LUM nr 9 - Humanekologi Lunds universitet

www4.lu.se
  • No tags were found...

LUM nr 9 - Humanekologi Lunds universitet

LUMLunds universitets magasin | Nr 9 | 2005Kvinnor blev”bara” prodekanerKoldioxidutsläppi Gudruns spårSTÄNDIGTNYFIKEN


LASERKOLLARCOLOSSEUM2 LUM NR 9 | 2005


Lundalaser skonsamundersökningsmetodDet var inte helt lätt för lundaforskarnaatt få tillstånd att göra mätningarpå Colosseum, Italiens främstakulturminne och högt på listanöver tänkbara terroristmål. Men närtillståndet väl var klart så fick de tilloch med karabinjärpolisens hjälpmed att hålla eventuellt störandenyfikna borta. På natten stod Lundsuniversitets lidarbuss ensam på förstaparkett utanför Colosseum.Lidar är enkelt uttryckt en sorts laserradar,ett sätt att göra mätningar på avståndmed hjälp av laserljus. En laserstråleav en viss våglängd skickas mot ett mål,varpå man mäter den strålsignal man fårtillbaka. Atomfysikerna vid LTH har underledning av professor Sune Svanberg▼Rasmus Grönlund och Jenny Hällström arbetarmed lidarmätningar på gamla byggnader.FOTO: INGELA BJÖRCKLUM NR 9 | 2005 3


Colosseum, Lunds domkyrka ochLateranens baptisterium i Romhar alla blivit laserundersökta avlundagruppen.▼använt tekniken för att mäta miljöföroreningaroch andra ämnen i luften. Nuutvecklar man tillsammans med Avdelningenför bebyggelsevård en helt nytillämpning för mätningar på historiskabyggnader.– Det går att se skillnader mellan stenblockfrån olika århundraden, som visarhur en byggnad reparerats eller byggtsom. Man kan också urskilja tidigare restaureringsförsökoch de material som dåanvänts, liksom påväxt av alger och lavar,förklarar Jenny Hällström från Avdelningenför bebyggelsevård.ÄN SÅ LÄNGE är metoden inte färdig,utan håller på att utvecklas. Jenny ochhennes med-doktorand Rasmus Grönlundfrån Avdelningen för atomfysik arbetarintensivt med att lära sig tolka lidarmätningarnasresultat och förstå vad somär vad i de data de får fram. Vilka signalerbetyder sandsten, vilka betyder murbruk,vilka betyder klorofyll, och så vidare.– Just klorofyll syns väldigt bra, detvet vi redan, säger Rasmus Grönlund.HAN OCH JENNY HÄLLSTRÖM har arbetattillsammans nere i Italien, där Jennyhade ett stipendium från Svenska Institutetför att utveckla lidarforskningentillsammans med en italiensk forskargrupp.Svanberg-gruppen och den italienskagruppen är troligen de enda ivärlden som använder lidar i sambandmed kulturminnesvård, än så länge i allafall.Men på en vägg går det väl att ta prover?Jovisst, så brukar den här sortens undersökningarannars gå till. Men att sättaupp byggnadsställningar för att kommaåt högt belägna delar av Lunds domkyrka,katedralen i Parma, Colosseum ellerLateranens baptisterium i Rom, somalla tillhört gruppens studieobjekt, skul-le vara dyrt och omständligt. Att plockabort en bit av Colosseum vore kanske inteens tillåtet. Då är lidarmätningarna betydligtenklare att genomföra, och heltoskadliga för den byggnad de gäller.NATTARBETE, som vid Colosseum, krävsinte alls tekniskt sett. Det gjordes avpraktiska skäl, för att man inte skulle störaeller störas av trafiken på dagtid. Andramätningar som gruppen gjort, bl.a.på Övedskloster, har därför skett i dagsljus.Forskarnas förhoppning är att metodenska kunna användas bland annatsom hälsokontroll av viktiga byggnadsminnen.Då skulle man låta lidarbussensinstrument skanna av en del av en byggnadoch undersöka dess tillstånd, för attsedan återkomma fem eller tio år senareoch se om något förändrats.INGELA BJÖRCK4 LUM NR 9 | 2005


LUMLunds universitets magasinLunds universitets magasin LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställdaoch nästan lika många utanför universitetet.LUM har en upplaga på 14.000 exemplar ochutkommer med 10 nummer per år.ADRESS:LUM, Informationsenheten,Lunds universitet, Box 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seLUM på nätet:www.lu.se/lumREDAKTION:Maria Lindh, redaktör046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seEva Johannesson, ansvarig utgivare046-222 70 08, Eva.Johannesson@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, journalist naturvetenskap046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.seMats Nygren, journalist teknik046-222 70 86, Mats.Nygren@kansli.lth.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seThore Soneson, journalist046-222 31 58, Thore.Soneson@info.lu.seBritta Collberg, journalist (tjänstledig)ANNONSER:tomat annonsbyrå, www.tomat.setel 046-13 74 00/02, fax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePRENUMERATIONER, NOTISER:Eva Mattisson: 046-222 70 10Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/10 nr. Inbetalaspå postgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namnoch adress.ADRESSÄNDRING:Anställda anmäler ändringar till katalogansvarigavid institutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill LUM, gamla adressrutan bifogas.UR INNEHÅLLET6 Ännu inte jämställtDen manliga dominansen bland dekanerna fortsätter.De två nya dekaner som tillträder vid årsskiftet är bådamän. Men bland de nya prodekanerna finns det mångakvinnor. Det är sannolikt resultatet av AKKA – en ledarskapsutbildningför kvinnor inom akademin.9 Drar in licensmiljonerAvdelningen för teoretisk kemi tjänar bra på MOLCAS– ett egenproducerat datorprogram för kvantkemiskaberäkningar. Licenserna inbringar mellan en och två miljonerkronor om året.13 Lokalkostnader minskarGenom ett nytt avtal med Akademiska Hus sparar LUmycket pengar på lokalhyror. Avtalet medger bl.a. kortareuppsägningstid av hyreskontrakt och gör det lättareatt bara hyra delar av fastigheter.16 Stormfälld skog miljöhotVanligtvis fungerar skog som renare av koldioxid. Meneftersom så mycket skog fälldes av stormen Gudrunär den svenska skogens upptag av koldioxid försvagat.Dessutom avger de stormfällda ytorna egna utsläpp.19 Energisk matteAnna Blom har två stora intressen: forskning om kroppensimmunförsvar och – varghundar! Häromåret blevhon prisad som årets yngre forskare vid MAS. Prissummananvände hon till att åka till en hundtävling i Tyskland.22 Förordar flygransoneringFlyget är en stor miljöbov eftersom det avger massor avkoldioxid som göder växthuseffekten. TurismforskarnaStefan Gössling och Michael Hall tycker att folk bordebegränsa sina flygsemestrar.TRYCK: VTT Grafiska i VimmerbyNÄSTA LUM: Manusstopp 5 december. Utkommer16 december.ISSN: 1653-2295OMSLAG: Anna Blom. Foto: Kennet Ruona.31 Språkadjunkter i mängdOm Karin Sarsenov, forskarassistent och studierektorvid Institutionen för Öst- och Centraleuropastudier, vorerektor för en dag skulle hon inrätta mängder av språkadjunkturer.LUM NR 9 | 2005 5


JÄMSTÄLLDHETAKKA har ökat jämställdheten– bland prodekaner– Två av fyra prodekaner vid Naturvetenskapligafakulteten är kvinnor.Det hade aldrig inträffat utanAKKA.Det säger Jenny Emnéus, en av 31kvinnor vid Lunds universitet somdeltagit i AKKA, en ledarskapsutbildningför kvinnor inom akademin.AKKA står för Akademiska kvinnors ansvaroch startades av universitetsledningenför ett år sedan. Den riktade sig tillkvinnor med viss erfarenhet av ledningsuppdragoch syftet var att inför höstensdekanval få fler kvinnor till posterna somdekan och prodekan och även till val avprefekter.Vid nio tillfällen har kvinnorna iAKKA mötts vid heldagsseminarier ellerinternat för att lära sig om ledarskapoch universitetets organisation. De harmedietränats och diskuterat akademiskaglastak, och nu håller kursanordnarnaInger Lövkrona, Cecilia Agrell och KajsaWidén på att utvärdera kursen.– När kursen startade var det flera somundrade varför det bara var kvinnor somfick gå utbildningen, berättar Jenny Emnéus,som är lektor i analytisk kemi påKemicentrum. Mot slutet tror jag att deflesta tyckte att det var bra att det barafanns kvinnor på kursen, men att jämställdhetsaspektenborde tas upp i alla ledarskaputbildningar.Jenny Emnéus är nöjd med ledarskapsutbildningenAKKA som gav henne självförtroendetatt ställa upp i valet till sin fakultetsstyrelse.FOTO: ULRIKA OREDSSONget, funderar hon och säger att hon troratt det är mycket vanligare att kvinnorkänner större osäkerhet inför ledningsuppdragän vad män gör.Två nya dekaner vid årsskiftetLunds universitet kommer att få tvånya dekaner vid årsskiftet. ProfessorTorbjörn von Schantz blir ny dekanvid Naturvetenskapliga fakultetenoch medicinarna har valt professorBo Ahrén. LTHs rektor, Gunilla Jönson,fortsätter alltså som ensamkvinna i dekanrådet, men bland prodekanernaökar jämställdheten.Naturvetenskapliga fakulteten har fått tvåkvinnliga prodekaner. Dessa är professorernaStacey Sörensen och Susanne Widellsom är prodekaner för forskning och fors-INFÖR DEKANVALEN har AKKA-ledningentagit kontakt med de olika valberedningarnasom på direktiv från högstauniversitetsnivå har beaktat även AK-KAs kursdeltagare till de olika posterna.Jenny Emnéus blev själv tillfrågad omhon ville ställa upp i valet till fakultetsstyrelsen,vilket hon gjorde, men blev islutändan inte invald.– Om jag inte hade gått kursen så kanskejag inte hade ställt upp överhuvudtakarutbildninginom det matematisk-fysiskarespektive det biologisk-geovetenskapligaområdet. Dessutom har professor Olle Södermanutsetts till prodekan för grundutbildningensamt ordförande i fakultetsstyrelsen,och professor Torbjörn Frejd till prodekan förforskning och forskarutbildning inom det kemiskaverksamhetsområdet.Dekanvalen är en blandning mellan gammaltoch nytt inom akademin. Enligt denkollegiala valproceduren väljer kollegernasin företrädare, men denne ska sedan utsesgenom ett rektorsbeslut. Än så länge är detbara naturvetarna som har fått sina kandidaterutsedda av rektor, men runtom vid fakulteternabörjar valen bli klara.Medicinarna har valt professor Bo Ahréntill dekan och i professor Susanne Iwarssonhar även Medicinska fakulteten fått enkvinnlig prodekan.Rektor för de konstnärliga högskolorna,Håkan Lundström, väljs för ännu en treårsperiod,men får en ny ställföreträdare genomBirgitta Vallgårda.Vid Området för humaniora och teologiär vid LUMs deadline röstsammanräkningenännu inte klar men allt pekar på att JanSvensson väljs till områdesdekan för ännu entreårsperiod, medan Teologiska fakultetenfår en ny dekan genom Werner Jeanrondoch en ny prodekan genom Hanne Trautner-6 LUM NR 9 | 2005


– En viktig anledning tror jag är attdet finns så få kvinnliga förebilder på ledningsnivå.En annan lärdom från AKKA-kursentycker Jenny Emnéus har varit att forskarnasförhållanden ser så olika ut vid olikafakulteter. Själv har hon under många årbetraktat sig som en forskare på ett forskargruppshotell,där hon själv måste skötaallt administrativt och dra in halva sinegen lön och hela doktorandernas.Vid sådana arbetsförhållanden måstesåväl kvinnor som män tänka till både enoch två gånger innan de tar på sig ett ledningsuppdrag,annars kan det vara svårtatt komma tillbaka till forskarkarriärennär ledningsuppdraget är slut.– Ett tips kan vara att begära en forskarassistenteller postdoc som kan hålla igångforskningen medan man själv har ett ledningsuppdrag,säger Jenny Emnéus.En annan sak som skiljde sig mycketmellan kursdeltagarna var kunskapenom jämställdhetsfrågor.– Kanske var kursen mest givande föross naturvetare och tekniker som inte exponeratsså mycket för de här frågorna tidigare,förutom den egna erfarenheten.ULRIKA OREDSSONKroman. Ny prodekan för områdets språkoch litteratursektion blir Eva Wiberg, ochför den historisk-filosofiska sektionen blirGreger Andersson omvald. I dekanrådetsitter dock bara områdesdekanen.Vid Juridiska fakulteten väljs dekanenoch prodekanen Ole Träskman respektiveBirgitta Nyström om för ännu en period.Ekonomerna har redan tidigare i år valten ny ledning. Som bekant är Allan Malmny rektor och Lennart Schön och KristinaEneroth prorektorer.LTH är den enda fakulteten som inteväljer ny ledning i år. Gunilla Jönson sitteralltså kvar som rektor, Klas Malmqvistsom prorektor och Per Warfvinge och PerHagander som vicerektorer.Efter åratal av väntan på fast tjänstNu går UlrikaOm AKKA och liknande satsningardragits igång för tio år sedan hadekanske situationen för Ulrika Rosengrenoch hennes två kollegor IoSkogsmyr och Susanne Erland settannorlunda ut. Det är tre duktigaforskare som nu lämnar den akademiskavärlden efter att ha försökt fåfast tjänst i tjugo år. Men de smygerinte iväg med svansen mellan benen–deras avhopp väcker stor uppmärksamhetoch lämnar förhoppningsvisnågot positivt efter sig.– Vi känner ett moraliskt ansvar för attförsöka skapa någon form av framtidstroför de kvinnor som finns kvar – och dettar vi nu under en övergångsperiod, sägerUlrika Rosengren.Hon har redan slutat på universitetetoch kommer med andan i halsen från enlundaskola där hon vikarierar samtidigtsom hon läser på Lärarhögskolan i Kristianstad.Ulrika Rosengren strålar i kappmed den generösa höstsolen och säger atthon tycker att det är jätteroligt att jobba iskolan. Någon bitterhet anas inte.– Jag är inte lagd åt det hållet. Visserligenhar jag lämnat ett fantastiskt arbetesom jag verkligen tyckte om och var brapå. Men det finns så mycket annat spännandeman kan göra i livet – och gör mandå inte det, så blir man kanske bitter.ATT ÅR UT OCH ÅR IN ständigt ansträngasig till det yttersta med förhoppningenatt äntligen få en tjänst sliter hårt, berättarhon. Ulrika Rosengren brukade fåsina tillfälliga förordnanden förlängdamed mellan fem månader till max två åri taget. Det har blivit mycket pappersexerciskring hennes tjänstevillkor underårens lopp…Det handlar om Ekologiska▼Ulrika Rosengren vänder ryggen mot denakademiska världen efter att ha väntat påfast tjänst i nästan tjugo år.FOTO: MARIA LINDHLUM NR 9 | 2005 7


3 SVARDet kvinnliga ledarskapsprogrammetAKKA har nyss avslutats, ochantalet kvinnliga prodekaner ökarnu rejält från och med nästa år.Är LU på rätt väg föratt öka jämställdheten?Gunilla Jönson, rektorför LTH– Det är ett av stegen,med det finns väldigtmånga kvar. Kvinnornamåste få komma in tidigarei verksamheten.Nu pressas de få kvinnorvi har alltför hårt. Ibland känns det somom vi måste skydda kvinnorna så att dehinner publicera sig.Johan Modée, doktorandombudsman– Det är en halv seger.En framgång med flerkvinnliga prodekaner,men ett misslyckandeatt man inte fick framen ny kvinnlig dekan.Men kanske blir några av prodekanernadekaner vid nästa valtillfälle – om ytterligaretre år. Synd bara att det ska gåså långsamt.Linda Fagerström,konstvetare och tidigarelärare i genusvetenskap– Det krävs andra åtgärder.Jag tror på kvoteringtill dekanposterna.I princip är jag emotkvinnliga ledarskapsprogram eftersomman särskiljer kvinnorna – precis somom det vore de som är problemet. Detär ju strukturen det är fel på. Men samtidigtförstår jag att det finns ett behovav sådana program.▼JÄMSTÄLLDHETinstitutionen på Naturvetenskapliga fakulteten– den fakultet som kanske tagitmest stryk när det gäller nedskärningar.– Det är tufft för alla – men jättetufftför oss kvinnor.Bland personer som disputerat mellan1984 och 2004 har 21 fått fasta lärartjänsterpå institutionen – tre av dessa ärkvinnor. Trots att det kvinnliga rekryteringsunderlaget(antalet disputationer)har ökat så har det inte visat sig i tillsattatjänster.I ÅR VÄCKTES ETT LITET HOPP då Ekologiskainstitutionen bestämde sig för attutlysa fler lektorat – men så blev det anställningsstopppå universitetet. Och detvar då som Ulrika Rosengren och hennesforskarkollegor formulerade den skrivelsesom väckt så stor uppmärksamhet.De redogjorde för tjänsteförhållandenapå sin institution, presenterade relevantstatistik och meddelade att de inte tänktefortsätta sina universitetskarriärer. Intebara de lokala tidningarna, SydsvenskaDagbladet och Skånska Dagbladet, hördeav sig – utan även TT och Vetenskapskanalentog upp lundaforskarnas skrivelse.Vetenskapsrådet, VR, ringde ochbjöd forskarna till Stockholm. Det blevett långt samtal med rådets biträdandegeneraldirektör.– Vi inbjöds även att skriva en debattartikeli VRs tidning Tentakel där vi ocksåkommer med förslag till vad som börgöras, berättar Ulrika Rosengren.Inom Lunds universitet reageradeNya lönerna klaraPENGAR. I årets löneförhandling var detcheferna och arbetsledarna som fick bestämmahur den individuella potten på3,5 procent skulle fördelas.Enligt personalchef Staffan Svenssonhar inga särskilda hänsyn tagits till någonyrkesgrupp. Dock ser det ut som om kvin-man också. Rektor Göran Bexell kalladetill möte i våras och nu väntar ytterligaresamtal med prorektor Ann Numhauser-Henningdå hon även ska träffa dekvinnliga disputerade forskare som finnskvar på institutionen. Även den nya ledningenför fakulteten vill träffa forskarnaför att diskutera framtida åtgärder.– VÅR PROBLEMBESKRIVNING ifrågasättsinte någonstans. Men ju högre upp i hierarkindesto positivare bemöts vi. På lägrenivåer påpekas det ofta att man intekan göra så mycket och man visar påundantag för just den eller den tjänsten.Men vi tror att det är just på fakultetsnivåman kan påverka mest, säger UlrikaRosengren.Hon slutade den 1 juli, Ior Skogsmyrlämnar fakulteten vid årsskiftet och SusanneErlands förordnande går ut 2007då hennes sista doktorand ska disputera.Forskarnas debattartikel och förslagsartikelfinns på www.vr.se/tentakelMARIA LINDHFOTONOT. Forskningspolitiska institutet anordnardebatt på temat: ”De har tröttnat –villkoren för yngre lärare och forskare, idagoch i framtiden.” Susanne Erland, en av forskarnavid Ekologen inleder debatten genomatt ge sin bild av universitetets system för”karriärutveckling” för yngre forskare/lärare.Därefter ger prorektor Ann Numhauser-Henningsina synpunkter och beskriver hur universitetetarbetar för att förbättra villkorenför yngre forskare och lärare. Avslutningsvisföljer allmän debatt. Fredag 11 november,12–13, i sal 1048, plan 1, IDEON Alfanorna inom alla tre personalorganisationerna,OFR, SACO och SEKO har premieratsnågot. Det nya avtalet är ettårigt ochgäller från och med den 1 oktober.Den nya lönen kommer i novemberoch det blir alltså en månads retroaktivlön.8 LUM NR 9 | 2005


Kvantkemiskt ”guldägg”Egenproducerat datorprogram drar in ettpar miljoner om året till teoretisk kemiINNOVATION. Cirka 300 forskargrupperoch industriföretag runt om ivärlden använder i dag MOLCAS, ettdatorbaserat program för att görakvantkemiska beräkningar. Och föratt kunna göra det måste de ha licensfrån Avdelningen för teoretiskkemi vid Lunds universitet. Varje årinbringar MOLCAS 1–2 miljoner kronortill avdelningen. Totalt har programmetdragit in uppemot 10 miljonerkronorsedan det skapades 1989.De kvantkemiska metoderna användsidag inom kemisk och farmaceutisk industriför att designa nya molekyler medspecifika egenskaper. Inom astrofysikenförklarar de kemin under de extrema förhållandensom råder i världsrymden, ochinom biokemin klargör de enzymernasegenskaper.– Tack vare datorbaserad design kanman studera bilars hållfasthet och luftflödetrunt ett flygplan utan att behöva läggatid och pengar på att bygga skalenligamodeller. På samma sätt kan man medMOLCAS undersöka atomer och molekyleroch förutsäga en substans egenskaperoch också få en mer detaljerad förståelseav dess kemi, säger professor RolandLindh som lägger mycket av sin arbetstidpå att vidareutveckla MOLCAS.DE SVENSKA teoretiska kemisterna har haftett långvarigt samarbete med IBM. Därverkade bl.a. Enrico Clemente och BowenLiu. De utvecklade under 1960-talet abinitio-metodensom kom att bli en viktiginspirationskälla. Liu blev för övrigt ocksåutnämnd till hedersdoktor i Lund.– Ab initio betyder ”från början”. Metodenutgår från fysikens och kvantmekanikensgrundlagar och att laddningenpå en elektron är -1 – ur det kommer allkemi, säger Roland Lindh.Det var professor em. Björn Roos somskapade den första versionen av MOL-CAS. Han var en av de svenska doktorandersom vistades vid IBM:s AlmadenResearch Center. Namnet på programpaketetkom till genom att man kombineradenamnen på två andra kvantkemiskaberäkningsprogram som ett parandra svenska doktorander utvecklade,nämligen MOLECULE och CASSCF.ÄVEN ROLAND LINDH har IBM-anknytning;han gjorde sin postdoc vid AlmadenResearch Center. Han återvände tillLund 1991 och delar numera sin tid mellanavdelningarna för teoretisk kemi ochkemisk fysik. Genom åren har möjligheternatill visualisering, framväxtenav parallellkopplade datorer och andraframsteg krävt förnyelse av MOLCAS.Dagens upplaga är version 6.– Den versionen består av en halv miljonrader med programkoder, konstaterarRoland Lindh. Utskrivet motsvarar detnog Stockholms telefonkatalog två gångerom. Nu bär 35–40 procent av MOL-CAS min signatur… Det är en kittlandeMOLCAS bild avmöjliga elektronpositioneri enanilinmolekyl. En(eller flera) elektronerkan befinnasig någonstansinom de röda ochblåa volymerna.tanke att vid vilken tid som helst på dygnetsitter någon någonstans i världen ocharbetar med koder som jag har skrivit.Detta om man beaktar spridningen ochatt en körning i normala fall åtminstonetar ett par timmar.PÅ KEMICENTRUM finns det både fattigaoch rika avdelningar. Varför ska de teoretiskakemisterna kunna ruva på dettaguldägg medan andra sitter där och vänderpå slantarna?– MOLCAS är inte någon bisyssla,utan en del av vårt forskningsarbete,blir svaret. För att överhuvudtaget kunnaforska måste vi utveckla MOLCAS.Och licenspengarna är inkomster somkrävt investeringar i form av ca 50 manårav arbetsinsatser! Även vi är beroendeav externa medel för att kunna fortsättamed vår forskning. De senaste fyra årenhar vi fått medel av SSF, Stiftelsen förStrategisk Forskning, för att kunna fortsättautvecklingen av MOLCAS.Det finns tydligen inga gratisluncheri kemins värld heller.GÖRAN FRANKELLUM NR 9 | 2005 9


Den idealafamiljemiddagenäts på McDonaldsOch vid måltider hemma är detfortfarande flickor som hjälper till mestMÅLTIDSFORSKNING. Mamma lagarmaten och pappa hjälper till. Så serdet ut i de flesta familjer och riskenär överhängande att även vårabarn fortsätter i upptrampade spår.Mamma är och förblir lik sin mamma.Vid ett seminarium i början avoktober presenterades forskningkring kärnan i familjelivet – måltiden.▼KonsumentnäralivsmedelsforskningI nätverket för Konsumentnära livsmedelsforskningingår ekonomer, samhällsvetare,humanister och teknologer från Lundsuniversitet, Sveriges Lantbruksuniversiteti Alnarp och Högskolan Kristianstad.Läs mer om nätverket på www.pedagog.lu.se/consumersciencenetworkDen 13 juni 2006 hålls ett stort symposiummed rubriken ”Köpa, Laga, Äta”.Flickor fortsätter att socialiserastill hushållssysslori högre grad än pojkar.FOTO: MARIA LINDHLundasociologerna Stine Thorsted ochAnn-Mari Sellerberg har frågat 7–8-åringar i fyra nordiska länder hur måltidernabrukar gå till i deras familjer.Det visade sig att flickorna i undersökningenhjälpte till i snitt cirka 12 minutermer i veckan än vad pojkarna gjorde.Det kan jämföras med en norsk undersökningfrån 1994 som visar att kvinnori genomsnitt ägnar 19 timmar i veckanåt hushållsarbete medan motsvarandetid för männen bara är tre och en halvtimme.– I sju till åttaårsåldern hjälper varkenpojkar eller flickor till i någon störreutsträckning, men man kan se en tydligtendens att flickor har en mer accepterandeinställning till matlagning än vadpojkar har, säger Stine Thorsted. Pojkarnahar ett större motstånd och bjuder tilltuffare förhandlingar än flickorna. Förpojkarna verkar det vara mindre tabubelagtatt säga att de absolut inte tänkerhjälpa till med att diska till exempel.FLICKORNA VISAR ETT NÅGOT större intresseoch har mer kunskap om matlagning.Dessutom är flickorna mer medvetnaom att man bör hjälpa till och ärdärför måna om att framställa sig somhjälpsamma.– Man kan helt enkelt se tendensertill att flickor fortsätter att socialiseras tillhushållssysslor i högre grad än pojkar, sägerAnn-Mari Sellerberg. De känner tillden traditionella bilden av arbetsfördelningenmellan könen, men det behöverinte nödvändigtvis betyda att de anammarden senare i livet.BARNEN I UNDERSÖKNINGEN hade oftaen helt annan uppfattning om vad detinnebär att hjälpa till med måltiderna.De menade att de hjälpte till genom attäta upp maten, inte smutsa ned och sittamed vid bordet tills alla ätit upp.– Men även om barnen är ganska befriadefrån hushållssysslor så är deras livlångt ifrån kravlöst, säger Stine Thorsted.Barnen har en mängd krav på sig som ärrelaterade till fritidsaktiviteter och socialaaktiviteter för att få föräldrarnas gillandeeller veckopeng.I den mån barnen hjälper till vid mål-10 LUM NR 9 | 2005


tiderna så handlar det om att duka ochduka av.– Det visade sig att barn från socialgruppett hjälper till mindre i hushålletän barn från de andra socialgrupperna,säger Stine Thorsted.FORSKNINGEN PRESENTERADES vid ettseminarium som anordnades av Nätverketför konsumentnära livsmedelsforskning.Där fanns också GöteborgsetnologenHelen Bremberg somtalade om att Mc Donalds-måltidensom familjeritual.Under en längre tid har HelenBremberg intervjuat och följt medbarnfamiljer till McDonalds ochkommit fram till att det som på ytanser ut att vara en uppluckring av dentraditionella familjemåltiden i självaverket har blivit ett medel att upprätthålladen.– Måltiden är viktig för familjen,säger Helen Bremberg. Vi har en bildav den ideala familjemåltiden där familjemedlemmarnai mysigt samkvämsmåpratar om dagens händelser.MCDONALDS-MÅLTIDER har, enligt HelenBremberg, blivit ett sätt för familjenatt upprätthålla den bilden av denlyckliga familjen runt middagsbordetpå ett sätt som passar med tidens kravoch tempo. Men McDonaldsbesökenbrukar inte finnas inplanerade i familjensvardag.– De brukar vara en hastigt påkommenlösning för att på ett bekvämt ochkonfliktfritt sätt stilla hungriga magar,säger Helen Bremberg. Framförallt är det kvinnorna som framhållermåltiden på McDonalds som ett sättatt slippa ifrån stress, gnäll och tjatsom ofta uppstår när maten snabbt skafram på bordet.De familjer som Helena Brembeckhar intervjuat brukar besöka McDonaldsett par gånger i månaden och dekommer från alla samhällsklasser.ULRIKA OREDSSONOmstridd forskarutbildninginrättad i HelsingborgTJÄNSTEVETENSKAP. I slutet av oktoberinrättade styrelsen för Samhällsvetenskapligafakulteten forskarutbildningvid Institutionen förservice management i Helsingborg.Ämnet och namnet för den är tjänstevetenskap.I vintras då universitetsledningen sa jatill forskarutbildning vid Helsingborgsinstitutionensom ger magisterprogrammetmed inriktning mot turism- ochhotellnäring, beslöt ledningen för Ekonomihögskolanatt hoppa av. De ansågatt service management-programmet ärså tydligt inriktat mot företagsekonomiatt forskarutbildningen skulle varai Lund. Två forskarutbildningar i ekonomiinom samma universitet är en förmycket, resonerade den gamla ledningenoch lämnade sina poster den 1 juli i år.Men i Helsingborg menar man att programmetför Service Management ärtvärvetenskapligt liksom forskarutbildningenska vara.– Utbildningen är helt klart tvärvetenskaplig– men visst ingår det en delekonomi. Hälften av lärarna här är juföretagsekonomer, säger Thomas ODell,studierektor vid Institutionen för ServiceManagement och ansvarig för forskarutbildningen.Thomas ODell är själv etnolog, och inämnden för den nya forskarutbildningenfinns representanter från Samhällsvetenskapligafakulteten, Området förhumaniora och teologi samt från Ekonomihögskolan.Den sistnämnda representerasav Ulf Johansson vid Företagsekonomiskainstitutionen som var medoch initierade utbildningen i Helsingborgför fem år sedan.– Jag är mycket lite inflammerad avden tidigare debatten kring forskarutbildningen,säger han. Tjänstevetenskapär ett nytt ämne. Sverige förändras och vimåste vara öppna för nya ämnen.MEN DET ÄR INTE PROBLEMFRITT att startaen forskarutbildning i ett nytt ämne,menar Ulf Johansson som funderar påhur man ska formulera förkunskapskraveninför den kommande antagningen.– Vi har ingen riktigt bra lösning på detän. Det är viktigt att vara så öppen sommöjligt. Det är inte meningen att utbildningenbara ska rekrytera från programmet,säger han. En annan viktig fråga äratt hitta en bra struktur så att forskarutbildningenfår en god genomströmning.Thomas ODell hoppas att forskarutbildningeni tjänstevetenskap ska kommaigång efter årsskiftet och han tror attdet inledningsvis handlar om fyra, femdoktorander.– Och de kommer att bli en ny slagsdoktor som man än så länge bara kan blii Helsingborg, säger han.MARIA LINDHTiina Rosenberg favorit till genusprofessurenPROFESSORSTILLSÄTTNING. Lärarförslagsnämndenär enig med de sakkunniga om attTiina Rosenberg är den mest lämpade av detre kandidaterna till genusprofessuren vidLU. Beträffande de vetenskapliga meriternabedömdes de tre som ungefär likvärdiga. Pedagogisktbedömdes Tiina Rosenberg somungefär likvärdig med en av de två övriga,och överlägsen den tredje. Det utslagsgivandeblev ledningserfarenheten där Tiina Ro-senberg bedömdes som klart överlägsen.– Hon har byggt upp verksamheten iStockholm, varit studierektor i sex år ochhar lång erfarenhet som universitetslektor,säger Sune Sunessson, dekanus för Samhällsvetenskapligafakulteten.Fakultetsstyrelsen förväntas besluta omprofessuren den 24 november. De övriga tvåkandidaterna var Anne Jorun Berg,Trondheim,och Antje Hornscheidt, Berlin.LUM NR 9 | 2005 11


Symposiet ”Bilder av samhället”Kreativitet gemensam drivkraftför författare och forskareSAMHÄLLSBESKRIVNING. Att formulerahypoteser om världen och livetoch försöka svara på dem är ett privilegiumsom författare och forskaredelar.De startar med ett tomt papperoch utforskar tomrummet med idéeroch teorier som redskap. Måletär att fylla denna spelplats med meningoch innehåll.Men finns det en gemensam drivkraft fördessa författare och forskare och hur kandenna i så fall beskrivas?På ett symposium i oktober sökte forskarei entrepenörskap och litteraturvetenskapmed samlad tankekraft svara pådessa frågor.Symposiet ”Bilder av samhället” inleddesmed att docent Claes-Göran Holmbergfrån litteraturvetenskap i Lund ochprofessorn i entrepenörskap Björn Bjerkefrån Malmö högskola, var och en utifrånsina professioner, ringade in vad som driveren ”kreatör”. Denne är en ”risktagare,innovatör och eldsjäl” menade Bjerkeoch listade de akademiska förebildernainom sitt fack. En ”sanningssägande idealist”kontrade Holmberg och lyfte framStrindbergs romanhjälte Arvid Falk frånRöda Rummet som en av fiktionens idealarketyper.DE BOLLADE FRÅGESTÄLLNINGEN vidaretill professorn Chris Staeyert vid universiteteti St. Gallen som forskat om berättelsensroll i en entreprenörs arbetsprocess.Han menade att en ”dialogiskfantasi” är en viktig egenskap och måladeupp bilden av ett fotbollslag somskulle kunna agera förebild. Som målvaktplacerade han Umberto Eco, akademikernoch författaren som kombinerarFörfattare och forskare formulerarhypoteser om världen. Destartar med ett tomt papperoch utforskar tomrummet medidéer och teorier som redskap.ILL: ANDRZEJ PLOSKIde egenskaper en entreprenör bör ha –skarpsynt observatör och aktiv deltagarei utforskandet av existensens villkor.I ljuset av denna idealbild frågade sighans kollega Daniel Hjort, lite provokativt,varför ingen läser doktorsavhandlingarutanför den egna kretsen? Hankonstaterade att en orsak är ”att sättet vipresenterar våra resultat är torftigt”. Detakademiska skrivandet saknar den viljasom driver en författare, menade han –att kommunicera helheter och placera insitt uppdrag i en världsbild.Den tråden togs upp av lundaförfattarenSigrid Combüchen i den avslutandepaneldebatten. Hon pekade på en annanegenskap som författaren drivs av, atttillåta sig vara ofokuserad och utifrån detvita papperet fylla sin berättelse med mening.”Jakten på tomhetens väsen” är kreatörensstora uppdrag, menade hon, detär det som lockar läsare till litteraturen.12 LUM NR 9 | 2005


Trots detta infallsrika idéupplägg omberättandets egenskaper kom mycketunder dagen att handla om mediernasroll. Hur kommunicerar medierna denkunskap vetenskapen samlat? Eller snarare,tar massmedierna sin roll som samhällsskildrarepå allvar?En av de nya svenska medieentrepenörerna,Mattias Hansson, vittnade medexempel från Sydsvenskan och Resuméom hur hans person, och inte vad han villeskapa, stått i fokus när han blivit intervjuad.Bilden dessa medier förmedladeav hans tidningsprojekt handlade mindreom hans verksamhet och mer om attbekräfta medirnas egna förutfattade meningar.Men ”all publicitet är god publicitet”konstaterade han ändå.OCH PUBLICITET DRIVER både entreprenörersframgångar och skapar det offentligasamtal som vi alla behöver delta i för attskapa mening, kommenterade Jan Svensson,professor i nordiska språk vid Lundsuniversitet. Hans syn på mediernas förmågaatt hålla detta samtal vid liv vardock pessimistisk. Dagens förtunningoch privatisering har slungat de viktigagemensamma frågorna ut i periferin, menadehan. Medierna av idag är visserligenfler, men så specialiserade på olika intressegrupperatt deras roll blivit mindre viktig.”Få frågor för många, många frågorför ett fåtal” var hans avslutande analys.ALLA DELTAGARE i symposiet verkadedock överens om att vi behöver bilder ochberättelser som hjälper oss att få syn påsamhället, som forskare och som människor.Det är ett pågående uppdrag därentrepenörer inom alla områden är delaktiga,antingen de är humanister ellerekonomer, skriver managementlitteratureller avhandlingar eller fabulerar sammanromaner. De delar ett uppdrag – attfylla det vita papperet med mening.THORE SONESONFOTNOT. Chris Steyaert och Daniel Hjorth harskrivit och publicerat flera böcker tillsammansdär de utforskat entrepenörskapetsdrivkrafter och modeller. En av dem heter”New Movements in Entrepreneurship” ochär utgiven av Edward Elgar Publishing, 2003.BMC tillhör dem som vinner mest på de nya hyresavtalen. Där sparar man nästan 12 miljonerkronor om året i hyra. FOTO: KENNET RUONASmidigare hyresavtalsparar pengarHYROR. Lunds universitet får kortareuppsägningstid på vissa hyreskontraktoch lämnar betydandeytor i syfte att minska sinalokalkostnader. Det är en del avett nytt avtal mellan Akademiskahus och universitetet.Man har kommit överens om att friförhandlingsrätt i kombination medmarknadshyror är den bästa långsiktigalösningen på båda parters behov.För universitetet innebär det merkonkret att lokalförsörjningen kan blibåde billigare och effektivare genombland annat kortare uppsägningstidav hyreskontrakt och en mer behovsanpassadförhyrning. Det blir lättareför universitetet att hyra endast delarav fastigheter.Avtalet säkerställer universitetetslång- och kortsiktiga lokalbehov ochexpansionsmöjligheter genom att AkademiskaHus förbinder sig att inte avyttramark inom universitetsområdetutan att först ha samrått med universitetet.Samtidigt skapar avtalen förutsättningarför nya verksamheter i delokaler universitet lämnar, och därmedför nya kunder för Akademiska Husoch samtidigt en mer mångfacetteradcampus-miljö.– Hela idén med Akademiska Husär att universiteten ska kunna utnyttjaden fria konkurrensen för att kunnavälja bästa möjliga lokallösning.Nu tydliggör vi att denna princip ochmarknadshyressättning är det sombäst gagnar båda parter, säger JoakimOllén, VD Akademiska Hus.Inom universitetet tycker man attdet är glädjande att ha uppnått dettasamarbetsavtal med Akademiska Hus.– Det är bra med en öppnare konkurrensnär det gäller byggnationerinom universitetsområdet eftersom vitror att detta kommer att göra det lätttareför universitetet att ta emot donationertill byggnader, säger universitetsdirektörPeter Honeth.Avtalet med Akademiska Hus ärett led i universitetets s.k. excellensprojektdär universitetet genom att sänkakostnaderna för administration ochlokaler ska få loss pengar till att höjakvaliteten inom utbildning och forskning.Sammanlagt räknar universitetetmed en hyresbesparing på mellan60 och 70 miljoner kronor under kommandekontraktsperiod.LUM NR 9 | 2005 13


Kaos blandplanetsystemenKÄLLÉNSYMPOSIUM. Planetenjorden var i fokus för den senasteomgången Källén-symposiumpå Fysiska institutionen – fastmed tonvikten på planet, på enkropp i ett solsystem. Flera internationellaforskare deltogoch först ut var dr. John Papaloizufrån Cambridge. Han taladeom hur planetsystem bildas.– Hur främmande solsystem kan se utvisste vi inte mycket om före år 1995.Då upptäcktes den första planeten utanförvårt solsystem, runt en stjärnamed benämningen 51 Pegasus. Dessförinnanhade vi antagit att vårt solsystemförmodligen var rätt typiskt förhur ett sådant ska se ut men vi har fåtttänka om, sa John Papaloizu.I dag är cirka 230 planeter kändautanför vårt solsystem och antalet växersnabbt. Nu antar man att cirka sexprocent av alla solliknande stjärnor harplanetsystem. Men i jämförelse medförhållandena i många av dessa systemter sig vårt solsystem som rena idyllen.Exempelvis finns det planetsystem därjätteplaneter rusar runt sina stjärnormed en omloppstid på bara fyra dagar.Dessutom finns det många planetermed mycket excentriska banor. Kanman verkligen hitta jordliknande planeteri ett sådant kaos?– Det är kanske bara en bråkdel avde där sex procenten solliknande stjärnormed planeter som har himlakropparsom liknar vår jord, svarar John Papaloizu.Å andra sidan är det mycket viinte vet om andra typer av stjärnor. Därkan det mycket väl finnas jordliknandeplaneter och då kan antalet sådanaändå vara rätt stort – och därmed möjligheterför liv sådant vi känner det.– Också i vårt eget solsystem kanförhållandena ha varit kaotiska, åtminstonei dess utkant. Bortom Plutofinns himlakroppar med excentriskabanor som tyder på det.GÖRAN FRANKELFramgångsriktCAP-centrum läggs nerOMSTART. Efter tio års verksamhetläggs nu de 28 kompetenscentrumsom NUTEK startade ner. Ett av decentrum som enligt utvärderingarnalyckats allra bäst är CAP, Center föramfifila polymerer från förnyelsebararåvaror, med basen vid Lunds universitet.Där nöjer man sig inte medatt titta i backspegeln, utan funderarockså på hur framtiden ska se ut.Yt- och kolloidkemi har klassats som ettav LUs styrkeområden, och här finnsett Yt- och kolloidcentrum som startadeslångt före CAP. Sedan några år ordnardenna centrumbildning den officiellakonferensen för den nybildade Sektionenför ytkemi inom Svenska Kemistsamfundet.I mitten av november hålls ”5th AnnualSurface and Colloid Symposium”med fokus på amfifila polymerer, dvs.kedjeliknande molekyler som innehållerbåde vattenälskande och vattenskyendedelar. Amfifila polymerer är viktiga komponenteri bl.a. målarfärg, papper, förpackningaroch läkemedel.DET VAR DÅVARANDE NUTEK som drogigång försöken med kompetenscentrum1995. Tanken var att universitetens forskningsgrupperlångsiktigt skulle samverkamed partners i näringslivet. Om ettcentrum klarade utvärderarnas granskningskulle det kunna förlängas upp tilltio år. Och CAP kvalificerade sig – detansågs t.o.m. vara det bäst fungerandekompetenscentrumet.På frågan vad som varit CAPs styrkasvarar föreståndaren Lennart Piculell attdet handlar om många faktorer.– Givetvis måste forskningen vara avhögsta klass, men det räcker inte. Nätverksbyggandethar varit viktigt. Intebara mellan universitet och företag, utanäven mellan alla aktörer i enskilda projekt.Vi har träffats på alla nivåer utanatt ta omvägen över styrelsen. Det hartill exempel betytt att de forskargruppersom deltar i CAP-samarbetet har utvecklatmycket nära kontakter med varandra,och liknande täta kontakter har utvecklatsmellan företagen.– De flesta projekt drivs med doktorander,och det är en annan fördel. Detär viktigt för doktoranderna att få kontakteri näringslivet. Dessutom har samverkani CAP givit en legitimitet åt vårforskning i vidare kretsar. När doktoranderoch studenter frågar oss ”Vem är intresseradav det ni håller på med?” kundevi ge dem mycket konkreta svar.PÅ SENARE ÅR HAR kompetenscentrumenvarit VINNOVAs ansvarsområde. MenVINNOVA har beslutat att inte förlängaverksamheten hos några existerande centrumnär deras tid är ute. I stället kommerman att med start från 2007 inträtta femtonnya centrumbildningar som ska kallasVINN Excellence Centers. Från LUkommer femton sådana ansökningar.– Liksom VINNOVAs externa utvärderaretycker vi det är olyckligt att maninte låter existerande centrum konkurrerai denna ansökningsomgång, sägerLennart Piculell. Varför ändra på ett vinnandelag? Förnyelse är väsentlig, menCAP har ju förnyat sig hela tiden, det ären av nycklarna till dess framgång.Men en stor del av laget bakom CAPhar nu förenat sig med nya forskningsgrupperoch nya företag bakom en ansökantill ett nytt VINN Excellence Center.Intiativet togs faktiskt av en grupp industrier.Där ligger fokus nu på att se de totalaprodukterna, och i livscykelperspektiv.En målarfärg ska ha egenskaper som göratt den kan lagras länge. Vid användningenär det andra egenskaper som blir viktiga,som hur den flyter och vad den harför egenskaper när den torkat. Man måsteockså veta vad som händer på mycket långsikt, när färgen slutligen bryts ner.GÖRAN FRANKEL14 LUM NR 9 | 2005


gjorda med amatörmässig teknik, sägerBengt Olle Bengtsson. Men innehålleti dem är rikt och värdefullt. Här finnssamlad kunskap som nu görs tillgängligi en modern form.MED HJÄLP AV DIGITAL TEKNIK har de 160fi lmade intervjuerna inspelade på VHSoch i andra äldre videoformat, förvandlastill dvd-fi lmer.– Idag finns allt tillgängligt och går attspela på vanlig konsument-dvd, berättarStaffan Lindström som lett arbetet meddigitaliseringen på UCLU. Vi har ocksåsparat intervjuerna i orginalformat så attfi lmerna kan bevaras och konverteras förframtida nya format.På webbsidan lundaprofiler kan man höra professor Albert Levan berätta om sitt forskarlivvid Genetiska institutionen. ”Jag ser kromosomerna som mina vänner” berättar han blandannat i intervjun som gjordes 1989.Lundaprofilerblir digitala160 filmade forskarintervjuer läggs på dvdSAMLAD KLOKSKAP. Många klokatankar och intressanta personlighetersom verkat vid Lunds universitetfinns dokumenterade på videoi det s.k. Dialogprojektet. Intervjuernagjordes för snart 15 år sedan isamtalsform och är cirka en timmelånga. För att bevara och göra demtillgängliga i framtiden har hela materialetnu digitaliserats och lagratspå dvd. En del av intervjuerna finnsatt se på webbsidan www.lundaprofiler.lu.se.– Hela materialet är ett slags virtuelltbibliotek, berättar professor Bengt OlleBengtsson som tagit fram ett urval påtjugo intervjuer till sidan. Vi har velatvisa den kreativa atmosfären kring universitetetoch ge ett smakprov på breddeni detta stora videotek.DIALOGPROJEKTET STARTADES ursprungligen1979 av historikern Torsten Hägerstrandoch kulturgeografen Anne Buttimer.De menade att fi lmade intervjuerhar ett idéhistoriskt och biografiskt värdeför framtida forskning och undervisning,och att man i den formen kanstudera mer än fakta och kunskap. Personporträttenblir en tidsspegel där detakademiska språket och sättet att formuleratankar och idéer kan bevaras,var tanken.– Det är en del gamla fi lmer, iblandsvartvita och med dåligt ljud. Några ärPÅ UCLU, universitetets utvecklingscentrumför lärande, har man också arbetatfram webblösningen till lundaprofiler.lu.se.– Webbplatsen ska fungera som entidsspegel, vara öppen och väcka nyfikenhet,säger Lotty Larson som är projektledareför arbetet med Dialogprojektet.Man kan söka personer på namn,man kan titta på ”Månadens fi lm” ochvälja korta avsnitt eller se hela fi lmen.UNIVERSITETSHISTORISKA sällskapet hargjort det digitala arbetet med Dialogprojektetekonomiskt möjligt och tillgängligtför forskare och undervisningssyften.Dvd-fi lmerna finns på UB och kanlånas eller köpas. Idéer för att fortsättaDialogprojektet finns. Många forskareoch aktiva lärare vid universitetet harmycket att förmedla till andra generationerom sina liv och arbeten.Det kommer också att fi nnas möjlighetför institutioner och andra vid LUatt få hjälp med produktion av ”egna”presentationer på dvd, vilket kan varaett alternativ till festskrifter eller vänböcker.THORE SONESONFOTNOT: Dialogprojektet presenteras påUniversitetshistoriska Sällskapets årsmöteden 21 november på Palaestra. Fakta om hurman tar del av intervjuerna finns på www.universitetsmuseet.lu.se.LUM NR 9 | 2005 15


Fångad av en stormvind. StormenGudrun som svepte fram över sydsverigei januari jämnade hela skogarmed marken.KOLDIOXID-BOMBENGUDRUN16 LUM NR 9 | 2005


Stormen Gudrun har förvandlatskogen till en koldioxidbomb. Sverigestotala utsläpp av koldioxid motsvararungefär 15 miljoner ton kolper år. En hel del av det tar skogen inormala fall hand om. Men Gudrunhar försvagat den svenska skogensupptag av koldioxid och de stormfälldamarkytorna avger iställetegna utsläpp.Vinden dånade, träden slets upp ur sinmylla och föll som plockepinn i landskapet.Och vintern blev isande kall för demänniskor som blev strömlösa.Det var då – nu är det höst och drygtnio månader sedan stormen Gudrunsvepte över södra Sverige. Jag befinnermig i Asa försökspark, ett stormfälltskogsområde några mil norr om Växjö.Här bedrivs forskning av naturgeograferfrån Lunds universitet i samarbetemed SLU och Göteborgs universitet.Bland upprivna rotsystem står AndersLindroth, professor i naturgeografi, ochkisar vid en märklig apparat. Det är encirka tre meter lång mast med en vit box ibotten som innehåller olika instrument.– Med den här apparaten mäter jagkoldioxidflödet mellan markytan ochatmosfären, säger Anders Lindroth somverkar stormtrivas bland teknik och fälldaträd.Piloten Paolo och doktoranden Janno Tuulik gör sig redo för en mätningstur i naturgeografernaseget flygplan.OVAN: Apparaten mäter koldioxidflödet mellan markytan och atmosfären.NEDAN: Stormen Gudruns skörd.MÄNNISKANS BILAR, flygplan, värmepannoroch kolkraftverk släpper ut koldioxidi atmosfären. Men skogens träd görtvärtom, de suger upp koldioxid från luftenoch binder kolet i sina stammar, bladoch rötter. Skogen hjälper till att städaupp koldioxiden vi människor släpper ut.Så länge skogens träd står kvar, vill säga.– Den här stormfällda ytan med uppfläktarotsystem släpper ut mer kol än vadden tar upp. Vi har skalat upp våra mätningarså att de motsvarar hela den Gudrunfälldaytan. Och då får vi en hisnandesiffra – cirka tre miljoner ton kol perår avges, säger Anders Lindroth.▼LUM NR 9 | 2005 17


▼AndersLindroth.Doktoranden Janno Tuulik, naturgeograffrån Lunds universitet, gör ocksåmätningar. Fast på ett högre plan, ett parhundra meter upp i luften!Naturgeograferna i Lund äger ett hypermoderntflygplan med plats för tvåpersoner inne i den strömlinjeformadecockpiten. Längst fram i nosen sitter enspecialbyggd mätutrustning och proppellernsitter bak för att inte störa utrustningen.– Jag mäter samma sak som Anders,men med planet kan jag göra mätningaröver en stor yta, säger Janno Tuulik.Jag passar på att vikariera på JannoTuuliks plats i planet och följer med pilotenupp i luften. Några sekunder efterstart från Växjö flygplats har vi en fantastiskutsikt över de småländska skogarna.Längs med grusvägarna, långt där nere,ser jag Gudruns skörd – virke som prydligtligger staplat i väntan på avfärd tillnärmsta sågverk. Stormen gjorde så attavverkningen fick gå snabbt. Vad händerom vi får fler stormar av Gudruns kaliberi framtiden?– Klimatforskarna är fortfarande liteosäkra på vad som händer med stormarnai framtiden, men mycket tyder på attantalet stormar och styrkan på dem kommeratt öka, säger Anders Lindroth nerepå fast mark. Det är risk för att vi får merstormfälld skog och att koldioxidupptageti skogen försvagas.STORMFÄLLD SKOG SOM LÄCKER koldioxid.Det låter inte bra. Sverige har julovat att minska sina koldioxidutsläpp.Riksdagen har bestämt att vi ska minskavåra utsläpp med fyra procent. Hurska det gå ihop?– Genom att odla energiskog, sägerAnders Lindroth. Våra studier visar attenergiskog tar upp fyra till fem gångermer koldioxid än en vanlig svensk barrskog.Vi har massor av mark i Sverige somvi inte utnyttjar. Det hade räckt att odlaupp 50.000 hektar så hade Sverige klarathela sitt åtagande att minska utsläppenmed fyra procent.Det låter enkelt. Och det är det också,det är bara politiska beslut som krävs,menar Anders Lindroth. Det är inte barapolitiker som Lindroth riktar in sig på.Han har tipsat SAS om hur de kan bliett ”klimatneutralt” flygbolag. Om SASsluter avtal med bönderna, ger dem tusenkronor för varje hektar energiskog som deodlar, så skulle både bonden och miljöntjäna på det. Och kanske SAS.– Den kostnaden skulle motsvaraen fördyrning av flygbiljetten mellanMalmö-Stockholm tur och retur med tiokronor, säger Anders Lindroth. Och vemskulle inte vara beredd att betala en tiaextra för att åka med ett klimatneutraltflyg? Det är förvånansvärt liten areal somkrävs för att kompensera utsläppen.JOHAN NYMAN18 LUM NR 9 | 2005


PORTRÄTT | ANNA BLOMENERGIKNIPPEAnna Blom är inte bara forskare – hon är matte också!En kollega har en gång liknat AnnaBlom, biomedicinsk forskare vidWallenberglaboratoriet i Malmö,vid den superenergiska och outtröttligalilla Duracellkaninen. Liknelsensades på skoj, men är intehelt fel: superenergisk är verkligenett passande ord. Gladlynt, nyfiken,planerande och omtänksam verkarvara andra lämpliga adjektiv.En lättpratad intervjuperson är klartbättre än en som man får dra orden urmed tång. Men Anna Blom är nästanför lättpratad. Gång på gång får jag behenne hejda sig, eftersom mina anteckningarinte håller jämnt takt med hennesordflöde. Hon är själv väl medvetenom saken:– När jag gått på kommunikationskurserhar jag fått höra att allt vore jättebra,om jag bara talade lite långsammare…Och jag försöker verkligen, förklararhon.– Men polska kvinnor talar alltidmycket och fort, och det polska språketär snabbare än det svenska. Jag talar ännufortare på polska!Anna Blom föddes som Anna Slota iKrakow. Att hon skulle bli akademikervar väntat, med en biolog till mamma▼Anna Blom på promenad med sin irländskavarghund Octan. Varghundarupptar en stor del av hennes fritid.LUM NR 9 | 2005 19


▼och en civilingenjör till pappa. Redansom liten fick hon följa med sin forskandemor till labbet, titta i hennes mikroskopoch träffa internationella besökare.ATT HON SKULLE FASTNA i Sverige var däremotinte förutsett. Det var följden av ettstudentutbyte och ett slumpartat mötepå en studentpub i Uppsala, där hon träffadesin blivande man Thomas. Det merjämlika förhållandet mellan män ochkvinnor är, tycker hon, en av de storafördelarna med Sverige.– Polska män är mycket chevalereska.De håller upp dörren för kvinnan ochkysser hennes hand – men sedan väntarde sig att hon ska ta allt ansvaret för hemoch hushåll, säger hon.Thomas Blom är också forskare, ochtillhör Rikard Holmdahls forskargrupp iLund som studerar reumatoid artrit. Attbåda forskar ser Anna som en fördel, eftersomdet ger dem ömsesidig förståelseför sena kvällar, sammanträden och ansökningsarbeten.Anna Bloms forskning handlar omkomplementsystemet, den del av kroppensimmunförsvar som alla har med sigfrån födseln. Komplementen, dvs. proteinernai komplementsystemet, har tilluppgift att försvara oss mot bakterier ochvirus. Dessa försvarstrupper har dock entendens att bli överaktiva, och måste därförhållas i schack av s.k. komplementhämmare.– Om några av komplementhämmarnasaknas kan komplementsystemet börjaangripa den egna kroppen. Det är vad somhänder bland annat i sjukdomarna reumatoidartrit och lupus, förklarar Anna.Men det finns också kopplingar tillandra sjukdomar. Komplementsystemethjälper även till med att rensa upp efternaturligt döende celler, så att de inte liggeroch ruttnar i vävnaden. Om det arbetetinte fungerar, så uppstår en inflammation.Komplementhämmarna åsin sida kan kidnappas av bakterier ochvirus, som använder dem för att tryckaner immunförsvaret och ge sig själva störrespelrum.Anna Blom talar om sig själv som”sjukligt nyfiken” på hur allt fungerar.Naturligtvis är det extra roligt om någotforskningsfynd leder till praktiska tilllämpningari form av nya läkemedel ellerbehandlingar. Men sådana nya uppfinningarkan sällan planeras fram, menarhon – de är snarare något man snubblaröver vid ett fritt och kreativt forskningsarbete.”Doktorander är inte hundar. Ändå – med all respektför båda parter – finns det vissa likhetermellan Anna Bloms förhållande till sina hundaroch till sina doktorander och postdocs.”Paret Blom har aldrig känt någon starklängtan efter barn. I stället har de en ochsnart två andra nästan lika utrymmesochenergikrävande familjemedlemmar.Det är den treåriga svarta irländska varghundenOctan, 65 kilo tung och 86 cm imankhöjd, och snart också en valp somersättning för den sörjda och saknade tikenTekla som nyligen dött.VARGHUNDAR I EN STADSLÄGENHET kantyckas extremt, men Anna Blom är enplanerande person och valet av ras varväl genomtänkt.– Innan vi bestämde oss, så läste vimycket om hundraser och gick på utställningar,berättar hon och radar upp varghundensfördelar: väldigt snäll trots sittskräckinjagande yttre, tillgiven, lättlärdmen med en egen vilja, och lagom energisk.Octan kan (i kontrast till sin matte)gärna småslumra på soffan en halv dag,men springer sedan snabbt som en vindnär han kommer ut i skogen.Att det är en ovanlig hund spelar ocksåen viss roll, medger Anna. På samma sättsom hon gärna köper kläder i Krakow föratt få något originellt, så uppskattar honen ras som inte står allra högst på hundköparnastio-i-topplista.BLOMS TÄVLAR OCKSÅ med sina hundar,i en gren som kallas Lure Coursing, simuleradjakt. Det är sprinterlopp där domarnabedömer hundarna när de springerefter en påse (en ”kanin”) som dras isicksack över ett fält. Starten kan bli kaotisk,när man måste hålla fast 60-80 kilotunga hundar som vill iväg.– Ibland fick vi nästan lyfta upp Teklaoch sätta ner henne först precis när startengick! säger Anna.Doktorander är inte hundar. Ändå –med all respekt för båda parter – finns detvissa likheter mellan Anna Bloms förhållandetill sina hundar och till sina doktoranderoch postdocs. I båda fallen försökerhon vara noga med att att ge mycketinstruktioner och uppmärksamhet, attvara tydlig, stötta, uppmuntra och skapaen positiv stämning.ARBETET HAR gett forskargruppen finaframgångar. Anna Blom har fått anslagfrån Cancerfonden, Vetenskapsrådet ochALF, hon har en av Vetenskapsrådets sexårigaforskartjänster, utsågs häromåret avStiftelsen för strategisk forskning SSF tillen av ”Framtidens forskningsledare” ochblev samma år ”årets yngre forskare” vidUniversitetssjukhuset MAS. Den senareprissumman på 60.000 var för valfrittbruk.– Det gick till hundarna! Vi reste tillTyskland och tävlade med dem i EM iLure Coursing. Octan fick en silvermedalj!säger Anna. Hon låter nästan stoltareöver detta än över sitt eget forskningsledaranslagpå sex miljoner från SSF.TEXT: INGELA BJÖRCKFOTO: KENNET RUONA20 LUM NR 9 | 2005


Den irländska varghunden är en gammal ras med hög status: på medeltidengavs varghundar ofta i present till kungar och furstar. Dess karaktär har beskrivitsmed uttrycket ”som ett lamm hemma, som ett lejon vid jakt”. Octanär nästan alltid snäll som ett lamm.Anna Blom tycker det är viktigt att ta sig tid för alla medlemmari forskargruppen, och se till att det blir en godsamarbetsanda.LUM NR 9 | 2005 21


Den ständigt ökande flygtrafiken göderväxthuseffekten. På bilden lyfter ett planfrån Kai Tak International Airport i HongKong FOTO: PANORAMA IMAGES /PANORAMAOHÅLLBARTURISMFlyget den största miljöboven inom turismområdetVisst sorterar du dina sopor, köper miljövänliga tvättmedel ochtar cykeln i stället för bilen när det är möjligt?Det gör i alla fall många av oss svenskar numera. Men sen förstörvi totalresultatet för miljön genom att flyga utomlands påsemester. Globalt sett är turismens effekter mer skadliga än nyttiga,visar turismforskare i Helsingborg.22 LUM NR 9 | 2005


Flygplan ger inte ifrån sig miljögiftereller särskilt mycket avgaser,men massor av koldioxid somgöder växthuseffekten. Dennakoldioxid ger dessutom mellan dubbeloch fyrdubbel effekt när den släpps utuppe i stratosfären. Flyget är därför denöverlägset största miljöboven på turismensområde, vilket är okänt för många.– I våra enkäter om turism och miljövar det väldigt få turister som nämndede globala effekterna. De tog mest upplokala frågor som skräp längs vägarna,för mycket trafik, att färskvattnet kan taslut och att hotellbyggena förstör fin natur,säger Stefan Gössling.HAN FORSKAR OM TURISM vid Institutionenför service management i Helsingborgoch har bl.a. gjort studier på Zanzibaroch Mauritius med sina studenter.I en annan studie har Stefan Gösslinggått igenom flygindustrins miljöpropaganda.Enligt denna står flyget bara förmarginella koldioxidutsläpp, som blir alltmindre genom tekniska förbättringar.Ingetdera är sant, enligt hans uppgifter.Flygindustrin är i kraftig tillväxt:inom tjugo år antas antalet plan och antaletflygstolar ha ökat med 90–100 procent.Och någon teknisk utveckling somkan väga upp den ökningen är inte i sikte– de senaste årens energibesparingar harvarit ytterst små.Han tycker också man kunde diskuterafrågor om nödvändighet och livskvaliteti samband med allt resande. Politiker,affärsmän och forskare måste ibland flygai tjänsten, men att en familj semesterflygertill Söderhavet är kanske inte nödvändigt?Var vår livskvalitet verkligensämre för tjugo år sedan, när sådana semesterresorinte var möjliga att göra?TILLSAMMANS MED den nyazeeländskegästprofessorn Michael Hall har StefanGössling nyligen kommit ut med en antologiom turism och klimatförändringar.Boken handlar både om turismens effekterpå klimatet och hur turismen självpåverkas av klimatförändringarna.Turismforskarna Stefan Gössling och Michael Hall har just kommit ut med en antologi om turismoch klimatförändringar. FOTO: INGELA BJÖRCKSådana är redan märkbara på flerahåll. Snöbrist tvingar t.ex. idag mångaskidorter i Alperna att använda snökanoner(som bidrar till växthuseffekten) föratt ha pisterna i gång. Badorter runtom i”Politiker, affärsmän och forskare måsteibland flyga i tjänsten, men att en familjsemesterflyger till Söderhavet är kanskeinte nödvändigt?”världen har fått brist på färskvatten ochkan tvingas bygga avsaltningsanläggningar(som bidrar till växthuseffekten).I de Stora sjöarna i USA har vattennivånsjunkit så att båtramper och bryggorplötsligt ligger för högt. Sportfiskarnasfavoritarter håller på att dö ut i andrasjöar, korallreven utanför Australien hållerpå att blekna, och så vidare.– Turisterna själva hittar nog andraställen att resa till. Men förändringarnakommer att slå hårt mot hotell, restauranger,affärer och all annan verksamhetsom inte är så lätt flyttbar, spår StefanGössling.– Ett extra problem är att extrema väderhändelserlär bli vanligare. Vi kanännu inte säga om stormen Gudrun ochorkanen Katrina orsakades av klimatförändringarna.Men det är just sådantsom stormar, orkaner, översvämningaroch värmeböljor med skogsbränder ochmissväxt som kommer att inträffa allt oftare.Hur ser då Stefan Gössling på turismeni framtiden? När lågprisflygen annonserarom resor till London och Romför en krona – kan man då få människoratt frivilligt begränsa sitt flygande?▼LUM NR 9 | 2005 23


▼Njaee – Gössling tror mer på politiskaingripanden som t.ex. en kraftigskatt på flygbränsle. Men han hoppasändå på en ökad medvetenhet bland allmänheten.Om turisterna får upp ögonenför flygets miljöeffekter, så kanskede kunde nöja sig med en flygsemesterom året i stället för två? En långresavartannat år i stället för varje år?Själv flyger Stefan Gössling aldrigpå fritiden utan bara i tjänsten, om detär nödvändigt. Kollegan Michael Hallfrån Nya Zeeland flyger från hemön tillgästprofessuren i Helsingborg en gångom året, men tar sedan tåget inom Europa.– Jag och min sambo har dessutomtalat om att köpa en bit mark och planteraträd som kan ta upp koldioxid ochmotverka utsläppen från mitt flygande!förklarar han.MICHAEL HALL SER BEGREPPET ”sustainabletourism”, hållbar turism, somsjälvmotsägande. För att vara miljömässigthållbar skulle all turism behöva hållasig inom den närmaste regionen, ochså lär det aldrig bli.– Men det kanske kan växa fram enSlow Tourism-rörelse, som i likhet medSlow Food-rörelsen värderar kvalitetoch lugn. Då skulle båt och tåg kunnaersätta åtminstone några flygresor,menar han.Att turismen hjälper fattiga u-länder,som branschen gärna hävdar, trorMichael Hall inte ett dugg på. Delsgår merparten av pengarna till utländskahotellägare och researrangörer, delsupphävs den lilla positiva effekt somfinns med råge av flygturismens påverkanpå klimatet.– Vill man verkligen hjälpa tredjevärlden, så gör man bättre i att stannahemma. Sen kan man ju göra någotpå hemmaplan, t.ex. arbeta för slopadejordbrukstullar inom EU. Det skulleverkligen ge en positiv utveckling, tillskillnad från turismen! menar MichaelHall.INGELA BJÖRCKAlgodlingar på Zanzibar.Turismpengar till Zanzibar– men inte till kvinnornaTurism bidrar till en viss utvecklingpå lokalnivå, men dess vinster blirinte jämnt fördelade. Den slutsatsendrar sociologen Per Pettersson-Löfquist, som skriver en avhandlingom turism och naturresurser på östraZanzibar.Per Pettersson-Löfquist har följt utvecklingeni byarna Paje och Kiwengwa sedan90-talet. I dessa två kustbyar hade kvinnornadå börjat ägna sig åt algodling, vilketgav dem egna inkomster och en störresjälvständighet. Skilsmässor i byarna(nästan alltid tillkomna på mannens initiativ)är mycket vanliga. En egen inkomstär därför ett sätt för kvinnan attskaffa sig en trygghet för det fall att honblir ensamstående.I en algodling odlas algerna på ställningarav störar och linor i grunt vatten,varpå de samlas in, torkas och säljs säckvistill industrin. De används där somförtjocknings- och stabiliseringsmedel ibl.a. skönhetsmedel, tandkräm och livsmedel.Pressade priser på världsmarknadenhar numera lett till att de algodlandekvinnorna på Zanzibar fått sämre be-talt för sin vara. I Kiwengwa har ocksåturisthotellen lagt beslag på mycket avstränderna. Turismen har i gengäld gettnya pengar på by- och familjenivå, meninte just till kvinnorna.– De flesta anställda på hotellen kommerfrån Zanzibars stad eller från fastlandet.Byborna har sällan språkkunskapernog, även om en del fått jobb somträdgårdsmästare eller kökspersonal, sägerPer Pettersson-Löfquist.– Därför ägnar sig många i ställetåt att sälja souvenirer till turisterna påstranden. Men det är nästan bara mänsom gör det: att hålla till på stranden ochtala med utlänningar anses inte passandeför en kvinna.Per Pettersson-Löfquists avhandlingsarbetetar inte in turismens globala effekterpå klimatet, som kan skada Zanzibarsvårt om t.ex. korallreven förstörs.Rent lokalt kan han se att den gett enhel del utveckling i form av vägar, el ochvatten i byarna. Männen har också fåttstörre inkomster, men kvinnorna har bliviteftersatta – i förhållande till turisternaspelar de oftast bara rollen av exotiskafotoobjekt.INGELA BJÖRCK24 LUM NR 9 | 2005


ANPASSADINTERAKTIONNär du skickar ett mail med din mobiltelefon,testar möblering av din lägenhet på IKEAswebbsida eller sätter på värmen i sommarhusetvia datorn, använder du ett interaktivt digitaltsystem. Vem som gjort detta begripligt och användbartreflekterar få över, men allt oftare ären interaktionsdesigner involverad.– Interaktionsdesigner är ett relativtnytt yrke där arbetsmarknaden expanderarför varje år, berättar Konrad Tollmar.Han är docent på Institutionen förinformatik där han leder en ny magisterutbildningi design av interaktiva system,DIS.– En interaktionsdesigner utbildas tillatt förstå hur vi använder datorbaseradesystem. Utifrån det bygger man upp bilderav nya lösningar. Det kräver förståelseav både samhälle och teknik, utforskningav den sociala acceptansen för nyteknik och visioner om hur den tekniskasidan kan utvecklas.Konrad Tollmar utforskarhur vi kan användadigitala system utanfördatorns skärm.Ett av hans projekt är”vita stenen” där hanundersökt hur känslorkan förmedlas.SOM FORSKARE har Konrad Tollmarkoncentrerat sig på den digitala framtidendär han ser två tydliga trender. Mobilitet,att bära information med sig, attvara tillgänglig men inte fysiskt låst, ärden ena. Vardagen, hur vi kan interageramed våra ting, är den andra.– Först idag är vi beredda att ta till ossny teknik i vidare mening. Den har tagitplats i fickan i mobilen, i hemmen. Etthuvudtema för en interaktionsdesigner▼LUM NR 9 | 2005 25


▼är att komma bort från skärmen, attdesigna användbara system som förenklarvår tillvaro på olika sätt.På Lunds universitet fortsätterKonrad Tollmar den forskning somhan jobbat med på framförallt Ericsson,KTH och MIT – MassachusettsInstitute of Technology. Han har arbetatmed flera projekt som utforskatformer för digital kommunikationutanför datorn och skärmen. Ett avdessa var Brainball, ett tvåmannaspeldär den elektriska aktiviteten ihjärnan hos de två motspelarna mätsoch överförs till en boll som ska rullasi mål hos motparten. Spelarna sittermittemot varandra vid ett bord,och de hjärnvågor som styr bollen äralfa- och thetavågor som uppträdernär hjärnan är avslappnad.IDeixis är ett systemdär mobiltelefonernaskamera blir sökmotor.Prototypenfungerar i tre steg.Man tar en bildpå föremålet ellerbyggnaden man villveta mer om, skickarden till en sökmotorsom analyseraroch skickartillbaka matchanderesultat till mobilen.Konrad Tollmarsdel i projektethandlar om att utvecklaprogramvarasom kan ”lära mobilen”att tolka detväsentliga i bilden.ILL: KONRAD TOLL-MAR OCH PROJEKTETIDEIXIS.ETT ANNAT PROJEKT som föddes underhans tid på Interaktiva Instituteti Stockholm var ”Vita stenen”.– Det handlar om känslomässigkommunikation. De två stenarna”talar” med varandra. När man hållerden ena i handen värms den andraupp. Det är en ren emotionell formav system där det digitala är osynligt,men i allra högsta grad aktivt.Ny magisterutbildning i interaktionsdesignInteraktionsdesign, eller som programmetofficiellt heter – design av interaktivasystem, DIS – är en ny magisterutbildningpå Institutionen för informatik. Tillkursstarten i september antogs 30 studenter.All undervisning sker på engelska.Kursen är knuten till en forskningsgruppsom arbetar med människa – dator– interaktion, MDI eller HCId som den heterpå engelska, Human-Computer InteractionDesign. Det är ett tvärvetenskapligtdesignområde som spelar en alltmercentral del i samhälls- och forskningsutvecklingen.Gruppen leds av Konrad Tollmar somdoktorerade 2001 på en avhandling medtiteln ”Towards CSCW Design in theScandinavian Tradition” där CSCW skauttolkas som Computer Supported CooperativeWork.– Vår nya magisterutbildning fokuserarpå innovation och design av interaktivatjänster och datortillämpningar förbåde yrkes- och vardagsliv, samt hur användarekan medverka vid utveckling avinteraktiva system, säger Konrad Tollmar.En viktig förutsättning för utbildningen äratt erbjuda studenterna verktyg och rumför att praktiskt arbeta med designuppgifter.Förutom att erbjuda en god teoretiskgrund så finns det på institutionentvå designlabb med tillgång till avanceradeprogram och teknik för att visualiseraoch bygga modeller.THORE SONESON26 LUM NR 9 | 2005


Från denna grund har Konrad Tollmarutvecklat konceptet med intelligentastenar vidare inom ramarna för ett storteuropeiskt forskningsprojekt, Palcom,som står för palpable computing, handgripligadatasystem. Idén är att skapa enminnessten – en sten som kan innehållainformation och bilder och vara som ettslags dagbok man kan bära med sig.– Tanken är att man ska kunna läggastenen vid en teve eller mobiltelefonoch med en enda beröring visa bilderna,berättar han. Huvudinriktningen i Palcom-projektethandlar om att förstå vadmobilitet är, vilka kvaliteter det finns iosynliga digitala system och omsätta denkunskapen till att bygga bättre teknik.MED SINA TIDIGARE KOLLEGOR på MITarbetar Konrad Tollmar parallellt medIDeixis, ett söksystem för mobila enheterbaserat på bilder istället för text. Ettslags ”fotogoogle”. Utmaningen här äratt ”lära” det digitala systemet att avläsaen form och sedan söka informationom den på Internet. Utvecklingen av dentekniken har lett till ett patent som skapatmöjlighet att forska vidare på designav programvara för kameratelefoner.På Institutionen för informatik lederKonrad Tollmar en nystartad forskningsgruppmed fokus på framtiden,både visionärt och i konkreta projekt isamarbete med företag och institutioneri regionen. Man forskar till exempelmed Region Skåne, i ett av Vinnovafinansierar projekt, om publika hälsotjänsterpå webben. Grundtanken härär att privatpersoner ska få tillgång tillsina journaler och kunna boka tider viawebben.– Det här berör de flesta samhällsfunktioneridag. De är omgivna av en elektroniskfasad där varje kontakt resulterar iatt ett papper skrivs ut och läggs i en högför att administreras. Vi ska utveckla enwebbtjänst som kan användas både utifrånoch inifrån, säger Konrad Tollmar.TEXT & FOTO:THORE SONESONPetter Alexandersson, doktorand i interaktionsdesign, utforskar hur ljud kan användasinom digitala system. Här med Konrad Tollmar (t.h.). FOTO: THORE SONESONLyssnar sig till fel i maskinerDet låter som en symfoni av industriljud.Maskinernas ljud kan kopplas tilloch från, nästan som olika instrumentoch kan avlyssnas var som helst. Det ärinte musik, utan ett konkret exempelpå interaktionsdesign där Petter Alexandersson,doktorand i HCId gruppen,utforskar hur ljud kan användas inomdigitala system.Hans projekt ”Scapenav” är utvecklati samarbete med processoperatörerpå Perstorps kemiska industrier. Denlilla bärbara handdatorn med hörlurarär kopplad till mikrofoner och fungerarsom en ljudmottagare där man i realtidkan konstatera om något gnisslareller är fel i maskinhallen. Operatörernasom sitter i ljudisolerade rum, vilket ärnödvändigt av arbetsmiljöskäl, läser avinformation på dataskärmar. För demkan ljudmottagaren betyda en merflexibel arbetsplats. För Petter Alexanderssonbetyder samarbetet att hankan studera hur ljud kommunicerar ochtesta modeller för hur digitalt ljud kankontrolleras.THORE SONESONEn portabel handdator är navet i ett ljudbaseradesystem som kan göra en operatöri industrin mera flexibel.LUM NR 9 | 2005 27


De nya professorernaMichael Ljungberg,Ronald Kröger ochAnne Loft.Till de pampiga tonerna från La Morisqueskrider de in i universitetshusetsaula. Först kursorerna, tättföljda av rektor, vicerektorer ochuniversitetsdirektör. Sedan är detdags för dagens huvudpersoner –de blivande professorerna som nuska installeras. Efter dekanerna tågarså Lunds Studenters fanborg,med blickarna riktade mot taket föratt ingen takkrona ska rivas ner avnationsfanorna.När musiken tystnat och publiken slagitsig ned i bänkarna hälsar rektor GöranBexell de nya professorerna välkomna.– Denna högtid är en viktig händelsei era liv och karriärer. Ni har efter långt,uthålligt och kvalificerat arbete inomforskning och utbildning nått detta måloch jag gratulerar er och ser fram mot erafortsatta insatser.Rektor poängterar att samhället måstebli bättre på at ta tillvara den kunskapoch erfarenhet som finns hos universitetetsforskare och nydisputerade.– Om Sverige ska kunna konkurreramed kunskap och kompetens har samhälletmycket att göra här.Därefter är det dags för dekanerna attpresentera fakulteternas nya professorer.Dekanus Bengt Holmberg kungörstolt att Lunds teologiska fakultet, förutomen professor i islamologi och en ijudaistik, nu även genom Olle Qvarnströmfått sin första professor i indiskareligioner.POMP FÖRPROFESSORN28 LUM NR 9 | 2005


Nära och kära slöt upp för att se just ”sin” professor installeras.Flygprofessor Sidney Dekker installationsföreläser medinlevelse.Bertil och Kerstin Andersén fick silvermedaljerefter deras fyrtio år vid Gerdahallen.Ritar han mustascher på de nyaprofessorena, månne?– Befordringen av Olle Qvarnströmligger väl i tiden med universitetets satsningarpå Sydasien, säger Bengt Holmberg.Humanisternas och teologernas områdesordförande,Jan Svensson presenterarprofessorn i idé och lärdomshistoria,Elisabeth Mansén.– Oscar Wilde lär ha sagt: ”When Iwant to read a book, I write one”. Det ärett citat som verkar stämma även på ElisabethMansén, säger Jan Svensson ochrefererade till den nya professorns produktivitetpå bokfronten.En efter en presenteras de nya professorerna.Sammanlagt 18 professorer varavendast fyra kvinnor.– Ska man applådera nu, viskar en litenpojke i publiken när presentationenär klar. Tveksamma applåder drunknari de dånande tonerna till ett stycke frånoperan Carmen, utfört av musiker frånAkademiska kapellet.Den holländskfödde Sidney Dekker,professor inom området den mänskligafaktorn i flyget, har fått äran att hållainstallationsföreläsningen. Han lämnartryggheten bakom talarstolen och medyviga gester varvar han roliga anekdoterfrån flyget med forskning om logikenbakom flygpersonalens mänskliga menödesdigra misstag. För en stund försvinnerden sakrala stämningen i aulan.SIDNEY DEKKER AVLUTAR installationsföreläsningenmed att påpeka att hans forskningsfälthar dåliga framtidsutsikter.– I dag reser vi mer än någonsin, menom ungefär trettio år tar den billiga oljanoch därmed kanske även flyget slut, sägerhan och tillägger att han kanske borde hagjort som sin fru och ägnat sig åt medicinskbiologi istället.Sedan är det dags för prisutdelning.Kerstin och Bertil Andersén får universitetetssilvermedaljer för att de under40 års bidragit till att förbättra de universitetsanställdaskondition och hälsa.Me daljen delades ut senast 1998 till denförre universitetsdirektören och akademisekreterarenGöran Angsmark. Dessförinnanhar den förärats bland andraSten Broman, Ruben Rausing och konstnärenMatisse´s söner.Sara Goodman och Björn Regnellfår universitetets pedagogiska pris. SaraGoodman för att hon har varit en avde ledande personerna i uppbyggnadenav utbildningen i genusvetenskap vidLunds universitet. Enligt motiveringen▼LUM NR 9 | 2005 29


▼har hon bland annat bidragit till utbildningensglobalisering och skapat en arenaför kollegor från olika fakulteter somarbetar med genusperspektiven i sina utbildningar.Björn Regnell undervisar i programvarusystemoch i prismotiveringen kanman läsa att ”hans undervisning karaktäriserasav en tät koppling till näringslivet.Därmed skapas insyn och motivationbland studenterna inför kommandeyrkeskarriär. Som aktiv forskare säkerställerhan samtidigt att utbildningenföljer forskningsfrontens snabba utveckling.”STUDENTERNAS PRIS för utmärkta lärarinsatseri undervisningen går till universitetslektorChristian Dahlman som undervisari allmän rättslära vid Juridiskainstitutionen.Han får, enligt Jenny Dahlin från Juridiskaföreningen, priset för att han haren förmåga att entusiasmera studenteroch ge gamla teorier nytt liv genom atttillämpa dem på aktuella händelser ochfrågor.– Alla studenter vid Lunds universitetförtjänar en Dahlman, inte bara juristerna,säger Jenny Dahlin.När även Lunds Studentkårers ordförande,Elisabeth Månsson, har hållit taltill de nya professorerna, den nyinstalleradeSonja Opper har svarat och professorni violoncell Mats Rondin har spelatcello tågar sällskapet ut ur aulan igen tilltonerna av Pavane Bataille.Nu väntar uppvaktning och förfriskningari universitetshusets pelarsal.TEXT: ULRIKA OREDSSONFOTO: KENNET RUONAElisabeth Mansén ( i mitten) och hennes professorskolleger gör sig klara inför installationen.▼Nyinstallerade professorerOlle Qvarnström, professor i religionshistoriaElisabeth Mansén, professor i idé- och lärdomshistoriaBo Carlsson, professor i rättssociologiIngegerd Carlsson, professor i personlighets- och socialpsykologiEric Olsson, professor i socialt arbeteJerker Holm, professor i nationalekonomiDipak Khakhar, professor i informatikAnne Loft, professor i företagsekonomi särskilt redovisningSonja Opper, professor i internationell ekonomi och internationelltföretagande särskilt KinaSalam Al-Karadaghi, professor i molekylär biofysikRonald Kröger, professor i neuroetologiMichael Ljungberg, professor i radiofysikHans-Erik Åkerlund, professor i växtbiokemiMikael Akke, professor i fysikalisk kemiJan-Olle Malm, professor i oorganisk kemiLars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronikSidney Dekker, professor i människa-system interaktion inom flygMats Rondin, professor i violoncellPedagogiska pristagare: Björn Regnell, Christian Dahlman och Sara Goodman.30 LUM NR 9 | 2005


Karin Sarsenov, forskarassistent och studierektorvid Institutionen för Öst- och Centraleuropastudier:OM JAG VORE REKTOR FÖR EN DAG...…hade jag inrättat en mängd adjunkturerFrasen ”om jag vore rektor en dag” för oss direkttill det ”karnevaleska” så som den ryskespråkfilosofen Michail Bachtin tolkat uttrycket.En situation där studierektorn för enav universitetets minsta institutioner blir rektor tar ossraka vägen till den värld av groteska kroppar, hädelse,subversiva skratt, utspända magar och svordomarsom Bachtin frammålade i sin bok om Rabelais. Detär inte utan att tanken på ett upp- och nervänt universitet,där narren blir kung för en dag frammanar endel rätt tilltalande bilder. Jag som frossande, pruttandeoch svärande rektor hade börjat med att kalla på chefenför LDC. Han hade fått lyssna till en välformuleradsvada bestående av svenska (och ryska) språketssamlade obsceniteter, vilka uttrycker de känslor jagsjälv erfor den 1 september i år.DEN DAGEN STOD JAG INFÖR TJUGO förväntansfulla A-studenter i ryska och skulle visa upp vårt fina nya humanistlabb.Just när jag kom till ”Avdelningen datorstödi språkundervisningen” slocknade Internet. Det visadesig sedan att det slocknat i hela Språk- och litteraturcentrump.g.a. ett PLANLAGT strömavbrott klockan14.00 den 1 september. Detta borde vi ha varit medvetnaom, eftersom LDC under ”driftsinformation” annonseratatt ”vissa enkelmatade klienter” skulle drabbas. Hurfasen (o.s.v enligt beskrivningen ovan) ska jag veta omSOL är en enkelmatad klient eller inte? Och hur kanman PLANLÄGGA ett strömavbrott den 1 september?Här hade tomaterna yrt i luften och saftiga köttben siktatsmot den arme chefens huvud.Nästa narr-aktiga upptåg hade varit att inrätta adjunktureri estniska, litauiska, tjeckiska och ungerskaoch så där fem–sex språk till. En lagom lullig områdesstyrelseskriver raskt på anställningsbesluten ochjag får mig ett befriande karnevaleskt skratt vid tankenpå vilket besvär rektor får med att avskaffa dessaEU-språk, med gällande arbetsrättsliga regler, närhan kommer tillbaka imorgon. Inte kan man undervisaLundastudenter i språk som talas i länder som ärvåra närmaste grannar på andra sidan Östersjön? Elleri språk som talas i de rikaste av de nya EU-länderna,vars något billigare arbetskraft svingar svenskastorföretags vinster till oanade höjder? Det säger ju sigsjälv att detta är groteska idéer, det borde till och meden narr förstå. Men idag är det karneval och narrenförsjunker i rusiga drömmar om ett universitet sominte bara ger studenter forskningsanknutna yrkeskunskaper,utan också gerdem möjlighet att nischain sig på en region ellerett språkområde. Massproduktionav enhetligtutbildade ekonomer ochtekniker klarar högskolornabättre! Eftersomsamtliga enkäter jag fyllti nyligen på universitetets uppmaning verkar anta attjag arbetar i ett storföretag (”hur uppfattar du din relationtill kunden?”) slår mig den lysande idén att ocksåtillsätta tjänster efter modell från näringslivet. Professorerin spe får enligt narrens nya ordning underanställningsintervjun svara på frågor som ”Vilka ärdina svaga sidor?” och ”Vad tror du att dina medarbetaretycker om dig?”. Nu när den centralakontrollen över forskningen hårdnarbör en professor redan från börjaninse sin plats som målorienteradfundraising-specialist. Förutomatt detta förfarande skulle ge ossmer socialt väloljade professorer,skulle dessutom lärarförslagsnämndenssammanträden bli bra mycketmer underhållande, särskilt för lättsadistiskt sinnade ledamöter. Sedanskulle jag, tillsammans medmina narrkamrater – pyromaneroch transor – dansa ut i pelarsalen,och ansluta mig till den vildafesten.KARIN SARSENOV”Nästa narr-aktiga upptåghade varit att inrätta adjunktureri estniska, litauiska,tjeckiska och ungerska och sådär fem–sex språk till.LUM NR 9 | 2005 31


Tennis väckte starkakänslor på Gerdahallen TENNISDUST. Var stämningen hätskeller bara känsloladdad? Meningarnavar inledningsvis delade om dettanär ledningen för Gerdahallenbjöd in sina tennisspelare till diskussionom tennisens framtid i hallen.Tillströmningen fyllde Gerdahallens föreläsningssalmer än till sista plats med envälartikulerad skara övervägande akademiskatennisspelare i övre medelåldern.Hallchefen Anders Faager och hansställföreträdare Stefan Emanuelsson lafram fakta om hur stort trycket från tränandestudenter och andra är på gympaochstyrketräningshallar och deras omklädningsrum,särskilt mellan klockan16 och 20. De påpekade hur relativt dåligbeläggningen på de två tennisbanornaär på dagtid och hur hög medelåldernpå spelarna såg ut att vara. Dessutom gårtennisen med en förlust på 269.000 kronorom året.TENNISEN INGÅR HELLER INTE i Gerdahallensprimärverksamhet, fick manveta. Den syftar till att erbjuda motiontill studenter och de kommer i tiotusentaltill gympa, aerobics, box, spinning,styrkegympa och styrketräning i gym.Medan maximalt åtta kan spela tennispå en timme kan det som mest vara över1.000 i annan träning.Långt om länge kom Gerdahallenslednings förslag fram – att man skulleundersöka möjligheterna att ta den enaav de två kvarvarande tennisbanorna tillnya tränings- och omklädningsrum. Närfrågor och invändningar haglade sa AndersFaager att han aldrig förr upplevt enså hätsk stämning.– Stämningen är inte hätsk, menkänsloladdad för att vi blir upprörda omvi skulle förlora en hall som vi älskar, entennishall som kanske bara kan jämförasmed Kungliga hallen i Stockholm, sajournalisten Bodil Schrewelius i ett applåderatinlägg.Norbert Geistlinger och Jean Braconnier harspelat tennis i Gerdahallen i ett par decennieroch vill ogärna ”ge bort” ena banan tillmer trångbodda gympamotionärer.Gerdahallen byggdes 1929 för tennisefter en donation. Tre av de fem tennisbanornahar sedan tagits över av andramotionsformer. Många av tennisspelarnahade upplevt hela denna avveckling ochkunde upplysa Anders Faager om sakerhan inte visste. Exempelvis om att universitetsstyrelseni december 1987, då tennisstyrelsenlas ner, tog ett beslut att tennisenska ha en plats likvärdig med andra motionsformeri den styrande stiftelsen.Anders Faager noterade spelarnas argumentoch lovade undersöka dem närmareinnan han återkom. ArkitektprofessorKrister Wiberg, som byggt en delav de modernare hallarna, sa att det gickutmärkt att bygga nya bjälklag och göraen andra våning i gympahallarna, somman redan gjort i någon av dem. Härskulle man då kunna få plats med flertränings- och omklädningsrum.Avslutningsvis applåderade spelarnaFaager för att han lyssnat på dem. Manbeslöt i all hast att en nybildad stödföreningför tennisen skulle bli hans samtalspartneri dessa frågor i framtiden.TEXT & FOTO: MATS NYGREN32 LUM NR 9 | 2005


Dansk multikultur tema för DanmarksstudierMÅNGFALD. Synen på det multikulturellasamhället och problematikenkring integration skiljer sig mellanDanmark och Sverige. Trots att denofficiella politiken är mer restriktivför ny invandring på andra sidansundet, kan minoriteter som etableratsig där ha större lokalt inflytandeän hos oss.Det är Centrum för Danmarksstudiersom har fokuserat sin verksamhet kringdessa teman. Till hösten 2006 kommeren antologi som handlar om invandrareoch integration, om de medialastereotyperna som sprids vidare i bl.a.insändarspalter. Antologin ska bygga påföredrag vid en konferens som arrangeradesnu i oktober. Där belyste forskareolika uppfattningar om det mångkulturellasamhället.– Det handlade bland annat om problemmed ”enklaver” där islamisternakan få starkt gehör för sina åsikter ochstörre frågeställningar som handlar omNationalstatens framtid. Om den kanöverleva i ett allt mer multikulturelltsamhälle, berättar Barbro Bergner vidHistoriska institutionenDET FAKTUM ATT SVERIGE har en mer ändubbelt så hög invandring per personsom Danmark leder t.ex. inte till att invandrarnahar mer inflytande i det svenskasamhället. I vissa danska kommunerär invandrare mer framträdande i de politiskaförsamlingarna än i svenska.– Det kan ha att göra med att person-valen har större genomslag i Danmark,att lokala opinioner skapas kring frågorsom berör invandrargrupper.Bland forskarna som deltog i konferensenfanns Aje Carlbom som för sindoktorsavhandling bodde i Rosengårdi Malmö. Han har länge diskuterat omden svenska integrationspolitiken kangenomföras när stora invandrargrupperlever i ett eget kulturellt samhälle, isoleratfrån det svenska. Forskning från Danmarkvisar exempelvis att fler invandrarekommer ut i arbetslivet om de bosättersig i mindre kommuner med mindre andelinvandrare. Det är erfarenheter somtalar emot koncentration av minoritetsgrupperi områden som Rosengård.THORE SONESONSigynSkulptur i brons av Nils Möllerberg1941, Gamla Kemicum (Geocentrum)Martin Emonds väggmålning Exkursion(1940) och Nils Möllerbergs fontänskulpturSigyn (1941) var det nybildade StatensKonstråds första beställningar till Lundsuniversitet. Möllerbergs kraftfulla och välformadekvinnogestalt är placerad på enkubisk sockel i en bassäng framför denmonumentala trappan till före detta KemiskaInstitutionen vid Helgonavägen,byggd 1935–37 efter ritningar av GustavHolmdahl.Med sina mjukt rundade kvinnliga formeroch sin uppåtsträvande rörelse bryterhon av på ett tilltalande sätt mot de horisontalalinjerna i Holmdahls vackra gula tegelarkitektur.Motiviskt har Möllerberg anknutittill Eddan, där Snorre omtalar hurden ondskefulle Lokes maka Sigyn hållerFOTO: THORE SONESONupp en skål för att samla upp det gift somen orm dryper över den fjättrade Loke.Den från Norra Skåne härstammandeNils Möllerberg (1892–1954) var en klassisktskolad skulptör, som behärskade dettraditionella hantverket till fulländningoch som specialiserade sig på att skulpteranakna kvinnor, ofta med mytologiskanknytning. ”Det är uttrycken, formerna,rörelserna hos människorna jag försökerföreviga i lera, brons eller sten. Det kaninte nog framhållas att volymen är rörelsenskärna och väsen Rörelsen och volymeni förening ger skulpturen dess rytmiskaspel” som Nils Möllerberg utryckte det.JAN TORSTEN AHLSTRANDBLICKFÅNGETLUM NR 9 | 2005 33


Att fånga ett livBIOGRAFISKRIVERI. Kan man somforskare skriva en elegant och lätttillgängligbiografi utan att tummapå det vetenskapliga?Christina Carlsson Wetterberg taladeom biografins möjligheter ochdilemma vid en ny seminarieserieom biografier vid Centrum för genusvetenskap.– I svenska akademiska kretsar är biografinen omstridd genre, medan denär vanligare i våra nordiska grannländeroch i exempelvis England, säger ChristinaCarlsson Wetterberg, som under seminarietberättade om sitt eget arbete meden biografi om författarinnan och samhällsdebattörenFrida Stéenhoff.Christina Carlsson Wetterberg valdebiografins form eftersom hon vill belysahur människan Frida Stéenhoff blivitden hon blivit. Varför började dottern tillen pietistisk pastor i början av 1900-taletatt driva frågor om sexuell frigörelseoch om hur arbete och moderskap skullekunna förenas? Varför kom just FridaStéenhoff att slunga in så många brandfacklori den svenska samhällsdebatten?Christina Carlsson Wetterberg hadeturen att komma över ett stort antal brevtill och av Frida Stéenhoff och försökerutifrån dessa hitta svaren på sina frågor.– Ett dilemma med att skriva en biografiär att man börjar identifiera sig såmycket med huvudpersonen att man missarnågot väsentligt, säger hon, och berättarom hur hon nästan blev upprörd närkolleger som läst hennes texter uppfattadeFrida Stéenhoffs far som patriarkalisk ochförtryckande. Själv hade Christina CarlssonWetterberg identifierat sig så mycketmed sin huvudperson att hon tyckte att fadernsattityd mildrades av den kärlek somhan samtidigt förmedlade till sin dotter.– Detta kan ses som en praktillustrationtill den identifikation som ofta inträdernär man försöker komma nära enmänniska, säger hon.TILL SEMINARIET hade ett tjugotal litteraturvetare,historiker, genusvetare ochmusikvetare anslutit sig. Många kom föratt ventilera sina dubier kring ett eget arbetemed en biografi.– Du är en etablerad professor, sa endoktorand från Historiska institutionen,som skulle skriva sin avhandling om denjudiske musikkritikern Moses Pergament.För mig som doktorand har detkänts vanskligt att välja biografin sommetod eftersom det finns mycket få historiskaavhandlingar skrivna i den formen.På något sätt uppfattas personfixeringensom mindre vetenskaplig.Historikern Sif Bokholm, som ocksådeltog i seminariet, tillhörde undantagendå hon skrivit sin avhandling i form aven biografi om Agda Montelius. Hon berättadeatt hon vid disputationen hadefått kritik för att hon glorifierat sin huvudperson.– Det finns alltid en risk för att manframhäver sin huvudpersons betydelseför mycket, säger Christina CarlssonWetterberg och berättar att en vanlig fällaför biografiberättelser är att man tilldelarkvinnliga huvudpersoner antingenhjältinnerollen eller offerrollen.– Det är en patriarkalisk diskurs somjag själv försöker undvika att hamna i.EN ANNAN SEMINARIEDELTAGARE ochdoktorand undrade om det egentligenvar möjligt att skriva rättvisande biografiom en person som man i grund ochbotten inte gillar.– Det är det absolut, säger Sif Bokholmoch berättar om sitt nuvarande arbetesom går under arbetsnamnet ”kärringarmot strömmen eller historiens förlorare”.Det handlar om nazistiska kvinnor ochkvinnor som kämpade mot allmän rösträttoch för upprustning i tider som domineradesav kvinnliga fredskämpar.Seminarieserien pågår under hela hösten.Mer information finns på www.genus.lu.seULRIKA OREDSSONPasserkort till alla på LTHSÄKERHET. Innan detta läsår är slutska alla anställda och studenter påLTH ha fått ett kort som både är ettID-kort och ett passerkort till byggnaderman har behörighet att vistasi. De 1.700 nya studenterna – nollorna– har redan fått det.Kortet ska höja säkerheten genom att det blirlätt att kontrollera om bäraren är behörig attvistas i LTHs lokaler utanför normala öppettider.På kortet finns foto och namn och informationpå magnetremsa eller streckkod.Korten ska förberedas för att på sikt kunnaanvändas i beröringsfria avläsare. Det skaockså fungera som bibliotekskort. En variantutan namn ska kunna lånas ut till gäster.Behörigheten hos anställda ska automatisktvalideras en gång per termin via databasenLUCAT. För studenten sker sammasak via LADOK och studentkårens register.Att få kortet godkänt som studentlegitimationhar visat sig omöjligt gentemot t.ex. destora reseföretagen.Närmast ska korten delas ut till personali E-huset, som är bäst utrustat för ändamå-let, och senare till all övrig personal. Tekniskabegränsningar hos de befintliga kortläsarnagör att man ändå inte kan ge allatillträde till alla hus.Kontosystemet för inloggning på datorernahar setts över samtidigt så att de blirgenerella för alla hus på LTH. I samband medatt nya kortläsare inhandlas till Studiecentrumsom öppnar i januari sker kompletterasförmodligen också Kårhuset med kortläsaresom klarar de nya korten.Det hela är en försöksverksamhet, därByggnadsenheten och säkerhetschef PerNordén är intresserad av att se om modellensenare kan användas på hela universitetet.MATS NYGREN34 LUM NR 9 | 2005


Gro Harlem Bruntlandföreläser till Ann Lindhs minneFÖRELÄSNINGSSERIE. Raoul Wallenberginstitutetför mänskliga rätttighetervid Lunds universitet startarnu en föreläsningsserie till AnnaLindhs minne.– Föreläsarna kommer att varapolitiker, diplomater, internationellatjänstemän eller kulturpersonlighetermed hög profil inom områdetmänskliga rättigheter, sägerbiträdande föreståndare Leif Holmström.Först ut den 29 november är Gro HarlemBrundtland som varit norsk statsministerunder mer än tio års tid och generaldirektörför världshälsoorganisationen WHOmellan åren 1998 och 2003. Gro HarlemBrundtland, som själv är utbildad läkare,kommer att tala om rätten till hälsa.Föreläsningen vänder sig såväl till juristeroch medicinare som till allmänheten.Även f.d. statsministern Ingvar Carlssonsom nu är styrelseordförande förAnna Lindhs minnesfond ska medverka.Dessutom kommer arrangemangetatt besökas av tidigare utrikesministerLena Hjelm Wallén och kanske även avAnna Lindhs efterträdare, utrikesministerLaila Freivalds.MED FÖRELÄSNINGSSERIEN vill man hedraAnna Lindh, som vid sin död hadehunnit bli ett stort namn inom såväl utrikespolitiksom mänskliga rättigheter.– Genom att en gång om året bjudahit föreläsare som är kända för sitt arbeteför mänskliga rättigheter hoppas vikunna bidra till att fokus på de här frågornaökar i Sverige, säger Rolf Ring somär kanslichef på Raoul Wallenberginstitutet.Institutet vill också göra sin egen verksamhetkänd i vidare kretsar.– Vi har stora resurser inom områdetför mänskliga rättigheter och vi skullevilja att dessa kom till användning på ettbättre sätt, säger Leif Holmström, somSveriges utrikesminister Anna Lindh mördades2003. Nu har Raoul Wallenberginstitutetstartat en föreläsningsserie till hennes minne.FOTO: PAWEL FLATOmenar att det i publicitetshänseende ären nackdel att inte ha sin fysiska placeringi Stockholm, där han tror att institutetskulle ha haft ett större tryck på sinatjänster.Att just Gro Harlem Brundtland valdesatt hålla den första Anna Lindh-föreläsningenberor dels på hennes arbete förde mänskliga rättigheterna, dels på atthon var god vän med Anna Lindh själv.UTRIKESKOMMISSIONÄREN Javier Solanas,fredspristagare eller företrädare förstora NGOs är heta tips till nästa föreläsningsom kommer att äga rum hösten2006.– Vi har ännu inte bestämt oss eftersomvi är måna om att föreläsaren ska taupp ett ämne som ligger rätt i tiden, sägerLeif Holmström.ULRIKA OREDSSONFöreläsningen äger rum i universitetshusetsaula den 29 november klockan 17.00Ny webbplatsom smärtaDET GÖR ONT. Vad är smärta? Hurkan man bedöma hur mycket ensmärta känns? Hur är det att levamed ständig smärta, och vad kangöras för att minska den?Sådana frågor tas upp i Vårdalinstitutetsnyöppnade s.k. tematiskarum om smärta.Vårdalinstitutet är ett institut för vårdforskningsom stöds av Lunds och Göteborgsuniversitet samt sjukvården i västraoch södra Sverige. Förutom forskningägnar sig institutet också åt att bl.a. viaInternet sprida forskningsbaserad kunskaptill vårdpersonal, patienter ochanhöriga. De ”tematiska rummen” ärwebbsidor där information om vissa temansamlas. Tidigare ”rum” om demens,etik och näring har alltså nu fått sällskapav ett nyöppnat ”rum” om smärta.Eftersom man vänder sig till gruppersom inte alltid är vana vid vare sig Interneteller medicinsk forskningsterminologihar de ansvariga ansträngt sig för attgöra sidorna användarvänliga. Här finnst.ex. en ordlista som förklarar medicinskatermer och tips på vidare läsning, eftersomman hoppas att materialet skakunna användas i t.ex. studiecirklar.Det nya tematiska rummet presenteradesvid en Vårdalkonferens om att levamed och vårda personer med smärta.– ”Smärta tillhör det naturliga åldrandet”heter det ibland. Det är delvissant, men betyder inte att man inte skaförsöka ta bort eller i varje fall lindrasmärtan, sa lundaforskaren Ulf Jakobsson.Här brister det på många punkter,menade han. Både personal och patienterhar t.ex. för dåliga kunskaper om andrasmärtlindringsmetoder än läkemedel,sådant som massage, värme, musikoch den elektriska stimuleringen TENS,och det blir alldeles för ofta informationsmissarnär patienter flyttas mellanhem, vårdhem och sjukhus.INGELA BJÖRCKMer info www.vardalinstitutet.netLUM NR 9 | 2005 35


PÅ GÅNG11 NOVEMBER Lunchdebatt: ”De hartröttnat” – villkoren för yngre lärare ochforskare, idag och i framtiden. Arr: Forskningspolitiskainstitutet. Kl. 12.00 på IdeonAlfa 1, sal 1048, plan 1, Lund.11 NOVEMBER Lärande Lund-seminarium:The face of physics and the life-worldof engineering students. Nina Reistad ochPiotr Szybek, Lunds universitet. Kl. 13.15 i LärandeLunds lokaler, Allhelgona Kyrkogata14, Lilla Valvet. Info: www.ll.lu.se/index.htm#seminars/aktuella.html#nov1111 NOVEMBER Framtidsseminariet.”Människor, möjligheter & drivkrafter –Framgångsfaktorer längs livsmedelskedjan”.Kl. 09.00–16.00 Stora aulan, Alnarp.Info: www.foodskills.info15 NOVEMBER Seminarium kring(själv)biografi, ”Audit selves”, Liz Stanley,Sociology Department of Edinburg. Arr: Centrumför genusvetenskap. Kl. 14.00 Centrumför genusvetenskap i Lund. Info: www.genus.lu.se16 NOVEMBER Open Forum: The CompetenceCenter as an instrument for CollaborativeResearch. Paneldiskussion medanledning av att den tioåriga verksamhetenmed kompetenscentra nu avvecklas. Utgångspunktenför diskussionen är de erfarenhetersom man gjort vid CAP, Centrum för amfifilapolymerer från förnyelsebara råvaror.Kl. 10.00–12.15 , Kårhuset, John Ericssons väg3. Info: www.colintech.fkem1.lu.se17 NOVEMBER Lucsus lunch seminars.”Justice in time and space: Perspectiveson nuclear waste storage”. Ebba Lisberg17 NOVEMBERJensen, Human ecology, Per Johansson, Humanecology. Kl. 12.30 Geocentrum 1, Sölvegatan10, Lund.17 NOVEMBER Biology seminar: Stressmanagement for microbes; coping withredox stress in steptomyces. Research seminarby Mark paget, Departement of Molecularbiology and biotechnology, University ofSheffield, UK. Kl. 15.00 biology lecture hall,Sölvegatan 35, Lund. Info: www.biol.lu.se/cellorgbiol/18 NOVEMBER Nedräkning för Lundakarnevalen– FEM! Universitetstrappan kl.15.52.30. Info: www.lundakarnevalen.nu21 NOVEMBER Pufendorfseminarium.Talare: Mark von Hoeke, professor of Law andJurisprudence vid Katholieke Universiteit Brussel,och professor Jaakko Husa, professor ofConstitutional Law & General Jurisprudencevid University of Joensuu. Kl. 13.00 Pufendorfsalen,Lilla Gråbrödersgatan 3 C, Lund.22 NOVEMBER Studentafton. Hanne-Vibeke Holst, författare, journalist och goodwillambassadöri kvinnofrågor för FN. Kl.19.00 Akademiska Föreningen, Lund. Info:www.studentafton.af.lu.se23 NOVEMBER Konferens. ”Psykisksjukdom, vård och omsorg i samverkan,landsting och kommuner. Möte mellanforskning, strategiska beslut och vardagtillämpning”. Konferensen behandlar särskiltkunskapsläget, tillämpning och rekryteringtill såväl forskning som praktisk verksamhet.Kl. 09.00 Hotell Scandic Star, Lund. Se även:www.vardalinstitutet.net/psyk0523 NOVEMBER FOCUS ASIA lecture series.A series of public lectures on inportant topicscencerning East and South-Easte Asia today.Kl. 9.00 Ekonomihögskolan, Tycho BrahesMusikhögskolans symfonikerspelar på Malmö konserthusMusikhögskolans Symfoniorkester ger en konsert under ledningav Andris Neilsons. 17 november, kl. 19.30, Malmö konserthus.Anders Koppel: Concerto for Marimba and Orchestra. Solist:Joakim Berg. Peter Tjajkovskij: Symfoni nr 4 op. 36 f-moll.Biljetter köpes i konserthusets biljettkassa.väg 1, sal EC3:109, Lund. Info www.ace.lu.se23 NOVEMBER SIGRAD´05 – MobileGraphics. The annual SIGRAD conference isexpanding to become a major event in computergraphics in the Nordic countries andbeyond. Kl. 12.00 LTH, Kårhuset. Info http://graphics.cs.lth.se/sigrad05/24 NOVEMBER FOCUS ASIA lectrue series.A series of public lectures on importanttopics concerning East and South-East Asiatoday. Kl. 9.00 Lundia Hotel, Knut den StoresTorg, Lund. Info www.ace.lu.se24 NOVEMBER Lucsus lunch seminars.”Green consumption – solution or sand inthe eye?” Stefan Gössling, Institutionen förService Management. Kl. 12.30 på Geocentrum1, Sölvegatan 10, Lund. Info: www.lucsus.lu.se/25 NOVEMBER Lärande Lund-seminarium:Gender Perspectives on UniversityEducation and Academic Disciplines. SaraGoodman, Centrum för genusvetenskap, LU,och årets mottagare av LU:s pedagogiska pris.Kl. 13.15 i Portvaktsstugan, Lärande Lund, AllhelgonaKyrkogata 14, Lund.27 NOVEMBER Julmarknad. IKDC:s eleverställer ut och säljer sina alster denna förstaadvent. Café Athen har öppet. Kl. 11.00-17.00Athen, AF-borgen. Mer info:www.af.lu.se/30 NOVEMBER Stora IT-dagen – föreläsningaroch mässa. En temadag arrangerasav LDC kring IT-verksamhet vid LU. Kl. 09.00–15.00 Kårhuset vid LTH, John Ericssons väg 3,Lund. För mer info se: www.ldc.lu.se/itdag/30 NOVEMBER Seminarium. Forum förinterkulturell pedagogisk forskning. ElisabethGerle, docent i etik, LU, forskare vidSvenska Kyrkans forskningsavdelning presenterar:Kristen identitet i det pluralistiska,mångkulturella samhället av idag. Kl.15.15–17.30 Pedagogiska institutionen, AllhelgonaKyrkogata 14, Lund. För mer info: www.pedagog.lu.se/forskning/ikpedforum/1 DECEMBER Lucsus lunch seminars. Kl.12.30–15.00 på Geocentrum 1, Sölvegatan10, Lund.1 DECEMBER Seminarium kring(själv)biografi, ”Identitetsbegär. Om kvinnorsautobiografiska författarskap”, MarianneLiljeström, Women´s Studies, Universityof Turku. Arr: Centrum för genusvetenskap. Kl.14.00 i konferensrummet på Centrum för genusvetenskap,Lund. Se även: www.genus.lu.se36 LUM NR 9 | 2005


ANNA RYDINGLUND DISSERTATIONS IN SOCIOLOGY 67DISPUTATIONER11 NOVEMBERPeder Brandt i informatik: ”Systemförvaltningsmodeller”.Kl. 10.00 i EC2:101, Ekonomicentrum,Lund.Marie Biörklund Helgesson i livsmedelsteknologi:”Health effects of foods enrichedwith ß-glucans from Cereals”. Kl. 10.30 isal K:B Kemicentrum, Getingevägen 60, Lund.Christian Olsson i kemisk ekologi/ekotoxikologi:”Semiochemical-mediated attractionand oviposition in pyralid moths”. Kl.10.00 i Blå hallen, Ekologihuset, Lund.12 NOVEMBERKajsa Bjurklint Rosenblad i konstvetenskap:”Scenografi för ett ståndsmässigt liv.Adelns slottsbyggande i Skåne 1840–1900.”Kl. 10.00 i Kulturens Auditorium, Tegnérsplatseni Lund.Cajsa Sjöberg i latin: ”Ubi est unitas? Thelatin letters from Johannes Annorelius, a Swedishcatholic convert, to his brother. A criticaledition with an introduction”. Kl. 10.15 i Humanisthusetshörsal, Helgonabacken 12, Lund.18 NOVEMBEROla Wallberg i kemisk apparatteknik: ”Extractionof Lignin from kraft cooking liquor byultrafiltration”. Kl. 13.15 i sal K:C, Kemicentrum,Getingevägen 60, Lund.Jenny Rissler i fysik: ”Hygroscopic propertiesof aerosols form open-air burning andcontrolled combustion of biomass”. Kl. 10.15 ihörsal B, Fysiska institutionen, Lund.Lena Winslott Hiselius i nationalekonomi:”External costs of transorts imposed onneighbours and fellow road users”. Kl. 10.15 iEC3:211, Holger Crafoords Ekonomicentrum.Birgitta Elweskiöld i grekiska: ”JohnPhiloponus against Cosmas Indicopleustes. Achristian controversy on the structure of theworld in sixth-century alexandria”. Kl. 10.15i Humanisthusets hörsal, Helgonabacken 12,Lund.24 NOVEMBERZhan Guo i elektronikkonstruktion:”MIMO decoding algorithm and implementation”.Kl. 10.15 i sal E:1406, E-huset, Ole Römersväg 3, Lund.25 NOVEMBERAnn Kull i religionshistoria med inriktningmot islamologi: ”Piety and politics: Nurcholishmadjid and his interpretation of islam inmodern indonesia”. Kl. 10.15 i hörsal 128, St.Algatan 4, Lund.10 DECEMBERHelen Fuchs i konstvetenskap: ”Glasmåleri,modernitet och modernism. Studier i glasmåleriets(konst) historia 1851–1955”. Kl. 10.00 Institutionenför konst- och musikvetenskap, husJosephson, sal 314, Lund.Följande disputationer har ägt rum:Malin Karlsson i livsmedelsteknologi:Starch in processed potatoes”.Christoffer Abrahamsson i fysik:”Time-resolved spectroscopy for pharmaceuticalapplications”.Mariann Enö i pedagogik: ”Att våga flyga.Ett deltagarorienterat projekt om samtaletspotential och förskolepersonals konstruktionav det professionella subjektet”.Kristina Nero i litteraturvetenskap: ”Påsamma scen. Om samarbete mellan amatörochyrkesteater. Exemplet Huskvarna”.Charlotta Lindwall i zoologisk cellbiologi:”JNK/c-Jun signaling and peripheral nerveregeneration”.Linda Fagerström i konstvetenskap:”Randi Risher – svensk modernist”.Karin Stenzelius i vårdvetenskap medinriktning omvårdnad: ”Urinary and faecalincontinence among older women and men inrelation to other health complaints, quality oflife and dependency”.Pernilla Öhrström i teknisk vattenresurslära:”Unsaturated soute transport in aseminarid catchment – Nonlinear analyses andmodelling”.Yirgalem Yigzaw i analytisk kemi:”Amperometric biosensors of food analysis relevance”:Ephasis on the neurotoxin ß-ODAPin grass pea”.Anna Akinchina i fysikalisk kemi:”Charged polymers at spherical surfaces”.Amro Mohamed Hanora i bioteknik:”Primary recovery of biologically active compoundsusing macroporous monolithic”.Jonas Thelin i neurofysiologi: ”Plasticityin mice nociceptiv spinal circuits – role of celladhesion molecules”.Martin Sjöbeck i patologi: ”The matterof white matter in Alzheimer´s diseace. Onwhite matter disease from neuropathologyand neuroimagning to clinical presentation”.Cecilia Österholm Corbascio: Tissue factorin transplantation. Aspects on expresssionand inhibiton”.Joakim Högblom i biokemi: ”Mimickingphotosystem II with manganese model complexesto approach artificial photosynthesis”. Paradisgatan 5, hus G 046-222 32 67print@soc.lu.seLUM NR 9 | 2005 37


TJÄNSTERDoktorand i teknisk mikrobiologi. Ref. nr. 1372, ans.15 nov. Info: 046-2223412.Utbildningsbidrag i ekologi, med inriktning limnologioch marinekologi. Ref. nr. 512, ans. 21 nov.Info: 042-356564.Utbildningsbidrag i ekologi, särskild inriktninglimnologi. Ref. nr. 515, ans. 21 nov. Info: 046-2224169.Utbildningsbidrag i ekologi, ssk. inriktning i växtekologioch systematik. Ref. 493, ans. 21 nov. Info:046-2228975.Utbildningsbidrag i ekologi, ssk. inriktning i växtekologioch systematik. Ref. nr. 511, ans. 21 nov. Info:046-2228976.Doktorand i kemi, inriktning mot teoretiskkemi. Ref. nr. I E 373 5380/2005, ans. 21 nov. Info: 046-2224502.Forskarassistent i synkrotronljusfysik med inr.mot experimentella studier av ultrasnabba processerinriktade mot användning av framtidens ljuskällor.Ref. nr. 4792, ans. 24 nov. Info: 046-2224153.Forskarassistent i högenergetisk tungjonfysik.Ref. nr. 4793, ans. 24 nov. Info: 046-2227707.Forskarassistent i genomisk ekologi. Ref. nr.4794, ans. 24 nov. Info: 046-2223757.Forskarassistent i kvartärgeologi. Ref. nr. 4796,ans. 046-2227882.Forskarassistent i molekylers strukturdynamik.Ref. nr. 4795, ans. 046-2224690.Trött på kritorna?Lär dig Photoshop!Fernströmprisadepå Forskningens DagPOPULÄRVETENSKAP. Medicinska bildervar temat för årets Forskningens Dag, det populärvetenskapligaarrangemang som Medicinskafakulteten och de båda universitetssjukhusentraditionsenligt anordnar i november.Programmet handlade bl.a. om en ”pillerkamera”som fotograferar sig fram genom tarmarna,om magnetkamerans bilder av denmänskliga hjärnan i arbete, och om tredimensionellabilder av fostret i livmodern.Forskningens Dag i Malmö avslutades medutdelandet av ett pris till en yngre framgångsrikforskare vid Universitetssjukhuset MAS – iår blodtrycksforskaren Olle Melander. I Lundavslutades arrangemanget med utdelandet avFernströmstiftelsens Stora nordiska pris till denfinske forskaren Kari Alitalo från Helsingfors,som studerar mekanismerna bakom utvecklingenav nya blod- och lymfkärl. Fernströmpriser tillyngre forskare vid Sveriges samtliga medicinskafakulteter delades också ut. De prisbelönade varUdo Häcker, Lund, Ruth Palmer, Umeå, CharlottaDabrosin, Linköping, Catharina Larsson,KI, Milos Pekny, Göteborg och RichardRosenquist Brandell, Uppsala.Vi på STS Språkresor anställer varje sommar ledareoch platspersonal till våra kursorter i Storbritannien,Österrike, Malta, Cypern, Spanien, Frankrike, Australienoch USA.Våra svenska ledare jobbar två till fyra veckor och undervisarför det mesta i landets språk och/eller leder fritidsaktiviteterna.Du bör ha akademiska poäng i språket.Din bakgrund kan vara varierande - viktigt är att du hargoda egenskaper som ledare och organisatör.Som platspersonal är du stationerad på en kursortstörre delen av sommaren. Kanske studerar du idagpå universitet eller högskola och har tidigare utlandserfarenheter.Din uppgift blir att administrera och organiseraverksamheten på kursorten.Fernströmpristagaren Kari Aliatoföreläser. FOTO: KENNET RUONAArbeta utomlands medSTS Språkresor sommaren 2006Vi tror att du är:• Kreativ problemlösare • Humoristisk• Språkkunnig • Positiv• Pedagogisk• Initiativrik• Stresstålig• Minst 23 årVågar du anta utmaningen?Gå in på vår hemsida www.sts.se under ”Be an STSemployee” och registrera din ansökan på webben somantingen ledare eller platspersonal. Glöm inte att bifogaett foto när du anmäler dig.Frågor?Kontakta oss vänligen på mattias.johansson@sts.seeller 031-60 03 36Kursen DIGITALA BILDER startarpå UCLU den 6/12.Sista anmälningsdag är den 22/11.Anmäl dig på www.uclu.lu.seVi erbjuder dig:• Personlig utveckling i en internationell miljö• Arbete med motiverade ungdomar och ledare medvärlden som klassrum• Ansvarsfyllda arbetsuppgifter• Ett stimulerande och annorlunda sommarjobbVi vill ha din ansökan senast den 31 januari 2006.38 LUM NR 9 | 2005


HÄNT!PROFESSOR ANDERS HEIJL vid LU/UniversitetssjukhusetMAS får Axel Hirschs pris för2005 för sin studie av grön starr, den störstasom gjorts i världen, och en studie som varitavgörande för behandlingen av sjukdomen.Priset förvaltas av Karolinska institutet och delasut för vetenskaplig studier utförda av svenskaforskare.HANNA ROBERTS, projektledare vid Internationellamiljöinstitutet vid LU, har nyligen valtstill ordförande för Amnesty Internationals internationellastyrelse, IEC. (Se reportage omHanna Roberts i LUM 5/2005.)NAVIGATIONSPRIS. Brittiska Royal Instituteof Navigation belönar navigatörer och personersom på något sätt har bidragit till navigationskonstensutveckling. Att perspektivetsträcker sig långt utanför det mänskliga samhälletframgår av det faktum att den lundensiskazooekologen Susanne Åkesson nu harutnämnts till ”Fellow” vid institutet. Åkessonhedras för sin forskning om hur djur orienterarsig och navigerar. Utmärkelsen överlämnadesnyligen av The Duke of Edinburgh vid RoyalGeographic Society i London.HANDSKADEFORSKNING. Lunds universitetshandkirurgiforskare i Malmö har fått650.000 kronor i anslag av stiftelsen KonsulThure Carlssons Minne för sitt arbete med nyametoder för rehabilitering av handskador. Denstörre delen av anslaget går till Birgitta Rosén,Anders Björkman och Göran Lundborg,medan resterande del går till Lars Dahlinoch hans medarbetare.Forskningen i Malmö handlar både omatt utöka den grundläggande kunskapen omEn glad samling av slagverksstudenter.nervskadornas karaktär när det gäller skador ihänderna, och om att ”omskola hjärnan” sedanen handskada fått nerverna att ge andrasignaler än dem som hjärnan är van vid. Fördetta kan man använda sig av bl.a. en handskemed mikrofoner på varje finger, som ger olikaljud när fingrarna berör olika ytor. En annanmetod är att koppla bort den friska handengenom bedövning, vilket ger en kortvarig förbättringav känseln i den skadade handen.GEMSTONE. Under höstlovsveckan i börjanav november kom 45 gymnasielever från helalandet till LTH för att känna på vad det innebäraatt studera vetenskap och avancerad teknik.De hade själva sökt denna chans att deltai LTHs så kallade Gemstonevecka, som nu arrangeradesför femte gången, men hade ocksåen rekommendation från en lärare.Projektledaren professor Sven Åberg, matematiskfysik, hade lagt upp ett program därhuvudrollerna spelades av hans kolleger CeciliaJarlskog, Thomas Laurell och Olov Sterner.De gav inblickar i ämnen som universumspartikeluppbyggnad, kemi och miljökatastroferoch teknisk miniatyrisering. Eleverna fick ocksåbesöka några institutioner och träffa studenter.LTH med stöd av sponsorer bjöd på resaoch uppehälle, som ägde rum på vandrarhemmetTåget.DONATION. Industrimannen Sten K. Johnsonhar donerat en större summa pengar tillMusikhögskolan i Malmö. Det var i sambandmed donatorns 60-årsdag som idén uppkomatt låta gratulanterna vara med och läggagrundplåten till en större donation till Musikhögskolan.Donationen består av två delar:150.000 kronor till en CD-produktion medbrassmusik från Musikhögskolan, samt aktiermotsvarande drygt en miljon kronor gårtill stiftelsen Sten K. Johnsons musikstipendier,för årlig utdelning av stipendier till Musikhögskolansstudenter och lärare.SLAGVERKSKLASSEN vidMusikhögskolan i Malmö harvunnit ett ärofyllt pris i världensstörsta slagverkstävlingför unga musiker. Som endaicke-amerikanska ensemble harman nu inbjudits att ge en timmeskonsert under ett fyra dagarlångt slagverks-konvent istaden Columbus med all världensslagverkselit samlad på ettenda ställe. Måndagen den 31oktober bar det västerut.Jan Torsten Ahlstrand slutade sin tid som museichefi gammal god stil med en vernissage.Grand Finalepå SkissernasSENIOR GÅR. Efter sexton år som chef påSkissernas museum har Jan Torsten Ahlstrandavtackats från sin tjänst. Det skeddepå vernissagen för den nya utställningenmed skulptören Pål Svensson ochfotografen Hans Hammarskiöld.Inför en stor skara med rektor i spetsen och företrädarenGunnar Bråhammar i publiken,kunde Jan Torsten Ahlstrand lämna över ansvarettill sin efterträdare Elisabet Haglund.Rektor Göran Bexell var den som invigdeutställningen och han passade i sitt tal påatt peka på Skissernas unika roll i Lund som ettcentrum i en skapande, kreativ universitetsstad.– Som den tredje i raden av musiecheferhar du förvaltat detta, som du själv kallar det,”idelaboratorium” helt i skaparen Ragnar Josephsonsanda, sa rektor.– Inte minst viktigt för museet är ditt arbetemed den förnyelse och utbyggnad av museetsom öppnade med Carl Fredrik Reuterswärdsfantastiska utställning i våras.När Jan Torsten Ahlstrand själv summeradesin tid vid museet påminde han också om RagnarJosephsons syn på museet som ”konstnärernasmuseum”. Han tackade personalen föratt deras engagemang genom åren. Inte minsti denna ”grand finale” som han kallade denaktuella utställningen.Som avslutning vände Jan Torsten Ahlstrandsig till den nya chefen Elisabet Haglundoch lovade att vara en aktiv senior och en trogenbesökare på Skissernas i framtiden.– Jag kommer att njuta av att inte ha ansvaret,utan bara kunna uppleva all bra konst.TEXT OCH FOTO: THORE SONESONLUM NR 9 | 2005 39


Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundHALLÅ PETER SYLWAN…… vetenskapsjournalist och adjungerad professor vid Instituteof Communication i Helsingborg. Aktuell med den populärvetenskapligaboken ”Tillit. En bok om meningen i livet.Från den stora smällen till morgondagens middagsmat.”Är det inte lite övermagaatt erbjuda sina läsare”meningen i livet”?– Observera att det är meningen i livet – inte med livet – sombehandlas i boken. Många bekymrar sig nog inte över meningenmed livet, men så gott som alla söker meningen i livet.Vi försöker alla få ordning och sammanhang i våra liv. Det vigör och upplever betyder något. Och jag försöker också visaatt det finns en biologisk bakgrund till detta beteende.Men tillit – hur mycket tillit känner den modernamänniskan? När som helst kan terrorister slå till, viaTV:n utspelas de stora katastroferna i våra vardagsrum,vi håller på att förändra det globala klimatet ochinget vet något om de yttersta konsekvenserna…– Människan är mer tillitsfull än man tror. Hon födsmed tillit, inte med en känsla av misstro mot sin omgivning.Tänk på vilket oerhört komplicerat samhälle vi leveri. Vi måste lita på att det fungerar, och det är precis det vigör. Vi skulle aldrig ha kunnat bygga upp ett sådant samhälleutan denna grundläggande känsla av tillit!Hur blev boken till?– På Bjärehalvön där jag bor drog man igång något somkallades ”Bjäre Madarunda”, för att visa att trakten är ochkan vara så mycket mer än tågtunnlar och giftskandaler. Jagfick uppgiften att arrangera ett populärvetenskapligt symposiummed årliga seminarier. Efter seminarierna ”Mat ochmedvetande”, ”Inte bara bröd”, ”Mat och möjligheter” höllsett avslutande symposium ”Tillit” hos Sigtunastiftelsen.– Jag fick fria händer att bjuda in några av de fantastiskaoch idérika människor jag träffat under ett långt journalistliv.När jag satte mig ner och försökte göra en bok av det helasåg jag ju att materialet spretade åt alla håll. Men det fannsändå ett par gemensamma nämnare och det var tilliten ochvår vilja att skapa mening och berättelse av våra liv.Och hur är boken upplagd?– Boken består av olika kapitel uppbyggda kring en diskussionav vår tillit till olika saker: till naturen, vetenskapen,tekniken, samhället, våra medmänniskor...Det finns ett nytt sätt att se på biologi och evolutionsom den moderna kognitionsforskningen bidragittill. Ska man kalla dig för ”biologist” så är det i enhelt annan mening än vad många tills helt nyligenlagt i detta ord…?– Ja, det har på något sätt varit så självklart att det baraär egoism, våldsbenägenhet och andra moraliskt förkastligabeteenden som härrör från naturen. Men om vi har inlevelse,medkänsla och kärlek till nästan så är det något somkommer från kulturen. Som om vi någonsin kunde bortsefrån den natur som format oss under miljontals år! Naturenär amoralisk men ur den framspringer både det positivaoch det negativa hos människan.Hur kommer det sig att det i konstnärernas värld ochpå tidningarnas kultursidor är ett axiom att vi lever iett inferno och att undergången alltid är nära?– Inom journalistiken är det avvikande alltid intressant,inte det normala, det normala är ingen nyhet. Att läsa omparadiset är tråkigt. Infernot är mer underhållande…GÖRAN FRANKEL40 LUM NR 9 | 2005

More magazines by this user
Similar magazines