12.07.2015 Views

Ladda ner trycksaken om lärares arbetstid - Lärarnas Riksförbund

Ladda ner trycksaken om lärares arbetstid - Lärarnas Riksförbund

Ladda ner trycksaken om lärares arbetstid - Lärarnas Riksförbund

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Lärares<strong>arbetstid</strong>


Förord 3Arbetstidsreglerna 5Arbetstidsregler är ett skydd 5Reglerad och oreglerad <strong>arbetstid</strong> 5Samma totala <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> andra 5Års<strong>arbetstid</strong> 6Verksamhetsperioder 6Reglerad <strong>arbetstid</strong> 6Rast och paus 8Regler <strong>om</strong> vila 8Övertid 8Förtroendet 9Hur mycket ska läraren hinna med? 11Undervisningen 11Vikariaten 12Att hantera <strong>arbetstid</strong>en 12Arbetstidsschemat – den yttre ramen 15Några viktiga begrepp i lärares <strong>arbetstid</strong>sregler 192


FörordSvenska lärare arbetar med ett antal olika avtalslösningar när det gäller <strong>arbetstid</strong>en.Det stora flertalet är anställda med ferievillkor. En mindre andel av lärarna äranställda med semestervillkor, särskilt in<strong>om</strong> de fristående skolorna.I den här skriften används gen<strong>om</strong>gående uttrycken ”ferieanställd/ferievillkor”och ”semesteranställd/semestervillkor”. För att detta förenklade språkbruk inteska vilseleda läsaren är ett förtydligande angående lärares semester på sin plats.Såväl ”feriean ställda” s<strong>om</strong> ”semesteranställda” lärare har semester. Skillnadenmellan dem är att de ”ferieanställda” lärarnas koncentrerade arbetsår leder tillatt hela semestern förläggs in<strong>om</strong> ramen för ferieperioden på s<strong>om</strong>maren.Lärarnas Riksförbund vill beskriva <strong>arbetstid</strong>ssystemet för lärare med ferievillkor.Skriften är avsedd att kunna användas av lärare, skolledare och fackliga företrädares<strong>om</strong> stöd i lokala diskussio<strong>ner</strong> <strong>om</strong> hur lärararbetet ska organiseras. Sådana diskussio<strong>ner</strong>försvåras <strong>om</strong> det råder oklarheter <strong>om</strong> hur regelverket kring <strong>arbetstid</strong>en äruppbyggt.I stora delar är broschyren tillämplig även för lärare med semestervillkor.Utöver beskrivningen av de viktigaste <strong>arbetstid</strong>sreglerna, innehåller broschyrenexempel på hur regelverket kan användas för att rent praktiskt hantera lärares<strong>arbetstid</strong> och arbetsinnehåll.3


ArbetstidsreglernaMånga lärare upplever att arbetsbördan ständigt ökar,en utveckling s<strong>om</strong> inte bara får konsekvenser för denenskilde läraren utan för utbildningens kvalitet och iförlängningen för läraryrkets status i Sverige.Lägg till detta att Lärarnas Riksförbunds egna undersökningarvisar, att för stora delar av lärarkåren tillämpasinte <strong>arbetstid</strong>sreglerna på det sätt s<strong>om</strong> lagstiftareoch avtalsslutande parter har avsett. Det ”gränslösaarbete” s<strong>om</strong> blir följden är oförenligt med gällande lagoch avtal.Regelverket för lärares <strong>arbetstid</strong> ska naturligtvis tilllämpas.Det finns ingen anledning att ge lärare sämrerättigheter och skydd än andra, när det gäller ramar ochgränser för <strong>arbetstid</strong>suttaget.Här följer en kortfattad ”lathund” s<strong>om</strong> kan användasav var och en för att bringa reda i <strong>arbetstid</strong>ssystemet.Arbetstidslagen utgör utgångspunkten för regelverket förlärares <strong>arbetstid</strong>. Lagen innehåller till exempel regler förövertid och för vilka raster och pauser en arbetstagare harrätt till. Därtill finns <strong>arbetstid</strong>sregler i kollektivavtalen.Regelverket för lärares feriekonstruktion är exempel påreglering s<strong>om</strong> finns i kollektivavtal. Ytterligare en källa ärden rätts praxis på <strong>om</strong>rådet s<strong>om</strong> formulerats i Arbetsd<strong>om</strong>stolensd<strong>om</strong>ar gen<strong>om</strong> åren.anställde. Här igen<strong>om</strong> dras en tydlig gräns mellan arbeteoch fritid. Forskning visar att denna gräns är av stor viktför ett hälsosamt liv.Reglerad och oreglerad <strong>arbetstid</strong>Normalt är <strong>arbetstid</strong>en reglerad. Det betyder att arbetsgivaren”leder och fördelar” arbetet under <strong>arbetstid</strong>en. Deflesta utför också sitt arbete på en arbetsplats s<strong>om</strong> arbetsgivarenställer till förfogande.Vissa grupper anställda har av olika skäl hela eller delarav sin <strong>arbetstid</strong> oreglerad. Man har helt enkelt k<strong>om</strong>mitöverens <strong>om</strong> i avtal, att det är lämpligare att den anställdesjälv förfogar över <strong>arbetstid</strong>en, bara arbetet blir utfört tillbelåtenhet. Sådan <strong>arbetstid</strong> kallas förtroende<strong>arbetstid</strong> ochär alltså oreglerad när det gäller förläggningen, <strong>om</strong>fattningenoch i viss mån innehållet.Lärare har bådaDe flesta lärare har dels en reglerad <strong>arbetstid</strong> och dels enviss förtroende<strong>arbetstid</strong>. Det är viktigt att k<strong>om</strong>ma ihåg attförtro ende<strong>arbetstid</strong>en är oreglerad och alltså står utanfördet regelverk s<strong>om</strong> annars gäller för <strong>arbetstid</strong>. Arbetstidsreglernaska alltså endast tillämpas på lärares reglerade<strong>arbetstid</strong>.Arbetstidsregler är ett skyddVar och en s<strong>om</strong> har en anställning har en grundläggandeskyldighet att utföra arbete för arbetsgivaren, iutbyte mot den lön man får. Den avtalade <strong>arbetstid</strong>enutgör begränsningen av denna skyldighet. Regleringenav <strong>arbetstid</strong>en är därför i första hand ett skydd för denSamma totala <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> andra…Normal års<strong>arbetstid</strong> för svenska arbetstagare är cirka2 000 timmar minus semester. Antalet timmar varierar årför år, beroende på hur vissa helgdagar infaller. Arbetstagarekan därtill, gen<strong>om</strong> sitt kollektivavtal, ha olika långsemester beroende på ålder. Hur stor den gen<strong>om</strong>snittliga5


…för att bli ordinarie <strong>arbetstid</strong>Det finns ett ytterligare skäl till att den reglerade <strong>arbetstid</strong>enska schemaläggas. Den blir nämligen därmed ordinarie<strong>arbetstid</strong>. Begreppet ordinarie <strong>arbetstid</strong> är utgångspunktenför beräkning av ersättningar för övertid, mertidoch obekväm <strong>arbetstid</strong>. Det är när läraren beordras attarbeta utöver sin ordinarie <strong>arbetstid</strong>, s<strong>om</strong> läraren i lagensoch avtalets mening anses arbeta övertid.I de allra flesta fall förläggs lärares <strong>arbetstid</strong> till dagtidpå vardagar efters<strong>om</strong> det är då eleverna är i skolan. Detfinns dock inget s<strong>om</strong> hindrar att arbetsgivaren förläggerordinarie <strong>arbetstid</strong> till kvällar eller helger så länge bestämmelserna<strong>om</strong> dygns- och veckovila upprätthålls. Om<strong>arbetstid</strong>en förläggs till vad s<strong>om</strong> i avtal är identifierat s<strong>om</strong>obekväm <strong>arbetstid</strong> har läraren rätt till ersättning för detta.Rast och pausEnligt <strong>arbetstid</strong>slagen ska läraren ha möjlighet att ta pausi arbetet när så behövs. En paus är ett kort uppehåll förtill exempel toalettbesök och räknas in i <strong>arbetstid</strong>en. Efterfem timmars arbete har läraren rätt till rast. Under en rasthar läraren rätt att lämna arbetsplatsen och tiden ingårinte i <strong>arbetstid</strong>en. För lärares del är den vanligaste rastenlunchrasten och den är i normalfallet mellan 30 minuteroch en timme lång. Lärare s<strong>om</strong> äter lunch med elevernahar tillsynsplikt och är således i arbete.Regler <strong>om</strong> vilaArbetstidslagen innehåller också regler <strong>om</strong> dygns- ochveckovila. För lärare blir dessa regler normalt aktuella isamband med lägerskolor, klassresor och liknande. Det ärviktigt att se till att villkoren vid sådana aktiviteter reglerasi god tid i förväg.ÖvertidArbetstidsregler finns för att skydda den anställde från attöverutnyttjas. Ändå respekterar både lagstiftare och avtalstecknandeparter att arbetsgivaren då och då kan behövata sina anställda i anspråk utöver den ordinarie <strong>arbetstid</strong>en.För att k<strong>om</strong>pensera de anställda för olägenheten attarbeta på övertid, och för att arbetsgivaren ska avhålla sigfrån att i onödan utnyttja denna rättighet, har man setttill att det ska vara mycket dyrare med övertidsarbete.I de avtal s<strong>om</strong> Lärarnas Riksförbund tecknat för sinamedlemmars räkning får övertid bara förek<strong>om</strong>ma för attsäkra verksamheten när opla<strong>ner</strong>ade händelser inträffar,sådant s<strong>om</strong> inte kunde förutses. S<strong>om</strong> arbetstagare är manskyldig att arbeta övertid in<strong>om</strong> den ram s<strong>om</strong> <strong>arbetstid</strong>slagentillåter då arbetsgivaren ber <strong>om</strong> detta.Endast <strong>om</strong> det finns ett kollektivavtal s<strong>om</strong> tillåter det,får arbetsgivaren pla<strong>ner</strong>a verksamheten så, att de anställdaförutsätts arbeta övertid. Någon sådan bestämmelse finnsinte för lärare.Övertidsarbete ska vara beordrat av rektor. Observeraatt det är ovanligt att en rektor använder uttrycket ”Jagbeordrar dig!”. Istället används uttryck s<strong>om</strong> ”Du ska”,” Jag vill” eller ”Jag förväntar mig”. Vid osäkerhet är detviktigt att läraren reder ut med rektor att det arbete s<strong>om</strong>förväntas utföras är ett beordrat övertidsarbete.Övertid uppk<strong>om</strong>mer då arbetet utförs…Rubriken kan tyckas självklar, men det förtjänar ändå attpåpekas: Så snart läraren utför beordrat arbete utanförsitt fastställda <strong>arbetstid</strong>sschema, uppstår övertid. Det finnsvisserligen en regel i <strong>arbetstid</strong>slagen s<strong>om</strong> gör det möjligtför arbetsgivaren att ändra schemat, men det måste i såfall ske minst två veckor i förväg.I det k<strong>om</strong>munala avtalet finns en bestämmelse <strong>om</strong> såkallad förskjuten <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> gör det möjligt att göraförändringar med kortare varsel och mot en viss ersättning.Denna regel gäller dock inte för lärare med ferie.8


…och ska ersättas enligt avtalNormalregeln är att övertid ska ersättas med övertidsersättningi pengar. Ersättningsnivåerna ser olika ut i olikaavtal. Är övertiden <strong>om</strong>fattande, eller särskilt obekvämtförlagd, finns regler <strong>om</strong> högre ersättning. Om bådaparter är överens <strong>om</strong> att ledighet är bättre s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>pensationän pengar, kan det också förek<strong>om</strong>ma. I så fall ärockså ledigheten tilltagen så, att ordentlig k<strong>om</strong>pensationför olägenheten ges. För att tillämpa system med ackumuleringav ”plus/minus”- tid eller ”kvittning” timmeför timme krävs ett särskilt kollektivavtal <strong>om</strong> flextid.”Flexa”, ”k<strong>om</strong>pa” och ”kvitta”En rik och vildvuxen flora av ”informella” system förhantering av övertid har uppstått bland lärare. Gemensamtför dem alla verkar vara att de ger lärarna avsevärtsämre rättigheter än gällande avtal. Lärarnas Riksförbundavråder därför bestämt medlemmarna från att accepterasådant. Det regelverk s<strong>om</strong> finns är resultatet av avtalsförhandlingar.Det finns därför ingen anledning för lärareatt avstå sina rättigheter enligt avtal.All övertid ska bokförasEnligt bestämmelser från Arbetsmiljöverket har arbetsgivareen skyldighet att bokföra all uppk<strong>om</strong>men övertid förvarje anställd. Skälet är att det ska vara möjligt för myndighetenatt kontrollera att arbetsgivaren håller sig in<strong>om</strong>de ramar för övertidsuttag s<strong>om</strong> lagen tillåter. Bokföringenär förstås också viktig för att man ska kunna bevaka attavtalade ersättningar utgår.förtroendet att själva förfoga över en del av <strong>arbetstid</strong>en.Läraren ska själv göra en professionell bedömning av vaddenna tid ska användas till, hur den ska förläggas i tid ochrum och hur <strong>om</strong>fattande den i praktiken behöver vara.Arbetsgivaren har rätt att förvänta sig att tiden faktisktanvänds och att den används på bästa sätt för verksamhetensmåluppfyllelse. Den så kallade lojalitetsplikten ianställningsavtalet gäller alltså, men någon traditionellrätt för arbetsgivaren att ”leda och fördela arbetet” finnsinte under förtroende<strong>arbetstid</strong>en.Bestämmelsen ska respekterasDet kan inte accepteras att arbetsgivare försöker hanteraäven förtroende<strong>arbetstid</strong>en s<strong>om</strong> <strong>om</strong> den vore reglerad.Lärarens rätt att själv förfoga över tiden är en avtalsbestämmelseoch ska respekteras. Läraren kan inte tas ianspråk för allehanda arbetsuppgifter under denna tid.Bedömningen av vad s<strong>om</strong> behöver göras tillhör lärarensegen professionella sfär. Det är inte heller acceptabelt attarbetsgivaren begär att läraren ska föra bok över eller påannat sätt redovisa hur förtroende<strong>arbetstid</strong>en dispo<strong>ner</strong>as.Förtroende<strong>arbetstid</strong>en kan dock mycket väl vara föremålför diskussion mellan läraren och rektor, till exempel isamband med samtal <strong>om</strong> lärarens totala arbetssituation.FörtroendetDe flesta lärare har en del av sin års<strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> förtroende<strong>arbetstid</strong>.Det är viktigt att lärare är medvetna<strong>om</strong> vad denna konstruktion innebär. De avtalsslutandeparterna har alltså k<strong>om</strong>mit överens <strong>om</strong> att lärare har9


Hur mycket ska läraren hinna med?Arbetstidsschemat definierar de yttre ramarna förlärarens arbete. Det är således inte den totala mängdenarbetsuppgifter s<strong>om</strong> utgör den yttre ramen för arbetet,utan den tillgängliga tiden. Lärarnas sammanlagda<strong>arbetstid</strong> är alltså den resurs s<strong>om</strong> kan användas för attnå målen för skolans verksamhet. Denna resurs måstehanteras lika ansvarsfullt s<strong>om</strong> andra viktiga resurser,till exempel pengar.Ingen skulle i dag k<strong>om</strong>ma på tanken att sköta denekon<strong>om</strong>iska verksamheten ”på löpande räkning”. Det ärsjälvklart att man budgeterar, det vill säga pla<strong>ner</strong>ar ochprioriterar bland alla de tänkbara saker s<strong>om</strong> man skullekunna lägga pengarna på. Meningen med budgeteringenär att de tillgängliga pengarna ska gå till det allra viktigastei första hand. Det mindre viktiga får köpas i den månman får pengar över.Samma synsätt måste anläggas på lärarnas <strong>arbetstid</strong>.Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter s<strong>om</strong> i ochför sig skulle behöva utföras, men efters<strong>om</strong> den tillgängliga<strong>arbetstid</strong>en är ändlig och dyrbar, måste man budgeteraoch prioritera så, att det viktigaste i första hand blirutfört. Övriga uppgifter får utföras i den mån det finnstid över.UndervisningenKärnan i lärararbetet är undervisningen. I de centralaavtalen var mängden undervisning tidigare reglerad.Numera innehåller inga centrala avtal sådana regler förmängden undervisning. Den dåvarande centrala arbetsgivaren,K<strong>om</strong>munförbundet, konstaterade för sin del i ettcirkulär att avsikten med avregleringen varken var att ökaeller minska tiden för undervisning, utan att ge lärare ochskolledare möjligheter att organisera arbetet på nya sätt.Avregleringen har medfört problem för många lärare.Allt för många arbetsgivare har använt avregleringen s<strong>om</strong>en möjlighet att schablonmässigt öka undervisningsmängdenper lärare, snarare än att söka nya och bättre metoderatt organisera lärares arbete, vilket var avsikten medförändringen.Usk:en lever dock kvarPå många skolor fortsätter arbetsgivaren att använda ”usk”s<strong>om</strong> ett pla<strong>ner</strong>ingsinstrument och det finns en tydligtendens att mängden ökar i takt med att arbetsgivarensbudget minskar. Denna ökning är i regel kollektiv ochutjämnar de skillnader mellan lärargrupper s<strong>om</strong> tidigarefanns. Det är inte acceptabelt att den mängd undervisnings<strong>om</strong> lärarna ska fullgöra används s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>munensbudgetregulator!Om lärares <strong>arbetstid</strong> och arbetsinnehåll dispo<strong>ner</strong>aspå schablonmässiga grunder gen<strong>om</strong> att rektor tilldelarlärarna lektio<strong>ner</strong> och andra arbetsuppgifter i en tjänstefördelning,är Lärarnas Riksförbunds uppfattning att volymenundervisning ska regleras i ett lokalt kollektiv avtal,så att lärarna kan hålla hög kvalitet i sin undervisning.Undervisningen måste ändå dimensio<strong>ner</strong>asDet går inte att k<strong>om</strong>ma ifrån att det fortfarande är alldelesnödvändigt att särskilt hantera dimensio<strong>ner</strong>ingen avvarje lärares undervisningsarbete när verksamheten på enskola organiseras. Oavsett <strong>om</strong> man fortfarande användertraditionella metoder för fördelning av undervisningeneller inte, måste man precisera vilken andel av den totalttillgängliga <strong>arbetstid</strong>en s<strong>om</strong> tas i anspråk för varje lärare11


för undervisningsarbetet. Det är först därefter s<strong>om</strong> detblir möjligt att ta ställning till vilka övriga arbetsuppgifters<strong>om</strong> är möjliga att fördela på lärarna.Undervisningen måste k<strong>om</strong>ma förstI en kunskapsorienterad organisation, s<strong>om</strong> skolan skavara, måste fokus alltid ligga på kärnverksamheten. Detbetyder att undervisningsarbetet ska vara högst prioriterati alla situatio<strong>ner</strong>, och övriga arbetsuppgifter får k<strong>om</strong>mai andra hand för lärarna. Denna princip har också alltstöd i lärar<strong>om</strong>rådets antagna yrkesetiska riktlinjer och skamed kraft hävdas. Varje metod eller modell för hanteringav lärares <strong>arbetstid</strong> måste utgå från principen <strong>om</strong> undervisningens<strong>om</strong> det centrala i läraruppdraget för att varatrovärdig. För att kvaliteten i undervisningen ska kunnaupprätthållas måste läraren få tillräckligt med tid för attförbereda och efterarbeta undervisningen. För de allraflesta lärare måste tid för dessa arbetsuppgifter rymmasin<strong>om</strong> såväl reglerad <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> förtroende<strong>arbetstid</strong>.Oavsett <strong>om</strong> undervisningstiden är reglerad i avtal ellerej bör varje lärare hålla reda på hur mycket man undervisar.Det är viktigt för att läraren ska kunna föra en dialogmed arbetsgivaren <strong>om</strong> sin arbetssituation och nödvändigaprioriteringar.VikariatenEtt specialfall av <strong>arbetstid</strong>sproblem för lärare är de såkallade undervisningsvikariaten. I samma ögonblick s<strong>om</strong>avtalsregleringen av undervisningsvolymen upphörde,uppstod ett av lärarnas allvarligaste arbetsmiljöproblem.Det har kallats ”vikariatseländet” och innebär ett systematisktutnyttjande av lärare s<strong>om</strong> gratisvikarier vid kollegorsfrånvaro.Bygger på missförståndDetta sätt att missbruka en förändring i avtalets konstruktionbygger på ett fundamentalt missförstånd. Lärare ärinte ”lediga” under de delar av arbetsdagen då lektio<strong>ner</strong>inte pågår. Att missförståndet alls har kunnat uppstå, kanbero på att lärares alla andra arbetsuppgifter, vid sidan avsjälva lektionspassen, aldrig har synliggjorts ordentligt viddimensio<strong>ner</strong>ingen av lärares arbetsinnehåll och organiseringenav lärares <strong>arbetstid</strong>.Missförstånd ska rättas tillEn redan fullt sysselsatt lärare kan inte dessut<strong>om</strong> tas ianspråk s<strong>om</strong> vikarie för en kollega utan att övertid uppstår.Den enda möjligheten att göra det är att läraren i så fallbefrias från motsvarande volym arbetsuppgifter, det villsäga byter ut en arbetsuppgift mot en annan. Detta låter sigdock inte göras i någon större <strong>om</strong>fattning utan att det fårkonsekvenser för den ordinarie pla<strong>ner</strong>ade verksamheten.Att hantera <strong>arbetstid</strong>enPå samma sätt s<strong>om</strong> vid det ekon<strong>om</strong>iska budgetarbetet hosarbetsgivaren måste förutsättningarna redas ut när lärares<strong>arbetstid</strong> ska ”budgeteras”. Hur stor är den tillgängliga<strong>arbetstid</strong>en? För de allra flesta lärare är det fråga <strong>om</strong>1 360 timmar per verksamhetsår. Dessa fördelas enligtavtal vanligen på högst 194 dagar. Därutöver förfogarläraren över en viss volym förtroende<strong>arbetstid</strong>.Lärarens samtliga arbetsuppgifter ska rymmas in<strong>om</strong><strong>arbetstid</strong>en, de kontinuerligt återk<strong>om</strong>mande arbetsuppgifternasåväl s<strong>om</strong> de periodvis och sporadiskt förek<strong>om</strong>mande.12


Arbetstidsschemat – den yttre ramenNär lärarens <strong>arbetstid</strong>sschema upprättas ska regelverketför <strong>arbetstid</strong>en tillämpas. Den faktiskt pla<strong>ner</strong>ade verksamhetenska styra förläggningen av lärarens <strong>arbetstid</strong>.Det är alltför vanligt att <strong>arbetstid</strong>sscheman schabloniseraspå så vis att ett schema upprättas för en tänktnormalvecka och sedan inte anpassas för de veckor s<strong>om</strong>avviker.Här följer ett exempel på hur ett fungerande <strong>arbetstid</strong>sschemaför lärare med k<strong>om</strong>munal läraranställningkan utarbetas.För att den reglerade tiden ska bli ordinarie <strong>arbetstid</strong>måste den läggas ut i ett <strong>arbetstid</strong>sschema. Den regleradetiden är 1 360 timmar och den ska fördelas på 194 dagar.In<strong>om</strong> det k<strong>om</strong>munala <strong>om</strong>rådet ska en fördelning ske påminst tre perioder. Denna fördelning ska fastställas i enförhandling mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivareni god tid före verksamhetsårets början.ExempelPeriod Vecka A-dagar Timmar1 33 – 45 63 4422 46 – 9 61 4283 10 – 25 70 490194 A-dagar 1 360 timmarFör att lärarens individuella schema över den regleradetiden ska kunna upprättas måste till att börja med de regelbundetåterk<strong>om</strong>mande aktiviteterna läggas in. Sådanaär till exempel undervisning, olika slags konferenser,friskvård, mentorstid, rast och paus. Självfallet ska lärarenha tid i sitt schema också för sådana aktiviteter s<strong>om</strong> undervisningen/undervisningspassetmedför. Exempel påundervisningsrelaterat arbete s<strong>om</strong> ”konsumerar” reglerad<strong>arbetstid</strong> är iordning- och återställande av lokalen, samtalmed elever och kollegor, kopiering och förflyttning.Utifrån dessa förutsättningar läggs den reglerade <strong>arbetstid</strong>enut i ett grundschema s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattar 33 eller 34 timmar.Om grundschemat består av 33 eller 34 timmar beror påhur <strong>om</strong>fattande de icke regelbundet återk<strong>om</strong>mandeaktiviteterna är.ExempelGrundschema: 34 timmarLunch: 30 minuterDag kLockan antal timmarMåndag 8.00 – 16.00 7,5Tisdag 8.00 – 16.00 7,5Onsdag 9.00 – 13.00 4Torsdag 9.00 – 18.00 8,5Fredag 7.30 – 14.30 6,534 timmar15


I nästa steg ska alla övriga på förhand kända aktiviteter förden k<strong>om</strong>mande perioden läggas in. Detta kan vara öppnahus, fortbildningsdagar, bedömning av nationella prov,prao/apu, utvecklingssamtal och föräldramöten. Dessaaktiviteter läggs in s<strong>om</strong> avvikelser från grundschemat förden aktuella perioden.ExempelSchema för period 1Vecka Schema aVVikelse – aktivitet Avvikelse – tid Antal timmar Antal A-dagar33 Grundschema 34 534 Avvikelse Tisdag, föräldramöte 18 – 22 (4 tim) 38 535 Grundschema 34 536 Grundschema 34 537 Grundschema 34 538 Avvikelse Torsdag, utvecklingssamtal 18 – 21 (3 tim) 37 539 Avvikelse Torsdag, utvecklingssamtal 18 – 21 (3 tim) 37 540 Grundschema 34 541 Grundschema 34 542 Avvikelse Måndag, nationella prov 17 – 22 (5 tim) 43,5 5Tisdag, föreläsning16.30 – 21 (4,5 tim)43 Grundschema 34 544 Avvikelse Måndag, studiedag, 8 – 16 (7 tim) 7 21 tim lunchTisdag,0 timA-dag men läraren är ledigOnsdag – fredag, lov0 tim45 Avvikelse Lördag, öppet hus 8.30 – 16.30 (7,5 tim) 41,5 6442 timmar 63 A-dagar16


Grundschemat och schemat för perioden godkänns avrektor i god tid före periodens början. När rektor hargodkänt dem har den utlagda reglerade tiden blivit lärarensordinarie <strong>arbetstid</strong> för perioden, det vill säga i dettafall för veckorna 33-45.Schemat håller sig in<strong>om</strong> ramarna 442 timmar och 63A-dagar. Övertid får inte pla<strong>ner</strong>as och så har inte hellerskett. Däremot är lärarens ordinarie <strong>arbetstid</strong> förlagd tillobekväm tid vid vissa tillfällen och läraren har således rätttill ersättning för detta:Vecka Dag Klockan Observera34 Tisdag 19.00 – 22.00 Ob från kl 19.00 trots att38 Torsdag 19.00 – 21.00 aktiviteten börjar tidigare.39 Torsdag 19.00 – 21.0042 Måndag 19.00 – 22.00Tisdag 19.00 – 21.0045 Lördag 8.30 – 16.30 Ob hela lördagen.Ersättning för obekväm <strong>arbetstid</strong> betalas i regel inte utaut<strong>om</strong>atiskt utan läraren måste fylla i en tidrapport ochgöra anspråk på ersättning vid varje månadsslut.Då oförutsedda händelser inträffar kan förändringarbehöva göras i <strong>arbetstid</strong>sschemat. Nedan efter följer någraexempel på detta:Rektor vill med fyra dagars varsel förlägga en elevvårdskonferenstill måndag klockan 16-18. Efters<strong>om</strong> rektor är utemed mindre än två veckors varsel kan rektor inte bara ändra<strong>arbetstid</strong>sschemat gen<strong>om</strong> att förkorta en annan arbetsdagmed motsvarande tid, utan är tvungen att beordra övertidsarbete.Läraren är skyldig att delta i konferensen men har rätttill övertidsersättning för de två timmarnas arbete utöver denordinarie <strong>arbetstid</strong>en. Om rektor och läraren är överens, kanläraren välja att vara ledig i stället för att få ersättning i pengar.Vid ledighet för övertidsarbete k<strong>om</strong>penseras läraren dockinte timme för timme. Enligt det k<strong>om</strong>munala avtalet skulleläraren i detta fall få tre timmars ledighet för sina två timmarsövertidsarbete.När läraren är på väg att lämna skolan en tisdag möter lärarenen elev s<strong>om</strong> gjort illa sin arm och har mycket ont. Läraren tarhand <strong>om</strong> eleven och försöker få kontakt med skolsköterskaoch rektor. Ingen av dem är dock på skolan. Läraren lyckas fåkontakt med en av elevens föräldrar s<strong>om</strong> dock inte <strong>om</strong>edelbartkan k<strong>om</strong>ma till skolan. Läraren följer då med eleven till akutmottagningenoch väntar där tills en av föräldrarna k<strong>om</strong>meroch avlöser. Det hela tar två timmar. I detta fall har lärarenarbetat två timmar utöver ordinarie <strong>arbetstid</strong>. Mot bakgrund avhändelsens akuta karaktär skulle det vara högst anmärkningsvärt<strong>om</strong> rektor inte godkän<strong>ner</strong> övertiden i efterhand.Om rektor ber läraren vikariera en timme in<strong>om</strong> ramenför ordinarie <strong>arbetstid</strong> och läraren går hem vid ordinarie<strong>arbetstid</strong>s slut har ingen övertid uppk<strong>om</strong>mit. Om lärarenefter överensk<strong>om</strong>melse med rektor däremot stannar kvaren timme efter ordinarie <strong>arbetstid</strong>s slut för att göra dearbetsuppgifter s<strong>om</strong> fick anstå på grund av vikariat, skaden timmen ersättas med övertidsersättning.17


Inte heller övertidsersättning betalas i regel ut aut<strong>om</strong>atisktutan läraren måste fylla i en tidrapport och göraanspråk på ersättning vid varje månadsslut.Om läraren själv vill ändra i sitt <strong>arbetstid</strong>sschema kandetta bara göras med rektors godkännande.Reglerna <strong>om</strong> övertid och ersättning för obekväm <strong>arbetstid</strong>,liks<strong>om</strong> <strong>arbetstid</strong>slagens regler <strong>om</strong> att ändringar skaaviseras två veckor i förväg, bygger på begreppet ordinarie<strong>arbetstid</strong>. Därför är det oerhört viktigt att läraren kräveratt få upprätta ett ordentligt <strong>arbetstid</strong>sschema!18


Några viktiga begreppi lärares <strong>arbetstid</strong>sreglerÅrs<strong>arbetstid</strong> – det antal arbetstimmar s<strong>om</strong> enligt avtal ska utföras under ett år.Reglerad <strong>arbetstid</strong> – <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> arbetsgivaren dispo<strong>ner</strong>ar.Förtroende<strong>arbetstid</strong> – <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> arbetstagaren enligt avtal själv får dispo<strong>ner</strong>a.Ordinarie <strong>arbetstid</strong> – den reglerade <strong>arbetstid</strong>en s<strong>om</strong> den är förlagd i ett <strong>arbetstid</strong>sschema.Övertid – beordrat eller i efterhand godkänt arbete s<strong>om</strong> utförts utöver ordinarie <strong>arbetstid</strong>.Obekväm <strong>arbetstid</strong> – ordinarie <strong>arbetstid</strong> s<strong>om</strong> är förlagd på ett sätt s<strong>om</strong> enligt avtal gerextra ersättning.Arbetstidsschema – av arbetsgivaren fastställt dokument s<strong>om</strong> visar när denordinarie <strong>arbetstid</strong>en börjar och slutar.Verksamhetsperiod – del av verksamhetsåret s<strong>om</strong> ska användas vid pla<strong>ner</strong>ingen av lärareshuvudsakliga arbetsuppgifter.Rast – ledig tid under arbetsdagen, då man inte står till arbetsgivarens förfogande.Paus – uppehåll i arbetet för personliga behov; inräknas i <strong>arbetstid</strong>en.Lov – elevernas ledigheter under verksamhetsåret, då lärarna har rätt till lön.Ferie – arbetsfri del av verksamhetsåret, då lärare har rätt till intjänad ferielön.Semester – lagstadgad ledighet för alla arbetstagare, då man har rätt till intjänad semesterlön.19


Lärares <strong>arbetstid</strong>Denna skrift beskriver <strong>arbetstid</strong>ssystemet för lärare med ferievillkor. Den är avseddför lärare, rektorer och fackliga företrädare s<strong>om</strong> stöd i lokala diskussio<strong>ner</strong> <strong>om</strong> hurlärararbetet ska organiseras. Broschyren innehåller också exempel på hur regelverketkan användas för att praktiskt hantera lärares <strong>arbetstid</strong> och arbetsinnehåll.I stora delar är broschyren tillämplig även för lärare med semestervillkor.FORM Tagg, Stockholm TRYCK Modintryckoffset, 2013-01 UPPLAGA 10 000 ex.Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet s<strong>om</strong> enbart organiserarbehöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmarär vi ett av de största förbunden in<strong>om</strong> Saco.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!