Grannsamverkan i flerfamiljshus - Brottsförebyggande rådet

Grannsamverkani flerfamiljshus– en guide1

Grannsamverkani flerfamiljshusVarför ska en fastighetsägare engagera sig igrannsamverkan?Brottsförebyggande arbete skapar större upplevdtrygghet som i sin tur skapar attraktiva bostadsområden.Minskad brottslighet i form av klotter,skadegörelse och inbrott ger minskade omkostnadersom vi i stället kan använda till trivselåtgärderför våra hyresgäster.Helene Blomberg,Boinflytandechef, Halmstads fastighets ABHalmstadVilka fördelar ser du som polis med metodengrannsamverkan?Jag upplever att grannsamverkan i Varberg harbidragit till ett ömsesidigt förstärkt förtroendemellan de boende, fastighetsägaren och polisen.Vi har fått ner antalet brott och klagomål, vilketgör att jag nu kan lägga mer tid på besök i förebyggandesyfte.Tomas Jansson,Biträdande närpolischef i VarbergPolismyndigheten i HallandVilka erfarenheter har hyresgästföreningenfått av arbetet i Karlskrona?Grannsamverkan hjälper till att skapa tryggheteftersom man lär känna varandra. Genomtrapphusträffarna har vi kunnat fånga upp ochtagit vara på de boendes intressen. Det har skapatett stort engagemang bland de boende.Annelie RobertssonProjektledare, KarlskronaHyresgästföreningen SydostVarför är Hallstahammars kommunengagerad i grannsamverkan?För oss handlar det om delaktighet. Genomgrannsamverkan och med utvecklad it- kommunikationkan vi hålla dialogen levande med demsom bor i vår kommun.Christer Hallqvist,Samordnare Brottsförebyggande rådetHallstahammarDen här guiden vänder sig i första hand tilldig som vill veta hur man kan initiera ochdriva arbetet med grannsamverkan i flerfamiljshus.Vi tror att du som läser den arbetarpå strategisk nivå eller har ett övergripandeansvar för att utveckla trygghet ochsäkerhet i något eller flera bostadsområden.Kanske är du verksam inom kommunens lokalabrottsförebyggande råd (eller motsvarande),polisen, fastighetsägarbranschen, någon boendeföreningeller något försäkringsbolag. Är du enprivatperson som vill starta grannsamverkan iditt flerfamiljshus, rekommenderar vi dig att takontakt med någon av ovanstående parter.Guidens innehåll baseras på forskningsrönoch praktiska erfarenheter från grannsamverkani flerfamiljshus. Den är rådgivande ochvisar hur du på ett strukturerat sätt kan byggaupp en organisation och skapa förutsättningarför ett effektivt och långsiktigt grannsamverkansarbete.Längst bak i skriften finns enförteckning över var man kan ta del av merdetaljerad information och praktiska tips omgrannsamverkan.Guiden är framtagen för att fungera i bostadsområdensom präglas av hög brottsutsatthetoch stor otrygghet och där det initialt intefinns så stort engagemang för grannsamverkanbland de boende.Den fungerar även bra för dig som verkar imer trygga områden och där det finns intresseoch engagemang bland de boende. I sådana lägenkan man anpassa guidens organisatoriskaförslag utifrån områdets problembild och behov.Vad är grannsamverkan?Grannsamverkan handlar främst om att grannarsamverkar för att motverka brott i bostadsområdet.Traditionellt bygger grannsamverkanpå en dialog och samarbete mellan de boendeoch polisen.Metoden har använts i ungefär 40 år ochmycket tyder på att utvecklingsmöjligheternaär som störst i områden med övervägande antalflerfamiljshus.För att grannsamverkan i flerfamiljshus skafungera över tid har det visat sig viktigt attsamarbetet utvidgas, så att fler parter som tillexempel fastighetsägaren, bostadsföreningaroch andra aktörer verksamma i området involverasoch tar ansvar för verksamheten.Grannsamverkan kan bedrivas på en radolika sätt och med många olika aktiviteter. Syftetär att tillsammans förebygga brott och påså sätt skapa en trygg och trivsam boendemiljö.Kärnverksamheten bygger på att man skaparett nätverk för dem som bor och verkar i ett bostadsområde.Genom nätverket hjälps man åtatt se efter varandras bostäder, gemensammaytor och närområde. Samarbetet fungerar ävensom ett informationsnätverk, där information2 3

om bland annat misstanke om brott eller andraproblem snabbt kan nå ut till de relevanta parterna.Grannsamverkan blir effektiv mot inbrott,stölder och skadegörelse främst genom att manarbetar med att öka tillsynen av bostaden ochnärområdet, men även genom att man minskarmöjligheterna att stjäla stöldbegärligt gods.Vinster med grannsamverkan• Minskar brottsligheten i bostadsområdet• Ökar de boendes delaktighet i området• Kan öka tryggheten och trivseln för dem sombor och verkar i området• Kan öka förtroendet mellan boende och andramedverkande aktörer.Internationell forskning har visat att grannsamverkankan minska brottsligheten i bostadsområdetmed cirka en femtedel 1 . Brotten i fråga ärexempelvis bostadsinbrott och andra egendomsbrottsom drabbar boende.Grannsamverkan ökar ofta de boendes trygghetoch trivsel, både tack vare den minskaderisken att utsättas för brott och genom att metodenstimulerar gemenskap mellan grannar ochskapar en ökad delaktighet i bostadsområdet.I den internationella forskningen betonasframför allt att polisen kan ha nytta av detökade förtroende från medborgarna som grannsamverkanofta medför. Ett gott samarbete ökarmöjligheterna för polisen att få in tips. Olikasvenska praktiska exempel har även visat attandra parters medverkan är betydelsefull urförtroendesynpunkt.1 Studien visar att grannsamverkan minskar vardagsbrotten med igenomsnitt 16 eller 26 procent (beroende på statistisk mätmetod) i deområden som hade grannsamverkan. (Brå 2008:9)Att planeragrannsamverkanEngagera berörda organisationerBörja med att identifiera vilka parter som kanvara intresserade av att starta och driva grannsamverkani det bostadsområde där du villutveckla verksamheten. De boende, representeradeav till exempel hyresgästföreningen elleren bostadsrättförening, fastighetsägare och polisär självklara parter i grannsamverkan. Menäven kommunen, försäkringsbolag och andramer lokalt anknutna aktörer kan vara viktigaresurser i grannsamverkansarbetet.Som initiativtagare till grannsamverkan kandet vara nödvändigt att du kan motivera parternatill att vara med i arbetet. Försök att påförhand ta reda på vad de olika aktörerna kanvinna med grannsamverkan. Det kan handla omekonomiska vinster, möjligheter att förbättraverksamhetens måluppfyllelse eller att få flermedlemmar till sin egen organisation. Om områdetsattraktivitet och status förbättras kommerdet många olika aktörer till godo.Besluta om grannsamverkan och skapa enorganisationFör att samarbetet ska fungera bör parternafatta ett formellt beslut om grannsamverkan ochäven avsätta resurser (personal, tid och pengar)för arbetet. För att grannsamverkan ska fungeraöver tid behöver ni ta fram en långsiktigverksamhetsplan och bestämma en budget förverksamheten. För att säkra fortsatt intresseoch engagemang är det mycket viktigt att allaparter har god och lika insyn i arbetet. Det ärbra om organisationerna bildar ett partnerskapoch skapar en organisation som leds av enansvarig styrgrupp, här kallad partnerskapsgrupp.2En partnerskapsgrupp kan bildas på olikanivåer beroende på kommunens storlek, brottslighetensomfattning eller de drivande parternasorganisationsstruktur. Gruppens arbete kanligga inom ett lokalt brottsförebyggande rådseller annan befintlig organisations ramar 3 .Fördelen med att låta partnerskapsgruppenvara en del av det brottsförebyggande rådetsarbete är att rådet ofta har en bred och övergripandekunskap om kommunens situation.Då blir det lättare att prioritera resurserna ochsatsa mest resurser där behoven är som störst.Detta kan även gynna långsiktigheten i grannsamverkansarbetet.Lägger man partnerskapsgruppensarbete på denna övergripande nivå,kommer gruppen troligtvis att driva flera lokalagrannsamverkansarbeten med sina respektivelokala arbetsgrupper.På flera håll i landet har kommunen och polisentecknat lokala samverkansöverenskommelserom det brottsförebyggande arbetet. Grannsamverkankan med fördel formaliseras som endel i detta arbete.Förslag till organisationOrganisationsförslaget är framtaget för attfungera i de mest brottsutsatta och otrygga bostadsområdena.För dig som verkar i lugna ochtrygga områden kan det finnas anledning attanpassa organisationens omfång till de behovsom finns i området.2Ett partnerskap är ett arrangemang där parterna enas om att samarbetaför att främja sina gemensamma intressen. Det bygger på att samtligaparter tar ansvar för arbetet och satsar resurser för att möjliggörasamarbetet. En förutsättning för att utveckla ett långsiktigt och hållbartsamarbete är att samarbetet vilar på ett ömsesidigt förtroende mellan departer som ingår i partnerskapet.3Lokala brottsförebyggande råd är en samverkansform för brottsförebyggandearbete som ofta har kommunen, kommundelen ellerstadsdelsförvaltningen som huvudman. Vanliga medlemmar i råden ärpolis, skola, socialtjänst och andra lokala aktörer, exempelvis bostadsbolag.Ett annat namn på den här samverkan kan vara folkhälsoråd ellertrygghetsråd.PartnerskapsgruppenAnsvarar för inriktning, resurser, uppföljningoch eventuell modifiering av verksamheten.HuvudkontaktombudAnsvarig för samordningen av det praktiskaarbetet, dess organisation och genomförande.Förmedlar information mellan boende ochpartnerskapsgruppen.Lokal samarbetsgruppPlanerar och genomför grannsamverkansolika aktiviteter tillsammans med huvudkontaktombudet.KontaktombudenSköter information mellan boende i ett trapphusoch huvudkontaktombudet. Ett eller tvåkontaktombud per trapphus.PartnerskapsgruppenPartnerskapsgruppen består av personer påbeställarnivå som kan ta det övergripande ochlångsiktiga ansvaret för grannsamverkansarbetet.Gruppen ska se til att grannsamverkanhar de tidsmässiga, personella och ekonomiskaresurser som krävs. Det är viktigt att någonpart är sammankallande och huvudansvarig förgrannsamverkansarbetet. Partnerskapsgruppenbör träffas några gånger per år.Gruppen bör vara sammansatt av personersom representerar fastighetsägaren, bostadsrättföreningeneller hyresgästföreningen ochpersoner med ansvar för brottsförebyggande frågorfrån polisen, kommunen och eventuellt någotförsäkringsbolag. Det kan även finnas andraintressenter som är verksamma i området ochsom kan vara värdefulla att ha med i gruppen.4 5

Partnerskapsgruppen ansvarar för att anordnaoch erbjuda alla ombud en grannsamverkansutbildningsom ger kunskaper om hur manskyddar sig mot brott och hur man bör agera vidupptäckt av pågående brott (se Samverkan motbrott i slutet av guiden).Arbetsuppgifter:– Initiera– Säkra resurser– Stödja– Följa upp och vid behov modifieraverksamheten– Erbjuda och anordna grannsamverkansverksamhetför kontaktombuden.HuvudkontaktombudHuvudkontaktombudet fungerar som projektledareoch är ansvarig för samordningen av detpraktiska arbetet. Beroende på områdets problematikkan huvudkontaktombudet arbeta ideellteller vara anställd av någon av parterna i partnerskapsgruppen,till exempel hos fastighetsägareneller hyresgästföreningen. Det är viktigtatt huvudkontaktombudet har en lokal förankringoch finns tillgänglig i bostadsområdet.Arbetsuppgifter:Planera och samordna den praktiska verksamheteni samverkan med den lokala samarbetsgruppen.Ansvara för kommunikationen mellande boende, polisen och andra parter. Ansvara förrekryteringen av kontaktombud.Lokal samarbetsgruppTillsammans med huvudkontaktombudet är denlokala samarbetsgruppen navet i grannsamverkansarbetet.Det är här som förslag till aktivitetertas fram och anpassas till området. Genomsin lokala förankring kan gruppens medlemmarkontinuerligt bidra med aktuell och områdesspecifikkunskap, och de deltar regelbundet iden konkreta verksamheten.Gruppen kan vara sammansatt på olika sätt,men fastighetsägaren, polisen (på utförarnivå)och de boende bör utgöra en grundstomme. Deboende kan initialt vara representerade av hyresgästföreningen,men gruppen bör utökas mednågra kontaktombud efter att verksamhetenstartat. Försök även hitta andra aktörer somär förankrade i området, som kan vara med ochskapa en positiv utveckling i bostadsområdet.Beroende på områdets behov kan det till exempelvara personer från föreningar, kyrkor, näringslivet,socialtjänsten och skolan i området.För att skapa rätt förväntningar på varandrainom gruppen och för att ta vara på varandrasresurser på bästa sätt, är det bra om parternadefinierar sina olika roller i förhållande till detgemensamma arbetet. Några kanske deltar imånga aktiviteter, medan andra kan behöva avgränsasitt engagemang till vissa specifika delarav verksamheten.Arbetsuppgifter:– Planera aktiviteter inom grannsamverkan.– Delta i det praktiska arbetet.KontaktombudFör att hålla engagemang och intresse vid liv ärdet bra att bilda mindre grannsamverkansenheter.I större flerfamiljshus är ett trapphus enlämplig storlek på en enhet. Försök att engageraett eller två kontaktombud per trapphus.Arbetsuppgifter:Ta emot och förmedla tips och synpunkter mellangrannar och huvudkontaktombudet.Ansvara för vissa praktiska aktiviteter, till exempelskyltning och stöldskyddsmärkning.Förmedla kunskap och information om grannsamverkantill de boende.Fler praktiska tips om hur man kan arbetafinns att hitta genom förteckningen längst bak ibroschyren.Att startagrannsamverkanTa fram en gemensam problembildFör att kunna skapa en brottsförebyggande ochväl fungerande grannsamverkan, är det viktigtatt alla parter har en gemensam förståelse försituationen i området. Därför bör partnerskapsgruppengöra en kartläggning och analyserabehoven och förutsättningarna för grannsamverkan.Man behöver kunskap om såväl problemensom resurserna.Kartläggningen görs i två steg:1. Inventering av befintlig statistik och de i områdetverksammas erfarenheter.2. Intervjuundersökning med de boende.Inventering av statistik och erfarenheterI kartläggningens första steg tar man framfakta om bostadsområdet och dess befolkning.Undersök om det finns studier om de boendestrygghet och trivsel. Ta reda på om det finnsproblem med till exempel stölder, skadegörelseeller andra störningar. Fundera också övervilka olika typer av resurser som finns i området.Finns det aktiviteter som kan påverkaeller stödja grannsamverkansarbetet? Finnsdet föreningar, organisationer eller företag somär verksamma i området och som kan bidra pånågot sätt? Använd partnerskapsgruppens erfarenheteroch kunskap. Medlemmarna har oftagod kunskap om lokala förhållanden och förutsättningar.Utifrån det underlag ni får fram kan partnerskapsgruppenbesluta om grannsamverkansinriktning och vilka brottstyper verksamhetenska försöka förebygga.Kartläggningen bör omfatta följandeaspekter:– Den fysiska boendemiljön– Boendesammansättningen (ålder, kön, familjer/ensamstående,socioekonomisk situation,språkgrupper)– Boendegenomströmning– Brott och sociala problem– Trygghet och trivsel– Befintliga verksamheter och aktiviteter somkan bidra till grannsamverkansarbete.Ni kan få underlag från bland annat följandekällor:– Brottsstatistik från Brå:s webbplats– Demografisk struktur från Kommunfakta(kommunens statistiker)– Statistik över anmälda brott ochhändelserapporter från polisen– Störnings- och skadegörelserapporter frånfastighetsägare– Trygghets- och trivselmätningar frånfastighetsägare.6 7

Intervjuer med de boendeEn nödvändig förutsättning för grannsamverkanär kunskap om de boendes trygghet ochtrivsel i området. Därför bör den första kartläggningenkompletteras med en intervjuundersökning,vars syfte är att få mer information omvilka problem och behov de boende har avseendetryggheten, samt vilket intresse de har av attsjälva bidra till ett bättre bostadsområde.Bäst är om huvudkontaktombudet och denlokala arbetsgruppen är tillsatta i det här skedetså att de kan genomföra intervjuerna medde boende.För att få strukturerade intervjuer, där svarenkan sammanställas för en övergripande analys,behöver ni skapa en intervjuguide.Börja gärna med några så kallade öppna frågor.Fördelen med de öppna frågorna är att detger den intervjuade tillfälle att själv definieravad som är trygghet/otrygghet. Detta skaparofta en bra inledning till att förstå den boendesperspektiv och till att kunna utveckla en dialog.Några förslag på öppna frågor:– Vad är viktigt för att ditt boende ska kännastryggt och trivsamt?– Är (namnet på bostadsområdet) ett sådantbostadsområde?– Vad saknas och vad kan förbättras?– Skulle du vara intresserad av att vara medoch förbättra det?Formulera sedan ett mindre antal specifika ochavgränsade frågor om sådant ni vill veta utifråner kartläggning. Låt intervjuguiden ha utrymmeför övriga synpunkter.Intervjuerna görs genom dörrknackning. Troligtvisär det huvudkontaktombudet i samarbetemed personer från den lokala arbetsgruppensom genomför intervjuerna. Tänk efter vem aver som är bäst lämpad för uppgiften. Finns detandra språkgrupper än svenska i området ärflerspråkig kompetens hos dem som genomförintervjuerna ofta värdefull. Det finns informationsfoldrarom grannsamverkan på ett flertalspråk som man kan beställa från SSF (Stöldskyddsföreningen).Det här arbetet kommer att ta tid, men gersamtidigt en unik möjlighet att få till en värdefulldialog med de boende. Det är ofta vid intervjuernasom det initiala förtroendet mellan eroch de boende kan skapas. Var lyhörd och specielltuppmärksam på de synpunkter som kommerfram angående tryggheten. Frågor om brottsligheti området kan ibland vara känsligt för de boendeatt prata om. Inte sällan kan dessa frågorfördjupas i slutet av intervjun, när ett visst måttav förtroende uppstått mellan de boende och densom utför intervjun.Innan ni börjar med dörrknackningen börpartnerskapsgruppen skicka ut ett brev medinformation om intervjuerna, syftet med democh övergripande information om vilka frågorman vill samtala om. Berätta även vem somgenomför intervjuerna och under vilken tidsperiodintervjuerna sker. Berätta också om grannsamverkani brevet och om varför ni vill startagrannsamverkan i området. Utgå från denförsta inventeringen och de behov ni sett, menhåll en positiv ton med fokus på möjligheternasnarare än på problemen. Lyft fram de boendesroll i arbetet. Ett sätt kan vara att beskriva hurman arbetat någon annanstans och vilka positivaerfarenheter man haft. Även denna informationkan man behöva ta fram på andra språkän svenska.Analys och övergripande målIntervjuerna med de boende ska sammanställasmed den första inventeringen. Stämmer intervjusvarenmed den tidigare kartläggningen? Ominte, vad är det som skiljer och hur kan manförklara skillnaderna? Det är detta analysarbetesom ger en egentlig förståelse för de boendes ochområdets problematik. Denna samlade kunskapska ligga till grund för hur ni utformar och genomförer grannsamverkan.Utifrån analysen kan partnerskapsgruppensätta övergripande mål för verksamheten. Detär viktigt att även huvudkontaktombudet ärmed i detta analys- och planeringsarbete.Vinnlägg er om att möta de boendes behov!När ni gör något konkret åt de problem som deboende har kan det i förlängningen skapa ettförstärkt förtroende för er i partnerskapsgruppenoch för grannsamverkansarbetet.Statistik och intervjuer ger en bild av lokalaproblem och deras möjliga orsaker, vilket i sintur ger idéer om hur de kan förebyggas. En delåtgärder kommer partnerskapsgruppen attkunna genomföra direkt, till exempel klottersaneringeller byte av dörrar. Man kan även tahjälp av handboken Bo Tryggt 05, för fler tipsom relevanta åtgärder. (Se förteckningen längstbak i broschyren.)Andra åtgärder som kräver de boendes engagemangkan spridas genom information somhuvudkontaktombudet förmedlar. Det kan tillexempel handla om att vara noggrann med attse till att dörrar går i lås. Det finns flera brottsförebyggandeoch trygghetsskapande metodersom med fördel kan kombineras inom ramenför grannsamverkansarbetet. Till exempel kanhuvudkontaktombudet ta initiativ till trygghetsochnattvandringar. (Se förteckningen längstbak i broschyren.)I grannsamverkansområden kan man sättaupp skyltar från Samverkan mot brott med densymboliska ”brutna kofoten”. Den lokala poliseneller den som ansvarar för brottsförebyggandefrågor på kommunen, kan utan kostnad beställamaterial på organisationens hemsida. 44I enlighet med de överenskommelser man gjort med Samverkan motbrott är det polisen eller kommunen som kan beställa grannsamverkansmaterialet.Stöldskyddsföreningen ansvarar för lagerhållning och distributionav allt material. För mer information, se organisationens hemsidawww.samverkanmotbrott.se.Att etableragrannsamverkanTrapphusträffarFör att engagera och involvera de boende igrannsamverkansarbetet bör huvudkontaktombudetoch den lokala arbetsgruppen skapamötesplatser. Möten för boende i ett trapphus,så kallade trapphusträffar, är en bra metod.Genom att avgränsa grannsamverkan till mindreenheter kan man fokusera diskussionernapå frågor som rör de boendes direkta närmiljöoch det blir lättare att få dem engagerade. Vilkasom deltar från arbetsgruppen beror på vilkafrågor som tas upp. Många gånger handlar träffarnaom brottslighet och otrygghet och då ärdet bra om polisen är med och kan besvara frågor.Ett sätt att engagera de boende redan frånbörjan är att be någon av de boende bjuda insina grannar till trapphusträffen. Den som tarpå sig uppgiften behöver inte vara den som sedanska bli kontaktombud.Gör träffen så trevlig som möjligt och bjudgärna på fika. Inled mötet med att berätta omresultatet från boendeenkäten och vilka åtgärdersom partnerskapsgruppen har genomförteller planerar att genomföra.Ge information om hur grannsamverkanfungerar och förslag på vad man kan göra för attöka tryggheten och trivseln i trapphuset och iövriga områden.Det är viktigt att lyssna på vad de boende itrapphuset är intresserade av. Var öppen för förslagsom innebär ökad delaktighet och gemenskapi området. Ett sätt att skapa engagemangkan vara att låta de boende bestämma över sinport, till exempel att besluta om portlås med kodi en viss port.8 9

Utforma trygghets- och trivselöverenskommelserAnvänd kommunikationsteknikenFörutom den direkta kommunikationen mellanmänniskor, kan man i samband med förstaträffen skapa sms- och e-postlistor för informationsutbyte.Ta uppgifter om mobilnummer oche‐postadress och berätta att ni kontinuerligtkommer att skicka ut information.Fördelen med ett digitalt nätverk är att nisnabbt och effektivt kan komma i kontakt medvarandra. Det är speciellt viktigt när det gälleratt förmedla varningar och tips. För att behållaintresse och engagemang är det viktigt att fåkänna sig delaktig. Alla i nätverket behöverdärför kontinuerlig information om vad somhänt eller ska hända.Vid all registrering av namnuppgifter behövsett medgivande från den som lämnar sina uppgifter,enligt PUL, personuppgiftslagen. Merinformation om det finns på Datainspektionenshemsida, se förteckning på sista sidan. Det kanenklast hanteras genom att ni skapar en blankettför medgivande där aktuella personuppgifterfinns, med möjlighet till underskrift. Det skaframgå vem som kommer att hantera uppgifternaoch i vilket syfte uppgifterna ska användas.Tänk efter hur ni vill organisera kommunikationen.Vem ska förmedla och ta emot informationenoch vilken typ av informationsspridningvill ni ha. Fundera även på vem som skaförvalta deltagarförteckningen. Om någon inomden offentliga sektorn, till exempel polisen ellerkommunen ansvarar för deltagarförteckningenhar vem som helst enligt offentlighetsprincipenrätt att begära ut förteckningarna.Avgränsa uppdragenFör att undvika att överbelasta kontaktombudenkan det vara bra att begränsa uppdragen.Dels kan kontaktombudets uppdrag avgränsasi tid, så att man väljer nya ombud med jämnamellanrum, dels kan antalet aktiviteter begränsasoch fördelas på fler. På så sätt engageras flerpersoner i grannsamverkan och arbetsbördanblir mindre.Vid trapphusträffarna är det bra om man kanutforma och enas om enkla trygghets- och trivselöverenskommelser.Det kan handla om hur manska hjälpas åt att ha uppsikt i porten, vart manvänder sig om man upptäcker brott eller något annatfel, eller hur exempelvis sopor ska hanteras.Man kan också komma överens om tillsynenav ytterområdena. Ett enkelt sätt är att läggaupp scheman utifrån de boendes dagliga rutiner.Till exempel kan människor som har hundkomma överens om vilka områden de kan hauppsikt över när de rastar hundarna. Eller omnågon idrottsförening använder ett motionsspåri området, kan medlemmarna involveras för attvara uppmärksamma och berätta om de ser någotsom verkar fel.Bestäm vem som ska göra vad. Huvudkontaktombudetansvarar för att göra anteckningaroch föra frågor och förslag vidare till relevantperson i arbetsgruppen eller partnerskapsgruppen.Dela även ut anteckningarna till alla boendei porten, eller sätt upp dem på en anslagstavla,så att de som inte deltagit blir informerade.Bestäm formerna för fortsatt dialogFör att hålla dialogen vid liv och för att kunnaberätta vad som hänt med de boendes förslag, ärdet viktigt att träffarna blir återkommande. Bestämvar och hur ni vill träffas och hålla kontaktenframöver. Väljer ni någon annan mötesplatsän trapphusen, är det viktigt att försöka hittaen lokal som känns lättillgänglig och ”hemma”för de boende.Utse en eller helst två kontaktombud i varjeport. Det ska vara personer som både de boendeoch ni själva har förtroende för. Ofta kan detfungera bra om de boende röstar fram personernasjälva. I de fall de boende inte känner varandrakan det behövas att ni själva har vidtalatnågon i trapphuset som ni har förtroende för.Stöd kontaktombudenGrannsamverkan bygger på de boendes frivilligaengagemang och delaktighet. Kontaktombudenhar en avgörande roll för att verksamhetenska fungera långsiktigt. Därför är det viktigt attpartnerskapsgruppen och den lokala samarbetsgruppenaktivt stödjer kontaktombuden.Håll ombuden informeradeKontaktombuden ska vara uppdaterade och fåkontinuerlig information från huvudkontaktombudet.I sin funktion som ombud och för att kunnahålla de övriga boende informerade, behöverde få veta vad som händer och vilka resultatolika insatser gett.Partnerskapsgruppen ansvarar för att erbjudaalla ombuden en grannsamverkansutbildning.Ta vara på ombudens engagemangDet är bra om huvudkontaktombudet och den lokalasamarbetsgruppen anordnar träffar (gärnai form av workshopar) med alla kontaktombudeni bostadsområdet. Där kan man ta upp ochdiskutera olika typer av områdesaktuella frågor.Ni kan även bjuda in personer från andra organisationer,som kan ha betydelse för frågorna.Det är viktigt att fastighetsägaren har avsatt enbudget för detta, så att det finns utrymme attgöra något konkret med de förslag som tas fram.UppskattningDet är mycket viktigt att kontaktombuden känneratt de gör en värdefull insats. Ett sätt attvisa uppskattning är att polisen i samarbetemed kommunen bjuder in alla kontaktombud ikommunen (eller kommundelen) till ett årligtstormöte.Det är även bra att avsätta resurser föratt kunna ge kontaktombuden någon form avuppskattning för deras engagemang. Det kanhandla om att man bjuder dem på någon trevligutflykt eller upplevelse, men även att man bjuderpå gott fika vid träffarna.Skapa inspiration och nytändningMed jämna mellanrum (någon gång per år) kandet vara bra att göra något större evenemangför inspiration och nytändning i området. Detbehöver inte vara något direkt brottsförebyggande,utan det viktiga är att man gör någotgemensamt för området. Det är bra om flera generationerinvolveras och om kontaktombudenkan bli navet i arrangemanget. Exempel på denhär typen av arrangemang kan vara att ordnanågot sportevenemang i området eller någonfestlighet av något slag.Målet medgrannsamverkanMålet med grannsamverkan är att ge de boendemöjlighet att vara med och utveckla sittbostadsområde och att de tillsammans med fastighetsägare,polis, kommun och andra aktörerinom partnerskapsgruppen ska kunna skapaförutsättningar för att minska brotten och ökatryggheten.Förhoppningen är att grannsamverkan ledertill att området genomsyras av en positiv trygghetskänslaoch bidrar till att skapa en boendemiljödär människor trivs.10 11

Om du vill veta mer omgrannsamverkanBrottsförebyggande rådetPå Brå:s hemsida kan du läsa mer om hur mankan arbeta med grannsamverkan, ta del av olikalokala grannsamverkansprojekt och fördjupa digi vad forskningen visar.Gå in på: www.bra.se/grannsamverkanSamverkan mot brottPå nationell nivå arbetar Samverkan mot brottmed Grannsamverkan 5 . Organisationerna arbetarmed att sprida kunskap om Grannsamverkan,tar fram gemensamma riktlinjer för arbetetsamt utarbetar utbildnings- och informationsmaterial.Läs mer och beställ material på:www.samverkanmotbrott.se5De organisationer som ingår i Samverkan mot brott är; Rikspolisstyrelsen,Brottsförebyggande rådet, Sveriges Kommuner och Landsting,SSF (Stöldskyddsföreningen), If, Trygg Hansa, Folksam, Länsförsäkringar,Fastighetsägaren, SABO, HSB, Hyresgästernas Riksförbund ochVillaägarnas Riksförbund.LitteraturBrottsförebyggande rådet, Brå (2008:9), Grannsamverkanseffekter på brottsligheten – ensystematisk forskningsgenomgång. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2002), Idéskriftnr 6: Grannsamverkan. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2010), Samverkani lokalt brottsförebyggande arbete, Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Manualen för trygghetsvandringar, www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action_question_show.566.0.=1Bo Tryggt 05 hemsida, www.botryggt.seDatainspektionens hemsida, www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagenTryck: Edita Norstedts Västerås 2011 © Brottsförebyggande rådet 2011 Formgivning och illustration: Anna Gunneström ISBN 978-91-86027-82-7 URN:NBN:SE:BRA-449Brottsförebyggande rådet/National Council for Crime Preventionbox 1386/Tegnérgatan 23, SE-111 93 Stockholm, Swedentelefon +46 (0)8 401 87 00 • fax +46 (0)8 411 90 75 • e-post info@bra.se • www.bra.se12