Ditt sjukhus - Informationstidning 2010.pdf - Landstinget ...

åtgärdas. Hittills tyder alla tecken påen fortsatt hög patientsäkerhet.6. Ingen ekonomisk effektFörändringarna på sjukhuset kommeratt nå full effekt med en ekonomi ibalans 2010. Hittills i år följer sjukhusetsin budget. Vi arbetar hårt för att klarabudgeten även fortsättningsvis.7. Arbetsmiljön är uselArbetet i den nya organisationenstartade 31 augusti 2009. Vi arbetarnu intensivt med att anpassa rutineroch arbetssätt till nya förutsättningar.Det är en process som tar både tid ochkraft i anspråk. Arbetssituationen försjukhusets medarbetare kommer alltsåunder en tid framöver att fortsätta varamycket krävande. Medarbetarna arbetarengagerat för sjukhusets patienteroch driver dessutom en förändring,där man i högsta grad berörs personligen.Man har mist arbetskamrater ochdrabbas av förändringar som arbetevarannan helg, kortare överlappningstidermellan skift och färre personeratt täcka schemaraderna med etc. Trotsden krävande situationen är sjukfrånvaronfortsatt låg. Vi följer utvecklingenoch gör anpassningar i arbetsmiljöndär det är möjligt.8. Läkarna flyr sjukhusetVi har hittills inte sett någon läkarflykt.95 av 116 läkartjänster ärbemannade, vilket ungefär motsvararläget på andra svenska sjukhus. Sjukhusethar mycket kompetenta läkare,som arbetar hårt för att ge patienternaen bra vård och tar ansvar för vårtsjukhus. Vi arbetar med rekryteringsfrämjandeåtgärder för att möta stundandepensionsavgångar. I nuläget försjukhuset dialog med ett tiotal läkareom anställning.9. Konsulten var dyrVi har reducerat sjukhusets årligakostnader med 100 mkr. Konsultföretagetkostade 16 mkr. Det är ensatsning vi tycker är värd pengarnaeftersom konsulten har kompetens ocherfarenhet som vi saknade. Konsultensmedverkan har inneburit möjlighet attjobba avsevärt mycket snabbare än viannars haft resurser att klara. En lägreförändringstakt hade inneburit fleruppsägningar, eftersom sjukhuset varjemånad ”blödde” 5 mkr.10. Örnsköldsviks sjukhusär sämre än andra sjukhusFörändringarna på vårt sjukhus har fåttotroligt mycket uppmärksamhet i media.Sanningen är att stora förändringarjust nu äger rum inom flera landsting.Förtroendet för Örnsköldsviks sjukhushos befolkningen sjönk från 87 %(bland de allra högsta i landet) till 59 %.Raset skedde innan förändringenhade genomförts. Många blev självklartoroliga. Nu är förändringen genomfördoch i den senaste mätningen ökade återförtroendet för sjukhuset till 70 %.Var och en behöver bilda sig en egenuppfattning om sjukhuset. Örnsköldsvikssjukhus är dock fortfarande ettsjukhus som har kompetent personal,som klarar vårdgarantin, som står sig iöppna jämförelser och som har en högpatientsäkerhet. Vi har självklart ocksåflera förbättringsutrymmen att ta tag i.Hur har det kunnat bli så här?Det finns en balansgång mellan kravoch förväntningar på att ständigt erbjudamer och bättre sjukvård – och att hållaekonomin i balans. Den medicinskautvecklingen är snabb och innebär attvi kan vårda bättre, tidigare och längre.Den ekonomiska verkligheten är vikandeintäkter till följd av minskat skatteunderlag,samtidigt som en åldrande befolkningkonsumerar allt mer sjukvård.Du som patientDu ska veta att Örnsköldsviks sjukhushar en fantastisk personal som gör ettotroligt fint arbete varje dag. Sjukhusetär inne i en stor förändring som kommeratt ta tid, men som är nödvändig.Sigbjörn OlofssonSjukhusdirektörTre svar omsjukvårdenVad tycker du omsjukvården i Örnsköldsvik?Varför?Laila Olofsson, Docksta– Jag har ingenting att klaga på!Jag har varit här flera gånger ochtycker att det är bra service ochbehändig personal.Jan-Ivan BlomqvistÖrnsköldsvik– Det är både posititv ochnegativt. Vårdcentralen bordesköta prostataprovtagning förmän på samma sätt som kvinnornatas om hand med mamografi.På sjukhuset är det braläkare på Medicin.Luay Alkamysy,Örnsköldsvik– Jag tycker det är jättebra! Allaär snälla och det är bra service.3

Vad hände egentligen på sjukhuset?Den största förändringen i sjukhussverTrots att det skett mycketstora förändringar på Örnsköldsvikssjukhus under detsenaste året, är utbudet förÖrnsköldsviks kommuninvånarei stora drag likvärdigt.De stora skillnaderna jämförtmed tidigare går att finna ihur sjukhuset bemannas och isättet att driva arbetet.Färre medarbetareI förändringen som genomförts harsjukhusets bemanning reducerats radikalt.Totalt handlar det om en minskadbemanning med omkring 25 %.Aktivitetsstyrd bemanningUtifrån ett minskat antal medarbetarekrävs att planeringen av verksamhetensker med större långsiktighet och attbemanningen planeras utifrån aktivitet.Tidigare låg bemanningen till storadelar jämnt fördelad över veckan.Nu anpassas bemanningen till deuppgifter som ska utföras. Om inflödetav patienter går i topp, rekryterasistället extra personal in.Fokus på nyttaVi ser över vårt sätt att arbeta i allamöjliga situationer. Ambitionen är attallt vi gör ska ha direkt nytta förpatienten – annars ska det inte göras.Vi vill undvika dubbelarbete och tabort delar som inte tillför något i flödet.StandardiseringStandardisering och förutsägbarhet spartid och ger en jämnare kvalitet på vården.Genom att införa så kallade behandlingslinjeråstadkommer vi just detta.Proaktiv planeringVi arbetar också med att förberedaså mycket vi kan. Till exempel kanrehabiliteringen av en patient planerastillsammans med övriga vårdgivareinför att en planerad operation utförs.Det spar tid för sjukvården och blirmer praktiskt för patienten.Tänka i systemVi försöker se patientens hela väggenom vården när vi planerar vår verksamhet– inte bara en aktivitet i taget.4

Patientsäkerhet:Prioriterat patientsäkerhetsarbetePatientsäkerhet har högstaprioritet vid Örnsköldsvikssjukhus. Under hela omställningsprocessenhar hänsyntagits till de genomfördariskanalyserna. Det arbetetfortsätter nu med praktiskaförändringar, stora och små,för att förbättra patientsäkerheten.En viktig orsak till att riskanalysergenomförs är att ha ett underlag vidgenomförandet av den nya organisationenoch ett underlag för kontinuerliguppföljning. En plan för uppföljningutarbetades i juni 2009, där viktiga riskområdenlyftes fram. Detta används fördet fortsatta patientsäkerhetsarbetet inomalla verksamheter.Flera fokusområdenUtifrån riskanalyserna har bland andratre områden lyfts fram för att ges extrauppmärksamhet. Det är avvikelser,risken för överbeläggning och risken förvårdrelaterade infektioner.– Rapportering av avvikelser är denenskilt viktigaste åtgärden för att följaupp riskerna utifrån patientsäkerhetsperspektiv,säger chefläkare Lars-OlovÖgren. På sjukhusnivå har ett Ledningssystemför kvalitet- och patientsäkerhetarbetats fram, där bland annatrapportering och handläggning avavvikelser har en speciell rubrik. Viarbetar för en positiv patientsäkerhetskulturdär rapportering av avvikelser ärett naturligt inslag. Vi har därför målet2010 att öka antalet rapporterade avvikelsermed 25 procent.hemmet, utökad hemrehabilitering ochutvecklade rutiner kring vårdplanering.Ett vårdråd har etablerats på sjukhusetsom arbetat fram inläggningskriterieroch rutiner vid överbeläggning. Hittillshar det inte förekommit några störreproblem med överbeläggningar, enligtchefläkare Lars-Olov Ögren.Örnsköldsviks sjukhushåller måttetRisken för ökade vårdrelaterade infektioneråterfanns också i flera riskanalyser.För att följa den utvecklingengenomförs från februari 2010 månatligmätning med tillgång till SKL:sdatabas. Mätningen som gjordes undervåren visar att Örnsköldsviks sjukhushåller sig väl under det mål som sattsatt mindre än 5 % av patienterna skaha en vårdrelaterad infektion.– Min bedömning är att sjukhusetLars-Olov Ögren är chefläkarepå Örnsköldsviks sjukhus.även fortsättningsvis kommer att ha enlåg andel vårdrelaterade infektioner.Betydligt lägre än snittet för länsdelssjukhusi landet, säger Lars-Olov ÖgrenPositiva omdömenLandstingets revisorer har också granskatpatientsäkerheten vid Örnsköldsvikssjukhus under 2009 och lämnatpositiva omdömen. De konstaterar attdet i nuläget inte finns några indikationerpå ökning av patientsäkerhetsriskernai den nya organisationen och attpatientsäkerhetsarbetet har utformatspå ett ändamålsenligt sätt. Revisorernapåpekar dock att en hög uppmärksamhetpå riskbedömningar behöverupprätthållas under en lång tid framåt,vilket sjukhuset också har en plan för.Tillgången på vårdplatserEn ofta förekommande risk i analysernaär den för överbeläggning på grund avvårdplatsneddragning. Här har åtgärderinitierats på sjukhusnivå i samverkanmed kommun och primärvård, sommedfört etableringen av VIA-enheten,palliativa enheten, avancerad sjukvård iFAKTARUTA:Ett riskanalysarbete utifrån patientsäkerhetsaspekten genomfördes i början av2009. Huvudsakligen utifrån ny tänkt organisation; Ansvariga verksamhetscheferutsågs, analysteam bildades och utbildade analysledare erbjöds analysteamen.Arbetet var omfattande; 28 analysområden gicks igenom, 280 medarbetare deltog,1700 timmar lades ned på uppgiften och cirka 600 risker definierades.7

När sjukhuset skulle genomföra sina kostnadsreduceringar, gavpolitikerna sjukhusets, primärvårdens och kommunala omsorgsförvaltningensrespektive ledning i uppdrag att fördjupa ochintensifiera samarbetet. Detta för att minska risken för attförändringarna skulle drabba den enskilde.Kommunen, primärvården och sjukhuset:Ett unikt samarbeteVIA-enhetenTrygg återhämtning för patientersom inte längre behöver specialiseradsjukhusvård, men inte ärpigga nog att åka hem. Det äridén bakom VIA-enheten som ärett unikt samverkansprojekt mellansjukhuset, primärvården ochÖrnsköldsviks kommun.Tillsammans klarar vi mer– Varför fungerar samarbetetså bra i Örnsköldsvik?Svaret finns kanske hos den här trion;Anna Reynberg Sjölund, avdelningschefför särskilt boende i kommunen,Anna-Lena Lundberg, verksamhetschefi Primärvården och Monika Johansson,sjukhusets biträdande sjukhusdirektör.Med gemensamma krafter, kompetensoch erfarenheter arbetar vi utifrån patientensbehov, inte organisatoriska gränser.VIA-enheten har sina lokaler på Örnsköldsvikssjukhus, primärvården har verksamhetsansvaroch kommunen ansvarar fördrift och personal. Där erbjuds vårdplatserför patienter som är färdigbehandlade frånsjukhusets sida men som inte är redo att åkahem utan behöver några dagars omvårdnad.Vid VIA-enheten får patienterna omvårdnadav kompetent och erfaren personal.Vi ser att vi fyller ett tydligt behov ochmöter många patienter som är nöjda ochglada över att VIA-enheten har startat.Arbetet sker systematiskt och berör såvälpatienter, närstående som medarbetare.Vi är stolta över vad medarbetarna i vårarespektive organisationer åstadkommertillsammans.Utökad vårdplaneringGenom en utökad vårdplaneringsäkerställs effektivavårdflöden och informationsöverföring.I klartext betyderdet till exempel att rehabilteringenefter en operationär förberedd redan innanoperationen. Särskilda tjänsterhar inrättats i respektiveorganisation som har till syfteatt underlätta patientens vägmellan de olika vårdgivarna.Den utökade vårdplaneringenhar också särskiltfokuserat på patienter somkanske inte riktig klarar sigpå egen hand i eget boendeoch på patienter som oftabesöker primärvårdsjour/akutmottagning. Även denetiska vårdplaneringen harutvecklats.HemrehabiliteringI primärvården har ytterligareett team för rehabilitering ihemmet skapats och nu finnstotalt två team, som kanhjälpa patienten med denpraktiska rehabiliteringen ihemmiljö. Något som visatsig vara både effektivt ochuppskattat.Palliativ vårdDen palliativa vården(lindrande vård, eller vårdi livets slutskede) har utvecklatsgenom förbättradorganisation och ansvarsfördelning,samt tio kommunalavårdplatser för palliativ vård.Avanceradsjukvård i hemmetTeam för avancerad sjukvårdi hemmet (ASIH) har inrättatsinom tätorten.LäkemedelLäkemedelshanteringenhar utvecklats, bland annatgenom att tillsätta ytterligare400 APO-dosplatser (hjälpfrån apoteket att dospacketerasin medicin). APO-dos gördet tryggare för den enskildepatienten som kanske harflera olika läkemedel att klarapå egen hand.9

Hjärt- och lungsjukas ordförande:Jag känner mig tryggJag känner mig trygg medsjukvården i Örnsköldsvik– Bo Dufva, ordförandeHjärt- och lungsjukasförening.Bo Dufva är ordförande i Hjärt- ochlungsjukas förening i Örnsköldsvik. Hanhar själv nyttjat sjukhusets tjänster ochmånga av hans medlemmar har regelbundnakontakter med sjukvården. Hanser positivt på framtidens sjukhusvård.– Utvecklingen inom sjukvården gårfort, det händer mycket både när detgäller både utrustning och forskning,säger Bo Dufva. Förändringsprocessensom Örnsköldsviks sjukhus gåttigenom kanske gör att vi som patienterfår större möjlighet att ta del avframstegen eftersom Landstinget kanfrigöra ekonomiska medel.Bo Dufva, ordförande i Hjärt- och lungsjukasförening i Örnsköldsvik med sittbarnbarn Truls.Gott samarbete med sjukhusetHjärt- och Lungsjukas Riksförbundarbetar för att hjärtsjuka och lungsjukapersoner ska kunna leva ett så bra livsom möjligt. De informerar, utbildar ocharbetar med opinionsbildning i frågorsom berör medlemmarna. En av mångaviktiga frågor de driver är att alla personermed hjärt- eller lungsjukdom ska harätt till kvalificerad vård och rehabiliteringoberoende av bostadsort, kön ochålder. Hjärt- och lungsjukas förening iÖrnsköldsvik, där Bo Dufva är ordförande,har omkring 815 medlemmar. Deordnar föreläsningar och träffar för sinamedlemmar. De är också initiativtagaretill KOL-skolan som de håller i tillsammansmed Örnsköldsviks sjukhus.– Vi har otroligt bra samarbete medÖrnsköldsviks sjukhus, säger Bo. Blandannat när det gäller KOL-skolan ochHjärtskolan. Vi får också nyttja sjukhusetslokaler för några av våra aktiviteter.Jag hoppas att vi gör nytta för sjukhusetoch att sjukhuset fortsätter göra nytta föross. Förståelsen för varandra ger trygghetnär det gäller sjukvården man får.Viktigt med bästa möjliga vårdDen senaste tidens omorganisation vidÖrnsköldsviks sjukhus har inte gåttobemärkt förbi, men Bo Dufva har intekänt någon större oro bland föreningensmedlemmar.– Jag hoppas våra medlemmar kännersig trygga i vetskapen om att detfaktiskt finns vård att få och att de10

kommer att bli omhändertagna. Om jagförväntar mig samma extraservice somtidigare kommer jag att bli besviken.Men de som förstår orsakerna till attomorganisationen skett och vad somhar skett är inte oroliga.Det betyder inte att Bo Dufva är odelatpositiv till förändringarna. Han anseratt förändringarna borde ha satts igångtidigare för att kunna genomföras successivtistället för allt på samma gång.Han poängterar också att den positivainställning han presenterar är sedd urpatienternas synvinkel.Personalens perspektiv-Ur personalens perspektiv är det någontinghelt annat, säger han. För personalenär det säkert frustrerande, både för desom är kvar och de som får gå. Menför oss som patienter behöver det inteinnebära någon försämring. Jag har självlegat på sjukhus och undersköterskornahar absolut gjort mig friskare. Det är desom pratat med mig och de som gett rådunder tiden jag legat inne. Den delen blirsjälvklart sämre. Men då måste vi funderaom det verkligen är det som är detviktigaste. För samtidigt kan jag tänkaatt det viktigaste är kanske om jag vet attnär jag kommer in med en stroke finnsdet starka resurser på plats i form avsenaste utrustning. Jag känner mig tryggnär jag tänker på framtidens sjukvård vidÖrnsköldsviks sjukhus, avslutar han.KOL-skolan- för ett bättre livAtt bli andfådd när underlagetbörjar luta ellerhosta efter ansträngning.KOL-skolan innebär attmänniskor som drabbatsav sjukdomen lär sig hanterasin situation och hittalösningar i vardagen.Andfåddhet och hosta vid ansträngningkan vara tecken på KOL-sjukdom,särskilt för de som är eller harvarit rökare. KOL ökar i hela världenoch det är viktigt med information föratt klara sitt dagliga liv. KOL-skolan iÖrnsköldsvik startade 2003 i ett samarbetemellan Örnsköldsviks sjukhusoch Hjärt- och Lungsjukas förening.Tips för en vanlig dagEn gång i veckan i sju veckor träffasgruppen. Första träffen består av enläkarföreläsning dit även anhöriga ärvälkomna. Varje påföljande mötestillfällebörjar med ett anpassat gymnastikpass.Sedan följer en föreläsningkring sjukdomen och tips som kan underlättavardagen. Det kan handla omkost, träning, energisparande arbetssättmed mera. Bakom KOL-skolan finnsett team bestående av läkare, sjukgymnast,dietist, arbetsterapeut, kurator,sjuksköterska och Hjärt- och Lungsjukasförening.– Det är viktigt för den här gruppenatt träffa andra, utbyta erfarenheteroch minska rädslan för att rörapå sig. Det säger Gunilla Olofssonsom är sjukgymnast vid Örnsköldsvikssjukhus och en av dem somhåller i KOL-skolan. KOL är ensjukdom som för många är förknippadmed skam och skuld. Därförär det vanligt att patienter hållersjukdomen för sig själv.Här får de prata om sin sjukdomoch dessutom få användbara tipssom hjälper dem i det dagliga livet.Bo Dufva med ett informationsblad omHjärt- lungsjukas föreningFakta om sjukhusets olika ”patientskolor”Under processen som ledde fram till sjukhusets förändring rådde osäkerhetkring vilka patientskolor som kunde drivas vidare. Idag vet vi att samtligaskolor drivs vidare i olika omfattning: KOL-skolan, Hjärtskolan, Reumaskolanoch Njurskolan.11

Utbytta höftleder, kryckkäpparoch hjärtinfarkt till trots:Wolgart bytte livsstil– Det är inte svårt, om manhar bestämt sig. Så sägerWolgart Westman, 72 år iÖrnsköldsvik. För honom ärutbytta höftleder, behov avkryckkäppar och en nyligengenomgången hjärtinfarktinget hinder för att ändra matvanoroch börja motionera.– Jag aldrig varit någon motionär, sägerWolgart Westman. Men det förändradeslite när jag mötte min sambo Maine ochvi skaffade fritidshus på Trysunda för sjuår sedan. Jag reparerade den nedgångnasjöboden och hade planer på att fortsättamed huset, men nu är jag för handikappadför att fortsätta, förklarar han. Jaghar fått be en granne hjälpa till istället.Maine och Wolgart möttes på endans för tio år sedan, då de båda blivitänklingar. De bor nu tillsammansfjorton dagar i taget, eftersom Maine,som drabbats av demens delvis bor påavlastningsboende. De senaste åren harWolgart bytt ut båda höftlederna förandra gången och i januari 2010 drabbadeshan av en hjärtinfarkt.Något måste göras. I kontakten medsjukhuset fick han motivationen att genomföraen livsstilsförändring, blandannat genom fysisk aktivitet på recept.I stort sett varenda dagIdag går Wolgart 2,5 kilometer minstfem dagar i veckan.Antalet promenader är prydligt noteradei hans aktivitetskalender.– Jag har i grova drag gått tillHögakustenbron, förklarar han med ettleende. Det bevisar stegmätaren hannyligen inköpt.Mindre portionerFörutom motionen har Wolgart ocksåändrat sitt sätt att äta. Han tar mindreportioner och byter ut livsmedel tillmindre feta alternativ. Det där medfrukt och grönt - det går sämre.– Har alltid haft svårt för det, förklararhan. Jag tror förresten aldrig attjag såg en frukt eller grönsak hemmahos mina föräldrar. Man har helt enkeltaldrig lärt sig.Ger sig inteWolgart har ett mål med sin livsstilsförändring.– Jag ger mig inte, förrän jag har BMI(Body mass index) på 24,7. Jag ska gåned 22 kilo totalt och har hittills klarat av8 kg. Det är den ökade motionen och demindre portionerna som gett framgången.– Värdena har blivit jättefina sedanjag började med det här, förklarar hanavslutningsvis.Sockerskålen står numera orörd.Jag gillar kaffe, säger WolgartWestman. Det kan bli 8 – 10koppar på en dag, förut med ensockerbit till varje.– Du vet, det blir 3 650 sockerbitarpå ett år! Sedan januarihar jag inte tagit en enda bit!12

För ett friskare liv:Fysiskaktivitetpå receptPå senare år har det blivitett vedertaget faktum attfysisk aktivitet förbättrarhälsan. Det fungerar bådeförebyggande samtsnabbar på tillfrisknandei vissa diagnoser. Örnsköldsvikssjukhus arbetarsedan några år med FAR,Fysisk Aktivitet på Recept.Vid Örnsköldsviks sjukhus börjadeFysisk aktivitet på recept att användasi liten skala för 5-6 år sedan. Idagblir det allt vanligare att det skrivs utrecept på fysisk aktivitet när personalenfår utbildning i de möjligheter somfinns och lär sig bedöma i vilka fall detskulle vara ett lämpligt alternativ.Till sin hjälp har de FYSS som är enmotsvarighet till läkemedlens FASS.Där finns 33 olika diagnoser beskrivnasamt vilken fysisk aktivitet som kanföreskrivas, vilken effekt det förväntasha och vilken mängd som rekommenderas.– Det har visat sig att fysisk aktivitetär ett bra komplement och ibland heltersätter vanliga läkemedel. Det sägerGudrun Eriksson, sjukgymnast ochsamordnare för FAR vid Örnsköldsvikssjukhus. Det finns många fördelar meddetta. Patienterna slipper läkemedeloch allt vad det innebär och det i sintur innebär en kostnadsbesparing förbåde patienter och landsting.Örnsköldsviks sjukhus samarbetarmed Västernorrlands idrottsförbundoch erbjuder berörda patienter enaktivitetsmeny som visar upp vilkaaktiviteter som finns att välja på iÖrnsköldsvik.– Vi ser att fysisk aktivitet ger godeffekt och att patienterna blir friskare,berättar Gudrun. Vi fortsätter utbildavår personal och jag tror att fysiskaktivitet på recept kommer attanvändas mer och mer i framtiden.Tre svarom hälsaVad är hälsa för dig?Vad gör du för att må bra?Johan Nordin Örnsköldsvik– Jag tränar innebandy, men nugår inte det för jag har skadatmitt knä. Så jag får nog ändrapå det här med innebandyn.Annars försöker jag också äta braoch varierat.Ebba Liv Sörböle, Bredbyn– Hälsa – det är det man vill ha!För att må bra jobbar jag mycketute i trädgården och försökerallmänt hålla igång. Jag försökerockså tänka på att äta lite grönt.Gudrun Eriksson arbetar somsjukgymnast och samordnare för arbetetmed att förskriva fysisk aktivitet på recept.Jens Åström Högbysjön– Jag sover för att må bra och såär jag ute med min hund Micko.13

Ring först, så lotsar viNär du behöver vård finns flera olika kontaktvägar ini hälso- och sjukvården. Genom att alltid ringa först,ger du oss möjlighet att hjälpa dig hitta rätt.Vårdcentralen finns för dig vardagar, dagtidDin vårdcentral hjälper dig vardagarmellan kl 08.00 och 16.30.Du ringer för rådgivning ochtidbokning till vårdcentralensuppringningssystem, TeleQ ochblir uppringd under dagen.Sjukvårdsrådgivning via telefon dygnet runtOm du blir sjuk när vårdcentralenär stängd - Ring Sjukvårdsrådgivningen.Sjukvårdsrådgivningenkan dels ge dig råd, dels ge dig enakut tid hos Primärvårdsjouren.Primärvårdsjouren är ”din vårdcentral”under jourtid.(Är det en nödsituation, livshotandesjukdom eller skada, ringerdu självklart 112 dygnet runt).Sjukvårdsrådgivningen tfn: 0660 - 899 00Akuten är till för akuta sjukdomstillståndSjukhusets akutmottagning är tillför att behandla akuta sjukdomstillståndoch skador. När du kommertill akuten görs en bedömningav hur allvarligt ditt problem är.Det styr hur länge du får vänta.De uppdelningarsom görs är:● Livsuppehållande åtgärder(omedelbart)● Livshotande tillstånd● Farliga tillstånd● Övriga tillståndOm du är i behov av vård underjourtid för ett sjukdomstillstånd sominte är akut, kontakta istället sjukvårdsrådgivning.På så sätt slipperdu vänta - och vi använder skattepengarpå ett resurseffektivt sätt.Råd om vårdpå webbenRåd om vård på webben hittardu på 1177.se. Här finnerdu allt från egenvårdsråd tillinitierade beskrivningar avvård och behandling. Sidanägs av Sveriges landstingoch materialet kvalitetsgranskasnoga.Numrettill dinVårdcentralRådgivning ochtidsbeställning:mån - fre kl 08.00 - 16.30Vårdcentralen AnkaretRådgivning & boka tid: 0660-29 27 10Växel: 0660-29 27 00E-post: vc.ankaret@lvn.seBesöksadress: Sjukhusområdetwww.lvn.se/ankaretVårdcentralen BjästaRådgivning & boka tid: 0660-899 53Växel: 0660-899 50E-post: vc.bjasta@lvn.seBesöksadress: Harmoniv. 1, 893 30 Bjästawww.lvn.se/bjastaVårdcentralen BredbynRådgivning & boka tid: 0661- 65 41 01Växel: 0661-65 41 00E-post: vc.bredbyn@lvn.seBesöksadress: Olympiav. 8, 895 30 Bredbynwww.lvn.se/bredbynVårdcentralen DomsjöRådgivning & boka tid: 0660- 29 26 20Växel: 0660-29 26 00E-post: vc.domsjo@lvn.seBesöksadress: Sundsv. 11, 892 32 Domsjöwww.lvn.se/domsjoVårdcentralenHusum/TrehörningsjöRådgivning & boka tid: 0663-199 20Växel: 0663-199 00E-post: vc.husum.trehorningsjo@lvn.seBesöksadress: Bruksv. 187 C, 890 35 Husumwww.lvn.se/husumtrehorningsjoVårdcentralen SjälevadRådgivning & boka tid: 0660-575 60Växel: 0660-575 30E-post: vc.sjalevad@lvn.seBesöksadress: Sjukhemsv. 2B,894 30 Själevadwww.lvn.se/sjalevad14

Kontaktvägar i sjukvårdenVid icke brådskande sjukdomsfall.Kontakta din Vårdcentral.Sjukvårdsrådgivning dygnet runt 899 00Sjukhusets kontaktvägar891 89 Örnsköldsvik 890 00 vxSjukhusledning – Sjukhusstab 895 01E-post: sjukhuset.ornskoldsvik@lvn.seSjukhusvärdarSjukhusvärdarna hjälper dig hitta och förflytta dig inomsjukhuset. Ring gärna och beställ hjälp inför ditt besök.Telefontid mån - tors kl 09.00- 15.00, fre kl 09.00 - 13.00.Tfn: 073 - 274 25 76 eller 073 – 274 62 92(OBS! Ej SMS eller mobilsvar)Sjukhusvärdarna har tystnadsplikt.Mottagningar:Akutmottagning 899 00AK-mottagning 879 43*Arbetsterapi890 00 vxArkiv 899 19Barn- och ungdomsmottagning 893 40*Barn- och ungdomspsykiatriskmottagning(BUP) 894 40Blodcentral 891 78Dagvård (Avd 2) 899 35Diabetesmottagning 896 75*Dietist 895 59895 85894 91Fotvård890 00 vxFörlossning 893 50Geriatrisk mottagning 879 45*Gastromottagning 896 75*Gynekologisk mottagning 893 30Habilitering 894 15Hematologimottagning 896 75*Hjärtmottagning 879 43*Hjärtsviktssjuksköterska 879 43*Hörcentral 893 70Texttelefon 893 78Klin.fys.lab mottagning 891 80fax 890 21Kirurg-/ortopedmottagning 892 35*892 36*Kranskärlssjuksköterska 879 43*Kuratorsmottagning890 00 vxLogopedmottagning 891 01LSS-ansvarig 894 08Neurologisk mottagning 896 75*Dialysmottagning 895 94Njurmedicinsk mottagning 895 95*PD-mottagning 892 53Psoriasismottagning 894 50*Reumatologisk mottagning 896 75*Vuxenpsykiatrisk mottagning 89726*Psykiatrisk mottagning, reception 897 00Psykiatrisk rådgivning, jour 897 26Röntgenmottagning 891 55Sjukgymnastikmottagning890 00 vxSpecialistmödravård 893 24Syncentral 891 08Syrgassjuksköterska 879 43*Ögonmottagning 892 60*Öron-näsa-halsmottagning 893 66** = Mottagning som använder TeleQ-system somuppringingssystem. Följ instruktioner som gesi telefonen, så blir du uppringd på ett nummer du väljer.Avdelningar:Kirurgavdelning 896 50Ortopedavdelning 892 05Medicinavdelning 1 (MAVA/EVA) 892 25Medicinavdelning 2 899 38899 35Medicinavdelning 3 892 20Vuxenpsykiatrisk avdelning 897 24BB- Gynavdelning 893 52Barn- och ungdomsavdelning 893 55Intensivvårdsavdelning (IVA, HIA) 896 36891 94VIA-enheten 26 62 55Avdelningarnas besökstider:Intensivvårdsavdelning: Inga bestämda tiderBarn- och ungdomsavdelning: Inga bestämda tiderBB: 08.00 – 20.00Endast besök av pappaoch syskon till barnet.Medicinavdelning 2: 13.00 – 19.00Gynavdelning: 12.00 – 20.00Vuxenpsykiatrisk avdelning: 09.00 – 21.00Övriga avdelningar: 13.00 – 19.00Patientförfrågan:vx 890 00 (Efter 17.00; 891 36)Riv ut & spara!15

Örnsköldsviks sjukhus i framtidenTrots att mycket arbeteåterstår innan förändringenkan betraktas somgenomförd, arbetar vi aktivtmed en strategi för sjukhusetsframtid på lång sikt.– Här är vår bild avframtiden!Sjukhuset kommer att fortsätta samarbetaintensivt med primärvård ochkommun för att tillgodose invånarnasbehov av vård. Sjukhusets uppgift harförtydligats till att enbart ansvara för denvård som kräver sjukhusets speciellaresurser. Vården ska ges på lägstaeffektiva omhändertagande nivå, (den såkallade LEON-principen). Då användsskattepengarna mest effektivt, vilketmöjliggör fortsatt utveckling av vården.Sjukhusets inriktningÖrnsköldsviksborna ska ha tillgångtill högkvalitativ, förebyggande ochplanerad vård samt komplett akutsjukvård,rehabilitering och habilitering.Vårdgarantin ska uppfyllas med godtillgänglighet.Trygg och säker vårdVi arbetar för hög kvalitet ochpatientsäkerhet. Svensk sjukvård ärbland de allra bästa i världen (förutomnär det gäller väntetider). Vivill anknyta till övriga satsningar somgörs i Örnsköldsvik under parollenJag vill veta mer om sjukhuset eller har synpunkterHar du frågor om Örnsköldsviks sjukhus eller synpunkter på vården, eller den härtidningen - skicka in den här talongen, så ringer vi upp. OBS! Frågor om din egenpågående behandling, svarar din behandlande läkare på.Skicka talongen till: Örnsköldsviks sjukhus, Information, 891 89 ÖrnsköldsvikVärldsklass 2015 och arbeta för envård i världsklass.Vi ska särskilt arbeta medSjukhuset har identifierat ett antal extraviktiga utvecklingsområden, som ärframgångsfaktorer för sjukhuset:● Arbeta hälsofrämjande och förebyggandemed hälsa blandbefolkningen● Ha en fortsatt hög kvalitetoch patientsäkerhet● Fortsätta utveckla vårt bemötandei alla sammanhang● Förbättra tillgängligheten både närdet gäller en första kontakt – och tillvård och behandling● Fortsätta samverka● Arbeta med ”ständig förbättring”,alltså små dagliga förbättringar ochkonkreta lösningar istället för stora,omvälvande.● Satsa på kompetensutveckling förbåde bredd och djup i kompetensen.● Utveckla ledning och styrning● Ekonomin i balansJag vill tala om:Namn:Telefonnummer dagtid:Utgiven av Örnsköldsviks sjukhus, maj 2010Ansvarig utgivare: Sigbjörn Olofsson,sjukhusdirektörE-post: sjukhuset.ornskoldsvik@lvn.sewww.lvn.se