ERTMS på ITS-mässan - Banportalen

Schweiziska erfarenheter viktigaför det svenska ERTMS-arbetetAndreas Indermühle från schweiziskajärnvägen, SBB, står framför ett gängsvenska ERTMS-experter i Stockholm.Det är workshop och ämnet för dagenär tester av anläggning och säkerhetsbevisning.Andreas Indermühle har två kollegormed sig, Karim Itouchene ochPhilipp Balmer och det är inte förstagången de är här, samarbetet mellanBotniabanan AB, som kallat till workshopen,och SBB är ett par år gammalt.– SBB ligger tre till fem år före oss i utvecklingenav ERTMS, och har mycketerfarenhet att dela med sig av, säger PerLindberg, programchef för ERTMS på BotniabananAB.SBB har också skapat en enhet somgör utredningar och skriver rapporter påuppdrag.Granskande uppgifter– De har tidigare granskat systemtestspecifikationernaoch systemkravspecifikationernaåt oss, säger Per Lindberg.Den här gången presenterade de sinMaster Test Plan för Botniabanan.– Vi har sett flera möjliga problemområden,sade Karim Itouchene, sompresenterade planen.– Ett kan vara att det uppstår krav påsystemförändringar när det i framtidenkommer nya fordon med ombordutrust-ERTMS-programmets Patrik Eriksson isamtal med SBB:s Philipp Balmer.ning från andra än Bombardier.– För att undvika sådana problemmåste ni skriva tydliga specifikationer, förnär ni testar om utrustningen fungerar påbanan, blir gapet mellan specifikationenoch verkligheten tydlig.Grundliga erfarenheterSchweizarna har grundliga erfarenheterav tester. De har flera ERTMS-utrustadelinjer i trafik och fler under byggnad.– I våra tester tittar vi om markutrustningenfungerar ihop med ombordsystemetur en säkerhetssynvinkel, sägerAndreas Indermühle.– Eftersom vi har olika leverantörerav marksystem och ombordsystem på deolika banorna, har vi gjort reflektoriskatester, det vill säga Alstom testade att denegna spårutrustningen fungerade ihopmed Siemens ombordutrustning och såvidare.Sedan 18 mars 2007 är sträckanMattstetten–Rothrist, mellan Bern ochOlten, i trafik. Det är en 45 kilometer långdubbelspårssträcka, varav 14,5 i tunnel.Här går 280 tåg per dag i 200 km/h ochmed två minuters intervall.Byggdes för två systemSå var det inte från början. Sträckan byggdesmed både ERTMS och det gamla säkerhetssystemet,för säkerhets skull. Eftersomman hade olika leverantörer förmarkutrustning och ombordutrustningvar testerna av att utrustningen fungeradetillsammans omfattande. På dagarna gickden ordinarie trafiken på det gamla systemet,medan nätterna under ett halvår ägnadesåt testkörningar av ERTMS-systemen.Successivt kördes allt mer trafik medERTMS-utrustningen och nu körs all trafik,hela dygnet, med ERTMS-utrustningen.Lötschbergtunneln är 34,6 kilometerlång, varav 14 kilometer går i skilda tunnelrör.Här är hastigheten 250 kilometeri timmen och tågen går med tre minutersintervall. Succén har varit total.– Tågen går överfulla, det finns ingaöppningar för flera tåg, och trafikökningenär större än beräknat, berättar PhilippBalmer.– Problemet är att det är svårt att hittaluckor för underhåll.Världens längsta järnvägstunnelI Lötschbergtunneln går trafiken dygnetrunt med ERTMS sedan 9 december 2007.Tunneln under St Gotthardsmassivet isödra Schweiz blir 57 kilometer lång ochdärmed världens längsta järnvägstunnel.Tunnelrören är borrade och de utrustasjust nu, bland annat med ERTMS nivå2-utrustning. Här ska trafiken gå i 250km/h när tunneln öppnas för trafik 2017.En kortare tunnel, Ceneri-tunneln,söder om St Gotthard, ska stå klar 2019,utrustad med ERTMS nivå 2 också den,och öppna för snabb trafik i korridor A,där också Gotthardtunneln ligger.Till Milano över dagen– När de båda tunnlarna är klara kan Zürichbornata tåget till Milano och shoppa,och hinna hem igen samma kväll, sägerPhilipp Balmer.– Gotthardtunneln betyder dock attvi måste förbättra alla andra linjer också,säger Andreas Indermühle.Sedan några år har SBB reformerattidtabellerna vilket gör att alla tåg gårvarje hel och halv timme.– Precis som metron i Paris, sägerKarim Intouchene, som är just därifrån.Per Lindberg var nöjd efter workshopen.– Det är intressant att få höra hur dehanterat säkerhetsbevisningen av fordonen.De har tänkt igenom det tekniskaförfaringssättet för att se vilka tester somär nödvändiga och har testat alla grundsystemi alla fordonstyper. Har de en gånggjort grundtesterna behöver de inte göraom dem för alla fordonsindivider.Hoppas på operatörernaI Schweiz har transportdepartementet beslutatatt ERTMS ska införas, vilket gällerbåde för infrastrukturhållare och operatörer,och SBB har båda rollerna.– Skillnaden mellan oss och dem äratt vi här bygger på marken och bara kanhoppas att operatörerna ställer upp, sägerPer Lindberg.En annan skillnad är trafikintensiteten.Samarbetet mellan Botniabanan, Banverket och SBB ska fortsätta. Här från vänster Andreas Indermühle, SBB, Per Lindberg, BotniabananAB samt Karim Intouchene och Philipp Balmer, båda SBB. Foto: Inger SöderlundPå sträckan Bern–Olten går tågen medknappt två minuters intervall, på Botniabanankommer det att gå 40 tåg per dygn.Två system– När de byggde sträckan Bern–Olten varde oerhört försiktiga och byggde med tvåsystem, men det krävs mycket resurser föratt klara av två system samtidigt, vi byggerbara med ERTMS på Botniabanan och räknarmed att det ska fungera.– Men det är mycket vi och BanverketsERTMS-program bör ta till oss av detschweizarna berättar, bland annat bör viERTMS-programmets Samuel Edén hade en del att prata medSBB:s Andreas Indermühle om.nu jobba mer med vilka tester vi ska göraoch i vilket stadium.Samarbetet med schweizarna fortsätter.TankeväckandeFör ERTMS-programmets Ingvar Gräsbergblev dagen tankeväckande:– Schweizarna påpekar hur viktigtdet är att testa det totala systemet, alltsåatt testa hur fordon, markutrustning ochtrafikledning fungerar tillsammans, ochatt man lägger ner mycket tid på sådanatester.– Det bekräftar att vi gör rätt som nuhåller på med driftsäkerhetsverifieringen.– Egentligen har vi en svårare situationän schweizarna eftersom vi har en avregleradmarknad, medan de kan peka med helahanden för att få operatören med sig.– För oss är det tydligt hur viktigt behovetav kommunikation och engagemang isektorn är, för att få alla med ”på tåget”, ochdetta måste vi ägna mycket tid åt.Inger SöderlundFotnot: Korridor A går mellan Rotterdam ochGenua via Duisburg och Basel.Det hade också Botniabanans Håkan Hellqvist och SBB:s Karim Intouchene.2 3

Ombord på motorvagnen där fälttesterna utfördes var från vänster Jimmy Gustafsson Bombardier, Lennart Warsén SJ, ArneLarsson Bombardier, Martin Rydstedt Banverket, Johnny Meijer och Örjan Jonsson ERTMS-programmet, Anna Odhner Bombardier,Lars-Erik Hägg SJ, Mikael Lilja SJ, Lars Cardell SJ och Bernt Andersson Transportstyrelsen.Fälttester för att få STM godkändEn 60-milarunda i Mellansverigemed en X1-motorvagn avslutadeen etapp av fälttesterna av BombardiersSTM i slutet av augusti.Och resultatet blev att STM:en, isin nuvarande version, är tillräckligtstabil för att kunna monterasi ett av Hector Rails lok, som idaganvänds för tester på Botniabanan.– STM:en är fortfarande inte tillräckligtutvecklad för att klara den nya specifikationenfrån 2009, men den klararvåra specar från 2007, och den visaringa säkerhetsmässiga fel.Det säger Johnny Meijer, ombordansvarigför Botniabanan.Nu återstår bland annat ett godkännandefrån Transportstyrelsen.FinalresaDen avslutande resan var finalen för deomfattande fälttester som Bombardiergjort sedan i december förra året.– Vi har testat med olika programvaror,den senaste har vi testat sedan iapril och vi har kört över hela Sverige,utom Malmöregionen, för att testaunder olika förhållanden, säger AnnaOdhner, Bombardiers testledare.– Vi har fått en del småfel när vikört, det märks att det här är denförsta versionen, men programvaranfungerar i stort sett jättebra.Många förare har deltagit i fälttesternaoch är på det hela taget positiva.SJ-föraren Lars Cardell var en avförarna den här sista testdagen och hannoterar att det fortfarande finns en delbarnsjukdomar i systemet.– Men annars är det ingen störreskillnad jämfört med ATC2, lite iinmatning av data och i retardationskontrollen,men skillnaderna är små.Lätt attförståPelle Johansson, lokförare på TDR,Train Drivers Rental, har kört längreperioder med den nya STM:en och hanär övervägande positiv.– STM:en är väldigt lätt att förstå,man ställer om sig på en minut, det ärinte svårt alls, säger han.– Och man får lite mer hjälpmedelän i ATC:n, det ska till exempel bli enplaneringsyta där man ska kunna planerasin körning och det blir särskiltbra för godstågsförarna. På planeringsytankan de planera sin körningi uppförsbackar och nerförsbackaroch det är bra både tidsmässigt ochekonomiskt.– Bombardier har också lyssnatpå oss förare, färglagt det vi velatfärglägga, så displayen ser ut som enATC-panel, fast på skärm. Ingen gubbekommer att tycka att det är krångligt,säger Pelle Johansson.Nästa steg är att Transportstyrelsenska godkänna STM:en i sitt nuvarandeskick.– Vi vill komma fram så fort sommöjligt, säger TransportstyrelsensBernt Andersson, som också var medpå resan.Högprioriterat– Det här är högprioriterat för oss eftersomSJ:s nya RC 6:or, liksom SJ:snya regionaltåg X55, ska förses medSTM:en.Även Banverkets Örjan Jonsson,tyckte STM:ens funktionalitet huvudsakligenvar tillfredsställande, trots endel småfel som uppstod under färden.– Den här, den så kallade inbyggdaSTM:en, uppfyller inte fullt ut denationella kraven, så det kan bara bliett tillfälligt godkännande för den,säger han.Inger SöderlundERTMS-programmets godsvagn fylldes snabbt av intresserade – och kaffesugna. Foto: Inger SöderlundStort intresse för ERTMS på ITS-mässaUnder ITS världskongress lockadeBanverkets ERTMS-program medkaffe, film och information i engodsvagn i Årsta.ITS står för Intelligent Transport Systemsand Services, och ITS världskongress,som pågick mellan 21 och 25september, lockade till sig intresseradefrån världens alla länder.Ute vid godsspåren i Årsta visadeförutom ERTMS-programmet ocksåGreen Cargo upp tre moderniseradelok, som alla är förberedda för ERTMSombordutrustning, och sina intermodalatransportlösningar.Ett svart RC 6-lok ägt av SJ harredan sin ombordutrusning monteradoch ska användas till testkörningar ihöst. RC 6:an stod parkerad grannemed ERTMS-programmets godsvagn.Till godsvagnen strömmade kineser,fransmän, holländare och tyskar,men mest svenskar, som var nyfikna påutbyggnaden av ERTMS i Sverige.Kaffe och filmer om vad ERTMS äroch om ERTMS Regional bidrog tillatt besökarna dröjde sig kvar en stundinnan bussarna körde dem tillbaka tillmässområdet.Inger SöderlundGreen Cargo har förberett sina moderniserade lok för ERTMS ombordutrustning.Anders Holmström, Bombardier, och Kjell Walleborn, SJ, har redan ombordutrustningmonterad på SJ:s RC 6:a.4 5

Införandeplan godkändDen 22 juli godkände EU-kommissioneninförandeplanen för ERTMSlängs de sex godskorridorerna genomEuropa, totalt 2 400 mil.Införandeplanen infördes som en ändringav TSD Trafikstyrning och signalering.Den innebär att de första korridorernamed ERTMS ska vara klara förtrafik 2015. Den korridor som går genomSverige, korridor B, ska vara helt utbyggd2020, enligt införandeplanen.Enligt beslutet ska också alla lok ochmotorvagnar som beställs från och med2012 utrustas med ETCS.Införandeplanen gäller från och med1 september och ersätter tidigare kravpå införande av ERTMS som finns i detekniska specifikationerna för driftskompatibilitetavseende Trafikstyrningoch signalering (TSI CCS) för detkonventionella järnvägssystemet.– Senare i år kommer ytterligare 240miljoner Euro – förutom de tidigarebeslutade 260 miljoner Euro – att satsaspå utbyggnaden av ERTMS i korridorerna,sade Karel Vinck, den europeiskasamordnaren för ERTMS, efter undertecknandet.Inger SöderlundERTMS på museidagBanverkets ERTMS-monter lockade många av de flera tusen besökarna som kommit till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle på Tågspanardag.Informatören Ulf Östlund hade fullt upp. Foto: Inger SöderlundInformatören Ulf Östlund och hansERTMS-monter bröt av mot omgivningennär Sveriges Järnvägsmuseumbjöd på Tågspanardag i september.Besökarna tittade på ånglok, museivagnaroch till och med en vägskrapa från1924. Många sökte sig också till vagnhallarnadär det var järnvägsmarknad.Medan allt annat doftade nostalgistod Ulf i sin monter och visade på framtiden.Och han hade många besökare, enjämn ström av intresserade passerade,tittade på video, fick pins i form avsignalpunktstavlor, tog broschyrer ochställde intresserade frågor om ERTMS.– Roligt, sade Ulf Östlund, jag harbland andra pratat med både en fransmanoch en tysk och många norrmän.Intresset är stort.Inger SöderlundBanverket ERTMS-programmetTel: 0774-44 50 50e-post: ertms@banverket.sewww.banverket.seRedaktör: Åsa NordgrenText och layout: Inger Söderlund,Söderlund & Jacobson HBNyhetsbrevet på nätet: www.banverket.se/banportalen/ertms