här - Novator

novator.se

här - Novator

Tidskriftenönskar God Jul och Gott Nytt ÅrNr 6 2002Kraft ochFjärrvärmeDanmark ersätter kolI Avedøre 2 i Køpenhamn300 000 t träpellets130 000 t halm600 milj m3 gasBESÖKBioenergisfärenwww.novator.seVillaKaminer och spisarBESÖKwww.bioenergyinternational.com


Ny energiMed Timberjack 730 presenterar vi tredje generationens energiskördaraggregat.Större, starkare och med möjlighet till ackumuleringav ännu fler träd än tidigare. Den kraftfulla knivenklarar nu ända upp till 30 cm grova stammar. En ny specialdesignadrotator gör aggregatet suveränt stadigt, medperfekt ansättning mot träden i alla lägen. För ökaddriftsäkerhet skyddas nu också hydraulslangar ochelkablage av en nykonstruerad länk.Så provkör Timberjack 730 – det professionellaaggregatet för skördning av bränslesortiment.Lika effektivt i röjningsgallring som vid biobränsleuttagutmed åkerrenar eller underåterställning av igenväxta hagmarker.Timberjack 730 – fyllt av energi!2Nr 6 2002


Nr 6 20023


P O W E R F O R A C H A N G I N G W O R L DWärtsilä BioPowerPå Wärtsilä har vi arbetat med kraftvärme av olika slag i många år. Vår filosofibygger på småskalighet och energieffektivitet. Våra biobränsleanläggningartillverkas i modulform upp till 20 MWBRÄNSLE, som används till att produceravärme, el eller en kombination av de båda. Tack vare vårunika BioGrate-teknik breddas urvalet av användbarabränslen för att uppnå hög förbränningsverkningsgradoch låga utsläppsnivåer. Allt förbränns som kan förbrännas.Inga restprodukter. Bara ren aska.Wärtsilä har över 10 000 anställda i 63 länder. Över 200 arbetar iSverige, varav 80 i vårt dedikerade pannservicebolag Ciserv. Vilevererar varje år 1 500 och 2 000 MWEL decentraliserade kraftverktill energiproducenter världen över. Totalt har vi levererat 30 000 MW.Wärtsilä satsar över 700 miljoner svenska kronor årligen på forskning ochutveckling. Vår totala omsättning uppgick 2001 till över 20 miljarder svenska kronor. Viarbetar både till lands och till sjöss. Och vi har funnits sedan 1834.4Nr 6 2002Wärtsilä Sweden AB Box 920 • 461 29 Trollhättan • tel 0520-42 26 00 • www.wartsila.com


ANNONSÖRER 6/02Bättre det lackar .. än lackar urFör icke beställt material ansvaras ej. För innehållet i signerade artiklar svarar författarna.© Bioenergi/novator. Allt eftertryck förbjudes utan skriftligt tillstånd från utgivaren.Agrobränsle 48Alstome Power Envir.System 56Altbergs Plåt 30Analycen Bränsle & Energi 54Atmos Scandinaviska 31Baxi 31Bentone CTC 31Bernt Olof Schakt Maskiner 42BioNorr 53Bjurenwall 54Brockmann & Partners 52Bühler 10CPM / Europe 51Dalsjö Energi 52Drivkraft 44Dryco Ab 56Effecta-Pannan 31Ekosystem 30Ekströms Värmetekniska 55Electrowatt-Ekno OY 12ETC 54Euronom 31Ezy Energi 30Fagersta Energetics 56Firefly 48Fisker Pakkemaskiner 10Fjärrvärmemässan 38Focus Värme 30Forsman Hans 31Forssjö Bruk 32Foster Wheeler Energi 6Franssons Recycling Machines 22FVB-fjärrvärmebyrån 24G&S Handel och Ekonomi 50Tidskriften BIOENERGI Nr 6 • 2002Iskrivande stund är det endast drygt tre veckor kvar till vintersolståndet, m.a.o. snart blir det bättre. I varje fall för oss som kännerett starkt solberoende. Förmodligen är det lika hos er somhos oss dessa sista veckor i november som har en vidunderlig förmågaatt ställa till det .. det är så man lackar ur... m.a.o. man blir sur och grinig.Är det inte sjukdomar hemma så är det på jobbet och är det intevirus hos kollegorna så är det det istället i datorernaeller som Sofie just berättade, hos hästen.Det är ingen höjd på eländet ... men då plötsligtså ringer telefonen... den gode vännen vetatt berätta, – det ryktas att kraftvärmeförslagetmed fossilrabatten har stoppats på finansen, detvar visst några oklarheter med EU......Lennart LjungblomBioenergi är officiellt organ för SVEBIO, SvenskaBioenergiföreningen, Svenska Torvproducentföreningenoch Svenska Trädbränsleföreningen.Ansvarig utgivare och Chefredaktör: Lennart LjungblomRedaktionsansvarig: Anders HaakerFöretags- och läsarkontakt: Jeanette Fogelmark jeanette@novator.seAnnonser samt Redaktör för Villaspecialen:Sofie Samuelsson, sofie@novator.seProduktion: Jeanette Fogelmark och Mattias LjungblomAdress: BIOENERGI FÖRLAGS Befab ABNOVATOR/Torsgatan 12, 111 23 StockholmTel: 08 - 441 70 90, Fax: 08 - 441 70 89info@novator.sePrenumerationspris: 550 kr inkl. moms Pg 609 68 68 - 2Prenumeration kan också beställas via www.novator.seTryck: Risbergs Oskarshamn, 2002. ISSN 0280-2511. Årgång 22.GEA 10Gotlands Fjärrvärme 54HMAB 53HOTAB Eldningsteknik 57Industrial Quality Recycling 24Järnforsen Energi Teknik 20JM Stoftteknik 56Kastrup & Genberg 48KLM Energi & Mekanik 16KMW Energi i Norrtälje 12Kvaerner Pulping 20Lida Timber 52LT Energiteknik 36MAFA i Ängelholm 48Mellanskogs Bränsle 52Mellansvenska Biobränsle 36Näldens Värmeindustri 32Narvells Ingenjörs Byrå 30Naturbränsle 22Naturenergi 36Nordisk Miljöenergi 30Nordiska Skorstens prod 36Nordtec InstrumentbilagaNTEnergi 54OSBY PARCA 60Palgo 40Passat Energi A/S 31Petrokraft AB, Ingfirma 55Radscan Intervex 38Råsjö Torv 16Roland Carlberg Processyst. 51Sågspecialisten 24Sahlins EcoTec 40Redaktionellt 5Svebios sida - Positiv biobränsleutveckling 7Avedøre 2 största biokraftvärmeverket 8Industrisamverkan ger pellets i Køge 9Elcertifikat ska ge mer förnybar el 13Handel med CO 2-utsläpp för stora anläggningar 15Bioenergin rycker ifrån i fjärrvärmestatistiken 17Linköping har startat bygget 19Ena Kraft prioriterar kraften 21Sysav - Nu proveldas kraftvärmeverkets ugn 23Bodens Energi tappar och ökar 23Villavärme - MarknadsöversiktBraskaminer, Kakelugnar och Murspisar 25Kökspannor och -spisar med bidragsmöjlighet 29Energirådgivare får ökad betydelse 32Första P-märkta vedkaminen 35Årets Fjärrvärmeföretag utsett 39Ola Alterå - ”Bra insatser” 39Vattenfall Värme i Uppsala ökar avfallseldningen 41Smartare styrning ger lägre emissioner 45Järnforsen levererar till Alvesta Energi 46Timberjack reservdelar - från Märsta till världen 471:st World Conference for Pellets - en succé! 49Branschsidor- Bioalcohol Fuel Foundation - Thailand-rapport 50- Träbränsleföreningen - Sim Sa La Bim 51- Torvproducentföreningen - Utredningen klar 52- Pelletsindustrin - Vintern är här 53Landet runt - Norra Skogsägarna optimistiska 54Svebio Nytt - Klimatarbetet fortsätter... 58Besök bioenergisfären: www.novator.seNr 6 2002Saxlund & CO 57SBE Svensk Brikettenergi 53SBS Janfire 30Scand-Pellet 30Schiedel Isokern 36SDC 22Serotech 40Simatek Engineering 56Skellefteå Kraft 22Spc Sweden power Shiper 50Sprout-Matador A/S 51SRK Stål & Rörkonst. 56STPFbilaSvebio 59Swede Steam 55Swedenborg Ing Firma 40Sycon 44Södra Skogsenergi 52TeeM Bioenergi 55Termoventiler 32Thermia Värme 34Timberjack 2Torsbyugnen 30TPS Termiska Processer 55Trebema 31Vaporel 38Vedsol 31Ventilatorverken 56VSV Frakt AB 44VTS Värmeteknisk Service 57Wärtsilä Sweden 4ÅF Processdesign 48Älmhults Elmek 245


6Nr 6 2002


Svebios sidaPositivbiobränsleutvecklingEfterfrågan på olika biobränslen ökar hela tiden. Dettagör naturligtvis att vår bransch uppmärksammas, attviss fokusering på biobränslebranschen sker. Dennagratisreklam tar vi tacksamt emot. De uppriktigt oroliga måstevi givetvis lugna genom ett ansvarsfullt agerande.En del ifrågasätter om miljöfrågorna beaktas i tillräcklig omfattning,krav på ordnad- till och med lagstiftad - askåterföringhar väckts igen, vissa aktörer talar om faran för en överhettningoch det är ingen tvekan om att vi befinner oss i enframgångsrik bransch. Om ingen i vår omvärld reagerar, då ärdet fara å färde.När det gäller substansen i oron ska vi naturligtvis ta åt ossberättigad kritik. Vi har ju tidigare på många orter tillsammansmed Naturskyddsföreningen tagit fram regler för skogsuttag.Detta har också Träbränsleföreningen gjort. Nu när vi återigenökar GROT- uttaget är det kanske dags att tillsammansse över reglerna. Vad beträffar införandet av system för askåterföringbör vi nog öka takten.Fossil gasTrots att biobränsleanvändningen hela tiden ökar, kanvi inte vara helt lugna. Vi befinner oss i en dynamisktid. Med en 75 procentig skattesubvention på koldioxidskattenpå fossilbaserad värmeproduktion från kraftvärmeverkkommer kol att kunna ersätta förädlade biobränslen därman har tillstånd för detta. Villkoren för andra fossila bränslen,som gas, förbättras också drastiskt. Vi ser nu ett förnyatintresse av gas söder ifrån, både från Danmark och kanske frånRostok, till Stockholm. Ett alternativ går norr om Vättern ochett söder om. Ända till Gävle och Borlänge finns det planer pågasledningar. Det andra stora gasdistributionssystemet, frånRyssland via södra Finland vidare i Östersjön till Rostok iTyskland har åter fått ny näring. Därifrån tänker man sig avgreningartill Stockholm och kanske Östergötland.Allt detta hälsas naturligtvis med tillfredsställelse av mångaav Svebios energiverksmedlemmar. Konkurrensen inom bränslesektornökar ju, och med den pressen på bränslepriset. Skabiobränslebranschen undvika att slås ut måste vi helt enkeltvara bättre och effektivare än gasen.Det känns möjligen lite konstigt att acceptera att principenatt ”förorenaren ska betala” inte längre ska gälla för all användningav fossila bränslen. Det är ju denna princip som gjort denindustri som tillverkar biobränsleutrustning så lycksam. En ytterligareexpansion och då främst på exportmarknaden, däräven förädlade bränslen har en stor potential, skulle kunna blien mycket intressant tillväxtsektor för svensk industri. Om viinte dribblar bort korten.En utökad skattesubvention av fossilbränslen vore till exempelmycket olyckligt för biobränslenas fortsatta expansionsmöjligheter.Därför måste vi ägna mycket uppmärksamhet åt denpågående skatteutredningen.ElcertifikatInförandet av elcertifikat för förnybar elproduktion försenas till den 1 maj 2003. Detta av administrativa skäl.Lagrådets förnyade behandling beräknas inte vara klarså att regeringsbeslutet kan tas före slutet av december elleri början av januari.Enkelt kan man beskriva systemet så, att var och en somproducerar 1 MWh förnybar el (storskalig vattenkraft undantas)får 1 certifikat, som kan säljas direkt till en kvotpliktigkund, eller på en från elbörsen separerad börs.Kvotplikten innebär i sin tur, att elförbrukare åläggs attköpa certifikat för en viss andel (kvot) av sin elförbrukning- för år 2003 6,7%, som sedan ökar genom riksdagsbeslutvarje år till förväntade 15,6% år 2010.Det finns dock en obalans i det förslagna systemet. Nämligenatt elcertifikaten har en obegränsad giltighet i tiden,medan kvotplikten kräver att en konsument måste visa uppatt han köpt tillräckligt många certifikat senast den 31 marsåret efter aktuellt år. Detta datum kommer naturligtvis efterfråganpå certifikat att vara stor, och priset därmed högt,om producenterna väntar med att sälja. 1 april inträder nämligenen sanktionsavgift, som föreslås bli 150% av genomsnittspriset.Varför denna obalans föreslås är svårt att förstå,liksom varför inga protester hörs från renodlade kundorganisationer.VardagsproblemRubriken på den här lilla snutten på slutet är dennagång missvisande. De senaste två månaderna har dettuffat och gått i mitt pelletssystem utan några somhelst problem. Jag har för första gången haft besök av sotaren- helt odramatiskt. Han ska tydligen enligt regelverketkomma var 16:e vecka. Innan dess hade jag själv sotat pannan,bara för att se att det inte är några konstigheter. Askanbrukar jag tömma en gång i månaden nu under eldningssäsongen.Inte så mycket för att det är nödvändigt utan merdärför att jag vill titta till allting. Allt väl från hemmafrontenalltså.Många SvebiohälsningarKent NyströmNr 6 20027


Avedøre 2största biokraftvärmMed Avedøre 2, utanför Köpenhamn, harkraftindustrin tagit ett tigersprång i utvecklingenav effektivare kraftvärmeverk.Många års målinriktad forskningoch utveckling samt som politiska krav påförnybara energilösningar har givit resultat.Olika bränslen kan utnyttjas i sammaanläggning med en hög effektivitet, braekonomi och hög säkerhet.Några mil bort uppförs nu också världensstörsta bränslepelletsfabrik.Separata systemIstället för att blanda olika bränsleni samma panna bygger Avedøre2 på idén att varje bränsleska brännas separat i ett delsystemoptimerat för just det bränslet,så att maximal prestandauppnås för varje bränsle. Denånga som produceras från varjedel används sedan i en gemensammodern och mycket effektivångturbin. Denna lösning germycket hög effektivitet samtidigtsom delsystemen kan kombinerasinom ett stort område.Tre delarAvedøre 2 består av tre delar:Huvudpannan som kan eldasmed gas, olja och biopulver; gasturbinernasamt halmpannan,också den med avancerade ångdata.Den stora huvudpannan ärhjärtat i anläggningen.Gasturbinerna används vidspetslastbehov på morgonen ochkvällen. Halmpannnan användsför att leverera ånga till den gemensammaångturbinen. Maximalnettoeffekt för hela Avedøre 2 är570 MWel vid enbart elproduktioneller 485 MW el och 545MW värmevid kraftvärmeproduktion.Avancerade stålAvedøre 2 innehåller flera avan-8Nr 6 2002


everketcerade tekniker och innovativttänkande. En rad nya ståltyperanvänds för att pannan, turbineroch rör ska klara höga tryck ochtemperaturer utan att tappa styrkan.Dessa stål tål temperaturerpå 700 o C och tryck på 350 bar.Detta var otänkbart bara för någraår sedan. Ångturbinen harblad med höga prestanda och enmycket avancerad systemlösning.Gasturbinerna har också avanceradutformning med bland annatDLE (dry low emission) teknik.Extrem verkningsgradVid kraftvärmeproduktion harBränsleförsörjningHalm: 130 000 tonTräpellets: 300 000 ton ( varav180 000 ton från egen tillverkning)Naturgas: 600 miljoner kubikmeteranläggningen en total verkningsgradpå 94 procent. Detta kanjämföras med koleldade Avedøre1, en i sig mycket avancerad anläggningsom byggdes för tio årsedan med, som har en totalverkningsgrad på 91 procent.Elverkningsgraden vid naturgasdriftär extremt höga 49,2procent utan drift av gasturbinerna,med gasturbiner är den 51procent. Förklaringen till dessahöga verkningsgrader för ångturbinenligger i designen av turbinenoch den avancerade systemutformningen.Design och tillverkning ärFortsättning på sidan 11.Industrisamverkanger pellets i KøgeFör att säkra leveranser avbiobränsle med rätt kvalitetoch rätt pris beslötEnergi E2 att starta egen tillverkningav träpellets.En pelletfabrik uppförs i anslutningtill Junkers träindustri iKøge vid kusten några mil söderom Avedøreverket. Anläggningenska tas i drift första halvåret2003.Den blir den största pelletsfabrikeni Norden, förmodligen ivärlden, med en produktionskapacitetpå 47 ton pellets per timme.Total produktion blir 180000 ton träpellets per år samt130 000 ton halmpellets per år.Detta sker med 12 parallellapressar.Halmpellets ska användas iAmagerverket i en tidigare koleldadanläggning. Möjligheten attdirektelda med halm var inte aktuelldå man ville undvika vägtransportergenom centrala Köpenhamn.Istället kommer halmpelletsatt transporteras med pråm.Svensk torkteknikRåvara i produktionen av träpelletär förutom restprodukter igolv- och möbeltillverkningen påJunkers även träflis från skogsbruket.Dessutom finns möjlighetenatt hämta råvara från tillexempel Sverige, Finland, de baltiskaländerna och Polen.Råvaran torkas i en exergitorkfrån GEA. Det är ett slutet systemför torkning och värmebehandlingav fasta produkter iångatmosfär vid förhöjt tryckoch temperatur. Systemet värmsupp indirekt av mellantrycksånga.Den avdrivna fukten frånmaterialet erhålls som lågtrycksångasom kan användas för kraftochvärmeproduktion.Systemet ger att antal fördelar,varav den huvudsakliga är denhöga energiåtervinningen påöver 85 procent. Exergitorkenundviker också utsläpp av luktoch stoft till atmosfär, samt eliminerarbrandrisken eftersomdet inte finns något syre i anläggningen.En liknande leveransgjordes 1998 till Skellefteå Kraftspelletstillverkning.Tekniken utvecklades i mittenpå 70-talet på Chalmers TekniskaHögskola, och kommersialiseradesav ett av de första groddföretagen,Svensk Exergiteknik.Företaget är idag ett helägt dotterbolagtill GEA WiegandGmbH, en medlem av den tyskaGEA-gruppen inom mg-technologiesAG. GEA är ett globalt företaginom process- och energiteknikmed över 15 000 anställda.Pressar och hanteringBühler AB i Malmö svarar förleverans och installation av pelletspressarnatill fabriken i Køge.Bühler kommer även att levereraall transport- och hanteringsutrustninginom pelleteringsanläggningen,liksom anläggningenskontrollsystem samtelektrisk installation.Bühler är en koncern med 6500 anställda och en omsättningöverstigande 1,4 miljarder CHFNär fabriken blir klar motsommaren så återkommer vimed en rundvandring på plats.Anders HaakerNr 6 20029


Packa pellets i säckFisker Pakkemaskiner A/Slevererar packningsmaskiner ochkompletta packlinjer.Verksamhetsområdet är främstanläggningar för plastsäckar upptill 50 kg. Plasten tillförs maskineni form av rullar och säckarnaformas, fylles och förslutes i ett arbetsmoment.Plast från rulle är den absolut billigastemetoden att packa pelletsi säck.I takt med att pellets ökar som energikällaför småhusuppvärmningstiger också efterfrågan av pelletsi säck.Pellets i säck gör också logistikenenkel. Pallarna kan ställas utanföroch kunderna tar med sig varanMaskiner har sålts tillpå ett enkelt sätt.Såbi Pellets AB, AB Forssjö Bruk, VE-gruppen A/S,Bioenergi i Norrland AB, Bioenergi Skandinavien AB och SBESvensk BrikettEnergi AB.Fisker Pakkemaskiner A/SIndustrivej 41 F • Stilling • DK 8660 SkanderborgTel: +45 87 93 82 22 • Fax: +45 87 93 82 20e-post: info@fisker-pakkemaskiner.dkwww.fisker-pakkemaskiner.dkHELAUTOMATISK - BILLIG EMBALLAGEYOUR PERFORMANCE IN MINDBühler levererar och installerarutrustning tillpelleteringsanläggningi Köge, med en totalproduktionskapacitet av47 t/h biobränslepellets.Bühler erbjuderprocessutrustning såväl somkompletta kundanpassadelösningar.Bühler AB, Drottninggatan 1D, 212 11 MalmöTel. 040-24 59 00, Fax 040-24 59 90www.buhlergroup.comTorkning.Upptäck GEAs värld avtorkteknik. Vi är experter på:Ångtorkar (Exergitork)RökgastorkarLufttorkarFlashtorkarSpraytorkarTrumtorkarRingtorkarLeading Technologies. Individual Solutions.GEA Evaporation Technologies ABDrakegatan 6, 412 50 Göteborg, www.gea-evaporation.seTel 031-703 3990, Fax 031-703 7960, E-mail info@gea-evaporation.seVi leverar hela förbehandlingen inkl. en ångtork till Energi E2s nyapelletsfabrik i Köge. Effektivt energiutnyttjande, minimal miljöpåverkan.10Nr 6 2002


Fortsättning från sidan 9.gjord av Ansaldo Energia i Genuai Italien som även har gjortgeneratorn som är kopplad tillångturbinenHuvudpannan ger800 MWPannan är en tornpanna av Bensontyp,cirka 80 meter hög. Denär utformad och levererad av FLSmiljö/BWE. I den nedre delensitter 16 brännare i fyra nivåer,en i varje hörn på varje nivå.Varje brännare kan eldas mednaturgas, olja och biopulver. Videldning med naturgas utvecklarvarje brännare drygt 57 MW effekt.Med 14 av 16 brännare ifull drift uppnår pannan sin maximalakapacitet på 800 MWt. Förbränningsgasernakyls i sex steg ipannans övre del. Här användsolika legeringar för att klara de påfrestningarsom uppstår. Ångtemperaturenligger på maximalt582°C och trycket på 305 bar.Hög matarvattentemperaturFör att nå hög verkningsgrad ärdet viktigt att det matarvattensom pumpas in i pannan har såhög temperatur som möjligt. Detsker vanligen genom att ta ut endel ånga från ångturbinen. Enfiness på Avedøre 2 är att när mankör gasturbinerna används avgasernaför att värme matarvattnet.Då behöver inte så mycket ångatappas från ångturbinerna och effektivitetenökar. På Avedøre 2kan man nå en matarvattentemperaturpå 320°Cöka. Från början planerade manatt använda kol i Avedøre 2.Under planeringens gång börjadestaten ställa hårdare krav påminskade emissioner av CO 2,NO xoch SO 2.Den första förändringen varatt byta från kol till naturgas ocholja. Men staten har också sattupp mål för att öka bioenergianvändningen.Målet är att 10 procentav Danmarks bränsleanvändningska baseras på bioenergiinom ett antal år.Valet att slutligen ersätta endel av naturgasen med träpelletsvar inte bara politiskt betingatutan också ett sätt att får ett billigarebränsle, enligt Energi E2.Avtal om halmEnegi E2 har efter beslut i danskafolketinget ingått avtal meddanska regeringen om att användaen viss mängd halm och träbränsleper år. Energi E2 har förbunditsig att använda 380.000ton halm per år. Halmen köps inefter årliga anbudsförfarandenfrån lantbruk på Sjælland ochöarna i närheten. Enligt den tidigaredanska regeringens biomassaplanska 1,4 miljoner ton biomassaanvändas för energiproduktionår 2005.Koldioxid minskatmed 10 procentI samband med att Avedøre 2startas stängs tre koleldade anläggningarfrån 1950- och 60-talenmed kraftigt minskade emissionerav svaveldioxid, kväveoxider ochkoldioxid som resultat.KraftvärmeDriftteknikerna överblickar anläggningen på en 16 kvadratmeter storskärmPlatsen för pelletsfabriken i Køge som den såg ut i somras vidBioenergis besök. Då hade endast pålningsarbeten inletts. Ibakgrunden syns delar av Junkers Industrier.Foto Sofie Samuelsson16 kvadratmeterskärmStyr- och reglersystemet har levereratsav Siemens. På 12 stycken67-tums skärmar överblickardriftteknikerna anläggningen.Tillsammans är ytan 16 kvadratmeter.Bara danska banverkethar en större övervakningsskärmi Danmark. Totalt finns 200övervakningsbilder indelad i 17grupper att välja på.Energipolitik liggerbakomHuvudmotivet för att bygga Avedøre2 var att man förutsåg attfjärrvärmeanvändningen i Köpenhamnsregionenkommer attInvestering på 4 mdrdkrAvedøre 2 har kostat cirka 3,9miljoner danska kronor. Ett elprispå 25 öre/kWh behövs föratt betala ränta och amorteringpå investerat kapital samt ge enavkastning på kapitalet. Stöd förden el som produceras med bioenergiger en acceptabel ekonomiäven vid de elpris som råttunder Avedøreverkets första tid,cirka 15 öre/kWh.Vattenfall delägareAvedøre 2 har byggts av ett samriskföretagmed svenska Vattenfalloch danska Energi E2 somägare. Vattenfall äger 40 procentHalmbalar eldas i en separat intilliggande panna. Den beskrevsutförligt i Bioenergi nr 5 -02.i det gemensamma bolaget i/sAvedøreverket 2. Vattenfall harrätt till upp till 200 MWel frånAvedøre 2. Energie E2 har i sintur rätt till 200 MW el från vattenkrafti norra Sverige. Dettasamarbete startade med ett avtal1994 som syftar till att utvecklasamverkan mellan kraftvärmesystemi östra Danmark ochsvensk vattenkraft.Energi E2Energi E2 äger och driver 17kraft och kraftvärmeverk i östraDanmark samt har andelar i sjuvattenkraftverk i Indalsälven.Omsättningen var år 2000 cirka5 miljarder danska kronor. Resultatefter skatt var 310 miljonerdkr. Antalet anställda var 1209personer.Anders HaakerNr 6 200211


Försprånggenom teknikBiobränsleanläggningar• Anläggningar från 3 - 30 MW• Patenterad förbränning• Minimala miljöutsläppKMW ENERGI i Norrtälje AB • Baldersgatan 16 b • Box 34 • 761 21 NORRTÄLJETel: 0176-172 20 • Fax: 0176-193 50 • info@kmwenergi.se • www.kmwenergi.se12Nr 6 2002


Nya styrsystemElcertifikat ska ge merförnybar elSyftet med elcertifikatenär att öka produktionenav el frånförnybara energikällormed 10 TWhfrån 2002 till 2010.Detta är en kraftighöjning av ambitionsnivånjämförtmed 1997 års energipolitiskabeslut.Då var ambitionen attöka andelen förnybartmed 1,5TWh på femår, det vill säga 0,3 TWh perår.Om det visar sig att det går lättareän väntat kan regeringenkomma att höja målet ytterligeratill 15 TWh till år 2012.Tydligare spelreglerMerkostnaden för den förnybaraelen ska lyftas ut ur statsbudgetenoch fördelas på alla elanvändare.Ett skäl till detta är attgöra reglerna mer stabila ochoberoende av det statsfinansiellaläget och de förhandlingar somregelbundet uppstår om hur statenspengar ska användas. Dettabör minska risken för banker ochandra finansiärer som investerarinom energiområdet. De stödsom finns idag avvecklas samtidigtsom de som köper el tvingasatt betala kostnaden för enökad elproduktionen med förnybaraenergislag.EffektivareproduktionssystemMed elcertifikaten ska olika förnybaraenergislag konkurreramed varandra för att på så visfrämja ett effektivt produktionssystem.Den så kallade 9-öringentill småskalig produktion (under1500 kW) tas bort. Miljöbonusentrappas ner från 19 öreper kWh 2003 till 5 öre per kWh2009. Därefter tas den bort helt.För att inte nybyggnad av dedyraste energislagen ska upphöraså införs nya stödformer för tillexempel större vindkraftprojekt.Alla blir kvotpliktigaAlla som producerar förnybar elfår ett elcertifikat för varje MWhel som produceras. För att skapaefterfrågan på dessa elcertifikatmåste ellevarantörer och elanvändareköpa ett visst antal certifikati förhållande till den elsom användaren har förbrukat,detta kallas kvotplikt. Stora kunderkan köpa el och elcertifikatdirekt från producenten. Elleverantörersköter kvotplikten för demindre kunder som inte anmäleratt de vill köpa direkt. Kostnadenför elcertifikaten förs övertill elkunderna via elräkningendär den tydligt ska visas som enegen post.Elintensiv industri får ocksåkvotplikt, men den blir noll tillatt börja med. Reglerna för hurelintensiv industri ska hanterasutreds för närvarande.Förnybar el syns påelräkningenFör övriga användare ska kvotpliktenår 2003 vara 6,7 procent,det vill säga så stor del av förbrukad/faktureradel ska vara förnybarel. Varje år kommer kvotenatt ökas för att 2010 vara 15,6procent. Kostnaden för ett certifikatberäknas bli mellan 120-150 kr. För slutkunden beräknasunder 2003 kostnaden bli 1,0-1,25 öre per kWh använd el.Denna kostnad ska specifiserasTidplan för införandet av elcertifikat2001Oktober Elcertifikatsutredningen klar2002FebruariMarsJuniNovemberDecember2003JanuariMarsAprilMajJuniLagrådsremiss till lagrådetLagrådet har avgörande synpunkter på hanteringen av elcertifika ut skattesynpunkt och bokföringsmässigt.EnergipropositionenElcertifikat ingick endast översiktligt. Mål om 10TWh ny förnybar el 2010.Departementsstencil (utredning av Näringsdep.)Regeringen beslutar att lämna lagrådsremisstill lagrådetLagen lämnas till lagrådet för remissbehandling(texten blir offentlig)Proposition om lag om elcertifikat läggs fram tillRiksdagenBeslut av Riksdagen, därefter beslut av regeringeenom förordningenBeslut av energimyndighetens styrelse omföreskrifterElcertifikatssystemet träder i kraftDe första certifikaten utfärdas och handeln medelcertifikat kan börja.Nr 6 2002på elräkningen.Marknaden sätterpris på certifikatenPriset kommer att avgöras av tillgångoch efterfrågan. I ett inledningsskedekommer staten attgarantera producenterna ett lägstapris. För 2003 ligger det på60 kr per certifikat, vilket motsvarar6 öre per kWh. Prisgarantinkommer att sänkas varje åroch försvinna helt år 2008. Detfinns också en högsta gräns somstyrs av den straffavgift somdrabbar de elleverantörer ochelanvändare som inte köpt såmånga certifikat som de skullegjort enligt sin kvotplikt.Kraftvärme väntasökaProfu har på uppdrag av Elcertifikatsutredningenräknat på konsekvensernaav det nya systemet.Några av slutsatserna är att biokraftvärmefår en domineranderoll i systemet, särskilt inledningsvis.Kraftvärmeanläggningarsom kan byta bränsle utankostnad kan växla mellan att varamed i certifikatsystemet och attstå utanför, ena året kan de användabiobränsel och ett annat årkan de använda kol.Småskalig vattenkraft ochkraftvärme baserad på avfall fåren god konkurrenskraft.Internationellsamordning på siktFlera länder håller på att utvecklaelcertifikatssytem för att främjaelproduktion med förnybara energikällor,bland annar Belgien,Danmark, Italien, Nederländerna,Storbritannien och Österrike.Däremot har Frankrike, Spanienoch Tyskland valt systemmed fast pris för att stödja el frånförnybara energikällor. EU ställerkrav att alla medlemsländerska ta fram system för att kunnaforts sid 1413


Nya styrsystemSala Heby och Ena Kraft är två biobränsleeldade kraftvärmeverk som kan sälja elcertifikat till hugade spekulanter.forts från sid 13garantera ursprunget av el produceradav förnybara energikällor.Detta ska vara klart senastden 27 oktober 2003. I EU-direktivetom förnybar el framgåratt EU kommer att tillåta olikastödregler några år till men påsikt kommer kraven att höjas föratt reglerna ska harmoniseras.Senast 2005 ska kommissionenlägga fram en rapport om hur deolika systemen fungerar tillsammans.Svenska certifikatsäljs till HollandEtt internationellt frivilligt systemför handel med elcertifikatstartades 1999. Det kallas RECS(Renewable Energy CertificateSystem) och började med Holland,Danmark, England. Idag är11 länder aktiva med totalt 90aktiva medlemmar. Från Sverigedeltar 15 medlemmar, däriblandföljande: Birka Energi, Dala-Kraft, Eurowind, Fortum, Graninge,Jämtkraft AB, Tekniskaverken i Linköping AB, Sala-Heby Kraftvärme AB, SCA,Skellefteå Kraft, Svenska Kraftnät,Sydkraft, Vattenfall. Viadessa medlemmar finns ett 80-talanläggningar som är godkändaför att ingå i RECS- systemet. Entestperiod startade 1 januari2001. Sedan dess har i Sverigetotalt cirka 1,5 miljoner certifikatutfärdats. Av dessa har ungefär700 000 omsatts, vilket motsvararcirka 0,7 TWh. Totalt har 6miljoner certifikat utfärdats i Europaoch av dessa ha 1,5 miljonercertifikat omsatts. Det innebäratt svenska aktörer står för cirkahälften av omsättningen hittills.Hälften producerades med vattenkraftoch större delen av denandra hälften med bioenergi..Andra stora aktörer är Norge,Finland och Tyskland. Omsättningenhar möjliggjorts genomatt Holland som enda land köpercertifikat från andra länder. Testperiodenhar kostat cirka 2 miljonerEuro varav hälften har finansieratsav EU.Endast svenskacertifikat i SverigeElanvändarna, de kvotpliktiga iSverige, kommer inte tillåtas attköpa certifikat från andra länderför att uppfylla sin kvotplikt. Ialla fall inte till att börjamed.Detta för att hindra attsvenska elanvändare främjar förnybarenergi i andra länder. Investeringarnaska styras tillSverige. På sikt är det dock meningernatt det ska bli möjligtmed internationell handel av certifikat.I dagsläget är det oklarthur detta ska gå till.Anders HaakerMyndigheternas ansvarsområdenEnergimyndighetenGodkänna anläggningarLösa in certifikat till garantiprisRegistrera kvotpliktigaKontrollera deklarationerAnnullera använda certifikatBesluta om sanktionsavgifterBevaka, analysera och informeraSvenska kraftnätUtfärda certifikatKontoföra certifikaRedovisa överföringar av certifikatRedovisa medelpris på certifikatVilka energislag är berättigade tillelcertifikatSolenergiVindenergiVattenkraft (viss)Bioenergi (viss)VågenergiGeotermisk energiDe exakta definitionera av vilka bränslen som ska vara berättigadeför certifikat görs inte i lagtexten utan i förordningensom beslutas av regeringen. I dagsläget (november) är det alltsåinte klart om torv som används för elproduktion ger elcertifikat.I Olof Johanssons torvutredning som presenterades den1 november föreslås dock att torven ska ge elcertifikat.14Nr 6 2002


Nya styrsystem/ affärsnotiserHandel med CO -utsläpp2endast för anläggningarstörre än 20 MWEn parlamentarisk utredningkommer att förberedaett system för handelmed utsläppsrätter i Sverige.Handel startar 2008Utredningen som leds av KjellJansson, generaldirektör förTullverket, ska vara klar med sittarbete om cirka ett år, i slutet av2003. Åren 2005 till och med2007 blir en försöksperiod utanrättsligt bindande mål. Underperioden ska anpassning ske tillEUs direktiv. Under 2008-2012ska Sverige uppfylla sitt åtagande.Efter detta följer en fortsättningi någon form.Anders Lundin, utredningenshuvudsekreterare, gav på NaturvårdsverketsKlimatforum enpresentation av hur systemetmed utsläppshandel kommer attse ut.Effektivare systemOrsakerna till att man vill införahandel med utsläppsrätter iställetför CO 2-skatt är flera. Med CO 2-skatt är det svårt att veta exaktvad resultatet blir. Med handelsätter politikerna taket för utsläppen.Systemet förväntas ge enökad effektiv med mindre kostnaderoch ger incitament till utsläppsminskningar.Insatsernastyrs till där det är billigast genomatt genomföra.Utsläppsrätter bliren knäckfrågaTill att börja med ska hela landetfå en viss utsläppsrätt. Sedan skautsläppsrätterna fördelas på anläggningarna.- Detta kommer att bli enknäckfråga, enligt Anders Lundin.Det svåra blir att bestämmahur många utsläppsrätter varjeanläggning ska få. Tilldelningenav utsläppsrätter kommer att varagratis, enligt EUs direktiv. Sverigehar drivit på att fördela utsläppsrätternagenom ett auktionsförfarandemed detta var inte möjligtpå grund av EUs lagstiftning.Kriterierna för tilldelning ska varaklara i slutet av 2003.Färre än 200anläggningar berörsEnligt en studie av ÅF så finnsdet 197 anläggningar som ärstörre än 20 MW i Sverige ( 297om varje anläggning inom fjärrvärmeverkenska räknas för sig).Utsläppen av koldioxid från energisektornär cirka 9 580 000ton per år av totalt cirka 19 000000 ton per år i Sverige.Mindre del omfattasav handelnCirka en tredjedel av Sveriges utsläppav växthusgaser kommer att omfattasav handeln med utsläppsrätter.EUs direktiv för handel medutsläppsrätter håller på att förhandlasoch därför kan utformningenkomma att ändras något.Det som ser ut att gälla är atthandeln mellan 2008 till 2012kommer att gälla endast koldioxid.På sikt bör även metan, lustgas,HFC med flera klimatpåverkandegaser ingå i systemet. Endaststora fasta anläggningarinom fyra samhällssektorer kommeratt ingå i systemet. Det ärenergiområdet, produktion ochbearbetning av stål, mineral ochcementindustri samt pappersochmassaindustri. Totalt rör detsig om 4000-5000 anläggningar iEuropa. Det är oklart om transportområdetkommer att varamed. Aluminiumindustri kommerinte att vara med i systemetunder den första perioden.Anders HaakerSödra Skogsenergi säljerpanncentralen i MönsteråsSödra Skogsenergi AB säljerpanncentralen vid Parkskolani Mönsterås tillSydkraft Värme AB. Mönsteråskommun har godkänt affären.Södra Cell Mönsterås har tidigaretecknat avtal med sydkraftom fjärrvärmeleveranser frånmassabruket till Mönsterås centralort.Sydkraft avser att anslutaparkskolan och vattenpalatsettill fjärrvärmenätet.I samband med denna anslutningövertar Sydkraft pannan ijuni 2003.Panncentralen i Ålem somockså ägs av Södra Skogsenergiberörs inte av denna försäljning.Elmia och Svebio gör världsbioenergikonferensoch mässaIjuni 2004 anordnar SvenskaBioenergiföreningen(Svebio) en internationellkonferens med tillhörande mässapå Elmia i Jönköping. Deltagarnamöter där det senaste vadgäller teknik och kunnande.– Vårt mål är att skapa en återkommandeinternationell konferensoch fackmässa inom bioenergisom på sikt får samma internationellatyngd som skogsmässanElmia Wood, säger TorbjörnJohnsen, Elmia.Vapo köper Tootsi TurvasTootsi Turvas, startadesredan 1919 och är Estlandsoch Baltikumsstörsta torvproducent med 400anställda och en omsättning på11 miljoner Euro. Finska Vaposom också är ägare av svenskaRåsjö Torv AB har gjort en preliminäröverenskommelse omköp av 95 procent av aktierna ibolaget.Säljarna är investerare och företagsledningensom blev aktieägareefter privatiseringen undermitten av 90-talet.Företagets produktion bestårav briketter, stycketorv samt odlingstorv.Juhanni Hakkarainen som ärdirektör för Vapos Energi divisionframhåller att man köper ettsolitt och lönsamt företag. Hananser också att kunskaps nivån iföretaget är hög och att köpetpassar Vapos framtida strategiskautveckling bra.Sydkraft satsar på VästSverigeSydkraft är en av Sveriges största användare av bioenergi förfjärrvärme. Nu satsar företaget på att utveckla marknaden iVästsverige. Det första steget togs för några år sedan när detnya fjärrvärmeverket i Alingsås togs i drift. i oktober invigdes fjärrvärmeverketi Landvetter och beslut har fattats om investeringar i nyabetydande bioeldade fjärrvärmeverk i Mölnlycke och Kungsbacka.Nr 6 200215


Högre effektur mindrevolym!Kompletta fastbränsleanläggningarProjektering och tillverkning av komplettafastbränsleutrustningar 3-30MW. Tillverkningav silo- bränsle- och askhanteringsutrustningar.Återförsäljare av Lin-Ka pelletseldningsutrustningar200 kW - 3,5 MW.Effektökning/FörbränningsproblemVi ökar effekten på befintliga anläggningarav alla fabrikat. Efter noggrann analys ger viett förslag med effektökningsgarantier.Montage, Service och EnergiutredningarHamnplan 2 • 761 32 Norrtäljetel: 0176-193 30 • fax: 0176-22 48 21www.klmenergi.se16Nr 6 2002


TWh2520BioenergiFjärrvärme åretBioenergin ryckeri från i fjärrvärmestatistiken15Värmepump105SpillvärmeHetvattenÖvrigtElKolFossilgasOljaI takt med att jullitteraturen anmäls på TVkommer också nu Fjärrvärmeföreningenmed sin årliga presentation. Med reservationför vissa siffror, statistiken är i skrivandestund ej helt färdig återger Bioenergisom vanligt delar av det intressanta materialet.Den tryckta publikationen, medkontaktadresser m.m. kan beställas frånfjärrvärmeföreningen på telefon 08-677 2550 eller fax 08-677 25 55 eller viawww.fjarrvarme.org.Torv 11 %Biogas 2%Avfall 22 %Tallbeck 7 %Trädbränsle59 %Mängden använt biobränslei fjärrvärmeochkraftvärmeverk2001 motsvarade 26,6 TWh.Trädbränsleanvändningen ökademed cirka 2,4 TWh till 16,3TWh från 2000 till 2001. Dettaefter en nedgång på 0,9 TWhmellan från 1999 till 2000.Tallbeckoljaökade med 0,3 TWh till1,8 TWh och torv ökade från 2,4till 2,8 TWh. Avfall ökade någotfrån 5,5 till 5,7 TWh. Totaltökade bioenergin med 3,3 TWhvilken motsvarar cirka hälften avden totalt ökningen inom fjärrvärmen.På följande sidor presenterasanvändningen, räknat iGWh, ort för ort.Tabell 1 De största bioenergianvändarnaräknat som andel avtotal bränsleanvändning.I Enköping har man kommitlängst i Sverige när det gäller attanvända biobränsle även förtopplast i fjärrvärmen, 99procent av tillfört bränsle under2001 var bioenergi. Kramfors,Vimmerby, Rättvik ochÖverkalix ligger också långtfram.Tabell 2. De största användarnaav bioenergi räknat i GWh.På sju orter användes mer än enTWh per år ytterligare sjuanvänder mer en en halv TWhbiobränsle. Bland dessa 14största är det bara Växjö somockså kommer med på 10-itopplistannär det gäller andelbiobränsle jämfört med totalbränsleanvändning.Ort (%) GWhEnköping 99 248Kramfors 98 54Vimmerby 98 64Rättvik 97 42Överkalix 97 24Alvesta 96 87Ljungby 96 112Skara 96 54Växjö 96 521Lycksele 95 136Tabell 1 Andel bioenergiOrt/företag GWh (%)Stockholm 3174 39Uppsala 1701 84Västerås 1134 78Söderenergi 1095 59Norrköping 1038 83Göteborg 1038 21Linköping 1011 66Örebro 949 64Malmö 835 34Eskilstuna 606 83Umeå 561 64Helsingborg 535 47Växjö 521 96Haninge 512 88Tabell 2 Tillfört bioenegiNr 6 200217


Fjärrvärme åretMEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD TALLBECK TORV BIOGAS AVFALLMEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD Tallbeck TORV BIOGAS AVFALLAKADEMISKA HUS 54 20 20 0 0 0 0ALINGSÅS 0 0 0 0 0 0 0ALVESTA 96 87 87 0 0 0 0ARBOGA 74 64 64 0 0 0 0ARVIKA 80 70 70 0 0 0 0AVESTA 64 142 45 0 0 0 97BIRKA VÄRME 22 62 47 0 0 15 0BODEN 93 275 80 0 20 0 146BOLLNÄS 69 106 23 0 0 0 83BORLÄNGE 33 125 4 0 0 0 121BORÅS 69 448 448 0 0 0 0BOTKYRKA,HUDDINGE, SALEM 86 86 0 61 0 26 0BROMÖLLA 0 0 0 0 0 0 0BRÄCKE 82 16 16 0 0 0 0DEGERFORS 82 35 35 0 0 0 0EDSBYN 94 42 42 0 0 0 0EKSJÖ 91 127 82 0 0 0 15ENKÖPING 99 248 245 0 0 3 0ESKILSTUNA 83 606 603 0 0 2 0ESLÖV (Ringsjö AB) 7 7 0 0 0 7 0FAGERSTA, LUDVIKA 85 192 129 0 45 0 0FALKENBERG 90 50 50 0 0 0 0FALKÖPING 94 32 32 0 0 0 0FALUN 83 200 198 0 0 2 0GOTLAND 29 60 0 53 0 7 0GRANINGE VÄRME AB 64 82 51 0 31 0 0GÄLLIVARE 65 102 7 0 95 0 0GÄVLE 39 274 267 0 0 7 0GÖTEBORG 21 1038 0 90 0 0 948GÖTENE 0 0 0 0 0 0 0HABO 0 0 0 0 0 0 0HALMSTAD 64 250 68 0 0 0 181HAMMARÖ 30 8 8 0 0 0 0HANINGE, TYRESÖ 88 512 379 68 0 0 66HAPARANDA 71 48 2 0 47 0 0HEDEMORA 78 114 114 0 0 0 0HELSINGBORG 47 535 486 0 0 48 0HJO 94 23 23 0 0 0 0HOFORS 60 87 87 0 0 0 0HUDIKSVALL 81 158 81 18 50 9 0HÄLLEFORS 79 41 41 0 0 0 0HÄRJEDALEN 0 0 0 0 0 0 0HÄRNÖSAND 70 115 51 0 59 5 0HÄSSLEHOLM 75 122 116 0 0 6 0HÖÖR 56 10 10 0 0 0 0JOKKMOKK 88 47 47 0 0 0 0JÄRFÄLLA (Graninge Järfälla Värme) 0 0 0 0 0 0 0JÖNKÖPING 49 332 326 0 0 6 0KALIX 92 111 87 0 24 0 0KALMAR 70 252 249 0 0 4 0KARLSHAMN 0 1 0 0 0 0 0KARLSKOGA 91 424 60 0 260 0 10518Nr 6 2002


Fjärrvärme åretDet är många projekt pågång bland landets energiverk. Vi har varit ikontakt med några av dem för attfå lite kommentarer på läget,först ut är Linköping.– Nu när elpriset är högt, körvi kraftvärme för fullt, det innebäratt samtliga tre anläggningargår, inleder Ingvar Carlsson, viceVD och ansvarig för affärsområdeEnergi– Tidigare när priserna var lägrekördes kraftvärmen av naturligaskäl betydligt mindre.– När det gäller utbyggnationLinköping har startat byggetså har vi upphandlat en ny 68MW panna för avfall till Gärdstaverket,leverantör är Vølund,Danmark.Den nya avfallspannan planerasatt sättas i drift hösten 2004.Kanske merkraftproduktion– Vi har också en option på elproduktionpå den nya pannan,dvs ett fastlagt pris på en turbinmen vi avvaktar tills vi med säkerhetvet att avfall blir ett godkäntbränsle vad gäller elcertifikat.Detta blir också avgörande förLinköping såtillvida den befintligagasturbinen skall köras ellerläggas i malpåse.– Vinnarna i detta nya skatteförslagär helt klart de anläggningarsom kör enbart fossilt ellerenbart bio, vi som kör en mixblir de stora förlorarna här, sägerIngvar Carlsson .I dagsläget körs Gärdstaverketmed 5 procent trädbränsle och95 procent avfall.Det drygt ett år gamla förvärvetKatrineholms Energi liggerpå 90 procent trädbränsle ochAvfallsverket Gerstad med sinplanerade tillbyggnad, straxtnorr om Linköping vid E4:anhar en liten del animaliskt fettoch olja på toppen. Kraftvärmeverketi Linköping ligger på 30procent fossilbränsle och har bioandelen70 procent.I den gammla kolpannan eldasidag gummi- och träflis, oljan ärersatt med animaliskt fett. Animalisktfett är en restproduktfrån slakterierna och produktenär flytande, pumpbar vilket gerden en rad fördelar. Idag inledsockså en utvärderingsperiod medkött och benmjöl i detta verk.MEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD TALLBECK TORV BIOGAS AVFALLforts sid 21KARLSKRONA 84 157 157 0 0 0 0KARLSTAD 78 426 283 0 0 3 141KATRINEHOLM 0 0 0 0 0 0 0KIRUNA 76 196 59 0 105 0 32KLIPPAN 17 12 4 0 0 8 0KRAMFORS 98 54 30 0 25 0 0KRISTIANSTAD 81 247 197 0 0 28 0KRISTINEHAMN 0 0 0 0 0 0 0KUNGSBACKA 43 41 41 0 0 0 0KUNGSÖR 69 25 25 0 0 0 0KUNGÄLV 69 56 56 0 0 0 0KÖPING 0 0 0 0 0 0 0LANDSKRONA 34 97 90 0 0 8 0LAXÅ 82 33 33 0 0 0 0LEKSAND 0 0 0 0 0 0 0LERUM 13 4 4 0 0 0 0LIDINGÖ 0 0 0 0 0 0 0LIDKÖPING 70 206 0 15 0 0 191LILLA EDET 39 5 5 0 0 0 0LINDESBERG 0 0 0 0 0 0 0LINKÖPING 66 1011 332 0 0 0 679LJUNGBY 96 112 16 0 9 1 81Sammanställningen fortsätter på sid 21Nr 6 200219


När det gäller KVARNARkontakta FRANSSONSVi har kvarnar och rivare för alla material.BRÄNSLET FINNSI SKOGENVi ökar takten. 100 GWh merskogsflis kommande säsong.Granuleringskvarn typ HK finns i tre storlekar.Passar utmärkt vid framställning av t.ex.Briketter, pellets och pulver.www.franssons.seMätplatssystemet för energiredovisningEtt hett system•Obemannad invägning• Kommunikation med förarterminaler,bilvågar och egna nätverk•Hantering av biobränsle, sopor ochreurpapper mm•Säkerhetskopiering• Support, service och förvaltningSDC erbjuder dessutom programvaror föravräkning/fakturering samt uppföljning avköp och försäljning.För mer information om energiredovisning,kontakta produktansvarig Daniel Olsson060-168724.www.sdc.seVi vet hur Du får ut den bästanyttan av soLett biopellets.Kontakta oss, vi är tillför Dig.Tel. 0910-77 25 00www.skekraft.se22Nr 6 2002


Fjärrvärme åretSysav, Sydvästra Skånes avfallsaktiebolagNu proveldas kraftvärmeverkets ugnBodens Energitappar och ökarSysav bygger ett nytt kraftvärmeverk på Sjölunda iMalmö intill befintligt avfallsvärmeverk.Det presenteradestill viss del redan i nr 4.– Bygget är uppdelat i olikamaskin- och byggentreprenader,berättar Jonas Ek som är chef förSysav Energi.Delarna är ugn/panna, rökgasrening,turbin/generator samtolika byggentreprenader omfattandebland annat rivningsarbeten,ledningsomläggning, markarbetensamt betong- och stålarbeten.I den nya anläggningen kommerungefär 25 ton avfall att förbrännasper timme, dygnet runt,året runt. Energin i avfallet tastillvara, dels som fjärrvärme föruppvärmning av bostäder, delssom el.Cirka 540 000 MWh värmeoch cirka 150 000 MWh el kommeratt produceras per år i dennya anläggningen. Avfallet ersätterstora mängder av de fossilabränslen olja, kol och naturgas.– Det viktigaste på kort sikt ärnu att slutföra byggnationen ochatt komma i produktion med detnya Avfallskraftvärmeverket..Skatteförslaget– De nya förslagen inom skatteområdetslår hårt mot avfallseldadekraftvärmeverk, framhållerJonas Ek.– Förslaget till sänkt skatt förkraftvärmeverk eldade med fossilabränslen kommer indirekt attförsämra konkurrenskraften föravfallsförbränning. Det är därförviktigt att villkoren för avfallsförbränningi allmänhet, och avfallskraftvärmei synnerhet, inteförsämras ytterligare genom andrastyrmedelsförändringar, exempelvisskatt på avfall till förbränning.Man tycker också att förslagetom att slopa avdraget för energiskattpå el som produceras ikraftvärmeverk och används iegen verksamhet kommer att fåstor negativ effekt på de avfallseldadekraftvärmeverkens lönsamhet.Elcertifikatsystemet kan bli enstimulans för avfallskraftvärme.En förutsättning är naturligtvisatt certifikatsystemet inkluderarall elproduktion från avfallskraftvärmeverk,såväl befintliga somnya anläggningar.Långsiktighet tack!Som avslutning efterlyser JonasEk en mer långsiktig energipolitikmed tillhörande skattesystemså att de ger anläggningsägaremöjlighet att planera investeringarmed bibehållna förutsättningar.Sofie SamuelssonKommunen är sommånga andra norrlandskommunerdrabbade av utflyttning ochligger därför tämligen lågtmed nya investeringar, alltmåste vägas på guldvåg dåkunderna inte är säkra, berättarHardy Lundborg.Genom att fånga upp villornaoch nya industrierbland annat sågverk har manhållit ställningarna trots att tillexempel sjukhus och andrastörre användare har försvunnit.Under 2003 kommer manatt sasta på utveckling av denbefintliga tekniken på avfallssidan,från 150 GWh idag tillcirka 170 GWh. Samtliga anställdakommer att få vidareutbildningför att möta de nyakrav.Sofie SamuelssonMEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD TALLBECK TORV BIOGAS AVFALLPAJALA 87 25 25 0 0 0 0PERSTORP 0 0 0 0 0 0 0PITEÅ 3 6 6 0 0 0 0RINDI ENERGI AB 0 0 0 0 0 0 0RONNEBY 71 89 87 0 0 2 0RÄTTVIK 97 42 42 0 0 0 0SALA 81 114 106 8 0 0 0SANDVIKEN 92 238 144 0 94 0 0SIGTUNA (Brista Kraft AB) 37 339 339 0 0 0 0SIMRISHAMN 70 39 39 0 0 0 0SKARA 96 54 47 0 0 7 0SKARABORGS LÄN 6 0 0 0 0 0 0SKELLEFTEÅ 43 33 0 0 33 0 0SKINNSKATTEBERG 0 0 0 0 0 0 0SKÖVDE 0 0 0 0 0 0 0SMEDJEBACKEN 33 18 18 0 0 0 0SOLLENTUNA 0 0 0 0 0 0 0SOLNA, SUNDBYBERG (Norrenergi AB) 6 59 0 59 0 0 0STAT AKADEM HUS 55 20 20 0 0 0 0STENUNGSUND 0 0 0 0 0 0 0STOCKHOLM 39 3174 1481 898 0 1 795STRÄNGNÄS 61 41 41 0 0 0 0STRÖMSUND (Jämtlandsvärme AB) 68 23 23 0 0 0 0SUNDSVALL 28 179 52 30 0 7 65Sammanställningen fortsätter på sid 39Nr 6 200223


Funderar du på...KraftvärmeFjärrvärmeFjärrkylaSpillvärmeprojektAvfallsförbränningBiogasEffektiviseringarGävleTel. 026-14 01 30VästeråsTel. 021-81 80 50UppsalaTel. 018-10 49 35SollentunaTel. 08-594 761 60NyköpingTel. 0155-29 21 05BoråsTel. 033-12 47 80LinköpingTel. 013-25 09 40Isolatorvägen 8, 721 37 Västerås.Tel. 021-81 80 50 • Fax 021-81 14 55E-mail: info@fvb.se • Internet: www.fvb.seExplos on...FutureLabDEN NYAEKOLOGIN... eller en gnistsläckningsanläggningfrån GreCon?Med mängder av bränsle och i principobegränsad tillgång till syre så får enbrand i ett spånutsug alltid ett obehagligtsnabbt förlopp.En GreCon-anläggning fungerar så attden tidigt upptäcker eventuella gnistor iluftströmmen och släcker dessa, stängerbrandspjäll eller slår från utsugningsanläggningen.Då slipper man obehagliga överraskningar.Telefon 036-139890 Telefax 036-138888En enkel idé.Vi återvinner trä. Slutprodukten är träflis. En energirik råvara somanvänds i värmeverk. Träflisen bränns och utvecklar värme.Koldioxiden som uppstår vid förbränningen tas upp av träden genomkolsyreassimilation. Ren energi som inte bidrar till växthuseffekten.IQR. Lösningar för den nya ekologin.Vill du veta mer om återvinning,kontakta oss på telefon0520 - 382 20 eller www.iqr.seinfo@sagspecialisten.sewww.sagspecialisten.se24Nr 6 2002


VILLA6/2003KaminerKakelugnarKöksspisarKökspannorVEDELDADE VÄRMEKÄLLORVed eldas inte bara ipannrummet utan också i eldstäder spridda ilokalerna. Fyra huvudtyper finns:1. Öppen spis med insats.2. Tunga magasinerande systemtyp kakel och täljstens-ugnar.3. Kaminer av mer eller mindreavancerad konstruktion.4. Köksspisar och kökspannor.LokaleldstäderVi har en fin tradition här i landetmed vackra spisar. Den traditionenskall vi vara rädda omoch bevara. I en vanlig öppenspis är det eldens blickfång ochden trivsel som skapas som är detväsentliga. Det eventuella värmetillskottsom uppnås är av underordnadbetydelse.Kakelugnen är en svensk uppfinningfrån 1700-talet. Klimatetvar kallt och det behövdes eldstädersom utnyttjade veden så effektivtsom möjligt. Kakelugnenfungerar efter principen att denvarma rökgasen passerar långarökkanaler i kakelugnen innanden går ut i skorstenen.Rökgasen avger sin mesta energii dessa kanaler så att kakelugnenblir varm. De flesta kakelochtäljstensugnar lämpar siginte för små brasor och de skallinte eldas fortlöpande med någravedträn i taget. Brasan skallbrinna ut ordentligt och det börgå 8–12 timmar innan en ny brasatänds så att all värme har avgivitstill rummet.Det kanske mest väsentliga,och det som skiljer kaminen frånen öppen spis, för att åstadkommaen kontrollerad förbränning,är luckorna. De gör att lufttillförselnkan styras. Sedan behövsförstås en bra utformning av eldstad,lufttillförsel mm. Är dettagjort på rätt sätt och om veden ärbra, så skall verkningsgraden blihög och förbränningen god ochdärmed också små utsläpp.Något att tänka på är:•Typgodkänd: En typgodkändeldstad uppfyller miljö- ochsäkerhetskraven i miljölagstiftningen.•Miljögodkänd: En eldstadsom har lägre tjärutsläpp änbyggreglerna rekommenderar.• P-märkt: Numer har ocksåvedkaminer börjat P-märkas.Det betyder bra miljöegenskapersamt kontrollerad tillverkningoch dokumentation.• Montering: Typgodkändaprodukter har anvisningar förhur eldstäderna skall monteras.• Bygganmälan: Kontaktakommunen innan installationen.•Besiktning: En nyinstalleradeldstad skall besiktigas av skorstensfejarmästareninnan den tasi bruk första gången.• Ändamål: Vad skall eldstadenanvändas till? Trivseleldningeller för att ersätta annan uppvärmning?Möjlighet att lagamat? Önskas värme snabbt ellerunder en lång tidsperiod?•Verkningsgrad: Ju högre destobättre.• Rökgastemperatur: Äldrehalvstensmurade skorstenar ärdimensionerade för en högstarökgastemperatur av 350 °C.• Vikt: Golvet där eldstadenskall placeras måste tåla vikten aveldstaden och eventuell skorstensom monteras på den. Överstigereldstadens vikt 150 kg måstebjälklagrets bärighet konrolleras.• Utseende: Vilken färg ochform som önskas.• Pris: Hur mycket får installationenkosta. Tänk på att detäven behövs en skorsten som ivissa fall kan kosta lika mycketsom eldstaden.Nu känner man verkligen av vilken årstidsbunden bransch man arbetar i. Alla har verkligen fullt upp och ibalnd kännsdet inte som om vi har tid att andas ut ordentligt alls. Hoppas att ni nu får en riktigt skön och vilsam jul i godavänners lag. Detta nummer av Bioenergi Villa kommer att förändras till nästa år och blir en årssummering. Kamineroch spisar läggs i nr 5. Kom gärna med förslag, kommentarer och synpunkter till sofie@novator.se. Låt oss samarbeta !!Bästa Hälsningar Sofie 0708 - 81 97 01BIOENERGI Villa distribueras medBIOENERGI, KRETSLOPP samtsom fristående i 60.000 exemplar perår.Utgivning 6 ggr / årUtgivare:Bioenergi Förlags AB BEFABBIOENERGITorsgatan 12, 111 23 StockholmTelefon: 08-441 70 90Telefax: 08-441 70 89www.novator.seinfo@novator.seNr 6 2002För icke beställt material ansvaras ej. För innehållet isignerade artiklar svarar författarna.C Bioenergi / novatorAllt eftertryck förbjudes utan skriftligt tillstånd frånutgivaren25


©BioenergiVedeldade värmekällor föKakel och täljstensugnarVerkningsgrad: 67–75 %Rökgastemperatur: < 350Effekt: 2 kW–6,5 kWVikt: 500 kg till flera tonLämplig för: Kontinuerlig uppvärmningTänk på: Skall hålla normerPris: 20.000:- - 100.000:-Kakelugnen är en tung konstruktion,uppmurad av tegel ellerannat lämpligt material, somackumulerar värmen och sommåste ha ett stadigt fundament.Det tar upp till tre timmar innanvissa kakelugnar blir genomvarmaoch kommer upp till fulleffekt. När man sedan slutat eldaavges värmen under lång tid, ivissa fall över ett dygn. Konsumentverkethar uppmätt en kvarståendevärme på 2 kW ända upptill 14 timmar efter avslutad eldningpå en täljstenskakelugn.Största nackdelarna är att denmåste ha ett fundament att stå påoch att den inte kan snabbeldas.En gammal kakelugn är avseddatt endast värma det rumden står i.Köksspisar och kökspannorDe flesta nykonstruerade kakelugnarär enkla attmontera. De har oftaen mycket hög verkningsgradoch kapacitetatt värma störredelen av ett hus.Rökkanalen kanmonteras direkt ovanpåde flesta fabrikat.Det finns ett flertal olikafabrikat med miljögodkändatunga eldstäder.Verkningsgrad: ej jämförbarlokalvärme + matlagningRökgastemperatur:Mindre än 350 °CEffekt: 2–6,5 kW (spis)15 - 20 KW (panna)Lämpligt för: Matlagning,bakning, uppvärmningViktigt att tänka på:Det är stor variation mellan enliten vedspis 5 kW och en storkökspanna 20 kW, den förstakan värma rummet en stor kökspannaklarar en ackumulatortankpå 750 liter och kan värmehela huset.Pris: 10 - 30.000Köksspisar och bakugnar tillverkadei gjutjärn respektive lagradematerial för minnena tilläldre tider. Men nu står de infören renässans.Dagens köksspisar ar avseddaatt ge samma känsla som tidigare,men är mer utvecklade. Engjutjärnsspis ger omgående värmetill såväl hus som till matlagningen.Kombinerar man sedandessa med lagrade material, såkan man efter matlagning ochbakning och även utnyttja dessatill värmelagringOm spisen är utrustad med envattenvärmexlare så blir det enpanna och kan kopplas till husetsvärmesystem. De minsta modellernaklarar 5-6 radiatorer och destörre kan kopplas till ackumulatoroch då klara alla behov ochblir då en riktig multimaskin.Insatser och murspisarVerkningsgrad: 60–75 %Rökgastemp: 350 till 450 °CEffekt: 3 – 12 kWVikt:2675 – 160 kg300 -450 kgLämpligt för: Förbättring/effektiviseringav gamla öppna spisaralternativt stomme att byggaegen spis kring.Tänk på: Montera ventiler ibefintlig spiskupa för att förbättracirkulation av uppvärmd luftVissa murspisar kräver gjutetfundamentPris: 7 000 - 18 000 krMed omramning ytterligare10 000 - 20 000 krSkall verkningsgraden i en befintligöppen spis förbättras måsteelden kunna regleras på ettkontrollerat sätt med luckor, förbränningsluftsspjälloch iblandrökgasspjäll. En spisinsats av plåteller gjutjärn har glasluckorframför eldstadsöppningen.Insatsen placeras i spisen ochansluts till skorstenen med ettseparat rökrör. Insatsens rökrörleds upp i den öppna spisen ordinarierökgång och utrymmetdärimellan tätas noga.Förbränningsluften kan reglerasvia ventiler. Ibland finns ävenett rökgasspjäll som kan finjusteras.Insatsens heta ytor värmerrumsluften som sugs in nertilloch blåser ut upptill till rummet.Vedförbrukningen minskar avsevärtoch verkningsgraden förbättras.Är luckorna stora kandessa naturligtvis vara öppna vid”myseldning”.Installationen klarar man vanligtvissjälv, enligt fabrikantensNr 6 2002anvisningar.Rökkanalens konstruktionmåste stämma ihop med spisinsatsenskapacitet.En murspis eller enomramningtill en spisinsatskan göraspå många olikasätt. Oftaanvänds prefabriseradelättbetongfundament.Priset kanförstås varieramycket beroendepå utformning.KRETSLOPP


Kopiera inte, beställ särtryck 08-441 7090vardagsrum & kökBras- och kakelkaminerVerkningsgrad: 65 – 85 %Rökgastemperatur:350 - 450 °CEffekt: 3 – 12 kWVikt: 100 – 200 kgLämplig för: Tilläggsvärme/kompletterande uppvärmningPris: 10 000–40 000 krGjutjärns kaminerVerkningsgrad:65–75 procentRökgastemperatur:350 till 450 °CEffekt: 3–13 kWVikt: 65–180 kgLämplig för: Tilläggsvärme/kompletterande uppvärmningViktigt att tänka på: Kaminernablir heta tänk på skydd för barnoch vägg.Pris: 4 000 – 20 000 krGjutjärnskaminer har använtslänge. Vid sekelskiftet hade manutarbetat många enkla och välbeprövade kaminer. De är vältestade konstruktioner med högverkningsgrad, som fungerar braäven idag. Ibland är de fodrademed eldfast tegel, för att höjatemperaturen i förbränningsutrymmet.Gjutjärn avger skönvärme från kaminens alla ytor.Ofta är en gjutjärnskaminkompletterad med en kokplattaBraskaminer av plåt är lättaoch mycket effektiva spisar somsnabbt ger ifrån sig värme tillrummet. Ibland har de en beklädnadsom ger ett utseendesom en kakelugn och håller därmedvärmen något mer men dåman i detta produktsortimentprioritera liten vikt så blir inteheller värmelagringen så stor.I anslutning till eldstaden finnsen värmeväxlare för luft. Luftentas från rummet eller via kanalutifrån. Intagen brukar vara lågtplacerade nere vid golvet. I värmeväxlarenvärms luften och blåses,med självdrag eller hjälp aven fläkt, ut genom ventiler upptillpå spisen. Den varma utströmmandeluften stiger uppmot taket och sprider sig ut ihuset. När varmluften kyls sjunkerden mot golvet för att återsugas mot spisen och in i värmeväxlaren.KakelkaminVerkningsgrad: 70–75 %Rökgastemp: Kan överstiga350 °CEffekt: 5 – 12 kWVikt: 200–350 kg exklusiveskorstenLämplig för: KompletterandeuppvärmningPris: 25 000–35 000 kronorsom ger extra matlagnings möjlighet.Verkningsgraden är högoch det är viktigt att värmen kanspridas till stora rumsvolymer,annars kan det bli för varmt.En gjutjärnskamin fodrar oftapassning med påfyllning avbränsle, eftersom eldstadsutrymmetofta är litet. De fungerar utmärkti fritidshus, som snabbtskall värmas upp.Gjutjärn är ett material som ärmycket motståndskraftigt. Eldstäderhar det lång livslängd.Kakelkaminen är egentligenen brasakamin med kakelugnensutseende. Kakelkaminen värmsrelativt fort. Full effekt på cirka10 kW avges redan efter två timmar.Kakelkaminen är ett utmärktalternativ för den som egentligenönskar en kakelugn, men sominte har möjlighet att anordna ettfundament. Det är också ett alternativför den som önskar enbraskamin i lyxutförande.En kakelkamin har så låg viktatt den kan installeras i alla hus.Nr 6 2002VattenmantlatVerkningsgrad:65–75 procentRökgastemperatur: < 350Effekt: < 10 kWVikt: beroende på omramningLämplig för: kompletterandeuppvärmningViktigt att tänka på: balansenav värme mellan vatten och luftPris: 4 000 – 20 000 krBraskaminer och spisar kanockså utföras med vattenmantling.Därigenom ökar möjlighetenatt spridavärmen mellanolikarum. Ettökande antalföretagtillhandahållermöjligheten.©BioenergiLeverantörerEtt axplock av de största leverantörernasamt några av de mindresom inkommit med material tillBioenergi.NIBE Brasvärme ABBox 134, 285 23 MarkarydTel: 0433-75 100KeddyKennedygruppen ABBox 10214, 434 23 KungsbackaTel: 0300-190 60Camina( numer även Exergonoch Svenska Kakelugnar )Ringtrastv 1, 591 23 MotalaTel: 0141-22 35 00Jøtul ABFallvindsg. 6,652 21 KarlstadTel: 054-68 81 80NarvellsABBox 13, 260 35 ÖdåkraTel: 042- 20 44 60Nunnanlahden Unni Oywww.nunnauuni.comNordfire ABBox 104, 661 23 SäffleTel: 0533-200 24Bras-Spisen ABBjörkmossevägen 204430 31 Åsa Tel: 0300-544 444Natureline ABBox 7077, 600 07 NorrköpingTel: 011-140 140Energikassetten ABTel: 042-23 41 28Scandinavisk Spismiljö ABÄngelholmsv. 31254 53 HelsingborgTel: 042-12 69 50Josef Davidssons Eftr. ABBox 42, 330 21 RefteleTel: 0371-20001KulturjernBox 11006, 161 11 BrommaTel: 08-26 79 30Nordic Trä & Bygg i Luleå ABTel: 0920-22 31 30Serviceåtgärder i Lycksele ABSågvägen, 921 45 LyckseleTel: 0950-142 76Silja SpisTel: 0250-717 30Tellus Rör Svets o SmideBox 603, 572 27 OskarshamnTel: 0491-199 36WemekTel: 0930-910 6227


BranschNyttGamla spisar, kakelugnar och kaminerGamla tiders eldstädervar i många fall bra, kakelugnensom exempelvar en svensk uppfinning somtogs fram för att spara ved ochförbättra miljön. Något somman lyckades väl med.Likaså finns det andra bra äldrekonstruktioner som väl är värdaatt spara för framtiden, likasåför tillfällighetseldaren somsnabbt vill värma upp ett extrarum, gäststugan eller vad det nukan vara. Kanske är då verkningsgradeninte det viktigasteoch då kan även den gamla produktenkomma väl till heders -men vad gör man när den är trasigoch hur kan den renoveras?Som tur är finns det lösningarockså på detta.Vid Söderåsens rand ligger detprisbelönta Station Nord. Därfinns en utställning av gamla eldstäderoch en renoveringsverkstad.Mer info finns t ex påwww.stationnord.seEtt fristående laboratoriumKonsultation,UtbildningPrestandaprovningEn objektiv part inom småskaligbioenergianvändning.Tel: 0510- 262 35 (Kontor)Fax: 0510- 252 35Tel: 0510- 272 35 (Labbet)www.afabinfo.comPelletsdataVärmevärde 4,8 kWh/kgVolymvikt 650 kg/m 31 m 3 olja 2,1 ton pellets3,2 m 3 pelletsDiameter:Längd:Energi:6 - 12 mmmax4x diametern1m 3 =3120 kWhTorrhalt: ca 92%Svenskstandard SS 18 71 20VeddataVärmevärdePer kg energiinnehållet (kWh)utetorkad 3,5 - 3,9innetorkad 4,1 -4,5Volymvikt varierar för träslag,utseende och travning och därmedockså värmevärdet /m 3För utetorkad ved av medelkvaliteti trave kan man räkna med1 - 1,5 kWh/m 3(1 m3 olja = cirka 10 kWh)för optimalackumuleringwww.termoventiler.se523 93 Åsunden,0321-261 80, fax 261 89Laddomat ®DEN BränslepelletsGOA VÄRMEN- din värmeVärmepellets Vi levererar från pellets BrikettEnergi ochbriketter Leveranser hem till dig.SBE Svensk BrikettEnergi AB ABKundtjänst/OrdermottagningBox 5, 561 21 Huskvarna.Tel 036-38 Tel 78020-418 95 fax 036-38 419 78 96e-post: pellets@brikettenergi.sewww.brikettenergi.se28Nr 6 2002


BranschNyttKökspannor, köksspisaroch tunga stenspisarDet är inte alla som vetmen det är möjligt attfå konverteringsbidragockså för installation av en kökspannaom du ersätter el. Menbidraget försvinner är det sagt vidnyåret, så det gäller att skynda.Hans Forsman i Strängnäsberättar att man har två modellerfrån Wamsler som båda ärmiljögodkända.Kökspannor allthetareDe klarar så stort hus som på 200m 2 och skall installeras mot enackumulatortank. Det är faktisktsom så att intresset för kökspannorär stadigt stigande och överträffarnumer enligt Hans Forsmandet intresse som visas konventionellaköksspisar.Många kanske står frågandeinför alternativet att dra in värmepannani köket men idag ärmånga hus väl så isolerade att detinte behöver bli så belastandemed vedpåfyllningen. Men detfinns kraft i de största kökspannorna,över 20 kW effektoch det är betydligt mer än deflesta behöver, men bra för attladda en ackumulator snabbt.Därtill får man ju också entrevlig vedspis, vissa modeller ärdessutom utrustade med ugn ochvarmvattenberedare.För den som inte vill gå sålångt kan kanske ett alternativmed en köksspis utan vattencirkulationvara ett alternativ.”Yuppie spisar”Nere i Europa visas mycket elegantainstallationer upp på mässoroch det är ett stort intresse avolika skäl för vedspisen - mankan nog säga att den fått en renesans.Tänk påNu skall man dock komma ihågatt det finns lagar att ta hänsyntill när det gäller inbyggnad. Detskall vara 10 cm leka eller lättbetongmellan spisen och brännbartmaterial. Självklart är detNågra olika exempel på köksspisar och kökspannor. Överst till vänster finns ett exempel på de allt merpopulära central- och sydeuropeiska europeiska modellerna, eleganta och med bra förbränningsteknik,nedanför finns en kökspanna av tysk modell traditionellt utseende med bra miljövärden och hög effekt.Intill ser vi en annorlunda variant det är finska Tullikivi som ute på mässor demonstrerar sina tungastenspisar som håller värme länge och kan utformas också för matlagning. Ovanför till höger ser vi entraditionell smalspis som effektmässigt räcker bra som komplement värme och med två plattor, det ärViking från Camina. Längst upp till höger en spis som visades upp på en mässa i Lons le Saunier inordvästra Frankrike i våras. Sammantaget - det finns möjligter för alla smakriktningar och plånböcker.viktigt att ta kontakt med sotareninnan du drar igång projektet.Pengarna dåVad kostar då spisarna - det ärklart att även i den här branschenfinns det spännvidd och tillbehöratt lägga ut pengar på. Prisernastartar vid 10.000 kronor momseninräknad för den billigasteminsta på 6 kW och stiger uppmot 25.000 med pålägg för olikatillsatser för kökspannan. Sedantillkommer installation ocheventuell inbyggnad.StenspisarOm du växlar upp och tittar påen tung stenspis av Tullikivis(ovan) eller Nunnauuni:s modell(framsidan) så kan kostnadernastiga hur långt som helst då detfinns flera stora och specialdesignademodeller att välja på, men dåhar man kommit ganska långt bortfrån den traditionella köksspisen.Dessa stenugnar kan utformaspå en mängd olika attraktiva sättoch har man förmånen att få varamed om att bygga ett nytt hus såfinns det skäl att överväga om inteen perfekt utformad tung stenugnkan bli kärnan i såväl värmeförsörjningsom attraktion.Dimensionera rättDet stora argumentet för detunga stenspisarna är att de geren mjuk och behaglig strålningsvärme.De behöver alltså inteförst värma upp luften som i sintur skall värma upp dig (konvektionsvärme).Nackdelen är attdet tar ett bra tag att elda uppdem och att det gäller att inteöverdimensionera sin spis.MiljönNumer skall man kräva av sinaspisar att de skall leverera en miljövänligvärme. Acceptera inteen dålig spis bara för att den ärbillig. I längden vinner vi alla,såväl användaren som grannarnapå att vedeldningen sker effektivtoch med bra miljövärden.Lennart LjungblomNr 6 200229


Welenco PelletskorstenPitekaminen– den nya generationenspelletskaminMiljövänlig och effektiv fördig som önskar det bästa ifunktion och design.eurofirePelletsbrännareMax effekt20, 35, 60kW• Hög verkningsgrad• Enkel konstruktion• Minimalt underhållwww.pitekaminen.com0911-788 80Tel. 026-160150 www.ekosystem.sePELLETKAMINERSKORSTENAR♦ Pelletkaminen tänder och släckerlågan själv genom termostatstyrning.♦ Enda kaminen med brännkopp somtöms från utsidan.♦ Använd PELLET VENT ® skorstenför enkel och snabb installation.Quadra-Fire testad i Råd&Rön Okt -99.Nu även P-märktGeneralagent för Quadra-Fire och Pellet Vent ® .Fabriksgatan 16 Tel. 016-12 13 20 www.pelletskamin.com633 46 Eskilstuna Fax. 016-12 13 35 ezyenergi@hotmail.comBioenergindiskuterar dupå dialogenwww.novator.seEP BRÄNNARENP-märktEffekt upp till 22 kWIntegrerat förråd ellerminimodellRobust konstruktionAltbergs Plåt AB0271-346 70- Enkelhet- Kvalitet- Ekonomi- Alternativ eldningPE-20/30 för pellets/el-pellets kräver dessa pannor!Pelletskamin 3-6 kW”Bäst i Test” Råd & Rön 10/99ekonomisk och miljömedvetenvärmePelletsbrännare 10-20 kWVedpannor, acktankar,flis- och pelletspannorBrodalsvägen 5, 433 22 Partille, Tel: 031-44 08 70, Fax: 031- 44 85 20www.focusvarme.se E-post: info@focusvarme.se30Nr 6 2002www.pellx.nuTel. 0480-49 10 80Fax 0480-49 10 95


ResurssnålenergiVEDSPISARoch kökspannorTel: 0300-223 20Flera storlekar och kulörerAB HANS FORSMANTel: 0152-167 70www.hansforsman.seBAXIPANNAN!SOLO INNOVADen fulländadevedpannanVi har värmepannor för allabehov. Vedpannor, pelletspannor,oljepannor ochkombinationspannor i olikastorlekar och utföranden.Det som förenar dem ärfunktion och kvalitet. EnPerifalpanna ger dig bådevärme och trygghet. Länge.MULTI-HEATDen komplettapelletspannanStorgatan 50, Box 654, 521 21 Falköping. Tel 0515-171 10. Fax 0515-155 13.www.baxi.seVedpannor: Gasell Ouick Up,Gasell 25 samt Arca 90° Klarar alla ställda miljökrav.° Verkningsgrader i topp° Från 25 - 97 kW° Vi dimensionerar och lämnar anbud påkompletta lösningar till kunden.Pelletspannorna Combifire & TriplomatTel: 0225-601 15 ° Fax: 0225-615 51CTC V35Vedpanna 35 kW, sugande fläkt,1/2 m-ved, avsedd för ackumuleringssystemBeställ broschyr från Bentone!Nr 6 2002SueMax oljebrännareATMOSMiljögodkända vedpannorVedpannor med tryckande ellersugande fläkt, ackumulatortankar,oljebrännare samt tillbehör.Tradition & Kvalité !Tillförlitlig drift !Hög verkningsgrad !Bra pris !ATMOS Skandinaviska ABTelefon: 0435-563 50Fax: 0435-511 77www.welcome.to/atmos31


ENERGIRÅDGIVARENS ROLLEnergirådgivarnaYrkesgruppen som nu fåren ökad betydelseEnergipropositionen från i våras ger i det närmaste fördubblade anslagtill den lokala energirådgivningen från och med 1 januari, 2003.Energirådgivningen ska dessutom få utökade arbetsområden och bl a riktasig mot mindre industri. Den lokala energirådgivningen går en ny vår tillmötes! Bioenergi bad Lars Andrén, ordförande i föreningen SverigesEnergirådgivare att berätta mer.För att bilda mig en uppfattning om hur en energirådgivares vardag ser utbesökte jag Krister Svensson iFalkenberg.Krister är anställd av EnergikontoretHalland, ett av tolv regionalaenergikontor i Sverige.Energikontoret Halland ombesörjerenergirådgivningen i de sexHalländska kommunerna. Hanär en av fyra personer som svararför energirådgivningen.Falkenbergs kommun köper isin tur in energirådgivningstjänstenav Energikontoret och Kristerarbetar på så vis till 50 procentsom energirådgivare. Resterandedel av hans arbetstid genomförsi någon av de projektsom Energikontoret driver.Krister pekar på Energikontoretssamordningsvinst.– Vi kan ha en hög servicegradi de kommuner där vi ombesörjerenergirådgivningen, säger han– Som ett exempel kan nämnasatt vi har telefontid mellan8.00 - 18.00 under måndag tilltorsdag och mellan 8-12 på fredagar.Krister har en besöksdag förallmänheten i veckan. Mellan13.00 - 18.00 varje onsdag finnshan tillgänglig på biblioteket.– Det här fungerar väldigt bra.Energirådgivningen blir på dettasätt tillgänglig och vi kan hjälpatill på bästa sätt.För många räcker det med etttelefonsamtal medan andra villträffas och diskutera sina frågeställningaroch kanske ta med ritningareller broschyrer. Utöveren bra tillgänglighet innebärsamordningen och samarbetetatt den sammanlagda kompetensenblir hög.Många teknikfrågorKrister berättar entusiastiskt omvilka frågor som är vanligast.Mest rör det sig om ny teknik,villaägare som ska investera i nyvärmeutrustning eller att mansett någon nyhet som av någonanledning föranleder en fråga.– Många tycker att värmekostnadernastigit de senaste årenoch vill höra sig för om värmepumparoch pellets. Vi har fjärrvärmei Falkenberg som mångatycker är intressant.Krister ser gärna att man tänkeri nya banor om man funderarpå att byta värmekälla. Idagfinns det alternativ till el och oljamenar Krister och fortsätter:– Pellets är ett bra val ur såvälmiljösynpunkt som ur ekonomisksynvinkel.Den höga andelen direktverkandeelhushåll gör effektiviseringsåtgärderoch kompletterandevärmekällor extra aktuella justi Halland.Otydliga elräkningarställer till detKrister får en hel del frågor kringelfakturor. Många privatpersonerser elräkningen som kompliceradoch svårtydd. Det är många somvill ha hjälp med förslag till åtgärderoch vilka valmöjligheter somstår till buds och om det finnsbidrag att nyttja. Redan idagombesörjer energirådgivningen iFalkenberg viss rådgivning tillsmåindustrier, lantbruk och föreningar.En aktivitet som sannoliktkommer att accelerera undernästa år.En del av energirådgivarensarbetsområden är att arrangeraminimässor och föreläsningar.Tidigare i år arrangerade Kristeroch hans kolleger en pelletsinformation,det blev succe´!– Precis som den gången vihade ett solföredrag. Vi hade räknatmed 50 personer, det komöver 100, vi fyllde upp hela lokalenoch det fanns de som fickvända i dörren...”Vardagsarbetet förgylls annarsmed 7- 8 telefonsamtal perdag och det kommer några spontanbesöki veckan.Är det någon som har svårt attkomma under besökstiden ärKrister naturligtvis flexibel. Varjehöst får också ett antal skolklasserbesök av Krister i sambandmed Energispaningen, en tävlingför mellanstadieelever i Hallandoch Västra Götaland.Dessutom är han ute och informerarom verksamheten på enrad föreningsmöten per år, detkan bli upp sju åtta stycken underett år.Småföretag vill vetamer– En viktig funktion som jaghar och som kommer att förstärkasunder 2003 är den hjälp jagbistår småindustrier med. Det ärinte ovanligt med samtal frånsmåföretag som vill ha hjälp medatt inventera möjliga energiåtgär->32Nr 6 2002


ENERGIRÅDGIVARENS ROLLNiklas Johannson tillvänster i samtal medenergirådgivare KristerSvensson> der i verksamheten, säger Krister.Energirådgivaren i Falkenberghar med andra ord en varierandevardag. Intensiteten i arbetettar fart när det ryktas om energiprishöjningareller nya skatter,bidrag eller annat som påverkarden enskilde konsumenten. Mankan konstatera att den lokalaenergirådgivningen fyller en viktigfunktion och gör stor samhällsnyttaför vårt arbete med attställa om och effektivisera landetsenergisystem. Närheten är viktigoch det kontaktnät som energirådgivarenhar uppskattas avmånga.Nu när resurserna och befogenheternaska utökas från ochmed 1 januari, 2003 är det viktigtatt yrkeskåren utbildas för attmöta de nya funktioner somväntar.Samverkan viktigKrister framhåller vikten av hanssamverksfunktion:– Många gånger märker jag attinstallatörerna inte är villiga attta till sig ny teknik. Här kan energirådgivningenfylla en viktigtsamverksfunktion för att driva påinstallatörerna och stärka andrayrkesgruppers roll i energiarbetet,t ex skorstensfejarmästarnas.SlutsatsDet är en entusiastisk energirådgivarejag samtalat med. Yrkeskårenverkar generellt väldigt engageradei sina arbetsuppgifter ochkunniga. Ett engagemang och entillgång staten nu ska ta till varaän bättre i framtiden och som viprivatpersoner kommer ha stornytta av!Lars Andrénwww.drivkraft.nuNr 6 200233


34Nr 6 2002


BranschNyttFörsta P-märktaNibe Contura 650Camina är en av mångaleverantörerna av sekundära värmekällor iSverige idag. I och med fusionenmed Exergon och Svenska Kakelugnarskapades ett av de bredastesortimenten i landet beståendeav braskaminer, kakelugnar,gjutjärnskaminer, kassetter/insatser, murspisar, vedspisar ochkökspannor. De är ett gott exempelpå den satsning som skerpå design och funktion. Caminapratar mycket om ytmaterial ochser funktionen som självklar,huvudprodukterna är typgodkändaoch miljögodkända. Såvälden som söker trivseleldning somden som främst vill ha energifunktionenbör finna ett flertalalternativ att kunna välja ifrån..Missa inte dessahemsidor om duvill veta mer.www.keddy.sewww.camina.seeldabutiken.sewww.nibe.sewww.hansforsman.sewww.narvells.sevedkaminenVi har ställt några frågor om P-märkningenoch marknaden till Björn Valentin frånNIBE BrasvärmeVarför P-märka?Under de senaste 20 åren hardebatten om vedeldade lokaleldstäderpågått.Trots att alla produkter somsäljs idag är miljögodkända, finnsdet kommuner och personer i föreskrivandeled som ställer högrekrav än miljögodkännande. Vitror att detta tankesätt kan blivanligt under de närmaste åren.Vi ser det därför som naturligtatt vi som marknadsledare ocksåtar initiativet genom att varaförst med P-märkning. Självklartkommer flera av våra kollegor ibranschen att också försöka fåsina produkter P-märkta.Hur gick det till?SP, Sveriges Provningsinstitut,har noggranna regler för hurprovningen skall ske.Svårigheten är att få goda miljövärdeni både höga och låga effektlägen,men det har vi klarattack vare en nyutvecklad förbränningsteknik.Vilka förändringar krävdesi tekniken?För att klara P-märkningen ställshårda krav på produkterna framförallt när det gäller lufttillförseln.Var den sker , hur den skeroch i vilken mängd luften tillförsär avgörande.Dessutom är det mycket viktigtatt kunna vidmakthålla enhög temperatur i själva brännkammaren.Tre av våra brännkammareklarade P-märkningenutan förändringar, medan denfjärde fick lov att ändras beträffandelufttillförseln.Vad tycker konsumenten?P-märkningen ger såväl en miljösom en kvalitetsgaranti. Detunderlättar konsumentens val avbraskamin. Utbudet av kamineridag är stort och det är lätt attlockas av enkla kaminer av lågkvalitet.Men jag tror att dagens konsumentertänker sunt. De vill kunnaköpa en eventuell reservdelom 5 eller 10 år, de vill kunnaelda miljövänligt, de vill ha renaglasrutor och de inser att intebara priset är avgörande.Hur ser marknaden ut förbraskaminerna?Marknaden för braskaminer harunder många år legat på en högoch stabil nivå. Braskaminen ochden lätta stålskorstenen passarbra in i normala svenska hus,som ofta har träbjälklag och dess-Med braskaminerna Contura600, Contura 400 och Handöl10 samt Handöls spiskassett ärdet fullt möjligt att elda så litesom 1 kg ved i timmen, motnormalt 2,5 kg per timme ochändå ha extremt låga utsläpp.– Det gäller att ha optimalförbränning, framförallt attsäkerställa en hög temperaturinne i brännkammarenframhåller företagetutom saknar skorsten.Paketlösningen med en golvplåt,braskamin och ett färdigtskorstenspaket är, tycker vi, enidealisk lösning.Idag finns dessutom mångaolika braskaminer med ”kläder”av täljsten, kakel eller betongsom gör att variationerna blirstora.Lätta eldstäder har flera fördelarframför tunga, anser jag. Deavger värme snabbt, de spridervärmen i flera rum, de går att effektregleraoch de ger stort trivselvärde.Och de har en fullt acceptabelavsvalningstid.Har försäljningen ökateller minskat?I år har marknadsföringen avbraskaminer varit mer intensivän tidigare och vi tror att detkommer att hjälpa till att öka efterfrågantotalt sett.– Jag bedömer att 2002 blir ettbättre år än de senaste avslutarBjörn Valentin.Sofie SamuelssonNr 6 200235


avs. Bioenergi Förlag, Torsgatan 12, 111 23 StockholmVÄRMECENTRALER BRÄNNARE FLISHUGGAR PANNORKopplingsklara, flyttbaramed brännare, pannaoch skorsten.Brännareförpellets,spån ochfliseldning!För briketter, säd,pellets, flis, spån.Effekt: 20 - 480 kWSom man eldar ...TraktorburnaochmanuellaStokerpannorVedpannorVarmluftspannorSom man eldar......får man värme!Måsgatan 15932 31 SkelleftehamnTel: 0910-346 00Fax: 0910-337 45info@energiteknik.netPROFILBILDTelefon 0278-63 64 30Reg. mellan 0171-533 40Reg. syd 0451-910 95info@naturenergi.sewww.naturenergi.seMer än 50 års erfarenhet!En riktig skorsten av pimpstenISOKERN DM tillverkas av pimpsten frånvulkanen Hekla på Island. Modulerna ärfalsade och limmas enkelt samman.Mantlar och foder skiljs åt av enisolerande luftspalt.Skorstenen är typgodkänd för att monteradirekt mot brännbart material.Kungsgatan 6B • 41119 Göteborg • 031-17 68 30 • www.isokern.se36Nr 6 2002


Kraft och fjärrvärmeTranås Energi - en av biovärmepionjärernaNy panna med kraftI början av juli togsden nya biobränslepannanpå 10 MW idrift. I en andraetapp har anläggningenkompletteratsmed en elproduk–tionsdel som startadesi slutet av november.Fjärrvärmenätet, som började byggas ut 1968, är nuväl utbyggt i tätorten ochförser ca 650 kunder med värme.Under ett normalår producerasca 137 GWh värme, varav 81 %kommer från trädbränslen. Vidproduktionstoppar och sommarlastanvänds olja och el. Värmenproduceras normalt i en 18 MWträdbränslepanna med en tillhöranderökgaskylare på 5 MW.Miljömål gav nypannaFöretaget är miljöcertifierat enligtISO 14001 och i fjärrvärmeavdelningensmiljömål finns inskrivet”..att senast 2004-12-31ha minskat förbrukningen aveldningsolja till högst 500 m 3 /år..”. Detta miljömål i kombinationmed stigande priser på eldningsoljaoch el ledde under höstenår 2000 till att styrelsen fattadebeslut om projektering av enny hetvattenpanna för trädbränslenmed en effekt på ca 10 MW.LIP-pengarUnder projekteringsarbetetsgång beviljades Tranås kommunoch företaget ett sökt statligt bidragpå 10,65 miljoner kronortill ett lokalt investeringprogram.Bidraget avsåg till en del stöd förlokal biobränslebaserad elproduktion.Efter utbyggnaden kommer andelen trädbränsle i fjärrvärmeverksamhetenatt ett normalår uppgå till 96 procent och utsläppet avväxthusgasen CO 2kommer att reduceras med 2 900 ton/år.Roterande rostDen nya ångpanna har 16 barsdrifttryck. Ugnen skulle dimensionerasför bränslen huvudsakligenbestående av bark, sågspånoch andra restprodukter från sågverks-och pappersmassaindustrinoch skulle klara en fukthaltpå 55 %. Ugnen skulle vidarekunna eldas med 50 % inblandningav sågspån och med bränslenmed en fukthalt på 60 procent.Totalentreprenör för etapp ettvar finska Wärtsila som levereradeen Sermetanläggning medden kännetecknande roteranderosten. Omfattningen av leveransenvar på 46 miljoner kronor.RökgaskondenseringUnderleverantör av rökgaskondenseringvar Radscan.Kondensorn har en tubkylaremed gasen vertikalt nedåtriktadinvändigt i tuberna, vilket ärRadscans konventionella lösning.En av fördelarna enligt företagetär säkerheten mot korrosion.Rökgasreningsutrustningenhar levererats av AhlstomElgenereringFör den andra etappen svararVaporel AB som levererar enfemstegs ångturbin och generatorsom kan producera 1,8 MW.Investeringskostnaden för denNr 6 2002Vaporel svarar för utrustning förelgenereringdelen är drygt 8 miljoner kronor.Vaporel AB är ett dotterbolagtill Cellwood Machinery AB iNässjö. Företaget levererar elproduktionsanläggningartill mindreoch medelstora kraftvärmeverkoch har tidigare levererat en anläggningtill Eksjö Energi AB.Gynnsamt förelproduktionDen nya trädbränslepannankommer att stå för basproduktionenav värme och får därmed enmycket gynnsam utnyttjningstidför elproduktion. Anläggningenberäknas producera 53 GWhvärme och 9 GWh el årligen ochden kommer att ersätta ca 10GWh olje- och 7 GWh elproduceradvärme. Den produceradeelenergin motsvarar årsbehovetav el för ca 360 eluppvärmda villor.Stor del frånbioenergiTranås Energis fjärrvärmekunderkommer efter utbyggnaden attfå, nära nog, hela sitt värmebehovtillgodosett med inhemsktförnybart miljöanpassat bränsle.Tranås Energi AB är ett energiföretagsom till 100 % ägs avTranås kommun. I moderbolagetfinns elnäts- och fjärrverksamheternaoch i dotterbolagetTranås Energi Elförsäljning ABbedrivs elhandeln. Koncernenomsätter ca 110 miljoner kronorett normalår, varav 45 miljonerinom fjärrvärmeverksamhetenoch resterande del jämt fördeladmellan elnäts- och elhandelsverksamheterna.37


Nordens mässaför fjärrvärmebranschen!Vi har en lysande idé......som kan göra digsjälvförsörjande på el!9-11 september 2003på StockholmsmässanElenergi kan produceras genomatt låta en del av hetvattnet frånen befintlig hetvattenpanna konverteratill ånga.Med Vaporels teknik kan elframställas från hetvattenpannorutan att de behöver byggas om,vilket ger en begränsad investeringskostnad.Kontakta oss för mer information,eller titta in på vår websidawww.vaporel.seFjärrvärmemässan i Stockholm– en internationell mötesplats!Fjärrvärmemässan i Stockholm, som nu arrangeras för 9:e gången,är branschens viktigaste arena för kontakter och affärer.En internationell mötesplats för branschens viktigaste aktörer– tillverkare, energiföretag, inköpare, forskare,konsulter, myndigheter m.fl.Mässan kompletteras med ett mycket kvalificeratseminarieprogram utarbetat av Fjärrvärmeföreningen.123Boka plats nu!Gå in på: www.fjarrvarmemassan.comGör en intresseanmälan online.Vi återkommer med platsförslag.Vaporel AB, Storgatan 53, 571 32 NässjöTel. 0380-760 90, Fax 0380-760 99e-post: info@vaporel.seKondenserande Rökgaskylning- sparar energi och vatten -Radscan Intervex AB är ledande inomområdet kondenserande rökgaskylning.Vår affärsidé är att vara en komplettleverantörinom området energi- ochmiljöteknik. Vi utvecklar därför ständigtny teknik och nya marknader.Ett led i utvecklingen är vår nyasvavelreningsteknik.Ett arrangemang av:I samarbete med:För mer information kontakta:Magnus Eriksson, ProjektledareTel: 08-749 43 30, Fax: 08-749 61 79E-post: magnus.eriksson@stofair.seStockholmsmässan Stockholm International FairsPostal address: SE-125 80 Stockholm, SwedenPhone: +46 8 749 41 00 Fax: +46 8 99 20 44E-mail: staff@stofair.se www.stockholmsmassan.seINTERVEX Kalkstensreaktor- effektiv svavelrening till låg kostnad -Med en Intervex kalkstensreaktorgenomförs effektiv rening av rökgasers surakomponenter som SO2, SO3, HCL och HF.Reaktorn är ett effektivt verktyg i mångasammanhang inte minst vidavfallseldning.Radscan Intervex AB Tel 021 10 27 60Ängsgärdsgatan 10 Fax 021 10 27 59721 30 VÄSTERÅS E-mail radscan@radscan.sewww.radscan.se38The Swedish District Heating AssociationNr 6 2002


Fjärrvärme åretBra insatserÅrets Fjärrvärmeföretag är utsettÄlvkarleby Fjärrvärme ABblev vald till Årets Fjärrvärmeföretag i år. Tvåhedersutnämnanden gavs, detena till Tekniska Verken i LinköpingAB och det andra till GöteborgEnergi AB. Årets Raket ärMälarenergi AB. Utmärkelsernahar tilldelats av Svenska Fjärrvärmeföreningen.Juryns motivering var”Älvkarleby Fjärrvärme harmånga av de utmärkande egenskapersom karaktäriserar intebara ett framgångsrikt fjärrvärmeföretagutan framgångsrikaföretag i allmänhet.Med små medel har ÄlvkarlebyFjärrvärme byggt upp enomfattande verksamhet som förenarekonomisk effektivitet medmiljöhänsyn. Företaget har skapaten entreprenörsanda där innovationeroch nytänkande fåttstort utrymme.Som årets raket utsågs Mälarenergi ABBiobränslena fortsätter attöka i den svenska fjärrvärmen, konstaterar OlaAlterå när han ger en kommentartill statistiken.Tillsammans har fjärrvärmeochbioenergibranschen gjort enstor del av klimatarbetet de senastedecenierna och det ser utsom om den utvecklingen fortsätterhan.Fjärrvärmen förtjänar verkligenett gott ryckte, menar OlaAlterå. Den står för mer än halvauppvärmningen i Sverige men ärväldigt anonym i energidebatten.– Man låser inte fast sig mer ifjärrvärme än i något annat menarha.Det är inte svårare att bytabort från fjärrvärme än från enelpanna. Det är en missuppfattningatt fjärrvärmen innebär ettmonopol.Fjärrvärmen är en konkurrensutsattprodukt på värmemarknadendär proiset styrs av alternativen,förklarar Ola Alterå.Ola Alterå.Svenska Fjärrvärmeföreningenär branschorganisationför 170 företag somtillsammans svarar för 99%av Sveriges fjärrvärmeleveranser.Föreningens ändamålär att främja fjärrvärme,kraftvärme och fjärrkylai Sverige till nytta för föreningensmedlemmar ochderas kunder.MEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD TALLBECK TORV BIOGAS AVFALLSURAHAMMAR 86 43 16 0 27 0 0SV BRIKETTENERGI AB 0 0 0 0 0 0 0SVALÖV 0 0 0 0 0 0 0SVENLJUNGA 91 41 0 0 0 0 0SÄFFLE 0 0 0 0 0 0 0SÄVSJÖ 71 12 12 0 0 0 0SÖDERENERGI AB 59 1095 0 356 330 0 0SÖDERHAMN 62 119 119 0 0 0 0SÖDERTÄLJE 41 20 0 9 0 0 0TIDAHOLM 0 0 0 0 0 0 0TIERP 79 32 32 0 0 0 0TIMRÅ 3 3 3 0 0 0 0TRANÅS 83 107 107 0 0 0 0TRELLEBORG 58 1 0 0 0 1 0TROLLHÄTTAN 79 233 233 0 0 0 0UDDEVALLA 86 251 113 0 89 0 0ULRICEHAMN 81 12 12 0 0 0 0UMEÅ 64 561 96 0 26 0 439UPPLANDS-BRO, HÅBO 14 11 0 0 0 11 0UPPSALA 84 1701 381 0 599 0 721VAGGERYD 80 27 27 0 0 0 0Nr 6 200239


HCl/SO 2/NO/NO 2/N 2O/CO/CO 2/CH 4/HC/TOC/NH 3/HF/H 2Oi samma rökgasanalysatorEnvironnementFT IRMultikomponent✓ Kompakt rökgasanalysatorför avfallsförbränningar,värmeverk etc.✓ Uppfyller EU-direktivet✓ Varm eller kall mätning i tuffamiljöer✓ Integrerad PC,WindowsprogramvaraBegärProspekt!Palgo ABHammarvägen 1232 37 ArlövTel 040 - 664 28 50 Fax 040 - 611 02 22e-post info@palgo.se www.palgo.seSpjällventilerför höga kravMetalltätandevridspjällSe vår nya hemsida:www.swedenborg.seBackventil medhydraulisk dämpningTel. 031-262485www.swedenborg.se40Nr 6 2002


Fjärrvärmeåret 2001Vattenfall Värme i Uppsala ökaravfallseldningenBioenergi har i nr 4 2001(finns på www.novator.se) presenterat UppsalaEnergi, numera Vattenfall Värmei Uppsalas verksamhet medtorv/trä, kol och avfallseldning.Beslutet är fattat att gå vidaremed en rejäl satsning på ytterligareen avfallspanna - Block 5.Uppsala Block 5 är en avfallsförbränningsanläggningför sorteratavfall som Vattenfall avseruppföra vid Boländerna i Uppsala.I den skall energi utvinnas förång- och fjärvärmeproduktion.Kapaciteten blir 22 ton avfall/tim vilket ger en effekt på 78MW.Flera skälMålet är att stärka Vattenfallsposition som värmeleverantörgenom att minska miljöpåverkanoch förbättra energiutnyttjandetoch därmed bidra till en hållbarutveckling.Därutöver ökar leveranssäkerhetengenom en utökad och förnyadkapacitet och produktionskostnadernablir lägre och bränsleförsöärjningenflexiblare ochsäkrare.ProjektlägeBygglov och Detaljplan som behandlatsi kommunen har vunnitlaga kraft. I september höllMiljödomstolen förhandling påplats i Uppsala. Det som behandladesvar Vattenfall VärmeUppsalas ansökan om att få byggaBlock 5 och innehåller blandannat tillstånd enligt miljöbalkenför drift av dels befintliga anläggningsdelarvid avfallsförbränningen,dels ett nytt block 5.Bygge 0Försurning ++Övergödning +Klimateffekter ++Hälsoeffekter 0Tungmetaller ++Organiska ämnen 0Ozon 0Övriga olägenheter 0Summa +Konsekvenser av huvudalternativetAvfallsmängden ökar till 375000 ton/år från nuvarande tillståndpå 250 000 ton.De föreslagna utsläppsvillkorenligger i nivå med EG-direktivetsom kommer att införas isvensk lag i år.Som grund för förhandlingen0 = Ingen eller försumbar effekt+ = Liten positiv/negativ effekt++ Positiv/negativ effektlåg en miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Vars bedömniingarkortfattat redovisas i tabellennedan.Lennart LjungblomMEDLEM/ORT AndelBio% BioTot TRÄD TALLBECK TORV BIOGAS AVFALLVALLENTUNA 0 0 0 0 0 0 0VARBERG 0 0 0 0 0 0 0VATTENFALL 49 385 370 0 0 15 0VAXHOLM, DANDERYD 0 0 0 0 0 0 0VETLANDA 0 0 0 0 0 0 0VILHELMINA 87 62 61 0 1 0 0VIMMERBY 98 64 64 0 0 0 0VÄNNÄS 37 14 13 0 0 0 0VÄRNAMO 3 4 0 0 0 4 0VÄSTERVIK 96 306 151 0 0 0 125VÄSTERÅS 78 1134 783 144 180 21 0VÄXJÖ 96 521 477 0 44 0 0YSTAD 52 63 54 0 0 9 0ÅNGE 0 0 0 0 0 0 0ÄLMHULT 73 29 27 0 0 2 0ÄLVKARLEBY 0 0 0 0 0 0 0ÄLVSBYN 0 0 0 0 0 0 0ÄNGELHOLM 0 0 0 0 0 0 0ÖREBRO 64 949 635 0 315 0 0ÖRKELLJUNGA 92 28 28 0 0 0 0ÖRNSKÖLDSVIK 0 0 0 0 0 0 0ÖSTERSUND (Jämtkraft AB) 76 473 407 0 48 17 0ÖVERKALIX 97 24 24 0 0 0 0ÖVERTORNEÅ 82 30 30 0 0 0 0Nr 6 200241


NYHETPROBLEM MED STÄD, BRÄNSLEBARK OCH FLISBERNT OLOFS SCHAKTMASKINER (BOSAB)HAR LÖSNINGEN.BRÄNSLE10-150 mmSAND 0-10+150 mmFLISASSTENMed en ny speciellt framtagen vindsikt utvecklad av ”BOSAB”så ligger vi före i kapacitetet och kvalitet, när det gäller att ta ursten, sand och andra tyngre föremål som förekommer i spillbarkbränslenmm. Ring för info 0708-340854 (52)42Nr 6 2002


NotiserVattenfall ägda HMAB skall expanderaKværner köper FortumPer Gunnar Wandfeldt ärsedan i somras vd påHärjedalens Mineral AB,den stora brikettillverkaren iSveg. Han kommer direkt frånett styrelse möte med ägarna Vattenfall– Vi skall expandera ochexpansionenkommer att ligga heltpå träflis. På sikt blir det en tredjedelav varedera torv, spån ochträflis, berättar han.– Det sista sortimentet är någothelt nytt. Vi kommer alltsåatt bredda råvarubasen och framöverutöver spån och torv arbetamed trävaror från skog. Vi siktarpå sortimentet nedanför massaveden.Torven kommer forsätta attligga kvar i botten för produktionen.Vi har förhoppningar omatt torvutredningens synpunkterskall bli gällande och särskilt attman ser positivt på sameldningav torv och trä.Kommer ni installera en krossanläggningnu?– Ja det utvärderar vi nu, antingenför att köras i egen regi ellermed hjälp av en entreprenör.– Det är många som slåss områvaran i vårt område. I principhar vi ju fiberbrist här efterssområvaran dras ned till kustens industrier.Förhoppningsvis kommerframöver en större del stanna här.FlerårsavtalKöparna vill nu gärna ha flerårsavtaloch då måste HMAB påsamma sätt se till att man harflerårsavtal på råvaran. Det varlika som på elsidan där jag verkadetidigare i samma sekund somDen, norgebaserade industrikoncernen AkerKvaerner har undertecknaten avsiktsförklaring omatt förvärva det finska internationellakonstruktions- och entreprenadföretagetFortum Engineeringspannverksamhet.Villkor för denna överenskommelseär en due diligence-utvärderingoch godkännande av EU:skonkurrensmyndighet.Aker Kvaerner förvärvar FortumEngineerings pannverksamhet,inklusive dess fluidbäddspannteknikBFB (Bubbling FluidisedBed) samt varumärketBioMAC med underliggandepatent och rättigheter.Totalt 36 av de anställda vidFortum Engineering i Helsingforsgår över till Aker Kvaerner.Personalen kommer att fortsättaatt arbeta med de tre pågåendepannprojekten - i Sverige, Finlandoch Tyskland.Fortums pannverksamhetkommer att ingå i kraftdivisionen(Power Division) inom AkerKvaerners affärsområde Pulp &Paper. Kraftdivisionen har cirka1 300 anställda och huvudkontori Tammerfors.Massa och papper har traditionelltutgjort den största marknadenför kraftdivisionen, menman arbetar nu utifrån en strategiför att utöka sina tjänsterna tillatt omfatta även kraftgenereringssegmentet.Aker Kvaerner är en koncern ivärldsklass inom massa och papper,olja och gas, bygg och konstruktionsamt skeppsbyggnad.Man omsätter cirka 6 miljardereuro om året och har omkring 42000 anställda i mer än 30 länder.Fortum Engineering Ltd ingåri Fortums affärsenhet EnergySolutions. Fortum Engineeringär ett internationellt konstruktions-och entreprenadföretagsom arbetar mot kraftanläggningarsamt utvecklare och industriellaenergianvändare.du säljer el så köper du el.Produktionen gårbraBrikettproduktionen i fabrikengår alldeles utmärkt och är anpassadför att köra en blandbrikett.Produktionen håller stängtendast två veckor per år, tjällossningoch ”älgjakt”.Just nu har vi en minimal träindblandingmen vi kan inte gåner till noll utan vi kör proportionerna95-5 i briketten tillUppsala. Sannoliket kommerdetta succesivt ändras mot 70procent trä och 30 procent torvi framtiden. Det här blandbränsletger ju väldigt fina förbränningsegenskapoeroch minskardessutom risken för pannkorrossion.Idag levererar vi främst tillUppsala och Drefviken. Vårambition är nu att öka från dagensungefär 0,95 TWh till nivån1,5 TWh mao en drygt 50procentig ökning. Marknadenligger såväl i Sverige som i vissautländska länder i vårt närområde.Uppsala skall vara en kundbland andra i fortsättningen.Kan också bli pelletsHuvudprodukten är brikettermen för HMAB är en investeringi en kompletterande pelletsproduktionav marginell karaktäroch kan därför göras ganskasnabbt.– Karakteristiskt för oss är vårtransportlösning med containrar.Det systemet vill vi gärna bibehållaockså till nya kunder, efterssomvi tycker systemet är alldelesutmärkt och ger logistikfördelar,bl a enklare lagring. Systemetförutsätter i realiteten tågtransport.Briketten är bra också för pulvereldningefterssom produktionenger ett bra lättsönderdeladbrikett som kan pulvereldas.HMAB är ett helägt dotterbolagtill Vattenfall Värme en del avVattenfallkoncerenen.Lennart LjungblomPRESS STOPPKraftvärmeskatteförslagetFinansutskottet säger nej!Just när tidningen skulle brännas på cd skiva och postastill tryckeriet får vi nyheten.En kontroll med kanslichefen Ove Nilssonbekräftar det hela. Förslaget om skatterabattpå fossila bränslen också för värmedelen hadesänts till EU då det innehåller en form av subvention.Då inget svar har kommit i retur beslötutskottet att avslå förslaget.Nu är bollen åter hos regeringen. För attfrågan skall återkomma måste man formuleraen ny proposition som då behandlas enligt konstensala regler och det tar minst några månader.En konsekvens kan därmed bli att dettaförslag åter kommer in på samma tidsspår somde gröna certifikaten som redan tidigare blivitsenarelagda. En annan konsekvens är kanskeatt förslaget helt dras bort så ordningen återgårtill vad den var tidigare, mao skatt på fossilerna.Nr 6 200243


DrivKraftär ett företag som huvudsakligen arbetar medkunskapsförmedling. En bas i informationsverksamhetenär försäljning av böcker samt föredragoch arrangemang av konferenser inom energi- ochmiljöområdet.VärmebokenFör de som söker det billigasteuppvärmningsalternativet medminsta möjliga miljöbelastning ochbästa tänkbara komfort.SolenergiEn bok för fackfolk som sökerövergripande information kringsolvärme och solel.SolvärmebokenEn konsumentbok för den nyfiknevillaägaren som vill fördjupa sig isolvärmetekniken. Boken beskriversmidigt olika konstruktioner, samtadresser till olika leverantörer.www.drivkraft.nuTel: 0346-585 80Industrispjäll för bl.a.rökgaserT-stycke medspäll, DN 600Tvåaxlade, DN 1800Se vår nya hemsida:www.swedenborg.seTel. 031-262485www.swedenborg.se44Nr 6 2002


StyrningEmissioner och bättreekonomi med smartarestyrningGod pannregleringminskar emissioneroch höjer förbränningensverkningsgrad.Samtidigtökar tillgänglighetenoch slitaget påutrustningen minskar.Detta ärsjälvklarheter förde flesta i branschen.Trots dettalevereras fortfarandemånga pannor,där man inteutnyttjar de möjlighetertill bra styralgoritmersom denmoderna PLC-teknikenerbjuder.Bra styrningVad är då en bra pannstyrningoch vad skiljer en sådan från endålig? Detta är naturligtvis subjektivt.Ingen styrstrategi kan välsägas vara fulländad. Det finnsfortfarande åtskilliga förbränningstekniskafenomen och sambandsom inte är fullständigtklarlagda. Därför kan man inteheller säga att man styr en förbränningsprocesspå ett optimaltsätt. Jag drar istället gränsen mellanbra och dålig styrning mellansådana strategier som eftersträvaratt hålla konstanta eller i alla fallkontinuerliga förbränningsförhållandenoch sådana som integör det. Kontinuitet innebär oftastbättre förbränning.DagslägetDe allra flesta stora värmeverkspannori Sverige är idag förseddamed datorbaserad styrning.Man använder sig av mer ellermindre intelligenta styrstrategiersom syftar till att minska emissioneroch öka verkningsgradenhos pannorna. Effekten exempelvis,styrs genom att man justerarbränsleflödet efter värmebehovet.Bränsleflödet ställs vanligenin med frekvensen på pushern ien rostpanna eller varvtalet påinmatningsskruven i en fluidbäddpanna.Lufttillförseln anpassasefter bränslemängden,vanligtvis genom att styra syrehalteni rökgaserna. Vid en förlåg syrehalt ökas luftflödet osv.På de mindre pannorna, med effekterupp till någon MW, är detvanligtvis sämre ställt med styrningen.Många av dessa pannorär överhuvud taget inte förseddamed någon datorbaserad styrningoch de som är försedda meden PLC (Programmable LogicController) utnyttjar ofta dessförmåga mycket dåligt. En 1MW rostpanna där TPS haftmöjlighet att närmare studeradriften får tjäna som exempel.Den är rätt så typisk för pannori detta effektområde. Pannanhar två effektlägen, som varderasvarar mot en given paustid förbränsleinmatningen. Antingengår bränsleinmatningen eller såär den stoppad, av eller på. Lufttillförselnföljer samma mönster.När bränsle matas tillförs luft,annars inte. Detta förfarandeFigur 1. Diagrammet visar typiska emissioner under start ochstopp av en pelletsbrännareinnebär naturligtvis att förhållandenai eldstaden varierar mer ellermindre periodiskt i tiden.Temperaturer och koncentrationervarierar med matningscykelnför bränslet. När bränsletillförselstartas är eldstaden relativt kall,vid slutet av eldningscykelnkommer luften inte att vara anpassadtill aktuellt behov. Bådadessa förhållanden skapar onödigaemissioner av både koloxidoch oförbrända kolväten. I enpanna med kontinuerlig styrningkan ju till exempel luftflödenställas in för optimal syrehalt ochen vettig strömningsbild anpassatför rådande last.FörbättringspotentialVärmeverkspannornas styrningär kanske inte alltid optimal.Dock har man där av traditionanvänt sig av kontinuerliga reglermetoder.Investeringen i analogaregulatorer kunde bärasbättre av en värmeverkspanna änav en liten närvärmepanna pånågra enstaka MW. Innan PLCteknikensintåg på marknadenvar man hänvisade till att byggaupp styrlogiken med relän i demindre pannorna. Detta innebärper automatik att bara ett visstantal driftslägen kan erhållas.Relätekniken är ju digital, dvserbjöd bara lägena på/av, 1 eller0.Figur 2. Kontinuerlig ochpulsande lastreglering.Detta tankesätt har levt kvar ismåpannevärlden, trots att degamla reläkopplingarna, i alla fallvid nyleveranser, så gott som fullständigthar ersatts med datorbaseradestyrutrustningar i form avPLC:er. De gamla styrmetodernamatas ofta in mer eller mindrerakt av i styrdatorerna, trots attdet inte är dyrare att programmeraen analog styrmetod än attkopiera en relästyrning.Forts sid 46Nr 6 200245


LeveranserJärnforsen leverer 8 MWtill AlvestaEnergi iVislandaExteriörer och interör frånVislanda hetvattencentral somligger straxt utanför Alvesta isödra Småland. Driftsättaningplaneras till slutet av 2002.Vislanda har inte tidigare haft fjärrvärme.Nu har dock Alvesta energi upphandlaten totallösning av JärnforsenEnergi Projekt AB. Fastbränsledelen ärpå 8 MW.Vislanda är en ort utanförAlvesta där nytt kulvertnät byggs ut om totalt6000 meter.Fastbränsleutrustningen levererasav Järnforsen Energi SystemAB vilka tidigare levererat enpanncentral till grannen VidaTimber AB. Det nya värmeverketligger granne med Vida Timber.Anläggningarna skall samkörasoch värme skall både kunnatas emot och levereras via envärmeväxlare vilken är placerad ivärmeverket.Tanken med detta är att sparamiljön eftersom det vid revisionkan tas emot biobränsleeldadvärme och därmed kan man slippaoljeeldning.Totaleffekt från panncentralenuppgår till 8 MW varav 5 MWär fastbränsle och 3 MW olja.I dagsläget är knappt ett hundratalvillor, kommunala fastighetersamt en större industri inkoppladepå fjärrvärmenätet.Alvesta Energi hoppas på att fåmed ett större antal industrierunder nästa årEftersom det är nyetableringav fjärrvärme i Vislanda så villmånga se hur det hela fungerarinnan man kopplar in sig.Den totala investeringen förAlvesta Energi AB i Vislanda ärcirka 30 Mkr.Rörmontage sker i VärmesvetsEntreprenad AB: s regi, el-montageav lokal firma VISEL ochbygget av Ottoson Bygg i Växjö.Driftsättning med värmeleveranskommer ske under vecka50-2002.Lennart LjungblomForts från sid 451.4 FörbättringsåtgärderVad kan man då åstadkommamed ett enkelt PLC-system. Vilkakompletterande investeringarskulle behövas? Det man villuppnå är ju först och främst kontinuerligaförbränningsförhållandenoberoende av last. Dettaskulle i pannan i exemplet möjliggörasgenom att förse bådebränslematningsskruven ochluftfläkten med varvtalsstyrning.Detta motsvarar i sammanhangeten relativt liten kostnad. Möjligtvisskulle det hela också behövakompletteras med en syrehaltsgivareav något slag i rökgaskanalen,för att finjustera luftflödena.Inte heller detta är någonstörre utgift. Styrdatorn måstesedan programmeras om. I störreserier blir detta dock en förhållandevisliten kostnad per enhet.Slutsatsen blir alltså att man kanfå en mycket bättre förbränningsprocesstill en ganska litentilläggskostnad. Om man jämförpriset för en ombyggnad av styrningenav den sort som skisseratshär, med en mekanisk ombyggnadsom minskar emissionerna isamma omfattning, förefallerjusteringar i reglerlogiken varaattraktiva. Om man till detta läggerdet minskade slitaget på utrustningenmed till exempelminskade temperaturvariationeri pannan och minskade stilleståndsförlusterförefaller investeringenän mer motiverad. Slutligenkommer det kanske starkasteargumentet. En kontinuerligtarbetande process går stabilare.Detta minskar behovet av övervakningoch tillsyn, vilket i förlängningenger stora besparingarför pannägaren och blir ett viktigtförsäljningsargument förpanntillverkaren.46Nr 6 2002


Omedelbart på morgonen plockar vi inkomna ordrar och beroendepå vart de ska, finns det olikatider att passa, te x till USA såskall det vara klart före 11.00 fördå kommer Federal Express ochhämtar. De flyger till närmast liggandeflygplats och reservdelenskall vara framme morgonen därpå.– Ett av de svårare ställena vihar leveranser till är Sibirien, berättarDieter Reinisch.– Där kan det hända att arbetslagetär flera dagar från sinSupportTimberjack ReservdelarFrån Märsta till världenOm en skogsmaskin går sönder någonstansi det inre av USA, i Sibirien, iGhana eller var som helst i världen, dåringer föraren eller dennes representanttill sin återförsäljare som i sin tur knapparin det i sin dator och ordern förs övertill Timberjacks enorma centrallager förkortvirkesmaskiner för att inom 48 timmarleveras till kund.hemmabas varifrån man kanringa till Amarovsk som faxar tillvår representant för Rysslandsom lägger in ordern i datorn ochdärmed i vårt system. Sedan blirdet ren rutin.Man skall tänka på att om någotblir fel så ställer det till bekymmerför många. Även tullenkan ha invändningar och importörenkan hämna i klistret.Samlat flera kändavarumärken underen hattTidigare fanns kända märkensom ÖSA, Bruun, Kockum ochLokomo. Numer är det Timberjacksom gäller. Verksamhetenägs numer av amerikanska JohnDeere som jobbar inom park ochträdgård, jordbruk, skog och anläggning.Ökande intresse– För några veckor sedan hade viett par stora visningsdagar förkunder, press och andra inttressenter,berättar Dieter Reinisch– Vi kan konstatera ett ökandeintresse också i Sverige förenergidelen. I Finland har detvarit efterfråga länge.Priserna på skogsbränsle hargått upp också i Sverige och detmedför att det åter blir möjligtför investeringar i maskiner. Dethar varit svårt under många år.GrotbuntarenGrotbuntare Timberjack 1490har många fördelar, framhållerDieter Reinisch. Organisationenblir mer flexibel, materialet ärlättransporterat och ger hög produktion.Det är dock viktigt attden som producerar groten samlarmaterialet väl i högar eller i enhophållen sträng.Grotbuntaren med en stationärcentralt placerad stor kross ärett system för framtiden och flerastora energiverk har varit i Alholmenoch studerat deras lösningbaserad på grotbuntarsystem.AckumulerandefällhuvudDet ackumulerande fällhuvudet720 håller man på att bygga omtill ett kraftigare aggregat 730som blir mer lättanvänd ochlätthanterad.Konseptet har visat sig bra ochdugligt men det tidigare aggegatethar varit för klent för hårdareträdslag. Det nya får ocksåbättre ekonomi genom en högreproduktionsförmåga.Marknaden– Vi har maskintyper för alla kundersåväl för den som vill investeranytt och för den som köperbegagnat. Vi leverar förstås ocksåuppgraderingar till äldre system.– Men man måste notera attdet hänt mycket på senare år,datoriseringen i skördaren hargått långt med GPS navigeringen,stöd för apteringen mm.Fåmansföretagen är numer destörsta kundgruppen. Det innebäratt vi som leverantör går in iett djupare ansvarstagand.– Vi skall inte heller glömmaarbetsmiljön såväl säkerhet, servicevänlighetoch komfort.Energimaskinerna har i de dåligatider som varit slitits mycket.Det är klart att när förutsättningarnaför lönsamhet ökar såstiger intresset snabbt. Men detgäller att också få avslut. För detkrävs framtidstro.– Därför är sådana frågor somKyoto avtalet mycket viktiga. Demåste följas med tydliga poilitiskaställningastaganden t ex avseendebeskattning för att konkretiserabesluten, avslutar DieterReinischLennart LjungblomNr 6 200247


2003 års utgivningsplan av Bioenergi i korthet.Komplett finns som pdf fil på www.novator.seNr Utg Mtrl Huvudtema Villatema1 7 5/2 Bränsle Vedpannor2 12 673 Utrustning Fastighetsvärme 50 kw - 1000 kw3 20 8/5 Industri och skog Pelletsbrännare + sol4 35 7/8 Miljö Pelletskaminer5 41 25/9 Framtiden Ved o Flisproduktion + spisar, kaminer mm6 47 5/11 Fjärr o kraftvärme ÅrsnummerSpara pengarvärm upp medbränslepelletsKompletta säkra systemlösningarför större fastigheter,industrier, skolor och andrakommunala anläggningar.För mer information ring osseller besök www.mafa.seTel. 0431-44 52 60Fax 0431-41 15 01E-mail: mafa@mafa.seÅF-Processdesign AB,Er resurs när det gäller energianläggningar.Vi utreder, projekterar, projektleder uppdrag inomFjärrvärme FjärrkylaNaturgas SpillvärmeBiobränsle AvfallsförbränningKraftvärme EnergieffektiviseringCitytunnelprojektet i Malmö, som är ettav de större infrastrukturprojekten i landet,kräver ombyggnader i fjärrvärmesystemet.Vi utför all fjärrvärmeprojektering.ÅF Processdesign ABGöteborg Tel: 031-743 10 00 Fax: 031-743 13 10Linköping Tel: 013-25 29 00 Fax: 013-10 05 25Malmö Tel: 040-37 50 00 Fax: 040-13 90 38Växjö Tel: 0470-74 81 00 Fax: 0470-142 97www.af.se/pdnEn värld av möjligheterwww.novator.se48Nr 6 2002


1:st World Conferencefor Pellets - en SUCCÉ !!!Pelletsintresset i världenväxer i rasande fart ochSverige är i dag världsledande– det visade vi på världskonferensendå 317 pelletsintresserademänniskor från hela världensamlades för tre intensivadagar med pellets.Den imponerande bredden pådeltagandet kan beskrivas medatt 124 deltagare kom frånSverige, 50 från de övriga Nordiskaländerna, 106 från de Europeiskaländer Tyskland, Holland,Frankrike, England, Wales,Scotland, Irland, Nordirland,Schweiz, Österrike, Italien, Spanien,Portugal, Slovakien, Slovenien,Polen, Estland, Letland,Litauen, Ryssland, Ukraina ochBulgarien. Utanför Europa kom37 deltagare från USA, Canada,Japan, Kina, Thailand, Nya Zealandoch Uruguay.UtställningenUtställningen i samband medkonferensen samlade 20 företagfrån Sverige, ett företag frånUSA, ett från China och tre frånAustria och ett från Danmark.Posters visade främst olika forskningsprojektfrån olika länder.StudieresornaEfter konferensdagarna deltog78 personer från 22 länder i treolika studieturer från en till tredagar med olika besök som visadebredden på användningen avpellets i Sverige.Två trevliga kvällsarrangemanglockade ca 170 deltagareper evenemang. Första kvällenvisade vi upp Wasamuseét medlätt vickning och svenska sångertill maten. Visningen av Wasaimponerde på många och kvällenlockade till många samtal ochnya kontakter knöts.Andra kvällen visade vi uppStockholm från vattnet. På engammal renoverad fin skärgårdsbåtavnjöts god mat och svenskjazz av bästa bioenergimärke.Under hela konferensen visadeStockholm upp ett härligt sommarvädersom hjälpte till att förgylladessa dagar som satte spårhos alla deltagare.I tätenUnder dessa dagar har Sverigeäntligen fått visa att vi ligger i tätenpå utveckling av pellets somett bra nytt bränslealternativ.Med 20 års erfarenhet och meden bredd från småhuset till 100MW pannan, är det inget landsom kan visa upp något liknande.Nu gäller det att förvalta dettaförsprång och satsa på exportmarknadenför svenska produkteroch svenskt kunnande.NordamerikaUSA/Canada har nu också tagitupp handsken och planerar nuför nästa världskonferens under2004. Pellets kommer att bli ettstort bränslealternativ i en snarframtid över hela världen.ForskningsfrontenSverige måste också ta chansenatt leda forskningen kring pelletssom bränslesystem. Svebio ochundertecknad har tidigare, 1995,skissat på ett nytt forskningsprogramför pellets där flera viktigaområden behöver fördjupas ochutvecklas vidare.Grunden är lagd genom de senasteårens många forskningsprojektsom genomförts i Sverige. PåVärldskonferensen presenteradesflera av dessa forskningsprojektför forskare från ett flertal länderi ett särskilt arrangemang utformatav SLU. Forskningssessionenpresenterades i Bioenrgi nr 5.Det samarbete som redanfinns mellan svenska forskaremåste nu fördjupas och mångafler europeiska och internationellapelletsprojekt kan då hjälpa tillatt utöka marknaden för dettafina bränsle samtidigt som denglobala miljön gynnas.Jan Erik Dahlström19:e året med pellets och likaövertygadNågra bilder som lite förmedlar den bredd som fanns i arrangemanget.Invigning och konferenssal, kinesisk pelletsköksspis, del avposterutställning, grotpellets från Canada, svensk - japansk förbrödringrespektive pelletsproducenter i diskussion och nederst kontrolleras dennya pelletskartan bredvid ett orginellt lager för pellets från Tyskland.Fotografer är Martina Sumenjak och Lennart LjungblomNr 6 200249


Bransch aktuelltBAFF, BioAlcohol Fuel FoundationRedaktör: Jan Lindstedt, Tel: 0660 - 751 93, Fax 0660 - 549 03E - mail jan.lindstedt@baff.infoRapport från ISAF I ThailandThe 14th InternationalSymposium on Alcohols Fuels” har just avslutatsi Phuket, Thailand. Ca300 delegater från ett 25-tal länderdiskuterade alternativa drivmedelmed fokus på alkoholer.Allt fler länder utvecklar programför alternativ till bensin ochdiesel. Värdlandet Thailand arbetarmed ett ambitiöst programför produktion av etanol från tapiokaoch andra grödor. Programmetär på väg att genomförasmed beslut för de första anläggningarna.Kina beslutar om att byggavärldens största etanolanläggning.Listan kan göras lång påbeslut som processas i olika delarav världen. Speciellt här i Asienhar man problem att försörjatransportsektorn med energi påallvar. Marknaden växer så detknakar. Thailand har drygt 15miljoner motorcyklar som manvill utveckla ett långsiktigt hållbartdrivmedel till.Hållbara alternativGrundproblemet är detsamma,att försörja det moderna samhälletsblodomlopp - transportsystemet– med långsiktigt hållbaraalternativ. Lösningarna varierarberoende på vilken förnybar rå-vara som finns.Stockholm Environmental Institutehar i en studie visat attsockergrödor i tropiska länderskulle kunna bidra till försörjningav drivmedel i Europa ochUSA samtidigt som dessa länderfår en inkomstkälla. Det gälleratt öppna för en världshandel.Brasilien har redan idag en ickeutnyttjad kapacitet som motsvararhalva Sveriges behov av bensin.Många talare återkom till attimportmurarna måste öppnasför att utvecklingen skall ta fart.Idag kan Brasilien tillverka etanolmed utnyttjande av bioenergitill priser som är jämförbaramed bensin.Vi måste sträva vidare att utvecklacellulosabaserade teknikensamtidigt som vi öppnar för importtill EU av sockerrörsetanol.PilotenMed ett seminarium och genomatt gjuta in en platta manifesteradesgrunden till etanolpiloten imitten av oktober. Om drygt ettår skall försöksanläggningen ståklar. Piloten vållade stort internationelltintresse på ISAF mötet.Jan Lindstedtwww.bioenergyinternational.comBioenergiguidenTorvmaskiner• Fräsar• Sugvagnar• TäktunderhållTel. +19-22 55 69 Fax. +19-22 58 55 Mobil. 0705-70 02 42E-post. gos.handel@telia.com www.goshandel.se50G&S Handel o Ekonomi ABBrikett och pelletsmaskiner• RUF kammarpressar• Begagnade renoveradepelletspressar• Kompletta systemCHAMPION HAMMARKVARNChampion en av de ledande tillverkarna av HammarkvarnarChampion Hammarkvarnar har stora rotorerElmotorer 1500 rpmMed rotor 54" - periferihastighet 108 m/sekUnik droppformad malkammareHöga kapaciteterEtt flertal redan levererade i SverigeFBP Bengt Nilsson ABGlimmervägen 23653 50 KarlstadTel + 46 54 53 69 87Fax + 46 54 53 18 43 bengt.nilsson@fbp.se www.fbp.seBränsleberedning, PELLETSPRESSAR MMSvensktillverkadeNr 6 2002Vi kan BränsleberedningShredders • Rivare • PulverkvarnarSeparering • Materialhanteringwww.franssons.sePelletpressarför småskalig tillverkning av pelletsVi levererar:- Kompletta lösningar- KringutrustningKontakta oss:Sweden Power Chippers ABSkaraborgsvägen 35A, 506 30 BoråsTel: 033-23 97 90, Fax: 033-23 97 91www.pelletpress.comSPCSweden Power Chippers AB

More magazines by this user
Similar magazines