]är fosforhalterna låga till måttliga vid samtliga stationer [4 (2007)].Göta älv övergår från att vara näringsfattig vid Vänerns utlopp till att blimåttligt näringsrik i utloppet vid Älvsborgsbron. Det är tydligt att Götaälvs biflöden i många fall bidrar till en försämring av den näringsmässigakvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisat enbetydligt sämre kvalitet än Göta älv [4 (2007)].SäveånUppströms Mjörn är Säveåns näringstillstånd näringsfattigt till mycketnäringsrikt. Nedströms Mjörn ligger nivåerna ur regional synvinkel på enlåg nivå och bedöms som näringsfattiga men fosforhalten ökar igen ochbedöms i utloppet till Göta älv som måttligt näringsrikt. Halten totalkväveär i de flesta mätpunkter högt till mycket högt [4 (2007)].MölndalsånVid Stensjöns utlopp i Mölndal är Mölndalsån näringsfattig och har måttligthöga kvävehalter. Vid Nya Ullevi är ån näringsrik med avseende påfosfor och har höga kvävehalter. Totalkvävehalten har legat på en relativtoförändrad nivå de senaste 20 åren [4 (2007)].LärjeånTillståndet i Lärjeån betecknas med avseende på totalfosfor och totalkvävesom mycket näringsrikt. I samtliga punkter har årsmedelvärdet förbåde totalkväve och totalfosfor ökat under 2006 jämfört med 2005. Dettaberor dock till stor del på extremt höga halter vid provtagningarna ijanuari och augusti [4 (2007)].De mindre vattendragenNärsaltsbelastningen i två mindre vattendrag i kommunen, Kvillebäckenpå Hisingen och Krogarbäcken i Askim, undersöks årligen sedan 1994.Andra undersökningar av närsaltbelastning på mindre vattendrag utfördes1988–1993 [5]. I stort sätt alla mindre vattendrag som undersökts har ettnäringsrikt till mycket näringsrikt tillstånd. Detta styrks även av VästraGötalands miljöövervakningsprogram som under en lång tid, som minst10 år, mätt transporten av kväve och fosfor i 36 vattendrag. Den generellabild man får, är att kvävesituationen i bäckarna är relativt god medanfosforsituationen är långt ifrån godtagbar. Det stora flertalet bäckar löperMiljörapport 2006 85

Ingen övergödningstor risk att inte uppnå god status innan 2015 när det gäller fosfor somvattendirektivet kräver [6].SjöarKommunens sjöar är med få undantag näringsfattiga [5]. I Göteborg finnsett 70-tal sjöar som är 1 hektar (ha) eller större. Av dessa är Svarttjärn,Svarte Mosse vid Biskopsgården, Svarte Mosse vid Halleröd och Holmdammennäringsrika. För Härlanda Tjärn, Lilla Delsjön och Storesjön(mindre än 1 ha) är näringsstatusen osäker. Slutsatsen är att av Göteborgscirka 70 sjöar över 1 ha är uppskattningsvis 5 näringsrika.Kustvatten och havKväveutsläpp till Bohuskusten domineras av de stora älvarna Glomma,Göta och Nordre älv. Göta och Nordre älv transporterar tillsammansomkring 10 000–25 000 ton totalkväve varje år till kustvattnet. Alla andrautsläpp tillsammans (alla åar, bäckar, reningsverk och industri, förutomde stora älvarna) överstiger inte 5 600 ton/år, eller mellan 5 och 17procent av totalkvävetillförseln. Variationen beror mycket på väder. Högaflöden i älvarna ger mycket mer kväve [7].År 2006 gjorde SMHI en trendutvärdering för perioden 1990–2006 avhydrogeografiska parametrar längs Bohuskusten. Det konstaterades atthalterna av total-kväve, oorganisk fosfor och oorganiskt kväve(speciellt ammonium) har minskat i hela området. Total-fosfor harminskat på flertalet stationer från Byfjorden och söderut. Både partikulärtorganiskt kol och partikulärt organiskt kväve har överlag minskat.Syrehalten i bottenvattnet har minskat vid Skalkorgarna, Valö ochDanafjord [8].7.3.2 Ekologisk statusUtbredning av fintrådiga grönalgerDe grunda bottnar som finns utefter kusten är biologiskt högproduktiva,med stor artrikedom av både växter och djur. Det är här som stora delarav Skagerraks bestånd av rödspätta och torsk växer upp, och därför kandessa områden med rätta kallas fiskens barnkammare.Under de senaste 20 åren har dessa viktiga områden längs Bohuskustengenomgått en storskalig förändring som innebär att stora delar av botten idag är täckt av snabbväxande fintrådiga grönalger under sommarmånaderna.I stället för stor artrikedom blir det artfattiga samhällen, med få elleringa möjligheter för fisk att livnära sig. Inom Göteborg finns den störstaförekomsten av fintrådiga alger i Göteborgs södra kustområde ochskärgården utanför.Flyginventeringar genomfördes vid tre tillfällen under 2004 för attstudera förekomst och utbredning av grönalger i grunda kustområden.Inventeringarna visade en tydlig minskning av såväl täckningsgrad sombiomassa av fintrådiga grönalger jämfört med åren 1999 till 2003. [9]86Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ingen övergödningÅlgräsängarDe grunda områdenas ålgräsvegetation har stor betydelse för bland annatfiskreproduktion. Större bestånd av ålgräs finns i Nordre älvs mynningsområde,i södra skärgården och i södra Askim. Ålgräset har tidvis fått enså kraftig påväxt av fintrådiga alger att ålgräsängarna i vissa fall hotats.Dessa förändringar anses ha en direkt eller indirekt koppling till övergödningav havsområdena. En tydlig och fortgående förbättring har kunnatnoteras under senare år. Generellt sett uppvisar ålgräsbestånden inomGöteborg relativt goda förhållanden [9].Övriga bottenförhållandenInom Göta älvs och Nordre älvs mynningsområden är förhållandena påbottnarna generellt relativt goda. Detta beror till stor del på att deingående bottenströmmarna för in saltare och oftast klarare vatten.I Nordre älvs mynningsområde har en mycket värdefull bottenmiljö medålgräs och blåmusslor bildats. I Göta älvs mynningsområde är algvegetationenpå grunt vatten ner till två meters djup tydligt påverkad av övergödning.Den kraftigaste påverkan av närsaltbelastning uppträder på bådasidor av Björköfjorden. I södra skärgården är bottnar på mer än fyrameters djup och med dålig vattenomsättning påverkade [10].Under våren 2003 utfördes bottenfaunaundersökningar i Göta Älvshuvudfåra. Resultatet visade att bottenfaunan främst var påverkad avvågsvall och erosion från fartygstrafiken men vid Lärjeholm ävenbetydligt påverkad av näringsämnen. [4 (2004)]MölndalsånBottenfaunaundersökningen 2003 i Mölndalsån, vid Nya Ullevi, visadepå ingen eller obetydlig påverkan av övergödning och artantalet låg påungefär samma nivå som år 2000 [4 (2004)].Bottenfaunaundersökningar i mindre vattendragUnder år 2003 inventerades bottenfaunan på 17 lokaler i mindre vattendragi kommunen. Undersökningar gjordes bland annat på fem ställen ikanalerna i Göteborgs innerstad, dessa visade alla på förekomst av artersom gynnas vid näringsrika förhållanden. Ytterligare 6 bäckar/åar visadebetydlig påverkan av näringsämnen [11].Biologiska undersökningar utfördes även under 2005, då vid åtta lokaler.Vid fyra av dessa bedömdes faunan vara negativt påverkad av övergödningen:Kvibergsbäcken, Kvillebäcken, Stora ån samt i Bergumsdammar. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och ärdärmed känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagligasom i större vattendrag. Resultatet visar att utsläpp i små recipienter oftapåverkar ekosystemet negativt [12].Hösten 2006 undersöktes bottenfaunan i tre bäckar i kommunen, Kvillebäckenvid Hökälladammen, Böneredsbäcken samt i två provpunkter iKrogarbäcken. Den ena lokalen i Krogarbäcken bedömdes varaMiljörapport 2006 87

Ingen övergödningopåverkad eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material.Vid de tre övriga lokalerna bedömdes bottenfaunan vara negativtpåverkad av näringsämnen eller organiskt material. Tre av provpunkternaär nya och har inte undersökts tidigare.De undersökta lokalerna skiljer sig i fråga om storlek på vattendragen,bottensubstrat etc. Därför kan det vara svårt att jämföra dem medvarandra när det gäller artantal och individtäthet. Då är det mer meningsfulltatt jämföra resultaten mellan olika år på samma lokal. Vid 2006 årsbottenfaunaundersökning var det en lokal som undersökts tidigare och därkan man se hur artantal och individtäthet kan variera mellan olika år [13].7.3.3 Vattenburna utsläpp av kväve och fosforKustvattnen i Västerhavet tillförs kväve och fosfor från vattendrag ochpunktkällor på land. Till detta kommer nedfall av framför allt kväve frånluften direkt på havsytan och transporter av både kväve och fosfor frånandra havsområden.Kvävetransporten i Göta älv motsvarar cirka hälften av tillförseln frånsvenska källor till Västerhavet och bidrar därmed i hög grad till övergödningsproblemet.Av samtliga källor i Göta älvs avrinningsområde utgörs32 procent av naturliga källor och 8 procent av okända källor, 60 procentär därmed orsakade av antropogena källor, det vill säga orsakade avmänskliga aktiviteter [3].RyaverketRyaverket, Göteborgsregionens avloppsreningsverk, tar emot hushållsspillvattenfrån cirka 630 000 personer i regionen. Ryaverket tillförsockså avloppsvatten (cirka 10 procent) från industrier, tippar och andraverksamheter inom Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal ochPartille. Den totala belastningen beräknas till nästan 800 000 personekvivalenter.Dessutom kommer ungefär lika mycket eller mer vattenfrån dränering, inläckage och dagvatten.I Göteborg är delar av avloppssystemet uppbyggt med så kallat kombineratsystem, framförallt i innerstadsområdet. Här avleds både spillvattenoch dagvatten i gemensam ledning och vid häftiga regn bräddas delar avdet då blandade vattnet till främst Göta älv. Andelen av Göteborgs spillvattensom avleds via bräddning är mindre än en procent. En ny anläggningför bräddvattenrening togs i drift hösten 2005. Tack vare den kanreningskapaciteten för fosfor höjas med 50 procent i samband med högaflöden.Det har förekommit en omfattande debatt i media kring nyttan med Ryaverketsplanerade utbyggnad för förbättrad fosforrening. Vissa experterinom området anser att den är onödig och inte ger några effekter för övergödningssituationeni Göta älvs mynningsområde. Med anledning avdetta har Ryaverket anlitat fyra oberoende expertgrupper och de harunder 2005 redovisat resultatet av genomförda undersökningar.88Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ingen övergödningUtredarnas uppdrag var att bedöma hur koncentrationen av fosfor irecipienten påverkas om Ryaverkets utsläpp minskar med cirka 12 tonper år och vilken effekt det i sin tur kan ha på växtplankton och tångbälten.Slutsatserna av de fyra utredningarna var relativt samstämmiga.Koncentrationen av fosfor i ytvattnet vid Ryaverkets utsläppspunktkommer att minska något.En minskning i utsläppen av fosfor medför att mängden växtplanktonockså minskar något. De förändringar som detta medför är små och dekommer inte att kunna registreras med de metoder som nu används inomrecipientkontrollen. Fluktuationerna i tillförseln via Kattegatt och GötaÄlv är så stora att effekten av den utsläppsminskning som genomförs vidRyaverket maskeras av variationerna i den storskaliga tillförseln.Bolaget har därför ansökt om mildring av de fosforvillkor som beslutadesav Miljööverdomstolen 2003. I ansökan 2005 begärde Gryaab attutsläppsvillkoret för fosfor skulle mildras.Efter noggrant övervägande kom Miljöprövningsdelegationen fram till attdet fanns skäl att mildra villkoren. I april 2006 ändrades villkoren så attde mer anpassades till recipienten. Den ena förändringen var att gränsvärdet0,3 mg fosfor per liter utgående vatten ersattes med ett riktvärde påsamma nivå. Med ett riktvärde avses ett värde som, om det överskrids,medför skyldighet att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Ipraktiken innebär det att Gryaab slipper investera i överkapacitet varsenda syfte är att förhindra att gränsvärdet överskrids vid extremt väder.Den andra förändringen var att riktvärdet för varje enskilt kvartal togsbort. Det ersattes med riktvärdet 0,3 mg fosfor per liter för tremånadersperiodernamars till maj respektive juni till augusti. Den strängasteregleringen av fosforutsläppen kommer att vara under de månader dåfosfor har en direkt betydelse för tillväxten av växtplankton i områdetutanför Ryaverket [14].Naturvårdsverket genomförde under 2005 en utvärdering om vilket avnäringsämnena fosfor och kväve som det är mest angeläget att minska iVästerhavet. Fem världsledande experter anlitades och de fyra ovanståendeutredningarna användes bland annat vid utvärderingen.Experterna ansåg att för att förbättra förhållandena krävs betydandeminskningar av kväve. Minskad tillförsel av fosfor är också positivt, menendast om kvävet minskas samtidigt eftersom det för närvarande är enhög tillförsel av båda näringsämnena. För att nå uppsatta mål om minskadövergödning anser experterna att det är nödvändigt med en betydandeminskning i tillförseln av kväve via diffusa källor och atmosfäriskt nedfall.Minskningen av punktkällornas kvävetillförsel kommer att bidra,men är inte tillräckligt för att målen ska uppnås [14].Materialbalansen för Ryaverket visas i figur 7.1. År 2006 varinkommande flöde 136 miljoner m 3 .Miljörapport 2006 89

Ingen övergödningAVLOPPSVATTENGÖTA ÄLVINKOMMANDE ochRECIRK. VATTEN20 88015 49036 0103 210485128 4606255704801911 - 18ton SStontontontontonkgkgkgkgkgkgBODCODKväveFosforZinkKopparNickelBlyKromKadmiumKvicksilverFÖRBILETT VATTEN(försedimenterat ochkemiskt behandlat)480 ton1 630 ton206 ton17 ton0,8 ton520 kg56 kg37 kg37 kg2 kg2 kgBODCODKväveFosforZinkKopparNickelBlyKromKadmiumKvicksilverUTGÅENDE VATTEN1 2301 5006 4101 380613,7ton SSton BODton CODton Kväveton Fosforton Zink2 0205808510822kgkgkgkgkgkgKopparNickelBlyKromKadmiumKvicksilverPAC 2213 tonPolymer 8 tonJÄRNSULFAT4 623 ton FeSO429026025157kgkgkgkgkgZinkNickelKromBlyKopparDIREKT-FÄLLNINGFÖR-SEDIMENTERINGKolkälla 1 590 tonBIOSTEGPolymer 0 tonEFTER-SEDIMENTERINGRECIRKULERATVATTENPRIMÄRSLAMBIOSLAM1,22,650,240,220,130,100,25

Ingen övergödning7.3.4 Jordbruk och skogsmarkGöteborgsspecifika siffror för näringsläckage saknas. Utvecklingen iGöteborg har gått mot ett ökat antal djurenheter (en ökning av drygt 40procent sedan mitten på 1970-talet), vilket kan tyda på att utvecklingeninte går åt rätt håll. Den brukade arealen har minskat något, men betesmarkenhar ökat beroende på att en ökning av de djurslag som går utemycket, får och hästar, har skett.Mellan 1995 och 2005 har kväveutlakningen från det svenska jordbruketminskat med 7 000 ton. Detta förklaras främst av att lantbrukarna odlarbetydligt mer fånggrödor, att kväveeffektiviteten förbättrats och attåkerarealen minskat.Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna har i samverkan drivit projektetGreppa Näringen. Projektet har visat att rådgivning och utbildning är enfungerande väg att arbeta med miljöfrågor jämte lagstiftning ochekonomiska styrmedel [15].Lantbrukarna i Västra Götalands län anlägger skyddszoner, odlar fånggrödaoch vårbearbetar mer än i något annat län och mängden har ökat desenaste tre åren.Den kritiska belastningsgränsen i de lågproduktiva landekosystemen iGöteborg har uppskattats till 3–6 kg kväve/ha årligen och för den produktivaskogsmarken till 6–10 kg kväve/ha årligen. Medelvärdet vid miljöförvaltningensmätstation på Femman var 8 kg/ha (våtdeposition) underår 2004. För vidare genomgång av förändringar i kväveutsläppen, sekapitel 3.7.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN7.4.1 De nationella delmålen• Minskade utsläpp av fosforföreningarFram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningarfrån mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvattenha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De störstaminskningarna ska ske i de känsligaste områdena.Det är svårt att jämföra situationen med målet eftersom det inte ärnedbrutet till kommunnivå.Det regionala målets formulering är likvärdig men här sägs att utsläppenav fosforföreningar till ett antal utvalda sjöar, vattendrag och kustvatten iVästra Götaland ska ha minskat så mycket att god ekologisk status kannås till år 2015.Inom lantbruket vidtas flera åtgärder, men det kan dröja innan detta fåreffekt, bland annat på grund av att fosfor kan lagras länge i marken.Utsläppen från kommunala reningsverk har minskat kontinuerligt.Saneringen av enskilda avlopp pågår i många kommuner. Trots attåtgärder genomförs och utsläppen minskar har ännu inte halterna avMiljörapport 2006 91

Ingen övergödningfosfor minskat i sjöar och vattendrag. Det är tveksamt om delmåletkommer att nås. Bedömningen är osäker eftersom det är oklart hur godekologisk status ska definieras [16].• Minskade utsläpp av kväveföreningar till havetSenast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningarfrån mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands havha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå.Det regionala delmålet säger att utsläpp till Västerhavet ska ha minskatmed cirka 6 000 ton från 1995 års nivå.De två största källorna till kväve i havet är jordbruket och luftnedfall.Enligt de beräkningar som gjorts av läckaget från jordbruksmarken harbåde fånggrödor och anläggning av våtmarker minskat läckaget. Men avde mätningar som görs har man hittills bara kunnat utläsa variationer tillföljd av nederbörden. Detta kan bero på en tröghet hos ekosystemet somfördröjer effekten av de åtgärder som satts in.Stöd för odling av vall liksom åtgärdsprogram som Greppa näringenkommer sannolikt att på sikt ge resultat. Stöd för anläggning av våtmarkerkommer troligen också att minska läckaget från jordbruksmarken.Nedfallet av kväve beror till största delen på trafiken, som ökar både iSverige och i Europa. För direkta kväveutsläpp från olika verksamheter,punktkällor finns en nedåtgående trend. Bedömningen blir att det ärmycket svårt att uppnå delmålet.Nedfallet av kväve beror till största delen på trafiken, vilken ökar. Förpunktkällorna finns en nedåtgående trend. Bedömningen blir sammantagetatt det är mycket svårt att uppnå delmålet [16].• Minskade utsläpp av ammoniakSenast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat medminst 15 procent från 1995 års nivå.Det regionala delmålet har likvärdig formulering och en minskning med15 procent betyder för Västra Götalands län cirka 1 000 ton per år.Utsläpp av ammoniak bidrar till både övergödning och försurning. Denstörsta utsläppskällan är djurhållning. Det är nära till måluppfyllelsen, detåterstår bara några procent [16].• Minskade utsläpp av kväveoxider till luftSenast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft haminskat till 148 000 ton.Samma delmål finns för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Enjämförelse med delmålet finns att läsa i det kapitlet, avsnitt 3.4.1.Utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län ska enligt det regionaladelmålet ha minskat till 25 000 ton eller mindre till år 2010. Utsläppen ilänet har minskat jämfört med 1990. Detta har uppnåtts genom åtgärderfrämst inom vägtrafiken med stegvis skärpta avgaskrav. Trenden92Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ingen övergödningmotverkas dock av att trafiken ökar. En osäkerhet är utvecklingen inomsjöfarten samt Göteborgs Hamns planer på att fördubbla sin godshantering.Det krävs en halvering av utsläppen för att nå delmålet, dettabedöms vara mycket svårt att nå. [16]7.4.2 Övriga miljömålLänsstyrelsens individuella kvalitetsmålNaturvårdsverket har tidigare föreslagit att länsstyrelserna ska bedömasjöar och vattendrag individuellt. Kvalitetsmålen i tabellerna 7.1–7.4 harsin grund i dessa individuella bedömningar.Göta älvFosforhalten i Göta älv är låg till måttlig och uppfyller inte kvalitetsmålet(tabell 7.1). Kvävehalten är fortsatt hög. Det krävs insatser i hela vattensystemetför att klara kvalitetsmålet till 2020.Tabell 7.1 Halter och mål för fosfor och kväve, Göta älv vid LärjeholmAktuella medelhalter (µg/l) Kvalitetsmål för år (µg/l)Ämne/Årtal 2004 2005 2006 2005 2020Totalfosfor 21 19 24 20 20Totalkväve 628 746 823 750 600Kvalitetsmålen är individuellt anpassade av länsstyrelsen till Göta älv. Målet till 2020motsvarar det långsiktiga nationella kvalitetsmålet. Källor: [16], [4 (2004–2006)].SäveånNuvarande fosforhalt uppfyller kvalitetsmålet (tabell 7.2). Det krävsåtgärder i hela avrinningsområdet för att länsstyrelsens individuellakvalitetsmål för kväve ska uppnås.Tabell 7.2 Halter och mål för fosfor och kväve, Säveåns utlopp i Göta älvAktuella medelhalter (µg/l) Kvalitetsmål för år (µg/l)Ämne/Årtal 2003 2004 2005 2005 2020Totalfosfor 18 14 16 19 19Totalkväve 1 088 908 1 023 577 456Värdena för kvalitetsmålen är individuellt anpassade till Säveån av länsstyrelsen. Målet till2020 motsvarar det långsiktiga nationella kvalitetsmålet. Källor: [16], [4 (2003–2005)]MölndalsånFosfor- och kvävehalterna ligger högt över kvalitetsmålet (tabell 7.3).Kvävehalterna är höga redan vid utloppet från Stensjön. Åtgärder måstedärför ske även uppströms Mölndal.Miljörapport 2006 93

Ingen övergödningTabell 7.3 Halter och mål för fosfor och kväve, Mölndalsån (Nya Ullevi)Aktuella medelhalter (µg/l)Kvalitetsmål för år (µg/l)Ämne/Årtal 2004 2005 2006 2005 2020Totalfosfor 37 35 57 23 20Totalkväve 940 794 943 461 404Prover tagna vid Nya Ullevi. Värdena för kvalitetsmål är individuellt anpassade tillMölndalsån av länsstyrelsen. Målet till 2020 motsvarar det långsiktiga nationellakvalitetsmålet. Källor: [16], [4(2004–2006)]LärjeånDet krävs omfattande insatser inom avrinningsområdet om kvalitetsmåletför fosfor och kväve ska kunna klaras (tabell 7.4).Tabell 7.4 Halter och mål för fosfor och kväve, Lärjeåns utloppAktuella medelhalter (µg/l)Kvalitetsmål för år (µg/l)Ämne/Årtal 2004 2005 2006 2005 2020Totalfosfor 95 68 105 37 22Totalkväve 1 177 1 086 1 305 599 488Värdena för kvalitetsmål är individuellt anpassade till Lärjeån av länsstyrelsen. Målet till2020 motsvarar det långsiktiga nationella kvalitetsmålet.Källor: [16], [4 (2004–2006)]94Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ingen övergödningREFERENSER[1] Statens offentliga utredningar (2005). Strategi för hav och kust utanövergödning. Miljövårdsberedningens promemoria 2005:1.[2] Naturvårdsverket (1990). Bedömningsgrunder för sjöar ochvattendrag. SNV AR 90:4.[3] Göta älvs vattenvårdsförbund (2006). Fakta om Göta älv — Enbeskrivning av Göta älv och dess omgivning 2005.[4] Göta älvs vattenvårdsförbund (2004–2007). Rapporter avseendevattendragskontroll 2003–2006.[5] Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (1993). Policy föravloppsutsläpp. Rapport 1993:26.[6] Länsstyrelsen Västra Götaland (2005). Många bäckar små. Småbohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerack.Rapport 2005:49.[7] Bohuskustens Vattenvårdsförbund (2004). Årsrapport Hydrografi2004. Sammanställt av SMHI på uppdrag av BohuskustensVattenvårdsförbund.[8] SMHI (2007). Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten. Trender1990–2006.[9] Bohuskustens Vattenvårdsförbund (2004). Utbredning och biomassaav fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten.[10] Miljöförvaltningen (2001). Marinbiologisk undersökning,Bottnarnas status i Göteborgs kustvatten. Rapport 2001:6.[11] Miljöförvaltningen (2004). En undersökning av bottenfaunan iGöteborgs kommun 2003. Rapport 2004:2.[12] Miljöförvaltningen (2006). En undersökning av bottenfaunan isötvatten i Göteborg 2005. Rapport 2006:2.[13] Miljöförvaltningen (2007). Bottenfauna 2006 — en undersökning avbottenfaunan i sötvatten i Göteborg 2006. Rapport 2007:2.[14] Gryaab (2007). Årsredovisning 2006.[15] Jordbruksverket (2007). Till dig som arbetar med vattenvård! Enskrift om lantbrukets miljöarbete från Greppa Näringen.[16] Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats: www.o.lst.se/miljomal,Sökväg: Ingen övergödning (2007-04-19).Miljörapport 2006 95

Ingen övergödning96Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

8. Levande sjöar och vattendrag8.1 MILJÖKVALITETSMÅLSjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrikalivsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållandefunktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftslivvärnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom engeneration.8.2 BAKGRUNDEnligt miljökvalitetsmålet ska sjöar och vattendrag vara ekologiskthållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Det finns ettstort antal typer av påverkan som inverkar på detta, till exempel fysiskaingrepp som fiske, muddring, utfyllnad, vattenregleringar och byggnationersom hindrar fiskens vandring. Andra typer av påverkan är försurning(kapitel 3), övergödning (kapitel 7) och utsläpp av miljögifter(kapitel 4).Ett förändrat klimat (kapitel 1) kommer med stor sannolikhet att påverkasjöar och vattendrag i Göteborg i framtiden. Risker som bedöms varasannolika är högt vattenstånd, extrema regnmängder samt långvarig torka[1]. Långvarig torka kan leda till att vissa vattendrag torkar ut med följderför den biologiska mångfalden. Höjda temperaturer kan också påverkaartsammansättningen. Högt vattenstånd och extrema regnmängder kanleda till ökad erosion, skred och översvämningar, med ökad grumlighetsom följd.Översvämningar kan leda till att eventuella föroreningar i marken löses utoch når vattendraget. Översvämningar innebär också hot mot omkringliggandeområden genom att det till exempel kan uppstå skador på egendom,problem med el- och telenät, framkomligheten påverkas och attvatten- och avloppssystem kan slås ut.I slutet av 2006 översvämmades Mölndalsån efter en period med mycketnederbörd. För att förhindra framtida översvämningar samordnarGöteborg, Mölndal, Härryda och Bollebygd förebyggande insatser i ån.För Göteborgs Stads del handlar det om att bredda och rensa ån. Hursårbart Göteborg är för extremt väder behandlas i stadskansliets rapportExtrema vädersituationer — Hur väl rustat är Göteborg?Miljörapport 2006 97

Levande sjöar och vattendragDet är inte alltid möjligt att uppnå god miljökvalitet enbart genom attbegränsa utsläppen av föroreningar som sker i Göteborg. En del av deföroreningar som finns i kommunens sjöar och vattendrag kommerutifrån, till exempel från utsläpp uppströms i vattensystemen eller frånluftnedfall som kan ha transporterats hit långväga ifrån. En annankomplikation är att det kan finnas föroreningar i bottensedimenten frånmycket gamla utsläpp.Det finns en gällande förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvatten [2]. Normerna gäller i fiskvatten för de sjöar och vattendragsom Naturvårdsverket föreskriver [3] och i de musselvatten(kustvatten eller bräckt vatten) i Västra Götaland som länsstyrelsenföreskriver [4].För Göteborgs del är förordningen tillämplig på Göta älv, Säveån ochLärjeån. Miljökvalitetsnormerna för fiskvatten ska uppfyllas senast25 april 2007 [1,2]. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om hurnormerna ska kontrolleras [5].Naturvårdsverket har även tagit fram bedömningsgrunder för sjöar ochvattendrag 1999 [6] men dessa behöver justeras för att passa med Vattendirektivetskrav. Nya föreskrifter, allmänna råd och handbok ska varafärdiga sommaren 2007.Sverige har infört en ny vattenförvaltning som har sin grund i ramdirektivetför vatten [7] och förordningen om förvaltningen av kvaliteten påvattenmiljön [8]. Målet är att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvattenomfattas av en bättre förvaltning samt att alla typer av vatten skauppnå god vattenkvalitet till år 2015. Vattenvårdsarbete ska ske inomavrinningsområdena och i Sverige har fem vattenmyndigheter utsetts somsedan 2004 ansvarar för att ramdirektivet för vatten genomförs.8.3 SITUATION8.3.1 SjöarDe flesta sjöarna i Göteborg ligger i de mer höglänta bergsområdena ikommunens yttre delar som Vättlefjäll, Delsjöområdet och Sandsjöbacka.Det är framför allt försurningen som under senare delen av 1900-taletkraftigt påverkat livsmiljön i sjöarna med allvarliga konsekvenser förderas fauna och flora. Omfattande kalkningsinsatser gör att de allvarligasteeffekterna av försurning motverkas. Läs mer om försurning ikapitel 3, Bara naturlig försurning.I bergsområdenas sjöar fann man i början av 1990-talet mycket högakvicksilverhalter i fisk. Analyser av gäddor infångade i Stora Kroksjön,Lilla Delsjön och Härlanda tjärn 2004-2006 visar att kvicksilverhalten ide undersöka sjöarna nu är lägre. Gäddorna från Lilla Delsjön ochHärlanda Tjärn har enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder lågahalter, medan gäddorna från Stora Kroksjön har höga halter [9]. Läs merom miljögifter i sjöar i kapitel 4, Giftfri miljö.98Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragSjöarna i bergsområdena är med få undantag näringsfattiga. Läs mer omövergödning i sjöar i kapitel 7, Ingen övergödning.8.3.2 Göta älvGöta älv är Sveriges vattenrikaste älv med en medelvattenföring på550 m 3 /s. Från Vänern når älvvattnet mynningsområdet på cirka tre dygn.Vid Kungälv delar sig älven i två grenar: Nordre älv och Göta älv. Densenare grenen har cirka 25 procent av vattenföringen och rinner genomGöteborg.MiljöövervakningGöta älvs vattenvårdsförbund utför kontinuerlig provtagning och mätningav grumlighet, konduktivitet, redoxpotential och pH-värde vid sju fastastationer längs Göta älv. Metaller analyseras minst en gång per månad isamtliga mätstationer. Utöver det tas månatliga stickprover på sju punkteri älven. Ett pågående projekt som utförs i samverkan med Göteborgsuniversitet och Göteborg Vatten är miljöövervakning av älven med hjälpav fisk [10 (2007)]. Även Göteborg Vatten utför provtagning och analysav vattenkvaliteten i Göta älv.Sedimenten i Göta älv har undersökts 1990, 1995 och 2000. Undersökningenomfattar två stationer, en i Göteborgs hamn och en uppströmsGöteborg i höjd med Nödinge. Halterna av flera av de analyseradeämnena är betydligt högre i hamnen än i provpunkten uppströmsGöteborg vilket anses visa på påverkan från tätorten Göteborg. En trendanalysav några ämnen från hamnens sediment visar bland annat att dentotala halten PCB minskat sedan 1990. [10 (2007)]VattenkvalitetGöta älvs vatten har en viss grumlighet som orsakas av slam och partiklarsom tillförs genom erosion. Vattnets syresättning är god. Göta älv harunder de senaste decennierna förbättrats avsevärt vad gäller kemiskkvalitet och värdena av exempelvis syreförbrukande ämnen är nere påsamma nivåer som i början av 1900-talet.Den mikrobiologiska kvaliteten har inte förbättrats i samma utsträckning.Bakterier och andra mikroorganismer kan tillföras älven vid regn genomavspolning från mark och bräddningar på avloppssystemen [11]. Ävenpappers- och massaindustrin kan ge betydande bidrag av koliformabakterier vid driftstörning. För att klara råvattenkraven och uppnå badvattenkvalitetkrävs omfattande åtgärder för att förbättra den mikrobiologiskakvaliteten.Göteborg Vatten analyserar koliforma bakterier och E. coli tre gånger iveckan vid Lärjeholm. Det finns dessutom ett automatiskt mätinstrumentsom tar två prover per dygn för analys av E. coli vid Göteborgs råvattenintagvid Lärjeholm. Bakterievärdena för Göta älv har legat på en högrenivå 2006 jämfört med 2005. Under 2006 har det förekommit fleraperioder med så omfattande mikrobiologisk påverkan på vattenkvalitetenatt råvattenintaget måste stängas under långa perioder. Totalt var intagetMiljörapport 2006 99

Levande sjöar och vattendragstängt 2 780 timmar och av den tiden berodde 90 procent av stängningarnapå misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan. [10 (2007)]När det gäller älvens vattenkvalitet för det biologiska livet och föranvändningen som råvatten bedöms inte närsalter eller miljögifter varanågot problem. Ett undantag från detta kan vara förekomsten avförorenad mark och sediment längs älven och lokal påverkan av utsläpp.En översiktlig inventering av risker och riskanalyser för Göta älv genomfördes2005. Slutsatsen blev att det saknas riskanalyser för många riskobjektlängs älven. [12]Fauna och floraGöta älv är ett vattendrag med många fiskarter. Under 1999 gjordes ensammanställning av de fiskarter som finns eller har funnits i Göta älveller dess biflöden. Av Sveriges 59 arter av sötvattensfisk har 37 arter vidminst något tillfälle påträffats i Göta älvs vattenområde [10 (1999)].Undersökningar av bottenfaunan visar generellt sett på ”naturvärden iövrigt”, vilket är den lägsta klassen i en tregradig skala. Den störstapåverkan på bottenfaunan finns i älvens huvudfåra och orsakas avvågsvall och erosion från fartygstrafiken. Ett par lokaler, till exempelLärjeholm, bedöms vara påverkade av näringsämnen eller organisktmaterial. [13]8.3.3 SäveånSäveån är ett relativt stort vattendrag med en medelvattenföring på cirka18 m 3 /s. Avrinningsområdet sträcker sig österut till Borås och ån avvattnareller passerar ett antal större sjöar. Från Aspen i Lerums kommunrinner ån genom Partille och Göteborg till mynningen i Göta älv vidGullbergsvass. Inom Göteborg utgörs marken längs ån till stor del avindustriområden.MiljöövervakningNedströms Aspen tar Göta älvs vattenvårdsförbund stickprover på fyrapunkter i ån, varav två i Göteborg. En av punkterna i Göteborg provtasvarje månad, den andra varannan månad. Proverna analyseras medavseende på totalt ett tiotal parametrar. Metallhalter i vattenmossa harundersökts sedan 1993, dock har ingen undersökning skett 2005-2006.[10 (2007)]VattenkvalitetSäveåns vatten är relativt grumligt, inte försurat och vattnets syresättningär god. Tidigare undersökningar har visat att bakteriehalterna ökar frånAspens utlopp nedströms mot mynningen. Ån bedöms vid utloppet sommåttligt näringsrik. Vid en undersökning av metallhalter i vattenmossabedömdes halterna av koppar, kvicksilver och krom vara måttligt höga iSäveåns nedre lopp. Jämfört med nationella bakgrundshalter är föroreningsgradenliten [14].100Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragFauna och floraSäveån bedöms ha ett högt naturvärde, främst på grund av den mycketvärdefulla fiskfaunan. Ån utgör ett viktigt reproduktionsområde för lax,men även för havsöring. Laxen i Säveån är genetiskt skild från övrigastammar och har stor genetisk variation. Den är därför en stor tillgång förden biologiska mångfalden. Säveån är av riksintresse för naturvården ochvissa sträckor ingår i Natura 2000, bland annat den nedre delen somligger i Göteborg. Den art som måste bevaras i området är laxenBottenfaunan i Säveån är dåligt undersökt inom Göteborg, men inför2007 planeras en större bottenfaunaundersökning där fyra provpunkterinom Göteborg ingår. En tidigare undersökning vid mynningen visade påen förhållandevis artrik fauna som inte var påverkad av föroreningar i ånsdjupare delar. Längs stränderna var dock faunan relativt kraftigt påverkadav föroreningar. [15]8.3.4 MölndalsånMölndalsån har en medelvattenföring på 2–3 m 3 /s. Efter att ha passeratGröen, Rådasjön, Stensjön och fallen vid Mölndals Ström följer ånGöteborgsvägen och Mölndalsvägen mot utloppet vid Gullbergsvass.MiljöövervakningNedströms Stensjön tar Göta älvs vattenvårdsförbund stickprover på fyrapunkter i ån, varav en i Göteborg vid Nya Ullevi. Punkten vid Nya Ulleviprovtas varje månad och proverna analyseras med avseende på ett tiotalparametrar. Undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfaunahar gjorts tidigare år men inte 2005-2006. [10 (2007)]VattenkvalitetMölndalsåns vatten är inte försurat, det blir grumligt efter regn och syresättningenär varierande men låga syrehalter har inte uppmätts sedan1997. En undersökning av bakterier i Mölndalsån 1996 visade att detförekom anmärkningsvärt höga halter. Situationen var betydligt sämre äni Göta älv och Säveån.Kompletterande undersökningar 1997–1999 visade att halterna är lågavid utloppet från Stensjön men att halterna är högre i punkterna nedströms[16]. I sitt nedre lopp genom Göteborg är ån näringsrik. I enundersökning av metallhalt i vattenmossa 2002 bedömdes Mölndalsånvid Ullevi vara tydligt föroreningspåverkat av koppar [14].Fauna och floraMölndalsån var under en stor del av 1900-talet kraftigt påverkad avutsläpp och helt tom på fisk. I dag finns det, tack vare ett omfattandemiljö- och fiskevårdsarbete, återigen fisk i ån. Fiske efter lax och öringförekommer. Vid bottenfaunaundersökningar har Mölndalsån vid NyaUllevi bedömts vara obetydligt påverkad och ha höga naturvärden, trotsatt artsammansättningen tydde på näringsrika förhållanden.[10 (2000, 2003)]Miljörapport 2006 101

Levande sjöar och vattendrag8.3.5 LärjeånLärjeån rinner i en dalgång från Gråbo till utloppet vid Lärjeholm. Ånshuvudsakliga källområde är Vättlefjäll med ett stort antal sjöar norr omdalgången. Medelvattenföringen är cirka 1,7 m 3 /s. Lärjeån kan i ennödsituation användas som råvattentäkt.MiljöövervakningGöteborg Vatten tar varannan månad stickprover i Lärjeån i fyra punkter.Proverna analyseras på ett drygt 20-tal parametrar. Vid en punkt närautloppet tas prover varje månad för analys av närsalter. Metallhalter ivattenmossa har tidigare undersökts i Göta älv vattenvårdsförbunds regimen 2005 gjordes detta av Göteborgs Stad [17]. Bottenfaunaundersökningarhar utförts 2003 och 2005 [18 (2003, 2005)].VattenkvalitetLärjeåns vatten är starkt grumligt, främst beroende på erosion i området.Syresättningen är förhållandevis god. Vattnet är mycket näringsrikt medavseende på fosfor och kvävehalterna är höga. Alkaliniteten visar på engod buffertförmåga mot försurning längs hela åns lopp.I en undersökning av metallhalt i vattenmossa 2002 var halterna kvicksilver,koppar och krom måttligt höga i Lärjeåns nedre del. Vid en jämförelsemed nationella bakgrundshalter är föroreningsgraden liten [14].Bakteriehalterna kan tidvis vara höga.Fauna och floraLärjeån har höga naturvärden och är ett Natura 2000-område. I ån finnsbland annat lax, havsöring, stationär öring och flodpärlmussla. Fågellivetär rikt med bland annat förekomst av kungsfiskare. Lärjeån är av stortregionalt intresse för fiskreproduktionen. Beståndet av flodpärlmusslor ärmycket svagt och löper en uppenbar risk att försvinna. Inom ramen för ettEU-projekt arbetar man med att förbättra förutsättningarna för musslornai Lärjeån (se även 15.3).Bottenfaunaundersökningar i Lärjeån har visat att arter som är känsligamot övergödning och försurning förekommer. Artantalet är högt och detförekommer sällsynta och rödlistade arter, och detta ger Lärjeån ett högtnaturvärde. [18 (2003, 2005)]8.3.6 Mindre vattendragI Göteborg finns ett stort antal mindre vattendrag till exempel Delsjöbäcken,Haga å, Krogarbäcken, Kvibergsbäcken, Kvillebäcken, Kvillen,Otterbäcken, Osbäcken och Stora ån. Dessa och några fler finnsbeskrivna i vattenplanen för Göteborg [19].102Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragMiljöövervakningAktuell miljöövervakning som rör mindre vattendrag inom kommunenoch utförs eller samordnas av miljöförvaltningen är• närsalter i Kvillebäcken och Krogarbäcken (se kapitel 7)• metaller i vattenmossa undersöks sedan 1994 i olika vattendrag(se kapitel 4)• bottenfaunaundersökningar har utförts sedan slutet av 1990-talet i ettstort antal vattendrag.VattenkvalitetVattendragen i de utpräglade skogs- och bergsområdena är oftast försurningspåverkademedan de mindre vattendragen i jordbruksområdenaoftast har ett näringspåverkat tillstånd.Föroreningsgraden av metaller är i många fall liten eller obetydlig. I vissafall är dock påverkan kraftig beroende på lokala källor. Exempel på sådanlokal påverkan är höga blyhalter i bäckar med avrinning från skjutbanor[20]. Läs mer om metaller i kapitel 4.Fauna och floraÅren 1997 och 1999–2006 har bottenfaunaundersökningar genomförts ivattendrag inom Göteborg [18 (1998, 2000-2007)].Några av de undersökta vattendragen, till exempel större delen av Haga åoch Delsjöbäcken är inte påverkade av närsaltutsläpp eller försurning. Deuppvisar goda förhållanden med ett måttligt högt artantal och en måttligthög individtäthet. I Delsjöbäcken, Haga å, Kvibergsbäcken och Osbäckenhar man hittat arter som innebär höga naturvärden.Andra vattendrag som Kvibergsbäcken, Kvillebäcken och Stora ån har enbottenfauna som är påverkad av näringsämnen. Böneredsbäcken undersöktesför första gången 2006 och även denna bäck bedömdes varapåverkad av näringsämnen och/eller organiskt material. I Kvillebäckenvid Backaplan tyder det låga art- och individantalet på att bottenfaunanäven är starkt påverkad av något annat än näringsämnen/organisktmaterial (till exempel metaller). Trots detta finns en viktig lokal för denhotade arten knölnate (Potamogeton trichoides) i Kvillebäckens nedredel.Hultabäcken (Vättlefjäll), Lillhagsbäcken och bäcken i Vitsippsdalen haravrinning från mer höglänta och försurningspåverkade områden. Bottenfaunani dessa vattendrag är oftast påverkad av försurning, vilket yttrarsig i ett lågt artantal, låg individtäthet och genom att försurningskänsligaarter saknas.Miljörapport 2006 103

Levande sjöar och vattendragSportfiskarna är engagerade i fiskevårdsprojekt i kommunens vattenområden.Exempel på projekt 2005-2006 i Göteborg är:• Haga å – i samband med nybyggnation vid Billdals kyrkby placeradesnaturgrus och sten ut på tre ställen för att förbättra miljön för öringen.• Krogarbäcken – öringbeståndet inventerades och det kundekonstateras att det finns ett bestånd i Billdals park. Kulverten vidBilldalsvägen utgör dock ett definitivt vandringshinder som behöveråtgärdas.• Stora ån – vid omgrävning av Stora ån vid Sisjön utfördes kompenserandefiskevårdsåtgärder. Elfiske i bäcken från Sisjön visade att detfanns mycket tätt med öring i Bäcken.• Lärjeån – regelbunden kontroll av fisktrappor samt utläggning av grus,sten och sand för att gynna flodpärlmussla och laxartad fisk (detsenare i samarbete med flera av Göteborgs Stads förvaltningar ochWWF).8.3.7 Kanalerna och vallgravenI centrala Göteborg finns hamnkanalerna, Vallgraven samt Rosenlundskanalenoch Fattighusån. Dessa vatten har under lång tid belastats medföroreningar från avlopp och dagvatten. Under senare decennier haravlopp överförts till Ryaverket och bräddningarna har, genom omfattandemiljöinsatser från Göteborg Vattens sida, i stort sett upphört.VattenkvalitetDet finns ingen systematisk miljöövervakning i kanalerna ochVallgraven, men riktade specialundersökningar har förekommit. Bottensedimentenär som regel näringsrika och har höga halter av olika tungmetaller[21]. En bottenfaunaundersökning 2003 som omfattade StoraHamnkanalen, Fattighusån och Vallgraven visade på näringsrika förhållanden,en god syresituation och en förhållandevis hög biologisk mångfald.I Vallgraven fann man en viss påverkan av miljögifter medanbottenfaunan i Stora Hamnkanalen var påverkad av bräckt vatten frånGöta älv. [18 (2004)]8.4 DRICKSVATTNET OCH HÄLSANVår kropp består till 60 procent av vatten och den behöver tillförasomkring 2 liter vatten varje dygn för att vi ska må bra. Det är viktigt attkvaliteten på det kommunala dricksvattnet är hög och att man kananvända det utan att bli sjuk eller känna obehag.Göteborg Vatten svarar för dricksvattenförsörjningen i Göteborg genomatt bereda och distribuera dricksvatten. För detta används Göta älv somhuvudråvattentäkt, med Delsjöarna och Rådasjön som reservvattentäkter.Även Ale och Öckerö är direkt beroende av Göta älv eftersom de försörjsvia Göteborgs system medan Partille och Mölndal endast delvis baserarsin vattenförsörjning på Göteborgsvatten.104Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragGöta älv är också en betydelsefull farled för fritidsbåtar och yrkestrafikmed transporter av bland annat oljeprodukter och miljöfarliga kemikalier.Älven utnyttjas även som kraftkälla, recipient med mera.I Miljövårdsprogram vatten [22] anges som mål för det kommunaladricksvattnet att Göteborgs Stads invånare ska kunna förses med ett frånhälsosynpunkt högvärdigt dricksvatten. I detta syfte ska råvattentäkternaskyddas och förekomsten av hälsofarliga ämnen i kommunens råvattenvara så låg att skador vid dricksvattenkonsumtion inte behöver befarasvare sig på kortare eller längre sikt.Skyddsområde för Göta älvI augusti 1998 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om skyddsområdeoch skyddsföreskrifter för Göta älv. Skyddsområdet utgörs avområden med avrinning till älvsträckan från råvattenintaget vid Lärjeholmtill södra delen av Surte (figur 8.1). Vattnets rinntid från skyddsområdetsövre gräns ner till råvattenintaget är tre timmar vidhögvattenföring.Skyddsföreskrifterna berör på olika sätt verksamheter inom följandeområden: hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen, särskild tillståndspliktför vissa miljöfarliga verksamheter, djurhållning, jord- och skogsbruk,industriell verksamhet, vägar och transporter, uppställningsplatserför fordon, markarbeten, avloppsvattenhantering, avfallshantering ochsjöfart.Hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen kan till exempel vara lagringav petroleumprodukter, användning av bekämpningsmedel, fasadtvätt,fordonstvätt och uppställning av farligt gods. Särskilda bestämmelser harinförts för verksamheter som hanterar hälso- och miljöfarliga ämnen imer än obetydlig omfattning.Skyddsföreskrifterna reviderades av länsstyrelsen i maj 2004. Bland denya regler som införts finns kravet på riskanalys. Alla verksamheter inomområdet ska bedöma och värdera risken för olyckor eller brand iverksamheten.Det finns också skyddsföreskrifter fastställda för Delsjöarna 1995 och förRådasjön 1996.Miljörapport 2006 105

Levande sjöar och vattendragFigur 8.1 Skyddsområde Göta älvDricksvattenberedningGöta älv utgör råvattentäkt för cirka 700 000 människor. Från älvenpumpas råvattnet dels till Alelyckans vattenverk och dels till Delsjöarnasom fungerar som råvattenmagasin. Från Delsjöarna tar Lackarebäcksvattenverk sitt råvatten. Alelyckans vattenverk kan även ta råvatten frånDelsjöarna, i de fall när intaget vid Göta älv måste hållas stängt.Reservråvattentäkt är Rådasjön som via tunnlar kan förse Lackarebäcksvattenverk med råvatten. Vatten kan även pumpas från Rådasjön upp tillDelsjöarna. Lärjeån kan i en nödsituation användas som råvattentäkt, menkvaliteten på vattnet är låg och tillgången begränsad.I vatten förekommer ett stort antal ämnen. Flera av dessa är nödvändigaför människan i lagom mängd, men kan påverka hälsan i för stor eller förliten koncentration. I vatten förekommer också mikroorganismer sombakterier, virus, protozoer, svampsporer och alger av vilka en del kaninnebära hälsorisker.106Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragI vattenverken används mekaniska, kemiska och biologiska reningsmetoderunder kontrollerade förhållanden. Råvattnet silas för att ta bortpartiklar. Aluminiumsulfat tillsätts för att bilda flockar, som fångar detmesta av föroreningarna inklusive bakterier och virus. Flockarna sjunkertill botten i sedimenteringsbassänger och avlägsnas. Kvarvarande resterav flockarna silas bort i kolfilter och i dessa binds också ämnen som kanavge lukt eller smak.Ett delförsök med ozon som medel vid mellandesinfektion har avslutatsvid vattenverket i Alelyckan. Desinficeringseffekten har visat sig varamycket god men sannolikt måste uppehållstiden i kolfiltren ökas, vilketkräver omfattande investeringar.Slutligen desinficeras dricksvattnet för att döda eventuellt kvarvarandebakterier och virus. I vattenverken i Göteborg används klor och klordioxid,som samtidigt ger en kvarvarande desinficerande effekt i ledningsnätetända fram till konsumenten. I slutbehandlingen justeras ocksådricksvattnets pH-värde och hårdhet, för att motverka korrosion iledningsnätet.Processerna i vattenverken styrs kontinuerligt efter råvattnets karaktär såatt beredningen alltid fungerar så bra som möjligt.För att få ökat kapacitet på Lackarebäcks vattenverk byggs en ny anläggningi delskala för ultrafiltrering (membranfiltrering) under 2007-2010samtidigt som kolfilterbäddarna utökas. På Alelyckans vattenverk byggerman under 2007 om sedimenteringsbassängerna inne i berget bakomvattenverket för att få ökad kapacitet. Målet med dessa åtgärder är attbygga ut kapaciteten så att ett vattenverk ensamt kan klara minst helaGöteborgs medelförbrukning av dricksvatten.8.4.1 Tillsyn, kontroll samt gräns- och riktvärdenLivsmedelsverket har sedan 1983 det nationella ansvaret för att utfärdaanvisningar om tekniska anordningar, gränsvärden för mikrobiologiskaoch kemiska ämnen samt för hantering och kontroll av dricksvatten.I dricksvattenföreskrifterna [23] anger Livsmedelsverket vilka analysersom ska göras och vilka värden som gör dricksvattnet otjänligt ellertjänligt med anmärkning. Vissa av dessa värden har inget direkt medhälsofara att göra såsom till exempel lukt, smak, grumlighet och färg.Föreskrifterna anger att den som producerar eller tillhandahåller dricksvattenska ha ett egenkontrollprogram som fastställs av den kommunalatillsynsmyndigheten. Detta egenkontrollprogram fastställs i Göteborg avmiljönämnden och innefattar regler för personalhygien, utbildning, provtagning,informationsutbyte, avvikelsehantering, utökade undersökningarsamt försiktighetsåtgärder.När de nya föreskrifterna om dricksvatten trädde i kraft den 25 december2003 innebar det att de krav på råvattenkvalitet som fanns med i dentidigare kungörelsen försvann. I det reviderade egenkontrollprogram somMiljörapport 2006 107

Levande sjöar och vattendragfastställdes av miljönämnden valde Göteborg Vatten att behålla detidigare gällande råvattenkraven i avvaktan på att nya råvattenkrav införsi Miljöbalken.Dricksvatten analyseras bland annat med avseende på vissa indikatorbakterier,vilkas förekomst betyder att vattnet kan ha påverkats av avföringfrån djur eller människor. Påvisas sådana bakterier i dricksvatten är riskenstor att även sjukdomsalstrande bakterier och virus kan förekomma.Sedan många år bedriver Göta älvs vattenvårdsförbund ett omfattandekontrollprogram med mätningar och övervakningssystem i Göta älv medbiflöden. Skyddsområdet för Göta älv (figur 8.1) utgör ett skydd motföroreningar för vattentäkterna. Kommunerna ska också i sin översiktsplanta upp vattenförsörjningsfrågan och länsstyrelserna ska granskaplanerna.8.4.2 HälsoeffekterVatten- och livsmedelsburna sjukdomsutbrott rapporteras frivilligt tillLivsmedelsverket och/eller Smittskyddsinstitutet. Enligt statistikenförekommer 2 till 10 vattenburna och cirka 100 livsmedelsburna utbrottav mag-tarmsjukdomar varje år i Sverige. Antalet människor som rapporteratsblivit sjuka på grund av vattenburen smitta är 100–14 000 årligen,och motsvarande siffror för livsmedelsburen smitta är 2 000–3 000.Allmänt sett har Sverige en bra kvalitet på råvattnet och dricksvattnet.Det är framför allt dåliga tekniska lösningar och konstruktioner ellerdirekta misstag som orsakat vattenburna utbrott.Hälsorisker förknippade med ledningsnätetI Göteborg är ledningsnätet för dricksvatten 1 711 km långt och inkluderar14 reservoarer och 66 tryckstegringsstationer. Ledningsnätet läckerut dricksvatten, cirka 17 m 3 /km och dygn under 2005 [24]. Vatten frånomgivande mark kan också läcka in i ledningsnätet. Detta kan inträffa omtrycket i vattenledningen försvinner, till exempel vid en större läcka ellerom en ledningssträcka behöver stängas för reparation. Särskilt allvarligtär det om avloppsvatten läcker in. Efter avstängningar och ledningsreparationertas därför alltid prover på vattnet innan ledningen kopplas påigen.Tillväxt av bakterier eller svamp kan ske i ledningar eller i reservoarer,särskilt vid temperaturer över 12°C. Det klor som tillsatts vattnet minskardock risken för sådan tillväxt. För att hindra fåglar och andra smådjur attta sig in och förorena i reservoarer skyddas alla öppningar, till exempelluftintag, med galler eller nät som kontrolleras regelbundet.Genom ett omfattande kontrollprogram med regelbundna provtagningaroch analyser av vattenkvaliteten, såväl på vattenverken som på distributionsnätet,kontrolleras att dricksvattnet håller livsmedelskvalitet.108Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragMetaller och andra ämnen kan lakas ut från ledningsnätet i en fastighet,särskilt i varmvattenberedaren. Varmvatten betraktas därför inte somlivsmedel och omfattas inte av dricksvattenföreskrifterna.Hälsorisker förknippade med klorKlor tillsätts vattnet för att förhindra spridning av sjukdomsframkallandemikroorganismer. Det är angeläget att klormängden i dricksvatten hålls sålåg som möjligt utan att riskera människors hälsa. Vid överdosering finnsrisk för bildning av klorerade organiska föroreningar, vilket kan medförahälsorisker.I Göteborg anpassas klorhalten efter vattentemperaturen och är mellan0,15–0,25 mg/l i vattnet som lämnar vattenverken [24]. Klorförbrukningeni dricksvattenberedningen i Göteborg har mer än halverats sedanbörjan av 1980-talet.Hälsorisker med mikroorganismer och smittspridningMikroorganismer finns överallt i miljön – i jord, luft och vatten. Flertaletär harmlösa och nödvändiga för nedbrytningen. För vattenburen smitta ärdet i första hand sjukdomsframkallande organismer i form av bakterier,virus och protozoer (encelliga djurliknande organismer) som är avbetydelse. Sådana kan finnas i tarmen hos både djur och människor ochutsöndras via avföring.De vanligaste sjukdomsalstrarna i vattenburna utbrott i Sverige under desenaste 20 åren har varit Campylobacter, Giardia lamblia ochCalicivirus, men även utbrott med enterohemorragisk Echerichia coli(EHEC), Entamoeba histolytica och Cryptosporidium parvum harrapporterats. Salmonella och Shigella har förekommit i några enstaka fallfrån enskilda vattentäkter.Under perioden 2000–2005 har 23 vattenburna utbrott rapporterats iSverige med totalt omkring 2 900 insjuknade personer [25].Hälsorisker med bekämpningsmedelsresterAnvändningen av bekämpningsmedel i bland annat jordbruket, sport- ochidrottsanläggningar och trädgårdsskötsel har medfört att resthalter avdessa ämnen påträffats i grund- och ytvatten. Orsaken till föroreningenkan vara slarv eller oförsiktig användning, men det har visat sig att föroreningockså kan uppstå vid vad som betraktas som normal användning.Livsmedelsverkets principiella inställning är att förekomst av bekämpningsmedeli dricksvatten inte kan accepteras ens när halterna är mycketlåga och inte innebär hälsorisker. Dricksvatten bedöms som otjänligt omhalten är 0,1 µg/l eller högre för ett enskilt bekämpningsmedel eller högreän 0,5 µg/l totalt.Livsmedelsverket [25] konstaterar att det reella intaget av bekämpningsmedelsrestervia mat och dricksvatten i Sverige sannolikt är mindre ännågra få procent av de värden som av WHO anses som tolerabla ochsäkra exponeringsnivåer [26]. Såväl råvattnet som dricksvattnet iMiljörapport 2006 109

Levande sjöar och vattendragGöteborg kontrolleras med avseende på bekämpningsmedelsrester ochandra föroreningar inom ramen för egenkontrollprogrammet.Hälsorisker förknippade med vattnets hårdhetsgradSedan slutet på 1950-talet har teorin att ett mjukare dricksvatten skullekunna vara relaterat till högre förekomst av kranskärlssjukdomardiskuterats. Tidigare studier har varit otillräckliga, men senare studierförefaller kunna bekräfta sambandet.Vattnets hårdhetsgrad bestäms huvudsakligen av dess kalcium- ochmagnesiuminnehåll. Vattnet brukar benämnas som hårt när det innehållerkalcium och magnesium i halter över cirka 70 mg/l tillsammans. Ytvatteni sjöar och vattendrag tenderar i allmänhet att vara mjukt. Grundvatten ärgenerellt hårdare än ytvatten.Göta älv har ett mjukt vatten med kalciumhalter på 8 mg/l och magnesiumhalterpå 2 mg/l. För att förhindra järnkorrosion höjs alkaliniteten vidvattenverken genom tillsats av bland annat kalk. Kalciumhalten ökasdärigenom till 20 mg/l i dricksvattnet, medan magnesiumhalten är i stortoförändrad.Den största delen av människans totala magnesiumintag kommer frånolika födoämnen, särskilt fiberrika sådana. Bidraget av magnesium fråndricksvatten kan emellertid vara betydelsefullt för kroppens totalamagnesiumstatus (cirka tio procent av det totala intaget), speciellt fördem med lågt kostintag av magnesium. Detta kan förklaras av attmagnesium i dricksvatten kan ha en högre biotillgänglighet änmagnesium från födoämnen.Aktuella svenska studier tyder på att det kan finnas ett samband rörandedricksvattnets magnesiumhalt och dödlighet i akut hjärtinfarkt. I områdenmed magnesiumhalter över 9–10 mg/l i dricksvatten har man noterat attdödligheten i hjärtinfarkt varit betydligt lägre än i områden med lågtmagnesiuminnehåll. Eftersom magnesiuminnehållet i dricksvatten intetycks vara relaterat till insjuknande i hjärtinfarkt, utan enbart tilldödlighet, är det rimligt att tro att magnesium kan ha en stabiliserandeeffekt på hjärtats retledningssystem med minskad risk för elakartadestörningar av hjärtats rytm och plötslig död.Beträffande kalciuminnehållet i dricksvatten och dess betydelse för hjärtkärlsjukdomär osäkerheten större. Men resultaten från en svensk studieindikerar att kvinnor som bor i områden med högt kalciuminnehåll idricksvattnet (>70 mg/l) har något lägre dödlighet i akut hjärtinfarkt änkvinnor som bor i områden med lågt kalciuminnehåll. Det är möjligt attlåga nivåer av joniserat kalcium i vattnet kan ha betydelse för utvecklingav högt blodtryck.Studierna ovan tyder på att förändringar i dricksvattnets kvalitet avseendemagnesium och kalcium rent teoretiskt skulle kunna få omfattandeeffekter på folkhälsan.110Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragUtifrån de populationsbaserade svenska studierna på vattnets hårdhetsgradhar försök gjorts att extrapolera resultaten till hela befolkningen. Omhalten magnesium i dricksvatten skulle höjas till mer än 9,8 mg/l skulledödligheten i hjärtinfarkt kunna minskas på ett tydligt sätt. På motsvarandesätt skulle den akuta dödligheten i hjärtinfarkt hos kvinnor ocksåkunna minskas något om kalciuminnehållet ökades till mer än 70 mg/l.Ett ytterligare stöd för rekommendationer att producera dricksvatten medhögre magnesiumhalt kan erhållas av erfarenheterna från Umeå, därvattenförsörjningen byttes i början på 1980-talet. Detta resulterade i attmagnesiumhalten i dricksvattnet ändrades från 1 mg/l till 7 mg/l och deepidemiologiska analyserna tydde på att det kan finnas ett sambandmellan dricksvattnets magnesiumhalt och den sjunkande dödligheten ihjärtinfarkt, som noterades bland yngre män.Det finns naturligtvis stora osäkerheter i de här sammanfattade beräkningarnaoch det behövs storskaliga studier för att med säkerhet fastställaden förebyggande effekten av framför allt magnesium i dricksvatten.8.5 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN• Det övergripande miljökvalitetsmåletSjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrikalivsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiskaoch vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningarför friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmåletskall nås inom en generation.SjöarOmfattande kalkningsinsatser gör att effekterna av försurning motverkas.Försurningen har kraftigt påverkat den ursprungliga faunan och floran.Den onaturliga situationen med en försurningspåverkan och motverkandekalkningar ger variationer i surhetsgrad som i sig kan vara skadliga förvissa organismer. Det minskande nedfallet av försurande ämnen innebären långsam förbättring. Det är tveksamt om detta är tillräckligt för attsjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald skakunna återställas inom en generation. Läs mer om försurning i kapitel 3.Göta älvDet stora antalet fiskarter i älven och resultaten av bottenfaunaundersökningarnatyder på goda förutsättningar för biologisk mångfald i älven. Dettycks därför kunna vara möjligt att miljökvalitetsmålet kan uppnås förälven. Det största hotet är olyckshändelser. En förutsättning för måluppfyllelseär därför ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder.SäveånSäveån går från Aspen till Göta älv genom tätort och industriområden,vilket ger en föroreningsbelastning. På grund av bristande uppgifter omflora och fauna i Säveån i Göteborg är det svårt att bedöma om miljökvalitetsmåletuppfylls.Miljörapport 2006 111

Levande sjöar och vattendragMölndalsånMölndalsån har haft en mycket positiv utveckling under senare decennier.Från att sedan slutet av 1800-talet ha varit ett de mest förorenade vattendrageni landet har det utvecklats till ett vatten med en levande fauna ochflora. Det finns dock inte tillräckligt med biologiska undersökningar föratt en bedömning om miljökvalitetsmålet uppfylls i Mölndalsån skakunna göras.LärjeånI Lärjeån finns höga naturvärden och relativt goda förutsättningar förbiologisk mångfald. Trots detta är bedömningen att ytterligare åtgärderkrävs för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempelinte klarlagt varför bestånden av flodpärlmussla är så svaga. Påverkanfrån jordbruket eller utsläpp av dagvatten är tänkbara orsaker. Miljökvalitetsmåletkan därför inte anses vara uppnått.Mindre vattendragBottenfaunaundersökningarna har visat att det finns vattendrag inomkommunen med förhållandevis goda ekologiska förutsättningar när detgäller försurningspåverkan och närsaltsbelastning. I andra vattendragfinns en tydlig påverkan på faunan.Man finner också påverkan som sannolikt orsakas av annat än försurningoch övergödning, till exempel metaller. De små vattendragen är extrakänsliga för utsläpp av till exempel dagvatten eller bräddat avloppsvatten.Miljömålet uppfylls inte för många av de mindre vattendragen på grundav påverkan genom försurning, övergödning och av andra föroreningar.8.5.1 De nationella delmålen• Skydd av natur- och kulturmiljöerSenast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit framåtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer sombehöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag.Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöernaha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten.Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställten nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer.Kommunerna har en viktig del i arbetet med att skydda natur i samverkanmed länsstyrelser och andra intressenter. [27]Det regionala delmålet har i stort sett samma innebörd som det nationellamen texten tar inte upp inte fiskefria områden. Länsstyrelsen bedömer attdet blir svårt att nå delmålet till 2010 bland annat på grund av att detsaknas ett heltäckande kunskapsunderlag för sötvattensmiljöerna [28]. Ettregionalt åtgärdsprogram ska bli klart under 2007 [29].112Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragInom samverkansprojektet tätortsnära natur arbetar flera förvaltningar iGöteborgs Stad med delprojektet Natur och kultur i Göteborg — ettkunskapsunderlag. Ett av syftena med delprojektet är att samla informationsom ska utgöra en grundkunskap om Göteborgs värdefulla områdenför natur, kulturhistoria och rekreation. En grupp inom projektet arbetarmed limniska miljöer och ska bland annat samla in information om fiskoch vegetation i stadens sjöar och vattendrag. Förekomsten av flodpärlmusslai Lärjeån undersöktes under 2002 [30].En del finns gjort när det gäller informationsinsatser för att göra människormedvetna om de naturvärden som finns under vattenytan. Ettexempel är Göta älvs Vattenvårdsförbunds bok om fiskfaunan i Göta älv,ett annat är arbetet med Göteborgs artdataarkiv, ADA.• Restaurering av vattendragSenast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit framåtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrageller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bliskyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 procent av de värdefullaoch potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella. Förstadelen av delmålet påbörjades innan 2005, men kunde inte slutföras i tid.På grund av den stora mängden vandringshinder och restaureringsobjektblir det också mycket svårt att uppnå delmålet till 2010 [28].Vattendragen är viktiga livsmiljöer för fisk och annan vattenfauna. Syftetmed målet är bland annat att återställa vandringsvägar för fisk. Blandföreslagna åtgärder som berör kommuner finns:• I översiktsplan redovisa vattendrag med värdefulla reproduktionsområdenoch hur man tänker skydda dessa• Inventera kulvertering av vattendrag• Verka för att restaurering av vandringsvägar för fisk genomförs medhänsyn till kulturhistoriska värden [31]Redovisning enligt punkt 1 finns inte i gällande översiktsplan förGöteborg, ÖP99, eller i den vattenplan som kompletterar ÖP. Förkulvertering av vattendrag finns kartmaterial för de 25 större bäckarna.Restaurering av vandringsvägar för fisk utförs i Göteborg av Fiskevårdarna,på uppdrag av kommunen eller med egna medel och de har uppmärksammatatt det finns vandringshinder i Haga å och Krogarbäckensom bör åtgärdas.Miljörapport 2006 113

Levande sjöar och vattendrag• VattenskyddsområdenSenast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområdenoch skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna ochstörre enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvattensom nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerarmer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.På lokal nivå ska kommunala vattenförsörjningsprogram tas fram och allastörre ytvattentäkter ska ha skyddsområden med skyddsföreskrifter [28].Åtgärder för Göteborg när det gäller vattenförsörjningen redovisas iGöteborgs Stads kretsloppsplan 2003. Göteborgsregionens kommunalförbund,GR, har upprättat en vattenförsörjningsplan för sina kommuner[32]. Vattenskyddsområden för Göta älv som råvattentäkt för Göteborgfinns sedan 1998. I ett kortare perspektiv är målet att öka skyddet förGöteborgs vattenresurser till exempel genom utökade områden medskyddsföreskrifter för Göta älv uppströms Göteborg och eventuellt ocksåför Lärjeån.I huvudsak är detta delmål uppfyllt för Göteborgs del.• Utsättning av djur och växterSenast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vattenske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella. Länsstyrelsenger tillstånd till utsättning av djur och växter. Inga lagligautsättningar strider därför mot miljömålet. Det är okänt i vilken omfattningolagliga eller oavsiktliga utsättningar sker. Den regionala bedömningenär därför att det varit svårt att nå målet. [28]Detta mål berör endast kommunen om man driver projekt med utsättningav djur eller växter.• Åtgärdsprogram för hotade arterSenast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för dehotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella. Totalt 15åtgärdsprogram ska tas fram för Västra Götalands län. I Göteborg finnsav dessa arter bland annat lax, asp, flodnejonöga, havsnejonöga och flodpärlmussla.Av dessa är endast åtgärdsprogrammet för flodpärlmusslanfastställt och kan laddas ner från Naturvårdsverkets webbplats.• Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vattenDetta mål finns inte med nationellt utan endast bland de regionalamålen för Västra Götaland.Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:sramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås.114Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendragLänsstyrelsen har gjort bedömningen att målet kommer att uppnås [28].Under 2006 pågick bland annat arbete med kartläggning och analys av ytochgrundvatten inom Västerhavets vattendistrikt, detta arbete kommeratt fortsätta under 2007. En databas för vatteninformation(www.viss.lst.se) och en karttjänst med geografisk information om sjöar,vattendrag, kustvatten och grundvatten (www.gis.lst.se/vattenkartan)finns nu på internet. Beslut om övervakningsprogram och arbetsprogramhar tagits och arbetet med att få igång vattenråd i distriktet pågår. Ettvattenråd för Göta älvs avrinningsområde är startat.Miljörapport 2006 115

Levande sjöar och vattendragREFERENSER[1] Göteborgs Stad, Stadskansliet (2006). Extrema vädersituationer —Hur väl rustat är Göteborg? Utredning maj 2006. SFS 2004:660.[2] SFS 2001:554. Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvatten. Utfärdad 20 juni 2001.[3] NFS 2002:6. Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som skaskyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskochmusselvatten. Beslutad 3 april 2002.[4] Länsstyrelsen Västra Götaland (2003). Länsstyrelsens förteckningöver musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) ommiljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. 14 FS 2002:474. VästraGötalands läns författningssamling.[5] NFS 2005:11. Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder ochredovisning av mätresultat m m avseende fiskevatten. Beslutad 1 juni2005.[6] Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöaroch vattendrag. Rapport 4913.[7] EG-direktiv 2000/60/EG. Ramdirektivet för vatten. Utfärdat 23oktober 2000.[8] SFS 2004:660. Förordning om förvaltning av kvaliteten påvattenmiljön. Utfärdad 17 juni 2004.[9] Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen (2007). Kvicksilver i gädda fråninsjöar i Göteborg. Rapport 2007:5.[10] Göta älvs vattenvårdsförbund (1999, 2000, 2003, 2004, 2006, 2007)Rapporter avseende vattendragskontroll 1998, 1999, 2002, 2003, 2005,2006.[11] Göta älvs vattenvårdsförbund, Göteborgs VA-verk (2004).Mikrobiologisk undersökning i Göta älv 2002–2003.[12] Göta älvs vattenvårdsförbund (2006). Riskinventering Göta älv —aktuellt läge. Översiktlig inventering av risker och riskanalyser.[13] Göta älvs vattenvårdsförbund (2003). Bottenfauna i Göta älv.[14] Medins sjö- och åbiologi AB (2003). Metaller i Göta älvsavrinningsområde 2002. En undersökning av metallhalter i vattenmossavid tretton provpunkter.[15] Medins Sjö- och åbiologi (2004). Bottenfauna i Säveån 2004 — Enförstudie inför byggande av Marieholmsleden.[16] Göta älvs vattenvårdsförbund (1999). Bakterier i Mölndalsån 1999.[17] Miljöförvaltningen (2006). Metaller i vattendrag. En undersökningav metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005. Rapport 2006:3[18] Miljöförvaltningen (1998, 2000–2007). Undersökningar avbottenfauna i Göteborgs kommun. R 1998:6, R 2000:4, R 2001:5, R2002:2, R 2003:2, R 2004:2, R 2005:2, R 2006:2, R 2007:3116Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande sjöar och vattendrag[19] Stadsbyggnadskontoret (2003). Vatten — så klart. Vattenplan förGöteborg. Fördjupad översiktsplan för sektorn Vatten. Göteborgs Stad.[20] Miljöförvaltningen (2007). Metaller i vattendrag. En undersökningav metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006. Rapport 2007:3[21] Mårtensson M (1997). Maringeologisk miljöundersökning avvallgraven i Göteborg. Göteborgs Universitet. Avdelningen för maringeologi.[22] Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (1988). MiljövårdsprogramVatten.[23] SLVFS 2001:30. Dricksvattenföreskrifter.[24] Göteborg Vattens webbplats: www.vatten.goteborg.se (2007-05-03)[25] Livsmedelsverkets webbplats: www.slv.se (2007-05-03)[26] WHO (1997). Guidelines for predicting dietary intake of pesticideresidues. WHO/FSF/FOS/97.7.[27] Naturvårdsverket (2007). Nationell strategi för skydd avvattenanknutna natur- och kulturmiljöer. Delmål 1 — Levande sjöar ochvattendrag. Rapport 5666[28] Sveriges miljömåls webbplats: www.miljomal.nu Sökväg: Når vimiljömålen i ditt län? välj miljömål och klicka på Når vi de regionalamålen (2007-04-26)[29] Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats: www.o.lst.se Sökväg:Naturvård/Aktuella projekt/Åtgärdsprogram för skydd av sjöar ochvattendrag (2007-05-08)[30] Miljöförvaltningen (2003). Flodpärlmusslan i Lärjeån. PM 2003:2.[31] Länsstyrelsen Västra Götaland (2003). Miljömålen i VästraGötaland. Rapport 2003:19.[32] Göteborgsregionens kommunalförbund (2003).Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen.Miljörapport 2006 117

118Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9. Grundvatten av god kvalitet9.1 MILJÖKVALITETSMÅLGrundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samtbidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.9.2 BAKGRUNDGrundvatten bildas genom att regn- och smältvatten tränger ned genommarkytan och fyller porer i marken och sprickor i berggrunden. Undergrundvattenytan finns grundvattenzonen, där samtliga porer och sprickorär vattenfyllda. Grundvattenzonens storlek varierar under året, främstberoende på nederbörd men även grundvattenuttag kan påverka.Om marken består av sand och grus kan stora mängder vatten lagras i såkallade grundvattenmagasin. Sand- och gruslagren kan antingen gå idagen eller täckas av lera. Täcks dessa lager av lera sker nybildningen avgrundvatten relativt långsamt och sådana grundvattenmagasin lämpar siginte till större uttag av dricksvatten.Grundvattenmagasin som inte täcks av lera kan däremot vara lämpliga attanvända som dricksvattentäkter. I Göteborg finns inget grundvattenmagasinsom är tillräckligt stort för att täcka Göteborgarnas dricksvattenbehov.I stället används Göta älv som dricksvattentäkt (se kapitel 8).Sedan 1960 har grundvattennivåer uppmätts i ett stort antal rör inomGöteborgs kommun. SGU har gjort en beskrivning av grundvattnet iGöteborg i anslutning till kartan över grundvattentillgångarna [1].Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för grundvatten [2].9.2.1 HälsoeffekterGrundvattnets innehåll av ämnen som kan ge hälsoeffekter påverkasbland annat av försurning, mineraler i berggrunden, jordbruksverksamhetoch förorenad mark.Hälsoeffekter på grund av försurning tas upp i kapitel 3 och hälsoeffekternaav radon behandlas i kapitel 14. Effekterna av fluorid, nitrat ochnitrit i grundvatten behandlas i avsnitt 9.3.Miljörapport 2006 119

Grundvatten av god kvalitet9.3 SITUATIONGöteborgs kommun karaktäriseras av mer eller mindre kala bergytor ochlerfyllda dalgångar. Grundvattentillgångarna är begränsade. Det finnsendast ett fåtal större sand- och grusförekomster som inte täcks av lera.Den största finns vid Kallebäck och används av livsmedelsindustrin.Andra större grusförekomster, som vid Rösered och Gunnilse i nordostsamt Grimbo på Hisingen, är starkt påverkade av tidigare täktverksamhet.I nordost, inom de centrala delarna av Hisingen samt i sydöst vid Askimär det vanligt att grundvattnet har ett pH-värde under 6,5 och det är idessa områden man finner de lägsta pH-värdena i brunnar. Alkaliniteten,som visar vattnets förmåga att neutralisera syror, är lägst på och i anslutningtill höjdområdena i kommunen. Resultat från kommunens observationsrörvisade en svag tendens till lägre alkalinitet under första hälften av1990-talet med en uppgång därefter. [1]Höga radon- och fluoridhalter förekommer i så kallad RA-granit(gnejsgranit med förhöjd radioaktivitet). Det går stråk med RA-granit inord-sydlig riktning genom kommunen från Rödbo i norr till Änggårdsbergeni söder. Radon som avgår till inomhusluften vid till exempelduschning eller kokning av vatten kan leda till höga radonhalter inomhus(hälsoeffekterna av radon behandlas i kapitel 14). [1]I stråket med RA-granit finns också mineralen flusspat som kan ge högafluoridkoncentrationer i grundvattnet. För fluoridkoncentration finns ettgränsvärde på 1,3 mg/l som anger den halt där tandemaljfläckar kan börjauppstå. Detta gränsvärde överskrids i de flesta analyserade brunnsvattenfrån områden med RA-granit i Göteborg. [1]Enstaka högre kvävehalter förekommer i jordbruksområden. Efter undersökningarav kväveföreningar i grundvattnet under 1970-talet vidtogsåtgärder för att minska kväveläckaget från jordbruket [1].Dricksvatten blir tjänligt med anmärkning vid nitrathalter över 20 mg/l.Vid halter över 50 mg/l är vattnet otjänligt och bör inte ges till barn under1 år på grund av risk för försämrad syreupptagning. Enligt ett förslag frånNaturvårdsverket ska 50 mg/l nitrat gälla som miljökvalitetsnorm förytligt grundvatten från år 2010 kring grundvattenförekomster där detfinns vattenuttag som försörjer minst 50 personer eller där det finns minstett dricksvattenuttag på mer än 10 m 3 per dygn [3].Nitrat omvandlas av tarmbakterier till nitrit, och kan utgöra en risk förspeciellt spädbarn. Vid mer än 0,1 mg/l nitrit är vattnet tjänligt medanmärkning och bör inte ges till barn under ett års ålder. Vid mer än0,50 mg/l nitrit är vattnet otjänligt och bör inte användas till dryck ellerlivsmedelshantering. Dessutom kan nitrosaminer bildas vid tillgång pånitrit och många nitrosaminer anses vara cancerframkallande.Vid kusten finns bergborrade brunnar med höga kloridhalter, sannoliktorsakade av inträngande saltvatten. Enstaka höga kloridvärden före-120Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Grundvatten av god kvalitetkommer också i övriga delar av kommunen. De antas vara orsakade avgammalt saltvatten. [1]Undersökningar av bekämpningsmedel i grundvatten inom kommunensaknas. Statens Livsmedelsverk har dock konstaterat att även om antaletfynd av bekämpningsmedel i dricksvatten har ökat så är halternafortfarande låga, i många fall så låga att man inte med säkerhet kanavgöra halten.Situationen när det gäller grundvattnet i Göteborgs kommun ärsammanfattningsvis att• grundvattentillgångarna är begränsade• försurning av grundvatten är ett problem för hushåll med enskildabrunnar i försurade områden• förhöjda radonhalter förekommer och halterna är högst i de brunnarsom är anlagda i RA-graniten• fluoridkoncentrationen är förhöjd i de flesta analyserade brunnsvattenfrån områden med RA-granit.9.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN9.4.1 De nationella delmålen• Skydd av grundvattenförande geologiska formationerGrundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande ochframtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skyddmot exploatering som begränsar användningen av vattnet.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationelladelmålet.Det finns inga sådana geologiska formationer av vikt inom Göteborgsgränser. Arbete pågår med att undersöka om råvattenförsörjningen iframtiden kan kompletteras med infiltrerat grundvatten, för att brytaGöteborgarnas ensidiga beroende av Göta älv som huvudvattentäkt.Genom att infiltrera ytvatten från sjön Mjörn i de naturgrusformationersom finns i Gråbo skulle man eventuellt kunna skapa ett grundvattenmagasinmed tillräcklig kapacitet.En utredning från 2006 har bidragit till mer detaljerad kunskap omGråbodeltats hydrogeologi. Undersökningarna visar att det finns förutsättningarför bassänginfiltration. Utredningen har inte väsentligt förändrattidigare bedömningar om möjligheterna till en fullskaleanläggning.Beräkningar av grundvattenmagasinets vattenledande förmåga visar attdet är möjligt att uppnå önskad kapacitet om 1 m 3 /s. [4]• GrundvattennivåerSenast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medförasådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenserför vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv iangränsande ekosystem.Miljörapport 2006 121

Grundvatten av god kvalitetDet regionala delmålet har samma formulering som det nationella delmålet.Länsstyrelsen är tveksam till om målet uppnås med dagens insatser[5].Negativa konsekvenser kan vara att ändrad grundvattennivå leder tillavvattning av våtmarker. Problem kan också uppstå lokalt i tätbebyggdaområden där dagvatten avleds via ledningar. I sådana områden kan sänktgrundvattennivå ge sättningsskador på byggnader. Grundvattennivåerna iGöteborg mäts regelbundet av Gatubolaget på uppdrag av trafikkontoretoch Vägverket.• Rent vatten för dricksvattenförsörjningSenast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag avvatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger merän 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfyllagällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet medavseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.Arlas mejeri i Kallebäck har en grundvattentäkt i Gundla Mosse, medfastställt skyddsområde. Regelbundna undersökningar av vattenkvaliteteningår i mejeriets kontrollprogram.Före detta Pripps grundvattentäkt vid Delsjöns Golfklubb används intelängre för livsmedelsberedning. Göteborg Vatten tog över täkten 2005och kan använda denna för vattenförsörjning i ett nödläge.Enligt miljöförvaltningens inventering finns det 23 andra verksamhetermed grundvattentäkter som troligen omfattas av dricksvattenföreskrifterna.Dessa kommer att registreras eller godkännas enligt den nya livsmedelslagstiftningenunder 2007/2008.• Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vattenDetta mål finns inte med nationellt utan endast bland de regionalamålen för Västra Götaland.Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektivför vatten som anger hur God grundvattenstatus skall uppnås.Länsstyrelsen har gjort bedömningen att målet kommer att uppnås [5].Under 2006 pågick bland annat arbete med kartläggning och analys av ytochgrundvatten inom Västerhavets vattendistrikt, detta arbete kommeratt fortsätta under 2007. En databas för vatteninformation(www.viss.lst.se) och en karttjänst med geografisk information om sjöar,vattendrag, kustvatten och grundvatten (www.gis.lst.se/vattenkartan)finns nu på webben. Beslut om övervakningsprogram och arbetsprogramhar tagits och arbetet med att få igång vattenråd i distriktet pågår.122Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Grundvatten av god kvalitetREFERENSER[1] Lång, L-O (2000). Beskrivning till kartan över Grundvattentillgångari Göteborgs kommun. Förhandskopia. SGU 2000.[2] Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitetGrundvatten. Rapport 4915.[3] Naturvårdsverket (2003). Miljökvalitetsnormer för vattenmiljö.Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 5287[4] Geosigma (2006). Kompletterande geologiska och hydrogeologiskaundersökningar i Gråbodeltat.[5] Sveriges miljömåls webbplats: www.miljomal.nu Sökväg: Når vimiljömålen i ditt län? välj miljömål och klicka på Når vi de regionalamålen (2007-04-26)Miljörapport 2006 123

Grundvatten av god kvalitet124Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

10. Hav i balans samt levande kust ochskärgård10.1 MILJÖKVALITETSMÅLVästerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgårdskall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturochkulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kustoch skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefullaområden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningenär att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.10.2 BAKGRUNDGöteborgs kustvatten karakteriseras av två flodmynningar med en utanförliggandeskärgård. Nordre älvs mynningsområde är en trattformadgrund havsvik med omfattande bestånd av ålgräs och blåmusslor.Områdets stora biologiska produktionsförmåga skapar förutsättningar förett rikt fisk- och fågelliv och Nordre älvs mynningsområde är utsett tillNatura 2000-område på grund av sina unika värden.Göta älvs mynningsområde har skärgårdskaraktär med varierande djupoch talrika öar och skär. Göta älvs vatten förs med tidvis starkaytströmmar utmed Hisingen och mot norr genom sunden på båda sidorom Grötö-Björkö.Ytvattnen i Kattegatt och Skagerrak utanför Göteborg har en salthalt av20–25 promille. Utanför Göta älvs mynningsområden är ytvattnetssalthalt som regel högre än 15 promille. Halterna i ytvattnet avtar sedanin genom Göteborgs hamn till nästan sötvatten vid Göta älvbron. Halteröver 30 promille förekommer under haloklinen på 20–30 m djup i detyttre skärgårdsområdet. Under det sötare ytvattnet strömmar saltvatten inlängs botten mot älvmynningen och hamnen. Salthalten vid botten ärdärför relativt hög ända in till i höjd med Lindholmen. En liknandesituation förekommer i Nordre älvs mynningsområde.Sverige har infört en ny vattenförvaltning som har sin grund i ramdirektivetför vatten [1] och förordningen om förvaltningen av kvaliteten påvattenmiljön [2]. Målet är att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvattenomfattas av en bättre förvaltning samt att alla typer av vatten skauppnå god vattenkvalitet till år 2015. Vattenvårdsarbete ska ske inomavrinningsområdena och i Sverige har fem vattenmyndigheter utsetts somsedan 2004 ansvarar för att ramdirektivet för vatten genomförs.Miljörapport 2006 125

Hav i balans samt levande kust…Det finns en gällande förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvatten [3]. Normerna gäller i fiskvatten för de sjöar och vattendragsom Naturvårdsverket föreskriver [4] och i de musselvatten (kustvatteneller bräckt vatten) i Västra Götaland som länsstyrelsen föreskriver [5].Inga av de föreskrivna musselvattenområdena ligger i Göteborg. Naturvårdsverkethar tagit fram bedömningsgrunder för hav och kust 1999 [6]men dessa behöver justeras för att passa med Vattendirektivets krav. Nyaföreskrifter, allmänna råd och handbok ska vara färdiga sommaren 2007.2006 presenterade Naturvårdsverket en aktionsplan för havsmiljön. 16myndigheter har enats om 30 insatser som ska skynda på arbetet med attminska miljöproblemen i havet [7].10.3 SITUATIONEnligt miljökvalitetsmålet ska havet ha en långsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust ochskärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald. Det finns ett stortantal typer av påverkan som kan ge effekter på detta.De störningar som bedöms ha störst inverkan på biologisk mångfald påstora arealer i havsmiljön är klimatförändringar (se kapitel 1), övergödning(se kapitel 7), överfiske och spridning av främmande arter(se kapitel 15). Även miljögifter (se kapitel 4) är ett hot för den marinamiljön. På mindre arealer är muddring, utfyllnad, strandnära byggandeoch nedskräpning exempel på hot.Skräp i marin miljö kan påverka på flera sätt. Till exempel kan djur fastnai nät och linor som kommit på drift, eller äta små plastdelar i tron att detär föda. Plast som slängs i havet blir kvar mycket länge. På senare tid hardet kommit forskarrapporter om att plasten bryts ner i mycket små fragment(mikroskopiska) som sedan finns i vattenmassan tillsammans medväxt- och djurplankton. Fragmenten återfinns även i sediment. Plastfragmentenkan adsorbera, transportera och släppa ifrån sig kemikalier. Hurdessa plastfragment påverkar filtrerande organismer vet ännu ingen. [8]Bohuskustens vattenvårdsförbund utför sedan 1990 undersökningar i denmarina miljön. De undersökningar som görs i Göteborg framgår avtabell 10.1. Se vidare på förbundets webbplats (www.bvvf.com).126Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Hav i balans samt levande kust…Tabell 10.1 Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll,undersökningar i GöteborgTyp av undersökning Platser i Göteborg Frekvens Nästa provHydrografiValö, Skalkorgarna,Älvsborgsbron, Danafjord12 ggr/år Löpande,månadsvisPlankton Danafjord 12 ggr/år Löpande,månadsvisMiljögifter i sediment och Valö, Danafjord, Göta älvs Vart 5 år 2007biologiskt material mynning, Göta älvGrundområdesfauna Sanden på V Hisingen vid 2 ggr/år LöpandeDanafjord (samt slumpvisutvalda vikar)Snabbväxande makroalger Slumpvis utvalda grundahavsområden i kustområdetVarje år LöpandeRadioaktivitetKälla: [9]Danafjord (tidigare 1993 och1998)vidbehovKartläggning och uppföljning med videoteknik av marina bentossamhällenoch då främst ålgräs (Zostera marina) inom Göteborg hargenomförts sedan 1980-talet. Under 2005 genomfördes en utökadkartläggning av ålgräset med hjälp av flyginventering [10]. Andraundersökningar av de marina miljöerna har utförts på uppdrag av Gryaaboch Göteborgs hamn AB med flera.Miljöförvaltningen tog under 2003 fram en sammanställning av undersökningarmed artinformation samt en översiktlig beskrivning av miljönoch det biologiska livet i Göteborgs havsområden [11]. Arbete meddigitalisering av denna information pågår.Sommaren 2006 gjordes en översiktlig inventering av några avkommunens grunda vikar inom projektet Tätortsnära natur. Miljöförvaltningenhar tidigare gjort inventeringar av förekomsten av dvärgålgräs(Zostera noltii) inom kommunen [12,13]. Mycket återstår dock när detgäller kartläggning och bedömning av skyddsvärde och formerna förskydd.10.3.1 De grunda bottnarnaDe grunda bottnar som finns utefter kusten är biologiskt högproduktiva,med stor artrikedom av både flora och fauna. Dessa områden kallasibland fiskens barnkammare eftersom stora delar av Skagerraks beståndav rödspätta och torsk växer upp här.Ett exempel på en bottentyp som har stor betydelse för bland annat fiskreproduktionenär grunda områden med ålgräsvegetation. Större beståndav ålgräs finns i Nordre älvs mynningsområde, i södra skärgården och isödra Askim.Inom Göta- och Nordre älvs mynningsområden är förhållandena påbottnarna generellt relativt goda. Detta beror till stor del på att deingående bottenströmmarna för in salt och oftast klart vatten. I Nordre—Miljörapport 2006 127

Hav i balans samt levande kust…älvs mynningsområde finns en mycket värdefull bottenmiljö med omväxlandeålgräs och blåmusselbestånd.I den södra skärgården förefaller ålgräsbestånden på de flesta lokaler hagenomgått en förbättring på senare år. Vegetationssamhällena är i regeltäta och utan påväxt av rödalger i större utsträckning. [10]Ett möjligt hot mot ålgräsängarna är en nyligen introducerad rödalg(Gracilaria vermiculophylla). Undersökningen 2005 visade att dennarödalgs utbredning hittills är begränsad till relativt grunda vattenområdeni innerskärgården. De största förekomsterna är funna i södra skärgårdenmellan Brännö, Asperö och Rivö. [10]10.3.2 De djupare bottnarnaStudier som gjordes under 1990-talet visade att de biologiska förhållandenapå bottnarna i Göta älvs mynningsområde är relativt stabila ochgoda. Även under det söta ytvattnet i älvmynningsområdet utanförRyaverket och in i hamnområdet finns en levande marin bottenmiljö.Trådformade rödalger och sockertare (Laminaria saccharina) har observeratsstrax väster om Älvsborgsbron och utanför Tångudden växerålgräs. [14]I de södra och yttre delarna av Göteborgs havsområden är påverkan frånGöta älv relativt obetydlig. I Askimsfjordens södra delar förekommer tillexempel liten piprensare (Virgularia mirabilis), ett koralldjur som ärkänsligt för överslamning. I de yttre havsområdena väster om Vinga ochSödra skärgården finns en för Kattegatt normal marin flora och fauna.10.3.3 Ett hav i ekologisk obalansDet finns i dag många tecken på en storskalig förändring och ekologiskobalans i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön. Bottenfisksamhälletlängs den svenska västkusten har genomgått stora förändringar.Provtrålningar i kustnära områden mellan 2001 och 2003 ger ensamstämmig bild av ett utarmat tillstånd även om det finns positivasignaler om viss återhämtning för arter som torsk och kolja inom delar avkustområdet. [15]Torsk, lyrtorsk, kolja, långa, piggvar och ål är exempel på fiskarter som2005 fördes upp på Artdatabankens rödlista, som är en lista med hotadearter. De har alla, liksom en rad kräftdjur, blötdjur och tagghudingar,minskat kraftigt under senare år. Som orsaker framförs bland annat överfiske,påverkan på havsbottenmiljöerna från fiskeredskap, övergödningoch utsläpp av olja och miljögifter. [16]En annan tänkbar faktor är uppvärmning av havet genom klimatpåverkan.Enligt forskningsrapporter från år 2003 pågår en storskalig förändringsprocessi Nordsjön och Skagerrak. Ytvattentemperaturen i Nordsjön harökat med en grad Celsius sedan 1950-talet. Detta har medfört en förändringav typer och förekomst av plankton i havet, andelen varmvattenarterökar och kallvattenarterna minskar. Forskarna menar att detta påverkar128Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Hav i balans samt levande kust…förutsättningarna för många marina organismer, till exempel fisk ochsjöfågel. [17, 18]Bohuskustens vattenvårdsförbund utför temperaturmätningar utmedBohuskusten. En trendanalys av resultaten från mätningar mellan 1990-2006 visar att temperaturen i ytvattnet har ökat signifikant vid 9 av 15provpunkter, medan trenden är mer osäker vid övriga punkter. Det rör sigom en temperaturökning kring 0,05–0,07°C per år under perioden. [19]Vid fiske i kustvattnen utanför Göteborg år 1999 för att undersöka miljögifteri fisk fann man ingen fullvuxen torsk utan endast yngel [20]. Vidprovfiskningar vid de konstgjorda hummerreven och referensområdenunder 2002–2004 noterades en generell uppgång för flera kommersielltintressanta fiskarter inklusive torsk [21].Det finns tio fiskarter som är helt fredade i havet utanför Göteborg ochflera som är fredade delar av året. Sju områden längs Göteborgs kust är såkallade fredningsområden. Inom dessa gäller särskilda regler för fisketoch i två av dem, Tanneskär och Buskär, är fiske förbjudet året om.Främmande arterInförsel av främmande arter utgör ett hot mot den biologiska mångfaldenoch kan orsaka ekonomiska problem. Två exempel på arter som kommittill Göteborgs kustvatten på senare år är algerna sargassosnärja(Sargassum muticum) och rödalg.Spridning av främmande arter kan till exempel ske via fartygens barlastvatten.Det finns en internationell konvention om kontroll och hanteringav barlastvatten och sediment från fartyg (Barlastkonventionen) somsyftar till att eliminera transport av främmande arter mellan olika vattenområden.Enligt naturvårdsverkets rapport Svenska miljöprioriteringar iEU 2007–2009 [22] ska Sverige ratificera Barlastkonventionen inomkort.BåttrafikDen omfattande båttrafiken under sommarperioden kan ha direkta störningarpå faunan i kustområdet. Båttrafiken anses jämte fiskeredskap varaen viktig orsak till att de svaga populationerna av tumlare längsvästkusten har svårt att återhämta sig.Svallvågorna från höghastighetsfärjor kan ge effekter på stränder ochgrunda havsbottnar. Sänkt hastighet genom hamninloppet har minskatproblemen i Göteborg [23].Miljörapport 2006 129

Hav i balans samt levande kust…10.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN10.4.1 De nationella delmålen• Skydd för kust och skärgårdsområden, fiskeförbudSenast år 2010 skall minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöeroch minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga naturochkulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligarefem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marinaområden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ettrepresentativt nätverk av marina naturtyper. Därutöver skall ettområde med permanent fiskeförbud inrättas till 2006 för utvärdering2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud(kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön ochVästerhavet för utvärdering till 2015.I det regionala delmålet har första meningen samma formulering som idet nationella delmålet. I övrigt säger det regionala delmålet attlänsstyrelsen i samråd med övriga myndigheter ska ha tagit ställning tillvilka områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.Länsstyrelsen bedömer att en stor del av kusten och skärgården ärskyddad mot exploatering genom naturreservat, Natura 2000-områdenoch strandskydd. Vidare skyddas viktiga fortplantningsområden för fågeloch säl i fågel- eller sälskyddsområden. Det är förbjudet att tråla i kustnäraområden och det finns ett antal områden där fiske är förbjudet underdelar av året. Ett antal naturreservat och natura 2000-områden (blandannat Vinga och Nordre älvs estuarium) inventeras för att öka kunskapenom livsmiljöer i havet. Kunskapsbristen är stor om vilka arter, värden ochhot som finns längre ut i havet. Det är därför tveksamt om miljömåletkommer att uppnås. [24]• Strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv ochodlingslandskap kan bevaras och brukasSenast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdenskulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.Delmålet är uppnått och strategin finns att läsa på Riksantikvarieämbetetswebbplats.• Åtgärder för hotade marina arterSenast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för dehotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktadeåtgärder.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.Arbete med åtgärdsprogram pågår och program för ett antal hotade arterhar tagits fram inom tidsramen. Kunskapsbrist och svårigheter att arbetamed arter i havet har gjort att ryggradslösa djur till stora delar inte finnsmed i arbetet med åtgärdsprogram och detta innebär att det blir svårt attnå målet. [24]130Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Hav i balans samt levande kust…Bland länsstyrelsens exempel på lokala och regionala åtgärder för hotademarina arter anges att kommunerna bör vara delaktiga i arbetet med attskapa ett tillräckligt skydd för hotade arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv,OSPAR:s och HELCOM:s kriterier för skyddsvärda arter ochhabitat samt artdatabankens rödlistor [25]. Arbete pågår med ett artdataarkivför Göteborg (ADA). Göteborgs Stad har fått statliga medel för attunder 2005–2007 arbeta med ett kunskapsunderlag för natur- och kultur. Idet projektet ingår bland annat kartlägga viktiga marina bottentyper.• Minskning av bifångsterSenast år 2010 skall de årliga totala bifångsterna av marina däggdjurunderstiga 1 procent av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglaroch icke-målarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter påpopulationerna och ekosystemen.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella. Ingaåtgärder är aktuella på kommunal nivå.• Anpassning av uttaget av fiskUttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning påfiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggandesammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall haåteruppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser.Det regionala delmålet har i princip samma innebörd som det nationella.Inga åtgärder är aktuella på kommunal nivå.• Störningar från båttrafikenBuller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inomsärskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år2010.Naturvårdsverket har föreslagit relevanta värden för ljudkvalitet i naturochkulturområden [26]. Kustlänen har i januari 2007 lämnat en gemensamhandlingsplan till regeringen, där man beskriver vilka insatser somkrävs för att delmålet ska uppnås. Länsstyrelsernas tolkning är att fokusligger på människans behov av ostörd natur, men att detta kommer ävendjur- och växtliv tillgodo. Tre geografiskt spridda försöksområden skavara inrättade till sommaren 2008, och efter justeringar ska delmåletkunna vara uppfyllt till 2010 inom utpekade hänsynsområden [27].Situationen i Göteborg är inte utredd.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.• Utsläpp från fartygGenom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen avolja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senastår 2010.Formuleringen av det regionala delmålet omfattar även fritidsbåtar.Bedömningen är att det är svårt att nå delmålet inom den angivnaMiljörapport 2006 131

Hav i balans samt levande kust…tidsramen. Länsstyrelsen tar upp ett antal åtgärder på lokal och regionalnivå som delvis går utöver vad som nämns i det nationella delmålet [25].Göteborgs Stad har sedan ett flertal år arbetat med att informeraallmänheten om problemen med tvåtakts utombordare och betydelsen avatt använda alkylatbensin och biologiskt nedbrytbar båtmotorolja.Miljöförvaltningen arbetar bland annat med att påverka utsläpp frånbåtrengöring och mottagningsmöjligheter i hamn. Genom Kimo(Kommunernas internationella miljöorganisation), som är ensammanslutning av kommuner runt Nordsjön och angränsande hav,arbetar kommunen med alla de frågor som berörs av delmålet.Under 2006 arbetade miljöförvaltningen med förhållningsregler för attförebygga att föroreningar och störningar uppkommer i hamnarna. Cirka35 fritidsbåthamnar med uppläggningsplatser fick föreläggande enligtmiljöbalken angående hantering av kemikalier, avfall, slipdamm,bullerstörningar med mera.Miljösamverkan Västra Götaland har drivit projektet Miljöanpassatbåtupptag som har fokuserat på problemet med att bekämpningsmedelsresterfrån båtbottenfärger följer med spolvatten från avspolning av båtaroch påverkar miljön vid upptagningsplatsen. Rapporten Miljöanpassatbåtupptag — reningsanläggningar för alla hamnstorlekar visar på metoderför rening av spolvatten och syftar till att reningsanläggningar successivtska införas vid båtuppläggningsplatser i Västra Götaland. Rapportenfinns att läsa på Miljösamverkan Västra Götalands webbplats.• Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vattenDetta mål finns inte med nationellt utan endast bland de regionala målenför Västra Götaland. Samma regionala delmål finns under miljökvalitetsmåletLevande sjöar och vattendrag, se kapitel 8.132Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Hav i balans samt levande kust…REFERENSER[1] EG-direktiv 2000/60/EG. Ramdirektivet för vatten. Utfärdat 23oktober 2000.[2] SFS 2004:660. Förordning om förvaltning av kvaliteten påvattenmiljön. Utfärdad 17 juni 2004.[3] SFS 2001:554. Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvatten. Utfärdad 20 juni 2001.[4] NFS 2002:6. Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som skaskyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskochmusselvatten. Beslutad 3 april 2002.[5] Länsstyrelsen Västra Götaland (2003). Länsstyrelsens förteckningöver musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) ommiljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. 14 FS 2002:474. VästraGötalands läns författningssamling.[6] Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet —Hav och kust. Rapport 4914[7] Naturvårdsverket (2006). Aktionsplan för havsmiljön. Rapport 5563[8] Thomson R, C med flera (2004). Lost at Sea: Where Is All thePlastic? Science Vol. 304[9] Bohuskustens vattenvårdsförbund (2006). Förslag kustvattenkontroll2007-01-01–2009-12-31. Antagen av förbundet 2006-06-02.[10] Miljöförvaltningen (2006). Ålgräsets utbredning och tillstånd iGöteborg. Rapport 2006:4[11] Miljöförvaltningen (2003). Marint liv i Göteborg. PM 2003:12[12] Miljöförvaltningen (2003). Förekomst av dvärgbandtång utmedGöteborgs södra kuststräcka. Rapport 2003:8[13] Miljöförvaltningen (2005). Inventering av dvärgålgräs utmedGöteborgskusten. Rapport 2005:11[14] Gryaab (1997). Inverkan på de marina bottensamhällena frånRyaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. Rapport 143/1997[15] Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium 2004. Henrik Svedäng et al.Bottenfisk i Västerhavet. Finfo 2004:6[16] Artdatabanken, pressmeddelande 2005-05-11. Ulf Gärdenfors et al.Torsk, kolja och ål på den nya rödlistan[17] Beaugrand G et al (2003). Plancton effect on cod recruitement in theNorth Sea. Nature, 426: 661–664[18] Sadler R, Lean G (2003). North Sea faces collapse of its ecosystem.The Independent on Sunday. 19 oktober 2003[19] Bohuskustens vattenvårdsförbund (2007). Hydrografiska mätningarlängs Bohuskusten, trender 1990–2006. SMHI Rapport 2007–6[20] Bohuskustens vattenvårdsförbund (1999). Miljögifter i fisk från Götaälvs estuarium 1999. Sammanställd av Hydrogis ABMiljörapport 2006 133

Hav i balans samt levande kust…[21] Länsstyrelsen Västra Götaland (2005). Hummerrevsprojektet.Konstgjorda rev i Göteborgs skärgård — Delrapport år 2003–2004 (nr2/4). Rapport 2005:61[22] Naturvårdsverket (2006). Svenska miljöprioriteringar i EU 2007–2009. Naturvårdsverkets förslag till prioriteringar införordförandeskapet 2009. Rapport 5619[23] Miljöförvaltningen (1999). Miljörapport för 1998, Rapport 1999:4.[24] Sveriges miljömåls webbplats: www.miljomal.nu. Sökväg: Når vimiljömålen i ditt län?, välj miljömål och klicka på Når vi de regionalamålen (2007-04-26)[25] Länsstyrelsen Västra Götaland (2003). Miljömålen i VästraGötaland. Rapport 2003:19[26] Naturvårdsverket (2005). God ljudmiljö — mer än bara frihet frånbuller. Sammanfattning.[27] Länsstyrelserna (2007). Handlingsplan för inrättandet avhänsynsområden i kust- och skärgårdsområden. Kustlänsstyrelsernasgemensamma redovisning av regeringsuppdrag 47 enligt regleringsbrev2006. (2007-01-09)134Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11. Myllrande våtmarker11.1 MILJÖKVALITETSMÅLVåtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapetskall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.11.2 BAKGRUNDDet finns ett flertal definitioner av begreppet våtmark. I Naturvårdsverketsvåtmarksinventering definieras våtmark som ett område där vattenytanunder stor del av året finns nära under, i eller strax över markytansamt vegetationstäckta vattenområden [1]. Ramsarkonventionensdefinition omfattar också bland annat grundare sjöar, vattendrag ochhavsområden grundare än sex meter vid lågvatten. I den här textenanvänds Naturvårdsverkets definition av våtmarker. Sjöar och vattendragbehandlas i kapitel 8, Levande sjöar och vattendrag, och grunda havsområdeni kapitel 10, Hav i balans samt levande kust och skärgård.Våtmarker kan till exempel vara kärr, strandängar, sumpskogar, myraroch mossar. De är en viktig naturresurs med som regel goda förutsättningarför ett rikt växt- och djurliv. Våtmarker anses dessutom ha storbetydelse för att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och haveftersom de kan fånga en del av den näring som rinner ut från åkrar ochskog. Förekomsten av våtmarker i ett vattensystem fungerar som enbuffert som minskar risken för översvämningar.I stora delar av Sverige är den allmänna bilden att antalet våtmarkerminskat betydligt efter sekel av avvattning för att öka tillgången påjordbruks- och skogsmark. Dikningen har gett ett landskap nästan utanvåtmarker och med relativt snabb avrinning. På grund av de snabbareflödena får näringsrikt vatten mindre självrening och det har bidragit tillövergödning nedströms i vattensystemen. Bristen på våtmarker innebärockså en brist på livsmiljöer för vattenlevande växter och djur.11.3 SITUATIONI Göteborg finns ett stort antal våtmarker av olika slag, såväl näringsfattigamossar som mer näringsrika kärr samt strandängar och småvatten [2].De större våtmarkerna (> 10 ha) omfattar cirka 900 ha totalt [3].Miljörapport 2006 135

Myllrande våtmarkerFattigkärr är vanliga i kommunens urbergsområden, till exempel i Vättlefjäll,Änggårdsbergen och Sandsjöbackaområdet. Vassar finns på mångahåll längs vattendragen och sjö- och havsstränderna. I anslutning till Götaälv och Nordre älv finns vassområden, fuktängar och näringsrika sumpområdenmed stora biologiska värden. Andra värdefulla våtmarker är desaltängar och havsstrandängar som finns längs kusten och i skärgården.I kommunen finns dessutom ett stort antal mindre vattensamlingar ellerdammar som är viktiga för den biologiska mångfalden. Ett exempel påarter som är beroende av att det finns småvatten är den större vattensalamandern(Triturus cristatus) som är skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv.Vid en inventering under 2003 hittades större vattensalamander i103 av 349 undersökta dammar i Göteborg vilket är ett högt antal vid enjämförelse med andra svenska undersökningar [4].Under senare år har våtmarkerna börjat ses som en resurs. Våtmarker ochdammar skapas för vattenrening och utjämning av vattenflöden såväl somför att utgöra livsmiljöer för växter och djur. Nedan redovisas någraexempel på projekt som genomförts i Göteborg:• På Hisingen har Osbäcken och Klare mosse restaurerats (2005).• I Slottsskogen har vattenkvaliteten förbättras genom att dammarnaknutits ihop till ett cirkulerande vattensystem, befintliga dammar hargrävts ut och nya dammar har anlagts.• Svankällan, ett våtmarksområde norr om Hisings-Kärra, har rustatsupp under 2003.• Vid Hökälla/Skogome i Kvillebäckens dalgång har ett våtmarksområdeanlagts på tidigare jordbruksmark (1998–2001). Området är på20 ha, varav cirka 11 ha är våtmark.• Intill fågeltornet vid Välen har dammar byggts för rening av dagvatten(1999).• I ett område mellan Delsjökolonin och Brudaremossen har det skapatsett våtmarksområde av sumpskogstyp genom dämning (1997).• Vid en lantgård i Bergum har ett vattenreningskärr byggts för reningav avloppsvatten (1997).• Gärdsås mosse, en utdikad mosse i sydvästra Bergsjön, har restaureratstill en våtmarkspark (1997).• Vid Järnbrottsmotet har dammar byggts för att rena dagvattnet frånHögsbo industriområde (1996).I Bergums dammar, Gärdsås mosse, Hökälla, våtmarken i Delsjöområdetsamt i dammarna vid Välens fågeltorn har djurliv på botten undersöktsinom ramen för bottenfaunaundersökningar av Göteborgs vattendrag.Vid Bergums dammar är den organiska belastningen av naturliga skälhög och faunan är mycket starkt påverkad av näringsämnen ellerorganiskt material. Situationen verkar variera mycket från år till år idammarna. En rödlistad och mycket sällsynt art, smal dammsnäcka(Omphiscola glabra), påträffades år 2000, 2001, 2004 och 2005 [5].Även i Hökälladammen är bottenfaunan påverkad av näringsämnenoch/eller organiskt material [5].136Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Myllrande våtmarkerDjurlivet i våtmarken i Delsjöområdet är starkt påverkat av försurning. Idammarna vid Välens fågeltorn och i Gärdsås mosse, båda våtmarkersom tar emot dagvatten, finns tydliga tecken på föroreningspåverkan [5].11.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN11.4.1 De nationella delmålen• Strategi för skydd och skötselEn nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker ochsumpskogar skall tas fram senast till år 2005.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.Delmålet är uppnått och den nationella strategin finns på Naturvårdsverketswebbplats. Kommunernas roll blir enligt strategin attplanera för god hushållning med våtmarksresurserna och utnyttjatillgängliga stödformer för våtmarksarbetet samt att bidra till enfungerande kommunikation om våtmarker med allmänheten [6].Kommunerna förväntas vidare via samråd delta i länsstyrelsens arbetemed att ta fram planeringsunderlag för anläggning och restaurering avvåtmarker. Naturvårdsverket pekar på att kommunerna är viktiga aktörerför planering av mark och vatten. De föreslår att kommunernas engagemangfångas upp genom att finansieringen av anläggning och restaureringav våtmarker kompletteras med statliga medel via kommunerna, tillexempel genom lokala naturvårdsprojekt [6].• Långsiktigt skydd för våtmarkerSamtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ettlångsiktigt skydd senast år 2010.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.Inom kommunen finns en våtmark, Orremossen, som är med i Myrskyddsplanenfrån 1994 [7]. Orremossen är ett värdefullt myrkomplexsom domineras av en svagt välvd mosse [8]. Stora delar av Orremossen ärskyddad inom Vättlefjälls naturreservat.Länsstyrelsen har gjort ett förslag till reviderad myrskyddsplan i VästraGötaland 2006. I den reviderade planen plockas de områden som bedömsha tillräckligt skydd bort, bland dessa finns Orremossen. Vidare föreslårlänsstyrelsen att ytterligare tio myrar ska ingå i myrskyddsplanen. Ingetav de nya områdena ligger i Göteborgs kommun.• Skogsbilvägar och våtmarkerSenast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker medhöga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessavåtmarker påverkas negativt.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella men harkvar det tidigare målåret 2004.Miljörapport 2006 137

Myllrande våtmarkerI Göteborg bedrivs inte den typen av skogsbruk där nya skogsbilvägarbehöver anläggas. Delmålet om skogsbilvägar över våtmarker är därförinte relevant för kommunens del.• Anläggning och återställning av våtmarkerI odlingslandskapet skall minst 12 000 hektar (ha) våtmarker ochsmåvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.Det regionala delmålet anger att 3 000 ha våtmarker och småvatten skaanläggas eller återställas i odlingslandskapet fram till 2010. Om delmåletomräknas till Göteborgs arealer av odlingsmark (här åkermark) så skacirka 15 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas ikommunen till år 2010.Av våtmarksprojekten i Göteborg ligger åtminstone våtmarkerna iHökälla (10–15 ha) på tidigare jordbruksmark och kommunen kan sägasnärma sig målet.• Åtgärdsprogram för hotade arterÅtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för dehotade arter som har behov av riktade åtgärder.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella. Nioåtgärdsprogram ska tas fram och genomföras för arter i våtmarker iVästra Götalands län. Sex av dessa är fastställda eller på gång och finnsatt hämta på Naturvårdsverkets webbplats. Resterande är på gång inomkort.Ett viktigt underlag för åtgärdsprogram och åtgärder är kunskap omarternas förekomst. I Göteborg pågår ett arbete med ett artdataarkiv,ADA, för Göteborg. Vidare har större vattensalamander inventerats vidett hundratal mindre vattensamlingar [4]. Flera inventeringar av arter medanknytning till våtmarker har gjorts inom samverkansprojektet Tätortsnäranatur, bland annat fladdermöss [9] och strandpadda.138Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Myllrande våtmarkerREFERENSER[1] Löfroth M (1991). Våtmarkerna och deras betydelse.Naturvårdsverket Rapport 3824.[2] Fastighetskontoret (1979). Natur- och kulturvårdsprogram förGöteborg. Rapport 1 sammanfattning.[3] Göransson C (1983). Inventering av Sveriges våtmarker (VMI):metodik för våtmarksinventering. SNV PM 1680. Naturvårdsverket.[4] Göteborgs Stadsmuseum (2003). Haraldsson I., Magnusson, M,Gustafson, L. Inventering av större vattensalamander i Göteborgskommun 2003.[5] Miljöförvaltningen (1998–2006). Bottenfauna. Undersökningar avbottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun. R 1998:6, R 2000:4, R2001:5, R 2002:2, R 2003:2, R 2004:2 R 2005:2, R 2006:2, R 2007:2.[6] Naturvårdsverket (2005). Nationell strategi för Myllrande våtmarker.[7] Naturvårdsverket (1994). Myrskyddsplan för Sverige.[8] Stadsbyggnadskontoret (2003). ÖP 99 Översiktsplan för Göteborg.Del 2 Riktlinjer, Riksintressen[9] Miljöförvaltningen (2007). Inventering av fladdermöss i Göteborgskommun 2006. Göteborgs Stadsmuseum, Miljöförvaltningen.Miljörapport 2006 139

Myllrande våtmarker140Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

12. Levande skogar12.1 MILJÖKVALITETSMÅLSkogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddassamtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärdenoch sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmåletskall nås inom en generation.12.2 BAKGRUNDSkogen i Sverige är i hög grad en produkt av mänsklig påverkan ochanvändning. Kombinationen av ständigt pågående naturlig förändring ochlång tids mänsklig påverkan gör att det är svårt att veta hur skogen skullese ut naturligt. Skogsbrukets markanvändning har förändrat de naturligaförutsättningarna för biologisk mångfald genom att bland annat minskaandelen sumpskog, lövskog och gammelskog. Död ved, grova träd ochihåliga träd saknas ofta. [1]Göteborgstrakten dominerades i äldre tider av stora ekskogar, som i stortsett slutavverkades under 1600- och 1700-talen. Under 1800-talet varmarken så hårt betad att i princip ingen ny skog växte upp. I slutet av1800-talet påbörjades plantering av i huvudsak tall och gran i större skalapå många markområden.Inom kommunen finns cirka 15 000 hektar (ha) skogsmark, varav hälftenägs av Göteborgs Stad. Det dominerande trädslaget är tall (figur 12.1).12.3 SITUATIONEnligt ett fullmäktigebeslut ansvarar fastighetsnämnden för produktiv,kommunägd skogsmark (5 200 ha) och park- och naturnämnden förkommunägd skog med särskilt höga värden för friluftslivets, naturvårdensoch kulturvårdens intressen.Miljörapport 2006 141

Levande skogarEk13%Bok1%Övrigt ädellöv1%Gran16%Tall38%Övrigt löv31%Figur 12.1 Trädslag i GöteborgsskogenKälla: FastighetskontoretHur kommunens produktiva skogar sköts redovisas i Grön skogsbruksplan[2]. 5 200 ha av kommunens skogar är certifierade enligt PEFC, PanEuropean Forest Certification. Det gäller även all skog som ägs avGöteborgs stift. PEFC är den certifieringsstandard som många av deprivata mindre skogsägarna i Sverige är anslutna till. Ett annat system ärFSC, Forest Stewardship Council, vars standard arbetats fram av skogsindustrin,miljörörelsen, fackföreningarna med flera.Den största delen av den kommunalt ägda skyddade skogen förvaltas ochsköts av park- och naturförvaltningen. Naturområdena ska främstanvändas för rekreation och friluftsliv men också vara en resurs för attbevara den biologiska mångfalden, de genetiska resurserna och naturresursernasfunktion. De viktigaste insatserna i skötselarbetet är bevarandeoch återskapande av det naturliga växt- och djurlivet. Enligt parkochnaturförvaltningen går de åtgärder som man utför inom dessaskogsområden långt utöver vad FSC:s kriterier kräver.Det finns en målsättning att öka andelen lövträd eftersom lövskogar ärmer artrika än barrskogar, och i första hand ska eken gynnas. Död ved, iform av döda träd och kvarlämnade grenar efter gallring och avverkning,är viktig för många mossor, lavar, svampar och insekter. Det pågår ettaktivt arbete inom kommunens markförvaltande förvaltningar för att ökaandelen död ved och spara artrika brynmiljöer.Almsjuka förekommer sedan ett antal år i Göteborg. Döda träd som kanorsaka skada om de faller tas ner, men i övrigt görs inget för att begränsaalmsjukan. Almar förekommer som park- och alléträd och naturligt framförallt i ravinlandskap.142Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande skogar12.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN12.4.1 De nationella delmålen• Långsiktigt skydd av skogsmarkYtterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas frånskogsproduktion till år 2010.Andelen skyddad skog i hela landet är cirka sex procent. Delmålet innebäratt ytterligare knappt fyra procent skyddas så att på nationell nivåtotalt tio procent skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktiontill år 2010.Kommunerna anses ha ett särskilt ansvar för säkerställande av tätortsnäraskogar. I Göteborg är 20 procent av skogen, cirka 3 000 ha, avsatt förnaturskydd. Utöver denna areal tillkommer den skog som skyddas enligtgrön skogsbruksplan och sådan mark som av olika skäl aldrig kommer attavverkas på grund av svårtillgänglighet eller för att det är allmän platsmark.Om den avsatta skogsmarken enligt det nationella delmålet skavara jämnt fördelad över landet kan Göteborgs sägas ha uppnått delmålet.Det regionala delmålet anger att, räknat från 1998, ytterligare 73 600 haskyddsvärd skogsmark ska ha undantagits från skogsproduktion fram till2010. Det ska ske genom att inrätta 25 000 ha naturreservat, 2 700 habiotopskydd och 4 900 ha naturvårdsavtal samt att ytterligare 41 000 haavsätts frivilligt.• Förstärkt biologisk mångfaldMängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skallbevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:a. mängden hård död ved skall öka med minst 40 procent i hela landetoch med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden ärsärskilt hotad,Ett delmål uttryckt som ökning av mängden död ved är svårt att följa uppdels eftersom utgångsvärdena är osäkra och dels eftersom det är svårt attmäta mer exakt än mycket grova uppskattningar. Å andra sidan angermålet en viktig inriktning.Länsstyrelsens motsvarande regionala delmål innebär att 2010 ska mängdenhård död ved i Västra Götalands län öka med minst 50 procent påproduktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och varahögre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. [3]Fastighetskontorets totala virkesförråd är cirka 590 000 m 3 . Cirka femprocent av detta virkesförråd uppskattas vara död ved. Det ger cirka5,6 m 3 sk/ha (skogskubikmeter/hektar) död ved. Om andelen hård dödved är 60 procent (enligt länsstyrelsens uppskattning) så motsvarar det3,4 m 3 sk/ha hård död ved.Mängden död ved samt arealen lövrik och gammal skog ökar i denkommunalt ägda skogen. Vid fastighetskontorets avverkningar lämnas allMiljörapport 2006 143

Levande skogardöd ved som redan finns plus fem medelgrova eller grova stammar perhektar. Dessutom ökar andelen död ved i den skyddade skogen hela tiden.Det är inte känt hur situationen är i de privat ägda skogarna.Det är svårt att bedöma om utvecklingen i Göteborg är i nivå meddelmålets ambitioner när det gäller hård död ved.b. arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 procent,Äldre lövrik skog definieras som skog äldre än 60 år (inom den södrabarrskogsregionen) och som innehåller minst 25 procent lövträd enligtriksskogstaxeringen.Andelen äldre lövrik skog i länet är cirka sju procent. Äldre lövrik skogpå kommunalt ägd mark i Göteborg utanför skyddade områden är drygten tredjedel av det totala skogsbeståndet och kan enligt Grön skogsbruksplan[2] sannolikt öka med cirka tio procent till år 2010. Hur situationenär inom den privatägda skogsmarken har inte kartlagts. Utvecklingen iGöteborgs kommunägda skogar tycks i denna del vara i nivå med ambitionernai delmålet.Det regionala delmålet anger att andelen äldre lövrik skog ska öka medminst 13 procent till år 2010 på produktiv skogsmark utanför reservat ochnationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där den biologiskamångfalden är särskilt hotad. [3]c. arealen gammal skog skall öka med minst 5 procent,I och med att 30 procent av skogen är avsatt för naturskydd kommerarealen gammal skog att öka. Enbart den del av kommunens mark utanförreservat som avsatts för naturvård utan produktionsintresse ger en sådanökning av gammal skog mellan 1998 och 2010 att delmålet med godmarginal uppnås för all skog i Göteborg. Utvecklingen i Göteborg ärsåledes mycket väl i nivå med ambitionerna på denna punkt i delmålet.Det regionala delmålet anger att arealen gammal skog ska öka med minst13 procent till år 2010 på produktiv skogsmark utanför reservat ochnationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där denbiologiska mångfalden är särskilt hotad. [3]d. arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.I den privatägda skogen har det under de senare åren skett en förändringav skogsbruket. Då plantering är dyrt väljer många i stället att lämna kvaräldre träd som får fröa av sig, så kallad skärmställning. Detta får också tilleffekt att andelen lövträd ökar samt att det blir en större åldersspridningpå skogen.På den kommunägda skogsmarken har andelen lövskog genom ett längremålmedvetet arbete successivt ökat. Arealen granskog är till exempel144Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Levande skogarendast 15 procent vilket är mycket lågt jämfört med skog hos andraskogsägare. Det finns en ambition att ytterligare öka andelen lövträd.Bedömningen är att situationen och utvecklingen i Göteborg är i nivåmed ambitionerna i denna del av delmålet.Det regionala delmålet anger att arealen mark föryngrad med lövskog skaöka på produktiv skogsmark utanför reservat och nationalparker i VästraGötalands län. [3]• Skydd för kulturmiljövärdenSkogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadasoch så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbarasenast år 2010.I den gröna skogsplanen för fastighetskontoret finns samtliga kända fornochkulturlämningar inskrivna för att undvika att skador uppstår.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.• Åtgärdsprogram för hotade arterSenast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotadearter som har behov av riktade åtgärder.Åtgärdsprogram för hotade arter beslutas av Naturvårdsverket efter förslagfrån Skogsvårdsstyrelsen. På kommunal nivå följs de hotade arternaupp genom artdataarkivet (se avsnitt 15.3.2).Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.Miljörapport 2006 145

Levande skogarREFERENSER[1] Naturvårdsverket (1998/1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet,Skogslandskapet. Rapport 4917.[2] Fastighetsnämnden (2000). § 78, Grön skogsbruksplan förFastighetsnämndens skogsmark. Göteborg.[3] Länsstyrelsens webbplats för miljömålen i Västra Götalands län:www.o.lst.se/miljomal. Sökväg: Levande skogar (2007-07-03)146Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13. Ett rikt odlingslandskap13.1 MILJÖKVALITETSMÅLOdlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktionoch livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiskamångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.13.2 BAKGRUNDOdlingslandskapet har formats under många århundraden. Utbredningenvar som störst under 1800-talet. De senaste decennierna har stora förändringarskett och jordbruksmark har försvunnit. Behovet av naturbetesmarkeroch slåtterängar har successivt minskat och ersatts av vall ochdjurhållningen har blivit mer koncentrerad.Införandet av tidig slåtter och ensilering (inpackning av det färska gräset iplastbalar) innebär att de flesta blomväxter inte hinner blomma eller sättafrö. Detta gynnar kväveälskande gräsarter med vegetativ förökning, vilketleder till en artfattig flora utan blommor. I och med detta har mångainsekter, bland annat dagfjärilar försvunnit från stora områden [1]. Dettahar medfört att förutsättningarna för den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena i landskapet har förändrats.Tillståndet för åkermarken och den långsiktiga produktionsförmågan ärtillfredsställande. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden ärvi på god väg, men om trenden håller i sig till 2020 är osäkert. Dengemensamma jordbrukspolitiken inom EU har här stor påverkan. [2]13.3 SITUATION13.3.1 Det öppna landskapet krymperI Göteborg har andelen jordbruksmark som får miljöstöd frånlänsstyrelsen ökat de senaste åren. Det gäller framförallt betesmarken. Ikommunen finns drygt 4 500 hektar (ha) jordbruksmark varav drygt1 000 ha är betesmark [3]. Göteborgs Stad äger drygt hälften av jordbruksmarken,2 700 ha, och den mesta betesmarken. En stor del avmarken är reservmark för framtida bebyggelse och infrastruktur.Häst är det dominerande djurslaget vilket avspeglas i användningen avåkerarealen, där 66 procent används till slåtter, betesvall och havreodling.Kulturlandskap återskapasSom ett led i att öka den biologiska mångfalden har fastighetskontoretrestaurerat hagmarker på cirka 250 ha i bland annat Maggered, Askesby,Hovgården, Roten, Björsjöås, Björsjöbacka, Dockered och Gunnesby.Miljörapport 2006 147

Ett rikt odlingslandskapPark- och naturförvaltningen har under året med hjälp av slåtter hävdatsammanlagt 25,5 ha ängar, bland annat Fjällbo Ängar, Kvillehed, Sillviksskalgrusbankar, Stora Amundön och Gossbydal. Hävden har framföralltgjorts för att gynna flora och fauna.13.3.2 Djurhållningen förändrasDjurhållningen i Göteborg har förändrats mycket de senaste decennierna.Speciellt markant är ökningen av antalet hästar och får. Antalet hästar harökat med över 100 procent till cirka 1 300 [4] och antalet får har ökatmed nästan 450 procent sedan mitten på sjuttiotalet. En minskning har istället skett av antalet höns, grisar och kor.Det är ofta svårt att utan omfattande undersökningar ta fram kommunspecifikasiffror för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Gemensamt förde flesta delmålen är att de påverkas mycket av djurhållningen.Den pågående omsvängningen mot mer hobbybetonade lantbruk gerändrade förutsättningar. Ickekommersiell drift kan till exempel medföraen minskad användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel vilketkan gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Användningenav bekämpningsmedel minskar enligt fastighetskontoret på de kommunägdajordbruken som till största delen består av små hästgårdar.13.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN13.4.1 De nationella delmålen• Ängs- och betesmarkerSenast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras ochskötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmarkskall utökas med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betesmark avde mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000 hektar till år2010.Arealen betesmarker med miljöersättning ökar. Under 2005 infördes EU:snya jordbrukspolitik. Nuvarande areal- och djurbidrag upphör och ett nyttgårdsstöd införs. Det är svårt att avgöra hur hävden av betesmarkernapåverkas.Delmålet för Västra Götaland innebär att arealen hävdad ängsmark skautökas till minst 750 ha, och arealen hävdad betesmark av de mest hotadetyperna ska utökas till minst 1 000 ha senast 2010.Många lantbrukare i Västra Götalands län gör en stor insats genom attsköta ängar och betesmarker och det ser idag ut som att vi kommer att nådelmålet när det gäller arealen av slåtteräng och betesmark. Många ängsochbetesmarker sköts däremot inte på ett sätt som bevarar deras värdenutan ett stort antal arter riskerar att försvinna. Sammantaget är dettveksamt om delmålet kommer att nås [5].Arealen hagmark ökar successivt på den kommunägda marken iGöteborg. Troligtvis ökar den också på den privatägda marken att döma148Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt odlingslandskapav den stora ökningen av antalet får i kommunen. Trenden för betesmarkenär att den ökar något för varje år.• Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapetMängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minstdagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en strategifinnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka.Bedömningen är osäker men troligen förändras inte mängden småbiotoperinom odlingslandskapet [2].Det regionala delmålet har samma innebörd som det motsvarande nationella.Mellan 1995 och 2000 har stenmurar, åkerholmar och öppna dikenminskat med en oroväckande hastighet i Västra Götaland. Eftersom delmålethandlar om att mängden småbiotoper ska bevaras blir det mycketsvårt att nå [5].• Skötsel av kulturbärande landskapselementMängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år2010 med cirka 70 procent.Det regionala delmålet för Västra Götalands län har samma formuleringsom det motsvarande nationella. Antalet vårdade landskapselement inomjordbrukets miljöstöd har ökat, men storleken på ökningen varierarmycket mellan de olika typerna av landskapselement. Ökningen är såpass stor att målet troligen kommer att nås [5].Mängden linjeelement som stenmurar, trägärdesgårdar, diken, alléer medmera inom miljöersättningen har hittills ökat med 62 procent i VästraGötalands län, vilket är tillfredsställande. Ökningstakten av antalet punktelementsom åkerholmar, odlingsrösen och ensamma träd är sämre, 42procent [5].• Genetiska resurser hos domesticerade växt- och djurarterSenast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiskaresurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individerför att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser iSverige.Delmålet ligger inte inom miljörapportens ansvarsområde.• Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoperSenast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för dehotade arter som har behov av riktade åtgärder.Åtgärdsprogrammen tas fram av länsstyrelsen som bedömer att måletkommer att nås 2007 [5].Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.Åtgärdsprogram ska tas fram för de arter som Naturvårdsverket ochArtdatabanken har anvisat.Miljörapport 2006 149

Ett rikt odlingslandskapArtdataarkivet och det material om naturen i Göteborg som tas fram inomNatur och kultur — ett kunskapsunderlag kommer att vara ett viktigtunderlag för att följa upp den biologiska mångfalden.• Lantbrukets ekonomibyggnaderSenast år 2005 ska ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistorisktvärdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.Delmålet ligger inte inom miljörapportens ansvarsområde.• Ökad ekologisk produktionDetta mål finns inte med nationellt utan endast bland de regionalamålen för Västra Götaland. Det lyder:I Västra Götaland skall minst 20 procent av arealen odlas ekologiskttill år 2005 och den ekologiska djurproduktionen skall öka. När dennanivå har uppnåtts är en ytterligare utveckling önskvärd. Större delenav de ekologiska produkterna skall nå konsumenterna som ekologiskalivsmedel.År 2005 är• 20 procent av markarealen ekologiskt odlad• 10 procent av antalet mjölkkor ekologiskt hållna• 10 procent av antalet slaktdjur av nöt och lamm ekologisktproducerade• 3 procent av antalet slaktsvin ekologiskt producerade• en ökad mängd ägg ekologiskt producerade• 50 procent av nyetableringarna inom frukt- och bärodlingenekologiska• 75 procent av nyetableringen av frilands- och växthusodladegrönsaker och rotfrukter ekologiska• en ökad andel av produktionen ansluten till kontroll av KRAV.Den ekologiskt odlade åkerarealen och antalet ekologiskt produceradedjur har ökat de senaste åren och det finns stora chanser att delmåletklaras. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna. [5]Målet om ekologiskt odlad åkerareal kommer antagligen att nås, precissom målen om ekologiskt producerade lamm, ägg, frukt-, bär- ochgrönsaksodlingar. Däremot kommer inte målen om ekologiskt hållnamjölkkor, slaktdjur av nöt och slaktsvin att nås. Det är stor skillnadmellan kommunerna.I Göteborg var 19,9 procent av den totala åkerarealen ekologiskt odlad år2005. I den siffran ingår även KRAV-odlingen. Den ekologiska arealenhar ökat med 14 procent mellan åren 1996 och 2005. KRAV-arealen harlegat stabilt under senare år. Det saknas data för att kunna bedöma övrigaparametrar [5].150Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt odlingslandskapREFERENSER[1] ArtDatabanken, SLU (2005). Nationalnyckeln till Sveriges flora ochfauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Uppsala.[2] Miljömålsportalen Webbsida www.miljomal.nu (2007-07-03)[3] Sveriges kommuner och landstings webbplats: www.skl.se, Sökväg:Statistik (2007-07-03)[4] Idrotts- och föreningsförvaltningen (2004). Förslag tillutvecklingsplan för ridsporten i Göteborg.[5] Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats: www.o.lst.se/miljomal,Sökväg: Ett rikt odlingslandskap (2007-05-04)Miljörapport 2006 151

Ett rikt odlingslandskap152Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

14. God bebyggd miljö14.1 MILJÖKVALITETSMÅLStäder, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosamlivsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Naturochkulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningarskall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så atten långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurserfrämjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom engeneration.God bebyggd miljö är ett miljökvalitetsmål som omfattar många olikaområden. I Miljörapport för Göteborg presenteras målet i följande avsnitt:avfall, badvatten, buller, energi, inomhusluft, naturmiljö, radon ochvägtrafik.Kulturvärdena beskrivs inte i rapporten.14.2 AVFALLEU:s medlemsstater har enats om en hierarki för hur avfall ska tasomhand på ett ekologiskt sätt. I första hand ska uppkomsten av avfallförebyggas. För avfall som ändå uppstår prioriteras materialåtervinningframför energiåtervinning när detta är miljömässigt motiverat. I sistahand ska avfallet tas omhand genom deponering.14.2.1 Avfallsmängder och flöden i GöteborgKretsloppsnämnden har ansvaret för avfalls- och VA-planeringen iGöteborg. Renova AB, som ägs av Göteborgs stad och tio andra västsvenskakommuner, är den största avfallsentreprenören. Under 2006 togRenova AB emot närmare 900 000 ton avfall från Göteborg och andradelar av Västsverige. Detta är en ökning med närmare 200 000 tonjämfört med 2005. Ökningen består till viss del av ökade schaktmassor pågrund av det myckna byggandet i Västsverige, men handlar också till stordel om ökade mängder avfall från både industrier och kommuner.Kretsloppsnämnden antog under 2003 en kretsloppsplan [1]. Planenmotsvarar den kommunala avfallsplan som riksdagen har beslutat skaingå i kommunernas renhållningsordningar. Syftet med kretsloppsplanenär att ange inriktningar och mål för kommunens politik inom vatten-,avlopps- och avfallsområdena. Planen innehåller också en beskrivning avavfallshanteringen i Göteborg. Delar av denna beskrivning återges iföljande avsnitt. En komplettering med 2006 års uppgifter har gjorts därde finns att tillgå.Miljörapport 2006 153

God bebyggd miljöHushållsavfallDet finns ett samband mellan konjunkturutvecklingen och utvecklingenav avfallsmängderna.Mängderna hushållsavfall (inklusive därmed jämförligt avfall från annanverksamhet) som omhändertogs i Göteborg 2000–2006 redovisas i tabell14.1, med undantag av slam och fettavskiljaravfall vilket redovisas underrubriken Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten. Närmarebeskrivning av avfallsmängderna i tabellen och hur de behandlas finnsunder respektive avfallsslag nedan. Avfallsflöden som inte fångas upp avstatistiken är det som går till återanvändning, till exempel klädinsamlingoch övrig second-handverksamhet samt förpackningar som ingår ipantsystem.Figur 14.1 Hushållsavfallets flöde och kretslopp i Göteborg 2006Källa: Kretsloppskontoret154Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.1 Omhändertaget hushållsavfall i Göteborg 2000–2006Mängd (ton om inget 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006annat anges)Bioavfall – central 7 000 7 700 1 6 000 7 500 2 6 400 6 700 7 300behandlingBioavfall –hemkomposterat 3 3–4 000 3–4 000 3–4 000 3–4 000 3–4 000 3–4 000 3–4 000Restavfall 120 000 115 000 110 000 110 000 122 600 4 125 700 130 500Grovavfall 9 000 13 000 11 000 13 500 15 200 17 300 16 750Farligt avfall (exkl kyl/frys 670 750 820 834 1 020 5 1 058 1 050och elektronikavfall)Elektronikavfall 1 100 1 400 1 900 2 100 2 400 2 750 4 250Kyl- och frys (st) 11 455 13 620 16 666 16 500 18 700 18 703 20 860Returpapper 28 000 25 000 22 000 18 000 28 650 6 25 600 27 300Wellpapp 3 600 3 500 3 800 4 300 4 700 7 1 950 —Kartongförpackningar 1 800 1 900 2 000 2 200 2 400 3 000 —Pappersförpackningar 8 — — — — — — 3 900Glasförpackningar 7 800 7 500 7 800 7 700 7 600 8 650 9 050Metallförpackningar 400 300 340 400 430 550 550Plastförpackningar 500 600 440 500 590 870 900Latrin 80 60 50 40 40 0 81Före 2002 ingick en del biologiskt verksamhetsavfall i redovisningen. Inkluderas det ävenår 2002 är mängden 8 300 ton.2Räknat 1 500 ton trädgårdsavfall från ÅVC som inte är med i övriga siffror.3Uppskattad siffra4Ökningen till stor del beroende på ett större kundunderlag, inte ökning hos befintligakunder5Vissa skillnader i jämförbarhet med tidigare år. Säkerställd ökning.6Det har varit oklarhet i totalmängden returpapper. Siffrorna i denna tabell är uppdateradeefter Pressreturs nationella statistik, vilken verkar vara mest fullständig. Tidigare redovisadesiffror för 2001–2003 har varit för låga.7Troligen verksamhetsavfall. Räkna inte med denna siffra i sammanställning för hushållsavfall.8Här redovisas nu kartong och well ihop. Siffran är inte jämförbar med tidigare då en delpappersförpackningar från verksamheter redovisats bland förpackningar från hushållen.Biologiskt avfallDrygt 60 procent av hushållen i Göteborg har möjlighet till källsorteringav biologiskt avfall. Cirka 7 300 ton biologiskt avfall sorterades ut frånrestavfallet och fraktades till den centrala komposteringsanläggningen vidMarieholm för kompostering under 2006. Samtidigt beräknas mellan3 000 och 4 000 ton komposteras i hemkomposter och lokala komposter.Den totala mängden biologiskt avfall som uppkommer i Göteborgberäknas vara cirka 50 000 ton, vilket innebär att cirka 20 procentkällsorterades under 2006. Alla som har möjlighet till källsorteringutnyttjar alltså inte denna möjlighet till fullo.RestavfallUnder rubriken restavfall räknas det hushållsavfall in som hämtas somblandat avfall eller som restavfall efter det att det biologiska avfallet ärutsorterat. Detta avfall hämtas hos hushållen och transporteras tillMiljörapport 2006 155

God bebyggd miljöförbränning i Sävenäs avfallsförbränningsanläggning, där det genererar eloch fjärrvärme. Mängden restavfall minskade något från 2000 till 2003,sannolikt beroende på att konjunkturen svängde nedåt. Ökningen från2003 till 2006 beror på att antalet kunder har ökat. Framför allt har antaletverksamheter med hushållsliknande avfall ökat.En stor del av det avfall som går som restavfall i dag skulle kunnasorteras ut och behandlas biologiskt eller återvinnas och mängden restavfallskulle kunna minskas. Plockanalyser som utförts i bostadsområdenmed sorteringsmöjlighet av bioavfall visade att cirka 36 procent av restavfalletutgörs av bioavfall, 35 procent utgörs av producentansvarsmaterial,och 29 procent är verkligen restavfall.GrovavfallGrovavfall från hushåll samlas dels in via hämtning i flerbostadshus ochdels via återvinningscentraler, dit hushållen själva får köra sitt grovavfall.På återvinningscentralerna kan även verksamheter lämna begränsademängder avfall efter betalning. Eftersom både verksamhetsavfall ochhushållsavfall hanteras på återvinningscentralerna är det svårt att särskiljamängderna. För 2006 uppskattades mängden grovavfall till cirka16 750 ton vilket är en liten minskning sen 2005.Det avfall som samlas in från hushållen sorteras ut till återvinning, brännbartoch deponirest och styrs till olika behandlingsmetoder. Det blandadeoch brännbara avfall som kommer till återvinningscentralerna sorterasockså. På återvinningscentralerna lämnas dessutom producentansvarsmaterial,farligt avfall, kylar och frysar samt elektronikavfall, men dessaflöden redovisas under sina respektive avsnitt.Farligt avfallUnder 2006 samlades farligt avfall från hushåll in på ett tjugotal miljöstationerpå bensinstationer, i småbåtshamnar, på fyra återvinningscentraler,miljörum i enskilda fastigheter samt genom Farligt avfallbilen.Småbatterier samlas även in via batteriholkar på återvinningsplatser ochpå andra ställen i staden. Hushållens farliga avfall tas om hand på RenovaAB:s anläggning för farligt avfall på Ringön.Mängderna farligt avfall som samlats in från hushållen har ökat under desenaste åren. Under 2006 samlades 1 055 ton in, vilket är i stort settsamma mängd som 2005.156Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.2 Farligt avfall från hushållen 2006 (ton)Typ av farligt avfallSmåbatterier 144Bilbatterier 201Spillolja 74Färg- och lackavfall 146Vattenbaserad färg 262Lösningsmedel 32Ljuskällor 10Asbest 131Övrigt 55Källa [1]Mängd (ton)Elektriskt och elektroniskt avfall (el-avfall)El-avfall är alla produkter som drivits med el eller batteri, bland annatglödlampor, TV-apparater, mobiltelefoner, datorer, dammsugare, julgransbelysningoch eltandborstar.Avfall från elektriska och elektroniska produkter samlas in på de fyraåtervinningscentralerna samt i miljörum i en del fastigheter. Ljuskällorkan även lämnas till miljöstationerna vid bensinstationer. Farligt avfallbilentar emot mindre elektriska och elektroniska produkter. Insamlingenhar ökat från 550 ton 1997 till 4 250 ton år 2006.Kylar och frysarKylar och frysar hämtas av kommunens entreprenör efter beställning. Dekan också lämnas direkt till återvinningscentralerna. 2006 samlades20 860 kylar och frysar in. Kyl- och frysmöbler mellanlagras på sorteringsanläggningarnai Högsbo och Skräppekärr innan de körs till enanläggning där freon tas omhand på ett miljöriktigt sätt.Returpapper och förpackningarDet finns producentansvar för förpackningar av glas, plast, metall,kartong, wellpapp samt för tidningspapper, däck och bilar. För returdryckesförpackningarfinns ett särskilt system och för kontorspapper ochför byggsektorn finns frivilliga producentansvar. För att hantera återvinningenav förpackningar och returpapper har sex materialbolag bildats.Under 2006 samlades returpapper och förpackningar från hushåll in viddrygt 400 återvinningsplatser och 4 återvinningscentraler samt vid fastighetsnärainsamlingssystem hos en del fastighetsägare.Latrin2006 samlades 8 ton latrin in. Detta var från Vinga och deponerades påTagene avfallsanläggning. [1]Park- och trädgårdsavfallVillaägare kan lämna park- och trädgårdsavfall vid de fyra återvinningscentralerna.Dessa mängder ingår under hushållsavfall ovan. StörreMiljörapport 2006 157

God bebyggd miljöfastighetsägare kan lämna sitt motsvarande avfall vid Skräppekärrssorteringsanläggning.Botaniska trädgården komposterar cirka 120 m³ parkavfall årligen i sinegen kompost. Allt uppkommet park- och trädgårdsavfall tas om hand påområdet och den färdiga komposten används också i parken. Det finnsäven större komposter på Kvibergs kyrkogård och Västra kyrkogården.Uppgifter saknas för övriga lokala komposter för park- ochträdgårdsavfall.Avfall från energiutvinningI tabell 14.3 anges det avfall som blir kvar efter energiutvinningen vidSävenäs avfallsförbränningsanläggning. Som jämförelse anges den totalamängden förbränt avfall.Tabell 14.3 Mängd avfall efter energiutvinning vid Sävenäs (ton)2002 2003 2004 2005 2006 Kommentarer/hanteringTotalmängdförbränt avfallSävenäs (ton)418 000 401 800 433 700 436 301 438 009 Angiven mängd är vad som gått tillugnarna. Invägda mängder tillanläggningen är större, men en vissavdunstning skerFlygaska (ton) 18 900 15 500 14 900 16 623 16 481 Innehåller en del tillsatser för attstabilisera askan. Deponeras vidTagenedeponinSlagg (ton) 86 800 71 200 77 500 83 326 86 795 Innehåller mycket vatten– varavslaggskrot5 100 5 000 5 400 5 827 6 076 —– varav slaggrus 81 700 64 000 69 800 74 912 78 116 Slaggruset har använts för konstruktion,mestadels inom deponier– varavdeponerat— — 2 300 2 497 2 604 —Källa: [2]Avfall från behandling av kommunalt avloppsvattenSlam från slutna tankar och trekammarbrunnar slamsugs och pumpasdärefter ner i avloppsnätet. Bioavfall som samlas upp i fettavskiljare hosrestauranger, storkök med mera körs med lastbil till behandling i Gryaabsrötkammare för utvinning av biogas. Mängden som anges i tabell 14.4som Slam från enskilda avlopp och fettavskiljare ingår därför också ikategorin Slam från Ryaverket totalt. Dock gäller den senare siffran rötatoch avvattnat slam varför mängderna inte går att jämföra.158Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.4 Avfall från kommunalt avloppsvatten 2000–2006 (ton)Slamhantering (ton om inte 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006annat anges)Slam från enskilda avlopp och 32 100 31 200 30 800 22 800 24 600 25 200 19 537 2fettavskiljare (ton)Slam från Ryaverket – totalt 51 700 49 900 45 600 46 100 50 750 49 997 49 680(ton) 1– varav markbyggnad 40 000 49 200 6 700 0 0 0 0– varav kompostering 10 000 3 500 38 800 48 000 40 200 50 150 47 835– varav försöksverksamhet — 300 100 — 36 214 0– varav bergrum 1 700 0 0 0 8 500 0 0Rens (ton) 400 200 300 300 — 1 574 —Sand (ton) 28 27 30 31 — 14 —TS-halt i avvattnat slam (%) 28 27 30 31 28 30 291Total mängd och sammanräknade mängder till olika behandlingsmetoder stämmer intealltid överens, beroende på olika lagringsvolymer från år till år. 2 Mängd i m 3 Källa: [3]VerksamhetsavfallI tabell 14.5 redovisas totala mängder verksamhetsavfall, inklusive byggochrivningsavfall, men exklusive farligt avfall, vilket redovisas särskilt iavsnittet Farligt avfall från verksamheter. Inrapporteringen har skett medolika fullständighet vilket gör att det är vanskligt att jämföra mängdermellan åren.Tabell 14.5 Verksamhetsavfall 2000–2006 (ton)Avfallskategori 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Brännbart 58 000 62 000 64 500 67 500 56 500 67 600 74 050Obrännbart 37 000 30 000 33 000 56 300 10 300 10 800 15 650Blandat 46 000 46 000 44 500 48 100 44 900 50 300 44 000Gips — — — 1 450 3 150 4 200 3 650Källa: [1]Utöver dessa mängder tillkommer bioavfall, skrot och träfraktioner samtproducentansvarsmaterial från industri och verksamheter. Dessutom tillkommeravfallsflöden som återanvänds inom industrin. Verksamhetsavfallsom inkommit till återvinningscentralerna ingår inte heller.Farligt avfall från verksamheterMängden farligt avfall från verksamheter har ökat kraftigt, se tabell 14.6.Skillnaderna beror främst på förändringar i rapporteringsrutiner. Sannoliktstämmer inte mängderna för 2002 och 2003, utan de ska vara högre.[1]Tabell 14.6 Farligt avfall från verksamheter 2000–2006 (ton)2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Farligt avfall från 41 800 41 700 59 700 59 400 79 200 95 300 61 700verksamheter– varav oljehaltigt 29 500 29 500 47 000 — 48 000 — —Källa: [1]Miljörapport 2006 159

God bebyggd miljö14.2.2 Behandling och nyttiggörande av avfall i GöteborgNedan följer korta beskrivningar av några av de olika anläggningar förhantering av avfall som finns i Göteborgs stad. Avfallet som hanteras pådessa anläggningar har sitt ursprung i Göteborg med omnejd. En anläggningsom inte ligger innanför kommungränsen men som har betydelse förstadens avfallshantering tas också upp.SorteringsanläggningarMarieholms sorteringsanläggningAnläggningen, som drivs av Sita Sverige AB, tar emot avfall från verksamheterför omlastning och sortering. Inget material slutbearbetas påanläggningen utan transporteras regelbundet vidare till andra anläggningardär bearbetning sker eller slutlig behandling görs. Anläggningenhar tillstånd att sortera 50 000 ton industri- och verksamhetsavfall per år.Under 2006 sorterades 17 113 ton avfall.Tabell 14.7 Statistik för Sitas sorteringsanläggning i Marieholm 2006AvfallsslagInlevererat(ton)Sorterat tillÅtervinning(ton)Sorterat tillFörbränning(ton)Sorterat tillDeponering(ton)Blandat verksamhetsavfall 9 917 — — 8 282Brännbart 4 544 — 4 768 —Trä 2 392 — 1 926 —Gips 217 59 — —Däck 0 17 — —Plast 3 5 — —Metall 24 425 — —Elektronik 16 — — —Summa 17 113 506 6 694 8 282Källa: [4]Anläggningarna dit de sorterade fraktionerna körs:• för återvinning: Skrotfrag, Ragnsells• för förbränning: MSAB, Stena, Renova AB• för deponering: Skara Rödjorna.Sorteringsanläggningarna i Skräppekärr och HögsboAnläggningarna, som drivs av Renova AB, tar emot avfall från verksamhetermed mera för mellanlagring, sortering och viss förbehandling. Kylochfrysmöbler mellanlagras på anläggningarna innan de körs till enanläggning där freonet tas om hand på ett miljöriktigt sätt. På anläggningarnamellanlagras också insamlade förpackningar av ofärgat ochfärgat glas, metall och hårdplast. Materialet transporteras sedan vidare tillolika återvinningsföretag.Renova AB har tillstånd att behandla högst 75 000 ton bygg-, rivningsochindustriavfall vardera på sorteringsanläggningarna Högsbo och160Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöSkräppekärr. Under 2006 behandlades cirka 80 000 ton bygg-, rivningsochindustriavfall på Skräppekärr och cirka 64 000 ton på Högsbo.Ingående och utgående mängder av alla avfallsslag framgår av tabellerna14.8 och 14.9.Tabell 14.8 Avfall till Renova AB:s sorteringsanläggningar 2006Fraktion Skräppekärr (ton) Högsbo (ton)Brännbart 15 516 15 699Blandat 35 399 26 388Ris 2 571 3 044Obrännbart 6 446 7 822Trä 11 506 4 276Skrot 1 696 2 829Tryckimpregnerat trä 847 669Kylmöbler 508 192Vitvaror 513 260Däck 110 98Förpackningar 10 692 3 116Gips 4 770 1 566Summa 90 554 65 959Källa: [5]Miljörapport 2006 161

God bebyggd miljöTabell 14.9 Avfall från Renova AB:s sorteringsanläggningar 2006Avfallsfraktion Skräppekärr Högsbo Behandling(ton) (ton)Kompostflis 3 058 344 Flisas och användas som strukturmaterialvid Renova AB:s komposteringsanläggningMarieholmEnergifraktion 45 664 52 679 Bränns i Renova AB:s avfallskraftvärmeverkSävenäs och blir till el ochvärmeSorteringsrest tilldeponi9 512 6 781 Utsorterat obrännbart material somdeponeras av Renova ABTrä 11 761 3 146 Trä och virke (ej tryckimpregnerat trä)flisas på anläggningen av externentreprenör och används som bränsle iflisvärmeverkSkrot 6 801 5 055 Transporteras vidare för sortering ochåtervinning på extern anläggningGips 1 873 536 Skickas vidare för återvinning till ny gipspå extern anläggningKylmöbler 495 171 Transporteras bort av entreprenör föromhändertagande av freon samtmaterialåtervinning på extern anläggningTryckimpregnerat trä 931 550 Transporteras till Sävenäs försortering förkrossning. Blir till el och värme i SävenäsavfallskraftvärmeverkRen sten 2 849 4 448 Används som konstruktionsmaterial påTorsviken och FläskeboVitvaror 556 310 Skickas till producentansvaret föråtervinningFörpackningsmaterial 10 248 1 487 Skickas till förpackningsinsamlingen föråtervinningSorteringsrest tillHögsbo171 — Ytterligare en sortering av denobrännbara fraktionen sker på HögsbosorteringsanläggningDäck 316 171 Tas omhand av producenterna föråtervinningSumma 94 235 75 678 —Källa: [5]ÅtervinningscentralerDet finns fyra återvinningscentraler där hushållen i Göteborg kan lämnagrovavfall. Även företag kan lämna mindre mängder avfall. Renova ABdriver centralerna på uppdrag av kretsloppsnämnden. I tabell 14.10 visasutlevererade mängder och fraktioner från återvinningscentralerna 2006.Producentansvarsmaterial är inte medräknat. Mängden hanterat avfall ochantalet besök har ökat kraftigt de senaste åren. Från 2003 till 2006 harmängden avfall och antalet besök ökat med drygt tjugofem procent.162Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.10 Utlevererade fraktioner från återvinningscentralerna 2006Fraktion (mängd i ton Bulycke Högsbo Tagene Sävenäs Summaom inte annat anges)Brännbart 1 604 4 559 1 848 3 978 11 989Obrännbart 248 535 425 331 1 539Wellpapp 110 248 149 149 656Trä 1 453 3 530 2 164 1 879 9 026Skrot 579 1 517 663 893 3 652Planglas 2 22 — 23 47Ris 378 1 409 804 537 3 128Trädgårdskompost 252 650 250 379 1 531Asbest 27 38 29 38 132Tryckimpregnerat trä 251 526 169 206 1 151Fyllmaterial 703 2 149 948 1 669 5 469Gips 227 439 182 273 1 121Elektronik 167 581 257 363 1 368Däck 35 68 34 54 191Vattenbaserad färg 36 78 61 42 217Kylmöbler (CFC) (st) 630 st 1 344 st 525 st 838 st 3 337 stTotalt (exkl kylmöbler) 6 072 16 361 7 977 10 825 41 235Antal besök (st) 25 836 77 749 35 952 46 008 185 545Källa: [6]FörbränningsanläggningRenova AB har tillstånd att behandla 460 000 ton avfall varje år påkraftvärmeverket i Sävenäs. Under 2006 förbrändes totalt 438 009 ton.Nedan visas ingående fraktioner och mängder till förbränningsanläggningen.Tabell 14.11 Avfall som förbränts på Sävenäs 2006Typ av avfallMängd (ton)Hushållsavfall 233 182Verksamhetsavfall 190 492Träavfall (rent trä) 0Riskavfall från sjukhus 1 435Sekretess 538Farligt avfall 11 790Övrigt 572Källa: [2]ElektronikåtervinningPå Renova AB:s anläggning för elektronikåtervinning demonterasdatorer, TV- och videoapparater, mobiltelefoner, mätapparater och annanelektronisk utrustning. Under 2003 behandlades 2 700 ton avfall frånelektriska och elektroniska produkter.Miljörapport 2006 163

God bebyggd miljöFarligt avfallReciRecis anläggning vid Skarvik är inriktad på mottagning och behandlingav farligt avfall och andra restprodukter från industrier och kommuner iVästsverige.Reci har tillstånd att hantera 719 000 ton farligt avfall per år. Under 2006hanterades 270 011 ton farligt avfall. Det mesta är oljehaltigt vatten. [7]Renova AB RingönVid Renova AB:s anläggning i Ringöns industriområde mellanlagras ochomlastas farligt avfall, lysrör ompackas och småbatterier sorteras.Avfallet samlas in från miljöstationer, återvinningscentraler, företag medmera. Företag och enskilda kan också lämna avfall direkt vidanläggningen.Tabell 14.12 Hanterade mängder på farligt avfallsanläggningen på Ringön2006Avfallsfraktion Mängd Mottagare(ton)Färg- och lackavfall 373,3 Ragnsells Halmstad, Ragnsells AlingsåsAerosoler 0,1 Ragnsells AlingsåsBekämpningsmedel 1,9 SakabSurt och alkalisktavfall7,4 Sakab, Reci GöteborgBilbatterier 573,0 Stena GotthardLösningsmedel 85,0 Reci GöteborgEmulsioner 0 —Spillolja 669,7 Ragnsells Halmstad, Reci Göteborg, RagnsellsAlingsås, Stena miljöFast oljeavfall inkl 0 —oljefilterLysrör 0 —Fotovätskor (totalt) 113,8 Sakab, Stena MiljöAsbest 0 —Övriga kemikalier 182,6 Ragnsells Alingsås, Stena Miljö, Sakab, RagnsellsHalmstad, Renova AB TageneKvicksilverskrot 0,3 Ragnsells AlingsåsSmåbatterier 580,3 Sakab, Saft AB, Renova AB TageneElektronikavfall 0 —Totalt 2 587 —Källa: [8]RötningGryaab har en biogasanläggning vid Ryaverket för rötning av slam. PåRyaverket finns också möjlighet att ta emot organiskt material som tillexempel matrester och fett från restauranger, storkök etc samt att samrötadetta material med slam. Genererade slammängder och deras vidare164Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöhantering beskrivs under rubriken Avfall från behandling av kommunaltavloppsvatten ovan.KomposteringTill Renova AB:s anläggning vid Marieholm i Göteborg kommer biologisktavfall för central kompostering. Renova AB har tillstånd att hanteraoch kompostera 75 000 ton avfall per år, varav högst 30 000 ton fårutgöras av lättnedbrytbart biologiskt avfall.Under året har cirka 11 000 ton lättnedbrytbart biologiskt avfall tagitsemot. Dessutom har flis använts som strukturmaterial. Material sombehövs till slutprodukten i form av sand, torv, mineraljord ochstrukturmaterial intas också till anläggningen.Den slutliga produkten blir ett jordförbättringsmedel som blandas tillolika jordblandningar och säljs till externa kunder. Totalt har cirka18 160 ton jord utlevererats. [9]DeponeringTagene avfallsanläggningRenova AB driver sedan 1974 deponeringsverksamheten vid Tageneavfallsanläggning. Den nuvarande verksamheten inkluderar sortering,mellanlagring och viss deponering av slagg och bottenaska från Sävenäsförbränningsanläggning. Totalt deponerades 27 447 ton avfall på Tagene2006.Fläskebo avfallsanläggningRenova AB tog Fläskebo avfallsanläggning i drift under 2003. Anläggningenligger i Härryda kommun men nämns här eftersom obrännbararester från Renova AB:s sorteringsanläggningar i Göteborg deponerashär.På Fläskebo har Renova AB tillstånd att ta emot obrännbart grovavfall,schaktningsavfall samt, efter länsstyrelsens godkännande, speciellaindustriavfall. Enligt det ursprungliga tillståndet får 150 000 ton per åroch en total mängd om 1,5 miljoner m 3 deponeras på Fläskebo.Förutsättningarna i dag är förändrade vad gäller avfallsmängder. Planeraddeponerad mängd är därmed cirka 40 000 ton per år. Under 2006 harobrännbara sorteringsrester från Renova AB:s egna sorteringsanläggningartagits emot. Obrännbart verksamhetsavfall har tagits emot eftersamråd med länsstyrelsen.Miljörapport 2006 165

God bebyggd miljöTabell 14.13 Mottaget avfall vid Fläskebo avfallsanläggning 2006 (ton)SammanfattningBetong och sten från sortering 947Mängd (ton)Sorteringsrest 16 051Obrännbart verksamhetsavfall 341Fyllnadsmassor och schaktmassor 22 456 1Totalt 39 7951Förorenad jord uppgår till 22 032 ton av kategorin Fyllnadsmassor och schaktmassorKälla: [10]14.3 BADVATTENI Göteborg finns 21 större badplatser varav 16 är havsbad och 5 insjöbad.De större havsbadplatserna är Lilleby, Sillvik, Tumlehed, Hästevik,Saltholmen, Fiskebäck, Ganlet, Smithska Udden, Näset, Askim,Marholmen, Hovås, Stora Amundön, Billdal, Brännö Ramsdal och StyrsöBratten. De större insjöbaden är Stora Delsjön, Bergsjön, StoraMölnesjön, Surtesjön och Härlanda tjärn.14.3.1 ProvtagningNaturvårdsverket har utfärdat föreskrifter för badvattenprovtagning somär anpassade till de bestämmelser som gäller inom EU. De innebär blandannat att bad med 75–100 badande per normal sommardag ska provtasvar 14:e dag under badsäsongen med början 14 dagar före säsongens start[11].Proverna analyseras med avseende på totalantal koliforma bakterier ochpresumtiva E. coli samt bedöms med avseende på förekomst av ytaktivaämnen (varaktigt skum), mineraloljor och fenol.På de större badplatserna togs under år 2006 prover åtta gånger. På åttamindre badplatser i kommunen togs prover en eller två gånger. Prov somöverskrider riktvärdena följs av omprov.14.3.2 SituationSammanlagt togs 207 prover under badsäsongen år 2006, varav 27 varomprover. Av de 207 proverna var 4 otjänliga, det vill säga de överskredhögsta tillåtna värde. Hela 32 prover var tjänliga med anmärkning, detvill säga de överskred riktvärdet. Resultaten är sämre än tidigare år.Någon entydig förklaring till detta finns inte. Höga bakterienivåer orsakasofta av kraftiga regn under torrperioder. Under både juni och augusti hadevi de väderförhållandena. Regnen sköljer ut bakterier som normalt finnspå land till vattnet. Det kan också vara så att den mycket långa periodenmed hög temperatur i vattnet lett till ökad livslängd hos vissa bakterier.Den mest påfallande skillnaden jämfört med tidigare år är att endast 13 avde 21 större badplatserna uppfyller Naturvårdsverkets kvalitetskrav.Ingen av badplatserna på Hisingen; Lilleby, Sillvik, Tumlehed ochHästevik uppfyller kvalitetskraven.166Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöEnligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska en stor badplats under en säsonguppfylla följande kvalitetskrav:• Minst 90 procent av proven ska vara tjänliga eller tjänliga medanmärkning.• Minst 80 procent av proven ska vara tjänliga.Följande stora bad uppfyller kraven 2006: Surtesjön, Härlanda tjärn,Stora Delsjön, Brännö Ramsdal, Styrsö Bratten, Ganlet, Smithska udden,Näset, Marholmen, Askim, Hovås, Stora Amundön och Billdal.Resultaten från provtagningen presenterats fortlöpande under badvattensäsongenpå miljöförvaltningens webbplats (www.miljo.goteborg.se).14.4 BULLERBullret i samhället ökar bland annat på grund av ökad biltrafik, ökadanvändning av ventilations- och kylaggregat, maskinverktyg, hushållsmaskineroch musikanläggningar. De tysta områdena och tiderna då detär tyst tenderar att minska.Buller kan definieras som icke önskat ljud. Det är alltså en subjektivbedömning av ljud. Vad som uppfattas som buller varierar från person tillperson. Ljudnivåmätningar måste dock göras för att kunna relateraljudnivåerna till de gräns- eller riktvärden som finns för olika typer avljud.Ljud är mycket små tryckvariationer i luften. Tryck mäts i andrasammanhang ofta i enheten Pascal (Pa) eller Newton per kvadratmeter(N/m 2 ). Eftersom det mänskliga örat kan uppfatta tryckvariationer från0,00002 till 20 Pa är Pascal en opraktisk enhet för att mäta ljud. I ställetanvänds den logaritmiska enheten decibel (dB).Antal tryckvariationer per sekund är ljudets frekvens och mäts i enhetenHertz (Hz). Det mänskliga örat kan uppfatta ljud i frekvensområdet20–20 000 Hz. Är frekvensen högre kallas det ultraljud och är den lägrekallas det infraljud. Infraljuden uppfattas mer som skakningar och vibrationer.Mellan 20 och 200 Hz kallas det för lågfrekvent ljud. Lågfrekventljud har speciella egenskaper. Det kan uppfattas på mycket långt håll frånkällan eftersom det inte dämpas av olika hinder på samma sätt som ljudmed högre frekvenser.Även om människan kan höra ljud mellan 20–20 000 Hz är örat mycketmer känsligt inom vissa frekvenser, framförallt 2 000–4 000 Hz. Vissafrekvenser brukar därför ofta filtreras bort vid mätning så att ljudet merska likna det som det mänskliga örat kan uppfatta. Den vanligastemetoden är att använda ett så kallat A-filter som kraftigt dämpar delågfrekventa ljuden. Ljud mätt på detta sätt anges i enheten decibel A(dBA).Miljörapport 2006 167

God bebyggd miljöOfta är det ljudnivån under längre tidsperioder som är intressant. För attfå en medelnivå kan ett logaritmiskt medelvärde av ljudet under en visstid anges. Det kallas för ekvivalent ljudnivå.Enstaka höga ljud, eller ljudtoppar, kan anges som maximal ljudnivå ellermaxnivå. Ett exempel är det högsta ljud som uppstår när ett tåg åkerförbi.Under 2002 startade miljöförvaltningen i samarbete med trafikkontoretoch stadsbyggnadskontoret en kartläggning av buller i Göteborg. Arbetethar fortsatt också under 2006. I kartläggningen ingår buller från vägtrafik,spårbunden trafik, flygplatser, industrier, hamnar och kyl- ochventilationsanläggningar på gårdar.Nedan redovisas olika typer av bullerkällor och riktvärden med mera fördessa. Buller från trafiken redovisas i avsnitt 14.9, Vägtrafik.14.4.1 AnläggningarNaturvårdsverket har tagit fram riktlinjer som gäller utomhus för externtindustribuller (tabell 14.14) från anläggningar. Med industribuller avses idetta sammanhang buller från alla industriella anläggningar och frånanläggningar av typen värmekraftverk, verkstäder, serviceanläggningar,gods- och lagerhantering, avloppsreningsverk, pumpstationer ochvattenverk. [12]Tabell 14.14 Riktlinjer för externt industribullerExternt industribullerEkvivalent ljudnivå(dBA)Ny industriArbetslokaler för inte bullrandeverksamhetBostäder och rekreationsytor vidbostäder samt utbildningslokaleroch vårdbyggnader07–18 18–22samthelgdag07–18Maxnivå(dBA)22–07 22–07momentant60 55 50 —50 45 40 55Områden för fritidsbebyggelse ochrörligt friluftslivBefintlig industriArbetslokaler för inte bullrandeverksamhetBostäder och rekreationsytor vidbostäder samt utbildningslokaleroch vårdbyggnaderPlanlagda områden förfritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv40 35 35 5065 60 55 —55 50 45 5545 40 40 50Källa: [12]Riktlinjerna kan även tillämpas då störningar uppstår från till exempelrestaurangverksamhet. Dessa störningar kan vara buller från musik samt168Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöfläkt- och kylanläggningar. Om ljudet innehåller ofta återkommandeimpulser eller hörbara toner kan värdet för den ekvivalenta ljudnivånskärpas med 5 dBA.På Naturvårdsverket pågår ett arbete med att ta fram nya allmänna råd ombuller från industriell verksamhet som ska ersätta de nuvarande.14.4.2 ByggplatserNaturvårdsverket har i de allmänna råd, som trädde i kraft den 1 januari2005, meddelat riktvärden som gäller för buller från byggplatser. Generelltgäller att bullret ska begränsas så långt som det är praktiskt möjligt.Riktvärdena framgår av tabell 14.15.Tabell 14.15 Riktvärden för buller från byggplatserOmrådeHelgfri måndag –fredagDag07–19Kväll19–22Lördag, söndagoch helgdagDag07–19Kväll19–22Samtliga dagarNatt 22–07LAeq LAeq LAeq LAeq LAeq LAFmaxBostäder för permanentboende och fritidshusUtomhus (vid fasad)60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA 70 dBAInomhus (bostadsrum) 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA 45 dBAVårdlokalerUtomhus (vid fasad)60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA —Inomhus 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA 45 dBAUndervisningslokalerUtomhus (vid fasad) 60 dBA — — — — —Inomhus 40 dBA — — — — —Arbetslokaler för tystverksamhet 1Utomhus (vid fasad)70 dBA — — — — —Inomhus 45 dBA — — — — —1Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarandekoncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. För verksamhetmed begränsad varaktighet, högst två månader, till exempel spontning och pålning,bör 5 dBA högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuterper timme, bör upp till 10 dBA högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gällakvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvarigahändelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dBA.Källa: [13]Trafikkontoret i Göteborg har tillsammans med gatu- ochfastighetskontoret i Stockholm och gatukontoret i Malmö utformatupphandlingskrav för entreprenader och tjänster där arbetsmaskiner ochfordon ingår [14]. I dessa ingår buller från arbetsplatsen som ett krite-Miljörapport 2006 169

God bebyggd miljörium. De utomhusvärden som ska klaras är de i Naturvårdsverketstidigare råd om Buller från byggplatser och de inomhusvärden som skaklaras är de i den statliga utredningen Handlingsplan mot buller.14.4.3 Övrigt buller inomhusI tabell 14.16 anges de riktvärden som enligt Socialstyrelsens allmännaråd ska gälla inomhus i bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus.De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård ellerannat omhändertagande.Tabell 14.16 Riktvärden för buller inomhusMaximalt ljud LAFmax 1 45 dBEkvivalent ljud LaeqT 2 30 dBLjud med hörbara tonkomponenter LAeqT 25 dBLjud från musikanläggningar LAeqT 25 dB1Den högsta A-vägda ljudnivån 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss periodKälla: [15]I Socialstyrelsens allmänna råd finns även riktvärden för ekvivalentaljudnivåer i de tersband som omfattar lågfrekvent buller. Dessa är ett stöddå förekomsten av lågfrekvent buller kräver en mer ingående utredning(tabell 14.17).Tabell 14.17 Riktvärden för lågfrekvent bullerTersband (Hz) 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200Rek värde (dB) 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32Tersbandsanalys i de tersband som omfattar lågfrekvent buller. Källa: [15]Genom de klagomål som framförs till miljöförvaltningen kan konstaterasatt många göteborgare upplever sig störda av musikbuller från tillexempel restauranger och nattklubbar. Musikbullret fortplantar sig lätt ibyggnadens stomme och har ofta betydande inslag av lågfrekvent buller.Andra bullerstörningar inomhus kan härröra från installationer i fastigheten,till exempel hissar, fläktar, kylanläggningar och tvättmaskiner.Tidigare räknades en innergård som en tyst miljö, eftersom denna helteller delvis var avskärmad från trafikbuller. Under senare år har det sketten betydande ökning av installationer av ventilations- och kylanläggningarpå innergårdar. Dessa medför ofta kraftiga bullerstörningar förboende i lägenheter som vetter mot gårdarna.14.4.4 EvenemangSocialstyrelsen har också gett ut allmänna råd som gäller för sådanalokaler och platser, såväl inom- som utomhus, där hög musik spelas, tillexempel diskotek, konsert och träningslokaler. De mest utsatta i publikenfår inte exponeras för mer än 100 dBA ekvivalent ljudnivå och 115 dBAmaximal ljudnivå i lokaler och på platser dit barn under 13 års ålder intehar tillträde.170Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöEftersom barn kan vara extra känsliga för höga ljud får den ekvivalentaljudnivån inte överskrida 97 dBA och den maximala ljudnivån inte varahögre än 110 dBA vid arrangemang som vänder sig till både barn ochvuxna. Särskild hänsyn bör också tas i verksamheter som är särskiltriktade till barn, så kallat knattediskotek eller liknande. Där bör ekvivalentaA-vägda ljudnivåer under 90 dB alltid eftersträvas.Många göteborgare, särskilt ungdomar, utsätts för mycket höga ljudnivåeri samband med besök på popkonserter, diskotek och liknandeevenemang. Antalet personer som får bestående hörselnedsättningaroch/eller tinnitus tenderar att öka. Alltför höga ljudnivåer har uppmätts påett antal konserter och uppföljande kontroller kommer att utföras. Omrättelse inte skett kan det bli aktuellt för miljönämnden att besluta omvitesförelägganden.Miljöförvaltningen har tidigare deltagit i ett akustikprojekt tillsammansmed bland andra AMMOT (artister och musiker mot tinnitus) och ArbetslivsinstitutetVäst. Projektet avslutades under år 2005 och rockklubbenHenriksberg används nu som ett gott exempel på hur en typisk rockklubbslokalmed dåliga akustiska förutsättningar kan åtgärdas för attuppfylla dagens krav.14.4.5 SkjutbanorI takt med att bebyggelse expanderar hamnar skjutbanor, som en gånglegat avsides, närmare bostadsområden. Buller från skjutbanor kanupplevas störande såväl i bostadsområden som i det rörliga friluftslivet.Det finns riktvärden för buller från skjutbanor i Naturvårdsverkets Bullerfrån skjutbanor — allmänna råd [16].14.4.6 HälsoeffekterSamhällsbuller är ett utbrett miljöproblem och är den störning som berördet största antalet människor i Sverige. WHO:s riktvärden för samhällsbullerberäknas överskridas för mer än två miljoner personer. Nära enmiljon vuxna rapporterar besvär av buller i sin bostad. Ljud från grannaroch vägtrafik är de bullerkällor som besvärar flest människor. Svenskastudier visar att cirka nio procent av befolkningen besväras av ljud frångrannar respektive vägtrafikbuller minst en gång per vecka, i eller inärheten av sin bostad.Förutom att människor upplever sig vara störda ger buller också upphovtill exempel till försämrad hörsel, minskad förmåga att uppfatta tal ochsömnstörningar. Buller kan också påverka människans fysiologiska funktioneroch kan möjligen medföra en ökad risk för högt blodtryck. Särskiltoroande är det att barn och ungdomar utsätts för hörselskadande buller ien utsträckning som inte verkar ha skett tidigare.Temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid en ekvivalent ljudnivå av75 dBA efter flera timmars exponering. Permanent hörselnedsättning kanuppkomma omedelbart efter enstaka toppar av impulsljud med mer änMiljörapport 2006 171

God bebyggd miljö140 dBC. Även kortvariga ljud (mindre än en sekund) med nivåer över115 dBA kan ge permanent hörselnedsättning.Den huvudsakliga sociala konsekvensen av hörselnedsättning är att förmåganatt förstå vanligt tal försämras. Förmågan att uppfatta och förståtal påverkas även av små hörselnedsättningar. Om det drabbar båda öronenblir det problem redan vid 10 dB nedsättning vid 2 000 och 4 000 Hz.14.5 ENERGIAlla kommuner ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution ochanvändning av energi enligt lagen om kommunal energiplanering [17].Planen ska också redovisa miljökonsekvenserna samt samverkan förhushållning med energi. I energiplanen ingår parametrarna värme, kyla,el och drivmedel. Den 24 februari 2005 fastställdes den nya energiplanenför Göteborgs kommun [18].I detta avsnitt redovisas uppföljningen av Göteborgs Stads energiplan.14.5.1 Energianvändningen i stadens verksamheterDen sparade kilowattimmen är den mest effektiva miljöinsatsen påenergiområdet. Det är därför viktigt att stadens stora energianvändare ärgoda exempel genom att aktivt arbeta med energibesparings- ocheffektiviseringsprogram.Lagen om energideklarationer av byggnader trädde ikraft den 1 oktober2006. Deklarationen ska innehålla uppgifter om uppvärmningsform,energianvändning samt förslag på åtgärder som förbättrar byggnadensenergianvändning. Syftet med lagen är att införa ett EU-direktiv ombyggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning och därmed främja eneffektivare energianvändning och ett minskat utsläpp av klimatpåverkandeväxthusgaser. Reglerna börjar gälla vid olika tidpunkter för olikabyggnadstyper [19].Energieffektivisering av byggnader kan ske på olika sätt. Ett är att justerainomhustemperaturen, ett annat är att anlita energijägare: konsulter medspetskompetens inom energisparområdet som metodiskt går igenombostadsområdena och identifierar och åtgärdar energislöseri.Nedan visas exempel på hur två av stadens stora energianvändare arbetarmed att energieffektivisera sina byggnader/lokaler.FramtidenkoncernenI Framtidenkoncernen ingår de kommunala bostadsföretagen i Göteborg.Tillsammans förvaltar de 69 400 lägenheter. Under flera år har manarbetat med så kallade nyckeltal, energiförbrukning/m 2 och årlig elförbrukning,för att få mätetal på energieffektiviseringen.Fjärrvärmeförbrukningen varierar från 154 kWh till 196 kWh/m 2 och år.Detta beror delvis på fastigheternas olika geografiska lägen och att någrabolag har en större andel hyresgäster med relativt hög förbrukning av172Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöfjärrvärme. Den genomsnittliga normalårskorrigerade förbrukningenuppgår till 158 kWh/m 2 , vilket är i stort sett oförändrat i förhållande tillföregående år.Förbrukningen av el är i stort sett oförändrad från föregående år,24,5 kWh/m 2 , se figur 14.2. Bolagen arbetar aktivt med att successivtövergå till energisnålare utrustning vilket har minskat elförbrukningen.Dock motverkas detta arbete av att bolagen ökar belysningen i bostadsområdenaför att förbättra tryggheten. [20]kWh/kvm25,52524,52423,52322,5222000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 14.2 Förbrukning av fastighets-el i FramtidenkoncernenKälla: [20]LokalförsörjningsförvaltningenLokalförsörjningsförvaltningen (LFF) förvaltar Göteborgs Stads fastigheteroch lokaler för barnomsorg och utbildning, framförallt skolor ochförskolor. LFF har tagit fram en energiplan avseende uppvärmningen ochelanvändningen i sina lokaler.LFF har med stöd av Energimyndigheten genomfört projektet Kvalitetsstyrdförvaltning Energi-Miljö som resulterade i ett förvaltningsverktygmed vars hjälp byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet kandeklareras på ett sätt som uppfyller Energidirektivets krav. Projektet ingåri förberedelserna för kommande tillämpning av EU-direktivet om byggnadersenergiprestanda [21].Under året minskade den normalårskorrigerade energiförbrukningen föruppvärmning från 118 kWh/m 2 år 2005 till 117 kWh/m 2 år 2006, det villsäga med 1 procent. Minskningen har bland annat åstadkommits genomanpassning av driftstider, anslutning till fjärrvärme, konvertering frånolja/gas till biobränsle, installation av bergvärmepumpar i förskolor medvattenburen el samt injustering av befintliga värmesystem enligt lågflödesmetoden.Elanvändningen har ökat med 1 procent och ligger på56 kWh/m 2 . [22]14.5.2 EnergirådgivningMinskad och effektivare energianvändning möjliggörs av medvetna ochvälinformerade konsumenter. Energirådgivning finns etablerad i konsu-Miljörapport 2006 173

God bebyggd miljömentnämndens regi. Rådgivningen vänder sig främst till kommunensinvånare, organisationer och småföretag.Under 2005 mottog energirådgivarna 2 241 telefonsamtal om uppvärmningoch el. Kontakterna har ökat totalt och mer resurser har lagts påfrågor om uppvärmning, se figur 14.3.Det ökade intresset för uppvärmningsfrågor beror på olika statliga stöd,men även på de stigande energiprisernas påverkan på privatekonomin.[23]140012001000800600400ElavtalsfrågorUppvärmningÖvriga frågor20002003 2004 2005Figur 14.3 Kontakter till energirådgivarnaKälla: [24]14.5.3 SamhällsplaneringKommunfullmäktige har formulerat två prioriterade mål inom energiområdet:Förbrukningen av fossila bränslen skall minska och El-effektivitetenska öka. Dessa mål är gemensamma för nämnder och bolag inomGöteborgs Stad.Stadens fysiska utveckling är inriktad på komplettering så att befintliginfrastruktur används och att rörligheten i första hand kan ske till fots,med cykel eller med kollektivtrafik. Nedan kommer några exempel påutformande av alternativa och effektiva energilösningar i Göteborg.Närvärmenätet i Amhult i Torslanda som började byggas 2003 är nu idrift och försörjer cirka 15 fastigheter och antalet ökar hela tiden. Värmeförsörjningenutgår från en biobränsleeldad panncentral.Ett annat exempel på nytänkande är Älvstranden Utvecklings AB sombyggt två energieffektiva hyresfastigheter på Norra Älvstranden, Parkhusetoch Höghuset. Företaget använder livscykelkostnadsberäkningar(LCC) för att möjliggöra kostnadseffektiva miljö- och energiinvesteringar.Ett intelligent styrsystem av gatubelysning för att spara el ska testas påTuvevägen och Högsboleden. Systemet kallas Smart Light och målet äratt minska elförbrukningen med 70 procent.174Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöMiljöförvaltningen har i sin tillsyn enligt miljöbalken krävt in en energikartläggning/energiplanav de större företagen i kommunen. En energiplanska ha som syfte att minska energianvändningen, ge underlag för attuppfylla relevanta miljömål etc. Hösten 2006 anordnade miljöförvaltningentillsammans med stadens energirådgivare ett energiseminariumsom stöd till företagen i deras energiplanearbete.14.5.4 ElkraftElkraftsförsörjningen är i de delar som baseras på fossila källor ellerkärnkraft inte långsiktigt hållbar. Kärnkraften som står för nästan hälftenav svensk eltillförsel ska enligt fastslagen inriktning i energipropositionenpå sikt fasas ut. Elanvändningen i Göteborg, liksom i Sverige i övrigt,förväntas öka.Ökad lokal elproduktion ska ge en mer robust energiförsörjning ochsänka göteborgarnas bidrag till växthuseffekten. Efterfrågan på förnybartproducerad el som exempel Bra Miljöval el ska stimuleras.I Göteborg levererades det totalt 4 617 GWh el under 2006. Lokal elproduktionutgör drygt sju procent av den totala elproduktionen. Under 2006producerades 206 GWh elkraft i Renova AB:s avfallsförbränning,10,3 GWh i 12 vindkraftverk och 116,3 GWh i Rosenlundsverket(naturgas), Högsbo kraftvärmeverk (naturgas) och Gryaab (biogas).Framtida elproduktion i GöteborgFör att öka försörjningstryggheten för el i kommunen har GöteborgEnergi AB byggt Rya kraftvärmeverk (Rya KVV). Verket togs i drift inovember 2006. Rya KVV har en el- och värmeproduktion på cirka 30–35 procent av göteborgarnas el- och värmebehov. Bränslet till verketkommer till att börja med vara naturgas men med en successiv övergångtill biogas.En miljöriktig elproduktion är ett övergripande politiskt mål som syftartill att minska utsläppen globalt. Rya KVV släpper ut koldioxid, menelproduktionen ersätter elproduktion från koleldade anläggningar i blandannat Danmark och Tyskland. Detta innebära en stor miljövinst i detnordeuropeiska elproduktionssystemet, främst genom minskade utsläppav koldioxid.14.5.5 OljaOljeanvändningen ska minska till förmån för biobränslen och naturgas.På transportsidan ska alternativa bränslen och bränslesnåla fordon uppmuntras.Kollektivtrafik, sjö- och järnvägstransporter ska uppmuntrasframför personbils- och lastbilstransporter. Direkt oljeuppvärmning skaminska till förmån för ökad fjärrvärmeanslutning. I dag används oljeprodukterframförallt i transportsektorn men för 30 år sedan var olja denvanligaste uppvärmningskällan.I tabell 14.18 framgår oljeleveranserna till slutliga förbrukare i Göteborg.Leveranserna till och förbrukning av olja i raffinaderierna ingår inte istatistiken. Inte heller leveranser av olja för utrikes sjöfart ingår. Det manMiljörapport 2006 175

God bebyggd miljökan utläsa är att dieselförbrukningen ökar samt att förbrukningen av oljaminskar.Tabell 14.18 Oljeleveranser till slutliga förbrukare i GöteborgÅrtal Bensin(m 3 )Diesel(m 3 )Eo1, totalt(m 3 )Eo1 (m 3 ) 1Eo2–5,totalt (m 3 )Eo2–5(m 3 ) 12001 261 000 317 500 128 600 118 000 33 500 5 2002003 269 600 331 700 113 500 102 700 34 900 2 2002005 254 500 385 600 72 100 64 400 18 200 12 3001Exklusive förbrukargrupperna industri- respektive el-, gas- och värmeverk.Källa: [24]MiljöfordonProjektet Miljöfordon i Göteborg syftar till att öka användningen avmiljömässigt bättre fordon än dagens konventionella bensin- och dieselfordon.Det är en åtgärd för att minska utsläppen till luft från vägtrafiken.Definitionen av vad en miljöbil är varierar mellan olika kommuner.Göteborgs definition går att läsa på Miljöfordon i Göteborgs webbplats(www.miljofordon.se). Bakom projektet står trafikkontoret, miljöförvaltningen,Gatubolaget, Göteborg Energi AB samt Renova AB. 2006 varantalet miljöbilar i Göteborgs kommun 80 procent fler än 2005, se figur14.4.För att uppmuntra inköp av miljöfordon får dessa ett treårigt parkeringstillstånd.Det gäller bland annat som boendeparkering.I Göteborg finns det 38 tankställen med något slags miljöbränsle. Detta ären dubblering jämfört med året innan. [25]80007000Antal miljöfordon600050004000300020001000etanolfordonlätta gasfordonsnåla småbilarelhybridbilarelbilartunga gasfordon02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Figur 14.4 Antal miljöfordon i Göteborgs kommun 2000–2006Källa: [26]176Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöMåluppfyllelse i jämförelse med fullmäktiges mål till 2008Målet att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordonuppnåddes 2006.Målet att fem procent av drivmedelsvolymen ska vara miljöbränslen ärtroligen inte uppnått. Sannolikt var det 2006 runt fyra procent.Målet att 90 procent av kommunens lätta transportfordon ska varamiljöfordon är inte uppnått än. 2006 var resultatet 64 procent.14.5.6 GasNaturgas är ett miljömässigt bättre alternativ än olja, kol och bensin ochkommer att få en ökad betydelse för energiomvandling i staden. Satsningenpå Rya kraftvärmeverk har ett gynnsamt läge mot bakgrund av ettväl utbyggt distributionsnät såväl till som inom Göteborg.Naturgasen kan ekonomisera en utbyggd infrastruktur som på sikt, ienlighet med stadens budgetbeslut, kan nyttjas för biogas som tillexempel syntetgas från förgasad biomassa och avfall. Även vätgas kan bliaktuellt på sikt. Göteborg Energi AB:s målsättning är att 20 procent avgasleveranserna ska bestå av biogas år 2010.Naturgasnätet är i dag 168 km långt och 2 331 GWh transporterades2006. Stadsgasnätet med naturgas och biogas/luft är 326 km långt ochlevererade 69 GWh gas varav 10 GWh var biogas 2005.All naturgas som används i Göteborg kommer från Danmark. Två tredjedelaranvänds för fjärrvärme- och elproduktion och resterande del går tillindustrin, till stadens cirka 20 000 gasspisar i form av stadsgas samt tillnaturgasdrivna fordon. Stadsgas tillverkas av naturgas eller biogas ochluft i en blandningsstation i Arendal.Biogas produceras vid Ryaverket ur slam som uppstår vid rening avavloppsvatten. Gasen från Ryaverket används till uppvärmning,elgenerering och fordonsdrift. En del används i stadsgasnätet.Göteborg Energi AB har investerat i en ny anläggning för rening avrötgas som bildas av slammet från avloppsvattnet i Göteborgsregionen.Anläggningen beräknas stå färdig våren 2007. Gasen kommer att transporterasi naturgasnätet och främst användas som fordonsbränsle. Genomatt använda biogas istället för bensin som fordonsbränsle kommerkoldioxidutsläppen minska med 15 000 ton per år om anläggningenutnyttjas maximalt.14.5.7 Förnyelsebar energiDet långsiktigt hållbara samhället använder sol- och vindkraft samtbiobränsle för samtidig produktion av el och värme. Andelen förnybartbränsle ska därför öka under planperioden. Detta ska gälla även förtransportsektorn med en allt högre andel förnybara drivmedel såsombiogas och inblandning av etanol.Miljörapport 2006 177

God bebyggd miljöBiobränsleAndelen biobränslen i fjärrvärmesystemet har gått upp från 6 procent till16 procent från 2003 till 2006. Energibeskattningen har gjort det mergynnsamt att investera i biobränsle för fjärrvärmeproduktion. Under 2004konverterades Rya värmecentral som tidigare eldades med naturgas tillpellets och Sävenäs hetvattenpanna 3 har konverterades från olja/kol tillträflis.I ambitionen att utveckla ett hållbart Göteborgssamhälle planerarGöteborg Energi AB en anläggning för förgasning av biobränsle förproduktion av syntetisk naturgas (också kallad biometan) och fjärrvärme iRyahamnen. Projektet kallat GoBiGas (Gothenburg Biomassasification)planerar för en anläggning med en kapacitet av cirka 100 MW biometanför att från och med år 2012 möjliggöra en produktion på upp till800 GWh förnyelsebar gas. [26]VindkraftI kommunen finns tolv stycken vindkraftverk. Göteborg Energi äger 6,5av dessa och de övriga ägs av Shell och andelsföreningen Göteborgsvind.Under 2006 producerade de 10,6 GWh.Göteborg Energi AB och AB Volvo har startat ett samarbetsprojekt vilketinnebär att fordonsfabriken i Tuve ska bli koldioxidfri. Detta innebärenergieffektiviseringar i fabriken och att elen ska produceras av fem nyavindkraftverk.SolcellerSolceller har installerats på Naturhistoriska museets tak, Göteborg EnergiAB:s husgavel och taket till Universeum. Under 2006 har Ekocentruminstallerat solceller och MedicHus har installerat solceller på tre av sinafastigheter, Åkershus, Bjurslätt och Solängen.Solcellerna kan inte försörja alla fastigheter med el men ger ett tillskott,se tabell 14.19. För åren 2005 och 2006 är enbart växelströmsproduktionmedtagen.Solceller är ett bra exempel på ekologisk energi eftersom de omvandlarsolljuset direkt till elektricitet utan att påverka omgivningen. Solcellenbestår av en tunn skiva av ett halvledarmaterial, vanligtvis kisel, med enkontakt på framsidan och en på baksidan. Solljuset påverkar elektronernai halvledarmaterialet så att en elektrisk ström uppstår. Denna processfortgår så länge solcellen är belyst, men när ljuset försvinner upphör dendirekt.178Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.19 Fakta om solceller i Göteborg 2003 till 2006Lokalisering Yta (m 2 ) Årsproduktion(MWh)2003GöteborgEnergi ABNaturhistoriskamuseetÅrsproduktion(MWh)2004Årsproduktion(MWh)2005200 1,85 2,7 2,1 1,814 1,37 1,35 0,6 0,08Universeum 100 3,01 2,14 1,1 1,7MedicHus 650 — — — —Ekocentrum 12 — — — 0,14Källa: [27]SolvärmeÅrsproduktion (MWh)2006Solens strålar kan omvandlas direkt till värme i en solfångare. Värmenkan i sin tur användas för uppvärmning av bostäder och lokaler eller föruppvärmning av tappvarmvatten. Den aktiva delen i en solfångare kallasabsorbator och består vanligtvis av en aluminium- eller kopparskiva.Värmen tas tillvara genom att vatten leds genom solfångaren i tunnarörledningar. Solvärme medför normalt inga utsläpp.Ekofonden har bidragit till två solvärmeprojekt: Lisebergs Camping ochstugbyar Kärralund har byggt solfångare för att värma vattnet till duscharnai servicebyggnaden. Anläggningen producerar 22 MWh/år.Eklandia fastighets AB har byggt solfångare på taket till en av sina fastigheter.Solfångaren värmer vattnet till lunchrestaurangen i byggnaden.BergvärmeSedan 1984 har miljöförvaltningen beviljat närmare 4 300 tillstånd förinstallation av värmepumpsanläggningar i kommunen och antalet harökat markant under de fem senaste åren, se figur 14.5. Anläggningarnaanvänder sig till största delen av bergvärme men även grundvattenvärme,ytjordvärme och ytvattenvärme kan förekomma. (Miljöförvaltningenstillsynsregister 2007)Miljörapport 2006 179

God bebyggd miljöAntal100090080070060050040030020010001996 1998 2000 2002 2004 2006Figur 14.5 Antal beviljade tillstånd för installation av bergvärmepumpar iGöteborgs kommun 1996–2006Källa: Miljöförvaltningens tillsynsregister 200614.5.8 FjärrvärmeFjärrvärmen ger ett värdefullt värmeunderlag för kraftvärmeproduktionoch är dessutom ett bränsleflexibelt system med möjligheter att användaolika bränslen. Effektiv fjärrvärme är ur miljösynpunkt att föredraframför olje- och eluppvärmning. För att kunna mäta framtida behov ärdet viktigt att nödvändig produktionskapacitet planeras och säkerställsutifrån en långsiktig planeringshorisont. Möjligheten till effektivregionalt utökad fjärrvärmelast med minskning av regional miljöpåverkansom följd bör tillvaratas.De energikällor som används för produktion av fjärrvärme presenteras ifigur 14.6. Den största förändringen som skett sedan tidigare år är attandelen biobränsle gått upp från 6 procent 2003 till 16 procent 2006.Naturgashetvatten4%Biobränsle16%Olja1%Renova,avfallsförbränning27%Naturgaskraftvärme13%El tillvärmepumpar3%Avloppsvärme7%Spillvärme,raffinaderier29%Figur 14.6 Bränslemix fjärrvärme i Göteborg 2006Källa: [28]180Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöSammanlagt är fjärrvärmenätet 70 mil långt. Drygt 90 procent avGöteborgs flerfamiljshus samt cirka 9 000 småhus värms upp avfjärrvärme.Figur 14.7 visar hur emissionerna av luftföroreningar från fjärrvärmeproduktionenhar minskat från 1970-talet tills nu, samtidigt som leveransernahar ökat. Satsningarna på spillvärme samt konvertering från oljatill biobränslen och gas i de viktigaste produktionsanläggningarna är deviktigaste faktorerna bakom detta.Figur 14.7 Leverans/emissioner av fjärrvärme 1973–2005Källa: [28]FjärrkylaFjärrkyla produceras till största delen med fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner.Under vinterhalvåret används även frikyla, det vill säga denkalla uteluften. Vid toppar och under våren och hösten när tillgången påspillvärme är begränsad kompletterar man med kompressorkylmaskiner.Göteborg Energi AB har avtal om kylleveranser till 47 fastigheter med ensammanlagd effekt på 40 MW. Energileveranserna under 2005 haruppgått till 40,6 GWh.14.6 INOMHUSLUFTUtomhusluften påverkar inomhusluften och förhållandena påverkas avhur ventilationen sker och av förekomsten av filter. Ventilationen avbostäder i Sverige har sänkts från cirka 1,2 luftomsättningar/timme år1948, till 0,35 luftomsättningar/timme år 2003.Luftens kvalitet inomhus bestäms i första hand av förekomsten avföroreningskällor, effekter av åtgärder för att omhänderta föroreningarnavid källan, fukt i byggnaden samt ventilationens funktion. Till de vanligasteföroreningskällorna inomhus hör lagrat damm, tobaksrökning, byggochinredningsmaterial, möbler, öppen förbränning inomhus, rengöringsmedel,lim, hygienprodukter och hobbyprodukter. Tillsammans ger deolika källorna upphov till en komplex föroreningsbild.Avgörande för koncentrationen av föroreningarna från inredning ochmöbler är materialens emissionshastigheter, luftströmningen överMiljörapport 2006 181

God bebyggd miljömaterialen och ventilationens utspädande inverkan. Emissionen frånmaterial är inte konstant utan beror på en mängd olika faktorer.Luftens fuktighet har också betydelse för inomhusklimatet. Vid låg fukthaltblir människor, liksom vissa material, lättare statiskt uppladdade ochdammalstringen kan också bli större. En hög fukthalt kan medförakondens på byggnadsdelar och mikrobiologisk tillväxt. Dessutom ökaremissionerna från olika material i en fuktig miljö. Det råder storsamstämmighet bland forskare om att det finns samband mellan fukt ibyggnader och negativa hälsoeffekter.De ämnen som förekommer i inomhusluft kan delas in i• partiklar, som kan vara organiskt eller oorganiskt material• gaser som svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid ochozon• flyktiga organiska ämnen.Den största gruppen utgörs av flyktiga organiska ämnen. Med dagensanalysteknik kan åtskilliga hundratal sådana ämnen identifieras i vanliginomhusluft.14.6.1 HälsoeffekterMänniskor i Sverige tillbringar cirka 85 procent av tiden inomhus ibostäder, på arbetsplatser, i skolor och affärer. Rapporter om besvär ochsymtom relaterade till inomhusmiljöer är förhållandevis vanliga i Sverige.Drygt en miljon människor rapporterar symtom som de anser beror påinomhusmiljön. En dålig inomhusmiljö kan bidra till uppkomsten avallergier, framför allt mot husdammskvalster, och luftvägsinfektionersamt förvärra vissa överkänslighetsreaktioner. Fukt i byggnader kan hastor hälsomässig betydelse.En mängd studier har visat att det finns samband mellan fukt och mögel ibyggnader och hälsobesvär hos dem som vistas där. Vad som orsakardessa hälsobesvär är inte klarlagt. Mögelsporer, bakterier, glukaner,endotoxiner och flyktiga organiska ämnen som produceras av mikroorganismer,MVOC (Microbial Volatile Organic Compounds), hardiskuterats som möjliga förklaringar till att hälsoproblem uppkommer.Några av dessa ämnen är karakteristiskt luktande, andra är reaktiva ochirriterande även i låga halter och kan därmed vara av intresse urhälsosynpunkt.Tobaksrök är en vanlig luftförorening inomhus och omkring elva procentav befolkningen exponeras dagligen för passiv rökning eller så kalladmiljötobaksrök. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioneroch öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barnsom inte exponeras. Det har beräknats att 20–30 procent av så kalladsmåbarnsastma kan bero på miljötobaksrök. Samverkanseffekter harvisats mellan miljötobaksrök, exponering för husdammskvalster ochpälsdjur då det gäller astmautveckling bland barn.182Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöI Sverige dör cirka 500 människor varje år på grund av exponering förtobaksrök trots att de själva inte är rökare. Av dessa dör de flesta ihjärt/kärlsjukdomar, men 30–60 dör i lungcancer. I Göteborg dör cirka 25personer på grund av miljötobaksrök varje år. I Sverige orsakas enstakafall av plötslig spädbarnsdöd av barnets exponering för tobaksrök undergraviditeten och i hemmet.14.7 NATURMILJÖ14.7.1 MarkanvändningGöteborg är en stad i expansion. Tätortens utbredning ökar hela tiden.Kommunens yta (totalt 102 910 hektar) är fördelad på 55 procenthavsvatten, 44 procent land och 1 procent inlandsvatten [29].Användande av marken medför en påverkan på såväl marken som sådansom på ekosystemet i sin helhet. Utöver direkta effekter av olika verksamheterpåverkar användande av mark också indirekt vattensystem,vegetation, biologisk mångfald (se kapitel 15) med mera. Exempel påmarkanvändning med sådan påverkan är jordbruk, skogsbruk, dränering,byggnation, asfaltering, deponier och trafikområden.I Göteborgs översiktsplan, ÖP 99 [30], betonas betydelsen av att långsiktighållbarhet genomsyrar kommunens strategi och policy. För ettframtida bärkraftigt Göteborg måste metoderna för att driva verksamheteroch gränserna för markanvändning vara utformade så att utvecklingenblir långsiktigt hållbar.I april 2002 fattade regeringen beslut om naturvårdsskrivelsen [31] meden delvis ny, samlad naturvårdspolitik. Den innebär bland annat att naturvårdenär en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle och att naturvårdenmåste komma närmare medborgarna.SociotopkartorEn sociotopkarta visar hur människor använder och upplever offentligaplatser och grönområden i staden, till skillnad från en biotopkarta somvisar miljöer för flora och fauna. Under 2004 påbörjade park- och naturförvaltningenpilotprojektet Härlandas sociotopkarta.Projektet föll väl ut och målet är nu att alla stadsdelar ska vara kartlagda2007. Kartorna kommer då att ingå som en del i Natur och kultur iGöteborg — ett kunskapsunderlag. 2006 fanns det färdiga sociotopkartorför åtta stadsdelar.14.7.2 Parker och grönområdenParker och andra grönområden är mycket viktiga för de flesta svenskar. Ien undersökning från 1998 konstateras att 97 procent av 1 000 slumpvisutfrågade svenskar besökt en park eller ett grönområde de senaste12 månaderna. Detta kan jämföras med att 55 procent besökt ett bibliotekoch 50 procent besökt en biograf. Vanligtvis besöker man parken minsten gång i veckan och i vissa åldrar (0–12 år) är det så mycket som nästanfem gånger i veckan. [32]Miljörapport 2006 183

God bebyggd miljöViktiga faktorer för att människor ska trivas i grönområdena är att det ärlugnt och tyst och att det känns tryggt att vara där. Det ska också finnasnaturliga växt- och djursamhällen. Man går dit för att vila, promenera,njuta av grönskan och ha picknick. [32]I Göteborg finns goda möjligheter till friluftsliv i områden som StoraAmundön och Delsjöområdet. Även inne i staden finns fina rekreationsområdensom till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Mindre grönområdeni bebyggd miljö behöver värnas och alla som bor i staden bör kunnacykla eller gå till ett grönområde. När staden växer är det viktigt att detfinns ett skydd för sådana grönområden.14.7.3 HälsoeffekterKontakten med luft och solljus, upplevelsen av naturinslag, årstidsväxlingaroch klimat gör utomhusvistelser speciella. Byggforskningsrådetsrapport [33] beskriver vad som är särskilt med att vistas utomhus. Rapportenbeskriver effekter av utevistelse för äldre, men förmodligenstämmer beskrivningen för alla åldersgrupper.Positiva effekter av utomhusvistelse är enligt rapporten att skelettetstärks, muskulatur och rörlighet bibehålls, övervikt motverkas, sömnkvalitetförbättras, depression och ångest motverkas, motståndskraftenmot infektioner ökar, stresstoleransen höjs, akut hjärtåkomma motverkas,socialt liv främjas och ensamhet motverkas.I en senare rapport utvecklar Boverket detta. Boverket skriver bland annatatt äldres utomhusvistelse bidrar till minskad muskelanspänning, gerpositiv förändring i hjärnans aktivitet, sänker pulsen, sänker blodtryck,lindrar smärta, minskar läkemedelskonsumtion, ger kortare sjukhusvistelse,ger bättre koncentration och uppmärksamhet, ökar välbefinnandetoch ger bättre hormonbalans [34].14.8 RADONAlla utsätts ständigt för joniserande strålning från rymden och från radioaktivaämnen i omgivningen. Den naturliga strålningens styrka på en ortberor bland annat på höjden över havet och av hur berggrunden ärsammansatt. Radioaktivt material avger joniserande strålning som kanskada levande celler.När det gäller strålning från omgivningen är förmodligen radonet avstörst betydelse. Radon i byggnader kommer från berg, jord, byggnadsmaterialoch vatten. Radon i luft mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 )och radon i vatten mäts i becquerel per liter (Bq/l).Radon från byggnadsmaterialAlla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium, normalt i småmängder. När radiumatomer sönderfaller bildas radongas. Byggnadsmaterialetblå lättbetong innehåller relativt höga halter radon. Blå lättbetongproducerades mellan 1929 och 1975 och tillverkades av alun-184Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöskiffer och kalksten. Radonhalten i ett hus byggt av blå lättbetong berorpå radiumhalten, mängden blå lättbetong och luftomsättningen.Radon i markRadonet kan också komma från marken. Den luft som finns i jorden haralltid hög radonhalt, från cirka 5 till 2 000 MBq/m 3 . Eftersom lufttrycketinomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig luft från marken lättsugas in i huset. Detta händer framför allt om marken är genomsläppligoch husets grund otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög – ända upp till80 000 Bq/m 3 har förekommit. Utomhus späds radonet snabbt ut.Radon i hushållsvattenAllt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon.Ytvattentäkter som sjöar och vattendrag innehåller nästan inget radonalls. Vatten med förhöjda radonhalter kan förekomma i brunnar borrade iberg, samt i kallkällor och grävda brunnar där vattnet kommer frånsprickor i berget. Det är mycket ovanligt med höga radonhalter ikommunalt hushållsvatten.14.8.1 HälsoeffekterAlla typer av strålning från radioaktiva ämnen medför risk för skador.Även vid låga stråldoser finns det en liten risk för skada. Exempel påstrålning som vi utsätts för dagligen är gammastrålning från mark ochbyggnadsmaterial. Vi utsätts också varje dag för kosmisk strålning frånsolen och rymden och från radioaktivt kalium som finns naturligt ikroppen.Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när viandas. Den alfastrålning som bland annat avges vid sönderfallet av radondöttrarnaär skadlig och kan orsaka lungcancer. Även andra organ ikroppen får en stråldos från radon men risken för skada är mindre.Från det att någon utsatts för radon till dess lungcancer kan påvisas tar det15–40 år. SSI bedömer att omkring 450 lungcancerfall per år orsakas avradon i bostäder. Bedömningen grundas på resultat från epidemiologiskaundersökningar i bostäder både i Sverige och också övriga Europa.Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon, vilketinnebär att de allra flesta fallen lungcancer orsakade av radon inträffarbland rökare. Risken för ickerökare att drabbas av radonorsakad lungcancerär liten. Av de 450 personer som insjuknar varje år är 90 procentrökare.Om man sänker radonhalten i alla hus som ligger över 200 Bq/m 3 kanman på sikt undvika cirka 200 lungcancerfall per år. För rökare är detbästa sättet att sänka sin risk för att bli sjuk av radon att sluta röka.Att dricka radonhaltigt vatten är inte särskilt farligt. Den största hälsoriskenmed att ha radon i sitt vatten är att radonet övergår till inomhusluften.Har man 1 000 Bq/l i sitt vatten så bidrar det med cirka 100 Bq/m 3till inomhusluften vid normal vattenanvändning som disk, dusch, matlagningoch så vidare. Radon som avgår från hushållsvattnet till inomhus-Miljörapport 2006 185

God bebyggd miljöluften kan ge upphov till några tiotal av de dödsfall i lungcancer somårligen orsakas av radon i Sverige.14.8.2 Gräns- och riktvärdenDe rikt- och gränsvärden som finns för radon och andra naturligt förekommandeämnen har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter.Gränsvärden hittar man i föreskrifter, som är bindande, till exempelBoverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.Riktvärden finns i allmänna råd som till exempel Socialstyrelsensallmänna råd om radon i inomhusluft. Riktvärdena för radonhalter ibostäder och lokaler där kommunerna har tillsyn enligt miljöbalken ärkopplade till begreppet olägenhet för människors hälsa. De aktuella riktochgränsvärdena är listade nedan:Inomhusluft• 200 Bq/m 3• 200 Bq/m 3• 400 Bq/m 3• 0,3 μSv/h• 0,3 µSv/hHögsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler somanvänds för allmänna ändamål; Socialstyrelsensallmänna råd SOSFS 2004:6 (M) [35] samt SOSFS1999:22 (M) [36].Högsta radonhalt i nya byggnader; Boverketsförfattningssamling BFS 2006:12, BBR 12 [37].Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverketsföreskrifter AFS 2005:17 [38].Uppmätts denna nivå eller högre på byggnadens fasadbör radonmätning i inomhusluften göras. Socialstyrelsensallmänna råd SOSFS 1999:22 (M) [36].Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverketsförfattningssamling BFS 2006:12, BBR 12. [37].Dricksvatten• 100Bq/l• 1 000Bq/l• 1 000Bq/l• 1 000Bq/lGräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverketsföreskrifter SLVFS 2001:30 [39]. Gränsvärdet gäller inteför vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 m 3 vattenper dygn eller försörjer färre än 50 personer.Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS2001:30 [39]. Gränsvärdet gäller inte för vattenverk somtillhandahåller mindre än 10 m 3 vatten per dygn ellerförsörjer färre än 50 personer.Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsensallmänna råd SOSFS 2003:17(M) [40]. Detta riktvärdegäller mindre vattenverk samt privata brunnar därLivsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas.Riktvärde som anger att mätning av radonhalten iinomhusluft bör göras. Socialstyrelsens allmänna rådSOSFS 1999:22 (M) [36].186Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljö14.8.3 SituationRadon i inomhusluftenI Göteborg finns cirka 30 000 lägenheter som har inslag av blå lättbetong.Miljöförvaltningen har sedan 1980 bedrivit ett omfattande arbete med attkartlägga dessa bostadshus. I flertalet villor med känt innehåll av blå lättbetonghar radonmätningar utförts och i flerbostadshusen har stickprovsmätningargjorts i de flesta av de berörda husen.Miljöförvaltningen har i sitt radonregister uppgifter om radonmätningar inärmare 6000 bostäder. Alla radonmätningar som gjorts i Göteborg finnsdock inte registrerade hos miljöförvaltningen och när det gäller flerbostadshusenbygger uppgifterna dessutom endast på ett antal stickprovsmätningari varje hus. Mörkertalet är alltså stort och det är därför intemöjligt att kunna ange hur många bostäder i Göteborg som idag harradonhalter över det nuvarande riktvärdet på 200 Bq/m 3 .Utifrån de mätningar som hittills gjorts i Göteborg förefaller inte markradonvara något stort problem och det är endast inom några begränsadeområden som det förekommer granit med något förhöjda värden. I vissaområden finns dock pegmatitgångar, vilka också ibland kan ge förhöjdaradonhalter inomhus. Utfyllnad av stenmaterial och kulvertar under husenkan också i vissa fall innebära att radonhalterna blir förhöjda, framför allti bostäder med direkt markkontakt.Den luft som finns i jorden har dock alltid hög radonhalt och då lufttrycketinomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig luft lätt sugasin i huset. Eftersom riktvärdet för radon är så pass lågt som 200 Bq/m 3radongas kan det finnas en risk att radonhalten i vissa bostäder med direktmarkkontakt, det vill säga utan källare under, överstiger nuvaranderiktvärde. Radonmätningar bör därför utföras i samtliga marklägenheter.Åtgärder för att sänka radonhalterna i bostäderna i Göteborg har sedanflera år tillbaka kontinuerligt vidtagits både i flerbostadshus och iegnahem. Miljöförvaltningen följer också regelmässigt upp att sådanaåtgärder vidtas, framför allt i flerbostadshusen. För något år sedanförelades cirka tvåhundra olika ägare till flerbostadshus byggda av blålättbetong med radonhalter över 200 Bq/m 3 att redovisa förslag tillradonsänkande åtgärder samt resultat från radonmätningar i samtligamarklägenheter i fastigheterna.Vidare gjordes ett informationsutskick till de cirka 600 ägare till villoroch radhus som enligt miljöförvaltningens register fortfarande haderadonhalter över 200 Bq/m 3 .Det finns ett stort intresse för radonfrågorna hos allmänheten och mångahör av sig till förvaltningen för att få råd och information, inte minst isamband med husköp.Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i egnahem och från och med2003 lämnas bidrag för åtgärder som bedöms nödvändiga för att husenefter åtgärder ska ha en radonhalt på högst 200 Bq/m 3 inomhusluft [42].Miljörapport 2006 187

God bebyggd miljöLokalförsörjningsförvaltningen har sedan flera år tillbaka låtit utföraradonmätningar i förskolor och skolor i Göteborg. Idag har mindre än 50av dessa verksamheter i kommunens fastigheter radonhalter som överstigernuvarande riktvärde på 200 Bq/m 3 och åtgärder vidtas för att få nervärdena till en acceptabel nivå. Miljöförvaltningen ställer också krav påatt radonmätningar utförs i övriga förskolor och skolor, det vill säga ifastigheter där kommunen hyr in sig, men också i fristående förskolor ochskolor.Radon i hushållsvattenRadongashalterna i Göteborgs två råvattentäkter, Göta älv ochDelsjöarna, är försumbara. Däremot förekommer högre radonhalter idjupborrade, enskilda vattentäkter.Miljöförvaltningen har på senare år endast i mycket begränsad omfattningutfört radonprovtagningar i enskilda vattentäkter och i några enstaka fallhar proverna visat sig vara tjänliga med anmärkning. Höga radonhalter ivattnet har tidigare framför allt kunnat konstateras i djupborrade brunnarpå norra Hisingen.Eftersom miljöförvaltningen inte har gjort någon kartläggning av radon idjupborrade brunnar rekommenderas alla som har en sådan brunn attsjälv låta kontrollera radonhalten. Om värdena överstiger 100 Bq/l anserförvaltningen att en permanent lösning, till exempel installation av radonavskiljare,bör övervägas. Enligt Brunnsarkivet hos SGU(Sveriges Geologiska Undersökningar) finns det cirka 2 500 djupborradebrunnar i Göteborg. Hur många av dessa som i dag används somvattentäkt finns det dock ingen uppgift om.14.9 VÄGTRAFIKTrafiken i Göteborg består framför allt av väg- och spårbundna fordonmen även av fartyg och flyg. I detta avsnitt behandlas vägtrafiken.14.9.1 TrafikutvecklingAntalet fordon på vägarna i Göteborg har räknats sedan början av1970-talet. Sedan 2000 har omfattande vägarbeten utförts vilka inneburitstora omflyttningar av trafiken som i sin tur påverkat redovisningen i defasta trafikräkningssnitten. Jämförelser mellan de senare åren kan därförbli missvisande. Över en längre tid går det dock att se trender(figur 14.8).Det är framför allt över kommungränssnittet och på de stora lederna somtrafiken ökar. Sedan 1989 har trafiken över kommungränssnittet ökat med23 procent. Under 2006 ökade vägtrafiken, mätt vid kommungränssnittet,med 0,9 procent jämfört med 2005. Kommungränssnittet sammanfallerinte helt med kommungränsen. Exempelvis ligger Askim innanförkommungränsen men söder om kommungränssnittet.188Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöTabell 14.20 Trafikmängder i Göteborg 1998–2006, tusentals fordonTusentals fordon per ÅMVDMätpunkt 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 200628 fasta punkter 890 910 927 940 972 994 1 011 1 027 1 031Kommungränssnittet339 349 362 369 385 396 405 414 418Centrala 293 298 300 300 290 287 289 288 276stadssnittetCitysnittet 72 74 69 69 66 68 68 66 66De 28 fasta punkterna är ett mått på trafikförändringen över hela staden. Sifforna visarfordon per årsmedelvardagsdygn (ÅMVD) sammanlagt i båda riktningarna. Källa: [42]Resandet inom, till och från Göteborg har ökat sedan 60-talet. Personbilarnastår för den största delen av ökningen. Resandet med kollektivafordon ligger i princip på samma nivå i dag som i början av 60-talet(figur 14.8). För att miljömålen ska kunna klaras måste biltrafikökningenminska, vilket kan ske genom att fler reser med kollektivtrafik, cyklareller går. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunnavälja att färdas på andra sätt än med bil.Antal resande (st)1 400 0001 200 0001 000 000800 000600 000400 000bilpassagerarebilförarekollektiva fordon200 000060 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00Figur 14.8 Resandeutvecklingen inom och till/från Göteborg 1960–2003Källa: [43]14.9.2 LuftföroreningarAnvändningen av fordon ger utsläpp till luften som påverkar människoroch miljö både lokalt och globalt.De ämnen som ger en lokal påverkan är framför allt kväveoxider (NO X )och partiklar (PM 10 , PM 2,5 ). Kväveoxider bildas vid förbränningen avdrivmedlet. Partiklarna kommer både från avgaserna och från uppvirvlingnär fordonet kör. De uppvirvlade partiklarna utgörs främst av materialfrån vägbana och däck.Användningen av fossila bränslen ger global påverkan (växthuseffekt)genom utsläpp av koldioxid. Metangasbaserade bränslen såsom bio- ochnaturgas släpper ut metan som också påverkar växthuseffekten.Nyare fordon har bättre avgasrening och effektivare motorer än äldrefordon vilket innebär att utsläppen av både kväveoxider och partiklarMiljörapport 2006 189

God bebyggd miljöminskar trots trafikökning. Detta gäller inte för utsläppen av koldioxid.Under ett flertal år har fordonens bränsleförbrukning minskat något menden totala trafikökningen har varit så stor att koldioxidutsläppen totaltändå har ökat.Tendensen i dag är att försäljningen av större bränsleslukande bilar ökar.Detta innebär att det blir allt svårare att klara koldioxidmålet.I Göteborg har det under ett flertal år bedrivits ett arbete för att ökaandelen miljöfordon inom kommunen. Läs mer om detta i avsnitt 14.5.5.14.9.3 BullerVägtrafiken orsakar ljud som upplevs som störande av många.1997 tog riksdagen ett beslut om infrastrukturinriktning för framtidatransporter [44]. I det beslutet ingick riktvärden för trafikbuller, vilkaframgår av tabell 14.21.Tabell 14.21 Riksdagens riktvärden för trafikbuller vid nybyggnationBostäderBullernivå (dBA)Ekvivalent nivå inomhus 30Maximal nivå inomhus nattetid 45Ekvivalentnivå utomhus 55Maximal nivå utomhus 70Källa: [44]I riksdagsbeslutet ingick även ett åtgärdsprogram mot störningar avtrafikbuller i befintlig bebyggelse från den statliga infrastrukturen. Detförsta etappmålet i åtgärdsprogrammet ska klaras senast år 2007 vid defastigheter som exponeras för buller utmed det statliga väg- ochjärnvägsnätet vid följande nivåer och däröver:• 65 dBA ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller• 55 dBA maximalnivå inomhus nattetid avseende buller frånjärnvägstrafik.Trafiknämnden antog 2006 Miljöprogrammet för trafiken i Göteborg[45]. På lång sikt, till år 2050, är målsättningen att alla Göteborgare skaha en ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad på högst 50 dBA exklusivereflektion. Trafikkontoret har satt upp som mål att till år 2015 prioriteraoch åtgärda bullerproblemen för samtliga bullerstörda som har enekvivalent ljudnivå på minst 65 dBA vid husfasad exklusive reflektion,varav bullerproblemen för hälften av de bullerstörda ska vara åtgärdadetill år 2010.De gällande riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara icentrala Göteborg annat än inne på gårdar och vid gator med mycket lågtrafik. För att uppnå trafiknämndens mål måste kraftiga åtgärder vidtas.Antalet boende i Göteborg som är utsatta för ljudnivåer från trafiken över65 dBA (tabell 14.22) har minskat under åren genom de åtgärder som190Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljövidtagits. En del av dem som fortfarande har över 65 dBA utanförfönstret har fått åtgärder vidtagna för inomhusnivån. Bland annat harmånga fastigheter under senare år bytt fönster i samband med renoveringoch ombyggnad eller av energisparskäl, vilket bör ha medfört attljudnivån inomhus för de boende har minskat. Ett stort antal göteborgarelever dock i en ljudmiljö som inte kan betraktas som god miljökvalitet.Tabell 14.22 Boende i Göteborg utsatta för trafikbuller > 65 dBA1988 1997 1998 2002Antal 20 000–25 000 15 000 12 000 10 500Källor: [46–49]Boverket fick i början av 2004 i uppdrag av Regeringen att utarbeta ettfördjupat underlag för tillämpningen av de riktvärden för väg- ochjärnvägstrafik som Riksdagen beslutade om 1997. Underlaget ska varavägledande vid byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen.Utredningen överlämnades av Boverket till Regeringen i november 2004.Boverket pekar i sin utredning på behovet av kommunal kartläggning ochframtagande av kommunala handlingsplaner för buller. De har listat endel underlag som bör finnas för beslut som medför avsteg frånriktvärdena för buller. Bland annat ska det göras en beskrivning av bådede kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna för de boende.Direktörerna för stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningengav år 2003 en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram underlag förbeslut i respektive nämnd om kommunens tillämpning av riksdagensriktvärden för trafikbuller vid planering för byggande av bostäder. Efterhand anslöt sig även tjänstemän från fastighetskontoret till arbetsgruppen.Resultatet blev Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller —utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg.Respektive nämnd beslutade under våren 2006 att inom sina respektiveansvarsområden tillämpa de riktlinjer som föreslås i rapporten.14.10 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN14.10.1 De nationella delmålen• PlaneringsunderlagSenast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundaspå program och strategier för:a. hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kulturkan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarnaför miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,b. hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara ochutvecklas,c. hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skallbevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- som kulturmiljö- somfriluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsattbegränsas,Miljörapport 2006 191

God bebyggd miljöd. hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas,hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad avproduktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle ochvindkraft skall främjas.I ÖP 99 Översiktsplan för Göteborg finns en vision som berör vissa avfrågorna i delmålet. Det finns inga program och strategier att grundafysisk planering och samhällsbyggande på så att de uppräknade kvaliteternaska uppnås.En energiplan för Göteborgs kommun fastställdes i februari 2005 [18].Planen ska redovisa tillförsel, distribution, användning, miljökonsekvensernasamt samverkan för hushållning med energi. Planen bör kompletterasmed tydliga mål samt uppföljningsansvar för att planen ska varaett hjälpmedel för att nå energieffektivitet.De flesta av länets kommuner har en energiplan enligt en enkätundersökning2006. För att en energiplan ska anses som aktuell bör dennormalt inte vara äldre än fyra år. Det finns även i övrigt möjligheter förkommunerna att mer aktivt arbeta in energifrågorna i den kommunalaplaneringen. I flera av länets kommuner pågår en fortsatt fjärrvärmeutbyggnadoch stöd finns för konvertering från el och olja till annan uppvärmning.Boverket har enligt ett regeringsbeslut tagit fram ett förslag tillutformning av ett stöd till kommuner och länsstyrelser med flera för attunderlätta för utbyggnaden av vindkraft. Bedömningen blir ändå att detblir svårt att nå delmålet om energi.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.• Kulturhistoriskt värdefull bebyggelseBebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 varaidentifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.Delmålet ligger inte inom miljörapportens ansvarsområde.• BullerAntalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigandede riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skallha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.Den komplettering av bostäder som skett i stadens centralare delar hartroligtvis gjort att antalet boende utsatta för buller som överstiger riksdagensriktvärden har ökat något. Det finns i dagsläget inga undersökningarför att jämföra situationen med delmålet.Det regionala delmålet har samma formulering som det nationella.192Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljö• Uttag av naturgrusÅr 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner tonper år.Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att naturgrus endast ska användasnär ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.I Göteborg görs inget uttag av naturgrus.Det regionala delmålet anger att 2010 ska uttaget av naturgrus i VästraGötalands län vara högst 1,4 miljoner ton per år och andelen återanväntmaterial ska utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen.• Minskning av avfallsmängder — resurser tas tillvaraDen totala mängden generat avfall skall inte öka och den resurs somavfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt sompåverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gälleratt:a. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska medminst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå.b. Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnasgenom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.c. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll,restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologiskbehandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkomposteringsom central behandling.d. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall frånlivsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling.Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandatmed annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efterbehandling återföra till växtodling.e. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna iavlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återförastill åkermark.Genererad mängd avfallDen totala mängden insamlat hushållsavfall och även mängden hushållsavfallsom återstår efter källsortering av bioavfall, producentansvarsavfalloch farligt avfall (så kallat restavfall) har ökat de senaste åren. Mängdeninsamlat verksamhetsavfall (industriavfall inklusive bygg- och rivningsavfall)har ökat kraftigt från 2002 till 2003 men minskat igen mellan 2003och 2004 för att öka kraftigt igen 2005 och 2006. Statistiken för dennatyp av avfall är osäker.Det finns ett starkt samband mellan konjunktur och avfallsmängder.Denna del av delmålet bedöms vara svår att uppnå.Minskad deponeringFrån 1994 till 2005 har mängden avfall som deponeras i Göteborgminskat med cirka 75 procent. Denna del av delmålet har uppnåtts.Miljörapport 2006 193

God bebyggd miljöAvfall som deponeras i Göteborg kommer från hela Västsverige ochavfall från Göteborg deponeras även utanför Göteborg. Om man ser tilldeponerade mängder i hela länet har även de minskat. Länsstyrelsenbedömer att denna del av delmålet kommer att uppnås för hela VästraGötalands län.Återvinning av hushållsavfallDen totala mängden hushållsavfall i Göteborg 2006 var cirka 200 000ton. Av detta gick i storleksordningen 25–30 procent till materialåtervinning.För att nå målet om 50 procent materialåtervinning krävs attutsorteringen av framför allt producentansvarsavfall såsom förpackningaroch returpapper samt bioavfall ökar väsentligt.Matavfall från hushåll, storkök, butiker, livsmedelsindustrier m mI Göteborg komposterades 2006 cirka 20 procent av den beräknademängden lättnedbrytbart bioavfall från hushåll och verksamheter medhushållsliknande avfall.Kretsloppskontoret undersökte hur bioavfall från industrin behandlades2002. Enligt denna undersökning gick sammanlagt 110 ton matavfall(fiskrens, kasserade charkprodukter samt bageriavfall) till centralkompostering på Marieholms komposteringsanläggning. Det mestamatavfallet från industrin gick till djurfoder.Matmålen bedöms kunna uppnås med ökade insatser. En förutsättning äratt det finns en central anläggning för biologisk behandling som fungerar.Återföring av fosfor till produktiv markCirka 50 000 ton avvattnat slam med ett fosforinnehåll på 453 ton produceraspå Ryaverket årligen. Större delen av det avvattnade slammet harkomposterats och därefter använts till markbyggnad.Efterfrågan på kompostjord är god. Målsättningen är att slammet ska återförastill den produktiva marken. Men möjligheterna är fortsatt små attleverera slam till jordbruket på grund av den debatt som förs av LRF ochlivsmedelsindustrin. Någon leverans har inte skett till jordbruket under2006. Gryaab behåller dock beredskap samt upprätthåller certifiering ochrutiner för att kunna leverera P-märkt slam om situationen skulleförändras. P-märkningen innebär att slammet är en kvalitetssäkradprodukt som uppfyller alla villkor för användning i jordbruket.Ett av de regionala delmålen som rör avfall säger att mängden deponeratavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 årsnivå samtidigt som den totala mängden avfall inte ökar samt att samtligaavfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyllerhögt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponeringav avfall.194Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljö• Energianvändning i byggnaderDen totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder ochlokaler minskar. Minskningen bör vara 20 % till år 2020 och 50 % tillår 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skallberoendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektornvara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökarkontinuerligt.Det nationella målet har ändrats under 2006. Det regionala delmåletsaknar ovanstående procentsatser. Där står endast att miljöbelastningenfrån energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska och vara lägreår 2010 jämfört med 1995.Bebyggelsen svarar för en stor del, cirka en tredjedel av Sveriges totalaenergianvändning. Trenden är att energianvändningen för uppvärmningminskar per ytenhet, men samtidigt ökar den uppvärmda ytan. Användningenav el till apparater och ventilation har också ökat. Utsläppen avkoldioxid från bostäder och service har minskat sedan 1995. Detta berorpå övergången från fossila bränslen till förnybara i många fjärrvärmeverksamt att småhus med egen oljepanna har anslutits till fjärrvärmenätet.Boverkets byggregler har revideras med nya föreskrifter inom energiområdet.EU-direktivet om byggnaders energiprestanda är infört i svensklagstiftning och därmed främjas successivt en effektivare energianvändningoch ett minskat utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser.I länet har hela 7 000 ansökningar inkommit om bidrag för att ersätta oljasom uppvärmningskälla under perioden januari till november 2006.Samtidigt ökar också ansökningarna om bidrag för installation avsolfångare.För att få fart på omställningen till mer hållbara energisystem har enskattereduktion införts för vissa energibesparande åtgärder ochkonvertering till förnyelsebar energi för offentliga fastigheter.Målet är möjligt att uppnå, men bedömningen är osäker eftersom dentotala energianvändningen inte minskar.• Byggnaders påverkan på hälsanÅr 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsannegativt. Därför skall det säkerställas att:a. samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tidsenast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,b. radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200Bq/m 3 luft och attc. radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft.I Göteborg har lokalförsörjningsförvaltningen kartlagt flertalet av sinaförskolor och skolor vad gäller radonsituationen. I de fall radonhalteröver 200 Bq/m 3 luft mätts upp har radonsänkande åtgärder oftastvidtagits. Redan i dag uppfylls alltså i stor utsträckning delmålet när detMiljörapport 2006 195

God bebyggd miljögäller radonhalten i lokalförsörjningsförvaltningens egna förskolor ochskolor. Vad gäller övriga lokaler för förskola och skola i kommunalasamt i privata fastigheter ställer miljöförvaltningen krav på utredningaroch åtgärder så att miljömålet också där ska kunna uppfyllas inomföreskriven tid.För bostäderna i Göteborg är situationen en helt annan och det torde blimycket svårt att uppfylla målet att samtliga bostäder ska ha en radonhaltsom är lägre än 200 Bq/m 3 luft år 2020. Ytterligare kartläggningar ochomfattande åtgärder måste komma till stånd vad gäller hus byggda av blålättbetong och en viktig uppgift är också att på ett bättre sätt identifiera debostäder som kan vara utsatta för förhöjda radonhalter från marken.Det regionala delmålet har samma innebörd som det nationella.196Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljöREFERENSERAvfall[1] Kretsloppskontoret (2004). Göteborgs Stads kretsloppsplan 2003.Uppdaterat med uppgifter om avfallsstatistik för 2006 från JessicaGranath och Bo Antoni Kretsloppskontoret .[2] Renova AB (2007). Miljörapport för avfallskraftvärmeverket iSävenäs 2006.[3] Gryaab (2007). Miljörapport för avloppsreningsverket Ryaverket2006.[4] SITA Sverige AB (2007). Miljörapport för Marieholms sorteringsanläggning2006.[5] Renova AB (2007). Miljörapport för Högsbo och Skräppekärrsorteringsanläggningar 2006.[6] Renova AB (2007). Miljörapporter för återvinningscentralernaSävenäs, Tagene, Högsbo och Bulycke 2006.[7] Reci (2007). Miljörapport 2006. Göteborg.[8] Renova AB (2007). Miljörapport för Farligt avfallsanläggning,Ringön 2006.[9] Renova AB (2007). Miljörapport för komposteringsanläggningen iMarieholm 2006.[10] Renova AB (2007) Miljörapport för Fläskebo avfallsanläggning2006.Badvatten[11] Naturvårdsverket (1996). Statens naturvårdsverks föreskrifter omstrandbadvatten; SNF 1996:6.Buller[12] Naturvårdsverket (1978). Riktlinjer för externt industribuller. RR1978:5[13] Naturvårdsverket (2004). Allmänna råd om buller från byggplatser.NFS 2004:15.[14] Trafikkontoret (2001). Miljökrav och trafiksäkerhetskrav vidupphandling av entreprenader och tjänster där arbetsmaskiner ochfordon ingår.[15] Socialstyrelsen (2005). Allmänna råd om buller inomhus. SOSFS2005:6 (M)[16] Naturvårdsverket (1981). Buller från skjutbanor — allmänna råd.RR 1981:2Miljörapport 2006 197

God bebyggd miljöEnergi[17] SFS 1991:738, Lagen om kommunal energiplanering.[18] Göteborgs Stad (2005). Göteborgs Energiplan 2005. KF 2005 nr 16.[19] Statens Energimyndighet webbplats: www.energimyndigheten.seSökväg: Råd och tips — företag/Lokaler och flerbostadshus/Lag omenergideklaration (2007-03-05).[20] Förvaltnings AB Framtiden (2007). Årsredovisning 2006.[21] Lokalförsörjningsförvaltningen, LFF webbplats:www.lff.goteborg.se Sökväg: Aktuellt/Projektrapporten Kvalitetsstyrdförvaltning Energi-Miljö (2007-07-03)[22] Lokalförsörjningsförvaltningen, LFF (2007). Miljöredovisning 2006.[23] Konsument Göteborg (2006). Årsrapport 2005.[24] Statens Energimyndighet och Statistiska centralbyrån (2006).Oljeleveranser — Kommunvis indelning 2005 EN 13 SM 0601.[25] Miljöfordon i Göteborgs webbplats: www.miljofordon.se Sökväg:fakta/antal fordon, mängd bränsle (2007-03-06)[26] Göteborg Energi (2007). Samrådsunderlag angående planeradanläggning för produktion av SNG (syntetisk naturgas) vid Rya[27] Göteborg Energi AB:s webbplats: www.goteborgenergi.se(2007-05-07)[28] Göteborg Energi AB (2007). Årsredovisningar 2006.Naturmiljö[29] SCB:s webbplats: www.scb.se, Sökväg:Miljö/Markanvändning/Land- och vattenarealer/Kommunarealer den 1jan 2006 (2007-07-03)[30] Stadsbyggnadskontoret (2003). ÖP 99 Översiktsplan för Göteborg.[31] Skrivelse 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik.[32] Grahn P (1998). Stadens grönområden används mycket.Byggforskning nr 3.[33] Küller R, Küller M (1994). Stadens grönska, äldres utevistelse ochhälsa. Byggforskningsrådet, Rapport 24:1994.[34] Forss E, Löf A-M (2003). Hur utbildning av vårdpersonal påverkaräldres utevistelser på särskilt boende. Utevistelsens hälsobefrämjandeeffekter på människan. FoU-rapport 9:2003.Radon[35] SOSFS 2004:6 (M). Ändring i allmänna råden (SOSFS 1999:22) omtillsyn enligt miljöbalken — radon i inomhusluft.[36] SOSFS 1999:22 (M). Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligtmiljöbalken — radon i inomhusluft.198Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

God bebyggd miljö[37] Boverket (2006). Boverkets byggregler 2006. BFS 1993:57 (medändringar till och med 2006:12, BBR 12).[38] AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder motluftföroreningar. Arbetarskyddsstyrelsen.[39] SLVFS 2001:30. Livsmedelsvekets föreskrifter om dricksvatten.[40] SOSFS 2003:17 (M). Försiktighetsmått för dricksvatten. Allmännaråd. Socialstyrelsen.[41] Boverket (2003). Boverkets information om radonbidrag tillegnahem.Vägtrafik[42] Trafikkontoret (1999–2005). Trafikmätningar i Göteborg 1998–2004.[43] K 2020, Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet (2004).Analys av alternativa strukturer.[44] Proposition 1996/97:53. Infrastrukturinriktning för framtidatransporter.[45] Trafiknämnden (2006). Miljöprogrammet för trafiken i Göteborg.Rapport nr 4:2006 Trafikkontoret ISSN nr. 1103-1530, ISRN gbg-tk-r4:2006-se[46] Gatunämnden. Bullersaneringsplan 1988. Göteborg.[47] Miljöförvaltningen. Trafikbullerberäkningar i Göteborg 1997.[48] Trafiknämnden (1999). Årsrapport 1998. Göteborg.[49] Miljöförvaltningen (2002). Trafikbullerutredning för Göteborg2002. Uppdragsrapport 2002:7.Miljörapport 2006 199

God bebyggd miljö200Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15. Ett rikt växt- och djurliv15.1 MILJÖKVALITETSMÅLDen biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt,för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemsamt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skallkunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräckligt genetiskvariation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljömed rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.15.2 BAKGRUND15.2.1 Biologisk mångfaldDen biologiska mångfalden utgörs, enkelt uttryckt, av livet på jorden i sinhelhet och i alla dess former. Ofta talas det om biologisk mångfald på treolika nivåer:• ekosystem och naturtyper (till exempel skog, odlad mark, våtmarker)• mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter• genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd och populationerav samma art.Det finns många anledningar att värna den biologiska mångfalden:• Försörjning och välstånd – biologiska resurser utgör basen förlivsuppehället och näringsverksamheten.• Ekosystemtjänster – ekosystemen utför många tjänster som vi ofta tarför givet, till exempel mikroorganismernas nedbrytning av föroreningar,insekternas pollinering av växter och vegetationens bildandeav syre.• Estetiska värden – i naturen får vi upplevelser, sinnesro, inspirationmed mera.• Etiska och existentiella värden – miljarder år av evolution har lettfram till idag, med vilken rätt utarmar vi naturresurserna?• Försiktighetsprincipen – ingen vet vad som händer om stora delar avbiodiversiteten försvinner. Därför kan det vara klokt att bevara såmycket som möjligt av den biologiska mångfalden.Miljöförändringar har vid flera tidigare tillfällen i jordens historia orsakatatt arter dött ut, men den nuvarande minskningen av antalet arter är en avde snabbaste. Vi behöver inte bevara alla arter för att upprätthålla livskraftigaekosystem, men vi kan idag inte avgöra vilka arter och gener somkommer att bli viktiga i framtiden. [1]Miljörapport 2006 201

Ett rikt växt- och djurliv15.2.2 Hot och bevarandeDet finns många hot mot den biologiska mångfalden. Mänsklig påverkansom utsläpp av miljögifter eller att arternas livsmiljöer förstörs ärexempel på hot. På lokal nivå leder till exempel förändradmarkanvändning till att en del arter inte längre kan finnas kvar i vissaområden. Även på global nivå sker förändringar där det är svårt attförutse konsekvenserna. Exempelvis kan en förhöjd medeltemperatur slåut hela ekosystem både på land och i vatten.Sverige har genom att skriva på konventionen om biologisk mångfaldlovat att arbeta för att bevara den biologiska mångfalden. Detta skerbland annat med hjälp av lagstiftning där miljömålen ingår som en del.Läs mer om lagar och konventioner i avsnitt 15.2.3.Skydd av arter och naturområdenArter som är utrotningshotade eller utsätts för plundring kan fridlysas,vilket innebär att det är förbjudet att skada eller föra bort vilt levandeexemplar av arten. I Västra Götalands län är cirka 330 arter fridlysta, tillexempel alla grodor, paddor och salamandrar. Utöver dessa är även tiofiskarter i havet och nio i sötvatten helt fredade, medan andra är fredadevissa delar av året eller på vissa platser.I Sverige sammanställs en så kallad rödlista över alla växt- och djurartervars framtida överlevnad i landet är hotad. Rödlistan är ett viktigt instrumenti nationellt och internationellt naturvårdsarbete.Den senaste svenska rödlistan publicerades 2005. Klassifikationen harskett efter ett system som beslutats av den internationella naturvårdsunionen,IUCN. Arterna klassificeras enligt sex kategorier: försvunnen,akut hotad, starkt hotad, sårbar, missgynnad och kunskapsbrist. Av de58 000 arter som är kända i Sverige har cirka 20 000 bedömts. Detta harresulterat i en rödlista som omfattar 3 653 arter [2].För hotade arter som även omfattas av Natura 2000 tar länsstyrelserna, påuppdrag av Naturvårdsverket fram åtgärdsprogram. Dessa beskriveråtgärder för att arten eller miljön ska kunna återhämta sig. I åtgärdsprogrammenanges nödvändiga insatser, kostnader och vem som ska genomförainsatserna. Till år 2010 ska 210 program för totalt 500 arter ochlivsmiljöer tas fram.För att skydda livsmiljöer för värdefulla arter kan värdefulla naturområdenskyddas genom bestämmelser i miljöbalken. Olika former av skyddbeskrivs i avsnitt 15.3.1.15.2.3 Lagar och konventionerVid FN:s miljökonferens i Rio år 1992 skrev världens regeringar underen bindande överenskommelse, Konventionen om biologisk mångfald.Den syftar till att bevara livets variationsrikedom på jorden och är ettgemensamt försök från världssamfundet att komma till rätta med de storaproblem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Varje land ska202Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt växt- och djurlivutveckla nationella strategier, planer eller program för bevarande avbiologisk mångfald. Konventionen trädde i kraft i december 1993.Även EU har anslutit sig till konventionen om biologisk mångfald. Ibörjan av 1998 presenterade EU-kommissionen en strategi för biologiskmångfald. Viktiga instrument för att skydda den biologiska mångfaldenär fågel- och habitatdirektiven.Riksdagen beslutade 1994 om en strategi för biologisk mångfald [4] och1995 presenterade Naturvårdsverket och fyra sektorsmyndigheter var sinaktionsplan. Under 1997 fick de i uppdrag av riksdagen och regeringenatt genomföra dessa aktionsplaner [5].Å 2002 antog riksdagen regeringens naturvårdsskrivelse, där ett tema äratt föra naturvården närmare medborgarna genom lokal delaktighet ibeslut och genom ökade möjligheter för lokala naturvårdssatsningar.Miljöbalken trädde i kraft 1999 och i och med det samlades de bärandeelementen i Konventionen om biologisk mångfald inom en och sammalagstiftning. En av EU:s viktigaste åtgärder för att skydda biologiskmångfald är att inrätta Natura 2000-områden. Natura 2000 har kommit tillmed stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade somriksintressen.De miljömål som varit ramen för miljövårdsarbetet sedan 1999 kompletteradesi november 2005 med målet Ett rikt växt- och djurliv.15.3 SITUATIONGöteborgs natur är mycket variationsrik. Lerfyllda dalgångar löpermellan mer höglänta urbergsområden. I urbergsområdena finns barrskog,sjöar och ljunghedar. I de låglänta områdena finns jordbruksmark ochlövskog. Ett antal stora och små vattendrag mynnar i kustområdet. Längreut ligger skärgården och det öppna havet. I själva tätortsområdet finns enmosaik av grönområden och gröna korridorer.Bland de värdefulla och intressanta naturtyperna i Göteborg kan nämnasden västsvenska fuktheden, strandängarna kring Göta och Nordre älv,havsstrandängar, ravinlandskapet i Lärjeåns dalgång, ädellövskogsområden,ängs- och hagmarker samt värdefulla marina miljöer som estuarieroch grunda havsområden med ålgräsängar.De djur och växter som lever i de olika naturtyperna har olika krav på sinmiljö. Vissa är mycket känsliga och klarar inte av att anpassa sig tillförändringar, medan andra är mer anpassningsbara. Vissa är beroende avatt landskapet hävdas, till exempel är många av de arter som hotas idagknutna till jordbrukslandskapet. Den biologiska mångfalden skyddas bästgenom att olika landskapstyper bevaras och förvaltas på lämpligt sätt.Skyddet av den biologiska mångfalden och hushållningen med naturresursernahar lyfts fram i kommunens miljöarbete. KommunensMiljörapport 2006 203

Ett rikt växt- och djurlivmiljöpolicy som gäller sedan 1996 tar upp dessa frågor i de inledandepunkterna: 1. Hushålla med naturresurserna och 2. Tag hänsyn till människoroch natur. Under punkt 2 står: ”Biologisk mångfald och genetiskvariation är förutsättningar för naturens anpassning till nya förhållandenoch ytterst vår möjlighet att överleva. Ekologiska processer, biotoper ocharter måste vi därför bevara, vidmakthålla och i vissa fall återskapa. Viska fortsatt begränsa utsläpp till luft, mark och vatten, liksom andrastörningar av olika slag” [6].Enligt ett av de övergripande mål för Göteborg som beslutades i sambandmed att kommunfullmäktige antog miljöpolicyn 1992 ska den biologiskamångfalden, de genetiska resurserna och naturresursernas funktionbevaras [7].Flera förvaltningar deltar i den fysiska planeringen och bevakar naturvärdeni olika planeringsskeden.Fastighetskontoret förvaltar produktiv kommunägd skog i Göteborg.Miljöer med höga naturvärden, till exempel mindre områden med grovlövskog, undantas alltid från avverkning. I den gröna skogsbruksplanen[2] undantas 30 procent av den produktiva skogsmarksarealen frånekonomiskt skogsbruk, där görs istället bara åtgärder som främjar denbiologiska mångfalden eller bibehållande av kulturmiljövärden.Miljöförvaltningen samlar in uppgifter om rödlistade arter i kommunen.Uppgifterna kan till exempel användas som underlag vid fysisk planeringmen även vara till hjälp för alla som vill veta mera om de naturvärdensom finns i Göteborg. Förvaltningen genomför också övervakning avarter och biotoper.Park- och naturförvaltningen förvaltar natur- och friluftsområden iGöteborgs Stad, bland annat flera naturreservat och Natura 2000-områden. I förvaltningens naturvårdsprogram från 2005 är ett av huvudmålenatt bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Lokaler medskyddsvärda arter övervakas noga och främmande arter som kankonkurrera ut det naturliga växt- och djurlivet begränsas [9].Stadsbyggnadskontoret har ansvaret för bildande av kommunala naturreservat.I detaljplaner görs alltid avvägningar mot natur- och kulturintressen.Kulturförvaltningen ansvarar för vetenskapliga naturvärden och kulturmiljövärdeni den fysiska planeringen.Tätortsnära natur är ett samverkansprojekt där flera kommunala förvaltningar,ideella föreningar och andra organisationer arbetar för att värnaoch utveckla naturen runt staden. Ett par av målen för samverkansprojektetär att bevara och utveckla biologisk mångfald, kulturmiljövärdenoch sociala värden i parker, naturområden och vattenområden samt attsäkerställa prioriterade mark- och vattenområden för friluftsliv, biologiskmångfald och kulturmiljöer.204Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt växt- och djurlivI delprojektet Natur och kultur — ett kunskapsunderlag (i fortsättningenkallat Kunskapsunderlaget) samlas kunskap om naturen i Göteborg ochdet samlade materialet digitaliseras. Vidare nyinventeras värdefullanaturmiljöer och vissa arter, till exempel vissa insekter, svampar ochlavar. År 2007 ska underlaget vara färdigt och då bland annat fungerasom faktaunderlag vid planering.Under 2006 inventerades bland annat fladdermöss. Totalt hittades åttaolika arter i kommunen. Nordisk fladdermus förekom rikligt och återfannspå samtliga inventerade lokaler. Därnäst var dvärgfladdermus, storfladdermus och gråskimlig fladdermus de vanligast förkommande.Övriga arter förekom betydligt mer sparsamt.De allra flesta miljöförbättrande åtgärder som görs förbättrar livsmiljönför olika arter. Exempel på sådana åtgärder kan vara återskapande avvåtmarker. Inom EU-projektet Pure North Sea har till exempel områdenakring Osbäcken och Klare mosse på Hisingen utvecklats[10]. Läs mer omskapande av våtmarker i kapitel 11 Myllrande våtmarker.Inom ramen för ett annat EU-projekt (finansierat av LIFE) arbetar manmed att förbättra förutsättningarna för musslorna i Lärjeån. Under 2005gjordes åtgärder för att förbättra bottenförhållandena på en sträcka iLärjeån. Under 2006 analyserades skal från självdöda musslor. Bådetillväxten och kemiska förändringar i skalen indikerar att det under 1970-och 1980-talen rådde försämrade levnadsvillkor för musslorna men attvillkoren förbättrades under 1990-talet.15.3.1 Skyddad naturDet finns flera olika juridiska former för att skydda naturområden.NaturreservatNaturreservat bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda ochbevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftsliveteller för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöereller livsmiljöer för skyddsvärda arter.Följande naturreservat ligger helt eller delvis i Göteborg: Vrångöskärgården,Sandsjöbacka, Göta älv-Nordre älvs dalgång, Nordre älvsestuarium, Sillvik, Nordre älv-Tomtebacken, Vättlefjäll, Rya skog,Änggårdsbergen, Delsjöområdets östra del, Prästgårdskilen, Vargö,Vinga skärgård, Hult Åsen.LandskapsbildskyddLandskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns med i miljöbalken.Landskapsskyddet gäller tills det ersatts med något annat skydd.Ett område i Göteborg har landskapsbildsskydd, Ellesbo bokskog pånordöstra Hisingen.Miljörapport 2006 205

Ett rikt växt- och djurlivNatura 2000-områdeNatura 2000-områden bildar ett nätverk av värdefulla naturområden inomEU. Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som listats iEU:s art- och habitatdirektiv eller EU:s fågeldirektiv. Natura 2000-områdeninnehåller alltså naturmiljöer som är värdefulla i ett europeisktperspektiv.De naturtyper och arter som skyddas i ett Natura 2000-område skabevaras långsiktigt genom skydd och skötselåtgärder. Detta säkerställsgenom bevarandeplaner. För närvarande finns tolv Natura 2000-områdensom helt eller delvis ligger i Göteborg, se tabell 15.1. Vissa Natura 2000-områden är naturreservat medan andra saknar specifikt områdesskydd.Tabell 15.1. Natura 2000-områden i GöteborgNamnStorlek(ha)SkyddDirektivVrångö-skärgården 5 168 Naturreservat Fågel- och habitatdirektivetSandsjöbacka 2 426 Naturreservat FågeldirektivetGöta älv-Nordre älvs 1 004 Naturreservat FågeldirektivetdalgångNordre älvs estuarium 7 093 Naturreservat Fågel- och habitatdirektivetSillvik 29 Naturreservat HabitatdirektivetÖxnäs 113 Saknar specifikt HabitatdirektivetområdesskyddFåglevik 1 Biotopskyddsområde HabitatdirektivetTorsviken 148 Saknar specifikt FågeldirektivetområdesskyddNordre älv –22 Naturreservat HabitatdirektivetTomtebackenVättlefjäll 1 632 Naturreservat FågeldirektivetLärjeån 127 Saknar specifikt Fågel- och habitatdirektivetområdesskyddSäveån, nedre delen 32 Saknar specifikt Fågel- och habitatdirektivetområdesskyddKälla: [11]BiotopskyddBiotopskydd är avsett för områden som utgör livsmiljö för hotade djurellerväxtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Vissa element ijordbrukslandskapet omfattas av ett generellt biotopskydd: alléer, källormed omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker,stenmurar och åkerholmar. I Göteborg finns endast områden medgenerellt biotopskydd.Djur- och växtskyddsområden samt fredningsområde för fiskDjur- och växtskyddsområden kan avsättas för att skydda sällsynta ellerstörningskänsliga växt- eller djurarter. I Göteborg skyddas fem områden(171 ha varav 44 ha är land) som djurskyddsområden, avsatta för fåglareller sälar.206Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt växt- och djurlivInom fredningsområde för fisk gäller särskilda bestämmelser ochförbudstider. Det finns även sju fredningsområden, som ofta ärmynningsområden, för fisk omfattande totalt 2 804 ha (muntliginformation från Länsstyrelsen Västra Götaland). Dessa är Nordre älv,Osbäcken, Göta älv, Stora ån, Krogarbäcken och Hagaå, Buskär ochTanneskär. Inom Buskärs och Tanneskärs fredningsområden är allt fiskeförbjudet hela året. [12]NaturminnenNaturminnen är särpräglade naturföremål som behöver skyddas ellervårdas särskilt, till exempel gamla träd. I Göteborg finns femnaturminnen:• Linden på Torslanda kyrkogård• Norslätts finnoxel• Högsbo pegmatitbrott• Linden vid Bäckebols gård i Backa• Kvibergs jättegrytor.RamsarområdeRamsarområden skyddas enligt Konventionen om våtmarker av internationellbetydelse, och i synnerhet som livsmiljö för våtmarksfåglar.Dessa områden är oftast skyddade som naturreservat och kan även ingå iett Natura 2000-område. I Göteborg är Nordre älvs estuarium ettRamsarområde.StrandskyddStrandskyddet är till för att skydda växt- och djurlivet och för att friluftslivetska få tillgång till stränderna. Skyddet gäller generellt inom 100 mfrån strandlinjen på land eller i vattnet, men på vissa platser gäller utökatstrandskydd om 300 m. I Göteborg gjordes 1998 en översyn av strandskyddetsom redan då var differentierat. Det nya förslaget innebar attstrandskyddet utvidgades, framför allt i sydvästra Göteborg där strandskyddtidigare till stor del saknades. [13]RiksintresseEtt riksintresse är ett område som är viktigt ur nationellt perspektiv urbevarande- eller exploateringssyfte. I den här texten behandlas endastområden av riksintresse för naturvård, friluftsliv eller yrkesfiske.Riksintresse för naturvården ska skyddas mot åtgärder som kan skadanaturmiljön. I Göteborg är Göta och Nordre älvs dalgångar, Lärjeånsdalgång, Säveån, Änggårdsbergen, Galterö, Nordre älvs estuarium, Öxnäsoch Orremossen områden av riksintresse för naturvården.Område av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kanskada naturmiljön. I Göteborg är Göta och Nordre älvar, Södra skärgården,Delsjöområdet, Sandsjöbacka, Vättlefjäll och Änggårdsbergenområden av riksintresse för friluftslivet.Miljörapport 2006 207

Ett rikt växt- och djurlivRiksintresse för yrkesfisket skyddar områden som är av betydelse föryrkesfisket och dessa områden skyddas mot åtgärder som försvårarmöjligheten att bedriva näringen.Tidigare har alla grunda havsområden (ner till 6 meters djup), som ärviktiga uppväxtområden för många fiskarter, varit ett generellt riksintresseför yrkesfisket, men enligt ett förslag från fiskeriverket 2006 skadessa områden inte längre vara skyddade generellt. Enligt förslaget är ettstörre område i Göteborg av riksintresse för yrkesfisket. Området omfattarVinga-Stora Pölsan-Hätteberget-Djupa rännan. Detta är ett fångstområdeför havskräfta, torsk, plattfisk med flera bottenfiskar. [14]15.3.2 Hotade- och främmande arterRödlistade arterI Göteborg finns många olika naturtyper och livsmiljöer representerade.Variationen i livsmiljöer gör att många olika hotade arter finns i kommunen.Ofta finns flera rödlistade arter inom samma område. Någraexempel på områden med många rödlistade arter är Delsjöområdet,ravinlandskapet vid Lärjeån, Vättlefjäll, Rya Skog, Billdal och StoraAmundön, men även mer centrala områden som Slottsskogen ochBotaniska trädgården.Några exempel på rödlistade arter i Göteborgsområdet:• akut hotade: kamomillkulla, amazonmyra, bergumsbjörnbär• starkt hotade: rosenbjörnbär, bågstarr, knölnate, martorn• sårbara: getlav, alkonblåvinge, flodpärlmussla, tumlare, hasselsnok• missgynnade: granspira, ädelguldbagge, idegran, storspov• kunskapsbrist: slät jordtunga.Artdataarkivet, ADASedan år 2000 upprätthåller miljöförvaltningen ett artdataarkiv. Det är endatabas med information om den biologiska mångfalden i Göteborg, iförsta hand observationer av rödlistade arter.Artdataarkivet ska kunna användas som underlag för arbetet med attbevara den biologiska mångfalden i Göteborg, för miljöövervakning, vidfysisk planering, miljökonsekvensbeskrivningar med mera. Ett annatviktigt syfte är att sprida kunskap om arterna och deras livsmiljöer iGöteborg.Främmande arterFrämmande arter är sådana arter som med människans hjälp, medveteteller omedvetet, har flyttats till områden där de inte förekommer naturligt.En ny art behöver inte påverka ett område negativt men kan utgörahot mot den biologiska mångfalden på gen- art- eller ekosystemnivå.När en ny art etableras kan den påverka andra arter exempelvis genom attkonkurrera om utrymme och näring eller genom predation. På sikt kan208Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt växt- och djurlivhela ekosystem förändras. Exempel på genetiska effekter är när odladearter rymmer och förökar sig med vilda populationer.Introduktion av främmande arter kan få ekonomiska konsekvenser, exempelvisom kommersiellt viktiga arter trängs ut. I vissa fall kan även människorshälsa påverkas som när sjukdomsframkallande organismer ochgiftbildande mikroalger sprids.Det anses att spridningen av främmande arter utgör ett av de fem störstahoten mot miljön i svenska havsområden [17]. Spridning av främmandearter i marin miljö kan bland annat ske via barlastvatten eller som påväxtpå skrov, men också när man flyttar arter för kommersiellt bruk, tillexempel ostron.Det finns bland annat ett antal landväxter som inte har sitt ursprung här.Några av dessa ger upphov till problem, exempelvis jättebalsamin sombildar täta bestånd längs vattendrag och tränger ut andra växter, ochjättelokan vars saft orsakar brännskador på huden om man samtidigtexponeras för solljus.Främmande arter bland landdjuren i Göteborg är till exempel kanadagåsoch spansk skogssnigel, där den senare ställer till problem i mångaträdgårdar.15.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN15.4.1 De nationella delmålen• Hejdad förlust av biologisk mångfaldSenast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverigevara hejdad.Miljömålet är nytt och någon uppföljning har inte gjorts än.Den kartläggning av biotoper och arter som görs inom kunskapsunderlagetkommer att fungera som en bas för framtida uppföljning av ommångfalden minskar eller ökar.Delmålet omfattar den biologiska mångfalden på alla nivåer från gen ochart till ekosystem. Kunskapen om variationen på gennivå är idag begränsadoch delmålet gäller de genetiskt sett värdefulla bestånd vi har kunskapom idag. På artnivå gäller att nedgången ska brytas för arter medförsämrad bevarandestatus, och att gynnsam bevarandestatus ska behållasför de arter som har sådan status idag. Ekosystemens funktioner ochprocesser ska upprätthållas. [16]De åtgärdsprogram och åtgärder på lokal nivå som nämns under delmål 2bidrar även till måluppfyllelse för delmål 1.Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.Miljörapport 2006 209

Ett rikt växt- och djurliv• Minskad andel hotade arterÅr 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättratsså att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade ha minskatmed minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelenförsvunna arter har ökat.Miljömålet är nytt och någon uppföljning har inte gjorts än.Naturvårdsverket och länsstyrelserna satsar på åtgärdsprogram för attbevara hotade arter. Nästan 2000 växt- och djurarter i Sverige riskerar attdö ut om ingenting görs. Till år 2010 ska 210 åtgärdsprogram för totaltöver 500 arter ha startat. [3]Det projekt där man förbättrat miljön för flodpärlmusslan i Lärjeån är enviktig insats för att hejda förlusten av biologisk mångfald på lokal nivå.Artdataarkivet och det material om naturen i Göteborg som tas fram inomNatur och kultur — ett kunskapsunderlag kommer att vara ett viktigtunderlag för att följa upp den en biologiska mångfalden.Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.• Hållbart nyttjandeSenast 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologiskmångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas påett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiskaresurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så attbiologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.Miljömålet är nytt och någon uppföljning har inte gjorts än.Det finns ännu inget motsvarande regionalt delmål.210Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Ett rikt växt- och djurlivREFERENSER[1] Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se, Sökväg:Natur & naturvård/Biologisk mångfald — ökad förlust av arter (2007-07-03)[2] Gärdenfors U (2005). Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken,SLU, Uppsala.[3] Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se, Sökväg:Natur & naturvård/Åtgärdsprogram för hotade arter (2007-07-03)[4] Proposition 1993/94:30. Strategi för biologisk mångfald.[5] Naturvårdsverket (1995). Aktionsplan för biologisk mångfald.Rapport 4463.[6] Kommunfullmäktige (1996). På väg mot en bättre miljö! Miljöpolicyför Göteborgs Stad.[7] Göteborgs Stad Kretslopp (2003). Göteborgs Stads kretsloppsplan2003.[8] Fastighetsnämnden (2000). Grön skogsbruksplan förFastighetsnämndens skogsmark.[9] Park- och naturförvaltningen (2005). Park- och naturförvaltningensnaturvårdsprogram.[10] Park- och naturförvaltningens webbplats:www.parkochnatur.goteborg.se, sökväg: EU-projekt/PURE[11] Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se, Sökväg:Natur & Naturvård/Natura 2000 — värdefull natur i EU/Sveriges natura2000-områden (2007-07-03)[12] Länsstyrelsen Västra Götaland (2006). Fiskeregler i havet i VästraGötalands län.[13] Miljöförvaltningen (1998). Strandskydd i Göteborg. Rapport 1998:3.[14] Fiskeriverket (2006). Områden av riksintresse för yrkesfisket. F-info2006:1[15] Miljöförvaltningen (2006). Ålgräsets utbredning och tillstånd iGöteborg. Rapport 2006:4[16] Proposition 2004/05:150. Svenska miljömål — ett gemensamtuppdrag.[17] Naturvårdsverket (2005). Förändringar under ytan, Sverigeshavsmiljö granskad på djupet. Monitor 19.Miljörapport 2006 211

Ett rikt växt- och djurliv212Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B1: Göteborgs Stads miljöpolicyBilaga 1: Göteborgs Stads miljöpolicyGöteborgs Stads miljöpolicy gäller för nämnder, förvaltningar, bolag ochdess anställda. Den ger en vägledning om hur alla ska förhålla sig tillmiljöfrågorna. Grundtanken är att miljöhänsyn ska ingå som en naturligdel i den dagliga verksamheten på alla områdenDen aktuella policyn antogs av kommunfullmäktige i december 1996. Enöversyn av miljöpolicyn gjordes senast i oktober 1999.Arbetet med att förverkliga miljöpolicyn måste struktureras i ett miljöstyrningssystemför att bli effektivt. Så långt det är möjligt ska dettasystem ingå i den planering, budgetering och uppföljning som normaltgörs av nämnder och styrelser. Eftersom miljöpolicyn är allmänt hållenmåste varje nämnd och styrelse bryta ner den till konkreta mål för denegna verksamheten. Målen ska vara operativa och möjliga att följa upp.Hur de uppsatta miljömålen ska uppnås anges i en handlingsplan för denegna verksamheten. Miljörevision är ett internt hjälpmedel för förvaltnings-och bolagsledningar och innebär en systematisk genomgång avden egna verksamheten. Uppföljning av det egna miljöarbetet ska görasårligen. Samtliga nämnder och styrelser ska i sin årsredovisning redovisagenomförda miljöåtgärder.Göteborgs Stads miljöpolicy består av tio punkter:1. Hushålla med naturresursernaAnvändningen av energi, råvaror och andra resurser skall kontinuerligtminska. Utnyttjandet skall vara effektivt och i enlighet medkretsloppsprincipen.Kretsloppsprincipen innebär att man varken skall förgifta naturen ellerutnyttja den mer än vad som är långsiktigt hållbart. Användningen avicke förnyelsebara resurser skall successivt minska. Vad som utvinns urnaturen skall vi på ett uthålligt sätt kunna använda, återanvända, återvinnaeller slutligt ta omhand med minsta möjliga resursförbrukning. Viskall alltid utnyttja möjligheter att byta ut produkter mot alternativ som ärmindre skadliga för miljön.2. Tag hänsyn till människor och naturMänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö skall tas tillvara och främjas.Skadlig inverkan från utsläpp, buller och andra miljöstörningar skallbegränsas.Biologisk mångfald och genetisk variation är förutsättningar för naturensanpassning till nya förhållanden och ytterst vår möjlighet att överleva.Ekologiska processer, biotoper och arter måste vi därför bevara, vidmakthållaoch i vissa fall återskapa. Vi skall fortsatt begränsa utsläpp till luft,mark och vatten, liksom andra störningar av olika slag.Miljörapport 2006 213

B1: Göteborgs Stads miljöpolicy3. Planera gemensamt för en bättre miljöVarje verksamhet med planeringsansvar skall sträva efter att områden,byggnader och anläggningar utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt.Hur vi planerar och bygger staden påverkar under lång tid såväl boendeförhållandenoch sociala villkor som system för transporter, energi, VAoch avfallshantering. Utbyggnad och förnyelse måste därför ske medhänsyn både till önskemålen om att förebygga och minimera miljökonsekvensernaav ingreppen och att skapa en samhällsekonomiskt effektivstruktur. Historiska, kulturella och estetiska värden som bidrar till en godmiljö skall värnas.4. Alla skall vara delaktigaAlla delar ansvaret för hur miljöfrågorna hanteras. Chefer och politikerhar ledningsansvaret.Miljöfrågorna måste komma in på ett naturligt sätt i den dagliga verksamhetenoch hos alla och envar. Chefer och politiker ansvarar för att skapagoda förutsättningar för miljöarbetet och för att aktivt ta vara på ochutveckla personalens kompetens och engagemang i miljöfrågor.5. Informera och utbildaInom varje verksamhetsområde skall man informera, utbilda ochmotivera alla så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett miljömässigtansvarsfullt sätt. Medborgarna skall informeras om hur de kan delta imiljöarbetet.En grundläggande förutsättning för att kunna ändra sitt beteende är attman blir medveten om konsekvenserna av sitt handlande och om möjligheternatill förändring. Internutbildning och information är här viktigainstrument. Vi skall sprida goda idéer och erfarenheter. Exemplets maktär stor.6. Värdera miljöåtgärder på lång siktMiljöåtgärder skall ses som långsiktiga investeringar. Initiala kostnadsökningarger vinster på lång sikt.Vi måste se miljöåtgärder i ett helhetsperspektiv och på lång sikt. Vi skallprioritera åtgärder som leder till varaktig förbättring och som angriperorsaker snarare än symtom.7. Köp miljöanpassade varor och tjänsterAll upphandling skall stimulera leverantörer, konsulter och entreprenöreratt ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. Alla led;råvaror, produktion, transporter och avfall, skall tas med i beräkningen.Staden skall fortsatt utnyttja sin ställning som stor kund för att driva påden miljömässiga utvecklingen. Konsumenttrycket har i praktiken visatsig vara ett mycket starkare styrmedel än lagar och förordningar. Vi skallanvända de avtal som redan slutits genom miljöstyrd upphandling.214Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B1: Göteborgs Stads miljöpolicy8. Samverka med företag och organisationerAlla verksamheter skall i enlighet med Agenda 21 samverka med olikaparter för att åstadkomma en hållbar utveckling.Vi måste utveckla samarbetet med olika aktörer och ta initiativ till attåstadkomma en gemensam strategi för ett samordnat miljöarbete i helaGöteborg. Det lokala miljöarbetet är en viktig förutsättning för en hållbarutveckling. Vi skall utveckla dialogen med medborgarna. Därigenom kanvi bidra till ökad livskvalitet genom att både förbättra den yttre miljönoch stärka närdemokratin.9. Samverka över gränsernaAlla verksamheter skall ta vara på möjligheter att samverka regionalt,nationellt och internationellt.Vi kan stärka möjligheterna till påverkan genom ett samordnat och aktivtagerande. Många miljöproblem löses bäst i samarbete mellan regionenskommuner. Vi skall utnyttja framgångsrika exempel för att förbättra ochutveckla den egna verksamheten. Vi skall förmedla kunskapen omGöteborg som miljöstad till andra.10. Samverka med forskning och utvecklingForskning och utveckling skall ses som en resurs i miljöarbetet.Vi skall underlätta, fördjupa och utveckla samarbetet med universitet ochhögskola kring forsknings- och utvecklingsobjekt inom miljöområdet.Samarbete med näringslivet i projekt är ett effektivt sätt att pröva ochåskådliggöra effekterna av olika miljöförbättrande åtgärder.Miljörapport 2006 215

B1: Göteborgs Stads miljöpolicy216Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B2: Gröna indikatorerBilaga 2: Gröna indikatorerVi människor är beroende av att naturen ständigt kan förse oss med degrundläggande förutsättningarna för vår tillvaro såsom mat och vatten avgod kvalitet, energi för uppvärmning och transporter, trä till bostäder,möbler och papper samt fibrer till kläder. För att situationen ska varaekologiskt hållbar måste naturen kunna ta hand om våra avfallsprodukteroch långsiktigt kunna upprätthålla livskraftiga ekosystem.Det är viktigt att kunna mäta om vi lever inom ramen för vad ekosystemenlångsiktigt kan tåla. Därför har olika indikatorer med detta syftetagits fram under senare år. Indikatorerna kan ge en bild av vilket resultatarbetet mot olika miljömål ger.EKOLOGISKA FOTAVTRYCKEkologiskt fotavtryck är en metod för att mäta vårt nyttjande av jordensresurser och kan definieras som den biologiskt produktiva yta mark ochvatten som långsiktigt behövs för att försörja en befolkning med en visskonsumtion.Ett ekologiskt fotavtryck är inte något som i sig är dåligt eller gott. Varjelevande varelse har sitt ekologiska fotavtryck som är ett mått på de naturligaresurser av produktiva ytor som varelsen utnyttjar. Frågan är i vilkenutsträckning som utnyttjandet motsvaras av en hållbar produktion.På global nivå kan man genomföra mänsklighetens sammanlagda ekologiskafotavtryck med de tillgängliga naturresurserna. Om mänsklighetensfotavtryck inte överskrider naturens förmåga att återskapa resurser så ärutnyttjandet ekologiskt hållbart.Man har uppskattat att cirka 11,4 miljarder hektar (ha) av jordens yta kanräknas som biologiskt produktiv. Den genomsnittliga produktionen perhektar hos dess produktiva ytor kallas globalt hektar. Det finns då totaltcirka 11,4 miljarder globala hektar. Ekologiska fotavtryck uttrycks medsorten globalt hektar (gha) och beskriver hur stor del av denna produktivitetsom tas i anspråk. Med utgångspunkt från dessa uppgifter kan manberäkna jordens totala biokapacitet som produktiv area per person. Omman delar den produktiva arean (11,4 miljarder gha enligt ovan) medjordens befolkning (6,2 miljarder) så blir resultatet drygt 1,8 gha/person.Detta värde kan jämföras med fotavtryck beräknade för olika länder.Några exempel visas i tabell B2.1. I tabell B2.2 visas resultatet av enberäkning av göteborgarens genomsnittliga ekologiska fotavtryck medfördelningen av mat, boende, transporter, varor och service med mera.Miljörapport 2006 217

B2: Gröna indikatorerTabell B2.1 Ekologiska fotavtryck för några länder 2002 (gha/inv)Ekologiskt fotavtryck (gha/inv)Bangladesh 0,5 0,3Indien 0,7 0,4Kina 1,6 0,8Japan 4,3 0,8Tyskland 4,4 1,8Nederländerna 4,4 0,8Sverige 5,5 9,8Norge 5,9 7,0Kanada 7,5 15,1USA 9,7 4,7Källa: [1]Tillgänglig produktiv mark ochvatten inom landet (gha/inv)Tabell B2.2 En göteborgares ekologiska fotavtryck (gha/inv)EnergilandBebyggd Åker-Betes-Skog Hav Summamark mark markLivsmedel 0,14 — 0,92 0,06 — 0,20 1,32Boende 0,31 0,07 — — 0,01 — 0,38Transporter 0,60 0,02 — — — — 0,63Varor 1,29 0,04 0,05 0,01 1,37 — 2,76Service 0,14 — — — — — 0,14Summa 2,47 0,13 0,98 0,07 1,37 0,20 5,22Att delsummor och summor inte stämmer överens på alla ställen beror på avrundning imodellen som använts. Källa: [2]Svenskens eller göteborgarens ekologiska fotavtryck på drygt 5 gha ärdrygt tre gånger så mycket som de 1,8 gha per världsinvånare som finnstillgängliga på jorden. Det innebär att om alla ska leva som vi så behövsdet två jordklot till. Till detta kommer att en del av den produktiva areanrimligen bör reserveras för ett rikt växt- och djurliv.Det ekologiska fotavtryckets koppling till miljökvalitetsmålet Begränsadklimatpåverkan är tydlig. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen gerett fotavtrycksbidrag som motsvarar den yta som behövs för att kompenseraför klimatpåverkan. Det finns också en tydlig koppling till målenLevande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samtlevande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap ochEtt rikt växt- och djurliv.Långsiktig hållbarhet förutsätter bland annat att vi anpassar vårt uttag avnaturresurser till vad som är tillgängligt och att vi då också ser till att detfinns utrymme för ett rikt växt- och djurliv i de olika naturmiljöerna. Detekologiska fotavtryckets storlek i förhållande till den tillgängliga biologiskaproduktionsförmågan (biokapaciteten) är ett sätt att åskådliggöradetta.218Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B2: Gröna indikatorerMILJÖSTYRKORT FÖR GÖTEBORGS STADGöteborgs Stad arbetar med balanserad resultatredovisning, kalladBalansen, som stöd för utvecklingen av servicen till göteborgarna.Balansen består av ett antal styrkort som är en metod att mäta ochutvärdera resultatet av arbetet inom olika områden.Ett av de ingående styrkorten handlar om miljöfrågorna. Med hjälp av detgår det att jämföra miljösituationen i de 21 SDN-områdena med varandra.Miljöstyrkortet inte är uppdaterat sedan några år tillbaks och redovisasinte i årets miljörapport. Senaste redovisningen finns i Miljörapport för2003. En översyn av de olika styrkorten för att uppdatera och kvalitetssäkrasiffrorna påbörjades 2006.GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSSYSTEM FÖR MILJÖMÅLENSveriges kommuner och landsting och Miljömålsrådet samarbetar sedan2004 i projektet Gemensamt uppföljningssystem på lokal nivå (GUS-lok)för att utveckla miljöindikatorer på kommunnivå. Femton kommuner,däribland Göteborgs Stad, är representerade i referensgruppen. Göteborgdeltog också i en av arbetsgrupperna.Arbetet har resulterat i ett 70-tal indikatorer varav 20 huvudindikatorersom bedöms vara av stort lokalt intresse för de flesta kommuner. Indikatorernaoch tillgängliga data presenteras efterhand på miljömålsportalen(www.miljomal.nu). I tabell B2.3 finns de 20 mest prioriterade av deföreslagna indikatorerna.Tabell B2.3 Tjugo prioriterade indikatorer från GUS-lokarbetetIndikator Värde År KällaEnergi och koldioxidEnergianvändning perinvånare och sektorKoldioxid, utsläpp perinvånare och sektorIndustri: 17,8 MWh/invTransporter: 12,1 MWh/invService: 4,5 MWh/invHushåll: 7,5 MWh/invTotalt: 44,2 MWh/invEnergi: 683 kg CO 2 /invHushåll: 559 kg CO 2 /invIndustri: 3 115 kg CO 2 /invService: 143 kg CO 2 /invTransp: 3 075 kg CO 2 /invTotalt: 7 106 kg CO 2 /inv2004 SKL:s webbplats (2006-05-24) www.skl.se.Sökväg: VerksamheterA–Ö/Tillväxt och samhällsbyggnad/Miljö&hälsoskydd/ Grönanyckeltal ochMiljöredovisning/Dataför gröna nyckeltal/ Länktill Kommunalaenergibalanser, SCB2002 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillKommunalaenergibalanser, SCBFörnybar energi, andelper sektorLuft och utsläppTätortsluften, halt avkvävedioxid— — Otillräckliga data— — Ingen klar definitionMiljörapport 2006 219

B2: Gröna indikatorerTabell B2.3, fortsättningIndikator Värde År KällaTrafik och transporterBilar per 1 000invånare samt andelmiljöbilarKörsträckor perinvånare och årrespektive per bilResor i kollektivtrafikper invånareTrafikbuller, andelinvånare överriktvärdenNärhet till grönt ochserviceLivsmedelsbutik, andelinvånare som bor näraGrönområden, andelinvånare som bor näraAvfall och återvinningHushållsavfall,insamlad mängd perinvånareMaterialåtervinning,mängd av olikafraktioner per invånareGiftfri miljöGifter i slam frånavloppsreningsverkInomhusmiljöRadon i skolor,förskolor och bostäderSkydd och bruk av naturSkyddad natur, andelav landarealMiljöanpassatskogsbruk, andel FSCcertifieradskogEkologisk odling, andelåker med miljöstöd355 bilar/1 000 invånare1,1 % miljöbilar1 406 mil per bil567 mil per invånare2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillKörsträckor ochbränsleförbrukning, SCB2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillKörsträckor ochbränsleförbrukning, SCB— Otillräckliga data10 500 boende utsatta för ekv 2002 Miljöförvaltningenbullernivå över 65 dBA vidfasad— — —— — Ingen klar definition— — Ingen klar definition273 kg/inv (kärl- ochsäckavfall)16,55 kg glas/inv3,46 kg metall/inv6,97 kg papper/kartong/inv0,73 kg plast/inv40,55 kg well/inv2004 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillRenhållningsverksföreningen2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillMiljömålsportalen— — Otillräckliga data— — Ingen klar definition4 427 ha 2004 SKL:s webbplats, seovan. Länk till Skyddadnatur per kommun, SCB0 2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillwww.certifiering.nu19,88 % av åkermark 2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk till Ekologiskodling med miljöstöd1996–2005Vattenförsörjning och vattenkvalitetAllmänna vattentäkter,halter av nitrat,tungmetaller m m0 2005 Otillräckliga data220Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B2: Gröna indikatorerTabell B2.3, fortsättningIndikator Värde År KällaMiljömedvetenhet, konsumtion och produktionMiljöledningssystem iföretag samtmiljödiplomerade skolor708 giltiga certifieringar3 % av skolorna ärmiljödiplomerade med grönflaggIntern miljöprestanda i kommunorganisationenEkologiska livsmedel,inköp till kommunalorganisation2006 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillcertifiering.nu. Länk tillGrön flagg i skolor,www.goteborg.se (antalskolor)5,1 % (kostnadsandel) 2005 SKL:s webbplats, seovan. Länk tillEkocentrumNORDENS STÖRRE STÄDERS MILJÖINDIKATORERI samarbetet Nordens större städer ingår Oslo, Reykjavik, Köpenhamn,Helsingfors, Stockholm, Malmö och Göteborg. Vid ett möte i Göteborg iseptember 2001 initierades ett projekt rörande miljöindikatorer. Motivetvar att stärka det nordiska miljösamarbetet och att skapa förutsättningarför jämförelser. 2003 presenterades för första gången jämförande data.Under 2006 gjordes en fördjupad genomgång av de två indikatorernaEnergianvändning och Utsläpp av växthusgaser. Tabell B2.4 redovisarindikatorerna och de värden som finns för Göteborg.Tabell B2.4 Nordens större städers miljöindikatorer, NCIBeskrivning Enhet 2002 2003 2004 2005 2006Växthusgaser 3 ton fossil CO 2 /inv 5,7 5,5 5,5 5,6 5,8Utsläpp till g totalfosfor/inv 99 76 79 74 100vatten 2 kg totalkväve/inv 2,4 2,0 2,2 2,0 2,2kg BOD 7 /inv 1,7–1,9 1,4–1,6 1,7 1,5 2,4OCP-index 55 45,5 49,3 44,5 52mg kadmium/inv 3–13 3–20 3–22 2–18 7g koppar/inv 2,4 1,8 2,3 2,5 3,3mg bly/inv 180–220 60 90–100 90 140mg kvicksilver/inv 14–36 2–19 2–22 1–18 7Inandningsbarapartiklar, PM 103Vägtrafikbuller 3Tillgång tillgrönområdenSkyddadenaturområden 4μg/m 3 , årsmedelv(bakgrundsnivå)dagar/ år med halter över50 μg/m 3 (bakgr nivå)dagar/ år med halter över50 μg/m 3 (gaturum)% av befolkningen somutsätts för vägtrafikbulleröver ekvivalentnivån 65dBA vid fasad% av befolkningen medmaximalt 300 m tillnärmaste grönområdesom är större än 0,5 ha% av stadens yta som ärskyddad enligt miljö/naturvårdslagstiftning21 24 20 22 237 12 2 7 13— — — 9** 274,5 — — — —— — — — 6818 18 18 18 18Miljörapport 2006 221

B2: Gröna indikatorerTabell B2.4, fortsättningBeskrivning Enhet 2002 2003 2004 2005 2006EnergianvändningkWh/inv 48 865 42 912 44 242 — —8Avfall 5 kg hushållsavfall/inv, år 371 — 367 — —Transportvanor 6(till och frånarbetet)Ekologiskalivsmedel 7Miljöcertifieradeorganisationer 8% som kör bil ensam 31 — 32 — 35% som samåker — — — — 7% som åker kollektivt 36 — 33 — 32% cyklister 12 — 12 — 14% gående 8 — 8 — 9% övriga färdsätt 13 — 15 — 4Andel (i %) ekologiska — — 2,7 4,6 —livsmedel av total mängdlivsmedel som köps inoch används internt ikommunala verksamheterAndel (i %) av stadens — — 13 — —anställda som arbetarinom organisationer somär ISO 14 001-certfieradealt EMAS-registreradeAndel ( i %) av stadens — — 2 — —anställda som arbetarinom organisationer somär certifierade/ diplomerade/registreradeenligt ett i landetetablerat miljöledningssystem* Baserat på tre månaders mätning. **Baserat på november och december.Källor: 1 Miljöförvaltningen, 2 Miljörapport Gryaab, 3 Miljöförvaltningen, 4 SBK, 5 Kretsloppskontoret,definition på hushållsavfall enligt norsk praxis, 6 Enkäten Göteborgarna ochmiljön, 7 Stadens interna miljöstyrkort, 8 SCB och hemsidan Miljöcertifierade företag iSverige222Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B2: Gröna indikatorerREFERENSER[1] Global Footprint Network (2005). National Footprint andBiocapacity Accounts, 2005 Edition. Tillgänglig påwww.footprintnetwork.org (2007-07-03)[2] Miljöförvaltningen (2005). Ekologiskt fotavtryck — en beräkning förgöteborgaren. Rapport 2005:4Miljörapport 2006 223

B2: Gröna indikatorer224Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B3: De nationella folkhälsomålenBilaga 3: De nationella folkhälsomålenBAKGRUNDI april 2003 antog riksdagen propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan.Syftet med propositionen var att förbättra folkhälsan och minskaskillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen.Regeringen framhåller att folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen.Insatserna för en bättre folkhälsa är en viktig del i arbetet fören hållbar tillväxt, välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige. Propositionenberör alla de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan.Arbetet för en bättre folkhälsa förutsätter aktiva insatser från flerasamhällssektorer och inom flera politikområden. Regeringen föreslårdärför elva målområden som anger inom vilka politikområden det ärbetydelsefullt att sätta upp detaljerade mål för att det övergripandefolkhälsomålet ska nås.Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna dennationella uppföljningen av insatser inom de elva målområdena förfolkhälsa. Regionala och nationella myndigheter har dessutom fått iuppdrag att klargöra sin folkhälsoroll och i Folkhälsorapport 2005redovisas det arbete som hittills genomförts.Rapporten beskriver utvecklingsbehov och förslag som kan påverka folkhälsani positiv riktning. I rapportens avslutande kapitel prioriteras deolika förslagen utifrån de hot mot en ogynnsam hälsoutveckling somfinns för närvarande. Sådana hot är stigande alkoholkonsumtion, överviktoch brist på fysisk aktivitet, arbetsrelaterad ohälsa och nedsatt psykiskhälsa.FOLKHÄLSOMÅLENÖvergripande folkhälsomålDet övergripande nationella målet för folkhälsa ska vara att skapasamhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för helabefolkningen. Detta innebär att de statliga myndigheter som har uppgiftereller verksamhet som påverkar folkhälsan också ska beakta deras effekterpå folkhälsan.För det samlade folkhälsoarbetet kommer en sektorsövergripande målstrukturmed elva målområden att användas. Regeringen bestämmer dedel- och etappmål som ska gälla för detta arbete.Följande elva målområden ingår i det samlade folkhälsoarbetet:Miljörapport 2006 225

B3: De nationella folkhälsomålenMålområden1. Delaktighet och inflytande i samhälletDelaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggandeförutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskiltmålområde.För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild viktläggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturelldelaktighet för ekonomsikt och socialt utsatta personer samt vid barns,ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet isamhället.2. Ekonomisk och social trygghetEkonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggandeförutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskiltmålområde.3. Trygga och goda uppväxtvillkorTrygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomarshälsa och för folkhälsan på lång sikt. Trygga och goda uppväxtvillkorskall därför utgöra ett särskilt målområde. Den ökande psykiska ohälsanbland barn och ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingenav barns och ungdomars levnadsvanor.4. Ökad hälsa i arbetslivetEtt bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelateradeohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samtminskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ökad hälsa i arbetslivet skalldärför utgöra ett särskilt målområde.5. Sunda och säkra miljöer och produkterSunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse förfolkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde.De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagenbeslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar enmiljöorienterad produktpolitik samt de av riskdagen beslutade konsumentpolitiskamålen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö skall påsamma vis utgå från de av riskdagen beslutade målen för transportpolitiken.6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingengenom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap ochstora kontaktyta gentemot befolkningen. En mer hälsofrämjande hälsoochsjukvård skall därför utgöra ett målområde.Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyrahela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård ochbehandling. I det hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll.226Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B3: De nationella folkhälsomålen7. Gott skydd mot smittspridningSamhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en högnivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomstenav smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebyggasmittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktiga för att detskall gå att nå det övergripande folkhälsomålet. Gott skydd mot smittspridningskall därför utgöra ett särskilt målområde.8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsaMöjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individensupplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värnaom de framsteg som gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning,familjeplanering och mödrahälsovård. Trygg och säkersexualitet och en god reproduktiv hälsa skall därför utgöra ett målområde.9. Ökad fysisk aktivitetFysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökadfysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt målområde. Målet för desamlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas såatt det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet hos hela befolkningen.Detta skall främst ske genom insatser som stimulerar till• mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet• mer fysisk aktivitet under fritiden• att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjudsmöjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.10. Goda matvanor och säkra livsmedelGoda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutvecklinghos befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel skalldärför utgöra ett särskilt målområde.11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika ochdopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelandeBruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Även spelberoendekan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa faktorers samladeeffekter och inbördes kopplingar krävs. Åtgärder mot skador på grund avtobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika ochdopning är nödvändiga för att det skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet.Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt frånnarkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivetspelande skall därför utgöra ett särskilt målområde.Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och målför alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast.Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minskatobaksbruket.Miljörapport 2006 227

B3: De nationella folkhälsomålenMålet för samhällets insatser mot spelberoende skall vara att minskaskadeverkningar av överdrivet spelande. Målet när det gäller dopningskall vara ett samhälle fritt från dopning.SAMBAND MED MILJÖKVALITETSMÅLENBåde miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen krävs för att utveckla etthållbart samhälle och välfärd. Hälsa är en viktig förutsättning förmänniskors medverkan och engagemang i samhällsutvecklingen. På detlokala planet och för individen är till exempel frågorna om ren luft, bralivsmedel, social och ekonomisk trygghet och den egna och närståendeshälsa inte åtskilda utan ingår i det som kan kallas god livskvalitet.En satsning på ett miljökvalitetsmål innebär också positiva effekter på etteller flera folkhälsomål. Om insatser som sätts in för att uppnå exempelvismiljökvalitetsmålet Frisk luft ger effekter i form av minskad kvävedioxidhaltkommer detta i sin tur att ha positiva effekter på såväl folkhälsomåletSunda och säkra miljöer och produkter som målet Ökad fysiskaktivitet. En bättre luftkvalitet underlättar för utomhusaktiviteter, specielltför personer med allergisk astma eller andra luftvägsbesvär.Vid en jämförelse av de två måltyperna finns det en tydlig kopplingmellan ett miljökvalitetsmål och ett folkhälsomål i 38 procent av fallen.Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, God bebyggd miljö och Frisk luft är desom enligt miljöförvaltningens bedömning har starkast samband medfolkhälsomålen.Sambanden tyder på att satsningar för att uppnå dessa miljökvalitetsmålockså kommer att medverka till uppfyllelse av flera av folkhälsomålen.Samordning och samplanering mellan miljö- och folkhälsomyndigheternabör ske för att öka effektiviteten och undvika dubbelarbete.228Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B4: MiljöordlistaBilaga 4: MiljöordlistaAbiotiskAbsorberaAktinomyceterAlgblomningAlkalinitetAlkaliskAlmsjukaAluminiumAmalgamAmmoniakArsenikAsbestAtmosfärAvfallAvfettningsmedelAvloppsvattenBasalcellscancerIcke levande; med avseende på fysikaliska, kemiska,meteorologiska eller geologiska faktorer.Suga upp eller uppta på annat sätt.Strålsvampar, en grupp mikroorganismer som har likhetermed både svampar och bakterier. Flertalet aktinomyceterlever i jord men de kan även bryta ner cellulosa ochparaffin. Till gruppen räknas också de bakterier somorsakar tuberkulos och spetälska.Snabb tillväxt av alger på ytan av sjöar, dammar, vattendrageller i havet. Stimuleras av riklig tillgång tillnäringsämnen särskilt fosfor och kväve.Förmågan hos vatten att neutralisera syror. Ger ett måttpå sjöars och vattendrags försurningstålighet.Basisk, motsatsen till sur.Sjukdom på alm orsakad av en sporsäckssvamp. Svampenlever i veden och avsöndrar ett gift som får almen attvissna och sedan dö.En metall som är giftig i sur miljö där den är löst somAl 3+ -jon.En blandning av metaller. Tandamalgam innehållerungefär hälften kvicksilver.Ett kemiskt ämne som innehåller kväve. Ammoniakavdunstar bland annat från gödsel och bidrar till försurning.En mycket giftig tungmetall, bryts inte ner i naturen.Nål- och trådformigt material med hög värmebeständighet.Asbest har använts i en rad byggnadsmaterial, somisolermaterial vid höga temperaturer med mera. Långvariginandning av asbestdamm kan ge sjukdomenasbestos som kan fortskrida till lungcancer.Lagret av luft som omger jorden. Närmast jorden finnstroposfären (upp till cirka 10 km höjd). I stratosfären(10–40 km) finner man ozonskiktet.Restprodukt som kasserats och måste omhändertas.Tvättmedel för att ta bort fett.Vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dikeeller liknande. Kan bestå av spill-, dag- och dränvatten.Den vanligaste formen av hudcancer. Sprider sig nästanaldrig genom dottersvulster. Den är vanligast i ansiktetoch uppträder efter medelåldern. Numera försöker manövergå till beteckningen basaliom för att undvikakopplingen till cancer.Miljörapport 2006 229

B4: MiljöordlistaBensenBentosBeståndBioackumuleringBiobränsleBiogasHälso- och miljöfarligt organiskt lösningsmedel.Samlingsnamn på de växter och djur som lever på eller inärheten av bottnen i hav och insjöar.De individer av en art, underart, varietet eller form somfinns samlade på samma ställe.Innebär att miljögifter anrikas, ackumuleras, i en biologiskorganism. Den är särskilt stor hos fisk beroende på attmiljögifterna förr eller senare når vattendragen.Bränsle som nybildas på biologisk väg under relativ korttid, till exempel trä, halm och liknande.Gas framställd ur biologiskt material, till exempel biologisktavfall, gräs eller träflis.Biologisk mångfald Variation bland levande organismer samt i de ekologiskarelationer och processer i vilka organismerna ingår.BiologisktnedbrytbarBiomassaBiosfärBiotopBlyBODBromeradeflamskyddsmedelBräddningCFCDagvattenDDTOrganiska ämnen som kan brytas ner av levande organismertill oorganiska ämnen.Den totala mängden levande organismer (eller organismerav ett visst slag) inom ett område.Det globala ekosystemet. Den del av jorden och atmosfärensom kan hysa levande organismer.Naturtyp, definierad av främst växtsamhällets sammansättning,men även abiotiska faktorer som jordmån ochlokalklimat.En giftig tungmetall, bryts inte ner i naturen.Biological Oxygen Demand. Mått på mängden syrekrävandematerial i till exempel ett avloppsvatten.Innehåller olika bromföreningar, kemiskt liknar de klorföreningar,tillsätts plaster med mera för att minska riskenför antändning.Avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng ellerledning.Klorfluorkarboner (chloro-fluoro-carbons). Kallas oftafreoner. Kemiska ämnen som är uppbyggda av klor, fluor,och kol och som är mycket stabila i atmosfären. CFC kanförstöra det stratosfäriska ozonskiktet.Regnvatten från stadsgator och byggnader med mera, somkan föra med sig föroreningar till avloppssystem ochvidare till reningsverk eller direkt till vattendrag, sjöareller hav.Klorerat organiskt ämne som används som insektsbekämpningsmedel.Förbjudet sedan 1969 i de flesta såkallade utvecklade länder. Används fortfarande i storomfattning i U-länderna.230Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B4: MiljöordlistaDecibel A (dBA)Decibel C (dBC)DeponeringDioxinerEkologiEkosystemEkvivalent ljudnivåEmissionEstuariumFenolerFosfatFossila bränslenFreonerFukthedFöroreningFörsurningGrovmoleraEnhet på ljudtrycksnivå. Standardiserade vägningsfilteranvänds för att efterlikna människoörats känslighet. Detmest använda filtret kallas A-filter och detta ger en kraftigdämpning av lågfrekvent buller.Enhet på ljudtrycksnivå. C-vägningen används när kravställs på lågfrekvent buller från installationer inomhus. C-vägningen dämpar inte de låga frekvenserna som A-vägningen, se decibel A.Uppläggning av avfall under kontrollerade former.En grupp med 210 giftiga kemiska ämnen så kalladedibenzo-p-dioxiner. 12 av dem har visat sig specielltgiftiga och stabila.Vetenskapen som behandlar sambanden mellan organismernaoch deras omgivning.Ett dynamiskt och komplext system av växter, djur,mikroorganismer och deras icke levande omgivning inomett avgränsat område.Ett mått på bullerdosen, ett i tiden vägt medelvärde.Utsläpp av ämnen till luft, vatten och liknande.Del av en flodmynning där havets inflytande märksgenom vattenståndsvariationer och inblandning av saltvatten.Ofta högproduktiva områden med rikt fisk- ochfågelliv.En grupp kemikalier som bland annat använts för attimpregnera trä. Både hälso- och miljöfarliga.Ett viktigt växtnäringsämne (gödsel) som innehållerfosfor.Kol, olja och naturgas samt bränslen som är gjorda avdessa råvaror. De härrör från växter och djur sombegravts i sediment och pressats samman under geologiskatidsförlopp.Se CFC.Trädlös vegetation mestadels bildad av ljung och iblandklockljung, pors, lågt gräs, starr- och tångarter, vissa örtermed mera. I regel är fukthedar följden av mänskligtutnyttjande med skogsavverkning, bete och ofta bränning.Varje biologisk, kemisk, fysisk eller radioaktiv substanssom har negativ effekt på luft, mark eller vatten.Vid förbränning bildas sura ämnen, framför allt svaveldioxidoch kväveoxider som senare kan falla ner somsvavelsyra och salpetersyra och orsaka försurning avmark och sjöar.En lera som till stor del innehåller kornfraktionen grovmo(0,06–0,2 mm).Miljörapport 2006 231

B4: MiljöordlistaGrundämneHabitatEtt kemiskt ämne som inte kan sönderdelas på kemiskväg (dock kan radioaktiva ämnen sönderfalla).En plats och därtill hörande miljöfaktorer som är nödvändigaför en viss typ av växt- eller djurart.Halogener Grundämnen i det periodiska systemets grupp 17.Halogenerna är fluor, klor, brom, jod och astat.HaloklinHalonerHavsstrandängarHCFCHFCHållbar utvecklingJoniserandestrålningKadmiumSalthaltsprångskikt. Benämning på gränsområdet mellantungt, salt vatten och lättare, mindre salt vatten.Gaser uppbyggda av kol och väte samt någon eller någrahalogener (fluor, klor, brom och jod) CFC:erna ärhaloner. Haloner används ofta som brandsläckningsmedel.Finjordsrika stränder i skyddat läge, ofta betade.Hydroklorfluorkarboner (hydro-chloro-fluoro-carbons).Kallas ofta freoner. Kemiska ämnen som är uppbyggda avklor, fluor, kol och väte. De har användbara egenskapersom liknar CFC:ernas men de förstörs naturligt i denlägre atmosfären. Den ozonförstörande effekten är 10–50gånger mindre än för CFC.Hydrofluorkarboner (hydro-fluoro-carbons ). Kolväteföreningendast innehållande väte, fluor och kol. HFCanvänds i stället för CFC och HCFC. Bryter inte nerozonskiktet men bidrar till växthuseffekten.En utveckling som tillfredsställer nuvarandegenerationers behov utan att minska kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.Hållbar utveckling innebär förutom ekologisk ochekonomisk hållbarhet även en socialt och kulturellthållbar utveckling.Partikelstrålning (alfa- och betastrålning) samt elektromagnetiskstrålning (röntgen- och gammastrålning) somfrigör elektroner från ett materials atomer som strålningenpasserar. De atomerna övergår då i jonform (joniserar).En giftig tungmetall som inte bryts ner i naturen.Kemiska produkter I KIFS 2001:3 är definitionen av kemiska produkterämnen och beredningar. Ämnen är kemiska grundämnenoch deras föreningar i naturlig eller framställd form,inklusive eventuella tillsatser nödvändiga för att bevaraproduktens stabilitet och eventuella föroreningar somhärrör från tillverkningsprocessen, men exklusiveeventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att dettapåverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.Beredningar är blandningar eller lösningar sombestår av två eller flera ämnen. Föreskrifterna gällerkemiska produkter som släpps ut på marknaden med vissaundantag t ex livsmedel, kosmetiska produkter, läkemedelmed mera.232Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B4: MiljöordlistaKlimatförändringKlorKoldioxidKolvätenKomposteringKosmisk strålningKretsloppKvicksilverKväveKväveoxiderLågfrekvent ljudMarknära ozonMetanMiljöLångsam förändring av klimatet. Vanligen menar man enklimatförändring som beror på människans påverkan.Ett grundämne som bland annat finns i vanligt salt.Mycket frätande i gasform.En gas som består av kol och syre. Koldioxid bildas vidall förbränning. Koldioxid från fossila källor, till exempelkol, olja och naturgas, bidrar starkt till den så kalladeväxthuseffekten.En stor grupp kemikalier som består av kol och väte. Endel är både hälso- och miljöfarliga andra är livsviktiga,till exempel sockerarter och stärkelse.Biologisk nedbrytning av organiskt material till mylla,som sker med hjälp av syre (lufttillförsel) och bakterier.Strålning som sänds ut från solen och den yttre världsrymden.Att material eller ämnen efter en process, till exempelanvändning, återförs till samma process efter olika steg.Naturligt kretslopp kan vara biologiska, hydrologiska(vattenkretslopp) eller geologiska. Genom återanvändningoch återvinning kan man få kretslopp av material ochämnen i samhället.En giftig tungmetall, som inte kan brytas ner i naturen.Ett grundämne som är viktigt för grödornas tillväxt.Luften består till 80 procent av kvävgas, men växternakan för det mesta endast tillgodogöra sig kväve i form avkvävesalter.Bildas bland annat vid förbränning då luftens kvävgasförenas med syre. Kväveoxider reagerar med fukt i luftenoch faller ner som salpetersyra, en av de starkastesyrorna.Ljud med dominerande frekvensspektra mellan 20 och200 Hz (hörbara ljud ligger inom frekvensintervallet20–20 000 Hz). Lågfrekvent ljud kan uppfattas på mycketstora avstånd från källan på grund av att ljudet intedämpas av olika hinder på samma sätt som övrigt ljud.Troposfäriskt ozon. Ozon (O 3 ) som finns nära jordens yta.Marknära ozon kan ha skadlig påverkan på människor,djur, växter och material.En gas som bildas vid förruttnelse (nedbrytning avorganiskt material utan syre). Metan bidrar tillväxthuseffekten.Alla yttre faktorer, förhållanden och skeenden sompåverkar en organism eller ett samhälle. Betyderegentligen omgivning, det vill säga allt som omger oss.Miljörapport 2006 233

B4: MiljöordlistaMiljökonsekvensbeskrivning,MKBNärsalterNyckeltalOrganiskOrganiska ämnenEn kritisk utvärdering, både positiv och negativ, av detänkbara eller sannolika effekterna av ett föreslagetprojekt, en föreslagen verksamhet etc.Växtnäringsämnen, till exempel nitrat och fosfat.Tal som komprimerar information i syfte att göra den merlättillgänglig för en användare.Kommer från levande varelser. Inom kemin betyderorganiskt varje ämne som innehåller kol.Grupp av ämnen som bland annat innehåller kol.Naturliga organiska ämnen har avgörande betydelse förlevande varelsers uppbyggnad och funktion.Organiskt material Biologiskt nedbrytbart material, till exempel döda växteroch djur eller köksavfall.OrganismOzonPAHPCB,polykloreradebifenylerPEFCPegmatitpHPilevallarLevande varelse.En gas som består tre syreatomer (O 3 ). Ozon är önskvärthögt uppe i atmosfären där det skyddar jorden mot alltförmycket ultraviolett strålning. I höga koncentrationer påmarknära nivå är ozon skadligt för växter, djur ochmänniskor (se marknära ozon).Polyaromatiska kolväten. Mycket cancerframkallandeämnen som även kan ge genetiska skador. Bildas vidförbränning av kol, ved, sopor, olja, bensin och framförallt av dieselolja och vid rökning.En mycket miljöskadlig kemikalie som tidigare användesbland annat som isolator i transformatorer och kondensatorer.PCB är nu förbjudet i Sverige.Pan European Forest Certification. PEFC är den skogscertifieringsstandardsom många av de privata, mindreskogsägarna i Sverige är anslutna till. Den är inte likalångtgående i sina krav när det gäller bland annat biologiskmångfald som FSC, den konkurrerandecertifieringsstandarden.En mycket grovkornig magmatisk gångbergart som fylltut sprickor i berget. Att den är magmatisk betyder att denbildats genom att het magma har trängt genom jordskorpanoch stelnat.Uttrycker, i en skala från 0 till 14, hur sur eller alkalisk(basisk) en vattenlösning är. Sju är neutralt och mindre änsju är surt; ju lägre värde desto surare. Större än sju är påmotsvarande sätt alkaliskt. Ett stegs förändring innebär attsurheten förändras tio gånger.Rader av hamlade pilträd planterade för att skyddaåkerjorden i öppet jordbrukslandskap från att blåsa bort.Förekommer mest i Skåne. När man hamlar tar manlövrika grenar till djurfoder.234Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B4: MiljöordlistaPM Particulate Matter, partiklar, ofta av viss storlek, PM 10eller PM 2,5ProtozoerRadioaktivRadonRadondöttrarRestproduktResursSedimentSkivepitelcancerSkogskubikmeterSoleksemSpilloljaSpillvattenStratosfärSumpskogSvaveldioxidSvavelväteTerpenerTersbandSamlingsnamn på encelliga organismer som tidigareräknades till djurriket men numera förs till riketProtoctista.Utsänder joniserande strålning.En radioaktiv gas, som kan ge upphov till lungcancer.Bildas då radon sönderdelas. Radondöttrarna är denegentliga orsaken till lungcancer, då man utsätts förradon.Överblivet material i en process eller vid konsumtion.En person, en organism, ett ting eller en handling somanvänds för att åstadkomma önskad effekt eller produkt.Avlagringar, ofta på botten av sjöar.Skivepitelcancer utgår från ett annat hudlager än denvanliga basalcellscancern. Den är inte heller lika vanligtförekommande och ger sällan upphov till metastaser.Stamvolym ovan stubbskäret inklusive topp och bark.Inflammation i huden som avviker från den normalareaktionen på solens ultravioletta strålning. Kan gesvullnad, småblåsor, knottror och fjällning. Kommer oftafortare än vanlig solbränna.Oljerester från bilar, fartyg och industrin. Kan innehållaallvarliga föroreningar.Förorenat vatten från hushåll, industrier och liknande.Ett lager i atmosfären, mellan 10 och 40 km över jordensyta. Innehåller 90 procent av atmosfärens ozon.Vattenrik, lågproduktiv skogsmark. Sumpskogen ärmycket artrik och har stora naturvärden.Bildas vid förbränning då svavel reagerar med syre.Svaveldioxid reagerar med fukt i luften och bildarsvavelsyra – en av de starkaste syrorna som finns.En illaluktande gas (som av ruttna ägg) som bildas vidnedbrytning av organiskt material av vissa bakterier isyrefri miljö.Lättflyktiga doftämnen i växter. Kolväteföreningar.Buller kan beskrivas som en sammansättning av tonermed olika frekvens och ljudtrycksnivå. Ett ljuds spektrumär fördelningen av ljudnivån i olika frekvenser och för attbestämma frekvensspektrum görs vanligen enoktavbandsanalys. Vill man mäta mer detaljerat gör manen smalbandsanalys där man mäter 1/3-dels oktaver,tersband.Miljörapport 2006 235

B4: MiljöordlistaTinnitusToluenUltraviolett ljusUVA-strålningUVB-strålningVOCVäxthusgasÅlgräsängarÅtervinningÄdellövträdÖvergödningÖronsus. Konstant ringande, pipande, tonliknande ellerbrusande ljud i ett eller båda öronen. Cirka 15 procent avbefolkningen har tinnitus.Hälso- och miljöfarligt organiskt lösningsmedel.UV-ljus, UV-strålning. Kortvågigt ljus som utsänds avsolen och gör oss bruna. Stora mängder ultraviolett ljus ärcancerframkallande och kan minska tillväxten hos grödoroch ökar risken för ärftliga skador (se ozon).Ligger i våglängdsområdet 315–400 nm. UVA-strålningabsorberas knappt alls av atmosfärens ozon och harungefär samma biologiska verkningar som synligt ljus.Ligger i våglängdsområdet 280–315 nm. Absorberasdelvis i atmosfären och har övervägande skadligaverkningar på levande organismer.Volatile Organic Compounds. Flyktiga organiska ämnen.Oftast flyktiga kolväten som avdunstat från lösningsmedeleller bränslen med mera.Grupp av gaser (koldioxid, ozon, metan med flera) itroposfären (1–10 km över jorden) som bland annatreglerar temperaturförhållande och klimat.Vårt viktigaste sjögräs, Zostera marina (ålgräs), bildarängar på havsbotten. Viktiga uppväxt- och födoplatser förflera fiskarter.Nyttiggörande av avfall, till exempel som råvara.Alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn.Genom en ökad tillförsel av näringsämnen kan sjöar ochvattendrag få en snabbare igenväxning, algblomningaroch syrefria vattenmiljöer samt fiskdöd med mera.236Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

B5: MiljölänkarBilaga 5: MiljölänkarArtdatabankenBohuskustens vattenvårdsförbundBoverketElforsk ABEnergimyndighetenKretsloppskontoret, Göteborgs StadGöta älvs vattenvårdsförbundJordbruksverketKemikalieinspektionenKRAV Ekonomisk föreningLivsmedelsverketLänsstyrelsen Västra GötalandMiljöfordon.seMiljöförvaltningen, Göteborgs StadMiljömålsportalenNaturvårdsverketProjekt Grön kemiRegeringen och regeringskanslietSkogsstyrelsenSocialstyrelsenStatens folkhälsoinstitutStatens strålskyddsinstitutStatistiska centralbyrånSvenska naturskyddsföreningenSveriges geologiska undersökningVattenportalenVästkuststiftelsenwww.artdata.slu.sewww.bvvf.comwww.boverket.sewww.elforsk.sewww.energimyndigheten.sewww.kretslopp.goteborg.sewww.gotaalvvvf.orgwww.sjv.sewww.kemi.sewww.krav.sewww.slv.sewww.o.lst.sewww.miljofordon.sewww.miljo.goteborg.sewww.miljomal.nuwww.naturvardsverket.sewww.gronkemi.nuwww.regeringen.sewww.svo.sewww.socialstyrelsen.sewww.fhi.sewww.ssi.sewww.scb.sewww.snf.sewww.sgu.sewww.vattenportalen.sewww.vastkuststiftelsen.seMiljörapport 2006 237

238 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Publikationer utgivna av Göteborgs MiljöförvaltningRapporter (ISSN 1401-2448):R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämndR 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i GöteborgR 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i GöteborgR 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg.R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisningR 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i GöteborgsområdetR 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap.R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelarR 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljareR 2007:13 Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgR 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämndR 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i GöteborgR 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar.Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitetR 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i GöteborgsområdetR 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i GöteborgR 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i GöteborgR 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelarR 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgR 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassningR 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i GöteborgPM (ISSN 1401-243X):PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006PM 2006:3 Ateljéprojektet – kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer.Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kadmium i varor med laddbara batterierEtt delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala GöteborgPM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsynPM 2006:7 Utvärdering av PM-mätningarPM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete.PM 2006:9 Kosmetikatillsyn