Ekeby - Kumla kommun

omsorgen, ges speciellt slöd till barnsom behöver delta på grund av språksvårigheter,handikapp, sjukdom ellerdylikt.En avgörande förutsållning för enbra barnomsorg är en god samverkanmellan personalen, barnet och barnetsföräldrar. Del är därför viktigt all för·äldrar och personal ser varandra förutbyte av information i samband medalt barnen hämlas och lämnas. Därutöverär regelbundna föräldraträffar avstorl värde.FamiljedaghemVad som sagls om barnomsorgen ochom barngruppcr gäller i lika hög gradpå institution som i familjedaghem.Vår strävan är att verksamheten sålångt möjligt är skall vara likartad inombåda omsorgsformerna.I kommunens planer för framtidabarnomsorg har politikerna mycketbestämt uttala!. att platser i familjedaghemskall finnas med inom densamlade barnomsorgen.FramtidenDe framtida målen för barnomsorgen iKumla är först och främst full behovsläckning.Ytterligare tankar kring verksamhetenär:• Behovet av barnomsorg på obekvämarbetstid - på kvällar, nätter och helger.Den enkät som småbarnsföräldrari kommunen ombetts svara paunder hösten, kommer bland annatalt ge svar på vilka behov som finns.• Barn till föräldrar, som är barnlediga,bör få behålla sin plats i barnomsorgen.Delta önskemål har framförtsbåde från föräldrar och frånbarnomsorgen.• En utök"d decentralisering av ansvaretför verksamheten på varje en·8Li~el. ~ml ar del härhgl' - barnstugan Gl~ntanskild barnstuga bör åstadkommas ien strdvan mot så långt möjligt ärsjälvstyrande barnstugor.• Profilering av verksamheten på olikabarnstugor kan ske genom att skapabarnstugor med olika tonvikt. t exmusik, bild och form, idrott etc.• Alternativa barnomsorgsformer dis·kuteras och är en politiskt delvisbrännbar fråga. I kommunens måloch riktlinjer sä~s alt utrymme skallges för alternatIva barnomsorgsfor·mer. t ex föräldrakooperativ. Avenandra alternativa former är tänkba·ra. Här är föreningar och intresseorganisationerspeciellt intressanta. DDagmamma- ett jobb som andra, eller...A v assistem Sigbrit HägghlllrGudrun "Gugge" Persson är en avKumla kommuns 51 dagmammor.Gugge började som dagmamma år1975. Hon ville gärna ta hand om sinaegna barn medan dc var små. Somdagmamma kunde hon kombineravård av egna barn med vård av andrasbarn. u är två al' hennes barn vuxna.men Gugge fonsäner som dagmam.ma. lme bara därför att hon gärna villvara hemma hos sladdbarnet Michael.Jobbet som dagmamma tänker hon inteöverge. Inte än i alla fall.Just nu har Gugge sex "ordinarie"dagbarn. Det är E\a - sju år. Andreas- fem på det sjätte. Maria - snart sexoch hennes lillasyster Camilla - två år.Monica - tre och Niklas - ålla år.Dagmammans arbetsdagEn dagmammas arbetsdag är mycketvarierande med många tider att passa.Allt oförutsett som dyker upp när delär barn med i spelet får inte stjälpaplaneringen. Det är viktigt att barnenfår deltaga i aktiviteter enli~t den egnafamiljens önskemål. Det tIllhör dagmammansjobb att i möjligaste mån setill att barnet kommer "1111 och från"pa betry~gande Säll. Skolan och lekishar ocksa lider som ska passas. Dagenkan bli väl så inrutad.Vissa dagar börjar Gugge sin arbetsdagredan klockan 05.45. Dagen till·sammans med barnen är som regel slutkring klockan 17.00. Dagens fasta tiderär frukost kl 08.00, lunch kl 11.30och mellanmål kl 15.00. Däremellankan vad som helst hända allt från glädjeovationertill osä~ja i strid om en efleTlraktadleksak. Overall! tar Guggedcioch ger med sin närvaro balans åtdagen och åt barnens gemenskap.Efter sista hämtningen mellan I7.00och 18.00 är arbetsdagen inte slU!. Sexordinarie och kanske 2-3 extra barnlämnar givetvis spår efter sig. Husetmåste städas för all kunna fungerasom familjedaghem nästa dag. Iblandkrä\'er matsedeln all påföljande dagslunch m ste förberedas så att Guggefar mer tid för barnen.SI:\lmunncn och Zorro - monagningskommittcvid Kumlans besök i familjedaghem.g