12.07.2015 Views

Ekeby - Kumla kommun

Ekeby - Kumla kommun

Ekeby - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kumla</strong> bibliotekFortsatt högkonjunktur 1989-1990Av kommlmafrådel Sven- Olle CederstnlndÖppetlidef:HUVUDBIBlIOTEKFolkets hus, Skolvägen 12, <strong>Kumla</strong>tel 88190Månd-fred 12-20lörd 11-14, sönd 16-18FilialerHÄLLASROlTETTallängens skola, tel72413TISd 10-14onsdochtorsd 10-14, 17- 19SANNAHEDSeMcehuset He'a, 78630Månd 17-19lisd och fred 10-13ÅBYTORPPosthuset, lel 73241TISd 17-20fred 10-13HlMJDBIBlIOTEKET HÅLLER STANGTlångfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag ochpingsthelgen.Skärtorsdagen den 23 mars $langet huvudbibliotekel kl 17,00 och filialen i Hällabrotlet kl14.00.BokrTl8Q8Slnel, Hagendalsvägen 26, år öppet tisdagar kl 16-18och onsdagar kl 17-19.SkoindustrimuseetSveavägen 19, <strong>Kumla</strong>. har Oppet dagligen mellan klockan13.00 och 16.30.FÖl' gruppbeSOk var god ring 019-884 93.FRI ENTREIKUMLANInformalionsblad för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>Ansvarig utgivare:Kommunalrådet Sven·Ove GederstrandRedaktion:Kommundirektör Thage ArvidssonAssistent Sigbril HägghutIPostadress:Box 17. 69221 KUMLA2Besöksadress:Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torgTelefon:019/88100 (växel)Nästa nr utkommermitten maj 1989En stor del av del som händer inomvår <strong>kommun</strong>s gränser är beroende avskeenden över vilka vi inte har direktkontroll och ej heller har möjlighet attpåverka. Vi drabbas av eller har nyltaav det som händer runt omkring oss.Just nu är det högkonjunkturIstället för arbetslöshet upple..er vi förförsta gången på många år i <strong>Kumla</strong> enbrist på arbetskrafl. Detta gäller intebara den kvalificerade och väl utbildadearbetskraften. Sådan har del varitbrist på under lång tid.Med ökad efterfrågan på arbetskraftföljer också ökad inflyttning. Befolkningsökningenunder 1988 var mer än100 personer. Antalet bostadssökandeär nu i nivå med vad <strong>kommun</strong>en hade islutct på 1960-talct och i början av1970 -talet.Bristen på bosläder märks än mertydligt nu. då unga familjemedlemmar,som bor hemma, i snabb takt fårarbete, egen inkomst och därmed önskarflytta liII egen lägenhet. Enbartungdomsgruppernas behov av lägenheterinnebär - i åldersgrupperna 18­20 år - cirka 100 lägenheter i omedelbartbehov.Efter flera år av problem inom byggnadssektornär det nu också brist påarbetskraft. Detta gäller inte enbart<strong>Kumla</strong>. Alla <strong>kommun</strong>er i länet. för attinte säga hela landet, påverkas av dennabrist på arbetskraft. Delta får tillföljd att många byggnadsobjekt intekommer igång i tid. Detta kombinerasmed kraftigt ökade priser på byggnadsmaterialm m.Högkonjunkturen i Sverige har hålliti sig betydligt längre än beräknat. Sannoliktkommer situationen inte att för·ändras under 1989. Frågan är hur 1990och åren nännast därefter blir.Det är inte enbart inom bostadssektorndet råder brist. Inom exempelvisbarnomsorgen är bristsituationen stor.Även denna brist är en direkt följd avhögkonjunkturen, som gör att allt fler- främst kvinnor - söker sig UI på arbetsmarknaden.Det finns ju gott omarbete.Därmed är det givet att två prioriteradeområden inom den <strong>kommun</strong>alaverksamheten för år 1989 och 1990 äroch förblir bostadsproduktionen ochen fortsatt utbyggnad av barnomsorgen.Vad gäller bostadsproduktionen såkommer Korsta byar inom <strong>Kumla</strong>byområdetatt i huvudsak färdigställasunder 1989. Etapp l på ViIlengatan,också i <strong>Kumla</strong>by, kommer att påbörjasunder våren 1989. Därutöver kommerflera stora byggprojekt att påbörjasi och runt centrum under 1989 ochpågå fram lill och med 1990 och även1991.Samtidigt måste vi vara vaksammaöver vad som händer med konjunkturenför landet i sin helhet.Vi har också riksdag och regering attta hänsyn till, vad avser den <strong>kommun</strong>alaverksamheten. Den "nådiga luntan"som finansminister Kjell-OlofFeldt presenterade i början av det nyaåret innehåller tyvärr inte specielltmycket vad avser <strong>kommun</strong>erna. Vi fårvänta och hoppas på dcn 25 april, då3•


sättnin~cn att båda föräldrarna bidrartill familjens försörjning. Kravet på enbra barnomsorg får härigenom extratyngd.Planer för 1989Planerad utbyggnad av barnomsorgen1989 omfattar cn nytt daghem med fyraavdelningar söder om <strong>Kumla</strong>byskola. samt Ivå avdelningar i planeradenybyggen av bostadshus på \Villengatan.Dessa sex avdelningar är beräknadekunna tas i bruk under andrahalvåret 1989. Tyvärr någol försenadepå grund av dcn överhettade byggmarknaden.Mål och riktlinjerSocialstyrelsen utarbetar centrala riktlinjer(ör innehållet i barnomsorgen.<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> har. liksom mångaandra <strong>kommun</strong>er. utarbetat lokalamål och riktlinjer (ör barnomsorgsverksamheten.I vår <strong>kommun</strong> beslöt fullmäktige vidsitt sammanträde i januari 1989 att antasocialnämndens förslag till mål- ochriktlinjer för förskole- och fritidshemsverksamheten.I dessa mål och riktlinjerbeskrivs arbetsformerna inom barnomsorgensamt vcrksamhetens innehåll.Dcn övergripande uppfattningen iSverige är att alla barn från och med1.5 års ålder skall ha räu till barnomsorg.För förskolebarn. vars föräldrarär i arbete eller studerar. kan barnomsorgerbjudas i form av plats i daghemeller hos dagbarnvårdare (dagmamma).För barn med hemmavarandeförälder skall öppen förskoleverksamheterbjudas, så att förälder och barnkan erbjudas möjlighet att träffa andraföräldrar och barn i samma situation., <strong>Kumla</strong> finns cn öppen förskola- Solkatten - i gamla församlingshemmetvid kyrkan.För alla sexåringar, och i vissa fallaven för yngre förskolebarn, skallplats i deltidsgrupp (lekis) erbjudas6med minst tre timmar per dag underminst ett läsår före skolstarten.Deltidsgruppverksamhctcl1 bedrivsför daghemsbarnen inom ramen fördaghemmet och för hemmavarandebarn och hos dagmamma i speciclladeltidsgrupper.För skolbarn erbjuds plats i fritidshemellcr cftermiddagshem. Fleraskolbarn är också kvar hos sina dagmammoräven under de första skolåren.innehållet i barnomsorgenBarnomsorgens huvudsakliga uppgiftär au_ som komplement till föräldrarna.fostra barnen till goda samhällsmedborgare.För all uppnå delta är innehålleti \erksamheten och de personellaresurserna av avgörande betydelse.För aU få en bra verksamhet är ettnära. förtroendefullt samarbete medVad blir dCI för mm. m.inntro1 - barnsluganRosen.Ber.lltardags pa Rosen !ler a\ kopp1m!l och spannmgföräldrarna avgörande. Det ar trotsallt Ni fÖräldrar. som har ansvaret förEra barn. Därför är det Ni som ska hadet avgörande inflytandet över Erabarns uppvaxtförhållanden.I förskolan är leken i alla dess formermycket viktig för barnens inlärningoch utveckling. När barn leker använderde sin fantasi och spontanitet.Därmed utvecklar de sin tankeverksamhet.sin fönnåga an ge och la instruktioneroch att samarbela.Det är också viktigt att barnen tillsammansmed de vuxna deltar i vardagligasysslor som är nödvändiga förverksamheten. Genom all imitera ochleva sig in i de vuxnas arbete och verksamhethar barnen möjlighct att sekopplingen mellan arbete och lek.Barnomsorgen ska också ge barnende bästa förutsättningar för inlärningoch fortsatt utveckling. Barnen ska stimulerastill utveckling i såväl fysiska,sociala, emotionella, intellektuellasom språkliga avsecnden.Barnen skall, beroende på sin åldcr,ges en god blandning av gruppaktivitcter.vila, lek utc och innc, samt möjlighettill grundläggande av goda matvanor.Innehållet i barnomsorgen bör gebarnen en god uppfattning av förhållandeni naturen vad avser människor.växter och djur. Vidare är aktuella insla~av stor .bet)'~else dels för att besknvavår hlstona och dels för att gebarnen en känsla för hembygden.Språk. litteratur, bild och form liksommusik. sång. dans och drama är viktigainslag i verksamheten.BarngruppenHuvudinriktningen i barnomsorgen i<strong>Kumla</strong> är aU barnen skall ingå i syskongrupper.det vill saga i åldersmässigtblandade grupper. På grund avstor eftcrfrågan på barnomsorgsplatserför de yngsta barnen, har emellertidbehovet av renodlade småbarnsgrupperökat.För att barnen ska kunna anpassa sigtill livet i barnomsorgen har varjc barnoeh förälder rätt till en fjorton dagarsinskolningsperiod, då även en god föräldrasamverkanska grundläggas. Underdenna inskolning presenterasverksamheten och de förutsättningarsom gäller.Utöver dct stöd och dem omsorg somalla barn behöver i sin vistelse i barn-7


omsorgen, ges speciellt slöd till barnsom behöver delta på grund av språksvårigheter,handikapp, sjukdom ellerdylikt.En avgörande förutsållning för enbra barnomsorg är en god samverkanmellan personalen, barnet och barnetsföräldrar. Del är därför viktigt all för·äldrar och personal ser varandra förutbyte av information i samband medalt barnen hämlas och lämnas. Därutöverär regelbundna föräldraträffar avstorl värde.FamiljedaghemVad som sagls om barnomsorgen ochom barngruppcr gäller i lika hög gradpå institution som i familjedaghem.Vår strävan är att verksamheten sålångt möjligt är skall vara likartad inombåda omsorgsformerna.I <strong>kommun</strong>ens planer för framtidabarnomsorg har politikerna mycketbestämt uttala!. att platser i familjedaghemskall finnas med inom densamlade barnomsorgen.FramtidenDe framtida målen för barnomsorgen i<strong>Kumla</strong> är först och främst full behovsläckning.Ytterligare tankar kring verksamhetenär:• Behovet av barnomsorg på obekvämarbetstid - på kvällar, nätter och helger.Den enkät som småbarnsföräldrari <strong>kommun</strong>en ombetts svara paunder hösten, kommer bland annatalt ge svar på vilka behov som finns.• Barn till föräldrar, som är barnlediga,bör få behålla sin plats i barnomsorgen.Delta önskemål har framförtsbåde från föräldrar och frånbarnomsorgen.• En utök"d decentralisering av ansvaretför verksamheten på varje en·8Li~el. ~ml ar del härhgl' - barnstugan Gl~ntanskild barnstuga bör åstadkommas ien strdvan mot så långt möjligt ärsjälvstyrande barnstugor.• Profilering av verksamheten på olikabarnstugor kan ske genom att skapabarnstugor med olika tonvikt. t exmusik, bild och form, idrott etc.• Alternativa barnomsorgsformer dis·kuteras och är en politiskt delvisbrännbar fråga. I <strong>kommun</strong>ens måloch riktlinjer sä~s alt utrymme skallges för alternatIva barnomsorgsfor·mer. t ex föräldrakooperativ. Avenandra alternativa former är tänkba·ra. Här är föreningar och intresseorganisationerspeciellt intressanta. DDagmamma- ett jobb som andra, eller...A v assistem Sigbrit HägghlllrGudrun "Gugge" Persson är en av<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s 51 dagmammor.Gugge började som dagmamma år1975. Hon ville gärna ta hand om sinaegna barn medan dc var små. Somdagmamma kunde hon kombineravård av egna barn med vård av andrasbarn. u är två al' hennes barn vuxna.men Gugge fonsäner som dagmam.ma. lme bara därför att hon gärna villvara hemma hos sladdbarnet Michael.Jobbet som dagmamma tänker hon inteöverge. Inte än i alla fall.Just nu har Gugge sex "ordinarie"dagbarn. Det är E\a - sju år. Andreas- fem på det sjätte. Maria - snart sexoch hennes lillasyster Camilla - två år.Monica - tre och Niklas - ålla år.Dagmammans arbetsdagEn dagmammas arbetsdag är mycketvarierande med många tider att passa.Allt oförutsett som dyker upp när delär barn med i spelet får inte stjälpaplaneringen. Det är viktigt att barnenfår deltaga i aktiviteter enli~t den egnafamiljens önskemål. Det tIllhör dagmammansjobb att i möjligaste mån setill att barnet kommer "1111 och från"pa betry~gande Säll. Skolan och lekishar ocksa lider som ska passas. Dagenkan bli väl så inrutad.Vissa dagar börjar Gugge sin arbetsdagredan klockan 05.45. Dagen till·sammans med barnen är som regel slutkring klockan 17.00. Dagens fasta tiderär frukost kl 08.00, lunch kl 11.30och mellanmål kl 15.00. Däremellankan vad som helst hända allt från glädjeovationertill osä~ja i strid om en efleTlraktadleksak. Overall! tar Guggedcioch ger med sin närvaro balans åtdagen och åt barnens gemenskap.Efter sista hämtningen mellan I7.00och 18.00 är arbetsdagen inte slU!. Sexordinarie och kanske 2-3 extra barnlämnar givetvis spår efter sig. Husetmåste städas för all kunna fungerasom familjedaghem nästa dag. Iblandkrä\'er matsedeln all påföljande dagslunch m ste förberedas så att Guggefar mer tid för barnen.SI:\lmunncn och Zorro - monagningskommittcvid <strong>Kumla</strong>ns besök i familjedaghem.g


Splittrat mtresse - bygga Lego eller posera for fOlografen?Egna familjen ställer upp- Del går inte all vara dagmamma,om inte den egna familjen ställer upp,säger Gugge. Alla måste acceptera altdagmammans arbetsdag kan variera.Hämtningar sker inte efter överenskommelse.Föräldrar blir fördröjda påsina arbeten och dagmammans arbetsdagblir längre. Familjen kan inte mötasav ett städat hus och maten på bordetnär de kommer från sina skoloroch arbeten. Min familj har alltid ställtupp. Barnen är ett hela familjens in~tresse.Dagmammor i grupp- Att vara dagmanuna måste vara ettmycket ensamt jobb, eller hur?- Det är helt fel, protesterar Gugge.Numera är dagmammorna, åtminstonei <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>, ingalunda ensamvargari sin" jobb. Från och med1980 är dagmammorna indelade igrupper.10Gugge tillhör Hagagruppen, som bestårav sju dagmammor. De träffas regelbundettvå gånger i veckan. Vid enav träffarna har de gymnastik tillsammansmed barnen. Då är det liv i luckan.När barnen leker tillsammans lärde känna varandra och varandras dagmammor,och del är viktig!. Inomgruppen finns det nämligen clI vika·ricsystem.Om Gugge är sjuk eller om hon harsemester, så vet hennes barn och derasföräldrar vem som är första vikarie förGugges barn. De fördelas då inomgruppen efter ett system SOm dagmammornasjälva har utarbetat ochsom tillämpats sedan 1985. En trygghetför föräldrarna och för barnen. Ibarnens trygghet finns den positivakänslan att vikaricrande dagmammanoch de tillfälliga dagiskamratcrna inteiir främlingar. De är kompisar som delärt känna vid gymnastikträffarna.Om det mol förmodan blir strul förförsta vikarien så finns det även enandra vikarie. Även hon tillhör givetvisHagagruppen och är känd av Guggesbarn.Inom varje dagmammcgrupp finns engruppledare. som har en träff med ar·betsledningen på Stadshuset en gångper månad. En viktig kontakt. Specielltglad är Gugge över aU dagmam·morna numera har en egen bamornsorgsassistcnt.som har ansvar för allbarnomsorg som ges av <strong>kommun</strong>ensdagmammor. Det är skönt för oss ochför barnens föräldrar all ha en egenassistent som sysslar med barnomsorgmed utgångspunkt från våra arbetsvillkoroch våra problem.Della med dagmammor organiseradei grupp har <strong>Kumla</strong>s dagmammor fatttillfälle att presentera dels för <strong>kommun</strong>delsnämnderi Örebro <strong>kommun</strong>och dels vid en barnomsorgsmässa iHallsberg. Informationen har tagitsemot med stoTt intresse.Aktiva dagmammor- Fackföreningsmötena en gång permånad är mycket välbesökta. upplyserGugge. Där diskuteras och där planeras.Barndagmammorna i <strong>Kumla</strong> ärmyckct aktiva.Bland annat svarar de själva for se·meslerpla"erillgell. Och det har fungeratbra. Vikariesystemet har här visatsig fylla en fin funktion i botten.Ytterligare en sak som fungerar braär den gemensamma matsedeln. Denunderlättar mycket, anser Gugge.Sparar tid. eftersom jag aldrig behöverfundera över vad jag ska ha tilllunch. Planeringen är gjord och jaghandlar efter veckans matsedel.Lekförrådet är en annan sak som dagmammornasköter själva. Till nyinköpanslås 120 kronor per barn och år. Endel av dessa pengar går till inkö/) avsiingar och bilstalar. Med det innsockså utrymme att kompleuera förrådetav leksaker. Varje dagmamma sertill att hon kan byta och komplettcrafrån förrådet så att hennes uppsättningav leksaker passar just hennes barn.Utbildning- Vilken U1bildning måste man ha föratt vara dagmamma?- Utbildnin~en har tidigare varieratfrån person lill person, berättar Gugge.Men idag är <strong>Kumla</strong> en unik <strong>kommun</strong>.Alla dagmammor har barnskötarutbildning.Det är vi stolta över. Viär först i Sverige med detta. Och detär ingen utbildning som arbetsgivarentvingat på oss. Initiativet !lar nog merkommit från oss själva.Mer än bara ell jobbGugge \erkar helt nöjd med sitt jobbsom dagmamma. Lönen kommenterarhon med att hon tycker det är bra attdagmammorna numera har en fastmånadslön i botten med påslag for deextra barn som de tar emot tillsammansmed sina ordinarie.- Att vara dagmamma är ett brajobb, tycker Gugge. Det är mer än ettJobb. Som dagmamma betydcr jag någotför ··mina" barn. Ofta, för att intesäga jäml. lär jag känna hela familjen.inte bara barnet. Hit kommer olika familjemedlemmarför att lämna ellerhämta barn. En farmor eller mormorkommer och hämtar, lar kanske enkopp kaffe och pralar en stund, om intebarnellbarnen vill gå hem direkt.Visst kan del va' jobbigt ibland. Detär ju min arbetstid det gäller. Men fördet mesta går det bra att styra. Ochkontakten med familjerna ger ocksåmycket.Jobbet är slitsamt. Del tar på nackeoch rygg bland annat. Man hinner intereagera ryggvänligt alla gånger niir situationenkräver dagmammans omedelbarainsats. Hittills har jag klaratmig. Och hoppas att jag klarar migiltskilliga år än i min uppgift som dag~mamma.D11


Gabriels kartaA Il kommullarkivarie Lafs SkoghällHan lägger ifr n sig penseln med ensuck och sträcker långsamt på ryggen.Framför honom på bordet Slår ett Iräskrinmed olika redskap för beredningav akvarellfärg samt vattenskålar ochfärgburkar. Där finns spanskgrönaklumpar av kopparärg från Frankrike.cinnoberrÖlI pulver malt i Holland.små sittgula kulor med kryddliljedoft.umbrabrun jordfärg. bcrgblåu ochsvart tusch av kimrök. Mill på bordetligger en handmålad karla.Gabriel lyssnar forst rött p vinterstormensihållande "inande utanförhuset och upplever åter dcn gångnasäsongen. Fältarbetet inleds tidigt påvåren innan vegclalionen begränsarsikten. Med ett trebent mätbord, diopterlinjaloch mätkcdja vandrar hanrunt bygden mellan olika syftpunktcr.Salaa mcn säkcrt växcr kartbildcnfram på regalpapperet, som han limmatfast på mätbordet. När avståndenintc kan mätas dircki använder Gabrielastronomiska metcxler för beräkningav vinklar m m.Eftcr en kort uppehåll kring hÖ$SOmmarenfonsätter arbetet långt 10 påhöstcn innan stommcn till konceptkartanär klar. Undcr vintern gör hankompletteringar. färgläggning och enbeskrivning med förklarande tex!.Slutligen upprättas en kopia av konceptet.eH så kallat renovationsexemplar,som sänds till lantmäterietsarkiv i Stockholm.Gabriel lutar sig åter övcr kartan fören sista kontroll i oljelampans sken.Blicken far över landskapet. från Mosjönsblå kantade vattenyta i norr, över<strong>Ekeby</strong>mosscn och vidare ner motslättbygdens gilrdar till de skogskläddaHalsbcrgcn. Tisaren och Lerbäcksbergslag längst söder ut. Efter enstund börjar han med belåten minpacka ihop sakerna på bordct - kartanhllr nästan torkat nu.Aret var 1688. Gabriel Toring- en avSveriges drygt sextio utbildade lanlmätare- hade just färdigställt den förstakartan över <strong>Kumla</strong> härad. Områdetomfaltade <strong>Kumla</strong>. Hallsbergs ochLerbäcks socknar. som tillsammansutgjorde administrativ enhet för rållSskipning.väg- och skjulShållning m m.Förutom ett mindre antal kartor överensamgårdar. fanns ingen storskaligkarta över bygden.­ •./ ~;.; ~,.,a,....,;;~1ju~,q4n.f,•CJ .. --De stora jordbruksreformerna under1700- och 18oo-lalen medförde cnkraftig ökning av kartproduktionen.Lantmäteriets arkiv fyl1des successivtmed färgglada och personligt utformadeskifteskartor. På den tiden uppskattadesnämligen kanans kvalite Ii·ka myckel som dess praktiska funktion.I <strong>kommun</strong>arkivet finns en stor del avlantmätarnas arbeten tillgängliga förallmänheten. Samlingarna - mer än300 olika kartor från <strong>Kumla</strong> med omnejd- består huvudsakligen a\ svarl!vita kopior samt ett mindre antalhandmålade original. Hembygdsentusiaster.släktforskare och andra intresll1Ett 150-årsjubileumAnders Andersson med huslrun ··vackm Klara'·.(Bildarkivet)serade är välkomna till arkivet underkontorstid eller vid annan tidpunkt efteröverenskommelse med <strong>kommun</strong>arkivarien.För Dig som söker en dekorativ väggprydnadkan del vara av intresse attveta. att vi under hösten 1988 gjon ettnytryck i färg av Gabriels häradskarta.Formatet är 65x40 cm. Den finns attköpa vid huvudbiblioteket, Skolvägen.bokmagasinet. Hagendalsvägen,samt hos bokhandlarna i <strong>Kumla</strong> ochHallsberg. Intäkterna från försäljningengår till en fortsatt utgivning av"nya" gamla kartor. Priset är 50 kronor.•l rär det 150 år sedan Anders Anderssoni Hörsta gick till Örebro för att säljafem par skor. Skorna hade han gjorthemma i verkstaden i Hörsta. Han hadeanvänt eget tillverkade läster. Nufick folk prova sig fram om skornapassade. Detta var eu nytt säll alt tillverkaoch sälja skor - all med ett parliav olika skor låta kunden prova sigfram till den sko som passade ens fötlerbäst. Tidigare hade skomakarenalltid gjorl skor efter den enskildekundens fÖlIer. dct vill säga tillämpatmåttbestäl1ning. Anders blev genomsin ide "partiskomakerielS fader". Närhan sålde sina fem par skor i Örebrobetingade de ett pris om 1:67 kronorparet. Därmed tog Anders Anderssondel första steget mot vad som kom attbli skoindustrins centrum i <strong>Kumla</strong> ochÖrebro.Aret var 1839. Det är alltså ISO år sedanskorna börjadc tillverkas i partiutan personlig måttagning för varjekund.Detta kommer givctvis skoindustrimusecti <strong>Kumla</strong> och dess vänförening1213


Militärhistoriskt museum iSannahedAy kultllrchefMats RuneringSvenges fOrsla ~skorabnL HI Vallersla, <strong>Kumla</strong> (Blldarkl"et)att fira på flera sätt. Lördagen den 27maj rekonstrueras delar av AndersAnderssons vandring till Orebro. PåStortorget i Orebro kommer ABF:steatergrupp Skodisarna an framförascener ur Anders Anderssons liv ochgärning. De är skrivna av f d redaktörenvid Orebro Kuriren. GÖSta Eriksson,som även är berättare mellan scenerna.Teatergruppen kommer också attframföra detta stycke dokumentär teateri samtliga <strong>kommun</strong>cns skolor i<strong>Kumla</strong>. Detta sker undcr maj månadmed sammanlagt ett 20-tat föreställningar.En uppföljning kommer förskotornas räkning att ske vid Skoindustrimuseet.Där anordnas en fotoutställningmed bland annat bilder paAnders Andersson och hans hustru"vackra Klara". Anders Anderssonvar den första av den sedermera såkända och för <strong>Kumla</strong>s utveckling bctydandeA G Anderssonska släkten.Anders Andersson föddes 1823 iHörsta. Hans föriiidrar var torparenAnders Larsson. född 1795. med hustrunCatharina. född 1790. Andcrs gicki skomakarlära. Han var cndast 16 årnär han började tillverka skor i parti.Materialinköpen till sina första fcmpar skor gjorde han hos madame Silfvcrlingsgarveri i Orebro.När skråväsendet upphäves år 1846byggde Anders sin verkstad/fabrik iVallersta - den första i landet. Idagfinns trappan ~h källaren till dennaverkstad kvar. Aven grl"lnden tillladugårdenfinns kvar. Akerbruk ochdjurskötsel hörge till som ett tillskotttill hushållet. Aven arbetarna skulleha mal. Arbetstiden var 12-14 timmarper dag.Sonen A G Andersson fortsatte verksamheten.Han byggde <strong>Kumla</strong>s störstaskofabrik år 1909. Barn och barnbarnfullföljde vad Anders Andersson hadepåbörjat.OFaklauppgifler lill denna artikel har lillhandahållitsav Gösta Eriksson, <strong>Kumla</strong>.,Vid knutera står ciYiIlera,di lrinnskallerapå lur,mesurd le d biuer gal/aför domses fästmör alla,för domses fästmör alla,sin kärlek gett dt kungliga armbl.fallera.Så kunde det låta när en grupp beväringarsjungande mötte upp pA Sannahed. Sången kan ses som ell uttryckför det förhållande som rådde mellanlokalbefolkningen och soldaterna - enpendling mellan hjärtlighet och innerligavsky.Regementen i gammal jordbruksbygdEgentligen var det inte konstigt attsoldaternas närvaro på och omkringSanna hed väckte starka känslor. Undernännare 100 år, från 1815ti1l1912.var regementen förlagda till heden.Under andra hälften av ISOO-taletfanns här 1200-1500 man och cirka600 hästar.Innan järnvägen drogs fram förbiSanna hed var det en vanlig syn au seenskilda eller grupper av soldater underförflyttning på och invid vägarna.Dena var en tid, då det område, somnu är <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>, bestod av ettåttiotal byar. När Sverige var ett fattigtjordbruksland med självhushållningoch starka traditioner. När denbördiga jorden var det värdefullasteman ägde.Man kan fundera över hur en av Mellansverigesstörsta mötesplatser påverkadeett litet och relativt slutet närsamhälle.Hur påverkades familjebildningoch familjeförhållanden? Hur påverkadesbefolkning och meniga av att- kanske för första gången -lyssna tillprofan musik av kvalite? Vilka resultatkunde religiösa. fackliga, politiskaoch nykterhetsivrande rörelser uppnå?Blev det lättare fÖr nya ideer attvinna insteg? Påverkades utvandring,'-social oro", folkbildning och inställningtill överheten? Vilken roll speladeförhållandet att nöjeslivet i ärkeperiodvis var helt koncentrerat tillSanna hed?Vi vet att bönderna runt heden fick tahand om stora och värdefulla mängderhästgödsel. Men vilken roll för denkringliggande bygden spelade regementenasstora behov av livsmedel,kläder och skor?Della är bara en liten del av alla defrågor vi kan ställa oss om Sanna hed.Vi vet ovanligt lite om hur regementenapAverkade omvärlden eller om huromvärlden påverkade regementena.Klart är dock att den militära epokenpå Sanna hed har spelat en så stor rolli <strong>Kumla</strong>bygdens utveckling att den intekan förbigås.Militårhistoriskt museumMuseerna är samhällets minnen. Sedantvå år planeras ett militärhistorisktmuseum förlagt till officersmässeni Sannahed. Enligt planerna kommerinvigningen att äga rum kring månadsskiftetmaj/juni.Museet beslår av fyra rum. Alla får1415


Museet i Sannahed 'tSar Intenör fran stOrslUgill et! hUS3rcOrpolika funklioner. Det så kallade tidningsrummetanvänds för alt tecknabakgrunden till militärlivet på Sannahed. Här kommer all finnas "tillSkäp··med luckor som döljer olika föremål.Härigenom återupplivas en gammalröreteelse. TillSkåpel förekom ofta påmarknader och vid andra festligheler.Med säkerhet fanns del med vid midsommarfesternapå Sanna hed.I samma rum finns också en modellöver heden i skala LlOOO. Modellenger en god uppfattning om de miltiläraarrangemangen och deras placering iförhållande till omgivande jordbruksbygd.Vidare ska man kunna följa denmilitära organisationens historia genomkartor, bilder, tidningsurklippoch föremål samt få information omsociala förhållanden etc.Ett annat rum kommer all vara gemensamtför de två förband som va-16penövat vid Sanna hed. Närkes regememe(Livregementets grenadjärer)höll till på hedens norra del åren1815-1912. Livregementets husarervar rörlagda lill hedens södra del1846-1905. I detta rum visas den indeltaorganisationen i Närke. Här kanman se var soldal- och husaTlorpen lågliksom officersboställena.Det tredje rummet används för att informeraom Livregementets grenadjärers(I 3) historia som landskllpsregememe.Här visas uniformer. persedlar,förläggningsutrustning, instruktionerm m.Det fjärde rummet används för atl informeraom Livregementets husarer(K 3). Rummet består till största delenaven miljö från en storstuga i ett husartorp.En del av rummet används föratt exponera bilder. sadlar. packviiskormed innehåll m m.Husarkårens läger- ochövningsområdeTsamband med uppbyggnaden av museetgörs också insatser för al1 kunnavisa husarregementets gamla lägerområdepå hedens södra del. Några byggnaderfinns inte kvar men omr del ärändå unikt i Sverige, eftersom det inteplöjts upp eller förändrats på annatsätt. Fortfarande, drygt 80 år efter atthusarerna lämnade området, kan manse platserna för tältbounarna, liksomde fem skvadronernas fodergångaroch gödselrännor.MJcket har gjorts .Det är otroligt myckel som redanåstadkommits i Sannahed. Museilokalemaär klara liksom en Slor del avmuseets innehåll och utformning. Enkopia av den vindflöjel som fordomvar uppsall på barack nr I finns nu påofficersmässens tak. Modellen överheden har redan nämnts. I mässalenhar bland annat två nya sköldar saliSupp.Fotvård omkring år 1900 - ett måste för infuntcnstcn. (Bildarkivet)År 1987 gjordes en inventering avmaterial med anknytning till militärlivetpå Sanna hed. En sommarutställningpa <strong>Kumla</strong> bibliotek hade anknytningtill Sanna hed. 1 samband med jubileumsdagen1987 gjordes ett lyckatförsök aU återuppliva de gamlaidrottstävlingarna. En stor del av innehålleti flerbandsverket Närkes regementenkommer all kretsa kring Sannahed.Byggnadsbeståndet har inventeratsdelvis. En inventering av de militäratorpen i <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> kommer såsmåningom att resultera i att minnestavlorsätts upp där torpen har statt.Husarernas läger- och övningsområdehar mätts upp. Entren [iii områdetmarkeras med en nyuppsau portal. Eninformationstavla i gjuljärn kommeratt sättas upp. De förr så mäkliga lindalleernahar decimerats under åren.Genom en trädplanteringsinsats haralleernas gluggar fyllts igen med 32halvvuxna lindar. Denna insats var resultatelaven gäva. Detsamma gäller17


de 200 lindplantor. som står på tillväxti en trädbank för att så småningomplanteras ut så aH den gamla miljönkan återskapas.Fårstängsel har satts upp så att områdetsommartid kim bctas av får. Därigenomvårdas området och det blir lättarealt se spåren efter bland annat tälten.Området har tidigare briints ochman har röjt sly kring grunderna tillsjukstuga och officersmäss. En husarofficersstugasom ursprungligen ståttpå lägerplatsen har terförts. Den harflyttats från Stene brunn. där den undermellanperioden fungerat somsommarstuga. Den är nu deh'is upprustadoch placerad söder om officersmassen.... och i framtiden ...Det sägs att ell museum aldrig blir heltfärdigt. Vi hoppas att vårt militärhistoriskamuseum under lång tidkommer all locka människor till denvackra officersmässen i syftc alt läramer om en betydelsefull epok i svenskhistoria i vår bygd.Om husarområdet vårdas och eventuelltkan tillföras någon byggnadfinns det goda möjlighcter att det kanUlvecklas till en värdefullt strövområde.Utan alltför stora svårigheter kanen vandringsled med mängder av intressantascvärdheter läggas upp i Sannahed.På Närkes regementes gamla lägerområdefinns flera byggnader bevarade.Beståndet bör komplelIeras medbland annat ett soldattorp.På sikt bör museet tillföras samlingarav litteratur, arkivhandlingar, kartoroch bilder med anknytning till militärepoken.<strong>Kumla</strong> hembygdsförening arrangerarårligen midsommarfirande i Sannahed.Kanske kunde man kompletteradessa genom att även arrangera idrotts-18tävlingar typ äldre? Eller varför inteett bygdespel med miliUir anknytning?Nedlagt samhälle ..•Från alt ha varit ett "nedlagt" samhällehar Sannahed utvecklats till ett av<strong>kommun</strong>ens vackraste och intressantasteområden. Genom arbetet mcdbland annat husarområdet kommerSannahed att blir än mcr anraktivt.Detta känsliga område ställcr dockstora krav på anpassning av såväl nysom gammal bebyggelse. Förändringarmåste göras med stor varsamhet.Speciellt gäller detta områdena längsmed åsen samt områdct vid Pukestugan.där det givelvis måstc rcscrverasgröna ytor för midsommarfirandc!.Husarområdet på hedens södra delmåste bevaras inlakt.Arbetet har kommit långt och det lovargott för framtiden. Minnena frånden militära perioden kommer att be·varas och göras levande. <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>har i detta arbetc myckct g~akontakter med regementena I 3 i Orebrooch K 3 i Karlsborg. Hembygdsföreningcnhar vid många tillfällengjort värdefulla insatser. Orebro länsmuseum har biträtt med synpunkteroch kommer all låna ut föremål sombehövs.Många i samarbeteMånga enskilda personer och föreningarhar bidragit med arbete ochmed gåvor, allt i syfte att bevara minnenoch vårda läger- och övningsom·råden. Idag är det ingen sjungande beväringstroppsom drar genom Sannahed.Men de militära kontakternafinns genom ett gott samarbete mellan<strong>kommun</strong>en och de båda rcgemenlena.Sanna hed skreven gång militär historiai vår bygd, Sannahed kommer attbevara den.OTill Dig som vill bo i eget husII/formatioll från faslighelskol11orel<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> planerar ett omfaltandebostadsbyggande dc närmasteåren. I <strong>Kumla</strong>n nr 4 19 bad vi altsamtliga som är intresserade av lagenheti flerfamiljshus i <strong>Ekeby</strong>. Åbytorp.Sannahed eller Hällabrottet skullehöra av sig. Inkomna svar redovisas påannan plats i delta nummer.edan redovisar vi pågående ochkommande småhusprojekl i grupp(bostadsriHter) samt lediga tomter forbyggande i egen regi.Korsta byarBostadsrätter- 20 småhus påbörjades i januari 1989kommer att färdigställas under sommarenoch hösten 1989. Riksbyggen.- 25 småhus påbörjades februariImars1989 och fiirdigstiills hösten 1989.HSB.- Åtta småhus påbörjades hösten 1989och färdigställs våren/sommarcn 1990.MyresjöhtJs.Tomter för eget byggande~ 18 tomter tillgängliga hösten 1989.JlIafltlltiggare J\:llfll/a kOlt/ltlllll.HÄLLA.BROTTETBosladsriiller- IS småhus påbörjade i oktobcr 1988blir inflyttningsklara våren/sommaren1989. AB Skanska.Tomter för eget b)'ggande- Cirka tolv småhustomter utmedKantgatan. Beräknad byggstart undereftersommaren 1989.ÄBYTORPTomter ror eget b)'ggande- Avelapp L omfauande tretlon tomter.är lolv redan sålda.- Etapp 2 iordningställs under vintern/våren1989. Därför finns cirka 20lomtcr tillgängliga för intresseradespekulanler redan nu. Byggstart beräknaskunna ske under våren/sommaren1989. Halltlläggare J\:llmla kom­111/111.SANNAHEDTomter för eget byggande- Fem småhustomter iordningställsutmed Beväringsgatan under vintern/vårcn 1989 för byggstart eftersommaren1989. HUI/tlltiggare Kwnla kamfil/m.Bostadsrätter och/eller tomter för egetb)'ggande samt Iiigenheter i flerbostadshus- lO-IS tomter omedelbart väster Pukestugan.Byggstart beroende på eftcrfrågan,eventuellt hösten 1989. )II>19


Spel och dobbelInformation frdn kOll1l1lunkunsfietinformerarFöreningssvcrige drivs med hjälp avspel i olika former! Pengar från lotterierav olika slag är en viktig del i dcflesta föreningars ekonomi. Del kanvara allt från en IOIlTing vid ett föreningsmöte.kaffclotleriet vid livsmedelshallen.bingokvällen pl Folketshus till stora riksJottcricr med bilaroch andra högvinster.All denna verksamhet regleras av 101­lerilagen. Denna är ändrad fran ochmed årsskifte!. Här följer en kon beskrivning3V de ändringar som berördc flesta föreningar; <strong>kommun</strong>en.Lotteritillstånd som tidigare har söktshos polisen skall nu sökas hos <strong>kommun</strong>el/.Administrationen har också förenklats.De flesta föreningar kommer inteall behöva söka tillstånd för varje enskiltIOlleri. Iställel regisIreras föreningenhos <strong>kommun</strong>en och får därefterunder en treårsperiod anordna lotteriermed en sammanlagd omslulningpå högsl 300000 kronor utan ytterligarelillstånd. För lotterier med störreomslUlning krävs ti!lslånd för varjelotteri för sig.Regeringen har beslutai att avgiftenför regisIreringen hos <strong>kommun</strong>en skallvara 800 kronor.<strong>Ekeby</strong>- För närvarande har <strong>kommun</strong>en ingentomtmark för småhusbyggande i<strong>Ekeby</strong> samhiilIe.Intresset fÖr bostadsriitter och tomterför egna hem är mycket stort. Redannu är många tomter placerade genomLoUerier som anordnas i sambandmed en sammankomst. ett idrottsevenemangeller dylikI behö\er inget lill·stånd alls. Men då får inle lonernakosta mer än 5 kronor styck och vär.del av högsta vinsten inle vara störreän 500 kronor.Även reglerna för bingospcl har för.ändrats. Fortfarande gäller dock attdel är länsslyrelsen som beslutar omtillstånd (Ör bingo.Ärenden om IOtleritillslånd och regisIreringhandläggs på <strong>kommun</strong>kansliet.Frågor besvaras av Kerstin Ellbenoch Sigbrit Hägghult. lel 019-88100.Om Du skriver till oss är adressen.<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>. <strong>kommun</strong>kansliel.Box 17, 69221 <strong>Kumla</strong>. Vi lar ävenemot besök under vanlig kOllIorstid.På torsdagar deSSUlOm fram till kl18.00. D<strong>kommun</strong>ens bostadskö. Är Du intresseradav att bygga i egen regi men sak.nar tomt. eller intresserad av bosladsrätt?Tag i så fall kontakt med vån fastighetskontor.Vi liimnar uppgift omhur tomt kön fungerar och om ledigatomter i <strong>Kumla</strong>. Du når oss genom<strong>kommun</strong>ens växel 019-88 100.ISHALLENir öppen ror allmiD åkning rnligt n«tl":Måndagar ochonsdagar kI15.30-17.oo Ulan klubbaOnsdagar kl20.oo-21.15 med klubbaFn:dagar kI15.3O~17.00 med klubbaLördagar kl09.00-IO.OO med klubbaLördagar kl 10.00-1 t.OO utan klubbaLördagar kl 17.00-19.00 utan klubbaSöndagar kl 09.00-1 t _00 utan klubbaResenration för r\ ändringar a\ tKkrna.Vid lov· och studiedagar är IShallen 6ppc'n kl9.30-16.30, mellan kl 12.00-14.00 är ckt "llåtetall an\ända klubba, övng tid är klubbfn.Reservation för eventurlla ändnngar av tiderna.Använd alltid HJÄL\1 när Du åker skridskor.Spara denna informalJon!KUMLAHALLENTrieron: driftledarl' 019-88 178. vaktmåstare88179, kassa 88180. simhall 88181, maskinist88 t82.SIMHALLENBadlidermåndag - torsdag 13.00-19.30tisdag 07.00-08.15 13.00-19.30onsdag, fredag 07.00-08.15 13.00-20.30lördag 09.00-15.30söndagövrig tid dispolleras av skolan09.00-12.30OBS! Kassan stänger 30 minuter före bndlidensslut.EI.WUSSPÅRENBelYSlllngen I elljusspåren vid Viaskogen ochDJupadalsparken är påslagen från mörkrets Inbron1111 kl 22.00. Under snäperioden kommrrspårrn all \ara uppkörda för skidåklllng. Vi\adJ8r tIll Er. som Inte åker skIdor: G EJ ISPAREN"BYGGET". ÅSBROSkidspår 2.5 och 5 km. Stugan hålles öppen lördagaroch söndagar kl 10.00-16.00. Beställlllnga\ stugan pi annan tid kan göras på td 019·60180.t-RITtJ>S. och KVARTERSGÅRDARNAFritidsginltn Malmrn (Malmws skola)Öpprt måndag-lorsdag kl 17.00-21.30. fredagoch lordag kl t8.00-23.30. söndag sting!.Cafetrna, bordtennis. lV. bIlJard, sällskapssprI.hobby. diskotek och idroll,Fritidsgirlkn Kumbb) skolaOppet måndag-fredag. HelT tidersr anslag i fritidsgårdenBordtennis. biljard, cafelrna, lV.hobby\·erksamhrt.t-rilidsgirdrn lIälbbrolltt (Tall~nsskoJa)Opprn måndag. onsdag och torsdagkr 17.00-21.00.BordtcnlllS. biljard. lV, sälJska~fXl. hobby.disko. sci>'enng m m.Kvarlersgirdrn Sannahed (CrntrumhuSl't)Oppet måndag och torsdag kl 17.oo~21.00.Bordtennis. S


UPPSLAGET- ett par sidor tör konsumentenKontroll av barnsängarSmåbarnssängar ska kontrolleras var·je år av Möbclinstitutel istället försom hittills van tredje år. konstaterarRåd och Rön i en artikel i tidningensförsta nummer för året.Beslut om årlig kontrollprovning ärresultatet av bland annat en test somMöbelinstitutet gjorde i höstas förICA· kurirens räkning. Testet visadeatt endast fyra sängar av 19 klaradekraven för Möbelfakta. Av fjortonspjälsängar underkändes elva. Av femresesängar var bara en stadig nog.Spjälsängarna underkändes bland annatpå grund av dålig limning samtbrutna spjälor och bottenribbor• medanresesängarna inte klarade skak·mngsproven.De tre godkända spjälsängarna varGll/liver och Lo från IKEA samt Unafrån OBS. Den godkända resesängenvar Baby ligger från Björns AB. Idaghar även Emma, Emmaljunga godkänts.- Vi är besvikna över aU fabrikanternainte följer våra riktlinjer. som harfunnits i sju år, säger Thyra Nord+ström på Konsumentverket.Sedan testet gjorts har flera av de un+derkända sängarna fåu godkändaprovningsintyg. Andra har, enligt tillverkarna,förbättrats och vantar på nyprovmng.Alla småbarnssängar måste ha god+kända provningsintyg. De flesta sängarhar Möbelfakta, vilket innebär attde uppfyller riktlinjernas krav på säkerhet,hållfasthet och noggrannhet.Från och med september 1990 gällernya riktlinjer för Möbelfakta. Nytt försmåbarnssängar blir bland annat attspjälsängar skall förses med skriftliginformation om au sängen ska haminst 20 cm höga tygskärmar. som skafästas i sängens bouen.Vill Du veta mer om barnsiingar? ­Kontakta <strong>kommun</strong>ens konsumentviigledning!Farlig doftKöp inte Nonodör doftblock och malmedletParadimal! Uppmaningenkommer från Råd och Rön. Nonodöroch Paradimal innehåller ämnetparadiklorbensen, som misstänks varacancerframkallande.Paradiklorbensen har en karakteristisk,lite stickande doft. Det har längeanvänts i malmedel samt i doftblockKameror testadeRåd och Rön nr 12188 innehåller blandannat ett kameratest omfattande 33kompaktkameror. De är av fyra olikatyper, från enkla billiga fixfokuskamerortill exklusiva autofokuskamerormed zoomobjektiv. Ingen av de testadekamerorna fick högsta betyg förbildkvalite. Billiga kameror får genomgåendelägre betyg för bildkvaliteän dyrare,Näst högsta betyg för bildkvalite fickbland de billiga kamerorna PanasonicC330 och Samsung SF+200. De ficknäst högsta betyg för hanterbarhct.I gruppen Autofokus fick fem kamerorav ålla - Minolta AF-Eli, RicohAF·55, Ricoh FF-9, Samsung AF-5oooch Yashica 1'3 - näst högsta betyg förbildkvalite. För hanterbarhct fick RicohFF-9 och Yashica 1'3 högsta betyg,medan övriga nämnda fick näst högsta.avsedda att dölja dålig lukt på toaletter.Undersökningar har visat att äm+net är misstänkt cancerframkallande.Kemikalieinspektionen har föreslagitförbud mot att använda paradiklorbensenför luktdoljande ändamål ochkommer sannolikt inom kort att föreslåförbud mot försäljning av malmedelmed paradiklorbensen för annatän yrkesmässigt bruk. Trots della säljsNonodör doftblock och Paradimalfortfarande ute i butikerna.- Vi avvaktar myndigheternas beslut.uppger tillverkaren Herdins AB, Falun,till Råd och Rön.Det finns en rad olika doftblock och"luftfräschare" för badrum och toaletter,som inre innehåller paradiklorbensen.Det finns även malmedel utanparadiklorbensen.,I gruppcn Autofokus med vidvinkeloch teleobjektiv - åtta kameror i prislägen1800-2800 kronor - fick allanäst högsta betyg för bildkvalite utomChinon Auto GLX Tele som fick medelbetyg.Hanterbarheten varierademellan näst högsta och högsta betyg.I gruppen Autofokus med zoomobjektiv,fyra kameror i prisläge om2500-3500 kronor. fick Canon PrimaZoom. Olympus AZ-l Zoom, OlympusAZ-300 och Zuper Zoom nästhögsta betyg för bildkvalitc medanYashica Samuri fick medelbetyg.Samtliga fick näst högsta betyg i han+terbarhet.Den stora skillnaden mellan kompaktkamerornai olika prisklasser är,alt dc enkla och billiga kamerorna gerbra bilder när ljusförhållandena ärbra. De avancerade och dyra modellernaklarar även svåra Ijusförhållan+den.I Råd och Röns test redovisas ävenbetyg för bland annat mångsidighet,exponeringsnoggrannhet, optisk kvalitet,fokusnoggrannhet och närbildskvalitc.2223


GruppkorsbandInvandrarbyrånTel 019·883378es6kstld:TISdag kl 10.00-12.00Torsdag kl 16.00-18.00Fredag kl 10.00-12.008evåndofl6 lroda Felfogadås:Kedden 10.00-12.00Cslit 16.00-18.00P6nteken 10.00-12.00För tolkbestälk1ing - ring lel 019 -88342.Beställ gärna flera dagar innan tolkning skal ske.Siirtolaistoimlsto aukJoloaja1:TIi 10.00-12.00T()( 16.00-18.00Per 10.00-12.00c:?... 1.)1 ~'" ~(~.J'o......:.> L:..I~ _ \ . ..u'UI~ #~ ;:Jfr-i_\/1..-'"\...ul..JlCJ=l~r-"'.,

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!